Page 1

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 2/3 2017 Årgång 16 Pris: 59 kr

Tid från 112-samtal – ambulans på plats

drönare

– hjälper räddningstjänst

min poliskollega dog – vem bär ansvaret

sjöräddningshunden – söker stående från båt

Senaste blåljusnyheterna på nätet - www.s112.se


Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se


ledare

samverkan är och ska vara ett nyckelord... Och jag skulle vilja gå ännu ett steg längre och slå fast att samverkan är ett måste, inte bara ett nyckelord.

politiska partier. Mina och redaktionens åsikter överensstämmer inte alltid med tidningens innehåll. För åsikter som framförs i artiklar, krönikor och debattinlägg svarar alltid intervjuade personer och respektive textförfattare.

Men först av allt. I skrivande stund går mina tankar till en blåljusmedarbetares anhöriga och kollegor. Hundföraren Pierre Nilsson, 37, och hans tjänstehund Hulken omkom nyligen i en trafikolycka utanför Hässleholm. Båda var, runt midnatt, på väg till ett hundförarjobb i Skåne när olyckan inträffade. Under färden kolliderade polisbilen med en långtradare. Det blev en våldsam kollision.

En i sammanhanget mycket viktig poäng. Hos oss finns inga slutna rum eller dubbla agendor! Vi välkomnar seriösa texter, både berömmande och kritiska, på alla nivåer! Men vi tar kraftfullt avstånd från alla former av rasism samt för nedsättande och förolämpande uttalanden.

sin plats i tidningen och för tidningsprenumerationer till sina Alarm-medlemmar.

Samverkan betyder enligt Nationalencyk-

Samverkan 112 har som största ambition, att

Ökad och ömsesidig kunskap om olika parters

lopedins ordbok (1996) ”gemensamt handlande för visst syfte.” Ett kan det tyckas, riktigt ospecifikt begrepp. Samtidigt naturligt, eftersom samverkan är ett ord som förekommer i en mängd olika sammanhang.

Samverkan för oss och tidningen Samverkan

112 är inte på något sätt ospecifikt. Vi är och ska alltid vara en öppen och trovärdig aktör för hela blåljusfamiljen inklusive dess intresse- och fackliga organisationer. Magasinet Samverkan 112 står ägar- och åsiktsmässigt oberoende i förhållande till företag, fackliga organisationer och

ingen ska behöva känna oro för att framföra sina åsikter, förslag eller synpunkter. Hos oss har alla den självklara rätten. Och rätten att få dessa publicerade. Vän av ordning har frågat. Varför finns alltid Alarm Ambulansförbundets åsikter i tidningen, när Ni utger er för att vara fackligt obundna?

ståndpunkter sprider kunskap och är en mycket viktig samverksansform. Varför inte byta konkurrens mot samverkan och bli starka tillsammans! Trevlig sommar och på återseende i september!

Än en gång. Alla organistioner och verksam-

heter är välkomna att göra sin röst hörd på samma villkor som för Alarm Ambulansförbundet. Förbundet är en av tidningens många och värdefulla annonsörer. Alarm betalar för

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden www.s112.se

Utgivningsplan 2017 NR 1 - Utgivningsvecka 10/11 Materialdag annonser: 6 februari NR 2/3 Dubbelnummer - Utgivningsvecka 28 Materialdag annonser: 8 maj

Övriga medarbetare i detta nummer Mikael Bergström, Henrik Johansson, Pierre Kjellin, Rebecca Lindholm, Fredrik Mårtensson, Elliot Turvall och Sören Viktorsson. Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

NR 4 - Utgivningsvecka 37 Materialdag annonser: 25 augusti NR 5/6 Dubbelnummer - Utgivningsvecka 52 Materialdag annonser: 30 november .

Upplaga 2 500 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garanterad full anonymitet.

samverkan 112 nr 2/3 2017

3


innehåll

20 framtidens teknik

18 patientsäkerhet

6 blåljusnytt Blandat

8 min poliskollega dog Vem bär ansvaret?

10 intervju med anna starbrink Hälso- och sjukvårdslandstingsråd

12 ducka inte för centrala frågan Fråga om suicidprevention.

14 Kustbevakningens fartyg KBV 002 Sjöräddningsinsatser i Medelhavet

18 patientsäkerhet i ambulans Forskning

20 framtidens teknik är redan här Drönare till stor hjälp

24 olika krav ett bekymmer Irritation hos bärgningsföretagen

4

samverkan 112 nr 2/3 2017

24

8

ansvaret på fel myndighet

min poliskollega dog

26 årets flisakongress Jönköping 19-21 september

28 Standby Blue Light Challeng 48 km på rullskidor

30 krönika Kolumnist Henrik Johansson

32 ambulans sm i golf Ambulansens kamratförening i Skåne

34 patienten ska ses som en kund Prehospital akutsjukvård i Finland

36 vi hittade synergieffekter Samverkan med social- och hälsovård

40 sjöräddningshunden Söker stående från båt

42 responstider Ambulanssjukvård & räddningstjänst

46 responstider Ambulanssjukvård & räddningstjänst

50 MÖTESPLATS SAMHÄLLSSÄKERHET Kistamässan 28-29 november

52 alarm ambulansförbundet Sommar, morötter och Povel Ramel

54 branschkryssning MED R.A.P.S. Viking Cinderella

56 ambulans2017 Tema - Personcentrerad vård

60 backspegel Historisk händelse för 40 år sedan

64 LÄKEMEDEL och diverse regelverk Frågan står ännu helt olöst

66 branschregister Leverantörer

www.s112.se


PLATINUM VALUE ADDED RESELLER Professional and Commercial Radio Elite Specialist Mission Critical Radio Systems Specialist

LEDNINGSSTÖD FÖR VERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR. Under namnet Four:C Family tillhandahåller vi applikationer för såväl central som mobil ledning. Lösningar som idag bidrar med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra... • • • • • • •

Samhällsskydd Mellersta Skaraborg StorStockholms brandförsvar Länstrafiken i Örebro Län Räddningstjänsten Örnsköldsvik Rtj Karlstadregionen Länstrafiken Västmanland Rtj Östra Götaland

celab.se/fourc


blåljusfamiljen / Blandat

20 taggade aspiranter uttagna

Falck Ambulans har överklagat upphandlingen i region skåne

Foto: Kustbevakningen

Foto: Falck Ambulans

AKTUELLT. Region Skånes upphandlings-

strategiutskottet beslutade den 19 maj att ambulanssjukvården i Östra Skåne ska utföras av Premedic Östergötland AB. Premedic fick ett preliminärt tilldelningsbeslut om att de ska bedriva ambulanssjukvård åt Region Skåne i distrikt 4. Falck ambulans har nu överklagar upphandlingen till förvaltningsrätten, som nu kommer att avgöra tilldelningsbeslutet. Distrikt 4 innefattar Osby, Broby, Perstorp, Hässleholm, Bromölla, Kristianstad, Degeberga, Tomelilla och Simrishamn. Distriktet har ca 214 000 invånare. Antalet

ambulansuppdrag uppgick 2016 till 28 400 stycken (Prio 1, 2 och 3). Avtalet sträcker sig till 31 januari 2023 (fem år) med rätt till förlängning upp till två år till en kostnad av cirka 128 miljoner per år. Det ska säkra att ambulanssjukvården i distrikt 4 bidrar till en vård av god kvalitet och hög tillgänglighet. Patienterna ska få en effektiv och trygg ambulanssjukvård, där ett krav är att 90 procent av befolkningen ska nås av ambulans inom 20 minuter vid ett Prio1 uppdrag. ■ Källa: Region Skåne

2:a september blir den första nationella ambulansdagen

UTBILDNING. I början av juni blev Kustbevakningen klar med rekryteringen av 20 nya aspiranter som påbörjar sin utbildning i mitten av augusti i Karlskrona. – Vi har fått många bra sökande och nu har vi 20 personer som är mycket taggade på att börja sin utbildning, säger Erik Danielsson på HR-enheten. I rekryteringsprocessen ingår förutom intervju också en hel del fysiska tester: löpning, simning, manövreringsprov (att köra båt) samt en psykologisk bedömning som Rekryteringsmyndigheten håller i. Av de 20 uttagna aspiranterna är fem kvinnor. Kustbevakningens mål är att öka antalet kvinnliga anställda inom kärnverksamheten till minst 25 procent kvinnor fram till 2025. I dag är andelen kvinnor 18 procent i kärnverksamheten. ■ Källa: Kustbevakningen

polisflyget hittade två-åring Foto: Jimmy Gustafsson

Foto: SÅ

AKTUELLT. – Vi har tillsammans med flera

aktörer kommit fram till att den första lördagen i september är en bra dag för att visa upp ambulanssjukvården och vad våra verksamheter gör dagligdags, säger Tony Ek, ambulanssjuksköterska i Tierp och ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor. 6

samverkan 112 nr 2/3 2017

Under dagen är det tänkt att ambulanssjukvården möter allmänheten både på ambulansstationer och på allmänna platser som torg och gator för att berätta om verksamheten och visa upp ambulanser. – Vi vill dels visa upp hur en modern ambulanssjukvård fungerar, men givetvis passa på att öka kunskapen om egenvård och hur vi tillsammans kan minska risken för olyckor och sjukdom. Förhoppningen är att hela den svenska ambulanssjukvården öppnar upp sina ambulanser och stationer under lördagen till allmänheten. ■ Källa: RAS

AKTUELLT. Med hjälp av kamerorna i de nya helikoptrarna hittades nyligen en två årig pojke som varit försvunnen i flera timmar. Pojken hade varit ute vid ett skogsområde med sin ena förälder och deras hund när han försvann. Poliser, hundförare och även frivilliga letade, men hittade honom inte. Tack vare polisflygets värmekamera upptäcktes pojken sovandes i skogen, och kunde komma hem till sin familj igen. ■ Källa: Polisen www.s112.se


Årets ambulanssjukvårdare jobbar i sörmland och nyköping

Foto: Privat Från vänster. Pär Johansson Ambulance Sweden, årets ambulanssjukvårdare Bengt Sjögren, Euan Morin, ambulanssjuksköterska, som nominerat vinnaren fick en S-Cut QE och ambulanssjukvårdare Christopher Eriksson, jurymedlem, Ambulance Sweden. NOMINERING. Med ett nyinstiftat pris vill

Ambulance Sweden och Samverkan 112 lyfta fram yrkeskategorin ambulanssjukvårdare - med en årlig utmärkelse. På många håll i vårt avlånga land består ambulansbesättningen av en ambulanssjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Tillsammans arbetar de med prehospital akutsjukvård och möter patienter i alla åldrar som drabbats av akut sjukdom eller skada. Ett 20-tal ambulanssjukvårdare från Skåne i söder till Jämtland/Härjedalen i norr blev nominerade till utmärkelsen. Det var så fantastiskt, att som jurymedlem, läsa alla fina motiveringar som ambulanskollegor skickat in. Ett stort tack för alla välskrivna och starka bidrag! I juryns motivering till landstinget Sörmland och till ambulanssjukvårdaren i Nyköping, Bengt Sjögren står det: ”Bengt personifierar den rutinerade ambulanssjukvårdaren och är med sin enorma empiriska kunskap, kliniska blick och beundransvärda teoretiska kunskaper en förebild för alla personalgrupper inom vår verksamhet". Nomineringstext: 1978 värvades årets ambulanssjukvårdare till Sörmlands ambulanssjukvård från landstingets vaktmästeri. Detta var i sig inget ovanligt men speglar en del av den yrkesmässiga förändring Bengt upplevt under sin ambulanskarriär. www.s112.se

Från vård med gaspedal, önskemål om sjukvårdsutbildning till dagens högteknologiska prehospitala akutsjukvård. Bengt personifierar den rutinerade ambulanssjukvårdaren och är med sin enorma empiriska kunskap, kliniska blick och beundransvärda teoretiska kunskaper en förebild för alla personalgrupper inom vår verksamhet. Att arbeta inom detta yrke i 39 år är i sig anmärkningsvärt men att göra det med den entusiasm och nyfikenhet som Bengt gjort är minst sagt imponerande. Bengt är en kollega med stor personlig integritet och en kollega vi alla lutat oss mot vid något tillfälle under våra karriärer inom den sörmländska ambulanssjukvården. Han är en stor trygghet att ha med sig på de akuta uppdrag som för stunden kräver fokus, kunskap och förmåga till lösningar utanför den berömda boxen. Vid de uppdrag som inte är av den akuta arten skapar Bengts fantastiskt vältajmade humor en vårdmiljö som underlättar för anhöriga, kollegor och fram för allt patient.

Bengt Sjögren, hedras med diplom och en specialtillverkad och unik guldring. Svensktillverkad plånbok i äkta skinn och en gratisprenumeration på Samverkan 112. Foto: Privat

Bengt går i pension i år och vi är många som har något minne från då Bengt stöttat oss som nya inom yrket oavsett om detta var för ett år, tio eller trettio år sedan. I mina ögon är detta en värdig vinnare av utmärkelsen Årets Ambulanssjukvårdare 2017. ■ Euan Morin, ambulanssjuksköterska, Ambulanssjukvården Sörmland och Nyköping.

Bengt Sjögren

I nästa nummer av Samverkan 112 kommer en längre intervju med Bengt Sjögren.

samverkan 112 nr 2/3 2017

7


polis / Debatt

Foto: jens christian

Hundföraren Pierre Nilsson, 37, dog i olyckan utanför Hässleholm. Han var på väg till ett hundförarjobb i Skåne när olyckan inträffade. Framkörningstiden från Karlshamn visade enligt bilens GPS vara 2 timmar och 15 minuter. Under den resan kolliderade han med en lastbil. Det blev en våldsam kollision. Ett av Pierre Nilssons sista uppdrag blev att räddada en annan människas liv. Pierre och hunden Hulken letade upp en deprimerad person som just stod i begrepp att hänga sig. Hulken skadades i olyckan och fick avlivades.

Min poliskollega dog

- vem bär ansvaret? Polisinspektör Mimmi Ekfeldt, lokalpolisområde Ängelholm, skrev brev till rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman. Jag skriver detta till er för jag anser att det är följden av beslut som ni tagit som lett fram till att det som hände i måndags natt kunde hända. Jag ber er att ändra på det som står i er makt att påverka så det snarast sker en förändring. Försök att i största möjliga mån förhindra att någonting liknande händer igen. Jag jobbar i lokalpolisområde Ängelholm sedan 2008. Min huvudsyssla är att bedriva ingripandeverksamhet, det vill säga jag kör utryckning. Vi är ett relativt stort område med fyra kommuner. I området inkluderas två motorvägar vilka är tämligen olycksdrabbade, speciellt vintertid. Varje pass rullar det ut en (1) 8

samverkan 112 nr 2/3 2017

polisbil i utryckningsverksamhet. Det vill säga två (2) poliser som förväntas täcka detta område. Det är inte tillräckligt eller rimligt någonstans. Vi har ofta lång framkörning till de ärenden som ropas ut från larmcentralen. Och det är inte sällan det saknas radiobilar som kan åka på högprioriterade ärenden i den takt de rings in. För varje gång det saknas bilar blir en allmänhet lämnad utan hjälp. Jag har svårt för att förlika mig med det.

lan ärenden och man försöker effektivisera allt man kan för att räcka till. Innerst inne inser jag att man gör sig själv och sina kollegor en björntjänst då vår ledning kan fortsätta visa upp goda resultat medan vi stressar vidare med mindre och mindre resurser till följd. Men natten mot tisdag hände det som jag länge haft på känn, det som inte fick hända hände. Och det berör mig mer än jag först förstod.

Resultatet av nästintill obefintliga resurser och snedvriden statistik blir att ambitiösa och lojala poliser försöker räcka till ändå. Jag kan bara tala för mig själv när jag säger att man står på för att hinna mel-

Jag och min kollega arbetade från klockan 22 till 07. Vi fick ett ärende med smitning trafikolycka där vi även misstänkte narkotika-, alternativt vapenbrott. Med utgångspunkt av vad vi ansåg vara www.s112.se


ett bra spårningsläge bad vi om biträde av en tjänstehund. Det fanns ingen hund i tjänst i nordvästra Skåne. Det fanns heller ingen ledig hundresurs i varken övriga Skåne eller Halland. Vi blev informerade om att en hundpatrull från Kristianstad vad budad. Vi tilldelades insatskanal 33 men under tiden vi fick klart med kanalen ringde jag personligen upp hundföraren. Han hette Pierre och lät otroligt trevlig, driven och vänlig. Jag drog ärendet för honom och han meddelade att han körde från Karlshamn. Framkörningstiden visade enligt bilens GPS vara 2 timmar och 15 minuter. Han skojade lite om att han skulle försöka köra in lite tid men vi enades om att han skulle ta det försiktigt med anledning av vilt. För att göra en lång historia kort så drabbade denna händelse mig hårt då jag länge haft en känsla av att detta skulle kunna hända till följd av polisens omorganisation. Att godhjärtade, lojala poliser utsätter sig för så stora risker att de till

och med förlorar livet för att ställa upp för andra kollegor och allmänhet. Man känner sig tvungen att gasa på för att hinna. För att man vill göra skillnad. Radioutropet som kom om den voltade polisbilen, vår körsträcka dit som kändes som en evighet, våra obesvarade utrop på insats 33 om att vi var på väg så fort vi bara kunde för att hjälpa, tystnaden och stillheten som rådde när vi väl kom till olycksplatsen. Bland alla blinkande brandbilar, ambulanser och polisbilar var det enda jag hörde tjänstehunden som gnydde inifrån den demolerade polisbilen. Allt rullar fortfarande om igen i mitt huvud. Någon måste ansvara för att det kunde hända hände och framför allt måste det förändringar ske så att det aldrig händer igen. Det kan inte bara avfärdas med att varje förare bär ansvar för sin egen körning. Detta kunde varit vem som helst då majoriteten av alla poliser är otroligt lojala. Det måste förbyggas så det aldrig händer igen.

Det flaggas på halv stång, skickas hjärtan och styrkekramar, men nu måste något göras. Nu får det vara nog. Ge oss tillbaka förutsättningarna att kunna utföra vårt arbete på ett säkert och professionellt sätt. Rimliga transportsträckor, rimligt med personal. Öppna ögonen för verkligheten och ställ inte in skärpan efter statistik som man valt att vinkla på passande sätt för en ickefungerande verksamhet. Med önskan om förändring och upprättelse för min kollega Pierre Nilsson med tjänstehund. Pierre blev bara 37 år gammal. Värna om de goda och lojala. Gör svensk polis till något att vara stolt över igen. Fotfolket är fantastiskt, men hos er, högsta ledningen, finns det mycket mer att önska. Låt denna så fruktansvärt onödiga olycka bära med sig något annat än sorg. Inga fler tomma ord och löften, utan börja i stället att arbeta för en förbättring. I dag. ■

Säkerhet och arbetsmiljö i fokus Två personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet. Vill du veta mer?

026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se www.s112.se

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken

samverkan 112 nr 2/3 2017

9


hälso- och sjukvård / Stockholms läns landsting

intervju med

Anna Starbrink (L)

Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Stockholms läns landsting I en debattartikel lyfte du tillsammans med din partiledare upp behovet av att anställa fler personer inom vården. Bland annat hänfördes att sjuksköterskor skulle få bättre möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens. Det blev livat efter artikeln och Vårdförbundet gick i vass replik. Text: henrik johansson FOTO: Frida Rönnholm/ People76

Vi politiker måste ha modet att angripa alla former av skråtänkande som över tid låst upp många funktioner i vården"

Anna Starbrink är landstingsråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsnämnden, övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor. Men även för jämställdhets- och kulturfrågor. Ett ansvar som berör 2,3 miljoner stockholmare och över 40.000 medarbetare.

10

samverkan 112 nr 2/3 2017

www.s112.se


– Jag tänker att jag börjar får rätt. Vi använder idag sjuksköterskor på ett osmart sätt. Göran Stiernstedt skrev en utredning om att en del av sjuksköterskornas uppgifter kan utföras av andra, det vill säga sådana arbetsuppgifter som egentligen inte alls kräver sjuksköterskeexamen. – Många jag möter inom vården anser att vårdteam måste arbeta mer tillsammans. Vi politiker måste ha modet att angripa alla former av skråtänkande som över tid låst upp många funktioner i vården. – I vårt förslag till ny sjukvårdspolitik arbetar vi för att minst fem sjukhus till i landet ska drivas av en privat eller idéburen aktör. – En fastläkarreform är viktig och vi vill att alla vårdgivare ska vara skyldiga att erbjuda lika bra digital tillgänglighet som fysisk. – Vi vill också återinföra vårdbiträden.

reformera portalparagrafen

– Vårt parti vill reformera den så kallade portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen (§ 2 HSL). I dag står det att ”målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.” – Vi vill vända på det, så att det är varje individs rätt till god vård som står i centrum, inte ”befolkningen”. Dagens lagtext kan tolkas som att vården ska ransoneras. Individer som behöver vård ska också ha rätt att få tillgång till god och jämlik vård och därtill äga rätt att själv välja vårdgivare.

Vad tycker du att andra personalgrupper kan göra?

– Städning, transporter och servering av lunch för att nämna några exempel.

Ni har fått mycket beröm för era satsningar på prehospital psykiatriambulans i Stockholm. Vad säger du om denna verksamhet och vill du se en utveckling av densamma?

– Ja det är väldigt roligt och vi ser fram mot en ordentlig utvärdering. Människor i djup kris ska mötas av vården, inte uniformerad polis. – Fler landsting utvecklar liknande verksamheter och behovet är enligt min mening stort i hela landet.

Utan en fri marknad så kör den offentliga sjukvården i diket hävdar en del debattörer. Hur kommer det sig att SLL inte har lagt ut mer verksamheter på entreprenad? www.s112.se

– Jag får alltid frågan från andra vinkeln. Vi inför fler vårdval. Vi har på 10 år infört 35 vårdval och jag vill gärna upphandla fler sjukhus. Ett skäl att få vågar satsa på att driva privat vård just nu är osäkerheten på om man vågar satsa på sjukvården. – Över 1 miljon invånare i Stockholms län har privat husläkare. Jag är inte heller en motståndare till verksamhet i förvaltningsform. – Det är i grunden bra med fler utförare som kan verka under samma förutsättningar. Både som patient, invånare och medarbetare i vården, ska du i alla lägen vara trygg i att vårdens resurser används klokt. Rätt kompetens på rätt plats. Vad anser du om det principiella att skapa landstingsbolag, exempelvis där man inom SLL bedriver ambulanssjukvård i det landstingsägda ambulansbolaget AISAB?

– Vi har en hel del verksamhet som drivs av landstingsbolag. Principiellt kan jag tycka att vi likväl skulle kunna bedriva dem i förvaltningsform.

Vore det inte bättre att bedriva all verksamhet i konkurrens mellan marknadens aktörer?

– Jag är en stor vän av privata aktörer, men även landstinget behöver bedriva sjukhus. Det är värdefullt att det bedrivs fler bolag – men inom vården är det exempelvis olämplig att bedriva privat tvångsvård.

Frågor om människors säkerhet är högaktuell just nu. Efter attentatet på Drottninggatan i april så hyrde ambulansentreprenörer och även SLL in resurser från företag som har ambulanser (evenemangsbolag) men det saknades Rakel-enheter (radioapparater). Finns det skäl att stärka upp landstingets beredskap för oförutsedda händelser?

– Absolut, väldigt mycket fungerade bra den förfärliga dagen, men självklart måste alla aktörer se över sina verksamheter. Vi behöver öka säkerheten och utveckla flera områden för att kunna stärka beredskapen. Man kan nästan inte öva för mycket.

Vad anser du om vandelsprövning inom sjukvården, d. v. s. att det sker kontroller mot straff- eller misstankeregister av anställda inom landstingets verksamheter samt bland upphandlade utförare. Inte sällan kommer vårdpersonal inför möten med såväl utsatta som värnlösa medborgare.

– Är man särskilt utsatt så måste det finnas en förtroendefull relation. Om man generellt ska utföra registerkontroller är jag tveksam till, men inom exempelvis ambulanssjukvården där personalen ibland möter mycket utsatta människor, så kan det vara befogat. Det är förstås också skillnad på att vara dömd till straff och att ha varit misstänkt. Bengt Westerbergs slogan från landsmötet 1990; "att våga ta till hårdare nypor för ett mjukare Sverige" - är det fortfaran- de högaktuellt?

– Ja, det beror på vad man menar med hårdare nypor. Att förbjuda barnäktenskap och hedersförtryck är att värna de allra mest utsatta. Vi ska i alla lägen värna de sköra och mest utsatta i samhället. Det glömda Sverige var en paroll - det är i allra högsta grad högaktuellt. Man ska få den vård man behöver. ■

responstider - på sidorna 42-48

Uppgifter om responstider för länets ambulanser kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att första ambulansenhet är framme.

Tidsindikatorerna är ett medianvärde i minuter.

2016

2015

2014

Stockholm

11,3

10,8

10,9

Solna

11,3

10,8

11,0

9,2

Danderyd

12,0

11,6

12,0

10,8

Sundbyberg

12,2

11,7

11,7

9,6

Södertälje

12,5

11,9

12,3

10,4

Täby

12,7

12,7

12,6

8,8

Huddinge

12,8

12,3

12,7

11,1

Lidingö

13,0

12,6

13,1

8,6

Botkyrka

13,4

12,8

12,7

10,9

Sollentuna

13,7

13,0

13,3

9,6

Upplands Väsby

14,0

13,4

13,7

9,6

Haninge

14,2

13,4

13,6

11,5

9,1

Nacka

14,3

14,0

13,8

12,6

Tyresö

14,4

13,9

13,4

10,0

Järfälla

14,5

14,0

14,1

9,1

Salem

15,3

15,0

14,8

12,5

Upplands-Bro

16,2

14,5

15,8

13,5

Österåker

16,2

16,0

16,0

11,2

Ekerö

16,6

15,7

16,7

13,5

Vallentuna

16,7

15,9

16,2

12,0

Värmdö

17,2

17,1

17,6

13,3

Sigtuna

18,2

17,7

17,7

12,5

Norrtälje

18,5

18,6

19,3

14,0

Nykvarn

20,0

19,1

19,8

13,3

Nynäshamn

20,3

19,6

19,4

12,2

Vaxholm

21,6

21,0

21,1

14,4

samverkan 112 nr 2/3 2017

11


räddningstjänst / Självmord

DUCKA INTE

för den centrala frågan I Ådalen utbildar Räddningstjänsten även externa parter i kunskap om självmord. Kursledaren Andreas Hägg märker en tydlig attitydförändring i samhällets syn på frågan.

text: Fredrik Mårtensson

– Från att ha varit lite tabu att tala om så finns nu ett helt annat engagemang för att minska antalet självmord. Det märks egentligen på alla plan: intresset för vår utbildning, att det finns en statlig nollvision och hur media skildrar frågan, säger han.

vi och några till

Andreas Hägg tog sig an frågan om suicidprevention. Foto: Privat

12

samverkan 112 nr 2/3 2017

Det är inte helt vanligt att Räddningstjänsten arbetar med suicidprevention utanför den egna organisationen. – Men jag vet att det förekommer på några andra ställen också som Värmland, Stockholm och Småländska höglandet, säger Andreas Hägg, som själv arbetar vid Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen (HKÅ) med stationering i Kramfors. 2011 fick Räddningstjänsten en förfrågan via ett samordningsförbundet för landstinget och ett par kommuner i Västernorrland att mer aktivt börja arbeta med suicidprevention. Andreas Hägg blev tillfrågad av arbetsgivaren om att ta sig an frågan. Räddningstjänsten HKÅ – som har verksamhet i Sollefteå, Härnösand www.s112.se


och Kramfors - arbetar enligt ett australiskt koncept, MHFA, som kan översättas till Första hjälpen till psykisk hälsa. – Intresset har som sagt ökat för i början fick vi kämpa för att få in deltagare och nu har vi lite svårt att hinna med den här biten och behöver utbilda fler MHFA-instruktörer, säger Andreas Hägg. – Utbildningen är på två heldagar och vi har en ambition att genomföra tre utbildningsomgångar per år med totalt runt 40-45 deltagare. Vilka är det som deltar i MHFA?

– Det är några yrkeskategorier som är mer representerade som lärare, personal från Svenska kyrkan, företagsledare och andra i chefsposition samt vårdpersonal. Parallellt med satsningen på MHFA har Räddningstjänsten HKÅ under senare åren utbildade inom den egna organisationen med en heldagskurs – Akut omhändertagande av självmordsbenägen person, AOSP. – All deltidskår har gått den kursen utifrån att vi prioriterat dem som resurs eftersom det är störst sannolikt att en deltidskår kommer först på ett larm om självmord. – Vi har lite kvar i att utbilda heltidsstationerna. På det här området har vi ett samarbete mellan de stora räddningstjänsterna i länet: HKÅ, Medelpad och Örnsköldsvik, berättar Andreas Hägg.

oftast först

Sedan 2012 får samverkanslarm ut vid självmordsförsök och ofta är Räddningstjänsten först på plats. – Vi hade rätt lite utbildningen innan den förändringen genomfördes och därför är satsningen på AOSP nödvändig, säger Andreas Hägg. Vad är viktigast när man möter en självmordsbenägen person? www.s112.se

– Att ha tid och inte ducka för den helt centrala frågan: tänker du ta livet av dig? Många tror att man triggar igång att personen försöker ta livet av sig när frågan ställs, men just att bli sedd och hörd för att kunna prata om sin situation är avgörande. Att problemet är stort visar all statistik med omkring 1 500 självmord, varav ungefär 300 bedöms som osäkra, årligen i Sverige Andreas Hägg pekar samtidigt på det hoppfulla i arbetet med suicidprevention.

Landstinget Västernorrland söker

ambulanssjuksköterskor till Sollefteå

Läs mer på www.lvn.se/jobb

ökning bland ungdomar

Historiskt har antalet självmord sjunkit för alla åldersgrupper med undantag för ungdomar och all erfarenhet säger att många som kan få hjälp i en akut situation med risk för självmord får ordning på sitt liv. – Det är just därför vi pratar om första hjälpen till psykisk hälsa. Jag tror att det finns goda möjligheter att få ner antalet självmord om vi kan jobba vidare utifrån det engagemang som byggt upp under det senaste åren. – Att det finns en nationell strategi mot självmord är viktigt och nu måste man även på kommunal nivå göra det man kan. Det är exempelvis en brist att inte alla kommuner lever upp till kraven på ett handlingsprogram mot självmord. Andreas Hägg hoppas även att bra mediabevakning kan bidra till resultat. – Jag har aldrig varit den som tyckt att media inte ska skriva om självmord eftersom det kan förvärra problemet. Däremot kan man vara kritisk mot att media tar upp frågan men på ett ytligt sätt. Men även där tycker jag mig se en förbättring med granskning som exempelvis SvT:s reportageserie som skildrar problemet mer heltäckande och seriöst. ■

www.lvn.se

När det är livsviktigt att synas! VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, något som är väldigt viktigt på vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det ställs höga krav på synbarhet. Som mångårig leverantör till Blåljusorgnisationer, vet vi på och en kraftigt ökadvad synbarhetsfaktor R&D Spandex som krävs. vid du dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer?

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se

R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

13


kustbevakning / Operation Triton

KBV 002 Triton avgår från Stockholm till Medelhavet Fakta om KBV 002 Triton

Längd: 81,2 m Bredd: 16,2 m Toppfart: 16 knop Marschfart: 12 knop Besättning: 13, normalbesättning Maskineri: Dieselelektriskt

Kustbevakningens fartyg KBV 002 bistår med sjöräddningsinsatser i södra Medelhavet Text: PIERRE KJELLIN FOTO: KUSTBEVAKNINGEN De räddar bokstavligen tusentals liv under varje insats och de får räkna med att ta hand om både traumatiserade människor och stöta på hotfulla flyktingsmugglare. Björn Meijer på Kustbevakningen berättar om sina erfarenheter av att övervaka EU:s södra gräns och rädda båtflyktingar ur havet samt årets insats i Medelhavet.

S

ommaren 2015 hjälpte Kustbevakningen med sitt fartyg KBV 001 Poseidon till med att i operationen Triton bevaka EU:s södra gräns i Medelhavet. Då räddade KBV 001 5 295 människor i 22 räddningsinsatser, de flesta utanför Libyens kust. Kustbevakningen grep också ett trettiotal misstänkta människosmugglare. I sommar var det dags igen, då systerfartyget KBV 002 Poseidon i mitten på

maj styrde kosan mot staden Catania på Sicilien. Samverkan 112 fick ett samtal med Björn Meijer, biträdande chef för Kuststationsenheten, kort innan KBV 002 skulle lägga ut från hamnen i Catania. Har det varit stort intresse för att jobba på Kustbevakningens fartyg som deltar i Operation Triton?

” Språkförbistring ombord brukar dock inte vara något stort problem” 14

samverkan 112 nr 2/3 2017

www.s112.se


– Ja, det skulle jag vilja påstå. 2015 var det ännu större, då hade över 300 personer sökt tjänsterna efter bara två dygn.

Björn Meijer, biträdande chef för Kuststationsenheten. Foto: Privat

Hur stor besättningen på Triton är betraktas som konfidentiell information:

– Det går vi normalt sett inte in på. De som ingår i besättningen under operation Triton bör dock räkna med att både få ta emot skadade och döda. Migranter som är allvarligt sjuka har hittills inte varit vanligt. Antagligen beror det på att man måste vara i ganska god kondition för att lyckas ta sig dels till Europa och framför allt klara en ofta svår båtresa över Medelhavet, menar Björn Meijer. – Vi stöter inte på så mycket sjukdomar men många olika typer av skador. Vi har haft knivskador, stickskador, skottskador, gravida ombord. Vätskebrist är ganska vanligt, men skadebilden är ganska differentierad kan man säga.

Största enskilda påfrestningen för personalen att hantera, 52 omkomna ombord under däck, som vi tvingades omhänderta. Fiskebåt överfull med flyktingar. Arkivfoto

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

15


kustbevakning / Operation Triton

► Arkivfoto

På söndagsmorgonen den 18 juni anlände KBV 002 till hamnen i Augusta på Sicilien med 650 räddade migranter ombord. Under dagen fick migranterna genomgå en hälsokontroll för att sedan överlämnas till italienska myndigheter.

– Den mest extrema händelsen var sommaren 2015, då vi påträffade en fiskebåt utanför Libyens kust med 52 omkomna ombord under däck, som vi tvingades omhänderta. Det har hittills varit den största enskilda påfrestningen för personalen att hantera. Men händelsen var inte helt igenom nattsvart, påpekar Björn. På båten fanns även överlevande på däck, fler än de som hade omkommit. – De här blåa fiskebåtarna som man ser på TV, överfulla med flyktingar på däck – de är lika överfulla med folk under däck. Motorn står och läcker ofta avgaser och ger extremt dålig luft under däck. Den exakta dödsorsaken vid den räddningsinsatsen vet vi dock inte, påpekar Björn. Ett annat riskmoment som besättningen både ska ha beredskap och utrustning för är att hantera är smittor:

– Vi vidtar speciella åtgärder när vi tar ombord migranterna. Vi har särskild

FAKTA: Operation Triton

utrustning för att minska riskerna att bli smittade. Vi gör också en enklare hälsokontroll av dem när de kommer ombord. Vi har dessutom sektionerat fartyget, vilket betyder att man inte går fritt omkring på fartyget utan måste sanera sig när man går över till en annan sektion. Som besättningsman under Operation Triton bör man vara beredd på att få hantera stora skaror människor ombord:

– Vi har haft situationer på båten då det har varit upp till – jag tror 665 - migranter samtidigt ombord på vårt fartyg. Då är det fullt på båten. Och det är en annan typ av ordningshållningsmässig påfrestning, både på däck och för besättningen. För resan från Libyens kust upp till Italien – där vi plockar upp många båtflyktingar – tar bortåt 36 timmar.

Risken att stöta på våldsamheter gäller främst när man närmar sig flyktingbåtarna ute på havet:

samverkan 112 nr 2/3 2017

Redan ombord finns resurser för att kunna hjälpa personalen i besättningen att bearbeta sina upplevelser:

– Dels har man i direkt samband med händelsen möjlighet att få ha samtal med personal ombord. Sedan har vi en samtalslinje per telefon hos företagshälsovården som man kan använda. Och när man går ur operationen – kommer hem – kan man få prata med operativ personal på Kustbevakningen och vid behov även med personal på företags- hälsovården. – Det har fungerat bra hittills. ■

https://www.kustbevakningen.se/frontex/operation-triton3/nyheter-operation-triton/

Kustbevakningens fartyg KBV 001:s deltagande i operationen startade den 31 maj, då fartyget utgick från staden Catania på Sicilien. Uppdraget pågår till och med 31 augusti och omfattar övervakning av en del av Italiens sydkust. På plats har Kustbevakningen befogenheter att utföra till exempel gränskontroller för att förhindra smuggling av människor och narkotika. KBV 002 leds i årets insats av den italienska myndigheten Guardia di Finanza och ingår i operation Triton som koordinerats av Frontex.

16

– Människosmugglarna finns inte sällan bland migranterna på båtarna. Så det finns en särskild beredskap för det och det finns även en beredskap för att flyktingsmugglarna kommer och vill ta tillbaka de tomma båtarna. Det kan vara smugglare på båten eller personer som kommer i andra båtar för att hämta tillbaka båten.

Operation Triton styrs av EU:s gemensamma gränsoch kustbevakningsmyndighet Frontex som ska koordinera övervakningen av EU:s yttre gränser. Från svensk sida är Kustbevakningen huvudman för Operation Triton medan polisen stöder med ordningshållning och vissa särskilda kompetenser och MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) stöder med sjukvårdskapacitet. Besättningen ombord KBV 002 består av personal från Kustbevakningen och Polisen samt två sjukvårdare från MSB.

www.s112.se


www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

17


forskning / Ambulanssjukvård

Forskare bryter ny mark

inom ambulanssjukvården

Text: Rebecca Lindholm Foto: Lars Ardarve För första gången någonsin kartlägger forskare patientsäkerhet i ambulansen. Resultaten låter vänta på sig, men är definitivt en viktig pusselbit för att kunna kartlägga hela vårdkedjan.

S

ocialstyrelsens årliga rapport visar att över 100 000 patienter årligen drabbas av vårdskador inom den somatiska sjukhusvården för vuxna. Enligt forskning vid Sveriges kommuner och landsting (SKL) från 2012 rör det sig om 14 procent av alla patienter. Det här är siffror som oroar. Hur det ser ut inom ambulanssjukvården är det ingen som vet.

18

samverkan 112 nr 2/3 2017

– Det finns inga studier. Eller det finns några få studier i USA och Kanada som har fått fram skiftande resultat. Jag skulle vilja säga att det vi gör nu är unikt, säger Carl Magnusson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och knuten till PreHospen – Centrum för prehospital forskning vid Högskolan i Borås. Arbetsnamnet på studien är ”Triggerstudien” och den undersöker elva olika parametrar som kan äventyra patientsäkerheten i ambulansen, så kallade triggers. Det handlar bland annat om dokumentation, utrustning och riktlinjer. – Bristande dokumentation kan exempelvis leda till en potentiell vårdskada

eftersom vårdkedjan bryts. Men vad beror det på? Kanske upplever man att journalsystement inte är tillräckligt användarvänligt, eller kanske handlar det om tidsbrist eller något helt annat. Vi sätter fingret på systemfel för att de ska kunna åtgärdas i framtiden, och på så sätt leda till färre vårdskador. Beroende på vad dessa olika triggers leder till delas de upp i tre nivåer: 1. Ingen vårdskada, 2. Potentiell vårdskada d.v.s. risk för vårdskada, 3. Identifierad vårdskada.

Stort geografiskt område

Tre ambulansorgansationer ingår i stud-

www.s112.se


Tendenser kan ses redan nu, men de första resultaten kommer förhoppningsvis under sommaren.

Med en bakgrund som systemvetare och specialistutbildad ambulanssjuksköterska arbetar Carl Magnusson med att sammanställa datainsamlingen.

sammanställa datainsamlingen. Tendenser kan han se redan nu, men de första resultaten kommer förhoppningsvis under sommaren. – Forskningen kommer mynna ut i tre vetenskapliga artiklar. Den första är en kartläggning av patientsäkerhet i ambulansen – vilka händelser leder till potentiella vårdskador? Hur många vårdskador rör det sig om? Den andra fokuserar på slutdiagnoser – stämmer diagnosen som ges i ambulansen överrens med den som ges senare på sjukhus? Och den tredje är en jämförelse mellan regioner. – Eftersom Dalarna har ett annat journalsystem ska det bli extra intressant att jämföra det med Borås och Göteborg. Finns det några skillnader i patientsäkerhetsrisk, d.v.s. händelser som kan leda till vårdskador?

Studeras först nu

ien, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus och Ambulanssjukvården Dalarna. Mellan september 2015 och september 2016 har journaler slumpats från de olika distrikten, 30 i månaden per distrikt. Det blir sammanlagt 1 080 journaler. – Vi granskar alla journaler nogsamt och systematiskt, förklarar Carl Magnusson. Vi använder oss av ett validerat instrument från USA som är designat mot just prehospital akutsjukvård, det är ovanligt. Med en bakgrund som systemvetare och specialistutbildad ambulanssjuksköterska arbetar Carl Magnusson med att

Målet med forskningen är att kartlägga patientsäkerhet i ambulanssjukvården, påvisa olika systemfel och ringa in områden där det brister. Varför har inte detta gjorts tidigare? Johan Herlitz, professor i Prehospital akutsjukvård vid PreHospen och Högskolan i Borås, som också ingår i projektet, svarar: – Det var inte länge sedan ambulansen fungerade som transportinstans och på så sätt är ambulanssjukvården en ganska ung del av sjukvården. I en vårdkedja är det viktigt med en god start och vårdkedjan börjar prehospitalt. Ambulanssjuksköterskor ger inte bara avancerad och kvalificerad vård utan bedömer också vilken instans patienten ska skickas till, exempelvis vårdcentral eller akutmottagning. Därför är patientsäkerheten i ambulansen oerhört viktig. Carl Magnusson håller med: – Patienten ska få den bästa möjliga vården med bibehållen patientsäkerhet oavsett om ambulanssjuksköterskorna har

lägre eller kortare erfarenhet eller vilken tid på dygnet det är. Vi måste säkerställa att ambulanssjukvården erbjuder en vård av hög kvalitet. Samtliga forskare som ingår i studien är Magnus Andersson Hagiwara, projektledare, Högskolan i Borås, Johan Herlitz, Högskolan i Borås, Christer Axelsson, Högskolan i Borås, Carl Magnusson, Göteborgs universitet, Anneli Strömsöe, Högskolan Dalarna ■.

Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården" Källa: Patientsäkerhetslagen

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

19


drönare / Ny teknik - Räddningstjänst

Framtidens teknik är redan här Text: Elliot Turvall foto: Daniel Axelson

Drönare hjälper räddningstjänst och polis få helikopterperspektiv för en billig peng Daniel Axelson, insatsledare och drönarpilot vid Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, styr en av förbundets drönare.

På senare år har drönarna förbättrats avsevärt. Tekniken har gått framåt med stormsteg och priset på maskinerna har dalat. Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund räknas bland pionjärerna när det gäller användning av drönare i räddningstjänsten. Även inom polisen utvärderas hur drönare kan bidra till att effektivisera verksamheten. 20

samverkan 112 nr 2/3 2017

– Vi vill se läget uppifrån och drönarna ger oss möjlighet till detta på ett enkelt och billigt sätt, säger Daniel Axelson, insatsledare och drönarpilot vid Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund. Detta räddningstjänstförbund förfogar över två drönare och räknas bland föregångarna på området, då de började använda drönare för ungefär två år sedan. Den mindre drönaren är alltid med vid

utryckningar, medan den större, försedd med värmekamera, används framför allt i mörker eller vid larm i kemiindustrin i Stenungsund. – Vi har använt drönarna skarpt vid skogsbränder, olyckor i industrier, en eldsvåda på en ö, lokalisering av människor som gått vilse i skogen och i flera andra situationer, förklarar Axelson. Med hjälp av drönarbilderna kan vi lättare bestämma www.s112.se


Drönarna är mycket lättstyrda.

vilka resurser som ska sättas in i det aktuella läget.

SJU PILOTER

En av de sju utbildade piloterna styr drönaren på plats och får, via en skärm, omedelbart en överblick över situationen från 7080 meters höjd. Dessa bilder kan ledningen på olycksplatsen ta del av och de kan även skickas vidare till en ledningscentral. ► www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

21


drönare / Ny teknik - Polis

► Foto: Polisen

En av polisens drönare på uppdrag.

– Man får genast en översikt av situationen, vilket gör det lättare att fatta beslut, poängterar Axelson. Vi hade till exempel en brand i en industri i vårt område för ett tag sedan. Röken var för tät för att skicka upp vår personal på stegar, så istället skickade vi upp drönaren. Den gav oss en detaljerad bild av läget och vi kunde styra arbetet med vattenkanoner bättre tack vare drönaren, utan att riskera vår arbetsstyrka.

enormt intresse runtom i landet

Drönarna används också för att vidareutveckla räddningsarbetet, till exempel genom att i efterhand analysera stora trafikolyckor med hjälp av drönarbilderna. – Det är ett fantastiskt bra hjälpmedel, säger Axelson entusiastiskt. Drönarna är mycket lättkörda och till nyttan de gör handlar det om mycket låga kostnader. På senare tid har drönare speciellt anpassade för räddningstjänst kommit ut på marknaden, maskiner som till exempel har webbaserad sändning av drönarens kamerabilder och längre flygtid utan behov att ladda eller byta batterierna. – Vi funderar på att uppdatera våra drönare så småningom, för att ligga i framkant och erbjuda den allra bästa servicen i vårt ansvarsområde, säger Axelson slutligen. Dessutom har vi avtal med Storgöteborg och hjälper dem vid till exempel skogsbränder. Vi visar också upp 22

samverkan 112 nr 2/3 2017

oss i olika sammanhang, då intresset för drönare är enormt hos räddningstjänster runt om i landet.

Polisen överlag positiva

Inom polisen slutför man nu ett treårigt projekt, där man undersökt hur drönare kan integreras i verksamheten i respektive polisiär enhet samt för kustbevakningen och räddningstjänsten. – En förstudie genomfördes 2013, där man analyserade polisens behov inom respektive enhet, rättsliga förutsättningar och om drönare som motsvarar polisens krav finns på marknaden, berättar Thomas Pettersson, projektledare vid Polismyndigheten. Rapporten förordade att förstudien skulle gå över i projektform och dåvarande Rikspolisstyrelsen beslutade om projektstart i juni 2014. – Tre drönare testades bland annat vid sök av försvunna personer på land och i vatten, objektsbevakning och underrättelsespaning, fortsätter Pettersson. Andra områden där man utvärderade drönarna var insatsverksamheten (farlig person och terror), forensiska undersökningar samt bränder i industriområden och skog. Inom bombskyddets verksamhet eller när en farlig person jagas, kan exempelvis en drönare skickas mycket nära ett misstänkt föremål eller personen som förföljs och med drönarens mycket skarpa bilder som beslutsunderlag kan det lättare

En av de utbildade piloterna styr drönaren på plats

avgöras hur man ska behandla föremålet/ personen. Drönarna är också utrustade med dagoch nattkamera med sensorer. Detta gör att de kan tillföra mycket när man letar efter försvunna personer dygnet runt, eftersom kameran registrerar värmen från en levande person. Drönarprojektet, skött av Nationella operativa avdelningen vid Utvecklingscentrum Stockholm, har använts vid ett antal skarpa lägen, som till exempel bilbränder i Malmö, för att provtrycka rutiner i olika typer av luftrum. Erfarenheterna av drönarna inom polisen är överlag positiva. Man har därför beslutat att de ska ut i linjeverksamhet efter projektet har avslutats. – Nya upphandlingar kommer att göras och nya operatörer kommer att utbildas under 2017, säger Pettersson avslutningsvis. ■ www.s112.se


Tel: 0430-490 50

Grattis

www.nilsson.se

JÄMTLAND / HÄRJEDALEN

Eddie Gabrielsson och Anders Grönlund hämtar sista fyra XC70 byggda för svenska marknaden.

ESKILSTUNA - Södermanland Karl-Eric Carlsson hämtar en begagnad XC70.

ALARM Ambulansförbundet Fackförbundet med Räddningstjänsten får omedelbart en överblick över situationen från 70-80 meters höjd.

www.s112.se

100 % ambulanspersonal. samverkan 112 nr 2/3 2017

23


bärgning / TMA-bil

Text och foto: PIERRE KJELLIN

olika krav - ett bekymmer De skiftande kraven kring TMA-bilar beroende på var i Sverige man jobbar är ett stort irritationsmoment för bärgningsföretagen. Det menar bärgaren och brandmannen Niclas Ljungfeldt som helst skulle se att ansvaret när det gäller kravet på TMA-bilar låg på en annan myndighet än Arbetsmiljöverket.

24

samverkan 112 nr 2/3 2017

www.s112.se


K

ring årsskiftet 2015-2016 utökade Arbetsmiljöverket kravet på TMA-fordon i Stockholm från E-vägarna till att omfatta alla Trafikverkets skyddsklassade vägar. När det gällde de kommunala vägarna i Stockholm så överlät Arbetsmiljöverket ansvaret till bärgningsföretagen att riskbedöma och besluta ifall en bärgare behöver ha assistans av TMA-fordon vid bärgning. Detta har medfört att det på en och samma Europaväg i ena länet kan vara krav på TMA-bil vid bärgning medan grannlänet inte har detta krav. Niclas Ljungfeldt, som driver Ljungfeldts Bilbärgning AB med tre bärgare tillsammans med sin far, vill ha en enhetlig bedömning av behovet av TMA-fordon vid bärgning: – Ett problem med hur Arbetsmiljöverket jobbar tycker jag är att myndighetens olika regioner i praktiken inte alltid jobbar på samma sätt, inte ställer samma krav. Ta E18 till exempel. I ena länet kan det vara krav på TMA-bil vid bärgning medan jag inte behöver ha TMA-bil på andra sidan länsgränsen. Det är helsnurrigt.

fel myndighet bär ansvaret

Niclas skulle helst också se att ansvaret för att bedöma behovet av TMA-fordon vid bärgning låg på en annan myndighet än Arbetsmiljöverket, som han anser egentligen är fel myndighet att hantera trafiksäkerhetsfrågor: – De har begränsad makt. De kan bara utfärda förelägganden och andra sanktioner mot dem som är anställda. Du kan skaffa en lastbil med utrustning för bärgning imorgon om du vill, utan att Arbetsmiljöverket kan göra något. Ett annat problem med reglerna för TMA-fordon menar Niclas är att det ofta styrs av vilka vägar som trafikverket skyddsklassar. Och eftersom verket inte ansvarar för kommunala vägar så får dessa ingen skyddsklassning, vilket leder till att Arbetsmiljöverket ofta inte kräver TMA-fordon vid bärgning på dessa vägar. Niclas nämner Enköpingsvägen i norra Stockholm som ett exempel. Den livligt trafikerade fyrfiliga vägen går mellan E4 vid Järva Krog och E18 vid Rissne och Rinkeby och utgjorde en del av E18 fram till att Kymlingelänken byggdes om till motorväg och blev ny E18-förbindelse till E4 år 2013. – Så förut hade vi alltså krav på TMAbil på Enköpingsvägen, och nu när det är en kommunal väg så gäller inte kravet www.s112.se

Ljungstedts Bilbärgning har 3 bilar; 2 Volvo FLL samt en garagebärgare (Chevrolet). Drivs av Niclas och hans far samt 2 anställda. Åkeriet tillhör Assistancekårens Stockholmsstation, vilket innebär att deras arbetsområde är från Stäket och Häggvik i norra Storstockholm till Salem och Jordbro i södra.

längre, fastän vägen är lika hårt trafikerad som förut.

Tar inte hänsyn till mötande trafik

TMA-kravet tar inte heller någon hänsyn till det faktum att den som bärgar på en vanlig tvåfilig väg utsätts för risken att bli påkörd av mötande trafik, förklarar Niclas: – Det är fortfarande bara krav på att ha en TMA-bil bakom bärgaren. Frågan är vilket håll det är störst risk att du blir påkörd från på en väg med mötande trafik. Och jag skulle vilja påstå att det från bilar som kommer i mötande körfält. I likhet med många andra i branschen vittnar Niclas Ljungfeldt om ett allt hetsigare klimat i trafiken. – Folk kör med tajtare avstånd idag och ouppmärksamheten har ökat. Det är mycket som stör bilförarna. Det är telefoner men även mycket annat. Det har kommit mycket IT i bilarna de senaste åren. Det tror jag kan vara viktiga störningsmoment. Niclas om… …hastighetsbegränsningen 40 km/h vid bärgning: – Det är en ganska konstig regel tycker jag. Vi kämpar för att få tillstånd att bärga i vanlig laglig hastighet. Det finns ingen säkerhetsrisk med att bärga i vanlig hastighet. Om du slarvar med lastsäkringen är det i princip lika stor risk för att det

händer något, oavsett om du kör 40 eller 80 kilometer i timmen. När man bärgar i 40 kilometer i timmen på motorvägen riskerar man att bi påkörd bakifrån och dels att andra gör farliga omkörningar. …bilisternas respekt gentemot brandbilar jämfört med bärgningsbilar: – Blåljusen gör att bilisterna blir uppmärksamma på ett annat sätt, för de är rädda för att det är polisen. Men att det är ett räddningsfordon kan också göra att bilisterna blir distraherade, de tittar på vad som händer på olycksplatsen istället för på vägen. – I räddningstjänsten har man lagliga möjligheter att göra ingrepp i vägen och man har även mer resurser med sig för att till exempel kunna stänga av vägen. …om hur bilisterna tar hänsyn när man behöver komma fram tillolycksplatsen/bärgningen: – Med bärgare kan det vara svårt ibland. Man får tuta och blinka, vissa bilister förstår inte vad som händer. Med brandbilen har man fördelen av att ha lufttryckssirener, det ljudet tränger igenom. Om du sitter med headset och hög musik så hör du inte en elektronisk siren eller en tuta. Alla borde få lära sig på trafikskolan hur man beter sig på vägen för att så snabbt som möjligt göra plats för räddningsfordon. ■ samverkan 112 nr 2/3 2017

25


ambulanssjukvård / Flisakongress

Årets Flisakongress:

Hur anpassar sig svensk ambulanssjukvård till samhällsförändringen?

Stefan Dalteg, Lenita Petersson (projektledare), Frida Johansson och Niklas Åkermo, ambulanssjuksköterskor i Region Jönköpings län, utgör projektgruppen för FLISA 2017, som arbetat intensivt för att skapa en kongress med stor bredd i de seminarier som de cirka 600 deltagarna kan välja mellan. Foto: Daniel Steen

Hur ska svensk ambulanssjukvård anpassa sig till samhällsförändringen och den tekniska utvecklingen? Det är några av frågorna när cirka 600 ledningsansvariga för ambulanssjukvården i Sverige träffas på Elmia i Jönköping 19-21 september 2017 för årets Flisakongress. TEXT: Mikael Bergström

D

e stora förändringarna i Sverige och omvärlden de senaste decennierna fortsätter. Det sker en teknisk utveckling med mer och mer högspecialiserad vård och nya behandlingsmetoder, något som ambulanssjukvården måste anpassa sig till. Dessutom ökar antalet ambulansuppdrag, samtidigt som invånarnas syn på vad ambulanssjukvårdens resurser bör användas till har förändrats. Hur tillgodoser och bemöter vi detta? Fler människor än någonsin befinner sig på flykt undan krig och förföljelse runt om i världen. Terrorhoten ökar, nya smittor tillkommer och de sprids snabbare i vår allt mer globaliserade tillvaro. 26

samverkan 112 nr 2/3 2017

Därför är temat för årets Flisakongress både brett och spännande.

stort utbud

– Deltagarna kommer att kunna ta del av föreläsningar och seminarium inom olika kategorier som på olika sätt berör ambulanssjukvård. Till exempel bemötande, IT-teknik, prehospital forskning och framtida utveckling, säger Stefan Dalteg, ambulanssjuksköterska i Region Jönköpings län och medlem i projektgruppen för FLISA 2017. Deltagarna bjuds på ett stort utbud av föreläsningar i form av workshops och parallella seminarier.

Det handlar bland annat om driftformer för larmcentraler, risker och krav på körkompentensen av utryckningsfordon, SMS-livräddning och vad kommunikationssystemet Rakel innebär för akutsjukvården och hur systemet klarade terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm i april.

Seminarium om ”önskeambulansen”

Men här finns också seminarier som ”önskeambulansen”, hur många liv som HLR-registret räddar, enhetligt triageringssystem vid allvarlig händelse, eller barn som anhörig vid svåra händelser. – Vi hoppas att det bli ett program www.s112.se


som tilltalar alla som arbetar i ambulanssjukvården. Vi försöker belysa alla de olika frågor som är viktiga i vår vardag, och diskutera hur vi kan utveckla vår verksamhet för att klara kommande utmaningar, säger Stefan Dalteg. Konferensen innehåller även dramatiska patientberättelser. ”Mot alla odds”, kallar Christoffer Lindhe sitt föredrag. Sommaren 2006 var han med om en tågolycka i Varberg och förlorade båda benen och en arm. Han var 17 år när livet förändrades på en sekund. Nästan exakt två år efter olyckan fanns han på startpallen i Paralympics i Peking 2008, och idag tillhör han världseliten i simning. Ett 50-tal utställare kommer att finnas på plats på årets FLISA-kongress, och från scenen i mässhallen kommer olika tävlingar att hållas och produktnyheter att presenteras.

Skräddarsydda lokaler

Region Jönköpings län, som arrangerar kongressen tillsammans med mässbolaget Elmia, kan erbjuda lokaler som är skräddarsydda för ändamålet och utställarna kommer att få tillgång till en väl tilltagen

Mässområdet Elmia i Jönköping vid Vätterns södra spets, centrum för kongressen FLISA 2017. Foto: Elmia AB

mässhall, utställarservice och enkel in- och utflyttning. Även den traditionella banketten kommer att hållas i Elmias lokaler. Jönköping ligger strategiskt och vackert placerat i södra delen Sverige och i norra delen av Jönköpings län. Det är enkelt att ta sig till Jönköping via bil, buss, tåg eller flyg.

– Vi i projektgruppen FLISA 2017, med medarbetare inom ambulanssjukvården i Region Jönköpings län, har arbetat under snart två års tid för att få till en så bra kongress som möjligt. Så vi hälsar nu alla deltagare, föreläsare och utställare varmt välkomna till Jönköping i september, säger Stefan Dalteg. ■

Samhället förändras

Hur anpassar sig svensk ambulanssjukvård? Tre spännande dagar bestående av mässa, föreläsningar, workshops och andra roliga aktiviteter. Kom ihåg att anmäla dig! Information och anmälan: www.flisa2017.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

27


blåljusfamiljen / Tävling

Loppet för dig som gillar 48 kilometer på rullskidor - motionärer och världselit i samma startfält! Text: sven Åsheden FOTO: standby Källor: Alliansloppet & standby

Välkommen till Alliansloppet och Standby Blue Light Challenge den 26:e augusti 2017! Standby bjuder in alla blåljus-anställda; poliser, brandmän och ambulanspersonal, att deltaga.

S

tandby Blue Light Challenge, är ett eget startled i Alliansloppet, som är världens största rullskidslopp och en folkfest för skidälskare, där motion och elit blandas. Alliansloppets 48 km är seednings-grundande för Vasaloppet. Tävlingen, som samlar såväl världselit som motionärer i samma lopp, genomförs för tionde året. Alliansloppet har utvecklats till en folkfest med stor publik. Deltagarna kommer från hela Europa och mer än 15 olika nationer är representerade. I fjol blev det en stjärnspäckad rullskidtävling med många fantastiskt duktiga elitåkare och ett rekordstort startfält med cirka 1 300 deltagare. Herrtävlingen vann norrmannen Petter Eliassen och Hanna Falk vann damklassen för andra året i rad.

bjuder alla blåljus-anställda

Standby bjuder in alla blåljus-anställda; poliser, brandmän och ambulanspersonal, att deltaga i Standby Blue Light Challenge, 48 km, som är ett eget startled i Alliansloppet i Trollhättan 26 augusti 2017.

Anmälan: www.alliansloppet.se

Kod: 20SBLC17 Kod: 20SBLC17PSM (Polis-SM)

ppet A ll iansdelo n 26 augusti. i Trollhättan

gsklass km och Tävlin Motionsklass 48 sgrundande till ing dn see är 48 km bjuder 17 och Standby Vasaloppet 20 kr. n. Värde: 649 på startavgifte på; tanser att välja Det finns tre dis km ►48 km ►16 km ►32 . klassisk teknik som alla körs i är Tävlingsklasser km ►32 km ►48 rna är Motionsklasse km ►48 km ►16 km ►32 s, n även åka inline ►16 km kan ma var. sta n uta er ell med

28

samverkan 112 nr 2/3 2017

Standby finns på plats i start- och målområdet för att ta hand om er åkare så ni får en bra uppladdning innan loppet och även en skön återhämtning efteråt.

Nyhet för i år är att tävlingen även är Polis SM i rullskidor! Så är du polis och medlem i en polisidrottsförening är du välkommen att anmäla dig till Polis SM som arrangeras av Trollhättepolisens IF. Standby bjuder på startavgiften för Blue Light Challenge och för att deltaga i Polis SM betalar man 100 kr i samband med anmälan. För att tävla i: • Elitklass - krävs FIS-kod och klubbtillhörighet • Tävlingsklass - krävs klubbtillhörighet • Motionsklass - ej krav på klubbtillhörighet. ■ www.s112.se


marknadsnyheter / Blandat

över 1 miljon bildelar på nätet

Luktskydd - REDUCERAR DÅLIG LUKT

Bildelar från 627 tillverkare & leverantörer.

Prenumerera på nyheter och specialerbjudanden via e-post. www.topreservdelar.se

info@topreservdelar.se

www.bildelarexpert.se

i höst startar vi vår insamlingsstiftelse ®

Vår logotype är varumärkesskyddad liksom domännamnen: www.blåljusstiftelsen.se och www.blåljusstiftelsen.com Stiftelsens stadgar är godkända av revisionsbyrån som ska granska stiftelsens räkenskaper och förvaltning.

• Fräsch mentholdoft • Behaglig arbetsmiljö • Diskret bygel • Respektfullt bemötande • Mjuk och flexibel • Enkel att andas igenom

NoseOption AB info@nosaplugs.com Tel: 0771- 112 000, www.nosaplugs.com

EURO-LANS

Vi bygger och inreder säkra och funktionella arbetsplatser med fokus på användare, patient och inre säkerhet.

Vi är även återförsäljare för Was produkter

MB Vito Nidia, vår bästa fyrhjulsdrivna ambulans någonsin.

MB Sprinter Nidia, en ambulans med många valmöjligheter

Michael Olsson 0457 45 06 75

eurolans.se

Vi är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 Cert no.

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

29


krönika / Henrik Johansson

Behöver ambulansoch räddningstjänst due diligence* Jag har under mina resor till ambulansoch räddningstjänster samtalat med chefer som ser bolagsdrivna databaser med register över domar från svenska domstolar, som en kanal för att kolla upp arbetssökande eller redan anställda. Säkert sker detta med verksamhetens bästa för ögonen, men det kan slå fel. En chef jag talade med om saken menade att vederbörande inte behöver krångla med att begära att den sökande ska beställa registerutdrag, som för övrigt är en ovanlig företeelse inom ambulanssjukvården. Det resulterar i att vissa chefer med datorn och en betalning kan få ett utdrag från bolag som samlar upp domar, även för arbeten där de inte är skyldiga att göra en registerkontroll. Informationsbolag som samlar domar och saluför dessa på sina webbsidor har utgivningsbevis, vilket medför att de inte omfattas av reglerna i personuppgiftslagen. Med utgivningsbevis får webbplatsen samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och tidningar har för sina databaser. Det regelverk som avser att ge skydd för personuppgifter om lagöverträdelser omfattar såldes inte webbplatsen. Att uppgifter om tidigare brottslighet görs tillgängliga genom nämnda internettjänster innebär att även en nyfiken chef eller kollega kan genomföra egna bakgrundskontroller på en person som redan är anställd. Registerutdrag i praktiken Polismyndigheten får inte skicka registerutdraget direkt till någon arbetsgivare eller uppdragsgivare om det inte råder en sådan klassificering av arbetsplatsen att detta medges. Vissa arbetsgivare är däremot skyldiga att i vissa fall begära att personer som kandiderar till en tjänst visar utdrag ur polisens belastningsregister. Det gäller dem som ska arbeta inom grundskola, barnomsorg samt LSS- och HVB-verksamhet med barn (även familjehem och jourhem). För de lagstadgade kontrollerna finns ett särskilt utdrag som visar om en individ är dömd för allvarliga förseelser, exempelvis sexbrott, narkotikabrott eller grova våldsbrott under de senaste tio åren. Kort sagt är det annars upp till arbetsgivaren att bedöma vilka typer av brott som 30

samverkan 112 nr 2/3 2017

ska diskvalificera personer från anställning. Utredningen om registerutdrag i arbetslivet ** från sommaren 2014, föreslog att arbetsgivare ska förbjudas att begära utdrag om det inte finns författningsstöd. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inte fört fram förslag på att landsting bör ha möjlighet att begära ut registerutdrag vid anställning inom ambulanssjukvården.

Typer av brott som kan skapa oro hos arbetsgivare: • narkotikabrott • sexualbrott • våldsbrott (särskilt om det föreligger beslut om kontaktförbud i det område en anställd ska verka) • upprepade tillgrepp- och bedrägeribrott • trafikbrott med inslag av alkohol och narkotika. Möjligheter och risker Som nämnts tidigare har landstingen i vissa fall laglig möjlighet eller skyldighet att begära registerutdrag (exempelvis inom psykiatri och barnsjukvård). Ambulanssjukvården täcks inte av denna möjlighet. Det har kommit olika förslag om obligatorisk registerkontroll av hela spektret av sjukvårdspersonal, men den senaste utredningen om patientsäkerhet som bland annat föreslog obligatorium möttes av kall hand från regeringen, och det realiserades således inte. Det går i sammanhanget inte att bortse från att diskutera den personliga integriteten och när någon ska anses sonat ett brott. I svensk rättsordning ska exempelvis ett fängelsestraff anses avtjänat när det är verkställt. En person som blivit fråntagen sitt körkort, betalat böter och sedan söker om nytt körkort, ska anses sonat brottet (exempelvis en hastighetsöverträdelse). När Socialstyrelsen ska utfärda en legitimation kan myndigheten begära ut uppgifter ur belastningsregistret. Som bekant sker detta vid ett tillfälle och det finns en ökande skara icke legitimerad personal inom ambulanssjukvården som inte omfattas av denna, förvisso begränsade kontroll.

Avslutande resonemang Registerkontroll kan vara ett hjälpmedel för arbetsgivare, men det måste ske rättssäkert. Att domar är offentliga handlingar och

att allmänheten därtill ska äga rätt att ta del av desamma, är en viktig del av vår offentlighetsprincip. Att arbetsgivare inom ambulanssjukvården ska kunna kontrollera en anställds vandel kan vara motiverat med tanke på alla utsatta människor som ambulanspersonalen möter samt den stora tillgången till narkotikaklassade läkemedel. Ambulanssjukvårdens personal äger därtill access till samhällsviktiga anläggningar (exempelvis flygplatser, kärnkraftverk, militära objekt, sjukhus och fängelser), vilket utgör skäl att ställa krav på god personkännedom från arbetsgivaren. Vid många arbetsplatser, exempelvis vid flygplatser, kärnkraftverk, försvarsmakt eller kriminalvård, så sker säkerhetsprövning innan en person deltar i verksamheten. SOS Alarm utför en enkel form av säkerhetsprövning av personalen, då alarmeringsverksamheten är att betrakta som vital för samhället. En säkerhetsprövning har som syfte att klarlägga om en person är lämplig (kan anses lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt). Det är berörd verksamhet som är ansvarig för prövningen, det vill säga den som ska anställa eller anlita personen i fråga. Arbetsgivarens möjligheter att begagna sig av registerkontroll måste i alla lägen vara rättssäker och sakligt motiverad. Människor som lagförts för ett brott och sonat sitt straff (gjort bot och bättring) ska inte behöva överge sin strävan till återanpassning, egen försörjning och en plats på arbetsmarknaden. I en rättsstat bör man akta sig för dubbelbestraffning. Ytterst är www.s112.se


det statens uppgift att vara rättsvårdande i alla dess olika steg. Chefer som använder sig av informationstjänster via webben eller liknande bör istället arbeta för en klassificering liknande den som råder inom exempelvis psykiatrin eller kriminalvården

Det är viktigt att finna en sund balans mellan å ena sidan arbetsgivares behov av att kunna kontrollera registerutdrag i anställningsprocessen och å andra sidan arbetssökandes behov av skydd för sin personliga integritet. Registerkontroll är vanlig inom vård- och omsorgssektorerna och i transportbranschen. Bevekelsegrunderna är i de flesta fallen att skydda tredje man. Med tanke på andra till ambulans och räddningstjänst närliggande verksamhetsområden kan det finnas goda skäl att utvidga möjligheten till författningsreglerad registerkontroll inom räddningstjänsten i allmänhet och ambulanssjukvården i synnerhet. All form av informell registerkontroll som sker utan författningsstöd finns det anledning att sätta stopp för.

Arbetssökande som kandiderar till en ledigförklarad tjänst har idag inga möjligheter att motsätta sig arbetsgivarrepresentanters egna bakgrundskontroller, vilket kan diskvalificera personer som gjort bot och bättring och mycket väl skulle bedömas anställningsbara vid en författningsreglerad registerkontroll. Den första frågan som behöver diskuteras är om arbetsgivare inom ambulanssjukvård och räddningstjänst, som har ett legitimt, relevant och nödvändigt behov av tillgång till uppgifter i belastningsregistret ska ges möjlighet att inhämta sådan information med författningsstöd. Den andra frågan som måste diskuteras är hur arbetsgivare med andra former av åtgärder kan värna tredje man och en säker arbetsmiljö. I denna del bör såväl alkohol- och drogtester processas mellan arbetsmarknadens parter, för att slå vakt om möjligheten till rehabilitering och återanpassning för personer som av olika skäl fastnar i ett missbruk. Den tredje frågan som inte kan undvikas är vem som ska utföra due diligence av

ambulansverksamheterna i Sverige. Det förefaller påkallat då flera landsting och regioner äventyrar beredskapen genom att ställa av ambulanser med såväl IVO, MSB och Socialstyrelsens goda minne. Åtstramningspaket måste nämnas vid dess rätta namn istället för att kalla besparingar vid märkliga glosor. Frågor om en säker arbetsmiljö och patientsäkerhet får vi inte smita undan ifrån. Förvarning om impopulära åtgärder bör deklareras i klartext. Antingen har vi ett behov av registerutdrag eller så har vi det inte. Privatspaning och egensnickrade bakgrundskontroller ska det inte finnas utrymme för i någon verksamhet. * due diligence, kan fritt översatt sägas utgöra en "skälig aktsamhet" och används framför allt vid företagsförvärv. Ibland används förkortningen "DD". ** Betänkande av Utredningen om registerutdrag i arbetslivet SOU 2014:48 Henrik "Hoffa" Johansson, kolumnist henrik@s112.se

En mobil och dynamisk lösning för utbildning Resusci Anne Simulator Hur förbereder man sig för verkliga nödsituationer? Hur kan personal garantera att deras beslut, färdigheter och reaktioner alltid når den höga standard som förväntas av dem när nödsituationer kan vara sporadiska och oförutsägbara? Resusci Anne Simulatorn har utvecklats för specifika träningsbehov i alla miljöer. Dockan är anatomiskt verklighetstrogen och har en uppsättning funktioner för ett flertal inlärningsmål. För mer information, besök www.laerdal.se eller tag kontakt via mejl på kontakt@laerdal.se eller via telefon: +46 8 556 146 10

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

31


ambulanssjukvård / Golf-SM

text och foto: Sven åsheden

Ambulans SM i Golf 2017 31/8 och 1/9

– Vi känner oss väldigt inspirerande av att få arrangera årets SM här vid Öresundskusten i Landskrona säger från vänster Peter Andersson, Jonas Månsson, Magnus Bondesson och Peter Beckvall. 32

samverkan 112 nr 2/3 2017

www.s112.se


Foto: Landskrona Golfklubb

Bakom årets SM-tävling i golf står Ambulansens kamratförening i Skåne och Landskrona Golfklubb.

T

ävlingen avgörs den 31:a augusti och 1:a september med ”kanonstart”och blir den fjärde nationella SM-tävlingen, för golfspelande ambulanspersonal. Dit även pensionerad personal är mycket välkommen. Landskrona Golfklubb bjuder alltid sina besökare på uppskattade banor och en fascinerande utsikt mot Öresund och Ven. Tre "ambulansare" som verkligen brinner för detta golfarrangemang är Peter Andersson och Peter Beckvall, båda ambulanssjuksköterskor i Ängelholm och Jonas Månsson, ambulanssjuksköterska i Helsingborg.

under två dagar på samma bana, berättar en entusiastisk Peter Andersson. Antalet deltagare är maximerat till 72 och en värdig mästare kommer att koras på dam respektive herrsidan. – Det känns mycket inspirerande att kunna erbjuda de bästa av förutsättningar för en lyckad tävling och vistelse. Vi ser verkligen fram emot den fjärde SM-fajten här på vackra Landskrona Golfklubb tillsammans med många ambulanskollegor och likasinnade, säger Jonas Månsson

BOENDE Foto: Borstahusen

slaggolf

– Tävlingsformen blir precis som tidigare år slaggolf, som spelas individuellt i en damklass och två herrklasser, över 18 hål

Dag 1 - Torsdag 31 augusti Lunch (Ingår i anmälningsavgiften) Start kl. 13.00 Grillbuffé på kvällen. "Jamaica stil". 2 glas öl eller vin för den som är sugen. (Ingår i anmälningsavgiften)

Dag 2 - Fredag 1 september Start kl. 09.00 Lunch i samband med prisutdelningen (Ingår i anmälningsavgiften)

Anmälan ambulansenskamratforeningskane@gmail.com

Anmälningsavgift

utmanande och spännande

– Nuvarande Landskrona golfklubb bildades redan 1960 och sedan 1987 har vi två högklassiga 18-hålsbanor. Att nu få arrangera Ambulans SM tillsammans med Ambulansens kamratförening i Skåne känns både utmanande och spännande, säger klubbens informations- och idrottsansvarige Magnus Bondesson. – Vi är ett riktigt starkt och positivt team som alla brinner för att detta golfarrangemang ska bli hellyckat här i Landskrona, säger Peter Andersson.

FAKTA om tävlingen

1 300 kr före den 31/7 1 500 kr, förhöjd avgift från den 1/8 Absolut deadline: 27/8 Anmälan är bindande. Ingen återbetalning

Betalning – I omedelbar anslutning till 18-hålsbanorna ligger mötesplats Borstahusen, som hjälper till med boende i stugor. En gång i tiden semesteranläggning för personal som jobbade på varvet. Här finns också en stor campingplats. Närheten är en värdefull poäng, som gör att alla kan vara kvar på anläggningen och umgås även kvällstid, säger Peter Beckvall. Varmt välkomna till två spännande golfdagar hälsar Magnus B, Peter A, Jonas M och Peter B. ■

Bankgiro: 154-4576

Boende Mötesplats Borstahusen. Stugor och camping i anslutning till golfbanorna. 63 stugor med 4– 7 bäddar Camping med 200 campingplatser Telefon: 0418-108 37 bokning@motesplatsborstahusen.se www.motesplatsborstahusen.se Rabattkod: Ambulans-SM i golf

Foto: Landskrona Golfklubb

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

33


räddningsverk / Helsingfors

är kanske inte bara ” Vår uppgift blod och tjutande sirener" – Akutsjukvårdsmästare Nils Vikström, Helsingfors räddningsverk

Text och FOTO: sören viktorsson

patienten ska ses som en kund med rätt till god och professionell betjäning Det blåser nya vindar inom den prehospitala akutsjukvården i Finland. - Tidigare såg vi oss ofta främst som en myndighet. Idag handlar jobbet på ett helt annat sätt om att vara lyhörda för patientens sammantagna livssituation, förklarar akutsjukvårdsmästare Nils Vikström.

Räddningsverket (på finska pelastuslaitos) har mellan 600 och 700 anställda i Helsingfors och grundades redan 1861. – Av dessa personer är omkring 400 operativ personal. Något som nog bör påpekas för svenska läsare är, att en brandman i Finland alltid har dubbel kompetens.

H

– Han eller hon är alltså såväl brandman som akutsjukvårdare. Det är en modell vi tycker fungerar väldigt väl och som ger stora synergieffekter i den operativa verksamheten, förklarar Nils Vikström. Helsingfors räddningsverk erbjuder alltså såväl räddningstjänst som prehospital akutsjukvård. Vad innebär då titeln akutsjukvårdsmästare? – Du kan jämföra mig med en brandmästare, fast jag alltså är verksam inom akutsjukvården. Vi är totalt åtta akutsjukvårdsmästare och mitt ansvarsområde är

elsingfors centralräddningsstation ligger i stadsdelen Hagnäs, invid Berghälls kyrka vars majestätiska torn är ett välkänt landmärke i huvudstaden. Centralräddningsstationen är räddningsverkets admininstrativa centrum och här finns bland annat storolycksenheten. – Totalt är vi åtta räddningsstationer, strategiskt utplacerade på olika platser i Helsingfors. Till det kommer vår räddningsskola som vid extrema tillfällen också fungerar som en resurs, berättar Nils Vikström för Samverkan 112.

34

samverkan 112 nr 2/3 2017

modellen fungerar väldigt bra

utbildning samt fortbildning av vår operativa personal, svarar Nils Vikström. Det var i egenskap av utbildningsansvarig han för några år sedan började fundera över hur man inom den prehospitala akutsjukvården bemötte patienter. – Det finländska samhället har förändrats och medborgarna ställer högre krav idag. Tidigare nöjde vi oss ofta med att göra en insats och exempelvis transportera patienten till sjukhus. – Finländare är generellt inte några människor som klagar, så frågade vi någon gång en patient om han eller hon var nöjd blev svaret "ja". Ändå kunde vi i närkontakt med patienter märka att helt nöjda var de nog inte alltid... Var är det då som har ändrats? Nils Vikström använder ordet paradigmskifte. – Det här är ju inte något som sker över en natt, men i utbildningen och fortbildningen har vi börjat föra in ett nytt sätt att www.s112.se


I en ambulans på vårdnivå ska den ena personen ha examen som förstavårdare eller sjukskötare. Som arbetspartner kan han eller hon ha en förstavårdare på grundnivå.

tänka. Vi ska inte bara vara en myndighet på plats och patienten ska ses som en kund med rätt till god och professionell betjäning. Kan du konkretisera? – Säg att en person ramlar i trappan på kyrkan alldeles härintill. Då bedömer naturligtvis vår personal först hur allvarlig skadan är och vilka akuta åtgärder som bör sättas in. – Men idag går vi ett steg längre; Finns det något mer vi behöver veta om den här personen, för att ge bästa tänkbara hjälp? – Inte minst vad gäller återkommande kunder vill vi veta vad personen ifråga har för hemförhållanden. Är han eller hon kanske arbetslös? Finns det någon bostad eller saknas sådan? Men, är inte detta de sociala myndigheternas sak? – Jo, fast vi inom akutsjukvården är ju först på plats. Vi måste kunna göra en bedömning för att insatsen i sin helhet ska bli lyckad. – Alla insatser vi gör dokumenterar vi noga och det finns ett stort värde i om vi exempelvis redan i samband med insatsen kan berätta för en annan myndighet att www.s112.se

"Vi har träffat Pekka idag och han hade trillat. Vår bedömning, efter att ha pratat med honom om hans livssituation, är att ni kanske också borde skaffa er en överblick".

pressad ekonomi skapar nytt tänk

Finland har en pressad ekonomi och en fråga är om man då har tid att jobba på ett sådant här sätt. Nils Vikström dröjer inte med svaret: – Absolut! Ta fallet Pekka, som kanske är i det skedet att han snart börjar belasta samhället. – Om vi i den prehospitala akutsjukvården berättar om hans situation för personalen på nästa anhalt dit vi tar honom, då finns måhända större möjligheter till en livsförändrande insats. På Samverkan 112:s fråga om vilka typer av instatser den prehospitala akutsjkvårdens personal oftast gör, svarar Nils Vikström att det främst handlar om personer som ramlat eller fallit. – Sedan är väl andnöd och bröstsmärtor det näst vanligaste. I runt 45 procent av alla fall transporterar vi inte, men det blir ändå alltid en dokumentation i vårt arkiv.

En egenhet i Finland är att man jämfört med Sverige inte är lika aktiva vad gäller att ge positiv feedback. – Men jag skulle ändå säga att vår prehospitala sjukvårdspersonal nog idag känner att arbetet blivit mer meningsfullt; "Jag kunde hjälpa en kund, inte bara akut utan också mer långsiktigt genom att fråga kring hans eller hennes totala livssituation". Är detta arbetssätt något han rekommenderar för Sverige? – Jag skulle nog tro att ni vad gäller kundbetjäning traditionellt har legat före oss i Finland. Vi har ju fortfarande minnen från krigen och tidigare generationer finländare är uppvuxna med att man inte ska klaga eller ställa krav. – Men med nya pappa-generationer, där det inte längre finns några krigstrauman i släkten, har barnen fått en mjukare uppfostran och lärt sig att ställa krav på att bli väl behandlade. – Då måste vi naturligtvis också inom vårt gebit kunna leva upp till detta och istället för att bara vara myndighetsutövare se till våra kunders sammantagna hjälpbehov. ■ samverkan 112 nr 2/3 2017

35


räddningsverk / Österbotten

” vi hittade synergiText: sören viktorsson Foto: Privat

Akutvårdsmästare Tom Smedlund

I finländska Österbotten är avstånden stora och här samarbetar räddningsverket med social- och hälsovården i flera kommuner. – Det ger oss synergieffekter samtidigt som våra lagstadgade uppgifter alltid har högsta prioritet, berättar akutvårdsmästare Tom Smedlund för Samverkan 112.

R

äddningsverks förstavårdsservice - alltså inte brand och räddning eller förebyggande verksamhet - syselsätter sammanlagt 95 personer vid åtta stationer runtom i Österbotten. Centralort är Vasa och karakteristiskt för Österbotten är att här finns många med svenska som modersmål. – Vi har elva ambulanser i 24/7-beredskap samt ytterligare fyra reservambulanser. Alla ambulanser är så kallade vårdnivå-enheter, vilket betyder att de innehåller en högre kompetens. – Här i Finland finns dels grundnivå och dels vårdnivå, förklarar Tom Smedlund. Räddningsverkets ansvar sträcker sig över ett område som är 220 kilometer långt och 50 kilometer brett. – Ett långt och smalt kustområde kräver mycket av verksamheten, konstaterar han.

långvarigt samarbete

Samtliga 15 ambulanser är identiska både interiört och exteriört.

36

samverkan 112 nr 2/3 2017

I omkring 20 år har Österbottens räddningsverk haft ett samarbete med Vasa stads social- och hälsovårdsverk. Liknande avtal finns även med kommuner som Kaskö, Korsholm, Malax och Närpes. – Samarbetet gäller trygg-

hetstelefonverksamhet. Det är frågan om en icke-lagstadgad uppgift för förstavårdsservicen, där vi och avtalspartnern har hittat synergi-effekter. På detta sätt kan ansvarsmyndigheten sköta trygghetstelefonverksamhetens operativa del via förstavårdsservicen, förklarar Tom Smedlund. Österbottens räddningsverk har färdigt kompetent personal och enheter strategiskt placerade runt i Österbotten, samt är 24/7 i beredskap.

bra för oss skattebetalare

– Det bildas en kostnadseffektiv verksamhet för socialoch hälsovården samt för oss skattebetalare. I annat fall måste social- och hälsovården sköta detta helt och hållet själva eller köpa tjänsterna via privata aktörer, vilket blir dyrare för alla. Trygghetstelefonverksamhet innebär exempelvis att äldre klienter som bor hemma trycker på ett armband om de ramlar och inte kommer upp. - Alarmet behandlas i ett skilt privat bolag som vi köper tjänsterna av och de alarmerar sedan ambulansen till hjälp, vars personal på samma gång kan undersöka klienten. – Oftast lämnas klienten hemma, men vissa gånger leder uppdraget till vidaretransport. Allt detta måste dock ske utan att våra lagstadgade uppgifter äventyras. Trygghetstelefonverksamhet är alltid icke- brådskande verksamhet och får inte leda till att ambulansen rycker ut med fördröjning på ett olycks- eller sjukdomsfall, understryker akutvårdsmästare Smedlund. Tanken om patienten som www.s112.se


-effekter "kund" och att se till helheten förverkligas i Österbotten exempelvis vad gäller klienter och familjer och där livssituationen är sådan att förstavården måste ingripa.

ge information och stöd

– Då sker anmälan till socialjouren eller andra myndigheter. Det är vårt ansvar att ingripa. – Detsamma gäller åldringar som bor ensamma hemma och där vi ser att de inte klarar sig. Då meddelar vi social- och

hälsovården. Via oss kan de få tillfällig eller permanent plats på ett servicehem. Tom Smedlund berättar, att man i Finland på nationell nivå diskuterar hur förstavården under sina uppdrag på samma gång kan se över klientens brandsäkerhet hemma samt ge information och stöd. – Det gäller åter de äldre i samhället och förstås uppdrag som inte är akuta. Vi har ju redan nu skyldighet att ingripa om vi ser att nån lever brandfarligt, avslutar han. ►

Samtliga 15 ambulanser är identiska både interiört och exteriört.

Market leader

First Aid Equipment in Norway

ACUTE

BACKPACKS/BAGS

Snøgg presents a wide range of acute backpacks and bags in best quality from Open House. The products come in the new material is an extremely durable dual-faced TPU coated and compounded fabric which is :

• ANTI-BACTERIAL • WIPE-CLEAN

• FIRE-RETARDANT • FDA APPROVED

Snøgg is chosen by customers from emergency services, hospitals, police and industrial market for our unique ability to develop and deliver exactly what is required.

Snøgg AS Postboks 5444 Strai, 4671 Kristiansand Tlf: +47 38 03 90 60, e-post: snogg@snogg.no snogg.no | snogg.com

Annonse Akuttsekker gb_ 190 x 130 mm.indd 1

www.s112.se

01.03.2017 11:06:18

samverkan 112 nr 2/3 2017

37


räddningsverk / Österbotten

Förstavårdare Sarah Blusi vid Österbottens räddningsverk ser en stor fördel i att hjälpbehövande så vitt som möjligt får vård i hemmet. – Här i Finland har vi ett system med så kallade X-koder och med vars hjälp vi undviker många onödiga sjukhustransporter, berättar hon.

E

fter kriget föddes i Finland exceptionellt många barn. Man talar om "suuret ikäluokat" eller "de stora årsklasserna". En följd är att landet idag har en stor andel åldringar, vilket naturligtvis märks i Sarah Blusis arbetsvardag. – En del av klienterna som har trygghetsalarm kanske inte alltid riktigt förstår vad det är till för, utan tänker att hjälpen kommer bara man trycker på armbandet. Ibland är det också så att larmen går exempelvis dagtid till hemvården och nattetid till ambulansen. – Hemvården hjälper ju till med smått och gott i hemmet, men det har vi ju inte tid till och det hör heller inte till våra arbetsuppgifter. Klienter kan exempelvis ringa på för att få fötterna smorda, blöjan bytt, få ett vattenglas och litet vad som. Förstavårdare Blusi berättar att man nu utökar samarbetet med exempelvis social- jouren, för att i möjligaste mån kunna hjälpa patienterna i hemmet. – På så sätt minskar vi akutens belastning och huvudsaken är ju förstås att det blir trevligast för patienten att inte behöva lämna hemmet. – Som exempel kan vi ta en åldersstigen patient med förkylning, feber eller liknande. Istället för att köra patienten till akuten kan man försöka ordna att till exempel hemvården kommer på besök några gånger per dag tills patienten mår bättre.

tankesättet ligger i startgroparna

– Sarah Blusi, vi har ett särskilt system för att avgöra om en patient kan vårdas i hemmet eller måste föras till sjuhus. Det kallas för "X-koder". Foto: Privat

38

samverkan 112 nr 2/3 2017

Sarah Blusi betonar att detta tankesätt ännu ligger en smula i startgroparna. – Någon direkt utarbetad samarbetsmall finns inte att ta till. Men jag tror att samarbetet mellan olika instanser kommer att förbättras mer och mer i framtiden. I Finland finns, berättar Sarah Blusi, ett särskilt system för att avgöra om en patient kan vårdas i hemmet eller måste föras till sjuhus. Det kallas för "X-koder". – I Sverige transporteras ju i princip alla patienter till sjukhuset med ambulans, oavsett om patienten behöver ambulanstransport och sjukvård eller inte. I Finland har vi en uppsättning så kallade X-koder, vilka går ut på att vi antingen vårdar patienten på plats, undersöker patienten och konstaterar att vårdbehov inte finns, beställer taxi eller kommer överens med anhöriga om att de för in patienter med egen bil etcetera. – Ta exempelvis en åldring som fallit, men inte skadat sig. Vi lyfter upp patienten, undersöker och intervjuar, kanske konsulterar vi läkare och om vårdbehov inte finns för tillfället får patienten stanna hemma. – Eller en diabetiker med lågt blodsocker. Vi vårdar med glukos intravenöst, undersöker patienten, ser så till att blodsockret stabiliserat sig och konsulterar eventuellt läkare. Om personen ifråga är i en trygg miljö, till exempel hemma med anhöriga som kan hålla ett öga på patienten, så får han eller hon stanna hemma. Sarah Blusi påpekar, att med hjälp av X-koder undviks många onödiga transporter och akutmottagningarnas arbetsbörda lättas. – Patienterna är ofta också nöjda över att ha blivit undersökta och vid behov vårdade i hemmet, ha fått höra läkarens åsikt och ändå ha kunnat stanna kvar hemma. ■ www.s112.se


Låt oss presentera LUCAS 3 bröstkompressionssystem ®

Bevisad. Smart. Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Med över 12 års klinisk erfarenhet, presenterar vi nu den tredje generationen av LUCAS bröstkompressionssystem. LUCAS 3 bröstkompressionsstem har förbättrade funktioner som underlättar underhåll och hantering, samtidigt som det upprätthåller ett konsekvent blodflöde från och med ögonblicket den startar, vilket ökar chansen för ett positivt resultat för patienten.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3 bröstkompressionssystem samlar nu data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

“Den är enkel och smidig att använda, och den är liten och kompakt.” Läkare Charles Lick, Medical Director, Allina Medical Transportation

För vidare information, vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på info.nordic@physio-control, tel. 0770-870 120

Physio-Control är nu en del av Stryker. ©2017 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, U.S.A. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare.


sjöfartsverket / Sjöräddningshundar

sjöräddningshunden

– söker stående från båt För fem år sedan fick Sverige sin första sjöräddningshund. Sjöfartsverket bygger nu ut sin organisation med sökhundar från båt eller vattenskoter med Norrlandskusten närmast på tur att få särskilt utbildade sjöräddningshundar. text: Fredrik Mårtensson

– Sju Norrlandsekipage har gjort sina inträdesprov och påbörjat en tvåårig utbildning, säger Anette Stierna från Svenska brukshundsklubben. – Av erfarenhet vet vi att det är ett mindre antal som blir godkända i slutändan, men det känns väldigt bra att vi kommit igång även i norra Sverige och kan täcka upp mer av den svenska kusten. Idag finns sex sjöräddningshundar knutna till Sjöfartsverkets organisation – två vardera i Stockholms, Göteborgs och Trosa skärgård.

i närheten av helikopterstationer

Förutom norra Sverige finns även förhoppningar om att kunna stationera sjöräddningshundar i Skåne men Sjöfartsverket betonar att man vill se en varsam utökning av organisationen. – Vi har nu lämnat fasen av pilotprojekt för att ha sjöräddningshundarna som ett ordinarie komplement som gör vår sjöräddningsorganisation ännu starkare, säger Sebastian Wigmo på Sjöfartsverket. – Det finns ingen fastställd utbyggnadsplan men en sak som är viktig är att försöka ha utbildade ekipage i närheten av våra helikopterstationer med de möjligheter det ger till snabb förflyttning. Det är ett trepartssamarbete som är grunden för de svenska sjöräddningshundarna. Initiativet togs av Svenska brukshundsklubben för några år sedan och Sjöfartsverket nappade. Verket är ansvarig myndighet och kravställare. Brukshundsklubben står för utbildningen i samverkan med Sjöräddningssällskapet och certifierade hundar placeras sedan vid en sjöräddningsstation. På sätt och vis är det fyra parter eftersom MSB finansierar utbildningen. Anette och maken Hasse Stiernas schäfertikar Orka och Rejza var de allra

40

samverkan 112 nr 2/3 2017

första sjöräddningshundarna med Dalarö i Stockholms södra skärgård som bas. – Orka blev sjuk för ett par år sedan och finns tyvärr inte längre med oss men Rejza är fortfarande i tjänst, säger Anette, som tillsammans med maken Hasse är riktiga eldsjälar i att lyfta fram sjöräddningshundarna som resurs. Deras egna hundar var redan certifierade räddningshundar innan de fick en påbyggnad som specialutbildning för att söka människor i skärgårds- och havsmiljö. Men när Brukshundsklubben nu utbildar till sjöräddningshundar så ges en heltäckande utbildning från grunden.

msb finansierar utbildningskostnaden

MSB räknar med en utbildningskostnad på upp till 150 000 kronor per hund, vilket ger en bild av utbildningens omfattning. – Det ställs andra krav än för vanliga räddningshundar eftersom man inte söker fritt som i terräng utan stående från båt. Även samspelet med skepparen är avgörande för en bra sökinsats, säger Anette Stierna. Hon tillägger att hundrasen har mindre betydelse. – Viktigast är att hunden har hög arbetskapacitet och klarar att jobba i en besvärlig miljö – samt att den naturligt har så kallat figurantintresse med en naturlig och stark vilja att söka efter människor. Vilken sökförmåga har hunden från båt? – Det är väldigt varierande med vindförhållanden men på helt öppet vatten kan det vara upp mot en sjömil. Förutom att hitta personer har vi en viktig uppgift i att snabbt säkra att personer inte finns kvar inom ett specifikt sökområde för att underlätta räddningsinsatsen i övrigt. Enligt Sjöfartsverket kan det gå upp till fyra gånger så snabbt att söka av ett område med hjälp av sjöräddningshund. ■

Schäfertiken Rejza, en av Sveriges sex sjöräddningshundar, i arbete tillsammans med husse Hasse Stierna. Foto: Privat

www.s112.se


Foto: Privat

Utbildning anpassad för Ambulanssjukvården i förflyttningskunskap Utbildningsmål: utbilda arbetskamraterna i ett principbaserat arbetssätt som minimerar lyften och tillvaratar patientens möjligheter samt personalens behov av att arbeta manuellt och med hjälpmedel. Kurslängd: 3 dagar Kursstart: 5-7 sept. 2017 Plats: Mölndal

Vi skickar gärna mer information! Ring eller maila Tfn: 031-27 25 30 office@modernarbetsteknik.se

Nästa generation Akutryggsäckar nu direkt från tillverkaren SACCI

FAKTA om hundarna Hundrasen spelar mindre roll. Viktigast är att hunden har mental stabilitet och figurantintresse, det vill säga tycker om att söka efter människor.

Sjukvårdsväskor Sacci Akut

Hunden kan dels användas för att hitta personer alternativt säkra att personerna inte finns på vissa delar av ett större olycksområde.

Saccis nya serie med sjukvårdsväskor är framtagna tillsammans med bla. ambulanspersonal för dagens moderna ambulanssjukvård. De bygger på ett modulsystem där du som användare bestämmer hur insidan ska se ut. Väskorna har ett helt nytt ergonomiskt bärsystem som gör att den sitter bekvämt och avlastande på ryggen. De är gjorda i slitstark Corduraväv.

Sjöfartsverket har sex sjöräddningshundar. Satsningen är ett samarbete mellan Sjöfartsverket, Svenska Brukshundsklubben och Svenska Sjöräddningssällskapet.

Finns i olika utföranden. Sjukvårdsväskorna finns i tre olika storlekar; Mini, Medi och Maxi och med olika innerväggar. Finns behov av specialanpassade väggar kan vi hjälpa Er med det!

Utbildningen kostar 100 000 – 150 000 kronor och betalas av MSB.

www.s112.se

Tillverkad i slitstark Corduraväv.

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50 www.sacci.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

41


blåljusfamiljen / Responstider

Tid från 112-samtal till första ambulans eller räddningstjänst är på plats Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar återigen indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner. SKL:s strävan med Öppna Jämförelser (ÖJ) är att stimulera till förbättringsarbete och i förlängningen ökad effektivitet genom att publicera och redovisa indikatorer för säkerhetsarbetet. text och illustrationer: Sven åsheden källa: skl och msb

I denna öppna jämförelse har vi även gjort en jämförelse med tidigare år. Indikatorn är ett medianvärde i minuter.

responstid

Uppgifter om responstider för ambulans och räddningstjänst kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att första enhet är framme. Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten. Ambulanssjukvård. Endast larm med prioritet 1 har tagits med. Mediantid för hela riket: 15,8 (14,7/2015, 15,3/2014) Räddningstjänst. Endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mediantid för hela riket: 12,7 (12,1/2015, 12,6/2014).

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

Uppgifterna kommer från Socialstyrelsens statistikdatabas 2017-05-15. Hjärtinfarktstatistik. Baserat på hemortslän, Incidenta fall av akut hjärtinfarkt med samma dödsdatum som incidensdatum, Åldersintervall: 20 - 85+ 42

samverkan 112 nr 2/3 2017

I hela riket avled 4 945 personer 2016 som plötsligt avled i akut hjärtinfarkt, 5 281 Sveriges officiella statistik, statistik – hälso- och sjukvård. Hjärtinfarkter 1994–2014. Uppgifterna är hämtade från patientregistret för sluten vård och dödsorsaksregistret. Varje år drabbas ungefär 28 000 människor i Sverige av en hjärtinfarkt. I mer än vart fjärde fall avlider personen inom 28 dagar.

BEFOLKNINGSSTATISTIK

Folkmängd i län per den 31 december 2016. Källa: Statistiska centralbyrån

IVPA-verksamhet

Är rent principiellt inte räddningstjänst. Varför ska landstingen betala när räddningstjänsten åker på IVPA-larm?

Myndighetsjurist Per-Olof Wikström, Rättsenheten, MSB förklarade i fjol att: – Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) gäller inte hälso- och sjukvård som avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) enligt 1 kap. 4 §. När en kommuns organisation för räddningstjänst genomför IVPA-verksamhet bedriver de alltså inte räddningstjänst enligt 3 kap. 7 §. – Försäljning av tjänster till

STOCKHOLMS LÄN

2 269 060 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 854 2014: 775 2015: 688 2016: ? Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Stockholm

11,3

10,8

10,9

9,1

8,7

8,6

Solna

11,3

10,8

11,0

9,2

8,7

8,5

Danderyd

12,0

11,6

12,0

10,8

11,1

10,0

Sundbyberg

12,2

11,7

11,7

9,6

8,9

9,3

Södertälje

12,5

11,9

12,3

10,4

9,7

9,7

Täby

12,7

12,7

12,6

8,8

9,8

9,4

Huddinge

12,8

12,3

12,7

11,1

11,0

11,4

Lidingö

13,0

12,6

13,1

8,6

9,0

9,4

Botkyrka

13,4

12,8

12,7

10,9

9,7

10,1

Sollentuna

13,7

13,0

13,3

9,6

9,2

9,3

Upplands Väsby

14,0

13,4

13,7

9,6

10,1

8,9

Haninge

14,2

13,4

13,6

11,5

11,2

11,6

Nacka

14,3

14,0

13,8

12,6

11,8

12,0

Tyresö

14,4

13,9

13,4

10,0

10,5

9,4

Järfälla

14,5

14,0

14,1

9,1

9,0

9,1

Salem

15,3

15,0

14,8

12,5

14,2

13,4

Upplands-Bro

16,2

14,5

15,8

13,5

13,7

14,1

Österåker

16,2

16,0

16,0

11,2

11,1

10,4

Ekerö

16,6

15,7

16,7

13,5

13,3

12,2

Vallentuna

16,7

15,9

16,2

12,0

11,2

10,3

Värmdö

17,2

17,1

17,6

13,3

12,1

14,6

Sigtuna

18,2

17,7

17,7

12,5

11,7

11,8

Norrtälje

18,5

18,6

19,3

14,0

13,4

12,9

Nykvarn

20,0

19,1

19,8

13,3

11,7

12,3

Nynäshamn

20,3

19,6

19,4

12,2

12,4

11,6

Vaxholm

21,6

21,0

21,1

14,4

15,5

14,5

sjukvårdshuvudmannen är i stort sett oreglerad med undantag för kommunallagen. – IVPA är inte en uppgift för primär-kommunen. Det

är sjukvårdshuvudmannen (landstinget) som ansvarar för hälso- och sjukvård och ska därmed betala.

www.s112.se


UPPSALA LÄN

361 373 invånare

ÖSTERGÖTLANDS LÄN

425 105 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 148 2014: 127 2015: 124 2016: ?

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 335 2014: 287 2015: 265 2016: ?

Dödsdatum = Incidentdatum

Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Enköping

u.s.

13,1

13,5

13,1

12,2

11,9

Motala

10,3

10,0

10,1

10,0

12,0

10,8

Heby

u.s.

22,1

22,3

15,2

18,4

12,9

Norrköping

10,5

10,3

10,4

9,3

11,8

15,1

Håbo

u.s.

13,0

12,9

10,8

11,7

10,3

Åtvidaberg

10,7

12,7

10,6

15,2

12,6

14,7

Knivsta

u.s.

21,0

21,0

12,2

12,4

13,2

Linköping

10,9

10,6

10,4

9,9

11,2

11,8

Tierp

u.s.

17,1

17,5

16,7

15,6

15,3

Mjölby

11,3

10,9

10,7

9,9

11,2

9,8

Uppsala

u.s.

11,5

11,2

10,6

10,3

10,2

Ödeshög

11,3

12,4

11,4

12,0

12,7

11,8

Älvkarleby

u.s.

12,7

13,5

11,9

11,3

12,8

Söderköping

13,2

13,1

13,5

10,7

9,7

11,6

Östhammar

u.s.

18,7

18,6

15,1

15,0

14,7

Finspång

13,6

13,0

12,6

11,4

10,2

10,8

Valdemarsvik

16,7

16,4

16,6

16,7

19,8

17,0

Kinda

17,6

16,9

16,3

12,9

12,7

12,5

Vadstena

18,0

17,8

18,3

14,4

11,9

11,6

Boxholm

18,1

18,0

17,6

16,8

17,3

17,0

Ydre

26,2

25,9

26,4

17,2

15,0

15,9

SÖDERMANLANDS LÄN

288 097 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 176 2014: 182 2015: 201 2016: ?

JÖNKÖPINGS LÄN

Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Eskilstuna

11,2

10,7

10,8

10,6

9,9

10,4

Katrineholm

11,2

10,3

10,2

10,5

11,7

10,1

Nyköping

11,4

11,2

11,5

13,0

13,2

14,1

Trosa

14,2

13,9

15,1

15,6

15,9

15,7

Strängnäs

15,9

16,8

16,0

11,7

12,4

11,8

Flen

16,4

14,9

15,5

12,5

14,3

14,4

Oxelösund

16,6

16,4

16,6

11,8

11,8

12,5

Gnesta

20,2

19,5

21,5

13,4

14,1

14,0

Vingåker

23,2

22,2

23,1

12,4

11,5

10,6

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 204 2014: 191 2015: 232 2016: ? Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

9,1

8,5

8,6

8,7

7,7

6,8

Värnamo

12,0

11,3

11,1

9,6

10,2

10,0

Jönköping

12,3

12,0

11,5

9,0

8,9

8,7

Nässjö

12,9

13,0

12,1

9,3

9,3

10,3

Vetlanda

13,2

13,5

13,1

10,4

10,0

9,8

Eksjö

13,2

11,8

11,6

9,4

9,4

10,1

Habo

13,2

12,9

11,8

9,5

8,5

10,5

Gislaved

15,6

15,9

14,8

10,0

9,7

10,0

Vaggeryd

16,3

15,4

14,5

11,4

10,0

12,1

Sävsjö

16,5

16,2

15,7

10,8

11,3

11,0

Gnosjö

17,8

16,3

17,2

8,9

10,2

11,4

Mullsjö

20,2

21,5

18,2

11,3

8,8

12,9

Aneby

20,4

20,0

20,2

8,8

13,4

14,5

Tranås

KRONOBERGS LÄN

194 628 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 81 2014: 86 2015: 91 2016: ? Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Växjö

11,9

11,2

10,8

9,9

10,1

10,4

Ljungby

12,0

11,1

10,7

13,6

12,3

12,6

Alvesta

15,1

14,0

14,4

12,3

12,0

11,9

Älmhult

16,2

16,3

15,4

10,3

11,1

10,7

Markaryd

17,4

16,0

16,0

11,2

10,6

10,4

Tingsryd

18,9

18,1

19,1

11,0

10,8

12,9

Uppvidinge

22,5

22,2

21,2

12,1

10,4

12,5

Lessebo

22,5

23,2

23,3

10,4

11,9

10,4

www.s112.se

352 735 invånare

2014

Så här tolkar du färgerna i tabellerna bland de 25 % som har bäst utfall i landet bland de 50 % som hamnar i mitten bland de 25 % med allra sämst utfall i landet

samverkan 112 nr 2/3 2017

43


blåljusfamiljen / Responstider

KALMAR LÄN

242 301 invånare

SKÅNE LÄN

1 324 565 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 148 2014: 178 2015: 132 2016: ?

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 800 2014: 658 2015: 595 2016: ?

Dödsdatum = Incidentdatum

Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Västervik

11,1

10,9

11,4

12,3

13,6

11,0

Ystad

10,3

10,0

9,9

9,4

9,7

8,3

Nybro

11,4

11,8

11,3

10,2

9,4

10,3

Malmö

11,2

10,3

9,4

8,7

8,7

8,4

Oskarshamn

11,8

11,1

11,1

12,5

12,5

12,8

Ängelholm

11,2

10,4

11,0

12,1

11,2

10,8

Torsås

11,9

12,2

11,7

9,4

12,7

15,1

Landskrona

11,3

10,7

10,6

8,6

7,9

8,2

Kalmar

12,7

12,0

11,7

10,1

10,4

10,3

Helsingborg

11,4

10,3

10,1

9,6

9,1

8,6

Mönsterås

14,3

12,3

12,5

9,9

10,0

9,3

Lund

11,6

11,3

11,0

11,1

10,3

10,1

Emmaboda

14,7

15,2

14,0

11,1

13,2

14,7

Höganäs

12,1

10,8

11,5

9,2

8,7

8,7

Vimmerby

14,8

14,1

14,5

11,6

8,7

10,1

Perstorp

12,4

11,5

11,0

8,9

7,9

9,7

Borgholm

15,6

14,1

14,0

16,4

15,0

18,5

Kristianstad

13

11,9

12,1

u.s.

u.s.

u.s.

Hultsfred

16,0

14,6

14,6

12,0

11,7

12,0

Trelleborg

13,6

12,9

10,9

8,5

8,5

8,5

Mörbylånga

17,1

16,4

15,7

14,0

12,8

13,3

Svedala

13,9

13,1

14,1

11,5

10,2

10,5

Högsby

19,0

19,2

17,5

14,8

12,5

11,1

Staffanstorp

14,2

13,7

13,6

8,8

8,2

8,6

Eslöv

14,2

13,7

13,4

10,3

10,3

9,9

Vellinge

15,0

14,8

14,7

10,1

9,5

9,0

Hässleholm

15,0

14,0

13,9

11,0

10,6

10,4

Burlöv

15,0

14,2

14,5

11,1

11,1

9,5

Åstorp

15,1

14,7

14,9

11,9

11,5

10,9

Simrishamn

15,2

14,1

13,7

9,7

10,7

10,6

Östra Göinge

15,4

14,9

14,6

u.s.

u.s.

u.s.

Kävlinge

15,9

16,8

17,1

10,9

10,6

10,0

Lomma

15,9

15,9

15,7

9,5

9,8

9,3

Hörby

16,0

15,2

14,2

13,6

12,4

12,6

Sjöbo

16,5

16,2

16,1

11,4

10,5

10,0

Skurup

16,7

14,6

17,0

11,9

10,6

9,4

Klippan

17,1

16,0

15,8

9,3

11,2

11,5

Tomelilla

17,2

16,7

16,8

10,8

9,2

10,1

Osby

17,3

17,2

17,8

12,2

10,3

11,6

Höör

18,0

17,5

18,1

12,5

12,7

12,1

Svalöv

18,1

18,7

18,9

13,3

12,3

12,1

Bjuv

18,6

18,4

18,5

13,2

12,0

12,1

Bromölla

19,1

17,9

18,8

u.s.

u.s.

u.s.

Båstad

19,3

18,1

20,7

10,0

8,8

9,3

Örkelljunga

22,0

20,3

21,8

10,2

10,4

11,4

GOTLANDS LÄN

58 003 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 36 2014: 30 2015: 35 2016: ? Dödsdatum = Incidentdatum

2016 16,4

Gotland

2015

2014

2016

2015

2014

16,2

15,6

14,4

13,1

13,7

BLEKINGE LÄN

158 453 invånare

Dödsdatum = Incidentdatum

Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Halmstad

10,3

10,0

10,1

10,4

10,4

11,2

Falkenberg

11,0

10,5

10,5

11,8

11,3

11,4

Varberg

11,8

11,1

11,3

10,7

9,8

9,8

9,6

Kungsbacka

13,4

12,9

12,5

14,0

14,7

12,7

10,3

9,8

Hylte

13,9

14,3

14,0

11,9

13,1

12,2

10,7

9,9

Laholm

14,5

14,4

14,5

10,3

11,0

10,4

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Karlshamn

11,0

11,1

11,1

10,6

10,2

9,8

Karlskrona

12,7

12,1

12,3

10,8

10,2

11,1

Olofström

14,3

15,6

16,3

11,6

9,0

Ronneby

15,1

15,7

16,3

10,1

Sölvesborg

15,5

16,0

15,3

11,2

samverkan 112 nr 2/3 2017

320 333 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 188 2014: 205 2015: 192 2016: ?

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 153 2014: 146 2015: 108 2016: ?

44

HALLANDS LÄN

www.s112.se


Inbjudan till Trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare hösten 2017

Vägen till smartare och säkrare utryckningar

Den insiktsinriktade körutbildningen utgår från tankesättet att; – föraren måste inse att möjligheten att hantera en uppkommen kritisk situation är begränsad, när den väl händer. ”En av de bättre kurserna som jag nånsin gått” ”Duktiga och engagerande lärare med mycket erfarenhet”

Efter genomgången utbildning får varje kursdeltagare med sig utbildningsmaterial. En verktygslåda (USB-minne)som kan användas när kollegor ska utbildas på hemmaplan.

Utbildningen innehåller • Trafikinstruktörens budskap • Blåljusorganisationens nollvision • Säker utryckningskörning och säker arbetsmiljö • Trafikförfattningar och undantagsregler • Erfarenheter från olyckor med utryckningsfordon • Ledarskaps- och pedagogisk utbildning • Presentationsteknik

Trafikinstruktörsutbildning - Oktober 2017 Kursdatum: Sista anmälningsdag: Kursort: Kurslängd: Målgrupp: Kursavgift:

Antal deltagare: Föreläsare:

Veckorna 44 - 46 (Måndag - Fredag) 12 september Gävle 10 dagar Anställda inom Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten, Tullverket, övriga som bedriver trafiksäkerhetsutbildningar 21 000:- SEK, exkl. moms per person. Luncher, fika och kursmaterial samt färdigt utbildningsmaterial (USB-minne) ingår. Kostnader för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva. Max 16 ▪ Ulf Rydh. Olycksutredare på Trafikverket ▪ Pontus Albertsson. Med. dr. trafiksäkerhet ▪ Sonja Forward. Forskare på VTI ▪ Matthias Sjöholm. MSB ▪ Per Eden. Pedagog ▪ Mats Torstensson. Räddningstjänsten ▪ Mikael Signon. Trafikinstruktör Kursansvarig

Anmälan:

www.s112.se

mikael.signon@iamsafe.se För mer information kring utbildningen: 070 623 04 50

Mikael Signon - Kursansvarig samverkan 112 nr 2/3 2017

45


blåljusfamiljen / Responstider

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

1 671 783 invånare

VÄRMLANDS LÄN

279 334 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 916 2014: 858 2015: 861 2016: ?

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 223 2014: 199 2015: 214 2016: ?

Dödsdatum = Incidentdatum

Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

9,1

8,8

9,1

10,9

8,9

10,8

Arvika

10,7

10,7

10,3

11,4

13,7

11,6

Säffle

11,9

14,0

15,0

9,8

9,4

10,8

Karlstad

12,0

11,5

11,5

10,4

10,8

10,9

8,8

Filipstad

13,7

13,0

12,1

14,1

12,8

11,9

13,7

12,2

Hagfors

14,3

13,3

13,6

13,7

13,0

14,9

15,8

11,5

12,3

11,5

10,3

21,1

11,1

Sunne

14,6

14,8

14,3

13,4

14,1

13,2

16,3

12,5

13,9

15,4

11,0

Hammarö

15,4

14,9

15,0

10,4

12,5

14,9

14,3

11,9

10,5

12,8

10,2

Torsby

16,0

13,9

15,8

16,1

14,6

14,9

13,4

17,7

12,6

12,9

13,0

11,1

Årjäng

17,4

16,7

17,2

16,9

18,5

15,8

Strömstad

13,7

15,8

14,0

14,9

12,6

14,5

Kil

20,2

19,4

19,1

12,0

10,3

12,2

Mölndal

13,8

14,9

12,5

10,2

14,4

10,3

Öckerö

13,8

12,8

12,6

11,4

11,7

9,8

Storfors

20,6

21,0

19,6

18,4

13,4

14,3

Tidaholm

13,9

14,3

13,1

12,7

11,4

11,8

Munkfors

22,3

22,5

24,3

11,4

15,0

13,5

Vänersborg

14,2

21,9

14,1

13,0

14,0

12,4

Grums

22,5

21,3

21,5

13,3

12,1

11,7

Ale

14,4

17,9

14,0

12,5

14,3

13,6

Forshaga

22,8

21,5

22,4

11,2

13,0

10,6

Dals-Ed

14,4

22,2

15,7

12,1

16,6

16,4

Eda

26,7

27,0

25,6

13,9

14,9

14,2

Trollhättan

14,5

15,5

14,1

10,8

13,0

10,8

Stenungsund

14,7

11,7

13,9

12,7

11,2

11,1

Karlsborg

14,8

21,9

14,5

19,0

13,5

18,9

Munkedal

15,2

18,0

15,4

15,5

12,6

14,9

Lerum

15,6

19,3

14,8

12,3

12,1

13,2

Mellerud

15,6

19,0

16,4

11,8

13,9

13,1

Ulricehamn

15,7

9,8

14,0

14,0

10,0

14,0

Vara

15,8

10,7

14,6

16,1

10,3

15,0

Mark

16,1

15,3

14,6

11,0

11,5

11,0

Tjörn

16,7

10,6

15,7

13,1

10,5

12,4

Lysekil

17,0

16,7

16,3

12,6

11,9

12,3

Sotenäs

17,2

12,9

19,7

13,4

11,6

14,1

Tibro

17,5

13,9

17,8

13,0

13,4

12,1

Herrljunga

17,6

17,6

16,8

13,2

13,0

14,5

Bengtsfors

18,0

13,2

18,7

16,3

11,6

16,4

Vårgårda

18,2

10,4

17,9

12,3

9,9

11,2

Härryda

18,3

19,8

17,5

14,0

14,1

14,1

Götene

18,7

15,3

17,7

12,1

13,4

12,7

Töreboda

18,8

12,9

18,2

17,8

14,3

15,3

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Lidköping

10,5

23,4

9,8

11,3

13,4

11,1

Skövde

11,0

12,1

10,4

12,4

10,5

9,5

Skara

11,2

18,0

10,3

10,7

15,8

10,2

Uddevalla

11,3

11,6

11,1

11,8

11,1

11,6

Borås

11,5

16,5

10,8

9,5

13,8

9,2

Alingsås

11,7

13,0

10,0

9,8

11,9

Mariestad

12,1

20,8

11,1

12,6

Åmål

12,3

14,2

12,9

Kungälv

12,4

14,7

Falköping

12,8

Göteborg

12,8

Partille

Tanum

19,0

13,6

19,4

16,4

13,9

15,3

Lilla Edet

20,0

17,7

16,8

13,0

16,3

12,9

Bollebygd

20,3

14,5

19,9

12,7

13,1

11,1

Gullspång

21,2

25,9

19,4

11,6

19,2

11,9

Svenljunga

21,3

11,0

19,2

13,6

11,5

15,0

Grästorp

21,5

14,7

20,0

16,0

14,5

14,3

Orust

22,0

18,0

21,3

16,1

11,9

15,6

Hjo

22,1

20,3

21,4

13,8

12,0

12,5

Tranemo

23,2

11,1

21,6

13,0

9,3

12,8

Essunga

23,5

18,1

21,1

14,5

15,5

11,1

Färgelanda

25,6

19,3

24,4

19,1

15,3

16,1

Kristinehamn

ÖREBRO LÄN

294 941 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 216 2014: 176 2015: 142 2016: ? Dödsdatum = Incidentdatum

Visste du att... 2016

2015

2014

2016

2015

2014

9,8

9,4

9,0

10,4

11,0

10,0

Örebro

10,2

9,7

9,8

10,3

10,3

10,5

Kumla

11,9

12,0

12,6

12,2

10,6

11,7

Hällefors

13,0

12,2

9,6

16,5

21,7

17,2

Nora

13,7

14,3

14,2

16,7

19,3

28,1

Degerfors

14,9

14,8

14,4

16,1

14,0

13,2

Visste du att...

Ljusnarsberg

15,2

13,9

12,9

15,3

17,3

19,5

Laxå

15,6

16,3

13,8

12,9

15,3

14,5

... räddningstjänsten i Trelleborg har bäst responstid i hela riket - 8,5 minuter.

Hallsberg

15,7

15,4

16,1

13,8

14,3

14,2

Askersund

16,0

16,6

15,5

12,5

14,2

13,1

Lindesberg

17,0

15,2

16,8

13,6

13,7

14,4

Lekeberg

23,0

22,3

21,9

15,5

17,5

17,5

... ambulanssjukvården i Tranås har bäst responstid i hela riket - 9,1 minuter.

46

samverkan 112 nr 2/3 2017

Karlskoga

www.s112.se


blåljusfamiljen / Blandat

VÄSTMANLANDS LÄN

267 629 invånare

GÄVLEBORG LÄN

284 586 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 138 2014: 142 2015: 118 2016: ?

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 232 2014: 254 2015: 227 2016: ?

Dödsdatum = Incidentdatum

Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Köping

u.s.

8,1

8,5

11,2

8,5

9,9

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Gävle

10,5

10,4

10,3

11,1

11,1

Fagersta

u.s.

8,7

8,9

10,1

12,8

10,4

10,3

Hudiksvall

11,6

11,4

11,6

11,8

13,7

Sala

u.s.

9,7

10,4

13,7

13,1

12,4

11,6

Sandviken

12,1

11,3

11,0

10,5

10,9

Västerås

u.s.

9,9

10,0

10,2

9,7

10,1

9,5

Bollnäs

12,1

12,5

11,7

11,8

12,4

Hallstahammar

u.s.

12,8

12,4

12,7

10,9

8,8

8,4

Söderhamn

13,5

13,2

12,1

15,4

15,2

Arboga

u.s.

15,5

13,1

13,6

14,0

11,8

11,6

Ovanåker

13,9

14,3

13,7

18,6

17,8

Norberg

16,8

u.s.

15,1

15,4

14,1

15,9

12,3

Hofors

13,9

15,6

14,6

10,1

12,9

13,9

Kungsör

u.s.

15,6

15,0

11,2

10,5

12,9

Ljusdal

16,6

16,1

14,8

15,6

18,6

19,1

Surahammar

u.s.

17,6

18,5

9,8

10,9

11,8

Nordanstig

16,9

16,4

16,1

16,0

16,4

17,4

Skinnskatteberg

u.s.

22,3

22,6

15,5

18,5

18,8

Ockelbo

20,2

20,7

18,5

13,8

13,4

14,5

Visste du att... ... varje år dör ca 3 000 personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca 100 000 inlagda på sjukhus och ca 700 000 behöver uppsöka en akutmottagning. Dödligheten i fallolyckor har ökat medan trafikdödligheten har minskat. Fler män än kvinnor omkommer av skador till följd av olyckor.

DALARNAS LÄN

284 531 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 165 2014: 183 2015: 171 2016: ? Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Avesta

10,5

11,0

10,5

10,0

12,4

11,0

Borlänge

11,6

11,7

11,7

11,3

10,8

11,2

Mora

12,4

12,3

11,5

12,4

10,7

9,7

Falun

12,8

12,4

12,2

12,6

11,8

13,4

Rättvik

14,4

13,5

13,7

12,3

12,2

12,9

Leksand

14,9

14,5

14,2

12,8

12,3

11,4

Malung-Sälen

15,0

14,5

15,6

13,5

14,1

14,5

Ludvika

15,2

14,8

14,7

10,3

11,1

11,4

Orsa

16,2

17,1

15,9

13,4

10,6

11,4

Vansbro

16,3

16,4

15,2

12,0

13,6

15,5

Smedjebacken

19,3

19,4

19,1

15,4

14,5

15,4

Säter

19,5

20,3

19,8

15,8

14,4

14,1

Älvdalen

21,9

23,3

22,9

17,2

18,5

16,8

Hedemora

22,3

22,5

22,0

15,6

15,3

16,7

Gagnef

25,7

24,4

25,2

10,1

10,8

11,5

www.s112.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN

245 572 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 164 2014: 143 2015: 125 2016: ? Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Härnösand

10,7

10,8

10,1

12,4

10,2

10,7

Örnsköldsvik

12,6

12,3

12,9

14,9

15,8

13,3

Sundsvall

13,6

13,9

13,8

11,5

11,6

11,8

Sollefteå

15,1

15,6

14,8

19,5

15,2

14,6

Kramfors

17,4

17,5

15,2

15,5

15,9

14,5

Ånge

17,7

19,0

17,3

14,3

14,3

16,2

Timrå

18,4

17,9

18,4

11,2

12,2

10,6

Visste du att... ... Samhällets snittkostnad för ett stopp i Stockholmstrafiken beräknas till cirka 360 000 kr i timmen, enligt en uträkning från Trafikverket.

samverkan 112 nr 2/3 2017

47


blåljusfamiljen / Responstider

JÄMTLANDS LÄN

128 673 invånare

NORRBOTTENS LÄN

250 570 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 72 2014: 85 2015: 89 2016: ?

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 188 2014: 201 2015: 197 2016: ?

Dödsdatum = Incidentdatum

Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Östersund

11,5

11,1

11,0

10,1

11,1

10,7

Boden

11,0

11,3

10,8

11,2

11,0

10,7

Krokom

20,2

21,3

20,4

14,3

15,2

17,6

Älvsbyn

11,2

10,5

10,3

13,7

15,3

13,2

Bräcke

23,0

22,7

22,5

18,5

19,2

19,2

Gällivare

11,9

11,7

11,7

11,8

u.s.

u.s.

Åre

23,1

22,8

21,7

12,7

15,8

15,8

Luleå

11,9

12,6

12,5

11,8

12,7

12,4

Berg

23,9

23,7

21,8

14,3

16,5

16,3

Kiruna

12,2

12,3

11,0

10,0

u.s.

u.s.

Strömsund

24,2

25,5

25,8

17,4

17,0

16,9

Kalix

12,2

12,3

12,2

10,7

11,8

11,3

Ragunda

24,5

24,4

22,2

15,7

18,7

17,3

Piteå

12,4

12,4

12,2

12,8

12,8

12,1

Härjedalen

25,8

23,3

23,0

21,2

22,6

21,8

Arvidsjaur

13,2

13,5

11,7

22,6

21,9

33,0

Haparanda

14,8

15,1

14,5

11,4

13,1

11,2

Arjeplog

15,0

18,5

13,8

23,8

26,3

29,2

Överkalix

18,5

17,8

16,1

21,3

23,3

15,5

Övertorneå

24,2

23,7

23,3

13,3

20,0

20,6

Jokkmokk

29,0

21,5

23,1

13,2

26,5

20,3

Pajala

35,8

35,8

33,9

29,9

31,3

22,7

Visste du att... ... varje år rycker räddningstjänsterna i Sveriges kommuner ut till knappt 10 000 bränder i byggnader. Ungefär 60 procent av insatserna till brand i byggnad sker till bostäder, ca 20 procent till allmänna byggnader och resten går till industrier och övriga byggnader.

Antalet sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per 1  000 invånare varierar stort mellan olika kommuner. Visste du att...

VÄSTERBOTTENS LÄN

265 881 invånare

Personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt 2013: 217 2014: 175 2015: 138 2016: ?

... Knivsta (Uppland) har det lägsta utfallet med 5,9 sjukhusvårdade per 1 000 invånare medan Bjurholm (Västerbotten) har det högsta utfallet med 22,8 sjukhusvårdade per 1 000 invånare.

Dödsdatum = Incidentdatum

2016

2015

2014

2016

2015

2014

Umeå

12,2

11,8

11,6

12,0

12,0

10,8

Åsele

12,4

12,8

12,4

24,4

21,9

26,6

Lycksele

14,1

12,5

12,9

13,5

14,1

15,0

Malå

14,3

15,1

17,2

17,4

29,5

19,6

Skellefteå

14,6

15,0

15,1

12,7

12,6

12,5

Dorotea

15,3

15,2

14,2

16,1

u.s.

u.s.

Norsjö

16,4

20,2

20,0

22,7

21,0

22,3

Vännäs

16,5

16,7

15,6

12,3

12,5

10,4

Vilhelmina

18,9

21,5

24,9

13,8

15,4

18,1

Storuman

18,9

14,9

16,1

20,2

22,4

22,7

Robertsfors

19,5

20,1

25,1

11,7

12,2

16,9

Vindeln

21,1

21,8

21,4

24,1

22,8

17,3

Nordmaling

21,6

20,3

19,8

12,4

14,2

14,0

Sorsele

30,1

24,1

14,5

25,7

27,6

25,1

Bjurholm

30,5

32,9

33,0

11,5

15,9

21,1

48

samverkan 112 nr 2/3 2017

Källa:

www.s112.se


Snabb och smidig simulering

iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering. •

Två ihopkopplade iPads

• • • • •

Träna var och när du vill Skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt. Monitor med multipla parametrar, defibrillator och AED läge 83 ECG vågformer Visa EKG,ultraljud och provsvar

Bygg dina egna scenarior

ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • kontakt@allytec.se • www.allytec.se


samhällssäkerhet / 28-29 november 2017

CO

@

En mötesplats för dig som arbetar med frågor som rörsamhällets säkerhet, krisberedskap och ett nytt totalförsvar. Ta del av drygt 40 aktuella seminarier och en utställning fylld med företag, organisationer och föreningar.

www.samhallssakerhet.se #samsak17

Huvudpartners

50

samverkan 112 nr 2/3 2017

Mediapartner

www.s112.se


MÖTESPLATS SAMHÄLLSSÄKERHET Att mötas för ett säkrare Sverige har aldrig varit viktigare En allt mer osäker omvärld påverkar också oss i vår vardag och ställer till viss del nya krav på hur vi skapar vår säkerhet. I närområdet prövas den europeiska gemenskapen av politisk oenighet, migrationsutmaningar och britternas val att lämna unionen. Nya ryska stormaktsambitioner tvingar oss att åter se till försvaret av våra gränser. Genom påverkanskampanjer och vilseledande information letar sig osäkerheter in i vårt samhälle som riskerar att bidra till minskad tillit och ökad polarisering. Det fruktansvärda attentatet den 7 april i Stockholm visade åter att terrorism dessvärre är ett hot som kan drabba också oss i Sverige. I hanteringen visar vårt samhälle hur vi tillsammans kan möta också de svåraste pröv ningar. Hur vi står emot och hanterar kriser påverkar inte bara drabbade och inblandade aktörer utan i ett större perspektiv också förtroendet för vår demokrati. Därför är det särskilt viktigt att samlas för att tillsammans arbeta för ett säkrare Sverige. Mötesplats Samhällssäkerhet på Kistamässan är en möjlighet för dig som arbetar med frågor som rör samhällets säkerhet, krisberedskap och ett nytt totalförsvar att fortbilda dig, knyta nya kontakter och utveckla ditt arbete med dessa frågor. Första konferensen arrangerades 2011 och inför 2017 är mötesplatsen mer aktuell än någonsin. Programmet riktar sig till statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och frivilligorganisationer. Under två intensiva dagar arrangeras drygt 40 aktuella seminarier och den parallella utställningen är fylld med företag, organisationer och föreningar.

Årets temaområden är följande; Nytt totalförsvar – vad betyder det för Sverige? Om Sveriges säkerhet utmanas ska civila och militära aktörer kunna agera gemensamt och med kraft. Totalför svarsplaneringen som nu genomförs kräver fördjupade och breddade samarbeten. Vad det kan betyda för privata företag, myndigheter och organisationer blir centrala frågor för Mötesplats Samhällssäkerhet 2017. Krisberedskap – hur bygger vi ett motståndskraftigt samhälle? Framgångsrik krisberedskap bygger på ett engagemang från hela samhället. Förmågan att stå emot och hantera samhällsstörningar är helt beroende av en effektiv användning av resurser och välplanerad samverkan mellan berörda aktörer. Därför kommer konferensen att belysa hur vi kan förstärka samhällets samlade förmåga att hantera kriser. Att värna demokrati och öppenhet Våldsbejakande extremism, terrorism, organiserad brottslighet och social oro utmanar det öppna och demokratiska samhället. Det är utmaningar som berör ett stort antal aktörer – från rättsväsende till socialtjänst, räddningstjänst och frivilligorganisationer. På Mötesplats Samhällssäkerhet 2017 belyser vi förutsättningarna och diskuterar hur man både kan förebygga och hantera riskerna. Reservera 28–29 november 2017 redan nu. Och ta gärna kontakt med oss om du har förslag till ämnen, talare eller företag och organisationer som du tror kan ge ytterligare skärpa i programmet eller utställningen.Se det preliminära programmet, utställarna och anmäl dig på hemsidan!

www.s112.se

Program och anmälan

www.samhallssakerhet.se

Öppettider

Tisdag 28 november, 09.00-17.00 Onsdag 29 november, 09.00-16.30

Twitter

@Samhallssak #samsak17

Plats

Kistamässan Arne Beurlings Torg 5, 164 40 Kista

Kontakt

samhallssakerhet@kistamassan.com

samverkan 112 nr 2/3 2017

51


Betald annonsplats

ALARM AMBULANSFÖRBUNDET

Box 3047, 750 03 UPPSALA Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

Sommar, morötter och Povel Ramel

Sommar, sommar, sommar musikstycket vi

känner igen som signaturmelodi till Sommar i P1, melodin skrevs 1952 av Sten Carlberg och texten sattes senare av Eric Sandström. En melodi som för oss som har hört den har en positiv klang och föder hopp om en sommar fylld av lättja under solen, en tid för nedvarvning och återhämtning, semester! Semestern lagstadgades i Sverige 1938 och omfattades då av två veckor, under 60- och 70-talet utökades den till vad den är idag. På den tiden blomstrade det Svenska folkhemmet och under det glada 80-talet var det säkerligen få som kände till begrepp som utbeordring, sommarmorot eller tre semesterperioder.

Bättre förr?

När industrisemestern rullade igång i juli fanns samma antal ambulanser och personal på stationerna som övriga tiden på året, att sänka beredskapen var lika främmande som den berömda moroten, tvärt om kunde man stärka den i turisttäta regioner och längs med olycksdrabbade vägsträckor. Idag ser det inte alls ut så här, det vet vi. Jag vill att ni som är gamla nog tänker tillbaka på hur det var och ni som är yngre får försöka föreställa er denna idag så avlägsna bild. Då säger någon av er att, han kan ju inte sitta och tänka så, det var då det, allt är annorlunda nu. Ja, må så vara och någon bakåtsträvare är varken jag eller förbundet, men det jag vill peka på är att vi inte får glömma vår historia, en titt i backspegeln ibland är nog så viktig. Utvecklingen inom ambulanssjukvården sedan Povel Ramel var en av årets sommarpratare 1985 har gått i rasande fart, de flesta av oss känner till historiken eller har upplevt hela eller delar av den, andra, våra yngre kollegor har inte upplevt den och där har äldre kollegor en uppgift att vara historieberättare och mentorer. Tider då en ledig ambulans var en bra ambulans och grillen flitigt användes under sommarhalvåret runt om på våra stationer, lata dagar? 52

samverkan 112 nr 2/3 2017

Gordon Grattidge Utveckla eller avveckla?

Nej, tider av beredskap! Beredskap ett ord som bleknar allt mer och som tidigare syntes klart och tydligt i backspegeln, men nu bleknar även den i skuggan av en fartblind ambulans på väg in i framtiden. En nutid och framtid där starka krafter i branschen verkar för att som de kallar det ”utveckla” ambulanssjukvården, de säger utveckla vi säger avveckla. Här syftar jag till åtaganden av uppdrag åt primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Att i hemmet exempelvis bedöma och lotsa åldringar som inte är i behov av en ambulans till rätt vårdnivå är inte en utveckling av ambulanssjukvård, det är att utföra andras uppdrag. Det är distriktssköterskan i primärvården eller i den kommunala hemsjukvården som är experten i det här fallet, något vi inte alltid kanske tänker på när vi är hos de här patienterna.

Patienter som distriktssköterskan ofta följt i åratal, där en upprättad vårdplan finns, löpande journalanteckningar och riskbedömningar, men kanske främst den personliga kännedomen om patienten som ofta även lett till en nära relation sprungen ur åratal av hembesök. Distriktssköterskans kunskap är enorm och det är deras organisation som bör utvecklas och stärkas upp. Vi bör utveckla vår verksamhet och det vi är bäst på, det vill säga ambulanssjukvård. Så var har vi varit och vart är vi på väg? Två frågor vi alla bör ställa oss och reflektera över, efter tanke och reflektion bildar vi oss ofta en uppfattning, vi kan komma att tycka olika om vad vi kommer fram till och inte vara helt överens eller till och med skilja oss åt helt fundamentalt, vilket då ska efterföljas av ömsesidig respekt i alla lägen, kollegor emellan, yrkeswww.s112.se


Betald annonsplats

Ambulanssjukvårdens sommarbemanning I dagarna börjar semestrarna, vilket sedan

några år tillbaka betyder färre ambulanser denna tid på året. Faktum är att denna företeelse så gott som undantagsvis gäller hela riket. Vän av ordning frågar sig förstås, om det är färre sjukdomsfall och olyckor på sommaren. Svaret blir förstås ett nej. Förvisso delar ambulanssjukvården problemet med större delen av sjukvården. Viss del av personalen väljer att ta ut sin semester annan del av året, ytterligare en åtgärd är tre semesterperioder i stället för två perioder. Dessa åtgärder lindrar problemet en smula. Dock ej tillräckligt, konsekvensen blir i alla fall färre ambulanser på sommaren. Enkelt förklarat är den enskilt största anledningen att personalen behöver en återhämtning i form av sommarsemester. I sanning välbehövligt, då övertidslistorna på ambulansen är välfyllda redan i juni månad. Generellt sett är personal verksam inom ambulansen, inte främmande för att ta åt sig spridda övertidspass, så länge detta är frivilligt.

Hur följsamma är arbetsgivarna?

Tyvärr så innebär sommaren allt mer frekvent beordrad övertid. Som facklig företrädare infinner sig frågan om hur följsam arbetsgivarna är gentemot bestämmelserna i arbetstidslagen. I min roll som facklig och även rent kollegialt, kan jag konstatera att sådant även sliter på personalkapitalet rent fysiskt och psykiskt. Tidsgränserna i lagarna finns förstås där av en anledning, annars riskerar arbetet att

Lars Hansson

göra människor sjuka. Att det är semestrarna som åsamkar denna situation, kan te sig naturligt vid en första anblick. Faktum är att underliggande strukturer spelar en ännu större roll. Beträffande landets ambulanssjukvård är den enskilt största orsaken till bemanningsproblematiken, den allt större sjuksköterskebristen. Tillkommer gör att en rad regioner initialt hade en vision om att enbart legitimerad personal skulle arbeta på ambulanserna. Brist = huvudorsak

Ett flertal regioner har tvingats inse att detta i verkligheten inte fungerar, dessa sjuksköterskor står helt enkelt inte att finna. Vårdgivarna har återigen börjat anställa icke legitimerad personal d.v.s. ambulanssjukvårdare. I dag år 2017 ser verkligheten ut på detta sätt. Bland sjuksköterskorna på ambulansen råder många gånger delade meningar om detta, orsakerna varierar. Förbundet organiserar bägge kategorierna, ser därmed inga större motsättningar i frågan. Tillkommer gör att oss sjuksköterskor kan arbetsgivarna omöjligtvis vara utan. Majoriteten verksamma inom ambulansen kommer även fortsatt vara legitimerad personal. Däremot förespråkar vi en god arbets-

miljö, där inte personalen blir utsliten av ständigt återkommande övertid. Där frekvensen av beordrad övertid är stadd i ökning. Vi ser frågan om en långsiktigt fungerande verksamhet, som överordnad en diskussion avseende personalkategorier i ambulanserna. Arbetsgivarna måste ödmjukt kliva fram och ta sitt ansvar rörande en fungerande bemanning. De negativa konsekvenserna av en icke fungerande bemanning riskerar både bli dyr rent ekonomiskt, samt kostsam för humankapitalet. Detta är också en beskrivning av verklighetens tillstånd inom landets ambulanssjukvård i juni månad år 2017. Lars Hansson Ombudsman ALARM-Ambulansförbundet

Medlemmar! Får ni inte S112 hem i brevlådan? Skicka ett mail till: gustaf.lindgren@ambulansförbundet.se

kategorier emellan eller fackliga parter emellan, människor emellan. När jag tillträdde mitt ordförandeskap var jag mycket tydlig med detta, att oavsett meningsskiljaktigheter ska alltid en ren debatt föras och sak och person ska skiljas åt, vilket vi har upprätthållit till dags datum och vi har inga ambitioner att göra annorlunda. Jag hoppades att detta skulle ge ömsesidig respekt men så blev inte fallet och våren har kantats av en potpourri av händelser, allt från uteslutande från en www.s112.se

debatt, långa uppläxande facebookinlägg från juniora fackliga företrädare, högt uppsatta fackliga företrädare som uttalar sig så osmakligt att jag funderat på om de varit i sina sinnes fulla bruk, till smutsiga personliga påhopp via sociala medier. Allt detta har naturligtvis berört mig, särskilt då det stundtals har varit väldigt intensivt, men i slutänden stärker det mig och det leder mig till sammanfattningen av allt detta. Kontentan är att Ambulansförbundets åsikter och ständiga strävan efter en väl

fungerande ambulanssjukvård med en återupprättad beredskap och god säker arbetsmiljö berör, vissa applåderar, andra angriper, men en sak är säker och det är att vi sitter i den skenande ambulansen och tillsammans kan vi få kontroll på den, det är vår tid nu. Trevlig sommar bland morötter och utbeordringar. Gordon Grattidge

Förbundsordförande ALARM-Ambulansförbundet

samverkan 112 nr 2/3 2017

53


kryssning / R.A.P.S.

på branschkryssning med text och foto: sven åsheden

Torsdagen den 24 april kl 18.00 stävade Viking Cinderella ut från Stadsgården i Stockholm. Vi var 1 457 resenärer ombord varav flera hundra från Räddningstjänst, Ambulans, Polis och Sjukvård - R.A.P.S. Foto: Daniel Eriksson

Foto: Daniel Eriksson

E

rika Haage, Patrik "Putte" Nordgren och Lars Ädel bildade för tre år sedan ett nationellt och socialt forum där personal inom Räddning, Ambulans, Polis, Sjukvård, SOS Alarm, Kriminalvård, Tull, Väktare och Kustbevakning samlas för att stärka sammarbetet mellan yrkeskategorierna både på och utanför arbetet. – Idag har gruppen imponerande 14 000 medlemmar, berättar Erika Haage. R.A.P.S (Räddning, Ambulans, Polis, och Sjukvård) är en sluten grupp och man måste på något sätt bevisa sin yrkestillhörighet för att bli godkänd som medlem.

medlemskryssning - vår och höst

Samverkan 112 tog pulsen ombord på vårens nöjeskryssning med Cinderella. 379 RAPS-medlemmar fick gå på båten redan kl. 16.10 för förfest i Melody RAPS-värdarna Erika, Ann och Patrik bjöd på fördrink och delade ut flera hunda goodiebags. 54

samverkan 112 nr 2/3 2017

Kurs mot Åland med befälhavare Jens-Tore Thörnroos, överstyrman Peter Dahl och maskinchef Benny Karlström och deras besättning.

Exakt klockan 18.00 lämnade Cinderella Stadsgårdskajen i Stockholm med kurs mot Mariehamn och Åland. Min resa började med en stunds avkoppling på däck 12. Härifrån kunde vi njuta av kvällssolen och en magnifik utsikt över Stockholms vackra skärgård. Elva av Cinderellas tolv däck är tillgängliga för oss passagerare.

DAG 1

Efter en rundvandring stod det snart klart att här blir det inte svårt att förhöja 22 timmar med högklassiga matupplevelser, taxfreeshopping, livemusik, DJ och

live-underhållningen med Bonnie Tyler. Kvällen startade med en fantastisk "Cinderellabuffe" med öl/vin/läsk/kaffe tillsammans med ett gäng glada och trevliga deltidsbrandmän från Västernorrland. Men under ytan så pyrde deras stora besvikelse över det försämrade centrala avtalet för landets deltidsbrandmän. – Man har pissat på oss som någon, under stor frustration, uttryckte det. Alla jag talade under kvällen tyckte att detta med kryssning är vansinnigt kul. – Vi jobbar ju alla med människor, men på olika sätt och detta är ett ypperligt tillfälle att skapa kontakter och vidga sina vyer till andra yrken, tyckte en RAPS-are. Under kvällen och natten fanns det alla möjligheter att mingla runt och roa sig. Lyssna på en trubadur i puben, njuta av ljuva toner i pianobaren eller slå klackarna i taket till partybandet Pink Hink och DJ Police tills långt fram på småtimmarna i nattklubben Étage. www.s112.se


Ann Jonson, Erika Haage och live på scen DJ Police. Patrik "Putte" Nordgren.

Här uppträdde också den gamla (66 år) rockräven Bonnie Tyler. Med sin karakteristiska och raspiga röst gav hon sig i kast med gamla godingar och lite nyare låtar. En av de största hitlåtarna under sjuttiotalet var hennes ”It’s a heartache”.

Dag 2

Träffade en mycket trevliga och professionell vakt tidigt på morgonkvisten, som berättade att natten varit lugn. – Lite högljutt i någon hytt, men inga

andra problem eller bekymmer. Bra betyg åt alla 1 457 resenärer som är ombord. Vilka är ansvariga för R.A.P.S. idag?

– Det är jag Erika Haage och Ann Jonson från polisen i Stockholm, Patrik "Putte" Nordgren från Göteborgspolisen och Lars Ädel som sköter mediakontakter och hemsida, berättar Erika.

trogen raps-kryssare

Johan Löfgren är en trogen kryssare som varit med på samtliga, utom en.

Johan Löfgren, brandmästare och brandman, från Haninge brandstation.

Under denna kryssning firar Johan 40 år inom räddningstjänsten. Började den 1 april 1977 på Tyresö brandstation. – Fantastiskt trevligt att, för ett dygn få lämna vardagen och få njuta av god mat, underhållning, handla, dansa mm. Och så såklart snacka med alla goa och härliga RAPS-are, tycker Johan Du jobbar helst som brandman men är utbildad brandmästare. Varför detta?

– Jag trivs bäst med att jobba operativt, men inte så bra med att administrera eller stå och peka, säger Johan. ■

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för både Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra trepartssamtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

hstd.se

Se filmer för ambulans och patienttransport på teliumsweden.se För mer information kontakta Telium Sweden Tel: 035-16 61 00 eller sales@teliumsweden.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

55


ambulanssjukvård / Konferens

Ambulans2017 Tema - Personcentrerad vård Den 25 och 26 april var det dags igen för den nationella mässan och konferensen för ambulanssjukvården – Ambulans2017. På Scandic Infra City, mellan Arlanda och Stockholm, möttes uppemot 1000 deltagare från professioner inom och nära ambulanssjukvården för att utbyta erfarenheter och lyssna till föreläsningar. Inledde gjorde inrikesminister Anders Ygeman, som talade om säkerhetsläget för ambulanssjukvården i det kliniska arbetet. Han tackade så mycket för de insatser som gjordes i samband med attentatet på Drottninggatan i Stockholm bara några veckor innan konferensen, och meddelade att en utredning tillsats av regeringen med plan att vara klar lagom till valet 2018. Utredningen ska titta på utrymmet för straffskärpning vid såväl våld och hot mot blåljuspersonal som skadegör else av fordon och annan materiell utrustning. Sekretesslagstiftning får inte stå i vägen för ambulanspersonalens möjlighet att arbeta säkert, menade inrikesministern, och fortsatte med att tacka för alla de små och stora insatser som ambulansen utför dagligen i sitt arbete.

andra organisationer i kritiska lägen, och han gav handfasta tips på hur detta arbete kan förbättras för att minska stress och öka tryggheten i extrema situationer.

mindre stress ökad trygghet Stress och extrema situationer är bekant för alla som jobbat i akutsjukvården, men trots detta sker sällan någon formell utbildning i stresshantering för prehospital personal och andra yrkesutövare på området. Om detta talade Fredrik Granholm, ambulansöverläkare i Västernorrland. Inom ambulanssjukvården ställs man ofta inför situationen att utan förberedelser samverka med

Healthcare in danger ”Did you ever imagine yourself in a situation where a kid is injured in front of you, and you’ll be sniped if you try to help him? Did you ever imagine yourself at midnight in the ER with 20 injuries, exposed to rifles shots forcing you to help a fighter’s friend and let the other civilians die? Did you ever imagine yourself transporting your injured colleague,

56

samverkan 112 nr 2/3 2017

säker traumavård Projektet Säker traumavård, som består av 18 olika professionella organisationer och hämtar information från tre kvalitetsregister, presenterade de nya nationella kriterierna för aktivering av traumalarm. Omhändertagandet av traumapatienter skiljer sig åt i landet, vilket upplevts leda till svårigheter och kvalitetsvariationer. Genom en sammanställning av bästa tillgängliga kunskap på traumaområdet har de nya kriterierna tagits fram, med särskilt fokus på användbarhet för såväl stora som mindre sjukhus och minimering av över- och undertriage.

Inrikesminister Anders Ygeman, som talade om säkerhetsläget för ambulanssjukvården i det kliniska arbetet.

Tält för olika workshops.

Ferno Norden och Martina visar bältessystemet Kangoofix.

www.s112.se


because a fighter shot him in the chest in the ER, to have an urgent operation but it didn’t succeed?” Så inledde Hanna Kaade, syrisk läkare och Röda korset aktivist, sin föreläsning “Healthcare in danger”. Det var knäpptyst i tältet och vi var många som drog efter andan när Kaade visade bilder och filmklipp från sjukvårdsinsatser i Syrien. Han berättade bland annat att ambulanser används som vapen i kriget – många ambulanser har stulits och använts för att köra över människor eller föra in bomber i Aleppo. Förutsättningarna för att bedriva sjukvård i kriget är svåra, var tredje publik sjukvårdsinrättning är fullständigt förstörd och var fjärde är endast delvis fungerande. Attacker mot sjukhus och

www.s112.se

vårdcentraler är omfattande och en stor del av kvalificerad sjukvårdspersonal har tvingats lämna landet och är på flykt. Kaade lever nu i Tyskland, där han fortsätter sin specialisering för att bli kirurg. I slutet av föreläsningen fick han frågan om han tänkt återvända till Syrien och vi var många vars ögon tårades vid svaret: – Of course I will. My family is still in Aleppo. Tony Ek ny ordförande RAS – Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, hade sitt årsmöte under konferensen och Tony Ek valdes till ny ordförande efter Janne Kautto. Grattis och välkommen till ordförandeposten, Tony! Under tisdagen presenterades de fyra magisteruppsatser som nominerats till ÅRETS magisteruppsats.

Tony Ek ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.

samverkan 112 nr 2/3 2017

57


ambulanssjukvård / Konferens

► ÅRETS MAGISTERUPPSATS Priset kammades hem av Ola Alfredsson och Jennie Andersson för uppsatsen ”Prehospital Psykiatrisk Resurs - Bedömning och behandling av patienter med psykiatriska symtom prehospitalt”. Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem i Sverige, och författarna utvärderade med denna studie en intervention från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En bedömningsbil, normalt enkelbemannad av ambulanssjuksköterska, fick tillskott i form av en specialistsjuksköterska i psykiatri som tillsammans med ambulanssjuksköterskan kunde slussa patienter till rätt vårdnivå. årets ambulanssjuksköterska Mikael Gilliusson, ambulansoch anestesisjuksköterska från Stockholm, har arbetat i ambulanssjukvården i 15 år och undervisat på grund- och specialistnivå. Med stor ödmjukhet och fokus på patientens bästa är Mikael ett föredöme för kolleger i branschen, vilket under tisdagskvällens fest uppmärksammades då han fick emotta den fina utmärkelsen Årets ambulanssjuksköterska. Det var en synbart rörd ambulanssjuksköterska som kallades upp på scen och tackade för priset och möttes av stående ovationer. Stort grattis till Mikael Gilliusson!

primärvården behöver stärkas Sergio Cazorla, sjuksköterska och professor i omvårdnad Konferensens andra dag från Katalonien, höll en välbesökt föreläsning om den inleddes med ett tal av och en ambulanssjukvård han verkar i. frågestund med Cecilia Widegren, socialpolitisk talesperson för Moderaterna. Widegren talade om framtidens ambulanssjukvård där primärvården behöver stärkas upp och samverka med ambulanspersonal för att förbättra vården av de multisjuka äldre. Vidare uttryckte hon vikten av interventioner för säkrare arbetsmiljö, möjlighet till kompetensutveckling och alternabeskrev Angela Bång från tiva vårdkedjor för icke-akuta Ambulanssjukvården är därGöteborgs universitet under patienter. emot i betydligt högre grad sin föreläsning. diversifierad än den svenska, Mortaliteten vid sepsis är SM i ambulanssjukvård och stor andel av enheterna beså mycket som 25-50 proEtt välbesökt och populärt mannas av ambulanstekniker. cent, vilket kan jämföras med inslag under konferensen Det finns också fler läkarbehjärtinfarkt där dödligheten var SM i ambulanssjukvård, mannade enheter, och Katalligger omkring fem procent. där lag från olika delar av onien har styrning från såväl Sepsis förekommer både landet tävlade med simulerlarmcentral som ambulans med och utan feber där kall ingsövningar och bedömdes mot akutsjukhus, primärvård sepsis många gånger är ett av en jury utifrån kvalitetskrit- och psykiatrisk vård. extra allvarligt tillstånd, kanske erier för prehospital vård. Genom gemensam organiframför allt för att det är lätVann i finalen gjorde slutsation för rådgivning och pritare att missa. ligen Samariten Landskrona, oritering/dirigering kommer Vätskebehandling och framgrattis och bra jobbat! patienterna snabbare till rätt för allt en tidig dos antibiovårdnivå. tika är det som räddar dessa ambulanstekniker patienter. Sergio Cazorla, sjuksköterska norska haverikommissionen I mässhallen fanns en lång rad och professor i omvårdnad hot och våld utställare representerade. En från Katalonien, höll en välAmbulans2017 avslutades besökt föreläsning i kongress- av de mest populära montrarmed en keynotedebatt kring hallen om den ambulanssjuk- na var norska haverikommishot och våld modererad av sionen som tagit med sig sin vård han verkar i. Ewa Styrwoldt, specialistkrocksimulator. Spanien har färre specialisjuksköterska med många års Den bestod av ett vårdutstområden för sjuksköterskor än Sverige och endast i en re- rymme där två personer kunde erfarenhet från den prehospitala vården. gion finns fler sjuksköterskor placeras, en på bår och en i Panelen bestod av politiskt vårdarstol, för att därefter i än läkare. verksamma och en rad aktörer minimal hastighet resas upp inom ambulanssjukvården. och snurras runt på det sätt Hot- och våldssituationer som ett fordon rör sig vid är ett aktuellt ämne för den avkörning och voltning. prehospitala vården och Ingen som provat på detta blåljusorganisationen i stort, kommer tveka över vikten av och debatten kom att handla säkerhetsbälte för såväl perom vilket utrymme det finns sonal som patienter! att förbättra arbetsmiljön för ambulanspersonal. Mortaliteten 25-50 procent Ett stort tack till alla som Sepsis är ett vanligt och döddeltog i Ambulans2017! ■ ligt tillstånd som kräver tidig identifiering och behandling Text: Cecilia Nordius, amb.ssk. Foto: Rasmus Bjerén, amb.ssk. redan prehospitalt. Detta

Norska haverikommissionens krocksimulator.

58

samverkan 112 nr 2/3 2017

www.s112.se


Ambulans SM i Golf 2017 Ambulansens kamratförening i Skåne och Landskrona Golfklubb bjuder in dig till SM-spel på högklassig "nyinvigd" bana

31/8 - 1/9

Sista anmälningsdag är den 31 juli, därefter förhöjd avgift fram till "stängningsdags" den 27 augusti. Anmälan: ambulansenskamratforeningskane@gmail.com www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2017

59


backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

En historisk händelse för 40 år sedan 1977 samlades över 300 personer i Örebro. Det gemensamma intresset och målet var att förbättra räddnings- och akutsjukvården i Sverige. Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen. SRAG - bildades! SRAG arbetade målmedvetet och kraftfullt med olika förbättringar för räddnings- och akutsjukvården. Efter de första 10 åren kunde föreningens medlemmar med stolthet notera, att utan SRAG:s kraftfulla agerande torde knappast en så snabb utveckling skett.

saxat fr

ån tidnin

gen

Ordförande Håkan Israelsson skrev i sin ledare inför 10 årsjubilet: Utvecklingen inom räddnings- och akutsjukvården har genom SRAG:s agerande gått snabbt. ► förbättrad utbildning för ambulanssjukvårdare ► medicinskt ansvariga för ambulans- verksamheten ► förbättrade och anpassade utryckningsfordon ► anpassad räddnings- och medicinsk utrustning ► skyddskläder och utrustning för räddningspersonal 60

samverkan 112 nr 2/3 2017

SRAG:s 10 års jubileum firades i Örebro 2-4 april 1987. Organisationens tidning Transportmedicin har lika många år på nacken. Åke Gustafsson blev tidningens förste chefredaktör och ansvarige utgivare. Under de första 10 åren hade fyra basar svingat ordförandeklubban. Från höger, Ulf Henriksson 1977-1979, Thommy Larsson 1979-1982, Sven Åsheden 1982-1984 och Håkan Israelsson 1984-1987.

► att kvalificerat medicinskt omhändertagnade av skadad eller sjuk, på många platser i vårt land, bedrivs genom delegeringar till ambulanssjukvårdare. SRAG har deltagit och deltar i ett flertal olika typer av utredningar. Denna snabba utveckling har ibland stött på patrull. Vissa sjuksköterskekategorier anser att ambulanssjukvårdaren utför medicinska omhändertaganden och behandlingar som kan ifråga­sättas, trots att den enskilde ambulanssjukvårdaren erhållit kunskaper och färdigheter och delegation att utföra

kvalificerad behandling. Vi har svårt att förstå detta ifrågasättan- de från vissa sjuksköterskor, eftersom SRAG-medlemmen ständigt kommer i kontakt med skadade eller sjuka människ- or. Kvalificerad vård är absolut nödvändig för att rädda och upprätthålla liv. Olyckan/hjärtinfarkten händer oftast utanför sjukhuset och det är där skadade eller sjuka ska erhålla SNABB OCH KVALIFICERAD VÅRD. SRAG hälsar alla sjuksköterskor välkomna in till verkligheten och räddnings- och akutsjukvårdens vardag! www.s112.se


Varierad ambulanssjukvård i SRAG:s "jubileumslän" å saxat fr

n tidnin

gen

Arne Neldin, här tillsammans med instruktören Thorsten Thorstensson och ambulanssjukvårdaren Åke Gustafsson (som för övrigt var TM:s förste chefredaktör 1977) och ambulansförman Bertil Anderson, är central ambulansföreståndare i Örebro län.

A

mbulansorganisationen i Örebro län är en anrättning med intressanta variationer. Den har några rätt udda detaljer men fungerar bra. 110 anställda arbetar i 15 ambulanser. Några av bilarna fungerar som utlokaliserade "satelliter". I Hällefors får sjuksköterskor i brandbil ibland ersätta ambulanspersonalen. Ovanligast är dock uppläggningen i Kumla där brandkåren på egen hand agerar sjukvårdens förlängda arm! – Länet är indelat i tre sjukvårdsdistrikt med Örebro, Karlskoga och Lindesberg som huvudorter, berättar Arne Neldin som är central ambulansföreståndare. I dag anställer vi ingen personal med lägre utbildning än undersköterskekompetens.

www.s112.se

Största resurserna finns förstås i Örebro med tre dygnsbilar och en dagvagn. En ambulans är stationerad i Hallsberg men bemannas med folk från Örebro och Karlskoga, med tre dygnsbilar, står för en liknande satellitverksamhet i Laxå. Lindesberg har två dygns- och en dagbil. – Dessutom arbetar vi med tre så kallade ytterstationer, berättar Arne Neldin. De finns i Askersund, Hällefors och Kopparberg och bilarna är bemannade i två skift på dagtid.

ANNORLUNDA

Hälleforsbilen är ensam i ett stort område med åtta mil till länssjukhuset i Lindesberg. – Personalen i den arbetar med långa transportsträckor i ett sårbart område,

säger Arne Neldin. Därför försöker vi stärka upp beredskapen genom att flytta ut en ambulans från Kopparberg till Hjulsjö när hälleforsambulansen är ute. Lindesbergsbilarna får också täcka upp i bland . – Om något händer och ambulansen i Hällefors inte är hemma går larmet dessutom automatiskt till brandförsvaret. Brandkåren hämtar då en sjuksköterska från vårdcentralen och går ut till olycksplatsen för en första hjälpinsats. Men "kåren" transporterar inte några patienter. I Kumla bjuds ytterligare en variant på temat brandkåren i sjukvården. Yrkesbrandkåren har helt enkelt fått en specialutbildning för att kunna rycka ut på akutlarm. Utan ambulans! ► samverkan 112 nr 2/3 2017

61


backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen ►

BRANDKÅREN

Någon ambulans finns för övrigt inte i kommunen, som har 18 000 invånare så hjälparna kommer i brand bil i stället! – Förr, när det här var nytt, hände det ofta att folk trodde att de larmat fel när vi dök upp, berättar brandchefen Stig Wikström. – Vi går ut på samtliga larm (dygnet runt) som gäller olycksfall utomhus. Egentligen skulle vi vilja ta hand om hjärtlarmen också men det får vi inte göra. I varje fall inte ännu. Brandmännen, som kommer i brandbilen, är en första olycksfallsresurs. De stöttas av ambulansper­sonal från Hallsberg eller Örebro. Oftast är brandkåren först på plats. I snitt låg kåren sex minuter före ambulansen vid fjolårets 62 utryckningar. Brandmännen för journal över sina vårdinsatser och tycker att den här biten av jobbet är både intres­sant och lärorik.

VILL MERA

– Men visst skulle vi gärna vilja göra ännu mera, menar Stig Wikström. Men då behövs bättre utbildning. Dessutom måste vi naturligtvis prioritera brandtjänsten. Vårdutrustningen, som finns i brandbilen, omfattar bårmadrass, sug och vakuumkuddar och en väska för "första hjälpen". Syrgas finns inte. Men brandmännen gör ett bra jobb med de resurser de har. Deras insatser lovordas av ambulanspersonalen i Örebro. – De förbereder alldeles utmärkt och vi kommer nästan alltid fram till transportfärdiga patienter. Det är bra. Dessutom kan grabbarna vår utrustning och de kan ställa upp som chaufförer

När ambulanslarmet går i Kumla rycker Sören Johansson, Ulf Nilsson, Roland Nilsson och Johnny Stighert ut - med brandbilen!

om vi behöver arbeta i vårdhytten. – Deras lokalkännedom är mycket viktig och vi får ofta vägbeskrivningar

fram till olycksplatser via radio från brandbilen som redan finns på plats. CENNY (text och bild)

En osannolik historia - Fredagen den 13 mars

B

erättelsen om hur Mats Jälkne och hans kollega hos brandförsvaret i Norrköping räddade li­vet på sin patient genom att krocka med ambulansen! Den sällsamma händelsen inträffade (naturligtvis?) fredagen den 13 mars och den är alldeles sann. Så här gick det till: Mats och kollegan kallades till stadens kock- och restaurangskola där de hittade en till synes livlös man liggande på golvet. Patienten hade försökt svälja en kött-

62

samverkan 112 nr 2/3 2017

bit som fastnat i halsen på honom. Han var redan svårt medtagen, medvetslös och blåfärgad i ansiktet av syrebrist. Mats försökte raskt fiska upp köttbiten med hjälp av ett laryngoskop men detta misslyckades. Hans kollega förmådde heller inte ''stöta'' upp köttbiten. Den satt som berg i halsen på patienten. I det läget insåg ambulansmännen att de inte kunde göra annat än att köra till akuten så snabbt som möjligt. På väg dit krockade en privatbilist med

saxat fr

ån tidnin

gen CENNY (text)

ambulansen. Smällen blev kraftig och den medvetslöse patienten spottade ut köttbiten så pass mycket att han kunde ta några djupa andetag. Det räddade ganska sä­kert hans liv! Väl framme hos akutpersonalen befriades mannen från köttbiten helt och hållet och kunde börja andas normalt igen. Han var illa medtagen av upplevelsen men klarade livhanken och fredagen den 13 mars 1987 lär han inte glömma i första taget.

www.s112.se


"Dödsdömd" ambulans blev fint nytänk

saxat fr

ån tidnin

gen

OLOF CARLSON (text och bild)

I början av februari 1987 startade landstinget i Östergötland en helt ny organisation för ambulansverksamheten i det lilla samhället Ödeshög. Det här projektet skiljer sig en del från ambulansverksamheten i övriga länet.

L

andstinget har bland annat beslutat prova att bemanna ambulansen med en vit och en rödvit besättningsman. Detta för att snabbt få en högre kompetens på personalen i ambulansen. – På det här viset finns det minst en person med undersköterskekompetens med i ambulansen säger Nils Nilsson, undersköterska i första skiftet . – Det har ju länge varit ett krav från ambulansmännen, så väl i Mjölby som annorstädes, att få en bättre utbildning och det snabbt. Genom den här modellen på be­manning höjs kompetensen i bilen ganska rejält både vad gäller vårdbiten och när det handlar om det övriga räddningsarbetet. För den rödvite i gänget skall inte bara vara chaufför om någon trodde det. Genom att han är väl förtrogen med räddningskårens arbete och deras verktyg kan han vara till mycket stor hjälp när det gäller att etablera ett gott samarbete, exempelvis vid trafikolyckor.

RADDNINGSGRUPP

– Vi blir ett räddningsteam helt enkelt, säger Anders Gustafsson, som skötte den rödvita tjänsten un­der första skiftet i Ödeshög. Meningen är också att personalen i ambulanserna, både i Ödeshög och i Mjölby, skall få en hel del internutbildning under den närmaste framtiden. När räddningskåren sökte folk till ödeshögsambulansen anställdes två personer med sjuksköterskeutbildning vilka också skall hjälpa till som lärare. Räddningskåren i Mjölby sköter ambulanstjänsten i Ödeshög på entreprenad åt landstinget. Kommu­nen i Ödeshög har ordnat med plats i brandstationen för såväl ambulans som personal . Deltidsbrandkårens lektionssal är ombyggd till dagrum och logement.

www.s112.se

Nisse Nilsson och Anders Gustafsson var bland de första ambulansmännen som fanns på plats på stationen i Ödeshög och de trivs kanonfint i omgivningen. En undersköterska och en räddningsman finns i varje ambulans. En bra idé tycker båda

KANONFINT!

– Här har det blivit kanonfint, säger Anders Gustafsson. Ombygg­naden gjordes helt enligt våra önskemål. På det hela taget är stämningen mycket positiv bland ambulanspersonalen, såväl manlig som kvinnlig, både till stationen, men kanske i första hand till organisationen. Bemanningen med en helvit och en rödvit öppnar stora möjligheter, tycker personalen. – I förlängningen på det här kan det bli tal om att bemanna ambulanserna med en sjuksköterska och en räddningsman, tror Anders Gustafsson.

LÅNGT ATT KÖRA

För ödeshögsborna innebär den här omorganisationen en hel del. Utryckningarna blir snabbare eftersom en minuts anspänningstid införts för ambulansen. Tidigare fanns ingen bestämd anspänningstid alls. När sedan ambulansen kommer fram till patienten möts denne av bättre utbildad och mera erfaren personal. Snabbare utryckningar och kunnig personal är ju alltid mycket värdefullt men än mera värdefullt i Odeshög. Förhållandevis långa resvägar, både för hämtningar och till sjukhus, ställer stora krav på personalen. Antingen resan går till lasarettet i Motala eller till Region-

sjukhuset i Linköping handlar det om ungefär en timmes körtid. När räddningskåren i Mjölby gick ut och sökte ambulanspersonal till Ödeshög blev räddningschefen i det närmaste dränkt i ansökningar. Över 200 personer sökte jobben. Av dessa anställdes nio personer, varav två kvinnor. Två ambulansmän flyttades också över från verksamheten inne i Mjölby.

SKIFTBYTE

Skiftbytena sker vid brandstationen i Mjölby. Så när det börjar dra ihop sig till skiftbyte får ödeshög­sambulansen rulla in till Mjölby brandstation där den nya personalen väntar. De här bytena skall ske så snabbt som möjligt. Ingen onödig tid får spillas innan den nya personalen åker tillbaka till stationen i Ödeshög. På det här viset ger organisationen även en viss ''patrullering'' längs Europaväg fyra, något som kan visa sig vara värdefullt . Ödeshögsambulansen har tidigare varit föremål för åtskilliga di­skussioner om indragning. Det blir sällan mera än 50 eller 60 körningar i månaden men med tanke på de långa avstånden och med den olycksdrabbade Europaväg fyra ''invid stugknuten'' har landstinget beslutat att ödeshögsborna får behålla sin ambulans.

samverkan 112 nr 2/3 2017

63


debatt / Läkemedelshantering

Hur länge ska tillsynsmyndigheterna blunda för illegitima arbetsuppgifter inom ambulanssjukvården Det har säkert inte undgått någon att bemanningsordningen inom ambulanssjukvården förändras. Flera tunga aktörer erbjuder idag öppet ambulanssjukvårdare tillsvidareanställningar. Ännu fler aktörer talar om saken i slutna rum, då en ny långsiktig bemanningsstruktur anses kunna tillgodose ambulansorganisationernas behov av personal och därtill anpassa verksamheten till givna ekonomiska ramar.

Det finns flera olika ingångar i debatten om vilka personalkategorier som är bäst lämpade att bemanna morgondagens ambulanssjukvård. I dessa debatter uppstår det inte sällan målkonflikter, som vi så väl känner igen från 90-talets många debatter om ambulanssjukvårdens bemanningsdebatter. Tiderna förändras, så även sjukvårdens organisatoriska karta, dess prioriteringar och mål. Vad vi vet är att Myndigheten för yrkeshögskolan (MyH) beviljat friska skattemiljoner för nya yrkeshögskoleutbildningar då efterfrågan av ambulanssjukvårdare ökar stort bland många stora och tunga parter på arbetsmarknaden.

Vad vi också vet är att tillsynsmyndigheterna undviker högst befogade frågor om hur nyordningen ska harmonisera med diverse regelverk. Läkemedelsfrågan inom ambulanssjukvården står ännu helt olöst Förvånandsvärt är, att utvecklingen mot fler ambulanssjukvårdare, det vill säga icke legitimerad personal, helt skett i kontrast till de regelverk som finns rörande läkemedelshantering inom ambulanssjukvården. I olika funktioner har jag samtalat med såväl Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och Socialdepartementet om riskerna med lagar som inte är förenliga med handlingspraktiken inom ambulanssjukvården. Det råder i tolkningen av regelverken ingen avvikande mening från någon av myndigheterna eller departementet, då Socialstyrelsens föreskrifter tydligt klargör att läkemedel ska iordningställas av en legitimerad sjuksköterska eller en legitimerad läkare - undantaget medicinsk oxygen. En sjuksköterska eller läkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten.

64

samverkan 112 nr 2/3 2017

All personal som tjänstgör på platser där det inom ambulanssjukvården arbetar både icke legitimerad och legitimerad personal, vet att det ur ett patientsäkerhetsperspektiv möter en omöjlig ekvation att tillmötesgå nuvarande regelverk vid akuta sjukdoms- och olycksfall. Men av förklarliga skäl undviks diskussionen då den annars riskerar att ställa en yrkesgrupp i sämre dager med föreskrifterna för handen. Men detta förhållningssätt - nöd före rätt - är i föreskrifternas ljus helt fel. En verksamhet som bedriver ambulanssjukvård med alla dess tentakler, som krisberedskap, sjukvårdsledning och avancerad sjukvård kan inte dra kortet "nöd före rätt" då förutsättningarna för verksamheten får anses givna i förväg. När styrande regler ändras efter handlingspraktik

Vid samhällsförändringar brukar ordningen vara; först lag, sedan ändring i utövande = ny praxis. Låt mig illustrera detta med ett exempel. När Sveriges riksdag beslutade att naprapater och kiropraktorer fick möjligheten att ansöka om legitimation, så var det framför allt utkomsten av argument kopplade till patientsäkerheten. Kritiska röster höjdes och pålyste det faktum att utbildningarna inte var att betrakta som högskole- och universitetsutbildningar, det vill säga - utbildningarna leder inte fram till högskolepoäng eller en giltig akademisk examen inom den av staten kontrollerade högskolevärlden. De fristående utbildningsaktörer som utbildar naprapater och kiropraktorer har efter införandet av legitimationsstatus fått anpassa utbildningarna i visst motto, och det har även lagts till moment av yrkespraktik liknandet AT-tjänst, som finns för personer som avlagt läkarexamen. Låt oss spekulera i vad som skulle ske om exempelvis en naprapat som delar mottagning med en specialistläkare, började utföra arbetsuppgifter som det saknas legalt stöd för. Som att iordningställa och administrera läkemedel. Den framgångsrike specialistläkaren har fullt upp och ber då naprapaten att svara för iordningstäl-

lande och administrering av läkemedel. Patienterna får sin injektion och återgår till vardagen. Snart sprider sig arbetssättet och ampuller knäcks med ljusets hastighet. Skulle detta få fortgå? Inom annan hälso- och sjukvård än ambulanssjukvård och slutenvård får förvisso delegering av iordningställande eller administrering av läkemedel göras under vissa förutsättningar. Nyligen kom även ett första steg i en liberalisering av läkemedelshanteringen i sjukhusvärlden. Fallet med naprapaterna som injicerar läkemedel är en långtgående tankemetafor - förstås också tveksam, men kan ändå illustrera hur snabbt en handlingspraktik får föreskrifternas egentliga ändamål att falla. Ingen konsekvens från tillsynsmyndigheterna leder lätt som en plätt till ett vanemönster. Å snart finns både grädde och sylt på den gyllenbruna plätten, som snart inte ens syns under garnityren. I Socialstyrelsens föreskrifter ska vårdgivaren ansvara för att en ambulans alltid är bemannad med hälso- och sjukvårdspersonal som har behörighet att administrera läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Samtidigt framgår tydligt att icke legitimerad personal inte får iordningställa eller administrera andra läkemedel än medicinsk oxygen. Men av praktisk nödvändighet så sker detta dagligen ändå. Ingen tjänar i längden på denna omvända logik, vare sig professionerna eller vårdgivarna. Framförallt inte patienterna. Handlingsmönstret att låta en sedvänja föregå det som ska föreställa tvingande föreskrifter är inte annat än helt illegitim. Debattör och krönikör Henrik Johansson www.s112.se


ÖREBRO i Region Örebro - XC90

LANDSTINGET VÄSTMANLAND- XC90

Andreas Fransson hämtar regionens första XC90

Niklas Bylund och Sören Svärd hämtar länets 2 första

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Varje dag är vi med när ni räddar liv. Det är vi stolta över.

Häng med på Blue Light Challenge 26 augusti!

I snart 40 år har vi ryckt ut tillsammans med er som jobbar ute i verkligheten. Vi vet att det är sekunder som räknas. Därför är det avgörande att vi ständigt utvecklar nya, effektiva varnings- och utryckningssystem så att inga hinder finns i vägen, när larmet går. Läs mer på standby.eu

Lösning och vinnare till korsord i nr 1 -2017

Bild: 8x6 rutor 21-17_OWC 4124

Stefan Karlsson Linda Jonsson

Vinnarna fick 3 Trisslotter var. GRATTIS!

KAVALKADEN

R E V Y N

AVGUDA

Ä L S K A

GLANS OCH GLANSEN

A D

DE FRIA

Bild: 5x4 rutor 21-17.JPG

S K E E T EXTAS

B R

SOM FEM

R U S

LILLA FRI- MISSEN RESODOLFFRU I DET NERAR SYLVESTERTIDEN FRIA HAR SITT VERK GEGGAMOJA

B R A V U R E N

Vinnare denna gång blev: Jan Trygg

G

LERDUVESKYTTE FRUSET I SERIERUTA

Många av våra läsare tog sig an Krysset i förra numret av Samverkan 112. Bland dem som kryssade rätt har vi lottat ut 9 st Trisslotter.

VILJA REKLAMARE STRÖM

ELDNING TIDIG VÅR

F

KAN MILITÄR TIDNING HUVUDVARA BONAD MAGASIN

K

LÄSK OFTA MED LISTNING ACK FIRAS 31/8

4SPÅRSSKIVA IHOP

D R A F

LANTERNA ANDFÅGEL

P

P

U R

L Y K T A

D E S V Ä V A R I N T E P Å M Å L E T OMRÅDE FÖR MILITÄR

FÖLJE ARROGANSEN MOT FOLKVALD HAR ÄLDRE INNE

M I

ROND SES STUNDOM VIT

P E R I O D

S L Ä P P O L A

GRÄS OCH VIBRERA

G

VÄRLDSCUP UTAN KLANGER

KÄRRA

T U N

P I R

FORTFARANDE

TOPPSKIKT

S

D R A R

M Ä T

UPPSKATTA

CYPRESSVÄXTER ODEN

O D A L I

TRAVERS MOT FINLAND NAGLAS

STÖRS- KARANTA ANTATÄNEN LET

FÖRE ERICSSON FÖRR GURU

L M

Ö

L

A N I T A S

Bild: 7x5 rutor 21-17_DSC_ 0014

DOMÄNNAMN

K A

E N A R

R

PLATS KUTTFÖR RE- RASJU SANDE

A

INDRA DOSAN

TRUTAR NANOGRAM

NAMN PÅ GOA GUBBAR? RYKT

RÖTT KORT

OXUDDE 21-17

T U

G L E N N

M Å S A R

R E G N G U

T A L L TRÄD FÖRHINDRA HALKRISK KAN DET I FOGARNA

FATET KILLE I SKO- ORSAKAR LAN KANSKE

I S O L A T I O N E N

L Y F T K R A N UTGÅNGSPUNKT

TRAPPOR KORT IHOP

G R Ä N S B E V A K N I N G HENNES NAMN ÄR 9/9

BADAS I

I T I K E R F Ö R A K T E T KVINNLIG SLAV I HAREM

Å L D E R N GÅRDSPLATS

V C

BOGSERAR

KVARN

S A

FÖRST LÅG RÖST

HAR RIDHÄSTEN GENLJUDIT

ÄR NOG DEN FÖRSOVDA BREVSLUT TOMRUM

A

KONSTFILOSOF

S E N P S

HAR SIN EGEN DIVISION

S A D L A T S

E T T

K N A K A

KORS KORT LÄKARE

BÖR JU GÅ RÄTT GAMMAT

U R E T

A C K

MINNESANTECKNING

O

H E D L A N D S K A P E ALVARET LÄGGER

www.s112.se

N A T T A R

PÅVERT

A R M T

samverkan 112 nr 2/3 2017

65


branschregister / Leverantörer

Vill du synas här? Alla som annonserar i tidningen kommer framöver att synas i vårt branschregister. Ambulansleverantörer

medicinteknisk utrustning - Fortsättning

Ambulansproduktion (sida 9) Mullervägen 23, 811 91 SANDVIKEN Tel: 026 - 24 51 30, www.ambulansproduktion.se info@ambulansproduktion.se

Ortivus AB (sida 67) Svärdvägen 19, 182 33 DANDERYD Tel: 08 - 446 4500 www.ortivus.se info@ortivus.com

Euro-Lans AB (sida 29) Möljerydsvägen 3-5, 370 11 BACKARYD Tel: 0457- 45 06 00 www.eurolans.se info@eurolans.se

Physio-Control (sida 39) Ideon Sience Park, Beta 2, Scheelevägen 17, 223 63 LUND Tel: 0770 - 870 120 www.physio-control.se info.nordic@physio-control.com

Nilsson Special Vehicles (sida 57) Tegelbruksvägen 17, 312 32 LAHOLM Tel: 0430 - 49 050 www.nilsson.se info@nilsson.se

säkerhet - varning

bårar

Ferno Norden AB (sida 17) Kardanvägen 37, 461 38 TROLLHÄTTAN Tel: 0520- 420 200 www.fernonorden.se fab@fernonorden.com

Ferno Norden AB (sida 17) Kardanvägen 37, 461 38 TROLLHÄTTAN Tel: 0520- 420 200 www.fernonorden.se fab@fernonorden.com

R&D Spandex AB (sida 13) Industrigatan 34, 312 34 Laholm Tel: 0430 – 738 00 www.spandex.com info@rdspandex.se

Mago Scandinavia AB (sida 2) Prinsgatan 12, 541 50 SKÖVDE Tel: 0500 - 48 49 74 www.pensi.se matz@pensi.se

Standby AB (sida 65) Nohabgatan 12 C, 461 53 TROLLHÄTTAN Tel: 0520 - 49 44 40 www.standby.eu info@standby.eu

JOBB

UTBILDNING

Landstinget Västernorrland (sida 13) Ambulanssjuksköterskor till Sollefteå www.lvn.se/jobb

I am safe (sida 45) Trafikinstruktörsutbildning Tel: 070 - 623 04 50 mikael.signon@iamsafe.se

KLÄDER

Modern Arbetsteknik 3j AB (sida 41) Bergfotsgatan 1, 431 35 MÖLNDAL Tel: 031 - 27 25 30 www.modernarbetsteknik.se office@modernarbetsteknik.se

Taiga AB (sida 68) Annebergsvägen 3, 432 48 VARBERG Tel: 0340 - 66 69 00 www.taiga.se info@taiga.se kommunikationsutrustning Celab Communications AB (sida 2) Rollsbovägen 20, 442 40 KUNGÄLV Tel: 0303 - 24 60 00 www.celab.se info@celab.se Telium Sweden AB (sida 55) Kastanjeallén 1, 302 32 HALMSTAD Tel: 035 - 16 61 00 www.telium.se info@teliumnetwork.se medicinteknisk utrustning Allytec AB (sida 49) Råsundavägen 16, 169 67 SOLNA Tel: 08 - 562 247 61 www.allytec.se kontakt@allytec.se Laerdal Medical AB (sida 31) Hammarby Fabriksväg 23, 120 30 STOCKHOLM Tel: 08 - 556 146 10 www.laerdal.se kontakt@laerdal.se

66

samverkan 112 nr 2/3 2017

MSB (sida 21) www.msb.se/utbildning Väskor - ryggsäckar Sacci Ryggsäckar AB (sida 41) Gamla Tunavägen 8, 784 36 BORLÄNGE Tel: 070 - 715 38 97 www.sacci.se birgit.nordh@sacci.se Snøgg AS (sida 37) Setesdalsveien 620, MOSBY, NORGE Tel: + 47 38 03 90 60 www.snogg.no snogg@snogg.no ÖVRIGT Flisa kongressen 19 - 21 september (sida 27) Jönköping Elmia http://plus.rjl.se/flisa2017 Mötesplats Samhällssäkerhet 28 - 29 november på Kistamässan Nytt totalförsvar • Krisberedskap Att värna demokrati & öppenhet www.kistamassan.se/

www.s112.se


Framtidens IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd Smart Monitorering – Patientsäker och lättanvänd övervakning av vitalparametrar i ambulansen (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration) med möjlighet att automatiskt överföra dem till sjukhuset. Larmnivåerna är inställningsbara och uppdateras dynamiskt. Smart Journal med beslutsstöd – Kliniska beslut som baseras på gällande riktlinjer kan fattas redan i ambulansen. Beslutsstödet säkerställer att patienten transporteras direkt från olycksplatsen till rätt vårdnivå. Genom ett användarvänligt gränssnitt kan ambulanssjukvårdaren tillgodogöra sig all samlad klinisk kompetens och på ett säkert sätt dokumentera behandlingen i MobiMed Smart. All nödvändig patientinformation överförs automatiskt vid överlämningen från ambulansen till sjukhuset.

Nyheter • Webbläsare med automatisk slagning i den nationella patientöversikten, NPÖ, som kan ge livsviktig information om patientens sjukdomshistorik i nödsituationer. • Olycksplatsjournal för prehospital sjukvårdsledning • NEWS/MEWS med dynamisk beräkning • Vy med automatisk detektion av avvikande EKG och andra vitalparametrar • Läkemedelsmodul som föreslår dosering samt varnar vid fel • Baserat på patientens PBT föreslår systemet ESSKoder, mediciniska åtgärder samt vårdprocesser • Inloggning med kort • Kamera

Region Örebro län valde ambulansjournalen från Ortivus Den valda lösningen kan föreslå aktuella ESS-koder, medicinska åtgärder samt vårdprocess utifrån aktuellt PBT. Systemet håller reda på att läkemedelsdoseringen är rimlig. Andra funktioner som ingår i Örebros lösning är möjligheten att ta bilder samt olycksplatsjournal.

Ortivus AB | Tel: 08–446 45 00 | E-mail: rikard.hellqvist@ortivus.com | www.ortivus.se 02/17 441240555


POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

IPM Ulricehamn.

VÅRT UPPDRAG ÄR ATT DU SKA KLARA DITT. Det är en hel vetenskap att klä sig rätt. Vi hjälper dig som arbetar utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer. Med våra klädsystem kan du koncentrera dig på ditt arbete och känna dig helt trygg.

WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00

bladderbar_nr2-3-2017  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you