Page 1

Sveriges enda tryckta forum för hobbyfågelentusiaster

Nr 1 2015 • Årgång 45 • www.fagelhobby.nu


Riksförbundet Svensk Fågelhobby Medlemstidningen Fågelhobby

Förbundsstyrelse 2015 ORDFÖRANDE Lennart Svenzon, VOBF Östertorpsvägen 3, 642 34 Flen 0157-132 15, 070-214 01 09 ordforande@fagelhobby.nu

Nils-Åke Svensson, ÖFF Boulevarden 23, 260 60 Kvidinge

Tidningen Fågelhobby kommer ut med 6 nr per år och ingår i medlemsavgiften när du går med i en lokal förening som är ansluten till Riksförbundet Svensk Fågelhobby. I slutet av tidningen finns en lista över föreningar du kan kontakta för medlemskap. Finns det ingen förening där du bor så kan du bli distansmedlem i valfri förening. Vi rekommenderar alla som ägnar sig åt hobbyfåglar att gå med i en lokal förening. Medlemsavgiften varierar lite mellan föreningarna men är ca 350:-/ år, inklusive prenumeration på tidningen. Det går även att enbart prenumerera på Fågelhobby för 425 kr/år. För utlandsprenumeranter kostar prenumerationen 665 SEK per år, inklusive porto.Sätt in pengarna på pg 67 92 38-6. Glöm inte skriva ditt namn och din adress på inbetalningskortet.

Ingemar Nilsson, ÖFF 042-20 70 04

Skriv och fota!

Fågelhobby Redaktionellt REDAKTION 2015 CHEFREDAKTÖR ANSVARIG UTGIVARE Ulf Zakariasson, BDF redaktor@fagelhobby.nu REDAKTIONSMEDLEMMAR Björn Johansson, SUH 08-560 428 84 bjjo@fagelhobby.nu Karl-Erik Tenglin, SBF, Tropika 08-560 325 79 kate@fagelhobby.nu

ANNONSER annons@fagelhobby.nu MEDLEMSREGISTER/ ADRESSÄNDRING RAPPORTER Ewa Sjödin, UTF register@fagelhobby.nu LOGISTIK/UTEBLIVEN TIDNING Martin Simonsson, JLF Boda fågeläng 1, 570 03 Vrigstad 0703-20 95 71 logistik@fagelhobby.nu TRYCKERI IT Grafiska AB

Annonspriser: Format:

58 x 65 mm 120 x 65 mm 182 x 65 mm

Ni som skickar manus bör tänka på ett par grundläggande saker som gäller alla tidningar. Vi vill enbart ha manus i wordeller rtf-format. Infoga ej några bilder i ditt textdokument! Bilder skall levereras separat som tiff- eller jpg-filer. Bildplacering görs vid sidbrytningen av tidningen. När du fotograferar, tänk då på att använda en kamera som klarar av att prestera högupplösta bilder. Bilder tagna med mobiltelefoner eller enkel kompaktkamera begränsar förstorningsmöjligheterna avsevärt. Bilderna bör ha en upplösning på minst 300 dpi. Artiklar och bilder skickas till redaktören Ulf Zakariasson som även hjälper dig med tips och råd. Välkommen med ditt bidrag.

Pris:

975:1.950:2.925:-

Format:

182 x 134 mm 182 x 203 mm 182 x 270 mm

Priser uppfödarannonser 58 x 31 mm standardannons utan bild 58 x 65 mm standardannons med bild

Pris:

5.265:7.460:9.360:-

460:740:-

KASSÖR och STYRELSELEDAMOT Alice Jansson, BDF Tanums-Solbräcke 6, 457 91 Tanumshede 0525-294 56, 0738-43 15 53 kassor@fagelhobby.nu SEKRETERARE och STYRELSELEDAMOT Dag Dunås, STF Strångsjövägen 3, 641 92 Katrineholm 0150-34 00 26 sekreterare@fagelhobby.nu STYRELSELEDAMOT Britta Lindgren, UTF Faringe Bergtorp, 740 10 Almunge 073-614 23 34 britta.lindgren@fagelhobby.nu STYRELSELEDAMOT Steffen Langhammer, STF Rådstuguvägen 20, 141 35 Huddinge steffen.langhammer@fagelhobby.nu REVISORER Karl-Erik Tenglin, SBF 08-560 325 79 kate@fagelhobby.nu Nils-Åke Svensson, ÖFF 0435-209 42 nisv@fagelhobby.nu REVISORSSUPPLEANT Leif Lindberg, SUH VALBEREDNING Martin Simonsson, JLF Boda fågeläng 1, 570 03 Vrigstad 0703-20 95 71 valberedning@fagelhobby.nu FÖRSTAUPPFÖDNINGAR Tord Widell, MBF Poppelgatan 49, 213 62 Malmö 040-94 71 17, 0702-61 07 89 uppfodning@fagelhobby.nu WEBMASTER, FÖRENINGSMAIL Anna Norén, KFH webmaster@fagelhobby.nu

Utgivningsschema för Fågelhobby Tidningen beräknas utkomma 25/2, 25/4, 25/6, 25/8, 25/10, 18/12 5


I detta nummer

Redaktören har ordet! Efter 14 års uppehåll blev jag åter vald till tidningens ”nya” redaktör. Jag var länge tveksam till att ställa mig till förbundets förfogande eftersom jag vet sedan tidigare att det har krävts en del arbete att färdigställa varje nummer av Fågelhobby, men jag vet även att det är ett otroligt stimulerande arbete. Jag har haft uppfödning av tropiska fåglar som hobby sedan 12 års ålder och har under de senaste 38 åren även ”avverkat” några tamfåglar, så man kan väl kalla mig en ”gammal fågelgubbe” (fyllde nyss 50år i tron om att det bara var personerna i min omgivning som blev äldre). Nog om mig! för er som vill veta mer om mig hänvisar jag till min webbplats www.papegojsidan.se.

Omslagsbilden: Mjölnaramason Amazona. farinosa. farinosa Foto: Jan Svenberg, UTF

Infosida

5

Redaktören har ordet

6

Mjölnaramason

7

Utflykt Kolibri

10

Koboltvingad parakit

12

Vitaminer & Mineraler

15

Kort om pellets

17

Undulat

18

Kanriefågel

22

Dvärgpapegojor

25

S:t Helena-astrild

26

Föreningskontakt

28

Jag kommer naturligtvis sätta min prägel på tidningen, men det blir inga stora förändringar, Tina på Typiskt har gjort ett strålande arbete tillsammans med tidigare redaktörer. Tidningens bildmaterial kommer framhävas på ett tydligare sätt, dels genom en något annorlunda sidbrytning än tidigare, men även tidningens papperskvalité kommer att förbättras. För att tidningen skall vara ekonomiskt självbärande minskas sidantalet till 32 sidor. Kan vi sälja in fler annonser och få fler prenumeranter, är intentionen att på sikt öka antalet utgåvor per år med start år 2016. Att tidningens innehåll präglas av det artikel- och bildmaterial som skickas in till redaktionen är naturlitvis en självklarhet. Till skillnad från tidigare redaktör så har jag varken förmågan eller tid över för att fylla tidningen på egen hand utan behöver stöd från läsekretsen. Alla har en historia att berätta, kontakta redaktionen så talar vi om hur du kan skriva din artikel. Vi kan hjälpa dig med att ”snygga till” ditt skrivspråk och fixa fram illustrerande bilder till din artikel. Våga ta steget och skriv en artikel om det som ligger dig varmt om hjärtat. Har du en artrik bildbank, är duktig på översättning eller har journalistiska erfarenheter och kan tänka dig att skriva egna artiklar eller hjälpa andra att skriva artiklar, kontakta mig! Redaktionen har för avsikt att skapa ett nätverk där det skall finnas personer med kunskaper främst inom journalistik, fotografering, översättning och annonsförsäljning. Personerna i detta nätverk har inget tydligt ansvar inom redaktionen, men skall finnas tillgängliga att utföra små eller stora insatser utifrån de förutsättningar man själv har möjligheter till. Anmäl förutsättningslöst ditt intresse att vilja delta i redaktionsarbetet tillsammans med oss andra i nätverket. Även en liten insats är värdefull. Ulf Zakariasson

6


Papegojor

Foto: Jan Svenberg Fyra ungar av Mjölnaramason 2014

Mjölnaramason - erfarenheter och uppfödning av Jan Svenberg, UTF Nominatformen är Amazona. farinosa.farinosa Underarter till Amazona.farinosa.farinosa är A.f.inorata, A.f.chapmani, A.f.virenticeps och A.f.guatemala. Hur jag startade Arten Amazona.farinosa.farinosa är föga känd och förekommande inom inom fågelhobbyn. Jag har haft ett par Mjölnaramasoner i 17 år. Dessa papegojors ursprung är oklar för mig, de kan vara fångade i Sydamerika eller uppfödda någonstans i Europa. Första gången jag kom i kontakt med Mjölnaramasoner var hos en fågelimportör i Vara. De utmärkte sig genom sitt speciella lugn,

sina mycket markerade ögon och sin storhet. I mina ögon skiljde de sig markant från de vanliga amasonerna som jag kommit i kontakt med inom fågelhobbyn. Först efter 13 år kom den första häckningen hos mig. Beskrivning av Mjölnare Färg. Papegojan är huvudsakligen grön. Ögat är mycket markerat med en bred ring av vitt skinn. Ögats iris är brun. På pannan och ibland på hjässan finns en fläck med gula fjädrar. Fläcken kan ha inslag av rött. De gröna fjädrarna i nacke och på rygg har en lila-grå kant, vilket gett fågeln namnet Mjölnare. Vingarna har inslag av rött. Näbben är beige och övergår

mot näbbspetsen i svart. Benen och klorna är grå. Storlek. Papegojan är en jätte bland de vanliga amasonerna. Längd ca 38 cm och vikt ca 600 gram. Vild förekomst. Mjölnaramasonen är spridd över stora delar av Sydamerika som Brasilien, Colombia, Venezuela, Guayana och Bolivia. Hemma i Knivsta Mina Mjölnaramasoners ålder är okänd. Antagligen var de ungfåglar när de kommer till mig i Knivsta 1997. De var försedda med importringar som mer liknade cirkelformade 7


Utfodring Jag har för vana att se till mina amasoner två gånger per dag, morgon och kväll. Jag ger färskt vatten och mat i skålar. Vattenskålen är stor och materialet är duralex. När andan faller på tar sig fåglarna ett bad i vattenskålen. Matsedeln är veckoplanerad. Fyra dagar Papegojgröt, en dag Risgrynsgröt och två dagar uppblött Duvfoder. Matsedeln förstärks före och under häckperioden med Tjockpannkaka, som jag skär i tärningar. Tjockpannkaka är den absoluta favoritmaten.

Foto: Jan Svenberg Mjölnarhane äldre än 17 år

plåtbitar. En av ringarna hade vuxit ihop med benet. Jag har tur som upptäcker detta i tid och kan avlägsna båda ringarna. Under första tiden fram till år 2010 sitter Mjölnaramasonerna i mitt hobbyrum i en voljär med storleken bredd 120 cm, längd 240 cm och höjd 180 cm. I samma hobbyrum har jag också flera burar med olika arter av amasoner. Mjölnarparet har tillgång till holk hela tiden när de sitter i hobbyrummet. Men inga häckningsförsök kunde konstateras under dessa 13 år. Jag gjorde en extra DNA-test och fick bekräftat att de var hane och hona. Byte av miljö År 2010 flyttar jag paret till en voljär i en ekonomibyggnad på tomten. Till denna byggnad finns också en stor utevoljär med bredd 5 m, längd 7 m och höjd 3 m. Mjölnaramasonerna kan röra sig fritt mellan inneburen 8

och utevoljären, när vädret tillåter, genom två reglerbara luckor. På kvällarna skaffar sig Mjölnaramasonerna snabbt vanan att gå in i byggnaden där de sover och där maten serveras. Temperaturen inne i det huset håller jag vintertid till ca 13 grader. Paret får tillgång till en stor holk, som jag placerar på utsidan av den mindre inneburen. Holken tillverkar jag av ett stycke av en ekstam. Den är ca 50 cm i diameter och ca 70 cm hög. Jag börjar med att urholka ekstammen med hjälp av motorsåg. Holkens innerdiameter blir 40 cm och höjden i holken blir 55 cm. Ingångshålet till holken har en diameter på 11 cm och inspektionsluckan har en bredd på 14 cm och höjden är 16 cm. I holkens botten lägger jag först kutterspån och ovanpå detta tvättade spån.

Städning Jag städar inne i samtliga voljärer var tredje vecka. Då byter jag ett lager av tidningar mot ett nytt. Under tidningarna finns sandlager och under sanden en plastduk. Det går åt mycket tidningar och fastän vi prenumererar på två morgontidningar samt får gratistidningar så får jag alltid be om gamla tidningar. Fåglarna har alltid kraftiga sittpinnar så att de kan trimma av sina klor och näbbar. Dessa pinnar byter jag kontinuerligt eller rengör. Jag sätter även in färska pinnar eller kvistar och dessa är populära att bita i och gnaga på. Grenar av Vide, Asp och Hassel bearbetas snabbt. Häckning Året efter jag flyttade Mjölnarna till den nya miljön häckar paret för första gången. Det glädjande resultatet blir tre ungar och dessa tre sitter på pinnen under augusti. Paret uppvisar mycket begränsad irritation och aggressivitet under häckningen. Häckningar med fina ungar har fortsatt under de följande åren 2012, 2013 och 2014. Det senaste året har resultatet blivit fyra fina ungar.


Häckningsrutiner Honan försvinner ner i holken i början av maj månad och lämnar holken mycket sällan. Man ser på spillningen att häckningen är i gång. Vissa spillningar är betydligt större än vanligt. När honan legat ca 10-15 dagar lyser jag de tre-fyra vita äggen. Jag kan då konstatera huruvida äggen är blanka eller om ungar är på gång. Efter 27-28 dagar är det dags för kläckning. Ungen piper eller tigger efter mat. Således lätt att konstatera att det är ungar i holken. Det går inte att missta sig om det. Efter ytterligare ca 20 dagar tar jag tillfälligt ut ungarna från holken genom inspektionsluckan. Jag passar på när honan för tillfället är ute ur holken och sätter en skiva för ingången till holken. Ungarna förses med fasta aluminiumringar med ett löpnummer; i detta fall är storleken på ringen # 16. Ringen träs över ungens klor. Ungens klor bör vara tillräckligt stora men inte för små. Jag tar samtidigt ett blodprov på ena klon. Blodprovet skickar jag till ett laboratorium för DNA-test (könsbestämning). Efter några dagar kollar jag att ringen på varje unge sitter kvar och på rätt sätt. I början av augusti börjar ungarna att titta ut ur holken. Ungarna rör sig under någon vecka fram och tillbaka mellan voljären och holken. Efter en tid, ca en månad senare är ungarna självständiga d.v.s. äter själva. Speciella ungar Ungarna, som är fågelmatade, är mycket lugna och trygga. Det verkar som föräldrarnas lugn överförs till ungarna. De fyra ungar som kläcktes detta år 2014 sålde jag under september och oktober till privatpersoner. Dessa personer har hört av sig och är mycket

Foto: Jan Svenberg Mjölnaramason hona unge född 2014

nöjda. Ungarna har blivit tama efter några dagar, en ligger i knäet, en är tillsammans med husets hund, katt och Jacko. En äter mat ur mattes mun. Allt detta efter ett par veckor. Några av de lite äldre årgångarna av Mjölnarungar har visat sig vara jätteduktiga på att prata och sjunga. För att uppnå dessa färdigheter krävs naturligtvis att Mjölnaramasoner tränas. Mina erfarenheter av Mjölnaramason Mjölnaramasonen har uppvisat ett imponerande lugn och är stresstålig. Papagojan är störst bland de vanligaste amasonerna och har kraftiga röstresurser. Detta är dock inget större problem i min miljö. Papegojan är ingen hotad art och kräver således inget Cites-intyg. Sannolikt beroende på dess stora utbredningsområde i Sydamerika. Mjölnaramasonen är en underskattad representant

av släktet amasoner och har i mitt tycke liten konkurrens bland amasoner. För mig har Mjölnaramasonen blivit en favorit och jag kan rekommendera en eller ett par som tamfågel. Papegojan bör ha en stor voljär och möjlighet att vistas utomhus då vädret tillåter. www.papegojboet.se Jan Svenberg, Knivsta har även en sida på FaceBook. Skicka gärna en vänförfrågan.

9


Kolibrier

Jamaicas Kolibrier av Bo Sjögren Vid ett besök på ön Jamaica i Västindien hade jag tillfälle att närmare studera några av öns kolibrier i närbild. Jag har sett kolibrier i det vilda ett antal gånger men att komma dem så nära som vid den anläggning jag besökte på Jamaica hör till ovanligheterna. Jamaica är en ö med tropiskt klimat vilket innebär att temperaturen om dagarna ligger kring 30 plus grader och faller till cirka 20 grader om nätterna. Den anläggning jag besökte heter Barneys Hummingbird Garden. Det är en privat anläggning, öppen för allmänheten, där en del av området utformats som en tropisk trädgård med frodig vegetation. Trädgården är inte så stor men förutom förekomsten av en stor mängd blommande tropiska växter finns här ett flertal behållare med sockervatten upphängda i grenverket i syfte att locka kolibrier till trädgården. Dessa behållare är som regel röda eller så har de en röd markering för den del där fåglarna kan nå den erbjudna sockerlösningen. Den röda färgen framstår som mest lockande för fåglarna.

nämligen red-billed streamertail (Trochilus polytmus) även kallad Doctor Bird och är Jamaicas nationalfågel. På svenska brukar den gå under namnet rödnäbbad vimpelkolibri. Arten är endemisk för ön och förekommer tämligen allmänt över hela Jamaica. Arten känns lätt igen på hanarnas två långa (ca 13 cm) stjärtfjädrar som dock saknas i fåglarnas ruggningsfas. Fjäderdräkten är i huvudsak mörkt grön med svart hjässa medan näbben är röd med svart spets. Honan är i huvudsak grön med vitt bröst och buk samt gröna prickar på sidorna. Hon saknar de långa stjärtfjädrarna. Av denna fågel såg jag vid något

tillfälle en hona utan att lyckas få henne på bild. En fågel som i mycket liknar den förra är black-billed streamertail (Trochilus scitulus). Som framgår av namnet har den en helt svart näbb men liknar i övrigt den rödnäbbade arten. Den har ett betydligt mindre utbredningsområde och förekommer i huvudsak inom den östra delen av ön. De båda arterna har tidigare räknats som olika former av en och samma art. En annan kolibri som jag kunde notera i trädgården, om än i ett färre antal, var jamaican

Vid samtal med trädgårdens ägare berättade han bland annat att han ger fåglarna ny sockerlösning varje dag. Denna består av 1 del socker löst i 3 delar vatten. Kolibriernas näringsbehov tillgodoses i övrigt genom intag av nektar från blommande växter i trädgården eller dess omgivningar samt fångst av förekommande små insekter. Som framgår av bilderna är kolibrierna tämligen orädda för människor och intar sockerlösning sittande på besökarens hand eller stillastående i luften på svirrande vingar framför en foderautomat. I Barneys trädgård observerade jag tre arter av kolibrier. Den art jag i första hand hade möjlighet att fotografera var den mest kända av öns fem förekommande arter 10

Foto: Bo Sjögren Rödnäbbad vimpelkolibri


mango (Anthracothorax mango) vars färgskala låg inom mörkt violett och blåsvart. Den är den mörkaste av Jamaicas kolibriarter och i storlek den största Den är endemisk för Jamaica och är spridd över hela ön med tyngdpunkt på kustzonen. Förutom nektarintag har den som vana att plocka insekter ur förekommande spindelnät. Det var mangokolibrin som regerade i Barneys trädgård. Så fort någon artfrände eller den rödnäbbade kolibrin dök upp framför en blomma eller en foderautomat så kördes den genast bort. Vervain hummingbird, fékolibri (Mellisuga minima) är den minsta av Jamaicas kolibrier. Efter Cubas humlekolibri (Mellisuga helenae) som med sina 5,5 cm längd räknas som jordens minsta fågel anses Vervain hummingbird med 6,0 cm vara nummer två. Kroppsvikten anges till 2,6 gram. Arten förekommer endemiskt på Jamaica och Espaniola. Förutom sin litenhet känns den igen på sin gröna rygg och hjässa samt vita undersida. Den är allmänt spridd inom sitt utbredningsområde. När jag vid ett tillfälle studerade denna trädgårdens minsta kolibri satt den cirka tio meter upp i grenverket nästan hela tiden. Ibland flög den ner och satte sig

Foto: Bo Sjögren Fékolibri, Vervain kolibri

cirka fem meter ovan mark men även då var det svårt att få en skarp bild på en fågel som inte är mycket större än en humla. Den femte arten som förekommer på ön är rubythroated hummingbird (Archilochus colubris), ofta kallad rubinstrupe på svenska. Det är en nordamerikansk art som under vinterhalvåret påträffas i Karibien. Denna kolibri har jag inte påträffat under min vistelse på ön. Att fånga kolibrier på bild är nog det svåraste man kan ge sig på inom området fågelfotografering då de har ett helt oförutsägbart rörelsemönster. En vanlig fågel är det bara att följa i sökaren men de här fåglarna kan tvärstanna i luften och helt plötsligt flyga baklänges. Att hitta fokus med automatiken är inte lätt när de är i

Foto: Bo Sjögren Jamaica Mango De svenska fågelnamnen följer Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) förteckning över svenska namn på världens fåglar

rörelse. Kameran har svårt att hitta skärpan. Lösningen kan, som i mitt fall vara, att köra manuell fokus vilket inte heller är någon lek. När man precis har lyckats ställa in skärpan så befinner sig fågeln plötsligt någon annanstans. Jag besökte kolibriträdgården vid två tillfällen under min vistelse på ön. Den första gången var jag där i fyra timmar och en vecka senare i ytterligare några timmar. Varje gång blev jag lika fascinerad av kolibriernas flygkonster, snabba ryck mellan blommorna för att i nästa ögonblick stå stilla i luften framför en blomma. Dessa flygkonster som jag gärna ville fotografera medförde att jag i den 30-gradiga värmen mitt på dagen fick testa mitt tålamod som fotograf. Den kolibri som jag under ett ögonblick noterat svirrande i luften framför en blomma var i nästa del av en sekund borta ur kamerans synfält. Jag tog över 300 bilder i trädgården men de flesta blev inte så bra. Ett stort antal bilder helt utan kolibrier blev det också. Av den mängd bilder jag tog gav ändå några ett godtagbart resultat vilket jag hoppas skall framgå av publicerade bilder. Barneys Hummingbird Garden är en riktig liten oas och förutom fåglar finns här vackra fjärilar och intressanta växter. Kommer du till Jamaica får du absolut inte missa denna trädgård. 11


Foto: Bent Hansen De fyra ungar som blev Dansk förstauppfödning. Bilden visar strax innan de lämnade boet

Dansk Förstauppfödning av Huallagaparakit Brotogeris cyanoptera gustavi - Berplesch 1889

av Bent Hansen, Helsingør - översättning Ulf Zakariasson, BDF Denna underart av smalnäbbsparakit har en grönaktig gul panna och en mindre antydan till samma nyans på hjässa och nacke. Vingbog i gult. Yttre vingpennor i grönt. Utbredningsområde: Huallaga floddal i södra Peru. Hur Huallagaparakiten hamnade hos mig är en ganska lång historia. Jag har nästan alltid haft smalnäbbsparakiter, ända sedan 1984. 12

Eftersom de är livliga och högljudda, är det för grannarna förmodligen lite av en prövning, men det fungerar, jag har fem grannar och har bott här i 25 år med olika besättningar av fåglar.

Ej en praktfull fågel När jag var på semester med familj och vänner eller rättare sagt, när jag besökte papegojkongressen på Teneriffa under 2010, såg jag Huallagaparakiter när jag


gjorde en visit hos fågelparken Loro Parque. Liksom de övriga smalnäbbsparakiterna är det ingen praktfull fågel. De flesta smalnäbbsparakiterna är gröna med en liten gul, vit, grå eller röd teckning. Om man skall se färgteckningen på en smalnäbbsparakit finns de främst under vingen, det är inte alla som har en voljär där de kan visa sig med utsträckta vingar. Inköp av fåglar Hos Loro Parque vände jag mig till Dr Matthias Reinschmidt, som var den person som vid tidpunkten sålde fåglar från Loro Parque. Han talade om att de hade sju hanar till salu, men vad kan man använda sju hanar till när man ej har några honor? Nu var goda råd dyra. Jag bad min gode vän Pål Jørgensen hjälpa mig att förhandla för att få lov att köpa minst två honor, men utan resultat. Vi kunde få köpa två hanar och först nästa år skulle det kanske vara möjligt att få köpa två honor. Jag beställde två par från Loro Parque för leverans nästkommande år, men ingenting hände, några fåglar såg jag inte till. Det var nu 2011 och jag väntade fortfarande på mina fåglar, utan att höra något från Dr Matthias Reinschmidt. Mot slutet av året kontaktades jag äntligen och erbjöds två par, men tiden gick och jag ville ha mina två par. Med hjälp av Pål Jørgensen gjorde vi ett försök att importera fåglarna, vilket vi slutligen lyckades med. Den 4 april 2012, var jag på Köpenhamns flygplats för att hämta mina fåglar. När det administrativa var avklarat var jag äntligen på väg hem med mina fåglar, som bestod av två honor och två hanar Huallagaparakit och en hane Eldvingeparakit.

Sammansättning Vid hemkomsten sattes fåglarna samman enligt de anvisningar som medföljde fåglarna. Sammansättningen baserades på ålder och släktskap. En tysk vid namn Rudi Prinz hade importerat två par under 2008, som fick ungar av dem under 2013. Vi är endast två uppfödare (utöver Loro Parque), som har dem i en skyddad miljö där inga avkommor har avyttrats. Mina smalnäbbsparakiter började långsamt komma i häckningskondition, så nu var det bara att få de Huallagaparakiterna att följa de andra i avelcykeln. Den 1 maj började ett par gå i holken, och jag vet efter många års erfarenhet att man bör hålla sig borta när de kommer i häckningskondition. En bokontroll

i veckan räcker. Den 25 maj, fanns det totalt sex ägg, varav fyra var befruktade, och den 1 augusti, fanns det fyra ungar kläckta och min glädje gick inte att beskriva i ord... Vaksamhet vid ringmärkning Det andra paret som också lade sex ägg och alla var befruktade, samtliga ägg kläcktes och det blev sex ungar på pinnen. Sammantaget kan man säga att det var en bra avelsresultat det första året och de efterföljande åren har inte haft dåliga avelsresultat. I samband med ringmärkning måste man komma ihåg att tidsperioden för ringmärkning är kort. Vid märkning av årsringen är mellan den femte till nionde dagen under denna period måste man göra tätare bokontroller, annars är det risk för att ringen ej går att

Foto: Bent Hansen Nykläckta ungar och två obefruktade ägg.

13


Foto: Thomas Brosset Ungfåglar (Brotogeris cyanoptera gustavi) Bilden tagen vid utslällingen i Helsingør.

montera. Smalnäbbsparakiterna kan vara lite besvärliga, De kan till exempel få för sig att äta sina ungar. Alla arter kräver lugn och ro under sin häckningssäsong, av den anledningen tillåter vi inga besök i fågelhuset under den tiden på året. Jag använder L-formade holkar med ventilation i locket för att få bort fukt från boet. De får på grund av kosten lös avföring och det är viktigt att byta bomaterialet under tiden ungarna är i holken. Smalnäbbsparakiternas ungar har mörkt näbb, när de lämnar boet och blir enligt mina erfarenheter könsmogna vid 8 månaders ålder. På mitt vis Fågeluppfödare har olika uppfattningar om vad som är det bästa foderreceptet och jag gör således på mitt vis. För att lyckas få ungar på sina fåglar krävs det riktig kost. Bra råvaror kostar dock lite mer. Själv använder jag mig av en parakitblandning blandad med frukt och blötlagda baljväxter, äggfoder, animaliskt foder, mineraloch vitamintillskott. 60% av blandningen består mestadels av 14

frukt men även vissa grönsaker, jag använder mig dock inte av gurka och sallad. Parakitblandningen jag ger är avsedd för större parakiter. Mängden små frösorter är mycket liten i denna fröblandning. Fröblandningen kombineras med torkad frukt. Frukten som ingår i blandningen kan exempelvis vara banan, äpple, papaya, ananas eller liknande. Det bör vara minst fyra olika frukter i blandningen. Torkade frukter innehåller mycket fruktsocker och kan inte ersätta färska frukter.

Prova gärna att ge dina fåglar nypon, men försäkra dig om att de ej är besprutade. Är du osäker skall du oavsett om nyponen plockas från naturen eller trädgården vara noga med att skölja av dem under vatten. Nypon innehåller höga halter av C-vitamin och de kan med fördel frysas ned, tina nyponen gör du genom att spola dem under hetvatten. Foderskålens innehåll: Safflorfrö, kanariefrö, bovete, hampa, havre, skalad hirs, solrosfrö, jordnötter, skalade rönnbär, torkade pumpafrön och torkad frukt. Jag utfodrar mina fåglar varannan

Foto: Bent Hansen I artikeln nämnd foderblandning


dag, även när de har ungar. Min erfarenhet är att hungriga ungar leder till starkare individer, föräldrarna hör deras tiggljud tydligare än när deras magar är fyllda. Tag gärna kontakt Det var lite om min uppfödning av denna bortglömda Brotogerisart. Om det finns någon som skulle vilja hålla dessa fåglar, kan man kontakta mig. Att arbeta med smalnäbbsparakiter är inte lätt, men en härlig upplevelse. formand.helsingoer@ldf-net.dk Redaktionens kommentar: Det svenska artnamnet för nominatformen Brotogeris c. cyantoptera och underarterna B. c. gustavi, B. c. beniensis är Koboltvingad parakit, men vi har valt att ge underarten det redan vedertagna namnet Huallagaparakit eftersom den tydligt kan särskiljas från nominatformen.

Foto: Bent Hansen Jag använder frukter och annat som andra finner märkligt

Foder

Vitaminer och mineraler av Agneta Jernberg, SBF Vitaminer och mineraler är nödvändiga för att våra fåglar ska må bra. Men det är svårt att veta vad man kan ge för att tillgodose deras behov. Många fåglar är också knepiga att få att äta grönsaker och frukt och då måste man istället tillföra vitaminer och mineraler i form av något vitaminpreparat. Vitaminer delas in i två grupper - vattenlösliga och fettlösliga. Vattenlösliga är B och C och de lagras inte i kroppen utan ev överskott kommer ut. Undantag är B12 som lagras vid överskott. B och C vitaminer är känsliga för upphettning och kokas produkter som innehåller dessa vitaminer urlakas de i vattnet. Vid överhettning förstörs vitaminerna helt. Fettlösliga är A, D, E och K. De lagras i kroppen och de ska man därför inte överdosera. De olika vitaminerna och vad de är bra för Vitamin A (Retinol): Synen, huden, och slemhinnorna. Bidrar också till uppbyggnad av immunförsvar och för tillväxten av skelett

och mjukvävnader. Vid brist på vitamin A torkar slemhinnorna ut och kroppen blir lättare mottaglig för virus och bakterier. Betakaroten (omvandlas vid behov i kroppen till vitamin A): Stärker slemhinnorna och immunförsvaret. Ökar kroppens motståndskraft mot gifter. A-vitaminer finns i bla ägg, grönkål, broccoli, maskrosblad, morötter, mango och papaya. Gruppen B-vitaminer består av ett flertal olika vitaminer B1- Tiamin – ger ett ökat skydd för hud och slemhinnor B1 finns i de flesta livsmedel men endast i ett fåtal grönsaker och då i främst bönor B2 – Riboflavin – förbättrar fertil-

iteten, förbättrar synen, medverkar till bildning av aminosyror, hjälper till vid fettförbränning B2 finns i de flesta livsmedel från djurriket tex lever och nötkött. Finns inte i några frukter eller grönsaker. B3 – Niacin – nödvändigt för cellernas ämnesomsättning B3 finns endast i kött av olika slag men kroppen har också en förmåga att själv tillverka det av protein B5 – Pantotensyra – behövs för omsättningen av kolhydrater och fett B5 - finns naturligt i de flesta livsmedel, särskilt i animaliska produkter, baljväxter och fullkornsprodukter B6 – Pyridoxin – behövs för bildning av aminosyror och för celler15


nas ämnesomsättning B6 finns i bla banan och potatis (ges endast kokt). B7 – Biotin – Går också under benämningen Vitamin H. Behövs för cellernas ämnesomsättning, tillväxt av kropp och skelett, stärker fjädrar och klor, fungerar som en antioxidant B7 finns främst i lever, havremjöl, kött, fisk, ägg och sojabönor B9 – Folsyra - behövs för proteinproduktionen, cellernas delning och ämnesomsättning, nybildande av röda och vita blodkroppar, motverkar anemi. Andra benämningar på Folsyra är Folat, Folacin och Folinsyra. B9 finns i finns i linser, bönor, vetegroddar, böngroddar, mörkgröna grönsaker som sparris, och broccoli med flera. Finns också i nässlor och nötter. B10 - Para-aminobensoensyra Kan bildas av en frisk tarmflora och medverkar vid syntesen av folsyra, skyddar mot ultraviolett strålning

16

B12 – Kobalamin – behövs för bildning av aminosyror, bildning av röda blodkroppar och nervfunktioner B12 finns bara i produkter från djurriket, tex ägg. Vitamin C, Askorbinsyra – ökar motståndskraften, tillväxt av kropp och skelett och förebygger muskeldegeneration, blodets koagulering och medverkar vid upptag av järn Vitamin C - finns i de flesta färska bär, färskt frukt och i de flesta grönsaker. Svarta vinbär, apelsin, grönkål och paprika är mycket rika på C-vitamin Vitamin D, Kolekalciferol – tillväxt av kropp och skelett, omsättning av kalcium och fosfor D-vitamin- återfinns endast i ett fåtal livsmedel som dock inte är lämpliga som fågelmat. Kroppen har förmåga att själv bilda D-vitaminer om fågeln får vistas ute i solen.

Vitamin E, Tokoferol – Förbättrar fertiliteten, ökar motståndskraften, omsättning av kalcium och fosfor, förebygger muskeldegeneration, fungerar som antioxidant och behövs för cellernas ämnesomsättning E-vitaminer finns i blötlagda/grodda fröer och i vetegroddar Vitamin K, Fylloquinon, Menadion - behövs för regleringen av blodets koagulation, hjälper till att bygga upp skelettet Vitamin K - finns i de flesta bladgrönsaker, äggula, sockerärtor, gröna bönor och kroppen har också viss förmåga att själv bilda K-vitamin. Kolin - förbättrar njurarnas, könskörtlarnas och hjärtats funktion, samt minnet. Kolin finns i ägg Men det är inte bara vitaminer som är livsnödvändiga utan det är också nödvändigt att din fågel får i sig mineralämnen.


Kalcium finns i vissa bladgrönsaker speciellt i broccoli Koppar finns i vårt dricksvatten och i de flesta sorters nötter Jod finns inte i några livsmedel som är lämpliga för fåglar Järn finns i gröna grönsaker Kalium finns i frukt, grönsaker och grova spannmålsprodukter Magnesium finns i framförallt gröna grönsaker som broccoli, spenat och brysselkål men också i ärtor och bönor Mangan finns i alla fullkornsprodukter Molybden finns i de flesta grönsaker Selen ris och nötter innehåller små mängder selen. Även både kolhydrater och proteiner är livsnödvändiga för bl a kroppens uppbyggnad och för ett bra immunförsvar. Kolhydrater Kolhydrater bygger upp cellväggar och ingår som en viktig del i ämnesomsättningen. De flesta kolhydrater omsätts i kroppen till glukos, som bl.a. behövs för att cellerna ska få energi. Kolhydrater bryts ned olika snabbt beroende på deras kemiska uppbyggnad, finfördelning och förädling och delas därför in i ”snabba” och ”långsamma” kolhydrater. Exempel på sk ”långsamma kolhydrater” är baljväxter, ris och pasta.

Foder

Kort om Pellets av Ulf Zakariasson, BDF Det är inte lätt att ge den bästa menyn av foder så att fågelns alla näringsbehov kan tillgodoses. Man måste ha kännedom om innehåll i olika slags foder och en fågel som är villig att äta upp det du serverar. Lösningen kan vara att servera en kombination av frukt, grönsaker och pellets. Pellets som basföda Idag finns flera olika fabrikat av pellets för nästan alla typer av fåglar. Det är ett helfoder. Äter fågeln pellets får den i sig all näring den behöver. Men att äta enfärgarde pelletsbitar kan ju inte vara stimulerande för fåglar? För att ge fågeln stimulans bör man ge ca 25% procent av den totala mängden föda fågeln äter i form av frukt och grönsaker. För att stimulera fågeln låter man

fågeln leta efter sin mat. Gör det enkelt i början genom att till exempel lägga ett papper eller något liknande ovanpå matskålen som fågeln måste flytta på. Gör det sedan lite svårare, så att fågeln får förflytta sig till olika platser och leta efter maten. När man lyckats lära fågeln att leta upp sin mat behöver man inte längre ge mat från en skål utan låta dem själva leta efter sin mat, det är vad fåglar gör i det vilda flera timmar per dygn.

Foto: Ulf Zakariasson

Protein Protein ingår som en del i kroppens vävnadsceller. Även hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret består av protein. Proteiner byggs upp av ett 20-tal olika aminosyror. Kroppen har inte förmåga att framställa alla dessa själva utan de måste tillföras via foder. Protein lagras i musklerna. Protein finns i spannmål, potatis, ärter och bönor och kött, mjölk, fisk och ägg.

17


Undulater

Inköp och skötsel av Undulater av Björn Johansson, SBF Innan man köper sin första undulat så bör man tänka på en del saker. Precis som med vilket annat husdjur som helst så innebär en undulat ett stort ansvar. En sak man bör tänka särskilt på innan man köper en undulat är om det finns dammallergi i familjen. Undulaten avger nämligen ett fint vitt damm precis som många andra parakiter och papegojor. Man bör även vara säker på att man har tid för den dagliga skötsel som krävs för att sköta en undulat. När man så bestämt sig för att köpa sin första undulat så infinner sig genast nästa fråga, var? Det första många tänker på är zooaffären. Om man har svårt att hitta en zooaffär så kan man vända sig till ZOORF som är zoohandelns riksförbund som kan hjälpa till. Inom zoobranschen så finns det som med allt annat bra affärer och mindre bra affärer. Försök hitta en affär där du känner att personalen vet vad den pratar om när det gäller just undulater. Det andra alternativet är att köpa direkt från en uppfödare. Det finns ett antal uppfödare runt om i Sverige. För att komma i kontakt med dessa så kan man kontakta sin lokala fågelförening. Fördelen med en uppfödare är att man oftast kan få mer uppgifter om sin undulat. Uppgifter som kan vara bra att ha längre fram. En uppfödare bör lämna ut ett stamkort med uppgifter om födelsedatum, färg, föräldrar mm. Dessa uppgifter kan som sagt vara bra att ha om man t.ex vill häcka med sin undulat när den blir äldre. När man så bestämt sig så gäller det att veta vilken variant av undulat man vill ha. Det finns ett stort antal färger och teckningar att välja mellan så utbudet är stort. Det som 18

är viktigt att veta innan man köper sin undulat är om man vill ha en unge eller en äldre fågel. Om man vill ha undulaten tam så är det att föredra att köpa en så ung fågel som möjligt. Det går självklart att få även äldre undulater tama men det tar betydligt längre tid. Man bör även tänka på om man vill ha en hona eller hane. Det är lika lätt att få dom tama men beteendet skiljer sig en del. Hanar är oftast nyfiknare och har lättare att acklimatisera sig än honor. Honor har ett naturligt beteende att gnaga och bita, vilket kan uppfattas som rätt störande, framförallt om man vill hålla på med sin fågel mycket. Vill man ha en ensam undultat så brukar rekommendationen vara att köpa en hane. Dock skall det sägas att två undulater går att få lika tama som om man har en ensam, och det är alltid att föredra att ha två stycken. Om man ska ha fler än två undulater tillsammans så spelar könet ingen större roll. Hur gammal ska då undulatungen vara vid inköp? En undulatunge är självständig vid sju till åtta veckor. När man köper en unge så är det mycket viktigt att man vet att den klarar att äta och dricka själv. Se därför till att noga observera ungens beteende innan du köper den. När man köper sin bur så finns det några saker man bör tänka på. Det är alltid bättre med en lång bur än en hög bur eftersom undulaten tycker om att flyga. En bur kan aldrig bli för stor bara för liten. Buren som man köper måste ha ordentliga luckor så

man kan komma åt inuti buren. Det bör även finnas en lucka för en eventuell holk. Tänk på att köpa en bur där gallrets storlek är avsedd för undulater. Om man transporterar sin undulat mycket så kan det vara värt att skaffa en transportbur. Dessa finns i många varianter och utseenden. Tänk dock på att undulaten måste kunna sitta rakt upp på en pinne utan att slå huvudet i taket.Var ska man då placera buren? Det finns en del saker att tänka på. Buren får aldrig stå i direkt solljus under hela dagar. Den får ej heller stå i drag mellan två fönster eller dörrar eftersom undulaten är väldigt känslig för drag och lätt kan bli förkyld. Undulaten måste kunna känna sig trygg i buren. Det innebär att man helst bör placera den i ett hörn eller mot en vägg. Placeras buren t.ex mitt på ett golv så kommer undulaten titta sig omkring hela tiden och inte kunna slappna av. På sommaren kan buren gärna placeras på en balkong eller liknande. Tänk dock på detta med draget och placera den i ett hörn. På botten i buren används oftast fågelsand. Den rekommenderade storleken är 0.81.2. Många använder sandpapper vilket även det fungerar bra. I dagsläget finns det även träflis att köpa. Detta fungerar väldigt bra och rekommenderas starkt. Som avslutning så skall nämnas att man självklart måste följa Jordbruksverkets regler när det gäller storleken på buren. De pinnar som man får med när man


Foto: Jonas Persson Undulat, hane

19


köper en bur är oftast i plast och runda. Dessa pinnar är inte det bästa för undulatens fötter som mår bäst av pinnar som är av olika storlekar och modeller. Det bästa man kan använda är trädgrenar av fruktträd, undvik barrträd eftersom dessa kan släppa kåda. Grenarna måste rengöras ordentligt innan man sätter in dom i buren. Pinnarna eller grenarna placeras i burens ytterkanter så att undulaten får så stort utrymme som möjligt att flyga på. Om man inte vill eller kan använda trädgrenar så försök att använda pinnar av olika tjocklek och modell. Matskålar och vattenrör finns i en oändlig variation. Det finns dock några saker man bör tänka på. Ett vattenrör måste gå att ta isär för rengörning. Man använder varmt vatten och borste till detta. Det är väldigt viktigt att göra rent ordentligt eftersom det lätt bildas bakterier. En del vattenrör går även att använda till frön. Detta rekommenderas ej då fröskalet lätt blir liggande över de resterande fröna. Matskålar liksom vattenrör finns i både bra och dåliga modelle En bra matskål är tung och inte alltför djup. På en del burar finns det frökoppar i plast som hänger på burens sida. Dessa är ej heller att rekommendera eftersom fröskalet oftast blir kvar även här. Matskålen bör ej placeras direkt under en pinne med tanke på avföring. Leksaker är något som undulaten verkligen uppskattar. Undulaten är en nyfiken och livlig fågel som behöver mycket stimulans. Det finns en stor mängd olika varianter och modeller av leksaker. Det som uppskattas mest av undulater är utom all tvekan spegeln, gärna satt på en gunga. En annan populär leksak är klockor eller andra saker som låter eller rör på sig på något sätt. En leksak som köps måste vara solid eftersom det annars är 20

lätt för undulaten att gnaga sönder den. Man behöver inte köpa dyra leksaker utan man kan låta sin egen fantasi flöda och fixa leksaker själv. En pingisboll är en bra sak, en tom toalettrulle en annan. När man placerar leksakerna i buren så bör man tänka på att placera dessa i ytterkanten av buren så att man inte blockerar fågelns flygvägar. Leksaker är något som undulaten verkligen uppskattar. Undulaten är en nyfiken och livlig fågel som behöver mycket stimulans. Det finns en stor mängd olika varianter och modeller av leksaker. Det som uppskattas mest av undulater är utom all tvekan spegeln, gärna satt på en gunga. En annan populär leksak är klockor eller andra saker som låter eller rör på sig på något sätt. En leksak som köps måste vara solid eftersom det annars är lätt för undulaten att gnaga sönder den. Man behöver inte köpa dyra leksaker utan man kan låta sin egen fantasi flöda och fixa leksaker själv. En pingisboll är en bra sak, en tom toalettrulle en annan. När man placerar leksakerna i buren så bör man tänka på att placera dessa i ytterkanten av buren så att man inte blockerar fågelns flygvägar. Undulaten älskar vatten, inte bara att dricka utan även att bada eller duscha i. Det vanligaste sättet att låta undulaten bada på är att sätta upp ett badkar på buren, dessa finns att köpa i zooaffären. Om man istället vill låta undulaten duscha så kan man använda en vanlig blomspruta. Tänk på att använda ljumet eller varmt vatten i sprutan eftersom vattnet kyls ner när det sprutas ut. En undulat som har badat eller duschat tar ett par timmar att torka. Det är därför bäst att inte låta undulaten duscha för sent på dagen utan helst på morgon eller förmiddag. Allt för att hinna torka innan kvällen. Att få undulaten tam är inte särskillt

svårt, särskillt om man börjar när den är unge. Det som behövs är framför allt tålamod. När man börjar träna sin undulat så måste man vara väldigt försiktig så man inte skrämmer den. Det första man måste göra är att vänja fågeln vid händer. Detta görs lättast genom att hålla kvar handen i buren när man t.ex fyller på frö i matskålen. När man märker att undulaten inte är rädd för handen kan man försiktigt börja närma sig och försöka få den att komma upp på ett finger. Det gör man lättast genom att sätta ett finger under magen på undulaten, föra det uppåt och på så sätt tvinga upp fågeln. Det är viktigt att ta det mycket försiktigt så man inte skrämmer fågeln. När man fått undulaten att acceptera fingret och handen så kan man släppa ut sin undulat för första gången. När man har sin fågel lös utanför buren måste man se till att det inte finns några öppna fönster eller dörrar som den kan smita ut genom. Man måste hela tiden ha översikt av fågeln eftersom den lätt kan fastna någonstans. Försök att träna fågeln så mycket så att den inte behöver jagas när den skall tas in i buren igen, sådana saker skrämmer upp undulaten. Att få sin undulat att prata är en dröm för många. Tyvärr så är det inte så att alla undulater kan lära sig att prata. Hanar är dom som lättast lär sig prata. Ibland kommer talet helt automatiskt utan träning. Oftast härmar undulaten ett ofta återkommande ljud i sin närhet såsom ringklockor eller telefoner. Om man märker att man har en undulat som verkar ha lätt att lära sig härma ljud så kan man försöka lära den speciella ord. Ett bra knep kan vara att placera buren i ett mörkt rum. Man sitter sedan lugnt bredvid buren och upprepar långsamt och länge de ord man vill att undulaten ska lära


Foto: Karl-Erik Tenglin Undulat ungfågel.

sig. Genom att sitta i ett mörkt rum får man undulaten att enbart koncentrera sig på rösten. Tänk på att inte använda för svåra ord eller för långa meningar. Och till slut, bli inte alltför ledsen om det visar sig att just din undulat inte lär sig prata. Det är som sagt inte alla som kan lära sig det. Det är väldigt viktigt att man regelbundet kontrollerar undulatens klor så att dessa inte blir för långa. En regel är att klon aldrig skall växa uppåt. Det gör att undulaten får svårare att gå. Att klippa klorna kan för många verka svårt. Det går såklart att lämna sin undulat till en zooaffär som kan göra det. Om man själv vill göra det så är det faktiskt inte så svårt, men det finns några saker man måste vara noga med. Det man först måste tänka på är att inte klippa av blodpulpan

som går i mitten av klon. Man kan se pulpan om man håller klon mot en lampa. Klipp med en marginal till pulpan så är det inget problem. Skulle man av misstag klippa av pulpan måste man få stopp på blodet snabbt eftersom undulaten inte har särskillt mycket blod i kroppen. För att klippa klona använder man en vanlig nagelsax. Det underlättar om man är två när man klipper. En som håller fågeln och en som klipper. Att behöva klippa näbben på sin undulat är betydligt ovanligare än kloklippning. En del undulater kan dock ha en näbb som behöver klippas med jämna mellanrum. En undulat med för lång näbb kan inte äta så det är mycket viktigt att den inte växer för mycket. Det är betydligt svårare att klippa näbben än klon om man inte är van vid

det. Är man osäker så vänder man sig till en zooaffär eller en veterinär. Undulaten, precis som de flesta andra parakiter och papegojor utsöndrar ett vitt pulverliknande damm. Detta damm är inte bra att inandas och bör torkas bort. Undulaten är som sagt känslig för drag, men, den behöver frisk luft för att må riktigt bra. Se till att ha bra ventilation utan drag så mår den bäst. De flesta täcker över sin bur under nattetid. Det är inget fel, men tänk på att placera en tänd lampa i närheten av buren så att undulaten kan ta sig upp på pinnen om den skulle råka ramla av under natten. Undulaten ser inte särskilt bra i mörker. Det är lätt hänt att undulaten råkar i panik om den inte hittar upp på pinnen snabbt. 21


Foto: Ewa Sjödin, Jonas Persson Bilden tagen 2015, Olle pigg och frisk

Med benen i vädret - inte död! av Ewa Sjödin, UTF Bara för fågeln ligger med benen i vädret är den inte död! I köket har vi en bur med raknäbbar. Det började med att vi sommaren 2011 fick risfågeln Kalle som är en hittefågel. Därefter har raknäbbarna, som vi kallar dem, utökats med fler fåglar och idag är det fyra risfåglar och fyra kanariefåglar. När vi i september 2013 åkte till Norge på semester fick de (till skillnad från våra sex amasonpapegojor) stanna hemma och bli omhändertagna av våra föräldrar, som även vattnade blommorna och såg till huset. Vi hade gjort stora lappar med instruktioner om hur vattenautomaterna skulle sitta efter vattenbyte så att vattnet inte rann ut, i vilka skålar det skulle 22

vara pellets, kanariefrö eller finkfrö samt att badkaret måste göras rent noggrant och fyllas upp då fåglarna älskar att bada. I slutet av vår semester fick vi höra att en av kanariefåglarna, Olle, verkat lite dålig den sista tiden. När vi väl kom hem satt han på burbotten. Då vi inte vet hans ålder var det svårt att avgöra om han var sjuk på grund av

någon sjukdom eller helt enkelt var gammal. Jag kontaktade en fågelveterinär som sade att det kunde vara en viss sjukdom, men då jag slog upp sjukdomen i en veterinärmedicinsk bok och läste om symptomen stämde det inte helt då han bland annat inte hade någon väsande andning utan var pigg och alert så när som på att han inte kunde sitta på pinnen då han hade väldigt dålig balans. Jag


fick rådet att ge honom Baytril (antibiotika) vilket jag gjorde. För säkerhetsskull flyttade vi över honom till en mycket liten bur. Vi placerade buren där det var lugn och ro och under en värmelampa så att han fick sitta i cirka + 30o C. Han blev nu sämre och låg mest på sidan och efter någon dag låg han även på rygg. Ibland såg han helt död ut där han låg på rygg med huvudet in under matskålarna. Men konstigt nog så reagerade han på vår närvaro och tittade på oss liggandes på rygg. Jag stödmatade honom med Harrison’s recovery formula under några dagar då jag var osäker på huruvida han fick i sig tillräckligt med mat. Samtidigt kunde vi se att det låg fröskal på burbotten, således åt han själv. Då han fortsatte att ligga på sidan och rygg var vi säkra på att han skulle avlida, men han fortsatte att äta och dricka och var förvånansvärt pigg. Då helgen kom och vi skulle åkta till landet kunde vi inte lämna honom hemma, så han fick följa med. Vi har en liten kylbag i mjukplast som passar perfekt till den lilla buren. Den fick han vara i då vi åkte för att inte bli kall. Jag fick sänka matskålarna så att han kunde sitta på botten och äta då han inte kunde stå på benen. Han låg på rygg och sov och varje morgon väckte jag honom genom att vända på honom, annars bajsade han liggandes på rygg och blev smutsig runt kloaken och jag fick skölja av honom under vattenkranen. Trots att jag bytte pappret i burbotten flera gånger om dagen, fick jag fick tvätta honom ofta då han blev smutsig om fjädrar och fötter. Vi trodde hela tiden att hans sista dag var kommen, men han fortsatte att äta, dricka och plira på oss, så jag satte till slut in en liten skål med snäckskal för matsmältningens skull.

När han glatt började sjunga liggandes på rygg förstod vi att risken för att han skulle avlida inte var så stor, frågan var bara vad det var för fel på honom? Vi har en kamrat som arbetat inom humansjukvården som menade att han kanske fått en stroke eller hjärnblödning som drabbat balanssinnet och benen? Tja, varför inte? Han var ju pigg hela tiden men klarade inte av att stå på benen. I mitten av oktober märke vi att han började försöka att stå på benen, det var vingligt, men vi satte in en pinne som med hjälp av stöd låg stadigt på burbotten. Efter ett tag började han försöka sitta på den och långsamt gick det bättre och bättre. Vi flyttade nu upp pinnen och han försökte även att sitta på den, dock så lutade han sig mot burväggen, men det gick i alla fall framåt. Han låg nu inte på rygg på så mycket utan mest på mage då han vilade och sov. Flyga gick bra, men landningen var ett problem då

landningsstället var ytterst ostadigt och knappt gick att fälla ut om man säger som så. I början av november fick han flytta in i en liten större bur. I den buren fick han även ett badkar med lite vatten i, vi var rädda att han skulle drunkna om vattennivån var för hög då vi aldrig hört talas om att fåglar behärskade ryggsim. Han måste ha längtat efter att bada då han genast försökte att ta sig till badkaret för ett dopp. Nu fick även fler matskålar plats så han fick även pellets. Han satt nu på en pinne ganska högt upp i buren och såg tuff ut, men oftast med ena benet som stöd mot burväggen. I början av december satt han på pinnen utan att behöva stöd från burväggen och fick då flytta tillbaka till stora buren och de andra fåglarna. Vi var lite oroliga att han inte skulle vara stark nog att äta från matskålarna så vi satte in ett fat med frö på burbotten, men tog snart bort det igen då han

Foto: Ewa Sjödin, Jonas Persson

23


visade sig vara tuff nog att äta tillsammans med de andra. Idag är han nästan som vanligt igen, dock lite vinglig då han landar på pinnarna då hans högerben fortfarande verkar vara lite svagare än det vänstra. Han sover fortfarande på burbotten, men det gör också Orange, en annan kanariefågel som vi fick förra sammaren med samtliga klor på ena foten pekandes framåt, så han är inte ensam på botten om natten. Det gamla ordspråket ”den dag du ser att din fågel är sjuk, den dagen dör den” gällde inte för Olle! Foto: Ewa Sjödin, Jonas Persson

Dvärgpapegojor

Våra Dvärgpapegojor del. 1 av Carina Sjöblom, UTF Det finns nio olika arter och fem underarter av Dvärgpapegojor, Agapornis eller Kärlekspapegojor, kärt barn har många namn. Alla mycket trevliga arter som är värda att lära sig mer om. åtta av nio arter föds upp inom Fågelhobbyn. Dvärgpapegoja, en art? Jag har förstått att väldigt många tror att dvärgpapegojor är en art med många olika färgvarianter. Tänkte försöka reda ut detta och informera väldigt kort om de olika arterna som föds upp inom hobbyn. Detta är den första artikeln i en serie som löpande kommer att publiceras i Fågelhobby. 24

Arterna är inte särskilt lika varandra i beteende eller utseende. Därför är det för mig lite förvånande att väldigt många köper olika arter och sätter ihop de som par. Det finns idag massor av hybrider på annonsmarknaden vilket är väldigt synd tycker jag. Några av arterna är utrotningshotade och vi bör göra vad vi kan för att bevara dessa fantastiska fåglar till framtiden. Jag hoppas att med

denna lilla information visa att det finns många olika dvärgpapegojor med olika beteenden och behov. Var och en art är fantastisk och vacker som den är i sin naturliga färgprakt. Personligen föredrar jag naturfärgade fåglar och kommer därför bara beskriva dem i sina naturliga färger och bilder på arten i viltfärgen. Borde finnas en dvärgpapegoja i var mans hem men kolla upp arterna och bestäm


vilken art som passar och håll arterna separerade i olika voljärer eller burar. Rosenhuvad Dvärgpapegoja Agapornis. roseicollis. roseicollis Den är huvudsakligen gröna med röd/rosa ansikte och rosa bröst. Blått ryggslut. Hornfärgad näbb. 16-17 cm Utbredningsområdet sträcker sig över Angola, Namibia, Namibi öknen till de nedre delarna av Oranjeflodens dalgång i nordvästra Sydafrika. Den förekommer på höjder upp till 1600 meter i storbladig skogsmark, halvöken och bergsområden. Den är beroende av tillgång till vatten och samlas där det finns färskvatten för att dricka. Köns skillnaden måste testas med ett så kallat DNA-test för att vara helt säkert. Honan har något kraftigare huvud och något bredare näbb vid basen. Beteendet kan också hjälpa till vid könsbestämningen. Honan inreder boet helt utan hjälp från hanen. Hon plockar gräs, papper, tunna kvistar och skalar bark av grenar, pilgrenar är särskilt populära. Stoppar in det under fjädrarna på ryggen för att få med sig materialet in i holken. Paret måste sättas i egen bur innan häckning, de blir aggressiva under häckningen. Det är viktigt med mycket bo material under hela vägen. Honan förbättrar lite nu och då. Honan lägger 3-6 ägg och ruvar 21-23 dagar. Ungarna går ur holken vid ca 40 dagars ålder. Dom är könsmogna redan vid 4 månader så syskon av olika kön bör säras på när de är självständiga. Är hårdhänt och tuff mot övriga i voljären om de sätts i voljär med blandade arter. Biter ordentligt i fötterna, kan bita av tår. Därför är det lämpligast att ha dem med samma art. Och då redan etablerade par så behöver det inte bli onödigt bråk.

Rosenhuvad är en aktiv fågel som lätt blir tam och gärna vill ha stimulans i form av sällskap, leksaker och friflygning.

Det finns även även en föga känd underart med det vetenskapliga namnet A. r. catumbella, men lämnas utan beskrivning i denna artikel.

Foto: Carina Sjöblom Normalfärgad Rosenhuvad Dvärgpapegoja

������������������������������������� �������������������������������� ������������������������������ ������������������������������� ������������������� �������������������������� ��������������������������

���������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������

���������������������������������������������������������� ������������������������������������

25


Finkar

S:t Helena-astrild Estilda astrild

av Ingemar Nilsson, ÖFF S:t Helena-astrilden är en av de tidigast införda astrildarterna inom fågelhobbyn, den skall ha förekommit redan under 1700-talet. Under hela 1900-talet var den en mycket allmänt förekommande art inom fågelhobbyn och fanns som regel alltid till salu hos fågelhandlare. Även under de allra senaste åren har S:t Helenaastrild allmänt funnits till salu hos handlare, här gäller det att gripa tillfället så att vi kan etablera stammar av S:t Helena-astrild inom hobbyn innan även denna art försvinner. I vilt tillstånd påträffas S:t Helenaastrilden söder om Sahara i det mesta av Afrika. I ett så stort utbredningsområde är det nästan självklart att det har uppstått olika underarter. Hur många tvistar de lärde om, men antalet underarter torde uppgå till ett tvåsiffrigt antal. Förutom sitt naturliga utbredningsområde finns arten på flera olika håll runtom i världen där människan antingen avsiktligt eller oavsiktligt har medverkat till dess etablering. Enligt uppgift skall det finnas livskraftiga stammar i södra Europa, främst i Portugal och Spanien. I frihet föredrar den öppna landskap och undviker rena skogar. Längden är 10-11 cm. Skillnaden på könen uppges vara att hanens undre stjärttäckfjädrar är svarta och honans är brunspräckliga. Själv är jag inte riktigt övertygad att det är ett 100 % säkert sätt att skilja könen åt. Den första svenska registrerade förstauppfödningen är 26

daterad 1958, men den är troligtvis uppfödd ännu tidigare i Sverige. I vilt tillstånd är frön av olika slag grundfödan men även insekter förtäres när tillfälle erbjuds. Basfödan i bur och voljär är en god finkblandning. Hemma hos mig har de varit mycket förtjusta i vit hirs, faktiskt har de ätit mer vit hirs än finkblandning. Hirskolvar, röda eller gula, är alltid populärt hos S:t Helena-astrild. Halvmoget gräsfrö och grott frö är andra födoämnen som är mycket omtyckt av de här astrilderna. Olika typer av levandefoder äts gärna även utanför häckningstiden. Äggfoder har mina S:t Helena-astrilder aldrig varit intresserade av. För en del år sedan införskaffades en liten flock om 7 fåglar, bestående av tre förmodade par och en fågel av obestämt kön. En av de allra sista dagarna i maj med en period med sommarväder släpptes de ut i en utevoljär tillsammans med ett 15-tal andra småfåglar. Relativt snart började de att intressera sig för bobygge och de byggde strax under taket i voljären. Vissa författare till fågelböcker har skrivit att de bygger sina bon lågt i en voljär, men mina fåglar byggde alltid högt upp och de hann bygga många bon under sommarens lopp. Det visade sig fungera utmärkt med tre och ett halvt par i voljären och flockhäckning är något att

rekommendera när det gäller S:t Helena-astrilder, kanske stimulerar de olika paren varandra till häckning. I frihet uppges de häcka i lösa kolonier. Hemma hos mig har de olika paren bara försvarat själva ingången till boet, har en annan astrild suttit 1-2 dm från boöppningen har den ignorerats. Vid ett tillfälle hade två av paren som producerade ungar sina bon endast 20 cm från varandra. Mina fåglar har alltid valt att bygga i en flätad bokorg trots goda tillfällen att bygga fritt i grenverket. En lustig detalj med S:t Helenaastrilder är, när boet är färdigbyggt byggs som regel ytterligare ett bo ovanpå ett s.k. hanbo där hanen övernattar. Boöppningen är alltid mycket liten, det är precis så stor att en tumme kan stoppas in i hålet och det här försvårar bokontroll. Till byggmaterial fungerar både gräs och kokosfiber. Häckningsförloppet är som hos de flesta astrilder, 3-5 ägg läggs som ruvas 13-14 dygn och ca 21 dagar gamla lämnar ungarna boet. Enligt min åsikt är levande foder ett måste åtminstone under den första halvan av ungarnas botid. Mina fåglar hade tillgång till levande vita mjölmaskar och frysta men tinade fluglarver och mikromask. När levande foder fylldes på flög de alltid till skålen med levande vita mjölmaskar först där de tog en mask och flög ner till voljärbotten för att förtära den innan de flög


upp för att hämta nästa mask. Var de levande vita mjölmaskarna slut tog de gärna tinade fluglarver eller mikromask, kanske i första hand fluglarver. Minst lika viktigt till uppmatning av ungar är halvmoget gräsfrö eller grott frö. Varje dag kastades en näve finkblandning, en näve vit hirs och en näve kanariefrö på marken i voljären. Den första halvan av sommaren fick de också varje dag halvmoget gräsfrö av olika arter, men på sensommaren är det mer problematiskt med dylikt frö så då blev det mer sporadiskt. S:t Helena-astrilder tillbringar mycket tid på marken i voljären för att söka föda, inte minst var de intresserade av det halvmogna gräsfröet eller det grodda fröet som fanns utslängt på marken i voljären. När ungarna lämnar boet liknar de föräldrarna men är mattare i färgen och näbbet är svart. Vid tremånaders ålder är de utfärgade och går inte att skilja från sina föräldrar. I september när fåglarna togs in visade det sig att S:t Helena-astrilderna hade

producerat 13 ungar under tre svenska sommarmånader, vilket är ett fullt godkänt resultat. Mina häckpar har vid varje tillfälle haft 3-4 ungar i varje kull. Som helhet betraktat är S:t Helenaastrild en art med bara positiva sidor att ha i en voljär med andra småfåglar. Den är absolut fredlig och går utmärkt att flockhäcka med. Den är inte heller skygg eller orolig till sitt sinnelag som t.ex. dess släkting orangekindad astrild oftast är. Sitter man på en stol utanför voljären och betraktar sina fåglar kan man vara säker på att S:t Helena-astrilderna gärna visar upp sig, antingen det är ett parningsspel eller ett ivrigt sökande efter föda på marken. När en av fåglarna har bestämt sig för att bada skall alla de övriga också göra det och med en liten flock i voljären kan det uppstå köbildning vid badvattnet. Hanar i häckningskondition låter ofta omgivningen höra sin sång som är hög, men för ett mänskligt öra är

det inte mycket till sång. Det här är en astrildart som varmt kan rekommenderas för den som vill starta upp med afrikanska astrilder. Den är lätt att hålla vid god vigör och sist men inte minst, den kan förvärvas till ett överkomligt pris. Ger man den de rätta betingelserna är det en högst rimlig uppgift att få ungar av den. Själv vill jag klassificera den som en medelsvår art att få ungar av bland de afrikanska småfåglar vi har inom fågelhobbyn. Det enda negativa med S:t Helena-astrild, är enligt min uppfattning, att det är ett absolut krav med levande foder till ungar under deras tid i boet, i varje fall under den första halvan av deras tid i boet. Så du som är intresserad av astrilder, skaffa en liten flock S:t Helena-astrilder och gör din insats för att hjälpa till att bevara arten inom fågelhobbyn, med eller utan en specialförening.

Foto: Karl-Erik Tenglin S:t Helena-astrild.

27


Föreningskontakt Bohuslän-Dals Fågelhobby (BDF) Alice Jansson Tanums-Solbräcke 6, 457 91 Tanumshede Tfn 073-8431553 bdf@fagelhobby.nu www.bdfhobby.tk Dalarnas burfågelförening (DBF) Ann-Marie Green Björbovägen 104, 785 45 Björbo Tfn 0241-23095 dbf@fagelhobby.nu www.dalarnas-burfagel.se Ekens fågelhobby (EFH) Michael Thoresten Kärrvägen 6, 375 22 Mörrum Tfn 0454-544 84 efh@fagelhobby.nu www.ekensfagelhobby.se Göteborgs Fågelförening (GBF) Rita Grander Forellgatan 32, 426 58 Västra Frölunda Tfn 0707-97 49 69 Britt Winzell Plangatan 15, 441 30 Alingsås Tfn 0322-121 21 gbf@fagelhobby.nu www.papegoja.net Jönköpings läns fågelförening (JLF) Martin Simonsson Boda Fågeläng 1, 570 03 Vrigstad Tfn 0382-307 12 jlf@fagelhobby.nu www.jlf.nu

Lunds Burfågelklubb (LBK) Sven Sjöström 046-20 01 40, 070-824 15 20 lbk@fagelhobby.nu www.lundsburfagelklubb.se

VästeråsOrtens BurFågelvänner (VOBF) Lotta Wahlund Repslagargatan 12, 724 60 Västerås Tfn 021-33 09 80 efter kl 17 vobf@fagelhobby.nu

Malmö Burfågelförening (MBF) Tord Widell Poppelgatan 49, 213 62 Malmö 040 - 94 71 17 eller 0702-610789 tordwidell@msn.com www.malmoburfagelforening.se

Ystadsbygdens Fågelhobby (YBF) Bo Hedlund Snavavägen, 270 31 Äsperöd Tfn 0417-271 17 ybf@fagelhobby.nu

Mölndals Tropiska Fågelförening (MTF) Göran Andersson Strandabjärsvägen 23, 430 22 Väröbacka Tfn 0340-65 73 56, mobil 0705-87 26 05 mtf@fagelhobby.nu www.mtff.se Pjoddens Vänner (PV) Acke Hjälte Tfn. 0431-43 34 70, Mob 0738-23 80 46 Össjö Byaväg 186, 266 91 Munka Ljungby pv@fagelhobby.nu www.pjoddens.se Ringsjöbygdens Burfågelförening (RBK) Jan-Eric Jönsson Eksvägen 7, 243 93 Höör Tfn 0413-253 12 rbk@fagelhobby.nu www.ringsjobygdensbk.se Stockholms Burfågelförening (SBF) Agneta Jernberg Ropgränd 2, 187 42 Täby Tfn 08-758 68 14 sbf@fagelhobby.nu www.fagelforening.se

Kristianstads Fågelhobby (KFH) Nils Jönsson, Galeasvägen 4, 296 37 Åhus Tfn 044-24 87 16 kfh@fagelhobby.nu

Trelleborgs Fågelodlare (TBF) Lars Nilsson Söderslättsgatan 51, 231 53 Trelleborg Tfn 0410-409 54 tbf@fagelhobby.nu

Kullabygdens Fågelförening (KFF) Kjell Friberg Sädesvägen 9, 263 54 Lerberget Tfn 042-33 10 65 kff@fagelhobby.nu www.kullabygdensfagelforening.se

Uppsala Tropiska Fågelförening (UTF) Kristina Lennarsson Skattunge Rosendal 345, 743 71 Björklinge Tfn 018-12 80 77 utf@fagelhobby.nu www.uppsalatropiskafagel.se

Veterinärer Djurkliniken Roslagstull Gunnel Anderson Valhallavägen 12A, 114 22 Sthlm 08-612 57 60

Fågelkliniken, Cecilia Trägårdh Köpmannagatan 29A, 245 65 Hjärup 040-460 560 www.fagelkliniken.se

Djursjukhuset Blå Stjärnan i Gbg Bo Runsten Gjutjärnsgatan 4, 417 07 Göteborg 031-65 35 00

Djursjukhuset Malmö Mona Lindblad Cypressvägen 11, 213 63 Malmö 040-55 22 00

Djursjukhuset Gammelstad Lars Steinwall Företagsvägen 5, 954 33 Gammelstad 0920-25 30 20

Djurkliniken i Skellefteå AB S Järnvägsgatan 50, 931 32 Skellefteå 0910-560 04

28

Öresunds Fågelförening (ÖFF) Kontaktperson: Roland Olsson Södergårdsvägen 8, 255 92 Helsingborg 0707-17 49 58 off@fagelhobby.nu Specialföreningar inom SF: Svenska Undulathobby (SUH) Kent-Mikael Edoff Lundgatan 236, 566 33 Habo Tfn 036-468 28 suh@fagelhobby.nu www.suh.se Sveriges Tamfågelförening (STF) Ordförande Björn Sundell Kassör Steffen Langhammer, info@sverigestamfagel.se www.sverigestamfagel.se Tropika Karl-Erik Tenglin Borstvetevägen 7, 178 35 Ekerö Tfn 08-560 325 79 tropika@fagelhobby.nu www.tropika.se Intressegrupper inom SF: Vitbukspapegojor, pionites Jöran Nissen Jörgensgatan 1, 271 40 Ystad Tfn 0411-742 20 vitbuk@fagelhobby.nu


Posttidning B Fågelhobby Martin Simonsson Boda fågeläng 1 570 03 Vrigstad

Äggfoder

extremt stort sortiment ����������������������������������

Pellets och Uppmatningsfoder

• Leverans 1-2 dagar

• Över 8000 produkter • Frakt från 49 kr • Stort utbud till fåglar • Riktigt bra priser!

Varumärken

Orlux Cédé Bogena Wittemolen Nutribird Hagen Roudybush ZuPreem

• Frakt 69 kr

• Fraktfritt över 900 kr • Sortiment för fåglar och andra husdjur

�������������������������������������������������

������������ �������������� ������������� ���������������� ���������������� ������������������� ������������������ ���������������� ������������������ �������������� ������������������� ����������������������� Ange rabattkod: fågelhobby i kassan på ZooSajten så får du 10% rabatt på första köpet!

����������������

Betalningsalternativ:

• Faktura 14 dagar • Kortbetalning • Direktbetalning Swedbank ����������������������������� • Dela upp betalningen

����������������

Fh 1 2015  

Årets första nummer av Fågelhobby. Denna tidning, i tryckt format, ingår i medlemsavgiften till någon av våra anslutna föreningar. Välkommen...