Issuu on Google+

11

• Salt är ett oberoende nyhetsbrev för svensk livsmedelsindustri, som ges ut varje måndag. Nummer 11/99 är presslagt fredagen den 26 mars och det 27:e sedan starten. • Ansvarig utgivare och chefredaktör: Roland Fransson, telefon: 0200-81 00 52, fax: 0200-81 00 54, e-mail: roland.fransson@salt.se, webbsida: www.salt.se, adress: box: 195 12, 104 32 Stockholm. • Abonnemang: 0200-81 00 55. Pris per år: 1 900 kr (exkl. moms). Det går även att prenumerera på det dagliga e-postbrevet e-Salt. Pris per år: 1 300 kr. • Tryck: Norra Skåne Offset.

• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 29 mars 1999 •

EU-uppgörelsen i Berlin kan sätta krokben för WTOförhandlingarna mellan EU och USA. Om konflikten inte kan lösas hotas svensk havreexport för 400 miljoner och dansk fläskexport värd miljarden. En lösning på handelskriget mellan EU och USA tycks nu mer avlägsen än tidigare. Resultatet av EU-förhandlingarna i Berlin innebär att den förväntade avregleringen av EU:s jordbrukspolitik i princip uteblir helt. En stor stötesten i WTO-förhandlingarna är EU:s exportbidrag till jordbruket. Dessa kunde inte förhandlas bort vid EUtoppmötet i Berlin, och nu har utgångsläget försämrats. BEKYMMER

”Det kommer att orsaka bekymmer i WTO. Prissänkningarna blir inte sås stora som förväntat. I Uruguayrundan var det just exportbidragen som WTO kritiserade”, säger Olof Bohlin som är professor i lantbruksekonomi vid SLU i Ultuna. Sverige förespråkade långtgående avregleringar i EU:s jordbrukspolitik. Hårdnackat motstånd från främst Frankrike gjorde dock att drömmarna om ett avreglerat lantbruk blev till grus salt • nr 11 • 1999

Havreexporten hotas - WTO vill ha reformer och inte mycket mer. Så nu blir förhandlingarna i WTO långt mer komplicerade. Hotet om sanktioner från USA hänger kvar. Om hotet sätts i verket kan Svenska Lantmännen gå miste om en havreexport som är värd närmare 400 MKR inklusive EU:s subventioner. EN TREDJEDEL

Närmare en tredjedel av all havre som skördas i Sverige exporteras till USA med exportstöd från EU. Under förra året skeppades 350 000 ton till USA. En siffra som är närmats svindlande om den sätts i proportion till den totala skörden på 1 150 ton. ”Effekten kan bli drastisk. I värsta fall kan vi stå utan köpare. Då tvingas vi lagra och får ett överskott som hänger med framöver”, konstaterar Lantmännens exportchef Claes Nilsson. Han tror emellertid inte att hoten kommer att bli verklighet, en bedömning som delas av Niklas Johansson, politiskt sakkunnig på Utrikesdepartementet.

”Det finns ett antal vägar ut ur den här konflikten. EU:s ambition är att utsträcka tiden för att få fram de forskningsresultat som behövs för att blidka WTO”, säger han. Utöver havren finns ytterligare produktområden på USA:s lista som berör svenska företag. De största posterna är inälvor med en export värd närmare 17 MKR per år, frukt- och bärsaft för cirka 15 MKR samt skorpor och rostat bröd för drygt 10 MKR. För dansk del hotas en fläskexport värd ungefär en miljard. Många bedömare tror att USA valt att plocka in fläsket på listan för att pressa Danmark att spräcka EU:s enade front mot det hormonbehandlade köttet. Stellan Löfving

(Salt har listan över varorna som hotas av strafftullar. Se sidan 2)

Glad Påsk! önskar redaktionen

(nästa Salt kommer måndagen den 12 april)

salt • måndag 29 mars

EU-uppgörelsen trappar upp handelskriget med USA

Ja till dansk mejerifusion Både MD och Kløvers medlemsrepresentanter röstade i torsdags för en fusion mellan de båda mejerierna. MD Foods medlemsrepresentanter var enhälliga i sitt beslut medan Kløvers medlemsrepresentanter var något mer splittrade. Här röstade 41 emot fusionen och två röstade blankt. Hela 142 var dock för en fusion. Därmed står det klart att det mindre Kløver Mælk blir en del av nya MD Foods. Kløvers ordförande John Pedersen säger att beslutet att rekommendera fusion var svårt. Men han hoppas nu att andelsägarna lämnar eventuellt negativa känslor bakom sig och går in i det nya samarbetet på ett ”positivt sätt”. Men de som röstade nej är inte beredda att rätta in sig i leden riktigt än. Enligt Børsen söker nu ett antal sydjylländska mjölkbönder nya samarbetspartners i Tyskland. Vilket eller vilka mejeri det handlar om vill man inte avslöja, men en möjlig kandidat är det nordtyska stormejeri som blir resultatet av fusionen mellan Nordmilch, MZO, Bremerland och Hansano. 1


Vi vill ha era pressmeddelanden! red@salt.se eller fax: 0200-81 00 54

Stora leveransproblem i Scan Foods

fortsättning från sidan 1

VAROR SOM HOTAS AV STRAFFTULL: Exportvärdet har angetts vid de produkter som exporteras från Sverige. Vara

Exportvärde Mkr under jan- nov 1997

Nötkött, chark Fläskkött, chark . ................... 5.4 Inälvor .................................... 16.6 Slaktbiprodukter ................... 1.3 Roquefortost Blomsterprodukter Tomater Lök Tryffel Torkade morrötter Kastanjer Paprika Spannmål, gryn ..................... 187 Ullfett Kött av fjäderfä mm Tuggummi Halstabletter Choklad .................................. 0.5 Skorpor, rostat bröd ............. 10.8 Lingon- och hallonsylt .......... 4.3 Satsumas, konserverade Päron, konserverade Persikor, konserverade Druvjuice och druvmust Juice av andra frukter ......... 15.4 Rostad cikoria, kaffesurr. Beredd senap ....................... 0.2 Soppor, buljonger ................. 0.09 Mineralvatten ....................... 1.9 Foder, foderingredienser Lim, klister ............................. 0.54 Textilfiber ............................... 55 Garn Hårklippningsmaskiner Motorcyklar ........................... 4.7

Enligt Scan Foods VD Lennart Erlandsson är leveranssäkerheten företagets största problem för närvarande.

Hemköp börjar tröttna - söker nya leverantörer

Scan Foods, det nyformade marknadsbolaget inom Swedish Meatskoncernen, dras med mycket dålig leveranssäkerhet i vissa områden. Problemet är så stort att tålamodet nu börjar tryta bland kunderna. Klagomål har hörts främst från Hemköpsbutiker i östra Sverige. ”Vi är medvetna om detta. Det här har varit min högsta prioritet sedan jag tillträdde det här jobbet”, säger Lennart Erlandsson som är VD för Scan Foods sedan

årsskiftet. Problemen bottnar i strukturella förändringar som genomfördes i bolaget under förra året, främst i Stockholm och Örebro. Nu arbetar Scan Foods för fullt med att åtgärda problemen, och enligt Lennart Erlandsson finns en rad åtgärder som står på listan. ”Först och främst handlar det om att skapa en varuflödesorganisation. Men vi jobbar också med att rensa i sortimentet. Vi har massor av produkter, många

som vi i dag inte säljer särskilt mycket av”, säger han. Han kan inte slå fast någon tidpunkt när problemen ska vara lösta, utan säger att Scan Foods jobbar så fort man kan med frågan. Men under tiden börjar alltså kunderna att tappa sugen. TAPPAR PRESTIGEKUND

Uppgifter i tidningen Land Lantbruk gör gällande att ett flertal butiker, främst Hemköpsbutiker i Östergötland, nu börjar överväga att anlita andra leverantörer. Hemköp har tagit mycket stark ställning för det svenska köttet och utgör något av en prestigekund för det bondeägda Scan Foods. Stellan Löfving

Skonsam nedläggning i Gärsnäs I dessa dagar när Lears brutala hantering av fabriksnedläggningen i Bengtsfors upprör, hittar vi i livsmedelsbranschen ett motsatt exempel. Kronfågels avveckling i Gärdsnäs på Österlen har till och med kallats ”föredömlig”.

Totalt ...................................... 303.73 Källa: Näringsdepartementet

I januari fattade Kronfågel beslut om att lägga ner verksamheten i Gärsnäs. Tillverkningen av Stinas kyckling skulle istället flyttas till Valla i Södermanland. 85 anställda berördes. ”De som blir av med jobbet har naturligtvis svårt att se något positivt i situationen”, säger Kronfågels VD, Jan Sundgren. ”Vårt mål har varit underlätta för dem att trots allt se positiva möjligheter så småningom.” Redan från början inledde företaget ett samarbete med fack och Simrishamns kommun för att göra nedläggningen så skonsam som möjligt för de anställda.

Kronfågel vill ge de berörda hopp om nya möjligheter Kronfågel har i Gärsnäs-anläggningen startat IT-utbildning med inhyrda Komvuxlärare. 55 av de anställda tänker ta chansen på kursen som startar idag, måndag. Redan i ett tidigt skede kom företagshälsovårdens psykolog in i bilden. Meningen är att hon ska fånga upp samtliga de anställdas enskilda behov. Man vill på detta sätt hjälpa individer istället för anonym ”personal”. Jan Sundgren vill också gärna lyfta fram samarbetet med Simrishamns kommun. Datortek och lärotek har öppnats i samhället för Kronfågels anställda. Vård- och truckutbildning är några valmöjligheter. Kronfågel har också nära kontakt med de

lokala arbetsförmedlingarna och andra samhällsorgan. De anställda som hittat nya jobb tillåts omedelbart lämna Kronfågel. Redan har en grupp medarbetare gått över till Trelleborg AB. INTE SÅ MYCKET OM PENGAR

Men kostar all denna omsorg inte för mycket? ”Det handlar inte om så mycket pengar”, menar Jan Sundgren. ”Öppenhet är grundtanken. Och vi har haft en bra relation med facket under åren, vilket gör att vi jobbar bra tillsammans även i svåra stunder.” Jan Sundgren påpekar också att beslutet att lägga ner var en nödvändighet för fortsatt överlevnad och konkurrenskraft. ”Man lägger inte ner om man inte måste”, tycker han. Verksamheten i Gärsnäs avvecklas för gott den 31 juli i år.

‚ 2

salt • nr 11 • 1999


Tipsa oss! 0200-81 00 52

Svensk Vodka i Absoluts spår Lilla östgötska spritföretaget Svensk Vodka tar nu klivet upp i en ny division. Bolaget noteras på SBI och nya vodkan Svensk lanseras i London. Svensk Vodka är Vin & Sprits enda inhemska konkurrent att tala om när det gäller sprittillverkning. Sedan premiären 1996 har bolaget etablerat sig som leverantör av en rad spritsorter, alla med Systembolaget som enda marknad. Nu kliver bolaget upp i en ny division. Genom en nyemission och notering på SBI-listan ska ägandet breddas. I dag utgörs ägarkretsen av grundaren Mikael Andersson samt en handfull externa finansiärer, bland andra den kände fastighetsklipparen Sven-Olof Johansson. Men innan börsnoteringen genomförts kommer andra stora saker att hända med bolaget.

Börsnotering och exportsatsning för östgötasprit Hittills har profilen varit typiskt inriktad på den svenske konsumenten. Genuina, enkla produkter till lågt pris har varit filosofin. Men nu viker Svensk Vodka delvis av från den vägen. Genom ett samarbete med brittiska spritdistributören Calderhead satsar man på en inbrytning på den brittiska marknaden med den nya vodkan Svensk, eller Svensk Vodka Lake Vättern som den fullständiga beteckningen lyder. VATTEN FRÅN VÄTTERN

Produkten är en traditionell vodka, gjord på spannmålssprit som blandats med vatten från Vättern. Förpackningen är en hög

transparent flaska med raka linjer där ordet svensk avbildats som en spegelreflektion i vattenytan. ”Vi har tagit fram flaskan och konceptet i samarbete med formgivare i London”, säger Mikael Andersson. Flaskans design skvallrar om att Svensk Vodka i viss mån sneglat på en annan mycket framgångsrik svensk exportprodukt ”Absolut har trampat upp stigen, visst är det så”, konstaterar Mikael Andersson. Calderhead är en av Londons största spritdistributörer. Genom deras försorg har Svensk Vodka redan hittat in på ett fyrtiotal av Londons inneställen, trots att det egentliga lanseringsdatumet är satt till den åttonde april. ”Vi satsar på de trendiga ställena. Det här ska inte vara någon volymprodukt”, sammanfattar Mikael Andersson sin strategi. Stellan Löfving

Kraftig tillväxt för Synnøve Finden Synnøve Findens omsättning steg under 1998 med ungefär 60 procent. Nu hotas bolagets råvarutillförsel och för att kunna fortsätta tillväxten satsar man på nya områden. Synnøve Finden har slagit in en rejäl kil i Norske Meieriers monopol på ostmarknaden. Det har lyckats tack vare nya regler som tvingar Norske Meierier att leverera mjölk till konkurrenten mot sin vilja. Norske Meierier har svarat med krav på att få begränsa leveranserna. Det kravet tycks man nu få gehör för, vilket tvingar Synnøve Finden att söka nya vägar för expansion.

Prutar priset på Plenty med 3,3 MNOK För att minska sitt beroende av osten har bolaget beslutat utvidga sin kärnverksamhet till att även omfatta färdigmat och functional foods. Under förra året steg Synnøve Findens omsättning till 321 miljoner NOK, vilket är en 60-procentig ökning från året innan. Den största ökningen utgörs av organisk tillväxt, det vill säga ökad ostförsäljning. Under förra året förvärvades färdigmatsproducenten Plenty

Mat AS, och i februari blev det klart med förvärv av Matpakkecompagniet. I uppgörelsen med Plenty Mats tidigare ägare ingick en resultatgaranti, som färdigmatstillverkaren inte lyckades uppfylla. Därför har Synnøve Finden kunnat sätta ner köpeskillingen med 3,3 miljoner NOK. Koncernen gjorde en förlust på drygt 12 miljoner NOK, varav 9,7 miljoner NOK genererades i färdigmatstillverkningen, som omsatte 47 miljoner NOK. Mejeriverksamheten omsatte 274 miljoner NOK. För helåret blev resultatet ett minus på 3 miljoner NOK, men under andra halvåret uppnåddes en vinst på 1,7 miljoner NOK.

BANANKRIGET AVGÖRS OM TVÅ VECKOR • Den tidigare handelskonflikten kring EU:s bananimport är fortfarande inte löst. Ärendet ligger nu hos en särskild tvistlösningspanel hos WTO. Förhandlingarna har dock försvårats av EUkommissionens avgång och det politiska vakuum som följde. När det gäller bananerna har USA satt ner foten rejält. Man har sagt att strafftullarna ska gälla retroaktivt och kräver nu depositioner av leverantörerna. För svensk del kommer banankonflikten i värsta fall att drabba en export av småkakor, värd cirka 36 MKR per år.

INTENSIVA FÖRHANDLINGAR OM LÄSKIMPORTEN • Förhandlingarna mellan Sverige och Norge kring den kniviga frågan om den tullfria läsken pågår för fullt. Håkan Lagerberg från Sveriges jordbruksdepartement träffade torsdags representanter för den norska regeringen i Genève. Samtidigt förhandlar EU-kommissionen med Norge i Bryssel, och Håkan Lagerberg har goda förhoppningar om en lösning. ”Det här är ingen omöjlig fråga. Kanske kan vi ha en lösning framme innan veckan är slut”, säger han till Salt.

KF VILL INTE SÄLJA ALKOHOL • KF:s VD Roland Svensson ger sig nu in i debatten om alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln. Han säger till Dagens Industri att Systembolaget är en garant för mångfalden, och att handeln dessutom skulle få nya säkerhetsproblem om det fanns starköl, vin och sprit i hyllorna.

SKÅNEMEJERIER OMORGANISERAR • Den 1 april omorganiserar Skånemejerier sin verksamhet. Två nya affärsområden bildas: Nya Produkter och Internationella Af-

‚ salt • nr 11 • 1999

3


Vi vill ha era pressmeddelanden! red@salt.se eller fax: 0200-81 00 54

färer. De tidigare affärsområdena, Ost, Färskvaror, samt Råvaror & Industri, kvarstår. Det sistnämnda byter dock namn till Industri & Ingredienser. Tonvikten för affärsområde Nya produkter läggs på functional food och andra produkter med högt mervärde. ”För att överleva måste Skånemejerier stärka sin position som det lilla aktiva företaget. Vi måste arbeta med att ta fram nya och intressanta produkter och koncept med ett högt mervärde”, skriver VD Rolf Bjerndell i Skånemejeriers nyhetsbrev Mjölkens väg.

STORSATSNINGAR PÅ PRO VIVA OCH MÅVÄL • Skånemejerier kommer under 1999 att satsa stort på marknadsföring av två av sina mervärdesprodukter, Pro Viva och mättnadsyoghurten Måväl. Den förstnämnda, som lanserades i London med omnejd i januari ska under året lanseras på bred front över hela England. Marknadsföringen ska ske genom ett stort antal provsmakningar i butik, samt på tåg- och tunnelbanestationer. Måväl, som i Sverige än så länge bara finns att tillgå i Skåne, ska lanseras i Stockholmsområdet i mitten av april. I samband med lanseringen kommer ett presseminarium att hållas för inbjuda matskribenter, medicinjournalister samt övrig press. (Mjölkens väg)

UPPGÅNG FÖR DETALJHANDELN I JANUARI • Enligt SCB steg detaljhandelns omsättning med 1,9 procent i januari 1999 jämfört med december 1998, säsongrensat och korrigerat för kalendereffekter. Försäljningsvolymen för detaljhandeln med brett sortiment, där bl.a. varuhus och livsmedel ingår, steg med 0,3 procent från december till januari medan detaljhandeln med specialiserat sortiment ökade med hela 3,4 pro-

Karlstadskaffe på export Sex procent av kaffet från Löfbergs Lila i Karlstad gick på export under 1998. Och det är en siffra som kommer att fortsätta öka. Senast erövrade exportmarknaden är S:t Petersburg i Ryssland. Det var i juli förra året som Löfbergs Lila fick sin första order till S:t Petersbur g. Detta efter att ha varit på mässa i den ryska staden och senare hittat och skrivit avtal med en lokal distributör. Det är distributörens huvudvärk att hitta köpare som kan betala, i den ansträngda ekonomiska situation som råder i Ryssland. Men exporten till S:t Petersburg är förknippad med vissa chanstagningar även för Löfbergs Lila. ”Det är ju vårt varumärke, så vi måste ju satsa pengar på mark-

nadsföring”, säger Anders Edman, marknadsdirektör och vice VD. För närvarande är det Baltikum och våra andra grannländer som är Löfbergs Lilas främsta exportmarknader. I Norden handlar det om att företaget följt sina större kunder, bland annat Statoil, utanför Sveriges gränser. Via samarbetet med exempelvis Ikea når kaffet från Karlstad också många andra hörn av världen. SAMARBETAR MED IKEA

”När det gäller export prioriterar vi för närvarande just samarbetet med Ikea, samt marknaderna i Baltikum och S:t Petersburg.” Estland är den enskilt största exportmarknaden, där Löfbergs Lila gick in för fem år sedan. Det skulle visa sig vara ett smart drag.

Kraftig uppgång för Biogaia Bioteknikföretaget Biogaia Biologics rosar marknaden. Bolagets aktiekurs har klättrat nästan 20 procent efter tillkännagivandet om ett antal nya legokontrakt. Finska Ingman Foods lanserade nyligen en serie produkter med Biogaias reuteribakterie. Detta gav viss genklang i massmedia och ökade möjligen kännedomen om företaget, tror VD Peter Rothschild. ”Men den tyngsta orsaken är nog de fermentationskontrakt vi tecknat med en rad läkemedelsföretag”, säger han. De nya kontrakten avser bland annat legotillverkning av något som kallas shikimsyra. Ett av kontrakten har tecknats med en av världens riktigt stora medicinkoncerner. Bolagets fermentationsanläggning i Lund är fullbelagd för första halvåret 1999. ”Jag kan tyvärr inte säga vilken koncern det gäller. Men det handlar om ett virusläkemedel som tros kunna bli en riktig blockbuster”, säger Peter Rothschild. En viktig anledning till marknadens reaktion på de nya legokontrakten kan vara att de utgör ett inslag av låg risk i en aktie som i övrigt betraktas som en högoddsare.

”Där drack folk kaffe, ändå fanns inga varumärken på den estländska kaffemarknaden när vi kom in i bilden”, säger Anders Edman. Bland exportmarknader för framtiden nämner han bland annat Ukraina. ”Det bor 5,5 miljoner människor i S:t Petersburg, och 55 miljoner i Ukraina. Det är en klart intressant marknad, om än inte högprioriterad just nu.” Möjligheterna att exportera Löfbergs Lila är i princip obegränsade menar Anders Edman. ”Vi har förmodligen Europas modernaste rosteri, och ingen annan har en bättre produkt än vi. Men vi har ingen brådska när vi letar nya exportmarknader. Vi måste hinna lära oss av våra erfarenheter.” Anja Thorsén

MINSKAD VINST FÖR FAZER • Fazers vinst före skatt blev 204,3 miljoner FIM, något sämre än 1997 års 208,3 miljoner. Omsättningen växte med 6,6 procent till 4,8 miljarder FIM. Koncernens rörelsevinst var 214,7 miljoner FIM (274,7). 1997 års siffra inkluderar dock en försäljningsvinst av engångskaraktär på drygt 66 miljoner FIM. Omsättningsökningen på 6,6 procent under 1998 beror till hälften på ökad försäljning och till hälften på företagsinköp. Mest ökade försäljningen på bagerisidan och i koncernens Amicarestauranger. Fazer planerar fortsätt utvidgning genom företagsköp. Bland annat undersöker man det estniska bageriet Saile. Tillförordnade VD:n, Hans Olof Danielsson har dock meddelat att det inte är ”sannolikt” att Fazer köper Huhtamäkis sötsaksgrupp Leaf. Exporten till i huvudsak övriga Norden samt övriga Östersjöländer utvecklades stabilt under 1998, Ryssland då givetvis undantaget. Exportens andel av Fazers totala omsättning ökade till 40 procent.

‚ 4

salt • nr 11 • 1999


Tipsa oss! 0200-81 00 52

Arla sonderar terrängen i Norge Norge är en frestande marknad för Arla. Norrmännen är köpstarka och dessutom det folk vars smak på mejeriprodukter påminner mest om den svenska. Nu försöker Arla hitta genvägar för att komma undan nackdelar som införselavgifter och ostkvoter. För Arlas del handlar exporten till Norge om hårdost och sedan några månader tillbaka även fruktyoghurt. Den sistnämnda har redan erövrat 5 procent av marknaden i Osloområdet. Men eftersom Arla ligger i EU-landet Sverige bromsar avgifter expansion i större skala. För yoghurten handlar det om nästan fyra kronor litern i införselavgift. När det gäller ost är situationen litet annorlunda. Här finns fastställda kvoter på hur mycket ost som avgiftsfritt får exporteras mellan de båda grannländerna. ”Det rör sig om 2 500 ton om året åt vardera hållet, men av det

Diskuterar samarbete med Tine Meierier är bara cirka 500 ton vanlig hårdost”, säger Bengt Mårtensson på Arlas utvecklingsdivision. Arla exporterar cirka 150 ton ost om året till Norge. Det är främst hushållsost och riven ost under varumärket Gratella. ”Intresset i Norge för våra produkter är mycket större än så”, säger Bengt Mårtensson. ”Kvoten brukar ta slut när endast halva året gått.” INGET ALTERNATIV

Att exportera ost ”utanför” kvoten är inget alternativ eftersom avgifterna då är 28 kronor per kilo. ”Det är helt orimligt.” Bengt Mårtensson hoppas att de pågående förhandlingarna mellan EU och Norge ska innebära ökat tillträde till den norska

marknaden. Men i avvaktan på det har Arla också inlett diskussioner med Tine Norske Meierier. ”Det kan bli tal om att Tine legotillverkar yoghurt på norsk mjölk åt oss, medan vi ystar Jarlsbergost på svensk mjölk åt dem.” På så vis slipper mejerierna respektive avgifter. Bengt Mårtensson hoppas dock att sådana lösningar blir onödiga; han skulle föredra att Norge istället öppnar upp sin marknad för EU-länder. ”Med tanke på att en av våra största kunder i Sverige, ICA, nyligen köpt upp norska Haakon känns det konstigt att vi inte får leverera dit utan att bli pålagda avgifter. Och även KF har kontakt med norska kooperationen”, säger Bengt Mårtensson. Han tror att även norrmännen skulle uppskatta litet variation på mejerihyllorna. ”Det blir ju mer spännande om det inte bara är Tines produkter att välja mellan.” Anja Thorsén

Fördel Benecol i margarinkamp Unilever, som i en holländsk domstol begärt att lanseringen av Raisios Benecol stoppas i Beneluxländerna, har nu själv gått på en nit i kampen om europamarknaden för kolesterolsänkande margarin. Kampen mellan finska Raisio och multinationella jätten Unilever om att bli först med kolesterolsänkande margarin på europamarknaden tog en ny vändning förra veckan. Unilever, som gått till EU-kommissionen för att få sitt Flora pro-activ godkänt enligt förordningen om nya livsmedel, ”novel foods”, fick inte riktigt den reaktion som företaget tänkt sig. I en remissrunda i EU:s medlems-

länder har Tyskland och Sverige framfört invändningar mot produkten. Vilket kommer att försena Flora pro-activs lansering inom EU. Att Sverige har invändningar mot Unilevers margarin beror inte på att man betvivlar dess kolesterolsänkande förmåga. Snarare tvärtom. ”Vår invändning grundar sig främst på att vi anser det vara ett läkemedel, inte ett livsmedel”, säger Reggie Vaz, avdelningsdirektör på Livsmedelsverkets normenhet. ”Vi anser också att det krävs kompletterande uppgifter.” Förordningen om novel foods är från 1997 och alltså relativt ny. Livsmedelsföretag som avser att

lansera nya produkter på EUmarknaden måste inte få dem godkända enligt förordningen. Alternativet är att ansöka om att få produkten godkänd av de enskilda länder där en lansering är aktuell. Men det är inget alternativ för Unilever i nuläget. ”Eftersom de nu ansökt om godkännande under den aktuella förordningen får de vänta tills EU-kommissionen beslutat om godkännande i frågan”, säger Reggie Vaz. Hur lång tid det kan ta är omöjligt att säga. ”Det beror helt på hur diskussionerna går och hur ärendet hanteras. Anja Thorsén

cent under samma period.

DYRT LÄGGA NER VARBERGSLAKTERI • Löntagarkonsulten MA Partner bedömer att en nedläggning av Varbergsslakteriet skulle kosta 23 miljoner SEK i form av investeringskostnader i andra slakterier. Swedish Meats har tidigare beräknat kostnaden till 6 miljoner. Det skriver Land lantbruk. ”Gör Varbergsslakteriet till en pilotanläggning för export och utveckling av nya koncept. Här finns ökade affärsmöjligheter”, föreslår istället MA Partner.

DANMARK VILL EXPORTERA EKOLOGISKT • Den danska produktionen av ekologiska livsmedel ökar stadigt. Enligt nyhetsbyrån RB kan det snart vara dags för exportsatsningar, särskilt vad gäller mjölk. ”Det är nödvändigt för branschens framtid”, sade livsmedelsminister Henrik Dam Kristensen vid en utfrågning i Folketinget i onsdags.

DANISH CROWN PLANERAR STÄNGA JYLLANDSSLAKTERI • Det första att drabbas av fusionen mellan Danish Crown Vestjyske Slagterier tycks bli ett oxslakteri i Bylderup Bov på södra Jylland. Styrelsen i Danish Crown har förvarnat om en nedläggning, men beslut fattas först efter MBL-förhandlingar. 115 anställda berörs. Det rapporterar RB.

DANISH CROWN MANAR REGERINGEN ATT GE EFTER • Danish Crown är det slakteri som skulle komma att drabbas hårdast av de danska slakterierna i händelse av att USA gör verklighet av sitt hot om strafftullar. Slakterijätten, som ensam skulle stå för 80 procent av exportförlusten med avseende på svinkött, uppmanar nu den danska reger-

‚ salt • nr 11 • 1999

5


Vi vill ha era pressmeddelanden! red@salt.se eller fax: 0200-81 00 54

ingen att ”erkänna sitt nederlag” i köttkriget och istället lita på konsumenterna genom att godkänna USA:s förslag om att hormonkött till Europa ska märkas. Det skriver Børsen.

NORSKA AKERS EGG I SVÅR KRIS • Utbrytarna från Norske Eggsentraler, Akers Egg AS, har stoppat sina utbetalningar till leverantörer. I tisdags kallades medlemmarna till krismöte. Bakgrunden är enligt Nationen stora ekonomiska problem.

KRAFTIG NEDGÅNG I COCA-COLAS AKTIEKURS • Under den senaste veckan har en aktie i Coca-Cola kunnat köpas för 65-66 USD. En kraftig nedgång i värde sedan juli 1998, då priset låg på 80 USD. Kursnedgången förklaras bland annat av Coca-Colas strategi att på marknader i ekonomisk kris försäkra sig om framtida märkeslojalitet. Enligt Coca-Colas VD, M. Douglas Ivester, kunde exempelvis företaget ha sluppit förlust om man dragit sig ur Indonesien i samband med Asienkrisen. Istället satsade man ytterligare på att öka tillgången och sänka priset.

Nya grepp från Guldfågeln Kycklingköket ska vara ett provkök i verkligheten Kycklingföretaget Guldfågeln provar nya vägar. Med måltidsbutiken Kycklingköket, som nyligen öppnat i Malmö, vill bolaget komma närmare konsumenterna. Den nyöppnade måltidsbutiken är inte primärt ett försök att slå sig in på den överhettade snabbmatsmarknaden. Det har gjorts flera försök i den vägen redan. Internationella kycklingkedjan Kentucky Fried Chicken har försökt ett par gånger att slå sig in på den svenska marknaden, men utan framgång. ”Deras produkter tilltalar inte den svenska marknaden”, tror Guldfågelns ägare Jan Håkansson. Jan Håkanssons primära förklaring till Kentucky Frieds misslyckanden i Sverige är att deras produkter är alltför feta för den svenska smaken. ”Kyckling är sund mat. Vi har ansträngt oss för att låta det förbli så.” TRE OLIKA DELAR

KUBA ODLAR MINDRE SOCKER - OCH MER TOBAK • Kubas sockerproduktion har minskat stadigt sedan Sovjetunionens fall. Den forna supermakten var dels Kubas största marknad för sockerexporten, dels leverantör av gödningsmedel, jordbruksmaskiner och bränsle. Situationen i Kubas sockerproduktion har också förvärrats av dåligt väder och överexploatering av näringen. Kubacigarrerna har däremot öriket lyckats skapa en global marknad för. Därför odlas numera alltmer tobak i nästan alla delar av Kuba. Det skriver Financial Times.

Det finns tre olika delar i Kycklingköket. Närmast ingången finns en avdelning med kall mat, smörgåsar, sallader med mera. Sedan finns en avdelning för varm mat och i mitten en för snabbmat. Kycklingkökets meny är ganska modern i snittet. Wraps, panini, nudlar, thai och andra exotiska influenser gör upplägget ganska olikt de kycklingkedjor som haft framgång i andra länder. En sådan kycklingkedja är amerikanska Boston Chicken, som gick i konkurs före jul. Kedjan var en av de största på den amerikanska marknaden, men

klarade inte av den benhårda konkurrensen. Detta faktum har dock inte avskräckt Guldfågeln. HELT ANNORLUNDA

”Där borta är situationen en helt annan. Dessutom är inte vår ambition att etablera en ny snabbmatskedja”, säger Jörgen Kamph, Guldfågelns marknadschef. Tanken bakom Kycklingköket är istället att kunna testa av nya produkter och kunna fånga upp signaler från marknaden redan i ett tidigt skede. Jan Håkansson ser inte måltidsbutiken som en potentiell vinstmaskin. ”Vi hoppas givetvis att den ska gå runt. Men huvudsyftet är att få ut våra tentakler i verkligheten.”

Om Kycklingköket i Malmö blir en framgång, är det dock inte omöjligt att fler butiker etableras på ett eller annat sätt. ”Vem vet, om några år kanske det finns en sådan avdelning i varje Konsumbutik”, säger Jörgen Kamph med en gest mot snabbmatsdisken. Första verksamhetsåret ska förhoppningsvis generera en omsättning på mellan 6-7 MKR. Butiken är väl belägen strax intill en av Malmös gågator, och i lokalen intill finns SF:s Filmstaden. Målsättningen tycks således inte helt omöjlig att uppnå. Guldfågeln ingår i samma koncern som kläckeriföretaget Blenta. Guldfågeln omsatte 249 MKR under 1998.

Upphämtning för Milko Milko har lyckats vända 1997 års förlust på 7,6 miljoner till en vinst på 10,1 miljoner SEK under 1998. Omsättningen var 1,383 miljarder SEK (1,378). ”Ett fint resultat”, säger Milkos VD, Bo Berg. På plussidan återfinns Milkos ostförsäljning som ökade med 23 procent under fjolåret. Även försäljningen av smaksatta filer och yoghurt, grädde och crème fraiche, samt ostexporten till Tyskland, Finland och USA ökade. Liksom för de övriga mejerierna fortsatte dock Milkos konsumtionsmjölk att tappa mark. Nedgången under 1998 blev 2 procent. ÖKADE KOSTNADER

Kostnaderna ökade med cirka 2 procent, främst på grund av ökade IT- och marknadsföringskostnader. Milko byggde bland annat om sitt datanät och installerade ett nytt order- och lagersystem. Invägningen av mjölk från mejeriföreningens medlemmar minskade till 236 miljoner kilo (240). Milko väntar att den siffran kommer att minska ytterligare och har redan startat ett antal utredningar avseende antalet ysterier och k-mjölksanläggningar. Detta i avsikt att anpassa föreningen till den minskade mjölkproduktionen. Utredningarnas resultat kommer att presenteras under 1999.

‚ 6

salt • nr 11 • 1999


www.salt.se

HEMKÖP ÖKADE SEX PROCENT I FEBRUARI

Mellanår för Norrmejerier Norrmejeriers redovisar minskad vinst för 1998. 1 Mkr jämfört med 4 Mkr under 1997. Omsättningen var i princip densamma som under 1997. ”1998 har varit något av ett mellanår”, säger Norrmejeriers VD, Olof Wallin. ”Konsumtionsmjölken har fortsatt att tappa i volym, och lönsamheten på ostsidan är dålig på grund av lågprisimporten. Glädjeämnena är dock Västerbottensosten som efterfrågas alltmer samt att vårt specialsortiment tar marknadsandelar. Bland annat Verum Hälsofil som ökade med 14 procent under 1998.” Att Coca-Cola sänkte sitt pris

Västerbottenost glädjeämnet under september märktes enligt Olof Wallin direkt på Norrmejeriers försäljning av konsumtionsmjölk. ”Den förlorade tre, fyra procent i volym under hösten.” Olof Wallin ser dock också en sporre i den hårda konkurrens som K-mjölken utsätts för. MÅSTE BLI DUKTIGARE

”Vi måste bli duktigare på att avsätta mjölkråvaran i lönsammare produkter. Vi kan öka vår osttillverkning väsentligt, med relativt

EU DEAL MAY ESCALATE TRADE WAR • The deal from the EU summit in Berlin may cause problems in solving the trade war between the EU and the US. Some countries, including Sweden, hoped for a new farm policy with fewer subsidies. But France resisted this proposition fiercely and the outcome was that the present policy would remain. The export subsidies is one of the factors that has been criticised by the WTO, and the fact that they will now remain in EU’s farm policy may be a stumbling block in the negotiations.

SWEDISH OAT EXPORTS IN JEOPARDY • The trade war between the US and the EU is threatening Swedish oat exports worth almost 400 million SEK. Nearly a third of the Swedish oat harvest is exported to the United States, supported by heavy EU subsidies. But if the trade war concerning the European ban on import of meat treated with hormones cannot be dissolved, this import will be burdened by heavy punitive import duties. The oats are on the US list of products threatened by the import duties. So are several types of meat produce, which means that also Danish exports of pork are in danger. The Danes export pork worth a billion DKK to the US each year.

SCAN HAS DELIVERY PROBLEMS • Farmer owned Scan Foods has big problems keeping its deliveries. The problems are now so bad that some customers are considering the possibility of finding new meat suppliers. The problems are due to structural changes performed last year, and managing director Lennart Erlandsson says that his highest pri-

salt • nr 11 • 1999

begränsade investeringar. Då skulle vi kunna minska på mjölkpulvertillverkningen, som kommer att ge en allt sämre lönsamhet.” Omsättningen under 1998 var så gott som oförändrad; 1336 miljoner SEK (1341 miljoner). Marknadstillväxten för Norrmejerier under 1999 spås ske till största delen på ostsidan, specialprodukter samt smaksatt fil och naturell yoghurt. Exportförsäljning till Finland och England förväntas också komma igång. För Scan Luleå ökade den totala försäljningen under 1998 med 3 procent. Mest gick försäljningen av färdiglagad mat, som ökade med 15 procent. ority is to deal with this problem.

• Hemköps bruttoförsäljning ökade med 6,1 procent under februari, enligt ett pressmeddelande från bolaget. Försäljningen inklusive moms landade på 443 MKR (417). För hela 1999 har försäljningen ökat med 5,1 procent till 912 MKR (868).

SWEDISH MATCH: LÄGET ÄR GOTT • Swedish Matchs VD Lennart Sundén har gott hopp om företagets framtid. I bolagets årsredovisning skriver han att de pågående besparingsåtgärderna kommer att få effekt under 1999, med fullt genomslag under senare halvan av 2000. Rökfri tobak och cigarrer beskrivs som tillväxtområden. Cigarettverksamheten ska ha sitt fokus på Norden.

page seven

SWEDISH VODKA GOES WEST

• The small Swedish spirits producer Svensk Vodka has decided to raise new funds by taking their stock to the financial markets. The entrepreneurs behind the company hope to round up some 12 million SEK with this move. The money will be used to launch the company’s new product, the vodka Svensk, in Britain. Right now, Svensk is served on forty of London’s most trendy nightclubs and bars, but the definite launch will take place on April 8.

ARLA CONSIDERS NORWEGIAN PARTNERSHIP • Swedish dairy processor Arla has been quite successful in distributing yoghurt and cheese in Norway. But EU rules limit the access to the Norwegian market, and Arla is now negotiating with Norwegian Tine about a licensing agreement. If the deal works, Arla will produce Tine’s Jarlsberg cheese in Sweden, while Tine will make Arla yoghurt.

BENECOL ON THE WINNING SIDE • Unilever’s attempt to keep pace with Finnish Raisio in the race for domination of the functional margarine market has reached an obstacle. When Unilever wanted the EU to approve of the new product Flora Pro-activ, some countries asked for more research on the product. Raisio’s product Benecol is already on the market in some countries.

7


Posttidning A - PRIORITAIRE Returadress: Salt Media, box 19512, 104 32 Stockholm

salt • måndag 29 mars

Psst! Har du hört att...

Vill du hänga med i snacket? - prenumerera på e-Salt - dagliga nyheter i din e-postlåda

Från Findus till Falcon ... VINET SKULLE VARA I SÅSEN • När amerikanska vingrossisten Heublein nyligen gjorde ett försök att slå sig in på färdigmatsmarknaden blev det helt fel. Produkten ifråga hette Wine & Dine Dinner och innehöll en portion pasta med sås samt en liten flaska Chianti, allt i samma förpackning. Trevligt initiativ tyckte många, utan att inse att vinet ifråga var tänkt att hällas i såsen. Detta var nämligen inte angivet särskilt tydligt på förpackningen. Såsen smakade förstås bäver utan vinet. Och vinet var kraftigt saltat för att ge rätt smak åt såsen, men alltså knappast drickbart. Heubleins försök till brand stretching är mycket intressant och borde gått ett bättre öde till mötes. Samtidigt som det ger uttrycket Wine & Dine en helt ny innebörd.

...ATT MORÖTTER KAN ERSÄTTA CHIPS • Danskarnas smak för morötter har exploderat rapporterar kvällstidningen BT. Inom en nära framtid kommer flera danska producenter att börja marknadsföra den välsmakande rotfrukten, som ett nyttigare alternativ till fettdrypande snacks av olika slag. Naturligtvis skalad, skuren i smala stavar och förpackad i små inbjudande påsar för att få konsumenterna att nappa. salt • nr 11 • 1999

Smålänningen Lars Påhlson har gjort en spikrak karriär inom Nestlékoncernen. Men nu har han bytt arbetsplats och leder Falcon i kampen mot Pripps, Spendrups och billig importöl. Lars Påhlson har framlevt hela sitt yrkesverksamma liv i Nestlékoncernen. Han klev direkt från högskolan i Växjö till ett jobb som biträdande produktchef - det som i dag kallas trainee - i den schweiziska koncernen och har sedan klättrat upp i hierarkin. De obligatoriska åren utomlands genomförde han som assistent åt vice Europachefen i Schweiz. Han har jobbat med barnmat, djurmat, buljong, soppor och konfektyr. Senast var han affärsområdeschef för Djupfryst Norden. UTMANING

Men nu har han alltså vänt ärtorna ryggen och tagit rodret på Falcon. Steget från Findus till Falcon betecknar han som både naturligt och utmanande. Koncernerna Nestlé och Carlsberg verkar båda på eh∞global marknad men dotterbolagen arbetar trots detta på ett ganska fritt vis gentemot moderbolaget. ”Det finns många beröringspunkter, det rör sig i princip om samma bransch”, säger han. Men Carlsberg är för närvarande inne i en globaliseringsprocess som Nestlé redan tagit sig igenom. Koncernen satsar exempelvis stort i Kina, en marknad som förväntas bjuda stor tillväxt framöver. Steget från regional till glo-

Lars Påhlson hoppas på förändring av svensk alkoholpolitik

con numera släppt till systerbolaget Coca-Cola Nordic Beverages. Den hårdaste konkurrensen står dock inte att finna bland de svenska aktörerna. Istället är det privatimporten som oroar mest. Enligt Bryggarföreningens Ölbarometer privatimporteras 100 miljoner liter per år, vilket motsvarar lite mer än en tredjedel av all starkölsförsäljning i Sverige. ORÄTTVIS SKATT

Lars Påhlson har under sin karriär inom Nestlé arbetat med allt från barnmat till frysta ärter. Som nybliven VD på Falcon ser han en utmaning i den hårdnande konkurrensen på EUmarknaden.

bal aktör har inletts. Det finns även en annan viktig skillnad från Lars Påhlsons tidigare arbetsplats. På Nestlé fick han vänja sig vid att arbeta med marknadsledande produkter, på Falcon är det inte riktigt så. Här slår man i viss mån ur underläge och utmanar de stora. PRIPPS-RINGNES

De stora heter förstås PrippsRingnes. Spendrups är ungefär lika stora som Falcon på ölsidan men har dessutom betydande verksamhet inom läsk och softdrinks, ett område som Fal-

”Det är givetvis ett problem att vi inte kan konkurrera på lika villkor. Den svenska skatten är dubbelt så hög som den danska, och det vore inte mer än rimligt att punktskatten skulle kunna komma ner på samma nivå. På sikt kommer vi förhoppningsvis att få en utjämning inom EU.” En annan fråga som angår Lars Påhlson och hans svenska kollegor är tillgängligheten. Frågan om starköl i butikerna tycks nu för första gången tas på allvar även av politikerna. ”Det vore önskvärt att öka tillgängligheten”, konstaterar Lars Påhlson. Det faktum att även svenska politiker börjar överväga att tillåta starköl och andra alkoholhaltiga varor i snabbköpshyllorna är förstås en effekt av vårt medlemskap i EU. Samtidigt har också EU-medlemskapet satt stark press på bryggerierna. ”EU-medlemskapet är positivt. Konkurrens är alltid bra. Genom den ökade konkurrensen tvingas vi vara kreativa och duktiga på det vi gör, nämligen att marknadsföra och producera öl.” Stellan Löfving 8


Salt11_99