Page 1

MAGASIN Folkuniversitetets

VĂ…REN 2013


Alla har en dröm, liten eller stor. Kanske vill du bredda kompetensen, kanske börja en helt ny karriär. Eller så vill du bara göra något nytt på tisdagskvällarna mellan sju och åtta. Träffa nya vänner. Lära dig ett nytt spåk. Eller göra världen lite bättre. Nästan oavsett vad det gäller, tar du första steget hos oss. Välj bland våra tusentals kurser, intressanta föreläsningar, längre utbildningar och stimulerande seminarier. Välkommen!


Maten som konstverk och yrke

Ett

mänskligare samhälle

VÄRLDS VATTEN

DAGEN

Innehåll Ett mänskligare samhälle......................................................4-5 Valet – en resa genom Kalifornien.......................................6-7

NU TAR DE FÖR SIG

VALET K

– en resa genom

alifornien

Folkuniversitetets jubileumsföreläsningar för seniorer

Folkuniversitetets jubileumsföreläsningar för seniorer....8-9 Nu tar de för sig................................................................. 10-11 Världsvattendagen............................................................ 12-13 Notiser................................................................................ 14-15 Maten som konstverk och yrke....................................... 16-17 Recept....................................................................................... 17 Scenkonsten inom räckhåll för fler................................. 18-19 Kolonilotten som mötesplats........................................... 20-21 Notiser...................................................................................... 22 Korsord.................................................................................... 23

SCENKONSTEN INOM RÄCKHÅLL FÖR FLER

Kolonilotten som mötesplats Folkuniversitetets magasin

Ansvarig utgivare Annika Dolk. FORM & Produktion Malmøresund Kommunikation. Redaktion Johan Sandholm, Anna Svensson, Monica Linderoth och Johnnie Dahlberg. Adress Folkuniversitetet, Box 2116, 220 02 Lund. Tel: 046 19 77 00. E-post: info.lund@folkuniversitetet.se


Ett

mänskligare samhälle TEXT MARGARETA MILDSOMMAR FOTO Jenny Ljunggren

– Vi vill få människor att må bra genom att kunna använda sig av hela sin kapacitet, ta initiativ och vara delaktiga i att förbättra samhället, säger Ingemar Holm,projektledare på Centrum för Publikt Entreprenörskap i Malmö.

Centrum för Publikt Entreprenörskap ligger ett stenkast från Drottningtorget i Malmö och drivs av Folkuniversitetet. Det kan enklast beskrivas som ett resurscentrum där publika entreprenörer i Skåne, alltså eldsjälar som bär på en idé som kan göra samhället lite bättre, roligare, eller mänskligare, kan få gratis råd­ givning kring finansiering och affärsutveckling, projektutveckling och mentorskap. – Vårt mål är att uppmuntra alla till att bli mer delaktiga i samhällsutvecklingen, säger Ingemar Holm, initiativtagare till centret och anställd på Folkuniversitetet sedan 80-talet. – Det är därför vi har valt namnet publikt entreprenörskap. Vi vill tydliggöra att vi ska vara tillgängliga för alla, precis som utbild4

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013

ning och folkbildning är. Jag brukar säga att alla är en publik entreprenör, tills motsatsen är bevisad.

Delaktighet är viktigt Publikt entreprenörskap, eller samhällsentreprenörskap som det också kallas, handlar om att tillsammans med andra skapa innovativa initiativ som utvecklar samhällsnyttiga funktioner. Det är just delaktigheten som utmärker publikt entreprenörskap. Centret arbetar aktivt med att föra samman personer från privat, ideell och offentlig sektor för att skapa nya möjligheter. Fokus ligger även på att uppmuntra den idéburna sektorn, alltså ickevinstdrivna organisationer som till exempel

idrottsrörelsen och kulturrörelsen, att ta en större roll i samhällsutvecklingen. Sedan starten 2009 har Ingemar och hans kollegor stöttat och utvecklat runt 130 projekt, stora som små. – I vissa projekt har vi bara varit rådgivare. Andra projekt har vi följt dagligen under resans gång. Centret har startat skolprojekt med kommuner, företag och föreningar, och tagit initiativ till mötesplatser för invandrare och arbetslösa, som Mötesplats Maggan på Norra Fäladen i Lund. Det har stöttat lokal landsbygdsutveckling i form av både cykelstig och ridled, och varit delaktigt i uppstarten av Frivilligcentra i Malmö, en sluss där föreningar och volontärer


Vad är Centrum för Publikt Entreprenörskap? Ett resurscentrum för människor och organisationer i Skåne som har en samhällsutvecklande idé. Centret finansieras av Europeiska Regionalfonden, Region Skåne, Malmö stad, Lunds kommun och Malmö högskola och drivs av Folkuniversitetet. Samverkanspartner är Glokala folkhögskolan.

– Det är ju delvis därför som vårt resurscentrum finns, just för att det kan vara svårt att nå igenom. Har man har en idé, men inte rätt kunskap, ingen erfarenhet, och inget nätverk eller personliga kontakter, ja, då lyckas man aldrig. Och unga personer har oftast inte dessa saker. Samtidigt är det väl det som är ung­ domens tjusning? Att man trots alla saker man inte har, ändå vill.

Nätverk och bildning behövs

”– De rikare blir rikare och de fattigare blir fattigare. Sådana klyftor vet vi av erfarenhet är sprängstoff för alla länders sammanhållning.”

enkelt kan hitta varandra, och hjälpt ung­ domar att dra igång skateboardverksamheter. Bland mycket annat.

Hjälp med stort och smått – Det händer ofta att folk kommer in genom dörren och ber oss om hjälp. Som enskild person vet man ibland inte vad som behövs för att förverkliga en idé. Ibland räcker det kanske med att kontakta ett studieförbund och starta en studiecirkel? Andra gånger kanske man måste bilda en förening eller ett aktiebolag för att komma igång. Förutom dessa spontana möten arbetar Centrum för Publikt Entreprenörskap även aktivt med större, sektoröverskridande projekt

där föreningsliv, privata företag och kommunen samverkar. För ett par år sedan låg miljön i fokus, men idag, säger Ingemar, handlar det mer och mer om social hållbarhet. – Vi ser att samhället glider isär, säger Ingemar. – De rikare blir rikare och de fattigare blir fattigare. Sådana klyftor vet vi av erfarenhet är sprängstoff för alla länders sammanhållning. Och när det dessutom är så många unga som står utanför samhället och är frustrerade så är det också ett allvarligt varningstecken. Just ungdomsarbetslösheten är ett av de allvarligaste problemen idag, menar Ingemar. Och även om man inte kan skaffa ett jobb åt alla ungdomar just nu, så poängterar han vikten av att bekräfta ungdomarna på andra sätt.

Ett viktigt verktyg som Centrum för Publikt Entreprenörskap har att erbjuda vid behov är sitt breda nätverk. – Vi har ingångar in i stat, kommun och det offentliga, och vi har ingångar in till finansieringsmöjligheter och det privata näringslivet, berättar Ingemar. – Jag är själv ordförande i Malmö företagsgrupper – där är 1200 företag anslutna. Dessutom arbetar vi också i internationella nätverk. Så vi har nätverk åt alla håll, det är en oerhörd fördel. Att lyckas, att få igång folks idéer, det är det roligaste med arbetet, säger Ingemar. – Det är ju det som Folkuniversitetet alltid har arbetat med; att jobba med människor, tillgodose deras behov, och hjälpa dom må bra och utvecklas. Samtidigt, påpekar han är det viktigt att folkbildningen fortsätter arbeta proaktivt. – Vi behöver vara ett starkt kompletterande alternativ till de ordinarie skolsystemen så att människor får både en utbildning och en bildning. Det är mycket fokus på utbildning i samhället idag, men bildning tycker jag är lite eftersatt. Med bildning menar jag satsningar på att människor kan använda sin kunskap på ett bättre sätt, inte bara som ett redskap för snäva mål, utan i ett bredare, mänskligare, sammanhang. FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 5


VALET K

– en resa genom

alifornien

Text och bild: Anna Svensson, skribent på Folkuniversitetets tidskrift.

Jag sitter i morgonsolen på Rubys, en typisk amerikansk ”diner”, vid havet i utkanten av Los Angeles, Kalifornien. Hettan slår mot mig i november och som svensk, van vid grått, trist höstväder njuter jag av solens strålar som värmer min hud. Livet känns riktigt gott just nu. Jag har fått uppleva det fantastiska, smått galna Los Angeles där du inte kan ta dig någonstans utan bil. Och jag ler fortfarande åt gårdagens besök bland stjärnorna i Hollywood och Beverly Hills, det avslappnade, liberala Venice Beach och Santa Monica och det finansiella centrat med skyskraporna i Downtown.


Servitrisen, en kvinna i 50-årsåldern, tar min beställning som består av en helt vanlig frukost med en kopp te, ägg och en sandwich. Vilket slags te vill du ha?, frågar hon med ett leende. Jag tänker så härligt att jag som tedrickare har olika sorter att välja mellan. Föga medveten om att det skulle komma ett antal följdfrågor som skulle ta upp till tio minuter att besvara innan min beställning var klar. Hur vill du ha dina ägg? Stekta, hårdkokta, löskokta, ångade, pocherade? Vilken typ av bröd vill du ha? Rågbröd, vitt, mörkt, surdeg, rostat, varmt, kallt? Vad vill du ha till sandwichen? Pommes, sallad, tomat, potatiskroketter, potatisbullar och så vidare. Frågor som jag inte riktigt brukar ta ställning till kl 8 på morgonen. Här sitter jag mitt i ”sunny California”, USA, ett demokratiskt samhälle med tusen möjligheter, där det är upp till individen själv huruvida du klarar dig eller inte, lyckas eller inte, blir sjuk eller inte. Och jag har svårt att välja.

Med solen i ögonen får jag syn på servitrisens namn. Hon heter Kerstin. Jag kan inte låta bli att fråga om hon kommer från Sverige och hon nickar. Vi bryter ut i skratt och vänliga ordalag. Kerstin berättar för mig att hon bott i Kalifornien i över 20 år och att hon älskar vädret. Solen som alltid skiner. Och alla möjligheterna och det stora utbudet. Efter några minuters konversation faller en skugga över hennes ansikte och hon ser genast lite nostalgisk ut. Men jag saknar Sverige säger hon. Här är det precis att jag får

det till att gå runt i slutet av månaden, men om jag skulle bli sjuk… jag vågar knappt tänka på hur det skulle bli då. Är detta den amerikanska drömmen, som James Truslow Adams formulerade 1931, och som har format USA sedan dess ”life should be better and richer and fuller for everyone, with opportunity for each according to ability or achievement regardless of social class or circumstances of birth.”? Nästa dag anländer jag till det som klassas som USA:s vackraste och mest liberala stad, San Fransisco. Golden Gate-bron lyser magiskt i all sin prakt och cablecars åker upp och ner längs de branta kullarna i staden. Det är den 6 november och val i USA. På ena sidan nu­ varande presidenten demokraten Barack Obama och på andra sidan republikanen Mitt Romney. Hela världens strålkastare är riktade mot det stora landet i väst. Hemma i Sverige är nyhetsbevakningen exceptionell. Jag hade förväntat mig att valet skulle märkas av mycket mer här på plats, mitt i händelsernas centrum. Men det är märkligt tyst.

Jag pratar med Bob på hotellet där jag bor, en amerikan i 50-årsåldern, intellektuell, skärpt med koll på världspolitiken, till med vad som händer i lilla Sverige. Han berättar att amerikanerna har haft det dåligt ett bra tag nu. Alla jobbar så hårt och det vi ser nu är att folk inte längre har ork kvar att engagera sig. Men det är såklart ett mycket viktigt val för hela världen, fortsätter han. Och det är viktigt att få USA på fötter och ur den ekonomiska krisen, eftersom vi är det största demokratiska samhället i världen. En amerikansk kris tillsammans med en europeisk kris kan få konsekvenser för hela världsordningen, säger han med rynkad panna och bekymrad blick. Bob berättar att han har två veckors semester per år, jag vågar knappt berätta om mina fem. Kalifornien, en av de rikaste, mest liberala staterna i USA röstade på Obama. Likaså gjorde

50,6 procent av övriga USA. Jag blir glatt överraskad när jag dagen efter valet går längs Union Square och möter Eddie, den färgade gatumusikanten som tjänar sitt uppehälle på att spela på plast- och glasburkar. Han trummar och hela hans ansikte lyser när han skanderar i rytmisk sång ”Obama, Obama” ”Thank God it’s Obama”. Jag känner en märklig ilning gå genom kroppen av att detta är ett stort ögonblick. Obama vann röster hos afroamerikanerna, latinos, de unga och hos kvinnorna. Valdeltagandet i USA låg denna gång på runt 57,5 procent. Det är alltså lite mer än hälften av befolkningen som röstar och det anses bra. Ändå är det en minskning sedan valet 2008 då 61,4 procent röstade. Konstigt tänker jag med tanke på den vana det amerikanska folket måste ha i att göra val, med minnet

färskt från frukosten i Los Angeles - vitt, toast, surdeg, varmt, grillat eller rostat bröd? Obama säger ”the best is yet to come” och vill genomföra en sjukvårdsreform som ska ge alla vård oavsett ekonomisk status. Kanske är USA på väg att verkligen bli ett möjligheternas land precis som min upplevelse på Rubys. Men nu oavsett ekonomisk tillhörighet och ursprung. Precis som James Truslow Adams formulerade 1931. Och kanske kan Kerstin börja sova bättre om nätterna, när hon vet att någon fångar henne om hon trots allt skulle bli sjuk. FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 7


TEXT johan sandholm bild Maja Pettersson

Folkuniversitetets jubileumsföreläsningar för seniorer Under hösten 2012 firade Folk­ universitetet i södra Sverige, Kursverksamheten vid Lunds universitet, 70 år. Som ett led i firandet erbjöd man alla personer som uppnått 70 år en kostnadsfri föreläsning i ämnet Vad är Face­ book och kan jag blogga? Före­ läsningen erbjöds på fem orter, Malmö, Lund, Kristianstad, Helsingborg och Växjö. Gensvaret blev mycket stort. Alla föreläsning­ arna fulltecknades på några dagar.

Föreläsare var Ida Åstrand från PR-byrån Grayling och Stig ”Stigge” Bergstrand, 81-årig bloggare som börjar varje dag med att sjunga en schlager. Det blev många frågor från publiken kring Facebook om hur man blir vän med andra, vad man vågar göra och värdet med sociala medier. Ida berättade och visade hur sociala medier på nätet vuxit fram och gav exempel på hur man kan hantera sin facebookprofil och sina inlägg. Stigge har en egen blogg som blivit mycket populär, magnatens.blogspot.se, och det var hans barnbarn som hjälpte honom att komma igång. Över 1000 människor följer hans blogg. En av föreläsningarna filmades och finns att se på www.folkuniversitetet.se/70plus.

Vad har din smartphone betytt för dig? Anna 16, studerande

Jag vet inte vad jag skulle göra utan min iPhone! Mamma har berättat att hon skrev dagbok när hon var liten och att hon hade en kassettbandspelare som hon spelade in musik på!   Jag tar bilder, surfar, lyssnar på musik, sms:ar, spelar spel, kollar busstider med mera med min iPhone och jag kan göra det överallt. Den är med mig hela tiden och jag stänger inte av den. Jag kan till och med prata med den.

8

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013

Johan 37, projektledare

– Jag har haft mobiltelefon i 15 år, så jag har följt med under resans gång. Först så kunde man ”bara” ringa, sen kom sms, sen… Nu kan en smartphone göra ”allt”. Jag tar bilder, ringer, sms:ar, gör anteckningar, gör bankärenden med mera. Min smartphone är helt enkelt min ”fjärrkontroll” som jag använder i arbetet och privat. På sätt och vis har den revolutionerat mitt kommunicerade, fast det kan vara lite för mycket också: jag tar med jobbet hem hela tiden… Fast jag tycker fördelarna vinner stort över nackdelarna, fast man måste kunna sätta gränser.

Sven, 67, pensionär

– Vilken befrielse att smartphones finns! Med min iPhone kan jag sköta bankärenden, titta vilken väder det skall bli, kontrollera mina aktier, skriva inköps­ lista, ta bilder med, använda den som ficklampa och ringa med. Ja, jag har ännu inte kommit på alla potentiella användningsområden. Det bästa är sedan att jag kan göra det överallt med mobilt internet, och är inte tvungen att sitta inne vid datorn, utan kan lika gärna vara ute i naturen med min fru och hund.


Stig ”Stigge” Bergstrand och Ida Åstrand.

KORTA FAKTA Bakgrund

Internet och webben har utvecklats från ren information till avancerade system där var och en kan bidra, kommunicera och interagera med andra. Sociala medier är en del av vardagen för många människor och utgör även en viktig del i det demokratiska samhället. Många använder datorn som huvudsakligt verktyg i kommunikationen men surfplattor och mobiltelefoner blir allt vanligare.

Vad är Facebook?

Facebook är i grunden en anslagstavla, där du kan ha kontakt med vänner, vara med i olika grupper, ”gilla” inlägg, kommentera med mera. Facebook påminner om

ett torg för 200 år sedan dit du gick för att prata, handla och umgås. Skillnaden är att du kan sitta var som helst i världen om du bara har tillgång till Internet och besöka det numera digitala torget. Facebook underlättar kontakten med dina vänner och bekanta. www.facebook.com

Vad är twitter?

Twitter är en ”miniblogg”, du kan maximalt skriva 140 tecken per tweet (inlägg) och används med fördel till att berätta om ett nytt inlägg på en blogg, en artikel i en tidning. www.twitter.com

Vad är en blogg?

En blogg är en (slags) dagbok på internet. Det är din egen bok/tidning där du kan skriva och lägga upp bilder om vad du vill. Skillnaden mellan en blogg och en hemsida är att bloggen är en dagbok, medan hemsidan är en informationskanal. Lär mer om Facebook, blogg och sociala medier. Du hittar kurser på vår hemsida, www.folkuniversitetet.se, om du söker efter kurser inom sociala medier.

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 9


– Vi gör det här tillsammans och ställer upp för varandra, säger Isabella Striner projektledare för Framtidsprojektet i Rosengård i Malmö. De två tidigare eleverna på Rosengårdsskolan Iman El Saleh och Ahlam Hussein Fahran lyssnar och nickar. Idag är de elever på det naturvetenskapliga programmet på Folkuniversitetets gymnasieskola Einar Hansengymnasiet.

10

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013


Fakta Framtidsprojektet – ungdomsverksamhet i Rosengård: Framtidsprojektet startade 1 december 2009 och avslutas 30 november 2012. Syftet med projektet

är att förbereda högstadieungdomar på Rosengårdsskolan från årskurs 7 inför framtida yrkes- och gymnasieval, genom att ge dem verktyg och vägar till gymnasieskolan och arbetsmarknaden. FC Rosengård var initiativtagare till projektet som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Malmö stad. Sammanlagt deltog 56 elever i projektet. Einar Hansengymnasiet var en av de gymnasieskolor i Malmö som deltog i projektet. Övriga skolor som deltog var bland annat Malmö Borgarskola, Frans Suell och Jörgen Kocksgymnasiet, Heleneholms Gymnasium, Rönnens Gymnasieskola, Peab och Cybergymnasiet. Fakta Einar Hansengymnasiet: Einar Hansengymnasiet är den lilla skolan mitt i centrala Malmö med två högskoleförberedande program, det Naturvetenskapliga och det Estetiska programmet. Einar Hansengymnasiet är en del av Folkuniversitetet som är en ideell stiftelse och icke vinstdrivande.

NU TAR DE FÖR SIG

– Jag kände mig hemma på skolan direkt och nu går jag naturvetenskapligt program för att bli lärare i matematik och idrott, säger Ahlam.

TEXT anna svensson FOTO andreas offenberg

Ansvar ger självförtroende

– från dissning till succé i framtids­projektet Rosengård

Fredrik Gudmundsson är lärare i matematik och fysik på Einar Hansengymnasiet. Han berättar att det just nu är 26 elever med rötter i 22 länder på det naturvetenskapliga programmet. Många har föräldrar från olika håll. – Det är roligt och spännande med elever som har rötter från olika kulturer samtidigt som de är helt vanliga svenska ungdomar. Iman och Ahlam är ambitiösa, frågar mycket och arbetar hårt, säger Fredrik. – Jag fick chansen genom projektet att prova på olika gymnasieskolor och här på Einar Hansengymnasiet kändes det rätt direkt. Det är tyst och fokuserat i klassen medan det är liv och kul på rasterna. Stämningen är öppen och familjär, säger Iman. Isabella berättar att syftet med projektet har varit just att rusta ungdomarna med verktyg för att ta eget ansvar, vara handlingskraftiga och skapa kontaktnät ute i samhället. – Jag har växt med det här projektet. I början var jag rädd och vågade knappt gå till min praktikplats på Apoteket så Isabella fick följa med mig. Nu är jag inte rädd längre utan kan ta för mig. Jag gick direkt in till rektorn här på skolan och sa att här vill jag gå, säger Iman. Ahlam menar att Rosengård dras med ett oförtjänt dåligt rykte. Det finns många fördomar om stadsdelen. – Det finns massor med smarta och bra människor i Rosengård. Tidningarna och media rapporterar bara om det som är dåligt och såklart tror vi till sist på det själva, säger Ahlam. – Många människor i Rosengård lever ett helt liv där. De bor, jobbar och har sin familj och vänner där. Jag fick chansen att komma utanför Rosengård och in i Malmö. Nu känner jag att jag har hela Sverige och världen framför mig och jag ska bli tandläkare, säger Iman.

Framtidsprojektet startades 2009 på initiativ av fotbollsföreningen FC Rosengård för att förbereda elever på Rosengårdsskolan inför deras framtida gymnasie- och yrkesval samt ge dem en meningsfull fritidssysselsättning. – FC Rosengård brottades med problem som arbetslöshet bland föräldrarna till ungdomarna, vilket i sin tur ledde till problem hemma och på spelplanen. Man började fundera på hur man skulle kunna motverka arbetslöshet och bygga broar till samhället utanför Rosengård, säger Isabella. Genom erfarenhet från tidigare EFS-projekt som FC Rosengård drivit, föddes idén att börja arbeta på ett tidigare stadium med att göra insatser för att förebygga arbetslöshet bland ungdomar. Isabella Striner, uppvuxen i Rosengård och före detta elitfotbollsspelare i Malmö FF dam (numera Ldb Fc), rekryterades till projektet. Isabella brinner för ungdomarna i Rosengård och för den stadsdel hon själv är uppväxt i. Projektet har byggt på att stötta eleverna och ge dem verktyg för att ta egna initiativ och driva sin egen utveckling. De har fått prova på olika yrken och gymnasieskolor inför gymnasievalet i 9:an. Men det var inte alldeles lätt från början att få eleverna med sig. – Första gången Isabella kom till vår klass bara dissade vi henne. Hon pratade om framtiden och vi tyckte vadå framtiden, berättar Iman. En kille längst bak i klassen sa ”Måste vi prata om framtiden och sånt. Det är jobbigt”.

Ungdomars behov i centrum Men Isabella och de andra i projektet gav inte upp. De kom till skolan varje dag. De pratade med eleverna och de lyssnade. – Vi elever började tänka att de är kanske inte så dumma i alla fall. De kommer hit och de bryr sig. Vi fick göra roliga saker som att prova på dans och kampsport, berättar Iman. Isabella är noga med att poängtera att projektet hade sin utgångspunkt i elevernas behov och att det var viktigt att de hela tiden var med i processen. – Jag frågade de här eleverna ”varför går ni i skolan?”. De svarade ”Jag vet inte, för att vi måste” Jag sa att” ni måste inte vara här, men det ni måste är att ha en plan för era liv och er framtid”, säger Isabella. – Jag är så glad att jag fick chansen att vara med i det här projektet, säger Ahlam. Jag fick möjlighet att komma utanför Rosengård och se en helt ny värld. Vi gjorde studiebesök i Turning Torso och i Percy Nilssons loge på Malmö Arena. Men det bästa var att jag fick prova på olika yrken och olika gymnasieskolor. Ahlman som först ville bli frisör fick prova på praktik på en frisörsalong. Efter en vecka kom hon på att det inte var rätt yrkesval för henne, utan att hon istället ville jobba med barn. Hon provade då på Barn och fritidsprogrammet med praktik på dagis. Det kändes rätt att undervisa, men inte att jobba med så små barn. Det var nu hon via projektet kom i kontakt med Einar Hansengymnasiet och det kändes genast helt rätt.

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 11


VÄRLDS VATTEN

DAGEN 22 MARS 2013

TEXT Anna Teresia Berg FOTO istockphoto och Linnéuniversitetet

Bada, fiska och segla. För svenskar är tillgången till rent vatten nästintill en självklarhet trots att forskarlarmen duggar tätt världen över. I mars uppmärk­ sammar FN Världsvattendagen. – De allra flesta vet för lite om havet och hur allt hänger samman, säger Jarone Pinhassi, marinbiolog och docent i mikrobiologi vid Linnéuniversitetet.

12

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013


Vi vet att gröna växter på land är livsviktiga för oss då de producerar syre. Men hur många vet att livsviktigt syre även produceras genom mikro­ organismer i havet? Eller att världshaven även är en jättebuffert för hela jordens koldioxid? – Träd, växter och skogar ser vi och det är såklart svårare att reagera över något som inte syns, säger Jarone Pinhassi. Stillahavet, Medelhavet, centrala Atlanten och Östersjön - med världshaven som arbetsplats är frågeställningarna många, varierande – och stora. – Vilka processer sker nära land till skillnad från havets mitt? Vad händer när havsisarna försvinner? Vad sker när isen inte räcker till och större mängder ljus tränger ner i havet? Hur påverkar våra utsläpp bakterier och organismer? För Jarone Pinhassi är det den biologiska mångfalden som är intressant. – Jag är fågelskådare och har alltid varit intresserad av olika arter, var de finns och hur de rör sig. Det är samma frågeställningar som jag ställer mig när jag forskar på mikroorganismer i havet. Globala hot som klimatförändringar, koldioxid­ utsläpp och temperaturförhöjningar har stor påverkan på haven. Och havsströmmarna, som Golf­ strömmen, drivs av växelverkan mellan varmt och kallt vatten och påverkas av temperatur­ förändringar. – Många hot gäller alla hav, även Östersjön. När ytvattnets temperatur höjs får det konsekvensen att stabiliteten i vattenvolymen ökar vilket hindrar strömmar från näringsrika djupvatten. Ju varmare ytvattnet är desto sämre kan det blandas runt och det blir mindre näringsrikt djupvatten som kan nå ytan, där näringen är en förutsättning för organismerna i näringskedjan.

Ett annat globalt hot är överfiske som ändrar förutsättningarna i hela havets näringskedja. – Det är inte så enkelt som att bara sluta att fiska. Slutar man först när alla stora fiskar är borta förändras genetiken och havets dynamik är otroligt viktig. Vår livsstil men även vår syn på hälsa påverkar vattenkvalitén i havet. Utsläpp av kemikalier från industrin och vår ökade antibiotikaanvändning är beteenden som ställer höga krav på effektiva reningsverk. – Många mediciner vi använder idag påverkar vattnet under en lång tid. Segling, långa kuster med skärgårdar och havs­ fiske. Svenskar har ett nära förhållande till havet och rent vatten är en självklarhet för många. – Många svenskar har kusten inom räckhåll och är intresserade av fiske och bad. Just vårt personliga förhållande till havet gör att vårt intresse är stort och att många är engagerade,

säger Jarone Pinhassi och lyfter överfiske som ett exempel som fått oss att reagera. – Förlusten av torsk har väckt vår förståelse för att havet även producerar varor vi rent ekonomiskt är intresserade av. Medvetenheten har lett till att fiskförpackningarna är märkta med varifrån torsken kommer. Samband och samspel, forskning och förändring. Jarone Pinhassi tycker det är positivt när forskarlarmen når ut till många. – Syns problemen är chansen större att intresset för haven ökar. När det gäller insikten om överfiske har det fått stor effekt och många svenskar följer råden kring vilka fiskar man inte bör äta. Och att vi tvättar med fosfatfria tvätt­medel är en effekt av att forskningsresultaten nått ut. Den 22 mars är det FN:s Världsvattendag, en dag som instiftades för att sätta fokus vatten­ kvalitén världen över, i år är det dessutom Internationella året för vattensamarbete. – En dag som denna är viktig, FN har en viktig roll inte minst gällande vattenförsörjningen i tredje världen. Människan är unik och vi ska dra nytta av att vi kan diskutera och föra samtal om något som berör oss alla, oavsett var vi bor.

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 13


& gott smått

ISU Programs – en internationell skola

ISU Programs är en del av Folkuniversi­tetet vars primära målgrupp är internationalla studenter som vill lära sig svenska och svensk kultur. Vi erbjuder ettårs­program som heter Swedish Language and Culture med startdatum i september och januari varje år. Dessutom erbjuder vi omfattande kurser på engelska som t.ex. Intercultural Communication och Highlights of Swedish Culture and Society.   Mer information om alla våra kurser hittar du på www.isuprograms.se

Arbetsmarknads­ utbildning nu även i Hässleholm

Nu har deltagarna i Folkuniversitetets arbetsmarknadsutbildningar i nordöstra Skåne fått kortare resväg. Utbildningarna finns nämligen sedan oktober 2012 även i Hässleholm. Det förenklar vardagen betydligt för till exempel de som kommer från Perstorp, och som tidigare fick pendla till Kristianstad för att kunna delta. – Det är ungefär hundra personer som har fått plats i Hässleholm, berättar Anders Håkansson, ansvarig för arbetsmarknadsutbildningarna i distrikt öst. – Det är viktigt att vi befinner oss nära del­tagarna och att de kan ta sig till oss på ett smidigt sätt. Utbildningarna i Hässleholm utförs på uppdrag av Arbetsförmedlingen och kommer att löpa fram till åtminstone slutet på 2013. Det erbjuds både allmänförberedande utbildningar där den arbetslöse får möjlighet att komplettera kärnämnena matte, engelska och svenska. Men det förekommer också deltagare i jobb och utvecklingsgarantin samt utvecklingsgarantin för unga. – Här blandas unga och gamla, kvinnor och män och olika kulturer. Därför är det viktigt att

14

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013

vi har kompetenta coacher på plats som kan hantera de olika situationerna och målgrupperna, säger Anders. Alla arbetsmarknadsutbildningar innefattar, förutom individuell planering och jobbcoachning, också en hel del gruppaktiviteter och studiebesök på företag och skolor. Den individuella coachningen handlar mycket om att lära känna sig själv, hitta de inre drivkrafterna och motivationen samt se olika möjligheter och alternativ. Att känna sig själv är också en för­ utsättning för att kunna marknadsföra sig rätt. Det är också viktigt att känna till olika arbets­ givares behov. Folkuniversitetets pedagoger utnyttjar ofta det stora kontaktnät de har inom olika branscher för att hjälpa till att skaffa praktikplats eller jobb åt deltagarna. – Vi ska helt enkelt guida människor till kortare eller längre anställning alternativt en studieplats, berättar Anders. – Våra pedagoger och coacher har en enorm bredd. De är både kompetenta och har en bra förankring i arbetslivet. Deltagare som kommer till oss får den bästa tänkbara starten och guidningen till ett arbete.

Nyord Vi skapar ständigt nya ord för företeelser. Här nedan följer några av det senaste årets till­ kommande och godkända ord i svenskan.

Busodla Ingenting är finare och mer rätt år 2012 än att odla sina egna grönsaker, även i stan. Många stadsodlare stadsodlar grönsaker på balkonger och i bostadsrättsföreningars rabatter.   Allra mest rätt är busodlaren: storstadens ädla råvaruriddare som mutar in försummade ytor i den urbana djungeln och får dem att blomstra. Kanske är det det rebelliska inslaget som får busodlarens hjältegloria att glänsa lite extra; präktigheten i det egenodlade ställs mot det modiga och uppkäftiga i att göra anspråk på annans mark.

Visukal Visukal är en musikal för teckenspråkiga. Ordet är en sammansättning av orden visuell och musikal och anspelar på att teckenspråket är ett visuellt språk som uppfattas med ögonen. Tillsammans med sång, dans och musik ingår det svenska teckenspråket i scenframförandet, och betoningen ligger på det visuella uttrycket.

Överklassafari Att ordet överklassafari skapar uppståndelse är inte konstigt. ”Bussresa till Saltsjöbaden” hade objektivt sett varit en lika korrekt benämning, men den hade inte tjänat arrangörernas syften. Språkligt sett gör organisationen Allt åt alla många intressanta val: fordonet som skjutsar safarideltagarna till platsen kallas motborgarbuss och Solsidan benämns rikemansgetto. Och nog måste man säga att retoriken varit lyckad; ordet överklassafari ger 128 belägg i svenskt tryckt press och nästan samtliga syftar på den nämnda bussresan. Källa: Språkrådet – institutet för språk och folkminnen.


Kickstarta din ekonomi med guldkantad föreläsning I vår erbjuder Folkuniversitetet den prisbelönta föreläsningen Trygga din ekonomiska framtid på flera orter i södra regionen och sätter ljuset på en av de viktigaste vardagsfrågorna just nu: den egna privatekonomin och den framtida pensionen. Föreläsningen innehåller en bred och oberoende privatekonomisk genomgång av allt ifrån lönsammare bank, aktie- och fondsparande till information om den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Den kräver inga förkunskaper, utan riktar sig till alla som vill ha bättre koll på plånboken - både nu och i framtiden. Föreläsningen ger stor nytta för den enskilda individen. Föreläsningen är initierad av Finansinspek-

tionen och vann i höstas priset Guldkanten. Priset delas varje år ut av Statens tjänste­ pensionsverk, SPV, till någon som gjort en viktig insats inom pensionsinformations­ området. Ledorden för priset är nytänkande, enkelhet, tydlighet och vad kunden vill ha. Eva Arnek, projektansvarig på Folkuniversitetet är stolt över utmärkelsen: – Jag hoppas förstås att uppmärksamheten i och med priset gör att fler får upp ögonen för projektet. Många deltagare går direkt hem och tar tag i sin ekonomi, bland annat med hjälp av de checklistor de får med sig från kursen. Enstaka beslut kan få stora konsekvenser för den fram-

Karlslund – ett av Landskronas mång­ kulturella bostadsområden

tida privatekonomin. Genom att erbjuda öppna föreläsningar på ett stort antal orter hoppas vi nå ut till dem som allra mest behöver informationen, men som har svårt att skaffa sig den på egen hand. Vill du ha information om när föreläsningen erbjuds på din ort? Gå in på www.folkuniversitetet.se/trygga

En spännande verksamhet är under uppbyggnad i ett av Landskronas socialt mest utsatta bostadsområden – Karlslund. Här vill Folk­ universitetet i ett brett samarbete utveckla en mötesplats med närbiblioteket som hjärtat. Initialt kommer man som primär målgrupp ha fokus på kvinnor som vill öka sina datakunskaper. Bristande digital kompetens är ett stort hinder för att skapa egen försörjning men även för att självständigt kunna handha sitt liv. Kompetens­ bristen utgör även ett stort hinder för att till fullo kunna ta del av de stödåtgärder som erbjuds såsom praktik, introduktionsprogram eftersom i stort sett alla arbeten eller utbildningar förutsätter grundläggande kunskaper i data och Internet.

VÅRA GYMNASIESKOLOR Carl Adolph Agardhgymnasiet, Lund Samhällsvetenskapsprogrammet (SA), inriktningarna: Beteendevetenskap med internationell profil. Media och kommunikation med foto/filmprofil. Adress Box 2116, 220 02 Lund. E-post agardh@folkuniversitetet.se Hemsida www.folkuniversitetet.se/agardh Telefonnummer Växel 046-19 77 00.

Einar Hansengymnasiet, Malmö Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Estetiska programmet med inriktning bild och formgivning. Adress Regementsgatan 4, 211 42 Malmö. E-post einarhansengymnasiet@folkuniversitetet.se Hemsida www.folkuniversitetet.se/hansen Telefonnummer Växel 040-691 83 00.

Johannes Hedberggymnasiet - Helsingborg Naturvetenskapsprogrammet - inriktningarna: Naturvetenskap. Naturvetenskap/samhälle  Samhällsvetenskapsprogrammet - inriktningarna: Beteendevetenskap. Samhällsvetenskap Adress Box 7124 - 250 07 Helsingborg. E-post jhg@folkuniversitetet.se Hemsida www.folkuniversitetet.se/jhg Telefonnummer Tel 042-38 56 03 - 042-21 53 86.

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 15


M Maten som konstverk och yrke TEXT margareta mildsommar FOTO malin lundmark

Det är kärleken till maten, det närodlade och småskaliga, som förenar eleverna på YH-utbildningen inom småskalig livsmedelsförädling. Här lär de sig mathantverk och entreprenörskap för att kunna för­ verkliga sina drömmar ... Skåne myllrar av små, lokala matproducenter, och ännu fler går omkring och bär på drömmen att öppna en liten gårdsbutik, driva ett charkuteri, eller göra egen ost. Men kunskapsglappet mellan dröm och praktisk handling är ofta stor. Idén om en utbildning som kunde fylla detta tomrum kom till i ett möte mellan Folkuniversitetet och Hannes van Lunteren från Smakplats Skåne.

16

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013

– Det fanns aktörer, som Smakplats Skåne och Skånes Livsmedelsakademi, som erbjöd korta kurser i småskalig förädling. Men vi började diskutera bristen på en bredare och längre utbildning, berättar Anna Nilsson, ansvarig för utbildningen. Resultatet blev Småskalig livsmedelsförädling och entreprenörskap, en ettårig yrkeshögskoleutbildning på heltid och deldistans, som ger en bredd inom mejeri, kött och chark, bageri och konditori, grönsaksförädling, dryck och fisk. Stor vikt läggs på delkurser i entreprenör­skap och marknadsföring, och eleverna läser också mathygien och matkvalitet. Det är Folk­ universitetet i Kristianstad som ligger bakom utbildningen, men undervisningen sker på olika platser i Skåne. Klassrummen är allt från lummiga gårdsbutiker med egna odlingar, till ölbryggerier och mejerier, och särskilt utvalda matkonsulter står för undervisningen i de olika mathantverken.

Kött och chark på Bjärhu

På Bjärhus Gårdsbutik strax utanför Klippan pågår en fyra veckor lång delkurs i kött och chark med bland annat styckning, rökning och torrsaltning på schemat. – Idag ska vi göra en produkt som är en riktig storsäljare men som många av de stora bolagen fuskar hejdlöst med, alltså pressad skinka, säger Leif Persson.


Mat Leif är delägare till Bjärhus, men under dessa veckor är han även inhyrd kött- och charkexpert. Iklädda förkläde, hårnät och plasthandskar står femton deltagare redo inför morgonens moment i storköket. Styckade bitar griskött har legat i ett saltlag i sex dygn. Nu ska vissa varmrökas och andra kallrökas. Någon blandar till en kryddblandning av fänkål, svartpeppar och timjan till grishalsen. Några rensar köttstycken med vassa knivar för att sedan börja torrsalta dom. – Det måste masseras in bra, instruerar Leif Persson, och rör sig runt om i köket, tittar och rättar. – Ännu hårdare, massera med tummarna in i flikarna här. Saltet ska försvinna in i köttet.

men snart fyller jag 50 och känner det är dags att göra något annat, säger han. – Så jag och min fru ska göra vår skånska luft­ torkade skinka världsberömd. Kan italienarna göra lufttorkade produkter, så kan väl vi! Just lufttorkade köttprodukter är något som Leif Persson och Bjärhus Gårdsbutik kan stoltsera med. Bjärhus vann nyligen pris för bästa coppa på

Lära av experterna

charkindustrins stora kvalitetstävling, Chark SM. Coppa är lufttorkad grishals, alltså själva karrébiten, förklarar Leif Persson, och ler åt minnet: – Det var lite som Oscarsgalan. Hela branschen var där, från Scan till oss. Att använda sig av lokala mathantverkare som delar med sig av sina kunskaper om råvaror och livsmedel är en värdefull bit i utbildningen, säger Anna Nilsson.

Malmöbon Jan Åbjörnsson och hans fru vill försöka sig på en framtid med egen gårdsbutik och charkuteri och därför går Jan utbildningen. I november tog familjen steget och köpte en avstyckad gård på bästa skyltläge i Skärhus. Huset i Limhamn ska säljas. – Nu är det allvar. Jag har varit i IT-branschen och jobbat med projektledning i hela mitt liv,

”Man ska ju kunna leva på sitt hantverk, sätta rätt pris och ta betalt för det man säljer.”

– När det kommer till småskalig förädling är man oftast specialiserad på sin produkt. Det finns ingen lärare, så vitt jag vet, som har hela bredden, utan för varje område finns det experter som har utvecklat sin produkt eller inriktning i många år. Det viktiga är inte att dom har en pedagogisk lärarexamen utan att dom kan förmedla kunskapen om råvaran dom har producerat, förädlat och utvecklat, och dela med sig av sin verksamhetsidé och sitt entreprenörskap.

Nätverk är det viktigast

Den svåraste biten för deltagarna är att konkretisera sin affärsidé och tratta ner den till något genomförbart, tror Anna Nilsson. – Här får dom inspiration och kan se vad dom kan förverkliga. Och har man en mentor eller handledare i det man ska lära sig blir det mycket lättare. Kursdeltagaren Sara Rasmussen är uppväxt på en bondgård och har tidigare arbetat som affärsutvecklare på Lantmännen. Efter utbildningen vill hon arbeta med att hjälpa småskaliga producenter att vidareutveckla sina företag. – Man ska ju kunna leva på sitt hantverk, sätta rätt pris och ta betalt för det man säljer. Jag tror att det svåra för många småskaliga producenter är att man är duktig på det man gör men att man kanske inte vet hur man når ut på marknaden, eller vilka olika kanaler man kan använda sig av. Att då ha ett nätverk mellan elever, lärare och andra företagare i branschen är otroligt viktigt, påpekar hon. – Nätverket är utbildningen. Som småskalig producent är man ofta ensam och då är det jätteviktigt att man har ett bra nätverk där man kan hämta stöd. Jag tror också att man kan vinna mer på att samarbeta än på att alla kör sitt eget race. Jan Åbjörnsson håller med: – Det viktigaste är just kontaktnätet och alla goa vänner man lärt känna här. Det är klart att jag och min fru vill sälja andras produkter hos oss. Och vi vill ha våra produkter till salu i andras gårdsbutiker.

RECEPT från grönsakskursen hos Paul Seugling på Restaurang Tranan i Sibbhult. Pesto på Bondbönor

ingredienser: 400gram hela bondbönskidor 1 dl olivolja 1.5dl riven lagrad ost 2-3 vitlöksklyftor 1 dl bladpersilja Havssalt Citronsaft

Ta ut bönorna, ge dem ett uppkok på 1-2 minuter och skala sedan bort det vita skalet. Lägg dem i morteln tillsammans med örterna, som man med fördel kan riva isär lite grann innan, pressad vitlök och lite havssalt. Havssaltet är bra att ha i om man använder mortel då det blir lite friktion mellan bönorna och morteln. Mosa runt detta tills bönorna blir ett mos. Blanda sedan i finriven lagrad ost och blanda gradvis i olivoljan tills du får en önskad konsistens. Smaka av med lite citronsaft.

Fänkålssallad med päron, valnötter o parmesan Ingredienser: 500 g fänkål 1 msk olivolja 350 g (3) mogna päron 1-2 msk pressad citronsaft 50 g valnötter 1 msk honung 30 g parmesan Salt o peppar

Skär bort eventuellt bruna partier från fänkålen, ansa toppen och ta bort lite av rotstocken. Dela fänkålen på längden och skär den i tunna skivor. Krydda med salt och peppar och stek dem i olja på medelhög värme ca 5 min, tills de har fått fin färg men fortfarande är krispiga. Vänd skivorna då och då. Kyl ned. Skär päronen i kvartar och ta bort kärnhusen. Skär dem i tunna klyftor och vänd i citronsaft. Rosta valnötterna i en torr, het panna tills de har fått färg. Ta pannan från värmen och tillsätt lite salt och honung. Värm upp. Häll över nötterna på ett bakplåtspapper i ett jämt lager och låt kallna. Hyvla parmesanen med en potatisskalare. Vänd försiktigt ned fänkålen med päronen, lägg upp på fat och strö över ost och nötter.

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 17


SCENKONSTEN INOM RÄCKHÅLL FÖR FLER Några tips inför audition i dans, teater eller sång:

TEXT Lotta Ihse FOTO istockphoto och Peter Jeppsson

18

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013

• Kom förberedd. Du måste kunna texten i sången eller teaterstycket utantill. Du måste kunna stegen i din dans felfritt. • Öva på scenframträdanden så ofta du kan. • Lär dig grundläggande musikteori, grunderna inom teaterns värld eller basteknik i dans. • Gå och lär dig andningsövningar och röstvård hos till exempel en sångpedagog. Det gäller både inför teater och sångauditions, där rösten är ditt instrument. Inför en danstävling kan det vara bra att göra smidighetsövningar och jobba med stretching efteråt. • Var fokuserad. • Var dig själv..


Det har skett en successiv förändring inom scen­ konsten de senaste år­tiondena. Den har blivit mer tillgänglig för den vanliga människan. TV, Internet och lätthanterlig, billig teknik ger helt andra möjligheter att skapa, dela, medverka och in­spireras av dans, musik, sång och teater.

I teaterkursen får du sätta dig in i hur det är sätta upp en föreställning på en professionell teater.

Idol, XFactor, So you think you can dance, Floor­ filler ... Listan kan göras lång på TV-program som gör ”vanliga” människor till kändisar. Frågan är om önskan om att bli en känd artist är starkare idag när målet verkar lättare att nå. – Det har alltid funnits en önskan hos människor att synas och bli bekräftade på olika sätt, säger Andreas, dramapedagog på Regionteatern i Växjö. – Tänk bara på teatern som uttrycksform. Så vitt vi vet har människor agerat inför publik ända sedan Antiken. Även om behovet av att synas alltid har funnits, så ges det idag helt andra möjligheter att lyckas. Ville du slå igenom som till exempel musiker förr, så var du tvungen att skicka in dyrt framställda demos till en massa skivbolag, och sen hoppas på att någon upptäckte din talang. Dagens teknik gör det möjligt att spela in musik utan en stor, kostsam studio. Det räcker i princip med att ha en dator och ett kreativt sinne.

Nya krav på ledarna Teknikens tillgänglighet har också inneburit en globalisering. Musik, dans och trender sprids som en löpeld över Internet. Anna Gustafsson, dansledare på Folkuniversitetet i Halmstad, berättar att det är många dansintresserade som studerar Youtube-klipp. Därför måste också dansledare vara öppna för nya stilar, och ständigt hålla sig uppdaterade. – Jag hade några elever som sett ”dance hall” på Youtube och efterfrågade den hos oss. Eftersom jag själv dansat det satte vi igång en nybörjarkurs, och idag är det en av våra klasser med högst deltagarantal. Även Jan-Erik Blondell, utbildningsansvarig för Sånglinjen i Malmö, vittnar om att kurs­ ledarna måste hålla sig alerta. – Vi är sprungna ur det tidigare jazzinstitutet och alla kursledarna här är högutbildade musiker. De yngre deltagarna som kommer hit har större krav på att få sjunga de senaste låtarna, vilket ger våra kursledare nya roliga utmaningar.

TV har stor betydelse Men det är inte bara tillgängligheten till olika uttrycksformer över Internet som ger männis-

Föreställningen ”Försök till kärlek” är en collageföreställning om människans desperata, komiska, trevande, pinsamma, härliga och besvärliga försök till kärlek.

kor inspiration. TV:n har också spelat en stor roll för scenkonstens utveckling. – På åttiotalet gjorde MTV sitt intåg i vardagen och förändrade en hel generation. Det bildades en ny ungdomskultur med nya stilar inom dans, musik och kläder, säger dansledare Anna. Och TV:n har fortsatt att påverka oss. Jan-Erik berättar: – Programmet Idol har haft en enorm betydelse för intresset att lära sig sjunga. Efterfrågan på sånglektioner blev så stor att vi startade Sånglinjen, ett år efter att Idol hade börjat sändas. Det blev en succé direkt. Jan-Erik hoppas att förra årets nya sång­ tävlingsprogram XFactor, samt det faktum att Eurovision Song Contest äger rum i Malmö i vår, kommer att ytterligare öka intresset för Sånglinjen.

För sin egen skull Andreas berättar att till hans teaterverksamhet söker sig människor främst av den anledningen att de vill komma bort från den stressiga var­dagen. – Det finns en önskan om att få förverkliga

något hos sig själv, och ge sig själv en avkopplande stund. Det är ett behov jag ser en ökning av. Även Anna tycker sig märka att många dansar för att förverkliga något hos sig själva. Framför allt så är det mer fokus på att skapa sig en egen stil. – Streetdanserna har många regler att för­ hålla sig till, men de har ändå blivit de nya folkdanserna. Det krävs inte flera års träning av teknik, som i klassisk balett. Mest handlar det om rätt attityd och känsla. – Det går inte heller ut på att härmas, utan mer om att skapa sig ett eget uttryck. Och framför allt att ha roligt, avslutar hon. FAKTA Sånglinjen på Folkuniversitetet i Malmö är en ettårig förberedande utbildning. Den kan genom ett unikt samarbete med London Center of Contemporary Music ge deltagarna tillfälle att delta i en speciell workshop. www.folkuniversitetet.se/sanglinjen Teaterkursen i Växjö. Vi skapar tillsammans en före­ ställning som vi spelar i slutet av terminen. Förutom arbetet med föreställningen kommer arbetar vi med improvisationer, övningar och lekar i teaterns värld och varje person i gruppen får tillfälle att utvecklas.

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 19


Kolonilotten som Med 600 mötesplatser deltar Folkuniversitetet i Landskrona stads 600-års jubileum Kända och okända, byggnader och gräsplättar, en bänk eller en vacker park. Odlingsträdgården som Folkuniversitetet skapar är bara en – nu efterlyser Folkuniversitetet fler mötesplatser i Landskrona.   – Om vi ska klara den problematik som mänskligheten står inför måste vi mötas. Landskrona är en lagom stor stad för att få människor engagerade, och skapa gemenskap. Jubileum­såret är ett bra tillfälle att göra något tillsammans och genom 600 mötesplatser kan vi alla hitta nya platser att mötas, säger Tomas Jahn, distriktschef. Läs mer och bidra på www.600motesplatser.se

20

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013


mötesplats TEXT Anna thersia berg FOTO Klas Hurtig

Potatis, svartrötter och kålrötter. Människor, möten och nya kunskaper. Inför Landskronas 600-års jubileum satsar Folkuniversitetet på nya mötesplatser. Nu får små initiativ växa sig stora och stads- och koloniodlingarna blir allt fler. Som trädgårds- och kolonistad är Landskrona känd bland Sveriges odlingsfantaster för klimatet, läget och den långa odlingssäsongen. Redan idag är Landskrona en av Sveriges mest kolonitäta städer och under kommande jubileumsfirande tar växtligheten och grönskan över än mer. Genom Folkuniversitetets resurspool i Landskrona sysselsätts människor som befinner sig i sysselsättningsfasen i olika samhällsnyttiga projekt. Nu, i samarbetet med Statens Fastighetsverk, Landskrona stad och stjärnkocken Daniel Berlin, återskapas delar av den trädgård och odlingar som en gång fanns på holmen vid Citadellet. – Odlande är givande på flera sätt, både för lärande och utveckling. Integration sker genom att mötas genom gemensamma intressen, berättar Lena Bjering från Centrum för idéburen utveckling inom Folkuniversitetet. Slottsområdet har en lång historia av odling. När Citadellet var kvinnofängelse odlades det på vallarna och idén om en internationell trädgård har funnit länge i Landskrona.

– Trenden kring ekologi och hållbara samhällen är stark. Stadsodlingar och närproducerat blir allt vanligare. Det är spännande att få vara med om detta. Med rotfrukter som potatis, svartrötter och kålrötter kom gruppen igång redan förra våren. Den första skörden ligger säkert förvarad enligt konstens alla regler. – Jubileumskocken Daniel Berlin är noga med att laga mat med närproducerade och ekologiska råvaror. Vår potatis ska förhoppningsvis serveras kungen vid invigningsmiddagen i mars. Vi hoppas att vår skörd skänker lyster och ger smak åt middagen. 600 kvadratmeter, 150 ton jord och många timmar ute vid citadellet - allt för att skapa bra odlingsbäddar. Området kring citadellet är kulturskyddat och ingen utgrävning får ske så all odling måste ske ovan mark. Kommunen har bidragit med jord och flis och odlingslottens utveckling sker i nära samarbete med Statens fastighetsverk. – Det är ett spännande samarbete och här

finns många möjligheter. Just att göra något som syns och märks gör att många stannat till och frågat och visat intresse. Att odla är att se resultat. Förutom själva odlingen kommer Folkuniversi­ tetet att delta med en alldeles egen, nydesignad kolonistuga på den koloniutställning som invigs i maj. Med stugan Boundless, designad av arkitekt­utbildningen, suddas gränserna mellan ute och inne bort. Stugan byggs upp på plats av projektgruppen. – Gavlarna är i princip helt i glas med stora glaspartier som kan öppnas. Med sluttande tak blir vår stuga luftig, inbjudande och ljus, säger Lena Bjering och berättar att temat för träd­ gården är att inspirera till en mer ekologisk och hållbar livsstil. – Det ska vara nyttigt, vackert och gott. Vi har lärt oss att det faktiskt inte behöver kosta så mycket att skapa en trädgård att njuta, odla och äta av.

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 21


& gott smått

Från kursverksamhet till folkuniversitet

Lajvkurs på Folkuniversitetet

Kursledaren Mariel Rosendahl startar i vår en ny kurs på Folkuniversitetet.   – Lajv även kallad levande rollspel, är en form av improvisationsteater där ingen agerar publik utan alla deltar och spelar med. Tillsammans skapar vi en ny verklighet och spelar en karaktär man själv konstruerat.   Diskussioner kring lajv-kulturen blandas med samtal och övningar i teaterimprovisation. Gruppen kommer också skapa och spela egna mini-lajv inom olika genrer. Där kommer deltagarna få tillfälle att skapa sina egna karaktärer och testa dem i ett lajv.   – Under våra tio sammankomster kommer vi att gå igenom olika delar som: Hur skapar man en karaktär, miljö och intrig? Hur får man ett bra samspel med andra? Vilken utrustning behövs för ett lajv?   Låter det intressant, läs mer på www.folkuniversitetet.se

Det är titeln på den bok som gavs ut i samband med att stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet, alltså Folkuniversitetet Syd, firade 70 år 2012. Boken beskriver i första hand perioden 1992–2012. Skribenter är personer som i hög grad varit engagerade i den tidvis omvälvande utveckling som stiftelsen genomgått. Exempelvis behandlas internationell verksamhet i det nya Europa, samverkan inom föreningsoch kulturliv, framväxten av de fria gymnasieskolorna, arbetsmarknadsutbildningar och projekt, forskningsinformation och utvecklingen inom det flexibla lärandet. Boken är utgiven på Folkuniversitetets förlag och kan beställas via e-post till johan. sandholm@folkuniversitetet.se. www.folkuniversitetet.se/folkuniversitetetsyd70ar

LUNDS FILOSOFICIRKEL

Filosoficirkeln fick pris

Lunds filosoficirkel har tilldelats Lunds universitets­ historiska sällskaps pris för sitt idérika och oförtröttliga utforskande av världen, samhället, livet och människan. Priset är på 25 000 kronor och delas ut vartannat år. Lunds filosoficirkel är en tvärvetenskaplig, allmän­ bildande föreläsningsverksamhet med fokus på dialog, social gemenskap och kunskapens förankring i livet. Arno Werner och fransmannen Bernard Gabé startade filosoficirkeln 1980. Idag är det ett samarbete mellan Folkuniversitetet och Lunds universitet, som genomförs med stöd från Folkuniversitetsföreningen.

Folkuniversitetets förlag har sitt ursprung i Kursverksamhetens förlag som grundades för 40 år sedan. Tack vare många av de verksamma lärarna på Folk­universitetet och det nätverk som talrika samarbeten resulterat i har många omtyckta läromedel tillkommit, till exempel På svenska! och Form i fokus. Förlaget har en stor del av sin utgivning inom svenska som andraspråk och sfi, men har även gett ut flera läro­medel inom moderna språk. Särskilt i italienska finns det ett stort antal läromedel och hösten 2012 utkom det senaste – Comunicare 2. Förlaget har även en betydande utgivning inom moderna språk där det i övrigt inte finns många tryckta läromedel på marknaden såsom finska, tjeckiska, arabiska med flera. År 2013 utkommer förlaget bland annat med ett nytt spännande läromedel i sfi – Mot målet. Läs mer om det och förlaget på www folkuniversitetetsforlag.se

22

FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013


Rie Holmström Tugga Talar om hur det ligger till

Passion

I den är det arla

Transporterad enhet Väsnats Fått slag

Instängd

Träd Kraft

Fela

Sådana som ser framåt Förväntade

Nr 99 Bås

Kanske Surt, Efterscones sa strävar med räven sylt Blir den kan som kallas? inte får

Såväl fru som fröken

Drift Stjärna En för& värvad valuta olikhet

Seriefigur

Kampanda I Pisa

Medvetslöshet Tinat Nyttjad En Nin

Läsa av

På Karl XIIs brev Roxette

Smöras

Strut Resrytm

Graden Prata på

Led

Kort doktor Semfar

En tidig Beck

Fisk

Alltid samma Falkmans

Utbränd

Vinterdryck

I stormen Skäret & på nålen

Spiror Dundermed Inget Karlsson Skivbostil är en lag

Utrustad

Berörd Filmjan Genom porten

Hake

Vått vitt & vått grått Mäktar med

Ligger lågt Slut

Urvattnas

Rätt

Tjänare

Hästsvans

Fjäskiga

MåFin Strul natliga rock besvär

Nuffra & nylle

P i g g

Djurljud

Vattendraget På toppen på tuppen

Antal

För avvikare

Anhålla Ofta elektronisk Hon i Oslo, han i Osby

väl En För Blir gas- Osis Green vissas tarna mat & För En Slå andras kem- Kokk disk tvätt

Tappa humör

Indisk dadel

Lös vårt korsord och vinn presentkort! Om du har rätt lösning och skriver varför du väljer Folkuniversitetet så deltar du i tävlingen om present­ kort på en kursavgift. Första pris: Presentkort på kursavgift 900 kr. Andra pris: Presentkort på kursavgift 500 kr. Tredje pris: Presentkort på kursavgift 300 kr.

Namn: Adress: Postnummer och ort: E-post: Jag väljer Folkuniversitetet för att (max 10 ord):

Vinnaren betalar eventuell vinstskatt.

Din lösning ska vara oss tillhanda senast den 15 februari 2013 till: Folkuniversitetet, Box 2116, 220 02 Lund. Märk kuvertet”Korsordvå2013”. Vinnaren och rätt lösning publiceras på www.folkuniversitetet.se/korsord2013 den 18 februari 2013. FOLKUNIVERSITETETS MAGASIN | VÅREN 2013 23


Avsändare: Folkuniversitetet, Box 2116, 220 02 Lund

FOLKUNIVERSITETETS GYMNASIESKOLOR Förbereder för universitet!

Einar Hansengymnasiet, Malmö Naturvetenskapsprogra mmet med inriktning naturvetenskap. Estetisk a programmet med inriktning bild och formgiv ning.

Adress Regementsgatan 4, 211 42 Malmö. E-post einarhansengymnasiet@fol kuniversitetet.se Hemsida www.folkuniversitetet.se/hansen Telefonnummer Växel 040-691 83 00.

Carl Adolph Agardhgymnasiet, Lund p , inri ktningarna: Beteendevetenska Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) l. profi /film kommunikation med foto med internationell profi l. Media och lkuniversitetet.se . E-post agardh@fo Adress Skomakaregatan 8, 220 02 Lund Telefonnummer Växel 046-19 77 00. dh /agar tet.se ersite univ .folk www Hemsida

Johannes Hedberggymnasiet - Helsingborg Naturvetenskapsprogrammet - inriktningarna: Naturvetenskap. Naturvetenskap /samhälle. Samhällsvetenskapsprogrammet - inriktningarna: Beteendevetenskap. Samhällsvetenskap

Adress Trädgårdsgatan 25, Gasverksgatan 17, 250 07 Helsingborg. E-post jhg@folkuniversitetet.se Hemsida www.folkuniversitetet.se/jhg Telefonnummer Tel 042-38 56 03 - 042-21 53 86.

www.folkuniversitetet.se Falkenberg Tel 0346-129 60 E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se

Kalmar Tel 0480-282 55 E-post info.kalmar@folkuniversitetet.se

Landskrona Tel 0418-249 00 E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se

Trelleborg Tel 0410-455 00 E-post info.trelleborg@folkuniversitetet.se

Halmstad Tel 035-10 69 00 E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se

Karlskrona Tel 0455-36 78 70 E-post info.karlskrona@folkuniversitetet.se

Lund Tel 046-19 77 00 E-post info.lund@folkuniversitetet.se

Växjö Tel 0470-144 20 E-post info.vaxjo@folkuniversitetet.se

Helsingborg Tel 042-38 56 00 E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se

Kristianstad Tel 044-20 76 40 E-post info.kristianstad@folkuniversitetet.se

Malmö Tel 040-691 83 00 E-post info.malmo@folkuniversitetet.se

Ängelholm Tel 0431-41 20 70 E-post info.sydvast@folkuniversitetet.se


Folkuniversitetet Syd Magasin vå 2013  

Magasin med artiklar kring verksamhet inom Folkuniversitetet Syd.

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you