Issuu on Google+

MAGASIN OM LEDARSKAP, STRATEGI OCH TEKNIK FRÅN SAS INSTITUTE

Hans Rosling: Han gör underhållning av statistik och analys Folksam: Försäkringsjätten redo för nya EU-direktiv Entercard: Kreditkortsföretagets analytiska konkurrenskraft Danske Bank: Ökat kundfokus i förändringsarbetet Nordisk sjukvårdssektors utmaning: Ge bättre hälsa för pengarna


INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

2 - LEDARE: Stora datamängder och fokus på förändring 3 - KRÖNIKA: Brist på analys hotar patientsäkerheten 4-6 - STRATEGI: Bankens analytiske förändringschef Eivind Kolding lägger ner sin själ i förändringen av Danske Bank. Möt honom i ett samtal om ledarrollen och potentialerna i att analysera och använda data. 7-9 - LEDARSKAP: Evidensbasering är framtiden Stanfordprofessorn Jeffrey Pfeffer slår hål på myter om modernt ledarskap. 10-11 - KUNDFOKUS: En britt med skandinaviskt ansvar Mike Holliday-Williams, VD för Codan och Trygg-Hansa, fokuserar på den skandinaviska försäkringskulturen. 12-13 - KONKURRENSKRAFT: Vi är alla analytiker Kreditkortsbolaget EnterCard är uppfyllt av analytisk kompetens, teknologi och företagskultur. 14-17 - INTERVJU: Hans värld bubblar av analys Möt professor Hans Rosling, en av världens 100 mest inflytelserika personer, i en intervju om allt från stora datamängder till svärdslukning. 18-19 - RISKHANTERING: Redo för nya EU-regler Folksams ekonomidirektör Catrina Ingelstam berättar om arbetet med att förbereda verksamheten inför Solvens 2-direktivets införande. 20-21 - BIG DATA: Surfar överst på datavågen Chief analytical officer är några av de nya karriärsval som Big Data banar väg för enligt Per Uno Österman från Accenture. 22-23 - DIGITALISERING: Mer livskvalitet för pengarna Tre skandinaviska hälso– och sjukvårdsdirektörer måste hålla patienterna borta från sjukhusen och behöver mer kunskaper om effekter och de samlade patientförloppen.

SAS Institute AB, Stora Frösunda. Box 609, SE-169 26 Solna. Telefon 08-5221 70 00. www.sas.com/sweden Ansvarig utgivare: Jenny Huzell. Projektledare: Gisela Östlund. Text: Hanne Hyldborg, Sven Hauge och Hans Erik Nilsson. Omslagsfoto: Sara Arnald. Foto: Torben Nielsen, Camilla Utke Schiøler, Sara Arnald och Scanpix. Grafik: Maria Bergsøe. Repro och tryck: Cool gray a/s.

Reflektion | 2

LEDARE: Stora datamängder och fokus på förändring Mängden digitalt lagrad information i världen växer i allt snabbare takt. Enligt Gartner är ökningen för närvarande 59 procent per år. Företag och organisationer kan på mindre än två år se sin totala kvantitet av data fördubblas. En expansiv och framgångsrik verksamhet genererar och samlar sannolikt ännu större datamängder snabbare än så. Och det är i den vardagen som många företag och organisationer befinner sig i idag. SAS Institute har investerat stora resurser i att ta fram nya tekniska lösningar som gör det möjligt att hantera stora datamängder och fort kunna analysera dem. Att fatta snabba beslut blir allt viktigare och då gäller det att man har verktyg som utan dröjsmål kan ta fram säkra beslutsunderlag. Vi går från analystider på flera timmar till att ta fram analyser och rapporter på några sekunder från företagets gigantiska mängder data. Vi ska inte heller glömma bort offentliga verksamheter som innehar ofantliga mängder information. Med hjälp av rätt verktyg kan ostrukturerad data analyseras och resultaten kan till och med hjälpa till att rädda liv inom vården, för att ta ett exempel bland många. Vi befinner oss även i en brytpunkt där valet är att hantera data och analys på ett traditionellt sätt, spritt till en liten skara, eller att göra det tillgänglig för många fler medarbetare på ett användarvänligt sätt. En som varit mycket framgångsrik med att göra statistik och analys lättillgänglig för många är professor Hans Rosling, känd för sina inspirerande föredrag där han med animerad visuell analys får komplexa datamängder att komma till liv. Honom möter du på följande sidor i den tidning du just nu håller i handen. Rosling var även huvudtalare på vår konferensdag om hantering av stora datamängder, SAS Forum. Där presenterade vi många nyheter som låter verksamheter att dra större affärsnytta från sina befintliga informationskällor. Oavsett om du var på plats på SAS Forum eller inte får du gärna kontakta oss om du vill veta mer om våra verktyg för beslutsstöd med avancerad affärsanalys. Jag tar tillfället i akt att rikta ett stort tack till våra kunder, partners, talare, medarbetare och alla andra som gjorde SAS Forum på Münchenbryggeriet i Stockholm den 20 september till en mycket lyckad dag med många intressanta insikter och spännande samtal. Du som inte hade möjlighet att delta på evenemanget kan ändå ta del av innehållet på nätet. Slutligen vill jag tipsa om två nya informationskanaler för dig som är intresserad av avancerad affärsanalys. Vi har nyligen lanserat företagsbloggen ”Analysera mera” där våra experter förmedlar kunskaper och nyheter från sina respektive affärsområden. Dessutom finns numera en Youtube-kanal där professionellt filmade presentationer och föredrag finns tillängliga på svenska. Du hittar allt det ovanstående via vår webbplats. Jag ser fram emot att träffa dig på de sammankomster vi anordnar under resten av säsongen och i nästa år. Magnus Khysing VD, SAS Institute Sweden

Brist på analys hotar patientsäkerheten KRÖNIKA: Reflektera över följande: idag kommer nästan 300 personer i Sverige att skadas av felbehandling i vården – inte på grund av det de sökte vård för. Av dessa kommer 30 att få bestående men och åtta personer kommer att avlida till följd av sin skada. Och det bara idag, nu.

D

e personer som kommer att skadas i den svenska vården är långt, långt fler än hur många som skadas i trafiken. Sifforna jag hänvisar till är tagna ur den rapport Socialstyrelsen släppte 2008 som visade att tre procent av de uppskattningsvis 105 000 som varje år skadas bara inom den slutna sjukhusvården avlider till följd av skadan. Samma studie visade att hälften av dessa skador hade kunnat undvikas. Traditionellt har uppföljning och mätning av patientsäkerhet skett med avvikelserapporteringssystem. Bristerna med traditionell avvikelserapportering är dock att mörkertalen är stora. Detta beror delvis på att det är separata system utanför de så kallade ”patientnära systemen”, där någon i efterhand måste registrera en händelse. Dessutom rapporteras endast de avvikelser som är kända. Mörkertalen tros vara så stora som 90 procent i befintliga avvikelserapporteringssystem. Samtidigt är vi i Sverige lyckligt lottade med att tidigt ha infört elektronisk journalföring och andra patientnära system, vilket ger oss tillgång till stora datamängder kring varje vårdtillfälle. Utmaningen med de datamängderna är dock att de ofta är i så kallad ostrukturerad form, det vill säga i fritext och dessutom med förkortningar och dialekt. Men faktum är att jag de senaste åren sett hur vi med innovativ teknik kan förvandla den stora datamängden av ostrukturerad data i vården till kunskap för förbättringsarbete. Genom ett projekt som startade i Sverige på Karolinska Universitetssjukhuset för bara två år sedan finns det nu sjukhus i alla nordiska länder som använder, eller planerar att använda, ett verktyg som gör om fritextmängderna i journalerna till antydningar om att här kan en vårdskada ha skett. Det innovativa i systemet är att vi i motsats till att införa ytterligare ett system, där vårdpersonal ska dokumentera skador och som ställer nya krav på strukturerade dokumentationsrutiner, istället använder en analysmotor på de redan befintliga patientnära systemen och låter vårdpersonalen dokumentera på det sätt de alltid gjort. På detta sätt blir starttiden att komma igång med ett projekt kort.

Självklart skulle jag helst vilja kunna avsluta med att säga att vi är med och räddar liv. Men lite självkritiskt så är det en sanning med modifikation. För trots att vi pekar på var information om troliga vårdskador finns i informationen är det fortfarande upp till vården att vidta de åtgärder som krävs för att motverka att skadorna inträffar igen. Tillsammans med våra kunder har vi sett till att vårdanställda får mer tid till det patientnära arbetet och förändringar för att motverka att liknande vårdskador inträffar i framtiden. Det räddar liv och mänskligt lidande. ◆

Heléne Spjuth Nordisk affärsrådgivare på SAS Institute Sweden med inriktning på hälso- och sjukvårdsanalys Läs mer av Heléne på vår företagsblogg ”Analysera mera” på www.sas.com/sweden

Reflektion | 3


Bankens analytiske förändringschef Strategi: Eivind Kolding lägger ner sin själ i en omställning till ett ännu mer kundfokuserat Danske Bank. Möt en analytisk ledare i ett samtal om chefsrollen, regleringen av finanssektorn och potentialerna som finns i att analysera och använda data.

-Personligen är jag ganska bra på att glömma arbetet när jag är hemma. Jag påverkas inte hemma av problem som jag håller på med på jobbet. När jag är på jobbet är det tvärtom. Då är jag som uppslukad och glömmer som regel vad min fru bett mig om, säger verkställande direktör Eivind Kolding från Danske Bank.

Reflektion | 4

A

lla här på banken är väl medvetna om att vi måste gå igenom stora förändringar och medarbetarna är redo. Det är en bra utgångspunkt. Nu är det upp till ledningen att peka i rätt riktning och vi har beredskap för den förändring som ska till, säger Eivind Kolding, verkställande direktör för Danske Bank.

att tro på en helhet och dela värderingar med ledningen, än man har om man arbetar i en bank. Kunden i första rummet Förändringen av Danske Bank handlar om kunderna. Banken har tidigare meddelat att antalet kontor kommer att minskas och att de fysiska filialerna inte nödvändigtvis behöver ligga på de mest centrala huvudstråken. Anledningen är att kunderna kommer till banken för att få rådgivning och de vill kunna parkera nära filialen, medan de dagliga bankärendena i allt högre grad görs på nätet. Under Koldings ledning ska processer och produkter – ja, faktiskt hela banken – analyseras utifrån kundens perspektiv.

Han tar emot oss med öppet sinne och upprullade skjortärmar och svarar villigt på de frågor vi vill ställa till en av de mest omtalade toppcheferna i danskt näringsliv år 2012. Övergången från Mærsk Line till Danske Bank och rollskiftet från bankens styrelseordförande till dess VD skapade stora rubriker i den danska affärspressen. Kolding och hans chefskollegor har tagit ”Om VD:n inte själv går före och fram en ny strategi för Danske -Digitaliseringen påverkar Bank och i vårt samtal förutvisar engagemang och tro, förlorar bankerna mycket. Vi ser förändringar i de klassiska spår han att banken kommer strategin sin genomslagskraft” modellerna för att bedriva att få se flera år med låg eller bankverksamhet och tekniken skapar nya produkter och ingen tillväxt. Det måste sparas kapital, verksamheten ska genomföra stora förändringar och återta platsen som en nya mobila plattformar. Idag kan ett callcenter klara majostark bank i spetsen för den danska finanssektorn. riteten av många kunders önskemål. Vi ser några mycket stora omställningar inom banksektorn, och ibland ligger Chefen symboliserar kulturen Danske Bank något före och ibland något efter, säger Eivind Kolding och fortsätter: -Jag har ingen personlig ambition i den vägen, men det är bara så att VD:n symboliserar ett företag. Kulturen bärs av -Vi kommer att behöva strömlinjeformade processer som VD:n. Som VD måste man använda sig själv och exponera ska börja och sluta med kundens behov och önskemål. sig för kunder och andra intressenter. Om VD:n inte själv går före och visar engagemang och tro, förlorar strategin sin Vi måste alla tänka och fokusera mer på kunderna. Inte genomslagskraft. Jag är medveten om att det är så, men jag bara de av oss som möter kunderna varje dag. Återigen, måste också säga ”dessvärre”, eftersom jag verkligen inte jag tycker faktiskt att Danske Bank klarar sig bra, och jag har något personligt behov av att stå i centrum. Den här träffar många medarbetare som arbetar hårt i rätt riktning. intervjun är ju faktiskt ett bra exempel. Skulle det vara lika Automatiserad kreditgivning intressant för dig och läsarna om den uteslutande handlade -Affärsanalys är ett viktigt område när det gäller att stärka om Danske Bank?, frågar Eivind Kolding. banken. Det är ett enormt område. Jag skulle kunna nämna många exempel, men kreditgivning är ett uppenbart exemOch med vad han kallar en liten filosofisk frihandsteckning pel. Här ser vi möjlighet att automatisera vår kreditgivning ger han själv förklaringen till denna utveckling. Kommunikationsdelen i chefsrollen har vuxit, eftersom allt fler arbetar och idag gör vi det i 20 procent av ärendena eller färre. Vi på kunskapsarbetsplatser. Rollerna i organisationerna blir har bra modeller, men vi har haft en känsla av att vi gärna mer flytande och våra alternativ är fler. På en arbetsplats vid ett monteringsband har man troligen mindre behov av ›

Reflektion | 5


tet på Mærsk där Eivind Kolding formades som chef. Hela 23 år hos Mærsk är en oskiljaktig del av hans identitet och i koncernen är det också fokus på analytiska förmågor. Han är jurist från början, vilket är ovanligt för en bankdirektör.

skulle vilja ha en personlig medarbetarhantering, och det har hållit oss tillbaka lite, förklarar Eivind Kolding.

-Kanske är det en fördel att vara jurist när man ska förstå Finansinspektionens övervakning av bankerna. Även om vi är anhängare av att staten och EU ställer krav på bankerna så är vi inte förtjusta i alltför detaljerad kontroll. Vi vill gärna samarbeta för att begränsa penningtvätt och för att stabilisera finanssektorn. Vissa banker är alltför belånade och världen behöver en uppbromsning. Det som är mycket avgörande för oss är att bankerna blir styrda på ett enhetligt och korrekt sätt. Vi vill gärna vara med, men vi kan inte leda en bank efter en detaljerad manual från en finansinspektion, menar Eivind Kolding.

-I själva verket är det så att de matematiska modellerna är bättre än den genomsnittliga medarbetaren vid kreditgivning. Det kan vi bygga på i mycket större utsträckning. En VD-jobbet bra kund som behöver en kredit på 50 000 kr ska kunna söka och få krediten beviljad direkt och snabbt i internetEivind Kolding lärde känna finanssektorn från insidan via banken. Det är dit vi ska komma. För att vi ska kunna göra styrelsearbetet i banken. Han tror inte att det är ett handidet på ett stabilt och automatiskt sätt ska vi använda affärskapp att komma utifrån och att vara jurist för rollen som analys. Vi ska kreditvärdera kunden, känna till mönster och VD har många likheter som går igen i olika branscher. Det vi måste känna till risken, så att vi inte förlorar pengar på handlar om att driva den dagliga verksamheten och samtirelationen, säger Eivind Kolding. digt skapa långsiktig förändring och ”Vi kommer att ha brist på både för att lösa sina uppgifter har VD:n -Allt data som ingår i kreditvärofta mycket mer nytta av sin personmatematisk-statistiska deringen kan också användas till liga kompetens än av sitt yrkeskunkompetenser och ännu mer många andra saker. Vi kan förnande. nördiga personer” stå kundernas behov tidigare och -Utmaningen som VD är att du alltid kan lägga ner mer tid leverera bättre och mer skräddarsydda tjänster. Vi kanske också kan fånga upp varningssignaler snabbare och därmed och kasta dig över nya områden och leverera mer värde. Jag avvärja några långa och smärtsamma förlopp för både bantror inte att man kan hitta några verkställande direktörer ken och kunden. som säger att de till 100 procent har hittat en balans mellan det privata och det professionella, säger Eivind Kolding. Enorm potential -Å andra sidan måste man förr eller senare dra en gräns. Eivind Kolding ser en stor potential i ”Big Data”. Personligen är jag ganska bra på att glömma arbetet när -Det begreppet säger mig mycket. Om man kan utnyttja de jag är hemma. Jag påverkas inte hemma av problem som jag håller på med på jobbet. När jag är på jobbet är det tvärtom. resurser som finns i all data har man tillgång till en enorm Då är jag som uppslukad och glömmer som regel vad min potential. Jag ser det inte som en lågt hängande frukt. Ett av de hinder som vi har på området är tillgången till kompefru bett mig om. ◆ tens. Vi kommer att ha brist på både matematisk-statistiska kompetenser, och ännu mer nördiga personer, och vi kommer att ha brist på affärsfolk som förstår båda världarna och kan omsätta analysen i affärer.

Evidensbasering är framtiden, men vi människor står i vägen... Ledarskap: Moderna chefer har alla förutsättningar att arbeta med evidensbaserat ledarskap. Ändå är det rutinerna, ”best practices” och maktspel som driver de beslutsfattande processerna. Stanford-professor Jeffrey Pfeffer slår ett slag för modernare ledarskapstänkande.

Eivind Kolding ser en utbildningspolitisk uppgift för Danmark att utbilda fler av dessa gränsöverskridande kompetenser. Han har inte något recept klart för politikerna, för de eftertraktade personerna kan mycket väl komma från matematik, statistik, ekonomi eller IT-vetenskapen. -Vi har många duktiga personer i Danske Bank men vi har helt klart användning för fler. Mitt intryck är att de är resurser som är svåra att behålla. Det är goda tider på transfermarknaden inom det området, säger han. Jurist med analytisk gen Eivind Kolding uppfattar sig själv som utrustad med en stark analytisk gen. Det handlar om att kunna se sammanhangen, att förenkla och förmedla resultaten av analysen. Dessa färdigheter skärptes av kulturen och tillvägagångssät-

Reflektion | 6

Reflektion | 7


Evidensbasering är framtiden, men vi människor står i vägen...

till kors-, upp- och merförsäljning. De fokuserar enbart på omsättningen de har nu och ignorerar helt värdet av att mäta effekten av de åtgärder som de introducerar. Därför upptäcker de inte kunderna de förlorar, säger Jeffrey Pfeffer, som har ett färskt exempel på näthinnan efter senaste flygturen till Köpenhamn. Han och hans fru flög till olika biljettpriser, hans var dyrare än hennes, trots att han verkligen är en frekvent resenär. -Jag flyger aldrig med det flygbolaget igen. Men det upptäcker de nog inte, konstaterar han.

I

nget hindrar dagens chefer från att arbeta med evidensbaserat ledarskap. Bara de själva. Avsändaren av denna kontroversiella uppfattning är en av världens främsta ledarskapsgurus, professor Jeffrey Pfeffer, som i mer än 40 år forskat om organisationer och ledarskap. Pfeffer avkodar med kirurgisk precision vad som får organisationer att prestera - eller inte prestera. Han punkterar myter om modernt ledarskap på rad. -All forskning visar att evidensbaserat ledarskap ger konkurrensfördelar. Företag som testar, samlar in data och dokumenterar effekten i ett kontinuerligt förlopp, klarar sig bättre än de som inte gör det. Ändå baseras de flesta affärsbeslut på vad VD:n tycker är rätt, säger Jeffrey Pfeffer. Enligt Pfeffer har toppcheferna alla de rätta ledarskapsverktygen till hands, men trots mängder av ledarskapslitteratur, verktyg för datamining och programvara för business analytics, har beslutsprocesserna inte flyttats en millimeter de senaste åren.

”Tjugo års erfarenhet handlar mycket ofta om ett års erfarenhet, fast upprepad 20 gånger”

-Det är en stor skillnad på hur beslutsprocesserna borde gå till och den faktiska verkligheten ute i företagen. De allra flesta företag drivs av samma mekanismer i dag som när jag började forska i det här för 40 år sedan. Det har tillkommit nya teorier, men i grund och botten fattas beslut på samma sätt nu som tidigare, påpekar han. Outnyttjade värden -Ofta kan inte företagen utnyttja kunskapen i data, utan hänger fast i invanda rutiner. Många företag har investerat i informationsutvinning och business analytics, men de använder inte det vetande som lösningarna kan bidra med. Och om de gör det, söker de vanligen efter kunskap som stöder redan etablerade föreställningar, förklarar Jeffrey Pfeffer. Han menar att situationen är densamma i alla branscher. Ska han framhäva någon näring, där det står särskilt illa till, blir det hotell och flygbolag. -Hotell och flygbolag har enorma mängder data från kundregister, lojalitetsprogram, etcetera, men de är extremt dåliga på att omsätta dessa till insikter om vad som fungerar och inte fungerar för enskilda kunder. Bortsett från några enstaka känner jag inte till några flygbolag som använder sina kunddata

Reflektion | 8

VD:s ansvar Samtalet med Jeffrey Pfeffer ger inte direkt någon anledning till stor optimism. Själv konstaterar han hur landet ligger, som man gör när man kommit upp i åren, Pfeffer är 66 år, och har sett det mesta. Han menar att det är de mjuka aspekterna som kultur och mänskliga egenskaper som står i vägen för spridningen av evidensbaserat ledarskap. Därför spelar VD:n en viktig roll som förebild och drivkraft för en faktaorienterad organisation. -Det är VD:s uppgift att skapa en evidensbaserad kultur. Organisationen ska vara inställd på att ställa frågor och söka svar i fakta och det sker bara om detta modus operandi är förankrat på högsta nivå. Alltför många toppchefer är inriktade på ”best practices” och erfarenhet. Men det som fungerar bra i ett företag är inte nödvändigtvis receptet för framgång i ett annat. Erfarenhet är inte nödvändigtvis ett positivt ord. Tjugo års erfarenhet handlar mycket ofta om ett års erfarenhet, fast upprepad 20 gånger. -Som chef ska man naturligtvis veta vad man vill, men man måste också kunna hysa tvivel. Ställ frågor och var villig att lära dig nya saker, även om du har suttit i direktörsstolen i många år, rekommenderar Jeffrey Pfeffer. Gary Loveman från Caesars Entertainment Corporation (tidigare Harrahs Entertainment) är en ledare som Pfeffer gärna vill framhäva som en förebild. Spel- och kasinokoncernen omsatte förra året cirka nio miljarder amerikanska dollar. -Gary Loveman kunde ha kört vidare ut på glamourspåret med ännu större, flottare och mer extravaganta erbjudanden än konkurrenternas, när han kom till Harrahs år 1998. Istället började han mäta effekten av olika kampanjer. Bland annat testades ett erbjudande om gratis rum och middag till ett värde av 125 dollar mot ett erbjudande om gratis spelmarker till spelarna i kasinot. Det visade sig att möjligheten till gratis spelmarker drog fler kunder till rouletterna än det dyra kampanjerbjudandet. Förutom att spara pengar i det enskilda fallet, gav det ständiga sökandet efter fakta viktiga insikter om kärnkunderna i kasinon. Det visade sig vara, mot den gängse branschuppfattningen, vanliga människor och inte rika och barnfamiljer. Kunskap som varit guld värt i koncernen. Spelet om makten -På varje Gary Loveman går det 100 toppchefer som gör fel. Majoriteten lever i det förflutna och gör som de alltid gjort. Rutiner skapar trygghet. Så även om man hittar ett smartare arbetssätt, så följer man det inte. En annan vanlig fälla är att förväxla möten och planering med handling. Det upplever jag på otroligt många ställen där företagen inte rör sig ur fläcken trots många goda intentioner. Det pågår också gott om interna maktspel som bromsar både prestation och kunskapsutbyte, säger Jeffrey Pfeffer, med hänvisning till sin senaste bok, ”Power: Why some people have it – and others don’t”.

Boken har fått mycket publicitet på grund av dess kontroversiella kartläggning av vägen till makten. Den vetenskapliga grunden gjorde dess poänger ganska uppseendeväckande. Pfeffer framhäver att smicker för chefen, nätverk och synlighet som viktigare ingredienser i karriärcocktailen än skicklighet, kunskap och prestation. -Vi vill gärna tro att karriärkliv och makt uppnås genom att ge full gas och leverera ett bra jobb. Det är en missuppfattning. Det finns många duktiga mellanchefer som aldrig kommer vidare. Och det finns många dåliga chefer som har uppnått sin position därför att de har varit duktiga på att sno åt sig. Min poäng är inte att förringa makten, den är nödvändig om man vill förändra något. Men det är viktigt att förstå hur man uppnår makt. Människor är fortfarande människor Så vi är tillbaka till ruta ett med ledarskapsvärlden, som vi önskar se den - nämligen framåtskridande och evidensbaserad - istället för en hård verklighet, där personliga sympatier, antipatier och känslomässiga band faktiskt sätter dagordningen. Hur ser framtidsutsikterna ut? Är inte sociala medier och sociala nätverk just de faktorer som kommer att bereda väg för ökad kunskapsdelning och prestation? -People are still people, svarar Jeffrey Pfeffer och refererar till en gammal Bob Seger-sång. Tekniken förändras, men människorna gör det inte. För 40 år sedan flög vi inte i jetplan, telefonsamtalen var dyra och ingen hade dator. Det har blivit mycket lättare att kommunicera och vår levnadsstandard har förbättrats. Men vi är fortfarande desamma i dag som då. Företagen står inför samma utmaningar och maktstrukturerna är oförändrade. Jag kan inte se varför vi skulle utveckla oss i det här hänseendet, säger Jeffrey Pfeffer. -Jag träffade en man i Spanien som var doktor i konsthistoria. Han studerade bilder av ledarskap genom tiderna. Han visade mig att vår uppfattning av ledarskap och makt inte har förändrats på hundratals år. Makt avbildas på samma sätt i dag som för 1 000 år sedan. Varför skulle jag då tro att bilden kommer att förändras under de kommande åren? ◆

Jeffrey Pfeffer är professor i Organizational Behaviour på Stanford University, där han har undervisat sedan 1979. Jeffrey Pfeffer är en av världens ledande forskare inom sitt område och en hyllad inspiratör för företag över hela världen. Han är författare och medförfattare till 13 böcker och mer än 120 forskningsartiklar och kapitel om ledarskap. 3 utvalda böcker av Jeffrey Pfeffer: 1. The knowing-doing gap: How smart companies turn knowledge into action”, Jeffrey Pfeffer och Robert I. Sutton, 2000 2. Hard facts, dangerous half-truths and total nonsense: Profiting from evidence-based managment”, Jeffrey Pfeffer och Robert I. Sutton, 2006 3. Power: Why some people have it - and others don’t, Jeffrey Pfeffer”, 2010

Reflektion | 9


En britt med skandinaviskt ansvar

KUNDFOKUS: Koncernchefen för Codan och Trygg-Hansa, Mike Holliday-Williams, vill att kundorientering ska genomsyra hela organisationen. Det är vägen till hållbar tillväxt på den skandinaviska försäkringsmarknaden.

P

å den brittiska försäkringsmarknaden är kundlojaliteten till bolagen betydligt kortare. Kunderna köper sina försäkringar ofta och det sker vanligtvis på nätet. 80 procent av försäkringarna köps online i Storbritannien. Motsvarande siffra är under fem procent i Danmark. Det är stora skillnader i kundernas beteende, säger Mike Holliday-Williams VD på Codan och Trygg Hansa. Vi möter honom en lugn dag på kontoret, där tävlingscykeln står mellan konferensbordet och skrivbordet. Den brittiska koncernchefen både springer och cyklar till och från Codanbyggnaden i hjärtat av Köpenhamn. Han ser det själv som en anpassning till en dansk arbetskultur, där balansen mellan arbetsliv och privatliv spelar en annan och mer betydande roll än i London. ”Är det inte väldigt normalt här i landet?”, säger han med ett leende, när vi kommenterar tvåhjulingen.

parens. På nätet kan försäkringsköparen jämföra priser och detaljer. Det bidrar till att skapa illojala kunder och snabbare kundomsättning, men Mike Holliday-Williams tror inte att de skandinaviska marknaderna nödvändigtvis kommer att röra sig i den riktningen. Vi har en annan tradition och därför ska kundens beteende analyseras, förstås och reageras på lokalt. Organisatoriskt tror han på att bygga team där samtliga funktioner sitter runt samma bord och har samma kundfokus. Då uppstår enligt den brittiska toppchefen ”magin inom försäkring”. -Vi måste vara faktabaserade i vårt kundfokus. På den punkten kan vi fortfarande förbättra oss och på grund av den brittiska marknadens egenskaper kan vi lära oss något från Storbritannien. Vi behöver fortfarande mer data som ett led i att stärka vårt kundfokus. Prissättning baserat på risk kräver att vi har tillgång till mycket bra data om pris, kostnad och kundbeteende, säger han.

-Danskarna vill gärna prata med någon innan de köper försäkring. Det är en av flera kulturella skillnader mellan Storbritannien och den skan-Vi behöver alla ”tänka kund”. ”Vi måste vara faktabaserade i vårt dinaviska marknaden. Vi konBåde inom IT, HR och produkkurrerar om och distribuerar kundfokus. På den punkten kan vi tutveckling måste vi kunna förprodukterna olika från markklara vad kunden får ut av ett fortfarande förbättra oss ” nad till marknad, men oberonytt initiativ. Vi ska vara kundende av de kulturella skillnaderna så ska tillväxten vara orienterade med hög intensitet för det är svårt att kopiera. hållbar. Vi måste skapa bra kundupplevelser och ha kunden Nya produkter kan enkelt kopieras men bra kundupplevelser i fokus i allt vi gör för att kunna attrahera och behålla dem kan man inte ta ifrån oss, säger Mike Holliday-Williams. på lång sikt, säger han. I Danmark har Codan i fem år samarbetat med SAS Institute om dataunderstödd dialog med kunderna. Codan i Danmark Mindre rädsla Mike Holliday-Williams beväpnade sig med tålamod och och Trygg-Hansa i Sverige har varit kunder hos SAS Institute nyfikenhet för den skandinaviska kulturen när han tillträdde i mer än 15 år. SAS Institutes lösningar används dessutom i 2011 som ytterst ansvarig i Skandinavien för den globala stor utsträckning inom RSA för att beräkna tariffer, reserver, försäkringskoncernen RSA. Företaget är det tredje största ad hoc-rapportering och kundanalyser. RSA har ett gloi både Danmark och Sverige och har en växande marknadsbalt samarbete med SAS Institute i ett antal av koncernens andel i Norge. Sammantaget sysselsätter koncernen 23 000 regioner. En avdelning för Business Intelligence hjälper till personer och har 17 miljoner kunder i 140 länder. RSA är att stödja danska Codan med fakta i arbetet med att skapa ett globalt företag och är ledande i Storbritannien, Irland, bättre kundupplevelser. Samtidigt sätter företaget snart ett Skandinavien, Central- och Östeuropa, Kanada, Asien, nytt gemensamt nordiskt policysystem från TIA i drift. Mellanöstern och Latinamerika. -Enligt min mening ska vi som försäkringsbolag kunna tre -Man bokar inte ett möte kl. 19.00. Respekten för familjsaker för att lyckas. Vi måste vara bäst på det ”tekniska” i och privatliv präglar den skandinaviska arbetskulturen försäkring. Vi måste ge kunderna en ”vinnande upplevelse”. - åtminstone i jämförelse med London, Kina eller USA. Och vi ska ha duktiga människor, som trivs i vår organisaSkandinaverna har större fokus på livskvalitet och familj tion, säger Mike Holliday-Williams. ◆ och jag tror att det hänger samman med att alla kvinnor är ute på arbetsmarknaden. -Som chef ska man i den skandinaviska kulturen leverera omdanande ledarskap och fokusera mindre på transaktioner. Organisationskulturen är mindre rädslobaserad och de flesta medarbetarna har tydliga åsikter. Jag tycker att det är lätt att prata med medarbetarna eftersom de har egna synpunkter. Omvänt måste man överbevisa dem och sälja in sin analys för att kunna skapa förändring, säger Mike Holliday-Williams. Teknikunderstött kundfokus På den brittiska försäkringsmarknaden råder stor trans-

Reflektion | 10

Mike Holliday-Williams, 42, blev VD för Skandinavien i RSA i februari 2011. Mike är VD för både Codan A/S och Trygg-Hansa. Tidigare stod han i spetsen för RSA:s privatmarknad i Storbritannien, och han har varit chef för RSA:s detaljhandel i Storbritannien. Mike har dessutom arbetat i både energi-, telekommunikations- och detaljhandeln på WH Smith Ltd, British Gas och Onetel. Mike har en EMBA från Ashridge Business School.

Reflektion | 11


Vi är alla analytiker

KONKURRENSKRAFT: Kreditkortsbolaget Entercard Group är uppfyllt av analytisk kompetens, teknologi och företagskultur. Analytisk konkurrenskraft är en förutsättning på en marknad med ständigt ökande konkurrens. ”What makes us unique? Intelligent data analysis for stronger customer loyalty”, står det på EnterCards webbplats och det finns goda grunder till det påståendet.

D

et är vår konkurrensfördel. Det är ingen hemlighet och därför berättar vi om det på vår sajt. Vi har investerat i analysteknologi, vår företagskultur och vi har ett bra samarbete med SAS Institute. Det är inget andra bara kan kopiera, säger Freddy Syversen, koncernchef och Entercard Groups CEO.

EnterCard är särskilt väletablerade i Norge och Sverige som dock är mättade marknader. Dankortets dominerande position i Danmark skapar i allt väsentligt en annorlunda marknad för kreditkort. Konkurrenterna är huvudsakligen de stora bankerna som Nordea, DNB, SEB, Santander och Danske Bank, som vill äga hela värdekedjan, men andra aktörer tillkommer och närmar sig över tiden marknaden för Kreditkortsföretaget är en volymverksamhet. Konkurrensen konsumentköp. Google kommer troligtvis inte bli en fullöhandlar om miljontals transaktioner och därför är smart dig bank. Sökjätten kan dock vara en spännande strategisk dataanvändning avgörande för att bli konkurrenskraftig. allianspartner för en kreditkortsleverantör som EnterCard Kampanjer och annan komsom har sitt eget varumärke ”Vi hade många kunder som använde munikation till användarna och levererar kort till andra bidrar till att skapa fler transaktörer som exempelvis Coop våra kort, men vi kunde inte öka deras aktioner och därmed öka och LO. I framtiden kommer kortanvändning”. smartare betallösningar erbjulönsamheten och marknadsandelarna. Det pågår en ständigt hårdnande kamp för att das kunderna och de kommer att vara fria att välja en plattvara marknadsledande bland de nordiska kortkunderna. form för betalning och kreditkort. Telefonen, klockan eller Varje år genomför EnterCard 350 kampanjer som bygger datorn kommer att fungera som ett kompletterande köpverpå data efter ett test-and-learn-koncept och det finns alltid ktyg och de nya servicetjänsterna och fördelarna kommer en kontrollgrupp inkluderad i projekten. att vara knutna till konsumentköpen. I framtiden blir den analytiska konkurrenskraften helt avgörande, menar den verkställande direktören på EnterCard. Analytisk kompetens -Vi är alla analytiker. Alla EnterCards medarbetare gör Varför? dagligen utvärderingar och analyser. Därför att vi vill fatta beslut som bygger på rätt information. Det handlar om mer -Vår analytiska resa började omkring år 2002. Då hade vi än vårt SAS-program och våra erfarna analytiker. Vi ska många kunder som använde våra kort, men vi kunde inte totalt sett ha en hög analytisk kunskapsnivå, säger Freddy öka deras kortanvändning. Vi funderade över varför och Syversen som började hos EnterCard 2001 och som tidigare anställde därför en analytiker som skulle försöka få fram arbetat på Nordea, EuroPay och MasterCard. svaret. Arbetet pågick i ett SAS-baserat lager och gav resultat. Sedan har vi kontinuerligt investerat i mer avancerade

Reflektion | 12

Freddy Syversen, CEO på EnterCard Group, har beskrivits som en icketraditionell ledare inom den finansiella sektorn. Han deltar gärna aktivt i det dagliga arbetet och har byggt en analytisk företagskultur inom hela organisationen.

analysverktyg, anställt fler analytiker och utvecklat en rad datastödjande processer runtom i verksamheten, förklarar Freddy Syversen. I dag har EnterCard fler än 20 erfarna analytiker som inte bara utför enkla analyser. Om någon på EnterCard vill veta hur 40-åriga män från Skandinavien använder kreditkortet på en weekendresa i London, så kan de själva komma fram till svaret genom att använda de data och verktyg de har till hands. Analytikerna ska fokusera på mer avancerade uppgifter som hypotestestning, analys av fler datatyper och fler dataperioder. -Barclaycard, som är Europas största kreditkortsföretag, har hjälpt oss en hel del. Hos dem finns det en stark analytisk tradition som vi har mycket att lära av. Swedbank är en analytisk verksamhet men de utfärdar inte bankkort själva. Detta gör vi åt dem och därför kan vi inte få lika många idéer från dem, även om vi hela tiden får många goda uppslag och tips från andra finansverksamheter än vår egen, menar Freddy Syversen. Annorlunda idéer Många skulle nog beskriva Freddy Syversen som en icketraditionell ledare inom den finansiella sektorn. Han deltar gärna aktivt i det dagliga arbetet, något som säger mycket om hans ledarstil. Förmågan att fatta snabba beslut och viljan att utmana kännetecknar hela EnterCard, som jämfört med stora banker är ett litet företag med 360 anställda i Stockholm, Oslo, Trondheim och Köpenhamn. Ledningen är också geografiskt spridd och många möten genomförs därför via videokonferenser. Den analytiska och tempostarka ledarstilen återfinns på alla kontoren och det händer att Freddy Syversen själv presenterar sina idéer för sin egen organisation. En morgon upptäckte Freddy till exempel att de mest lönsamma kunderna är över 55 år. Han utmanade sina analytiker med frågan ”Varför analyserar vi

inte beteendet hos de mest lönsamma av dessa 55-åringar och skapar fler kunder av samma typ?” -Svaret kom ett par veckor senare och idén förkastades på grund av att segmentet är för litet. Även om man hade kunnat skapa ett sådant beteende hade det inte överträffat andra insatser som riktar sig mot bredare målgrupper. Men det var också en av mina galna idéer, ler Freddy Syversen. Detta illustrerar att en ”Vi har investerat i analysteknologi, analytisk kultur finns vår företagskultur och vi har ett på arbetsplatsen och bra samarbete med SAS Institute” EnterCard fortsätter att utveckla den. Nästa projekt handlar om att implementera hela customer intelligence-lösningar från SAS Institute. Genom att göra detta vill EnterCard öka både kundfokus och analytisk CRM. ◆

EnterCard Nordic. 1,6 miljoner kunder i Norge, Sverige och Danmark, med en omsättning på 36 miljoner och över 400 anställda. Har även nyligen etablerats i Finland. EnterCard är ett samägt bolag mellan Swedbank och Barclays Bank.

Reflektion | 13


En av världens 100 mest inflytelserika personer började använda SAS Institutes lösningar för flera årtionden sedan.

Hans värld bubblar av analys Intervju: Hans Rosling är en av de mest kända svenskarna internationellt. Han innehar en professur i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Rosling är även grundare av stiftelsen Gapminder som i samarbete med FN verkar för att offentlig statistik ska bli fri och förståelig. De gör detta genom att visualiserar global utveckling av befolkning, ekonomi, hälsa och andra sektorer. Men de flesta känner nog till honom som en hänförande föreläsare.

V

ia tv och webben har Rosling lyckats få många Efter läkarexamen begav sig Rosling på 1970-talet till miljoner tittare att tycka att statistik och analys är Afrika där han bland annat tjänstgjorde som läkare i norra spännande underhållning. Att se honom på scen Moçambique. Första året var han ensam ansvarig för 300 är så långt ifrån ett tråkigt föredrag man kan komma. Med 000 människors hälsa. Det var där han upptäckte en helt ny en smittande entusiasm förklarar han, med hjälp av rörlig förlamningssjukdom, som fick namnet konzo. Upptäckten grafik, den ekonomiska och hälsomässiga utvecklingen i ledde till en 20 år lång forskarkarriär, men aldrig utan att världen över 200 år. ”Ja! Nu börjar länderna i Asien, med tappa fokus på hälsofrågorna, särskilt vad gäller de allra hjälp av familjeplanering och satsningar på folkhälsan, röra fattigaste ländernas utmaningar och behov. sig upp mot länderna i väst. Så här! Men, nej! Nu får aids-Jag vet så väl hur pengar borde användas, för det är folkhälepidemin fäste i Afrika och flera länder halkar efter och…” Han gestikulerar och berättar med en kraft som många san bra på. Men pengar i sig är ju egentligen aldrig ett 64-åringar säkert avundas mål i sig, det är bara när man ”Data är som råvarorna till en honom. Hans Rosling i byter dem till en vattenledning läcker maträtt, de är inte särskilt högform levererar en slags eller ett plåttak som de blir till blandning av ett akademiskt goda förrän du tillagat dem.” glädje, säger Hans Rosling. föredrag och ett spännande sportreferat. Dessutom händer det att han slukar svärd på När han började undervisa svenska studenter i global hälsa scenen som en del av presentationen. Ja, du läste rätt. Själv frustrerades han över att de trodde att det bara fanns två vet han inte vad den passionerade energin kommer från. sorters länder, i och u, och inte förstod att barnadödlighet, fertilitetstal och inkomstnivå i världens länder uppvisar en -Ingen aning, jag är bara sån. Jag har lätt att bli entusiastisk kontinuerlig variation. och det kan man få uppskattning för, säger Hans Rosling. -Studenterna tyckte fortfarande att världen bestod av i- och Han är född 1948 i Uppsala och inledde sin akademiska u-länder med ett stort gap emellan, trots att siffrorna tydligt karriär med att läsa statistik och medicin vid universitetet. visade att det fanns länder på alla ekonomiska plan och Men långt innan dess hade Hans Rosling, och även hans hälsonivåer runt om i världen, menar Hans Rosling. omgivning, upptäckt hans talang för att fånga en publiks Han behövde ett bättre verktyg för att tydligt och lättföruppmärksamhet. ståeligt visa vad han menade. Rosling började skapa olika -Redan i första klass fick jag på lektionstid berätta mina egna sagor för de andra eleverna, säger han och ler åt minnet. ›

Reflektion | 14

Reflektion | 15


sorters konventionella grafer men de önskade effekterna uteblev.

Vid sidan av scenframträdandena och andra åtaganden jobbar Hans Rosling med nästa generations animerade offentliga statistik i stiftelsen Gapminder. Målsättningen -Plötsligt en kväll, på en sekund, kom jag på att jag skulle är att bidra till en god global utveckling genom att göra använda en dubbel-logaritmerad bubbelgraf. Då förstod statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade studenterna, men började istället fråga: ”Men hur blev frågor lättillgänglig och enkel att förstå. Verksamheten leds då det så här? När gick Singapore om Sverige i hälsa och av sonen Ola och bedrivs helt utan vinstintressen och därför finns mjukvaror och information för gratis nedladdning via ekonomi?” säger Hans Rosling. stiftelsens webbplats. Där kan du även se filmklipp med RosDet största pedagogiska problemet återstod att lösa, att lings presentationer och läsa hans inlägg på Twitter. Mycket kunna visa själva förändringen. Han insåg att han nått intressant innehåll för dig som är intresserad av global utvegränsen för sin förmåga när det gällde att framställa de ckling, inte minst den ekonomiska. Enligt analytikerna på komplicerade skeendena på ett begripligt sätt. Gartner ökar den digitala informationsmängden i världen med 59 procent – årligen. Med andra ord kan företag och -Men min son och hans hustru hoppade av universitetsstuorganisationer på mindre än två år se sin totala kvantitet av dierna och satte igång att skriva ett program som animerade data fördubblas. Framgångsrika verksamheter är sannolikt statistiken så förändringarna blev begripliga, säger Hans ännu snabbare på att generera och samla in information. Att Rosling. kunna hantera och dra nytta av stora datamängder är således ”För att värdera komplexa orsaksI hela sju år arbetade sonen och en mycket viktig framtidsfråga samband får man förlita sig på sonhustrun med ett litet team inom som såväl näringsliv som sådana verktyg som SAS Institute som utvecklade mjukvaran offentligt sektor. Samtidigt görs tillhandahållit sedan länge.” Trendalyzer innan programmet stora framsteg i utvecklingen av såldes till Google i mars 2007. Han är noga att poängtera tekniska verktyg för avancerad analys av stora datamängder. att det är Ola och Anna Rosling som skapat programmet som genererar bubbelgraferna, att han är testföraren och de -Det borde leda till att vi kan analysera och överblicka vår är konstruktörerna. värld bättre, snabbare och tränga djupare ned till viktiga fakta. Men fortfarande beror allt på rådatas kvalitet och hur -Det är en helt vanlig uppfinnarhistoria där jag fått berömden är organiserad. För att värdera orsakssamband får man förlita sig på sådana verktyg som SAS Institute tillhandahålmet och andra har gjort jobbet, konstaterar Hans Rosling lit sedan länge, förklarar Hans Rosling. torrt. Arbetet med att presentera statistik och trender har dock inneburit att han från och med i år är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Med stöd av den animerade statstiken började han vid millennieskiftet och framåt göra sig ett rykte som en talare av yppersta klass. Ryktbarheten spred sig snabbt utanför forskarkretsar och sedan 2005 framträder han på högprofilerade evenemang som handlar om allt från IT-teknik till samhällsutveckling. Presentationer på framtidsforum som Tedtalks och dokumentärer för bland andra BBC har gett Hans Rosling en mångmiljonpublik. Han gör underhållning av sådant som den breda publiken vanligen tycker är riktigt tråkigt: deskriptiv statistik. För den bedriften utsåg Time Magazine honom till en av världens 100 mest inflytelserika personer 2012. -Data är som råvarorna till en läcker maträtt, de är inte särskilt goda förrän du tillagat dem. Med undantag för pepparkaksdeg, naturligtvis, säger han lite kryptiskt.

Reflektion | 16

Gigantiska informationsmängder är ett ämne som ligger professorn varmt om hjärtat men han ser utmaningarna med den snabba utvecklingen på området. -Man glömmer lätt hur drygt det är att sammanställa all data som genereras, den måste finnas i systematiskt format för att vara tillgänglig för numeriska analyser. Det visuella är bra för att utforska och kommunicera, men det ersätter aldrig numerisk analys, påminner Hans Rosling. Att Big Data, eller stordata som begreppet heter översatt till svenska, kommer att bli ett mycket betydelsefullt område de kommande åren är Roslings slutsats. -Jo, det är sannolikt, men all data behöver vara välstrukturerad. Information som rådata är ofta dåligt sammanställd i icke kompatibel form. Då krävs samma gamla dryga statistikarbete som förut, säger han eftertänksamt.

Professor Rosling demonstrerar de bubbelgrafer som blivit hans kännetecken. Presentationen är fartfylld och inte olikt ett sportreferat.

Samtalet kommer in på varför företag och organisationer använder visualisering av dataanalyser i så begränsad utsträckning i dag och vad som kan göras åt det. -Det kan vara ganska svårt och resurskrävande att göra riktigt bra visualiseringar, och ännu svårare att göra animeringar. Det är som skillnaden på Kalle Anka som serie och som film. Film är mycket roligare! Förmågan att skapa och använda animeringar ökar förhoppningsvis vartefter, både hos mjukvaror och människor, säger Hans Rosling.

På SAS Forum 2022, om tio år, vilka kommer samtalsämnena vara då? -Vi kommer att prata om hur konstigt det var att vi inte såg den fulla potentialen av animering av Business Intellgencedata inom de områden där det ledde till ordentliga framsteg. Och att vi överskattade betydelsen av de områden där det floppade, det grymma är att vi ännu inte kan skilja på dessa områden, avslutar Hans Rosling. ◆

Frågan är alltså hur de som arbetar med avancerade analysverktyg kan bli bättre på att visa på teknikens fördelar. -Företagen behöver hitta de personer i organisationen som är bra på detta och ge dem resurser. Jag kan inte sjunga och jag dansar bedrövligt, men jag är mycket bra på att kommunicera data i animerad form. Man ska göra det man är bra på, inte det som är viktigt, säger Hans Rosling och fortsätter: -Oftast är de som är bäst på numerisk analys inte bra på att skapa häftiga animeringar och berätta om dessa. Arbetsdelning är det viktigaste, många företag tror att en person kan göra allt. Vi pratar med Hans Rosling några dagar innan han ska inledningstala på SAS Forum i Stockholm. Han ser fram emot att få möta publiken och förmedla det budskap han outtröttligt reser runt med i världen.

-Fordelen ved at have været med længe er, at man bliver klogere hele tiden. Forudsætningen er naturligvis, at man kan skifte mening, forlade en position og indtage en ny. Jeg kan kun løse den her opgave ved at være autentisk. Jeg er jo også selv på valg hver eneste dag, siger CIO Torben Bonde om den store turnaround i Vestas it-funktion.

-Jag kommer förklara att man kan göra saker på nya sätt och att kommunikation av data är kul, säger han.

Reflektion | 17


Redo för nya EU-regler RISKHANTERING: Det var i maj 2009 som EU:s finansministrar beslutade att Europas försäkringsbolag ska arbeta under lagstadgade solvensregler, det så kallade riskbaserade Solvens 2-direktivet.

S

tyrelsen angav tidigt inriktningen att genom bra styrning, riskhantering och regelefterlevnad leva upp till de nya kraven. Vi startade vårt Solvens 2-program i slutet av december och utgick till en början från att förstudier och implementering skulle sluka resurser. Detta samtidigt som några av våra mest kvalificerade resurser behövdes för annan utveckling inom bolaget. Det kändes som en tung börda, berättar Catrina Ingelstam, ekonomidirektör på försäkringsbolaget Folksam. Men i takt med att Folksam greppade omställningen flyttades fokus snabbt till att se möjligheterna. -Ja, utmaningen är att hitta affärsnyttan. Men jag tycker att vi är på god väg mot att göra omställningen till en affärsfråga där våra kundnära verksamheter har blivit alltmer involverade, säger Catrina Ingelstam.

-Det är en branschbelastning som försäkringsbolagen, stora som små, drabbas av, säger Catrina Ingelstam. För mindre försäkringsbolag kommer förändringen och arbetet på grund av Solvens 2 bli en tung börda. Jag tror att Solvens 2 kommer att förändra försäkringsbranschen, vi kommer att se konsolideringar bland mindre bolag för att orka med det nya regelverket. De tre grundpelarna i Solvens 2 handlar om att skydda försäkrings- och förmånstagare samt få till stånd en ökad stabilitet på marknaden. Pelare ett ställer kvantitativa krav, tvåan kvalitativa och trean handlar om offentliggörande och årliga rapporter. Inom pelare 2 finns instrumentet ORSA (Own Risk and Solvency Assessment).

-ORSA är den absolut viktigaste processen inom Solvens 2. Den ska vara, och kommer alltid att vara, en viktig del i vår integrerade affärsplanering. Omvärldsbevakning ger De nya solvensreglerna för föross tidigt signaler om förestående säkringsbolagen inom EU har ”Det är ett väldigt speciellt åtgärder och genom interaktion med som huvudsyfte att öka trygprojekt eftersom det har en affärssidan så blir det fokus på hur vi gheten för försäkringskunderna, utvecklar affären på bästa sätt, menar sådan rörlig målbild” bland annat genom att stärka Catrina Ingelstam på Folksam. sambandet mellan solvenskrav och risker för försäkringsNågra dagar före julafton 2011 tecknade SAS Institute och bolag. Efter beslutet i maj 2009 har starten för regelverkets försäkringsbolaget Folksam ett samarbetsavtal med anledikraftträdande luckrats upp och flyttats fram. ning av Solvens 2. Avtalet gäller mjukvara för att stödja -Det är ett väldigt speciellt projekt eftersom det har en sådan analyser och rapporter i enlighet med det nya regelverket. rörlig målbild med den ifrågasatta tidsplanen, konstaterar SAS Institute driver projektet gemensamt med samarbetspartnern Accenture i nära formation med styrgrupper på Catrina Ingelstam. Folksam. Målbilden från EU har förskjutits från konsumenttrygghet -Det här är ju SAS värld, och eftersom Solvens 2 är en till finansiell stabilitet samtidigt som införandet vad gäller både tidplan och detaljerade krav fortfarande är under europeisk standard så kan vi dra nytta av det SAS gör i diskussion. andra länder där regelverket också ska börja gälla, säger Catrina Ingelstam. Mycket talar för en förskjutning SAS Institute och Folksam har samarbetat med flera andra I skrivande stund är införandet av Solvens 2 planerat till den 1 januari 2014. Däremot pekar planerna på att beräkningsprojekt i över 20 år. Det långa samarbetet var också en av anledningarna till att försäkringsbolaget valde SAS och rapporteringskrav kommer att börja gälla tidigare. Folksam är i försäkringssammanhang en jätte. Bolaget mjukvarulösning, SAS Risk Management for Insurance. har totalt tio olika försäkringsbolag under paraplyet Folk-Nyckeln till framgången i det här projektet är att vi driver sam. En hel del av de uppgifter som nu blir lagstadgade var självklara redan tidigare. Men många betydligt mindre det tillsammans med SAS Institute. Därför var bra projektförsäkringsbolag kommer att gå en tung framtid till mötes. ledning ett krav från vår sida, berättar Catrina Ingelstam.

Reflektion | 18

Catrina Ingelstam, ekonomidirektör på Folksam, har sedan december 2011 drivit försäkringsbolagets Solvens 2-program. Hon ser en utmaning i att hitta affärsnyttan, men anser att organisationen är på god väg att göra omställningen till det nya regelverket. Som storbolag inom försäkringsbranschen är det en enorm mängd data med hög kvalitet som i slutänden ska destilleras ner till greppbara rapporter. Samtliga tio försäkringsbolag inom Folksam ska avrapportera, enligt de nya direktiven. Ekonomidirektör Catrina Ingelstam känner sig trygg med hur långt Folksam kommit i arbetet med rapportering. -Ja, som sagt, det här arbetar SAS Institute med dagligdags. Varje bolag kommer att leverera cirka 50 rapporter, års- och kvartalsvis. Med tanke på att vi har ett stort antal bolag har vi varit angelägna om att ligga långt fram i just den processen och att ha en lösning utifrån förändringar som kan komma, säger hon. Kundtryggheten och kapitalberäkning är huvudargumenten för Solvens 2. Rent hypotetiskt, hur långt hade Folksam varit beredd att gå om inte det nya regelsystemet införts? -Vi hade redan börjat arbeta med kapitalberäkning kopplat till riskbedömning. Vårt buffertkapital är direkt kopplat till utveckling av verksamheten, så det var nödvändigt, förklarar Catrina Ingelstam och fortsätter: -I Sverige är vi vana vid att marknadsvärdera skulden i våra livbolag. Däremot tror jag många bolag ute i Europa har jobbigt just nu. Under juni kom också Finansinspektionen med ett räntegolv för livbolagen och vartefter de nya förslagen till detaljerade regler för beräkning av långa åtaganden under Solvens 2 sker en anpassning till mer stabila räntekurvor. Trots merarbetet och det parallella utvecklingsarbetet med Solvens 2 anser Catrina Ingelstam att det finns stora möjligheter med allt som regelverket för med sig. -Det finns en stor affärsnytta, det ska man inte glömma bort. Rapporteringen tar hand om otroliga mängder information och när den behandlas korrekt kommer det att finnas mängder med affärsnytta att läsa av, avslutar hon. Som ett resultat av Folksams egna arbete med bland annat Solvens 2 har bolaget inrättat en ny tjänst inom Public Affairs. Genom att vässa och strukturera kommunikationen med opinionsbildare, branschorganisationer och politiska beslutsfattare kan Folksam arbeta mer proaktivt med kommunikation runt bland annat regelförändringar, exempelvis Solvens 2. ◆

Reflektion | 19


Surfar överst på datavågen

-Big Data och hela vågen av värdeskapande genom data kan göra IT till företagens ”nya rockstjärna”. Men det kräver en analytisk kultur som är förankrad i högsta ledningen, säger Per Uno Österman, nordisk chef för Accentures analytiska verksamhet.

Big data: Företagens investeringar i analytisk kraft för att utnyttja ökande datamängder skapar även nya arbetstitlar. Data manager, Data scientist och Chief analytical officer är några av de nya karriärsval som Big Data och High-Performance Analytics (HPA) banar väg för.

E

nterprise resource planning-vågen håller på att ebba ut. Vi befinner oss i början av en ny ITera, där vi måste utnyttja värdet i all data i en tillgänglig infrastruktur. Förändringen sköljer in över oss på många olika sätt, säger Per Uno Österman, nordisk chef för Accentures analytiska verksamhet.

Accentures analytiker kom fram till att företag med en tydlig analytisk kultur hade ett ekonomiskt resultat som ligger 64 procent över amerikanska Standard & Poor 500-index. Skillnaden mellan analytiska och icke-analytiska företag har hämtats från boken ”Competing on analytics” (Fotnot **)

Databoome kommer inte minst via mobiltelefonerna. Enbart -Förklaringen är att Big Data och HPA nu har utvecklats i USA skapas varje dag 600 miljarder lokaliseringsposter så att företag runt om i världen kan skapa mycket stora där individer positioneras geografiskt. Därtill kommer ”The värden genom analyser. Därför ser vi hur nya funktioner och internet of things”, där varje tings digitala närvaro och komarbetstitlar växer fram inom munikation skapar sökbara stora företag. Och vi ser en ”Vi befinner oss i början av en ny IT-era, data och nya möjligheter till våg av nya entreprenörsföretjänster. När bilar geopositiodär vi måste utnyttja värdet i all data i tag som satsar stenhårt på att neras och själva berättar för tillen tillgänglig infrastruktur” skapa värde genom dataanaverkaren om deras tillstånd, så lys. Det kan till exempel vara ”Datamäklare”. Om jag själv kallad telematik, finns det potentialer att ändra värdekedjan och samspelet mellan tillverkare och återförsäljare. Även hela idag skulle starta ett företag, så skulle det vara den sortens energiområdet, med intelligent eldistribution, öppnar för nya företag, säger han. datadrivna utvecklingsmöjligheter. Satellitfoton av stormarknadernas parkeringsplatser visar Ny typ av ledning beläggningen dag ut och dag in. Dessa data kan användas -Jag ser framväxten av arbetstitlar som Chief analytics offiför att förutsäga kedjans kvartalsresultat. Med korsreferens till arbetslöshetssiffror visar det sig att den ena kedjan växer i cer (CAO) som en naturlig förlängning av den pågående områden med hög arbetslöshet, medan en annan kedja växer motsättningen mellan IT och affärer. Min erfarenhet är att i områden med låg arbetslöshet. Exemplet är inte något många företag har för långt avstånd mellan CIO och CEO. påhittat utan en realitet. Det analysföretaget Remote SenMen denna datadrivna våg kommer att sätta ytterligare press sing Metrics använder är bilder från ett satellitföretag och på interaktionen och en gammaldags IT-chef har inte den levererar den analytiska bearbetningen till investeringsrådgiminsta chans att uppfylla de målsättningar som verksamhevaren UBS, som exempelvis övervakar och utvärderar ameten kräver. Därför behöver vi nya personer i ledningen eller i dess omedelbara närhet. De måste både förstå verksamheten rikanska kedjejätten Wal-Marts aktie och kvartalsresultat. och ha kunskaper om de revolutionerande möjligheterna med data, säger Per Uno Österman. Bättre ekonomiska resultat -Vi kan se att analytiska företag gör bättre resultat än andra ”Data scientists” är en amerikansk beteckning för den medföretag. De analytiska ledarhundarna som investerar i mänarbetarprofil som företagen kommer att behöva för kunsniskor, processer och teknik ligger långt över genomsnittet när det gäller ekonomiska resultat. Och de återhämtar sig kapsbaserad utveckling baserad på Big Data och HPA. snabbare efter krisen, säger Per Uno Österman. Accenture anser att det inte räcker att identifiera och rekrytera denna resurs och sedan tillföra den nya tekniken. Den

Reflektion | 20

analytiska kulturen måste stödjas av den högsta ledningen om det ska gå att bygga broar mellan analys, strategi och genomförande. Ledarskapet måste komma uppifrån och företagen behöver utveckla chefer som tar ansvar för att spänna de analytiska hästkrafterna framför den övergripande affärsstrategin. Det avgörande hänger samman med den högsta ledningen och om titeln sen är ”CIO”, ”Senior vice president of customer insight and analytics” eller ”Chief analytics officer” kommer i andra hand. -Företagen måste utnyttja och sprida analytiska tekniker och teknologier. Rollen för den nya chefstypen är att stärka trend-mapping, forecasting, predictive modeling och hela portföljen med High-Performance Analytics eftersom detta kan stärka beslutsprocesserna. Det handlar om att erkänna att det handlar om ”analytics” och inte om att ha en massa teknisk know-how. Analys utan handling har inget värde i sig, avslutar Per Uno Österman. ◆

Vad är Big Data? Vi talar om Big Data när data är alltför skrymmande, för ostrukturerad eller från många olika källor som ska styras och analyseras med traditionella verktyg. Vad är High-Performance Analytics? Ny teknik som dramatiskt ökar hastigheten i stora analytiska projekt. Accenture och analytics-as-a-service Som en del i uppstarten av en analytisk kultur kan Accenture erbjuda tjänsten att i ett avgränsat projekt samla in och analysera ett företags data. Det kan göras i analytiska center i Milano, Dublin eller Barcelona. Accenture har flera hundra specialister i dessa center och flera nordiska företag utnyttjar analytics-as-a-service. Accenture ser en stor outnyttjad analytisk potential i många företag och dessa center kan ge Accentures kunder en snabb start i riktning mot en mer analytisk framtid.

Fotnot **: ”Competing on analytics” av Jeanne G Harris och Thomas Davenport, Harvard Business School Press, 2007

Reflektion | 21


Mer livskvalitet för pengarna DIGITALISERING: I Sverige, Norge och Danmark ska hälso- och sjukvårdssektorn i framtiden leverera mer hälsa för mindre pengar. Ett sätt att uppnå detta är försöka att hålla patienterna borta från sjukhusen. Hälso- och sjukvårdsdirektörer efterfrågar större kunskaper om effektivitet, om patienternas upplevelser och om det samlade patientförloppet.

V

i kan förvänta oss sundare och längre liv. Samtidigt bättre samarbete mellan sjukhus och allmänläkare, lokala ställer vi högre krav på hälso- och sjukvården och sjukhus och kommunal verksamhet är ett återkommande tema i alla tre länderna. vi vet mycket mer om sjukdomar och hälsofrågor, eftersom vi googlar och använder Wikipedia. Som medbor-Vi måste förbereda oss på en dämpad tillväxt. Det är en gare vill vi även vara med och bidra till att lösa våra hälsoproblem. Den ekonomiska pressen och en ökande andel äldre tydlig nationell dansk agenda, att vi ska möta växande behov bland befolkningen är också en del av bilden. Jag tror att från befolkningen utan att utgifterna ökar på motsvarande hälso- och sjukvården har både vis. Därför arbetar vi med att möjligheter och utmaningar och ”Vi måste bli bättre på att styra och använda patientens egna möjdet handlar inte bara om ”mer ligheter bättre och vi jobbar på stödja det samlade patientförloppet” med mindre”, säger hälso- och att ersätta dyra öppenvårdsbesök och sjukhusinläggningar med andra åtgärder, säger sjukvårdschef Jörgen Striem från Landstinget Sörmland. hälso- och sjukvårdsdirektör Ole Thomsen från Region Midt i Danmark. På ett grundläggande plan verkar utmaningarna för hälsooch sjukvårdssektorerna i Danmark, Norge och Sverige Ny service mycket lika. Denna bild visar sig efter intervjuer med de ytterst ansvariga tjänstemännen för hälso- och sjukvårUndersökningar visar exempelvis att många patienter som den i Helse Nord i Norge, Region Midt i Danmark och får axelkirurgi inte är mer nöjda med vården och funkLandstinget Sörmland i Sverige. Och det är inte förvånande. tionsdugliga än patienter som tränar och därmed själva Sektorerna liknar nämligen varandra, fast med nationella lindrar symptomen. Detta måste sjukhusen ha större fokus nyansskillnader. på i framtiden. Problemställningen lägger ytterligare fokus på samspelet mellan aktörerna inom hälso- och sjukvårdsMindre pengar sektorn. -Hälso- och sjukvården är mycket löneintensiv. Löneutvecklingen i Norge har de senaste 10 åren legat på 60 procent, I Region Midt arbetar man också målmedvetet för att undmedan den i till exempel i Tyskland varit på tio procent. Det vika återinläggningar. Tanken är här att en ökad insats drabbar hälso- och sjukvårdssektorn som en tydlig ekonovid första inläggningen ska löna sig om patienten därmed misk utmaning. Därför måste vi kunna leverera mer med undviker en ny vistelse. Patienten undviker att läggas in och mindre resurser i framtiden, säger administrative direktören sjukhuset sparar resurser. Denna typ av sparåtgärd är därLars Vorland från Helse Nord. med ”mer hälsa för mindre pengar” på riktigt. I Landstinget Sörmland arbetar man på liknande sätt för att undvika De stora årskullarna från 1940-talet kommer om några år återinläggning och minimera läkarbesök inom öppenvården. innebära fler äldre med ökade behov som ska uppfyllas av hälso- och sjukvårdssektorn. Lars Vorland menar att lösninFlera pilotförsök med telefonsamtal till patienter syftar gen kommer att vara en kombination av ökad effektivitet, till att erbjuda tidig hjälp, förebygga problem och undvika återinläggning på ett konstruktivt sätt. Även genomgång fokus på att undvika sjukhusvistelser och öka samverkan med kommuner och sjukvården. Stärkt integration och av medicinering är en stor framgång i Sörmland. En aktiv

Reflektion | 22

och grundlig genomgång av patientens medicinförbrukning minskar biverkningar och patienten undviker att läkemedel som ges för att behandla olika sjukdomar motverkar varandra. Ett initiativ som sparar pengar och förbättrar livskvaliteten.

samspelet mellan den administrativa och den kliniska verksamheten som digitaliseringen har en stor potential. I varje region och sjukhus saknas sambandet mellan organisation och effektivitet. Vilka aktiviteter leder till den största hälsan hos medborgarna?

Håll patienterna borta -Vi har mycket processdata, men vi saknar effektivitets-Jag ser två lösningar på den övergripande framtida prodata. Vi har data om evidens i den enskilda behandlingen, blemställningen. Vi måste hålla patienter borta från sjukhumen vi vet inte mycket om hur behandlingen upplevs av sen. Vi kan göra detta genom patienten. Det är i dimensionen att flytta ut fler ingrepp och livskvalitet, effektivitet och hälsa ”Det är i dimensionen livskvalitet, behandlingar på lokala klinisom vi behöver mer kunskap. När effektivitet och hälsa som vi behöver vi har den kunskapen, kan vi bätker och via kontrollbesök hos mer kunskap” tre dimensionera vårt erbjudande, den egna läkaren. Och vi ska göra det rätt från början. På sjukhuset måste vi vara effektiva säger Ole Thomsen från Viborg på Jylland. i vårt sätt att använda de nödvändiga resurserna vid första Digitaliseringen är en av de viktigaste förutsättningarna för besöket, då vi kommer till botten med en patients problem, att förverkliga de skandinaviska tankarna om mer hälsa för säger Lars Vorland från Bodö i norra Norge. samma pengar. ◆ -Vi måste bli bättre på att styra och stödja det samlade patientförloppet, fortsätter Vorland. Vi har mycket data och sju av våra elva sjukhus är papperslösa. Men vi har inte det optimala stödet för vårt samlade patientförlopp. Fakta om Landstinget Sörmland Skandinavisk digitalisering Ett av 21 svenska landsting i lika många län. Landstinget Jörgen Striem från Nyköping i Sörmland delar flera åsikter har 71 folkvalda ledamöter, 270 000 människor, 6 000 km2 med Lars Vorland i Norge. Digitaliseringen är i hög grad en norr om Stockholm. 9 kommuner varav de tre städerna Eskilgemensam skandinavisk agenda. Bättre IT-stöd ska bidra till stuna, Nyköping och Katrineholm är de mest tätbefolkade att sätta patienten, effektiviteten och den upplevda hälsan i med tre sjukhus, omsättning 5,5 miljarder kr, 5 000 anställda. fokus. Evidenser från den kliniska världen ska överföras till Fakta om Region Midt en patientbaserad evidens. Patientfokuset kan vara nyckeln till att stimulera samarbetet mellan sjukhus, kommuner och En av fem danska regioner, regionsrådet har 41 folkvalda praktiserande läkare. ledamöter, 1,3 miljoner människor, 13 142 km2, 19 kommuner varav Århus kommun med mer än 300 000 medborgare -Vi har bra data om den enskilda patienten, men vi har inte är den största, 12 sjukhus. Omsättning 26 miljarder DKK, bra data om sjukhusets effektivitet för en enda patientgrupp. 25 000 anställda. Vi har behov av att se effekterna av aktörernas olika typer av behandlingar, säger Jörgen Striem. Fakta om Helse Nord En av fyra norska, statliga enheter som ansvarar för hälsooch sjukvård i en region, Helse Nord äger flera regionala Nationella kliniska databaser och kvalitetslistor får beröm. Likaledes bedömer de regionala hälso- och sjukvårdsdirektösjukhusorganisationer i länen Nordland, Troms, Finnmark rerna i Sverige, Danmark och Norge att det administrativa och Svalbard, 173 000 km2 (45 procent av Norges totala yta och större än England), 470 000 människor, 88 kommuner, IT-stödet är bra med till exempel välstrukturerad lednings11 sjukhus och ett antal kliniker och råder över flyg, heliinformation. Och hälso- och sjukvårdsdirektörerna menar även att läkare och sjuksköterskor i det stora hela har tillgång koptrar, båtar och ambulanser. Omsättning 13,2 miljarder till fungerande elektroniska patientjournaler. Det är dock i NOK, 13 300 anställda.

Reflektion | 23


Att fatta snabba beslut är bra för din verksamhet.

KF62 Dinamo Foto: André Wolff / Agent Bauer

Men att fatta rätt beslut snabbt är genialt.

Hur fattar man egentligen rätt beslut? Det viktigaste är att du har en mycket tydlig bild av verkligheten och att du kan lita på kvaliteten på den information du har tillgänglig. De flesta företag har tillgång till enorma mängder av information om marknaden och kunderna. Hur snabbt du kan analysera och bearbeta informationen kan vara avgörande för din konkurrenskraft. Det ger dig bättre flexibilitet och förmågan att ligga steget före. Möjligheten att göra upp planer som bygger på fakta och tillförlitliga prognoser ger dig också den trygghet du behöver för att kunna fatta rätt beslut snabbt. På www.sas.com/sweden kan du se hur våra lösningar interagerar med de system som redan finns i ditt företag. De ger dig tillgång till rätt information och stöd för snabba geniala beslut. SAS Institute Inc. product or service names are registered trademarks or trademarks of SAS Institute Inc. in the USA and other countries. ® indicates USA registration. Other brand and product names are trademarks of their respective companies. © 2012 SAS Institute Inc. All rights reserved.


Reflektion