Page 1

RUOTSI

om utbildning och arbetsliv för mångkulturella unga

LÄTTLÄST

• yrkesutbildning • gymnasium • nätverk • jämlik arbetsplats


Börja studera! Dags att välja

4

Gymnasium

8

Yrkesinstitut och läroavtal

10

Yrkeshögskola

12

Universitet

13

Börja arbeta! De första stegen in i arbetslivet

14

Lär dig att nätverka

16

Ha framgång i ditt arbete

18

Jämlikhet på arbetsplatsen

20

Mångkulturell arbetsgemenskap

22

Skolvägar

(s. 8) Gymnasium Studentexamen 1

Grundskola Grundundervisning 1

2

3

4

5

6

2

3

Sommarjobb 7

8

9

10

(s. 10) Yrkesutbildning och läroavtalsutbildning

Yrkesinriktad grundexamen 1

Förskoleundervisning

2

2

3

Arbetserfarenhet

Förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för invandrare (s. 6)

Arbetserfarenhet

Yrkesexamen


nhet

Din väg in i arbetslivet och till ditt drömyrke arbetsgemenskaper och jämlika arbetsplatser. Enligt lagen är alla anställda på en arbetsplats jämlika, och man får inte diskriminera någon.

Det finns många olika vägar in i arbetslivet. Redan i högstadiet kan du fundera på vilket yrke som skulle passa just dig. Du kan hitta ditt drömyrke till exempel via ditt favoritämne eller din favorithobby. Det viktigaste är att du lyssnar på dig själv och väljer noga. Genom att studera får du lättare den arbetsplats du vill ha.

Här nedanför finns en bild på olika utbildningsvägar, som hjälper dig att hitta den information du söker i handboken. Spara den här handboken, du kan ha nytta av den när du börjar arbeta. Du kan läsa den på nytt senare när din situation är annorlunda och du behöver ny slags information.

I början av den här handboken berättar vi om utbildning och ger tips om olika utbildningar. Vi berättar om gemensam ansökan, gymnasium och yrkesutbildning samt om yrkeshögskola och universitet.

Kom ihåg att du kan sätta dina mål så högt du vill. Alla unga har möjligheten att utbilda sig till ett yrke de trivs med. Lita på dig själv!

I den andra delen av handboken får du information om att välja yrke och att söka jobb. Dessutom får du läsa om mångkulturella

(s. 13)

2

3

Högre högskoleexamen 4

Kandidat Magister

5

Doktor 1

Arbetserfarenhet

(s. 12) Yrkeshögskola Yrkeshögskoleexamen 1

2

3

Högre yrkeshögskoleexamen

4

1

2

2

3

4

Arbetserfarenhet

Universitet Lägre högskoleexamen 1

Mehdi Arai och Evelyn Sõer ESF-projektet Samalle viivalle

Du behöver inte genast veta vad du vill göra när du blir stor. Men tänk noga igenom dina alternativ och välj ett av dem! Kom ihåg att det viktigaste är att studera!

Arbetserfarenhet Specialyrkesexamen

= Hur många år studierna tar

HANDBOK

HANDBOK om utbildning och arbetsliv om utbildning och arbetsliv

3 3


Dags att välja När du går ut högstadiet behöver du inte veta vad du vill göra under resten av ditt liv. Vissa människor byter bransch när de är över 50 år. Men det är bra om du söker in till någon utbildning efter högstadiet. Det lönar sig att studera även om du inte ännu vet vad du vill göra i framtiden. Då lär du dig viktiga saker och du kan planera din framtid. Du får idéer om vad du vill göra och du får nya vänner. – Det viktigaste är att göra val och själv ta ansvar för dem. Unga borde göra det som de tycker är intressant, tycker studiehandledaren Tiina Valtonen från Myllypuro högstadieskola. Hur får jag en studieplats? Till en gymnasie- eller yrkesutbildning söker man genom gemensam ansökan. Den ordnas varje år på våren. Gemensam ansökan betyder att alla studerande i hela Finland samtidigt kan söka in

4

till gymnasie- eller yrkesutbildningar. Du fyller i ansökningsblanketten på nätet på www.studieinfo.fi. Studerande tas in till gymnasiet utgående från medeltalet av deras vitsord i läsämnen. Till yrkesutbildningar tar man in studerande utgående från poäng, som man får till exempel för sina vitsord. Det lönar sig att du är noga med i vilken ordning du söker in till olika utbildningar. Du kommer att få studieplats på den utbildning som du har högst bland dina önskemål och som du har fått tillräckligt med poäng för att komma in till. Det krävs vissa språkkunskaper för att du ska kunna delta i gemensam ansökan. På avgångsbetyget ska vitsordet i finska eller svenska vara minst sju för att du ska kunna vara med i den gemensamma ansökan. Läs mera om språkprovet på sidan 7.


Börja studera!

Vissa skolor tar in studerande enligt prövning i stället för poäng. En skola kan ta in 30 procent av dem som söker in genom prövning. Antagning enligt prövning används till exempel för sökande som har gått grundskolan någon annanstans än i Finland. Räkna dina poäng i gemensam ansökan på förhand Det lönar sig att räkna ut dina poäng på förhand. Du kan be din studiehandledare att hjälpa dig med det. Om du får ihop många poäng kan du välja mellan många olika utbildningar. Om du inte får ihop tillräckligt många poäng för den utbildning du vill komma in på kan du i stället söka in till tionde klassen, utbildning som förbereder invandrare för gymnasieutbildning (GF) eller utbildning som förbereder invandrare för yrkesutbildning. (Se sidan 6.) Det lönar sig att söka till de här förberedande utbildningarna, speciellt om du inte har studerat finska eller svenska i grundskolan.

På dem kan du också förbättra dina kunskaper i språk och andra läroämnen. – Olika förberedande utbildningar ger nya kunskaper och mera tid att tänka över framtiden. Dessutom kan man höja sina vitsord på avgångsbetyget från grundskolan, tipsar studiehandledaren Tiina Valtonen. Gymnasium eller yrkesskola? Det är skillnad på gymnasier och yrkesskolor. Studierna i gymnasiet är mer teoretiska. I gymnasiet måste de studerandena läsa och skriva mera än i yrkesskolorna. Att gå gymnasiet ger inte behörighet till något yrke. Efter gymnasiet söker man ofta in till en yrkeshögskola eller ett universitet. En yrkesutbildning är närmare praktiskt arbete. – Om du går gymnasiet får du bättre kunskaper för att studera på universitet. Om du tar en yrkesinriktad grundexamen, är du redo för ett visst yrke, förklarar gymnasiets studiehandledare Anna Quagraine från Mattlidens gymnasium. www.studieinfo.fi

Visste du det här?

”Jag gick först i kvällsgymnasiet men sedan blev jag intresserad av restaurangbranschen. Det var lätt att byta skola, eftersom inga val är slutgiltiga.” – Inka, 18 år

Hur får du poäng för yrkesinriktad grundexamen i gemensam ansökan?

• Du söker in samma år som du får avgångsbetyget från grundskolan

• Du har inte en studieplats

= sex poäng.

för yrkesinriktad grundexamen sedan tidigare

= åtta poäng

• Om ditt första önskemål är en yrkesutbildning

= två poäng

• Om under 30 procent som ansökt

till samma yrkesutbildning som du är av samma kön som du

= två poäng

Sommarjobba! Du får pengar och värdefull arbetserfarenhet redan under studietiden.

HANDBOK om utbildning och arbetsliv

5


Hjälp på vägen mot en yrkesexamen Under den förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning för invandrare kan du bekanta dig med olika yrkesutbildningar och planera vilket yrke du vill utbilda dig till. Under utbildningen lär du dig sådant du behöver kunna för att gå en yrkesutbildning, till exempel om du inte kan finska eller svenska tillräckligt bra för att delta i gemensam ansökan. I gemensam ansökan krävs språkkunskaper på nivån B 1.2. vilket innebär flytande grundläggande språkfärdighet. För att kunna söka in till den förberedande utbildningen ska man ha språkkunskaper på nivån A 2.2. vilket innebär grundläggande språkfärdighet. Du kan fråga din modersmålslärare om allt som gäller språkkunskaper. Höstterminen 2014 startar en utbildning som förbereder invandrare för gymnasieutbildning (GF). Undervisnings- och kulturministeriet håller för tillfället på och planerar innehållet i utbildningen.

Visste du det här?

Höga målsättningar Du kan också gå två utbildningar samtidigt. Det betyder att du samtidigt går en yrkesutbildning och gymnasiet. Du tar en dubbelexamen, du får alltså både studentexamen och yrkesexamen. Olika skolor organiserar studierna på olika sätt. Man kan till exempel gå tre dagar i veckan i yrkesinstitutet och två dagar i veckan i gymnasiet. När lönar det sig att ta två examina, studiehandledare Tiina Valtonen? Om man snabbare vill få en bra allmänbildning och en yrkesexamen. För vem passar dubbelexamen? Man måste vara ambitiös och flitig. Om du har fått bra vitsord i grundskolan kan dubbelexamen vara något för dig. Mera nyttig information om alternativen efter högstadiet: www.ysinjalkeen.fi/se/

”Tionde klassen var den bästa platsen för mig att höja mina vitsord eftersom jag ville gå i gymnasiet.” – John, 16 år

Tionde klassen är en bra sak! Du kan förbättra dina kunskaper och höja dina vitsord på avgångsbetyget. Du kan söka in till tionde klassen det år som du har gått ut grundskolan eller följande år. www.opintoluotsi.fi/sv-FI/

I verkstaden får man göra själv

”Det är roligt i verkstaden! Jag har lärt mig nya saker, som att fota.” – Tanja, 20 år

I verkstaden lär man sig genom att göra. Verkstadsverksamhet som tar minst tre månader räknas som arbetserfarenhet. Det ger arbetserfarenhetspoäng i den gemensamma ansökan. www.tyopajatieto.fi (på finska)

S2 = finska eller svenska som andra språk

6


Börja studera!

Studera ditt eget modersmål Det är viktigt att du studerar ditt eget modersmål. Om du har goda kunskaper i ditt eget modersmål lär du dig också lättare finska eller svenska. Dessutom är det bra att känna sin egen kultur och uppskatta den. Att du studerar ditt modersmål stärker din kulturella identitet och du utvecklas som människa. Språkkunskaper uppskattas också i arbetslivet. Vid behov ordnar kommunerna undervisning i det egna modersmålet. Fråga din studiehandledare om du vill veta mera. Vad är S2-undervisning? Svenska som andra språk, eller finska i finska skolor, alltså S2-undervisning, kan hjälpa dig att lyckas i skolan. Enligt experterna lönar det sig att delta i S2-undervisningen om ditt eget modersmål är något annat än svenska.

Du lär dig svenska effektivare i S2-undervisning än på de svenska modersmålstimmarna. S2-undervisning finns i grundskolor, gymnasier och som en del av yrkesutbildningen. Det påverkar inte din senare utbildning om du har haft S2-undervisning eller modersmålsundervisning i svenska. Om du går i en finskspråkig skola kan du alltså läsa finska som andra språk. Inbjudan till språkprov Om ditt modersmål är något annat än finska eller svenska finns det många sätt att mäta din språknivå. Om ditt vitsord i svenska är för lågt får du en inbjudan till ett språkprov under din sista vårtermin i högstadiet. I provet testar man om du kan tala svenska, om du kan läsa och förstå svenska och om du kan skriva tillräckligt bra svenska.

HANDBOK om utbildning och arbetsliv

7


Gymnasium Vill du gå gymnasiet? Om du vill det – utmärkt! I gymnasiet tar de studerande mera ansvar för sina studier än i grundskolan. Men gymnasiet ger också frihet. – När du planerar vilka kurser du ska välja kan du ibland välja kurser kring samma tema som en hobby du har, berättar gymnasiets studiehandledare Anna Quagraine från Mattlidens gymnasium.

Skrivningarna påverkar din framtid Studentskrivningarna är prov i de ämnen som du har läst i gymnasiet. Skrivningarnas vitsord påverkar dina fortsatta studier. Det är bra att tänka på studentskrivningarna redan från och med det första året i gymnasiet. Du kan nämligen dela upp skrivningarna på tre olika examenstillfällen. Men de måste vara rakt efter varandra, till exempel på våren, på hösten det året och den följande våren.

I gymnasiet finns det ett stort utbud av olika kurser av vilka du kan välja dem som du har intresse för. Kursvalen påverkar också dina fortsatta studier. Olika skolor erbjuder olika valfria kurser. Vissa skolor betonar särskilda specialområden i sin undervisning, som konst, media, företagande, naturvetenskap, idrott eller språk.

Modersmål eller svenska som andra språk är ett obligatoriskt prov i studentskrivningarna. Dessutom måste du välja tre andra obligatoriska prov från de följande fyra olika grupperna: 1) det andra inhemska språket, alltså svenska eller finska 2) övriga språk, 3) matematik och 4) realämnen. Realämnen är religion eller livsåskådningskunskap, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. – Du kan till exempel skriva modersmål, engelska, matematik och samhällslära, förtydligar studiehandledare Anna Quagraine.

Vad vill du göra efter gymnasiet? www.abit.fi (på finska)

Ytterligare uppgifter www.lukio.fi (på finska)

Visste du det här? Gymnasiet har 47–51 obligatoriska kurser. De fördjupande kurserna är fortsättningskurser av vilka du måste välja åtminstone tio.

Resten är valfria kurser. Total måste du ha åtminstone 75 kurser. Nedan finns ett exempel på gymnasiets veckoschema.

mån.

tis.

ons.

tors.

fre.

8.15–9.30

Filosofi 1

Filosofi 1

Biologi 1

Psykologi 1

Biologi 1

9.40–10.55

Engelska 2

Spanska B3 1 Kemi 3

Lång matematik 1 Kemi 3

11.05–12.20

Lång matematik 1

Kemi 3

Modersmål 2

Engelska 2

Spanska B3 1

13.00–14.15

Modersmål 2

Engelska 2

Grupphandledning 13.00-13.20

Modersmål 2

Lång matematik 1

14.25–15.40

Biologi 1

Psykologi 1

13.30-14.35 Spanska B3 1

Filosofi 1

Psykologi 1

Lunch

14.45-16.00 Idrott 1

Abiturient eller abi = elev som går sista året i gymnasiet

8


Börja studera!

Nu ska vi fira!

De årliga festligheterna hör starkt ihop med det finländska gymnasiet. Det är frivilligt att delta.

De gamlas dans När abiturienterna har lämnat gymnasiet firar eleverna i tvåan med de gamlas dans att de nu är äldst i skolan. Eleverna klär sig i festkläder och dansar gammaldags danser.

Penkis På penkis firar abirna att den egentliga skolan är över. Samtidigt börjar förberedelserna för studentskrivningarna. Det ingår i festligheterna att abiturienterna åker runt i staden med lastbilar. Abirna är klädda i maskeraddräkter och lastbilarna är dekorerade med stora pappbilder. Abirna kastar karameller från lastbilarna till åskådarna. HANDBOK om utbildning och arbetsliv

9


Yrkesinstitut och läroavtal Är du intresserad av bilar eller att jobba med dina händer? Bilmekaniker eller snickare kan vara yrken för dig.

– De unga borde få prova på olika branscher, råder koordinerande studiehandledare från Stadis yrkesinstitut Riitta Ristlakki.

Eller är du intresserad av internet och datorer? Studera till datanom!

Nätverkandet börjar på praktiken Praktik, alltså att öva sig i ett yrke, hör till yrkesutbildningen. Man gör praktik på en riktig arbetsplats. Till den yrkesinriktade grundexamen hör minst 20 veckor praktik. Praktiken kan vara viktig för din karriär. Om du är intresserad av ditt arbete och gör ditt bästa kan din handledare på praktikplatsen nämligen rekommendera dig för någon. Så börjar nätverkandet i arbetslivet!

Har du alltid velat hjälpa och ta hand om andra människor? Du skulle kunna bli närvårdare eller frisör! Det finns många alternativ. Finland har 52 yrkesinriktade grundexamina och flera utbildningsprogram. Alla kan söka till vilket som helst program. Ta dig tid att fundera på vilken utbildning som skulle kunna vara den rätta för dig.

10

Ytterligare uppgifter www.studieinfo.fi. Vad vill du göra efter yrkis? www.mittyrke.fi


Börja studera!

Visste du det här?

Läroavtal – utbilda dig på arbetsplatsen Om du inte tycker om att sitta på skolbänken, kan ett läroavtal vara något för dig. Via en läroavtalsutbildning kommer du med i arbetslivet men får också en examen. En läroavtalsutbildning tar cirka tre år, du är 80 procent på arbetsplatsen och 20 procent i yrkesskolan.

Tre fakta om läroavtal:

• Läroavtalsutbildningens längd beror på

studerandens mål, examen, kompetens och arbetserfarenhet. • Arbetsgivaren betalar studeranden lön enligt kollektivavtalet. • Ett skriftligt arbetsavtal görs om läroavtalet.

I gymnasiet behöver du läroböcker, i yrkesskolan material Läroböckerna som du behöver i gymnasiet kan kosta 1 500 euro under tre år, om du skaffar böckerna som nya. För en yrkesutbildning behöver du inte skaffa så många böcker men i vissa branscher måste du skaffa utrustning. Om du till exempel går en kockutbildning måste du eventuellt skaffa egna knivar och för en frisörutbildning behöver du egna saxar och andra arbetsredskap. På ett yrkesinstitut blir kostnaderna i genomsnitt cirka 600 euro under tre år.

Tips om att få en läroavtalsarbetsplats: På läroavtalsbyrån kan du fråga om det går att skaffa den utbildning som du vill ha genom ett läroavtal. Ta kontakt med en arbetsplats där du skulle vilja jobba och fråga om ni kan ingå ett läroavtal. Berätta för arbetsgivaren att de kan få utbildningsersättning och lönesubvention. Om du behöver hjälp kan du fråga råd av utbildningsinspektören. www.oppisopimus.net (på finska)

Yrkesutbildning passar dig om du tycker om att arbeta med dina händer och vill umgås med människor.

Nu firar vi! Examenfest Man ska fira att man tagit en yrkesexamen! Det vanliga är att den nyutexaminerade firar hemma hos sig med nära släktingar och vänner. Man äter god mat och umgås.

Ny period Din klass kanske firar att en period tagit slut. På festen kan man äta något gott, se på film eller lyssna på musik.

HANDBOK om utbildning och arbetsliv

11


Yrkeshögskola Efter en andra stadiets utbildning kan du studera vidare. På yrkeshögskolan tar man examen för olika expert-, utvecklings- och förmansuppgifter. Du kan till exempel studera teknik och kommunikation, något inom social- och hälsoområdet eller i ekonomibranschen. Studierna delas vanligen upp i teori-, tentamensoch praktikperioder. I sin helhet tar en yrkeshögskoleutbildning 3,5–4,5 år. Yrkeshögskolan passar dig om du vill ha mer praktiska högskolestudier. På yrkeshögskolan får en studerande vanligen goda nätverk för arbetslivet. Till studierna hör vanligen arbetspraktik i sex månader, vilket ger dig en möjlighet att skapa nätverk.

1

Vem kan söka in?

Du kan söka till yrkeshögskolor om du har en studentexamen eller har gått en andra stadiets yrkesutbildning. När man har sökt in kallas man till inträdesprov utgående från tidigare skolframgång.

2

Hur kan du söka in?

För tillfället finns det fyra olika sätt att söka in till yrkeshögskolor på internet: Utbildning för unga = undervisningen är på dagen. Utbildning för vuxna = undervisningen är på kvällen – passar för dem som arbetar vid sidan av studierna. Utbildning på främmande språk = utbildning på engelska. Lärarhögskola = du kan studera till yrkespedagogisk lärare. Högre YH-examen = Den högre yrkeshögskoleexamen ger kunskaper för utvecklingsuppgifter i arbetslivet som kräver extra expertis. Utbildningen passar för dem som har avlagt yrkeshögskoleexamen. Man ska dessutom ha minst tre års arbetserfarenhet inom branschen. www.amkhaku.fi/index-sv.html

12

Visste du det här? Ansökningen förändras! På hösten 2014 samlas ansökningarna till yrkeshögskolorna och universiteten på webbplatsen www.studieinfo.fi. Ansökningen görs med en elektronisk blankett där man kan söka in till sex olika alternativ, och ange en prioriteringsordning.

YH = yrkeshögskola

3

Hur kan man förbereda sig för inträdesprovet?

Till vissa utbildningar söker man in med förhandsuppgifter eller ett inträdesprov. Fundera före inträdesprovet varför just du borde komma in till skolan. Fundera också över din motivation. Sådana frågor kan ställas i intervjudelen av inträdesprovet.


Börja studera!

Universitet På universitetet koncentrerar man sig på hur saker fungerar i teorin och hur de utvecklas. Från universitetet utexamineras man till magister. Magisterexamen är obligatorisk till exempel i läkar-, lärar- och talterapeutsyrken. Det finns många alternativ på universitetet: på ett universitet kan det finnas till och med 300 ämnen och tiotals olika fakulteter. Det finns 21 olika utbildningsområden vid Finlands olika universitet. De teknisk-vetenskapliga, humanistiska och naturvetenskapliga områdena är de största. Andra områden är bildkonst, teaterkonst, dans och veterinärmedicin. Vid till exempel den humanistiska fakulteten studerar man filosofi, historia, konst, kultur och främmande språk. Vid den teknisknaturvetenskapliga fakulteten kan man studera till exempel arkitektur.

1 2

Vem kan söka in? Du kan söka till universitetet om du har tagit studentexamen eller har gått en andra stadiets yrkesutbildning.

Visste du det här? Fyra fakta om universitet:

Hur kan man söka?

Du söker in till universiteten med en ansökningsblankett. Du kan söka in till totalt nio skolor samtidigt. Universiteten tar sedan själv in sina studerande. Man kan ansöka två gånger per år, på våren och på hösten. Det lönar sig för dig att göra ansökan genast när det är möjligt. www.universitetsansokan.fi

3

• En examen som har avlagts på universitet

ger behörighet att arbeta med expert-, planerings-, utvecklings och förmansuppgifter. • Inom de flesta studieämnena på universitetet avlägger man först en lägre högskoleexamen eller kandidatexamen. Den kan man avlägga på tre år. • Efter det forsätter man med en högre högskoleexamen eller magisterexamen. Den kan man avlägga på två år. • Det kan också höra arbetspraktik till en universitetsexamen.

Hur väljer universiteten sina studeranden?

Vem som kommer in grundar sig vanligen på studerandenas tidigare skolframgång och ett urvalsprov. Varje universitet har noggranna uppgifter om urvalskriterier i sina ansökningsguider. Läs dem noga. Du hittar guiderna på universitetens webbsidor.

Bekanta dig med utbildningsstadierna, genom att se på videorna: www.samalleviivalle.fi (på finska)

HANDBOK om utbildning och arbetsliv

13


De första stegen in i arbetslivet Efter utbildningen är det dags att flytta över till arbetslivet.

är företagsam. Tänk på förhand igenom vad du vill fråga.

Om du är flitig, företagsam och punktlig har du den rätta inställningen till att jobba. Det är viktigt att du följer tidtabeller och arbetstider. I arbetslivet uppskattar man språkkunskaper och kunskap om olika kulturer. Det lönar sig att berätta om sådan kunskap i en arbetsansökan.

Det lönar sig att skriva en bra arbetsansökan. Arbetsgivarna uppskattar en tydlig och felfri ansökan som skiljer sig från mängden. Använd exempel i arbetsansökan. Om du skriver att du är företagsam ska du också ge ett exempel på när du har varit det.

Med arbetsansökan visar du dina kunskaper Har du någon hobby? Vilka språk kan du? Har du haft sommarjobb eller jobbat som PRAOpraktikant? Berätta allt det här i din arbetsansökan! Du skickar in din arbetsansökan till arbetsgivaren antingen via nätet genom att fylla i en färdig blankett eller via e-post direkt till arbetsgivaren. Om det står ett telefonnummer i platsannonsen, ska du ringa till arbetsgivaren. Det visar att du

14

Med arbetsansökan skickar man vanligen också en meritförteckning eller cv. En cv är en lista över vad du har studerat och vilka jobb du har haft. Du kan också beskriva dina specialkunskaper eller hobbyer. Du blir kallad till en arbetsintervju om arbetsgivaren blir intresserad av dig efter att ha läst din ansökan. Vanligen kallas 1–10 av de sökande till en arbetsintervju. Efter intervjun beslutar arbetsgivaren vem som får arbetet.


Börja arbeta!

Det är också bra att skriva in referenser i sin meritförteckning. En referens är en person som rekommenderar dig för ett jobb. Kom ihåg att fråga den här personen om du får nämna honom eller henne som referens i din meritförteckning. Din tränare, din handledare under praktiken eller din chef på sommarjobbet kan vara bra referenser.

Att söka jobb är som att arbeta. Försök att hitta nya arbetsgivare och nya branscher. Det lönar sig också att ansöka om tidsbundna jobb. Du kan byta yrke senare om du studerar mera eller utbildar dig i din egen bransch.

Tappa inte modet om du inte genast får arbete. Arbetssökandet kräver tid och tålamod.

Läs mera på www.kunkoululoppuu.fi (på finska)

Tips om att söka jobb www.te-tjanster.fi

Visste du det här? Fem tips inför arbetsintervjun

• Förbered dig väl! Ta reda på så mycket

som möjligt om arbetsplatsen och öva dig att svara på frågor. • Klä dig snyggt och på ett sätt som är lämpligt för jobbet du söker. • Försäkra dig om att du är på plats i tid. Ring och berätta om du blir försenad. • Se intervjuaren i ögonen. Lyssna lugnt. • Var alltid ärlig och dig själv.

De vanligaste frågorna på en arbetsintervju

• Varför söker du det här jobbet?

Med den här frågan tar man reda på vad som motiverar dig. • Varför borde just du bli vald för det här arbetet? Berätta hur dina kunskaper är till nytta för företaget. • Hurdan arbetskamrat är du? Berätta om dina karaktärsdrag med exempel. • Vilka är dina styrkor och svagheter? Nämn till exempel tre styrkor, men fundera också på förhand på dina svagheter.

I Duuni-tidningens mångkulturella temanummer kan du läsa på finska om hur det lönar sig att förbereda sig för en arbetsintervju.

Bland annat på dessa frågor behöver du INTE svara:

• Vilken religion har du? • Lever du i ett parförhållande eller är du singel? • Tänker du skaffa barn?

Enligt Finlands lag behöver man inte svara på de här frågorna på en arbetsintervju. Också frågor som gäller din hälsa är känsliga. Under en arbetsintervju måste du endast svara på frågor som verkligen är förknippade med arbetet som du söker. Om du söker ett kontorsarbete behöver arbetsgivaren inte veta om din syn är tillräckligt bra för att köra bil.

www.samalleviivalle.fi (på finska)

HANDBOK om utbildning och arbetsliv

15


Lär dig nätverka I arbetslivet kommer du säkert att få höra att det är viktigt att nätverka. – Businessen fungerar inte utan människor. Nätverkande hjälper när du söker din nästa arbetsplats, kund eller samarbetspartner, berättar Artem Daniliants, grundaren av företaget LumoLink. När du söker ett jobb lönar det sig för dig att fundera om du känner någon arbetsgivare eller något företag som du kan kontakta. Känner till exempel någon av dina vänner en arbetsgivare som behöver nya arbetstagare? Hur lyckas man med att nätverka? – Försök att vara till nytta för andra. Så här hjälper du andra och samtidigt växer och utvecklas ditt eget nätverk, säger Artem Daniliants. Han har haft

ett eget företag sedan början av 2010. – För mig betyder företagandet mycket. Jag får sköta månsidiga ärenden och vara kreativ, berättar Daniliants. I synnerhet en företagare måste kunna nätverka. Om du vill bli företagare måste du envist vilja bli framgångsrik och ha goda sociala kunskaper. Artem Daniliants nätverkande började på Finlands Juniorhandelskammare r.f. (Suomen Nuorkauppakamarit ry) där han vann en debattävling som föreningen ordnade. Om du är intresserad av att bli företagare efter studierna, kan du bekanta dig med Juniorhandelskammare r.f. på deras webbsidor www.jci.fi (på finska).

Du kan använda de sociala medierna när du söker arbete. Kanske du kan lägga ut ett videoklipp om dig själv på Facebook och nämna det i din arbetsansökan. Kom ihåg att också arbetsgivare använder sociala medier och publicerar platsannonser där.

16 16


Börja arbeta!

Så här börjar du nätverka

• Leta på webben efter evenemang

där du kan nätverka. • Delta i så många evenemang som möjligt. • Gå till evenemanget med rätt attityd: ett leende, företagsamhet och mycket mod! • Sätt upp ett mål för dig själv. Till exempel att du inte går hem förrän du har fått tio visitkort. • Utnyttja också dina hobbyer för nätverkande. • Lär känna dina hobbykamrater. • Diskutera era arbetserfarenheter. • Din följande arbetsgivare kan vara din kompis nuvarande arbetsgivare!

HANDBOK om utbildning och arbetsliv

17


Lyckas i ditt arbete Det är alltid spännande att börja i arbetslivet. Det händer mycket nytt. Samtidigt ska man koncentrera sig på att arbeta. En företagsam och ivrig inställning betyder mycket men en bra stämning på arbetsplatsen skapar man tillsammans. Man beslutar gemensamt om saker, som ett team. – Bra teamarbete är en betydelsefull sak. Det är alltså viktigt med trevliga arbetskamrater. Även den närmaste chefen bör vara uppmuntrande, berättar Merja Ranta-Aho, personalchef på Elisa Abp.

Man kan alltid fråga sina arbetskamrater om något är oklart på jobbet.

Med den rätta inställningen mot framgång Teamarbete kräver att alla bidrar och har rätt inställning. Vad betyder då inställning? Det betyder till exempel att man har goda sociala kunskaper och att man kan lära av andra.

– Arbetsfördelningen ska vara tydlig och arbetsredskapen i skick. Arbetstagaren borde ha en känsla av att hans eller hennes arbete har en betydelse, säger Ranta-Aho.

– Man ska lyssna och ta hänsyn till andra människor. När man arbetar kan man också tänka på hur man kunde göra saker bättre, råder Ranta-Aho. Det ska vara trevligt men samtidigt utmanande att arbeta. På en bra arbetsplats lyssnar arbetsgivaren på dig.

”En ung person får säkert bra feedback om han eller hon har en positiv inställning, vågar be om hjälp och ivrigt tar itu med nya arbetsuppgifter.” – Merja Ranta-Aho, personalchef på Elisa.

Introduktionen ska vara tydlig Arbetsplatsintroduktion är att man lär en ny arbetstagare att använda arbetsredskapen och presenterar arbetsutrymmena och arbetskamraterna för arbetstagaren. – Med introduktionen ser man till att arbetstagaren klarar av sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt, säger Itellas serviceförman Aku Ryhänen.

”En bra arbetsgivare är pålitlig. Han eller hon känner sina arbetstagare och kan ge dem lämpliga arbetsuppgifter.” – Johannes, 24 år

18

Introduktionen är på arbetsgivarens ansvar. Arbetstagaren har rätt att fråga om något är oklart. Det lönar sig att säga till om något förklaras för snabbt under introduktionen. – En bra arbetstagare är öppen, modig och samarbetsvillig, också under introduktionen, säger Ryhänen.


Börja arbeta!

Arbetsintyg Arbetstagaren har alltid rätt att få ett arbetsintyg när anställningsförhållandet tar slut. Det finns olika mallar för hur man skriver ett intyg. På det här exemplet ser du vad ett arbetsintyg ska innehålla. Om du trots att du ber om det inte får ett arbetsintyg av arbetsgivaren kan du be om hjälp av arbetarskyddsmyndigheten. www.tyosuojelu.fi/se/

Arbetstagarens namn: Personbeteckning: Företagets uppgifter: Namn: Adress:

Ahmed Ahkera 123456–1111 Elektroniikka Oy Företagsvägen 7, 00100 Helsingfors Arbetstagaren kan be att en bedömning av hans eller hennes arbetsskicklighet och uppförande antecknas i arbetsintyget. Man kan också be om ett intyg utan bedömning.

ARBETSINTYG

Obligatorisk uppgift!

Ahmed Ahkera har varit anställd hos Elektroniikka Oy 2.6.2013–16.8.2013. Ahkeras uppgifter bestod av arkivering av fotografier och dokument samt att svara i kundservicetelefonen. Ahkera klarade av de givna uppgifterna mycket bra. Han var företagsam och tog tag i arbetsuppgifterna med entusiasm. Arbetsförhållandet upphörde eftersom det var en visstidsanställning.

Helsingfors 16.8.2013 Underskrift och namnförtydligande

Plats och datum

Man skriver ut orsaken till att anställningsförhållandet upphörde endast om arbetstagaren ber om det.

Arbetsledare

HANDBOK HANDBOK om om utbildning utbildning och och arbetsliv arbetsliv

19 19


Jämlikhet på arbetsplatsen På en bra arbetsplats uppskattas allas insatser men reglerna ska också vara de samma för alla. Långtråkiga lagparagrafer låter onödiga men det är viktigt att förstå sina rättigheter. Vet du till exempel hur mycket lön du borde få? Eller hur många timmar du får arbeta? Dina rättigheter och skyldigheter Både arbetsgivaren och arbetstagaren har rättigheter och skyldigheter. Arbetslivet behandlas i Finlands lag och lagen förbjuder bland annat diskriminering. När det inte förekommer

20

diskriminering, är alla jämlika oberoende av ålder, hälsotillstånd, etnisk bakgrund, språk eller åsikter. Ung arbetstagare I Finland finns det en skild lag om rättigheterna för arbetstagare som är under 18 år. Utöver arbetstider står det i lagen hurdant arbete de unga får göra. En ung arbetstagare får till exempel inte göra sådant arbete som innehåller för ansvarsfulla uppgifter. Dessutom får arbetet inte kräva omåttlig ansträngning. Arbetet får inte heller skada den ungas fysiska eller mentala utveckling.


Börja arbeta!

Jag är sjuk – vad ska jag göra? Du ska genast tala om det för din arbetsgivare om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Enligt arbetsavtalslagen har du rätt att få full lön under de första nio dagarna av sjukledigheten om du har varit anställd över en månad. Om du har varit anställd under en månad får du hälften av din normala lön. Ofta vill arbetsgivaren se ett läkarintyg vid sjukdomsfall. Arbetstagaren har inte rätt till lön under sjukdomstiden om han eller hon har orsakat arbetsoförmågan med avsikt eller grov oaktsamhet. Du kan också bli sjuk om du arbetar för mycket, så akta dig för det. Du ska tala med arbetsgivaren om du har för mycket arbete. Fråga råd av dina arbetskamrater eller förtroendemannen om du är rädd för att tala med din chef. Du kan ta upp arbetsmängden under ett möte där arbetsuppgifterna delas ut.

Visste du det här? Kollektivavtal

• Kollektivavtalet fastställer löner, arbetstider,

semestrar och andra förmåner. • Varje yrke har ett eget kollektivavtal. • Arbetsgivaren måste följa det riksomfattande kollektivavtalet som fastställer arbetsförhållandets villkor och förhållanden. • Det lönar sig att fråga förtroendemannen på din egen arbetsplats om kollektivavtalet. Nästan varje arbetsplats har en förtroendeman som representerar arbetstagaren. Med honom eller henne kan man tala förtroende om sådant som har med jobbet att göra. Kom ihåg skattekortet! www.skatt.fi

Löner

• Lönerna avgörs enligt arbetsuppgifter eller yrke. • På de flesta arbetsplatser följer lönesättningen kollektivavtalet. • År 2012 var medelinkomsten hos under 20-åringar 1 952 euro i månaden. • De lägsta månadslönerna var 1 364 euro och de högsta månadslönerna 2 552 euro.

Arbetstiden för personer under 18 år 13–14-åringar

• Den regelbundna arbetstiden

får högst vara sju timmar per dygn. • På skolans lediga dagar får du arbeta sju timmar, på skoldagar två timmar. • Du får inte arbeta övertid! • Arbetstiden måste placeras mellan klockan 8 och 20.

15–17-åringar

• Den regelbundna arbetstiden

får högst vara åtta timmar per dygn. • Du får arbeta övertid, men du måste inte göra det. Du får dock arbeta högst 80 timmar övertid i året. • Arbetstiden måste i regel placeras mellan klockan 6 och 22. • När det gäller hushållsarbete får du dock arbeta till klockan 23 om det finns någon särskild orsak till det.

• Skoldagen och arbetstiden får tillsammans vara högst åtta timmar i dygnet. • Lunchrasten är 30 minuter om arbetstiden överskrider fyra timmar och 30 minuter. • Du ska varje vecka ha 38 timmar oavbruten ledighet.

HANDBOK

om utbildning och arbetsliv

21 21


Mångkulturell arbetsgemenskap En trevlig och trivsam arbetsmiljö uppstår i samarbete mellan arbetsgivaren och alla arbetstagare. Det betyder att alla bör ha möjlighet att avancera till mera krävande uppgifter och att alla arbetstagare bör få fortbildning. Det är också viktigt att arbetsuppgifterna varierar tillräckligt. En mångkulturell arbetsgemenskap som beaktar arbetstagarnas olika bakgrunder består av dessa saker. I en mångkulturell arbetsgemenskap är arbetstagarna jämlika. Det betyder också att oberoende av arbetstagarens bakgrund har han eller hon samma möjligheter och skyldigheter som de andra arbetstagarna. I en jämlik arbetsgemenskap respekterar man allas arbetssätt. Man godkänner varandras olika sätt att tänka.

22

– Alla har sitt sätt att arbeta. Till exempel en arbetstagare anser att det är viktigt att skriva rapporterna så noggrant som möjligt. Den andra anser att man borde diskutera mera med kunderna. Bägges arbetssätt är ändå riktiga, säger Helsingfors stads projektchef Miriam Attias. Alla har rätt att vara sig själva I en mångkulturell arbetsgemenskap gör man upp reglerna tillsammans och så tillämpar man dem jämlikt. Man får vara sig själv i arbetsgemenskapen, men det betyder inte att man får göra vad som helst. Man ska respektera sina arbetskamrater och följa reglerna. I en fungerande arbetsgemenskap kan alla samspela med varandra. Alla har också rätt att uttrycka sina åsikter.


Börja arbeta!

En bra arbetsplats ger också möjligheter att vara kreativ. – Jag anser att ansvar får människan att göra sitt bästa, funderar Attias. I en bra arbetsgemenskap skulle bara en regel räcka. – Man får göra misstag och göra bort sig! Om stämningen på arbetsplatsen tolererar misstag, uppmuntrar det också arbetstagarna att försöka, tillägger Attias. Fördomsfri arbetsplats Fördomar försämrar stämningen på arbetsplatsen. Både arbetsgivaren och arbetstagarna har ofta sådana fördomar. I en mångkulturell arbetsgemenskap känner arbetstagarna varandras sätt att arbeta. Om du anser att en arbetskamrats prat eller arbetssätt är egendomliga ska du reda ut saken genom att modigt ställa frågor.

I en jämlik arbetsgemenskap Arbetstagaren • är öppen, ärlig och fördomsfri • känner sina rättigheter, till exempel lagenliga arbetstider (se sidan 21) • tar ansvar för utvecklingen av stämningen på arbetsplatsen • kan lyssna • kan leda sig själv och gör överenskomna arbeten ordentligt. Arbetsgivaren • utvecklar förebyggande åtgärder tillsammans med arbetstagarna • löser konflikter • är fördomsfri • ger positiv och konstruktiv feedback • beaktar arbetstagarnas önskemål • litar på sina arbetstagare • tar ansvar för arbetstagarnas trivsel, arbetsredskap och arbetssätt.

Handbokens arbetsgrupp Producenter Mehdi Arai och Evelyn Sõer Chefredaktör Vera Miettinen Innehållsleverantör Vera Miettinen, Evelyn Sõer, Mehdi Arai och Janne Niinivaara Projektplanering Lenape Design Grafisk designer Leena Seppänen Lättläst svensk bearbetning LL-Center Fotografier Vera Miettinen och Mari Lassinharju Projektchef Mehdi Arai Översättning från finsk text Helsingin seudun asioimistulkkikeskus Utgivare Ekonomiska Informationsbyrån (TAT) /ESF-projektet Samalle viivalle Beställningar tilaukset@tat.fi www.tat.fi/aineistot ISBN 978-952-7073-02-5 Publiceringsår 2014 Tryckning Copy-Set

Tigsu Planering och förverkligande av Tigsu: Advertising Kioski

– Chefen har huvudansvaret för att alla får vara sig själva. Om något känns otrevligt lönar det sig att tala om det. Om du till exempel har blivit mobbad ska du noggrant berätta vad som har hänt och hur det kändes, råder Miriam Attias.

Vi tackar Utbildningsstyrelsen och arbets- och näringsministeriet för granskingen av handbokens sakinnehåll. Vi tackar också arbetslivets representanter för intervjuer och värdefulla kommentarer. Samalle viivalle är ett ESF-projekt som koordineras av Ekonomiska Informationsbyrån (TAT). Projektet utvecklar bland annat tillvägagångssätt och modeller som underlättar orienteringen i arbetslivet och yrkesvalet för unga i högstadieåldern med en mångkulturell bakgrund.

HANDBOK HANDBOK

om utbildning utbildning och och arbetsliv arbetsliv om

23 23


www.samalleviivalle.fi

yrkeshögskola • universitet • arbetsansökan • arbetsintyg • yr

Profile for Samalle viivalle -hanke

Handbok om utbildning och arbetsliv för mångkulturella unga  

Handboken presenterar det finländska utbildningssystemet och tar upp speciellt sådana frågor om arbetslivet som gäller unga. Den är inriktad...

Handbok om utbildning och arbetsliv för mångkulturella unga  

Handboken presenterar det finländska utbildningssystemet och tar upp speciellt sådana frågor om arbetslivet som gäller unga. Den är inriktad...

Advertisement