Page 1

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 1 2017 Årgång 16 Pris: 59 kr

extremt lagarbete – räddade flickans liv

räddningsdykare

– hämtade hem omkomna kamrater www.s112.se

brandmästaren

– som blev polis

samverksnsförmåga – en nödvändighet samverkan 112 nr 1 2017

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se


F2

N채r personalen sj채lv f책r v채lja!

Allfa Europe Mondial

INX Ferno Norden AB Tel: 0520-420 200 www.fernonorden.se Epost: fab@fernonorden.com


ledare

omtanke och generösitet till det här numret av Samverkan112 känns lite speciellt, eftersom det är sexton år sedan jag skrev ledaren till den första utgåvan av tidningen, som kom ut i mars 2002.

Att skriva ledaren

men också år av stimulerande och positiv respons, med mängder av bra artikeltips, från er kära läsare och annonsörer. Målsättningen är, och har alltid varit, att skapa ett samlat forum för yrkesfolk och andra som är intresserade av vad som händer inom ”blåljusfamiljen”. Det är många människor utanför branschen, som också är intresserade av att läsa och lära. Samverkan 112 ska alltid vara en mötesplats för alla.

Många år av hårt arbete,

Vid en snabb överblick av tidningarnas innehåll, samtliga utgåvor är nu inbundna som 15 böcker av ett genuint bokbinderi, slås jag av hur utvecklingsinriktad ”blåljusfamiljen” är. Blickar man tillbaka några årtionden är skillnaden i omhändertagande, omvårdnad, teknik, utrustning och så vidare helt enorm. Man skulle kanske kunnat tro att utvecklingsintensiteten någon gång skulle ta en paus – men så har inte skett. Utvecklingen av teknik och metoder fortgår som aldrig förr på många olika plan. Det gör att nyheter på utveck-

lingstemat är ständigt återkommande och i det här numret återspeglas det i flera olika artiklar. Svensk blåljusverksamhet har världsklass. Det finns så mycket kunskap, erfarenhet och klokskap ute i landet, som måste förvaltas på ett bra sätt. Vårt samhälle behöver engagerade människor som är beredda att göra goda och bra insatser när det är påkallat. Vad vi inte behöver, är ett samhälle där tjänarna sviker och lämnar tredje person i sticket!

Vi är svenskar och sällan eller aldrig helt nöjda. Oftast lite purkna och gnälliga. I skottgluggen står för det mesta arbetsgivaren och då handlar det om ersättningar, löner, arbetstider m.m. Att vara missnöjd kan vara en bra drivkraft till förändringar och förbättringar, men när missnöjet går över till massuppsägningar så känns det som ett steg för långt. Förstår att min åsikt är riktigt fossil.

Är vi nöjda? Hell no!

Det behöver inte vara födelsedag eller julafton för att visa omtanke. Att visa uppskattning och omtanke mot sina kollegor men även mot sin arbetsgivare är klistret som håller oss samman. Nu gäller det att hitta en bra balans i detta. Samverkan 112 ska fortsätta bevaka denna

ständiga utveckling. Både för glädjen att få berätta nyheterna och för att få sprida kunskap om alla goda initiativ och exempel. Trevlig läsning!

Mycket har förändrats, framför allt när det gäller attityder. Egoismen ligger i människans natur. Vi måste bry oss mer om varandra. Bakom varje handling finns det en kvinna eller man, som säkerligen mår extra väl av en vänlig gest och omtanke.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden www.s112.se

Månad Nummer Materialdag Utgivningsvecka

Mars

April

Juni

September

December

1

Mässnummer Ambulans

2-3 Dubbelnummer

4

5-6 Dubbelnummer

2017

8 maj

14 aug

13 nov

26-27 april

v 24

v 37

v 51

PreHospen symposium 9 mars

6 feb v 10

Övriga medarbetare i detta nummer Marie Alpman, Jan-Erik Blidberg, Henrik Johansson, Mats Jonsson, Pierre Kjellin, Rebecca Lindholm, Fredrik Mårtensson, Sara Rönnberg, Elliot Turvall och Sören Viktorsson. Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Upplaga 3 100 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida Fredrik Mårtensson Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 1 2017

3


innehåll

24

32

räddningsdykare

richard har superkoll

36 här svalnar dina likes

12 från brand till polis

6 blåljusnytt

28 samverkansförmåga en nödvändighet

Blandat

Från skadeplats in i sjukhuset

8 unik bedömningsbil i skara Besöker alla Skaraborgs asylboenden

12 brandmästaren som blev POLIS Nu utbildad kriminaltekniker

14 Drönare som räddar liv Lyckade drönarstudier

16 bärgarBranschen Vill rensa upp i TMA-djungeln

18 extremt lagarbete räddade flickans liv Svår helikopterlandning

22 gedigen forskning Underlättar för SOS Alarm

24 räddningsdykare Räddningstjänstens dykare alltid redo

26 sörmland lämnar sos alarm Ambulansdirigering i egen regi

4

samverkan 112 nr 1 2017

30 debattinlägg Blåst på polisforskning

32 digitalisering som förtjänar namnet Region Kronoberg

34 porträttet Specialistsjuksköterskan Victoria

36 här svalnar dina likes Facebooks två gigantiska datorhallar

40 hämtade hem sina omkomna kamrater Räddningsdykare Patrik berättar

52 ny typ av skadeplatstält 14 liggande patienter får plats

54 läkemedelsfrågan - dörren står öppen Förstudie om delegering inledd

56 krönika Kolumnist Henrik Johansson

58 ÄNDRADE KRAV för BÅRAR OCH BÅRSLÄDAR Får både ris och ros

60 Prehospital Psykiatrisk Resurs RAS nominering av magisteruppsats

64 återkommande träff Forskningsträff på PreHospen i Borås

44 traumasjukvård i Johannesburg

68 marknadsnyheter

Jan-Erik Blidberg berättar

Lite av varje

46 HLR - med eller utan inblåsningar Så här går tango2-studien till

48 stora behov av ambulanssjukvårdare Intervju med Maria Granberg - MYH

69 krysset Nytt Blåljuskorsord

70 Lösning och vinnare till korsord i nr 5/6 Vinnarna fick 3 Trisslotter var www.s112.se


PLATINUM VALUE ADDED RESELLER Professional and Commercial Radio Elite Specialist Mission Critical Radio Systems Specialist

LEDNINGSSTÖD FÖR VERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR. Under namnet Four:C Family tillhandahåller vi applikationer för såväl central som mobil ledning. Lösningar som idag bidrar med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra... • • • • • • •

Samhällsskydd Mellersta Skaraborg StorStockholms brandförsvar Länstrafiken i Örebro Län Räddningstjänsten Örnsköldsvik Rtj Karlstadregionen Länstrafiken Västmanland Rtj Östra Götaland

celab.se/fourc


blåljusfamiljen / Blandat

kustbevakningens nykterhetskontroller

Årets narkotikasökhund

Foto: Anders Roos

AKTUELLT. Billy, en tolvårig engelsk

för hur blåljusyrkena fungerar i Sverige. Människan bakom uniformen (MBU) är ett samarbete mellan Helsingborgs stad och polisen som riktar sig till ungdomar mellan 15-20 år. MBU är ett utbildningsprojekt som ger deltagarna insyn och förståelse för samhällsstödjande yrken som polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård och socialtjänst. Personal inom de olika yrkena får samtidigt en chans att lära känna ungdomarna. En kväll i veckan, under tio veckor, fick deltagarna tillsammans med personal från de olika yrkena prova på delar av deras arbetsuppgifter och vardag. ■

springer spaniel, utsågs till Årets narkotikasökhund 2016. Tillsammans med sin förare Anders Mårtensson har han medverkat i 65 narkotikabeslag till en beräknad samhällsnytta av över 119 miljoner kronor. Billy, är trots sin ålder fortfarande pigg och han älskar sitt arbete som narkotikasökhund inom brottsbekämpningsgruppen i Malmö. Där arbetar han med alla typer av uppdrag i hela Skåne och även Blekinge. På frågan om varför Billy är så bra på att hitta narkotika nämner Anders energin och arbetsglädjen som främsta egenskaper. – Han har också en bra mentalitet och kan koppla av när han är hemma, vilket förvånar en del av kollegorna som sett Billy i tjänst, säger Anders. – Jag försöker skilja på arbete och fritid och se till att göra arbetet till den roligaste delen, berättar Anders om sin metod att få fram bra narkotikasökhundar. Det största beslaget under mätperioden var ett parti på 19,2 kg heroin som var gömt i en personbil och som Billy hittade efter ett mycket noggrant sökarbete. "Narkotikasökhunden Billy med sin mycket rutinerade förare Anders Mårtensson är ett enastående effektivt bevis på vad ett hundekipage, år efter år, kan uträtta i Tullverkets arbete med att bekämpa den förödande narkotikasmugglingen. Med en sällan skådad iver att alltid vilja göra sitt allra bästa, tar den tolvårige Billy dagligen sig an den svåra uppgiften att avslöja ett av vår tids värsta gissel – narkotikasmugglingen. För denna narkotikasökhundarnas gigant finns inga hinder som är för tuffa, oavsett arbetsmiljö eller svårighetsgrad. Under den senaste tolvmånadersperioden har Billy avslöjat narkotikapreparat av olika slag till en sammanlagd samhällsnytta på över 119 miljoner kronor." ■

Källa: Räddningstjänsten Skåne Nordväst

Källa: Svenska Kennelklubben

Foto: Kustbevakningen

AKTUELLT. I samband med lastsäkrings-

och farligt godskontroller i hamnar genomför Kustbevakningen nykterhetskontroll på föraren. Kustbevakningen har även befogenheter att kontrollera nykterhet på in- och utgående trafik i hamnar. Vid en nykterhetskontroll ber man fordonets förare att blåsa i ett sållningsinstrument som mäter andelen alkohol i utandningsluften. Detta inledande prov ger utslag när alkoholhalten i utandningsluften överstiger den lagliga gränsen, 0,1 mg alkohol per utandad liter luft och 0,2 promille i blodet. Ett positivt sållnings- prov leder i sin

tur till ett bevisprov vars säkra siffror kan användas för att bedöma brottets svårighet och eventuella straffpåföljd. Statistik över rattfylleriärenden: Stockholms län Antal sållningsprov: 3127 (jan-feb 2017) 1616 (jan-feb 2016) Antal rapporterade rattfylleriärenden: 25 (jan-feb 2017) 8 (jan-feb 2016) Övriga landet Antal sållningsprov: 2836 (jan-feb 2017) 1134 (jan-feb 2016) Antal rapporterade rattfylleriärenden: 4 (jan-feb 2017) 1 (jan-feb 2016) ■ Källa: Kustbevakningen

ungdomar skapar förståelse för blåljusyrkena Foto: Tom Landgren

UTBILDNING. Under december månad

inledde ambassadörsungdomar från MBU – Människan bakom uniformen – ett samarbete med hem för ensamkommande i Helsingborg. Fokus ligger bland annat på brandsäkerhet men också på att skapa ökad förståelse 6

samverkan 112 nr 1 2017

www.s112.se


Årets polishund 2016

Foto: Sebastian Holmgren Foto: Öyvind Lund

Årets Sjöräddare AKTUELLT. De fem sjöräddarna Robert

Selling, Ingemar Jonsson, Anette Morell, Patrick Andersson och Benny Ekström från RS Hammarö utsågs till Årets Sjöräddare 2016. De fick utmärkelsen för sin insats i juli förra året, som började med ett rutinmässigt medlemsuppdrag på Vänern men slutade med att de räddade två liv under en dramatisk räddningsaktion. Motiveringen till utmärkelsen lyder: Känsla, erfarenhet och en vilja att alltid göra det lilla extra är det som gör våra frivilliga sjöräddare oumbärliga för svensk sjöräddning. Ni besitter just dessa egenskaper. Ni förstod allvaret, trots att larmet kom som ett vanligt, odramatiskt medlemsuppdrag. Ni drog igång en stor räddningsinsats, och tack vare er snabbhet och intuition kunde två människor räddas till livet. ■ Källa: Sjöräddningssällskapet

AKTUELLT. Grym och är en snart 6-årig

tysk schäferhund från kennel Aspirants. Tillsammans med sin förare Per "Pelle" Eriksson har Grym räddat liv, spårat tjuvar, tagit fast misstänkta och ökat tryggheten för såväl poliskollegor som boende i Jönköpings polisområde. – Han vet alltid vad han ska göra oavsett om det är ett narkotikasök, ett spårarbete eller ett fasttagande, säger Pelle. En insats som speglar denna förmåga inträffade julaftonsnatten 2015 då Pelle och Grym upptäckte misstänkta personer inne på en metallskrot. När Pelle beordrade personerna att lägga sig ner försökte de fly. Pelle sände då Grym som tog fast den ene personen. Den andra lyckades fly till fots ut på riksväg 40 och när en annan patrull anslutit tog Grym upp spåret. Efter ett par hundra meter längs vägen markerade Grym att spåret avvek in i skogen och strax därefter hittades den misstänkte, som var efterlyst sedan tidigare, under en gran.

Det finns en anledning till att vi alltid är på plats när det gäller.

Årets polishund utses av en jury med representanter från Svenska Kennelklubben, Polisen och Polisens Hundförarförbund. Juryn lyfter bland annat fram patrullens bredd, idoghet och taktiska arbetssätt samt förmågan att vara på rätt plats vid rätt tid. Priset ett resestipendium på 20 000 kr för Per. Grym fick ett smaskigt ben, 6 månaders foder och en skön säng. ■ Källa: Svenska Kennelklubben Foto: Sebastian Holmgren

Vi syns på Ambulans 2017! Monter 102

I snart 40 år har vi ryckt ut tillsammans med er som jobbar ute i verkligheten. Vi vet att det är sekunder som räknas. Därför är det avgörande att vi ständigt utvecklar nya, effektiva varnings- och utryckningssystem så att inga hinder finns i vägen, när larmet går. Läs mer på standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2017

7


bedömningsbil / Projekt

historisk byggnad

– och unik bedömningsbil i skara text och Foto: sven åsheden

V

i bestämde träff på ambulansstationen i utkanten av Skara med Tommy Snögren, ambulanssjukvårdare och Andreas Ullgren, specialistsjuksköterska. Inte i vilken byggnad och ambulansstation som helst. Skara ambulansstation måste vara Sveriges mest unika och historiskt intressanta byggnad. Redan på håll skvallrar en stor LP-skiva på entrédörren om en alldeles egen historia. I denna 3 000 kvadratmeter stora byggnad skapade Bert Karlsson ett av sina livsverk Mariann Grammofon. Här fanns kontor, inspelningsstudio, lager, övernattningslägenheter, bastu och jaccuzzi och det mesta som i slutändan blev till både guld- och platinaskivor. Hit kom Sveriges mest kända artister som Carola, Kikki Danielsson, Lotta Engberg, Herreys, Lena Philipsson och dansbandet Vikingarna med flera för att spela in sina skivor. Fastigheten på Axvallaga8

samverkan 112 nr 1 2017

tan 14 ägs idag av ett privat fastighetsbolag, som totalrenoverat och anpassat lokalerna för Västra Götalandsregionen, som är hyresgäst. Enhetschef Karin Salomonsson, Tommy Snögren och Andreas Ullgren är märkbart stolta över sin ambulansstation när jag visas runt. – Detta måste vara Sveriges finaste ambulansstation, med

avseende på fysiskt utrymme, tekniska faciliteter och inte minst läget, säger Karin Salomonsson. Kan inte annat än att hålla med dem till hundra procent.

egen asylgrupp

Vårt samtal om asylprojektet, som inte har någon motsvarighet i landet, börjar i ett rum från vilket före detta skivbo-

lagsdirektören Bert Karlsson en gång i tiden skötte sitt företagsimperium. Idag ett trivsamt grupprum. Tommy Snögren och Andreas Ullgren, båda med somatisk och psykiatrisk bakgrund, berättar om sitt unika projekt: – Skara kommun som ligger i Västra Götalands län har en befolkning på runt 19 000

Tommy Snögren och Andreas Ullgren framför sin bedömningsbil, som har en unik och speciell inriktning.

www.s112.se


människor. Under de senaste åren har kommunen tagit emot cirka 1 700 asylsökande. – När det kom som mest asylsökande till Sverige och Skara, hade ambulanspersonalen över 100 extra resor i månaden till boenden, främst Stora Ekeberg och Lundsbrunn. – Det kunde hända att vi var på ett och samma boede tre fyra gånger per dygn, säger Tommy. – Tämligen omgående insåg vi att mötet med asylsökande barn och vuxna innbär alldeles speciella utmaningar för oss. – Varje uppdrag tog lång tid i anspråk. Och när ambulansen väl var på plats kom det ofta tre, fyra, fem personer förutom patienten, som önskade vår hjälp. – Idén till projektet kom från enhetschef Karin Salomonsson och personalen på stationen i Skara. – Vi önskade förstås hälpa alla men våra hämtsituationer blev alltmer kaotiska och ohållbara. – Det handlade om att bygga relationer, skapa nätverk och tänka i andra banor för att kunna ge en bra och värdig sjukvård, men också för att frigöra ambulansresurser till andra uppdrag, berättar Tommy och Andreas.

projektstart i höstas

Projektet startade i september 2016 och ska pågå hela 2017. Finansiär är svenska staten. Duons arbetstid är förlagd till dagtid, måndag - fredag och uppdraget består i att besöka alla Skaraborgs asylboenden och där utbilda och ge råd om hur svensk hälso- och sjukvård fungerar. Men även bistå med enklare undersökningar – Många av de asylsökande kommer från länder där en egen husläkare utför i stort sett all vård. Men i Sverige har vi ju olika vårdnivåer och detta kan vara svårt att förstå för många boende, berättar Andreas. www.s112.se

Samverkan 112 fick följa med Tommy och Andreas under ett arbetspass till Bert Karlssons asylboende Stora Ekeberg, några kilometer utanför Skara.

STORA EKEBERG

Stora Ekeberg är ett gammalt sanatorium som, före en omfattande renovering, stod tomt och förföll. Anläggningen förfogar idag över 400 bäddar. I anslutning till boendet finns skolor i svenskundervisning både för vuxna och barn. – I september är det tänkt att asylboendet ska avvecklas, berättar Tommy. Vid sidan om huvudentrén finns en liten "stugby" av eleganta flyttbara villavagnar, med en liten altan. – Bert Karlssons nya satsning, förklarar Andreas. – Villavagnarna levereras från Bert Karlssons tre husfabriker i Polen. Affärsidén är att möta behovet på ett eget hem för asylsökande, när dagens boenden försvinner, berättar Tommy. I november 2016 berättade Bert Karlsson för tidningen GT/Expressen att vagnarna kommer till Sverige i olika storlekar. 25, 35 och 48 kvadratmeter. De ska kosta omkring 10 000 kronor per kvadratmeter. exklusive moms och hemmen levereras med kylskåp, frys, tvättmaskin och spis. 1. Andreas och Tommy framför huvudentrén till asylboendet Stora Ekeberg.

1 Foto: Tommy Snögren

2

4 Foto: Tommy Snögren

2. "Stugby" med eleganta och flyttbara villavagnar. 3. En roll-up förmedlar budskapet att nu finns det hjälp att få. 4. Andreas informerar intresserade om blodtryckskontroll.

5. Informationsmöte på ett boende för ensamkommande barn.

3

5 samverkan 112 nr 1 2017

9


bedömningsbil / Projekt

► många personer per M2

Boendetätheten är hög och det är förstås en faktor som ökar risken för ohälsa. – Många personer på en liten yta medför ökad risk för spridning av olika sjukdomar. Vanligaste åkommorna är feber, förkylning, magsjuka och graviditet, berättar Andreas. Det är tidig förmiddag, en roll-up placeras utanför dörren till den "egna mobila mottagningen". Den förmedlade snabbt budskapet till boende, att nu finns det hjälp att få. Det tog inte många minuter förrän en pappa kom med sin lilla dotter som inte mådde så bra. Resten av förmiddagen bestod av en strid ström av besökare, med ont i magen, diskbråck, munsår, trötthet... Vissa går och lägger sig framåt morgonkvisten och vaknar inte förrän senare på

dagen, andra vaknar däremot när andra går och lägger sig. En tänkbar och rimlig förklaring till trötthet. Det märks tydligt att Tommy och Andreas är genuint engagerade. Vuxna och barn vänder sig till dem med alla typer av besvär, även med sin personliga oro som många känner av i sin situation. Min bild av projektet och besöket på asylboendet, tillsammans med Tommy och Andreas visade tydligt, att deras arbete ger ett stort socialt stöd i form av förståelse, inlevelse och respekt. Alla besökare fick den samtalstid och hjälp som behövdes för att kunna känna trygghet. Att komma till asylförläggningen och bistå med enklare undersökningar, ge råd och tips, istället för att låta de asylsökande själva ta sig till sjukvården är en stor vinst.

Andreas Ullgren hjälper en pappa att tolka en kallelse från sjukvården.. Dialogen sker på engelska.

Tommy Snögren kollar tempen på ett barn.

FAKTA - Ambulanssukvården Ambulanssjukvården inom Skaraborgs Sjukhus har nio ambulansstationer, som utför ca 43 000 uppdrag årligen. Det finns 18 akutambulanser, varav 12 är dygnsambulanser.

Utöver akutambulanserna finns 3 sjuktransportfordon. Bedömningsbilen som reportaget handlar om finns placerad i Skara. Åker främst till asylboenden i området.

Källor: VG Regionen Utryckning Skaraborg

Teamwork i sin ädlaste form. Tommy kollar blodsocker och Andreas kollar puls och saturation på en äldre man.

10

samverkan 112 nr 1 2017

www.s112.se


Låt oss presentera LUCAS 3 bröstkompressionssystem ®

Bevisad. Smart. Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Med över 12 års klinisk erfarenhet, presenterar vi nu den tredje generationen av LUCAS bröstkompressionssystem. LUCAS 3 bröstkompressionsstem har förbättrade funktioner som underlättar underhåll och hantering, samtidigt som det upprätthåller ett konsekvent blodflöde från och med ögonblicket den startar, vilket ökar chansen för ett positivt resultat för patienten.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3 bröstkompressionssystem samlar nu data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

“Den är enkel och smidig att använda, och den är liten och kompakt.” Läkare Charles Lick, Medical Director, Allina Medical Transportation

För vidare information, vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på info.nordic@physio-control, tel. 0770-870 120

Physio-Control är nu en del av Stryker. ©2017 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, U.S.A. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare.


polis / Tekniska roteln

Per Ringqvist, Gävle, tog steget som brandmästare vid Räddnings tjänsten över till Polisen och Gävlemodellen för att bygga upp polisiär brandkunskap lyfts fram som en förebild i olika sammanhang.

brandmästaren blev POLIS text och foto: Fredrik Mårtensson

12

samverkan 112 nr 1 2017

www.s112.se


Efter 30 år inom Räddningstjänsten tog Per Ringqvist steget över till Polisen och är nu utbildad kriminaltekniker. Gävlemodellen med att bygga upp brandkunskap inom tekniska roteln följs av Polisen på andra håll i landet. – Det är klart jag som brandmästare och med lång jobberfarenhet av bränder har en fördel mot kriminaltekniker som pluggat brandkunskap under bara några veckor. Men om några år hoppas jag att NFC kan erbjuda fortbildningskurser inom brand, säger Per Ringqvist när vi träffas i polishuset i centrala Gävle. För tio år sedan, när han så smått började övergången till Polisen, hade Gävleområdet (Gästrikland) omkring 200 anlagda bränder per år. Den nivån har polis och räddningstjänst lyckats minska till nedåt 50 per år genom ett utvecklat samarbete mellan räddningstjänst, kommun och polis. – De första åren jobbade jag halvtid på Polisen för att försöka vända situationen med så många anlagda bränder. Dåvarande Räddningsverket fanns med och finansierade delar av satsningen. Och det visade sig relativt snabbt att vi kunde nå resultat, säger Per, som sedan några år jobbar heltid på Polisen. Att kartlägga var och när bränderna anläggs var grundläggande, liksom att arbeta förebyggande mot skolor i områden med bränder och enskilda individer (ofta minderåriga) som misstänktes för brott.

Effektiva samtal

Så har Polisen kunnat få bort en stor del av bränder anlagda av ungdomar som söker spänning eller faller för grupptryck. – Att upplysa om konsekvenserna av bränderna är viktigt, både ekonomiskt för den som anlägger och de stora skador som kan uppstå. Vi har jobbat mycket med bekymringssamtal där unga som gjort någonting tillsammans med förälder får besöka brandstationen. En mix av lättsamhet och allvar som gett bra resultat. Men även för att komma åt seriebrännare har Gävlepolisen numera helt andra verktyg för att klara. Per Ringqvist tar emot SMS för samtliga bränder i Gävleborgs län och genom att undersöka var bränder uppstått och på vilket sätt så kan man tidigt få ett modus för seriebrännare. – Efter max fem bränder, ofta kanske bara 3-4, vet vi att det är en seriebrännare. www.s112.se

Vi har haft utredningar som i Sandviken för några år sedan där vi kunde identifiera och senare lagföra en gärningsman trots att det brann i flera olika bostadsområden. Men ofta får Polisen nöja sig med att få stopp på bränderna utan att kunna nå till domstolen. – Till skillnad från många andra brott så är det inte hållbart vid en misstanke att fortsätta med utredningsåtgärder alltför länge. Riskerna för allmänheten väger tyngre. Så det händer att vi får nöja oss med att konfrontera den som är misstänkt och få stopp på bränderna, men utan att vi har tillräckligt för lagföring, säger Per Ringqvist. Efter så många år inom Räddningstjänsten tycker han att det varit en förmån att få chansen att byta jobb i 50-årsåldern. När många andra med specialistkompetens lämnar Polisen så betonar Per Ringqvist att han stortrivs. Gävleborgspolisen har sex kriminaltekniker, varav tre nyanställda, i Gävle samt ytterligare två i Hudiksvall.

Bättre kommunikation

Tillgången till brandhundar i Uppsala och Sandviken har gett bättre möjligheter att arbeta med utredningar där bränder förekommit. – Vi har blivit bättre på att kommunicera mellan polis och räddningstjänst. Att räddningstjänst delar med sig av den information som finns, det kan exempelvis vara väldigt värdefulla uppgifter från en rökdykare som först går in i en fastighet, och att vi från polishåll ställer de relevanta frågorna. Var kan det brista i brandkompetens inom Polisen? – Att vi inte kan tolka brandförloppet på ett korrekt sätt. För det behöver man goda kunskaper om hur olika byggmaterial påverkar en brand. Per Ringqvists specialistkompetens har gjort att han som en av tre lärare blivit anlitad av NFC för att modernisera brandblocket, med teori i Linköping och praktik vid MSB i Revinge under totalt tre veckor, under den ett år långa utbildningen till kriminaltekniker Även om det vore önskvärt med ett längre kursblock än några veckor så är det knappas realistiskt för en så kort utbildning. Men Per Ringqvist hoppas istället att Polisen om några år kan bygga upp specialistkompetens inom brand genom

fortbildning av vissa kriminaltekniker. – Det pågår ett harmoniseringsprojekt inom NFC för alla kriminaltekniska ämnesområden som ska vara klart om två år och jag hoppas att fortbildningskurser inom brand blir en del av det som presenteras.

Alla i Gävle minns CH-branden

Själv jobbar han inte enbart med att utreda bränder. Pärmar med flera pågående mordutredningar finns på skrivbordet när vi kommer på besök och allmänt har Gävleborgspolisen haft några år med ett flera stora och resurskrävande utredningar. En av de händelser som påverkar Per Ringqvist mest är den stora CH-branden i centrala Gävle en vårnatt 2005. Ett helt kvarter brann ner med hotell, nattklubb och lägenheter. – Jag var räddningsledare och vi lyckades få ut alla utan dödsfall, trots ett snabbt brandförlopp och att det skedde mitt i natten. Lite speciellt blev det när jag senare kunde delta i utredningen inom Polisen. Efter en lång utredning kunde ansvariga för den anlagda branden dömas till långa fängelsestraff 2010. ■

FAKTA - NFC NFC ansvarar för hela den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten, från brottsplats till domstol. Det innebär att styra, samordna och följa upp metoder, forskning och utveckling samt att kvalitets- och kompetenssäkra forensisk verksamhet. NFC:s huvuduppgift är undersökning och analys. Forensisk bevisning får allt större betydelse vid rättegångar och utredningar. Trenden är ständigt ökande antal ärenden till NFC. Samtidigt ökar komplexiteten i flera ärenden. NFC:s verksamhet bedrivs i Linköping samt vid tre regionala laboratorier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer på: nfc.polisen.se/om-nfc/ Källa: Nationellt forensiskt centrum - NFC

samverkan 112 nr 1 2017

13


drönare / Leverans av hjärtstartare

Drönare som räddar liv Lyckade drönarstudier i blåljusbranschen

De senaste åren har drönare utvecklats enormt mycket och de har numera många olika användningsområden, inom allt från nytta till nöje. Med drönare kan man filma och ta kort ur fågelperspektiv, de kan leverera pizza eller böcker och mycket annat. Drönare utnyttjas också flitigt inom militären för olika uppdrag. text: Elliot Turvall FOTO: Andreas claesson

I

blåljusbranschen studeras olika typer av drönare noggrant och förhoppningen är att de så småningom ska kunna utgöra ett komplement till den traditionella räddningstjänsten eller till och med kunna ersätta den i vissa situationer. Drönare har testats för att övervaka bränder, leverera hjärtstartare, jaga efterlysta brottslingar, bevaka demonstrationer, hitta personer som drunknat och i många andra sammanhang där traditionella lösningar, så som helikoptrar och räddningsbåtar, är mycket dyrare och/eller tar mycket längre tid för att utföra uppdragen. – Drönare är en väldigt billig och enkel teknik, som kan hjälpa till och rädda liv, säger Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska och medicine doktor, på Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet. Claesson har varit ansvarig för två olika studier om hur drönare kan användas för att bistå räddningstjänsten i arbetet med att rädda människor i nöd.

Lokalisering av drunkningsoffer

Efter några uppmärksammade drunkningar de senaste åren, då lokaliseringen av

offren drog ut på tiden, beslutade man sig på Hjärtstoppscentrum för att prova hur drönare kan underlätta i sökandet. Förra sommaren utförde Claesson och hans team mycket lyckade försök vid stranden i Tylösand. – Vi köpte en drönare för ungefär 10 000 kronor i en vanlig teknikaffär och skickade upp den till 60 meters höjd, förklarar Claesson. Där lät vi den hovra och skicka högupplöst video till en 9 tums-Ipad, som vi hade med oss på stranden. Livräddarna kunde se mycket tydliga bilder på flera hundra kvadratmeter av badplatsen och det var lätt att upptäcka en kropp i vattnet, i kontrast till den ljusa sandbottnen på 2-3 meters djup. I flera omgångar placerades en docka ut på olika platser i vattnet. Sedan skickades drönaren upp i luften och tack vare manuell, visuell identifiering av videobilderna, kunde dockan hittas efter i genomsnitt 25 sekunder. Livräddarna kunde "få liv" i dockan inom mindre än en minut efter det iscensatta drunkningstillbudet. – Detta är mycket bättre resultat än med traditionella skallgångskedjor, sammanfat-

Drönaren har utformats grafiskt för att likna ett utryckningsfordon.

14

samverkan 112 nr 1 2017

tar Claesson, som ser ljust på drönarnas framtid för lokalisering av drunkningsoffer. – Speciellt på sjöräddnings- och kustbevakningsbåtar passar en drönare perfekt, säger han. Om en drönare finns ombord på båten, kan den fort skickas upp och blir ett utmärkt hjälpmedel för att leta på och under vattenytan.

Leverans av hjärtstartare i glesbygd

På vissa platser i glesbygden kan det ta relativt lång tid för en ambulans att nå en

person i nöd. Och om det gäller hjärtstopp, kan varje minut vara avgörande. Därför testades nyligen leverans av hjärtstartare med hjälp av drönare, som ska kunna fungera som ett komplement till den traditionella utryckningen. – Tanken är att en hjärtstartare ska kun-

Drönare ska kunna fungera som ett komplement till den traditionella utryckningen.

www.s112.se


na levereras mer eller mindre omgående till personen som kontaktat SOS Alarm och han eller hon kan påbörja livräddningen långt innan ambulans och räddningstjänst är på plats, förklarar Claesson. Drönaren som testades för detta ändamål utvecklades i samverkan med Flypulse AB. Den har en hjärtstartare bak

och har utformats grafiskt för att likna ett utryckningsfordon. Så fort man fått ett larm, kan drönaren skickas iväg, med en så kort anspänningstid som 3 sekunder. Den flyger själv och kan följas på avstånd via en dator, placerad på till exempel en brandstation. Räddningstjänsten kan följa videobilder och GPS-signaler och ser, på

Livräddarna kunde "få liv" i dockan inom mindre än en minut efter det iscensatta drunkningstillbudet.

avstånd, till så att allt går som det ska. Väl på plats kan personen som larmat ta fram hjärtstartaren och börja använda den. – Vi genomförde ett försök på Väddö i Norrtälje kommun, där vi placerade drönaren på brandstationen, säger Claesson. Sedan skickade vi ut den till alla platser för hjärtstopp under åren 2006-2013. För ambulansen tog det ofta över 25 minuter att nå de olika platserna, men med drönaren gick det betydligt fortare. (De exakta siffrorna kommer att publiceras i en vetenskaplig artikel inom en snar framtid.) – De positiva resultaten gör att vi vill fortsätta undersöka leverans av hjärtstartare med hjälp av drönare, avslutar Claesson optimistiskt. Vi vill se hur hjärtstartaren uppfattas av personen på plats, hur den kan integreras på larmcentralen, med mera. På sikt är målet en klinisk studie, där förhoppningen är att vara först i världen att med hjälp av en drönare rädda livet på någon som drabbats av hjärtstopp. ■

Säkerhet och arbetsmiljö i fokus Två personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet. Vill du veta mer?

026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se www.s112.se

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken

samverkan 112 nr 1 2017

15


bärgning / TMA-bil

Branschen vill rensa upp - i TMA-djungeln Text: PIERRE KJELLIN

Regler som till och med kan försämra trafiksäkerheten och göra bärgaren till en säkerhetsrisk för både sig själv och andra fordon på motorvägen. Nu hoppas landets räddningskårer på regeländringar och en reformering av kravet på TMA-bilar. Och får preliminär tummen upp för höjd maxhastighet från infrastrukturministern. 2012 införde Arbetsmiljöverket genom ett vite förbud för räddningskårna att bärga, bogsera, reparera och byta däck, om inte arbetet skyddas av ett TMA-fordon. Förbudet gällde endast E4 genom Stock-

16

samverkan 112 nr 1 2017

holms län, men kravet på TMA-fordon vid bärgning har genom åren utökats till många vägsträckor runt om i landet. Men hos Sveriges tre största räddningskårer – Falck, Viking och Assistancekåren

– vill man helst se att reformen delvis backas tillbaka. – TMA tycker vi är en sådan fråga där man kanske inte satt säkerheten i första hand. TMA, som det ser ut idag, har drivwww.s112.se


TMA-bil, ett fordon med ”krockkudde” uppställd som skydd. Fotograf: Trafikverket och Torbjörn Bergkvist.

its av Arbetsmiljöverket. Och de har utsett ett antal orter i Sverige där man måste ha en TMA-bil vid bärgning, förklarar Fredrik Thors, vd för Falck Räddningskår.

TMA-bilar ofta onödiga

TMA-bilarna fyller självklart en viktig funktion som skydd mot trafiken vid en bärgning, påpekar både Fredrik Thors och Assistancekårens vd Mats Nilsson. Ett problem med kravet på TMA-bil är dock att de långt ifrån alltid behövs på en olycksplats: – När det är snökaos med kilometerlånga köer på E4 och trafiken går i krypfart, så måste bärgaren ändå vänta in en TMAbil. Det tycker vi är ett exempel på att reglerna inte är anpassade till verkligheten och inte heller ger optimal säkerhet i alla lägen, säger Fredrik Thors. Samtidigt så ställs TMA-fordonen ut mera aggressivt vid en olycka, så att blockerar trafiken mer än vad som är fallet annars, menar Mats Nilsson. Vi anser att de används för mycket, så att det blir kostnader som inte är försvarbara för samhället.

Snedvrider konkurrensen

Ett annat problem med TMA-bilarna är att de inte är konkurrensneutrala, påpekar både Mats Nilsson och Fredrik Thors. – Kravet på TMA-bil vid bärgning gäller bara ifall du är en anställd bärgare, det gäller inte ifall bärgaren är en egenföretagare. Tanken var säkerligen att trafiksäkerheten skulle öka med kravet på TMA-bilar, men man förstod inte konsekvenserna av reformen, förklarar Fredrik Thors. – Vi vill att bärgaren ska kunna göra riskbedömningen själv i varje enskilt fall. Och det har vi också byggt system för www.s112.se

Vägassistansbilar rycker ut vid bränslestopp, motorhaverier, punkteringar och olyckor.

att kunna göra. En väg har ju helt olika förutsättningar beroende på tidpunkt och årstid, trafikintensitet och så vidare. Att det är lokala bedömningar som görs av en myndighet är inte alls bra, säger Mats Nilsson som helst hade sett en lösning där staten får stå för kostnaden att kalla ut en TMA-bil. – De bilister som inte har råd att betala en TMA-bil vänder sig ofta antingen till Sven Svensson med sin dåligt utrustade flakbil eller så ringer de sin kompis som drar hem dem med bogserlina på motorvägen, tillägger Mats Nilsson.

40 km/h äventyrar säkerheten

En annan stötesten för landets assistanskårer är den tillåtna hastigheten för bärgningsbilar med fordon på släp, som är max 40 kilometer i timmen på motorväg. – Att bara få köra i 40 kilometer i timmen med bärgaren tycker vi är en för låg hastighet. Och det här är dessutom en säkerhetsfråga. Att tvingas köra i 40 kilometer i timmen på motorväg gör bärgningsbilen till en utsatt bromskloss på motorvägen. Vi skulle av säkerhetsskäl vilja att den tillåtna hastigheten för en bärgare med fordon på släp höjs till 80 kilometer i timmen, förklarar Fredrik Thors. Och när det gäller frågan om maxhastighet vid bärgning ser assistanskårernas önskemål ut att kunna infrias, frågan är bara när. Den 28 februari ställde Riksdagsledamoten Lotta Finstorp (m) frågan vad infrastrukturminister Anna Johansson gör för att se över reglerna för maxhastighet vid bärgning. – Remissinstanserna har svarat på de olika förslagen. I nuläget behandlas de olika förslagen tillsammans med remissinstansernas olika synpunkter inom regeringskansliet. Förhoppningen är dock

Vi skulle av säkerhetsskäl vilja att den tillåtna hastigheten för en bärgare med fordon på släp höjs till 80 kilometer i timmen, förklarar Falcks vd Fredrik Thors.

att arbetet snarast ska kunna slutföras, svarade Anna Johansson. – Ja, det är väl bara att rusta sig med tålamod, kommenterar Falck Räddningskårs vd Fredrik Thors. Alla Sveriges grannländer har idag en högre max tillåten hastighet på motorväg vid bärgning av fordon och det finns dessutom ett färdigt förslag från Transportstyrelsen om att öka den tillåtna hastigheten till 80 kilometer i timmen. ■

Visste du att... ... Samhällets snittkostnad för ett stopp i Stockholmstrafiken beräknas till cirka 360 000 kr i timmen, enligt en uträkning från Trafikverket.

samverkan 112 nr 1 2017

17


ambulanssjukvård / Helikopterräddning

Ambulanssjuksköterskan Martin Lundin, piloten Morgan Göransson och narkossjuksköterskan Olof Hernborg var de tre som hämtade upp den svårt skadade lilla flickan från kraftverksdammen i Utanede. I februari prisades de tillsammans med nästan 20 personer till från räddningstjänst, polis och SOS Alarm som var inblandade i händelsen. Foto: Ulf Brink

Extremt lagarbete räddade flickans liv

Den 11 månader gamla flickan låg naken och svårt skadad nedanför den enorma kraftverksdammen när Olof Hernborg blev avsläppt från helikoptern. – Det var en surrealistisk känsla, en känsla av att allting var fel. Det ska inte vara så här, säger han. TEXT och foto: Sara Rönnberg

D

et var söndag, den 14 augusti, klockan hade precis passerat 8 på morgonen. Narkossköterskan Olof Hernborg och ambulanssjuksköterskan Martin Lundin hade just börjat arbetsdagen på helikopterbasen i Göviken vid Storsjöns strand i Östersund. De tog en kaffe med gänget som jobbat under natten. De gjorde en överlämning, bytte lite erfarenheter, snackade jobb men även lite mer socialt snack. I hangaren intill stod ambulanshe-

18

samverkan 112 nr 1 2017

likoptern. Tekniker hade börjat jobba med två reparationsarbeten på den en timme tidigare. Det innebar att besättningen med Olof, Martin och piloten Morgan Göransson inte var en resurs att räkna med. Men vid klockan 9 konstaterade teknikerna att det saknades delar till en reparation så helikoptern och besättningen blev så kallade påställda igen.

Hotade att hoppa i vattnet med barnet Klockan 9.22 kom ett larm.

– Larmet skiljde sig lite från vanliga larm. Det hade faktiskt inte hänt något ännu, utan larmtexten var att det var en polisinsats och att det ”förelåg en misstanke om sjukvårdsbehov”. Vi fick veta att en pappa hotade att hoppa i vattnet med sitt ettåriga barn, berättar Olof Hernborg. Det satte igång en del tankar i huvudet på honom. – Bara att pappan faktiskt hotade att hoppa i vattnet med sitt barn och att det ► www.s112.se


Framtidens IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd Smart Monitorering – Patientsäker och lättanvänd övervakning av vitalparametrar i ambulansen (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration) med möjlighet att automatiskt överföra dem till sjukhuset. Larmnivåerna är inställningsbara och uppdateras dynamiskt. Smart Journal med beslutsstöd – Kliniska beslut som baseras på gällande riktlinjer kan fattas redan i ambulansen. Beslutsstödet säkerställer att patienten transporteras direkt från olycksplatsen till rätt vårdnivå. Genom ett användarvänligt gränssnitt kan ambulanssjukvårdaren tillgodogöra sig all samlad klinisk kompetens och på ett säkert sätt dokumentera behandlingen i MobiMed Smart. All nödvändig patientinformation överförs automatiskt vid överlämningen från ambulansen till sjukhuset.

Nyheter • Webbläsare med automatisk slagning i den nationella patientöversikten, NPÖ, som kan ge livsviktig information om patientens sjukdomshistorik i nödsituationer. • Olycksplatsjournal för prehospital sjukvårdsledning • NEWS/MEWS med dynamisk beräkning • Vy med automatisk detektion av avvikande EKG och andra vitalparametrar • Läkemedelsmodul som föreslår dosering samt varnar vid fel • Baserat på patientens PBT föreslår systemet ESSKoder, mediciniska åtgärder samt vårdprocesser • Inloggning med kort • Kamera

Region Örebro län valde ambulansjournalen från Ortivus Den valda lösningen kan föreslå aktuella ESS-koder, medicinska åtgärder samt vårdprocess utifrån aktuellt PBT. Systemet håller reda på att läkemedelsdoseringen är rimlig. Andra funktioner som ingår i Örebros lösning är möjligheten att ta bilder samt olycksplatsjournal.

Ortivus AB | Tel: 08–446 45 00 | E-mail: rikard.hellqvist@ortivus.com | www.ortivus.se 02/17 441240555


ambulanssjukvård / Helikopterräddning

► kanske blir en återupplivning, det påverkar en till viss del. Samtidigt tror jag att vi alla tre i besättningen blev lite taggade, liksom fokuserade och gick upp på tå. Olof Hernborg har sysslat en hel del med vattenlivräddning tidigare så han kände sig trygg i att han hade kunskap och kompetens att kunna hantera både räddning i vatten och eventuell återupplivning. De tre kollegorna drog ut helikoptern från hangaren och packade ihop den utrustning de behövde. Olof tar med sig det han kallar för barnväskan, en sjukvårdsväska med utrustning i lite mindre storlekar, till exempel smalare intuberingstuber och blodtrycksmanschetter anpassade för små armar.

En fråga om tid

” 20

Att sedan få komma hem och krama om mina barn och min fru kändes oerhört bra och - Olof Hernborg starkt.

samverkan 112 nr 1 2017

Precis när de skulle till att starta upp helikoptern hörde de via kommunikationsradion att barnet var livlöst, att det hade en del blod runt huvudet och att det låg på andra sidan ett staket. – Vi stannade till både i tanke och i handling. Jag överlade med Martin om vi skulle ta med oss en läkare som extra resurs, extra händer eller kompetens. Men skulle vi ägna tid åt att ringa efter någon eller skulle vi prioritera tiden? Vi kom fram till att tiden var oerhört viktig i det här fallet. Och återupplivning på barn skulle vi teoretiskt klara av. Även om det är en svår och känslomässig uppgift skulle vi klara av det kunskapsmässigt, berättar Olof. De påbörjade flygningen mot Utanede, en resa på strax över 20 minuter. Under tiden försökte Olof, Martin och Morgan att skissa upp en plan för hur de skulle göra när de kom fram, vad de skulle mötas av, hur de skulle kunna landa. Olof försökte förbereda sig på att de skulle möta den livlösa flickan. Det enda de visste var att hon låg på marken och på en svåråtkomlig plats på andra sidan ett staket. Samtidigt hörde de via kommunikationsradion att de som redan var på platsen – polis, räddningstjänst och ambulansen från Hammarstrand – var frustrerade över att de inte kom åt barnet. – Vi tänkte att det väl bara är att klippa upp staketet eller forcera det för att komma åt barnet, minns Olof.

Surrealistiskt på flera plan

Vad flickan faktiskt råkat ut för och hur hon låg till förstod besättningen i helikoptern inte förrän de flög in över forsen och kraftverket. Nedanför den enorma www.s112.se


dammen, femton meter ner, låg den lilla kroppen på betongen. – Det blev surrealistiskt på flera plan när vi såg var hon låg. Flickan låg nedanför dammluckorna på en platå av betong, oerhört exponerat. Hon ska inte ligga där, vi ska inte vara där, helikoptern ska absolut inte vara där och vi ska inte landa på den platsen. Det blev en känsla av att allting var fel, det ska inte vara så här, säger Olof Hernborg. Intill flickan fanns ambulanssköterskorna från Hammarstrand, en av dem klädd i gröna ambulanskläder, den andre i bara kalsongerna efter att ha simmat dit. En polis som också tagit sig ut vattenvägen kom fram strax innan helikoptern landade. Piloten Morgan manövrerade helikoptern in mot platsen och kunde precis toucha marken i decimeterdjupt vatten. Olof hoppade ur med sin vårdarväska och tog sig fram till flickan.

blev ett vägval jag ställdes inför. Klarar man inte att säkra luftvägen så kan det bli syrebrist eller andningsstopp. Samtidigt kändes det inte alls bra att göra det i den extrema miljön som vi befann oss i, så exponerat och så utsatt. Olof hade hela tiden radiokontakt med kollegorna i helikoptern och tillsammans bestämde de sig för att försöka flytta flickan till en säkrare och lugnare plats innan de eventuellt sövde henne. De hade hela tiden ett tydligt resonemang kring hur de skulle arbeta på platsen. – Men naturligtvis blir man känslomässigt berörd. Mitt eget barn var nog bara några månader äldre än den här flickan. Och Fredrik har också ett mindre barn, så vi var nog påverkade av det. Men min bild är att vi kunde fokusera väldigt bra och att vi inte fastnade i tanken eller i handlandet, berättar Olof.

"Hon var så oerhört hjälplös"

Sammanlagt var de nedanför dammluckorna med flickan i ungefär 10-12 minuter innan helikoptern, som väntat ett par hundra meter därifrån, flög in mot dammen igen och i stort sett bara markerade på marken så att flickan kunde lyftas in till Martin som väntade i helikoptern och Olof kunde klättra in efter henne. – Jag minns väl att under färden in så fick jag svälja både en och två gånger ibland för att jag blev påverkad av det, helt klart, säger Olof och fortsätter: – När vi sedan lämnade av flickan på akuten i Östersund, då kom det oerhört mycket känslor. Olof, Martin, piloten Morgan och Fredrik Lövgren och Ulf Jansson i ambulansbesättningen från Hammarstrand blev tagna ur tjänst direkt när de var klara med sin del av uppdraget. De åkte till helikopterbasen i Östersund där de satte sig ner och pratade, drack kaffe, gick igenom händelsförloppet. – Vi kom fram till att vi hade gjort ett jobb som vi nog skulle känna oss rätt stolta. Så pass mycket hade varit extremt och vi hade ändå haft fokus och säkerheten med oss hela tiden och gjort bedömningar som gick bra. Samtidigt hade det kunnat sluta på ett helt annat sätt också, både för flickan och för oss i helikoptern eller för övrig personal som var där, säger Olof Hernborg.

Ambulanssjuksköterskan Fredrik Lövgren hade varit först på platsen. Han låg ned bredvid flickan och skyddade henne när helikoptern landade. Han höll i hennes käkar för att hålla luftvägen fri och berättade kort för Olof att de försökte suga blod i hennes svalg. Hon hade blod i både näsa och mun. – Då förstod jag att flickan faktiskt hade ramlat eller fallit hela vägen uppifrån, säger Olof och tystnar en stund när han minns tillbaka. – Det var oerhört starkt. Hon hade dålig färg och var naken och så oerhört hjälplös. Hon hade ögonen öppna, även om det var en ganska tom blick. Hon var vaken och andades på egen hand men jag tänkte att hon nog hade fått både skallskador och säkerligen inre blödningar i magen eller bröstkorgen. Man såg på hennes rörelsemönster att både armar och ben troligen hade fått ganska många frakturer.

Ställdes inför ett vägval

De fyra vuxna fortsatte jobba efter de rutiner och strukturer de hade och de bedömningar de gjorde. Olof gav flickan syrgas, samtidigt befarade han att han skulle behöva söva henne och intubera henne för att hon skulle kunna andas innan de gick vidare. – Jag har nog inte ställts inför en så svår situation innan. Att söva ett så litet barn med befarade väldigt svåra skador är förknippat med en hel del risker. Det www.s112.se

Svår helikopterlandning

Hur var det att komma hem till familjen efter jobbet den dagen?

– Jag ringde min fru och berättade att

det hade hänt något hemskt och att jag skulle bli avbruten från min tjänstgöring den dagen och komma hem. Att sedan få komma hem och krama om mina barn och min fru kändes oerhört bra och starkt. Hur pratar du och dina kollegor om det i dag?

– Just nu är det högst aktuellt eftersom vi blivit delaktiga i det här priset, vilket känns hedrande och kul att det uppmärksammas. Det var ett lagarbete som var väldigt extremt och där vi verkligen sattes på prov, både vi men också polisen, räddningstjänsten och SOS Alarm. – Jag har svårt att se någon bit som skulle ha kunnat plockas bort eller som gjordes i onödan. Det är ett jättefint exempel på hur väldigt mycket resurser har nyttjats till en händelse med en individ. Det är något som jag tror kanske inte alla förstår, att man lägger oerhört mycket krut på vissa händelser. Den här gången hjälpte det och gick bra. Flickan lever, hon går faktiskt i förskola nu och verkar utvecklas som hon bör. Det är en jättefin känsla. ■

Visste du att... ... torsdagen den 9 februari tilldelades (112-priset 2017) de aktörer som medverkade i insatsen kring denna tragiska händelse där ett spädbarn hamnade i en kraftverksdamm i Ragunda, Jämtland, den 14 augusti 2016, 112-priset 2017. Tack vare en stor räddningsinsats som involverade stora delar av blåljusfamiljen överlevde barnet mirakulöst fallet på omkring 15 meter. SOS Alarms motiveringen lyder: ”Vi vill tilldela 112-priset 2017 till samtliga aktörer inom blåljusfamiljen som samverkade vid den tragiska händelsen i Ragunda den 14 augusti 2016. Insatsen visar hur väl den svenska larm- och vårdkedjan fungerar och hur viktig den är i samhället.”

samverkan 112 nr 1 2017

21


forskning / PreHospen

Forskning kan underlätta för operatörer på SOS Alarm Tryck över bröstet är en av de vanligaste anledningarna till att vi ringer till SOS Alarm. Det är ett svårbedömt symptom som kan bero på en allvarlig hjärtinfarkt eller en lindrig muskelinflammation. Eller tusen andra saker. Ett nytt datorstöd ska skilja agnarna från vetet. Text: Rebecca Lindholm Bild: Ciprian Gorga – Det är bara 10-15 procent av

alla som ringer till SOS Alarm för bröstobehag som har en allvarlig åkomma, säger Johan Herlitz. Han är kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, specialiserad på hjärt- och lung-räddning och har sedan 80-talet drivit forskningen inom området framåt. Nu har han tagit fram ett datorstöd som ska hjälpa larmoperatörer på SOS Alarm att prioritera rätt. – Idag får cirka 80 procent av alla patienter med slutdiagnos hjärtinfarkt prioritet ett, d.v.s. snabbast möjliga hjälp. Vår forskning visar att det är möjligt att öka den siffran till cirka 90 procent utan att öka det totala antalet prio ett-larm, säger han.

en på dessa frågor har senare relaterats till patientens slutdiagnos.

viktiga frågor att ställa

Så här lyder de frågor som är viktigast för larmoperatören att ställa: Sitter smärtan centralt i bröstet? Är smärtan intensiv? Har du tidigare besvärats av kärlkramp eller hjärtinfarkt? Detta är frågor som larmoperatörer redan ställer i dag, tillsammans med en rad andra frågor. Kuskapen är inte ny men ett samlat och rätt paketerat frågebatteri kan vara till stor hjälp.

– I två oberoende studier har vi har vi fått fram samma resultat: Fler prioriteras rätt utan att ambulanssjukvården belastas mer. Med datorstödet kan vi skilja agnarna från vetet och ge snabb vård till fler av dem som verkligen behöver det. Vad är nästa steg?

– Vi skulle vilja att man inför det här systemet på SOS Alarm för att testa precisionen ytterligare. Nu är det upp till dem.■

gedigen forskning

Datorstödet bygger på gedigen forskning som inkluderar resultat från den studie som kallades för ”världens största” inom sitt fält när den genomfördes 2009–2010. Då samlade Johan Herlitz och hans forskarkollegor in data från alla som ringt till SOS Alarm i Västra Götaland, under ett års tid, och kategoriserats med bröstsmärta eller hjärtsjukdom. I studien ingick 15 400 patienter. – Att bedöma bröstsmärta per telefon är svårt och vi såg ofta att SOS Alarm skickade ambulans för säkerhets skull. Under fyra månader fick de ställa specifika frågor där de omgående fick registrera svaren som patient eller anhörig gav. Svar-

Johan Herlitz är kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, specialiserad på hjärt- och lung-räddning.

22

samverkan 112 nr 1 2017

www.s112.se


EURO-LANS

Vi bygger och inreder säkra och funktionella arbetsplatser med fokus på användare, patient och inre säkerhet.

Vi är även återförsäljare för Was produkter

a oss Kom och träff 2017! på Ambulans i Ni hittar oss ts A monter: Bilpla

MB Vito Nidia, vår bästa fyrhjulsdrivna ambulans någonsin.

MB Sprinter Nidia, en ambulans med många valmöjligheter

Michael Olsson 0457 45 06 75

eurolans.se

Vi är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 Cert no.

170224_NV_Annons_AMBULANS_2017_halv.indd 1

2017-02-24 12:13:44

Nästa generation Akutryggsäckar nu direkt från tillverkaren SACCI På Högskolan i Borås vill vi bidra till att göra vården mer mänsklig, trygg och säker – oavsett om det gäller möten, bedömningar, organisering eller den vårdande behandlingen.

Nu söker vi

6 DOKTORANDER I VÅRDVETENSKAP Läs mer och sök på hb.se/jobb

Sjukvårdsväskor Sacci Akut Saccis nya serie med sjukvårdsväskor är framtagna tillsammans med bla. ambulanspersonal för dagens moderna ambulanssjukvård. De bygger på ett modulsystem där du som användare bestämmer hur insidan ska se ut. Väskorna har ett helt nytt ergonomiskt bärsystem som gör att den sitter bekvämt och avlastande på ryggen. De är gjorda i slitstark Corduraväv. Finns i olika utföranden. Sjukvårdsväskorna finns i tre olika storlekar; Mini, Medi och Maxi och med olika innerväggar. Finns behov av specialanpassade väggar kan vi hjälpa Er med det!

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50 www.sacci.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2017

23


räddningsdykare / Helsingborg

n o g å n m o a n r a d d ä R t e n t t a v i hamnar TEXT: Räddningstjänsten Skåne Nordväst foto: DAVID LUNDIN

Dag som natt står räddningstjänstens dykare redo att rädda helsingborgare som hamnat i vattnet. Men bered­ skap för en fartygsolycka saknas, trots den hårda trafiken i Öresund. – Skulle en färja kantra vid kajen kan vi principiellt inte hantera det, säger Christer Haraldson på Räddningstjänsten Skåne Nordväst.

H

elsingborg är en av 17 kommuner i Sverige som har räddningsdykare. Nästa station längs kusten finns i Malmö i söder och Halmstad i norr. Helsingborgs räddningsdykare är stationerade på station City på Planteringen. – Om en bil kör i vattnet i inre hamnen ska vi nå dit med tre minuters körtid. Då ska dykaren vara klar att gå i vattnet när vi öppnar dörren på dykbilen, säger Christer Haraldson, operativ koordinator vid Räddningstjänsten Skåne Nordväst. I hela 90 minuter finns det chans att rädda en människa som hamnat under vattnet.

24

samverkan 112 nr 1 2017

– Det är faktiskt större chans att rädda någon som hamnat i vattnet än någon som andats in gaser vid en brand, säger Christer Haraldson. Räddningsdykarna i Skåne Nordväst får in cirka 25 larm om året och en tredjedel av dem leder till att dykarna ger sig ned i vattnet. Varje dykare dyktränar ungefär två gånger i månaden. – Det är en sak att dyka i lugn och ro i dagsljus. Men att på natten leta efter en försvunnen person i vattnet är en helt annan sak, säger Christer. Trots den hårda fartygstrafiken i sundet

skulle räddningstjänstens dykare inte kunna ta hand om ett kantrat fartyg. – Skulle en färja kantra vid kajen kan vi principiellt inte hantera det. Vi har idag inte förmågan att ta oss in i slutna utrymmen i ett kantrat fartyg, men förbereder oss för det, säger Christer. Om Räddningstjänsten Skåne Nordväst ska få denna beredskap eller inte, är en fråga som utreds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Fyra har räddats genom åren

Dykarna hjälper också polisen att söka efter försvunna personer och att bärga de som hittats. – Det är viktigt att de anhöriga får ett avslut, säger Christer Haraldson. – Under Christers 30 år inom räddningstjänsten känner han till fyra fall i Helsingborgs kommun då personer räddats till livet av räddningstjänstens dykare. – Det kan tyckas lite, men jag tycker att det motiverar kostnaden för verksamheten. www.s112.se


Dagens övning går ut på att dykaren med kompass som enda hjälp ska navigera 150 meter genom Norra hamnens grumliga vatten. Sikten i vattnet sjunker snabbt till bara några decimeter. Bild: David Lundin

Här kan du läsa mer om Räddningstjänsten Skåne Nordväst: http://www.rsnv.se

Så rekryteras dykarna

Räddningsdykarna rekryteras internt. De går åtta veckors utbildning på yrkeshögskola eller dykskola. Efter avslutad utbildning erhåller de ett yrkesdykarcertifikat. Utbildning är fysiskt krävande inledningsvis, så bra kondition och god vattenvana är en förutsättning. När de inte dyker rycker räddningsdykarna ut på andra av räddningstjänstens larm som trafikolyckor och bränder. Räddningstjänstens dykare hjälper även polisen att söka efter personer och föremål som vapen. Varje år läggs 250 000-450 000 kronor på utbildning och utrustning, beroende på hur många nya dykare som utbildas. Det finns 21 räddningsdykare fördelade på fyra skift. Dykarna rycker ut på omkring 25 larm per år i Skåne, så långt bort som Kristianstad. Varje år drunknar cirka 130 personer i Sverige. 80 procent av olyckorna sker på kommunalt vatten. ■ www.s112.se

Dykarna får luft i en slang från ytan. ”Det är kölden och inte luften som begränsar oss. Att dyka i ett par timmar är inget problem”, säger dykledare Peter Jarl.

Dykledare Peter Jarl har jobbat inom räddningstjänsten i Helsingborg i 13 år. ”Det känns viktigt att vi har möjligheten att rädda folk även i vattnet”, säger han. samverkan 112 nr 1 2017

25


ambulanssjukvård / Dirigering

Även Sörmland lämnar nu SOS alarm för att köra eget Nu är det klart att även Södermanlands landsting övergår till ambulansdirigering i egen regi. Från 28 november ska alla larmsamtal som handlar om vård besvaras av egna legitimerade sjuksköterskor. Förhoppningen är att det ska leda till större träffsäkerhet i bedömningarna. Text: mats jonsson bilD: privat

S

ödermanland har länge varit på väg att lämna SOS Alarm när det gäller mottagningen av vårdsamtal till 112, intervjuer och bedömningar. I bakgrunden finns en stark tro på att det med en alternativ larmcentral med högre medicinskt kunnande går att använda de totala vårdresurserna på ett bättre sätt. – Patienten ska få vård på rätt nivå, säger Jörgen Lifvakt, verksamhetschef inom ambulanssjukvården. Jörgen Lifvakt, verksamhetschef inom ambulanssjukvården.

Stormigt

Under en kort och stormig period köpte Södermanland tjänsten av privata Medhelp. Den medicinska kompetensen höjdes och larmoperatörerna ansågs göra ett mycket bra jobb. Men efter bråk om påstådda avtalsbrott, ömsesidiga stämningar och skadeståndskrav i mångmiljonklassen slutade det ändå med skilsmässa och tillbakagång till SOS. Tillsammans med grannlandstingen Västmanland och Uppsala började Södermanland utreda start av egen larmcentral med bara sjuksköterskor som larmoperatörer. Västmanland och Uppsala tog steget fullt ut för knappt två år sedan genom att tillsammans starta Sjukvårdens larmcentral, SVLC, med operatörer placerade i Västerås och Uppsala. Politikerna i Södermanland valde dock att backa ett steg och avvakta. – Vi har redan brist på sjuksköterskor. Risken är att problemet förvärras om vi startar egen larmcentral med krav på att operatörerna ska vara sköterskeutbildade, sade de ansvariga politikerna då och lade det slutgiltiga avhoppet från SOS på is.

Ska anställa

Men för några veckor sedan beslutade en politiskt enig landstingsstyrelse att säga upp avtalet med SOS för att i stället gå 26

samverkan 112 nr 1 2017

in SVLC med beräknat startdatum 28 november. Förberedelserna är redan i full gång för starten av en egen Sörmlandsenhet i räddningstjänstens lokaler i Eskilstuna. Rekryteringen av en enhetschef pågår och under våren ska operatörer och dirigenter anställas till en organisation med 15,5 fasta tjänster. Rent praktiskt kommer det att fungera så att den i Sörmland som ringer 112 om vård blir omkopplad till en sjuksköterska i Eskilstuna som intervjuar och tar beslut om vilken insats som behövs. Är alla linjer upptagna kopplas samtalet i stället till en ledig operatör i Västerås eller Uppsala. – Erfarenheterna från Västmanland och Uppsala är goda. Där anser de att de fått en bättre tjänst med mer träffsäkra bedömningar när 100 procent av samtalen besvaras av sjuksköterskor, säger Jörgen Lifvakt. Gör SOS Alarm dåliga bedömningar?

– Nej, det vill jag inte säga. Men operatörerna hos SVLC gör sina bedömningar

utifrån en högre medicinsk kunskap och med ett annat medicinskt beslutsstöd. Det är den avgörande skillnaden. Hos SOS blir sjuksköterskor inkopplade på 18 procent av samtalen som rör Sörmland. Men det måste ta extra lång tid när den som ringer 112 ska prata med både SOS och SVLC?

– Nej, det är ingen skillnad mot i dag. Det görs interna kopplingar också inom SOS Alarm.

Handlar det om att spara pengar för landstinget?

– Titta man bara på ekonomin för larmcentralen blir det här dyrare. Men sedan tillkommer effekterna av att vi kan hjälpa patienterna till rätt vårdnivå och hushålla med ambulansresurserna. En bieffekt är att man ser att antalet uppdrag minskat något, men det är inte det primära syftet. – Framför allt handlar det om en kvalitetshöjning. Med egen regi kan vi tillwww.s112.se


sammans med Västmanland och Uppsala utveckla både larmcentralen och andra delar inom vården. Ambulansuppdragen i Sörmland består i dag av 45-47 procent prio ett-utryckningar. I grannlänen med dirigering via SVLC är motsvarande siffra 35-37 procent. – Prio ett-uppdragen tränger undan allt annat eftersom det bedöms handla om akuta, livshotande tillstånd, konstaterar Jörgen Lifvakt och fortsätter: – För att inte missa någon ska vi ha en viss överutlarmning. Men jag har inte hört att det ska ha blivit mer patientosäkert i Västmanland eller Uppsala.

Single responder

Nytt inom ambulanssjukvården i Sörmland är också att organisationen kompletterats med ytterligare en single responder, alltså en akutbil bemannad med sjuksköterska. Sedan 2014 har det funnits en single responder i den södra länsdelen. Nu finns det också en bil i den norra delen av länet.

Den utgår från Eskilstuna under dagtid för att sedan på kvällen flyttas över till Strängnäs. – Med högre medicinsk kompetens på larmcentralen är vår förhoppning att

det kan bli lättare att hitta uppdragen där ambulansen inte behöver åka ut först, utan där vi kan använda single respondern för att göra en bedömning, säger Jörgen Lifvakt. ■

FAKTA - Ambulanssukvården i sörmland • Inom ambulanssjukvården arbetar idag ca 150 personer. Fördelningen i personalgruppen är ungefär 72 % sjuksköterskor och 28 % ambulanssjukvårdare. • Verksamheten är förlagd till 4 ambulansstationer med placering i Eskilstuna och Strängnäs (Norra länsdelen). Katrineholm (Västra länsdelen) samt Nyköping (Södra länsdelen). • Från Nyköping utgår under dagtid en ambulans placerad vid vårdcentralen i Gnesta samt en dygnsambulans till Vagnhärad. • Från Katrineholm utgår en ambulans dagtid,

måndag-fredag, till Vingåker. Samt en dygnsambulans till Flen. Samt en dagbil till Flen, måndag-fredag. • Ambulanssjukvården i Sörmland utförde under 2016 ca 38 400 uppdrag med ambulans, single responder och flerbårsambulans. Av dessa var cirka 17 100 blåljus-uppdrag, så kallade Prio 1. • Ambulanssjukvården körde under dessa uppdrag 150 000 mil. • Sedan 170101 tas en egenavgift på 400 kr, som ingår i högkostnadskortet.

Källa: Landstinget Sörmland

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för både Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra trepartssamtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

hstd.se

Se filmer för ambulans och patienttransport på teliumsweden.se För mer information kontakta Telium Sweden Tel: 035-16 61 00 eller sales@teliumsweden.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2017

27


BLÅLJUSforskning / Linnéuniversitetet

Larmcentral

Ambulanssjukvård

Räddningstjänst

Polis

Akutmottagning

samverkansförmåga – en nödvändighet Vårt svenska system och våra lagar bygger på att vi ska samverka med andra professioner. Alla aktörer har ett gemensamt ansvar för att helheten ska bli bra för tredje person. text och Foto: sven åsheden

S

venska akademins definition på ordet samverkan kan liknas vid en grupp av olika personer som ska stödja och hjälpa varandra mot ett gemensamt mål. Professionell samverkan är en komplex process som kräver tillit, utbildning, erfarenhet, respekt och förståelse om varandras roller. Om ett akut omhändertagande ska kunna möta en skadad människas vårdbehov och ge en god "helhetsvård" krävs att de inblandade professionerna känner till varandras kompetensområden och har förmågan att arbeta tillsammans i ett team.

Växjö kunnat skapa CISA, ett nationellt forskningscentrum som följer patientens flöde hela vägen - från skadeplats/ hämtplats och in på sjukhuset. Ett centrum som Växjö är först med i Sverige. Några, och viktiga samarbetspartners är Polisutbildningen, SOS Alarm Växjö, Värends Räddningstjänst, Polismyndigheten i Kronobergs län, Beredskapsenheten Region Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).

Familjen Kamprads stiftelse

Carina Elmqvist, sjuksköterska, docent och universitetslektor i vårdvetenskap är centrumets vetenskapliga ledare. Tillsammans med Linnéuniversitetets forskare ska Carina följa patienternas väg genom den akuta vårdkedjan från skadeplats in i sjukhuset. Svensk sjukvård blir alltmer integrerad med andra verksamheter. En åldrande och större befolkning är en av flera parametrar. Något som ställer allt större krav på samverkansförmåga. – Vår forskning kring interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård innebär att vi följer patientens väg genom den akuta vårdkedjan, d.v.s.

Familjen Kamprads (IKEA) privata och självständiga stiftelse har sedan starten 2011 seglat upp som en av landets största forskningsstiftelse med ett kapital på cirka 3 000 miljoner SEK. Ändamålet är att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas. Stiftelsen som har sitt säte i Växjö är nästan lika stor som Nobelstiftelsen. Men inte tillnärmelsevis lika välkänd. Tack vare 3,6 miljoner från Familjen Kamprads stiftelse har Linnéuniversitetet i 28

samverkan 112 nr 1 2017

Interprofessionell utbildning

Carina Elmqvist, sjuksköterska, docent och universitetslektor i vårdvetenskap, och CISA:s vetenskapliga ledare.

www.s112.se


Primärvård/ Hemsjukvård

Operation/anestesi

Intensivvård

CISA

Samverkan förutsätter ett förhållningssätt mer än ett mandat – och Det krävs inget mandat för att hjälpa varandra" – Linda Kazmierczak, beredskapsdirektör

polisprogrammet varav 50 stycken läste på distans.

Samverkan och gemensamt mål

Anders Svensson, specialistsjuksköterska ambulans och doktorand.

från skadeplats via ambulans till akutmottagning (inklusive barnakut), anestesi, operation och intensivvård. – Vi bidrar med forskning utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv som ger den unika människan en påtaglig och betydelsefull röst, berättar Carina Elmqvist och tillägger. – Såväl i grund- som i specialistutbildning, fortbildning och patientnära forskning måste vi etablera ett tänkande som innebär att teamarbete och samarbete mellan olika professioner är viktigt för att möta patienternas behov. Linnéuniversitetet erbjuder grundutbildning till sjuksköterska samt specialistutbildning inom ambulans-, akut-, anestesi-, operation- och intensivvård samt äldre, distrikt och psykiatri. Sedan 2001 bedrivs polisutbildning vid Linnéuniversitetet. Hösten 2016 var ungefär 580 studenter registrerade på www.s112.se

Bristande kommunikation i samverkan mellan olika professioner leder ibland till onödigt lidande för patienten. Att utbyta och utforma information och underhålla relationer är själva kärnan i att konkret slå vakt om patientens intressen. Som professionell yrkesutövare handlar det om att kunna arbeta med olika personligheter, men det handlar även om relationer, kommunikation, respekt och en förmåga att väva samman olika kompetenser. Hur ska ni nå ert mål?

– Vi ska initiera nya och stärka befintliga utbildningar inom området. Planera och genomföra kurser på olika nivåer. – Implementera forskningsbaserad kunskap om akut vård i såväl grund- som specialistutbildning samt fortbildning. – Stödja nytänkande projekt med forskare från olika discipliner. Initiera, stödja och bedriva utvecklingsarbeten, kvalitetsarbeten samt handleda magisteroch doktorsavhandlingar, berättar Carina .

registerdata från ambulanssjukvården I ett nationellt perspektiv är teamarbete och samarbete mellan olika professioner särskilt viktigt på landsbygden och i glesbygdsområden där vårdresurserna ofta är mer knappa än i städerna. – Vid långa väntetider på ambulans ankomst krävs att andra aktörer kan garantera en tidig närvaro, säger Anders Svensson.

Anders Svensson genomför sin fyraåriga forskarutbildning (doktorand) och är en av nästan 30 forskare som jobbar inom ramen för CISA. Anders doktorandprojektet syftar till att beskriva såväl upplevelser som effekter av en tidig närvaro vid akuta situationer - helt oberoende av yrkeskategori. I sin forskningsprocess får Anders tillgång till unik registerdata från ambulanssjukvården i Region Kronoberg som är bäst i landet på att använda digitaliseringens alla möjligheter (eHälsomyndigheten). Läs även artikel på sida 32. ■

FAKTA - CISA Centrum för Interprofessionell Samverkan och Sambruk inom Akut Vård (CISA) ska vara en nationell förebild och skapa nya arenor för samarbete, till nytta för människor på såväl lands- som glesbygd. Sambruk bygger på idén om att skapa en gemensam plattform för en effektiv samverkan mellan olika aktörer med liknande uppdrag, ansvar och utmaningar för att serva samhällsmedborgarna. Syftet är att samverkan och sambruk ska resultera i en utökad service på hemmaplan för att människan i sin närmiljö ska erhålla ett snabbt akut omhändertagande och uppleva en god och trygg vård. Läs mer på Lnu.se/cisa

samverkan 112 nr 1 2017

29


debatt / Forskning som inte existerar

Foto: Polisen

Foto: Polisen

Blåst på polisforskning – framtidens poliser utlovas forskning som inte existerar

Tillsammans har vi arbetat med och följt utvecklingen inom den svenska polisutbildningen under många år. Polisutbildningen har akademiserats men till vilken nytta? Sverige behöver tusentals poliser de närmaste åren och de lockas till utbildningen med att den är forskningsförberedande. Är det så och varför satsas det inte på högkvalificerad tvärvetenskaplig forskning för att leva upp till den högre utbildningen av poliser idag? Varför tillhör polisprogrammet överhuvudtaget universitet och högskolor om det ändå inte satsas på forskning? Vi menar att det pågår ett forskningspolitiskt spel där studenterna är förlorarna. Det skriver Anders Sandberg, polislärare vid Polisprogrammet vid Södertörns Högskola och Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet och docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet i denna debattartikel. Det kan inte vara rätt mot dagens unga studenter som har sökt sig till Polisprogrammet att inte öppet förklara och debattera om den eftersatthet som finns av forskning inom polisvetenskap och polisiärt arbete sedan många år tillbaka. Dagens studenter utlovas att utbildningen ska vara forskningsförberedande samtidigt som någon livaktig forskning eller forskarutbildning i ämnet knappast bedrivs i landet i någon större grad. Seniora forskare måste också ta mer plats i utbildningen än vad som är fallet idag. Vi som skriver denna debattartikel har lång erfarenhet av undervisning vid polisutbildning respektive skadeforskning. På nära håll har vi följt utvecklingen av den högre utbildningen men även bristen på forskning och forskningsaktivitet. Därför ställer vi nu tre frågor: 1) vad har utbildningsorterna gjort och vad har de för några planer för att närma sig ambitionerna att införa och upprätthålla forskarutbildning och senior forskning i polisvetenskap och tvärvetenskap?

30

Foto: Polisen

samverkan 112 nr 1 2017

2) vad finns det för förklaringar till att forskarutbildning i polisvetenskap inte har kommit längre sedan polisprogrammet introducerades för sexton år sedan (år 2001)? 3) vad händer om man inte når målet att realisera polisforskningen och den tvärvetenskapliga forskningen och koppla den till den etablerade men också nya polisutbildningen i landet? Vi menar att dessa tre frågor måste få ett svar.

Om inte ansvariga öppet kan svara på frågorna och sätta in åtgärder finns det en uppenbar risk att kvalitén på framtidens polisutbildning kommer att minska drastiskt. Studenterna får därmed inte det deklarerade innehållet i utbildningen som de blivit utlovade när de sökte den. Förutom forskningsanknytning borde det finnas seniora forskare som kunde möta studenterna som förebilder och samtalspartners för ny forskning. Vi menar att polisforskningen behöver fokusera på säkerhets- och riskforskning. Exempel på sådan forskning skulle enligt

vår mening kunna bestå av mer forskning om vad som händer med polispersonal i yttre tjänst och deras inblandning i skador och olyckor. Hur mycket utrymme ges en polis idag åt trafiksäkerhetsarbete i sin yrkesvardag och vilka konsekvenser får arbetsskadorna på kort respektive lång sikt? Polispersonalen arbetsvillkor borde kunna uppmärksammas och bli föremål för forskning om det fanns intresse för detta. Likaså betydelsen av hastighetskontroller och beteendeövervakning i vägtrafiken för att ge något exempel. Inom kommande år ska tusentals unga studenter rekryteras till polisprogrammen. De kommer att behövas på gatorna för ökad trygghet och säkerhet. Men det behövs även en nysatsning av forskarutbildning. Om inte detta sker så befarar vi dessvärre att kvalitén på den högre utbildningen riskeras samtidigt som internationell forskning ges ytterligare försprång. Polisen måste leda arbetet med trafiksäkerhetsreformen Nollvisionen som i år fyller 20 år. Därtill behövs en skade- och riskforskning för att vi ska kunna hävda oss som forskningsnation och att kunskap kan ges tillbaka i samhället som därmed förbättra yrkesvardagen för tusentals poliser som arbetar i yttre tjänst. Det handlar om en demokratifråga i högsta grad. ANDERS SANDBERG. Polislärare, Polisprogrammet, Södertörns Högskola. Tidigare erfarenhet som ordningspolis i 20 år, trafikpolis och yttre befäl. JÖRGEN LUNDÄLV. Docent i trafikmedicin, Umeå universitet. Docent i socialt arbete, Göteborgs universitet. www.s112.se


Akutväskor anpassade för dagens ambulanssjukvård

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

Market leader

First Aid Equipment in Norway

ACUTE

BACKPACKS/BAGS

Snøgg presents a wide range of acute backpacks and bags in best quality from Open House. The products come in the new material is an extremely durable dual-faced TPU coated and compounded fabric which is:

• ANTI-BACTERIAL • WIPE-CLEAN

• FIRE-RETARDANT • FDA APPROVED

Snøgg is chosen by customers from emergency services, hospitals, police and industrial market for our unique ability to develop and deliver exactly what is required. Meet us in Stockholm at Ambulans2017, 25-26 April. Snøgg AS Postboks 5444 Strai, 4671 Kristiansand Tlf: +47 38 03 90 60, e-post: snogg@snogg.no snogg.no | snogg.com

Annonse Akuttsekker gb_ 190 x 130 mm.indd 1

www.s112.se

01.03.2017 11:06:18

samverkan 112 nr 1 2017

31


ambulanssjukvård / Digitalisering

Richard Andersson

digitalisering som förtjänar namnet – Richard har superkoll i region kronoberg text och Foto: sven åsheden

God e-hälsa inom ambulanssjukvården innebär enligt eHälsomyndigheten, att ambulanserna ska ha tillgång till uppdaterat kartstöd, digitalt beslutsstöd, tillgång till internet, tillräcklig täckning för att kunna kommunicera med omvärlden, sammanhållen journalföring och möjlighet till återkoppling av vårdande insatser.

R

egion Kronoberg rankades högst i Sverige när e-hälsan inom ambulanssjukvården jämfördes mellan landets 21 regioner och landsting, utifrån tillgång till information och beslutsstöd.

Trots att ni i viss mån fortfarande använder faxen, är ni bäst i landet på att bruka digitaliseringens möjligheter. Faxen låter som en omodern teknik det finns ju datorer?

– Det är förbjudet att i domänen maila patientuppgifter annars hade ju det varit att föredra ur ett användarperspektiv.

32

samverkan 112 nr 1 2017

Uppgifter som rör enskilda personers hälsotillstånd och andra personliga uppgifter omfattas av sekretesslagen, säger Richard Andersson. Varför är ni så framgångsrika i Region Kronoberg?

– Jag har en ödmjuk och prestigelös inställning både till förstaplatsen och till mina kollegor i andra län och regioner som också kommit långt. – Redan 2008 valde vi IT-spår och blev en av de första ambulansorganisationerna i landet med en digital ambulansjournal, tack vare ett framgångsrikt samarbeta med Ortivus och deras plattform MobiMed Smart. – Detta i kombination med ett bra och nära samarbete med Region Kronobergs IT-enhet där jag har kontakt med ett 10-tal personer, beroende på frågans specifika karaktär, är förklaringen till att vi lyckats så bra, säger Richard.

många moderna it-lösningar Under årens lopp har ambulanssjukvården i Region Kronoberg utvecklat många moderna IT-lösningar. Mycket beroende på Richards entusiasm, envishet och styrka. Samtidigt är det helt uppenbart att Richards bakgrund som specialistutbildad ambulanssjuksköterska, med en akademiska systemvetarexamen kring utveckling och användning av IT-system, varit till stor fördel för verksamheten. När vi träffades för 3,5 år sedan hade Richard precis byggt ett dataprogram som administrerar ambulansernas dagliga tillsyn. Med kontroller före, under och efter körning. SOS Alarm får i realtid aktuell status för utlarmningsbara enheter. I Richards värld pågår det ett ständigt arbete med att utveckla nya och effektiva IT-lösningar till sin arbetsplats Vad har du på gång nu?

– En hel del. Som till exempel, Dynawww.s112.se


misk Resurshantering, Förstärkt sjukvårdsledning, Trafikljusstyrning, Trådlöst nätverk (Wi-Fi) i varje ambulans samt ytterligare integration mellan sjukhusens journalsystem Cosmic och vår plattform MobiMed Smart, berättar Richard. DRH - Dynamisk Resurshantering Innebär lite förenklat att SOS-operatören får upp ett "Recept" på ambulanser som kan vara snabbast på plats med rätt och specifik kompetens till uppdragets art. – Om uppdraget handlar om exempelvis en förlossning. Då får SOS-operatören upp en förteckning över lediga ambulanser som är bemannad med barnmorska. – Handlar det om en kuvöstransport får SOS-operatören en förteckning över vilka ambulanser som har förmågan att medföra en kuvös. – Personalens kompetens, utrustning och fordon kopplas till rätt händelsetyp oavsett geografisk plats, säger Richard. Förstärkt sjukvårdsledning - PS PLUS Prehospital sjukvårdsledning har visat sig vara en mycket komplex uppgift. En person med goda ledaregenskaper har större möjligheter att lyckas med sin uppgift. – Det finns alltid 2 st schemalagda PSPlus-utbildade personer i länet (24/7) som kan bistå, stödja eller till och med överta en ledningsroll vid t.ex. en större olycka. En i vardera länsdel. – Dessa "PS-plussare" och Ambulanschef i Beredskap (ACIB), båda i ordinarie ambulanstjänst, loggar in med sina kompetenser på Rakelterminalen när arbetspasset börjar. Då vet SOS Alarm vilken bil dessa tjänstgör på. I nuläget är det endast dessa två roller som används av ordinarie ambulansbesättningar. Projektet är ett tekniskt test för att underlätta SOS-operatörernas arbete, berättar Richard. Trafikljusstyrning Växjö växer så det knakar och många trafiksignaler reglerar stadens trafikflöde. Något som också påverkar ambulansernas framkomlighet vid akuta uppdrag. – För att trafiken ska flyta så snabbt och effektivt som möjligt vid ambulansutryckningar har Richard tillsammans med Rakelansvarig och Växjö kommun byggt en trådlös och helautomatisk Rakelkommunikation mellan ambulans och ett antal trafikljus i centrala Växjö. – I anslutning till de olika trafikljusen finns två virtuella GPS-positioner. När en ambulans på prio 1-uppdrag passerat två sådan GPS-punkter, under vissa och strikta www.s112.se

Richard Anderssons arbetsplats. Ambulanssjukvårdens interna IT-avdelning.

Två nöjda användare tillsammans med Richard. Specialistsjuksköterska Maria Gran Honeth och ambulanssjukvårdare Carl-Wilhelm Bauge.

förutsättningar, räknar ambulansens dator ut att nu är dags att skicka en begäran om grönt ljus till nästa trafiksignal. Grönt ljus som varar i 30 sekunder. ambulanser med eget wi-fi Planeringen är i full gång med att förse samtliga ambulanser med trådlöst nätverk. – Innebär bland annat att vi ökar tillgängligheten på våra datorer. Besvärande sladd till laptop blir överflödig. Nästa steg blir att ersätta datorerna med läsplattor, säger Richard och tillägger: – Arbetet är i full gång med ytterligare integration mellan sjukhusens (Växjö och Ljungby) journalsystem Cosmic och vår plattform MobiMed Smart från Ortivus. – Vår ambulansjournal ska automatiskt kopplas ihop med det sammanhållna journalsystemet.

– Etapp ett, i form av en riktig besöksanteckning i Cambio Cosmic med vissa utvalda sökord som överskådligt beskriver patientens bekymmer och lidande. Till detta en PDF-fil med hela ambulansjournalen i journalanteckningens huvud. – Etapp två, i en inte alltför avlägsen framtid, ska vi med en enkel knapptryckning på läsplatta eller smidig laptop få upp all nödvändig patientinformation på ett betydligt enklare sätt än idag – Smidig dator/platta, wifi och app. kommer att förenkla den nuvarande hanteringen betydligt. – Jag och vi lägger alltid stort fokus på användarvänlighet. När vi skapar någon ny IT-tjänst, så ska den vara lätt att förstå och använda - för alla, avslutar Richard Andersson. ■

samverkan 112 nr 1 2017

33


porträttet / Victoria Narevik, specialistsjuksköterska

"blomman" har blommor i sitt hår

Yngsta specialistsjuksköterskan någonsin. text och Foto: HENRIK JOHANSSON

Stämmer det att du var den yngsta personen som avlade examen för specialistutbildning i ambulanssjukvård?

– Det kan nog stämma, jag var åtminstone den yngsta i kursen.

Hur trivdes du med distansstudier?

J

ag träffade Victoria första gången en försommardag på ambulansstationen i Jönköping. Hon kom exemplariskt uniformerad med ett leende på läpparna och hälsade mig välkommen. Under vårt samtal la jag märke till att hon bar en liten blomma i sitt hår och jag frågade direkt om det var okej att jag träffade henne "Blomman". Det gick bra. Vi kom sedan att samtala med varandra vid olika tillfällen, dels om ambulanssjukvård, etik och kollegiala förhållningssätt. Jag skrev då på en artikel om välkomstgraden för nya medarbetare och vikten av att kollegor, nya som gamla, ska känna sig välkomna och finna en plats i trygg gemenskap. Victoria är uppvuxen i Kungsbacka och i ungdomen beskriver hon sig som lite av en rebell. Studierna vid gymnasiet var inriktade på goda betyg, för att kunna välja en intressant universitets- högskoleutbildning. 34

samverkan 112 nr 1 2017

Flera personer i Victorias släkt har ägnat sig åt medicinska studier (flera kardiologer i släkten), så tankarna på en läkarutbildning fanns. Efter en tid så stod det klart att hon ville läsa till sjuksköterska och sedermera till ambulanssjuksköterska. Hur kom det sig att du hamnade vid ambulansen?

– Efter gymnasiet läste jag på sjuksköterskeprogrammet i Borås. Jag var 18 år och kom från en strukturerad studietradition, varför jag snabbt kom in i studierna. Målet var från dag ett att skaffa mig kunskap för att kunna arbeta inom ambulanssjukvården. – Efter sjuksköterskeexamen fick jag arbete i Oslo, där jag arbetade på en akutmottagning hjärtintensivavdelning. Det var en lärorik period som sedan fick mig att söka till specialistutbildningen i ambulanssjukvård vid Örebro universitet. Jag kom in och läste utbildningen på distans och arbetade parallellt kvar i Oslo.

– Jag tyckte om att läsa på distans. Vi hade fysiska träffar också och sedan ingick praktik som jag huvudsakligen gjorde i Jönköping. Jag har alltid haft spring i benen och för mig fungerade det bra att varva studier med arbete. För min del var det inget snack om saken, jag skulle bli ambulanssjuksköterska, det var nog skrivet i stjärnorna (skratt).

Så ett jobb vid en larmcentral eller telefonrådgivning är inget för dig?

–Nej det skulle min kropp protestera mot, då jag är beroende av rörelse.

Anser du att träning är viktigt när man jobbar vid ambulanssjukvården?

– Ja, utan den minsta tvekan. Jag tränar regelbundet mellan arbetspassen och ges tillfälle tränar jag under beredskapstiden, i den mån det finns möjlighet. Är jag väl på gymmet så är det endast ett larm som kan bryta träningen. Vi har bra träningsmöjligheter i Jönköping och en arbetsgivare som pushar oss att träna, vilket jag tycker är bra.

Finns det något du tycker mindre om inom ambulanssjukvården?

– Obefogade resor kan vara tålamodskrävande. I synnerhet när man vet att någon

kanske kan behöva en akut sjukvårdsinsats samtidigt som ambulanser är upplåsta och där den vårdsökande hade fått bättre hjälp på en vårdcentral eller lättakut. Det ska sägas att vi i Jönköping har hyggliga möjligheter att hjälpa till med andra färdsätt eller rekommendation om att söka andra vårdformer än ambulanssjukvård. Finns det något du tycker fungerar bra inom ambulanssjukvården?

– Min erfarenhet är begränsad till min nuvarande arbetsplats samt praktik i Stockholm, men arbetsmiljöfrågorna är viktiga likt möjligheten att få öva och fortbilda sig. Jag är pedant och vill ha ordning och reda, därför värdesätter jag noggranna kontroller av ambulansfordon och dess utrustning. – I Jönköping finns väl inarbetade rutiner för detta och även skiftansvariga som löser problem som kan uppstå. I mötet med patienter är det viktigt att lyssna på patientens berättelser. – Just att aktivt "lyssna" är något som vi alla behöver träna på. Det gäller att i alla lägen försöka söka empati och förståelse, nyansera och kritiskt utmana våra föreställningar. Det som kan förefalla som helt obetydligt kan med några frågor och undersökningar visa sig vara ett potentiellt livsfarligt tillstånd.

Händer det att du tar med dig jobbet hem?

– Jag kan för det allra mesta släppa jobbet när jag kliver av mitt pass, vilket är en stor fördel i denna typ av arbete. Det är dock viktigt att samtala med www.s112.se


kollegor och verksamhetens stödfunktioner efter uppdrag som varit spektakulära. – Jag tycker vi har ett bra klimat av att kunna samlas och tala ut, lyssna och följa upp svåra händelser. Jag tror det är en nödvändighet att kunna hålla en viss distans för att hela tiden kunna vara hungrig inför nya utmanande jobb, men det som kan förefalla som mindre alarmerande kräver noggranna undersökningar, så att vi inte missar något. Du verkar vara en riktig globetrotter. Besöker du ambulansstationer på dina resor?

– Det stämmer. Vid min senaste resa i Sydamerika så besökte jag bland annat ett ambulanstema i Peru (se bild) och kollar förstås till när ambulanser kommer åkande. Vi kommer från olika länder, men ambulanspersonal i hela

världen drivs i regel av viljan att undsätta människor som skadats eller drabbats av plötslig sjukdom. Är det något vi människor bär med oss är det våra kroppar och risken att drabbas av olyckor. Det finns stora grupper i världen som saknar en fungerande sjukvård, och jag beundrar allt arbete olika hjälporganisationer gör för människor på olika platser. Vad ligger framför dig nu?

– Arbete och olika internutbildningar. På det privata planet så planerar jag en resa till Japan och Afrika. Tre snabba till Blomman:

Favoritfika: Glass, gärna från glassfabriken i Jönköping. Äventyr eller solstol: Äventyr under strålande sol. Framtidsdröm: Fortsatt arbete i ambulans, resor och en orange bondkatt. ■

Victoria Narevik Yrke: Ambulanssjuksköterska i Region Jönköpings län Ålder: 25 år Utbildning: Natur på gymnasiet, sjuksköterskeutbildning följt av specialistutbildning i ambulanssjukvård

Favoritfärger: Blått och rosa Favoritmat: Hamburgare Gillar: Resor runt om i världen Civil status: Sambo med pojkvän i Borås

Samhället förändras

Hur anpassar sig svensk ambulanssjukvård? Tre spännande dagar bestående av mässa, föreläsningar, workshops och andra roliga aktiviteter. Kom ihåg att anmäla dig! Information och anmälan: www.flisa2017.se www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2017

35


facebook / Serverhallar i Luleå

Här svalnar dina likes

Bild: Facebook

187 000 megawattimmar. Facebooks serverhallar i Luleå förbrukade lika mycket energi som 7 500 eluppvärmda villor under 2015.

Trots att it-världen växer lavinartat har energiförbrukningen minskat under de senaste fem åren, enligt en svensk studie. Men det handlar fortfarande om stora mängder energi – och det finns mycket kvar att göra för att hitta energisnålare lösningar. text: Marie Alpman / tidskriften Forskning & Framsteg ILLUSTRATIONER: johan carlsson / johan jarnestad

I

utkanten av Luleå ligger Facebooks två gigantiska datorhallar. På en yta motsvarande åtta fotbollsplaner står tiotusentals servrar som har hand om trafiken när användarna i Europa kollar de senaste uppdateringarna och lägger ut bilder och filmer på det sociala nätverket. Enligt Facebooks egna uppgifter förbrukade hallarna 187000 megawattimmar under 2015, lika mycket som 7 500 eluppvärmda villor. Den här typen av gigantiska datorhallar ökar i antal runt om i världen med it-jättar som Google, Microsoft och Amazon i spetsen. Utbyggnaden drivs av att allt fler företag lägger sina tjänster på internet i det så kallade molnet.

Kylan lockar

Tillgången på förnybar el och kallt klimat har gjort Norden attraktivt. Facebook är inte det enda företag som placerat sina datorer här. Google har förvandlat ett före detta pappersbruk i Finland till datorhall, 36

samverkan 112 nr 1 2017

och i Danmark bygger Apple ett jättecenter i Viborg. På grund av sin skala är det lätt att peka ut dem som energislukare. Men enligt en rapport från det amerikanska energidepartementet som kom i somras bidrar de till att minska den totala energiförbrukningen från it. I rapporten konstaterar forskarna att den totala energiförbrukningen från datorhallar i USA inte har ökat nämnvärt sedan 2010. Från att ha stigit brant från internets barndom på 1990-talet har kurvan planat ut, en trend som väntas hålla i sig under de närmaste åren. En viktig orsak till detta är de nya stora datorhallarna i ”hyperskala”, där hårdvaran kan utnyttjas mycket mer effektivt. Samtidigt går en högre andel av den instoppade energin till att driva datorerna tack vare effektiva kylsystem. – En server gör samma jobb som flera servrar i ett mindre datacenter, och med mycket effektiva drift- och kylsystem går

bara en bråkdel av energin till annat än it. I mindre datacenter ligger den siffran typiskt på 50 procent, säger Arman Shehabi, forskare vid Berkeley Lab, Kalifornien, och en av huvudförfattarna till rapporten.

Miljöpåverkan

För tio år sedan kom flera rapporter som pekade ut it-sektorn som ett stort miljöhot. Analysföretaget Gartner räknade till exempel ut att it stod för lika stora koldioxidutsläpp som flyget. Sedan dess har datamängderna ökat exponentiellt. Det amerikanska it-företaget Cisco, som tillverkar och säljer nätverksutrustning, talar om zettabyte-eran. I slutet av 2016 passerade internettrafiken en zettabyte – där zetta står för en etta följd av 21 nollor. Och kurvorna fortsätter att peka uppåt. Till 2020 kommer ytterligare en miljard människor på jorden att börja använda internet. Dessutom väntas drygt 26 miljarder prylar vara uppkopplade. Hur går det då med energiförbrukningen? www.s112.se


– Alla tror att den bara ökar och ökar linjärt med datautvecklingen, säger Dag Lundén, miljöchef på Telia i Sverige. Tillsammans med Jens Malmodin, hållbarhetsforskare på Ericsson, har Dag Lundén gjort flera studier av hur mycket energi som it- och mediesektorn gör av med i Sverige. Ökad it men minskad förbrukning I den senaste studien har de tagit ett helhetsgrepp och beräknat hur mycket energi som går åt i Sverige inklusive tillverkning, användning och återvinning. Här ingår till exempel mobiltelefoner, nätutrustning, datorer hemma och i datacenter, tv-apparater och annan it-utrustning. När de såg resultatet blev de förvånade.

Ny trend

Trots att it-användningen fortsätter att öka så minskar den totala energiförbrukningen. – Det är en ny trend. För första gången ser vi att datavolymen och energiförbrukningskurvorna inte längre följs åt, utan har frikopplats från varandra, säger Jens Malmodin. Studien som de gjort på Centre for sustainable communication vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm, fick många att höja på ögonbrynen när den presenterades i höstas. Trendbrottet, som kom 2010, beror framför allt på mindre och energisnålare skärmar. När mobiler och läsplattor ersätter stationära datorer och tv-apparater går det åt mindre energi, både när apparaterna tillverkas och när de används. Även i näten minskar energibehovet när gammal utrustning byts ut mot ny. – När vi till exempel fasar ut äldre telefonväxlar (AXE) så minskar vi samtidigt energibehovet med 25 procent, säger Dag Lundén. Han och Jens Malmodin vill nu gå vidare och göra en större, global studie. – Sverige ligger långt fram i it-utvecklingen, men vi tror att samma trend kan ses även globalt. Se bara på hur många utvecklingsländer som hoppar direkt till den nya tekniken, säger Jens Malmodin. ►

trafiken ökar - förbrukningen minskar Total energiförbrukning för IT-sektorn i Sverige

1990

1995

2000

2005

2010

Datatrafik i Sverige

2015

2020

Samhället blir alltmer it-beroende och datatrafiken ökar kraftigt (Blå kurva), men tack vare effektivare utrustning pekar kurvan för energiförbrukning nedåt (Orange kurva). En ny trend. För första gången ser vi att datavolymen och energiförbrukningskurvorna inte längre följs åt, utan har frikopplats från varandra.

liten serverhall

FÅTAL SERVRAR

INEFFEKTIV KYLNING Servrarna används cirka 10-15 % av tiden ENERGIANVÄNDNING

En server gör samma jobb som flera servrar i ett mindre datacenter, och med mycket effektiva drift- och kylsystem går bara en bråkdel av energin till annat än it. I mindre datacenter ligger den siffran typiskt på 50 procent.

Sommarjobb, Ambulanssjuksköterska, Ambulansverksamheten i Kalmar län Vikariat http://www.ltkalmar.se/lediga-jobb www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2017

37


facebook / Serverhallar i Luleå

► Letar nya sätt

Men även om kurvorna vänder nedåt finns det fortfarande mycket kvar att göra. Inte långt från Facebook i Luleå har forskningsinstitutet Sics North Swedish ICT i samarbete med Luleå tekniska universitet byggt ett testdatacenter för att bland annat utveckla nya sätt att kyla hallarna. – En idé är att minska behovet av fläktar genom att placera servrarna kring en hög skorsten, som då skulle ge ett självdrag, säger Tor Björn Minde, chef för Sics North. Facebook använder fläktar för att suga in kall utomhusluft som får blåsa förbi de varma processorerna. En del av den varma luften återanvänds för att få rätt temperatur på insugsluften. Resten släpps ut. Det finns exempel på att spillvärmen tas till vara. På Parallelldatorcentrum vid KTH går till exempel överskottsvärmen från superdatorn in i högskolans allmänna värmesystem. I Stockholm finns flera exempel på datorhallar som återanvänder värme i fjärrvärmenätet, som annars hade fläktats bort. I Boden har man undersökt möjligheterna att använda spillvärmen från ett datacenter på orten för växthusodling. – I stället för att elda för kråkorna är idén att till exempel odla blommor på våren, grönsaker på sommaren och svamp övrig tid på året, säger projektledaren Marcus Sandberg vid Luleå tekniska universitet. I projektet ska forskarna bygga datormodeller för olika sätt att utforma växthuset och värmeöverföringen. Svårigheterna är, enligt Marcus Sandberg, att hitta sätt för att fånga upp stora luftvolymer som håller cirka 30 grader och transportera dem till växthuset. Men kan inte själva datorn jobba mer effektivt? Det är en fråga som David Black-Schaffer, docent på avdelningen för informationsteknik vid Uppsala universitet, ägnar sig åt. Innan han flyttade till Sverige med sin svenska fru jobbade han på Apple i Silicon Valley. Han säger att alla de stora it-företagen har energieffektivitet i fokus. –Det är fråga nummer ett och en förutsättning för att datorerna ska kunna fortsätta att bli snabbare och snabbare.

Försöker bli effektivare

På hans avdelning jobbar forskarna med att bygga effektivare hårdvara i form av minnen och processorer, men också 38

samverkan 112 nr 1 2017

med att hjälpa programmerare att skriva energieffektiv kod. Det kan handla om automatiska verktyg som avlastar programmeraren genom att optimera koden i efterhand. Programmen kan till exempel delas upp i olika delar så att hårdvaran utnyttjas så effektivt som möjligt. Problemet är att it-systemen blir alltmer komplexa. I början av 2000-talet hade kretsarna på chippen krympt så mycket och elektronerna rörde sig så snabbt att det inte längre gick att öka takten. Chippen blev så varma att det inte lönade sig att försöka kyla ner dem.

Lösningen blev att dela upp processorerna i flera separata delar – kärnor. Med tiden har processorerna dessutom blivit mer specialiserade. Då är det avgörande att kunna matcha programkoden med rätt processor. – Om man kör ett program på fel processor kan det gå åt tio gånger mer energi. Resultatet blir då att batteriet tar slut snabbare i mobilen eller att programmen inte går så snabbt som man vill, säger David Black-Schaffer. ■

Tv-skärmarnas utveckling 55 TUM LCD/LED - 2016

26 TUM bildrör - 1996 32 TUM LCD - 2006

216 W

85 W

Standby 0,1 - 0,5 W 0,01 watt / cm2

Standby 1-3W 0,07 watt / cm2

200 W

Standby 1-5W 0,11 watt / cm2

Tv-skärmarnas utveckling. Även om dagens tv-skärmar är betydligt större än för 20 år sedan drar de bara omkring en tiondel så mycket energi, både per ytenhet och i standby.

stor serverhall

tiotusentals servrar

högeffektiv kylning

servrarna används cirka 40-50 % av tiden

energianvändning

Den här typen av gigantiska datorhallar ökar i antal runt om i världen med it-jättar som Google, Microsoft och Amazon i spetsen. Utbyggnaden drivs av att allt fler företag lägger sina tjänster på internet i det så kallade molnet. www.s112.se


Är du intresserad av att jobba på ambulansen? Då ska du besöka vår monter på Ambulans 2017. Där har du möjlighet att prata med chefer och medarbetare om en framtid hos oss. Vi erbjuder utbildningstjänster till dig som är nyfärdig sjuksköterska. Har du tidigare erfarenhet från sjukvården så finns även ett program för validering utifrån tidigare erfarenheter. Du kommer även ha möjlighet att genomföra en komplett test som visar om du har förutsättningar för att jobba inom ambulansen. Du kan se fystesten här: https://vimeo.com/155523124/3d3076d1af Vill du veta mer innan du besöker oss eller vill du redan nu boka tid för test så hör av dig till Karin Marcusson på telefon 070-26 77 196 regiongavleborg.se/ambulans

Tel: 0430-490 50

Grattis

www.nilsson.se

LINDESBERG - Region Örebro

Anders Råhlén och Sören Fromell hämtar en ny XC70.

ALARM Ambulansförbundet Fackförbundet med 100 % ambulanspersonal. www.s112.se

VÄRNAMO - Region Jönköpings län

Bengt Pettersson och Jonas Berglund gör en genomgång av en ny XC70.

samverkan 112 nr 1 2017

39


räddningsdykare /

Grottdykning

räddningsdykaren patrik

– hämtade hem sina omkomna kamrater Två personer omkom och blev kvar i djupet när ett gäng finländska grottdykare 2014 dök i Plurdalen utanför Mo i Rana i Norge. Text och foto: sören viktorsson

Trots myndigheternas förbud återvände sex veckor senare en expedition från Finland för att i hemlighet ta upp sina omkomna kamrater. – Man lämnar inte en kompis, säger brandmannen, ambulanssjukvårdaren och räddningsdykaren Patrik Grönqvist till Samverkan 112.

K

lockan är över midnatt den sjätte februari 2014 när de fem finländska grottdykarna efter en lång bilfärd kommer fram till bondgården Jordbru i Plurdalen. Här, hos lantbrukarparet Torsten och Marina, har de bott många gånger förut under dykexpeditioner. Det vattenfyllda grottsystemet utanför Mo i Rana har i decennier lockat ivriga dykare. – Från Helsingfors räknat är det de närmaste riktiga naturgrottorna. Den största grottan heter Plura och den näst största Steinugleflåget. – Norrmännen har i många år förgäves

40

samverkan 112 nr 1 2017

försökt att koppla ihop dessa grottor på något vis. Hösten 2013 blev så vi, tre finländare först med att kartlägga och dyka hela vägen mellan grottorna, berättar Patrik Grönqvist. Född och uppvuxen i Borgå, en knapp timmes bilfärd från Helsingfors, började han redan som femåring intressera sig för dykning. – Vi bodde alldeles invid havet och man var i vattnet från morgon till kväll. Och då var det ju ganska naturligt att man också ville veta vad som fanns nere på botten. Patrik Grönqvist fascinerades när han exempelvis på film såg Tarzan dyka med hjälp av luft från snäckor och började med sin bror experimentera kring olika sätt att få luft under vattnet. – Dykare på riktig blev jag 1997 när jag gått första grundkursen. Sedan dess har jag väl gått mellan 10 och 20 olika påbyggnadskurser.

sågar hål i isen

Det är Patrik Grönqvist som den här februaridagen 2014 med motorsåg gör hål i isen så att det går att dyka ner och in i grottsystemet. Det sker vid den så kallade Plura-källan. Efter att han hoppat i vattnet följer dykarkompisen Jari Huotarinen efter. De övriga tre grottdykarna får vänta ett par timmar, eftersom det är trångt nere i grottsystemet. De första cirka 500 metrarna sänker sig grottan ner drygt 30 meter. Därefter stiger den och man kommer in i en runt 250 meter lång kammare där bara ytan är vattenfylld. – Det här avsnittet är relativt lättdykt. Fast det passar inte en vanlig amatördykare, man måste ha grottdykarutbildning, berättar Patrik Grönqvist. Sådan har naturligtvis alla fem finländare

i expeditionen. De har också utbildning på och är försedda med något som kallas Closed Circuit Rebreather eller CCR. – Det finns två olika system för hur en dykare kan andas under vattnet. Med traditionellt så kallat öppet system suger du in gas som en tank och blåser sedan ut det i vattnet, säger Patrik Grönqvist och förklarar vidare: – Med CCR, slutet system, är det som en dammsugarslang som går runt huvudet. Aggregatet har "lungor". När du fyller dina egna lungor så töms aggregatets "lungor". Och när du blåser ut från dina egna lungor går gasen tillbaka till systemet. – Rebreathern innehåller en patron som kallas "scrubber" och är fylld med kalk som filtrerar koldioxiden. Och sedan finns där en liten flaska med rent syre. Den stora fördelen med CCR eller slutna systemet är dess dykekonomi. Ju djupare man dyker desto snabbare förbrukar öppna systemet gas. Med CCR återanvänds en del av utandningsluften istället. Patrik Grönqvist och Jari Huotarinen dyker denna dag med CCR, men har som alltid även ett antal tolvliters gasflaskor för öppna systemet med sig, som en reserv.

fick troligtvis panik

De tar sig snabbt fram med hjälp av särskilda dykskotrar. Men nu blir dykningen allt mer krävande. Efter luftkammaren är det ett brant lut nedåt, först till runt 60 och därefter närmare 130 meters djup. Det här är en miljö där bara eliten av världens grottdykare har något att skaffa. Risken finns att man irrar sig in i någon sidogång. Skulle man få en reva i dykdräkten är det än värre. Patrik Grönqvist och Jari Huotarinen har redan passerat den djupaste platsen, där grottan är 129 meter djup, och är på väg uppåt igen när något händer. – Vi är på 110 meters djup när jag märker att Jari fått problem. Kanske har han börjat andas för fort. Flera saker kan ligga bakom att hans skoter fastnade vid en sten, kanske var han redan innan dess www.s112.se


skärrad av att det var så trångt på detta djup, säger Patrik Grönqvist. Jari Huotarinen ropar efter OC-gas, det vill säga gas från öppna systemet. Han får det i flera omgångar av Patrik Grönqvist som förstår att nu är situationen ytterst allvarlig. – Jag märkte ju också på hans snabba rörelser att det inte stod rätt till och att han fått panik. Några sekunder senare har Jari Huotarinen fått in vatten i kroppen och upphör att andas. Som mycket erfaren räddningsdykare vid brandstationen i Helsingfors har Patrik Grönqvist varit med och bärgat många lik. – Det blir ju en rutin, fast de få gånger det handlar om barn är det jobbigt, säger han. Hur är det när det handlar om en nära vän?

– Det går inte att jämföra. Vi dykare tränar så mycket, men inte kan man ju träna på att möta en död kamrat på 110 meters djup... Den hemska olyckan till trots har Patrik Grönqvist nu bara en tanke i huvudet. Han får inte drabbas av panik. – Vid något skede märkte jag att jag andades för fort, vilket under dessa omständigheter är livsfarligt för en dykare. Det enda jag sedan koncentrerade mig på var andningen. Vid detta lag har de tre övriga dykarna hunnit ta sig in genom det uppsågade hålet vid Plura-källan och inlett den långa dykningen mot Steinugleflåget, närmare två kilometer bort.

kamraterna dör på samma ställe

När de passerar det djupaste avsnittet, om nästan 130 meter, finns där en inskription som gruppen gjort i samband med att de 2013 blev först med att kartlägga hela dykvägen mellan Plura-källan och Steinugleflåget. Det är en litet retsam hälsning till norska kollegorna och inskriptionen lyder; "De jävla finnarna". Men så slår allvaret åter till och med full kraft. Vesa Rantanen, som är först av de tre, hör ett pip från någons andningsutrustning och ser till sin fasa att det är kamraten Jari Huotarinen som är död. Han skuffar sig förbi den döde kamraten och gör sig av med sin skoter och några gasflaskor för att lättare kunna fortsätta upp i den trånga tunneln. Efter honom kommer Jari U (anhöriga har bett om att inte ange efternamnet). www.s112.se

"En kompis överger man inte" "Kaveria ei jätetä" – Han dör på samma ställe. Vi vet inte exakt hur det gått till. Förmodligen är det som så att han ser vad som hänt med en mer erfaren dykare än han själv och blir uppskärrad och andas för snabbt och får panik och drunknar. – Får du panik under vattnet är risken stor att du dör, även om det bara skulle vara på en meters djup, fastslår Patrik Grönqvist. Sist av de tre kommer Kai Känkänen och han ser att Jari U är död och att Vesa Rantanen med våld försöker ta sig framåt genom tunneln. – Efteråt har han sagt att han tyckte sig se även mig död. Så han bestämde sig för att vända tillbaka och göra den mycket längre dykningen till Plura-källan där vi ursprungligen alla började, förklarar Patrik Grönqvist. Läget är nu det att ingen vet om någon av de övriga är vid liv, vilket naturligtvis i sig är ett enormt stressmoment. Däremot vet de tre dykare som faktiskt är i livet, att uppstigningen måste ske mycket varsamt. Gång på gång måste de göra så kallade dekompressionsstopp, för att vädra ut all gas som under dykningen kommit in i vävnader och blodet. Först klockan 21 på kvällen når Patrik Grönqvist torrgrottan Steinugleflåget, efter nio istället för fyra, fem timmars planerad dyktid.

Då har han redan uppfattat ljuset från Vesa Rantanens ficklampa och väntar in kamraten.

ringde berörda myndigheter

Utmattade byter de sedan kläder i torrgrottan och går till bondgården och berättar vad som hänt samt ringer berörda myndigheter. Därefter beger de sig till Plura-källan och det uppsågade hålet för att se om möjligtvis någon kan komma upp den vägen. Runt halv två på natten, efter att ha varit i vattnet knappt elva timmar, dyker så Kai Känkänen upp. Han hade ju valt att simma tillbaka och är nu omtöcknad efter den synnerligen ansträngande dykningen. – Först talade han engelska med oss och trodde vi var norrmän, minns Patrik Grönqvist. Trion förs till universitetssjukhuset i Tromsö och det konstateras att Vesa Rantanen drabbats av så kallad dykarsjuka. Den efter eskapaderna omtöcknade Kai Känkänen deklarerar att han "aldrig mer ska ta vatten över huvudet, inte ens från ett handfat". – Hur mina tankar gick? Det minns jag inte riktigt, men jag ville inte uttala något om mina eventuella framtida dykplaner, berättar Patrik Grönqvist.

► samverkan 112 nr 1 2017

41


räddningsdykare /

Grottdykning

Här kunde hela historien ha slutat. För norska myndigheter utfärdar omgående dykförbud i grottsystemet. De finländska dykarnas aggregat omhändertas av polisen och i förhör frågar Patrik Grönqvist om de månne kunde få komma tillbaka och försöka ta upp sina förolyckade kamrater. – Det svarade de mycket bestämt nej på! "Ni har varit inblandade i olyckorna och därför är det omöjligt". Ett brittisk dykarteam med mycket gott rykte anlitas istället. Men det går bet på uppgiften. Här kunde, än en gång, historien ha avslutats. Men vi har med finländare och finländsk mentalitet att göra... Alla finländare känner till uttrycket "Kaveria ei jätetä", vilket betyder "En kompis överger man inte". Det kom till under det för landet så ödesdigra vinterkriget 193940 samt fortsättningskriget 1941-44. När Patrik Grönqvist får veta att den brittiska expeditionen misslyckats med sitt uppdrag, tar han upp mobiltelefonen och skickar textmeddelande till en noga utvald skara.

hämtar liken efter sex veckor

– Till Finlands bästa grottdykare och tillika mina bästa vänner. "Hänger ni, frågade jag, med på en räddningsaktion?". Alla var med på direkten. Drygt sex veckor efter de fatala olyckorna är en finländsk expedition om cirka 15 personer åter på plats på gården Jordbu. Första dagen går åt för att bereda marken och bland annat se till att ett supportteam med utrustning finns i torrgrottan Steinugleflåget. Andra dagen lägger man ut gasflaskor utmed dykstråket ner till 105 meters djup. Dag tre dyker Patrik Grönqvist och Sami Pakkarinen, som inte var med under den olycksdrabbade expeditionen, från Plura-källan ner till olycksplatsen och bärgar ett av liken. – Hur det kändes? Hårt så klart, kroppar bevaras väl i vatten men luktar ju när man kommer upp. Men man var så koncentrerad på uppgiften och tänkte bara på att få det hela gjort, minns Patrik Grönqvist. Nästa dag dyker han och Sami Pakkarinen från Steinugleflåget och får upp den andra avlidne kamraten. Bägge kropparna ligger så i torrgrottan och om aftonen den fjärde dagen håller finländarna en minnesstund inne i den för sina döda vänner. När sedan grottan rensats och allt är 42

samverkan 112 nr 1 2017

klart går teamet tillbaka till bondgården, där ägaren Torsten bjuder på snaps och cigarr. – Och bastu! tillägger Patrik Grönqvist. Nästa morgon, när allt är packat och klart, ringer en medlem ur teamet norska polisen och redogör för vad som hänt. Liksäckarna i torrgrottan tar till en början norrmännen hand om, innan kvarlevorna förs till Finland. – Så fort vi ringt polisen satte vi oss i bilarna med riktning Finland.., berättar Patrik Grönqvist. Nu skulle historien verkligen kunna ha slutat, men det finns en fortsättning. Redan några år före de tragiska händelserna hade ett filmteam börjat filma de finländska dykarna för en film om just grottdykning. – Efter det tragiska som skedde fick ju filmen en helt annan inriktning. Men vi kände att det fanns ett värde att låta filmteamet följa med oss hela vägen, även till expeditionen där vi hämtade upp våra kamrater. Dokumentärfilmen "Okända djup" av Juan Reina är 85 minuter lång och hade premiär 19 februari i fjol. Patrik Grönqvist föräras orden "Finlands vita ros av första klass" och bjuds med hustru Pia Sågbom in till den årliga slottsbalen på självständighetsdagen i december 2016. Samverkan 112 träffar Patrik Grönqvist på Skillnadens brandstation i centrala Helsingfors. En imposant byggnad uppförd 1891 i rött tegel och fram till 1975 stadens huvudbrandstation. Här har han jobbat sedan år 2000, med några få korta avbrott för tjänstgöring vid annan ort. – Vår station har flera gånger vunnit pris som vackraste brandstation i Finland. Fram till för några år sedan cyklade Patrik Grönqvist till jobbet, det vill säga

sammantaget runt 100 kilometer mellan Borgå och Helsingfors. – Men det var när jag var yngre. Nu kan jag ibland undra hur man ska orka 20 år till i detta krävande yrke. Dykning, skidåkande, cykling och kampsport samt flitiga besök i konditionssal (finlandssvenska för gym) gör att han nog kommer att klara det ganska bra. Fast, hur är det med grottdykandet..? – Det har blivit färre tillfällen än tidigare. Några vänner har slutat dyka och de gruvhål som finns i närheten känner jag redan väl till. Jag vill helst bara dyka för att utforska nya platser. Det ska vara en utmaning och inte för lätt. Vad är tjusningen just med att dyka i grottor? – Månen har flera människor redan varit på. Som grottdykare kan du få vara med om det fullständigt unika att besöka en plats där ingen människa någonsin satt sin fot. En dykardröm har dock Patrik Grönqvist fortfarande; Pozo Azul i Spanien har kallats "dykningens Mount Everest". – Den är elva kilometer lång och som djupast 80 meter. Det kan ta uppemot två dygn att ta sig till dess ände och sedan tillbaka. En option skulle vara att åka dit på egen hand. Det har exempelvis brittiska dykare gjort. – Men efter olyckorna i Norge har jag blivit litet försiktigare. Jag hoppas få med mig Sami Pakkarinen, som jag dök med när vi tog upp våra kamrater i Norge. – Tidigare var man nog väldigt mycket sig själv nog nere i undervattnet. Jag märker att jag nu har blivit mer observant också vad gäller mina kamrater när vi är ute och dyker. Kaveria ei jätetä - En kompis överger man inte. ■ www.s112.se


F2

N채r personalen sj채lv f책r v채lja!

Allfa Europe Mondial

INX Ferno Norden AB Tel: 0520-420 200 www.fernonorden.se Epost: fab@fernonorden.com

43


UTRIKES / Johannesburg

traumasjukvård i Johannesburg Egen berättelse av ambulanssjuksköterska Jan-Erik Blidberg. Vistelsen har givit mig en massa kunskap, erfarenheter och perspektiv på saker och ting. Text: Jan-Erik Blidberg

Bild: Jan-Erik Blidberg & Charlotte Kläppe

First Responder, en Paramedic/ ECP bemannar detta fordon.

J

ag har under flera tillfällen (över fyra månader) fått förmånen att få erfarenhet av traumasjukvård i Johannesburg, Sydafrika. Att vara delaktig i sjukvården i ett annat land och då synnerhet i Johannesburg, har givit mig en massa kunskap, erfarenheter och perspektiv på saker och ting. Min erfarenhet är att jag har varit på deras akutmottagningar både på de statliga samt privata sjukhusen, har även varit med delaktig på vägarna i deras ”Response cars”, helikopter och ambulanser. 44

samverkan 112 nr 1 2017

Landet består av flera entreprenörer som står för ambulanssjukvården, dels är det den statliga, men också väldigt många privata företag. Med anledning av detta så finns det även flera ”SOS” som befolkningen kan ringa till, vilket kan rendera i att det på en skadeplats kan finnas mycket människor från olika företag. Med det vill jag säga att samverkan på plats är av stor vikt. Vem tar vad och vilken patient har sjukvårdsförsäkring, vilka har inte och vilket/ vilka sjukhus skall vi åka till?

Många frågor som skall tas i beaktning på en skadeplats.

storstad med 4 miljoner invånare

Johannesburg är den näst största staden i Afrika, med ca 4 miljoner invånare. Man kan då fråga sig vad det är jag gjort i denna stora stad? Jag har varit med i det dagliga arbetet gällande omhändertagande av skadade och patienter på akutmottagningar, på vägarna samt i luften. Det har varit allt ifrån bröstsmärtor, www.s112.se


höftskador till penetrerande våld med kniv eller skottskador. Det har även varit en hel del överfall med tillhyggen eller att de har kört över patienter med fordon.

vanligt med trafikolyckor

En stor skadekategori som finns i Johannesburg är ”MVA”, trafikolyckor. En stor skillnad som jag har märkt är kinematiken i olyckan. Dels för att de kan vara onyktra förare, dåliga bilar, lagade bilar på olika sätt, brist på andra säkerhetsaspekter i fordonet samt att personer åker på flaken, alltså oskyddade passagerare. Vissa taxibilar (minibussar), vill ha med sig så mycket folk som det går för att på så sätt tjäna mer pengar, dels placerar de in extra säten i form utav plaststolar. Med anledning av detta så blir det ett stort antal skadade på en olycksplats och då gäller det att prioritera och börja vårda de kritiska först. Ett verktyg som jag har hjälp av inom svensk ambulanssjukvård men avsaknas i Johannesburg är S-cut:en för att snabbt få av kläderna och få koll på skadorna.

En olycka med en taxibil, ca 10 personer åkte med i fordonet. Föraren hade hög hastighet i en korsning och körde mot rött ljus.

fyra olika utbildningsnivåer

Vårdpersonalen som är ute i ”EMS” ambulanssjukvården i Johannesburg innehar olika kompetenser. Detta är bl.a. människor som har en grundutbildning på ca åtta veckor, det är den första nivån, nivån efter det har ca tre månaders utbildning och de får handha vissa läkemedel. ALS nivån eller Paramedics har ett års utbildning och de är de som framför Response cars och åker på alla prio 1 larm. Finns det ett vårdbehov med läkemedel eller om patienten är i ett mycket dåligt skick, så är det paramedicen som har ansvaret för patienten på väg till sjukhuset. Den sista nivån är ECP och de har studerat i fyra år på universitet och får handha några fler läkemedel jämfört med paramedicen. Således är det inga sjuksköterskor eller läkare som jobbar prehospitalt utan de är på sjukhusen. Vad har det gett mig att vara i Johannesburg?

Dels har jag sett och fått en förståelse för hur andra nationer jobbar med sina patienter. Dels har jag fått och tagit del av en stor mängd traumapatienter av olika slag, samt varit delaktig i uppföljningen av dessa patienter.

www.s112.se

Fordonet körde med hög hastighet och fick sladd, voltade in i en lyckstolpe.

Jag har även fått inblick samt utbildat mig mot deras gällande behandlingsriktlinjer, vilka skiljer sig en aning mot svensk standard, men inte jättemycket. Har även sett hur patienter far illa pga att de saknar sjukvårdsförsäkring och där jag är nöjd att

vara en del av svensk sjukvård. Det är definitivt inte sista gången som jag åker ner till Johannesburg för att få vara delaktig och möta vården ur ett annat perspektiv. ■

samverkan 112 nr 1 2017

45


forskning / Hjärtstoppscentrum vid SÖS/KI

Hjärt-lungräddning

med eller utan inblåsningar Copyright Laerdal Medical

Forskningsstudien TANGO2 inleds nu och syftar till att undersöka om HLR utan inblåsningar är likvärdigt med HLR utfört med bröstkompressioner och inblåsningar enligt principen 30:2 vid bevittnade hjärtstopp utanför sjukhus. text : sven åsheden

A

nsvarig för TANGO2-studien är Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset och Karolinska Institutet. Studien utförs i samarbete med SOS Alarm, Hjärt-Lungfonden, Stockholms Läns Landsting samt Räddningstjänst och Polis. Studien avser att svara på frågan:

Behövs inblåsningar vid basal HLR i väntan på ambulans? Copyright Laerdal Medical

Gabriel Riva, ST-Läkare i Internmedicin och Kardiologi. Doktorand vid Hjärtstoppscentrum Södersjukhuset/KI, berättar:

– Kompressioner skapar en artificiell cirkulation i hjärta och hjärna. – Uppehåll i kompressionerna medför även uppehåll i cirkulationen. – Effektiva bröstkompressioner syftar till att åstadkomma ett tillräckligt blodflöde till hjärtat och hjärnan. Varje avbrott i kompressionerna, till exempel vid byte av livräddare eller vid inblåsningar, innebär ett snabbt sjunkande blodflöde till hjärnan och hjärtats kranskärl. – Å andra sidan kan korrekt utförda inblåsningar tillföra nytt syre och vädra ut koldioxid men det är oklart vilken betydelse detta har tidigt i förloppet, och att utföra inblåsningar är tekniskt svårt för de flesta livräddare.

så här går tango2-studien till

Alla samtal till SOS Alarm och till Sjukvårdens Larmcentral (SvLc) i Uppsala/ Västerås om misstänkt hjärtstopp kan komma att inkluderas i studien. Om hjärtstoppet är bevittnat och bedöms bero på sjukdom kan det randomiseras. Randomisering innebär att SOS-operatören öppnar ett web-fönster för att se vilken instruktion som ska ges till uppringaren. Antingen Råd 1 eller Råd 2. Råd 1. Uppringaren ges instruktioner om att utföra endast bröstkompressioner. Råd 2. Uppringaren ges instruktioner om att utföra traditionell HLR - bröstkompressioner och inblåsningar. Instruktionen gäller endast för lekmän

– Det är oklart om inblåsningar som en del i HLR-utförandet har betydelse för överlevnaden bland patienter där hjärtstoppet är orsakat av hjärtsjukdom. – Syftet med TANGO2-studien är att strukturerat studera två HLR-metoder, med och utan inblåsningar, givet av livräddare med tidigare utbildning i HLR. – Behovet av studier på området är mycket stort. – I flera länder, bland annat vissa delar av USA, rekommenderas exempelvis inte inblåsningar längre men det vetenskapliga underlaget för detta är oklart.

Bröstkompressioner

Bröstkompressioner

Copyright Laerdal Medical

som tidigare genomgått HLR-utbildning, Räddningstjänst och Polis skall fortsätta att göra HLR med både inblåsningar och bröstkompressioner. Hjärtstopp orsakas i de flesta fallen av akut hjärtsjukdom och tiden till behandling i form av HLR och defibrillering är helt avgörande. För varje minut utan behandling minskar chansen för överlevnad med 10 %. Jacob Hollenberg, specialistläkare i kardiologi på Hjärtstoppcentrum Södersjukhuset/Karolinska Institutet, säger:

– Detta skulle på sikt kunna få stor inverkan på hur hjärt-lungräddning kan komma att utföras. En förenklad HLR med enbart bröstkompressioner kan öka andelen patienter som får HLR innan ambulans är på plats. Att undersöka detta kan rädda livet på många patienter framöver.

Studien stöds finansiellt av Hjärt-lungfonden och Stockholms Läns Landsting. Etiskt godkännande finns (Etikprövningsnämnden i Stockholm mars 2014). ■ Frågor besvaras av: gabriel.riva@ki.se

Bröstkompressioner

2

2

Inblåsningar

Inblåsningar

Nödvändigt tryck för att skapa en artificiell cirkulation i hjärta och hjärna = Uppehåll i bröstkompressioner medför uppehåll i cirkulationen =

46

samverkan 112 nr 1 2017

www.s112.se


Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se


UTBILDNING / Ambulanssjukvårdare

Myndigheten för yrkeshögskolan ger sitt stöd till arbetsmarknadens stora behov av ambulanssjukvårdare text: henrik johansson Samv erka n 112 Nr 2-200 3

Bakgrund:

Personaldirektörer betonade i brev till MYH att det föreligger mycket stor efterfrågan på yrkeskategorin ambulanssjukvårdare. Efter att MYH tidigare lämnat avslagsbeslut rörande nya yrkeshögskoleutbildningar (diarienummer: MyH 2015/2471) så skyndade personaldirektörerna Maria Englund (Stockholms läns landsting), Marina Olsson (Västra Götalandsregionen), och Ann-Sofie Bennheden (Region Skåne) till skrivborden och skrev ett tydligt brev till MYH. Personaldirektörerna betonade med emfas i brevet att det föreligger en mycket stor efterfrågan på den icke legitimerade yrkeskategorin ambulanssjukvårdare och således stora behov av

YH-utbildningar för att kunna utbilda blivande ambulanspersonal. Nu nämnda personaldirektörer basar över hela 147 000 arbetstagare (enligt SCB omsluts 5,2 miljoner invånare i dessa regioner och landsting). Personaldirektörerna skrev bland annat: ”En viktig yrkeskategori som vi kommer ha stort behov av nu och framöver är ambulanssjukvårdare.” Det är ostridigt så att antalet ambulanssjukvårdare de närmsta åren kommer öka och många välkomnar arbetsgivarens iver att anställa fler icke

Foto: Arkiv Samverkan 112

legitimerade till ambulanssjukvården. Det finns även en oro från personer som läst en sjuksköterskeutbildning med förhoppningen att få en tjänst inom ambulanssjukvården.

Intervju med Maria Granberg,

utbildningshandläggare vid enheten för analys och ansökningar vid MYH Har MYH alls tagit i beaktande att icke legitimerad personal inte får hantera läkemedel när de tjänstgör inom ambulanssjukvården, men att detta systematiskt ändå görs på många platser. Detta skapar stora risker för den legitimerade yrkesgruppen samt ökade patientsäkerhetsrisker?

– Vi har kontaktat SoS gällande tolk48

samverkan 112 nr 1 2017

ning av föreskrift SOSFS 2009:10 om ambulanssjukvård m.m. SoS framhöll att vårdgivaren ska ansvara för att en ambulans alltid är bemannad med hälso- och sjukvårdspersonal som har behörighet att administrera läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. – Av detta kan utläsas att i vart fall en

av de som utgör personalen i en ambulans ska vara hälso- och sjukvårdspersonal. Flera arbetsgivare och tunga aktörer (bland annat Kommunal och Sveriges kommuner och landsting) har försäkrat MYH att det finns en mycket stor efterfrågan av ambulanssjukvårdare. – Därför bedömer vi att det finns tillräckligt bedömningsunderlag för att godkänna utbildningarna. www.s112.se


Bedömer ni att det kommer finnas goda skäl att tro på fler tillsvidareanställning för ambulanssjukvårdare? Branschen har givit flera garantier om detta. Efterfrågan är stor? Har man alls tagit i beaktande att legitimerade sjuksköterskor kan få en tuffare arbetsmarknad?

– Vår roll är att lyssna hem branschens behov och efterfrågan. Vi har inga bedömningskriterier som omfattar hur utbildningar kan drabba andra yrkesgrupper och överprövar inte branschens bedömningar. – Vår roll är att bedöma utbildningar och deras möjliga rätt till statsbidrag. I detta fall har branschen styrkt att det finns en stor efterfrågan av just ambulanssjukvårdare. – Hela idén med yrkeshögskolan är att utbildningarna ska verka för att tillgodose arbetslivets efterfrågan på kompetens. Kring millenniumskiftet erbjöd flera arbetsgivare inom ambulanssjukvården den icke legitimerade personalgruppen ekonomiskt stöd för att läsa vid högskolan för att nå en sjuksköterskeexamen. Det finns inte längre någon arbetsgivare som erbjuder icke legitimerad personal att få ekonomiskt stöd för att läsa till vid högskola eller universitet. Vissa landsting som anställer ambulanssjukvårdare villkorat anställningen med att de inom en viss tid ska påbörja en sjuksköterskeutbildning. Krockar inte ett sådant förhållningssätt med intentionen från MYH?

– Vi gör regelbundna analyser av läget på arbetsmarknaden och i nuläget efterfrågas ambulanssjukvårdare. I ansökningarna som inkommit och legat till grund för godkännande av nya utbildningarna ser arbetsgivarna långsiktiga behov av just yrkesrollen ambulanssjukvårdare. – Yrkeshögskolan har varit en mycket flexibel utbildningsform och i regel har en utbildningsanordnare fått beslut om statsbidrag för två utbildningsomgångar. – Regeringens beslut om propositionen ”En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap” innebär att beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan i regel bör omfatta fler än bara två utbildningsomgångar. På så sätt kan yrkeshögskolan bättre komplettera de gymnasiala yrkesprogrammen och nödvändiga investeringar kan göras med bättre långsiktighet. www.s112.se

Maria Granberg, utbildningshandläggare vid enheten för analys och ansökning vid Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH). Foto: Privat

– MYH är också mycket positiva till validering och tror att flera avsnitt i exempelvis vårdutbildningarna i framtiden ska vara möjliga att validera. MYH ställer inget krav på att den undervisande lärare har lärarexamen som jag förstått saken. I praktiken kan ju detta innebära att betygssättning på en betygskala med icke godkänd, godkänd och väl godkänd, sker av en person utan en endaste poäng i pedagogik, pedagogisk bedömning eller beteendevetenskapliga mätningar?

– Enligt Lag (2009:128) om yrkeshögskolan ska de personer som anlitas av utbildningsanordnaren för undervisning eller handledning genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den utbildning de ska bedriva. – Sedan 1 januari 2017 har bestämmelsen också kompletterats med att utbildningsanordnaren ska se till att kompetensutveckling anordnas för dessa personer. – Det betyder med andra ord att det inom yrkeshögskolan inte finns bestämmelser som kräver att undervisande och/ eller handledande personal ska ha specifikt en lärarexamen.

Tidigare studenter med YH-examen från ambulanssjukvårdarutbildningen har via sitt examensbevis fått sin utbildning översatt på engelska till "Ambulance Paramedic Diploma". Här kan det uppstå en hel del förvirring mellan de europeiska länderna då en Paramedic idag har en kandidat eller masterexamen, det vill säga en utbildning som leder till högre akademisk examen. Finns det inte en risk att denna översättning skapar förvirring på en alltmer rörlig arbetsmarknad inom EU?

– Varje utbildning som leder till en examen ska ha ett eget Europass-tillägg. Europasset tas fram i samarbete mellan utbildningsanordnaren och MYH. – Ett Europass ska underlätta för studerande att enkelt presentera innehållet i sin utbildning utomlands. I Europasset översätts utbildningens titel, vilket görs av auktoriserad översättare. – Myndighetens bedömning är att det vanligaste i Europa är att Paramedic har utbildningsbakgrund som motsvarar nivå för Higher Education Diploma (EQFnivå 5) som är samma EQF-nivå som en yrkeshögskoleexamen.

► samverkan 112 nr 1 2017

49


UTBILDNING / Ambulanssjukvårdare

► Har MYH alls fått garantier om att ambulansbolagen och landstingen kommer erbjuda tillsvidareanställningar till personer som genomgår utbildningarna. Saken är den att många arbetsgivare, trots att det funnits eftergymnasial, högskole eller YH-förlagda utbildningar, anställer personer utan erforderlig utbildning då titeln ambulanssjukvårdare kan klistras på i stort sett vem som helst. I Stockholm har exempelvis under flera år personer anställts samtidigt som ex YH-utbildade sökt arbete. Löneskillnad existerar inte mellan dessa två grupper, d v s formellt utbildade vs icke formellt utbildade?

– Som sagt, det är branschen som efterfrågar yrkesgruppen och av den information myndigheten fått in, så uttrycker arbetsgivare och arbetsgivarorganisationerna en kommande stor efterfrågan på personal. ■

MYH har som huvuduppdrag att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och därtill verka för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens. MYH har som vision att arbetsliv och individer ska kunna få den kompetens de behöver för att kunna växa och utvecklas. MYH analyserar arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statliga medel till utbildningsanordnarna. MYH arbetar även med validering i utbildningarna. MYH ansvarar också för frågor som rör vissa utbildningar som ligger utanför yrkeshögskolan - eftergym-

Fakta - läkemedelshantering: Särskilda bestämmelser galler för läkemedelshantering inom ambulanssjukvården. Enligt föreskrifterna ska sjuksköterska eller läkare som iordningställer läkemedlet också ansvara för administreringen av detta till patienten. Enligt 1 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) menas t.ex. med iordningställande av läkemedel, uppdelning av tabletter eller tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska. Administrering av läkemedel är tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till en patient. Enligt 4 kap. 1 § femte stycket föreskrifterna är det endast studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården som får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad sjuksköterska eller läkare. Motsva-

nasiala konst- och kulturutbildningar som bedrivs av fristående skolor samt tolkutbildningar inom folkbildningen. MYH utövar tillsyn och hanterar klagomål på de utbildningar som ligger inom myndighetens ansvarsområde. MYH granskar även utbildningarnas kvalitet, framställer statistik och följer upp utbildningars resultat. MYH är också nationell samordningspunkt för EQF (European Qualifications Framework) som ska göra det lättare att jämföra utbildningsoch yrkeskvalifikationer inom EU. Inom MYH finns en enhet för studiedokumentation. Varje utbildningsanordnare är skyldiga att skicka exemensbevis som sedan arkiveras hos myndigheten. Titulaturen för de/den som läser en yrkeshögskoleutbildning är studerande och studeranden.

rande möjlighet för ambulanssjukvårdare att iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal finns inte enligt föreskrifterna. Av 7 kap. föreskrifterna framgår att Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Såvitt framgår har Socialstyrelsen inte medgett något undantag i nu aktuellt fall. Brister i läkemedelshanteringen inom ambulansverksamheten kan vara allvarligt utifrån patientsäkerhetssynpunkt och kan leda till vårdskador. Enligt 3 kap. 1 § PSL ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL upprätthålls. Vårdgivaren ska enligt 3 kap. 2 § lagen vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador.

Visste du att... ... det kommer att starta samman lagt 20 300 nya platser inom 351 utbildningar med 133 olika yrkesroller under 2017 och 2018, för att vara med och säkerställa svensk kompetensförsörjning. 91 procent av de studerande har jobb ett år efter examen. De län som tilldelas flest platser är Stockholms län (6 022), Västra Götalands län (4 306) och Skåne län (3 018 platser). Sett till antal platser fördelat per 10 000 invånare (20–64 år) är det Västra Götalands län, Stockholms län och Jönköpings län som beviljas flest platser i denna ansökningsomgång.

marknads- och annonschef på samverkan 112 Sven Sandberg, har en mångårig erfarenhet av ledande befattningar. Oftast med rollen att strukturera och utveckla företags affärsprojekt. Behöver Du hjälp med marknadsnyheter, produktnyheter eller att annonsera i Samverkan 112 ?

50

samverkan 112 nr 1 2017

Sven Sandberg: Telefon: 0470-802 02 Mobil: 070-594 62 00 Mejl: sven.sandberg@s112.se

www.s112.se


Tel: 0430-490 50

Grattis

www.nilsson.se

AVESTA - Dalarnas län

Thomas Nyholm och Jan Norman hämtar en ny XC70.

KARLSKRONA - Blekinge län

Jan-Erik Yllenius och Kenneth Holmstrand hämtar en ny XC70.

När det är livsviktigt att synas! VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, Reflexite Flexibright VC612 är ett på något som är väldigt viktigt vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det reflexmaterial ställs höga ämnat krav högreflekterande yrkesgrupper där man ställer stora påförsynbarhet.

När det gäller... krav på synbarhet och säkerhet.

Som mångårig leverantör till Dess egenskaper ger en mycket hög Blåljusorgnisationer, vet vii på synbarhet i dagsljus såväl som mörker och en kraftigt ökad R&D Spandex vadsynbarhetsfaktor som krävs. med sina fluorescerande egenskaper

viddu dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer? regn eller dimma.

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2017

51


projekt / Sambruk Jämtland

SPECIALTÄLT NY RESURS I JÄMTLAND / HÄRJEDALEN En ny typ av skadeplatstält som är användbar även för ambulanshelikoptern finns som resurs i Jämtland vid större olyckor i besvärlig terräng. Text och foto: Fredrik Mårtensson

De första två tälten finns vid regionens helikopterbas utanför Östersund samt Räddningstjänsten i Åre. – För oss är den en stor trygghet och resurs att ha de nya tälten i framför allt situationer med många skadade vid en olycka på någon avlägsen plats i Jämtland, säger Tim Wiklund, som är ambulanssjuksköterska/HEMS-crew vid Region Jämtlands ambulanshelikopterenhet. De nya tälten är resultatet av ett länsstyrelselett projekt – Sambruk Jämtland – där räddningstjänst, fjällräddning och akutsjukvård sett över vilka resurser som behövs vid svåra räddningsinsatser. Tälten har utvecklats av lokala företag med Saab – som levererar liknande utrustning till Försvarsmaktens sjukvårdsenheter – som systemleverantör. Saab har sedan tidigare 52

samverkan 112 nr 1 2017

erfarenhet av arbete kring systemsäkerhet och miljötålighet. – Tält för att täcka de här behoven har funnits även tidigare men de har vägt betydligt mer, omkring 200 kilo, och varit placerat på en släpvagn. Därför har det inte varit ett alternativ för oss i helikoptrarna att kunna få ut till en olycksplats, säger Tim Wiklund och visar att det nya tältet fått en given plats i den hylla med extrarustning som finns vid helikopterbasen i Göviken utanför Östersund.

30 får plats Skadeplatstältet har i innertältet plats för 30 personer, alternativt 14 som liggande, och tältsatsen består även av dieselvärmare, belysning, elverk och en extra tältdel med möjligheter till ihopbyggnad till större tält vid behov. – Det är fullt möjligt att bära ut allting i ryggsäck en kortare sträcka och då handlar det omkring 50 kilo per person, säger Tim Wiklund. När vi besöker Göviken, där landstinget/regionen

Tältet i nedpackad form vid helikopterbasen i Göviken.

sedan 1980 har dygnet runtberedskap med ambulanshelikopter, är det något av högsäsong för verksamheten med lovveckor i fjällen. Enbart Åreområdet har 30 000 gästbäddar och under vårvintern ökar antalet personer som befinner sig i länet kraftigt, vilket påverkar ambulanshelikoptrarna. – Normalt är vi tre som jobbar: pilot, HEMS-crew och narkossjuksköterska. Men nu under lovveckorna har vi även med narkosläkare dagtid, berättar Tim Wiklund. Geografiskt har Jämtland en fördel eftersom Östersund med länets enda sjukhus finns mitt i länet. Flygtiden till de mest avlägsna delarna av länet, exempelvis Funäsdalen dit helikoptern dirigeras under vårt besök, är drygt 30 minuter. Det säger sig själv att det finns stora fördelar att kunna transportera ett skadeplatstält www.s112.se


14 liggande patienter får plats i skadeplatstältet, som vid bra väderförhållanden kan monteras upp av en person.

ska tältet skydda mot kyla och vind för att inte förvärra patientens tillstånd inför transport till sjukhus. – Alla som jobbar med detta känner ju till riskerna med hypotermi med ökade svårigheter att stoppa blödningar och påfrestningar på hjärtat. Tim Wiklund lyfter särskilt fram att tältet är robust och driftssäkert med belysning i upp till 16 timmar utan att elverket behöver tas i drift. Totalt har tältet med sitt förstärka innergolv en yta på 40 kvadratmeter. Batteriboxen består av fyra 12 volt uttag samt en laddare. Elverket säkerställer systemets drifttid och kan även ladda

teknisk utrustning vid stabsarbete, exempelvis RAKEL-stationer. Dieselvärmaren drivs med ström från batteriet, alternativt elverket. Saab – som har en anläggning i Lugnvik utanför Östersund – har fått förfrågningar om ”Jämtlandstältet” från andra sidan jordklotet. – Faktiskt från Australien, men där vill man ha den med AC istället för uppvärmning, säger projektmanager Tomas P Hellman med ett leende. – Intresset har allmänt varit stort med många besökare när vi visade systemet under en forskardag, Framtidens skadeplats, i Linköping i början av året. ■

FAKTA - Jämtland Härjedalen

Tim Wiklund, HEMS-crew, inom ambulanshelikoptersjukvården i Jämtland. till områden som annars är svåra att nå vid olyckor. – Jag kan tänka mig en mängd scenarion där vi får nytta av tältet – allt från buss- och tågolyckor till om det skulle hända någonting allvarligt vid någon av länets fjällstationer, säger Tim Wiklund. – I första hand blir tältet en resurs för omhändertagande www.s112.se

av patienter i väntan på avtransport men det är även tänkbart med längre insatser som en lavinolycka där vi använder tältet som stöd till räddningspersonalen. Risker med nedkylning Tim Wiklund säger att man kan hamna i situationer där vi gör en initial undersökning av patienten, men framför allt

Jämtlands län är ett av Sveriges mest utpräglade glesbygdslän med 12 procent av landets yta och omkring 130 000 invånare. Mer än en tredjedel av befolkningen bor utanför tätorter. Avståndet mellan länets nordoch sydspetsar är 40 mil. Det första försöket med ambulanshelikopter skedde 1974 och sex år senare var Jämtland ett av åtta län med försöksverksamhet, som ledde till en permanent organisation med helikopter i dygnet runtdrift. Region Jämtland Härjedalens ambulanshelikopter har 700-800 uppdrag per år. Under våren tas en ny helikopter, AW169, i drift. samverkan 112 nr 1 2017

53


LÄKEMEDEL / Delegering

läkemedelsfrågan - dörren står öppen text: henrik johansson

Socialstyrelsen (SoS) har under andra halvan av 2016 påbörjat ett arbete med en förstudie om delgering (all form av delgering inte bara den som rör läkemedelshantering) i hälso- och sjukvården och tandvården.

A

rbetet med denna förstudie är ännu inte klart. I arbetet ingår även att hantera frågan om handräckning. Vi kommer ganska snart se förändringar rörande läkemedelshantering, men ännu har ingen vårdgivare riktat någon hemställan om undantag från nu gällan- de föreskrifter. Det är olyckligt då det förskjutit en viktig beslutsprocess. Med tanke på beskedet från personaldirektörerna i storstadsregionerna, det vill säga löften om stora anställningar av ambulanssjukvårdare, så måste nu trappan av regelverk trimmas.

Nuvarande regelverk Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamhetens kvalitet. Av 6 kap. 1 och 2 §§ SOSFS 2009:10 framgår att vårdgivaren ska ansvara för att hälso- och sjukvårdspersonalen inom ambulanssjukvården har den kompetens som krävs för att kunna ge prehospital akutsjukvård under ett ambulansuppdrag. Vidare ska vårdgivaren ansvara för att en ambulans alltid är bemannad med hälsooch sjukvårdspersonal som har behörighet att administrera läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Av 3 kap. 9 § SOSFS 2000:1 framgår att läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Vidare framgår det av samma föreskrift (4 kap. 3 §) att delegering av iordningställande och administrering av läkemedel får göras i annan hälso- och sjukvård än sluten vården och ambulanssjukvården. Det är med andra ord inte tillåtet med delegering av iordningställande och 54

samverkan 112 nr 1 2017

administrering av läkemedel i ambulanssjukvården. Möjliga åtgärder Reviderade föreskrifter, eventuellt undantag eller möjlighet till handräckning

Flera ambulansöverläkare har påbörjat ett arbete för att skapa en större följsamhet av rådande regelverk, men det talas tyst om saken för att inte skapa oro bland personalen. Hos vissa vårdgivare är idag instruktionen vid exempelvis hjärtstopp - att den icke legitimerade personen tar luftvägen och den legitimerade sköter läkemdelshanteringen. Förfarandet kan vara vanskligt ur ett patientsäkerhetsperspektiv då övning av luftvägshantering i regel lämnar en del att önska - men det möter i viss mån nu rådande regelverk. En revidering av föreskrifterna är ofrånkomlig över tid, då det nu står klart att flera stora landsting och regioner tydligt deklarerat

fleråriga anställningsvågor av ambulanssjukvårdare. Detsamma sker inom den slutna sjukhusvården, som behöver anställa fler personer till lägre kostnader än idag. Skatteunderlagsprognoserna ger helt enkelt inget utrymme att möta exempelvis sjuksköterskekollektivets lönekrav. Undantag att tillämpa föreskrifterna är också en sannolik väg, men i regel gäller undantag bara över en begränsad tid (normalt cirka 2 år åt gången). Den icke legitimerade gruppen specialenhetspoliser har meddelats ett sådant undantag. Handräckning av läkemdel har diskuterats. I praktiken innebär detta att iordningställande och administrering av läkemdel skulle kunna ske under överblick av legitimerad personal. Ansvaret stannar i dessa fall alltid på den legitimerade yrkesgruppen, vilket kräver förstärkningar av utbildningar i farmakologi (och allmän läkemedelskunskap). www.s112.se


bestämmelser ska tillämpas Det råder inget som helst tvivel kring handlingspraktiken inom ambulanssjukvården. Den icke legitimerade och nu starkt växande yrkesgruppen ambulanssjukvårdare bedriver hälso- och sjukvård enligt definitionen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), och i den dagliga verksamheten sker av logisk nödvändighet läkemedelshantering. Bestämmelserna i SOSFS 2000:1 ska således tillämpas.

Ambulansverksamheten är i sin särart av speciell karaktär och därför ställs särskilda krav på såväl organisation som på de enskilda sjukvårdarna. De krav som ställs i de aktuella bestämmelserna i SOSFS 2000:1 syftar ytterst till att värna patientsäkerheten. I nu beskrivna fråga om läkemedelshantering kan patientsäkerheten säkerställas genom att sjukvårdarna får ett legalt kvitto och ansvar för det som redan sker idag.

Socialstyrelsen kan medge undantag från tillämpningen av bestämmelserna i SOSFS 2000:1 om det föreligger särskilda skäl. Vad som kan utgöra sådana särskilda skäl får avgöras från fall till fall. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv av en läkare behöver kunna tillredas och ges till en patient efter en behovsbedömning av en särskilt utbildad sjukvårdare istället. Förfarandet kan aktualiseras vid exceptionella situationer eller händelser, vilket får anses vara förutsatta händelser för rikets ambulanssjukvård.

Genom ett legalt erkännande av nuvarande handlingspraktik (som kommer öka) kan det inte anses få nämnvärda konsekvenser för patentesäkerheten, då det redan av logisk nödvändighet är så att icke legitimerad personal hanterar läkemedel. Det finns synnerliga skäl att göra individuella behovsbedömning i linje med 3 kap. 9 § första stycket istället far göras av en särskilt utbildad sjukvårdsoperatör. Mot bakgrund av givet faktum att flera län nu anställer och under lång tid kommer anställa icke legitimerad sjukvårdspersonal måste varje vårdgivare försäkra sig om att

alla anställda uppfyller en högt ställd kravprofil för att kunna utföra sitt uppdrag, med beaktande av den bedömning som diskuterats ovan av patientsäkerheten. Det föreligger således mycket goda (nödvändiga) skäl att medge undantag från nuvarande regelverk. Förvisso är regelverket under förändring, men det går inte att utesluta att det kommer krävas överlappande åtgärder tills revideringar är slutförda. Eftersom en förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna medge undantag är att det föreligger särskilda skäl bör ett beslut om undantag vara begränsat i tid och gälla fram tills dess nya föreskrifter träder i kraft. Regelverk som ska tillämpas inom ambulanssukvården:

Särskilda bestämmelser om ambulanssjukvård finns huvudsakligen i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:10) om ambulanssjukvård m.m. och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälsooch sjukvård. ■

RAPS på Viking Cinderella den 27/4 Vårens branschkryssning för Räddningstjänst, Ambulans, Polis och Sjukvård (RAPS) är här! Branschkryssningen erbjuder ett antal goodiebags med förfest och fördrink. Boka på: www.vikingline.se/raps

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2017

55


krönika / Henrik Johansson

Rationella beräkningar bakom rekryteringsöppningen för fler icke legitimerade Flera landsting och privata vårdgivare (ambulansbolag) brottas med minskade skatteintäkter och hög personalomsättning. Mycket talar för att samhället går några tuffa år tillmötes och det är och kommer även bli ekonomiskt kännbart för svensk ambulanssjukvård. I storstadsregionerna råder sedan ett antal år svårigheter kring personalförsörjningen inom ambulanssjukvården, vilken är helt beroende av stabilitet och långsiktighet. Några landsting och privata vårdgivare anställer i detta nu ett stort antal personer för tjänst som ambulans- sjukvårdare. Den senaste yrkeshögskoleutbildningen som ledde fram till YH-examen i ambulanssjukvård lades ned då Myndigheten för yrkeshögskolan (MyH) inte såg några långsiktiga behov av ambulanssjukvårdare (baserat på förfrågningsunderlag och juridiska genomlyssningar). Utbildningen som tidigare fanns vid Örebro universitet och som ledde fram till högskoleexamen i ambulanssjukvård lades brådstörtat ned då bland annat Flisas dåvarande hållning var att det skulle vara legitimerad personal i ambulanserna. Vid MyH:s senaste branschförfrågning var det i stort enkom storstadsregionerna och ambulansbolagen som spådde ett behov av ambulanssjukvårdare. I Stockholm har det stora behovet av ambulanspersonal - en följd av en hög personalomsättning - resulterat i att privata vårdgivare (ambulansbolag) gått samman och startat en rekordkort ambulanssjukvårdarkurs för att kunna täcka sommarenoch höstens behov av personal. Det finns samtidigt arbetsgivare som helt fasat ut den icke legitimerade yrkesgruppen ambulanssjukvårdare med hänvisning till styrande och tvingande regelverk kring läkemedelshantering. Långsiktighet kräver ansvar Arbetslivet är den främsta drivkraften bakom vilka yrkeshögskoleutbildningar som startar och hur de är upplagda. Därför måste ambulansbranschen tala tydligt om deras verkliga behov och den ekonomiska verklighet som råder. Den prehospitala branschen måste reda ut läkemedelsfrågan en gång för alla. Ambulanspersonalens arbetsgivare måste finnas vid sjukvårdspersonalens sida vid

56

samverkan 112 nr 1 2017

prövningen av ansvarsärenden eller om tillsynsmyndigheterna slår näven i bordet. Jag har under ett antal år arbetat för att skapa en debatt i frågan om framtidens kompetensförsörjning för svensk ambulanssjukvård och ställer mig oreserverat på den planhalva som förespråkar en fungerande ambulanssjukvård där utbildningar måste leda till långsiktiga arbeten Ambulanssjukvården behöver ingen Svarte Petter utan långsiktighet och medarbetare som försäkras anställningstrygghet, det vill säga mer än ett sommarvikariat eller en entreprenadperiod. Det krävs kvalitetssäkrade utbildningar och en verksamhet som har modet att ställa höga krav från ax till limpa. Ambulanssjukvårdare måste få ett legitimt kvitto på den handlingspraktik som råder. Den legitimerade yrkesgruppen behöver också få garantier för att arbetsgivarna backar upp vid ansvarsärenden som är kopplade till journal- och läkemedelsfrågor. Utmana läkemedelsfrågan nu – dörren står på vid gavel Alla som tjänstgör inom ambulanssjukvården vet hur handlingspraktiken haltar med föreskrifterna. Det är inte hållbart. Ingen vårdgivare inom ambulanssjukvården har skickat en formell ansökan till Socialstyrelsen (SoS) om prövning av undantag från regelverken kring läkemedelshantering inom ambulanssjukvården. Polisen har tidigare ansökt om undantag och beviljats ett sådant. Varför exempelvis inte Stockholms läns landsting och dess kontrakterade vårdgivare inom ambulanssjukvården ingivit någon ansökan till SoS i frågan om undantag från regelverket är för många med mig en stor gåta. Särskilt med tanke på deras rekordrekrytering av icke legitimerad personal. De borde skicka en ansökan, för SoS kommer med största sannolikhet bifalla en välskriven ansökan, då följsamhet av föreskrifter är en grundbult i ett fungerande rättssamhälle. Även om ett undantag skulle ske under en begränsad tid, låt säga 2 år, så skulle det sända ut en tydlig signal om branschens strävanden och behov. Oskicket, att som branschorganisationer ligga som kamouflerade jokrar under radarn och chansa, gagnar absolut ingen.

Särskilt utsatt är den växande gruppen ambulanssjukvårdare som allt för länge mött en styvmoderlig och valhänt hantering. Ena dagen välkomna – för att nästa visas på porten. Nu har dock statsmakten via Myndigheten för yrkeshögskolan bestämt sig att stötta fler ambulanssjukvårdarutbildningar. Beskedet kom som ett följebrev efter stora regioner och landstings begäran fån högsta ort. Budskapet var lika tydligt som bestämt; vi behöver och ska anställa fler ambulanssjukvårdare snarast möjligt. Jag vill ånyo uppmana rikets ambulansarbetsgivare och dess högborgar Flisa, SKL och Vårdföretagarna att skyndsamt och seriöst uppmana sina medlemmar att hemställa Socialstyrelsen om möjlighet att meddelas undantag från skyldigheten att tillämpa 3 kap. 9 § samt 4 kap. 1 och 3 §§ i SoS föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården. Som sagt; dörren står öppen. Passa även på att påtala behovet av utbildningsplatser till högskolevärlden, så ska ni se att vi tillsammans kan få kajutan att lämna sitt grund.■

Henrik "Hoffa" Johansson, kolumnist henrik@s112.se www.s112.se


Snabb och smidig simulering

iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering. •

Två ihopkopplade iPads

• • • • •

Träna var och när du vill Skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt. Monitor med multipla parametrar, defibrillator och AED läge 83 ECG vågformer Visa EKG,ultraljud och provsvar

Bygg dina egna scenarior

ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • kontakt@allytec.se • www.allytec.se

57


ambulanssjukvård / Medicinsk teknik

ÄNDRADE KRAV för BÅRAR OCH BÅRSLÄDAR – får både ris och ros

Text: sven åsheden I förra numret av Samverkan 112 skrev vi om att Sverige och Transportstyrelsen satte egna regler 2012 som krävde 20g för bårar och bårslädar. Ett krav som endast två bårtyper levde upp till. Allfa Europe Premium och Pensi Multifunktionsbår.

Patient- Trafik- och Arbetsmiljösäkerhet 20g-kravet 2012 innebar höga kostnader, i mångmiljonklassen, för utveckling och krocktester på Allfa- och Pensi-bårarna.

T

ransportstyrelsens tidigare resonemang om 20g för bårar och bårslädar var i stora delar rimligt. 20g är ett riktvärde och hållfasthetskrav för flertalet fordon när det gäller lastsäkring och fasthållning. Transportstyrelsens representant i den europeiska standardiseringsorganisationen tycket att samma krav var rimligt även för ambulanser och sjuktransportfordon. Förslaget röstades ned av den europeiska standardiseringsorganisationen som tycket att uppgraderingen medförde orimliga kostnader både för användare och leverantörer. 10g för bår, bårsläde och dess infästningar är den standard som samtliga europiska tillverkare och beställare ska utgå ifrån. Punkt slut. Men Transportstyrelsen vidhöll sitt krav och Sverige blev därmed enda EU-landet som krävde 20g i alla riktningar. ändrade sig plötsligt Transportstyrelsen ändrade sig lite i det tysta den 1 juli 2016. I deras föreskrifter och allmänna råd TSFS 2016 kunde den uppmärksamme se att nu gällde samma 10g-krav i svenska ambulanser som i övriga europa. I Norden utförs det runt 3,2 miljoner ambulansuppdrag per år. Det vill säga i Danmark, Finland, Island, Norge, Åland, Färöarna, Grönland och Sverige. Nästan 35 % av dessa uppdrag utförs i Sverige. Enligt Transportstyrelsen inträffade det i Sverige 55 trafikolyckor, med ambulanser inblandade, under perioden 2010-2015. Siffran går inte att verifiera eftersom det saknas komplett statistik och siffran inkluderar allt från små och enkla incidenter till lite allvarligare olyckor. Olyckorna orsakade 93 personskador.

58

samverkan 112 nr 1 2017

Det var endast Allfa Europe (orange) och Pensis Multifunktionsbår (grön), som testades och blev godkända för 20g i alla riktningar. Flertalet bårtyper och leverantörer avstod 20g-testet på grund av kostnaden. För ambulansbesättningarna handlar det om att ha ett säkert vårdutrymme och att kunna transportera patienter på ett trafikoch patientsäkert sätt. Studier visar att ambulanspersonal drabbas av problem med nacke, rygg och axlar. Och det är i högre grad kvinnor som förvärvar dessa problem. Det finns ett behov av utbildning inom ergonomi och lyftteknik. Om det finns godkända produkter på markanden som förbättrar arbetsmiljön, då ska dessa användas tyckte till exempel den danska arbetmiljömyndigheten. Att backa till 10g innebär självklart för- och nackdelar, både för kunder och leverantörer. Exempel på motordriven bår

Vad tycker huvudaktörerna ? Pierre Kördel, VD, Ferno Norden AB. – Transportstyrelsens krav och önskan på 20g var helt rimlig när den förseslogs. Problemet blev att vi bröt oss ur standarden och skapade orimliga kostnader lokalt i Sverige. – Två saker är genomgående för all ambulansverksamhet i hela världen just nu - Ergonomi och Säkerhet. – Vi borde fortsatt bearbeta CEN för högre krav. Ser vi på USA så har de höjt kraven till 22g framåt och 26g i sida. Det är inte osannolikt att vi kommer få högre krav på sikt i Europa via CEN. USA höjde sina krav efter en gedigen problemanalys och har nu en bra motivation som kommer gälla i många år. Det saknar vi i CEN. – Vi bör arbeta demokratiskt för att höja och anaylsera säkerheten i hela EU, inte som enskild nation. – Ser man på den andra viktiga frågan, Ergonomi så har ju återanpassningen till CEN och 10g gett oss ett 20-tal bårmodeller att välja på istället för två. Det ser jag som en positiv utveckling. Matz Göthensten, försäljningschef Mago Scandinavia AB / Pensi. – Det sänkta kravet känns som ett hån mot en hel yrkesgrupp. Vi har en nollvision och en framtidsbild om att inga människor ska dödas eller skadas för livet i trafiken. – De som åker bak i vårdutrymmet har högre sannolikhet att skadas eller dö än de som sitter i framsätet. Särskilt om bår och bårsläde havererar. – Vi ser konkurrens som något positiv och håller fast vid kravet på 20g i alla riktningar. – I Sverige behöver vi en haverikommission, liknande den som finns i Norge. En organisation som genomlyser det som hänt och skett i ambulansen, så väl invändigt som utvändigt, i samband med en olycka. – Örebro har kvalitetssäkrat bårar och bårslädar, genom att låta medicinsk teknik sköta reparationer och underhåll. Bra idé ■ www.s112.se


Betald annonsplats

Förbundsordförande har ordet på alla och en var att sprida förbundets goda anda "Alarm-andan" som innebär att vi månar om varandra och har respekt för den viktiga samhällsfunktion vi besitter, således kommer min mandatperiod att gå i medlemmarnas tecken, vi ska stärka kollektivet, alltså öka antalet medlemmar och till det behöver jag er hjälp. Välkomna era kollegor till Sveriges enda ambulansfack!

Medlemmar, kollegor och vänner av stjärnan! – Det är med stor ära och ödmjukhet jag tackat ja till uppdraget att under de kommande två åren leda Ambulansförbundet vidare i tiden. Mitt valspråk kommer att bli "Det är vår tid nu". I valspråket finns olika slutsatser och målbildningar inbakade som kommer att vara en röd tråd under min mandatperiod. Att det är vår tid nu syftar till att Ambulansförbundet idag är ett etablerat fackförbund, vi håller vårt fackliga löfte och företräder våra medlemmar runt om i hela landet, det är vi som kan branschen och det är därför våra förhandlingar ofta ger ett gott resultat. Det är även till oss beslutsfattare och media vänder sig när dom vill veta hur vi upplever vår arbetsmiljö eller bransch, från oss får man klara och tydliga besked, vi säger som det är. Vi berömmer där det är på sin plats men vi slår också ner på det som vi anser kan innebära försämringar eller risker för våra medlemmar och kollegor, vår kritik är dock aldrig i avsaknad av konstruktiva förslag. Att det är vår tid nu syftar även till oss som medlemmar vare sig du är förbundsordförande eller vanlig medlem, det vilar

www.s112.se

Det våras för ambulansen Det våras på många vis runt om i landet, förutom att det innebär flera soltimmar, värme och att det knoppas i rabatten så byts kängor mot lågskor, täckbyxorna och det tjocka fodret i den grön-gula gore-texjackan tvättas och hängs in i väntan på nästa vinter på många stationer runt om i landet. I Ambulansförbundet möter vi en händelserik vår, när det gäller medlemsärenden och fackliga processer är läget förhållandevis lugnt, däremot sker det en del annan aktivitet. Vi är närvarande i flera olika branschfrågor och bevakar ständigt utvecklingen, här följer ett par exempel; Hot- och våld frågan kan tyckas uttjatad eller överdriven av en del men är mer aktuell än någonsin, situationen ute i Sveriges mest utsatta områden förvärras och beskrivs nu äntligen av beslutsfattare som förlorade områden utom kontroll, framväxten av parallella samhällen som vi tidigt varande för är ett faktum. Dessa samhällen och strukturer är inte bara ett direkt hot mot oss som verkar där utan även för majoriteten av dom människor som bor där, att vi inte alltid kan garantera dessa individer vård inom samma tidsfönster som andra är inte acceptabelt. Det våras även för ambulanssjukvårdarnas återtåg, utbildningar återupprättas i olika former och flera huvudmän deklarera sitt behov av den här yrkeskategorien,

ALARM AMBULANSFÖRBUNDET

Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

en intressant utveckling som vi välkomnar då vi alltid har värnat och organiserat all ambulanspersonal. Förhoppningen är att detta kommer gå han i hand med att Socialstyrelsen återigen ser över läkemedelshantering för icke legitimerad personal och/eller en legitimering av ambulanssjukvårdare, en process som vi också är högst delaktiga i. Vidare vill jag flagga för att ni som tycker att Ambulansförbundet verkar vara er grej och ert fackförbund, anslut er, den gamla devisen att ”tillsammans blir vi starka” är i sammanhanget ett ledord. Ni är många som hör av er och larmar om missförhållanden eller personliga ärenden så kan vi tyvärr inte hjälpa er om ni inte är medlemmar. Även om vi, som det ser ut idag, är etablerade och driver frågor både nationellt och lokalt inte sällan med god framgång så är det svårt att visa muskler i regioner där medlemskollektivet är lågt. Har vi anledning att driva en fråga så gör vi det ”in i kaklet”. Att ta steget över från ett avtalsbärande fackförbund eller som oorganiserad sätter er inte i någon svagare position som anställda. Ambulansförbundets medlemmar omfattas av exakt samma avtal! Avslutningsvis vill jag uppmana alla arbetsgivare som ännu inte har förstått att Ambulansförbundet har väldigt mycket att bidra med genom sina medlemmar, släpp in oss i samverkansgrupperna! Vi kan vara en del i att förbättra er verksamhet! Besök gärna vår uppdaterade hemisda på ny adress:

www.ambulansfacket.se

Gordon Grattidge Förbundsordförande Ambulansförbundet gordon.grattidge@ambulansforbundet.se

samverkan 112 nr 1 2017

59


magisterarbeten / Nominering nr 4 - 2017

Prehospital Psykiatrisk Resurs

– Bedömning och behandling av patienter med psykiatriska symtom prehospitalt. En kvantitativ studie. Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor har valt att nominera denna magisteruppsats med motiveringen att psykisk ohälsa bör uppmärksammas lika mycket som fysisk sjukdom eller skador.

V

arje år begår cirka 1100 människor i Sverige suicid (Socialstyrelsen, 2010). Det är den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15-44 år (Karolinska Institutet, 2016), däremot är suicidförsök vanligare bland kvinnor (SPES, 2016 och Socialstyrelsen, 2013). Det sker årligen cirka 15 000 suicidförsök i Sverige och uppskattningsvis har mellan 3-10 % av den vuxna befolkningen försökt att begå suicid minst en gång under sin livstid (Socialstyrelsen, 2013). Ångestsyndrom är mycket vanligt och drabbar upp till 25 % av populationen någon gång i livet (Öhman & Ruck, 2010, ss. 117-124 och Socialstyrelsen, 2010). Enligt Öhman & Ruck (2010, ss. 117-124) leder obehandlad ångest till att patienter riskerar att få ett kroniskt ångestsyndrom.

Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR) där en erfaren psykiatrisjuksköterska under eftermiddag och kväll dubbelbemannar en enkelbemannad sjuksköterskeenhet. Projektet syftar till att förbättra och skapa en mer enhetlig prehospital vård, minska stigmatiseringen samt identifiera lämpliga omvårdnadsåtgärder för patienter som lider av psykisk ohälsa genom; identifiering av patientgrupper, hur de ska triageras, behandlas samt vart de lämpligen kan hänvisas. Under tiden studien pågick larmade larmcentralen ut PPRenheten på 91 uppdrag där de misstänkte psykisk ohälsa. Patienterna bedömdes av en ambulanssjuksköterska och en psykiatrisjuksköterska. Av dessa har 42 patienter vårdats på plats eller blivit hänvisade till annan vårdnivå än sjukhus och 48 har transporterats till sjukhus. Patientgruppen hade en medianålder på 38 år och majoriteten av patienterna var kvinnor. De vanligaste sökorsakerna var ångest, missbruk och suicidbedömning. Hälften av patienterna har en psykiatrisk diagnos och flertalet

Inom ambulanssjukvården har uppdragen gällande psykiatrisk ohälsa ökat under de senaste åren. Behandlingsanvisningarna och vårdkedjor är enbart somatiskt inriktade och i dagsläget bedöms och behandlas psykiatripatienten ostrukturerat då ambulanssjuksköterskan saknar specifik utbildning riktade mot psykiatriska sjukdomar. Forskning har även visat att ambulanssjuksköterskan efterfrågar utbildning då de känner sig osäkra vid omhändertagandet av patienter med suicidtankar och annan psykisk ohälsa. Som ett led i att förbättra omvårdnaden vid psykisk ohälsa har Sahlgrenska Universitetsjukhus genomfört ett projekt,

Beatrice Palmgren Peder Nyström Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

Beatrice Palmgren 60

samverkan 112 nr 1 2017

har haft kontakt med psykiatrin tidigare. Vitalparametrar är bedömda på 65 patienter, dock endast fullständigt i fem fall. Nära hälften av patienterna kvarstannade i hemmet eller hänvisades till öppen vården. Eftersom psykiatrisjuksköterskan har möjlighet att ge läkemedel i hemmet åt patienterna kan detta göra det möjligt att lindra tillfällig ångest hos patienten samt ge patienten möjlighet att söka vård via öppenvården. Tjugotvå patienter har erhållit läkemedel och enbart två av dessa behövde transport till sjukhus. Författarna föreslår att denna möjlighet ges till ambulanssjuksköterskor efter erhållen utbildning. Möjligtvis krävs det omarbetade och utökade behandlingsriktlinjer gällande psykisk ohälsa för att ge ambulanssjuksköterskan ökade möjligheter att ge optimal omvårdnad till denna patientgrupp. Även införande och utbildning i bedömningsinstrument, t.ex. suicidstegen, kan öka kvaliteten på omhändertagandet. Författarna anser dock att omfattande studier och djupare granskning av journaler krävs då denna studie endast granskat det prehospitala vårdförloppet. ■

Peder Nyström www.s112.se


Psykisk ohälsa – Patienter med psykiatriska symtom Projektet innebar att en bedömningsbil, normalt enkelbemannad av en ambulanssjuksköterska, bemannades med en psykiatrisjuksköterska och en ambulanssjuksköterska. Textsammanfattning: sven åsheden

Fakta: magisterexamen

Fakultet: Högskolan Borås D-uppsats: Magisternivå, 15 hp. Specialistsjuk- sköterskeprogrammet med inrikt ning mot ambulanssjukvård, Författare: Ola Alfredsson och Jennie Andersson Handledare: Christer Axelsson Examinator: Björn-Ove Suserud

hänvisade till annan vårdnivå än sjukhus och 48 patienter transporterades till sjukhus, antingen till psykiatriakuten, BUP eller slutenvården. Patientkarakteristika

Ni har valt att undersöka och beskriva de uppdrag PPR-enheten larmades ut på utifrån patientkarakteristiska, symtom och diagnos samt beskriva omhändertagandet som ges av PPRsjuksköterskan utifrån bedömning, behandling och eventuell initiering av vidare omhändertagande i vårdkedjan. Varför detta val?

– Vi önskar beskriva de psykiatriuppdrag som en enhet larmas ut på utifrån patientkarakteristika, symtom och diagnos. Samt beskriva omhändertagandet som ges av en PPR-enhet utifrån bedömning, behandling och eventuell initiering av vidare www.s112.se

omhändertagande i vårdkedjan, säger Ola och Jennie. Under kvartal 4 2015 dubbelbemannades en Single Responderenhet, eftermiddag och kväll, med en ambulanssjuksköterska och en psykiatrisjuksköterska. Enheten fick benämningen Psykiatrisk Prehospital Resurs. PPR-enhet. – Under perioden larmades enheten ut på 91 uppdrag relaterade till psykisk ohälsa. Två psykiatrisjuksköterskor tjänstgjorde och behandlade vardera 28 + 63 patienter, säger Ola och tillägger; – 42 patienter vårdades på plats och kunde stanna hemma. 7 patienter blev

Av de patienter som bedömdes av PPRenheten var majoriteten kvinnor. 59 %. – Flertalet hade tidigare haft kontakt med psykiatrin och hälften hade en psykiatrisk diagnos. – Medianåldern för samtliga patienter var 38 år. Den yngsta var 14 år och den äldsta 95 år. Detta visar att patientgruppen som söker vård för psykiatriska besvär är relativt ung. – Ett fåtal bedömdes som farliga eller drogpåverkade. Avvikande beteende noterades i 13 fall. Några ville inte medverka vid triagering. Majoriteten ansåg sig som väsentligt friska. 15 patienter skattades som självmordsbenägna, berättar Jennie. Bedömning

Alla patienter blev bedömda enligt Emergency Sign and Symtoms - ESS-kod. Ångest, suicidbedömning och missbruk var bland de vanligaste ESS koderna. – Vår studie visar att nära hälften av

► samverkan 112 nr 1 2017

61


magisterarbeten / Nominering nr 4 - 2017

patienterna kunde stanna kvar i hemmet eller hänvisades till vårdcentral eller öppenvård. – Andra studier visar att det är patientens oro/ångest över hur allvarligt hens sjukdomstillstånd är som avgör om hen vill ha omedelbar kontakt med sjukvården eller inte, säger Ola Kanske är det så att när väl PPR-enheten är på plats och kan undersöka, behandla och eventuellt ge ett lugnande besked, då kan patienten åter ta kontroll över sin egen situation och tryggt fatta beslutet att stanna hemma. En vanlig uppfattning är att patienter med psykisk ohälsa är mer våldsbenägna än andra patientgrupper. – I vår studie var det endast en procent av patienterna som bedömdes vara farlig och fem procent som var drogpåverkade. – Det framkom också att ångest, suicidbedömning och missbruk är de vanligaste förekommande ESS-koderna, berättar Jennie. I Stockholms län var ångest den femte vanligaste anledningen till att söka sjukvård. Tyder på att ångest står för en stor del av vårdkostnaderna (Läkartidningen). – Bedömningskvalitetén kan troligtvis öka om en PPR-enhet består av en ambulanssjuksköterska och en psykiatrisjuksköterska, tror Ola. – SOS Alarm prioriterade 27 patienter, eller 30 %, som prio 1. Ingen av dessa bedömdes som prio 1 av PPR-enheten. Majoriteten stannade hemma, med eller utan vidare hänvisning, berättar Jennie. transport till sjukhus

Av de patienter som transporterades till sjukhus var fem triagerade som gröna, 19 som gula och 17 som orange. – Samtliga orange patienter transporterades till sjukhus. Av dessa 48 patienter, fick 26 skjuts av PPR-enheten, säger Ola. I Göteborg där studien är gjord har ambulanssjuksköterskan möjlighet att erbjuda taxiskjuts för de patienter som inte är i behov av vård under transport. Patientkategorin som är gående och själv accepterar färdsättet. – Detta gjordes inte i något fall under studiens gång, däremot kontaktades regionens liggande sjuktransport i ett fall. – Eventuellt skulle en betydande del 62

samverkan 112 nr 1 2017

av PPR-enhetens uppdragstid ha minskat om ambulanspersonalen ringde efter en sjuktransport istället, tillägger Jennie. patienter som stannade hemma

Studien visar också att samtliga patienter som kvarstannade i hemmet triagerades som gula eller gröna. Vitalparametrarna som skulle undersökas var andningsfrekvens, puls, blodtryck, saturation, kroppstemperatur och medvetandegrad. Tio procent av patienterna ville inte medverka i undersökningen av vitalparametrar. Vitalparametrar bedömdes på 65 patienter, dock endast fullständigt i fem fall. – Vårt förslag är att ambulanssjuksköterskan alltid startar med en fullständig somatisk bedömning innan den psykiatriska bedömningen tar vid, tycker Ola och Jennie. – 80 % av patienterna uppger sig vara väsentligt friska, ändå har 54 % en psykiatrisk diagnos och 83 % har tidigare haft kontakt med psykiatrin. – Detta kan eventuellt visa på att även patienten negligerar den psykiatriska diagnosen och kallar sig väsentligt frisk då hen inte har några fysiska sjukdomar, säger Ola – Vår studie visar att detta kan vara en av anledningarna till att patienter i så stor utsträckning ser sig själva som friska även om de har en psykiatrisk diagnos, tillägger Jennie. –Tjugofem patienter fick suicidmisstanke som ESS-kod men endast 15 bedömdes vara suicidbenägna enligt suicidstegen. – En kunskap som projektet gav är att suicidstegen, som för första gången används prehospitalt, kan triagera suicidpatienter till rätt vårdnivå och läras ut till all ambulanspersonal, säger Ola och Jennie. SOS Alarm har identifierat en stor andel av patienterna med psykisk ohälsa korrekt, eftersom en så hög andel av PPR-enhetens patienter hade en tidigare sjukhistoria av psykisk ohälsa. Lite oklart om det beror på att inringaren har talat om att det handlar om psykisk ohälsa och/eller berättat om tidigare psykiska diagnoser. – Kan också bero på att larmoperatören varit så pass lyhörd att denna patientgrupp fångats upp, säger Jennie

I Västra Götaland har antalet ambulansuppdrag relaterade till psykisk ohälsa ökat med 98 %. En indikation på att ambulanssjuksköterskan bör vara mer utbildad och ha bättre möjligheter till att omhänderta denna patientkategori. Läkemedel

I projektet hade psykiatrisjuksköterskan möjligheter att ge läkemedel i hemmet, något som ambulanssjuksköterskan saknar delegering för. Detta gjorde att flertalet patienter kunde få vård i hemmet, för att sedan hänvisas till primär- eller öppenvården. Något som avlastar sjukhusets resurser. 22 patienter i studien fick läkemedel på plats och endast två av dessa transporterades till sjukhus. Traditionellt tar ambulanssjuksköterskan med patienten till sjukhus då läkemedel administrerats. Psykiatrisjuksköterskan gav läkemedel enligt generell läkarordination. Enligt psykiatrins riktlinjer kan patienter erhålla läkemedel och därefter hänvisas till annan vårdnivå. Då antalet vårdplatser inom psykiatrisk slutenvård har minskat kan detta vara ett bra sätt. Patienten får hjälp i den akuta situationen men uppföljning sker inom öppenvården. – Ett sätt att förbättra omhändertagandet av psykiatriska patienter prehospitalt kan vara att ambulanssjuksköterskan erhåller samma möjlighet att ge behandling och hänvisa patienter, – Studien visar också att psykiatriska och somatiska bedömningar tar ungefär lika lång tid. Det finns eventuellt utrymme för att PPR-enheten kan vara disponibla för nya uppdrag om andra transportsätt används, avslutar Ola och Jennie. ■

Visste du att... ... Psykiatriambulans har funnits i norska Bergen sedan 2005. Den är bemannad med en psykiatrisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Den hade 2 186 uppdrag år 2013, 71 % var psykiatri och 21 % somatiska. Källa: Politiforum, 2016

www.s112.se


Nu är vi på gång! Nilsson XC90 Ambulans rullar för fullt på vägarna med högre säkerhet, framkomlighet och med en arbetsmiljö speciellt utvecklad för att underlätta för både patient och sjukvårdare. Bra sjukvård under säker transport!

Kontakta oss gärna för mer info.

0430-49050 info@nilsson.se

www.nilsson.se

Första Hjälpen Konsulten söker instruktörer

Tel: 0430-490 50

Har du erfarenhet från ambulanssjukvård, akutsjukvård eller räddningstjänst?

www.nilsson.se

Grattis

Är du intresserad att tillsammans med vårt team på Första Hjälpen konsulten utbilda våra kunder inom Första Hjälpen och krishantering samt Brand- och riskhantering.

SÖDRA ÄLVSBORG - VGR

Stefan Good och Mikael Andersson hämtar en singel responder.

Omfattning efter behov. Antingen som egenföretagare eller som anställd per timme. Kontakta oss för mer information. Första Hjälpen Konsulten är ett av Sveriges ledande konsult- och utbildningsföretag. Helhetsleverantör inom första hjälpen, kris samt brand- och riskhantering. Våra kunder finns i flera olika branscher inom både privat och offentlig sektor, kommun, landsting samt ideella föreningar och organisationer. Vi utför även konsultuppdrag inom våra olika affärsområden. Samtliga instruktörer har direkt anknytning till dagens ambulanssjukvård eller räddningstjänst med gedigen branscherfarenhet. De flesta utbildningar sker ute hos våra kunder där vi också genomför olika praktiska övningar. Våra utbildningar genomförs i hela landet - rikstäckande.

Kontaktperson: Annika Mark Marknad- och Försäljningschef Tel: 070 674 47 50 annika@forstahjalpenkonsulten.se

REGION HALLAND

Karl Justh lämnar över 1:a XC90 Ambulansen till Björn Evertson Region Halland.

www.s112.se

Läs mer på vår hemsida: www.forstahjalpenkonsulten.se

samverkan 112 nr 1 2017

63


forskning / PreHospen

en återkommande träffpunkt för prehospitalt intresserade Sedan många år tillbaka är en dag i mars vikt för en forskningsträff kring prehospitala frågor. Text: henrik johansson FOTO: Rebecca Lindholm

PreHospen vid Högskolan i Borås etablerades 1999 med ekonomisk uppbackning av Västra Götalandsregionen. Budskapet var då tydligt; här ska bedrivas forskning inom prehospital akutsjukvård.

R

edan 1995 startade de första prehospital kurserna för anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor vid Högskolan i Borås. Den första specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska startade i Borås. Den blev en vägledande modell till den första kompetensbeskrivningen för ambulanssjuksköterskor i Sverige. Forskningen om hjärtstopp utanför sjukhus kan i många avseenden sägas vara världsledande och har skapat flera intressanta forskningsprojekt inom området. Vid PreHospen arbetar fem professorer, två biträdande professorer, en docent, sex postdok, fem doktorander, en universi-

tetsadjunkt och en forskningskordinator. Forskningen är flervetenskaplig och spänner över ett fält med larmcentral, ambulanssjukvård, akutmottagning och primärvård.

Forskningssymposium den 9 mars 2017

Vid symposiet möttes vi deltagare av en historisk resa. Högskolans personal var klädda i kläder från 50-talet och det fanns en utställning med bilder och text som blev en resa i tiden som Rebecca Lindholm, Birgitta Wireklint Sundström och Johan Norling hade samordnat på ett föredömligt sätt. Vi var ett 50-tal som gästade symposiet. Det var aktiva ambulanssjuksköterskor, alarmeringssjuksköterskor från SOS Alarm Sverige AB och förstås många forskare. Moderator för dagen var Hanna Maurin Söderholm, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT jämte Magnus Hagiwara Andersson, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.

Martin Hultin och Jonas Kängström, båda ambulanssjuksköterskor sedan 2001, berättade om sin forskning runt belastning i samband med förflyttningar av patienter; En jämförelse mellan två bärsystem, Pensibår och Allfabår. Båda såg att det fanns få studier gjorda av ambulansbårar och tog sig an uppgiften. Momenten i studien var, urlastning, uppför trappa, flytt av patient till bår, förflyttningar av bår med patient i planläge och nedför trappa. Vid försöket gjordes en mätning av puls och så kallad borgskala.

Vad sker med oss vid larm

Doktoranden och ambulanssjuksköterskan Kåre Karlsson berättar om sin forskning kring arbetsrelaterad stress. En mycket intressant studie som vill kartlägga varför personal inom ambulanssjukvården är överrepresenterade i vissa sjukdomar. Kåre har baland annat mätt graden av

Ett 50-tal personer gästade symposiet. Det var aktiva ambulanssjuksköterskor, sjuksköterskor från SOS Alarm och förstås många forskare.

64

samverkan 112 nr 1 2017

www.s112.se


kortisol när en ambulansbesättning inte vet vad som väntar dem. Vissa typer av larm stressar upp personalen mer. Vid trafikolyckor kan man se sex gånger så höga kortisolvärden 1-2 timmar efter larmet. Vem kan saluföra ett ANTI-STRESS-KIT var en av frågorna som slungades ut till auditoriet?

ambulansuppdrag

Det utförs 3,2 miljoner ambulansuppdrag per år i Norden. Glenn Larsson, ambulanssjuksköterska i Halland och doktorand (aktiv i Flisa) berättar om Flisas strävan att samla in data från ambulansorganisationer. Ambulanssjukvården kostar cirka 4 miljarder årligen i en fördelning mellan 21 huvudmän. Flisa har startat ett arbete för att skapa ett nationellt ambulansregister. Olika internationella register diskuterades och det gick inte att ta miste på ett stort intresse för frågor om statistik och statistisk osäkerhet. Katarina Jood, överläkare och specialist

i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset berättade om det lokala strokeregistret "Väststroke" som hon arbetar med. Ann-Louise Andersson, sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden presenter en affärsplattform - med en ny form av samtalsmetodik. Syftet är att det ska ske en kvalitetsförbättring med införande av en ny utbildningsmetodik och handledning. Deltagarna fick ta del av en informationsfilm där metoden presenterades. En avsikt är att kunna vägleda vårdsökande till rätt vårdnivå. Nina Rawshani, akutläkare och forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra berättade om studier kring beslutsstöd på larmcentral, rörande larm om bröstsmärta. Diskussion om hur man kan använda prio 1 så effektivt som möjligt och hela tiden med förståelse för de resurseffektiviseringar som vården står inför. Det var välgörande att höra en forskare som också beaktade landstingens krav på

resursanvändning, vilket kanske kommer bli allt vanligare i olika forskningsprojekt, det vill säga att vårdmodeller också balanseras mot vad de kostar i kronor och ören. Jakob Lederman, doktorand (KI) och ambulanssjuksköterska i Stockholm föreläste på temat "När patienten inte följer med". Jakob beskriver ett okontrollerat system med stora skillnader i riket, både avseende organisation och kompetens. Efter en gripande inledning om ett larm en sen natt på våta gator i Stockholmsnatten till en vårdsökande med tidigare bröstsmärta, så redogjorda Jakob för sin pågående forskning. Tiden från larm till patientmötet kan definieras som förberedelsefas. I detta skeende har attityden betydelse, bland annat för patientsäkerheten. Vilket patient- och anhörigperspektiv har vi på väg till patienter? En av frågorna som Jakob söker svar på i sin forskning.

När det kommer till HLR, är det kvalitet som gäller! Effektiviserad träning - spar både tid och pengar. Mät för att förbättra - enkelt uttryckt, när man vet bättre, gör man bättre. Förbättra kompetensen genom enkel och återkommande utbildning, korta och täta träningstillfällen (LDHF) mer än fördubblar bibehållandet av HLR-färdigheter.

Öka kompetensen - kvalitet räddar fler liv!

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2017

65


forskning / PreHospen

► Han belyser också en utbildningsparadox, där förväntningar i utbildningen sällan korrelerar med den kliniska vardagen som möter ambulans- personalen. Ensamheten i beslutsprocessen och avsaknaden av definitioner och strukturer är saker som verksamheterna måste komma tillrätta med, enligt Jakob. Huvudfrågan i Jakobs forskning är att söka svar på vad som händer när patienter inte följer med ambulansen till sjukhuset. Lederman menar att samverkan är en grundläggande förutsättningar för en god vård. Avsaknaden av konsensus skapar risker. En obruten vårdkedja är möjlig att förverkliga, berättade Jakob. Andreas Claesson, Med Dr, Karolinska Institutet berättade om ett unikt forskningsprojekt vid hjärtstopp utanför sjukhus. Andreas vill se ett defibrillatorregister via larmcentraler och fler drönare med hjärtstartare då antalet publikt använda defibrillator har ökat. Flygande drönare förevisades och Andreas berättade om den långa raden av tillstånd som behövs för att flyga med drönare. Tanken är att drönaren utrustade med defibrillatorer ska kunna operera exempelvis i maritima skörgårdsmiljöer. Under testen med drönare har man genomfört lyckade flygningar i vindförhållanden på cirka 20 meter per sekund. Svenska Livräddningssällskapet har utvärderat hur drönare även ska kunna användas för avsökning av vattenområden. Det pågår ett försök vid livräddarstationen i Tylösand, som visat sig mycket användbart i olika övningsscenarior. Christer Axelsson, ambulanssjuksköterka vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och biträdande professor vid PreHospen/ Högskolan Borås berättade om en studie där man vill undersöka om passivt benlyft kan öka överlevnaden vid HLR. Forskningen har stött på vissa svårigheter då den etiska bedömningen inte givit forskarna möjlighet att praktisera metoden fullt ut vid insatser i samband med hjärtstopp.

nationell styrning viktig

Med tanke på att ambulanssjukvården i Sverige utför cirka en miljon uppdrag per år till en kostnad av drygt 4 miljarder kronor så är nationell uppföljning och styrning viktig. Som Samverkan 112 tidigare rapporterat så ökar antalet icke legitimerad personal i ambulanssjukvården, vilket medför stundande förändringar i förordningar mm. 66

samverkan 112 nr 1 2017

Några tankar om framtida forskning

Det är inte rimligt att vartdera landsting själva ska avgöra hur verksamheten ska bedrivas och vilka mål och resultat som ska uppnås. Redan idag ser vi hur verksamheten spretar och är långt från likformig. Forskningen som idag bedrivs vid Högskolan i Borås och andra lärosäten är viktig, men behöver kompletteras med mer tvärvetenskapliga studier. Ambulanssjukvården är alltjämt en del i samhällets kris- och katastrofberedskap och lika mycket medicinsk räddnings- som sjukvårdsaktör. Med tanke på de besparingar som många landsting gör så måste ekonomisk forskning på området ske i linje med juridiska genomlyssningar. Vid symposiet var det en av föreläsarna som lyfte de ekonomiska frågorna. Nina Rawshani, akutläkare och forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra var tydlig med att sjukvård handlar om prioritering med pengar, det vill säga vad olika ting och åtgärder får eller kan kosta. Pengarna inom sjukvården kommer från skatter och dessa medel skulle kunna ses som opersonliga utbytesinstrument med endast monetärt värde. Inte sällan sker prioriteringar inom landstingen och beroende på inflödet av skatteintäkter påverkas olika verksamheter. Landsting/Regioner med mer pengar har i regel också större möjlighet att förverkliga forskningsvärldens ambitioner. Landstingen/Regionerna har påbörjat en reformation av bland annat ambulanssjuk- vården i den meningen att flera stora län nu hårdsatsar på en större personalplanering. Det går inte att blunda för att icke legitimerad ambulanspersonal har i regel 30 % lägre lönekostnad än specialistsjuksköterskor.

Det var oerhört intressant att ta del av två diametrala ståndpunkter med avseende på bemanningsfrågan. Jag upplevde att Veronica förespråkar en modell med diversifierad bemanning, det vill säga ambulanssjuksköterska och ambulanssjukvårdare medans Birgitta förespråkade en ordning med legitimerad personal på båda stolarna i ambulansen. Jag frågade om inte en variant på dessa två åsikter, men tanke på nu inslagen väg med fler YH-utbildningar, kan vara att stärka den icke legitimerade yrkesgruppen med fler högskolebaserade utbildning i likhet med den utbildning som tidigare bedrevs via Örebro Universitet samt ökade mandat att också få lagligt stöd att göra det många ambulanssjukvårdare redan gör idag (d v s iordningställande och administration av läkemedel). Dessa och många andra frågor ligger framför oss. Dagen avslutades med mingel och snittar. ■

legitimerad personal på båda stolarna

Under lunchen vid symposiet kom jag i samspråk med forskarna Birgitta Wireklint Sundström och Veronica Lindström, som båda har gedigen erfarenhet som lärare. Vi språkade om ambulanssjukvårdens utveckling de senaste decennierna och om yrkets olika professioner.

Henrik Johansson i samspråk med forskaren Birgitta Wireklint Sundström

www.s112.se


25-26 april 2017

67


marknadsnyheter / Blandat

Nya Motorola MTP6650

över 1 miljon bildelar på nätet Bildelar från 627 tillverkare & leverantörer.

Prenumerera på nyheter och specialerbjudanden via e-post. www.topreservdelar.se

Motorola har utrustat terminalen med sin senaste mottagare vilket ger radion samma goda samtalskvalitet över ett större täckningsområde. Av samma anledning har enheten en ny sändare med 2,7W (Klass 3) uteffekt. Den inbyggda satellitmottagaren i Motorola MTP6650 stöder nu inte heller bara GPS utan även satellitpositioneringssystemen Glonass och Beidou, så kallad MultiGNSS. Med integrerad Bluetooth 4.0 LE ger terminalen förutom stöd för trådlösa audio- och datatillbehör också bättre möjlighet att positionera enheten inomhus. Fler faktorer har förbättrats för att göra radion framtidsäkrad, MTP6650 är snabbare, har utökat minne och är förberedd för Wi-Fi. Den nya standardiserade SMA-anslutningen ger ett bredare antennutbud samtidigt som terminalens stöd för yttre antenn ger goda förutsättningar att använda terminalen effektivt i fordon.

MobiMed Smart i Mer än 1 700 ambulanser

En varningsljusramp med både blått och orange ljus i samma varningsljusramp. Nya effektiva blixtljusmoduler ger ett kraftfullt blixt-ljus med högt uppmärksamhetsvärde. LEGION DC är EMC godkänd R10 och R65 godkänd för orange, TA1 och för blått TB2. Ljusramperna är fullutrustade med blixtljusmoduler i alla positioner! Rampen har även dag/natt koppling. Finns i längder från 1092 upp till 1524 mm. En tvåfärgad ljusramp med snabb växling mellan färgerna. Passar alla typer av utryckningsfordon där man använder blått ljus för utryckning och orange ljus för varning.

Nu har ambulanspersonalen i Södra England tillgång till patientens sjukdomshistoria direkt på olycksplatsen. Genom en enkel knapptryckning på en digital läsplatta får nu ambulanssjukvårdarna i Södra England upp nödvändig patientinformation direkt vid olycksplatsen. Det kan röra sig om patientens vårdhistorik, information om patientens läkemedelslista eller allvarliga allergier - något som kan vara direkt livsviktigt vid behandlingen av en patient. “Detta är en oerhörd förbättring för ambulanspersonalen, tidigare har vi arbetat i blindo - helt utan information” säger Georgie Cole, från ambulanssjukvården i South Central Ambulance Service, England. Vårdpersonal på regionens 600 sjukhuskliniker kan därigenom följa ankommande patienters medicinska status och stödja ambulanspersonalens arbete. Med detta hjälpmedel kan man nu fatta bättre beslut om till vilken klinik patienten ska transporteras och vårdpersonalen ges möjlighet att bättre förbereda behandlingen. MobiMed Smart är en vitaldataövervakning (t.ex. EKG och blodtryck) och beslutsstödslösning för den prehospitala vårdprocessen som inkluderar en elektronisk patientjournal som kan integreras med nationella hälsooch sjukvårdsregister samt sjukhusens akutmottagningar och patientadministrativa system. Lösningen är serverbaserad, används på läsplattor och är optimerad för att kunna brukas under tuffa förhållanden i en prehospital miljö med dålig eller ingen mobil kommunikation

HBA Fordonsteknik AB Per Lundberg. Tel 08-88 09 00, Mail: per@hba.nu

Ortivus AB Rikard Hellqvist. rikard.hellqvist@Ortivus.com eller mobil 0730-59 56 56.

Celab Communications AB Kontaktperson: Joakim Forsberg. Tel: 0303-24 60 36

nya tvåfärgade LED Varningsljusramper

68

info@topreservdelar.se

samverkan 112 nr 1 2017

www.s112.se


ELDNING TIDIG VÅR

Bild: 8x6 rutor 21-17_OWC 4124

VILJA REKLAMARE STRÖM

Foto: David Lundin

DE FRIA

KAVALKADEN

Bild: 5x4 rutor 21-17.JPG

AVGUDA LERDUVESKYTTE FRUSET I SERIERUTA

LILLA FRI- MISSEN RESODOLFFRU I DET NERAR SYLVESTERTIDEN FRIA

EXTAS

GLANS OCH GLANSEN

SOM FEM

HAR SITT VERK GEGGAMOJA

Foto: Sjöräddningssällskapet

KAN MILITÄR TIDNING HUVUDVARA BONAD MAGASIN

LÄSK OFTA MED LISTNING ACK FIRAS 31/8

ROND SES STUNDOM VIT

OMRÅDE FÖR MILITÄR

VÄRLDSCUP UTAN KLANGER

TOPPSKIKT

LANTERNA ANDFÅGEL

BADAS I

BOGSERAR

KVARN

FÖLJE ARROGANSEN MOT FOLKVALD

4SPÅRSSKIVA IHOP

DOMÄNNAMN CYPRESSVÄXTER ODEN

UPPSKATTA

OXUDDE 21-17

FÖRE ERICSSON FÖRR GURU

KVINNLIG SLAV I HAREM

GRÄS OCH VIBRERA

HAR ÄLDRE INNE

FATET KILLE I SKO- ORSAKAR KANSKE LAN

TRAPPOR KORT IHOP

Arkivfoto

RÖTT KORT

STÖRS- KARANTA ANTATÄNEN LET

GÅRDSPLATS

NAMN PÅ GOA GUBBAR? RYKT

TRAVERS

KÄRRA FORTFARANDE

MOT FINLAND NAGLAS

UTGÅNGSPUNKT

TRUTAR

PLATS KUTTFÖR RE- RASJU SANDE

KONSTFILOSOF

NANOGRAM ÄR NOG DEN FÖRSOVDA

HENNES NAMN ÄR 9/9

BREVSLUT

INDRA DOSAN

TOMRUM HAR RIDHÄSTEN GENLJUDIT

Foto: Kustbevakningen

Bild: 7x5 rutor 21-17_DSC_ 0014

TRÄD

FÖRST

FÖRHINDRA HALKRISK KAN DET I FOGARNA

LÅG RÖST

ALVARET Foto:LÄGGER Polisen

Vinster:

3 vinner tre trisslotter var!

www.s112.se

HAR SIN EGEN DIVISION

När Du löst korsordet, mejla de tre lösenorden till: info@s112.se - eller posta dem till: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

BÖR JU GÅ RÄTT GAMMAT

KORS

MINNESANTECKNING

KORT LÄKARE

PÅVERT

Märk mailet eller brevet ”Kryss 1-2017” OBS! Glöm inte att skriva Ditt eget namn, adress och telefonnummer! Svaret ska vara oss tillhanda senast den 31 maj 2017.

samverkan 112 nr 1 2017

69


Lösning och vinnare till korsord i nr 5&6 -2016

H

Bild: 8x6 rutor 92-16_ Single Responder

KANALSTAD

Många av våra läsare tog sig an Krysset i förra numret av Samverkan 112. Bland dem som kryssade rätt har vi lottat ut 9 st Trisslotter.

Vinnare denna gång blev: Bertil Sandström Berit Lindstedt Lennart Böök

GRATTIS!

E

KANSKE ASKAR KALT PRISTAFÖR NYGAREN PILLERBRUKAR DOSER SILVER

N S

A M S T E R D A M

INNOVATION

N Y H E T

ÄR TUNGT ATT BÄRA

VOLUMINÖST FIGURERNA

S T O R T

MATREGLER

NALLE FÖR BJÖRN SJUNGA GLATT

O K E T S

KRONOR GAMMAL PERSISK VALUTA

K R

S K E P N A D E R N A YTMÅTT HAR DRAR LÄGRE OFTA TJÄNSTE- RÖD VID GRAD REA TRÄD OCH PÄRMÄNDAMÅL

L

BÄRKRAFTIG ÄLDRE ULLMANN

P O L

L

L I E SLAGREDSKAP

MAKT I VÄST

MJÄRDEFORM

S

FIKTIV PRIVATDECKARE SELEN FRYSTA SKORPANS

A R

INLEDANDE EFTER IOGT

I N I

M I N T

RYMDFIGUR

S V E N T O N S E

FÖRDRÖJD

S E

L

SVISCHAT ROBUST

@ I HULL

S U S A T

P R

LENA NYMAN DOV

P O L BROTTSJÖ

T I A L

E T

PYTTEMÅTT I KÖKET

M L

Bild: 6x4 rutor 92-16_ Brandman

FÖRE KLÖVVISS STRUK- DJUR TUR

S T U D I E T E K N I K

B A G A G E SKRIVNING

K

KAN TRANKYSS SPIRA- SMAKA TION KOXA

I S A S S I S T E N T E R N A

A R K I V METOD FÖR PLUGGANDE KOLLAR TULLEN

Vinnarna fick 3 Trisslotter var.

GÖR ASBESTCEMENTUPPEN ROR MAGASIN

L N

MITTPUNKT START PÅ X-ANTAL HJUL

ENTLEDIGAD

A

N A V

GRADTAL 45 FÖR STRECK

VIRRVARR

N O F

FARAO JAGAR OM NATTEN

K A

BERGSTOPP UNDER ISEN

F

I V Ä G R U L L N I N G

I S E N S N Y A V A P E N

V Å G

Bild: 8x6 rutor 92-16_Sandcat.jpg

OXUDDE TRÅNG 92-16 FARLED

AFFÄRS- FLAMMA FÖR STÄLLNINGAR- SVETSARE NA

G A T T ACETALDEHYDEN METALLSTÅNG RUNT KLOCKSLAG

PRONOMEN TURKISK STAD

E R

OLJEVÄXT HAWAIIKRANS

T E N

T E

FÖRUTSÄGA DOV STÖT

D

KRICKA INDISK DELSTAT

A N D

AMFORA BEVANDRAD

LYSER TÄND

HAR SIN EGEN KVIST

N O A

PÅHOPPAD

G

U R N A

S E G R A R I N N A ARKMAN

L

S P Å

C I R K A T I D E GULDMEDALJÖS

A

R A P S

E T A N A L E N BLADDRYCK FÖRNIMMA

AVRUNDNINGSTEXT I BREV

TJUGONDE

A N S A T T

marknadsnyhet

SRAG.se Under 2017 startar Samverkan 112 upp en social mötesplats på nätet för blåljusnostalgiker. Registrerade användare kan där dela text, bilder och videoklipp med den gemensamma nämnaren att det berör blåljus från förr. Innehållet på SRAG.se ska i stort vara användargenererat, som på Facebook fast lite enklare.

SAMVERKAN

Uppdaterade notiser från blåljussverige varje dag

Ladda ner samverkan 112 appen gratis i Google play eller App Store. Prenumerera på tidningen: www.s112.se/prenumerera/ www.s112.se/butik/ Betala med Swish

70

samverkan 112 nr 1 2017

www.s112.se


Låt oss presentera LUCAS 3 bröstkompressionssystem ®

Bevisad. Smart. Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Med över 12 års klinisk erfarenhet, presenterar vi nu den tredje generationen av LUCAS bröstkompressionssystem. LUCAS 3 bröstkompressionsstem har förbättrade funktioner som underlättar underhåll och hantering, samtidigt som det upprätthåller ett konsekvent blodflöde från och med ögonblicket den startar, vilket ökar chansen för ett positivt resultat för patienten.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3 bröstkompressionssystem samlar nu data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

“Den är enkel och smidig att använda, och den är liten och kompakt.” Läkare Charles Lick, Medical Director, Allina Medical Transportation

För vidare information, vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på info.nordic@physio-control, tel. 0770-870 120

Physio-Control är nu en del av Stryker. ©2017 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, U.S.A. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare.


POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

IPM Ulricehamn.

VÅRT UPPDRAG ÄR ATT DU SKA KLARA DITT. Det är en hel vetenskap att klä sig rätt. Vi hjälper dig som arbetar utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer. Med våra klädsystem kan du koncentrera dig på ditt arbete och känna dig helt trygg.

WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00

bladderbar1-2017  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you