Page 1

Förbundsfullmäktige Ff § 26/2011–10–25


Räddningstjänsten Storgöteborg 2011 Diarenummer: A400/10 omslagsbild Anna Dyne. Tobias undersöker brandmannen Keys rökdykarradio under ett torgevent i Haga. grafisk form Rickard Örtegren foto Anna Dyne (7, 9, 23, 39, 48) Rickard Örtegren (11, 56) Annika Boberg (28, 35) Patrik Wennebäck (43) Lindome station (45) Tryckt på Multidesign Original White Sandstens Tryckeri AB, Göteborg hösten 2011


Handlings program Så enkelt – och så svårt – är det. Detta är den övergripande målsättning som all Räddningstjänsten Storgöteborgs verksamhet strävar efter. I denna skrift vill vi berätta om vår organisation, verksamhet och vad vi tänker göra de närmaste fyra åren för att nå dit.

2011–2014 nils andréasson direktör


En ny mandatperiod har påbörjats,

och handlingsprogrammet för de närmsta fyra åren är färdigskrivet. Som ny ordförande för Räddningstjänstens förbundsstyrelse känns det mycket spännande att få vara delaktig i det här dokumentet, och att få leda styrelsens arbete i dess intentioner. Den gångna sommaren har präglats av extrema händelser i vår närhet, som vi inte trodde skulle kunna hända. Jag tänker förstås på de fasansfulla vansinnesdåden i Norge, och upploppen i Londons förorter där butiker plundrats, byggnader satts i brand och människor skadats. Dessa händelser väcker en del frågor. Efter vilka tänkbara scenarier ska räddningstjänsten och andra instanser som polis och sjukvård dimensioneras? Kan vi ha en beredskap för att det allra värsta kan hända? Det fi nns inget enkelt svar på de här frågorna, och det är här politiken kommer in i sammanhanget. Det politiska ansvaret är förstås att ge de resurser och övriga förutsätt ningar som kan förväntas, men det är också att förebygga genom att samverka mellan de olika politikområdena, såsom polis, socialtjänst och skola så att vi minimerar risken för att den här typen av händelser inträffar. men om det ändå gör det, så ska samhället stå rustat för att ta hand om det på bästa sätt. medborgarna måste kunna lita på att vi fi nns där när de behöver oss. Räddningstjänsten har ett mycket stort förtroende hos allmänheten, och det förtroendet ska vi vårda och till och med se till att öka. Jag hoppas att det här handlingsprogrammet ska vara en vägvisare för att vi fortsätter jobba på samma sätt som tidigare, men också utvecklar organisationen efter de utmaningar vi har framför oss. ingrid andreae ordförande


1:1

Begreppet Räddningstjänst

6

1:2

Ansvarsfördelning – allmänhet, kommun och räddningstjänst

7

1:3

Ansvarsfördelning - stat och kommun

8

1:4

Uppdrag

10

1:5

Vision

10

1:6

Verksamhetsidé och -strategi

10

1:7

Varför förbund?

12

1:8

Handlingsprogrammet

13

2:1 2:2

Den allmänna riskbilden för Storgöteborg

14

Riskbilden för respektive kommun

19

3:1

Organisation

24

3:2

Plan för förebyggande insatser

25

3:3

Aktör i samhällsplaneringen

26

3:4

Information och rådgivning

27

3:5

Utbildning

27

3:6

Tillsyn

27

3:7

Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

29

4:1

Beredskap

30

4:2

Resurser - enheter och ledningsfunktioner

32

4:3

Ledningsorganisation

37

4:4

Kompetenser

39

4:5

Övningsverksamhet

41

4:6

Särskild insatsplanering

41

4:7

Samverkan med andra organisationer 41

4:8

Räddningstjänst vid höjd beredskap

42

5:1

Resursernas dimensionering

44

5:2

Varningssystem (VMA)

46

5:3

Larm från allmänheten

46

5:4

Stabschef och ledningscentral (LC)

46

5:5

En typisk räddningsinsats

48

5:6

Insatsrapport

49

6:1

Olycksundersökning enligt LSO

50

6:2

Olycksutredning och statistikuppföljning

50

6:3

Återkoppling

51

7:1

Lokala mål för Räddningstjänsten Storgöteborgs arbete med skydd mot olyckor (SMO)

52

8:1

Risk- och olycksanalysen

56

8:2

Avtal

60

8:3

Hamnkartor

62


Räddningstjänstsområdet är fullt av förkortningar och begrepp som är nödvändiga att känna till. Framförallt förekommer de tre förkortningarna LSO, LBE och SMO ofta genom hela handlingsprogrammet.

Räddningstjänsten Storgöteborg I löptext används kortformen Räddningstjänsten med stort R. Vid benämning av det allmänna begreppet räddningstjänst skrivs detta med litet r. Organisationens fullständiga namn, Räddningstjänsten Storgöteborg, skrivs ut där det finns uppenbar risk för sammanblandning – antingen med det allmänna begreppet räddningstjänst eller med en annan specifik räddningstjänst. Namnet skrivs även ut i sin helhet vid utdrag från andra källor och vid mer officiella avsnitt, såsom avtal och målformuleringar.

Sevesolagen – Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (sfs 1999:382) Sevesolagen har fått sitt namn efter en stor industriolycka i den italienska staden Seveso 1976. Denna olycka blev startskottet för vetenskapliga studier och standardiserade säkerhetskrav för industrier. lbe – Lag om brandfarliga och explosiva varor (sfs 2010:1011) 1 § Denna lag gäller hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor samt sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion. Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna.

lso – Lag om skydd mot olyckor (sfs 2003:778) Lag från 2003 som är den övergripande lagstiftningen för räddningstjänstens verksamhet. 1 §Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

4


smo – Skydd mot olyckor Det arbete som kommun och räddningstjänst bedriver för att leva upp till kraven i lso kallas smo-arbete. smo är även namnet en utbildning hos msb för att bli brandman.

dokumenteras i diverse styrande dokument för hur verksamheten ska utföras. Förebyggande insatser och hantering av räddningsinsats och beredskapsplanering är två exempel på processer. Skäligt brandskydd Enligt 2 kapitlet 2 § lso är ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skyldiga att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka. Dessutom ska denne i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Skyldigheten sträcker sig bara till vad som i varje enskilt fall är skäligt med hänsyn till kostnaderna. Det innebär att kostnaderna inte får vara mer betungande än vad som är rimligt med hänsyn till skyddets syfte. Ytterst är det upp till en förvaltningsdomstol att pröva skälighet.

MSB – Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Statlig myndighet vars uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. msb arbetar i hela hot- och riskskalan och har uppgifter före, under och efter olyckor och kriser. msb startade den 1 januari 2009 och ersatte då Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar som lades ner 31 december 2008. SRV – Statens räddningsverk Föregångare till msb. Förkortningen srv förekommer fortfarande, exv. i vissa äldre men fortfarande gångbara utbildningars examen.

Allmänheten, den enskilde Allmänheten är ett samlingsnamn för det som juridiskt kallas den enskilde. Som enskild räknas människor i alla sina roller, från privatperson eller verksamhets­ansvarig till företagare. Motsatsen till enskild är en myndighetsutövare.

Balanserad styrning Balanserad styrning innebär att verksamheten styrs med hänsyn till ett antal olika perspektiv. För Räddningstjänsten Storgöteborgs del är dessa: medborgare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Processägarskap En processägare ansvarar för ett särskilt verksamhetsområde inom Räddningstjänsten Storgöteborg, en process, utan att vara formell chef. Processägaren bevakar, identifierar, initierar, inspirerar, samordnar, sammanställar och har viss beslutsrätt över sin process. Beslutet

Tjänsteplikt Enligt 6 kapitlet 1 § lso är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år skyldig att, om det behövs, medverka i räddningstjänst i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Tjänsteplikten fullgörs på anmodan av en räddningsledare.

5


Det här kapitlet beskriver bl.a. Räddningstjänstens uppdrag, verksamhetsidé och vision. Vad är ett kommunalförbund egentligen? Vad har den enskilde medborgaren för ansvar för sitt eget brandskydd, och hur ser ansvarsfördelningen ut mellan räddningstjänst, stat och kommun? Avslutningsvis förklaras syftet med ett handlingsprogram och hur det är upplagt.

1 Räddningstjänsten Storgöteborg började som ett samgående mellan Göteborgs Brandförsvar och Mölndals Räddningstjänst 1993 och har efter det vuxit successivt. Kungsbacka tillkom 1997, två år senare även Härryda och Partille. 2007 gick Lerum med. Detta dokument utgör Räddningstjänsten Storgöteborgs handlingsprogram utifrån medlemskommunernas uppdrag enligt lso, och omfattar även uppdrag enligt övrig lagstiftning, exv. lbe och Sevesolagen.

1:1 Med räddningstjänst menas, enligt 1 kapitlet 2 § lso, den verksamhet som staten eller kommunen är skyldig att svara för vid olyckor eller överhängande fara för skador på människoliv, egendom eller på miljön. Med olycka menas en oönskad händelse med negativ konsekvens som inträffar plötsligt. En olycka kan föranledas av både oavsiktliga händelser, t.ex. kortslutning i elutrustning, och avsiktliga, t.ex. anlagd brand. Med överhängande fara för olycka menas en händelse där det finns konkreta tecken på att en olycka med stor sannolikhet kommer att inträffa nära i tiden. För att en olycka ska falla inom ramen för räddningstjänstbegreppet och en räddningsinsats ska inledas måste även samtliga fyra kriterier nedan vara uppfyllda: • Behov av ett snabbt ingripande • Det hotade intressets vikt • Kostnaden för insatsen • Omständigheterna i övrigt

6


Med övriga omständigheter menas att om den drabbade med egna resurser eller med hjälp av andra möjligheter bedöms kunna avhjälpa skadan utan hjälp av Räddningstjänsten klassas händelsen inte som räddningstjänst. Exempelvis kan en akut vattenläcka i diskmaskinen hemma hos en äldre person klassas som räddningstjänst – medan exakt samma händelse i köket på en vvs-firma inte gör det. En räddningsinsats leds alltid av en räddningsledare. Räddningsledaren har mycket långtgående befogenheter, t.ex. utrymma fastigheter, forsla bort egendom för att bereda tillträde samt ta till sig frivilliga med stöd av tjänsteplikt.

1:2 Den enskilde (allmänheten) har ett ansvar att arbeta med olycks- och brandförebyggande frågor – såväl som privatperson, företagare, verksamhetsansvarig och i liknande roller. Allmänhetens skyldigheter beskrivs i 2 kapitlet i lso. Liknande skyldigheter finns i lbe 7–11 §. Kommun och räddningstjänst ska genom information och råd underlätta för allmänheten att fullgöra dessa skyldigheter. Varje kommun har ansvaret att bedriva arbete med skydd mot olyckor, smo-arbete, exv. olycksförebyggande verksamhet och samordningen mellan olika aktörer inom kommunen. I detta arbete ska räddningstjänsten aktivt stödja och bidra med sina specialkompetenser.

7


Men när det gäller just bränder säger lagen att kommunen ska se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Inom Storgöteborg har man lagt ut detta ansvar på Räddningstjänsten Storgöteborg, som också har hand om den utryckande verksamheten. För det brandförebyggande arbetet har alltså Räddningstjänsten huvudansvaret. Räddningstjänsten utgör även myndighet med avseende på lso och lbe och har därigenom bl.a. tillsynsansvar enligt dessa lagar.

1:3 Det är viktigt att känna till att det även finns en ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Kommunen är ansvarig för räddningstjänst inom sitt geografiska område (om inte annat följer av 4 kapitlet 1–6 § lso). Det finns dock vissa undantag där det är staten som ansvarar för räddningstjänst, dessa är: • flygräddning med Sjöfartsverket som ansvarig myndighet • sjöräddning med Sjöfartsverket som ansvarig myndighet • miljöräddning till sjöss, med Kustbevakningen som ansvarig myndighet • fjällräddning, med polismyndigheterna i de fyra fjällänen som ansvariga • efterforskning av försvunna personer, med samtliga polismyndigheter som ansvariga samt • räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, med länsstyrelsen som ansvarig myndighet i resp. län.

I kommunal räddningstjänst utgörs räddningsledaren av räddningschefen eller annat befäl som denne utser. Vid statlig räddningstjänst utses denne av den ansvariga myndigheten. Vid omfattande kommunala räddningsinsatser kan aktuell länsstyrelse ta över ansvaret för all räddningstjänst i den eller de kommuner som berörs. De flesta kommunala räddningsinsatser sker parallellt med insatser av andra aktörer, exv. polis och sjukvård. Varje aktör utför uppgifter utifrån sitt eget lagstöd och ingen av dem har direktivrätt över de andra – men för att kunna utföra insatserna på bästa sätt måste aktörerna samverka effektivt. Den aktör som genom sitt uppdrag har bästa förutsättningen att bedöma och påverka de väsentligaste faktorerna i händelseutvecklingen tar initiativ till att driva det gemensamma arbetet framåt. Hamnområde är värt att nämnas då detta spelar roll för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det gäller att rädda människor som är i sjönöd samt för att hindra spridning av olja eller andra skadliga ämnen. Utanför hamnområdet svarar staten för sjöräddning och miljöräddning. Inom hamnområdet svarar kommunen för att rädda människor och för räddningstjänst vid miljöolyckor. För ett utvecklat resonemang om oljeskydd vid hamnar, se avsnitt 4:7. För kartor över gränsdragningar rörande hamnområden, se bilagor i avsnitt 8:3.

8


9


1:4 Göteborgs, Mölndals, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner ska fullfölja de skyldigheter som åvilar dem enligt lso. Kommunerna enligt ovan har gett Räddningstjänsten Storgöteborg i uppdrag att ansvara för räddningstjänst samt förebyggande åtgärder mot brand enligt samma lag. Uppdraget regleras i en förbundsordning: • Räddningstjänsten ska med sin specialkompetens på lämpligt sätt stödja medlemskommunerna i annan verksamhet enligt lso. • Räddningstjänsten ska även ansvara för tillsyn som åligger kommunerna enligt lbe. • Räddningstjänsten kan i övrigt åtaga sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet.

Räddningstjänsten Storgöteborg ansvar enligt lso omfattar bl.a. att: • ansvara för räddningstjänst inom medlemskommunernas geografiska område. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. • tillse att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. • ansvara för tillsyn och övrig myndighetsutövning som åvilar kommunen enligt lso och lbe. • tillse att kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och rengöring (sotning) av fasta förbränningsanordningar uppfylls. • tillse att olyckor undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckorna, olycksförloppen och hur insatserna har genomförts. • ge råd och information inom räddningstjänstens kompetensområden.

1:5 Allmänheten ska känna trygghet, säkerhet och omtanke. Detta är den vision Räddningstjänsten Storgöteborg satt upp utifrån organisationens uppdrag, verksamhetsidé och -strategi. Vi arbetar för att skapa trygghet och säkerhet för människor som arbetar, besöker och bor i våra medlemskommuner och vi vill att de människor vi dagligen möter ska känna vår omtanke. Uppdraget tillsammans med verksamhetsidén och verksamhetsstrategin leder även fram till Räddningstjänstens målformuleringar i kapitel 7.

1:6 Räddningstjänsten Storgöteborgs verksamhetsidé är att arbeta med skydd mot olyckor genom att • förhindra och begränsa olyckor • förbereda och genomföra räddningsinsatser • vidtaga åtgärder efter olyckor • medverka i samhällets krishantering.

10


11


Verksamhetsidén uppnås genom en verksamhetsstrategi, där slås fast att Räddningstjänsten Storgöteborg ska: • arbeta aktivt med att identifiera risker och förebygga olyckor • finnas nära och vara tillgängliga • anpassa organisationen och resurser till samhällets hotbilder • ta aktiv del i samhällets utveckling • eftersträva kunniga och engagerade medarbetare • samverka på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå.

1:7 Från 1980-talet och framåt har det blivit allt vanligare att kommuner samarbetar för att skapa en mer effektiv räddningstjänst – uppgifterna är i princip desamma för alla kommuner och man har sett tydliga fördelar med stordrift, exv. blir insatser mer effektiva om styrkorna är samövade och leds av en gemensam ledningsorganisation. Samarbete sker på olika sätt, i flera fall har man bildat räddningstjänstförbund, vilka juridiskt sett är att betrakta som kommunalförbund. Detta har sänkt de administrativa kostnaderna samtidigt som supporten blivit starkare, personal fått möjlighet till bredare kompetensutveckling m.m. Den politiska ledningen av förbundet sker på samma sätt som i en kommun, dvs. med en styrelse och fullmäktigeförsamling. I dessa samlingar sitter ledamöter från medlemskommunernas kommunfullmäktige utifrån en särskild upprättad representationsordning. Se figur 1.1 för en organisationsskiss. figur 1.1 Räddningstjänsten Storgöteborg, organisationsskiss

Förbundsfullmäktige Förbundsstyrelse Direktör Stf. Räddningschef

Kommunikationsstab Förbundsjurist

TEAM SYD

TEAM NORR

TEAM ÖST

Utvecklingsavd.

Utbildningsavd.

Tekniska avd.

stationer

stationer

Personalavd.

stationer

Ekonomiavd.

12


1:8 Enligt lso är kommunen skyldig att upprätta ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Handlingsprogrammet beskriver Räddningstjänsten Storgöteborgs brandförebyggande- och utryckande verksamhet, fastställer mål kopplade till verksamheten samt drar upp breda riktlinjer för de kommande fyra åren. Handlingsprogrammet fungerar på så vis som ett instrument för att säkerställa att de verksamhetsplaner som tas fram på årlig basis följer den utlagda planen för en längre period, se figur 1.2. Tillsvidare

figur 1.2 Från lagstiftning till konkreta mål Schematisk bild över hur den övergripande nationella visionen bryts ned och omvandlas till konkreta, mätbara mål för Räddningstjänsten Storgöteborg.

Lagstiftning

4-årig, en mandatperiod Handlingsprogram

1-årig Årlig verksamhetsplan, målsättning efter balanserad styrning

Handlingsprogrammet förbereds av Räddningstjänsten men fastställs och antas av räddningstjänstförbundets fullmäktige, detta sker minst en gång per mandatperiod. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten och ställningstaganden vad gäller skydd mot olyckor. Internt utgör den underlag för verksamhetsplaner och är ett viktigt instrument för uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt vid redovisning till staten i samband med tillsyn av vår verksamhet. Dessutom utgör den ett gediget underlag för information till allmänheten. Innehållet i programmet är baserat på en nyligen uppdaterad Risk- och olycksanalys som visar på de risktopografiska förutsättningarna för Räddningstjänstens geografiska område. Risk- och olycksanalysen är och måste vara ett levande dokument – vårt moderna samhälle är en del av den globala byn: miljöhändelser och idéströmningar färdas snabbt, risker förändras, tillkommer och försvinner. Därför har vi valt att inte bifoga hela analysen utan istället ge en utförlig sammanställning i kapitel 2, att betrakta som en bild av läget just nu. På www.rsgbg.se/riskocholycksanalysen kan du alltid hämta den kompletta och aktuella Risk- och olycksanalysen. De fyra skedena

För be

o

p up

G en m

a för

Föl ja

13

ga g y

da re

Efter detta inledande kapitel (1) och sammanfattningen av Risk- och olycksanalysen (kap 2) har vi i år valt att strukturera handlingsprogrammet efter de fyra skeden vi som organisation själva arbetar efter: Förebygga – Förbereda – Genomföra och Följa upp (kap 3–6). Avslutningsvis följer ett kapitel med Räddningstjänstens fem mål för de kommande fyra åren (kap 7) samt ett kapitel med bilagor (kap 8).

För eb

figur 1.3 Räddningstjänsten Storgöteborg delar in verksamheten i de fyra skedena förebygga, förbereda, genomföra och följa upp.


Det här kapitlet ger en sammanfattning av Räddningstjänstens Risk- och olycksanalys, det dokument som ligger till grund för hur vi dimensionerar och fördelar våra resurser och riktar våra förebyggande insatser. Hur påverkas vårt samhälle av fler och mer komplexa datorsystem? Och av allt vatten vi har runt oss i hav och älvar? Här diskuteras dels de allmänna risker som kommer av regionens topografi och närings­inriktning, men också hur samhällsutvecklingen – regionalt och globalt – påverkar risk- och hotbilden för regionen och varje enskild medlemskommun.

2

Risk- och olycksanalysen är ett dokument som beskriver de risker som finns inom Räddningstjänstens geografiska område. Det är denna analys som ligger till grund då vi kontinuerligt ser över hur vi dimensionerar och fördelar resurser inom området. I avsnitt 4:2 (och efterföljande tabeller 4.1 och 4.2) ges en översikt av Räddningstjänstens resursfördelning som den ser ut idag. Där ges även ett antal exempel på hur Risk- och olycksanalysen har påverkat denna fördelning. Den fullständiga Risk- och olycksanalysens innehåll och disposition framgår av bilaga 8:1, tabell 8.1. Analysen tas fram av Räddningstjänsten Storgöteborg och uppdateras regelbundet. Risk- och olycksanalysen går även att hämta i sin helhet på www.rsgbg. se/riskocholycksanalysen.

2:1 Storgöteborg är en storstadsregion med en komplex och föränderlig samhälls- och riskbild. Inom området finns bl.a. tätbefolkad höghusbebyggelse, stora industrier, omfattande hamnverksamhet, raffinaderier och lagring av petroleumprodukter. Här finns stora publika anläggningar samt viktiga besluts- och kunskapscentra. I området finns flera tätorter med dess riskbild och här märks bland annat en stadskärna med trähusbebyggelse som är av kulturhistoriskt intresse. Områdets västra sida utgörs av en lång kuststräcka med skärgård, dvs. en marin miljö, vilket innebär en specifik riskbild.

14


Vidare är Storgöteborg en transportintensiv region med stora genomfartsleder, tung trafik och en omfattande omlastning mellan olika transportslag. Här finns nordens största hamn, en rangerbangård samt två kommersiella flygplatser varav en tillhör landets största. I nära anslutning till området finns ett av landets kärnkraftverk, Ringhals. Där storstaden och övriga tätorter slutar tar landsbygden vid med både åkermark och skog. Regionens besöks- och evenemangsnäring växer snabbt. Detta innebär ofta en ansamling av stora mängder människor inom evenemangsområdena och hög beläggning hos verksamheter för tillfällig övernattning. Detta för i sin tur med sig särskilda riskbilder. De senaste 15 åren har hotbilden för svåra och komplicerade skadeutfall mot Sverige förändrats kraftigt – istället för en statisk hotbild med risk för storkrig och eventuell användning av kemiska, biologiska eller nukleära stridsmedel har terrorism, olyckor och naturkatastrofer visat sig vara de största utmaningarna. Därtill kommer den ständigt närvarande risken för en olycka med farliga ämnen, t.ex. giftiga kemikalier på fabriker, lagringsplatser eller under transport. Om en sådan olycka leder till ett snabbt och stort utsläpp i eller nära en tätort kan konsekvenserna bli mycket stora. Nedan följer några av de mest framträdande riskerna som kan leda till stora eller komplexa olyckor. • I förbundets område finns förhållandevis många anläggningar som är klassificerade som farlig verksamhet enligt 2 kapitlet 4 § lso jämfört med övriga storstadsregioner och riket. Verksamheterna anges i bilaga 8:1, tabell 8.2 • Inom förbundet sker ett mycket stort antal transporter av farligt gods med i stort sett alla tänkbara olika ämnen. Transporterna sker på transportleder som är lokaliserade i tätbebyggda områden med en ständig konflikt mellan exploateringsintressen och riskhänsyn i den fysiska planeringen. Ökade transportflöden av tunga transporter är en faktor som bidrar till en ökad risk för olyckor med farligt gods men som till viss del kan motverkas av att transporterna kan ske säkrare, t.ex. genom säkerhetshöjande åtgärder i infrastrukturen. • Antalet väderrelaterade händelser tilltar och risk för olyckor föranledda av extremt väder ökar. I Storgöteborg finns dessutom ett antal skredkänsliga områden. • Den antagonistiska hotbilden och riskerna för allvarliga avsiktliga händelser ökar och får ett större utrymme i samhället. • Antalet utrymningskritiska och personintensiva anläggningar där en brand kan få stora konsekvenser är stort inom förbundets område. Räddningstjänsten känner till över 2 300 sådana verksamheter.

Räddningstjänsten har under de senaste åren genomfört cirka 8 000–8 500 räddningsuppdrag per år, se tabell 2.1 Av dessa är fler än hälften föranledda av en olycka som kräver någon form av räddningsinsats. Resterande räddningsuppdrag består av hjälp till andra samhällsaktörer exv. polis och ambulans, onödiga automatlarm, undersökning (förmodad brand) och andra uppdrag. Större fluktuationer i antalet räddningsuppdrag mellan åren beror oftast på skiftande väderförhållanden. Se exv. siffror för översvämningar år 2006 och skogsbränder år 2008.

15


tabell 2.1

Räddningsuppdrag fördelade på typ av händelse (forts.)

HÄNDELSE

2006

2007

2008

2009

2010

1611

1658

2045

1770

1378

Trafikolycka

772

872

883

1012

1132

Brand i byggnad

762

716

713

741

717

Annan olycka/tillbud

299

475

359

455

481

Utsläpp av farligt ämne

112

116

158

140

240

53

80

75

130

189

297

150

123

123

138

Nödställt djur

21

20

26

34

62

Drunkning/tillbud

34

30

40

32

30

Stormskada

20

175

99

23

15

Annat ras

2

0

4

1

14

Bergras/jordskred

2

5

1

1

7

95

14

10

0

1

2600

2532

2452

2280

2432

Förmodad brand

401

391

339

377

423

Falsklarm brand

79

91

107

82

91

Förmodad räddning

84

83

87

68

86

Falsklarm räddning

16

17

18

25

13

Avbrutet larm/Okänd

34

43

67

65

85

215

445

520

441

510

Hjälp till ambulans

62

87

46

74

87

Hiss, ej nödläge

90

79

55

56

48

Organtransport1

124

129

166

41

0

Undersökning

52

42

26

24

13

Sanering vägbana/annan mark

45

44

13

22

10

Olycka/tillbud Brand, ej i byggnad

Nödställd person Annan vattenskada

Översvämning vattendrag

Larm utan tillbud Automatlarm, ej brand

Annat uppdrag I väntan på ambulans

Räddningstjänsten 2006–2010. 1 )Uppdraget organtransport upphörde under början av 2009.

16


tabell 2.1

Räddningsuppdrag fördelade på typ av händelse (forts.)

HÄNDELSE

2006

2007

2008

2009

2010

13

23

23

22

20

Inbrottslarm

7

2

8

4

2

Trygghetslarm

1

3

6

4

3

Felindikering automatlarm

2

3

4

3

0

Dykuppdrag

6

2

4

1

0

Vattentransport

1

4

0

0

0

52

43

29

24

26

7964

8374

8506

8075

8265

Hjälp till polis

Övriga Annat uppdrag

Totalt

Räddningstjänsten 2006–2010. Uppdraget organtransport upphörde under början av 2009. 1 )

I risk- och olycksanalysen har statistik över ovanstående räddningsuppdrag under perioden 2006–2010 sammanställts och analyserats. Fördelningen för respektive kommun framgår av tabell 2.2 och i vilka miljöer och verksamhetskategorier som bränderna är fördelade i visas i tabell 2.3.

tabell 2.2

Räddningsuppdrag fördelade per kommun

KOMMUN

2006

2007

2008

2009

2010

Göteborg

5687

6068

6339

6013

6065

Mölndal

666

679

654

554

630

Kungsbacka

568

539

502

458

519

Lerum

384

410

362

423

420

Härryda

341

373

378

342

374

Partille

295

285

245

255

236

Annan kommun

23

20

26

30

21

Totalt

7964

8374

8506

8075

8265

17


tabell 2.3

Samtliga bränder per miljö- och verksamhetskategori

MILJÖ- OCH VERKSAMHETSKATEGORI

2006

2007

2008

2009

2010

Bostäder

400

375

377

413

437

Skola och utbildning

135

120

100

81

72

Vård

37

40

32

52

56

Personintensiv verksamhet och samlingslokaler

107

99

85

78

64

Industri- och produktionsanläggningar

68

64

56

48

52

I naturen

1484

1522

1966

1694

1310

Övriga/okända

142

154

142

145

104

Totalt

2373

2374

2758

2511

2095

Statistiken visar att det förekommer färre bostadsbränder per invånare i Storgöteborg än i riket som helhet. Om man enbart tittar på Göteborgs kommun ligger siffrorna i nivå med rikssnittet: det inträffar färre bostadsbränder per invånare i Göteborg än i Malmö, men fler än i Stockholm. Olycksförekomsten är betydligt högre på eftermiddagar och kvällar (15.00–22.00) jämfört med övriga tider på dygnet, se figur 2.4. I synnerhet gäller detta för de, sett till antalet inträffade olyckor, stora grupperna bränder och trafikolyckor. Här följer en sammanställning av de viktigaste slutsatserna från analysen av perioden 2006–2010. • Ungefär 60 procent av alla olyckor som föranleder räddningsuppdrag orsakas av bränder. • Under perioden ses en minskning av antalet bränder i och i närheten av skolor. Trenden är mycket positiv eftersom skolbränder får stora konsekvenser för samhället och de elever som drabbas och den undersökta perioden har föregåtts av en ökande trend som nu brutits. • Över hälften (60 procent) av alla skolbränder är anlagda. • Antalet bostadsbränder ligger på en konstant nivå på årsbasis under undersökningsperioden. • De vanligaste orsakerna till bränder i bostäder är att spisen lämnas påslagen utan tillsyn och anlagd brand. • Antalet bränder till följd av glömd spis ökar under perioden. • En tredjedel av alla bränder i flerbostadshus inträffar i ett gemensamhetsutrymme (dvs. ej i lägenhet eller annan bostad). • Under 2006–2010 omkom 25 personer till följd av skador som de fått av bränder, dvs. i genomsnitt fem personer per år. Underlaget är för litet för att visa på eventuella trender över omkomna i bränder inom Räddningstjänstens område. • Antalet räddningsuppdrag pga. trafikolyckor visar en tydligt ökande tendens under perioden. Däremot finns ingen tendens som indikerar att personskadorna har ökat under samma period. • Obefogade larm från automatiska brandlarmsanläggningar, dvs. larm som visar sig vara orsakade av annat än brand, har visat en neråtgående trend för perioden.

18


600

400

200

0

TrafikBrand i Annan Brand, Räddningsuppdrag fördelade olycka byggnad olycka/ ej i tillbud byggnad

figur 2.4

23

Annan

Utsläpp av

skada

ämne

Nödställd

Övriga olycka/ tillbud

över dygnet person farligt– starttid vatten-

00

01

22

02

21

03

20

04

19

05

06

18

07

17

08

16 09

15 10

14 13

2010 2009

11

12

140

Heltidsstyrka med höjdenhet Heltidsstyrka Deltidsstyrka Räddningsvärn

120

2:2

100 80

7 st 4 st 7 st 7 st

Göteborg 60 KUNGÄLV Göteborg är en ledande stad i Västsverige och huvudort i 40 Göteborgs­regionen. Kommunen präglas av stora områden 20 med storstadsbebyggelse och omfattande transportSäve och industriverksamhet men där finns även inslag 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 flygplats 63 skogsområden. 95 130 135 Kommu120 100 81 72 Antal 64 av jordbruksmark och nens invånarantal uppgår 2011 till drygt en GÖTEBORG halv miljon (ca 516 500). Bostadsbeståndet Lundby består till stora delar av flerfamiljshus i tät Torslanda stadsbebyggelse med flera större höghusGårda områden. Skärgården utgörs av flera stora öar med tät småhusbebyggelse. Frölunda

ALE

Angered Olofstorp

Kortedala

Asperö

Köpstadsö Brännö I kommunen finns flera större industrietableringar, tre oljeraffinaderier, en inStyrsö ternationell flygplats, en rangerbangård Donsö för järnväg och nordens största hamn. GöVrångö

mars

april

maj

juni

juli

augusti

september

oktober

32

720

709

728

721

706

594

724

597

729

22

862

688

692

664

755

694

661

583

724

19

november

december

Mölndal

Heltidsstyrka med höjdenhet Heltidsstyrka Deltidsstyrka Räddningsvärn

7 st 4 st 7 st 7 st

KUNGÄLV

Säve flygplat

GÖTEBOR

Lundby


teborgs Stad har en tydlig strategi att vara en attraktiv evenemangsstad vilket innebär att det årligen förekommer många stora evenemang på olika arenor och platser i staden som lockar många besökare. Heltidsstyrka

7 st

med höjdenhet Staden Göteborg med dess skiftande utseende och verksamhetsprägel medför en Heltidsstyrka 4 st komplex riskbild:

Deltidsstyrka 7 st • Invånarantalet och det stora antalet människor som tillfälligt vistas i kommunen, pga. pendling eller Räddningsvärn 7 st

ALE

KUNGÄLV

evenemangsbesök.

• De många och ibland stora industrietableringarna. • Bland industrierna, inräknat hamnen och rangerbangården, sker storskalig hantering av farliga ämnen.

Säve • Stadens verksamheter genererar ett omfattande transportbehov som innebär att stora mängder varor flygplats och gods transporteras in och ut ur kommunen.

• Genom kommunen går många stora och tungt trafikerade transportleder.

GÖTEBORG

Lundby Inom kommunen finns områden som klassas som skredkänsliga, dvs. att det finns risk Torslanda för ras och skred. Flera av dessa områden utgörs av bebyggd och exploaterad mark. Gårda Två av kommunens vattendrag, Mölndalsån och Säveån, har stora avrinningsområden Frölunda med omfattande sjösystem anslutna – det innebär riskerAsperö vid höga vattenstånd Köpstadsö och Brännö kraftig, långvarig nederbörd: utmed de båda åarna finns etableringar och bebyggelse. Styrsö

Donsö De bebodda öarna i Göteborgs skärgård har ingen vägförbindelse med fastlandet och Vrångö detta innebär att insatstiden för räddningstjänst och andra räddningsresurser är längre än i övriga delar av kommunen.

Mölndal Kommunen Mölndals Stad med sina ca 61 200 invånare har fyra tätorter: Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker. Bebyggelsen har växt fram runt vattenleder, vägar och järnMölndal vägar. Industrier och andra verksamheter är lokaliserade MÖLNDAL utmed trafikstråken medan bostäderna främst ligger utmed Lindome dalgångarnas sidor. Stadsbebyggelsen har så småningom brett ut sig i de olika dalarna. Bebyggelsen fyller de olika landskapsrummen som oftast omgärdas av höga bergspartier. Norra delen av kommunen ingår i ett industrialiserat storstadsområde med moderna bostadsmiljöer. Kommunens södra del karaktäriseras av ett odlingslandskap med traditionellt bostadsbebyggelse längs dalgångens sidor. Sandsjöbackareservatet sträcker sig utmed den västra kommundelen, via öppna odlingsområden är den ihopkopplad med Änggårdsbergen i nordväst. Även i kommunens sydöstra del finns skogsområden.

LERUM Lerum 20

Angered Olofstorp

Kortedala


PARTILLE Öjersjö

Närheten till storstaden präglar kommunens utveckling. Utvecklingen av transportleder in till Göteborg har delat samhällsbildningarna mitt itu och ger upphov till barriärer, risker och miljöstörningar. I rakt nord-sydlig riktning passerar både E6Hindås och Västkustbanan. Centrumbildningarna har oftast hamnat påMölnlycke ena sidan av kommundelen.

HÄRRYDA

Riskbilden utgörs bl.a. av de omfattande genomfartstransporterna på väg och järnväg, samt Rävlanda avrinningsproblematiken gällande Mölndalsån som beskrevs under förra rubriken.

Kungsbacka Kungsbacka kommuns mest framträdande karaktärsdrag är den långa kustremsan, jordbrukslandskapet, skogsområden och bitvis mycket tät villabebyggelse.

Kungsbacka

KUNGSBACKA

Under de senaste 30 åren har Kungsbacka kommun varit en av de mest expansiva kommunerna i riket och har nu ca 75 600 invånare. Utvecklingen beror till stor del på den attraktiva småstadskommunen vid havet och den omedelbara närheten till storstaden.

Frillesås Kommunen är stor till ytan och har en tydlig skillnad i befolkningstäthet mellan den västra och den östra delen. I den expansiva västra delen finns kusten, havet och närheten till bland annat Göteborg. De östra delarna präglas av böljande jordbrukslandskap och en genuin bebyggelsemiljö. I förhållande till övriga kommunen är själva Kungsbacka Stad liten – sett både till folkmängd och till yta. Genom kommunen löper E6 med stora trafikmängder och transporter. Olycksfrekvensen för trafikolyckor är relativt hög på motorvägssträckan inom kommunens område. Genom kommunen går även Västkustbanan med både person- och godstransporter. På både väg och järnväg transporteras farligt gods som medför risk för olyckor med påföljande utsläpp av farliga kemikalier och brandfarliga ämnen. Stora skogsområden innebär regelbundna skogs- och markbränder under de torra vår- och sommarsäsongerna. I Kungsbacka tätort finns trästadsbebyggelse med särskilt kulturvärde som vid en eventuell brand kräver omfattande insatsåtgärder. De södra och östra delarna av kommunen är relativt glest befolkade. Detta innebär att insatstiden för räddningstjänst och andra räddningsresurser är längre än i tätorterna.

21


Donsö

Vrångö

PARTILLE Öjersjö

Härryda Härryda kommun ligger mellan Göteborg och Borås. Kommunens största ort är Hindås Mölndal Mölnlycke i väster, med nästan hälften Mölnlycke MÖLNDAL av kommunens ca 34 600 invånare. RiksHÄRRYDA väg 40 går i rak väst-ostlig riktning genom Lindome kommunen. Detta är en stor led för transRävlanda porter till kommunens olika delar samt till och från Göteborg. Mitt i kommunen ligger Göteborg Landvetter Airport som är en viktig nod för hela Göteborgsregionens transportsystem. Flygplatsen är också en av de större arbetsplatserna i kommunen. Ungefär halva kommunens yta är täckt av skog och dessutom finns här flera större sjöar. Rakt igenom kommunen går Mölndalsån som har sitt utlopp i Göta älv inne i Göteborgs innerstad.

Kungsbacka Riskbilden i Härryda domineras av transportrisker, exv. risk för trafikolycka på väg, med flyg och i viss mån även med tåg. I samband med transportolycka kan det även föreligga LERUM risk för olyckor med farlig last. I Hindås finns en produktionsanläggning för petroleumKUNGSBACKA produkter där stora mängder brännbara och giftiga kemikalier hanteras och lagras. Den östra delen av kommunen är ganska glest befolkad och detta innebär att insatstiden Lerum för räddningstjänst och andra räddningsresurser är längre än i tätorterna.

Frillesås Partille Till ytan är Partille en av landets minsta kommuner, endast tretton kommuner är mindre. Sett till folkmängden är dock Partille med sina PARTILLE 35 400 invånare något större än en medelstor kommun. Kommunen Öjersjö är alltså relativt tätbefolkad och stora delar av dess yta utgörs av tätort. Samtidigt finns det otillgängliga områden i de kuperade skogs- och bergsområdena i kommunens norra del och flera sjöar i söder. Genom kommunen löper Säveåns dalgång som till stora delar är bebyggd med tätort, transportleder och industriområden. Hindås E20 passerar genom kommunen och rakt igenom Partille tätort. Med stora trafikmängder och godstransporter följer risker för trafikolyckor ochMölnlycke olyckor med farligt HÄRRYDA gods. Även Västra stambanan går genom kommunen i dalgången och ligger i flera sträckningar nära både bostadsbebyggelse och industriområden. Rävlanda Vid Säveån finns områden med risk för ras och skred som till stora delar är bebyggda.

Kungsbacka

KUNGSBACKA 22


Lindome

lerum Lerums kommun kännetecknas av ett kuperat bergs- och skogslandskap med åkermark i dalgångarna och många sjöar. De tre stora sjöarna mjörn, Aspen och Sävelången ingår i Säveåns vattensystem som passerar genom kommunen. Kommunen har drygt 38 600 invånare och den stora tätorten är Lerum. Andra samhällen i kommunen är Stenkullen, Floda, Gråbo och Sjövik.

LERUM

Flera av kommunens samhällen har vuxit fram utmed de tidiga Lerum järnvägssträckningarna och vattendragen. Idag fi nns Västra stambanan som passerar rakt genom Lerums tätort och flera av de andra orterna. Tät tågtrafi k med inslag av godstransporter innebär risker för omgivningen. Vissa sträckor av järnvägen är placerade i mycket svårtillgänglig terräng som kan medföra tillgänglighetsproblem vid en eventuell räddningsinsats. Utmed Säveån och på andra platser i kommunen fi nns skredkänsliga områden med risk för ras och skred. PARTILLE Öjersjö E20 passerar genom kommunen och medför risker för trafi kolyckor och risk för olyckor med farligt gods. Flera mindre industrier är lokaliserade i kommunen. Den nordöstra delen av kommunen är ganska glest befolkad vilket innebär att insatstiden för räddningstjänst och andra räddningsresurser är längre än i tätorterna.

Hindås Mölnlycke

HÄRRYDA Rävlanda

Kungsbacka

KUNGSBACKA

Frillesås

23


På senare årtionden har den förebyggande verksamheten utvecklats mycket och utgår nu i högre grad än tidigare från en analys av riskerna i samhället. Hur är den förebyggande verksamheten organiserad? Hur arbetar man med information, rådgivning och utbildning? Vad är tillsyn egentligen?

3:1 Organisation 3:2 P lAN FÖR FÖRE­ BYGGANDE INSATSEr 3:3 Aktör i Samhälls­ planeringen 3:4 Information och rådgivning 3:5 Utbildning 3:6 Tillsyn 3:7 Rengöring (sotning) och brandskydds­ kontroll

3

Förebyggande verksamhet De bästa bränderna är de som aldrig uppstår. Räddningstjänstens skadeförebyggande arbete fokuserar på information, rådgivning, utbildning och tillsyn. Mycket kraft riktas utåt allmänheten i syfte att stärka samhällets brandskydd och öka allmänhetens förmåga att själv förebygga bränder – såväl som privatperson, företagare, verksamhetsansvarig och i liknande roller. Arbetet sker idag på bred front och utryckningsstyrkorna deltar i mycket hög grad, framför allt inom de två prioriterade områdena anlagd brand i skolan och bostadsbrandskydd.

3:1 Räddningstjänstens operativa och förebyggande arbete sker på geografiskt indelade team. Till varje team hör, utöver ett antal stationer och räddningsvärn, en förebyggande enhet med personal som arbetar med förebyggande arbete på heltid. Teamen utgår från Gårda brandstation men har även arbetsplatser på övriga stationer. Teamets utryckande styrkor deltar i stor omfattning i det förebyggande arbetet före, under eller efter en räddningsinsats till följd av brand. Arbetet utgår alltid från det egna stationsområdets lokala hot- och riskbild. Ofta handlar det om att möta barn och ungdomar för att påverka attityden kring bränder. Denna organisationsform gör att den förebyggande och den utryckande verksamheten sker i nära samarbete. Utvecklingsavdelningen fungerar som processägare för såväl den förebyggande som den utryckande verksamheten och ansvarar för att det strategiska utvecklingsarbetet bedrivs på ett samordnat sätt inom Räddningstjänsten, se figur 3.1. Processägarskapet har också en kvalitetssäkrande funktion för de förebyggande insatserna.

24


Inom delområden av det förebyggande arbetet finns förbundsövergripande samordningsgrupper. I grupperna finns handläggare med spetskompetens från de olika teamen och utvecklingsavdelningen. De arbetar bl.a. med gemensamma uppdrag, säkrar tolkningar av lagtexter, omvärldsbevakar och formulerar styrdokument på uppdrag av processägaren. Styrande, kvalitetssäkrande dokument som exv. pm, vägledande publikationer och instruktioner finns tillgängliga i en gemensam databas, en del publiceras också på den publika hemsidan. Samordningsgruppernas erfarenheter och arbete används i analysoch planeringsprocessen inför kommande års verksamhetsplaner.

figur 3.1 Ständig kommunikation mellan UVA och teamen Räddningstjänsten Storgöteborgs processorienterade arbetssätt som bygger på ständig kommunikation mellan processägare på UVA och teamen .

UTVECKLINGS AVDELNINGEN

Förebygga

TEAM NORR

TEAM ÖST

TEAM SYD

stationer

stationer

stationer

Förbereda

processägare för de fyra faserna:

Genomföra Följa upp

3:2 Samtliga förebyggande insatser samordnas i en central planering för hela Räddningstjänsten där inriktning och huvudsaklig prioritering fastställs. Planeringsarbetet är en ständigt pågående process där de övergripande inriktnings- och prioriteringsdirekt­ iven revideras årligen. Planen har sin grund i värderingen av rådande riskbild. Valen av vilka förebyggande insatser som ska genomföras baseras på erfarenheter från • genomförda räddningsinsatser • utförda tillsyner • inkomna skriftliga brandskyddsredogörelser (självdeklaration av eget brandskyddsarbete) • statistik och övrig omvärldsbevakning samt erfarenheter från tidigare utförda förebyggande insatser.

De förebyggande insatserna anpassas och vägs mot den lokala risktopografin. Det lokala förebyggande arbetet beskrivs i teamens lokala verksamhetsplaner.

25


3:3 Den plan- och byggprocess som kommunerna ansvarar för utgör en stomme i samhällets smo-arbete och lägger grunden till ett stabilt och säkert samhälle. Räddningstjänstens kompetens och erfarenheter är en viktig del i detta arbete och ska komma kommunerna till del. Räddningstjänsten är en aktiv aktör i hela samhällsbyggnadsprocessen – deltar på ett naturligt sätt i den tidiga planprocessen och är aktiv i frågor om riskhänsyn. Även i bygglovsfasen deltar Räddningstjänsten i samverkan med kommunen för att uppnå bra brandskydd och skapa goda förutsättningar vid eventuella räddningsinsatser. Ett grundläggande villkor vid byggnationer handlar om tillgång till utrymningsvägar. I ett flerbostadshus kan exv. en av de två utrymningsvägar som krävs utgöras av räddningstjänstens stegutrustning, förutsatt att räddningstjänsten kan hinna fram och påbörja en utrymning inom tio minuter. Om byggnaden är uppförd utanför denna tiominutersgräns kan man inte förlita sig till räddningstjänstens stegutrustning för utrymning, vilket innebär att det istället måste finnas två fasta utrymningsvägar eller att byggnaden förses med andra extra brandskyddstekniska åtgärder. I en del av våra områden kan detta förhållande även gälla för byggnader över fyra våningar trots att de ligger inom tiominutersgränsen, pga att detta stationsområde saknar maskinstege/höjdenhet. Kartor över dessa tidsgränser samt beskrivning av räddningstjänstens förmåga att bistå vid utrymning fins att tillgå via hemsidan: http://www.rsgbg.se/Organisationer-ochforetag/PM, klicka på PM 110 Räddningstjänstens stegmateriel.

figur 3.2 Aktör i samhällsplaneringen Räddningstjänsten är med i samhällsplaneringens alla steg: från idén om ett område tills det en gång ska rivas.

idé

skiss

ritning

byggfas

byggnad

OK

Översiktsplan

Detaljplan Områdesbestämningar

Plangenomförande Lov och förhandsbesked

26

Byggfas

Förvaltning Tillsyn och ombyggnad


figur 3.2 Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet bedrivs från många vinklar och med en mängd olika metoder

skola brevtillsyn

attityder mässor

utbildning byggnadstekniskt

rådgivning

kampanjer

telefon

information

hemsida

riktade insatser

studiebesök

brandskydd

riskhänsyn

3:4 Enligt LSO ska Räddningstjänsten hjälpa allmänheten att fullgöra sina skyldigheter att upprätt hålla ett skäligt brandskydd. Räddningstjänsten använder aktivt information och rådgivning för att höja medvetenheten och kunskapen i samhället om brandskydd och riskhantering. Allmänheten ska på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med Räddningstjänsten för att få svar på sina frågor. Andra myndigheter ska kunna vända sig till Räddningstjänsten i remissärenden och andra förfrågningar. Exempel på remissförfrågningar till Räddningstjänsten är bl.a. tillståndsärenden från byggnadsnämnder, polis och den kommunala instans som hanterar serveringstillstånd.

3:5 Räddningstjänsten erbjuder utbildning inom brandskydd till allmänheten och andra organisationer i en strävan att höja nivån på skyddet mot olyckor i samhället. Då utbildningsverksamheten sker på en konkurrensutsatt marknad bedriver Räddningstjänsten, i egenskap av kommunägd organisation, ingen offensiv marknadsföring för dessa tjänster.

3:6 Räddningstjänsten utövar tillsyn över att LSO och LbE efterlevs. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten är att höja nivån på skyddet mot olyckor. Tillsynen är i första hand en kontroll av resultatet av det systematiska brandskyddsarbete som ägare och nytt janderättshavare bedriver. Även efterlevnaden av andra föreskrivna krav för skydd mot brand kontrolleras, exempelvis den skrift liga redogörelsen för brandskyddet som ägaren skickar in till räddningstjänsten. Tillsyn kan även utgöras av kontroll av enskilda tekniska funktioner, livräddningsutrustning för andra olyckor än brand, brandrisker eller utrymningsförutsättningar i byggnader och verksamheter.

27


Tillsynsverksamheten är riskbaserad, dvs. utgår ifrån aktuell risk- och olycksanalys, se kapitel 2. Tillsyn är ett kraftfullt myndighetsverktyg och riktas efter analysarbete dit det har störst effekt och behov finns, dvs. där just tillsyn bedöms göra störst nytta för att uppnå bättre brandskydd. Som en del i sin tillsynsverksamhet tar Räddningstjänsten emot och hanterar de skriftliga brandskyddsredogörelser som lämnas in till Räddningstjänsten i enlighet med 2 kapitlet 3 § lso. Den skriftliga redogörelsen värderas och utgör sedan ett underlag för tillsyn. Med risk- och olycksanalysen och brandskyddsredogörelser som underlag kan tillsyner planeras som tematillsyn, exv. tillsyn av tillfälliga uteserveringar, eller som systemtillsyn, dvs. tillsyn av en verksamhets systematiska brandskyddsarbete i kombination med fysiska kontroller. Tillsyn utförs även händelsebaserat som tillsyn direkt, exv. vid övernattning i skolor under Gothia Cup, eller om allmänheten gör oss uppmärksam på ett missförhållande. Ibland utförs även tillsyn i direkt anslutning till en räddningsinsats, om brister i brandskyddet har uppmärksammats under insatsen. Räddningstjänsten håller ett register över de verksamheter och byggnader som omfattas av kravet på att inkomma med skriftlig redogörelse för sitt brandskydd. Årligen upprättas en plan för tillsynsbesök, i denna beskrivs vilka beslutsunderlag som ligger

28


till grund för tillsyn samt var och hur tillsyn ska genomföras. Planen revideras minst en gång per år. Den personal som genomför tillsyn har lägst utbildningsnivå Tillsyn A eller Förebyggande 1. För särskilda objekt krävs lägst kompetensnivå motsvarande Tillsyn B eller Förebyggande 2 eller Brandingenjör kompletterad med Räddningstjänstsutbildning för Brandingenjörer (RUB). Länsstyrelsen fastställer vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kapitlet 4 § lso, vilken behandlar farlig verksamhet, exv. oljedepå eller flygplats. Räddningstjänsten har tillsynsansvar vid dessa anläggningar. Tillsammans med denna tillsyn koordineras lbe-tillsyn, även denna finns upptagen i tillsynsplanen.

3:7 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av anordningar såsom eldstäder och imkanaler över spisar är en viktig del i det förebyggande arbetet. De senaste årens stränga vintrar har tydligt visat på ett ökat antal eldstadsrelaterade bränder. Rengöringen syftar till att förebygga brand, och brandskyddskontrollen syftar till att upptäcka fel och brister i anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom och miljö till följd av brand. Räddningstjänsten ansvarar för all rengöring och brandskyddskontroll. Räddningstjänsten har dock slutit avtal med enskilda entreprenörer, s.k. sotningsdistrikt, som tilldelats ett geografiskt område för att utföra rengöring och brandskyddskontroll för Räddningstjänstens räkning. Sotningsdistrikten ska hålla ett register över samtliga objekt inom detta område som omfattas av rengöring och brandskyddskontroll. De personer som för Räddningstjänstens räkning utför rengöring bör ha genomgått yrkesutbildning för skorstensfejare och skaffat sig tillräcklig yrkeserfarenhet på området – målet är att alla ska ha yrkesutbildningen. De personer som för Räddningstjänstens räkning utför brandskyddskontroll ska uppfylla kompetenskrav enligt msb:s föreskrifter. Räddningstjänstförbundet tillåter rengöring i egen regi efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare. Ansökan sker på särskild avsedd blankett och behandlas av Räddningstjänstens förbundsstyrelse eller den som styrelsen utser. Tidsfrister för rengöring fastställs av räddningstjänstförbundets fullmäktige. Fristerna tas fram med hänsyn till sotbildning, bränsle, typ av anläggning samt energibehov med hänsyn till klimatförhållanden och bebyggelsestruktur.

29


Vad har Räddningstjänsten för beredskap? Var finns resurserna placerade – och varför? Hur är ledning och enheter organiserade? Vilken samverkan finns med andra intressenter i smhället? Här beskrivs också hur Räddningstjänsten fungerar vid höjd beredskap, dvs. vid krig.

4

Förbereda räddningsinsats För att kunna genomföra en snabb och effektiv räddningsinsats krävs nogranna förberedelser gällande exv. kompetens, dimensionering och placering. En modern räddningstjänst kräver också omfattande samverkan med andra räddningstjänster och organisationer, samt upprättande av rutiner och instruktioner.

4:1 Räddningstjänstens brandstationer är placerade så att ca 90 procent av alla bostäder kan nås av en första räddningsenhet inom 10 minuter. Detta gäller främst i tätorterna. I utkanten av tätorterna kan man i regel få hjälp inom 20 minuter från det att närmaste brandstation har larmats ut. Hela Räddningstjänstens geografiska område kan i stort sett nås inom 30 minuter från larmslagning. I och runt centrala Göteborg överlappar brandstationernas utryckningsområden varandra vilket innebär att en styrka från en station som är belägen längre bort kan förstärka inom ytterligare några få minuter. Se figur 4.1 för resursernas placering. Genom proaktivt arbete i ledningscentralen (lc) (se avsnitt 5:3) och genom att nyttja egna resurser såväl som från regionen i övrigt, kan förmågan ökas väsentligt för att möta aktuell risk- och hotbild.

30


figur 4.1 Karta över Räddningstjänstens resurser, maj 2011

ALE KUNGÄLV Säve flygplats

GÖTEBORG ÖCKERÖ

Angered Olofstorp

Kortedala

Lundby

Öjersjö

Gårda

Styrsö

Frölunda

Mölnlycke

Köpstadsö

Mölndal Donsö

Vrångö

Lerum

PARTILLE

Torslanda

Asperö Brännö

LERUM

MÖLNDAL

Hindås

HÄRRYDA Rävlanda

Lindome

Kungsbacka

KUNGSBACKA

Frillesås

31

Heltidsstyrka med höjdenhet Heltidsstyrka Deltidsstyrka Räddningsvärn

7 st 4 st 7 st 7 st


4:2 Räddningstjänstens resurser utgörs av ledningsfunktioner och enheter. En enhet utgörs av dess personal, kompetens, fordon och utrustning, se tabell 4.1. I tabell 4.2 nedan beskrivs Räddningstjänstens resurser för att hantera räddningsinsatser med avseende på placering, ledning, bemanning samt anspänningstid. I tabell 4.3 nedan redovisas hur styrkorna är bemannade och vilka specialresurser som finns på de olika stationerna. På samtliga stationer finns en styrkeledare och en räddningsenhet som bemannas av fyra brandmän. En räddningsenhet kan utföra en livräddande insats vid t.ex. en lägenhetsbrand genom rökdykning (invändig)eller genom att resa en stege mot ett fönster (utvändig). För att genomföra samtidiga utvändiga och invändiga livräddningsinsatser krävs komplettering av minst två man i en höjd- eller vattenenhet. Utöver grundkompetensen för en räddnings-, höjd- eller vattenenhet kan bemanningen på denna enhet få ytterligare kompetens inom exv. olyckor med kemikalier, och kallas då specialenhet. Dessa är strategiskt placerade inom Räddningstjänstens område. Med hjälp av dessa kan Räddningstjänsten hantera mera komplicerade olyckor med exv. kemikalieutsläpp, större bränder i oljeprodukter, komplicerade trafikolyckor, drunkningsolyckor och olyckor i anläggningar med långa inträngningsvägar för rökdykare. Enheterna förklaras i tabell 4.1. I tabell 4.2 redovisas resurserna och deras placeringar i mer detalj. Hur vi dimensionerar och fördelar resurser inom området grundar sig på den kontinuerligt uppdaterade Risk- och olycksanalysen (se kapitel 2). Nedan följer två exempel där innehållet i analysen tydligt har påverkat resursernas dimensionering och fördelning: • Risktopografin med transporter och industriell verksamhet (exv. petroleum) ställer krav på särskild förmåga. Räddningstjänsten har exv. specialresurser på Kortedala och Kungsbacka station, Kem 3, för hantering av farliga ämnen. För bränder i petroleumprodukter finns särskilda resurser på stationerna i Lundby, Frölunda och Torslanda. • Med anledning av den ökade trafikintensitet och de olyckor som följer på det har vi placerat specialresurser för trafikolyckor, Trafik 3, på stationerna i Angered, Lerum och Mölndal. På stationen i Mölndal finns även särskild utrustning för ”ras-tung-räddning” för svårare transportolyckor, skred och vid olyckor vid publika evenemang.

Räddningstjänstens förmåga att genomföra räddningsinsatser planeras efter en förutbestämd miniminivå. Vid högre risk- och hotbild än normalt kan resurserna omfördelas inom organisationen alternativt ökas. Utöver egna resurser finns ett stort antal avtal med andra kommunala räddningstjänster, kommunala och statliga organisationer samt privata företag, se bilaga 8:2.

32


tabell 4.1

5

Beteckningar för enheter och specialenheter

BETECKNING

FÖRKLARING

R (Räddningsenhet)

Basenhet som utgår från alla stationer på i stort sett alla händelser. Bemannas med 1 befäl och 4 brandmän.

H (Höjdenhet)

1: Höjdfordon för livräddning. 2: Höjdfordon för arbetsplattform/ hävare. 3: Livräddning på hög höjd, håltagning för kylning av brandgaser under tak, mm.

V (Vattenenhet)

1: tankbil 2: vattentank med skum 3: skumenhet/skumbil

Depå 1

Rökskyddsbil för att leverera luftpaket till rök- eller kemdykning.

Depå 2

Underhåll av materiel vid långvariga räddningsinsatser.

Rökdykning 3

Komplicerad rökdykning med bland annat långa inträngningsvägar

Vattenlivräddning

1: från kaj eller strandkant 2: på öppet vatten (heltid) 3: vattendyk

Trafik

1: enklare losstagning 2: losstagning med hydralverktyg (heltid) 3: komplicerad losstagning av person fastklämd i lastbil

Kem

1: livräddande åtgärd 2: insats med kemskyddsdräkt (heltid) 3:komplicerad räddningsinsats vid kemikalieolycka

RTR (Ras och tung räddning)

Enhet för avancerad losstagning av fastklämda personer och övriga tunga lyft.

Djur

Räddning av djur.

Skog

Extra utrustning för skogsbrandsläckningsmateriel.

Terräng

Transport av materiel och personal i terräng.

Storpump

Större vattenpump för vattenförsörjning vid bl.a. oljebrandsläckning.

(inkl. nivå 1–3)

UPPDRAG ENLIGT AVTAL IVPA

(I Väntan På Ambulans) Avtal med sjukvården. Akut insats vid livsfarlig sjukdom eller olycksfall då räddningsenhet befinner sig närmare platsen än närmaste ambulans.

Skumdepå

Förråd med skumvätska.

Sanering

Avtal med staten. Sanering av kontaminerade människor vid kemikalieolycka.

Indikering

Avtal med staten. Indikering av ämnen vid kemikalieolycka.

Sanering av vägbana

Avtal med väghållare om sanering av vägbana i samband med trafikolycka

RVR (Restvärdesräddning)

Avtal med RVR-tjänsten att utföra restvärdesräddning. Extra utrustning för att utföra restvärdesräddning.

SMC

Avtal med Släckmedelscentralen AB för att hålla beredskap för storskalig oljebrandsläckning.

RITS

Nationellt avtal om räddningsinsats till sjöss.

SWIFT

Avtal med staten om att bistå med snabbinsatsstyrka för nationella och internationella räddningsinsatser.

33


tabell 4.2

Placering av enheter och specialenheter

PLACERING

ENHETER

|

SPECIALENHETER

|

HELTIDSSTYRKOR 90 sek1

10 min1

30 min1

Frölunda

RHV

Gårda

RHV

Rökdykning 3, Vattenlivräddn. 3

Kortedala

RHV

IVPA

Kem 3, Indikering

RITS

Angered

RHV

Trafik 3, IVPA

Djur, Terräng

RVR

Torslanda

RV

IVPA

Skumdepå, Storpump

SMC

Lundby

RHV

Rökdykning 3

V3

Mölndal

RV

Trafik 3

RTR, Djur

Lindome

RV

IVPA

Terräng, Depå 2

Kungsbacka

RHV

Trafik 3, IVPA

V2, Kem 3, Djur, Terräng, Skog

Skyddsjordning Sanering

Öjersjö

RV

IVPA

Skog, Terräng

Skyddsjordning

Lerum

RV

Trafik 3, IVPA

Täckstyrka

RH

H2, H3, V3, Räddningsbåt

Skyddsjordning

DELTIDSSTYRKOR Kungsbacka

R

Frillesås

RV

Mölnlycke

RV

Hindås

RV

Trafik 2, IVPA

Rävlanda

RV

Djur, IVPA

Donsö

R, Båt

Sjuktransport, IVPA, Vattenlivräddning 2

Lerum

R

Öjersjö

Terräng, Trafik 2

Depå 1 och 2

RÄDDNINGSVÄRN Olofstorp Askim

Vattenlivräddning 1 Trafik 1 Utvändig brandsläckning Brandvattenförsörjning Kem 1

Lindome Asperö Brännö Köpstadsö

Öarna har även avtal om Sjuktransport

Vrångö 1) 90 sek avser att enheten alltid har en anspänningstid på 90 sekunder. 10 min avser att enheten kan lämnas på stationen för att hämtas vid larmsituation. 30 min avser de specialenheterna som bemannas enligt avtal. 2)

enhetsbeteckningarna förklaras i tabell 4.1

34


35


tabell 4.3

Grundberedskap (forts.)

FUNKTION/STATION

LEDNING

BEMANNING ANM.

ANSP. TID

GRUNDBEREDSKAP Ledningsfunktion

Räddningschef i beredskap

Stab

Stabschef

Ledningscentral

LC-ledare, 2 st

Ledningsfunktion

Insatschef

90 sek

Ledningsfunktion

Insatsledare, 2 st Insatsledare, 1 st

90 sek 30 min1

Stabsenhet2

---

1 (larm- och ledningsoperatör)

Frölunda

Styrkeledare

6

Heltid

90 sek

Gårda

Styrkeledare

6

Heltid

90 sek

Styrkeledare

4

Vardag 07–22

90 sek

Kortedala

Styrkeledare

6

Heltid

90 sek

Angered

Styrkeledare

6

Heltid

90 sek

Torslanda

Styrkeledare

4

Heltid

90 sek

Lundby

Styrkeledare

6

Heltid

90 sek

Mölndal

Styrkeledare

4

Heltid

90 sek

2

Vardag 07–22

90 sek

30 min1 ---

2 (larm- och ledningsoperatörer)

---

Lindome

Styrkeledare

4

Heltid

90 sek

Kungsbacka

Styrkeledare

5

Heltid

90 sek

Öjersjö

Styrkeledare

4

Heltid

90 sek

Lerum

Styrkeledare

4

Heltid

90 sek

SUMMA HELTID

20

64

----

----

Kungsbacka

Styrkeledare

4

Deltid

7 min

Frillesås

Styrkeledare

4

Deltid

5 min

Mölnlycke

Styrkeledare

4

Deltid

5 min

Hindås

Styrkeledare

4

Deltid

5 min

Rävlanda

Styrkeledare

2

Deltid

5 min

Lerum

Styrkeledare

4

Deltid

7 min

Donsö

Styrkeledare

4

Deltid

5 min

Öjersjö

---

2

Deltid

10 min3

SUMMA DELTID

7

28

---

---

TOTALSUMMA

27

92

---

---

90 sek svarstid, ska kunna inställa sig inom 30 minuter på Gårda brandstation 2)Stabsresurs för insatschef och insatsledare. Depåfunktion 4) Täckstyrkan tjänstgör i huvudsak dagtid och har som uppgift att frigöra andra styrkor samt att utöka beredskapen vid förhöjd hotbild. 5) 90 sek insatstid. Utförs på uppdrag av Göteborg City Airport, Sävebolaget.

1)

3)

36


tabell 4.3

Grundberedskap (forts.)

FUNKTION/STATION

LEDNING

BEMANNING ANM.

ANSP. TID

KOMPLETTERANDE RESURSER Lundby Täckstyrka

Styrkeledare

6

4

Säve Flygplatsstyrka

Insatsledare för flyg

2

5

30 sek

Olofstorp Askim Lindome Asperö Brännö

Räddningsvärn, frivillig inryckning, tjänsteplikt vid insats.

Köpstadsö Vrångö 90 sek svarstid, ska kunna inställa sig inom 30 minuter på Gårda brandstation 2)Stabsresurs för insatschef och insatsledare. Depåfunktion 4) Täckstyrkan tjänstgör i huvudsak dagtid och har som uppgift att frigöra andra styrkor samt att utöka beredskapen vid förhöjd hotbild. 5) 90 sek insatstid. Utförs på uppdrag av Göteborg City Airport, Sävebolaget.

1)

3)

4:3 Ledningsorganisationen är ett samlingsnamn för ledningsfunktionerna (den eller de personer som ansvarar för och leder en räddningsinsats) och stabsorganisationen inklusive ledningscentralen. Ledningsorganisationen är alltså ett operativt begrepp och ska ej blandas ihop med ledningsgrupp, förbundsstyrelse eller liknande funktion. Det kan också vara bra att känna till att de befattningar som beskrivs här nedan används över hela Sverige – men kan ha olika innebörd inom olika räddningstjänster. Ledningsorganisationen har två huvuduppgifter: • Värdera risk- och hotbilder och utifrån det förbereda Räddningstjänsten för kommande behov. • Vid räddningsinsatser är det ledningsorganisationens uppgift att organisera och leda enheterna samt samverka med andra berörda samhällsfunktioner och organisationer.

Ledningscentralen bedömer under utalarmeringen behovet av enheter till en olycka. Vid en räddningsinsats av mindre omfattning larmas först en styrkeledare ut som räddningsledare. De larmade ledningsfunktionerna bedömer därefter behovet av ytterligare enheter. Om räddningsinsatsen kräver enheter från flera stationer larmas en insatsledare som då blir räddningsledare. Vid räddningsinsatser med ytterligare enheter eller med särskilt lednings- eller samverkansbehov ”växlar man upp” ytterligare en nivå och larmar ut inssatschefen som då blir räddningsledare. Räddningschef i beredskap med hjälp av stabschefen svarar för den sammantagna hanteringen av en eller flera räddningsinsatser och beredskap. Ledningsfunktionerna ser alltså ut enligt tabell 4.4 nedan.

37


Styrkeledare, insatsledare och insatschef kan också tjänstgöra i stabsarbete vid större eller flera samtidiga räddningsinsatser. Det ingår i stabschefens uppgift att leda stabsarbetet i anslutning till ledningscentralen. I ledningscentralen finns en lc-ledare som arbetsledare. Ledningsfunktionerna är dels placerade ute i förbundets olika stationsområden för att snabbt komma ut till olycksplatsen (styrkeledare), men också centralt för att ha en bra helhetssyn över verksamheten (övriga). Ledningsfunktionernas placeringar anpassas till aktuell risk- och hotbild eller aktuella olyckshändelser. Pga. olycksfrekvens och befolkningstäthet utgår ledningsfunktionernas placeringar ifrån Göteborg och Mölndal. Vid en händelse med särskilt samverkansbehov kan insatschef eller instatsledare skickas som s.k. samverkansperson till annan myndighet eller organisations ledningsplats. Samverkan behöver exv. kunna ske med statliga räddningstjänster (se avsnitt 1:3), sjukvård, polis, länsstyrelse m.fl. En ledningsfunktion kan också användas för att etablera samverkan med exv. industribrandkår eller krisledningsorganisation vid en händelse.

tabell 4.4

Ledningsfunktioner Räddningstjänsten Storgöteborg

BEFATTNING

BESKRIVNING

Styrkeledare

• kan vara räddningsledare vid insats av begränsad omfattning • leder upp till ca fyra enheter som en del av en större räddningsinsats • kan vara sektorchef på medelstora och stora insatser • styrkeledare kan också vara rökdykarkontrollant, brytpunktschef och arbeta med olika stabsuppgifter.

Insatsledare

• räddningsledare vid insatser med 2 eller flera styrkeledare eller vid ett utökat ledningsbehov. • kan ingå i stab till insatschef eller räddningschef i beredskap • kan bemanna rollen som samverkansperson • skadeplatschef då insatschef är räddningsledare.

Insatschef

• • • •

Räddningschef i beredskap (RCB)

• RCB ansvarar alltså för utryckningsverksamheten på uppdrag av räddningschefen • ansvarar för att räddningsinsatserna bedrivs på ett godtagbart sätt och att beredskapen uppfyller rimliga förväntningar • kan tjänstgöra som räddningsledare vid exv. situationer med stort behov av koordinering mellan flera samhällsaktörer • bevakar risk- och hotbild som kan påverka medlemskommunerna.

räddningsledare vid räddningsinsats med omfattande ledningsbehov räddningsledare vid räddningsinsats med särskilt samverkansbehov kan ingå i stab till räddningschef i beredskap kan bemanna rollen som samverkansperson.

38


4:4 För att utföra effektiva räddningsinsatser ska Räddningstjänstens personal minst inneha nedanstående kompetens. Utöver kompetensutbildning ska personal för respektive funktion ha genomgått utbildning anpassad för funktionen. brandman Heltid ska ha avlagt examen i mSb:s SmO-utbildning eller avlagt examen i utbildningen brandman Heltid, SRV. brandman Deltid ska ha genomgått mSb:s utbildning för räddningsinsats för deltidsanställda brandmän, mSb eller genomgått utbildning brandman Deltid, SRV. Styrkeledare, insatsledare, insatschef samt stabschef och lc-ledare ska uppfylla behörighet från mSb för att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst och vara utsedda av räddningschefen att verka i rollen som räddningsledare. Räddningschef , ställföreträdande räddningschef och räddningschef i beredskap ska ha brandingenjörsexamen med mSb:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. I tabell 4.5 anges vilken kompetensutbildning Räddningstjänsten Storgöteborg kräver för att verka inom ledningsorganisationen. Kompetensutbildning för både det gamla och det nya utbildningssystemet anges. Ledningsorganisationens sammansätt ning med flera kompletterande kompetenser möjliggör samverkan både på ett övergripande plan och i den mer konkreta hanteringen av en händelse.

39


tabell 4.5

Kompetenskrav inom ledningsorganisationen

BEFATTNING Styrkeledare

Insatsledare

UTBILDNINGSSYSTEM Äldre

Brandförman Heltid1 alt. Brandmästare

Nytt

Räddningsledare Kurs A samt Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet Kurs A

Äldre Nytt

Insatschef

LC-ledare

Stabschef

Äldre

Brandmästare alternativt Brandingenjörsexamen2 med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Kompetens för Styrkeledare (heltid) Kompletterat med Räddningsledare Kurs B alternativt Brandingenjörsexamen2 med MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Brandmästare alternativt Brandingenjörsexamen2 med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer.

Nytt

Kompetens för Insatsledare samt Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet Kurs B alternativt Brandingenjörsexamen2 med MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer

Äldre

Brandförman heltid alternativt Brandmästare

Nytt

Räddningsledare Kurs A samt Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet Kurs A

Äldre Nytt

Räddningschef i beredskap

UTBILDNINGAR

Äldre Nytt

Brandmästare alternativt Brandingenjörsexamen2 med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Kompetens för Styrkeledare (heltid) kompletterat med Räddningsledare Kurs B alternativt Brandingenjörsexamen2 med MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Brandingenjörsexamen2 med SRV påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Brandingenjörsexamen2 med MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer

1) För deltidsanställd styrkeledare lägst brandförman Deltid. 2) brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) alternativt motsvarande äldre utbildning som uppfyller behörighet att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst.

40


4:5 För att bibehålla och öka personalens kompetens genomförs regelbundna utbildningar och övningar. Inriktningen på övningarna styrs av aktuell risk- och hotbild och behov av att underhålla befintlig kompetens. • Heltidsanställd personal genomför övningsverksamhet varje schemalagt arbetspass. Inriktningen på övningarna svarar mot uppställda mål för räddningsstyrkan samt samverkan mellan räddningsstyrkor. • Deltidsanställd personal övas minst 24 ggr/år. Räddningsvärn övas minst två ggr/år. • Ledningspersonal övas i förmåga att leda stora och långvariga räddningsinsatser. Särskilt intresse ägnas åt samverkan med andra myndigheter och organisationer.

4:6 En viktig del i det förberedande skedet är att arbeta med insatsplanering. Vid särskilt farliga eller komplicerade anläggningar tar Räddningstjänsten fram insatsplaner som underlättar för våra styrkor att hitta till rätt entré, visar var särskilda risker finns, hur det är med brandvattentillgång, brandsektioneringar och annan väsentlig information. Insatsplanering sker också inför särskilda evenemang eller händelser. Göteborgsregionen har på senare år stått värd för flera större politiska och idrottsliga evenemang. Säkerheten är viktig vid dessa tillfällen och brandsäkerheten utgör en väsentlig del av planeringen. Det handlar både om en skäligt brandskyddsnivå men också om att ha en plan för hur ett ev. insatsarbete ska genomföras. Dessa planer arbetas fram i ett nära samarbete med andra aktörer som polis, ambulans, sjukvård, trafikplanering mfl. Liknande planering görs inför säsongsbundna händelser såsom skogsbrandssäsong, höga vattenflöden eller kraftigt snöfall. Även här sker planeringen i samarbete med andra aktörer.

4:7 Räddningstjänsten Storgöteborg förbinder sig bl.a. att hjälpa till vid statlig räddningstjänst och hålla beredskap för storskalig släckutrustning. Samtliga avtal finns listade i bilaga 8:2, de finns även tillgängliga på Räddningstjänstens kansli. Mellan de kommunala räddningstjänsterna inom Västra Götalands och Hallands län finns överenskommelser om gränslös räddningstjänst. Syftet är att underlätta för räddningstjänster att skicka resurser mellan sig på begäran av räddningsledare vid räddningsinsatser.

41


Räddningstjänsten Storgöteborg har avtal om räddningshjälp, vilket avser räddningsinsatser vid förbundets gränser till andra räddningstjänster. Räddningsinsatsen påbörjas av den räddningstjänst som är först på plats, oavsett vilken sida av gränsen olyckan skett. Syftet med avtalen är att minimera insatstiden för första räddningsinsatsen. Räddningstjänsten Storgöteborg ingår i beredskapsplanen för Ringhals kärnkraftsverk. Uppgifterna är bl.a. att indikera radioaktivt nedfall och att stödja Kungsbacka kommuns uppgift i beredskapsplanen, exempelvis mottagningsstation vid utrymning. I Göteborg finns nordens största hamn. En risk i samband med denna verksamhet är oljeläckage från fartyg, exv. vid bunkring, en olycka, påsegling eller kollision med olje­ last som läcker ur tankarna. Omedelbara åtgärder som behöver vidtagas förutom att hantera själva olyckan eller läckaget är att lägga ut länsor runt fartyget så att oljespridningen begränsas. Räddningstjänsten har viss egen kapacitet för detta men den stora länskapaciteten finns hos Göteborgs hamn. Utifrån kommande olja som når kustområden, ej inom definierade hamnområden, är att betrakta som statlig räddningstjänst, miljöräddning till sjöss, och därmed Kustbevakningen som ansvarig myndighet in till strandlinjen. Vid detta programs upprättande pågår ett gemensamt arbete i länet med att definiera och anskaffa utrustning för att skydda känsliga strandområden. Det handlar då om exv. strandduk som läggs ut från landsidan. Om en liknande händelse inträffar finns ett nära samarbete mellan flera aktörer såsom Räddningstjänsten, Kustbevakningen, msb och Hamnen.

4:8 Räddningstjänst vid höjd beredskap (dvs. i en krigssituation) bygger i huvudsak på den fredstida organisationen och dess ansvarsområden. Under en anpassningsperiod inför ett hotande krigsläge – som i dagsläget bedöms vara längre än tio år – förstärks organisationen med civilpliktiga räddningsmän och andra samverkande resurser med specialkompetenser. Under anpassningsperioden genomförs även utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser. Räddningstjänst vid höjd beredskap bygger på de tre principerna ansvar, likhet och närhet. Det man ansvarar för i fred ansvarar man för i krig, man försöker lösa sin uppgift på liknande sätt som vid fred, och man försöker lösa problem där de uppstår, dvs. ett decentraliserat förhållningssätt. För att skydda och rädda människor och egendom vid höjd beredskap ska räddningstjänsten, utöver sina normala uppgifter, ansvara för och utföra: • upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden • indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot nukleära och kemiska vapen • utföra räddningsinsatser i ras­områden inklusive skyddsrum • delta i åtgärder för första hjälp och transport av skadade samt för befolkningsskydd.

42


43


Hur mycket ska Räddningstjänsten klara av på en gång? Vad är ledningscentralen – och hur går det egentligen till när ett larm kommer in?

5 Räddningstjänsten Storgöteborgs förmåga att hantera olyckor genom att värdera riskoch hotbilder och utföra räddningsinsatser bygger på en förutseende ledningsorganisation (se avsnitt 4:3) och olika enheter (se avsnitt 4:2) som genomför det handgripliga räddningsarbetet. Den planering och de förberedelser som görs i det förberedande skedet är avgörande för att kunna påbörja räddningsinsatser inom godtagbar tid och att genomföra dessa på ett effektivt sätt.

5:1 Räddningstjänstens resurser är dimensionerade och organiserade för att kunna: • utföra räddningsinsatser vid små olyckor • utföra flera samtidiga räddningsinsatser • förstärka pågående räddningsinsatser med ytterligare resurser • kraftsamla vid mycket stora räddningsinsatser • bibehålla en god uthållighet vid långdragna räddningsinsatser.

Placering av resurserna styr hur snabbt räddningsinsatsen kan påbörjas och mängden resurser påverkar hur snabbt insatsen kan avslutas. Resurser från en brandstation har förmåga att hantera begränsade olyckor, exv. mindre terrängbränder, vattenläckor, brand i fordon, mindre trafikolyckor och brand i enstaka rum i en byggnad. Vid mer omfattande trafikolyckor exv. flera bilar, eller bränder som riskerar att sprida sig till större delen av byggnaden behöver enheter från flera stationer tillsammans genomföra insatsen. Vissa typer av händelser, exv. kemikalieolyckor, olyckor i vissa

44


industrier eller objekt i samhällets infrastruktur, kräver extra stor resursuppbyggnad. För dessa olyckor finns speciella larmplaner med resurser från flera stationer inom förbundet och i vissa fall resurser från andra räddningstjänster. Vid flera samtidiga insatser i en del av förbundsområdet kan förbundets resurser omfördelas till aktuellt område. Systemet med de rörliga ledningsfunktionerna (insatsledare, insatschef och stabsenheten) möjliggör ledning av flera samtidiga medelstora insatser i olika delar av förbundsområdet – vid en större insats med stort ledningsbehov kan samtliga funktioner ingå i en gemensam ledning.

45


5:2 Vid allvarliga olyckshändelser ska allmänheten kunna varnas och informeras. Vid beslut om att allmänheten ska varnas aktiveras s.k. Viktigt meddelande till allmänheten, vma. Aktuell information, råd och anvisningar kommuniceras då via olika mediekanaler. Ett vma kan ibland föregås av en särskild varningssignal från varningstyfoner (i folkmun Hesa Fredrik), men det kan även sändas utan att föregås av varningssignal. Varningssignalen består av upprepade sju sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. Den kan avges över det fasta systemet för varning utomhus som täcker de tätbebyggda områdena i Göteborgs och Mölndals kommuner samt centralorterna i Kungsbacka, Mölnlycke, Härryda, Landvetter, Härryda, Partille, Sävedalen, Jonsered och Lerum. När signalen hörs ska allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventiler samt lyssna på riks- eller lokalradion. För meddelanden eller information som inte innebär omedelbar eller snart förestående fara kan lokalradion eller riksradion nyttjas genom att begära en programbrytning. Information kan också ges i samband med nyheter och andra meddelanden vid varje hel timme.

5:3 Allmänheten kan vid en olycka larma Räddningstjänsten via sos-alarm på nödnummer 112. sos-alarm delar lokaler med Räddningstjänstens ledningscentral vid Gårda brandstation i Göteborg. sos har också en central i Halmstad som betjänar Halland. 112-samtal som kommer från Kungsbackaområdet kopplas vidare till vår ledningscentral på samma sätt som samtalen från sos Göteborgscentralen

5:4 Ledningscentralen tillämpar en proaktiv ledning och följer kontinuerligt det aktuella beredskapsläget – omflyttningar av enheter sker ofta för att skapa en bättre beredskap för kommande händelser eller för att snabbt förstärka en pågående insats. Det kan vara räddnings- eller specialenheter samt lednings- eller stabsenheter. Vid mycket omfattande eller långvariga insatser kan förstärkning begäras från angränsande kommuner. (Läs mer om överenskommelser om gränslös räddningstjänst i avsnitt 4:7 samt 8:2) Larmslagning sker alltid efter principen i tid närmaste insatsklara enhet vilket inte alltid är den samma som i geografin närmaste. Det kan t.ex. vara en olycka vid en adress och tidpunkt där man vet om att det tar längre tid för den ordinarie stationen att komma fram beroende på rusningstrafik vilket kan fördröja den normala utryckningstiden avsevärt. Insatstiderna beror också på om styrkan befinner sig på stationen vid larmslagning eller inte. Se figur 5.1 för Räddningstjänstens insatskarta.

46


Dnr: 0196/07

figur 5.1

Insatskarta för Räddningstjänsten Storgöteborg

47


5:5 SOS-alarm tar emot ett nödsamtal på 112. SOS-operatören intervjuar uppringaren för att få reda på vad som hänt, var det har hänt och vilka aktörer som behöver larmas. I det här fallet gäller det en rökutveckling i en lägenhet centralt i staden. Inom några sekunder ansluter en larm- och ledningsoperatör från Räddningstjänsten till samtalet och slår ett s.k. förlarm så att insatspersonalen snabbt kan bege sig till räddningsfordonen. Så snart larm- och ledningsoperatören fått tillräckligt med fakta larmar denne ut de insatsenheter som motsvarar det aktuella hjälpbehovet. SOS-operatören fortsätter intervjun för att samla ytterligare fakta som kan vara av vikt för den utryckande styrkan, samtidigt lämnar SOS-operatören råd till den nödställda om hur denne ska agera, tex. stänga dörrar till rummet där det brinner, möta upp styrkan när de kommer fram etc. LC-operatören larmar den i tid närmast insatsklara enheten med rätt sammansättning för uppdraget. Det innebär att det inte alltid är den närmaste brandstationen som larmas – beroende på exv. trafi ksituationen kan det bli en station längre bort. Alternativt larmas båda stationerna för att säkerställa en så kort insatstid som möjligt. Styrkan på stationen väljer utryckningsfordon och utrustning beroende på vad larmet gäller och beger sig mot adressen. I bilen får styrkeledaren upp en kartbild med adressen angiven, denna information är redan skickad till bilen från LC. Under färden

48


förbereder styrkeledaren hur insatsen ska påbörjas, vilken taktik som ska användas. Samtidigt förbereder brandmännen sig för rökdykning genom att ta på sig andningsapparaterna som finns infällda i ryggstödet. Rökdykarna kan också se på sin skärm i baksätet om det finns någon information som kan vara användbar och tillsammans med styrkeledaren går de igenom hur de ska angripa branden när de kommer fram. Framme på brandplatsen orienterar sig styrkeledaren och bedömer de möjligheter som finns innan han fattar sitt beslut och fördelar uppgifterna. Han meddelar målet med insatsen till styrkan. Rökdykargruppen beger sig in i byggnaden. Rökdykarledare stannar kvar på sin baspunkt i rökfri miljö och håller ständig radiokontakt med rökdykarna som systematiskt söker igenom lägenheten exv. med hjälp av en värmekamera. De har även med sig en vattenslang som används i mindre mängd för att dämpa lågorna – det gäller att vara sparsam med vattnet så att det inte blir för stora vattenskador. Föraren av brandbilen har bl.a. till uppgift att vara pumpskötare och säkerställa att vattnet levereras, antingen från brandpost eller från tanken på brandbilen. Styrkeledaren lämnar snabbt rapport till lc och begär eventuellt ut förstärkning. I det här fallet har lc redan larmat ut förstärkning från i tid närmaste insatsklara enhet eftersom man antog att det skulle krävas en rökdykarinsats. Dessutom har lc larmat ut nästa ledningsnivå, insatsledaren, och en depåfunktion med extra rökdykarutrustning. Denna proaktiva utlarmning innebär att förstärkning är på plats relativt fort och fungerar som rökdykarskyddsgrupp. Dessa kopplar upp en alternativ brandvattenförsörjning. Omgående placerar man ut en rökfläkt i dörröppningen till trapphuset och öppnar rökluckan i toppen av trapphuset med hjälp av en vev innanför dörren. På så sätt får man fri sikt och minskar rökskadorna och ev. förhindrar brandspridning.

5:6 De beslut som fattas och den myndighetsutövning som vidtas vid en räddningsinsats ska dokumenteras och redovisas skriftligt. Räddningstjänsten Storgöteborg ska ha rutiner och hålla ett system för detta. Av dokumentationen ska framgå följande: • Vem som fattat beslutet • Skälen för beslutet och tidpunkten när beslutet fattats • Vem eller vilka som blivit berörda av beslutet • Tidpunkt för genomförandet och vilka som genomfört beslutet.

Exempel på beslut som avses i ovanstående stycke är bland annat beslut om enskildas medverkan i räddningsinsats genom tjänsteplikt, ingrepp i annans rätt samt beslut om att räddningsinsats är avslutad (6 kapitlet 1–2 § samt 3 kapitlet 9 § lso).

49


Vad gör Räddningstjänsten efter en avslutad insats? I det här kapitlet beskrivs begreppen olycksundersökning, olycksutredning och statistikuppföljning.

6 följa upp 6:1 När en räddningsinsats är avslutad ska, enligt 3 kapitlet 10 § lso, en olycksundersökning vidtas för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Räddningstjänsten ansvarar för att dessa olycksundersökningar vidtas då förbundet genomfört en räddningsinsats. Erfarenheter och resultat av olycksundersökningar är mycket viktiga i förbundets övergripande uppföljning av verksamheten, de är en förutsättning för att kunna erhålla en helhetssyn på arbetet med skydd mot olyckor. Räddningstjänsten ska ha rutiner för hur olycksundersökningarna och dess resultat återkopplas, både internt tillbaka in i verksamheten och externt till andra aktörer och intressenter inom området.

6:2 Räddningstjänsten arbetar aktivt med att dokumentera och analysera olyckor och räddningsinsatser. Detta sker i enlighet med lagstiftningens krav men är också en viktig del i den egna utvecklingsprocessen. Utredningarna sker i tre olika nivåer: insatsrapporter, olycksutredning och utökad olycksutredning. Nivån beror på hur allvarlig olyckan varit. Resultaten av dessa utredningar kommuniceras bland annat via statis-

50


tiska uppföljningar med tillhörande analyser – uppgifter från insatsrapporter, samt via separata rapporter – olycksutredningar. Med detta uppföljningsarbete vill vi förhindra att nya olyckor inträffar eller minska konsekvenserna av de olyckor som sker, samt skapa förståelse och kunskap om olyckor och mänskligt agerande i samband med olyckor.

6:3

Vidare ska Räddningstjänsten tillgodose externa aktörer i samhället med information och kunskap för att tillsammans skapa ett säkrare och stabilare samhälle. Likväl ska den enskilde medborgaren kunna få information om den inträffade händelsen och därigenom ges en ökad riskmedvetenhet samt möjlighet att bearbeta intryck från en svår händelse.

a g yg

För be da re G en

F ö l ja

a för 51

o

p up

För eb

Genom denna återkoppling till det egna förebyggande arbetet sluts den cirkel av skeden som presenterades i avsnitt 1:8. Detta möjliggör för Räddningstjänsten att vara i ständig utveckling av planering och metoder för att förhindra bränder – och att genomföra effektiva räddningsinsatser då olyckan trots allt inträffar.

m

7

För att kunna fullgöra det uppdrag som åligger Räddningstjänsten måste identifierade risker och inträffade olyckor dokumenteras och analyseras. Dessa slutsatser ska sedan bearbetas och presenteras i en aktuell risk- och olycksanalys samt återföras till både organisationens förebyggande arbete mot olyckor och till förberedande arbete för räddningsinsatser.


Lagen om skydd mot olyckor anger att arbetet med skydd mot olyckor ska baseras på mål. Detta är Räddningstjänsten Stor­ göteborgs mål för 2011–2014.

7

7:1

Räddningstjänsten Storgöteborg har som organisation ett processinriktat och systematiskt arbetssätt som utgår från det så kallade pdsa-hjulet (Plan – Do – Study – Act). Syftet är att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten. Räddningstjänsten tillämpar balanserad styrning (se kapitlet förkortningar och begrepp) och har samordnat det målstyrda säkerhetsarbetet med den balanserade styrningen. Målstyrning handlar om att arbeta i flera nivåer och det är viktigt att tydligt visa den röda tråden mellan de olika målnivåerna: från nationella mål till lokala mål och till årliga verksamhetsmål (se figur 1.2). I den stora cirkeln till höger ses Räddningstjänsten Storgöteborgs övergripande inriktningsmål som visar vägen för all verksamhet inom förbundet.

52

Antalet döda och svårt skadade vid bränder ska minska


Genom nedanstående fyra effektmål vill Räddningstjänsten Storgöteborg peka ut de områden som vi anser vara av särskild vikt under de kommande fyra åren. Med utgångspunkt från dessa mål ska Räddningstjänsten upprätta årliga verksamhetsmål. Uppföljning och utvärdering av de årliga verksamhetsmålen ska ske i enlighet med Räddningstjänstens process för balanserad styrning.

Ökad medvetenhet om risker vid insatser och allt mer komplicerade byggnadskonstruktioner ställer krav på att vi effektiviserar styrkornas arbete. Som ett led i detta pågår ett omfattande arbete med att beskriva styrkornas förmåga i olika arbetsmoment, i syfte att kunna få fram siffror att mäta mot för att kunna tydliggöra vilka förväntningar som finns på styrkorna och avgöra var utbildningsinsatser kan behövas. På några stationer kommer vi att etablera nya specialenheter bestående av mindre fordon utrustade med exv. skärsläckare eller fläktar för rökventilation av stora lokaler.

Effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka

Parallellt med metodutveckling för styrkorna sker också en ledningutveckling av taktik vid insatser. De senaste årens ökade antal väderstörningar (översvämningar, skogsbränder, stora mängder snö och kyla) och periodvist höga frekvens av avsiktiga händelser har inneburit att ledningsorganisationen allt oftare behöver hantera lågintensiva skeenden över tid. Flera funktioner i den övergripande ledningen (RCB, SC och IC) arbetar kontinuerligt med bedömningsarbete och förberedelser av sådana händelser. Även vår samverkan med andra aktörer vid dessa händelser är inne i ett utvecklingsskede, i avsikt att kunna agera proaktivt och samhällsaktörsöverskridande vid olyckshändelser.

Tiden från larm till påbörjad insats ska minska

Räddningstjänsten har påbörjat ett arbete med att kvalitetssäkra och korta tiden för larmbehandling. Vi har nyligen installerat nytt mobilt datastöd där viktig larminformation och eventuella insatsplaner skickas ut till insatssyrkorna i realtid. Dessa arbetssätt och tekniska lösningar kommer att vidareutvecklas, även i samarbete med andra aktörer. Vi deltar även i olika arbeten för att undersöka om det finns ytterligare förbättringsmöjligheter för olika samhällsaktörer att samverka för snabba insatser vid en olycka.

53


Allmänhetens medvetenhet om brandrisker och agerande vid brand ska öka

Nio av tio dödsbränder inträffar i bostaden. I enlighet med msb:s nationella mål har Räddningstjänsten Storgöteborg som mål att bryta trenden av ökat antal bostadsbränder och att minska antalet döda i bostadsbrand med en tredjedel till år 2020. År 2010 inträffade ca 400 bostadsbränder inom förbundets område.

Aktör i samhällsplaneringen Räddningstjänsten deltar aktivt i och påverkar hela kedjan från kommunernas stadsplanering till ett enskilt objekts plan- och byggskede. Syftet är att de erfarenheter som görs i samband med bränder och räddningsinsatser ska komma till användning i det fortsatta samhällsbyggandet. Erfarenheterna ska omsättas i konkreta råd såsom yttranden och pm om hur både byggnadstekniska lösningar, robusta utrymningslösningar och s.k. förlåtande system såsom spisvakt, dörrstängare och sprinkler kan bidra till att färre personer skadas eller omkommer i samband med brand. Lärdomar ska förmedlas i skriftlig form, men också genom initiativtagande till samverkan i olika forum för kunskapsutbyte mellan byggsektorns många aktörer. Information och rådgivning Räddningstjänsten ska på bred front, via information, samverkan och rådgivning, stimulera till att andelen fungerande brandvarnare i bostäder ökar. Räddningstjänsten ska vara proaktiva och rikta anpassad information till målgrupper med särskilda behov. Genom att utbilda brandinformatörer och ha en uppsökande verksamhet ska medborgarens medvetenhet om brandrisker och förmåga att hantera en brandsituation stärkas. En viktig målgrupp är personer med bristande kunskaper i svenska språket. Både den nationella skadestatistiken och vår lokala riskbild visar att våra äldre i samhället är kraftigt överrepresenterade i dödsbränder och utgör alltså en grupp med särskilda behov. Vi konstaterar också att enbart informationsinsatser inte löser hela problemet – vi måste samverka med aktörer inom olika typer boendesituationer för äldre, för att få till stånd installation av förlåtande system. Andra grupper med liknande behov kan vara de som exv. lider av psykisk ohälsa eller är funktionshindrade. Räddningstjänsten ska ta initiativ till att genom nätverkande och samverkan nå dessa personer för att öka deras medvetenhet kring brand samt verka för att förlåtande system i högre grad installeras i deras hemmiljö. En viktig del i detta arbete är att ge råd och stöd åt personal inom vård- och sociala omsorg, anhöriga m.fl. som finns i dessa gruppers närhet.

54


Utbildning Räddningstjänsten erbjuder yrkesgrupper som regelbundet kommer i kontakt med personer som är särskilt utsatta vid bränder lämplig brandutbildning. Exempel på yrkesgrupper är hemtjänstpersonal, biståndshandläggare, socialtjänstpersonal m.fl. Tillsyn Räddningstjänsten ska fortsätta att rikta tillsynsaktiviteter gentemot såväl bostadssektorn och boendemiljöer för grupper med särskilda behov (enligt ovan) i syfte att kontrollera efterlevnad av lso, dvs. om brandskyddsnivån är skälig och rimlig.

Antalet skolbränder ska minska

Räddningstjänsten Storgöteborg har som mål att den minskande trenden av antal skolbränder per år ska fortsätta. Sedan 2007 har antalet skolbränder halverats inom förbundet, från 135 till 72 stycken 2010 men utgör fortfarande ett stort samhällsproblem.

Aktör i samhällsplaneringen Räddningstjänsten ska genom tidig medverkan i bygg- och ombyggnadsskedet aktivt stödja byggprocessens aktörer. Skolbyggnaden ska byggas med brandskydd som anpassas efter dess användningsområden och risker, exempelvis övernattningsverksamhet (exv. vid Gothia Cup). Information, rådgivning och utbildning Räddningstjänsten ska årligen rikta information och specialutbildning till samtliga lärare i år 2 och samtliga elever i år 5 för att långsiktigt förebygga anlagda bränder i och omkring skolor. För att aktivt bidra till att oönskade händelsekedjor kan brytas ska Räddningstjänsten även erbjuda konsekvenslektioner och konsekvenssamtal vid samtliga tillfällen då behov finns efter inträffade tillbud på skolor. Samverkan mellan olika samhällsaktörer som föreningsverksamhet, polis, ungdomsprojekt m.fl. ska vidareutvecklas. Vi ska fortsätta etablera aktiviteter och nätverk för att skapa relationer mellan brandmän och barn och ungdomar i närområdet. Tillsyn Skolor ska fortsatt ges kontinuerlig tillsyn. Räddningstjänsten ska följa upp samt stödja både fastighetsägare och verksamheter i syfte att stärka dem i deras systematiska brandskyddsarbete som bör omfatta även arbete mot anlagd brand.

55


Bilagor

8 8:1

56


tabell 8.1

Risk- och olycksanalysen, översyn av innehållet (forts.)

TEMA Generell bakgrundsinformation

AVSNITT Olyckor som föranleder räddningsinsats Extraordinära händelser Samhällsutveckling och demografiska bakgrundsdata Byggregler och nya byggnader

Risker för stora eller komplexa olyckor •

Allvarliga konsekvenser för människor, miljö eller egendom.

Långvarigt räddningsbehov.

Räddningstekniskt behov av beredskap med specialresurser.

Påverkan på viktiga samhällsfunktioner eller anläggningar och områden med förhöjda skyddsvärden.

Olyckor vid farlig verksamhet och Sevesoanläggningar Olyckor vid hantering av brandfarlig och explosiv vara Naturgasnät Explosiva varor Olyckor med transport av farligt gods Kärnteknisk olycka Naturolyckor Höga flöden och högt vattenstånd i havet Skred och markras Bergras Starka vindar Kraftig åska Extrem nederbörd och skyfall Kraftigt snöfall Kraftiga isbeläggningar Långvarig torka Stark kyla Olyckor i trafikapparaten och allmänna kommunikationer Flygplatser Knutpunkter i allmänna kommunikationer Olyckor vid personintensiv verksamhet och utrymnings­ kritiska anläggningar Antagonistisk hotbild och avsiktliga händelser Övriga olyckor med svåra eller komplexa insatsförhållanden Bränder i undermarksanläggningar Bränder i fartyg Bränder i siloanläggningar Bränder i större upplag Oljeutsläpp i vatten

Räddningstjänsten Storgöteborg 2011, Risk- och olycksanalys – Risktopografiska förutsättningar för Räddningstjänsten Storgöteborg, daterad 2011-03-10, Dnr: 0064/11

57


tabell 8.1

Risk- och olycksanalysen, översyn av innehållet (forts.)

TEMA

AVSNITT

(forts. från föregående tema)

Olyckor vid anläggningar och områden med förhöjt skyddsvärde Samhällsviktiga försörjningssystem Kommunal och regional ledning Vårdinrättningar Viktiga forsknings- och utbildningscentra Kulturmiljöer Vattenskyddsområden Natura 2000-områden

Risk för olyckor under höjd beredskap Statistik över genomförda räddningsuppdrag

Militär hotbild Huvudsakliga uppgifter Samtliga räddningsuppdrag Bränder med dödlig utgång Bränder i och omkring bostäder Bränder i och omkring utbildningslokaler Bränder i vårdinrättningar Bränder i persontät verksamhet och samlingslokaler Bränder i industri- och produktionsanläggningar Trafikolyckor

Räddningstjänsten Storgöteborg 2011, Risk- och olycksanalys – Risktopografiska förutsättningar för Räddningstjänsten Storgöteborg, daterad 2011-03-10, Dnr: 0064/11

tabell 8.2

Farlig verksamhet inom Storgöteborg enligt LSO (forts.)

VERKSAMHET

Kravnivå enl. SEVESO1

Kommun

Beslut enligt FSO2

1

AGA Gas AB, acetylenfabriken

Högre

Göteborg

2004

2

Arendals kraftverk, Vattenfall AB Värmekraft

Lägre

Göteborg

2004

3

Aspen Lantmännen

–––

Härryda

2005

4

Dyno Nobel Sweden AB – SME station Kållered

Lägre

Mölndal

2010

5

Ferroprodukter AB3

Lägre

Göteborg

2006

6

Festival FP Products AB

Lägre

Kungsbacka

2009

7

GRYAAB

Högre

Göteborg

2004

8

Gråbo Dynamit AB

Lägre

Lerum

2009

1)

Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (sfs 1999:381)

2)

Förordning om skydd mot olyckor (sfs 2003:789)

3)

Under avveckling. Andra bolag kommer att överta vissa delar av produktionen.

58


tabell 8.2

Farlig verksamhet inom Storgöteborg enligt LSO (forts.)

VERKSAMHET 9

Kravnivå enl. SEVESO1

Kommun

Beslut enligt FSO2

–––

Göteborg

--

Göteborg City Airport

10

Göteborg Energi AB, Bergrum A, Skarvik

Högre

Göteborg

2004

11

Göteborg Energi – Rya Nabbe Depå AB

Lägre

Göteborg

2004

12

Göteborgs Hamn AB: Torshamnen. Älvsborgshamnen, Skarvikshamnen och Ryahamnen

–––

Göteborg

2006

13

Hammargren Pyroteknik AB

Lägre

Kungsbacka

2009

14

International Färg AB

Högre

Göteborg

2004

15

Landvetter Flygplats

–––

Härryda

--

16

Nordic Storage AB, Rya

Högre

Göteborg

2004

17

Nordic Storage AB, Skarvik 1&2

Högre

Göteborg

2004

18

Nynäs AB Raffinaderi

Lägre

Göteborg

2005

19

Nynäs AB, depå Dalanäs

Högre

Göteborg

2004

20

Preem Raffinaderi AB, Gasolanläggning Arendal

Högre

Göteborg

2004

21

Preem Raffinaderi AB, Raffinaderiet

Högre

Göteborg

2004

22

Preem Raffinaderi AB, Skarviksdepån

Högre

Göteborg

2004

23

Preem Raffinaderi AB, Terminalen Skarvik

Högre

Göteborg

2004

24

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Helikopterplats

–––

Göteborg

--

25

St1 Refinery AB (f.d. Shell Raffinaderi AB)

Högre

Göteborg

2004

26

Skanexplo AB

Lägre

Göteborg

2004

27

SKF

Högre

Göteborg

2009

28

Svenska Shell AB, Depå Skarvik

Högre

Göteborg

2004

29

Svenska Statoil AB, Oljenäset

Högre

Göteborg

2004

30

Svenska Statoil AB, Skarvik

Högre

Göteborg

2004

31

Sävenäs Rangerbangård

–––

Göteborg

2006

32

Univar AB

Högre

Göteborg

2004

33

Vopak Logistics Nordic AB, Ryahamnen

Högre

Göteborg

2004

34

Vopak Logistics Nordic AB, Skarvik 1–3

Högre

Göteborg

2004

35

Vopak Logistics Nordic AB, Skarvik 4

Högre

Göteborg

2004

36

Östra sjukhuset Helikopterplats

–––

Göteborg

--

1)

Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (sfs 1999:381)

2)

Förordning om skydd mot olyckor (sfs 2003:789)

3)

Under avveckling. Andra bolag kommer att överta vissa delar av produktionen.

59


tabell 8.3

Vattenskyddsområden inom Räddningstjänstens område

VATTENSKYDDSOMRÅDE

Kommun

Grundvattentäkt i Olofstorp

Göteborg

Brunnsvattentäkt i Kvisljungeby

Göteborg

Arlas vattentäkter vid Gundla mosse

Göteborg

Delsjöarna

Göteborg

Göta älv – området närmast uppströms Göteborgs råvattenintag

Göteborg

Ytvattentäkt Rådasjön

Mölndal

Grundvattentäkt Sinntorp

Mölndal

Vattentäkt Livered

Mölndal

Bräckan vattentäkt

Kungsbacka

Gällinge vattentäkt

Kungsbacka

Öjersbo vattentäkt

Kungsbacka

Ytvattentäkt Finnsjö- och Gravsjösystemen

Härryda

Hällingsjö vattenskyddsområde

Härryda

Rävlanda grundvattentäkt

Härryda

Ytvattentäkt Kåsjön

Partille

Öxsjön – Stora Stamsjöns ytvattentäkter

Lerum, Härryda

Gråbo vattentäkt

Lerum

Skallsjö vattentäkt

Lerum

8:2 avtal Räddningstjänsten Storgöteborg har slutit ett antal avtal med andra aktörer som rör beredskap för räddningsinsatser. Samtliga avtal finns tillgängliga på Räddningstjänsten Storgöteborgs kansli, Åvägen 2 i Göteborg. Nedan följer ett urval av dessa avtal. Avtal med svenska staten (msb) om medverkan med insatsgrupp vid räddningstjänst till sjöss, indikering och sanering samt att bistå med internationell snabbinsatsstyrka (swift). Avtal med väghållare inom förbundsområdet Räddningstjänsten Storgöteborg åtar sig att sanera vägbanor vid olyckor. Avtal med sjukvården inom förbundsområdet om ivpa-uppdrag (I väntan på Ambulans) och Sjuktransporter.

60


Avtal med Varbergs räddningstjänst om ömsesidig hjälp vid räddningstjänst inom angivna områden kring gränsen mellan Varbergs och Kungsbackas kommun . Avtal med Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund om ömse­sidig hjälp vid räddningstjänst inom angivna geografiska områden vid Norsesund, Södra Hemsjön och östra delarna av Tollered. Avtal med Kungälvs räddningstjänst om hjälp vid räddningstjänst för Rödbo. Avtal med Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund om ömsesidig hjälp vid räddningstjänst inom angivna områden kring gränsen mellan Räddningstjänsten Storgöteborgs och Södra Älvsborgs räddningstjänts områden. Avtal med Öckerö räddningstjänst om förstärkningsresurser och stabsarbete. Avtal med Göteborgs Hamn AB och Boa Tugs Boa Tugs upprätthåller brand- och bogserbåtsberedskap med omedelbar tillgänglighet. Avtal med Entropi AB Entropi AB upprätthåller beredskap för begränsande åtgärder vid utsläpp av farliga ämnen. Avtal med Släckmedelscentralen (SMC AB) Räddningstjänsten Storgöteborg upprätthåller beredskap för storskalig oljebrandsläckning inom västra Sverige. Avtal med Trafikverket om arbetsjordning av kontaktledning och sanering på banvall. Avtal med Länsstyrelsen i Halland om indikeringsberedskap. Avtal med RVR-tjänsten om utförande av skadebegränsande åtgärder för försäkringsbranschen, i samband med räddningsinsats. Överenskommelse mellan 25 räddningstjänster inom Västra Götalands Län gällande hjälp vid räddningsinsats samt utveckling av gemensamma rutiner.

61


8:3 Gränsområden för kommunal/statlig räddningstjänst (se avsnitt 1:3). Med hamnar avses utöver de som redovisas i figurerna nedan vattenområden innanför pirar som varit föremål för bygglov. figur 8.4

Torshamnen, gräns för hamnområde Göta älv

62


figur 8.5

Nordre 채lv och Fiskeb채ck

63


figur 8.6

Styrsรถ, Donsรถ och Vrรฅngรถ

64


Så enkelt – och så svårt – är det. Detta är den övergripande målsättning som all Räddningstjänsten Storgöteborgs verksamhet strävar efter. I denna skrift vill vi berätta om vår organisation, verksamhet och vad vi tänker göra de närmaste fyra åren för att nå dit.

nils andréasson direktör

RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG Box 5204, 402 24 Göteborg Besöksadress Åvägen 2 Göteborg

Telefon vx. 031–335 26 00 fax 031-335 27 60

Webb www.rsgbg.se raddningstjansten@rsgbg.se

Handingprogram 2011-14  

Räddningstjänsten Storgöteborg Handllingsprogram 2011-14

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you