Page 1

Assistans TIDNINGEN

NUMMER 5 • 2014

En tidning om assistan stjänster

TEMA

REKRYTERING • Låt barnen vara med • Rekrytera från hela världen • Svårt rekrytera i glesbygden

INA SAMLAR FUNKOFOBIERFARENHETER PÅ NÄTET

Jana från Norrköping fick glädjebeskedet på väg till jobbet

FUNKTIONSNEDSÄTTNING INGET FÖR NYA RIKSDAGEN


2

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


Assistans

LEDAREN ■

TIDNINGEN

#5 2014 ISSN 1653-9095 Politiskt, fackligt och kommersiellt obunden tidning om assistanstjänster

Alla dessa fördomar

Produktion Just Rivista Mässans gata 14 412 51 Göteborg 031–708 66 80 info@rivista.se

MÅNGA PERSONER MED funktionsnedsättning känner sig diskriminerade. I Sverige ligger uppenbarligen fördomarna alltid på lur, redo att komma fram när man minst anar det. I det här numret av Assistans har vi träffat Ina som driver Funkofobi, ett konto i sociala medier som samlar historier från människor som utsatts för fördomar på grund av sin funktionalitet. Där kan alla som vill gå in och läsa om vardagen för hundratusentals människor i det här landet. Eller ännu hellre, dela med sig av sina egna erfarenheter.

Redigering Erik Alvhede, Thomas Glans

HUR SKA VI förstå och prata om dessa fördomar? Hur ska vi bekämpa dem?

Ansvarig utgivare Dan Wallander

Redaktör Petra Hansson Skribenter Christopher Kullenberg Rothvall Andreas Karlsson Mattias Hagberg Annonser Sara Erkhagen Evelina Karlsson Tryckeri Billes Tryckeri 2014

Ina menar att vi måste tänka på den diskriminering som riktas mot personer med funktionsnedsättningar på samma sätt som vi tänker på den diskriminering som riktas mot människor på grund av kön, sexualitet eller hudfärg. Därför måste också kampen mot funkofobin bedrivas med samma medel som andra medborgerliga kamper. Funkisrörelsen har med andra ord mycket att vinna på att inspireras av kvinnorörelsen, gayrörelsen och den antirasistiska rörelsen. Det handlar framför allt om att synas och ta plats. Det handlar om att kliva in i det offentliga rummet och säga: Här är vi! Vi kräver vår plats, vårt utrymme, vår röst! Först då kan fördomarna bekämpas på allvar och framtiden bli mindre diskriminerande.

Just Rivista AB www.rivista.se

MEDIA RIVISTA

DAN WALLANDER Chefredaktör

JUST MEDIA AB

JUST RIVISTA AB

Lev väl Assistans AB Göteborg, Engelbrektsgatan 33 031-78 900 87 | Kiruna, Linbanevägen 2 0980-142 00 Hemsida: www.levval.se E-post: info@levval.se

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

3


■ INNEHÅLL

UR INNEHÅLLET I NR 5/2014 TEMA/REKRYTERING

08. 10.

20.

HÄR ÄR DET SVÅRAST ATT HITTA ASSISTENT En enkätundersökning bland assistansanordnare visar att det är svårt att rekrytera personliga assistenter i Stockholm och på landsbygden.

LÅT BARNEN VARA MED VID REKRYTERING Vissa frågor kan vara svåra att ta ställning till för minderåriga men för Ida, 14 år och Winta, 12 var det självklart att de skulle vara med vid rekryteringen av assistenter.

12.

HITTA ASSISTENTER I HELA VÄRLDEN Det är fullt möjligt att anställa assistenter som är bosatta i andra delar av världen. Men det krävs hjälp för att klara alla formaliteter och väntetiden kan vara mycket lång.

14.

ELDSJÄL BAKOM BÄSTA TILLGÄNGLIGHETEN Östhammar har utsetts till Sveriges mest tillgängliga kommun av omsorgsföretaget Humana. Bakom förvandlingen ligger eldsjälen Barbro Mattsson, ombudsman för Handikappförbunden, HSO.

16.

JANA BLEV ÅRETS ASSISTENT En professionell och omtänksam tjej som älskar sitt jobb. Så kan man sammanfatta juryns motivation när man utsåg Jana Gemeinhardt till Årets Assistent. Assistans åkte till Norrköping för att gratulera.

RIKSDAG UTAN FUNKTIONSNEDSÄTTNING Trots att 101 av de 349 ledamöterna bytts ut finns det fortfarande ingen med synlig funktionsnedsättning i riksdagen. Är det ett problem eller inte? Bland politikerna finns olika uppfattningar.

22.

HON SKA LYFTA HANDIKAPPFÖRBUNDET Det har varit en framgångsrik sommar för landets handikappidrottare. Men det är ett förbund som skakats av turbulens och skandaler som nya ordföranden Margareta Israelsson tar över.

25. 26. 29.

KOGNITIV TILLGÄNGLIGHET – VAD ÄR DET? Forskare som har studerat kognitiv tillgänglighet konstaterar att kunskaperna är bristfälliga och att riktlinjer för tillgänglighet inom elektronisk information inte fungerar.

TYDLIGHET MINSKAR RISK FÖR KONFLIKT Ett ämne som ofta återkommer hos PA-tips är konflikter. Recepten för att inte hamna där är flera: Regelbundna medarbetarsamtal, möjlighet att få vara ensam och inte minst tydlighet.

NYA PERSPEKTIV PÅ HANDIKAPP Efter 45 år har den elfte upplagan av Handikapp – Vad är det? släppts (men med den något modernare titeln Funktionshinder – Vad är det?) Vi la de båda böckerna bredvid varandra och jämförde.

Med fokus på livskvalitet I en vardag med komplexa regelverk och begränsad tillgång till subventionerade hjälpmedel är det viktigare än någonsin att arbeta för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Vi har haft som mission under nio decennier att hjälpa människor att återställa och förbättra sin rörlighet och självständighet. Vårt noggranna kvalitetsarbete, avancerad teknik och våra nära samarbeten med patienter, sjukvård och branschorganisationer har varit en utgångspunkt i detta. Vi vill arbeta för ett samhälle med fokus på livskvalitet. För alla.

Otto Bock Scandinavia AB • Tel. 011-280600 • www.ottobock.se

4

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


MARLENE är kund hos Frösunda i umeå sedan fem år tillbaka.

Med min hund.

Duktig vovve.

På jobbet.

En ledig dag vid äppelträdet.

“Frösunda är Flexibelt, både mina assistenter och Företaget.” Marlene Bergqvist är hälsokonsult samt coach och arbetar på Shift education med projektet ”Livsentreprenören” som ger ungdomar med funktionsnedsättning möjlighet att identifiera sina styrkor och nå sina mål. “Jag behöver personlig assistans för att mitt liv ska fungera så smidigt som möjligt. Frösunda är en långsiktigt bra utförare. Men bäst är det när jag kan glömma bort själva företaget, koncentrera mig på mitt liv. Frösunda och mina assistenter finns där. All flexibilitet ger möjlighet till ett liv.”

hur vill du ha det? > Vill du kunna ägna dig helt åt det som fyller ditt liv? Då tar Frösunda ett helhetsansvar och sköter allt runt den personliga assistansen. > Har du närstående och vill agera mer på egen hand? Då ger vi er den möjligheten. Vi tar arbetsgivaransvaret. > Eller ser dina önskemål ut på annat sätt? Vi anpassar oss. Med 20 års erfarenhet är det självklart för oss att skräddarsy din personliga assistans. Du är expert på ditt liv och du kommer först i alla lägen. Våra medarbetares uppdrag är att möta dig med respekt, engagemang och nyfikenhet, oavsett. kontakta oss så berättar vi mer: tel: 0771-Frösunda (0771-37 67 86 32) frosunda.se/personlig assistans

omsorg För högsta livskvalitet. oavsett.


Handikappförbunden förutsätter att regeringen nu använder den breda majoritet som finns i den nyvalda riksdagen och säkerställer att även personer som omfattas av LSS får ett skydd mot kommunala avgifter och att de goda levnadsvillkor som nämns i lagen äntligen blir verklighet. Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden, i Dagens Samhälle

Mer pengar till elevhälsan FÖRUTOM LÖFTEN OM höjda lärarlöner, läxhjälp för alla och extra resurser till skolor med låga resultat kommer regeringen i budgetpropositionen för 2015 att avsätta ytterligare 200 miljoner kronor för att förbättra elevhälsan. – Det är en särskild utmaning för Sverige att vi ser hur många unga kvinnor, unga HBTQ-personer och unga med funktionsnedsättning som mår allt sämre, sa Gustav Fridolin när förslagen presenterades vid en pressträff den 15 oktober. – Ska man vända det och skapa en ökad trygghet i skolan, se till att de som ska prestera bra också känner sig trygga och har förutsättningarna att prestera bra, då måste vi satsa på elevhälsan. Källa: Regeringen

Allt restriktivare tillämpning av LSS LSS, LAGEN OM stöd och service till vissa funktionshindrade, tillämpas allt mer restriktivt. Det framgår av en granskning som Akademikerförbundet SSR och Handikappförbunden har låtit göra. – En viktig slutsats som kan dras är att handläggare och chefer måste få ett tydligare mandat att göra bedömningar och fatta beslut på en professionell grund. Rapporten visar att styrdokument hos både kommuner och Försäkringskassan inte sällan strider mot lagens intentioner, säger Camilla Sköld, socialpolitisk chef vid Akademikerförbundet SSR. Källa: Akademikerförbundet SSR

6

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


TEMA/

REKRYTERING ◆ Här är det svårast och lättast att hitta assistent ◆ Låt barnen vara med och bestämma vid rekryteringen ◆ Hitta assistent ute i världen – visst är det möjligt

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

Foto: Thinkstock

Oavsett om det är brukaren själv, brukarens föräldrar, kommunen eller ett fristående assistansbolag som ska anställa en assistent, finns det många aspekter som ska vägas in i samband med rekryteringen. Självklart måste assistenten ha rätt kompetens. Men de personliga egenskaperna är också viktiga liksom personkemin med brukaren. Hur rekryteringsprocessen ska gå till, var man ska leta, vilket inflytande brukaren ska ha är andra frågor att ta ställning till. Assistans har tittat på några viktiga frågor som rör rekryteringen av assistenter.

7


■ TEMA / REKRYTERING

TUFFAST ATT REKRYTERA PÅ LANDET OCH I STOCKHOLM Det är i glesbygd och i Stockholms stad som många upplever det som svårast att rekrytera personliga assistenter. Lättast är det i de medelstora städerna.

ATT DET DÄREMOT skulle vara problem att få anställda som stannar länge i Stockholmsområdet är inget som känns igen av Catherine Wallefelt, VD för CW Personlig Assistans och Consulting med ett tjugotal assistenter. – Jag har fortfarande kvar assistenter sedan jag startade 2006. Man säger att det är ett genomgångsyrke, men jag har haft tur och hittat folk som värnar om människan. Jag tror det beror på att assistenterna får ta mycket eget ansvar, vilket gör att de känner sig värdefulla, säger hon. Även Viktoria Dahl, verksamhetschef på Stockholmsbolaget Bonitas med omkring 40 anställda, ser inga problem. – Vi har anställda som stannat i sex eller sju år. Jag tror nyckeln handlar om att ge dem heltid. Om de inte fyller tiden hos en brukare får de vara hos fler, säger hon. Sophie Karlsson på IFA menar att det finns en huvudsaklig förändring som måste till för att man ska komma åt problemen i glesbygd och i storstäderna med synen på assistansjobbet som ett genomfartsyrke. – Det handlar om att höja n Ya statusen på jobbet. Blir det ett : o F ot eftertraktat yrke motiverar det assistenter att stanna. En viktig sak som hänger ihop med det är lönen, särskilt om man har lång resväg. Då måste man tjäna på att köra de där extra milen, säger hon. Li

SOPHIE KARLSSON MENAR dock att de som rekryteras på mindre orter oftare stannar kvar i yrket längre, vilket är viktigt eftersom assistansen bygger på kontinuitet för att vardagslivet ska fungera. I värsta fall menar hon att en brukare kan behöva flytta om det inte finns några personer som kan arbeta i just det området. – Man får väga för- och nackdelar med att antingen bo kvar och anställa en person man kanske inte är helt nöjd med eller flytta in till en större stad, säger hon. Birgitta Olofsson är verksamhetschef på assistansbolaget Lev väl Assistans i Kiruna, ett bolag med ett trettiotal assistenter. Hon tycker sig se att det blivit allt svårare att rekrytera. – Man fick mycket fler svar på annonser för bara fem år sedan jämfört med vad man får i dag, säger hon. Orsaken är enligt henne att LKAB startat nya gruvor i Kiruna, vilket gjort att arbetslösheten just nu är låg.

– Det är så klart glädjande, men det gör också att vi måste jobba mer strategiskt och intensivt för att rekrytera. Det handlar om att skapa kontakter och nätverka med personalen för att hitta arbetssökande, men framförallt om att ha ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen vilket fungerar strålande för oss, säger hon.

an

D

et var när Socialdepartementet gjorde en enkätundersökning bland både kommunala och privata arbetsgivare för ett par år sedan som det framkom att det finns geografiska skillnader när det gäller rekrytering av assistenter. Främst handlar det om svårigheter i Stockholmsområdet samt på mindre orter i glesbygden. Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IFA, bekräftar bilden. – I Stockholm beror det på att det finns en viss genomströmning i yrket, man jobbar som assistent medan man söker andra jobb eller pluggar. Problemet i glesbygden är att det finns ett begränsat antal personer att välja mellan, säger hon.

CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL

8

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


FAKTA/ Fem rekryteringstips 1. Bli en headhunter och var aktiv i nätverk, på sociala medier och på relevanta utbildningar. 2. Vänta inte på att rätt tid eller att ansökningarna ska komma av sig själv, börja rekrytera så fort behovet uppstår. 3. Var noga med att beskriva vem brukaren är redan i annonsen. 4. Diskutera olika scenarier som kan uppstå i arbetet under intervjun istället för de vanliga frågorna.

Foto: Kiruna Kommun

5. Ha ett par introduktionspass innan beslutet tas om en anställning.

Det kan vara svårt att rektrytera i glesbygden.

Söker du assistans? Frihet är att leva som andra. Det är vad LSS och vår verksamhet handlar om!

Närhet-Förtroende-Respekt

Furuboda Assistans ägs av den ideella Föreningen Furuboda, tillsammans skapar vi mervärde för dig. 076 012 10 00 thord@connext.se www.connext.se

Tel: 044-781 48 50 assistans.furuboda.org E-post: Info@furubodaassistans.se

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

9


■ TEMA / REKRYTERING

LYSSNA PÅ BARNEN! Enligt barnperspektivet i LSS-lagen har barn rätt att få säga sin mening när det kommer till personlig assistans. Ett sätt att göra det på är att låta barnen ha hand om rekryteringen. Två som gör det är Ida, 14 år och Winta, 12 år. ATT VARA FÖRÄLDER till ett barn som behöver personlig assistans är krävande på många sätt. Något av det som många upplever som det absolut svåraste är att lämna barnet i en annan människas händer. Ett beslut många ställs inför är i vilken utsträckning som barnet självt ska få vara med i rekryteringen av

10

en personlig assistent. En som är väldigt delaktig är 14-åriga Ida från Göteborg. – En assistent kommer så nära och jag vill inte att vem som helst ska komma in i mitt liv, säger hon.

assistenten uppfyller. – En av punkterna som jag tycker är viktigast är att jag inte tycker det är roligt att ha assistans, men att personen ska tycka att det är roligt att vara min assistent, säger hon.

IDA HAR VARIT delaktig i rekryteringen ända sedan hon fick assistans 2008. För hennes mamma Anni Heimann kändes det självklart. – I början handlade det om att hon fick läsa alla ansökningar och att hon alltid fick sista ordet, säger hon. Nu när Ida blivit äldre har hon sedan drygt ett år tillbaka tagit fram en kravlista med 25 olika punkter som hon tycker är viktiga att

EFTERSOM EN AV Idas båda assistenter nyligen slutat är hon inne i en ny rekryteringsprocess, vilket inte varit helt enkelt enligt hennes mamma. – Som barn får man alltid väldigt starka relationer till sin assistent. Därför säger Ida att hon inte vill anställa någon ny, vilket egentligen behövs. Samtidigt vill man inte heller tvinga på henne någon, säger hon. Anni menar att det ofta är en tuff balans-

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


FAKTA/ Detta säger lagen

Foto: Christopher Kullenberg Rothvall

• Enligt LSS-lagstiftningen ska barn ha rätt att få stöd, relevant information och möjlighet att framföra sina åsikter för att en verksamhet ska få tillstånd att bedriva personlig assistans riktad mot barn. • Vid rekrytering av personliga assistenter till barn måste ett utdrag ur belastningsregistret tas ut före anställning. Registerkontroll gäller även för praktikanter, men inte för föräldrar som är assistenter. Lagen gör att en god framförhållning blir ännu viktigare eftersom polisen har en handläggningstid på två veckor för registerutdragen. Ida gillar att sjunga och spela gitarr tillsammans med sin assistent Clara Nilson.

gång när det gäller barnperspektivet. Det är got språk och kommunicerar via bliss. inte alltid hon tycker att Ida ska behöva vara – Det fungerar jättebra och hon är duktig med och fatta alla beslut. på att ställa krav. Hon vet precis vilken ålder – Exempelvis önskar habiliteringen att assistenten ska ha och vilka fritidsintressen de hon ska vara delaktig i vårdplanen, men hon ska ha gemensamt för hennes sociala behov. är bara ett barn och Hon brukar kan inte vara med på ”Hon brukar säga att hon säga att hon allt. Det är också ett inte vill ha barnperspektiv att inte vill ha någon tant.” någon tant, låta henne slippa vara säger hennes delaktig även om det är en svår balansgång, pappa Yeabiyo Weldekidan. säger hon. För hennes föräldrar har det alltid varit självklart att Winta skulle få vara delaktig i I HUDIKSVALL BOR tolvåriga Winta som serekryteringen. dan ett par år tillbaka varit högst delaktig i – Hon sa själv att hon ville det samtidigt rekryteringen av sina assistenter, det trots att som vi inte tyckte att vi har rätt att bestämhennes nedsättning gjort att hon inte har nå- ma, det ska vara hennes assistent, säger han.

Samtidigt menar Yeabiyo Weldekidan att de som föräldrar också går in och styr i vissa avseenden för att rekryteringen ska landa rätt. – Det finns saker som kan vara svåra för henne att bedöma och då går vi in för att påverka det. Men assistentens ålder, kompetens och intressen avgör hon själv, säger han. Ur ett framtidsperspektiv menar Yeabiyo Weldekidan att det är en nyttig skola för Winta att få hålla i rekryteringarna. – Hon behöver ha den här erfarenheten om hur man ska hantera en anställningsintervju för sin framtid. Dessutom är det nu hon kan lära sig av sina misstag. Det är inte lika lätt sedan, säger han. CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

11


■ TEMA / REKRYTERING

ASSISTENT FRÅN KENYA – VISST FUNKAR DET Från Danmark till Italien, Kenya eller Syrien. Det är fullt möjligt att anställa assistenter som är bosatta i länder över hela världen. Men under förra året skärptes reglerna för personer som kommer från länder utanför EES-området.

Dina kunskaper utgör grunden Som förälder eller nära anhörig till den som behöver personlig assistans, har du värdefull kunskap om brukarens behov. Tillsammans omvandlar vi detta till livskvalitet. Tel. 08-580 800 06 www.saxenaomsorg.se 12

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


FAKTA/ Anställningsformer för assistenter bosatta utomlands

I de flesta fall handlar det om personer som är assistansberättigade och som kommit hit till Sverige som vill ha en assistent.

SPRÅKKUNSKAPER, KULTURELL TRYGGHET takt, men som vill ha hjälp att lösa alla foreller släktskäl. Det kan finnas många orsamaliteter. Förutsättningen för att det ska gå ker till varför en brukare vill ha en assistent är att den blivande assistenten kan komma i från ett annat land. Sedan 2008 driver Zykontakt med en svensk ambassad. mer Feka assistansbolaget Jeta Jon i Örebro, – Sedan kan vi hjälpa till med alla de blanett bolag som specialiserat sig på att rekryketter som behövs. Vi tar även kontakt med tera assistenter från andra länder för arbete facket så att de får titta på ärendet ur det peri Sverige. spektivet, säger Zymer Feka. – I de flesta fall handlar det om personer som är assistansberättigade DEN 1 JULI 2013 ändrades reglerna och som kommit hit till Sveför hur man kan få ersättning rige som vill ha en assistent, för assistans som utförs av assäger Zymer Feka. sistent som är bosatt utan för EES-området, det vill ÄVEN OM DET inte är mer säga alla EU-länder samt än en handfull fall totalt Island, Liechtenstein och per år i Sverige, så har ZyNorge. Ändringen skärpte mer Feka varit med om att framförallt upp vad som rekrytera flera assistenter gäller för den som vill anlita från både europeiska och afrien assistent för en tillfällig viskanska länder under det senaste telse i länder utanför EES. Zymer Feka året. Han menar att deras bolag fung– Det var den så kallade fuskutrederar som en plattform mellan den assistansningen som såg att det förekommit ett visst berättigade och den blivande assistenten. I fusk med detta. Därför gäller nu att en asnormalfallet är det två personer som redan sistent ska vara bosatt inom EES-området känner varandra och som etablerat en koneftersom vi har svårt att göra kontroller ut-

Om en assistent är bosatt utomlands, antingen i eller utanför EES kan assistansen organiseras på tre olika sätt: 1. Ordinarie anordnare som har tillstånd anställer assistenten. 2. Ordinarie anordnare som har tillstånd köper tjänsten av ett lokalt företag, alltså anlitar en underentreprenör. 3. Den försäkrade blir arbetsgivare för assistenten, även om han eller hon inte varit det tidigare. Den försäkrade måste då anmäla till Inspektionen för vård och omsorg innan assistenten kan börjar sitt arbete.

anför EES, säger Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. DET VAR I oktober 2008 som det gjordes möjligt för svenskar att anställa assistenter från länder utanför EES. Men ganska snabbt blev väntetiden ett stort problem. Det tog omkring nio månader från den första ansökningsdagen tills det att assistenten kunde börja jobba. – Det har blivit bättre nu. Om man ansöker elektroniskt hos Migrationsverket tar det omkring tre månader, säger Zymer Feka. Totalt brukar han ändå räkna med att det tar tio månader från det att hans bolag får en förfrågan tills det att brukaren fått sin nya assistent. Mycket av tiden handlar om att kommunikationen tar tid. – Det svåra är att kunna informera den som ska anställas om hur arbetsmarknaden fungerar här i Sverige. Vi måste skaffa tolkar som kan översätta blanketter och information och bara det är en komplicerad process, säger Zymer Feka. CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL

Utbilda Dina assistenter! Sedan 2009 har vi utbildat hundratals assistenter i syfte att öka förståelsen för neurologiska funktionshinder. Det ger personliga assistenter trygghet i sin yrkesutövning. De får teoretisk utbildning och praktiska tips som ger dem kunskap som kan öka din livskvalitet.

Inerventions Education AB Ankdammsgatan 35, 171 67 SOLNA Tel: 08-41027701 • www.inerventions.se

Foto: Thinkstock/Montage


■ TILLGÄNGLIGHET

LITEN KOMMUN BÄST PÅ TILLGÄNGLIGHET Sveriges mest tillgängliga kommun heter Östhammar. Åtminstone enligt den årliga granskning som omsorgsföretaget Humana gör. Målmedvetet arbete och inte minst en hängiven och outtröttlig eldsjäl är förklaringen till Östhammars framgång. Assistans reste dit för att ta reda på mer.

Ö

sthammar i Uppsala län ligger vackert invid Östersjön, drygt tio mil norr om Stockholm. Stadskärnan är inte mycket mer än en gågata med butiker på vardera sidan och på angränsande gator ligger en blandning av äldre träbebyggelse och modernare flerfamiljsbostäder. Längst ner vid vattnet anlade man för något år sedan ett litet parkområde, Sjötorget, med promenadstråk, utomhusgym, lekplats och några kaféer och butiker. Här träffar vi Barbro Mattsson, ombudsman för Handikappförbunden, HSO. För om man vänder sig till Östhammars kommun för att få en förklaring till varför man är så bra på tillgänglighet att man utsetts till bäst i landet, då pekar alla ledtrådar i samma riktning: Barbro Mattsson. VI HAR NÄTT och jämt hunnit hälsa förrän hon säger att hon inte är helt nöjd med hur anläggningen av Sjötorget genomförts. Det

För ditt

handlar bland annat om valet av grusbeBARBRO MATTSSON SKRATTAR och berättar läggning i parken. Gångarna är visserligen att näringsidkare i stan ofta rycker till när hårda och framkomliga, men här hon dyker upp, medvetna om att och var finns partier med löde mycket väl kan vara på väg sare grus som det är i princip att få ett bestämt påpekande omöjligt att passera med en om att något inte är korrekt rullstol eller rullator. utformat. Samtidigt ny– Och där borta, säger anserar hon bilden av att Barbro Mattsson, skulle det bara är hon själv som jag vilja ha en ramp upp ligger bakom Östhamtill trädäcket, för jag tyckmars tillgänglighetsarbeer inte att man ska behöva te. Snarare, förklarar hon, ta en omväg för att ta sig till har det varit en gemensam den ramp som finns på andra ansträngning där politiker och Barbo Mattsson sidan. tjänstemän visat ett stort intresse Hon har en skarp blick för detaljer och involverat HSO i arbetet – något och ser genast om en skylt eller en bänk är som HSO numer gör i form av arvoderad felplacerad, om trottoarer, ramper och gatukonsultverksamhet. kanter är rätt utformade, och om entréerna – Jag bidrar gärna med kunskap och till butiker och andra offentliga miljöer är granskningar, men vi kan inte bjuda komframkomliga för alla. Och det är just den munen på ett arbete som i grund och botten förmågan, parat med en inte så liten dos enär deras ansvar. Jag tror att vi alla är nöjda vishet, som har burit frukt. med samarbetet och det viktigaste är förstås

För ditt

oberoende.

oberoende. Turny Evo tar dig smidigt in i och ut ur bilen utan att äventyra säkerheten.

www.autoadapt.se info@autoadapt.se

14autoadapt_188x61.5_Assistans.indd

1

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM

5/23/2014 3:32:20 PM


att slutresultatet, det vill säga tillgängligheten, blir bra. Officiellt har Barbro Mattsson nyligen lämnat sina uppdrag och gått i pension, men hon berättar att hon kommer fortsätta att genomföra vissa granskningar och utbildningar på uppdrag av kommun och landsting. – Vi har en regel här i kommunen att alla politiker och tjänstemän som har med den offentliga miljön att göra, ska delta i det vi kallar ”annorlunda promenad”. Det handlar helt enkelt om att man skickas ut på ett uppdrag, ”försedd” med en funktionsnedsättning, antingen synskada, hörselskada eller att man får sitta i rullstol. Det är oerhört effektivt för att få dem att förstå vad det verkligen handlar om.

ANDREAS KARLSSON

Östhammar i Uppsala län rankas allra högst upp bland Sveriges kommuner när det kommer till tillgänglighet. På orten har nästan alla butiker tillgänglighetsanpassat sina entréer.

Foto: Andreas Karlsson

RESULTATET HAR BLIVIT ett offensivt tillgänglighetsarbete och när Barbro Mattsson går runt och anmärker på ramper och grusgångar så är det på en detaljnivå som många kommuner fortfarande har långt kvar till. Hon berättar att nästan alla butiker i Östhammar vid det här laget har tillgänglighetsanpassat sina entréer och att intresset från företagarföreningen har varit bra. – Det är inte ett arbete som sker över en natt och där tycker jag att gemene man också måste ha ett visst tålamod, men ju längre tiden går desto tuffare måste man förstås vara i sina krav. Hon syftar på att tillgänglighet i juridisk mening är på väg att bli en fråga om diskriminering, något som vrider åt tumskruvarna ytterligare på de som fortfarande stretar emot och är ovilliga att samarbeta för bättre tillgänglighet. Från och med nästa år är det nämligen tänkt att bristande tillgänglighet i offentliga miljöer ska bli ett brott mot diskrimineringslagstiftningen, vilket skulle stärka kravet på näringsidkare och samhällsinstitutioner att förbättra den fysiska miljön.

Genom initiativet ”annorlunda promenad” har politiker och tjänstemän som arbetar med den offentliga miljön fått en ökad förståelse för livet som funktionsnedsatt.

Çrona Rapportera LSS

Tidrapport till Crona Lön LSS och FK3059  Fånga dina assistenters närvaro- och frånvarotider  Utskrift och elektronisk signering av blankett FK3059  Assistenten kan själv registrera sina utlägg All information överförs enkelt till Crona Lön LSS

Tel: 0322-67 07 00 • Fax: 0322-67 07 01 info@datavara.se • www.datavara.se

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

15


■ ÅRETS ASSISTENT

JURYNS MOTIVERING För att Jana Gemeinhardt är riktigt professionell. Hon visar stor respekt och tänker på brukarens bästa i alla situationer. Hon har dessutom en känsla för hur människor mår och är mycket omtänksam både mot sina kollegor och framförallt mot sin brukare. Det är helt fantastiskt hur engagerad och positiv hon är i sitt jobb. Hon jobbar långsiktigt och tar vara på utbildningar. Det märks att hon verkligen älskar sitt jobb. 16

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


Grattis! Jana, du är Årets Assistent Årets Assistent är utsedd. Hon heter Jana Gemeinhardt och bor och arbetar i Norrköping. Assistans reste dit för att överraska henne. – Är det verkligen sant, utbrister hon när hon får beskedet. VI MÖTER JANA GEMEINHARDT samtidigt som hon anländer till sin arbetsplats hos en familj i Norrköpings utkant. Först ser hon lite frågande ut, sedan spricker hon upp i ett överraskat leende och undrar om det verkligen är sant. Hon skrattar och säger att hon ju hört att hon var nominerad, men att hon faktiskt hade hunnit glömma bort det, fast förvissad om att det inte skulle bli mer än så. Men när juryn haft sitt sista sammanträde så stod det alltså klart att den av de nominerade som man tyckte bäst personifierar det goda assistansskapet var just Jana Gemeinhardt.

med hur man har det på jobbet så ska inte den första reaktionen vara att beklaga sig, utan att försöka göra något. – Ibland tänker jag att en del ger upp lite för lätt. Det är ett visst motstånd när man börjar jobba med en ny brukare i en ny familj. Givetvis ska man inte acceptera vad som helst, men jag tycker det är viktigt att tidigt ha en diskussion med alla inblandade för att komma överens om vad som ska gälla. Inte minst tycker jag man måste slå fast att alla ska kunna vara öppna och ärliga, oavsett vad som behöver diskuteras. Foto: Andreas Karlsson

JANA ARBETAR HELTID för ett privat assistansföretag. Det är hennes tredje, och dessförinnan har hon även varit kommunalt anställd. Skillnaden, säger hon, är oerhört stor och det faktum att hon har bytt arbetsplats ett par gånger har starkt bidragit till att hon kunnat utvecklas som personlig assistent. – Det började som ett sommarjobb och sedan som anställd av kommunen, men det trivdes jag aldrig riktigt med. För mig har bytet till en privat arbetsgivare varit ett lyft. Jag känner mig sedd och uppskattad på ett annat sätt idag, jämfört med min första arbetsplats. Där visste chefen inte ens alltid vem jag var när jag ringde. Nu är det mycket bättre. HON UNDERSTRYKER ATT hon trivs väldigt bra med sitt jobb. Det har sina utmaningar, men hon ställer inte upp på den negativa bild som ofta dominerar när assistansyrket kommer på tal. – Det är ett fantastiskt jobb. Tänk att vara ansvarig för ett liv. Och tänk att få betalt för att till exempel åka och bada och ge sig ut på utflykter med ett barn. Det är ett yrke som kräver en hel del, men det ger också väldigt mycket tillbaka, säger hon. Jana Gemeinhardt målar upp bilden av en bra assistent som en person som är kreativ och bra på att hitta en balans i alla de relationer som yrket kräver; med brukare, med familj, med skolpersonal och så vidare. Det finns många svåra situationer som måste hanteras med fingertoppskänsla och svåra avvägningar som måste göras. – Runtom i landet finns väldigt många duktiga assistenter och därför är det synd att yrket dras med dåligt rykte, konstaterar hon. SAMTIDIGT LÄGGER HON också ett visst ansvar på sig och sina kollegor. Hon säger att man som personlig assistent faktiskt har större möjlighet att påverka sin arbetssituation än vad många kanske föreställer sig. Och hon tycker att om man är missnöjd

Assistans reporter överraskade Jana Gemeinhardt på väg till jobbet.

HON SÄGER ATT hennes erfarenhet är att även om det är ett lite jobbigt samtal att ha så är det en befrielse efteråt och en viktig grund att bygga förtroende och ett bra samarbete på. På samma sätt tycker hon att goda relationer med sina kollegor är viktigt. I nomineringen av Jana Gemeinhardt till Årets assistent trycker en av hennes tidigare kollegor på just detta och beskriver hur Jana varit ett stort stöd och en väldigt bra arbetskamrat som alltid månat om sina kollegor. – Det är ett utmanande jobb och då behöver man allt stöd man kan få. Och eftersom många byter jobb ofta så kommer det hela tiden nya som, precis som jag, behöver känna att de har kollegornas uppbackning, säger hon.

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

ANDREAS KARLSSON

17


■ NOTISER

Funkofobi, eller synonymen ableism, är nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättningar.

Foto: Thinkstock

Fakta | Funkofobi

”Samhället har misslyckats” Funkofobi är rädsla och fördomar mot människor med funktionsnedsättningar. Men det är också ett aktivistkonto i sociala medier. Ett konto som visar att samhället har långt kvar till inkludering av alla. INA VILL VARA anonym. Hon säger att det räcker med hennes förnamn. Något mer vill hon inte ska komma i tryck. – Det beror på att vårt konto på nätet är ett aktivistkonto. Vi vill kunna agera genom civil olydnad. Vi vill kunna göra saker som inte är helt lagliga och sedan dela dem på nätet. När Ina startade funkofobi för några månader sedan var det just politisk aktivism som var målet. Men funkofobi utvecklades snart till något delvis annat. Funkofobi blev en plats på nätet där människor med olika typer av funktionsnedsättningar började dela med sig av sina erfarenheter av diskriminering.

18

– Vi märkte snabbt att det fanns ett behov av att kunna dela med sig av sina erfarenheter. NÄR DU TITTAR på inläggen på funkofobi, vad ser du? – Det verkar fortfarande finnas många fördomar kring funktionsnedsättningar. Det är ett stigma. Vi har mängder med berättelser om diskriminering. Framför allt är det vanligt att samhället sätter en offerkofta på människor med funktionsnedsättningar. De förutsätter att personer med funktionsnedsättningar inte kan och inte vill. Varför är det så? – Jag tror att det beror på att många utgår från sin egen normkropp och är rädda för funktionsnedsättningar. De är rädda för att själva bli funktionsnedsatta och därför behandlar de människor med funktionsnedsättningar som annorlunda. BLEV DU FÖRVÅNAD över alla berättelser?

nos” och umgås med många människor som är ”funktionsnedsatta”. Jag vet hur det är. Hur ska funkofobin förklaras? – I grund och botten tycker jag att funkofobin, alltså rädsla och fördomar som riktas mot personer med funktionsnedsättningar, beror på att samhället har misslyckats med sin inkludering. Samhället har satsat för mycket på särlösningar. Det finns dessutom en attityd i samhället som går ut på att vi funktionsnedsatta ska vara tacksamma för vad vi får. Det är fel. Jag tycker att det ska vara självklart att alla ska få vara med på samma villkor. Hur tycker du att kampen mot funkofobin ska se ut? – Jag tycker att funkiskampen ska föras tillsammans med andra rörelser som jobbar mot förtryck. Till exempel kvinnorörelsen och gayrörelsen. Det finns också många beröringspunkter med antirasismen.

– Egentligen inte. Jag har själv en ”diag-

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM

MATTIAS HAGBERG


FUNKOFOBI ■

Begagnade anpassade bilar till salu Är du också trött på att åka färdtjänst? Ett stort urval begagnade handikappanpassade bilar! Alltid 30 - 40 bilar att välja på Gratis leverans inom 50 mil från Malmö Försäljing till både privatpersoner och institutioner

Kundanpassat Alla våra bilar är lågmilare, nybesiktigade UA och med endast EN tidigare ägare Utrustade med ramp oc lyft Lättkörda, ekonomiska familjebilar För mer information och bilder samt visning av bilarna, är ni välkomna att kontakta os:

www.mobilina.se T. 0735 007 700 · mp@mobilina.se

Permobil Sverige

Aktivt liv

När bilen är en del av resan skapar vi förutsättningar för dig som vill köra eller åka bil, oavsett bilmärke eller behov. permobil.se

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

19


■ ASSISTENT GRANSKAR

INGEN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I NYA RIKSDAGEN Sällan har så många nya politiker tagit plats i riksdagen efter ett val i Sverige som i år. Hela 101 av de 349 ledamöterna har bytts ut inför de kommande fyra åren. Men det är fortfarande ingen som har någon synlig funktionsnedsättning.

FLER MÄN OCH färre kvinnor, en rekordlåg snittålder och allt färre över 65 år. Efter valet i september fick Sveriges högsta beslutande organ, riksdagen, en helt ny sammansättning. Nästan 30 procent av de 349 platserna innehas av nya ledamöter, personer som på olika sätt ska representera Sveriges befolkning. Men trots att så många är nya är detta val, precis som det förra, en besvikelse när det kommer till handikappområdet. Ingen av de invalda ledamöterna har någon synlig funktionsnedsättning. Lena Magnusson, som arbetar med att samordna olika typer av service till partikanslierna, bekräftar uppgiften. – Jag har haft kontakt med alla kanslierna, men ingen har kommit med önskemål om den typen av stöd. Det finns alltså inga personer i riksdagen med synliga funktionsnedsättningar, säger hon. MIKAEL KLEIN ARBETAR som intressepolitisk chef på Handikappförbunden. Han menar att det hela är ett stort nederlag. – Riksdagen borde spegla befolkningen i stort och en avsevärd del av svenska folket har någon form av funktionsnedsättning. Det finns ett stort fokus på att ha en god spridning sett till kön och ålder, men i det

20

här fallet är det helt klart ett fattigdomsbevis, säger han. Eftersom människor utan funktionsnedsättningar aldrig kan få samma erfarenhet som en person med nedsättningar, menar Mikael Klein att Sverige tappar i mångfaldsarbetet, inte minst gentemot andra länder. – I det tyska parlamentet finns det exempelvis flera personer som sitter i rullstol, likaså i det amerikanska representanthuset. I Japan finns ledamöter med utvecklingsstörning så i det hänseendet ligger Sverige efter, säger han. BLAND POLITIKERNA I riksdagen finns olika uppfattningar om den bristande representationen ska ses som ett problem eller inte. Berit Högman, vice gruppledare för Socialdemokraterna, menar att representativiteten aldrig kan bli helt perfekt hur mycket partierna än försöker. – Ska man hårdra det kan man säga att vi inte har tillräckligt med företagare som gått i konkurs i riksdagen eller som gått ut grundskolan med ofullständiga betyg. Ska vi ha en totalrepresentativitet får vi ha en dator som väljer ut ledamöterna, säger hon. Hon menar istället att mycket av profes-

sionen hos en riksdagsledamot handlar om att skaffa sig den kännedom som behövs för att kunna arbeta med en viss typ av frågeställningar. – Det är omöjligt att gå i allas sandaler, vilket gör att kontakten med människor utanför riksdagens väggar är så otroligt viktig, säger hon. EMMA CARLSSON LÖFDAHL är vice gruppledare för Folkpartiet. Hon menar däremot att bristen på personer med synliga funktionsnedsättningar i riksdagen är ett problem. – Det är jätteviktigt eftersom det är väldigt lätt att man annars står och pratar om ”dem” som en grupp. Har man inte sådana erfarenheter själv vet man inte vad det handlar om, säger hon. Däremot kan det finnas personer i riksdagen som har erfarenheter av funktionsnedsättningar i familjen eller som arbetat professionellt inom området. Emma Carlsson Löfdahl menar dessutom att det kan finnas ledamöter med mer dolda funktionsnedsättningar som de inte velat gå ut i det offentliga ljuset med. Själv har hon Ehlers-Danlos syndrom, en så kallad sällsynt diagnos. – Jag var själv tyst med det i början för att

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


Foto: Riksdagen

”Det är jätteviktigt eftersom det är väldigt lätt att man annars står och pratar om ”dem” som en grupp. Har man inte sådana erfarenheter själv vet man inte vad det handlar om.”

Personlig assistans

Foto: Riksdagen

Emma Carlsson Löfdahl, vice gruppledare för Folkpartiet

”Ska man hårdra det kan man säga att vi inte har tillräckligt med företagare som gått i konkurs i riksdagen eller som gått ut grundskolan med ofullständiga betyg.” Berit Högman, vice gruppledare för Socialdemokraterna

undvika att folk pratar om mig som den sjuka, men under det senaste året har jag varit mer öppen, säger hon. För henne innebär diagnosen att hon ständigt plågas av smärta i kroppen, vilket gör att hon inte kan arbeta fullt så hårt som hon önskat. – Eftersom det är ett så tufft uppdrag att vara riksdagsledamot tror jag personligen att många inte orkar. Jag hade själv det valet och kan bara jobba på hundra procent, inte 110 som kanske skulle ha behövts, säger hon. UR ETT TILLGÄNGLIGHETSPERSPEKTIV finns inga större fysiska hinder för personer med funktionsnedsättningar att ta plats i riksdagen. Under 2006 återinvigdes plenisalen efter en fyra år lång renovering för totalt 65 miljoner kronor. Ett av syftena var bland annat en tillgänglighetsanpassning. Mikael Klein på Handikappförbunden menar att problemet istället ligger på en annan nivå, ofta den kommunala där de flesta börjar sin politiska karriär. – Om man engagerar sig politiskt är det inte säkert att man kommer in i den lokala fullmäktigesalen eller att man kan få de handlingar som behövs i punktskrift om det behovet finns, säger han. Han menar att det får konsekvensen att personer med funktionsnedsättningar blivit underrepresenterade totalt i det politiska livet. Samtidigt menar han också att det är en fråga för partierna när de sätter ihop sina nomineringslistor. – Visst finns det kunniga ledamöter med stora erfarenheter som är duktiga på att motionera inom området, men ingen kan ersätta en person som har egen erfarenhet av att ha en funktionsnedsättning, säger Mikael Klein.

Förverkliga dina drömmar! Hos oss får du personlig assistans som är anpassad efter dina önskemål och förutsättningar. Ring oss och berätta hur du vill ha det: 08-511 744 40. Välkommen!

www.nara.nu

NÄRA AB, Smidesvägen 5, 186 26 Vallentuna.

Skånes Nord Ost Kooperativ är en ekonomisk förening som finns i Kristianstad. Kooperativet arbetar enligt LSS och LASS och syftet är att få större möjlighet till att bestämma över den egna assistansen och arbetssituationen. Service som SNOK erbjuder.

● ● ● ●

Utbildning Ansökningar Rekrytering Arbetsmiljöfrågor

● ● ●

Löneadministration Ekonomisk redovisning Övrig hjälp som du behöver i din arbetsroll.

Om du vill veta mera, kontakta oss gärna på

Skånes Nord Ost Kooperativ Fästningsgatan 19 A, 291 34 Kristianstad Sara Hetzi, verksamhetsledare e-post: snok.sara@gmail.com Ring 044-10 31 14 eller 0703-111 676

CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

21


■ PROFILEN

NU VÄNDER DET Margareta Israelsson ska lyfta Svenska Handikappidrottsförbundet ur den djupa svackan 29 medaljer på fyra månader. Det har varit en framgångsrik sommar för landets handikappidrottare. Men förbundet har däremot skakats av turbulens och skandaler.

DET ÄR NU elva år sedan Västeråsaren Margareta Israelsson klev in i styrelserummet hos Svenska Handikappidrottsförbundet, SHIF. Även om hon inte hade någon tidigare erfarenhet från idrottsvärlden, så gjorde hennes karriär som lärare och 20 år som socialdemokratisk riksdagsledamot att hon tog plats med en imponerande meritlista. Men att hon hamnade hos SHIF var ändå en slump. – Det var en riktig sinkadus. Jag träffade en gammal arbetskamrat på en middag och det visade sig att han arbetade inom handikappidrottsförbundet. Jag undrade om man kunde göra någon insats och han lovade att hälsa det till valberedningen, säger hon. Valberedningen ringde och sedan 2003 har Margareta Israelsson suttit som förbundets vice ordförande. – Jag är verkligen jätteglad för det, det har gett mig så väldigt mycket på många olika plan, säger hon. MEN DEN SENASTE tiden har varit stormig för SHIF. Under ett extrainsatt förbundsmöte i augusti blev Margareta Israelsson vald till ny ordförande efter att den föregående valt att lämna sin post i protest mot styrelsens hantering av en skandalomsusad lägenhetsaffär. Det hela går tillbaka åtta år i tiden då en kvinna som testamenterat all sin egendom till SHIF avled. Kvinnans sista vilja var speciellt att barnen inom

22

förbundet skulle få del av arvet. Och det handlade om en ansenlig summa, omkring tre miljoner kronor inklusive en bostadsrätt i Stockholm. Men förbundets styrelse fick inte veta något om lägenhetens existens när den dåvarande generalsekreteraren Stig Carlsson informerande om arvet. Istället flyttade han själv in i lägenheten. Först ett drygt år senare köpte han ut bostaden från förbundet, men för ett pris som låg omkring en halv miljon kronor under marknadsvärdet. Affären gjordes upp mellan den dåvarande ordföranden i förbundet och generalsekreteraren, helt utan den övriga styrelsens vetskap. En utredning som en revisionsbyrå gjorde efter att affären uppdagats visade dessutom att pengarna aldrig gått till barnidrott, utan till vuxna elitsatsande Paralympicsidrottare. – Det här är väldigt klumpigt och dumt. Man ska inte sälja lägenheter FAKTA/Margareta Israelsson inom en organisation. Vi gjorde en poÅlder: 59 år. lisanmälan för att få klarhet i om det Bor: Västerås. Gör: Ordförande för Svenska Handikappfanns något kriminellt i detta, men idrottsförbundet och Sveriges Paralympiska inget har skett med uppsåt, säger MarKommitté, samt lärare på lågstadiet. gareta Israelsson. DET VAR I slutet av sommaren som Margareta Israelsson fick frågan att ta över styrelserodret fram till det ordinarie

Bakgrund: Suttit i riksdagen för Socialdemokraterna mellan 1984 och 2010. Har bland annat suttit i kulturutskottet, socialförsäkringsutskottet och utbildningsutskottet.

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


Bronsmedaljören från de paralympiska spelen i London 2012 Ingela Lundbäck gör sig redo för att sätta bollen i spel.

FAKTA/Svenska Handikappidrottsförbundet Bildades: Maj 1969 och valdes in till Riksidrottsförbundet samma år.

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

Foto: Martin Nauclér

Tomas Kjert tacklar en belgare i gruppspelet i EM 2001. Ett mästerskap Sverige till slut skulle vinna.

SHIF fungerar som ett eget riksidrottsförbund och har arton egna idrotter. De samarbetar också med ytterligare arton specialidrottsförbund som har idrott för personer med funktionsnedsättning integrerad i det egna förbundets verksamhet.

23


■ PROFILEN

Ett krav jag ställde var att vi skulle jobba på ett mycket mer öppet och transparent sätt samtidigt som vi ska arbeta tillsammans och prata med varandra, inte om varandra.

förbundsmötet i maj 2015. Men det var inte självklart för henne att tacka ja. Hon visste att uppgiften skulle bli tuff. – Ett krav jag ställde var att vi skulle jobba på ett mycket mer öppet och transparent sätt samtidigt som vi ska arbeta tillsammans och prata med varandra, inte om varandra, säger hon. Förbundet har nu kommit överens med den före detta generalsekreteraren om en förlikning, vilket ska sätta punkt för historien. Margareta Israelsson känner en stark tro på framtiden och hoppas att styrelsen nu kan lägga ett större fokus på handikappidrott. – Just nu har vi siktet inställt på att jobba med en ny vision där vi i maj ska presentera framtiden för svensk handikappidrott. Det handlar om att hitta vägar så att fler personer med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att nå den glädje som idrotten ger. En kärnfråga är hur man ska göra för att integrera handikappidrotten i de övriga idrottsförbunden för att personer med funktionsnedsättningar ska slippa idrotta på egna banor och särskilda tider. – Så har också skett på många plan. Det vi också funderar på nu är om det är målet att nå dit eller om det snarare är en väg för att alla ska få pröva på att utöva idrott. Det är ett väldigt spännande resonemang ur ett rättighetsperspektiv, säger Margareta Israelsson.

ATT SVERIGE LYCKADES med bragden att ta 29 medaljer under fyra månader på EM och VM i bordtennis, friidrott, simning, bågskytte och sportskytte visar att det finns en stor talang i landet, trots att det inte alls finns lika många handikappidrottare här som i länder med många krigsveteraner. Och Margareta Israelsson menar att det fortsatt ser väldigt lovande ut för svensk handikappidrott. – Vi har väldigt många unga idrottare nu, förmågor som vi kallar för den gyllene generationen. Samtidigt har vi också stärkt oss när det gäller bredden, inte minst genom det vi kallar för Special Olympics som riktar sig till barn och unga med utvecklingsstörning. Margareta Israelssons tid i riksdagen tog slut år 2010. Men engagemanget för barn lever starkare än någonsin. Nu är hon tillbaka som lärare på en lågstadieskola i Västerås där hon har hand om en klass med nioåringar. Fram till förbundsmötet i maj nästa år då en ny styrelse ska väljas, kommer Margareta Israelsson fortsätta arbetet med att stärka förtroendet för SHIF. – Om jag skulle träffa kvinnan som skrivit testamentet till oss känner jag nu att vi skulle kunna se henne i ögonen och säga att vi gått till botten med detta. Dessutom har vi kunnat stärka barnidrotten och det fortsätter vi jobba med, inte minst för att hedra hennes minne. CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL

Vi är ett brukarstyrt kooperativ. Du har möjlighet att själv styra över din assistans inom ramarna för lagar, förordningar och kollektivavtal. Personalen på administrationen är alltid beredda att stödja dig. Vi har regelbundna utbildningar för dig och dina assistenter. Vi har tillstånd från Socialstyrelsen, är IFA-godkända och medlemmar i Assistansanordnarna. Vi är anslutna till arbetsgivarorganisationen KFO. Vill du veta mer hittar du oss på www.koop-viol.se Du kan också ringa till Eva, 036-440 05 80 eller Margareta 036-440 05 81.

24

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


Dålig kännedom om kognitiv tillgänglighet Ett antal forskare har, på uppdrag av Post- och telestyrelsen, studerat kognitiv tillgänglighet. Bland annat konstaterar de att standarder och riktlinjer för tillgänglighet inom elektronisk kommunikation inte fungerar – och att kunskapsläget är bristfälligt. DET FINNS INGA säkra siffror på hur många som har kognitiva funktionshinder, men forskare uppskattar att omkring fyra procent av befolkningen upplever mycket stora problem i det dagliga livet till följd av minnes-, koncentrations- och inlärningsproblem. Det kan handla om diagnoser som ADHD, afasi, autism, demens, dyslexi, om förvärvade hjärnskador, psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Problemen yttrar sig som svårigheter att förstå abstrakta företeelser, att minnas, planera, lösa problem, förstå språk, läsa och skriva. SAMMANTAGET

ÄR

DESSA

problem som förvärras av bristande kognitiv tillgänglig-

het, exempelvis när det gäller elektronisk kommunikation. I sin rapport har forskarna gått igenom kunskapsläget inom en rad olika områden, såsom webbläsare, chattjänster, mobiltelefoner och datorer. De konstaterar att den forskning som hittills har bedrivits är mycket sporadisk och ofta grundad på ett för litet urval för att kunna säga något generellt. De skriver också att kognitiv tillgänglighet blir både viktigare och svårare av att användares behov skiljer sig oerhört mycket åt. Skillnaderna, visar flera studier, är dessutom större mellan olika individer än mellan grupper av personer med specifika funktionsnedsättningar. ANDREAS KARLSSON

Tillverkare av mobiltelefoner har sällan tillräckligt stor kunskap om kognitiv tillgänglighet.

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

25


■ ASSISTANSTIPS

Fler tips från PA-tips ASSISTANS I SOCIALA SITUATIONER

Annika strävar efter att personer som möter henne och assistenten inte ska behöva ”fundera på hur man gör”. Hon menar att det är hennes och assistentens ansvar att mötet blir bra, att de kan anpassa sig efter situationen. Om det är främmande människor vill hon att hennes assistenter håller en låg profil. ENGAGERA SIG POLITISKT

Gun-Britt tycker att personer med funktionsnedsättningar ska engagera sig politiskt. Hon tror att ”andra” inte riktigt förstår och när en person med funktionsnedsättningar sitter med i en nämnd eller styrelse så blir problemen synliggjorda och mer konkreta för de andra ledamöterna. SCHACK FÖR SYNSKADADE

Gun-Britt är helt blind men spelar schack med andra synskadade med ett speciellt bräde och speciella pjäser. De svarta rutorna är upphöjda och de svarta pjäserna har en taktil märkning. Varje ruta har ett hål där pjäsen placeras för att hålla sig på plats. Schackspel för synskadade finns på Iris hjälpmedel. ANPASSAD KAVAJ

Tilde använder en kavaj som är uppklippt baktill. Påklädningen blir lätt och bekväm för både Tilde och hennes assistenter. Dessutom sparas mycket tid och slit på handleder och axlar hos både Tilde och assistenter. Att lämna in en kavaj eller jacka till en skräddare kostar cirka 200-300 kronor. ATT RESA MED RESPIRATOR

Med rätt bagage och förberedelser går det bra att resa med elektrisk rullstol och respirator. I tipset finns förslag på en rad hjälpmedel man behöver ha med sig och andra saker man måste tänka på. För Tilde är det viktigt att planera resorna noggrant. Hon väljer resmål efter länder med hyfsad tillgänglighet.

PA-tips Assistanstips är ett projekt som drivs av Independent Living Institute med medel från Allmänna arvsfonden. På hemsidan PA-tips.se och på Facebook delar assistansanvändare med sig av sina egna idéer och lösningar på olika problem.

Lämna tips! Har du också tips att dela med dig av? Maila då: susanne@patips.se. Eller ring: 072 - 556 93 76 Eller skicka meddelande via Facebook. Du väljer hur mycket du vill berätta. Du väljer också om du vill synas i text och bild eller om du vill vara anonym.

26

Var tydlig – och undvik konflikter med assistenten Att ha personlig assistans utan att någonsin hamna i konflikt med assistenter är svårt. Många tipsare kommer in på det ämnet och tipsar om olika strategier, antingen för att undvika konflikter eller för att lösa dem då de väl är ett faktum. NÅGOT SOM ÅTERKOMMER är vikten av att vara tydlig. Andreas säger i tipset ”Eget ansvar för kommunikation” att orsaken till att någon assistent begår misstag oftast är att han inte gett assistenten tillräckligt med instruktioner. När misstagen sker menar Andreas att det gäller att hålla sig lugn och inse att felet i grund och botten kan vara hans eget. ”Att bli arg skapar bara en konflikt”, säger han. Frågan är då hur man kan vara tydlig. Rune använder sig av ett Tjänstereglemente för personliga assistenter, regler som assistenten ska följa. Något liknande gör Johanna som har en lång text: Hur en proffsig assistent ska vara där hon beskriver vad hon förväntar sig av sina assistenter. Hon har även regelbundna medarbetarsamtal med assistenterna. ETT ANNAT SÄTT som många förordar är en löpande kommunikation. Erik förordar detta i tipset Dialog och information undviker missförstånd. Hans erfarenhet är att det är viktigt att man talar om hur man vill ha det och han pratar gärna med sina assistenter om sin egen funktionsnedsättning. Så kan missförstånd som leder till irritation och konflikter undvikas menar han. Gun-Britt

säger i tipset Genom dialog och flexibilitet undviks konflikt att hon sällan har haft konflikter med sina assistenter och att hon tror att det beror på att hon själv är flexibel. Vi hoppas på fler tips som tar upp hur man gör för att lösa en konflikt som redan är ett faktum. Annika säger i tipset Mota Olle i grind vid konflikter att hon så fort hon börjar känna en irritation i luften startar ett samtal om det. Hon ber assistenten ge sin bild och sen ger hon själv sin. Oftast brukar det lösa sig ”utan vidare”, säger hon. Andreas säger i tipset En tredje part i konfliktlösning att han vid några tillfällen låtit en tredje person vara med i ett samtal med assistenten. ERIK PRATAR OM hur tålamodskrävande det kan vara att alltid ha en assistent vid sin sida. För honom är det viktigt att hitta luckor och andrum från assistansen, gå på stan, på bio, lyssna på musik eller träna. Genom dessa avbrott kan han återhämta sig och samla energi så att han kan komma tillbaka mer samlad och orka fokusera på vardagsbestyren igen. Risken för kommunikationsmissar är mindre efter en paus, han menar också att det är lättare att behålla humöret om det blir missförstånd mellan honom och assistenten.

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM

ERIK TILLANDER


Nytt på PA-tips:

Assistenternas syn på arbetet På PA-tips hemsida kan man nu även läsa om assistenters bild av sitt arbete. Man hittar det i rutan Assistenternas reflektioner. PÅ PA-TIPS tror vi att assistenternas syn på sitt arbete kan vara till nytta och glädje för besökarna. Vi tänker att assistenterna inte kan, eller bör, ge assistansanvändare tips hur andra ska leva sina liv, men att deras syn på arbetet är intressant och kan ge nya infallsvinklar. PA-tips intervjuar assistenterna och ur dessa intervjuer plockas citat som vi tror kan ha något att berätta för oss. Här nedan är några av de reflektioner som vi publicerat.

Lena om yrkesrollen och om behovet av tydlighet:

Och jag är ju väldigt lyhörd, jag är sån som person. Och jag vill väldigt gärna följa. Jag älskar att följa någon annan och tycker om att göra precis så som den personen önskar. Ju bättre jag lyckats följa desto nöjdare blir jag. Det är det jobbet går ut på känner jag, att ställa om sig efter de riktlinjer man har fått. Så då är det skönt om personen man jobbar för är tydlig, det är mycket svårare att följa någon som inte är så duktig på att leda. Lisa om sina framtidsplaner:

Så länge man gör ett bra jobb och man är uppskattad är man nog nöjd, så länge det finns utveckling. När man jobbar åt Ingrid så gör man så mycket med henne så man lär sig så mycket mer, som nu senast så fick jag lära mig läsa karta för första gången i mitt liv! Man åker till andra städer och man kanske möter saker som man backat på förut men nu är det jobb så nu måste jag göra det. Att ibland gå helt emot sina egna instinkter. ”Kan du fråga den där personen om vägen?” ”Jajjemen!” Det är utvecklande att tänka på ett annat sätt än vad man är van vid. Så länge det ger något. Då ser jag ingen anledning att byta. Lisa om att börja jobba åt en assistansanvändare som verkligen inte ville ha några ”nya kompisar”:

Jag trodde att Ingrid och jag skulle vara kompisar. Det var min bild av ett assistansjobb. Att man var där för att hjälpa men att man också skulle ha en relation till varandra. Så jag kom ju in där, jätteglad i hågen och med värsta utstrålning och tänkte att det här jobbet ska jag ha. Medan hon: ”öhh, nej tack. Jag behöver inga kompisar”. Så jag tyckte det var jäkligt spännande. Det blev ju att man verkligen fick spärra upp öronen för hur hon ville ha det. ERIK TILLANDER

Foto: Thinkstock

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

27


■ FORSKNING

Kommuner tullar på rättssäkerheten Beslut till förmån för den enskilde, exempelvis ett LSS-beslut, ska inte kunna ändras hur som helst. Trots det är det lite si och så med hur kommunerna följer regelverket. Det visar juristen Therese Bäckmans avhandling. DEN JURIDISKA PRINCIP som är tänkt att förhindra att beslut ändras kallas för ”gynnande besluts negativa rättskraft”. Den finns för att värna den enskildes rättssäkerhet och minska risken för godtycklighet i beslutsprocessen. Vad det i praktiken handlar om är att när en samhällsinstans har fattat ett beslut som på ett eller annat sätt gynnar en enskild person, så ska den som påverkas kunna känna sig säker på att beslutet inte i nästa stund kommer att ändras. Det betyder att även om exempelvis en kommun i efterhand anser att man felaktigt givit någon en fördel, så får man helt enkelt stå sitt kast. Principen, säger Therese Bäckman, är visserligen inte nedtecknad som lag, men det betyder inte att man kan strunta i den; en kommun som bryter mot principen begår ett fel.

Det är fullt förståeligt att kommunerna vill begränsa effekten av felaktiga beslut, men det får givetvis inte ske hur som helst.

I SIN AVHANDLING har hon bland annat tittat på ett stort antal kommunala LSS-beslut och hon kan konstatera att principen om gynnande besluts negativa rättskraft inte riktigt efterlevs. Anledningen är att samma princip som skapar trygghet för den enskilde också ställer till vissa problem för kommunerna, som kan komma att tvingas ta konsekvenserna av felaktiga och för kommunen ogynnsamma beslut. – Det är fullt förståeligt att kommunerna vill begränsa effekten av felaktiga beslut, men det får givetvis inte ske hur som helst. Principen om gynnande besluts negativa rättskraft ger utrymme för undantag, men man måste vara försiktig med hur dessa får utnyttjas, säger Therese Bäckman. Hon säger att det bland annat finns möjlighet att använda sig av ett så kallat återkallelseförbehåll, det vill säga ett slags brasklapp där en kommun kan förvissa sig om att man under vissa förutsättningar har möjlighet att ändra ett beslut. – Problemet är att återkallelseförbehållet ofta formuleras väldigt allmänt, för att ge kommunerna största möjliga manöverutrymme. Att exempelvis bara prata om ”ändrade förhållande” gör det till en tolkningsfråga och det ökar osäkerheten.

ANDREAS KARLSSON

28

Foto: Handels, Göteborgs Universitet

ETT ANNAT SÄTT att kringgå principen om gynnande besluts negativa rättskraft är att tidsbegränsa beslut, något som ofta förekommer i de fall som Therese Bäckman har tittat på. – Om en kommun tidsbegränsar ett beslut till exempelvis ett år och säger att därefter görs en helt ny bedömning, oberoende av den föregående, så har det förstås också en negativ inverkan på tryggheten för den enskilde. Det är givetvis inte rimligt att kommuner ska fatta beslut med oändlig giltighet och behöva leva med konsekvenserna av eventuella felaktigheter för all framtid, men möjligheten att helt fritt tidsbegränsa giltigheten borde nog begränsas, säger hon. Therese Bäckman konstaterar att för den enskilde så är det framförallt bra att känna till att principen om gynnande av negativa besluts rättskraft faktiskt finns där som ett skydd mot godtycklig behandling och för ökad rättssäkerhet. Och att man alltid kan överklaga inte bara beslut, utan även exempelvis ett besluts tidsbegränsning. Therese Bäckman

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


RECENSION ■

Nya intressanta perspektiv fyrtiofem år senare För fyrtiofem år sedan kom den första upplagan. Då hette den Handikapp – Vad är det? Nu finns den elfte upplagan med en något modernare titel Funktionshinder – Vad är det? Vi la de båda böckerna bredvid varandra.

PÅ BORDET FRAMFÖR mig ligger två volymer. nedsättning blir det lättare att förklara varför Eller snare ett tunt häfte och en tjock bok. man beter sig som man gör, eller varför man Mellan första upplagan av Handikapp – Vad har svårigheter med vissa saker. Diagnoär det? och dagens Funktionshinder – Vad är ser kan också hjälpa människor att komma det? skiljer nästan två hundra sidor. Men det samman i organisationer och grupper för att beror inte på att boken blivit utförliutmana stereotyper och andra brisgare. Nej, den enda förklaringen ter i samhället – framför allt i är att antalet diagnoser ökat. I tillgänglighet. Diagnoser kan häftet från början av sjuttiomed andra ord vara protalat finns 32 ”handikapp” duktiva. Människor som förklarade. I dagens upptidigare lidit i ensamhet laga finns över hundra. kan få hjälp och trygghet Den snabba utvecklingi en gemenskap med andra en mot fler och fler diagnosom har liknande problem. ser har varit ett hett ämne för debatt under många år. I FÖRORDET TILL den nya Är det ökande antalet diagnoupplagan av Funktionshinder – Raoul Dammert ser bra eller dåligt? Vad är det? beskriver författaren Frågor av det slaget får egentligen Raoul Dammert att funktionsnedsättinga svar i Funktionshinder – vad är det? Boningar alltid uppstår i relation till den omken kan snarare läsas som ett tidsdokument. givande miljön. En funktionsnedsättning Särskilt om den läggs vid sidan av tidigare är aldrig en egenskap hos en person utan ett upplagor. Det som blir tydligt är diagnosinförhållande. Det är så klart ett viktigt påpeflationen; vårt ständiga behov av att hitta nya kande som lyfter fram något angeläget. etiketter och stämplar för att kunna orientera Det som i slutändan behöver utmanas är oss i världen. inte diagnoserna, utan samhället. Och kanske framför allt normaliteten. Kanske måste HUR SKA VI då se på det kraftigt ökade antadet normala också ses som en diagnos, en let diagnoser? Ska vi avfärda dem som farliga funktionsnedsättning. De som tillhör kavapen i normalitetens hand, eller som viktiga tegorin ”de normala” har ju en tendens att verktyg för frigörelse? negligera och diskriminera människor som Jag tror att vi måste klara av att göra både avviker från normen. Och det om något är ju och. Vi måste inse att diagnoser kan fungera en funktionsnedsättning. Eller hur? förtryckande och frigörande på en och samma gång. Med en klart definierad funktionsMATTIAS HAGBERG

BOK Funktionshinder – Vad är det? Författare: Raoul Dammert Förlag: Norstedts Juridik

Det som i slutändan behöver utmanas är inte diagnoserna, utan samhället.

Personlig assistans hos oss är ett personligt utformad stöd

som passar Dina behov. Du har rätt till ett bra liv där du känner delaktighet och inflytande. Vårt mål är att Du ska leva ett så självständigt liv som möjligt. Din känsla av trygghet och delaktighet står i fokus. Som kund

hos oss har du din egen grupp av assistenter. Adena är godkänd av Socialstyrelsen att bedriva personlig assistans. Tag gärna kontakt med oss! Adena Personlig omsorg Skytteholmsv 2, 171 27 Solna Tel: 08-735 53 30 www.adena-assistans.se

Adena kvartssida 180x62 fk1301.indd 1

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 

2012-12-12 14:20

29


■ NOTISER

Löften om förbättringar för funktionsnedsatta I regeringsförklaringen utlovade Stefan Löfven bättre rehabilitering, boende och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.
Dessutom ska diskrimineringslagen breddas.

– Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet, sa Löfven. Den nye statsministern nämnde personer

med funktionsnedsättning ett flertal gånger i sitt tal.
Både i samband med satsningar på jobb och när han talade om vård och rehabilitering.

INGET SAMBAND MELLAN ADHD-MEDICINERING OCH MISSBRUK EN NY STUDIE från Centrum för Primärvårdsforskning visar att det inte finns någon koppling mellan ADHD-medicinering i unga år och drogmissbruk. Det här är den första studien där forskare kartlagt samband mellan arv och miljö när det gäller ADHD och missbruk. Drygt en halv miljon personer har ingått i studien, födda 1991-1995. – Som distriktsläkare har jag sett hur ungdomar med enorma problem i skola och vardag har blivit hjälpta av läkemedlen. Samtidigt har jag mött en rädsla hos föräldrar att läkemedelsbehandlingen skulle kunna försätta deras barn i ett missbruk, säger Kristina Sundquist, distriktsläkare och professor vid Lunds universitet. Resultatet från studien visar dock att det inte finns någon sådan risk.
– Vi kunde inte se någon skillnad mellan de som fått ADHD-läkemedel eller inte när det gäller vilka som hamnade i ett drogmissbruk efter en uppföljning på upp till fem år, betonar Jan Sundquist, professor vid Lunds universitet.

Källa: Regeringen

Åsa Regner får ansvar för handikappolitiken DEN NYA RÖDGRÖNA regeringen har inte mindre än tre ministrar på socialdepartementet. Visions ordförande Annika Strandhäll blir socialförsäkringsminister och chef för socialdepartementet. Hon får sällskap på socialdepartementet av SSU:s förbundsordförande Gabriel Wikström som blir folkhälso- och sjukvårdsminister med ansvar för idrottsfrågor. Ny barn-, äldre- och jämställdhetsminister blir Åsa Regner. Hon får också ansvar för handikappolitiken. Åsa Regner har tidigare varit generalsekreterare för RFSU.

Källa: Lunds universitet

Källa: Regeringen

Utbildning för lyhört bemötande ...aldrig överträffad Läs, se film på taktil.se

TotalAssist är en helt webbaserad tjänst för personlig assistans. Det är enkelt att komma igång med schemaläggning, tidrapportering och elektronisk signering.



Dokumenterat goda effekter på kontakt, förhållningssätt och kroppsuppfattning, viktigt vid funktionshinder. Ger dig säkerhet, lugn, smärtlindring och underlättar ditt arbete. Godkänd assistent omkostnad.

TotalAssist

Vi utbildar ofta direkt på arbetsplatser och kommer gärna till er. Våra utbildningar finns på flera orter. Många lär sig på vår rofyllda kursgård i Stockholm för en helhetsupplevelse. www.arstaholmar.se 08-648 27 00

ger en effektiv och säker administration för assistansföretaget med avseende på lagar och regler enligt Försäkringskassan, ATL, etc.

o R

Taktipro

ORIGINALMETODEN TAKTIL MASSAGE

www.asalidassistans.se Åsalid Assistans jobbar för

Närhet Valfrihet Gemenskap Tel: 0515-68 55 70 30

info@totalassist.se

www.totalassist.se

Aros Circle AB, 021-448 49 50

Troligtvis stöder du oss redan i hjärtat.Tack. Men vi behöver pengar också. Tack igen. Stöd BRIS! Medlemskap 250 kr, eller gåva. Pg 90 15 04-1

info@asalidassistans.se HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM


POSTTIDNING B Returer till: Just Rivista AB Mässans gata 14 412 51 Göteborg

Assistans nr 5 2014  

Politiskt, fackligt och kommersiellt obunden tidning om assistanstjänster