Page 1

MOMENT2 TIA120 Ritva Koivisto-Borén

IT-stöd inom sociala medier En essä där jag, med utgångspunkt i WordPress, diskuterar hur den kan användas för lärande. Vilka möjligheter finns, vilka är begränsningarna, vilka utmaningar kan man möta när det ska introduceras i en lärandesituation?

I essän ska följande täckas in:   

Beskrivning av teknologi/verktyg och dess egenskaper. Vilka är teknologins/verktygets begränsningar och möjligheter? Beskrivning av konsekvenser av dessa begränsningar och möjligheter utifrån användning i en specifik lärandesituation på kursen IKT och lärande i Uppsala Universitet.

0


http://sv.wordpress.com/

Beskrivning av teknologi/verktyg WordPress och dess egenskaper Så här beskrivs verktyget på http://sv.wordpress.org/ ”WordPress är ett modernt publiceringsverktyg med fokus på utseende, webbstandard och användarvänlighet. Det perfekta verktyget för privatperson som företag. WordPress är gratis och ovärderligt på en och samma gång.” Hur skall vi tänka om designprocessen och designprodukten WordPress som kan användas till att skapa bloggar och webbsidor med publicering av text, bild, bildspel, film och kan också användas till kommunikation? WordPress räknas till sociala medier. Du kan följa andra bloggar och dela dina inlägg på facebook, linkedin och twitter http://sv.wordpress.com/features/ Du hittar teman, affär, funktioner, nyheter, statistik, vip, terms of service och privacy policy på WordPress. Det finns WordPress appar till iPhones och smartphones så du kan använda din webbsida och göra blogginlägg via telefonen som vår utrikesminister Carl Bildt gör!

1


Ur designperspektiv kan vi konstatera att produkten WordPress är både användarvänlig och estetiskt tilltalande med 219 olika teman, som du ytterligare kan ändra efter dina behov. WordPress har också etiska åtaganden och skyddar privatpersonernas identitet. http://automattic.com/privacy/ Självklart gäller Netikett för alla användare. Designperspektivet med ansvarstagande för det estetiska och etiska likaväl som det funktionella ger långtgående effekter på hur man skapar digitala verktyg som fungerar som en naturlig del i vardagsverklighet och lärande. Stöd i Löwgren, J., & Stolterman, E. (1998) Det andra är att digitala verktyg påverkar ditt sociala liv både i arbete och privat. Därför är det stort ansvar att designa nya digitala verktyg. ”To design digital artifacts is to design peoples lives!” Löwgren, J., & Stolterman, E. (1998)

Vilka är teknologins/verktygets begränsningar och möjligheter? Påståendet att WordPress är ” Det perfekta verktyget” kan dock ifrågasättas. Enligt Löwgren, J., & Stolterman, E. (1998) finns det inga perfekta verktyg. “The complexity of design situations prohibits completely rational approaches, which means that there can never be a perfect design process with perfect outcome” Fördelen är att du först kan skapa en enklare blogg som fungerar och fortsätta att uppdatera och ändra layouten och anpassa funktionerna efter uppgiften och dina behov och i den takt du lär dig verktygets möjligheter. (appropration) https://tia120.wikispaces.com/appropriation WordPress som verktyg är mycket användbar, men som med alla IKT verktyg som implementeras i en organisation t.ex. i en skola krävs stora fortbildningsinsatser innan var och en av medarbetarna kan hantera verktyget i sin vardag. I skolans värld behöver du också kunna påvisa den pedagogiska vinsten/nyttan med IKT verktyg innan pedagogerna är beredda på att satsa så mycket kraft och tid som lärandet kräver. Se gärna min fortbildningsmodell för pedagoger. Jag hade fördelen att vara insatt i lärarnas vardagsverklighet efter 20 år som pedagog då jag skapade resurssidan som har fokus på det pedagogiska arbetet - tekniken lär man sig i praktiken i klassrummet. Resurssidan skapade jag i WordPress http://skrivasvenska.wordpress.com/ Se gärna analys av min fortbildningsmodell om hur man integrerar ny teknik i skolan så att den blir en naturlig del i vardagen. https://tia120.wikispaces.com/mundane+competenciesom WordPress blogg till varje deltagare i en grupp kräver att du skapar en indexsida som länkar till varje enskild blogg. Om du skapar en blogg till flera deltagare så kan du kategorisera/sortera alla inlägg efter ämnen eller deltagare. Då har du lätt att titta specifikt på vilka inlägg en deltagare har skapat!

2


Bild: Exempel på att Indexsidan kan vara estetiskt tilltalande! Indexsida, skapad av Ritva och länkad från PING PONG till alla kursbloggar på en kurs i Uppsala Universitet. Länkarna visas även som klickbara bilder/ bloggarnas avatarer! Bild i sidhuvud Blåsenhus i Uppsala Universitet/foto Ritva.

Beskrivning av konsekvenser av dessa begränsningar och möjligheter utifrån användning i en specifik lärandesituation på kursen IKT och lärande i Uppsala Universitet Jag refererar till Johans föreläsning om Designprocessen som börjar med ett uppdrag, vilka är delaktiga och vilka är fallgroparna. Lärandet kan också beskrivas som Patrik Lilja föreläser om designprocessen i tre faser. Mattias, Kristinas och Johans film/diskussion – digitala verktyg i utbildningssammanhang. Bloggar är ju en del av de verktyg som håller på att ersätta lärplattformar både i grundskolan och högre utbildning. (Mattias, Kristinas och Johans Diskussion 2013) WordPress är gratis, lätt att använda och uppdatera och blir inte gammal på en gång! Mycket intressant eftersom bloggar inte ansågs som passande som verktyg i skolan inte ens privat bland lärarna bara för några år sedan. Rektorsbloggar tycks vara det nya modet i skolan!

3


Jag läste under 2011-2013 i Uppsala Universitet som använder PING PONG som verktyg. Att universitetslärarnas kunskaper om verktyget varierade från novis till expert visade tydligt en av fallgroparna med att införandet av ny teknik utan utbildningsinsatser misslyckas. ”Att skapa stora samlingar information eller utbildningsresurser som antingen är svåra att använda, eller tar stora resurser för att införa i pedagogiska praktiker” (Fallgropar/ föreläsning av Johan 2013). Detsamma gällde lärplattformen Fronter när jag jobbade som administratör. Fronter användes till administration och inte till lärande under mina fem års erfarenheter av Fronter. http://issuu.com/ritvakb/docs/fronter Vi som läste IKT och lärande i Uppsala, fick i uppdrag att skapa kursblogg för lärande, reflektion och kommunikation i verktyget WordPress. Vi kan kalla designprocessen enligt Löwgren, J., & Stolterman, E. (1998) till ” interaction design” eftersom vi använde WordPress som verktyg i skapande. Verktyget och processen uppfyller kriterierna för “interaction design”, som enligt Löwgren, J., & Stolterman, E. (1998) är följande: ”Interaction design refers to the process that is arranged within existing resorce constrains to create, shape and decide all use-oriented qualities (structural, functional, ethical and aesthetical) of digital artifact for one or many clients”. Alla deltagare och lärare (som var experter) på kursen var delaktiga (ANT teori) som aktanter i en teaterpjäs eller som sex roller i en berättelse. Se min figur av aktantmodellen http://issuu.com/ritvakb/docs/aktantmodellen_melonia/2 Studenter och lärare hade nytta av varandra (Föreläsning av Johan 2013) i designprocessen enligt sociokulturellt lärande (Activity theory ) då var och en av studenterna skapade en individuell kursblogg. Kursbloggarna blev estetiskt mycket tilltalande och länkades som en förlängning till PING PONG. Här levde WordPress väl upp till löftet …”med fokus på utseende”… Enligt Löwgren, J., & Stolterman, E. (1998) räcker inte de universella teorierna och modellerna i att designa en bra produkt till en specifik lärandesituation. ”The designer has to rely on her own reflective and critical mind, based on a thoughtful understandning of how design can serve a purpose” och kallar detta ”THIS IS THE THOUGHTFUL DESIGN” Bloggarna användes flitigt till lärande, att följa varandras bloggar, kommentera innehåll, feedback från lärarna och diskutera pedagogiska frågor men… …i början hade vi mycket fokus på teknik och design och kritiskt granskade och uppdaterade ofta våra bloggar ”good design is a never ending process of thoughtful reflektion” Löwgren, J., & Stolterman, E. (1998) Inläggen med kommentarerna visade mycket tydligt hur fokus

4


med tiden flyttades från tekniken till lärande och pedagogiken. Johan påpekar i sin föreläsning som en av fallgroparna att ”Studenter lär sig att använda tekniken snarare än att lära sig det innehåll som skulle läras med hjälp av tekniken” (Fokus/Föreläsning av Johan 2013). Lärandet kan också beskrivas som Patrik Lilja föreläser om designprocessen i tre faser. Se föreläsningen på GUL: Exempel på designprocess (med tre faser) av Patrik Lilja https://gul.gu.se/courseId/59912/content.do?id=24726537 i min analys av min fortbildningsmodell beskriver jag inlärningsprocessen i tre steg (appropriation) https://tia120.wikispaces.com/appropriation De digitala artefakterna/ kursbloggarna som vi skapade var resultatet av teamwork som jag beskriver https://tia120.wikispaces.com/collaborative+production Det intressanta på kursen i Uppsala var att lärarna kontinuerligt gav feedback både vad gällde våra tekniska frågor och på våra uppgifter (Feedback/Föreläsning av Johan 2013). Vi var alltid väl förberedda till nästa redovisning eftersom kommunikationen via bloggen fungerade och vi redan visste att vi hade klarat uppgiften. Vi visste även våra kurskamraters framsteg eftersom vi själva var med och skrev kommentarer och följde andras kommentarer. Netikett följdes noga, men kan ha bidragit till att man oftast fick positiv feedback. (Mattias, Kristinas och Johans Diskussion 2013) Kommunikationen och feedback under processen var nyckeln till att det var roligt att komma till redovisningarna. Enligt mina erfarenheter som student i Uppsala, som Skolverkets Pimexaminator i kommunen och som IT pedagog i skolan, är det ytterst viktigt med rätt feedback under lärandeprocessen för att deltagarna skall uppnå både högre motivation och goda studieresultat! Gäller både elever och vuxna! Inte ett öga var torrt då lärarna Måns Hansson och Lars Weiselius i Uppsala Universitet även skickade feedback som Jing inspelning! Vi var många, som fick en AHA- upplevelse!

5


Litteratur Löwgren, J., & Stolterman, E. (1998). Design av informationsteknik – materialet utan egenskaper. Lund, Sweden: Studentlitteratur.

Källor Jag refererar till Johans föreläsning om Designprocessen som börjar med ett uppdrag, vilka är delaktiga och vilka är fallgroparna. Lärandet kan också beskrivas som Patrik Lilja föreläser om designprocessen i tre faser. Se föreläsningen på GUL: Exempel på designprocess (med tre faser) av Patrik Lilja https://gul.gu.se/courseId/59912/content.do?id=24726537 Mattias, Kristinas och Johans film/diskussion – digitala verktyg/ sociala medier i utbildningssammanhang.

6

Moment2 tia102  
Advertisement