Page 1

En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 117 • Maj 2012

Ny klassning av silikadamm NCC Roads – en grönare aktör Många fördelar med Eco Driving Populär branschdag i Stockholm

damm från täkten – hur påverkas miljön?

Vad är rätt efterbehandling?

Naturvårdsverket i ny organisation


Effektivare krossning med CA-serien Sandviks långa erfarenhet av tillverkning av slitdelar för krossar har lett fram till CA-serien, en konkurrenskraftig serie krossplattor och mantlar av hög kvalitet, som möter dina krav på funktion, prestanda och livslängd. CA-serien passar till käftkrossar i C-serien och konkrossar i GP-serien. Uppnå optimerad krossning och produktivitet med Sandviks CA-serie! Slit- och reservdelar: tel 026-26 21 71, orderdesk.se.construction@sandvik.com

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB 811 81 SANDVIKEN TEL 026-26 20 00

www.construction.sandvik.com


K ro s s o r d e t

Krossordet Stenkoll

#117 Innehåll

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Reporter Niclas Kindvall Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Utrustning för mätning av stoftnedfall. Foto: Monica Soldinger, Swerock. Läs mer på sidan 44. Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se  Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm    Hemsida www.sbmi.se  Tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Marie Birkl, Eva Edberg, Anna Hållams, Anders Linnerborg och Carina Tyskbo. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2012 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Nummer 2 kommer i september och nummer 3 i november. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in­ tressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompe­ tensutveckling.

sid

24

Runt 140 deltagare kom till SBMI:s branschdag i Stockholm den 19 april.

5 ledaren Satsa mer på industrinära forskning manar SBMI. 6 anslagstavlan, VÄGskälet och nyhetsflödet   10 en grönare aktör NCC Roads satsar på miljövänlig asfalt och energieffektiva terminaler.

20 Många fördelar med Eco Driving Det går att spara både bränsle, slitage och pengar med energi­ effektiv kör teknik. 22 Ny klassning av silikadamm I Arbetsmiljöverkets generella kemiregler kommer respirabelt kvar ts att anges som cancerogent.

14 gästkrönika Miljöjuristen Anders Linnerborg argumenterar för längre täkttill­ stånd.

24 Branschdag i huvudstaden SBMI:s branschdag bjöd på ett fullspäckat program och Stenkoll fanns på plats.

16 Vad är rätt efterbehandling? Jehanders miljöchef, Lars Svensson, ger sin syn på hur efterbehandling­ en av avslutad täktverksamhet bör gå till.

36 Sjövägen till Stockholms hjärta Jehander har fått ett unikt citynära tillstånd i Ulvsunda, väster om Stockholm.

40 Storstadens materialförsörjning Hur ska behovet av ballast kunna matcha hårdnande miljökrav och anpassas till huvudstadens många naturskyddsområden? 44 Damm från täkten I flera ärenden som rör tillstånd för brytning av bergmaterial förekom­ mer frågeställningar om hur dam­ ning påverkar omgivande natur. 46 Bra dialog med näringslivet Intervju med Naturvårdsverkets generaldirektör, Maria Ågren.

krossordet # 117

3


Karin Olsson Pilot VolvoL60G PCP

Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: +46 (0)16 42 95 00 www.swecon.se

snabbare cykeltider? vi tog det lite längre. Volvos nya G-serie hjullastare har 20 % förbättrad lyftkraft och 10 % förbättrad brytkraft. Därtill kan vi lägga nya motorer och drivlinor för ökad produktivitet, lägre utsläpp, ökad smidighet, förbättrad förarkomfort och snabbare cykeltider. Men vi på Swecon ville ta det lite längre. Genom att optimera en L60G ville vi se hur fort vi kunde få den att gå. Karin Olsson klockades för 103 km/tim i vår L60G PCP (Performance Concept Prototype) - ett nytt världsrekord för hjullastare. Dare to be different.


Ledare

Vart går framtidens forskningspengar?

U

tbildnings- och Näringsdepartementen skriver som bäst på en ny forsknings- och innovationsproposition. En viss dragkamp kan anas mellan å ena sidan den inomvetenskapliga excellensen, långt från vardagslivets behov och bekymmer, å andra sidan den företagsnära problembaserade forskningen. Utbildningsdepartementet drog längsta strået förra gången och de stora universiteten fick rejält ökade anslag. Någon nyttovärdering av den inomvetenskapliga forskningen tycks inte behövas. De branschöverskridande program, där bland andra MinBaS fick sitt stöd, ansågs däremot generellt utan rimligt värde, trots att utvärderingen av MinBas och andra program har visat på mycket goda resultat till en ytterst måttlig kostnad för staten. Sådana pengar drogs in. I höstas träffade jag en mycket intressant person – professor Rikard Söderberg, en av åtta styrkeområdesledare vid Chalmers. Han är ansvarig för område Produktion, det i särklass största området med 100 miljoner i årsomsättning.

Det är klokt att satsa på nyttonära universitetsforskning och att stimulera industriföretag till utveckling”

Han och hans medarbetare jobbar mycket industrinära med konkret problemlösning, även om de tackar nej till uppdrag som lika gärna konsulter kan utföra. Insatserna ska helst vara fleråriga. Rikard menar att hans kontakter med vardagens bekymmer ger honom idéer också till styrkeområdets långsiktiga och strategiska grundforskning som kanske kan bli något om 15-20 år. Ibland överraskas de sedan av att resultaten de producerat finner til�lämpning långt tidigare. Fokus är nytta och hög vetenskaplig kvalitet – och de lyckas väl med båda delarna. Ett annat stimulerande möte var dagen före nobelfesten då vi i Svenskt Näringslivs referensgrupp för forsknings- och innovationsfrågor besökte Israels ambassad och fick lyssna till en blivande nobelpristagare. Israelisk forskning har varit extremt nyttoorienterad. Att satsa så har varit en nödvändighet: utgångsläget för 60 år sedan var ett land utan naturtillgångar, infrastruktur och industrier. Resultatet är imponerande: israeler har fått nobelpris i kemi 2004, 2009 och 2011. Nytta står inte i motsats till vetenskaplig höjd. SBMI menar att det är klokt att satsa på nyttonära universitetsforskning såsom Chalmers, men även att satsa på att stimulera industriföretag till utveckling och innovation. Ett nytt MinBaS innovation kan ge stora mervärden. Detta framhåller vi även i vårt inspel till en svensk Mineralstrategi i mars i år (se www.sbmi.se), där vi lyfter fram branschens betydelse samt

vinsterna med en rationellare materialförsörjning. Ett nytt MinBaS-program kan göra branschens företag snabbare tar till sig ny teknik och nya arbetssätt som framkommer i de utvecklingsprojekt som man medverkar i. Man knyter även nya kontakter med universitet och högskolor och får en viss insikt i vad en bra forskare kan tillföra för mervärden. Att industri och högskola verkar i två isolerade världar, vilket jag menar i alltför stor utsträckning är fallet idag, gynnar ingendera.

Björn Strokirk, vd SBMI

krossordet # 117

5


Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Nyhetsflödet

Höstens kurser 2012 Kom ihåg att anmäla er till höstens kurser: Grundkurs, 6-7 november Kursen vänder sig till nyanställda och administrativ personal i bergmaterialindustrin. Personer verksamma i bygg och anläggningsverksamhet samt i myndigheter och organisationer med anknytning till bergmaterialindustrin. Sista anmälningsdag 16 oktober 2012

Produktkunskap, kvalitetssäkring och EN-standarder, 20-21 november Kursen vänder sig till alla som arbetar med laboratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Sista anmälningsdag 30 oktober 2011

Anmäl er på sbmi.se

Branschdagar Den 25 oktober arrangeras SBMI:s branschdag i Jönköping och den 1 november genomförs branschdagen i Umeå. Inbjudan går ut senare i år. Ämnen som brukar behandlas på branschdagarna är teknik, geologi, säkerhet, miljö och juridik. Vi tar också upp praktiska och aktuella tips, erfarenheter från verksamheterna samt redovisar miljödomar.

Vägskälet Den 1 april tillträdde Fredrik Lundstedt som ny fältservicechef hos Sandvik Construction i Sverige. Fredrik kommer närmast från en tjänst som servicetekniker inom bolaget. Rekrytering av ersättare till tjänsten som servicetekniker pågår. Under våren har följande personer tillträtt nya tjänster på NCC Roads: Leif Pettersson, arbetschef ABC-län kross, Jakob Lidén, projektchef Norviks hamn, Sören Hane, avdelningschef kross NCC Roads Öst, Anders Caris, arbetschef DTU-län, Lennart Lindberg, råvaruchef NCC Roads Öst, Kimmie Nolin, arbetsledare Kross och Åke Hjelm, säljare kross ABC-län. Samt de nya entreprenadcheferna Lin Tennung och Kjell Jonsson.

6

krossordet # 117

Volvo introducerar C-seriens kompaktlastare i Europa Volvo Construction Equipment lanserar sju modeller av sin utökade Cserie med hjul- och bandgående kompaktlastare till kunder i Europa. På Intermat 2012 avslöjade Volvo Construction Equipment de senaste nyheterna i sitt kompaktlastarsortiment och visade produkterna för de europeiska kunderna för första gången. De hjulgående modellerna på mässan i Paris var MC60C, MC70C, MC95C och MC115C. Den nominella kapaciteten för dessa modeller varierar från 610 kilo till 1 180 kilo och bruttoeffekten varierar från 36 kW till 55 kW. De tre bandgående modeller som lanserades var MCT85C, MCT125C och MCT145C. Den nominella kapaciteten för de bandgående modellerna varierar från 860 kilo till 1 450 kilo och bruttoeffekten varierar från 49 kW till 69 kW.

Tack vare utformningen med endast en lyftarm kan Volvos hjuloch bandgående kompaktlastare ge kunderna en hög lastprestanda och tålighet jämfört med traditionella kompaktlastare, samt bättre sikt, säkerhet och tillträde till förarhytten. Last­armen ger styrka och tillförlitlighet och fördelar belastningen på ett effektivt sätt. Utan den horisontella tvärbalken som finns på vertikala lyftare med två armar får föraren en utmärkt sikt åt alla håll. Hytten har också ett stort takfönster för bättre sikt vid trucklastning. Med endast en lastarm blir tillträdet till hytten enklare och säkrare. Föraren kan kliva i och ur hytten genom en stor och bred dörr på ena sidan. Detta gör att föraren inte behöver klättra över skopan eller redskapet, som kan vara lerigt eller halt.

SmartROC D65 utvecklas Ovanjordsborriggen SmartROC D65 från Atlas Copco har uppgraderats för att möjliggöra direktkommunikation med riggens styrsystem. Det omfattar överföring av borrplaner till riggen och mottagning av loggfiler med borrningsdata. Ovanjordsborriggen SmartROC D65 lanserades år 2010 med intelligenta egenskaper och kommunikationsfunktioner i det datorbaserade riggstyrsystemet (RCS). Då installerades borrplaner i riggens styrsystem via ett USBminne. Nu har SmartROC-konstruktörerna möjliggjort att riggen hämtar data direkt via täktens lokala nätverk (LAN) eller det trådlösa nätverket WLAN. Det nya gränssnittet gör inte bara dataöverföringen enklare och snabbare. Det är också mer användarvänligt eftersom det är lättare för planerare att göra ändringar och justeringar i sista minuten. SmartROC D65 delar sin intelligenta plattform med alla riggar i SmartROC-familjen, inklusive Atlas Copcos PitViper-serie.


Jehander, en ledande leverantör av bergmaterial

Berg, grus och sand är en del av det dagliga livet Bergmaterial är nödvändigt för infrastrukturen och stadsbyggande. Utan ballast kan till exempel inga vägar asfalteras och inga bostäder, kontor eller broar byggas. Årligen levereras ca 70-100 miljoner ton sand, grus och makadam till byggprojekt i Sverige. I genomsnitt använder vi i Sverige ca 10 ton ballast per invånare och år. Sand & Grus AB Jehander är en av de ledande leverantörerna av berg- och grusmaterial till den svenska byggindustrin. Även privatpersoner köper våra produkter till villa, trädgård och fritidshus. Vi producerar, säljer och levererar även sand- och jordprodukter samt importerar och marknadsför TenCate Polyfelt geotextilier. Jehander finns representerat i regionerna Göteborg, Stockholm, Gävle och Norrköping. Sand & Grus AB Jehander ingår i HeidelbergCement-koncernen, marknadsledande globalt inom produktområdet ballast och en betydande aktör inom cement, betong och andra relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialproducenter. Koncernen har cirka 52 500 medarbetare på 2 500 platser i fler än 40 länder.

Sand & Grus AB Jehander www.jehander.se


maskin mekano

Den mest robusta 902:an någonsin. • • • •

NU 3 ÅRS I GAR ANT

Ett kraftfullt och justerbart grovstensgaller med helt ny tippningsmekanism. Steglöst justerbar vibrationsmatare fodrad med Hardox. Botten är hela 1100 mm bred vilket ger minimal risk för häng i kupan. Ett 1200 mm brett matarband för materialet till STE-sikten, fortfarande oöverträffad i kapacitet och flexibilitet. Materialet matas ut på tre fällbara transportörer med rak fällning vilket betyder att mattorna spårar rätt direkt efter utfällning. Inga lösa stag som behöver skruvas eller sprintas.

Maximal produktion. Minimalt strul.

Ring oss idag för kalkyl, demo, offert eller leasingförslag Calle Smedenman 0709-508271, Daniel Smedenman 0709-508270

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se


Nyhetsflödet Startspärr med personlig kod För varje extra skopa grus som maskinföraren missar eller glömmer att redovisa blir det ett kostsamt materialsvinn för entreprenadföretaget. På årsbasis handlar det om ganska höga belopp. För att få bukt med problemet lanserar nu Lundaman Instrument en startspärr på sina lastvågar. Funktionen underlättar också kontrollen så att arbetstidsföreskrifterna följs enligt täkttillståndet. Det gäller att hålla koll på sina kostnader och följa myndigheternas föreskrifter när det gäller arbetstider. Med Lundaman Instruments nya startspärr blir detta nu möjligt. Varje maskinförare får nämligen en personlig kod till lastvågen där startspärren sitter. Den registrerar alla lyft som respektive förare utför med hjullastaren. Dessa uppgifter jämförs sedan med inlämnade kvitton och arbetsorders. Av informationen framgår också mellan vilka tider på dagen arbetet utförts. Sker arbetet i närliggande bostadsområden måste regelverket följas om man vill undvika böter. – Eftersom varje förare har en personlig kod vet entreprenadföretaget vem de ska vända sig till för att åtgärda eventuella fel. Det spar både mycket tid och pengar, förklarar Gustav Forsman, på Lundaman Instrument. Förutom att hålla koll på lastvikten och arbetstiderna underlättar lastvågen Lundaman Professional även den administrativa vardagen. All lagrad information från lastvågen förs över i en transaktionsfil till kontorsdatorn, trådlöst eller via minneskort. Det utgör sedan underlag för fakturering och avstämning.

Metso säljer sin verkstad i Gällivare

Ny kostnadseffektiv lösning för materialhantering Den nya bandmataren kallas FTR och är en bandburen maskin med hög kapacitet, på upp till 700 ton per timme. Utrustad med siktgaller i ett eller två däck. Idealisk för material som sand, grus, flis med mera. Smidig och användbar i en maskinkedja eller på egen hand, för lastning direkt i container, båt etc. Den tillverkas av Anaconda som är ledande inom transportband och sorteringsverk för gruvor, grustag och återvinningsindustrin. FTR bandmatare finns i två modeller med antingen 10 eller 15 meters utmatarband och en maximal utmatningshöjd på hela 6,9 me-

ter. Utmatarbandets bredd är 1 050 mm. Maskinen är utrustad med bandmatare som har variabel hastighet. Matartratten rymmer 6 m3 eller 9 m3. Den har en hydrauliskt fällbar huvudsektion och hydrauliska stödben. Uppställningstiden är 20 minuter. Den fälls ihop för transport utan isärtagning och får plats i en 40 fots sjöcontainer, precis som alla Anacondas produkter. FTR bandmatare kan utrustas med fjärrbetjäning, vibrerande siktgaller samt dubbla drivmotorer för matare och utmatningsband.

Sorteringsverk med lång siktyta Maximus flaggskepp, det 3-däckade sorteringsverket 522 T, har enligt tillverkarna marknadens längsta sikt. 6,7 meter på övre däck och mellandäck. Undre däcket 6,1 meter och siktens bredd är 1 525 mm. Både övre skiktdäcket och mellandäcket har sidospända siktdukar med kilar för lättare siktdukar. Både det övre däcket och mellandäcket har fem siktdukar som är 1 525 x 1 200 mm och det första som materialet först träffar är 1 525 x 600 mm, vilket gör att detta som slits mest kan bytas utan att man behöver byta de längre siktdukarna. Det undre däcket har tre längdspända

siktdukar som är 1 525 x 2 050 mm. Det första 3-däckade 522 T har levererats till Roger Granlunds Schakt AB och har tagits i drift hos Jehanders i Eskilstuna för att sortera natursand. Där är det våt natursand som sorteras vilket kan medföra att den våta sanden fastnar på siktnäten och förminskar genomsläppet genom maskorna. Sorteringsverket är försett med rostfri tråd i siktdukarna i mellandäcket och det undre som gör att detta problem undviks och produktionskapaciteten är mycket bra.

Metso säljer sin verksamhet på Energiplan i Gällivare till TotalTech NTT. Verkstaden tillverkar kundanpassade, bearbetade och svetsade produkter till ett flertal kunder i norra och centrala Sverige. Metsos Mining and Construction segment kommer att förstärka sin kundservice i norra Sverige. krossordet # 117

9


fรถretag i fokus

10

krossordet # 117


Framtiden är grön NCC Roads tar ett krafttag om framtiden och de stora och svåra frågorna om hållbarhet. Nu hoppas man bli den grönaste aktören i branschen med hjälp av nybyggda återvinningsterminaler, grön asfalt och proaktivitet gentemot kunden – allt inslaget i ett attraktivt marknadspaket. Text: Carina Tyskbo Foto: ncc

Hans Säll, marknads- och affärs­ utvecklingschef på NCC Roads.

Det mullrar på NCC Roads. Inte bara bokstavligen från täkter och vägarbeten, utan också i organisationen, där man sedan tio år funnits som aktör i en av världens största bygg- och anläggningskoncerner. Den absolut tydligaste trenden är miljötänkandet. Den långsiktiga strategin handlar om att koppla samman tillväxt- och fokusområden med energi och återvinning. Målet är att bli marknadsledande och till hjälp tar man NCC Green Concept, där produkter, tjänster och koncept samlas under ett paraply för att skapa en mer hållbar utveckling och hållbara miljöer.

Tid för ödmjukhet Hans Säll, marknads- och affärsutvecklingschef på NCC Roads, menar att rannsakan av den egna verksamheten är nödvändig och något man ägnat sig åt under flera år. – Sedan 1875 har NCC sprängt sönder, smutsat ner och förstört. Så kan vi inte fortsätta, det är tid för ödmjukhet. Asfaltsproduktionen och krossverksamheten står för över 80 procent av hela koncernens koldioxidutsläpp. De vi säljer materialet till och bygger vägar åt ska skapa framtidens samhälle. Därför måste produktoch produktionsmetoder ha gröna egenskaper och kunderna få hjälp mot en mer hållbar verksamhet, säger han. Att öka återvinningen, satsa på hållbara anläggningar och minska energiförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen är ett sätt att betala tillbaka – och förstås, göra en affär. Hans Säll berättar att strategin inkluderar hela Norden och den största produkten är NCC Green Asphalt. Just nu lanseras

NCC Recycling. Enligt EU:s direktiv ska bygg- och rivningsavfall återvinnas eller återanvändas till 70 procent år 2020. Av det består 80 procent av olika typer av mineralavfall. I framtiden kommer tillsyn och kontroller att öka och nya täkttillstånd blir allt svårare att få. Därför vill NCC Roads fram till dess göra sig väl etablerat och kunna erbjuda stat och kommuner effektiva mottagningsanläggningar och en fungerande lokal marknad för återvunnet material. Minst 30 nya nordiska anläggningar ska byggas fram till 2016, i Sverige ett tjugotal. Centralt är ett terminaltänkande där man till exempel kan utveckla en befintlig bergtäkt, eller utgå från täkter där berget inte längre bryts och låta dem fungera som terminaler.

Misstänksamheten är stor – Kunden anländer med återvinningsbart material och åker därifrån med återvunnet och förädlat eller jungfruligt material. Ju större produktsortiment vi har desto större möjlighet att se till att våra kunder och åkerier avgår med fullt lass. I mån av behov kommer det även att finnas deponi i anslutning till anläggningarna, säger Hans Säll. Återvinning i sig är inget nytt för NCC Roads. Av 94 asfaltsverk kan 75

hantera återvunnen asfalt och 18 producera den patenterade gröna asfalten, där tillverkningen sker med lägre temperaturer och med möjlighet att blanda in mer återvunnen asfalt med bibehållen kvalitet. Under 2011 återvanns nästan en miljon ton och nu är man störst i Norden. Att övertyga kunderna om att återvunnet material håller lika hög kvalitet som nytt är dock en utmaning. – Misstänksamheten är stor, man tittar mycket på tekniska specifikationer och det tar tid att sälja in. Av tradition är vi en bransch som tänker mer på teknik än på marknadsföring – och våra kunder är likadana. Men att kunna erbjuda allt inom en och samma anläggning vinner vi alla på: åkerierna, slutkunden, samhället och vår egen koncern, säger Hans Säll.

Tio år som affärsområde I år firar NCC Roads 10 år som affärsområde. En viktig del av filosofin vid starten var att arbeta som ett riktigt affärsområde med i stort sett samma verksamhet i alla nordiska länder, till skillnad från exempelvis NCC Construction, som är landbaserat. Idag har man i princip maximal nordisk koordinering av fyra av de fem största inköpen: maskiner, reservdelar, bitumen och energi. Som koncern

Sedan 1875 har NCC sprängt sönder, smutsat ner och förstört. Så kan vi inte fortsätta, det är tid för ödmjukhet. Hans Säll krossordet # 117

11


NCC Roads, som i år firar 10 år som affärsområde, satsar stenhårt på att bli den grönaste aktören i branschen. Detta görs bland annat med hjälp av nybyggda återvinningsterminaler, grön asfalt och proaktivitet gentemot kunden. i koncernen finns en poäng i att lära av varandra och samordna effektivt via tvärgrupper som arbetar över såväl länder som produktionsområden. Också marknadsföringen är gemensam. Alla stora företag, inte minst i byggbranschen, tittar idag mer på synergierna och frågar sig varför man ska ha en stor koncern. Behovet av att samordna och centralisera vissa funktioner och få ut synergierna ökar i takt med att man behöver få upp lönsamheten. – Bergmaterialbranschen är väldigt bra på små förbättringar som kopplas till kostnadseffektivitet, och det är bra – men vi behöver bli skickligare på att titta på intäkterna och bli bättre säljare snarare än inköpare, säger Hans Säll.

Lågmarginalbransch

Trots att man i stor utsträckning är en lågmarginalbransch tror han att den stora direktavkastningen för aktieägarna gör att man ändå vill investera. Utdelningarna är ibland 10-procentiga och marginalen i verksamheten är normalt sett inte så hög. Ska man då gå in i ”dödsspiralen” och bara konkurrera med pris eller försöka hitta något annat? – Vi väljer ett alternativ. Vi vill paketera produkter och tjänster på ett

Vi väljer ett alternativ. Vi vill paketera produkter och tjänster på ett nytt sätt.

12

krossordet # 117

Hans Säll

nytt sätt, se kundernas behov och ge dem ett mervärde. Då kan man förhoppningsvis sälja in dem till fler än de tekniska kontoren, kanske till politiker. Vi går från att vara reaktiva till proaktiva, allt kopplat till hållbarhetstänkandet, säger han.

Viktigt med balans NCC Roads har länge strävat efter att hitta balanspunkten där en platt decentraliserad organisation med människor som tar ansvar och känner sig motiverade vägs mot behovet att tydligare peka ut en riktning för alla. Lösningen är inte stora centrala staber och centralstyrning utan duktiga staber som kan fånga upp, samordna och anpassa det till en nordisk nivå – inte bara i lokala aktiviteter. – Det är vårt eget folk som ska göra detta. På bergmaterialsidan är personalintensiteten låg, där ser jag inga stora rekryteringsproblem. Men på asfalt- och beläggningssidan måste vi fundera över personalförsörjningen, säger Hans Säll. Vägservice är den sista delen av NCC Roads värdekedja och där arbetar man nästan uteslutande med underentreprenader. Ett kommunalt servicekontrakt kan vara i tre år, då är underleverantörer mer kostnadseffektivt och minskar riskerna. På bergmaterialsidan är många av täktarbetarna underentreprenörer, men bilden skiljer sig åt mellan länder och geografier. Även om NCC Roads vill konkurrera som det grönaste alternativet vet man att livscykelkostnader och miljö­ certifieringar i framtiden kommer att bli en hygienfaktor som gäller alla stora företag, på samma sätt som

kvalitetscertifiering är en självklarhet idag. Förutom återvinning måste man tänka nytt i anläggningarna, med exempelvis buller- och dammskydd, förbättrad efterbehandling, inbyggnation eller tak över stenlager. Allt för att minska den totala påverkan på omgivningen. När det gäller transporter finns mycket kvar att göra, menar Hans Säll. Den allra viktigaste frågan på lång sikt är att ha kontroll över stenmaterialet. Dels genom att säkerställa tillgången, med så tätortsnära täkter och så fulla flak som möjligt. Och dels genom att hitta bra, långsiktiga samarbeten med åkeriföretag. Visst kan det vara en svaghet att sakna egen logistik, men rätt samarbeten vinner alla ändå på. – Den största risken i vår verksamhet är ändrad lagstiftning. Men det kan vi hantera vi om vi börjar arbeta på ett annat sätt med råvarumaterialet.

Långsiktig bransch Stenmaterialbranschen är till sin karaktär långsiktig, och inom byggbranschen måste man räkna in de risker som finns i de ibland enorma projekten, där stora summor kan gå förlorade om man felkalkylerar. Eftersom riskminimeringen är så central finns en försiktighetsprincip. På frågan om branschen är alltför konservativ svarar han med en motfråga. – Varför är man i så fall konservativ? Om man bygger något som ska hålla i hundra år måste de material som ingår faktiskt hålla lika länge, säger Hans Säll. n


gästkrönika

Du hit ta r tips hur man utforma r ansökan och yrka n d en på medle mssidor na , www.sbm i.se

Varför ska vi söka tillstånd hela tiden? När tillståndstiden tar slut ställs ofta verksamheten på sin spets i olika avseenden och skapar en osäkerhet om framtiden. Det påverkar investeringar, avtalsförhållanden, upphandlingar, väcker närboende och kostar även en massa pengar, eftersom tillståndsmyndigheten vill ha utredning om varenda detalj varje gång verksamheten prövas. Hamnar ärendet hos en långsam myndighet kan det dessutom bli ett glapp mellan tillstånden så att verksamheten tvingas till uppehåll. Allt detta hade i många fall kunnat undvikas om tillståndstiden hade varit obegränsad. Att begränsad tillståndstid är ett problem vet varje verksamhetsutövare i ballastbranschen. Men funderar man på hur det kunde bli så här och om det går att göra något åt det? Vid en tillbakablick kan vi se att när det krävdes tillstånd enligt miljöskyddslagen och naturvårdslagen meddelades dessa tillstånd enligt huvudregeln oftast utan tidsbegränsning och innebörden av 18 § miljöskyddslagen var att tillstånd skulle tidsbegränsas bara i undantagsfall. Exempel på när tidsbegränsning skulle ske var när det var en direkt olämplig lokalisering och avveckling skulle ske, eller om verksamheten lätt kunde flyttas till annan plats. När bestämmelsen infördes i miljöbalken 16 kap. 2 § heter det att tillstånd får tidsbegränsas, det vill säga fortfarande är detta inte huvudregeln.

Korta tillståndstider En av konsekvenserna med miljöbalkens införande blev ändå att både tillstånds- och tillsynsmyndigheterna plötsligt har uppfattningen att tidsbegränsning nu ska vara huvudregeln; och lite raljant kan man säga; ju kortare tid desto bättre. Är det verkligen så det ska vara? Har införandet av miljöbalken verkligen haft denna avsikt? Svaret är nej. Det saknas stöd för en sådan uppfattning. Länsstyrelserna verkar ha en uppfattning att bergtäkter alltid innebär ”kraftig miljöpåverkan” och att detta skulle vara ett skäl till de korta tillståndstiderna. Vad som hal-

14

krossordet # 117

tar i rättstillämpningen är att det är verksamheter med störst miljöpåverkan som oftast får obegränsade tillstånd. Det gäller bl.a. gruvor, stora industri- och energianläggningar och även vattenverksamhet. Här tycks man ta större hänsyn till framför allt de företagsekonomiska aspekterna på tillståndstiden.

Stora investeringar Sökanden i täktärenden får nuförtiden ofta slåss även för att få en tillståndstid om 20 år och känslan är att långa tillstånd blir svårare och svårare att utverka. Det är dock sällan man får några goda skäl från tillståndsmyndigheten om varför tillståndstiden begränsas på så sätt som görs, utan det förefaller som om det hanteras schablonmässigt. När en verksamhetsutövare har hittat en fyndighet står man ofta inför ett långsiktigt arbete som medför stora investeringar och där planen oftast är ett bryta under lång tid. Verksamheten ska utföras och bedrivas under likartade former. Teknikutvecklingen i ballastbranschen har varken varit eller kan förväntas bli dramatisk. Möjligheterna att förutse effekterna för lång tid är goda. Det som kan ställa till det är hur omgivningen ser ut, vad som finns i den och om den förändras. Men om så sker kan tillsynsmyndigheten agera med stöd av 24 kapitlet i. miljöbalken och utnyttja möjligheten till omprövning av tillståndet om det skulle visa sig nödvändigt. Det är inte alla täkter som medför kraftig miljöpåverkan och inte heller påverkar täkterna alltid miljön så att några andra skäl för tidsbegränsning föreligger. Vad man som sökande borde kunna kräva är att man bedö-

Anders Linnerborg, advokat och delägare i Setterwalls Advokatbyrå

mer varje täkt för sig när det gäller behovet av tidsbegränsning. Det finns åtskilliga täkter som både beroende på sin fyndighet och, faktiskt, avsaknad av kraftig miljöpåverkan borde kunna få tillstånd tills vidare. Jag menar, varför ska en bergtäkt tidsbegränsas när en gruva får tillstånd tills vidare?

Striden i rättssalarna Vad kan vi göra för att komma tillbaka till den ordning som förmodligen avsågs och för att få en individuell bedömning av tillståndstiden? Som vanligt gäller det att ta striden i rättssalarna och framtvinga prejudikat. Förhoppningsvis kan vi på så sätt inom kort ha svaret på några av ovanstående spörsmål. n


En stark spelare att räkna med

Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.

Vi ses på MaskinExpo, välkommen till monter 101!


miljรถ

16

krossordet # 117


Alla vinner med rätt efterbehandling Efterbehandlingen av en avslutad täktverksamhet är en viktig fråga för både myndigheter och bergmaterialindustri. Förutsättningarna på plats, vem som äger marken och vad den ska användas till i framtiden är faktorer som begränsar eller utökar möjligheterna. Påfallande ofta är det dock allra bäst ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv att gå varsamt fram och med enkla medel skapa förutsättningar för naturen att återta området. Text & Foto: niclas kindvall illustration: eva edberg

– Vi hade en riktig aha-upplevelse 2005 när en biolog inventerade floran och faunan i en del av Rikstenstäkten, berättar Jehanders miljöchef Lars Svensson. Det visade sig att det i den efterbehandlade täkten fanns en större artrikedom än det fanns i den omkringliggande skogen. Biologen Jan Bergstens rapport väckte till en början inte någon större uppmärksamhet, trots att den pekade på att det fanns fem gånger fler arter i täkten än i den orörda marken och att alla arter från skogen också fanns representerade i det undersökta efterbehandlade området. Alla ingrepp är inte av ondo. En parallell till de biotoper som kan uppstå i en tidi­ gare täkt är miljön i en kraftlednings­ gata som ofta upp­ visar en påtagligt ökad ar trikedom jämför t med kring­ liggande skogar.

Möter kringboende – Det var faktiskt nästan så att håret reste sig på armarna när jag läste det, skrattar Lars Svensson. Han poängterar att täkten som undersöktes var en grustäkt, för bergtäkter är det något annorlunda men en del av tänket kan appliceras även där. Till exempel är rasbranter lämpliga häckningsplatser för fåglar och näringsfattig mark är bra för växter

som specialiserat sig på extrema förhållanden. – Sedan ska man givetvis komma ihåg att ägarförhållandena påverkar vilken typ av efterbehandling vi kan utföra. Är marken arrenderad kan det finnas en markägare som vill producera skog på området men är det vi själva som är ägare så öppnar sig fler möjligheter, i synnerhet om man fokuserar på frågan om biologisk mångfald. Han menar också att även i det

förstnämnda fallet går det att kompromissa och hitta ett mellanläge där markägaren får det denne vill samtidigt som delar av den tidigare täkten behandlas för att skapa bra förutsättningar för växtlighet och djurliv. Dessutom är själva facit av en sådan efterbehandling ett användbart argument för en bransch som ibland får klä skott för att ur miljösynpunkt enbart vara förstörande. – När vi möter kringboende i samband med att vi söker täkttillstånd

När vi möter kringboende i samband med att vi söker täkttillstånd är det väldigt vanligt att vi hamnar i försvarsposition och blir beskyllda för att riva upp stora sår i naturen. Lars Svensson krossordet # 117

17


miljö

Pågående diskussion Frågan om efterbehandling av täkter diskuteras inom många organ och organisationer, både innanför och ut­ anför EU-högkvar terets väggar. En annan närbesläktad fråga, som också är aktuell, är den om kom­ pensatoriska åtgärder som i vissa fall skulle kunna möjliggöra uttag i Na­ tura 2000-områden (den europeiska motsvarigheten till våra naturskydds­ områden). En kompensatorisk åtgärd innebär att den som försämrar miljön i ett område förbättrar miljön i ett intillig­ gande område.

Lars Svensson, miljöchef på Jehander.

är det väldigt vanligt att vi hamnar i försvarsposition och blir beskyllda för att riva upp stora sår i naturen. Och visst, det gör vi, men vi kan också vara med och bidra till den biologiska mångfalden i ett område.

Måste vara lyhörda Just efterbehandlingen av grustäkter är extra aktuell för tillfället, minskande uttag av naturgrus gör att många täkter ska läggas igen i den närmaste framtiden. – Jag tycker också att länsstyrelserna har vaknat i den här frågan, säger Lars Svensson. Vi talar samma språk och det finns mycket vi kan samar-

18

krossordet # 117

beta kring. Det finns såklart en plan i botten när det är dags för efterbehandling och den ska följas men vi måste vara lyhörda på alla sidor. Det är dumt att låsa sig, man måste titta på förutsättningarna i varje enskilt fall och gemensamt komma fram till vad som blir bäst. Det optimala är ibland att inte plantera i täkten utan att istället hämta några skopor naturlig fröjord från omgivningen och hjälpa naturen på traven på det sättet.

Inte unikt för Sverige Lars Svensson berättar att de här tankarna inte är något unikt för Sverige, nere i Europa har man i många fall

kommit ännu längre. I tätbefolkade områden är man extra noga med hur marken används. – De svenska täkterna upptar en försvinnande liten andel av landskapet, på kontinenten är det naturligtvis annorlunda. Men trots det, det finns många fördelar även här hemma när vi efterbehandlar täkterna enligt den här modellen. Förutom att det självklart blir billigare för oss som företag, vi behöver inte använda stora dyra maskiner för att utföra arbetet, så tjänar naturen i många fall på en varsam återställning. En klassisk "win-win"-situation. n


Bandavskrapare En lönsam investering! Många vet det redan. Vi har haft glädjen att leverera över 2500 skrapor under det senaste året!

1-, 2-, 3-STEGSKROSSNING EGEN LABBVERKSAMHET 8 KROSSTEAM ISO-CERTIFIERADE 9001 - 14001

Kanske är dags för Dig att montera en skrapa!? Ring oss så hjälper vi Dig att välja rätt skrapa ur vårt program.

KON

TAK TA OSS

XR BERGKROSS VÄXELN

®

Vi finns i hela Skaraborg!

Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

www.roxx.se

010-474 12 30 010-474 10 00 XR.NU

annons_bergkross_stenkoll_120518_4.indd 1

2012-05-03 09:02:06

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

Stålgaller

Självbärande gummisiktduk

Sidoinfästningslist gummi/T-bult

Mittnedhåll, gummi

SPG Y-länk

Tel växel: 08–504 106 00 Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

Annons SPG 184x125.indd 1

krossordet # 117 2011-11-01 12.59

19


miljö

Många fördelar med energieffektiv körteknik Utsläppen av koldioxid från större dieseldrivna arbetsmaskiner står för drygt fyra procent av de svenska utsläppen. Ett faktum som har skapat ett tuffare regelverk från politiskt håll men samtidigt finns det också en ekonomisk morot eftersom många företag kan spara både bränsle, slitage och pengar tack vare lägre bränsleförbrukning. Text: Tomas Skagerlind foto: Marie Birkl

De senaste åren har många maskintillverkare satsat mer på att utveckla miljövänliga maskiner, motorer och modeller. En annan metod för företag inom transport- och anläggningsbranschen är att lära förarna att köra på ett mer effektivt och miljövänligt sätt. Ett exempel på det är Eco Operator, ett utbildningsprogram från Volvo Construction Equipment i samarbete med Swecon, som har funnits sedan 2009. Programmet ger förarna praktiska och teoretiska kunskaper som i sin tur gör att de blir säkrare, effek-

tivare och mer miljömedvetna när de använder sina anläggningsmaskiner.

Smart planering – Eco Operator lär förarna att använda och manövrera maskinen, men även att planera arbetet på ett smart och effektivt sätt. Och syftet med metoden är att förarna kan hjälpa till att spara pengar på bränsle, öka den övergripande produktiviteten och minska underhållskostnaderna, berättar Urban Gustafsson som sedan två år är ansvarig för Eco Operator.

På Urbans meritlista finns sju års erfarenhet som instruktör på Volvo samt 25 år som maskinförare.

Mer genomtänkt arbete – Tanken med Eco Operator är att förarna ska lära sig att planera arbetet och att köra rätt, för att på så sätt minska bränsleförbrukningen samt slitaget på maskinen. Att lätta på gasen är till exempel något som förarna får lära sig. Mjukare och mer genomtänkt arbete innebär mindre belastning och trötthet för föraren, vilket leder till ökad effektivitet, fortsätter Urban Gustafsson. – Grundutbildningen tar en dag och vi kommer ut till kunden och genomför den på plats hos företaget. Vi försöker bilda oss en uppfattning om hur det ser ut på arbetsplatsen, bland annat genom att plocka ut data ur maskinerna och göra en matrisavläsning. Sedan varvas teori med praktik och förarna får bland annat lära sig att köra på lägre varv.

Några tips för Eco-utbildning: • Rätt däcktryck: Att hålla däcken vid rätt lufttryck minskar slitaget och mins­ kar bränsleförbrukningen. • Lätta på gasen och sakta ned: Anpassa varvtalet till det jobb som ska utföras. • Planera arbetet: Håll ett öga på ar­ betsplatsen. Se till att den är ren och ta bor t eventuella hinder som kan orsaka onödiga omvägar. • Samarbeta: Tala med andra förare så att hjullastare, dumprar och grävma­ skiner arbetar tillsammans på det mest effektiva sättet. • Stäng av maskinen: Ingen onödig tomgångskörning. • Rätt utrustning: Maskiner som pas­ sar uppgiften sparar bränsle och un­ derhåll. Grundutbildningen för Eco Operator tar en dag och den genomförs på plats hos företaget. Här gör Urban Gustafsson ett uppföljningsbesök hos Tore Eliasson Transport i Östersund.

20

krossordet # 117

Mer information om Eco Operator och hur du anmäler dig finns på www.swecon.se/ecooperator.


Tore Eliasson i samtal med Urban Gustafsson.

Vid en uppföljning, cirka sex månader senare, görs sedan en ny avläsning och resultatet gås igenom med förarna. – Det är framförallt förarnas beteende som förändrats och det är något som långt ifrån alla ens märker av själva. När jag kommer tillbaka efter sex månader och frågar hur föraren upplever det här så brukar de svara att allt är som vanligt. Men något händer med deras körsätt och det syns alltid på siffrorna.

Tomgångskörning – Det handlar inte bara bränsleförbränningen, utan även om till exempel tomgångskörning. Det är ju inte ovanligt att förarna varmkör motorn på morgonen eller kör på tomgång när de har rast och det är kallt ute. Det är naturligtvis inte bra för miljön och inte heller för motorn eftersom den inte mår bra av att gå på tomgång. Den är gjord för att driva ett fordon. Eco Operator är en utbildning som inte bara gynnar miljön, ekonomin och maskinslitaget. Även olycksstatistiken ser bättre ut eftersom större medvetenhet gör att man är mer upp-

märksam och det ger färre olyckor. Dessutom finns det stora pengar att tjäna för företag som låter sina förare lära sig att köra mer energieffektivt. Och det handlar om stora pengar. Enligt Urban Gustafsson så sparar tio utbildade förare sammanlagt 14–15 liter bränsle per timme. Bara en procents förbättring sparar därför 30 000 kronor i timmen per år för ett företag.

Minskad förbrukning – Men jag ser ofta en besparing på 4–5 procent, så det handlar snarare om flera hundra tusen kronor. Och med tanke på att det finns runt 40 000 entreprenadmaskiner i landet, så förstår du att det handlar om väldigt stora summor, säger Urban Gustafsson.

Skanska är ett av de företag som låter sina förare delta i en liknande utbildning. I en studie där 37 av deras förare blev utbildade kom man fram till att bränsleförbrukningen minskade med fem procent, vilket motsvarar besparingar på över två miljoner kronor och minskade utsläpp med 500 ton koldioxid. Vissa förare minskade sin förbrukning med hela 25 procent. – Huvudsyftet med Eco Operator är att sänka bränsleförbrukningen, minska miljöpåverkan och att sänka kostnaderna. Det är svårt att veta vilket av dessa skäl som väger tyngst för ett företag skäl, men jag tror de flesta är ute efter att sänka sina kostnader. Många gör det också för att vi helt enkelt måste. Inte minst för miljöns skull, menar Urban Gustafsson. n

– Tanken med Eco Operator är att förarna ska lära sig att planera arbetet och att köra rätt, för att på så sätt minska bränsleförbrukningen samt slitaget på maskinen, säger Urban Gustafsson.

Syftet med metoden är att förarna kan hjälpa till att spara pengar på bränsle och minska underhållskostnaderna.” Urban Gustafsson krossordet # 117

21


arbetsmiljö

Cancerklassning av respirabelt kvarts När Arbetsmiljöverkets generella kemiregler, eller snarare dess föreskrift med namnet Hygieniska gränsvärden, träder i kraft den 1 juli i år får respirabelt kvarts bokstaven C, cancerogent, i anmärkningskolumnen. Stenkoll reder ut begreppen med hjälp av enhetschef Claes Trägårdh. Text & foto: Niclas Kindvall

Claes Trägårdh, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

22

krossordet # 117

– Vi gör ingen förändring när det gäller gränsvärdet, där är det fortfarande 0,1 milligram per kubikmeter luft som gäller, cancermärkningen har däremot inte funnits förr. Bakgrunden till att Arbetsmiljöverket nu väljer att informera om cancerrisken för respirabelt kvarts finns bland annat i den kunskapsöversikt verket beställde av en grupp professorer vid Karolinska Institutet och som färdigställdes under 2011. I uppdraget ingick att sammanfatta den kunskap som finns om kvarts cancerframkallande egenskaper och dessutom ge en rekommendation om huruvida ämnet borde C-märkas i gränsvärdeslistan.

– Den färdiga kunskapsöversikten redogör för den forskning som bedrivits inom området under lång tid, både här i Sverige och utomlands, säger Claes Trägårdh.

En upplysning Forskarna har koncentrerat sig på litteratur och rapporter publicerade efter 1997, det år då IARC (International Agency for Research on Cancer) i Lyon bestämde sig för att cancerklassa kvarts och därmed fastslå att ämnet är cancerogent för människan. I sin sammanfattning menar de att de "drar slutsatsen att evidensen för kvarts carcinogena effekt på människa väl är i paritet med evidensen vad avser andra ämnen som cancermärkts i Arbetsmiljöverkets gränsvärdeslista" och rekommenderar en cancermärkning av ämnet. Vad betyder då bokstaven C i Arbetsmiljöverkets lista? Någon sänkning av gränsvärdet har ju inte genomförts? Claes Trägårdh förklarar: – Man kan säga att det är en upplysning från vår sida. Vi C-märker kvarts för att säga att här finns det ett konstaterat samband och att cancerrisken vid utsatthet för kvartsdamm ska tas i beaktande. Vår ambition är givetvis att de som beställer eller utför arbete i miljöer där respirabelt kvarts förekommer ska skydda sig bättre och göra allt för att hålla nere nivåerna i luften. Att höga halter kvartsdamm ger upphov till silikos har forskarna vetat länge men nu har man även tittat närmare på om silikos är en förutsättning för att utveckla lungcancer.

Här säger rapporten att det finns ett "statistiskt signifikant samband". Det finns dock fortfarande en del tveksamheter, i huvudsak för att det ännu finns för få vetenskapliga data för kunna vara helt säker. Man konstaterar i alla fall att "evidensen för att lungcancer skulle uppkomma utan silikos är svaga". I klartext betyder det att det kan innebära att silikos är en nödvändig förutsättning för att utveckla lungcancer men det kan också betyda att risken för lungcancer är låg utan föregående förekomst av silikos.

Lång latenstid – Såväl silikos som cancer har en lång latenstid, säger Claes Trägårdh. Det betyder att det tar många år innan man kan konstatera effekterna av att människor varit utsatta. Man kan ta asbest som ett exempel, vi förbjöd nyanvändning av ämnet 1978 – för nästan 35 år sedan – och först nu ser vi hur följdsjukdomarna av asbest börjar minska. Hur ser det då ut med gränsvärdet? Kan vi förvänta oss en sänkning där? – EU:s arbetsgrupp SCOEL (Scientific Committee on Occupational Exposure Limits) har föreslagit en sänkning av gränsvärdet, men inom EU har man något som kallas Social Dialogue Agreement – där de fackliga organisationerna och industrin kan enas om att vidta åtgärder i stället för att EU ska besluta om hygieniska gränsvärden eller andra regler om skyddsåtgärder i direktiv eller förordningar. Så länge överenskommelsen gäller avvaktar EU med ändrade regler. n

Fotnot: Under 2013 utkommer också en ny version av Arbetsmiljöverkets före­ skrifter om kvar ts och ersätter därmed AFS 1992:16. Den nya föreskriften kom­ mer ut på remiss senare i år.


NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 023-78 39 61

Kalmar Mats Waern 0480-44 39 15

Västerås Jenny Malmkvist 021-40 37 92

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Stockholm John Sjöström 08-688 67 18

Piteå Magnus Hedlund 0911-185 23

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Stockholm Per Johansson 08-688 64 08

Örebro Karolina Wettermark 019-17 89 33

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com


branschdag

L äs mer : och OH-bilder inns på referat f idorna m e d l e m ss i.se www.sbm

En innehållsrik dag för Vissa menar att tussilago och knoppande björkar är säkra vårtecken. För bergmaterialindustrin är det snarare branschdagen i april som förebådar ljusare tider och mer användarvänligt klimat. Hur ska man annars tolka det faktum att så många som ett 140-tal deltagare bänkade sig för att under en heldag få veta allt om såväl det senaste som det viktigaste? Text: Niclas Kindvall Foto: Anna Hållams

24

krossordet # 117

– Det är lite svårt att få ögonkontakt med alla här, skrattade SBMI:s styrelseordförande Kenneth Johansson när han övertog mikrofonen från vd Björn Strokirk som dessförinnan hade hälsat välkommen. Herr ordföranden syftade på den långsmala lokalen där församlingen satt utspridd i bredd. Tre stora skärmar på strategiska platser utlovade dock att alla kunde se det som skulle presenteras på ett bra sätt. Platsen? Clarion Hotel Sign i Stockholm, ett stenkast från LO-borgen på Norra Bantorget. Kenneth Johansson fortsatte med att tacka för att så många kommit, ett faktum som han menade gav både styrelse och utskott ordentligt med råg i ryggen i arbetet. Därpå drog mötet i gång på allvar med förmiddagens första programpunkt. Så löd vinjetten för de inledande presentationerna och allra först blev det filmvisning där flera oppositionspolitiker liksom infrastrukturminis-

ter Catharina Elmsäter Svärd (M) fick redogöra för hur de ser på satsningar och prioriteringar inom väg och järnväg de närmaste åren. Infrastrukturexperten Håkan Westerlund från KTH kommenterade utspelen men inledde också med att säga att när det gäller järnvägen så har vi ett eftersatt underhåll att brottas med.

Robust transportsystem Till exempel nämnde han att Sverige ligger i det absoluta europeiska bottenskiktet med satsningar i nivå med 35 euro per spårkilometer. En siffra att jämföra med exempelvis Storbritanniens 175 euro per spårkilometer. Catharina Elmsäter Svärd menade att regeringen skjutit till pengar för arbetet med att återfå robustheten i transportsystemet medan Anders Ygeman (S), ordförande i Trafikutskottet, och språkröret Åsa Romson (MP) i sina planer hade ytterligare 100 miljarder för bättre spår och vägar.


Jan Magnusson, GD, Sveriges geologiska undersökning.

Katarina van Berlekom, Ramböll, medlem i SBMI:s Samhällsutskott.

bergmaterialindustrin "Felavhjälpande underhåll" är en bov i sammanhanget menade Westerlund. Att vi gör brandkårsutryckningar när något går sönder med störningar i trafiken som följd. Istället borde vi på ett bättre sätt ta hand om den infrastruktur vi har.

”Grusskyfflare” Även partiledaren Jonas Sjöstedt (V) vill se en ökad satsning på spårtrafik men varnade samtidigt för en neddragning av vägunderhållet. "Ren kapitalförstöring", menade han och fick medhåll från infrastrukturexpert Westerlund. Näst på tur stod generaldirektör Jan Magnusson, Sveriges Geologiska Undersökning, som äntrade podiet och redogjorde, efter vissa problem med att fästa mikrofonen på kavajslaget, för sin egen bakgrund som väg- och vattenbyggare vid Chalmers (med det tillhörande öknamnet "grusskyfflare" bland studiekamraterna)

och även för SGU:s arbete och organisation. Bland annat nämnde han uppdraget att försöka förenkla de jordartskartor som används och som ibland är svåra för många att helt och fullt förstå. Att gruset kommer att ta slut är ett faktum, fortsatte han och visade upp flera äldre teckningar som bevis för att den kunskapen funnits en längre tid. SGU:s Bergmaterialråd, med medlemmar från olika branscher och med god geografiska spridning, är en viktig komponent i lösandet av ekvationen naturgrus kontra ersättningsmaterial. Till sist slog han ett slag för myndighetens senaste erbjudande – Låna

en geolog – där olika intressenter kan låna en expert för att strukturera behovet av geologisk info vid olika projekt och undersökningar. Jan Magnusson lämnade scenen med orden "Uppmana era barn att läsa geologi!"

Förenklad handläggning Katarina van Berlekom, Ramböll och medlem i SBMI:s Samhällsutskott, tog över stafettpinnen och berättade om arbetet med att försöka påverka myndigheterna att förenkla täkthandläggningen på olika sätt. Hon väckte viss munterhet hos åhörarna med en kommentar till den så kallade behovsprövningen vid tillstånd, "Det är ingen som frågar Volvo

Olika intressenter kan låna en expert för att strukturera behovet av geologisk info vid olika projekt och undersökningar. krossordet # 117

25


branschdag

Peter Egardt, landshövding i Uppsala län.

Håkan Skotte, Skanska.

om det verkligen behövs så många nya bilar..." Snabbare begäran om komplettering vid täktansökan liksom endast en omgång komplettering är några exempel på de önskemål som levererades till Miljödepartementet dagen efter SBMI:s branschdag.

Räcker resurserna?

Dagens tredje gäst var Uppsala läns landshövding Peter Egardt men han fick vackert vänta medan en snabb handuppräckningsövning genomför­ des. Frågeställningen löd: Kommer handläggningen gå snabbare, lika snabbt eller rentav långsammare med den nya MPD-reformen? Så gott som alla deltagare räknade med att handläggningen skulle gå ännu långsammare än tidigare, något som Peter Egardt bemötte med ett humoristiskt "Tack ska ni ha, vilken tjusig början". Han fortsatte på den inslagna vägen genom att ställa frågan "Räcker resurserna?" till sig själv och genast svara "Nej, tack för mig" och låtsas lämna

pulpeten. Vad är då Länsstyrelsen? fortsatte han. Jo, det är statens regionala myndighet och vi har till uppgift att göra ständiga avvägningar mellan olika samhällsintressen. Peter Egardt exemplifierade från sitt eget län där man knappt kan stöta ned en spade i jorden utan att stöta på en medeltida hålväg eller en utrotningshotad salamander. Han ville dock inte vara pessimistisk till överdrift utan slog också fast att tillväxt är ett övergripande mål för länsstyrelsens arbete. Man ska dock veta om att täkthandläggningen riskerar att bli underfinansierad och därmed en bromskloss i tillväxten. Mätta och förhoppningsvis belåtna efter en lunch på chipotlekyckling

Frågeställningen löd: Kommer handläggningen gå snabbare, lika snabbt eller rentav långsammare med den nya MPD-reformen?

26

krossordet # 117

med ris kallade Joakim Heises kokälla deltagarna tillbaka till mötesrummet.

Säkerhet och hälsa Dagens andra presentationsblock bar namnet "Säkerhet och hälsa" och inleddes av Roland Netterlind från Bergsprängnings Entreprenörernas Fö­ re­ ning BEF. Stolt förkunnade Netterlind världspremiären för ett nytt dokument – Checklistor för bergssprängning – som tagits fram av Olycks­kommission Bergsprängning, en kommission med deltagare från såväl myndigheter som näringsliv och fackförbund. Bakgrunden är den negativa olycksutvecklingen under de senaste åren. Förhoppningen är att både beställare och leverantörer ska använda sig av dokumentet, naturligtvis vid själva arbetet men också under upphandlingen av tjänsterna – för att säkerställa att valda underleverantörer arbetar på rätt sätt. Nästa talare hade också säkerhet på menyn. Skanskas Håkan Skotte redogjorde för hur hans företag jobbar för att hela tiden hålla säkerhetsfrågorna


Roland Netterlind, vd BEF Bergsprängnings Entreprenörernas Förening.

Nicklas Stenqvist, Swerock.

i fokus. Skanska har en nollvision vilken innebär målet att antalet förlustprojekt, miljöincidenter, etiska övertramp, arbetsplatsolyckor och kvalitetsfel i varje kolumn ska kunna summeras till noll. För att nå noll, berättade Håkan Skotte, måste man sikta förbi noll – liksom som en karateutövare som ska slå genom en bräda måste sikta förbi brädan. Han redogjorde utförligt för hur Skanska arbetar för att låta säkerhetstänkandet genomsyra hela organisationen, man är på god väg och har ett flertal åtgärder för att minska riskerna för olyckor liksom för att uppmärksamma och reflektera över de olyckor som tyvärr ändå sker. Till exempel använder man sig av globala säkerhetsstopp när en dödsolycka skett för att alla ska kunna få information och tänka över vad som skett, varför det skedde och hur det möjligtvis kunde ha förhindrats. Ytterligare ett exempel är Skanska

man kunna göra maskinistens arbete vid skutknackning betydligt säkrare i framtiden. Dessutom visade Nicklas Stenqvist också bilder på en annan uppfinning med samma syfte, en "kjol" tillverkad av kätting som monteras på grävmaskinens bom och som hänger runt hydraulhammaren och den sten som ska knackas.

Safety week som genomförs globalt sedan 2006, en vecka vikt åt säkerhetstänkande med fokus på säkra arbetsplatser.

Skutknackning Sista stoppet under säkerhetstemat stod Swerocks Nicklas Stenqvist för. Ett mobilt sådant, nämligen det mobila maskinstopp som SBMI tillsammans med Chalmers håller på att utvärdera. Man har tagit fram ett förslag på ett sådant stopp, tillräckligt litet för att man bekvämt ska kunna bära det i arbetet utan problem, och kommer nu fortsätta med att testa det i verkliga situationer. Han visade också en presentationsfilm där "Micke från Bandhagen" tjänstvilligt slog sönder olika glasrutor med ett slagträ. Tanken var att visa att det finns material, i det här fallet av fabrikatet Hammerglass – en polykarbonatblandning – som kan stå emot kraftigt våld utan att splittras. Med ett sådant material skulle

Teknikens värld Per Murén från NCC Roads, som inledde eftermiddagens teknikavsnitt, äntrade scenen med en rapport från en liten roadtrip till tre olika täkter i Sverige och Norge. Tre täkter och tre intressanta tekniska lösningar skulle redogöras för. Vi inledde i bergtäkten i Södra Sandby och de tusentals ton tunga stenmjölslager som har saknat värde. Lösningen blev en våt process som ger fillerfri stenmjöl, lämpad för betong och med en restprodukt i form av pressade fillerkakor som kan säljas krossordet # 117

27


Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med entreprenadkrossning moderna mobila och Utför med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. krossekonomi_annons.indd 1 Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Spränga? Ta med oss från start. METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrationsövervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljökonsekvensbeskrivning samt trafik- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

Analys Prognos Mätning Uppföljning GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

2010-05-05 15:20:01


Kenneth Johansson överlämnar utmärkelsen ”Årets insats” till Per Murén från NCC Roads.

som exempelvis tätningsmassa. Raskt vidare till Jehanders i Riksten och ett processystem som möjliggör styrning av anläggningen utifrån behov av olika sorteringar och där ett enda knapptryck automatiskt ställer in spalt och hastighet för produktion av önskad produkt samtidigt som operatörerna hela tiden kan hålla koll på flöden och inställningar. Det sista exemplet hämtades från vårt västliga grannland där täktföretaget Velde Pukk och Grus utanför Stavanger har ett bastant grepp om hela processkedjan och får ett hundraprocentigt utbyte i ett komplett program från vägmaterial till betongprodukter. En föregångsanläggning!

Mått på resistiviteten Med rubriken "Bättre kartering för selektiv exploatering" klev Torleif Dahlin, teknisk doktor vid Lunds tekniska högskola, upp till talarstolen och redogjorde för sin vision hur geofysik kan användas om 5–10 år. Hur ska vi använda geofysikaliska mätmetoder för att kartera terrängen och på så sätt effektivare kunna välja ett bra läge för en täkt. Två metoder som är särskilt intressanta är resistivitet och inducerad polarisation, IP. Resistivitetsmetoden går ut på att man mäter det elektriska motståndet i marken. För att göra detta placerar man ut elektroder i marken på ett lämpligt

Torleif Dahlin, vid Lunds tekniska högskola.

avstånd från varandra, och skickar en ström från den ena till den andra. På så sätt går det att få ett mått på resistiviteten i marken. Ju längre ifrån varandra elektroderna är, desto djupare går strömmen.

3D-visualisering Inducerad polarisation är en utveckling av resistivitetsmetoden, där man mäter uppladdningsförmågan i marken. En ytterligare metod är refraktionsseismik, som är en metod som använts länge. Det handlar i princip om att skapa tryckvågor i marken och sedan mäta hur de studsar mot strukturer och lager under markytan. – Seismiken är intressant eftersom det finns direkta kopplingar mellan mekaniska egenskaper och dess hållfasthet i bergmaterialet, berättade Torleif Dahlin. – När man mäter med resistivitet ser man att resistiviteten korrelerar med sprickfrekvensen – hög sprickfrekvens ger låg resistivitet. Det går också att se en korrelation mellan

seismisk tryckvågshastighet och LAvärde. Han visade också ett exempel på en 3D-visualisering baserad på resistivitetsmätningar i Olundatäkten, som gav en bild av hur djupt berget ligger, och en 3D-visualisering från täkten i Dalby, där det bland annat gick att se en diabasgång. – Ibland kan det vara svårt att hitta exempelvis en diabasgång genom att bara mäta resistivitet, berättade han. – De kan ha både hög och låg resistivitet och då kan det gå att få bättre resultat genom att kombinera flera metoder, exempelvis resistivitet och IP, eller resistivitet och magnetiska egenskaper. Med modern utrustning

Seismiken är intressant eftersom det finns direkta kopplingar mellan meka­ niska egenskaper och dess hållfasthet i berg­materialet.” Torleif Dahlin krossordet # 117

29


branschdag

mäter man det här samtidigt, så det är inget extra besvär. Det har skett en kraftig utveckling när det gäller mätinstrumenten på det här området. – Det går också att skaffa sig bättre information genom att mäta i borrhål, menade Dahlin. – Om man använder geofysik för att ta reda på var man ska borra, så kan man sedan borra och hissa ner en mätprob i borrhålet och mäta de geofysikaliska egenskaperna. Även loggning kan vara intressant, påpekade han. – Loggning under hammarborrning är billigare än kärnborrning. Då kan man göra betydligt fler borrningar för samma peng och få ytterligare information genom att logga hålen. Det finns helt klart potential att utveckla datainsamlingsteknikerna, berättade Torleif Dahlin. Just att använda vibrerande maskiner som signalkälla för seismik är ett potentiellt utvecklingsområde. Andra utvecklingsområden är att med hjälp av bättre teknik och programvara få ut mer ur insamlade data.

Stor potential

– Det vore bra om man i samma program kunde lägga in resistivitetsdata, IP-data, seismikdata, magnetometridata och borrdata, och låta de smarta algoritmerna ta fram så mycket information som möjligt. De olika metodernas styrkor och svagheter kan då komplettera och kompensera varandra. Där finns en stor potential. När Torleif Dahlin blickade 5–10 år framåt så hoppas han att branschen då rutinmässigt använder bra kombinationer av geofysiska metoder för förundersökningar. – Sedan använder vi dessa data för att kunna borra och ta prov på rätt ställen. På så sätt kommer man inte att behöva borra lika mycket.

Gun Schulte, Samhällsinsikt och Kalle Nyberg länsstyrelsen, Gotlands län.

Han hoppas också att branschen då använder 3D-modeller av bergmaterialets kvalitet samt jordmäktighet och jordsammansättning genom smart samtolkning av data. – På så sätt borde vi bättre kunna optimera uttag av material ur våra täkter.

SBMI-klassning Efter Torleif Dahlins faktaspäckade presentation var det dags för ordföranden i SBMI:s Krossutskott att göra sin stämma hörd. Han redogjorde för drömmen om en SBMI-klassad maskin, en dröm som tagit flera steg mot att bli verklighet under de senaste månaderna. Bakgrunden är en idé om att samla erfarenheter och kunskaper från användarna av maskiner och återföra dessa till leverantörerna och på så sätt få fram än mer personoch driftsäkra maskiner. Efter att från början ha haft ett sextiotal punkter har Krossutskottet nu jobbat fram ett dokument med relevanta punkter

Med konceptet ”Öppen täkt” kan man nå många och skapa bättre förståelse hos grannar och allmänhet för täktens verksamhet. 30

krossordet # 117

Thomas Hydén, Svevia

som nu ska presenteras. Han berättade att dialogen med tillverkarna fortsätter och att man hoppas att även de ska känna att en SBMI-klassning är en idé och ett projekt att jobba vidare med.

Teknik och taktik Ännu mer teknik blev det när några utmanare fick chansen att presentera sig själva och sina produkter. Bo-Göran Johansson från Atlas Copco inledde med att titta framåt på vad som kommer att krävas av industrin för att därefter presentera sitt företag och vad det har att erbjuda. Bo-Göran Johansson lämnade därefter över ljud och ljus till Carl-Henrik Gustavsson från P J Jonsson & Söner som i sin tur fick redogöra för företag och sortiment. Teknik handlade det också om, men kanske ännu mer om taktik, när Svevias Thomas Hydén pratade om hur man med konceptet "Öppen täkt" kan skapa bättre förståelse hos grannar och allmänhet för den verksamhet man bedriver. För industrin är det viktigt att kunna berätta och förtydliga samhällsnyttan av täktverksamheten, till exempel vad materialet används till och hur man jobbar för att minimera störningar. SBMI har utmärkt material att använda för den som funderar på att öppna upp täkten för nyfikna. Han exemplifierade med en dag


Krossning & Sortering SRC AB Monter 107

MAXIMUS 516

Grovsorterare, 2-däckad Siktyta 4,9 x 1,55 m, vikt 35 ton

MAXIMUS 522/522 T

Konventionell sorterare 2- och 3-däckad Siktyta 6,7 x 1,55 m, vikt 35 ton

Marknadens största utbud på begagnade Metso – Sandvik – Powerscreen – Kleemann – Keestrack – Finlay Krossning & Sortering SRC AB Siktgatan 2, 162 50 VÄLLINGBY • Box 147, 162 12 VÄLLINGBY

Tel 08-579 707 80/070-619 97 80 • info@krossning-sortering.com

www.krossning-sortering.com

Från berg till småsten

Under drygt 20 år har vi samlat kunskap och erfarenhet för att bli en ledande leverantör av helhetslösningar. Vårt erbjudande innebär korta leveranstider, hög leveranssäkerhet och marknadens bästa utrustning och sprängmedel. Om du bestämmer resultatet, så tar vi hand om resten. NORAB Besöksadress: Olofsbergsgruvan, Gyttorp. Postadress: P.O. Box 63, SE-713 22 Nora. Tel: 0587-145 45. Fax: 0587-143 70. E-post: office@norab.com. www.norab.com


branschdag

Katarina Tilly, HR-chef IKEA Barkarby.

Svevia arrangerat tillsammans med Swecon i Klinga utanför Norrköping då runt 250 besökare fick se sig omkring, titta på uppträdanden av bland andra Ian Wachtmeister och kanske till och med provköra några maskiner. Viktigt att bjuda på något att äta och dricka, "det behöver inte vara någon nobelmiddag, gratis är gott", och att barnen har något att göra medan föräldrarna ser sig omkring. – Här finns många poäng att vinna, avslutade Thomas Hydén.

Långt där framme Stärkta av kaffe och något sött därtill bänkade sig bergmaterialindustrin för dagens allra sista block – den här gången med den lämpliga rubriken "Framtid". Och visst är det så att olika branscher kan dra nytta av varandra? Först ut i manegen var nämligen ställföreträdande HR-chefen Katarina Tilly från möbeljätten IKEA och nu handlade det om rekrytering och utbildning, hur man hittar de oslipade diamanterna och förädlar dem inom organisationen. Hon berättade att det

viktigaste är engagemang och inte, som många ibland tror, fina examina. – Vi vill ha motiverade människor som vi låter utvecklas i sina yrkesroller, sa hon bland annat.

Personlighetstest I rekryteringsprocessen låter IKEA alltid minst två personer hålla i alla intervjuer, vilket leder till att de upptäcker mer och även att det finns någon att diskutera med efteråt. De använder också ett så kallat PItest (predictive index), ett enkelt personlighetstest, som mäter hur dominant sökanden är, hur utåtriktad, tålmodig och hur noga denne är med regler. Profilen är ett bra underlag för diskussioner med den sökande under intervjun. Katarina Tilly menade att IKEA är väldigt grundliga med att kolla upp de sökandes referenser. De har ett förberett material med många frågor, bland annat om en tidigare arbetsgivare skulle kunna tänka sig att anställa personen igen. Det kanske finns mycket bra att säga om personen ifrå-

IKEA använder en pyramid som grafiskt illustrerar vilka saker IKEA prioriterar när det gäller nyanställda.

32

krossordet # 117

Claes Trollestad, docent i livsåskådningsvetenskap.

ga, men skulle de inte anställa igen så säger det väldigt mycket, enligt Tilly. IKEA använder en pyramid som grafiskt illustrerar vilka saker IKEA prioriterar när det gäller nyanställda. Från botten och uppåt står där: värderingar, återväxt, kompetens och KPI (key perfomance indicators, bland annat mångfald vad gäller kön, ålder och etnisk bakgrund). – Vi gör aldrig avkall på värderingarna. Vi söker enkla, ärliga människor. Det spelar ingen roll vad du har gjort innan, om du inte delar IKEAs värderingar kommer vi inte att trivas ihop. Begreppet kompetens betyder för IKEA inte bara sådant som en potentiell anställd kan eller har studerat utan också kunskap, vilja och förmåga.

Fyrgradig skala Vidareutveckling av personalen är också en prioriterad och viktig fråga. IKEA använder sig av fem kriterier när företaget bedömer sina medarbetare i enskilda utvecklingssamtal. Områdena ansvar i arbetet, kompetens, arbetsresultat (får saker gjorda), servicekänsla och samarbete graderas i en fyrgradig skala. Hur bra är då IKEA på att rekrytera? Katarina Tilly menar att de gånger företaget misslyckas beror det ofta på att de inte varit tillräckligt tydliga


Vårt resultat som företag sitter i huvudet på oss själva och våra medarbetare

med vad det är de erbjuder. Nyckelfaktorer för en lyckad rekrytering är enligt Tilly att vara noga med att kolla referenser och att läsa de personliga breven, dessutom får hon och hennes kollegor mycket övning då avdelningen rekryterar kontinuerligt.

Etisk värdegrund – Varför ska vi jobba med de etiska frågorna? Så inledde dagens sista talare, docenten i livsåskådningsvetenskap Claes Trollestad, sin föreställning. Han talade om varför det är så viktigt att som företag ha en etisk grund att vila på. Inte för att ett företag utan etik riskerar att förlora sin trovärdighet och därmed pengar utan tvärtom – för att ett företag med gott anseende faktiskt tjänar mer pengar. Det är viktigt att människor litar på oss. Det betyder dock inte att vi kan tillsätta en grupp

som formulerar en etisk värdegrund utan ett sådant arbete är långsiktigt och måste förankras överallt i en organisation. Alla måste vara delaktiga.

att utforma och pröva då kommer alla också att ta ansvar och dessutom kommer vi att få loss mycket kunskap ur alla medarbetare.

Uppmuntra och stimulera

Innehållsrik dag

Claes Trollestad definierade också begreppen minimalistisk etik – där man försöker göra så lite fel som möjligt – och maximalistisk etik – där man försöker göra så många rätt som möjligt. Den senare varianten är klart mest produktiv, betydligt roligare och dessutom en drivkraft i sig själv. – Vårt resultat som företag sitter i huvudet på oss själva och våra medarbetare, sa Trollestad. Att skapa en positiv företagskultur som är ett arbete som hela tiden bedrivs, där det är viktigt att leda på rätt sätt. Att tydliggöra, uppmuntra och stimulera. Att se det som görs rätt och inte det som misslyckas. Om alla får vara med om

När Claes Trollestad, med en applåd naturligtvis, lämnade scenen återstod bara för Kenneth Johansson att knyta ihop säcken och sammanfatta dagen med några korta ord om varje framträdande. Det gjorde han också men fick ändå inte bli avslutningens huvudperson. Sista man i rampljuset blev Per Murén som tackades för årets insats för föreningen SBMI och gick därifrån med blomsterkvast och ett diplom. Alla andra fick gå tomhänta därifrån, åtminstone i rent fysisk mening – i deltagarnas huvuden fanns det garanterat en hel del nytt och spännande efter en lång och innehållsrik dag. n


Marknadsledare i Skandinavien! – över 300 sålda sedan lanseringen 2006

Monter 301 V i kan Välkommen! skrädd ar

Vi kan arsy skrädd m sa n ö l en ning g g ä l an ! för dig

s en löns y am anläggn ing för dig!

Begagnat sorteringsverk MaskinMekano S1303 årsmodell 2004

7,7 m3 matare 1,2 m bredd huvudtransportör 1,8 m bred sikt Inga stödben Lastkännande hydraulik

NOVUM

EXPLORER

Aktiebolaget P.J Jonsson &40 Söner | 894• 41 Hantverksvägen 74640 BÅLSTA TelÖVERHÖRNÄS 0171-501 56 56 • Fax 0171-501 57 Hantverksvägen 88••746 BÅLSTA • Tel 0171-501 • Fax 0171-501 57 Tel 0660-731 00 | Fax 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se E-mail: post@fredheim-maskin.se . www.fredheim-maskin.se Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86 E-mail: post@fredheim-maskin.se • www.fredheim-maskin.se

Kontakta: Kontakta: Håkan Björk:teltel070-527 070-527 44, hakan@fredheim-maskin.se 16, hakan@fredheim-maskin.se Håkan Björk 44 16 Thomas Boklund: tel070-257 070-333 boklund@fredheim-maskin.se Magnus von Dahn tel 49 85 80, 05, magnus@fredheim-maskin.se

MOBILE CRUSHING AND SCREENING EQUIPMENT

– Krossar och sorterar alla förekommande massor. Se mer på www.fredheim-maskin.se

www.pjjonsson.se

Jonsson L1208 Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86


branschdag

Rekrytering, MPD, miljö och luddiga regler Stenkoll fanns naturligtvis på plats då SBMI arrangerade vårens branschdag i Stockholm den 19 april. Bland annat för att be några av besökarna svara på vilken branschfråga de Text: Tomas Skagerlind Foto: Niclas Kindvall tycker är viktigast just nu? Vad anser du är den viktigaste frågan för branschen 2012?

Ulf Hägglund, DNV Certification AB – För min del är det här med byggproduktdirekti­ vet, CPD (Construction Products Directive) som gäller och tillämpas fram till den 1 juli nästa år då det upphävs genom CPR (Con­ struction Products Regula­ tion). Här tycker jag nämli­ gen att det saknas direktiv beträffande om även alla täkter ska cer tifieras eller inte. För det är ju verkligen något som i så fall kommer att sätta avtryck på hela branschen.

Sven-Erik Hansson, Nynäs Ösmo Lastbilscentral – För det första vill jag säga

att SBMI:s branschdagar är väldigt bra eftersom man brukar behandla viktiga frå­ gor och ta upp intressanta nyheter, som till exempel det här med det mobila nödstoppet. De viktigaste frågorna för mig just nu är miljö och rekrytering. Vi måste bland annat ta tag i lärlingsfrågan. De lär­ lingar som nu kommer ut till företagen är där bara i 18 månader och det är all­ deles för kor t tid. Och här bromsas vi till stor del upp av fackförbunden, så det är dem vi bland annat måste ha en dialog med.

Åsa Sjöstrand, Skanska Asfalt – Min bild är att vi behöver göra branschen mer att­ raktiv. Vi behöver få in nya människor och därför mås­ te vi få dem intresserade av vad vi håller på med, för jag tror att många har väldigt dålig insikt i det. Vi behöver därför göra våra yrken i branschen mer kända och attraktiva. Därför måste vi

marknadsföra oss på ett bättre sätt och här ligger ansvaret till stor del på fö­ retagen i branschen. Vi kan bland annat marknadsföra oss bättre och berätta vad vi gör, till exempel för när­ boende vid en täkt och för våra kunder. Sedan måste vi också ta hand om de som redan nu söker sig till vår bransch. Hur ska man till exempel ta emot en ny maskinförare första dagen på jobbet?

Peter Söderman, LKAB Berg och Betong – För vår del är den vikti­ gaste frågan de processer som styr när ballast till­ varatas för tillverkning av betong. Jag tycker också att hela branschen måste job­ ba mer intensivt med re­ kryteringsfrågan. Det är ett stor t problem att det är så svår t att hitta personal och bara vi kommer behöva anställa cirka 120 personer de kommande åren.

Söker du driftssäker bandvåg?

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-136 57 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

Besök då Wirtgen Sweden AB, monter 109 och se på deras MCO 11 S!

Josefin Lundström, Svevia – Jag tycker att vi inom branschen ska få mer tyd­ liga krav på oss när det gäller lagar och tolkningar när det gäller vår verksam­ het. Det finns nämligen så många regler och villkor som ska uppfyllas, men i dagsläget känns många av dessa lite luddiga och det är svår t att veta vad det är som gäller. Ett exempel på det är det här med storMPD som jag hoppas ska kunna öka samsynen.

Peter Andersson, Swerock – Den viktigaste frågan just nu är förslaget om storMPD och om en sådan

centralisering kommer att påverka handläggningsti­ derna eller inte? Så det var ju bra att det var ett ämne som togs upp på bransch­ dagen. För vi behöver verk­ ligen få mer kunskap om hur det kommer att fung­ era i framtiden och det är information som vi egentli­ gen borde ha fått för länge sedan. Personligen tror jag att handläggningstiderna kommer att ta längre tid.

Mattias Göransson, SGU – Jag har jobbat rätt mycket med ersättningsmaterial till naturgrus, så för mig är det en viktigt fråga att ta tag i. Jag skrev själv en rappor t om det här förra året och beskrev bland annat möjlig­ heterna till ersättningsma­ terial inom olika använd­ ningsområden. För det här är ett eftersatt område där det behövs mer forskning och fler innovationer. Det skulle göra alla i branschen till vinnare.


miljö

Sjövägen till Stockholms hjärta Jehander har tillsammans med systerbolaget Betongindustri fått ett unikt citynära tillstånd. I Ulvsunda, väster om Stockholm, byggs en bergmaterialterminal och en betongfabrik som beräknas stå startklara om ett år. Materialet kommer att tas in via fartyg i Ulvsundaviken. Text: Carina Tyskbo FOTO: jehander illustration: Eva Edberg

36

krossordet # 117


I Ulvsunda, strax utanför Stockholm, har Jehander etablerat en ny terminal dit transporter kan ske sjövägen.

– Jodå, visst har vi firat med tårta! Niklas Skoog, råvaruförsörjningschef på Jehander, bekräftar den stora glädjen efter 14 års lång väntan. Med etableringen i västerförorten Bromma har företaget säkrat en fortsatt fartygsverksamhet för överskådlig framtid. Ett av argumenten för ytterligare en terminal var att man ville uppnå tillräcklig beläggning för fartyget ”Jehander 1”. Tidigare Stockholmsanläggningar har försvunnit, till exempel i Hornsberg. Men vägen mot en ny etablering har som sagt varit lång och lobbyverksamheten omfattande. Många rapporter har skrivits, både av Jehander och av olika myndigheter. Från tjänstemannahåll har man oftast fått stöd för argumentationen men från politikerna har det tidvis funnits ett starkt motstånd.

Sjönära täkter – Glädjande nog pekades Ulvsunda ut som regionalt intressant i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2011. Det kan ha påverkat bedömningen i det slutliga avgörandet av den juridiska processen, säger Niklas Skoog. Jehander är ensamma i regionen om att kunna leverera material sjövä-

Niklas Skoog, råvaruförsörjningschef på Jehander.

gen, direkt från de sjönära täkterna på Munsö och i Enhörna. Berg-och grustäktverksamheten utgör företagets kärnverksamhet och på det här sättet slipper man köra in materialet med lastbil från täkter runt om Stockholm. Istället levereras det effektivare och miljövänligare med båt, mellanlagras på terminalen för att sedan köras ut med lastbil en betydligt kortare sträcka. Vid angöringsplatsen i Ulvsunda lossas materialet och förflyttas direkt till terminalområdet med hjälp av transportband.

det ledet? Niklas Skoog anser att begreppet miljöcertifierade fordon är vagt. Det finns olika europeiska klassningar och självklart ställs krav på dem som kör åt Jehander. Kundernas fordon går däremot inte att kontrollera, även om man som alla andra följer de lokala trafikkungörelserna och miljözonsreglerna. Att köra med fullstora lastbilsekipage i city är till exempel inte tillåtet. – Det här gör att många åker med enkelbilar utan släp vilket är ett stort slöseri. Fartyg är definitivt bättre för miljön, säger han.

Miljöbilsbegreppet vagt

Redan nu sparar man in på transporterna genom att köra med fartyg till några platser. Men lastbilar måste ändå till när materialet ska fraktas ut till Stockholms olika byggprojekt. Hur viktig är miljömedvetenheten i

Kan man rikta någon miljökritik mot fartygsverksamhet? – Ja, när det gäller buller; från motorer eller vid lastning och lossning. Ofta vill man utnyttja fartyget dygnet runt och i Stockholm kan man få

Att köra med fullstora lastbils­eki­page i city är inte tillåtet. Det gör att många åker med enkelbilar utan släp vilket är ett stort slöseri.” Niklas Skoog krossordet # 117

37


vinjett

tillstånd att lossa nattetid ett begränsat antal gånger per år, under förutsättning att man klarar bullernivån, säger Niklas Skoog. På terminalområdet låg tidigare en färgindustri som förorenade bottensedimentet. Nu finns en rädsla för att fartyget ska röra upp sediment så att gifter sprids i Ulvsundaviken. Jehan-

38

krossordet # 117

der ska i samråd med kommunen försäkra sig om att botten inte grumlas. Det kan ske genom att till exempel låta fartyget lägga till längre ut i djupare vatten, att hissa upp och eventuellt stänga av propellrarna och driva in, eller möjligen att täcka botten med något tätt material. Projektet Ulvsundaterminalen har

under årens lopp mött starka protester. De boende i området har överklagat både under verksamhets- och bygglovsprövningen. Även i den sista instansen i Miljödomstolen har kringboende fått ge sin syn på saken. Invändningarna har oftast gällt störningar från trafiken och buller. Man oroar sig också för barnen som ska


Materialet ska fram på något sätt och det är bättre att det kommer via fartyg. Då blir störningen regionalt sett mindre.” Niklas Skoog

att platsen faktiskt är ett industriområde, inte jungfrulig mark, rakt under inflygningsvägen till Bromma flygplats. Dessutom uppfyller verksamheten ett samhällsbehov, något som är viktigt att argumentera för. – Materialet ska fram på något sätt och det är bättre att det kommer via fartyg. Då blir störningen regionalt sett mindre, säger Niklas Skoog.

passera anläggningen till och från skolan. Frågorna om trafiksäkerhet har dock legat hos Trafikkontoret, som inte har krävt några särskilda åtgärder. – Vi negligerar inte synpunkter. Vi är väl medvetna om att vår verksamhet innebär en viss ökad lokal störning för omgivningen och vidtar rele-

vanta åtgärder för att den ändå ska bli acceptabel, säger Niklas Skoog. Protester är naturligt, men erfarenheten säger att de alltid är störst inför en etablering. Det man inte känner till tvekar man inför. Prövningen är till för att väga behovet av verksamheten mot den eventuella störning den kan ge upphov till. Han påminner om

Fartyget ”Jehander 1” lastar 400 ton. Vilket motsvarar cirka 100 enkellastbilar eller cirka 40 fullstora ekipage.

Hur ser det ut i nuläget, när kommer ni igång? – Vi har avvaktat den juridiska prövningen, så hittills har vi enbart kört in med lastbilar i mycket begränsad omfattning. Målsättningen är att fartygsleveranserna kan komma igång senast under våren 2013. Betongfabriken, som kommer att ta all ballast från oss, ska stå klar vid halvårsskiftet 2013. Den planerade fulla terminalverksamheten kräver relativt stora investeringar. Men projektering av byggnader och utrustning pågår för fullt. n

krossordet # 117

39


Storstadens materialförsörjning – en svårlöst ekvation

Stockholmsregionen bågnar. Stora byggprojekt ser dagens ljus; vägar och tunnlar planeras och restaureras. Hur ska behovet av ballast kunna matcha hårdnande miljökrav och anpassas till stadens många naturskyddsområden? Två branschrepresentanter och en politiker försöker ana ljusglimtar i en dyster framtidsbild. Text: carina tyskbo

Ulf Kjellén, projektutvecklare på Skanska

Ulf Kjellén är projektutvecklare på Skanska och arbetar med att få fram täkter och entreprenadanläggningar. Han anser att en stressad marknad gör det svårt att driva frågan om citynära anläggningar, i synnerhet för de små aktörerna. Hela 50 procent av det omsatta berget i Stockholm är entreprenadberg och byggnation förutsätter så gott som alltid sprängning. Stockholms stjärnformade stadsbebyggelse har dessutom långt insprängda skogskilar som i många fall är naturskyddade. – Hur ska man få staden att växa i den takt som krävs och samtidigt bevara alla svampskogar åt stockholmarna? SBMI är ju inte emot naturskyddsområden men förbifarter och större bostadsprojekt kräver alltid losshållande av berg. När citynära anläggningar försvinner förlängs transporterna och kolidioxidutsläppen ökar, säger han. Han pekar på exemplet Nya Karolinska Sjukhuset. Där gick en stor del av

Hur ska man få staden att växa i den takt som krävs och samtidigt bevara alla svampskogar åt stockholmarna?”

40

krossordet # 117

Ulf Kjellén

berget till Solnakrossen, en fantastisk stadsnära verksamhet som på sikt kommer att försvinna. Då kommer man att tvingas åka till Upplands Väsby, med betydligt större miljökonsekvenser som följd. När täkttillstånden blir allt svårare att få hamnar branschen långt utanför storstadsområdet. Det leder i sin tur till ett kortsiktigt tänkande som försvårar för investeringar och för åtgärder som minskar damning och buller. Med körsträckor på upp till fyra–fem mil är det dessutom svårt att hålla tiderna i trafikpropparna kring Stockholms centrala delar. – Schaktmassorna är nästa problem – vart tar de vägen? Vi behöver återvinna så mycket som möjligt av både dem och entreprenadberget. Det måste finnas fler verksamheter så att det skapas konkurrens, annars skruvas priserna upp, säger Ulf Kjellén. Han är kritisk till att de flesta kommuner i sina översiktsplaner beskriver de täkter som finns, men inte tar höjd för nya verksamheter. Samverkan mellan kommunerna saknas. – Se på 1970-talets byggpolitik med en förödande skövling av städernas centrala äldre delar. Städerna ska utvecklas men inte till vilket pris som helst. Det behövs en dynamik och en bra blandning där varje tid representeras, säger Ulf Kjellén.


miljö

Sven Wallman, råvaru­chef NCC Roads AB Öst Sven Wallman på NCC Roads anser att samhället i allmänhet använder begreppet hållbarhet på ett inkompetent sätt när det gäller bergmaterialindustrin. Tänkandet saknar perspektiv, man glömmer att håll­ bar­ hets­ frågor är ett regionalt engage­ mang och att kommunerna ömsesidigt måste dela på ansvaret. – Principen är enkel: branschen arbetar med en bulkvara som bör transporteras på ett energieffektivt och resurssnålt sätt. Avståndet till samhället-fastighetsägaren ska vara så kort som möjligt. Transporterna görs med fördel via järnväg eller sjötransport där så är möjligt, och med lastbil den avslutande biten, säger Sven Wallman. Inget skapas utan förändring. Det gäller framför allt förändringen av landskapet i relation till utnyttjandet av naturresurserna och den samhälls-

nytta som täktverksamheten utgör. Han menar att den skada i landskapet som täkten orsakar kan jämföras med vägarnas samhällsnyttiga ”sår”, där exempelvis vägområdet för en medelstor väg på 50 kilometer motsvarar cirka 30 normalstora täkter i följd – Täktverksamheten under de senaste årtiondena har volymmässigt producerat ungefär i nivå med gruvorna, men gruvorna tar en mycket större areal i anspråk. Jämfört med utbyte och restmaterial-avfallshantering haltar liknelsen något men är ändå intressant ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Sven Wallman.

Viktigt med perspektiv I större samhällen som Stockholm utgör transportfrågan en grundbult. Både kring utsläpp, slitage på vägar, arbetsmiljö och fara för folk och fä, då tunga lastade fordon ibland far fram alldeles för fort i samhällena. – Hållbarhetsdiskussionen fokuserar på fel saker, man glömmer

Hållbarhetsdiskus­sionen fokuserar på fel saker, man glömmer att samhället växer.” Sven Wallman krossordet # 117

41


miljö

att samhället växer. I Stockholm flyttar 35–40 000 personer in per år. Det betyder att många ton ballast ska transporteras in i regionen. Och förändringarna gäller inte bara nybyggnation, restaurering kräver också material, säger Sven Wallman. Han anser att man måste sätta ett generellt pris på miljön. Ett hållbart samhälle bör ha ett översiktsperspektiv. På tio år har många av de täkter, terminaler och mellanlagringar som fanns i Stockholmsregionen försvunnit. Samhället förlorar på att dessa

alltid måste flytta sig, att andra värden alltid går före. Dock, det finns hopp om förståelse: under 2011 tog SGU och länsstyrelsen i Uppsala ett initiativ till en materialförsörjningsplan. Frågorna diskuteras tillsammans med kommuner och branschfolk. Man tittade på vilka flöden som finns i samhället, vart materialet går och hur mycket av det som används. – Det har funnits initiativ tidigare men inte på samma nivå som i Uppsalaexemplet, säger Sven Wallman.

industrier i Stockholmsområdet låg tidigare centralt men har flyttats ut efterhand.

Lokal betongfabrik

Anders Ekegren, Stadsbyggnadskommunalråd i Solna och ordförande i KSL:s miljö- och samhällsutvecklingsberedning Frågan om bra lagring av sand och grus går inte åt rätt håll. Det menar Anders Ekegren, stadsbyggnadskommunalråd i Solna och ordförande i KSL:s (Kommunförbundet Stockholms Läns), miljö- och samhällsutvecklingsberedning. Täkter och terminaler konkurrerar om mark med kontorsoch bostadsbyggande och det lönar sig mer att bygga än att arbeta med grus- och sandtillförsel. – Typexemplet är Västra Kungsholmen där det tidigare låg en bra belägen terminal. Den försvann till förmån för bland annat bostäder. Många

42

krossordet # 117

Betongstationerna och cementtillverkningen däremot läggs ofta i samband med stora projekt. Det är positivt, tycker Anders Ekegren. På så sätt kortar man transporterna, stora bilar körs till betongstationerna och mindre fordon kan köra ut betongen. Bergmaterialterminalerna blir ofta förlorarna, få vill förlägga dem nära bostadsområdena. I hans egen kommun Solna har både Nationalarenan och Nya Karolinska haft anläggningarna i närheten av arbetet. Två betongstationer och en kross har hållits på med tillfälligt bygglov väldigt länge. Så småningom kommer de bofasta att motsätta sig det, tror han. – Intressena står emot varandra. Samtidigt är det väldigt bra att människor bor och jobbar centralt i regionen – det innebär att en större andel människor åker kollektivt, vilket gynnar miljön. För att lösa ekvationen skulle man enligt Anders Ekegren behöva titta på det halvcentrala bandet strax utanför Stockholms innerstad, till exempel Sundbyberg, Liljeholmen och Solna. Där byggs det i nuläget väldigt mycket och ett sten- och sandprojekt vore positivt, liksom en lokal betongfabrik med möjlighet till mellanlagring av mindre massor. Men järnvägsnätet har fortfarande en svår kapacitetsbrist. Redan innan Citybanan är fär-

dig finns en uppdämd efterfrågan av olika typer av transporter och ett jättebehov av att öka turtätheten på existerande linjer. – Båttransporter tror jag kan vara den mest framkomliga lösningen. Mycket av verksamheten ombesörjs med ballast från närområdet. Utifrån den bilden borde det kunna konkurrera med lastbilstrafik, säger Anders Ekegren. Han hävdar att kommunerna inte tar sitt ansvar för samordningen i Stockholms län. Ute i landet är tillväxttrycket lägre och det är inte långt till närmsta täkt. Ingenstans i Sverige finns en trafikproblematik som i Stockholm. – För två år sedan fanns ett större fokus, från politiskt håll genomförde vi seminarier och liknande kring de här frågorna. Nu känner vi att det är svårt att komma vidare, säger Anders Ekegren. n

Båttransporter tror jag kan vara den mest framkomliga lösningen. Mycket av verksamheten ombesörjs med ballast från närområdet. ” Anders Ekengren


Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Siktar

Värmeskåp

Trygga processen – genom erfarenhet! Kellve är marknadsledande inom konstruktion, tillverkning och leverans av utrustning för hantering av bulkmaterial. Med över 19000 levererade transportörer är vi din samarbetspartner för att skapa en anläggning med ekonomiskt flöde och hög tillgänglighet. Oavsett om det gäller ombyggnation eller nybyggnation. Besök oss på www.kellve.com eller kontakta oss så berättar vi, hur vi tillsammans med er, kan skapa en anläggning med hög produktivitet och god servicemiljö.

Vågar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Box 7025 • 174 07 Sundbyberg Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 43 krossordet # 117 www.grindex.com • marketing@grindex.com


miljö

Påverkas vegetationen av damm från täkter? I flera ärenden som rör tillstånd för brytning av sand, grus eller bergmaterial förekommer frågeställningar om hur damning påverkar omgivningen. För att få klarhet i det har det därför genomförts en undersökning vars resultat kan underlätta arbetet för alla som skriver täktansökningar. Text: Tomas Skagerlind Foto: Swerock & Pro Natura

I arbetet, som genomfördes av Ola Bengtsson och Bettina Olausson från Pro Natura, undersöktes om vegetation intill täkter påverkas av damm. Detta är ett område där det tidigare saknades tydliga forskningsresultat. För att råda bot på denna kunskapsbrist initierade Sand & Grus AB Jehander projektet som sedan delfinansierades av MinBaS. Frågeställningarna i undersökningen rörde bland annat mängden damm som uppstår, hur långt detta damm kan spridas och vilka effekter det kan få på flora eller fauna. – Målet med projektet var att avgöra om damm från täktverksamhet får effekter på fältskiktsvegetation eller på moss- och lavfloran samt på vilket avstånd de eventuella effekterna märks, berättar Monica Soldinger, Swerock, som satt med i referensgruppen under arbetets gång.

– Hur eller om damm påverkar vegetationen är en vanlig diskussion vid tlllståndsprocessen, vi behövde verkligen en objektiv analys kring det, fortsätter hon. Vid undersökning av kärlväxtfloran undersöktes ett antal vegetationstyper intill en dammkälla med 50 provrutor (avståndet till dammkällan översteg inte 200 meter). Dessa jämfördes med så lika vegetationstyper som möjligt på dammfritt avstånd (som placerades mer än två kilometer från dammkällan). Genomgångna arbeten omfattar både laboratorieförsök och studier på vegetationen. Så vad visade undersökningen? Hur långt rör sig damm? – Hur långt dammet sprider sig beror på faktorer som topografi, väderförhållande och var dammet genereras. Generellt kan man dock säga

att den allra största mängden damm hamnar relativt nära dammkällan, berättar Ola Bengtsson från Pro Natura. – Spridningsmätningar från grusvägar visar att damm, som har genererats i marknivå, till största delen hamnar inom 50 meter från vägen. I täktsammanhang, där damm ibland genereras genom sprängning och där dammet kastas upp i luften, sprids det lite längre. Det mesta hamnar dock bara inom några hundra meter. Vilken effekt har damm på växtligheten? – Damm kan dels ge fysiologiska effekter på växtligheten och dels effekter som har med förändrat pH att göra. De fysiologiska effekterna är oftast kopplade till växtens fotosyntes men mekanismerna verkar vara flera. När det gäller effekter på vegetation ute i naturen har man nästan enbart sett effekter som kan relateras till förändrat pH, fortsätter Ola Bengtsson. Och hur påverkas djurlivet av damm? – När det gäller effekter på djurlivet är dessa relativt dåligt undersökta och få tydliga forskningsresultat finns. I många fall där man under-

FAKTA

Monica Soldinger, Swerock och Ola Bengtsson, Pro Natura.

44

krossordet # 117

Syftet med undersökningen var att reda ut eventuella effekter på vegetation av damning från täktverk­ samhet. Arbetet leddes av en projektgrupp bestående av personal från Sand & Grus AB Jehander, Pro Natura, NCC, Swerock, Nordkalk och CBI Betong­ institutet. Mer information finns i Bengtsson & Olaussons ”Undersökning av even­ tuella effekter på vegetation av dam­ ning från täktverksamhet”. En rappor t utgiven av MinBas II-programmet.


Mätutrustning för stoftnedfall som används i undersökningen av hur damm från täkter påverkar omgivningen. Foto: Monica Soldinger, Swerock

L äs mer : ing på om damn sidorna medlems i.se www.sbm

sökt effekter på fåglar har man inte kunnat relatera dessa till damm. Det är dock rimligt att anta att om man får förändringar i vegetationen så kommer det på sikt också att leda till förändringar högre upp i näringskedjorna och därmed till effekter på djurlivet.

Skillnad på damm och damm? – Damm från olika dammkällor skiljer sig åt bland annat med av­ seende på pH och kornstorlek. Damm från kalksten, som är ke­ miskt mer reaktivt än damm från sura silikatbergar ter, anses ge kraf­ tigare effekter på vegetation. Hur långt når dammet? – Merpar ten av dammet sedimen­ terar inom några tiotal meter från dammkällan. Om effekter på vege­ tation alls förekommer märks de sannolikt inte på längre avstånd än 200-300 meter från dammkällan.

Kan damm ha några positiva effekter? – Ja, det kan det. I 70-talets England, när kolförbränning stod på topp och svavelföroreningssituationen var som värst, hade man viktiga refugiemiljöer för lavfloran intill ett par täkter där omgivningarna påverkades av kalkrikt damm. Kalkrikt damm kunder här motverka effekterna av försurning. Även i andra sammanhang har man sett att lav- och mossfloran blir artrikare i vissa miljöer som påverkas av kalkrikt damm. Detta ses oftast som positivt men värderingen ligger väl här i betraktarens ögon. Det är ju likväl fråga om en människoinducerad förändring. Vilken nytta kan bergmaterialindustrin ha av detta forsningsresultat? – Vi hoppas väl att vår rapport ska kunna hjälpa till exempelvis då lokalisering av nya täkter planeras. Vidare hoppas vi att rapporten ska kunna användas både av industrin och berörda myndigheter för att bättre kunna bedöma olika frågeställningar som berör naturvårdskonsekvenser av damning, exempelvis då det gäller tillståndsansökningar, MKB och liknande, säger Ola Bengtsson. Och Monica Soldinger kan bekräfta att hon har stor nytta av rapporten. – För mig är resultatet från undersökningen mycket användbart när jag skriver täktansökningar. Det är väldigt bra att vi nu har neutral fakta att skicka med vid kommunikation med myndigheterna, säger Monica Soldinger. n

Några av de resultat som undersökningen visade:

Blev det någon effekt på kärlväxter? – Inga skillnader kunde påvisas när det gäller index för pH och kväve i skogar nära dammkällor jämför t med skogar på dammfritt avstånd. Växter med stor andel klyvöpp­ ningar på bladens ovansida (ex­ empelvis många gräs och barrväx­ ter) kan vara mindre vanliga nära dammkällor (inom ca 200 meter). Effekt på mossor och lavar? – Mossor och lavar anses ofta som mer känsliga för damm än kärlväx­ ter, även om vissa ar ter gynnas av damm. Förändring i ar tsamman­ sättning i skogar nära dammkällor skiljde sig inte jämför t med skogar på dammfritt avstånd. Om träden växte mycket nära dammkällan (upp till 40 meter) undvek många ar ter att växa på den stamsektor som vette mot dammkällan.

Hur eller om damm påverkar vege­ tationen är en vanlig diskussion vid tlllståndsprocessen, vi behövde verkligen en objektiv analys kring det.” Monica Soldinger

krossordet # 117

45


porträttet

Hallå där, Maria Ågren, – Naturvårdsverkets generaldirektör Text & foto: Niclas Kindvall

I en globaliserad värld där miljöfrågorna blir allt viktigare och dessutom ofta är mer svåröverskådliga än tidigare kan samverkan mellan myndigheter och utövare vara ett sätt att nå bättre resultat. Stenkoll har träffat Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren som menar att dialogen med näringslivet är ett bra verktyg. Sedan en tid tillbaka genomgår Naturvårdsverket en omfattande omorganisation. Varför initierades den här förändringen och på vilket sätt arbetar ni annorlunda nu? – Vi har, och har haft, ett behov av att definiera vår roll. När miljöfrågorna blir mer och mer komplexa, med fler aktiva aktörer som tar och får ansvar för dessa frågor, måste vi vara beredda att möta framtidens be-

46

krossordet # 117

hov. När Naturvårdsverket bildades var uppdraget enklare att formulera. Då handlade det kanske om en skorsten som släppte ut si och så mycket medan frågorna nu, inte minst med klimatförändringarna i åtanke, är betydligt mer komplicerade och täcker fler områden. – Man kan säga att verket gått från att betrakta enskilda punktutsläpp till att betrakta hela system. Hur använder vi våra resurser? Hur kan vi spara energi på bästa möjliga sätt? Fungerar de verktyg vi har till vårt förfogande på rätt sätt? Många frågor spänner också över flera ansvarsområden vilket gör att det ibland kan uppstå målkonflikter mellan exempelvis miljö-, finansoch näringsdepartementen. Om vi vidtar åtgärder på en plats kan det uppstå konsekvenser någon annanstans istället. Många är av den uppfattningen att Naturvårdsverket oftare än tidigare söker en dialog med industrin i många ärenden?

– Det är ju också en konsekvens av att vi hela tiden frågar oss själva hur vi ska jobba framöver. Vi kan inte sitta på vår kammare och behandla ärenden där vi kanske inte alltid har all kompetens på området. Därför måste vi hitta sätt att samverka med näringslivet. Ett sätt är att stärka dialogen med de aktörer som är involverade, det är inte självklart att vi som myndighet sitter inne med alla svar. Många gånger finns spetskompetensen ute på företagen och det kan vi dra nytta av. Industrin kan vara oss behjälpliga inom många områden liksom exempelvis universitet och andra lärosäten. Lite förenklat kan man säga att Naturvårdsverket har tre viktiga upp-

Det är vik­tigt att vi hittar sätt att samverka.


Kraven gäller direkt samtliga nya förråd, befintliga äldre förråd måste vara utbytta senast 2012-01-01.

fakta Namn: Maria Ågren Befattning: Generaldirektör på Naturvårdsverket sedan februari 2009 Utbildning och tidigare karriär: Civilingenjör med examen i samhälls­ byggnad från Luleå tekniska universitet. Generaldirektör SGI 2002. Generaldirek­ tör för SMHI 2003-2009.

drag varav det första är att ta fram kunskap och underlag om hur miljön mår. Det andra är att bistå regeringen med beslutsunderlag i miljöfrågor och det tredje är att genomföra den beslutade miljöpolitiken i samverkan med andra 1 A9R1291465.pdf aktörer. I särskilt det andra uppdraget upplever jag att vi, i vårt uppdrag som "konsulter" i det fallet, tjänar på att ta hjälp utifrån, exempelvis från industrin.

Vid förvaring av max 60 kg netto explosiv ämne får sprängämne och sprängkapslar förvaras i samma förråd. Förrådet har även Det Norske Veritas godkännande DNV ID NO 388.

2012-05-07

14:44

Hur ser du på bergmaterialindustrin, både i allmänhet och Tel 0565 411 60 med tanke på den dialog ni söker? Web www.safeexplosives.com – Jag upplever att bergmaterialindustrin, liksom många Epost kontakt@safeexplosives.com andra, strävar efter att på olika sätt göra rätt när det kommer till miljöfrågor. Det finns en medvetenhet om vad som behöver göras, en inställning som är generell för hela samhället där jag menar att frågan om miljön och den varsamhet om miljön som vi behöver visa tar plats i ekvationen beannons_stenkoll_111116.indd 1 tydligt tidigare i processen än förr. Sedan kan man inte sticka under stol med att bergmaterialindustrin per definition är en verksamhet som utgör en påverkan på miljön. Men vi kan heller inte blunda för att det är viktigt, för hela samhället, att industrin kan bedriva sin näring under rimliga förutsättningar och därför är det lika viktigt att vi hittar sätt att samverka och förstå varandra.

ng!

ldni i b t u Ny

2011-11-16 0

Underlättar dialogen ert dagliga arbete? – Det är inte en helt enkel fråga att svara på, jag skulle kunna säga både och. Det är förstås lättare att som myndighet att sitta och diktera villkoren men samtidigt inser vi att det oftast ger ett bättre slutresultat om vi gemensamt tar fram riktlinjer och hjälps åt. Ju kunnigare utövarna är i miljöfrågor desto bättre, det är min bestämda uppfattning och i grunden så ökar kunskapen när vi möts. Alla gör ett bättre jobb när det finns förståelse för varför vi ställer de krav vi gör. Regelverket kan ibland uppfattas som väl krångligt? – Vi uppfattar att vi som myndighet har ett stående direktiv att ständigt arbeta för att förenkla regelverket. Det står i vår instruktion och är något som vi hela tiden strävar mot. Till sist: Trivs du med ditt uppdrag? – Absolut. Det är ett kul jobb och det är stimulerande att arbeta med frågor som känns viktiga och angelägna. Vi vill ju alla skapa en god livssituation, både för oss och för kommande generationer, och jag är stolt över att få leda den verksamheten här på Naturvårdsverket.

Yh Myndigheten för yrkeshögskolan

Utbildning inom yrkeshögskolan


POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Välkommen till monter 105 på MaskinExpo 24-26 maj, STOXA 10 min från Arlanda

Lokotrack LT120

tar oss till en ny nivå inom krossning

Lokotrack LT120 är den senaste och mest avancerade av Metsos larvburna käftkrossverk. Denna nya robusta lösning för mobil krossning är resultatet av år av erfarenhet och nytänkande. Konstruktionen är genomtänkt och garanterar enastående prestanda. Med Metsos slit- och reservdelar blir detta en säker lösning. Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, www.metso.com

Stenkoll #117  
Stenkoll #117  

Stenkolls senaste nummer

Advertisement