Page 1

NR 4

❘ 2 016 ❘ Å R G Å N G 4 3

DHB Bdialog

FORSKARE:

Talat språk + teckenspråk = bra språkutveckling hos barn Tips om vårdbidrag och val av förskola Inbjudningar till Språkresan, Mitt unika barn och DHB:s Familjeläger DHB:s remissvar på ”Sydhoffutredningen”


Välkommen till Västanviks TUFF-kurser 2017 Varmt välkommen till den vackra teckenspråkiga världen. På en veckas intensivkurs får du ett bra avstamp för kommunikation på teckenspråk. ❚ Språkbad – optimal inlärning ❚ Tvåspråkig förskola för barnen på området ❚ Unna dig en vecka med helpension i avkopplande miljö

Specialskola till hösten? Välkommen att söka till våra skolor med lärmiljö för elever som behöver alternativ: För elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning: Ekeskolan. För elever med grav språkstörning: Hällboskolan.

Efter landstingets grundutbildning är du välkommen att anmäla dig till den nivå som passar dig bäst.

För elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet och elever med hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning: Åsbackaskolan.

kostnad Du har fri undervisning och logi på skolan samt fri barntillsyn. Du betalar endast för maten (f.n 890 kr). Skolan serverar frukost, lunch, middag, frukt/kaffe för- och eftermiddag. Följande tider gäller på skolan. Måndag–torsdag kl. 8.30–16.00 och fredag kl. 8.30–12.00.

Regionala specialskolor för elever med hörselnedsättning: Manillaskolan i Stockholm, Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.

kurser ❚ Bas (tsp B) 13-17/2 ❚ Forts. (tsp C) 6-10/3 ❚ Forts. (tsp D) 24-28/4 ❚ Fördjupn. (tsp E/F) 15-19/5 taktilt teckenspråk 3-6/4 ❚ Bas 6-20/10 ❚ Forts. (tsp C) 13-17/11 ❚ Forts. (tsp D) 27/11-1/12 ❚ Fördjupn. (tsp E) 4-8/12 tuff sommarkurser vecka 30 teckenspråk för alla vecka 31 Winterommes väg 5 793 92 Leksand

ANMÄLAN OCH MER INFORMATION ❚ www.vastanviksfhs.se ❚ telefon 0247-641 03

Ansök via www.spsm.se senast den 15 januari 2017. Vill du veta mer om skolval eller boka besök? Kontakta oss på 010-473 50 00 eller titta in på www.spsm.se

www.spsm.se

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

info@mogard.se | www.mogard.se 010 – 471 66 00


Forskningen stödjer tvåspråkigheten Talat språk tillsammans med teckenspråk gynnar små barns språkutveckling. Det är titeln på den text som en lång rad forskare skrivit under och som vi väljer att publicera i sin helhet i detta årets sista nummer av DHB Dialog. Texten är vetenskapligt väl underbyggd och slutsatsen är lika glasklar som titeln. Det har också varit DHB:s linje under många år att den tvåspråkiga vägen är att föredra när det kommer till döva och hörselskadade. Två språk, två vägar till kommunikation, måste anses som ett tryggare val för att säkra kommunikationen. Att det dessutom bevisligen gynnar språkutvecklingen är naturligtvis fantastiskt, om än inte särskilt förvånande. I det här numret redogör vi också i korthet för vårt remissvar till den så kallade ”Sydhoffutredningen”. DHB tillstyrker flera av förslagen, men riktar också kritik mot en rad förslag i den omfattande utredningen. Bland annat är vi mycket kritiska till förslaget

att för andra gången i historien avveckla Hällsboskolan. Ny webbplats Nu tänker jag säga det, för nu är det snart verklighet! Vår arbetsgrupp har gjort ett hästjobb och det ska bli spännande att se slutresultatet. Jag dristar mig inte till att säga när, men inom en snar framtid kommer ni att mötas av en annan syn när ni skriver www.dhb.se i webbläsaren. Tekniken har sprungit ifrån vår nuvarande webbplats och det känns bra att kunna spurta ikapp. Med det vill jag önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2017! Ta hand om de era och om er själva, så ses vi på andra sidan almanackan! ■

LEDARE LENA FERNSTRÖM förbundsordförande

DHB Bdialog TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

Redaktör Mats Lindblom Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa Jonna Paananen, tel 0660-29 99 61, jonna.paananen@agrenshuset.se Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 1 2017, 10 februari. Tidningen finns ute vecka 11. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag Johanna Holm Boström som har en hörselskada valdes till Malmö stads Lucia, med motiveringen att hon genom sitt arbete inom äldreboende för döva och olika intresseorganisationer för hörselskadade verkat för hörselskadades jämställdhet och delaktighet i samhället. Foto: Jonas Andersson/Malmö Stad Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

3


Avveckla inte regionskolorna och Hällsboskolan text och foto Mats Lindblom

Riksförbundet DHB har lämnat sitt remissvar över Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) till utbildningsdepartementet. Den omfattande utredningen innehåller många förslag och DHB ställer sig bakom vissa men riktar kritik mot flera av förslagen. Utredningen föreslår att kravet på speciallärarexamen för anställda på specialskolan tas bort, att man förstärker såväl den teckenspråkiga miljön som specialskolelärarnas teckenspråkskompetens. Allt detta ställer DHB sig bakom, liksom även förslagen om satsningar på speciallärare och specialpedagoger, utvidgning av elevhälsan med logopeder och förslaget om lagstadgad möjlighet att låta särskilt anpassade kommunikati-

4

va miljöer (SAK-miljöer) vara en stadigvarande lösning hos kommunal huvudman. DHB ställer sig också bakom förslaget om att inrätta ett Riksgymnasium för elever med grav språkstörning. Men betänkandet innehåller även flera förslag som DHB riktar kritik mot, som förslaget att avveckla regionskolorna, som tar emot döva och hörselskadade elever, och Hällsboskolan som tar emot elever med grav språkstörning. Angående de regionala

specialskolorna skriver DHB i sitt remissvar: Riksförbundet DHB ser med mycket stor oro på utredningens förslag om koncentration av regionskolorna i landet. Förutom att skolorna är auditivt anpassade, har tillgång till adekvat hörselteknik och att personalen har kompetens om dövhet och hörselnedsättning, erbjuder de eleverna teckenspråk, vilket hörselklasserna inte gör. (…) Med utredningens förslag kommer

spridningen kraftigt att minska och för elever i norra delen av Sverige blir det i stort sett omöjligt att gå på en regionskola om de inte vill bo på internat. Gällande förslaget om Hällsboskolans avveckling skriver DHB att det i princip innebär sämre valfrihet. Elever med grav språkstörning kan idag välja en skola nära hemmet, eller en specialskola om det inte finns likvärdig utbildning nära hemmet. Det senare alternativet försvinner

DHB DIALOG l NR 4 2016


VÅR TIDS STORA UTREDNING Lena Fernström engagerade sig i DHB 1981 och blev ett par år senare förbundsordförande. Sonia Strömberg har varit aktiv sedan 1983 och är idag ordförande för DHB Flex. Lena och Sonia har varit med om flera stora utredningar och de ser likheter med förslag i ”Sydhoffutredningen” och Hällsboskolan i Umeå. Foto: DHB

med förslaget. Det är ”inte rimligt att alla Sveriges elever med grav språkstörning ska kunna fullgöra skolplikten i specialskolan” menar utredningen är skäl nog att föreslå en avveckling av Hällsboskolan. Utvärderingen som eleverna på Hällsboskolan i Umeå besvarade visade att alla elever var nöjda med skolan, lärarna och vad de fick lära sig. Vad elever som går integrerade tycker om sin skola vet vi inte, eftersom utredningen inte har frågat någon. Slutsatsen är att utredningen vill avveckla en skola som fungerar, för att återigen hänvisa eleverna till hemkommunen för att se om det kanske fungerar. Om det visar sig inte fungera har utredningen ingen annan lösning än att låta eleverna misslyckas med sin skolgång. Regionala nav DHB instämmer med utredningen om behovet av ökad samverkan mellan stat, kommun och landsting/regioner. Däremot framhåller DHB att navens verksamhet riskerar att bli spretig med tanke på den omfattning och variation av uppgifter som föreslås, så som informera föräldrar, stötta personal på skolan, tillhandahålla en aktuell och neutral webbplats, ha kontakt-

tidigare utredningsförslag.

personer för varje elev, kartlägga, samordna, yttra sig om bidragsansökningar och definiera kommunernas och landstingens ansvar. En annan brist som vi ser, är att för att det överhuvudtaget ska finnas förutsättningar att skapa en navverksamhet måste det finnas både en nationell och flera lokala överenskommelser. Det finns ingen skyldighet och därmed inga sanktionsmöjligheter om det inte upprättas några överenskommelser. Det kommer att vara en rekommendation, något annat skulle strida mot det kommunala självstyret. Ytterligare brister är att det är oklart hur många regioner det kommer att handla om, hur de långsiktigt ska finansieras och vilken tänkt tidsplan utredningen har för att bygga upp den relativt omfattande samverkansorganisation som föreslås. ■

Lena Fernström minns Hörselvårdsutredningen (HVU) som lade fram sitt betänkande 1987. I HVU var intresseorganisationerna själva ansvariga för utredningen och man anställde Greger Bååth, numera generaldirektör på SPSM, som utredare. När Lena blickar tillbaka på historien av utredningar ser hon tre som höjer sig över mängden i dignitet – Hörselvårdsutredningen 1987, Funkisutredningen 1998 och nu ”Sydhoffutredningen” – Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). Men hur omfattande, betydande och historisk den sistnämnda utredningen är så är det med viss skepsis förbundsordförande Lena ser på möjligheterna till fungerande reformer. Lena ser 

5


 stora likheter med Hörselvårdsutredningen, där man föreslog ”kommunikationscenter” som var tilltänkta att fylla samma funktion som de nu föreslagna naven. Förslagen blev då inget mer än förslag och frågan är vad som blir verklighet den här gången. – En annan likhet med Hörselvårdsutredningen är att man såg att stat, kommun och landsting behövde samverka mer, men man föreslog inga sanktionsmöjligheter. Det känns som att historien upprepar sig. Utredningen föreslår 12-15 nav där stat, kommun och landsting/region ska samverka, med SPSM som ansvarig myndighet. Men det föreslås inga påtryckningsmedel, samtidigt som förslaget är att kommunerna ska vara med och finansiera naven. En annan finansieringskälla är avvecklingen av Hällsboskolan. I Funkisutredningen föreslogs också en avveckling av Hällsboskolan samt även av Ekeskolan

Sonia Strömberg.

6

som riktar sig till elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar. – Då gick vi man ur huse och demonstrerade på Mynttorget i Stockholm, men förgäves. Från och med 2002 skrevs inga nya elever in på Hällsboskolan som avvecklades successivt ända tills 2008 då den då borgerliga regeringen beslutade att återupprätta Hällsboskolan. Men avvecklingen innebar att all kompetens hade skingrats för vinden och man fick bygga verksamheten från grunden. – Det är lätt att riva ner, men tar som bekant tid att bygga upp. Nu håller vi på att begå samma misstag igen. 2010 etablerades också en andra Hällsboskola i Umeå och antalet elever har ökat dramatiskt sedan återetableringen. Sonia Strömberg har varit aktiv i DHB sedan 1983 och är idag ordförande för DHB Flex, som representerar de familjer som har barn som är döva/hörselska-

dade med någon funktionsnedsättning därutöver. Sonia tycker det är märkligt att målgruppen döva/hörselskadade med ytterligare funktionsnedsättning, som även omfattar elever med dövblindhet, avhandlas på sex av utredningens totala 870 sidor. – Man konstaterar att elever med hörselnedsättning och utvecklingsstörning finns, och att de oftast går på särskola. Sonia vänder sig också mot synen på att det är lärarnas ansvar att ge språk till döva med utvecklingsstörning. – Självklart ska lärarna göra sitt yttersta för att utveckla sina elevers språk, men språk lär man sig i hög grad av kompisar, och hur ska det gå till när de här eleverna sitter utspridda här och där i verksamheter där på sin höjd någon av lärarna har ett fullgott teckenspråk, och ingen av de andra eleverna. DHB har i sitt remissvar efterfrågat en bättre genomlysning av situationen för målgruppen döva/hörselskadade med utvecklingsstörning samt även döva/hörselskadade med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ytterligare en likhet som både Lena och Sonia ser med alla tidigare utredningar handlar om grundsynen. Och det är något som egentligen bekymrar dem mer än olika förslag. – Det var så i Hörselvårdsutredningen och det är fortfarande så att man betraktar målgruppen ur ett medicinskt perspektiv. Det blir tydligt när man lyssnar på och läser om hur man benämner saker och ting. Det är tråkigt att vi inte kommit längre när det gäller den saken. Riksförbundet DHB har i sitt remissvar framfört kritik just avseende perspektivet på målgruppen. Vi anser att det ger en förlegad syn på eleverna och vi ställer oss ytterst tveksamma till att en statlig utredning 2016 intar en sådan inställning. Riksförbundet DHB anser att det är en oroande utveckling om utbildningspolitiken kommer att genomsyras av ett medicinskt

perspektiv. Utredningen tar ofta upp att grunden till anpassningar och stöd i skolan är en funktionsnedsättning, trots att vi i dag talar om elevens individuella behov av olika miljöer. Det hindrar inte att en del elever får sitt behov av anpassningar och stöd tillgodosett i en specialskola. Ett annat exempel på utredningens synsätt är att utredningen tycks se teckenspråket mer som ett hjälpmedel om en elev har en funktionsnedsättning än som det språk det faktiskt är. På frågan om vad de tre stora utredningarna, Hörselvårdsutredningen, Funkisutredningen och nu Sydhoffutredningen lett till eller kommer leda till svarar Lena och Sonia att Hörselvårdsutredningen inte ledde till någonting. Funkisutredningen ledde till att Hällsboskolan avvecklades. Gällande nu gällande utredning hoppas man på att förslaget om Riksgymnasium för elever med grav språkstörning (RGS) blir verklighet. Samtidigt som förslaget att lägga ned Hällsboskolan igen är svårt att ta in. Lena gör en koppling till när man på mitten av 80-talet startade Riksgymnasiet för hörselskadade för att komplettera Riksgymnasiet för döva. – De som kom till Riksgymnasiet för hörselskadade kom från den ”vanliga skolan” och de var tilltufsade socialt naturligtvis. Så kommer det att vara nu även för de elever med språkstörning som kommer till riksgymnasiet. Lena minns en konferensserie vid tiden då Riksgymnasiet för hörselskadade precis hade startat där hörselskadade ungdomar berättade om sina erfarenheter av skolan. – Det var sådana berättelser att ingen kunde förbli oberörd. Det var så att man funderade hur de alls överlevde. Sonia och Lena hoppas och tror att förslagen om nav och SAK-miljöer slår väl ut även om de är skeptiska. – Det känns som om man utgått från statens behov, inte elevernas. Man tar från de svagaste, för att det är de som kostar mest. ■ DHB DIALOG l NR 4 2016


Det närmar sig...

Arbetet är inte helt klart ännu, men vi tycker det är så pass kul att förbundet ska få en ny webbplats, att vi helt enkelt inte kan låta bli att visa några bilder på vad som komma skall redan nu.

Nu förändras www.dhb.se

7


”nu vågar jag prata engelska” ”jag höjde mitt betyg!”

EngElSK SPRåKKURS FöR HöRSEl Vi åker till charmiga Ilfracombe, en mysig liten stad i Devon på Englands västkust. Kursen arrangeras i samarbete med Avista Språkreseförmedlarna och Channel School of English som är den enda språkskolan på orten, de tar emot elever från hela Europa. Alla bor i engelska familjer och all personal talar bara engelska. Många av våra tidigare deltagare har fått en kick i språket, fått godkänt eller kunnat höja sina betyg, vågat prata själva sen under familjens semesterresor mm.

Tillvalsprogram. Alla elever på skolan väljer ett tillvalsprogram. Här blandas våra deltagare med de andra eleverna på skolan och alla ledare talar bara engelska, vilket innebär ännu mer engelskträning. Sportaktiviteterna bedrivs i första hand på låg och medel nivå. Vi har valt att åka den lugnaste perioden på skolan - i början på sommaren. Då är tyvärr inte alla skolans tillvalsprogram igång, men ni kan välja bland dessa nedan.

Discovering Devon är ett brett utflykts- och aktivitetsprogram. Varje vecka innehåller 3 halvdagspass med ex vis fotboll, volleyboll, utflykter till stränder, nationalparker, grottor, hedar eller städer.

Discovering Devon+Streetdance. Första veckan deltar man i Språkundervisningen består av 15 lektioner à 60 min/vecka. DHBeleverna är i egna undervisningsgrupper. Undervisningen fokuserar på att förbättra elevernas förmåga att tala och förstå engelska. Hörselteknisk utrustning. Vi hoppas på att även detta år kunna ta med hörselteknisk utrustning, med kombinerade mikrofoner/mottagare, så att alla hör varandra under lektionerna. Ungdomsledare. En svensk ungdomsledare som kan både engelska och teckenspråk följer med på resan. 8

utflyktsprogrammet och den andra får man prova på Streetdance under 3 pass om vardera 2,5 timmar. Anges vid anmälan under ”Övrigt att tillägga”.

Tennis. Här tränar du för en utbildad tennistränare under 3 pass på vardera 3 timmar per vecka på tennisbanor alldeles bredvid skolan. Du behöver ta med eget tennisracket. Ridning. Här får du under 2 pass på vardera 3,5 timmar per vecka lära dig rida och sköta hästar. Du får också lära dig anatomi, utfodring, stallskötsel, sadelvård mm på engelska! DHB DIALOG l NR 4 2016


”jag har fått nya kompisar från hela Sverige”

17 jUnI–1 jUlI

”lärarna tyckte att vi var jätteduktiga”

SKADADE UngDoMAR 14–17 åR Gemensamma utflykter och kvällsaktiviteter. Skolan ordnar även en heldagsutflykt per vecka för hela skolan och minst tre kvällsaktiviteter t ex, fotboll, disco, karaoke eller grillparty.

Flyg bokas och betalas av deltagaren. För samåkning rekommenderar vi SAS T&R Heathrow med följande flygtider som också passar skolans transferbusstider. Med kreditkort ingår ofta avbeställningsskydd. Ju tidigare ni bokar flyg desto billigare.

Utresa till Heathrow 17 juni med ankomst före 14.00 Avgång från Stockholm mot Heathrow

11.15

Avgång från Kastrup mot Heathrow

12.05

Avgång från Göteborg mot Heathrow

9.35*

Hemresa från Heathrow 1 juli med avresa efter 13.50 Avgång från Heathrow mot Stockholm

13.50

Avgång från Heathrow mot Kastrup

14.05

Avgång från Heathrow mot Göteborg * Mellanlandning på Kastrup.

17.00*

Anmälan görs snarast men senast 31 mars på Avistas hemsida http://www.avista.nu/boka/steg1 Inkvartering med helpension. Deltagarna bor i utvalda engelska värdfamiljer och delar rum med en annan DHB-elev. Elever från andra länder kan bo i samma familj. Priser för resa 17 juni – 1 juli I priserna ingår 15 lektioner/vecka, inkvartering i värdfamilj i dubbelrum med helpension, kvällsaktiviteter, valt tillvalsprogram och transferbuss från och till Heathrow. Språkkurs + Discovering Devon

11.975 kr

Språkkurs + Discovering/Streetdance

12.950 kr

Språkkurs + Tennis

14.900 kr

Språkkurs + Ridning

14.175 kr

OBS! Priserna gäller för 2017 och med beaktande av vad som står i AVISTAs allmänna resevillkor vad gäller kostnadsändringar utanför Avistas kontroll. Priserna kan exempelvis ändras om valutakursen förändras.

Under ”Kurs/Övrigt att tillägga” skriver ni ”DHB” och om ni har en kompis ni vill dela familj med. Ni betalar också in en delbetalning/anmälningsavgift på 850 kr och ev avbeställningsskydd på 300 kr till Avista. Kursen genomförs om vi får minst 5 deltagare. Varje deltagare kan söka bidrag för egen del. Det bör ni göra snarast. Sista ansökningsdag hos Tysta skolan är 28 feb, (besked om detta bidrag kommer först i slutet av maj/början av juni). Leta gärna upp fler lokala fonder att söka från. Många deltagare har fått bidrag tidigare år. Frågor och information. Kontakta Avista om ni har frågor via e-post victoria@avista.nu eller 08-440 16 30. Ni kan även kontakta DHB Östra, kansliet.ostra@dhb.se om ni har frågor kring bidrag, vill hitta boendekompis mm. Deltagare måste vara medlemmar i DHB. Enklast är att gå in på www.dhb.se och anmäla sig via Bli medlem-sidan. 9


Tips inför ansökan om vårdbidrag text ERIKA TEGSTRÖM foto FÖRSÄKRINGSKASSAN

Att skriva en ansökan om vårdbidrag till Försäkringskassan (FK) kan många gånger vara väldigt psykiskt påfrestande. I vår vardag med våra älskade ungar fokuserar vi oftast på deras styrkor och gläds åt de framsteg som kommer, oavsett hur banala de kan verka för alla de föräldrar som inte har barn som behöver mer stöd än vanligt. När vi sedan ska fokusera på deras svårigheter och fundera på vad vi gör för/med dem utöver vad vanliga barn behöver kan detta röra upp många starka känslor. Om er habilitering har kuratorsfunktion kan ibland denna hjälpa till med att skriva ansökan. Jag hoppas att ni som föräldrar ska kunna få en liten hjälp på vägen i vad som kan vara bra att tänka på vid ansökan om vårdbidrag genom denna artikel. Den är inte heltäckande på något sätt 10

men förhoppningsvis kan den ge en uppfattning om vad det kan vara värt att lägga ner mer eller mindre tid på. Något som är viktigt att komma ihåg är att varje vårdbidrags-

beslut är individuellt och utgår från det underlag Försäkringskassan har fått in. Det innebär att samma diagnos kan få två olika storlekar på vårdbidraget, beroende på hur det bedöms.

❚ Skicka ansökan när ni har fått någon slags huvuddiagnos att gå efter. Vänta inte tills dess ni har fått ihop alla intyg utan fyll i de uppgifter som behövs om personnummer, adress, vårdDHB DIALOG l NR 4 2016


§ nadshavare och en kort beskrivning av vad det är för funktionsnedsättning det handlar om. Kryssa i att intyg har begärts och att resterande del av ansökan kommer när dessa är klara. Då får ni ersättning retroaktivt från ansökningsmånaden även om utredningar drar ut på tiden. Vänta däremot med att skriva den detaljerade ansökan till dess att ni har läst intygen och ser hur de ser ut och om det behövs kan de kompletteras. ❚ Samla så många intyg eller skriftliga utlåtanden ni kan! Intygen ska användas för att styrka det merarbete som ni sedan beskriver i er ansökan. Det behöver inte stå exakt i detalj vad ni gör hemma i intyget men det ska synas att det är kopplat till diagnosen/diagnoserna. Det kan vara från öron-näsa-hals-kliniken, barnpsykiatrin, logoped/ hörselpedagog, sjukgymnast mm. Alla externa kontakter är bra att ha med, oavsett vad det rör för problematik. ❚ Skriv en detaljerad ansökan om hur ert merarbete ser ut tillsammans med eventuella merkostnader och koppla ihop den med intygen. Det viktigaste här är att förklara hur ert barns behov skiljer sig från andra som är jämnåriga men inte har något funktionshinder. Utgå från att FK inte är påläst på situationen. Deras handläggare är inte alls inkompetenta men de gör massor av bedömningar varje vecka och det är omöjligt för dem att sätta sig in i detalj i de olika diagnoserna/behoven annat än när en ansökan faktiskt kommer in. Det finns även en möjlighet att be att få lämna informationen muntligt vid ett (telefon-)samtal med FK. Om ni väljer detta är det viktigt att ni är väl förberedda inför samtalet och åtminstone har

I 22 kap 3 § socialförsäkringsbalken står det att en förälder har rätt till vårdbidrag för ett barn som på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader eller det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader. Har man flera sådana barn grundas bedömningen på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt på de sammanlagda merkostnaderna.

stolpat upp de punkter angående ert barn som ni känner att ni måste få med. ❚ Om ni har muntligt samtal med FK, be att få en utskrift av deras sammanställning med möjlighet att komplettera och kunna korrigera eventuella missförstånd. Man kan även ha ett samtal på begäran av FK där handläggaren vill kunna ställa kompletterande frågor om det underlag som ni har lämnat in. ❚ I ”lagrummet” på FK:s hemsida kan man hitta en mängd olika användbara dokument. Bland annat finns där ett rättsligt ställningstagande angående föräldrars ansvar för hjälp med kommunikation i vanliga sociala situationer inom assistansersättningen. Lagrummet hittar du genom att använda sökordet ”lagrummet” när du är på deras hemsida. FK använ-

der sina ställningstaganden i de sammanhang där bedömningarna är snarlika och därför blir ett ställningstagande avseende assistansersättning på en gång intressant för bedömningen av vårdbidrag. I ställningstagandet angående kommunikation säger FK att behov ”av hjälp med kommunikation i vanliga sociala situationer utanför familj och förskola ska helt omfattas av föräldraansvaret till och med juli det år då barnet fyller sex år. Från och med augusti det år då barnet fyller sex år ska behov av hjälp med kommunikation i vanliga sociala situationer utanför familj, skola och fritids inte till någon del omfattas av föräldraansvaret.” ❚ Läs in dig på FK:s vägledning om vårdbidrag, 2012:1. Den finns också i lagrummet. ❚ Lägg ner begränsat med energi

på frågan om merkostnader. Det krävs år 2017 att man kommer upp i 8 064 kr/år i godkända merutgifter för att kunna få en del av vårdbidraget skattefritt, och då blir det 672 kr. Alltså inte 600kr mer i månaden utan bara 600 kr som ni inte behöver skatta på. Har man däremot stora merkostnader finns det definitivt en poäng i att räkna ordentligt men läs då först in er på vad FK anser kan vara godkända merkostnader saker innan ni börjar leta kvitton och skaffa extra intyg. Det finns en klar poäng med att läsa på ordentligt och att arbeta igenom ansökan. FK har relativt nyligen börjat skärpa till bedömningarna av vårdbidragen och finns det oklarheter eller ofullständiga underlag i en ansökan är det stor risk att detta kommer att påverka beslutet negativt. ■

11


INFÖR VAL AV FÖRSKOLA text och foto ERIKA TEGSTRÖM

För föräldrar är det oftast enkelt att välja förskola, man tar den som är närmast, som grannbarnen och eventuella storasyskon går på och sedan tänker man kanske inte så mycket mer på det. Detta fungerar oftast men om man har ett barn som behöver mer stöd än andra så gör man klokt i att välja förskola noggrant och verkligen utvärdera vilka alternativ som finns. Detta är en lista över de saker jag hade önskat att vi hade funderat på när vi valde förskola, första gången.

Habiliteringen och kommunen ❚ Börja med att prata med någon på habiliteringen om deras erfarenheter, de har sannolikt hjälpt andra barn och deras föräldrar i er kommun med samma funderingar. ❚ Kolla om er kommun är en av de som har en hörselpedagog eller specialpedagog anställd centralt för att stötta upp kring barn med större behov. Ta i så fall kontakt med denne och be om vägledning. ❚ Hur ser ni själva på behov av en resurs? Behövs det en resurs till just ert barn eller behövs det en till gruppen för att stärka upp personalsituationen? Förskolan ❚ Besök de förskolor ni funderar på, gärna tillsammans med någon från habiliteringen och/eller någon från kommunen. Fundera över hur lokalerna kommer att fungera för ert barn som de ser ut i dagsläget. Om det behövs anpassningar eller ljuddämpande åtgärder kan det tyvärr ibland ta lång tid innan sådant är på plats, oavsett vilka löften man har fått från de ansvariga. 12

❚ Fråga hur de tänker kring och jobbar med inkludering av alla barn, oberoende av barnens förutsättningar. ❚ Fråga hur de jobbar som kollegor, finns det ett kollegialt tänk där alla ska veta vilka behov varje barn har och kan möta dessa behov eller är det en person som har huvudansvaret för att ge de andra information och råd rörande det enskilda barnet? ❚ Hur jobbar de konkret med övergångar mellan olika aktiviteter? Övergångar är kritiska moment för barn som pga. dålig hörsel, språksvårigheter eller andra svårigheter lätt kan missa information. Exempel på tekniker är aktivitetsscheman, bildstöd och tecken som stöd vilket skapar en naturlig miljö av repetition, struktur och förutsägbarhet. Om förskolan har ett tänk kring inkludering så märks det i hur de pratar om och agerar i dessa situationer. ❚ Vilken erfarenhet har de av att jobba med barn som har behov av extra tydlig struktur? Oavsett om detta beror på hörselnedsättning, kognitiva utvecklingssvårigheter och/eller olika neuropsykiatriska svårigheter.

❚ Hur tänker de kring och vilka erfarenheter har de av att även barn med större behov ska få vara barn och interagera med andra barn på ett så naturligt sätt som möjligt, även om de ibland behöver mer vuxet stöd än andra barn för att det ska fungera? ❚ Har de någon erfarenhet av att använda teknik? ❚ Har de möjlighet att få gå någon utbildning angående t.ex. hörselnedsättningar eller språksvårigheter? ❚ Hur ser förskolan på behov av resurs? Våga byt förskola om det behövs Oavsett hur mycket ni försöker förbereda er inför valet kan det visa sig att det blev fel. Om mycket tid har gått åt till att för-

klara för förskolan vad som inte fungerar och det inte känns som att informationen går fram måste ni fundera vad som är det bästa för ert barn, det är trots allt deras dagliga arbetsmiljö. Det ska inte ses som ett misslyckande utan enbart att ni gjorde ett val som ni trodde var rätt utifrån den information ni hade. Och funderar ni kring ett byte av förskola kommer det denna gång förhoppningsvis bli lättare att göra för då vet ni vad som var bra på den föregående förskolan och vad som var mindre bra och kan ställa konkreta frågor. Det viktiga, om ni känner att det blev fel, är att våga ta tag i det och välja om, för ert barns skull. Vi gjorde det och vi är verkligen jättenöjda. Men framförallt så märks det att vårt barn har det så mycket bättre! ■ DHB DIALOG l NR 4 2016


”Utbildningsplats Skärgården” text LENA WETTRÉN foto ULLA TILLGREN

Äta blåstång – kan man göra det? Vill du veta varför blåstången är Östersjöns livräddare och vad du kan göra för att få havet att må bättre? Hjälp gärna till att ta bort fintrådiga alger från stenarna. Då kan blåstången fästa lättare och växa sig stor. Använd borsten som är gömd i träden… Utbildningsplats skärgården syftar till att ge barn och unga ett pedagogiskt möte med naturen. Särskilt fokus har lagts på att göra skärgården tillgänglig för barn och unga med funktionsnedsättning och barn/unga med annat modersmål än svenska. Projektet drivs av Skärgårdsstiftelsen med finansiering från Arvsfonden. Målet med Utbildningsplats skärgården är att ge barn och ungdomar i Stockholms län bättre förutsättningar att upptäcka skärgårdsnaturen och de upplevelser och den rekreation den

kan ge. De får kunskap om hur djur och naturliv fungerar i skärgårdsmiljö och om allemansrätt och miljömedvetenhet. Skärgårdsstiftelsen har iordningställt fyra utbildningsplatser på Gålö, Björnö, Hjälmö och Riddersholm, dit skolklasser och föreningar är välkomna att kostnadsfritt hålla egna studier i skärgårdsmiljö. Projektet har även producerat ett pedagogiskt aktivitetsmaterial, en webbsida, mobilappar och läromedel med lärarhandledning som är kopplat till läroplanen.

Utbildningsplats Gålö Den 24 september var det invigning på Gålö och till våren är det invigningar på de andra utbildningsplatserna. Vid invigningen var de ungdomar som varit inblandade i projektet med och gav information på de olika aktivitetsplatserna. Utbildningsplatsen på Gålö består av en naturstig med olika aktiviteter. Man besöker Gålö under en dag och arbetar sedan vidare med upplevelser, upptäckter och insikter på skolan efter besöket. När man bokar

ett besök får man tillgång till lånematerial som håvar, lupp, vattenkikare, bestämningsnycklar (hjälpmedel för att ta reda på vilken växt-/djurart du hittat) och utbildningsmaterialet. DHB Östra har varit bollplank och bidragit med kunskap kring tillgänglighet för barn som är döva, hörselskadade eller har språkstörning. All skriftlig information ska vara lättläst, vilket är bra för våra barn men även för dem som inte kan svenska så bra. Viss information finns även på teckenspråk. ■

13


Välkomna på föräldrakonferensen MUB7

MITT UNIKA BARN 2017 Årets MUB som äger rum den 10-12 mars på Åsa folkhögskola, Sköldinge, är i vanlig ordning fylld av intressanta föreläsningar om och kring språkstörning.

Ur programmet: ❚ Riksgymnasiets arbete med elever med språkstörning samt övergången till arbetslivet, Britt Guldmar och Eva Rindler, Virginska gymnasiet ❚ Metoder och exekutiva funktioner, logoped Marika Habbe och psykolog Anna Liljestrand, SPSM ❚ Föräldrar berättar om sina erfarenheter

Priset för MUB är 1 200 kronor/person och innefattar kost och logi. Sista anmälningsdag är den 3 februari. Observera att anmälan är bindande. Anmälan sker via www.dhb.se Frågor? Kontakta ingalill.bjorkstrand@dhb.se

Föräldrakonferensen #MUB7 anordnas Föräldrakonferensen #MUB6 anordnas ii samverkan samverkan mellan: mellan:

14

DHB DIALOG l NR 4 2016


Inbjudan till DHB:s familjeläger!

Välkomna till Riksförbundet DHB:s familjeläger 2017 den 3-9 juli på Ädelfors folkhögskola utanför Vetlanda. På anläggningen bor vi i rum för 1-4 personer med egen dusch och wc, samt gemensamt kök. Det finns bra utbud av aktiviteter på anläggningen som barnen och ungdomarna kommer att få pröva på under lägerveckan. Veckan kommer att vara fylld av TAKK- eller teckenspråkskurser, intressanta föreläsningar, diskussionsgrupper och gemensamma trivselkvällar. Vi kommer också att ha en gemensam utflyktsdag. Under föreläsningarna tar ledare hand om era barn som delas in i grupper efter ålder. Olika aktiviteter, lekar, idrotter och utflykter varvas under veckan. Observera att alla aktiviteter för barnen kommer att äga rum utomhus. Barnens aktiviteter utformas med barn upp till tolv år i åtanke. Äldre syskon är välkomna att delta på föräldrarnas aktiviteter om så önskas. Vi erbjuder barnomsorg i grupp och det är viktigt att ni meddelar eventuella funktionsnedsättningar utöver dövhet, hörselskada eller språkstörning. Detta för att vi ska kunna erbjuda bästa möjliga barngrupp, boende, mat etc. Vi ser gärna att ni tar med era eventuella assistenter/ledsagare till lägret, ifall barnet har LSS-stöd.

Vi hoppas på en härlig sommarvecka med många trevliga dagar och kvällar tillsammans. Ett bra tillfälle att knyta nya kontakter med andra familjer och utbyta erfarenheter kring barnens funktionsnedsättningar mm.

Mer information och bekräftelse skickas ut i mars till de familjer som blivit antagna. En anmälningsavgift på 1.000 kronor ska betalas direkt när man fått besked att familjen antagits. Observera att anmälningsavgiften inte betalas tillbaka, oavsett orsak. Resterande del av deltagaravgiften ska vara inbetald senast den 31 maj 2017. Familjelägret genomförs under förutsättning att förbundet erhåller sökta landstingsbidrag och fondmedel till verksamheten. Därför är det särskilt viktigt att ni fyller i alla uppgifter i anmälningsformuläret med fullständigt personnummer. Anmälan sker via webbformulär som hittas via www.dhb.se fr.o.m. 11 januari.

Deltagaravgift:

2.000 kr/vuxen 1.500 kr/barn

(Maxkostnad 7.000 kr/familj)

I deltagaravgiften ingår: - Boende - Helpension (frukost/lunch/fika/middag) - Föreläsningar - Aktiviteter - Utflyktsdag

VÄLKOMNA!

Vi tar emot anmälningar fr.o.m. 11 januari och antalet platser är begränsat. Sista anmälningsdag är 17 februari. Tidig anmälan garanterar inte plats då vi prioriterar familjer som inte deltagit på DHB:s familjeläger tidigare. Observera att du måste vara medlem för att kunna delta. Frågor? Kontakta lager@dhb.se eller 019-17 08 30

15


GÖTEBORGS STADSMUSEUM

SATSAR PÅ TECKENSPRÅK text MATS LINDBLOM foto ISA ANDERSSON

Med hjälp av en introduktionsfilm på teckenspråk ska fler kunna ta del av informationen i Stadsmuseets reception. – Det kan vara den första teckentolkade receptionen i landet, säger, Ellica Lindstjerna på Teckenspråksforum. 16

DHB DIALOG l NR 4 2016


Göteborgs stadsmuseum har under lång tid arbetat med att göra museet mer tillgängligt. När Teckenspråkets dag anordnades på Stadsmuseet den 15 maj i år, i samarbete med Teckenspråksforum, började idén om en informationsfilm på teckenspråk att gro. Filmen har nu producerats av Teckenspråksforum i Göteborgs stad, och kommer framöver att möta besökaren i museets reception. Här får besökaren viktig besöksinformation rörande huset, faciliteter och entré. – Det första intrycket är viktigt. Vi döva upplever ett stort utanförskap ute i samhället - det är

sällan man ser teckenspråkiga informationsfilmer på offentliga platser, exempelvis på museer. Det gör att vi missar viktig information som vi borde känna till, eller inte riktigt vet vad som finns i huset, säger Ellica Lindstjerna, på Teckenspråksforum, som också producerat filmen. Många döva har lättare att ta till sig information genom teckenspråk som är deras modersmål. Målet med en teckentolkad film är att inkludera fler människor på museet. – Det är viktigt för oss att alla människor, oavsett funktionsvariation, känner sig välkomna och delaktiga i vår verksamhet. Detta är också ett led i vårt tillgänglighetsarbete på museet, säger Carina Sjöholm, som är museichef på Göteborgs stadsmuseum. Den som är i behov av ytterligare information på teckenspråk kan också få kontakt med en teckenspråkstolk via bildtelefoni i receptionen. Projektet Funktek har under snart tre års tid utvärderat museets verksamhet och utställningar ur ett tillgänglighetsperspektiv. Den 6 februari anordnar de slutkonferens på Stadsmuseet då de presenterar sina resultat och anordnar workshops. Utställningen Kännbart visas på Stadsmuseet 12 november 2016 - 19 februari 2017. Kännbart är ett utställningsprojekt med ny samtidskonst, som undersöker hur vi når varandra utan att varken syn eller hörsel behövs. Konsten är helt nyproducerad och utforskar nya tekniker och förhållningssätt för att man som dövblind, döv eller om man har en kombination av syn- och hörselnedsättning, ska kunna ta del av utställningen. Utställningen Göteborgs födelse öppnar 11 mars 2017 och är Stadsmuseets stora nya basutställning om 1600-talets Göteborg. Samtliga utställningstexter kommer att syn- och teckentolkas i en ny och tillgänglig museiapp som lanseras i samband med öppning. ■

Tillgänglighet är även kommunikation och information DHB lämnade i mars månad ett remissvar till utredningen Ny museipolitik (2015:89). Utredningen strävade i sitt uppdrag att göra museer tillgängliga för alla. Likväl saknades förslag om tillgänglighet för våra målgrupper, vilket DHB påtalade i remissvaret: Vårt förbund välkomnar en utredning som ser över de statliga museernas uppdrag utifrån olika aspekter, framförallt med tillgänglighetsperspektiv. I detta sammanhang vill vi uppmärksamma att med tillgänglighet avses i det här fallet fysisk, auditiv, kommunikativ, visuell och social tillgänglighet. Uppdraget omfattar en genomlysning av det kommunikativa området, inlärningssätt och samarbetsformer och Riksförbundet anser att det då är viktigt att de olika tillgänglighetsperspektiven tas i beaktande. Det är mycket positivt att utredningen uppmärksammar diskrimineringslagen, men samtidigt vill vi betona att tillgänglighet för våra målgrupper framför allt handlar om tillgänglighet till information och kommunikation och vi saknar en diskussion av det språkliga och kommunikativa perspektivet på tillgänglighet. Den teckenspråkiga gruppen har behov av information på svenskt teckenspråk. Detta gäller vid alla aktiviteter såsom guidning, i fasta och tillfälliga utställningar samt i riktad barnverksamhet. – Det är mycket glädjande att Göteborgs stadsmuseum bryter ny mark med teckenspråkstolkad reception. Förhoppningsvis visar man vägen för de statliga museerna, säger DHB:s förbundsordförande Lena Fernström. ■

17


INSÄNT

Talat språk tillsammans med teckenspråk gynnar små barns språkutveckling Det pågår en diskussion om tvåspråkighet för barn som har cochleaimplantat (CI). Denna diskussion vill vi som är forskare, specialpedagoger, speciallärare och lärare fördjupa. Inlägget fokuserar de senaste årens internationellt publicerade forskning som handlar om barns språkutveckling med inriktning på tvåspråkighet.

Inledning Det som diskuteras handlar ofta om att ett val måste göras mellan teckenspråk och talat språk. Det är denna fråga om att behöva välja som vi vill invända mot och belysa här. Det finns också forskning1 som visar att föräldrar upplever anmodan att välja som mycket frustrerande. Hur ska man kunna veta vad som är bäst? Svårigheten är att man inte på förhand kan veta vilka barn som med hjälp av sitt CI kommer att utveckla sitt talade språk så att det blir tillräckligt för en fullständig skolgång och för att kunna delta på lika villkor i förskola, skola och senare i samhället.2 Det finns en mängd faktorer som inverkar såsom forskarna vid konferensen på Multimodal Multilingual Outcomes in Deaf and Hard of Hearing Children i 18

Stockholm i juni 2016 framförde. Bland annat handlar det om åldern för operation, familjebakgrunden (föräldrars utbildning, inkomst och språk i hemmet), familjens engagemang, barnets eventuella andra funktionsnedsättningar, barnets kognitiva förmåga, stödet från vården/habiliteringen samt förskolans och skolans insatser. Vi vet därmed att det är många faktorer som samspelar i barnets språkutveckling och skolframgång. För att kunna delta i samtal på lika villkor ska barnet ha rätten och möjligheten till att välja sitt sätt att kommunicera. För att kunna välja behöver barnet få tillgång till de verbala språk, inklusive teckenspråk, som finns till förfogande, och som barnet kan uttrycka egen vilja med. Barnen kan lätt lära sig två eller flera

språk om de finns inbäddade i miljön tillräckligt tidigt. Därtill ger tvåspråkigheten fördelar i förmågan att tänka jämfört med enspråkiga. Ett sådant exempel är en vetenskaplig studie3,4 som visar att tvåspråkiga uppvisar positiva skillnader i problemlösning jämfört med enspråkiga redan vid tio månaders ålder. I studien försökte de enspråkiga barnen inte ens lösa uppgifterna medan de tvåspråkiga letade efter lösningar. Det förklaras med, trots att barnen ännu inte kan tala, att flerspråkiga erfarenheter ger förmågan att se flera möjligheter. Tidig språklig tillgänglighet är avgörande En revolution på språkutvecklingsområdet är den högteknologiska hjärnforskningen som utvecklats under det senaste decenniet. Ett

exempel på forskningsresultaten är att språkområden i hjärnan utvecklas på likartat sätt oavsett om språket är talat eller tecknat förutsatt att utvecklingen påbörjas tillräckligt tidigt5, 6,7. Att mycket tidigt få tillgång till teckenspråk stödjer normal utveckling både socio-emotionellt och språkligt. Det visar forskning om barn med CI som har döva föräldrar8,9,10,11,12,13. Typiskt för denna normala utveckling är att språk tillägnas mycket tidigt i barnets liv. Det visar studier av tal för hörande barn14,15,16 och teckenspråk för döva barn som har döva föräldrar.17,18. Eftersom hörande föräldrar oftast inte har någon erfarenhet av teckenspråk behöver de stöd både för en teckenspråkig och en talspråkig utveckling så fort en misstanke om barnets hörDHB DIALOG l NR 4 2016


selnedsättning finns, eller när diagnosen ställs. Ett exempel på tidigt ingripande är ett program för hörande föräldrar som görs i Colorado. Redan samma dag som diagnosen ges erbjuds föräldrarna och barnet stöd i kommunikativt samspel. Då ingår det självfallet också ett möte med en teckenspråkig vuxen, som oftast är döv19. Denna forskning visar att tecken som stöd eller teckenspråk i detta tidiga skede ger en möjlighet för barnet att kommunicera på lustfyllt sätt. Därtill kan barnets tecken förstås av föräldrarna betydligt tidigare än barnets talade ord. I en nyligen publicerad forskningsöversikt20 (refererad i BP maj 2016) på studier om barn med CI och deras språkutveckling ställdes frågan om vilket stöd som ger bäst effekt: 1) enbart tal eller 2) tal och tecken. Översikten konstaterar att forskningen i nuläget inte kan svara på frågan och att det finns ett stort behov av mer forskning inom området. Samtidigt fastslår forskningsöversikten att det inte finns bevis för att teckenspråk medför någon negativ påverkan på talspråksutvecklingen. I en av studierna i översikten skriver Nicholas och Geers21 att de barn med CI som också fick teckenspråk inte hade bättre talspråk än de barn som enbart fick talspråksträning. Men de som fick träning både i teckenspråk och tal började använda ord tidigare och nyttjade mogna kommunikativa funktioner betydligt oftare. De barn som enbart fick talspråk uppvisade inte någon fördel i den totala mängden tal som de använde, men de visade en fördel i bredden av deras talade ordförråd i sin konversation med andra. Så

här skriver de (SC = Sign language Communication, OC = Oral Communication): The children in SC groups did not exhibit an advantage over children in OC groups in their overall frequency of communication or the breadth of their vocabulary but they began using words earlier and used mature communicative functions significantly more often. Although children in the OC groups did not exhibit a significant advantage in the overall amount of speech used, they showed an advantage in the breadth of their spoken vocabulary in a conversational setting. (s. 422) Likaså skriver Jimenez m.fl.22 att de gjorde ett paradoxalt fynd i sin studie; den tvåspråkiga gruppen med teckenspråk och talspråk fick bättre resultat i muntligt flyt, vilket gör att de antar att dessa barn bör kunna använda sig av ett större antal ord än de barn som bara fick tillgång till det talade språket. Så här skriver de: The development of speech in these children is irrefutable; however, this study contributes a paradoxical element to the discussion: the bilingual group obtained better results in verbal fluency, hence these children should be able to evoke a greater number of words than those educated using just spoken language. (s. 109) Dessa resultat följer de slutsatser som Garcia och Wei23 gör att flerspråkiga har en språkrepertoar som tillsammans är större än summan av de enskilda språken. Denna kunskap gäller alla språk, både mellan olika talade språk och mellan talade språk och tecknade språk24,25,26. En breddad språklig repertoar som inbe-

griper de visuella resurserna ger flerspråkiga ett större utrymme att nyansera sin kommunikation med andra27. Det finns med andra ord ingen vetenskaplig anledning att välja ett språk och utesluta andra. Man kan alltså med fördel använda både svenska och svenskt teckenspråk. Därtill visar tvåspråkighetsforskningen också att andra språket bygger på kunskaper och erfarenheter gjorda på förstaspråket28. Samspelets betydelse för kommunikation Samspelets betydelse för kommunikation När föräldrar och deras barn tidigt förstår varandras kommunikation, har det en positiv betydelse för barns språkutveckling. Det har exempelvis gjort babytecken populärt i västvärlden där hörande föräldrar med hörande barn använder sig av teckenspråkets tecken29. Detta har visat sig vara så framgångsrikt att många som arbetar i förskolan, med yngre åldrar, nyanlända, barn med språkstörning och barn med utvecklingsstörning använder sig av tecken som stöd eller teckenspråk30. Janjua, Woll och Kyle31 skriver att i den barngrupp de studerade, som både fick teckenspråk och talspråk, verkade språkutvecklingen underlättas. Det gjordes genom att barns deltagande uppmuntrades och ett barncentrerat samspel användes. I studien hittades inga signifikanta skillnader mellan orala och tvåspråkiga familjer i fråga om kvaliteten på samspel. Det är alltså samspelet som är viktigt, inte den språkliga formen av samspelet. Det som ger resultat är att föräldrar och närstående förstår barnets kommunikation och

kan svara adekvat på den. Det är något nytt jämfört med tidigare då det fanns en uppfattning om att använda ett språk i taget. Idag visar alltså forskning att det är en fungerande kommunikation i sig och inte formen för den som är viktig. Fler och fler barn i Sverige får CI före ett års ålder vilket gör att många av dem efter några år uppnår en normal talspråkig förståelse vid test av en logoped32. Men att vänta in en möjlig talspråkig utveckling och inte kommunicera med andra till buds stående medel är språkligt sett en förlorad tid. Det kan fastslås att tidig tillgång till språk, oavsett språk eller antal språk, gynnar den optimala språkutvecklingen33. När barnets kommunikation blir förstådd ses barnet som kompetent person även av andra människor som då möter barnet med adekvata utmaningar34. Under skoltiden händer det att den högkvalitativa tekniken fallerar. Då tappar barnet med CI språklig kontakt med de andra i klassrummet vilket påverkar både barnets delaktighet och lärande negativt35.36. Deltagandet i sociala sammanhang fungerar för barn med CI när samtalen är styrda, eller när enbart ett fåtal personer deltar. Det fungerar också i samspel med en person i taget. Men att kunna höra och att samtala i större grupper är begränsat och därmed sjunker delaktigheten37. Möjligheten att kunna delta på lika villkor förutsätter att miljön erbjuder en kommunikationsform som är tillgänglig. Här vittnar många unga om det positiva i att kunna teckenspråk38,39. Med både tal och teckenspråkskunskaper har barnet en reell frihet  19


stöd för talspråkig förståelse, kan starta mycket tidigt, under barnets första år. Detta är för att inte förlora värdefull tid i barnets begreppsutveckling. Vi menar att det är ett respektfullt förhållningssätt och en väg där barn, unga och vuxna kan vara delaktiga på sina egna villkor och med reell valfrihet. Vi i Sverige kan också anamma en mer avdramatiserad inställning till kommunikationen för de yngsta barnen med CI genom att använda denna kunskap. Sammanfattningsvis visar forskning att teckenspråk betryggar samspel och kommunikation för barn redan innan de är ett år gamla.

att välja det språk som passar bäst i situationen både med kamraterna och i skolan. Det förutsätter dock att pedagoger arbetar utifrån barnets val av språk där lärande är i fokus40,41,42. Ungdomar kan för att få en avslappnad lärandesituation i tonåren vilja skifta mellan talat språk och teckenspråk i olika situationer. Det har bland annat med arbetsminnet att göra. Många olika faktorer påverkar arbetsminnet vilket gör det krävande att exempelvis läppavläsa talat språk. Den kognitiva belastningen som det innebär att uppfatta talat språk utan full tillgång till hörselinformationen reducerar möjlighet till att lösa uppgifter i skolan43,44. Användning av tolk i en sådan situation kan reducera 20

den kognitiva belastningen och istället användas till att fortsätta lösa uppgifter och lära sig nytt stoff. För att kunna följa högre utbildning ansöker idag fler och fler unga med CI om att få använda teckenspråkstolk för att genomföra sina studier45,46. Det förutsätter naturligtvis att de unga behärskar teckenspråk. Slutsats De senaste årens forskning visar att tillgång till talat språk i kombination med teckenspråk är en framgångsrik väg till optimal språkutveckling och en tillgång i döva och hörselskadade barns kommunikation. Den visar också att tvåspråkig utveckling, med svenska och svenskt teckenspråk, eller med tecken som

Underskrifter Lotta Anderson, fil. dr, universitetslektor i specialpedagogik, Eva Andåker, speciallärare inriktning döv/hörsel, Karin Allard, fil. dr, universitetslektor i specialpedagogik, Helén Bergstadius, fil. mag. specialpedagogik, Emelie Cramér-Wolrath, fil. dr, forskare i specialpedagogik, Helena Foss-Aldén, förstadielärare och speciallärare, Päivi Fredäng, fil. dr, sociologi, universitetslektor i pedagogik, Åsa Helmersson, förstelärare och speciallärare, Maria Hermanson, lärare i språk, fil. mag. och speciallärare, Ingela Holmström, fil. dr, biträdande universitetslektor i lingvistik, Camilla Lindahl, fil. dr, forskare i didaktik, Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Carin Roos, docent, forskare i specialpedagogik, Mary Rudner, professor, forskare i kognitiv hörselvetenskap, Krister Schönström, fil. dr, universitetslektor i lingvistik, Maria Wahlund, lärare och specialpedagog, Lisbeth Wikström, lärare.

1 Bruin, M. & Nevøy, A. (2014). Exploring the discourse on communication modality after cochlear implantation – A Foucauldian analysis of parents’ narratives. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 19(3), 385-399. 2 Spencer, P., & Marschark, M. (2010). Evidence-based practice in educating deaf and hard-of-hearing students. Oxford: Oxford University Press. 3 Kuhl, P.K. (2014). Early learning and the child’s developing brain. Öppen föreläsning Beijersalen, Kungliga. Vetenskapsakademien 24 september 2014, kl. 10:00–12:00. 4 Kuhl, P.K. (2011). Brain Mechanisms Underlying the Critical Period for Language: Linking Theory and Practice. Human Neuroplasticity and Education. Pontifical Academy of Sciences, Scripta Varia 117, Vatican City 2011. www.pas.va/content/dam/ accademia/pdf/sv117/sv117- kuhl.pdf 5 Lyness, CR., Woll, B., Campbell, R., & Cardin, V. (2013). How does visual language affect crossmodal plasticity and cochlear implant success? Neurosci Biobehav 37 (10 Pt 2):2621-30. doi: 10.1016/j. neubiorev.2013.08.011. Epub 2013 Aug 30. 6 Land, R., Baumhoff, P., Tillein, J., Lomber, S. G., Hubka, P., & Kral, A. (2016). Cross-Modal Plasticity in Higher-Order. Auditory Cortex of Congenitally Deaf Cats Does Not Limit Auditory Responsiveness to Cochlear Implants. Journal of Neuroscience. http://doi.org/10.1523/JNEUROSCI.0046-16.2016. 7 Cardin, V., Orfanidou, E., Kästner, L., Rönnberg, J., Woll, B., Capek, C.M. & Rudner, M. (2016). Monitoring different phonological parameters of sign language engages the same cortical language network but distinctive perceptual ones. Journal of Cognitive Neuroscience, 28(1), 20-40. DOI: 10.1162/jocn_a_00872. 8 Roos, C., & Falkman, K. W. (2015). Children’s and parents’ visual-tactile behaviours for getting and sustaining attention in deaf families with deaf infants- 0-18 months. Paper presented at the 22nd International Congress on the Education of the Deaf, 6-9 July, Athens Greece. Published in proceedings book. DHB DIALOG l NR 4 2016


9 Davidson, K., Lillo-Martin, D., & Pichler, D. C. (2014). Spoken English language development among native signing children with cochlear implants. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 19(2), 238–250. 10 Giezen, M.R., Baker, A. E., & Escudero, P. (2014). Relationsships between spoken word and sign processing in children with cochlear implants. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 19 (1) 107–125. 11 Cramér-Wolrath, E. (2013). Sequential Bimodal Bilingual Acquisition: Mediation Using a Cochlear Implant as a Tool. Deafness & Education International 15 (4) 201–221. First published March 9, 2013. http:// dx.doi.org/10.1179/1557069X1 3Y.0000000023 12 Hassanzadeh, S. (2012). Outcomes of cochlear implantation in deaf children of deaf parents: a comparative study. The Journal of Laryngology & Otology, 126, 989–994. http:// dx.doi.org.ezp.sub. su.se/10.1017/ S0022215112001909 13 Falkman, K., & Roos, C., & Hjelmquist, E. (2007). Mentalizing skills of non-native, early signers: A longitudinal perspective. European Journal of Developmental Psychology, 4, (2), 178-197. 14 Kuhl, P.K. (2010). Brain Mechanisms in Early Language Acquisition. Neuron, 67, 713–727. 15 Kuhl, P.K. (2011). Brain Mechanisms Underlying the Critical Period for Language: Linking Theory and Practice. Human Neuroplasticity and Education. Pontifical Academy of Sciences, Scripta Varia 117, Vatican City 2011. www.pas.va/content/dam/accademia/pdf/sv117/sv117- kuhl.pdf. 16 Kuhl, P.K. (2014). Early learning and the child’s developing brain. Öppen föreläsning Beijersalen, Kungliga Vetenskapsakademien 24 september 2014, kl. 10:00–12:00. 17 Roos, C., Cramér-Wolrath, E., & Falkman, K. (2015). Intersubjective Communication between Deaf Parents with Deaf Infant During the Infant’s First 18 Months. 18 Bailes, C., Erting, C. J., Erting, L. C., & Thumann-Prezioso, C. (2009). Language and Literacy acquisition

through Parental mediation in American Sign Language. Sign language Studies 9, 417-456. 19 Yoshinaga-Itano, C. (2016). Mulitmodal Multilingual Outcomes in Deaf and Hard of Hearing Children, i Stockholm i juni 2016. 20 Fitzpatrick, E.M., Hamel, C., Stevens, A., Pratt, M., Moher, D., Doucet, S.P., Neuss, D., Bernstein, A., & Na, E.(2016). Sign Lanugage and Spoken Language for Children With Hearing Loss: A Systematic Review. Pediatrics 137 (1). 21 Nicholas, JG., & Geers, AE. (2003). Hearing status, language modality, and young children’s communicative and linguistic behavior. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 8 (4), 422-437. 22 Jimenez, MS., Pino,MJ., & Herruzo, J. (2009).A comparative study of speech development between deaf children with cochlear implants who have been educated with spoken or spoken+sign language. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngol 73 (1), 109-114. 23 Garcia, O. & Wei, L (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education. Basingstoke, UK: Palgrave Macmillan. 24 Baker, C. (2011). Foundations of bilingual education and bilingualism (5th ed.). Bristol, UK: Multilingual Matters. 25 Baker, C., Jones, B. & Lewis, G. (2012). Translanguaging: Origins and development from school to street and beyond. Educational Research and Evaluation, 18(7), 641-654. doi:1 0.1080/13803611.2012.718488. 26 García, O. & Cole, D. (2014). Deaf gains in the study of bilingualism and bilingual education. In J. J. Murray & H. Bauman (Eds.), Deaf gain: Raising the stakes for human diversity (pp. 95-111). Minneapolis, MN: Univ Of Minnesota Press. 27 Wei, L. (2011). Moment analysis and translanguaging space: Discursive construction of identities by multilingual chinese youth in britain. Journal of Pragmatics, 43(5), 1222-1235. doi:10.1016/j.pragma.2010.07.035. 28 Cummins, J. (1996). Negotiating Identities: Education for Empower-

ment in a Diverse Society. Ontario, CA: California Association for bilingual Education. 29 Acredolo, L., Goodwyn, S., Horobin, K., & Emmons, Y. (1999). The signs and sounds of early language development. In L. Balter & C. Tamis-LeMonde (Eds.), Child Psychology - A handbook of contemporary issues (pp. 116-139). New York: Psychology Press. 30 Reynolds, K.E.(1995). Sign Language and hearing preschoolers: An ideal match. Childhood Education, Fall, 2-6. 31 Janjua, F., Woll, B., & Kyle, J. (2002). Effects of parental style o finteraction on language development in very young severe and profound def children. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngol 64 (3), 193-205. 32 Karltorp, E. (2016). Mulitmodal Multilingual Outcomes in Deaf and Hard of Hearing Children, i Stockholm i juni 2016. 33 Davidson, K., Lillo-Martin, D., & Pichler, D. C. (2014). Spoken English language development among native signing children with cochlear implants. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 19(2), 238–250. 34 Meins, E. (1997). Security of attachment and the social development of cognition. Hove: Lawrence Erlbaum. 35 Holmström, I. (2013). Learning by Hearing. Technological Framing of Participation. (Doktorsavhandling). Örebro Studies in Education 42. Örebro universitet. 36 HODA (2015). Vad var det du inte horde? https://webbshop.spsm.se/vad-var-det-du-inte-horde-hoda/ 37 Wennergren, A-C. (2007). Dialogkompetens I skolans vardag: en aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö. (Doktorsavhandling). Luleå tekniska universitet, Institutionen för pedagogik och lärande. 38 UH, Unga hörselskadade (2016). Därför tvåspråkighet. Kunskapsbank, Broschyrer -. http://www.uh.se/ ungahs/uploads/files/trycksaker/ fa--ra--ldramaterial-webb2.pdf 39 Midbøe , M. (2011). Upplevelse av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Stockholms universitet, Psyklogiska institutionen. http://su.diva-portal. org/smash/get/diva2:402328/ FULLTEXT01 40 Roos, C., & Allard, K. (2016). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning. En systematisk litteraturstudie. (Karlstad University Studies 2016:10). Karlstad: Karlstads universitet. 41 Holmström, I. (2013). Learning by Hearing. Technological Framing of Participation. (Doktorsavhandling). Örebro Studies in Education 42. Örebro universitet. 42 Wennergren, A-C. (2007). Dialogkompetens I skolans vardag: en aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö. (Doktorsavhandling). Luleå tekniska universitet, Institutionen för pedagogik och lärande. 43 Rudner, M. (2016). Cognitive spare capacity as an index of listening effort. Ear and Hearing, 37, 69-76, doi: 10.1097/AUD.0000000000000302. 44 Rönnberg, J., Danielsson, H., Rudner, M., Arlinger, S., Sternäng, O., Wahlin, Å. & Nilsson, L-G. (2011). Hearing loss is negatively related to episodic and semantic long-term memory but not to short-term memory. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 54, 705-726. 45 Midboe, M. (2011). Upplevelse av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat. Stockholms universitet, Psyklogiska institutionen. http://su.diva-portal. org/smash/get/diva2:402328/ FULLTEXT01 46 UH, Unga hörselskadade (2016). Därför tvåspråkighet. Kunskapsbank, Broschyrer -. http://www.uh.se/ ungahs/uploads/files/trycksaker/ fa--ra--ldramaterial-webb2.pdf

21


Är det dig valberedningen letar efter? Riksförbundet DHB drivs för familjer av föräldrar. Alla i riksförbundets styrelse, liksom i distriktens styrelser, är engagerade på ideell basis. Tillsammans i styrelsen driver föräldrar verksamheten framåt, en verksamhet som i stora drag består av intressepolitik, konferenser, familjeläger, projekt och samverkan.

Varje sommar ordnar DHB ett familjeläger.

Till styrelsen väljs föräldrar som ledamöter på mandat som sträcker sig över två år. Styrelsen sammanträder i fysiska möten fem gånger om året, inklusive årsmötet. På senare år har styrelsen även hållit möten per telefon för att effektivera beslutsfattandet. Alla som sitter i DHB:s styrelse har barn som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Det är det som gör oss till en förening och det är det som gör att vi väljer att engagera oss. Vad vi vill förändra och vad vi vill att förbundet ska driva för verksamhet är upp till styrelsen och dess ledamöter.

DHB söker ständigt medel till och driver projekt. Här fortbildar projektet Tell-Us Barnombudsmannen i hur de kan kommunicera med döva med utvecklingsstörning.

22

Vad vill du förändra? Vilka frågor vill du att DHB ska driva? Kontakta valberedningen och berätta, kanske är du rätt person för DHB:s styrelse? E-posta valberedningen@dhb.se DHB DIALOG l NR 4 2016


TEKNIK kan inte ersätta mänsklig närhet – inte ens fast myndigheter hävdar det På sensommaren läste jag en väldigt intressant artikel i Svenska Dagbladet, ”Närhet ger bäst vila för våra hjärnor” av Agneta Lagercrantz. Tidigare trodde man att vi skulle vara helt ensamma i ett tyst rum utan stimuli för att varva ner ordentligt. Ny forskning visar att hjärnan istället varvar ner som mest i fysisk närhet av någon som vi tycker om. Ju fler sådana personer i vår omedelbara närhet desto mer avslappnade blir vi. En av teorierna bakom detta är att hjärnan känner av att detta är en person den litar på och som den kan dela ansvaret med för att hålla koll på vad som händer. I min egen familj syns detta tydligt när vi vuxna sätter oss hos de trötta, irriterade barnen i soffan och ska se på TV. Plötsligt kryper de tätt intill, pillar i ditt hår och nästan somnar. Det räcker alltså med att en vuxen adderas till kvällsmyset för att det ska bli betydligt lugnare. Forskningen om den bästa nedvarvningen står i skarp kontrast till Försäkringskassans ställningstagande i Domsnytt 2015:017. I domsnytt kommenteras internt hur Kassan ser på olika domar och dess betydelse för den fortsatta rättsliga utvecklingen. Domen i det aktuella fallet handlar om vårdbidrag till ett barn med en hörselnedsättning. Försäkringskassan konstaterar att den tekniska utvecklingen har gått framåt och att många får cochleaimplantat tidigt och därigenom bättre kan ta in vad som händer ”även om de fortfarande har en grav hörselnedsättning”. Sedan konstaterar man att den tekniska utvecklingen i samhället gör att det går att få kontakt med människor på fler sätt idag. ”Ett barn i skolåldern med en grav hörselnedsättning kan exempelvis på samma sätt som barn utan hörselnedsättning numera chatta, skicka e-post och sms eller mms samt surfa på internet och kan därmed inte längre anses vara lika socialt isolerat som ett

barn i motsvarande ålder med en grav hörselnedsättning” tidigare var. Förutom det rent upprörande i uttalandet om att teknik på något sätt skulle ersätta mänsklig samvaro har Försäkringskassan helt missat hur man umgås genom den nya tekniken. Det är sällan eller aldrig som man helt ersätter en direktkontakt med teknik. Jag och mina vänner har täta kontakter över internet och telefon men vi träffas också, när det går. Nya bekantskaper som skapas online brukar ofta rinna ut i sanden om man aldrig träffas fysiskt. Barn i skolåldern är ofta nära varandra och spelar spel eller chattar med varandra. De har fysiskt närhet, varvar ner tillsammans och kommunicerar stundtals genom tekniken. De pratar också mycket med varandra där de sitter eller visar varandra saker online. Man kan ju undra hur länge sedan det var som FK sist besökte en fritidsgård och iakttog hur det verkliga livet med teknik för barn och ungdomar ser ut? Om barnet inte hänger med i samtalen som sker ”IRL” (In Real Life), då kommer barnet heller inte att ha särskilt många att umgås med online. Om ett barn inte har förmågan att lätt följa samtalen mellan tänkbara kompisar har du som förälder huvudsakligen två val för att minska konsekvenserna av den sociala isolering detta innebär. Antingen uppmuntrar du barnet till att ta ansvar för sin egen hörsel och sitt eget språk

.. KRONIKA text och foto ERIKA TEGSTRÖM

genom att fråga och fråga om när vad som sägs missas. Eller så försöker du anpassa för barnet genom att se till att planera i förväg, t.ex. genom att begränsa antalet barn på ett kalas, välja ljudmässigt fördelaktiga lekmiljöer och försöka ordna lekträffar med andra barn med samma svårigheter. Oftast blir det nog en kombination av dessa två. Aldrig att jag skulle säga till mitt ensamma barn som vill ut och leka eller träffa någon kompis

att gå på stan med: ”men varför går du inte ut på nätet och letar rätt på någon att prata med i ett chattrum, det finns ju så många trevliga personer därute?” Försäkringskassan har en övertro på att teknik, oavsett om den är inopererad eller sitter fastklistrad i barnets hand, kan ersätta den vardagliga sociala kontakten som är livsviktig för oss människor – oavsett om vi vill umgås för stimulans eller för nedvarvning och återhämtning.

Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF Sommarkurser • Helgkurser • Intensivkurserg Terminskurser • Lördagskurser • Distanskurser r Mer information om TUFF finns på vår hemsida www.tuffkurs.nu 23


DHB VÄSTRA

Kommande vin Jul på Liseberg TREDJE ADVENT, 10-11 de-

EN DAG PÅ VISINGSÖ OCH GRÄNNA Vi var flera familjer med barn som denna fantastiska tionde septemberdag tog oss till Gränna, för att ta färjan över till Visingsö. SAMLINGEN SKEDDE VID hamnen i

Gränna, där vi fick en stund att prata med varandra och sedan tog färjan ”Braheborg” oss över till Visingsö. Vi bjöds på en liten fika, tunnbröd med rökt sik och löjrom, kaffe o dricka. Därefter startade upptäcktsfärden på ön. Remmalaget tog oss lite norrut, där vi med guidens hjälp fick veta när Per Brahe lät bygga Visingsborg. Vidare förbi den vackra Örtaträdgården och sedan genom skogen med de ståtliga ekarna, där guiden sa att de planterade dessa ekar för att använda vid båtbygge. Det de då inte tänkte på var att det tog väldig lång tid för dem att växa, så det blev så att de nu används för att restau-

rera regalskeppet Vasa, samt till ekfat vid tillverkning av whiskyn Mackmyra. Vi fick också veta att ön är omkring 14 kilometer lång och 3 kilometer bred, att den har ungefär 800 bofasta invånare och att antalet tredubblas under sommaren, när alla sommargäster flyttar ut. Remmalaget tog en paus vid den gamla kyrkan i Kumlaby, där de flesta tog tillfället i akt att gå upp i tornet, där man har en fantastisk utsikt över ön och vidare in över fastlandet. Trappan upp är både trång och har väl högt mellan trappstegen. Färden gick sedan tillbaka till hamnen där vi gjorde en kort paus för att sedan hoppa på ”tå-

Från vänster Melker, Simon, Minou, Saga, Sigge, Ellen, Kevin och Therese.

24

get” som tog oss söderut på ön och ner till Näs slott. På vägen guidade chauffören oss genom skogar och öppna fält, där vi fick veta att det på ön inte finns några ormar, men däremot rådjur och harar. Det finns också en del mindre gravfält på ön. Längst söderut ligger Näs slott, dvs. det lilla som finns kvar av det. Men man kunde ta sig in i något mindre rum och gå utmed en mur. Färden gick sedan tillbaka till hamnen och förbi ”Bengt i svängen”, en loppis som man enligt guiden kan hitta allt det man inte kan hitta någon annanstans. Väl tillbaka i hamnen tog färjan oss tillbaka till Gränna, där en välkommen middag intogs på Grännagården. Efter att alla ätit god mat väntade ett besök hos Franssons polkagristillverkning. Där blev vi informerade och delvis förevisade om hur tillverkningen går till. Man fick bl.a. veta att det röda färgämnet kommer från bladlöss (tänk på det när ni äter dessa sötsaker). Dagen i Gränna och på Visingsö var jättetrevlig och dagen bjöd oss på det bästa vädret man kan tänka sig. Tack Maria och Kicki! Text: Anders Hedberg Foto: Kristina Näsström och Maria Hedberg

cember, besöker vi Jul på Liseberg. Här kan man se Julen på Liseberg som glittrar av miljoner juleljus. Strosa runt i det varma skenet bland julmarknadens bodar bland kanderade äpplen, tomtar, korvar, sill, marsipan, julesaker och mycket mer, se en gnistrande isshow och hälsa på i Tomtefars julverkstad och runt omkring i parken finns flera vintervakna karuseller att få upp ångan i. Vi intar senare Lisebergs stora julbordsbuffé

UNGDOMSLÄGER Helgen 27-28 augusti träffades nio glada ungdomar från DHB Västra och två ledare på Hafsten Swecamp Resort. Vi badade i pool och hav, paddlade kanot och trampade trampbåt, matade emuer (de gillar maskrosblad), tävlade i trekamp och åkte Europas längsta zipline - Flying Fox 900 meter lång. Några tyckte det var läskigt att färdas 100 meter över marken med en maxhastighet på 90 kilometer i timmen, men alla tyckte det var kul! Text & foto: Daniel Lakso, ledare

DHB DIALOG l NR 4 2016


nteraktiviteter 2016-2017 i Västra

Teckenkurs för mammor med anhöriga VÅRA TRADITIONSBUNDNA teckenkurser för pappor med anhöriga, samt mammor med anhöriga fortsätter även i år. Hit kan man komma oavsett vilken teckennivå man har, från ingen kunskap alls till avancerad nivå. Vill man lära sig tecken som stöd rekommenderar vi att man går denna kurs då nybörjargrupperna lämpar sig bra för detta. Trevlig samvaro och givande pratstunder med andra föräldrar är värt mycket ibland där både tips, idéer och erfarenheter och stöd utbyts med varandra. Teckenkurs för pappor med anhöriga är den 8-9 oktober och teckenkurs för mammor och anhöriga blir den 19-20 oktober. Båda kurserna körs på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv.

Skidresa till Branäs FOTO: LISEBERG

tillsammans. Övernattning sker på Gothia Towers. Dag nummer två går vi till Universeum för en

spännande och intressant dag bland djur i natur och teknikens värld.

MED BUSS tar vi oss på en långhelg till Branäs skidanläggning den 26-29 januari. Här åker vi skidor i alla varianter och pulka förstås. Vi övernattar i lägenheter nära backen och tid för att umgås och äta god middag kommer att ges alla resenärer. Vi hoppas på fint väder och trivsam samvaro denna januarihelg. Text: Grethe Håkansson

HAVETS HUS – LYSEKIL Lördagen den 24 september var det dags för årets målgruppsträff för familjer med språkstörning. I år blev det Havets hus i Lysekil. DET VAR härligt sensommarväder

och eftersom vi alla kom i god tid började vi med lek på den fina lekplatsen utanför. Sedan hann vi en snabb tur genom muséet innan det blev lunch i bistron. Efter lunch fick vi träffa vår guide Odd som skulle visa oss runt. Vi fick se levande hajar, hjälpa

till att mata fiskarna, klappa akvariet och lära oss om märkliga djur i havet och tillverka krabbfiskespön. Odd lyckades verkligen fånga barnens intresse och även oss vuxna. Vi konstaterade att man får ut mycket mer av ett besök tillsammans med en guide.

Efter guidning blev det fika och glass. Vi satt ute på altanen och njöt av det fina vädret och havsutsikten samtidigt som barnen fortsatte att leka på lekplatsen. Vi vuxna hade gott om tid att utbyta erfarenheter. Skolor, veckoscheman, bildstöd, TSS (tecken som stöd), avlösning i

hemmet, sömnsvårigheter, diagnoser, habiliteringen mm. Mycket gemensamma erfarenheter som vi kämpar med i vardagen som känns skönt att dela. Nöjda vände vi sedan hemåt efter en härlig dag. Text och foto: Elisabet Karlsson 25


DHB ÖSTRA Keramik på Alvikstorpet, 22 oktober och 12 november BÅDE FÖRÄLDRAR och barn kom och skapade i lera

i mysiga Alvikstorpet. Först fick alla en genomgång kring hur man jobbar med lera av härliga Susanne, som var en mycket bra och lugn pedagog! Alla började med att skulptera och det blev många fina alster. Några fick även prova på att dreja, svårt men roligt. Lite avkoppling med fika hanns också med. Två tolkar tolkade vid behov.

Minifritids med tröjmålning, 17 september FEMTON MEDLEMMAR kom för att måla tröjor. Vi hade köpt in textilfärg, schabloner, stämplar mm. Skaparlusten var stor och det blev många fina T-shirts och linnen med skiftande motiv från Batman till vackra höstfjädrar. En kul aktivitet för barn i alla åldrar. Två teckenspråkiga barnledare ledde aktiviteten.

Keramik på Alvikstorpet, 22 oktober och 12 november.

Minifritids, Halloween, 22 oktober FÖRVÄNTANSFULLA OCH utklädda barn med föräldrar kom till vår lilla Halloweenfest. Vi hade ansiktsmålning, gjorde tårtor och hade fiskdamm. Föräldrarna stannade kvar som vanligt, fikade och minglade.

Planeringshelg för styrelsen STYRELSEN HAR haft en bra arbetshelg, då vi bland annat planerade nästa år, tog många viktiga beslut, åt god mat och hade trevligt tillsammans. Härligt att få ägna en hel dag åt planering.

Föräldrakonferens, 10 november TRETTIO PERSONER kom till vår föreläsning om hur vi

kan hjälpa till att stärka våra barns självförtroende och trygghetskänsla, med föreläsare från Kidpower. Vi började med kaffe med smörgås och mingel och avslutade med diskussion och frågestund.

På gång i DHB Östra

Minifritids, Halloween, 22 oktober.

26

Minifritids med julpyssel, 19 november Ungdomshelg på Boda Borg, 26-27 november Romeo & Julia på Stadsteatern, 4 december Mio min Mio på Stadsteatern, 14 januari Teckenspråkskurs för pappor, 21-22 januari Skidhelg till Bjursås, 3-5 februari Skidhelg till Kungsberget, 10-12 februari Mio min Mio på Stadsteatern, 11 februari Text och foto: DHB Östra DHB DIALOG l NR 4 2016


Keramik pĂĽ Alvikstorpet, 22 oktober och 12 november.

Minifritids, Halloween, 22 oktober.

27


DHB SÖDRA

Kreativa lördagsworkshops FÖRESTÄLLNING ”… NÄR VI LYSER FÖR VARANDRA…” DEN 3 SEPTEMBER samlades några familjer från DHB Södra på Malmö stadsbibliotek för att ta del av föreställningen ”... när vi lyser för varandra ...” som skapats tillsammans med teckenspråkiga barn från Motettens förskola. Samma dag var det stor invigning av bibliotekets nya barnavdelning. Förutom en händelserik och spännande dag blev arrangemanget förhoppningsvis en viktig påminnelse för biblioteket om att visuell information är avgörande för tillgänglighetens skull. Text: Ellen Spens, DHB Södra Foto: Charlotte Elm Ravn

Under våren 2017 arrangerar scenkonstgruppen Kollaborativet i samarbete med DHB Södra kreativa lördagsworkshops för teckenspråkiga barn, unga och föräldrar. Vi undersöker och leker med det svenska teckenspråket i spännande rum och med olika material. Dessa workshops kommer sedan att forma en utställning som presenteras under hösten 2017 inom ramen för projektet ”… när vi lyser för varandra…”. Vid varje tillfälle finns teckenspråkstolkar på plats. Alla är välkomna att delta!

Vill ni vara med? Kontakta Ellen Spens i DHB Södras styrelse på 0708-68 98 16 eller kontakt@kollaborativet.se!

Kreativa lördagsworkshops Plats Malmö Datum 21/1, 11/2, 4/3, 25/3, 29/4, 13/5 Tid 13.00-16.00 Läs mer om projektet på www.kollaborativet.se

Text: Ellen Spens, DHB Södra

VAD HETER JAG? Hej! Jag är maskot för DHB Södras nya tidning VI SES. Jag är jätteduktig och söt, men jag har inget namn. Kan du hjälpa mig att få ett namn? Skicka ditt namnförslag till vises@ protonmail.com, skriv också vad du heter och var du bor. Bästa förslag vinner ett apfint pris! Hälsningar: Apan 28

DHB DIALOG l NR 4 2016


61 Örebro 019122146*

120 ord från det svenska teckenspråket

m teckentörning hos

Lätta tecken

rbete mellan ckholm och och språk-

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

ecken från se olika , dryck, as ett antal tecken” a och lätta nspråk övföreningen

Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår. Pris: 50 kr + frakt

Därför går jag inte till skolan Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt

Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet. Pris: 30 kr + frakt

Vi är en grupp fast två ändå

– möjligheter i vardagen

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Gratis DVD med tillhörande Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt

En undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktionshinder och deras familjer upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Bok samt ljudbok i DAISY-format om elever med språkstörning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

Ett livsperspektiv 1

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv

broschyr beställs via http:// www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning i kombination med flerspråkighet Även denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och andra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll. Denna informationsskrift finns även på arabiska. Pris: 30 kr + frakt

Döv med utvecklingsstörning – Möjligheter i ett livsperspektiv Gratis skrift som kortfattat och lättillgängligt informerar och belyser situationen för individer med hörselnedsättning/dövhet i kombination med utvecklingsstörning. Skriften riktar sig i första hand till personer som inte tidigare kommit i kontakt med målgruppen i fråga.

29


EIJE:S BIL AB

VI STÖDJER

HB:s VERKSAMHET DHB:s Edgrensgatan 9, 662 27 Åmål

Hörservice Pontus Egerö AB

VERKSAMHET kents Misa AB Ab KENTS bilplåt plåt- och lackskador BILPLÅT AB

tik

www.hörservice.se • 08-777 29 50

www.misa.se

SGHK aukt. för chrysler och Jeep

www.sghk.org • 070-221 22 99

Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

Teckenbro AB

www.teckenbro.com, info@teckenbro.com Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

plåt- och lackskador aukt. för chrysler och Jeep Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

son bl a

Bo Carlssons minnesgåvofond

äning

Inom Riksförbundet DHB finns en gåvofond - Bo Carlssons minnesgåvofond. Fondens medel ska användas för att främja barn och ungdomar som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Bo Carlsson satte alltid DHB i första rummet och såg till att alla kände sig delaktiga i DHB:s arbete. Han ville att alla målgrupper skulle känna sig hemma och han var mer insatt i gruppernas behov än någon annan. Det fanns inga oviktiga frågor för Bo och han hade en alldeles särskild förmåga att visa på betydelsen av samarbete med andra organisationer. Vill du skänka pengar till fonden sätter du in en summa på DHB:s postgiro 37 04 84-8 eller bankgiro 485-8999, och märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”. Har du frågor om fonden får du gärna ringa eller maila DHB:s kansli, R FÖR ELEVER MED HÖRSELNEDSÄTTNING 019-17 08 30 eller kansliet@dhb.se

telia.com

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

ANSLAGS TAVLAN

skaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska mmunal hörselpedagog. Det visar en studie av hörteknik pedagogiska skolmyndigheten och Hörselhabiliteringen på a studiesituationen för elever med hörselnedsättning.

. Hörtekas behov dkvalitén. ljudmiljö, Special-

p om hur höver anrarna det

Håll dig uppdaterad

– Hörselpedagogen är en mycket viktig person när det gäller att vårt medlemsregister. som från distrik förmedla till lärare ochsåväl arbetslag konsekvenserna avtsföreningarna skickas ut per e-post via bundet riksförom från informationen Mycket avkunskap i medlemsregistret är giltig. Det kan du göra på ”Min sida” på en hörselnedsättning hur man för attnune-postadresse attarbeta llerakan att kontro alla medlemmaroch ber därför Vi elevs derlätta www.dh delaktighet och skolarbete, säger.se så hjälper vi dig. ta kansliet@dhb kan också kontak edlem. Dui undervisning http:// elevensb.se/m Håkan Bergkvist. k.com/dhbriks. Där lägger vi upp information om alla våra aktiviteter. /www.faceboo gilla vår facebo in och Studien omfattar situationen för 85oksida eleverhttps:/ i Stockholms län, men Ps. Gå gärna Håkan Bergkvist bedömer att elever med hörselnedsättning i andra delar av landet upplever samma slags problem i skolan. FoU-rapporten ”Vad var det du inte hörde – Hörteknik och dess användning i skolan” finns på www.spsm.se. 30

dhb dialog nr 1 2015 ❘ 31

DHB DIALOG l NR 4 2016


PLATSANNONS

DHB SÖKER barnledare och ansvarig barnledare till familjelägret 2017 Vi söker nu flera barnledare, både tjejer och killar, till DHB:s familjeläger den 4-10 juli på Ädelfors folkhögskola utanför Vetlanda. Vi söker även en ansvarig banledare till familjelägret. Du ska vara drog-, rök- och alkoholfri då vi har nolltolerans på våra sommarläger. Kvalifikationer: ❚ Du har gått minst treårigt gymnasium ❚ Du är minst 18 år gammal. ❚ Du är lojal, arbetsam och lätt att samarbeta med. Meriterande: ❚ Du har gått barn- och fritidsprogrammet. ❚ Du är teckenspråkskunnig. ❚ Du är döv, hörselskadad eller har en språkstörning. Ansvarig barnledare För tjänsten som ansvarig barnledare gäller dessutom: ❚ Du ska vara ordningsam, bra på att leda och samordna. ❚ Du ska vara lyhörd och en lagspelare. Tidigare erfarenhet av ledningsuppgifter är meriterande. Om du blir antagen kommer vi att efterfråga ett utdrag ur belastningsregistret. Lön enligt avtal. Från och med den 10 januari börjar vi ta emot ansökningar. Skicka din ansökan med CV och personligt brev till lager@ dhb.se senast den 31 januari 2017. Ange vilken tjänst du söker. Frågor besvaras via lager@dhb.se

God Jul och Gott Nytt År

ÖNSKAS ALLA VÅRA LÄSARE

DHBdialog

VILL DU RA I TIDNINGEN? ANNONSE ng 0660-29 99

ri KONTAKTA en@agrenshuset.se eller an n aa p a. jonn

61


POSTTIDNING B

Returadress: DHB Dialog Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

DHB Dialog Nr 4-2016  

DHB Dialog är Riksförbundet DHB:s medlemstidning som utkommer fyra gånger om året.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you