Page 1

NR 3

❘ 2 016 ❘ Å R G Å N G 4 3

DHB Bdialog

Vad betydde det läkaren precis berättat? DHB:s FAMILJELÄGER Växte som medmänniskor på GÅLÖBERGET DHB FLEX synar utbudet av daglig verksamhet


TECKENSPRÅKSDÖVBLINDTOLK UTBILDNING

TYCKER DU OM att arbeta med människor och är språkintresserad? Då är detta en yrkesutbildning för dig! Som teckenspråks- och dövblindtolk tolkar du till döva som har teckenspråk som sitt första språk och till personer med dövblindhet. Utbildningen anordnas i samarbete med Myndigheten för yrkeshögskolan. VI ERBJUDER en eftergymnasial tolkutbildning med möjlighet till flexibel ingång, beroende på vilka förkunskaper i teckenspråk och yrkeserfarenheter du har.

Teckenspråks/dövblindtolkutbildning

FÖR MER INFORMATION gå in på vår hemsida www.onne.se

Tycker  du  om  att  arbeta  med  människor  och  är  språkintresserad?  Då  är  detta  en  yrkesutbildning  för   dig!  Som  teckenspråks-­‐  och  dövblindtolk  tolkar  du  till  döva  som  har  teckenspråk  som  sitt  första  språk   och  till  personer  med  dövblindhet.  Utbildningen  anordnas  i  samarbete  med  Myndigheten  för   yrkeshögskolan.   Vi  erbjuder  en  eftergymnasial  tolkutbildning  med  möjlighet  till  flexibel  ingång,  beroende  på  vilka   förkunskaper  i  teckenspråk  och  yrkeserfarenheter  du  har.   För  mer  information  gå  in  på  vår  hemsida  www.onne.se    


Teckenspråkets betydelse Inom DHB finns en gemensam, sammankopplande länk. Det är teckenspråket. Detta nummer av DHB Dialog kommer att handla en del om just teckenspråk. Med detta vill jag passa på att påminna om en ”favorit i repris”; DHB anordnar åter endagskonferensen Teckenspråk i fokus. Den här gången styr vi kosan mot Göteborg den 21 oktober. Passa på och anmäl er via DHB:s hemsida och få möjligheten att ta del av föreläsningar om varför vi och våra barn behöver detta språk. Jag vill berätta om när jag upptäckte detta språk och vad det har betytt för mig och min familj. Jag kan villigt erkänna, att innan mina barn föddes, så hade jag inte en susning om vad detta var för språk. Jo, att döva personer använde det, det visste jag. Men att språket skulle visa sig ge mig, som född ensidigt hörande, en så emotionell upplevelse av vad som tidigare saknats i kommunikationen kunde jag inte ens ana. Möjligheten att lära mig teckenspråk gavs först när mina hörselskadade barn kom till världen. Att jag tidigare inte fått möjlighet till detta beror på en kultur inom läkarkåren där man alltid sagt att med ett öra hör man tillräckligt bra ändå. Riktigt så enkelt är det inte, det kan jag skriva under på. Vår äldsta son föddes med samma hörselskada som mig, ensidig atresi, avsaknad av hörselgång. Då, för tio år sedan, erbjöds ingen TUFF-utbildning. När sedan vår andra son kom till världen för sju år sedan, med partiell hörselnedsättning på båda öronen, då kom ett erbjudande från hörselvården att gå en tvåveckors introduktionskurs i

teckenspråk. Jag och min fru gick dit och förvånades av att läraren visade sig vara döv. Hur ska detta gå till, tänkte vi. Men så såg vi en tolk och andades ut, tills tolken lämnade efter första lektionen! Men, det visade sig fungera hur bra som helst. Läraren var helt fantastiskt, vilket är en bidragande till orsak till att jag och min fru nu förbrukat våra 240 TUFF-timmar. Alla lärare vi haft har varit lika fantastiska. Dessutom kände jag att det här med teckenspråk var ett kommunikationssätt som fattats mig tidigare. Detta inspirerade mig till att vilja lära mig mer, vilket jag också har gjort. Men att 240 timmar, utdraget på sju år, skulle ha gett oss ett fullvärdigt språk. Nej. Det är inte tillräckligt, inte alls. Det behövs betydligt mer eftersom detta språk, som vi ser som ett fenomenalt kommunikationsverktyg till våra barn med hörselnedsättning, är just ett språk. Det måste användas. Grammatiken och den visuella delen av språket bör man fördjupa sig i för att förstå språket till fullo. Där känns 240 timmar, även om de har hög kvalité, alldeles för begränsat.

LEDARE FREDRIK ZETTERBERG vice förbundsordförande Man ska vara fri att, som förälder till barn som behöver ett kompletterade sätt att kommunicera med förutom tal, få lära sig så

mycket man vill. 240 timmar är en klar begränsning. Den begränsningen kommer vi i DHB att kämpa för att få bort.! ■

DHB Bdialog TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

Redaktör Mats Lindblom Ansvarig utgivare Fredrik Zetterberg Adress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa Jonna Paananen, tel 0660-29 99 61, jonna.paananen@agrenshuset.se Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 4 2016, 4 november. Tidningen finns ute vecka 48. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag Utsikt på DHB Östras familjeläger på Vässarö. Foto: DHB Östra.

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

3


”JA, JAG LÄNGTAR REDAN TILL NÄSTA ÅR” DHB:S FAMILJELÄGER 2016 text TARJA LAURONEN foto JESSICA ROSELL och HELÉNE RITHEIM

DHB anordnade årets familje­läger den 11-17 juli på Ånnaboda Storstenshöjden, strax utanför Örebro. Totalt deltog ett 90-tal personer inklusive teckenspråkstolkar, ledare, lärare och barnledare. En ovärderlig vecka i vacker miljö tillsammans med andra familjer. – Alla familjer borde delta minst en gång på ett DHB-läger! Man lär sig så mycket, och tänk vad roligt det är att få träffa andra familjer. Vi kommer söka nästa år igen, sade en förälder om årets familjeläger. Under lägerveckan fick föräldrarna gå en teckenspråkskurs och anlitade föreläsare beskrev bl.a. vikten av kommunikation och den betydelse teckenspråket har i sammanhanget. Och medan föräldrarna vässade sina språkkunskaper togs barnen om hand av våra duktiga barnledare 4

som ordnade skattjakt, tipspromenad, vattenlekar, bad, klättring, bakning, femkamp, fotboll, utomhuslekar, brännboll, exkur-

sioner i naturen och en hel del lek och bus. DHB anordnade även en gemensam utflyktsdag – en heldag

i Örebro – med guidad visning av Örebro Slott och Wadköping, och allt skedde på svenskt teckenspråk. Vi hade med oss underbara teckenspråkstolkar som översatte allt till svenska, och som översatte till de föräldrar och barn som inte kan teckenspråket fullt ut. Här träffade familjerna bland annat kungar, drottningar och fångar på Örebro Slott, och fick en historia om när man byggde slottet. Efter den gemensamma lunchen blev det skattjakt i Wadköping, där uppdraget var att få ihop så många spikar som möjligt, för att sedan kunna idka byteshandel – spikar mot godis. Hela utflyktsdagen var mycket uppskattad av både barn och föräldrar. Sista kvällen på lägret träffade man Storstensjätten och en massa troll ute i skogen och det grillades korv vid utkiksplatsen. Föräldrarna umgicks och småpratade med varandra och barnen lekte runt i skogen kring utkiksplatsen. Att få prata med varandra är så otroligt viktigt och på DHB:s läger ges alltid utrymme för föräldrar att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Minst lika viktigt är det att som barn få träffa andra med liknande funktionsnedsättning som man kan identifiera sig med. Eller att som syskon få träffa andra syskon som har en bror eller syster med speciella behov. Ofta glöms syskonen bort i sammanhanget och därför är det viktigt med läger för hela familjen. DHB vill tacka alla bidragsgivare och sponsorer för allt som ni har haft möjlighet att bidra med, stort som smått. Utan er hade vi inte kunnat genomföra vårt familjeläger! ■ DHB DIALOG l NR 3 2016


Vårt första läger med DHB text HELENA GOUDE, förälder

Vi föräldrar hade ett par dagar med matnyttig teckenspråksutbildning och några dagar med intressanta föreläsningar samtidigt som vi hört barnens glada skratt och lek utanför fönstret. Engagerade ledare har ordnat roliga kvällsaktiviteter för alla deltagare. En heldagsutflykt ingick med besök på Örebro slott där historia dramatiserades på ett intressant och barnvänligt sätt. Utflyktsdagen fortsatte efter lunch i samma anda i vackra Wadköping där historia dramatiserades och där barnen också fick vara delaktiga i teatern genom att lösa olika uppdrag på de olika stationerna. Veckan avslutades med en mysig grillkväll fylld av glädje, skratt, bus och knott. Efter sju långa, intensiva och roliga dagar vänder familjerna åter hemåt till vardagen. Vem ska nu ”mata” oss med teckenspråk, kunskap inom hörsel och språkstörning, leka med våra barn och servera oss alla måltider dygnet runt? Ett läger långt över vår förväntan. Ja, jag längtar redan till nästa år. ■

Att jobba på DHB:s familjeläger...

text JESSICA ROSELL, barnledaransvarig

… är så galet kul! Helt slut i huvudet går vi mot den sista dagen på lägret. Gissar på att man kommer ha lagom mycket träningsvärk i nästa vecka, för det brukar man ha efter allt fotbollsspelande, badande, springande och lekande. En hel vecka fylld med massor av aktiviteter tar ut sin rätt! Men veckan är inte bara fylld med lekar och aktiviteter. Under veckan är det tyvärr en del tårar och frustration. Barnen vi träffar har

en funktionsnedsättning likt de flesta av våra barnledare. Barnen stöter på samma hinder i skolan, på rasterna, med hörapparater, med resurser i skolan, med folks blickar och folks frågor likt

de våra barnledare har fått stå ut med under sina uppväxter och en del fortfarande i vuxen ålder. En viktig del under veckan är att få möta förebilder, få känna att man inte är ensam och få tips på hur man möter och tar sig igenom samhällets hinder. För det är samhället som sätter hindren, inte barnen och människorna med funktionsproblematik. Alla barnledarna har inte funktionsnedsättningar för det har inte heller alla våra lägerbarn. Jag pratar om syskonen; även för dem är det viktigt att få träffa andra som har upplevt samma sak eller som kan förstå och förklara, stötta och känna med dem.

Men så fort man kommer till matsalen så dämpas oron, antingen av handen som tar din, av barnet som springer fram till dig för att ge dig en kram eller av rösten som ropar ditt namn, ansiktet och leendet du möter och av handen som vinkar för fullt för att säga hej. Då fylls man av värme och känslan att man gör något bra, något kul, något värdefullt, något man vill göra igen och igen och igen! Jag längtar redan till nästa års läger! ■

När veckan är över, när vi sitter i bilarna hem och vardagen fortsätter är vi alla rikare. Rikare på kunskap, erfarenhet och framför allt värme. Att en regnig dag vakna i en okänd säng på en konferensanläggning, trött och med lite huvudbry över hur dagen ska fungera, hur man ska få med alla i lek och skratt, kan vara tungt.

5


Multimodal Multilingual Outcomes in Deaf and Hard-of-Hearing Children text och foto SONIA STRÖMBERG

Under våren fick DHB en inbjudan till en internationell forskningskonferens med workshops på Stockholms universitet den 13-15 juni. DHB deltog genom Liz Adams Lyngbäck och undertecknad. Måndag morgon den 13 juni åkte jag med stor nyfikenhet och spänning till Stockholm och Stockholms universitet. Väl framme mötte jag många gamla vänner och bekanta och många för mig nya kontakter. Konferensen hade samlat över hundra deltagare från flera länder – forskare, studenter och representanter för många olika organisationer och myndigheter. Vi från DHB hälsades extra mycket välkomna för att vi representerade en föräldraorganisation. De menade att föräldrarna är viktiga för en fortsatt forskning inom området. Vid inledningen av konferensen höll Hanna Sejlitz från SDR ett kort anförande och tackade för inbjudan. Därefter

fick Liz Adams Lyngbäck möjlighet att som representant för DHB också framföra vår uppskattning av att vi fick delta i dessa intressanta forskningsdagar. Så vad skulle då dessa dagar handla om? Effekter av flera uttrycksformer och flerspråkig kommunikation hos döva eller

hörselnedsatta barn (fri översättning från engelska). Jag ska försöka redogöra lite kortfattat för vad konferensen handlade om. För arrangemanget ansvarade representanter från lingvistiska institutionen vid Stockholms universitet, bl.a. Krister Schönström och Ingela Holmström och någ-

ra forskare från USA bl.a. Peter Hauser från Rochester Institute of Technology. Föreläsningarna var på Amerikanskt och Svenskt teckenspråk, engelska, Amerikansk engelska, internationellt teckenspråk mm. Min egen multilingualitet sattes på prov och många forskningstermer och

Liz Adams Lyngbäck tackade för inbjudan.

6

DHB DIALOG l NR 3 2016


medicinska termer bokstaverades med handalfabetet och då hade jag svårt att hänga med! Forskarna som föreläste kom från flera länder och universitet. USA hade flera universitet representerade. I Sverige var det Stockholms universitet och Linköpings universitet. Så var det också forskare från Tyskland och England

De tidiga månaderna och åren är kritiska för utvecklandet av språk. Idag pratar man om språkdeprivation, som kan komma av att man har fått ett begränsat språk och en försenad språkutveckling i unga år. Personen kan i vuxen

Hur lär vi hörande föräldrar teckenspråk på bästa sätt så att de använder teckenspråk? Låt familjerna träffa vuxna döva. Barnen interagerar med de döva vuxna. Hörande har svårt att nå upp till de dövas nivå, men de kan gå i teckenspråksundervisning med döva lärare. Det finns inga typiska hörande föräldrar. Naturliga variationer finns självklart mellan alla föräldrar och det gäller ju självklart även döva föräldrar. I en familj, ett samhälle, en kultur, där behöver barnet tvåspråkighet! Det behöver få tillgång till teckenspråk, skrivet språk och talat språk för att få en god utveckling. Hur kan dessa möjligheter komplettera varandra? Det viktigaste är att barnet finns i en miljö där det kan interagera! Själv tänker jag på barnen med dövhet eller hörselnedsättning i kombination med andra funktionsvariationer. All forskning idag koncentrerar sig på den

På lördagskvällen visades teckenspråkstolka med folkhögskolans operalinje. Foto: Anneli

också är det en vuxen som går dagskvällen vi besöka runt med enfick mikrofon tilldelar det av Stockholms stadshus barn som ska säga något.där Menvi informerades om verksamheten blir det för mycket ljud stängs där. Tisdagskvällen av utrustningen av. Detfylldes kan vara en trevlig båtutfl ykt med midbra för att skapa arbetsro, men dag och samvaro. till samtidigt stänger Båten det utegick barDrottningholm och tillbaka igen. net med CI från småprat och Onsdag kväll att blev detnär en läramotmöjligheter höra tagning med ett glas med tilltugg ren instruerar andra barn. och tack och farväl. Föräldrar vill ge barnen Tack för några dagar möjligheter att intensiva välja mellan med ett rikligt innehåll att fundesvenskt teckenspråk och talad ra över! ■men när utrustningen svenska, stängs av vänder sig barnet till sin resursperson och då använ-

en helt a Hon m handling Technolog cipation – av olika rande för att öka d de rent a delaktigh – Tek problem Min avh nytt om många ta som jag

Barnets första tecken de första åren Boken vänder sig till föräldrar som har ett barn med hörselnedsättning eller dövhet och till deras anhöriga. Den vänder sig också till dig som vill veta lite mer om svenskt teckenspråk. Boken innehåller cirka 2000 tecken med små berättelser. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/868

Cyk

Nu har Leffe börjat skolan Del 2 är en fortsättning på ”Barnets första tecken de första åren”. Boken innehåller cirka 350 tecken med små berättelser, samt berättelsen om ”Mina egna erfarenheter som elev med hörselnedsättning i den vanliga grundskolan”. Den kan beställas på: http://www.litenupplaga.se/1280

FINNS ÄVEN I BOKHANDELN

matfrisk. Idén med boken matfrisk, mat som kan förebygga cancer är att visa hur vi kan äta mycket gott och samtidigt minska risken för flera vanliga cancersjukdomar. På ett personligt sätt hoppas vi väcka nyfikenhet utan att skrämmas, genom att på ett enkelt sätt förklara sammanhang, sprida kunskap och bjuda på rätter som är lättlagade. Tillsammans har vi över 50 års erfarenhet av cancer­ behandling och samtal med patienter och deras anhöriga. Den erfarenheten och kunskapen vill vi dela med oss.

Idén med boken matfrisk, mat som kan förebygga cancer är att visa hur vi kan äta mycket gott och samtidigt minska risken för flera vanliga cancersjukdomar. På ett personligt sätt hoppas vi väcka nyfikenhet utan att skrämmas, genom att på ett enkelt sätt förklara sammanhang, sprida kunskap och bjuda på rätter som är lättlagade. Vi hoppas också på att öka förståelsen för att cancer inte är en sjukdom utan en mängd olika. Det gäller därför att vara kritisk när någon vill marknadsföra läkemedel, hälsokost och mirakelkurer mot cancer i allmänhet. Använd istället pengarna till god och omväxlande mat och var kritisk till olika dyra piller som lovar mer än vad som verkar rimligt. Tillsammans har vi över 50 års erfarenhet av cancerbehandling och samtal med patienter och deras anhöriga. Den erfarenheten och kunskapen vill vi dela med oss. Lars Beckman och Lars Franzén

Boken har tiLLkommit med stöd av BaLticgruppen som sedan tidigare stöttar cancerForskningen i norrLand. en deL av Bokens FörsäLjning kommer också att tiLLFaLLa cancerForskningen.

matfrisk. mat som kan förebygga cancer andersson beckman franzén

Dagarna var indelade i fem sessioner. Den första handlade om talat språk, nästa om teckenspråk, hörsel och syn var nummer tre, uppmärksamhet och verkställande funktioner handlade den fjärde om, och slutligen blev det några forskarpresentationer om läsning och inlärning. En forskare har gjort en studie om bokstavering med handalfabetet. En annan har tittat på hur barnen har påverkat framväxandet av ett nationellt teckenspråk i Nicaragua. En tredje har studerat döva barns läsning. Föreläsningarna innehöll också medicinska rön om bl.a. CI-operationer. Idag opereras ungefär 95 procent av alla döva barn med CI och cirka en tredjedel av dem som får CI föds med en progressiv hörselskada. Forskningsresultat visar att tidigt implantat ökar talat språk, men det är stor variation inom gruppen när det gäller utvecklingen av talat språk. Forskare vid Stockholms universitet vill göra en studie på första generationen CI-bärare, de som är vuxna idag. Många hörande föräldrar vill att deras barn ska använda talat språk. Men det handlar också om vilken miljö barnet finns i och vilken handledning föräldrarna får från professionen. Det är svåra beslut för föräldrar om vad som är bäst för deras barn! ”Vilken förälder är stark nog att gå emot sin professionella rådgivare?”, frågade en deltagare.

ålder känna sig utanför, vara dåligt integrerad och inte känna sig delaktig i samhället och därigenom må psykiskt dåligt. En longitudinell studie inom detta område är på gång i USA. En annan forskare har studerat hjärnans funktion associerad med speciella typer av inlärning. Man studerar hur olika delar av hjärnan påverkar varandra och hur det i sin tur påverkar den emotionella kompetensen (EQ). Ett annat begrepp man talar om är ADI (audio visuell integration). Man förstår tal bättre tillsammans med gester! Peter Hauser menar att vi måste lära barnen att använda sina ögon för att de ska lära sig bättre. Speciellt de med hörande föräldrar även om de tecknar. Detta kan jämföras med talträning. Vi kan aldrig veta exakt vilka barn som behöver teckenspråk! Två språk är alltid bättre än ett! Barnet behöver det bästa av allt! Det finns inget antingen eller utan både och för att kunna bli bilingual (tvåspråkig). Börja teckna nu – det är ingen fara!

om sin doktorsavhandling i pedagogik, med särskilt fokus på barn med cochleaimplantat (CI) i den vanliga skolan. Det är en avhandling som beskriver grupp barn som inte har några hur barnens vardag ser ut i skofunktionsnedsättningar utöver lan när de går tillsammans med dövheten eller hörselnedsätthörande elever. ningen. Jag förstår att det är — Jag har undersökt hur en nödvändighet för att kunna hörselnedsättningen påverkar erhålla resultat. barnensgeneraliserbara relationer, kommuniMen jag hoppas att man kation, identitet och derasframvargent kani skolgången lyfta fram dessa dagsliv med barn hömed multifunktionsvariationer rande kamrater. Jag är förvånad och sätta deras över också att teknologin får tabehov så stori fokus! plats, det gör att formerna för Konferensdagarna fylldes ockumgänget i klassrummet och så med kvällsaktiviteter. därmed vilken identitet Månbarnen med cochleaimplantat får påverkas i hög grad.

matfrisk. mat som kan FöreBYgga cancer

kock fredric andersson överläkare lars beckman professor lars franzén

Boken har tillkommit med stöd av Balticgruppen som sedan tidigare stöttar cancerforskningen i Norrland. En del av bokens försäljning kommer också att tillfalla cancerforskningen.

280:inkl. porto

Lars Beckman och Lars Franzén Recepten är skapade av TV-kocken Fredric Andersson tillsammans med läkarna.

För att beställa boken ring 0660-29 99 51 eller maila pren@agrenshuset.se (Du kan även betala in direkt på bg 5358-8240, glöm ej att ange matfrisk och ditt namn och adress.)

7


FÖRSLAG TILL HELHETSLÖSNING

för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning text MATS LINDBLOM, utifrån utbildningsdepartementets pressmeddelande foto KRISTIAN POHL/Regeringskansliet

Den 30 juni överlämnades betänkandet ”Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar” (SOU 2016:46) till utbildningsminister Gustav Fridolin. Utredningen föreslår en helhetslösning av hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras och hur insatserna till dessa grupper ska samordnas mellan staten, kommunerna och landstingen.

– Förslaget syftar till att garantera rätten till utbildning och öka måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning, liksom deras möjlighet att välja skola, säger den särskilda utredaren och nationella samordnaren Jan Sydhoff. Utredningen konstaterar att dessa elever har en svår skolsituation och når målen i lägre utsträckning än genomsnittet. Grav språkstörning är en för många okänd funktionsnedsättning. Utredningen föreslår en definition av begreppet och bedömer gruppens storlek till 10 000 elever i grund- och gymnasieskolan, cirka 0,7 procent av det totala elevantalet. Utredningen konstaterar också att det finns stora skillnader mellan olika skolor i landet, dels i hur stödet för eleverna organiseras, dels i vilken utsträckning skolorna har tillgång till personal med specifik kompetens kring dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning och lärarnas möjlighet till kompetensutveckling. För varje elev som misslyckas i skolan och inte tar sig in på arbetsmarkanden fullt ut medför 8

det höga kostnader på lång sikt för samhället. Mot denna bakgrund lämnar utredningen förslag om en helhetslösning där skolans likvärdighet och kompensatoriska roll stärks genom bland annat statligt stöd riktat till hela målgruppen elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning. – Det är en viktig utredning för den belyser de brister som finns i dagens undervisning, och de risker som finns med att elever med vissa funktionsnedsättningar inte har en likvärdig tillgång till utbildning av god kvalitet. Vi är angelägna om att fortsätta den dialog utredaren har haft med företrädare för de elever och verksamheter som berörs. Därför kommer vi att bjuda in dem till ett samtal om utredningens förslag, som en del i den politiska processen, säger Helene Öberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet. Som ett svar på osäkerheten kring hur stödet till eleverna får organiseras föreslår utredningen en reglering i skollagen som ger skolhuvudmän rätt att utforma särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer.

SAK-miljöer ska kunna inrättas på både grundskole- och gymnasienivå. Eftersom gymnasieskolans breda utbud gör det svårt för kommuner att erbjuda SAK-miljöer inom alla program och inriktningar föreslår utredningen att Örebro kommun får i uppdrag att anordna utbildning inom alla gymnasieprogram vid riksgymnasiet för elever med grav språkstörning, RgS. Regionala nav Utredningen förslår också att statens, kommunernas och landstingens insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning samordnas från nationell nivå ända in i klassrummen genom så kallade regionala nav. Regionala samordnare med tillgång till specifik kompetens kring dessa funktionsnedsättningar leder arbetet. De regionala samordnarna ska verka för att regionerna utifrån elevgruppens behov erbjuder flera typer av undervisning med hög kvalitet, allt ifrån stöd och anpassning i reguljär klass till etablering av lokala eller regionala SAK-miljöer. En av nycklarna till skolfram-

gång är språket, vilket gör rätten till undervisning i teckenspråk central för alla elever som behöver det. Utredningen föreslår att skollagen ändras så att undervisning i teckenspråk erbjuds på samma villkor som undervisning i nationella minoritetsspråk och att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska kunna tillhandahålla fjärrundervisning när kommuner inte lyckas rekrytera egna teckenspråkslärare. Utöver detta innehåller utredningens helhetslösning bland annat följande förslag: ❚ En årlig avsättning av riktade medel för skolhuvudmännens insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning, i reguljär klass såväl som i SAK-miljöer. ❚ Ett förtydligande av SPSM:s roll att aktivt verka för att alla elever med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. ❚ En stärkt ställning för teckenspråket inom specialskolan, dels genom att målgruppens behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö DHB DIALOG l NR 3 2016


Gustav Fridolin tog emot utredningens betänkande den 30 juni.

lyfts in i skollagen och förtydligas, dels genom en koncentration av verksamheten för att kunna garantera livaktiga teckenspråkiga miljöer. Skollagens målgruppsdefinition för specialskolan har av såväl myndigheter som intresseorganisationer uppfattats som problematisk. Utredningen lämnar därför även förslag om en tydligare målgruppsdefinition för specialskolan som innebär att den ska ta emot elever med behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö, elever med dövblindhet och elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning som leder till behov av omfattande anpassning. Det innebär att de 10 000 eleverna med grav språkstörning får sin rätt till utbildning tillgodosedd genom ett stärkt stöd i reguljär klass, i SAK-miljöer och på RgS. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Riksförbundet DHB:s styrelse behandlar betänkandet och kommer att lämna ett remissvar till utbildningsdepartementet. ■

9


INTRESSEPOLITIK

DHB BEVAKAR VÅRA BARNS OCH UNGDOMARS RÄTTIGHETER text MATS LINDBLOM

Riksförbundet DHB svarar varje år på flera remisser i utredningar som berör våra målgrupper. I många utredningar är DHB remissinstans och förväntas lämna synpunkter på utredningen, men förbundet bevakar även politiken och lämnar remissvar i fall där vi inte är remissinstans. Bara i år har DHB gjort ett tiotal skrivelser och remissvar, till bland annat utbildningsdepartementet, socialdepartementet och kulturdepartementet.

DE HÄR REMISSYTTRANDENA HAR DHB GJORT I ÅR: Yttrande över utredningen Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82), till utbildningsdepartementet ”Samtidigt som vi är positiva till att även friskolorna ska omfattas av offentlighetsprincipen vill vi ta upp problematiken kring vilken typ av noteringar som förs in i handlingarna. Om handlingar med känslig information om en enskild elev även kan bli offentliga handlingar kan det drabba en enskild elev hårt.” Remissyttrande över Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81), till utbildningsdepartementet ”Förslaget bör utformas så att det otvetydigt framgår att det ska ske en samverkan mellan förskoleklass och grundskola. Barn som är döva, hörselskadade eller som har en språkstörning har ofta ett mer omfattande och delvis även anpassat stödbehov än många andra barn i förskolan. Det är dessutom vår erfarenhet att ytterligare funktionsnedsättningar är vanligt förekommande, speciellt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket medför att kraven på anpassat stöd blir än större. Därför är frågan om övergångar mellan olika former inom skolan särskilt viktig för dem och deras vårdnadshavare.” 10

Remissyttrande över Välja yrke (SOU 2015:97), till utbildningsdepartementet ”I lagstiftningen står att utbildningen ska präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring, utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningssamordnare samt bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. Detta bör även omfatta personer som är döva, har en hörselskada eller har en språkstörning och deras möjligheter att studera vidare till en yrkesexamen.” Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58), till socialdepartementet ”Även om förslaget är att omvårdnadsbidraget ska vara tidsbegränsat eftersom barn utvecklas och deras behov kan förändras över tid, vill Riksförbundet DHB betona att barn som är döva, har en hörselskada eller en språkstörning har en medfödd funktionsnedsättning som inte försvinner över tid, utan i många fall innebär ökade svårigheter när barnen blir äldre.” Yttrande avseende delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på moders-

mål (SOU2016:12), till utbildningsdepartementet ”Riksförbundet DHB instämmer i vikten av att elever får möjlighet att utveckla sina kunskaper i såväl modersmål som svenska. Vi vill samtidigt betona att detta inte enbart gäller för talade språk utan även för visuella, tecknade språk som exempelvis svenskt teckenspråk.” Yttrande över Ny museipolitik (2015:89), till kulturdepartementet ”Det är mycket positivt att utredningen uppmärksammar diskrimineringslagen, men samtidigt vill vi betona att tillgänglighet för våra målgrupper framför allt handlar om tillgänglighet till information och kommunikation och vi saknar en diskussion av det språkliga och kommunikativa perspektivet på tillgänglighet.” Remiss av allmänna råd med kommentar om utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus, till Skolverket ”För en god undervisningssituation är det nödvändigt att de pedagoger som har ansvaret för eleverna under sjukhusvistelsen har kunskap om funktionsnedsättningar och kompetens om olika konsekvenser av dessa. Skolan har ett kompensatoriskt ansvar för att så långt som möj-

ligt motverka de konsekvenser som en språkstörning eller hörselnedsättning innebär för den enskilde eleven och det får inte förloras under sjukhusvistelsen.” Yttrande över Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7), till socialdepartementet ”Riksförbundet DHB finner det anmärkningsvärt att Socialdepartementet har lagt två års tid och rimligen en ansenlig mängd resurser på att presentera ett lagförslag som i grunden inte kommer tillrätta med de problem som finns inom tolktjänstområdet.” Yttrande över Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5), till socialdepartementet ”Riksförbundet DHB anser att benämningen av den föreslagna ersättningen, hel sjukersättning, ger en felaktig koppling till sjukdom. Begreppet hel sjukersättning bör ersättas med en mer adekvat term. Det handlar om personer med funktionsnedsättning, men de är inte varaktigt sjuka.” ■

DHB DIALOG l NR 3 2016


NU FORTSÄTTER PROJEKTET

”...när vi lyser för varandra...” text ELLEN SPENS foto CHARLOTTE ELM RAVN

I början av sommaren beviljades projektet ”...när vi lyser för varandra...” fortsatt finansiering från Allmänna arvsfonden. Detta innebär att ett samarbete med DHB Södras medlemmar kan genomföras. Under våren 2017 kommer flera workshops att arrangeras för barn, unga och föräldrar inom DHB. Alla är välkomna att delta! Under dessa workshops kommer vi att undersöka teckenspråkets form och uttryck i möte med olika material. Dessa undersökningar och de berättelser som uppstår kommer sedan att bli grunden till en utställning som presenteras för grundskole-

elever, deras pedagoger samt en bredare allmänhet under hösten 2017. Som en del av projektets fortsättning kommer projektet även att samarbeta med Uroxens förskola i Lund. Projektet ”…när vi lyser för varandra…” syftar till att: ❚ Synliggöra och skapa nyfikenhet för svenskt teckenspråk. ❚ Öka teckenspråkiga barn och ungas deltagande i kulturlivet.

❚ Utveckla nya former för samarbeten mellan förskola/skola och det professionella kulturlivet. Projektet drivs av scenkonstgruppen Kollaborativet och är uppbyggt kring nära samarbetsprocesser med teckenspråkiga barn och unga samt pedagoger och föräldrar. Både döva och hörande är verksamma i projektgruppen. Huvudfinansiär för projektet är Allmänna arvsfonden. ■

VILL DU VETA MER? Kontakta Ellen Spens i DHB Södras styrelse: kontakt@kollaborativet.se eller 0708-68 98 16 LÄS MER PÅ LÄNKARNA www.kollaborativet.se under fliken blogg och projekt www.facebook.com/kollaborativet www.arvsfonden.se/projekt/ nar-vi-lyser-for-varandra

11


GÅLÖLÄGRET KONFIRMATIONSLÄGER FÖR UNGDOMAR MED ELLER UTAN FUNKTIONSNEDSÄTTNING text ANNA GABRIELSSON foto HÖGALIDS FÖRSAMLING

Under en stor vit tältduk pratar prästen Gunilla Lindén om att alla har rätt att vara den man är. Hon berättar med stödtecken om berättelser ur bibeln om att alla är lika mycket värda. Till sin hjälp har hon teckenspråkstolk som också tolkar alla sånger. Det är fullt i tältet och många sitter i gräset. När Gunilla ställer frågor om berättelsen är det flera som vill svara både med tal och tecken. När gudstjänsten är över hjälper alla till att ställa undan stolar och altare.

Under tre juliveckor deltar 16 ungdomar i ett konfirmationsläger på Vängården Follökna som ligger strax utanför Malmköping. Den stora, ljusgula herrgården från 1840-talet ligger vackert alldeles intill sjön Nedingen och vid strandkanten ligger ett antal kanoter uppdragna. När vi sitter under tältduken och lyssnar på Gunilla ser vi över gräsmattan med fotbollsmål och badmintonnät och ned mot det glittrande vattnet. Bland de som är på lägret finns det ungdomar som har olika funktionsnedsättningar och de finns de som inte har några funktionsnedsättningar alls. Det spelar ingen roll för alla är bra på något 12

och tillsammans hjälps de åt att kommunicera och göra saker tillsammans. Vid varje måltid plockar man fram den stora tavlan där det står vad som kommer att hända. Där står också andra saker som är bra att veta, t.ex. vem det är som ansvarar för lägertelefonen och vilket ord som är dagens ord. Varje dag är det ett särskilt ord som man arbetar med på olika sätt. När dagens ord är ”Anden” har man en samarbetsövning där en badboll kastas med hjälp av en stor filt. Bollen far åt olika håll på filten och ibland blåser den oförutsägbart iväg med vinden. En annan dag är dagens ord ”Bön”. Den dagen blir det ett studiebesök i Strängnäs domkyrka där det tänds böneljus. Det finns också tid för både bad och grillning, och om man går över träbron till den lilla ö som ligger i sjön så ligger där en fin grillplats uppe på en höjd med utsikt över vattnet. På den lilla ön ligger också ett litet kapell där den enda belysningen är stearinljus och fotogenlampor. Isa och Petter som båda har en språkstörning och känner varandra från Hällsboskolan, berättar vad det tycker är bra med Gålölägret. – Det är bra att det står på tavlan vad vi ska göra, säger Isa. Då

vet vi hela tiden vad som händer. Sedan är det väldigt bra ledare här. De är med hela tiden och man behöver aldrig vara ensam. Petter tycker också det är bra med ett tydligt schema så att man kan gå tillbaka och titta på det om man glömmer. Det är också väldigt bra att många kan teckna så att man kan följa med i allt, säger han innan han går vidare mot grillplatsen på ön. Det är många ledare på lägret och flera av dem har valt att återkomma år efter år. Flera av dem har även själva börjat som deltagare på lägret. Även delta-

gare med funktionsnedsättning har möjlighet att återkomma och arbeta som ledare. Under lägrets första två veckor är även Amanda som går sista året på logopedutbildningen med som stöd i all kommunikation. Prästen Gunilla Lindén är nöjd över årets läger: – Jag är väldigt tacksam över att få arbeta med Gålölägret och se hur ungdomar från olika sammanhang får möta varandra och tillsammans möta olika livsfrågor. Årets läger var ett fint exempel på hur ungdomar från olika sammanhang kan fördjupa sin tro och växa som medmänniskor. ■ DHB DIALOG l NR 3 2016


GÅLÖLÄGRET har funnits sedan 1989 och utvecklades på Gålö utanför Stockholm. Lägret startades med Åhuslägret, ett konfirmationsläger i Skåne, som förebild. Gålölägret syftar till att ❚ erbjuda ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser möjlighet till konfirmation ❚ skapa en möjlighet för ungdomar med och utan funktionsnedsättning att få lära känna varandra och bli vänner. Gålölägret har sedan starten drivits av en ideell förening, Föreningen Integrerad Ungdom-

sverksamhet (FIU). FIU har samverkat med såväl Stockholms stift som Svenska Scoutförbundet och Högalids församling. Från och med 1 februari 2014 är Högalids församling huvudman för Gålölägret. Församlingen bedriver arbetet med stöd av Stockholms stift (Riktat församlingsbidrag). Syftet med lägret är att erbjuda alla ungdomar en bra konfirmandtid, minska utanförskap och öka förståelsen för olika livssituationer. Vad skiljer Gålölägret från ett ”vanligt” konfirmationsläger? Gålölägret är ett integrerat läger, vilket betyder att vi under lägret

aktivt arbetar med att ungdomar med och utan funktionsnedsättningar ska få träffas och göra den livsresa som konfirmandtiden innebär tillsammans. Det betyder att både ungdomar med och utan funktionsnedsättningar är välkomna på Gålölägret. Gålölägret är alltså inte enbart ett läger för ungdomar med funktionsnedsättning utan innebär en möjlighet för ungdomar med olika förutsättningar att lära känna varandra. De flesta deltagarna på lägret är mellan 14-18 år. Gålölägret kan passa för ungdomar som går i grundskola, resursskola, träningsskola, specialskola eller sär-

skola. Lägret tar emot ungdomar med och utan funktionsnedsättning. Ett av syftena med lägret är att ungdomar som annars aldrig möts i sin vardag ska få möjlighet att upptäcka och utforska kristen tro tillsammans. Gålölägret är ett ledartätt läger där ledarna har erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättning. Lägerpräst och ledare är handplockade och har erfarenhet av att arbeta med ungdomar med och utan funktionshinder, t ex inom scoutrörelsen, församlingsarbete och skapande verksamheter. Flera av ledarna har själva konfirmerats på Gålölägret.

13


Vad betydde det läkaren precis berättat? text ERIKA TEGSTRÖM

”På höger sida har din son en måttlig hörselnedsättning som sannolikt kan vara hjälpt av en hörapparat. Men på vänster sida är den grav vilket betyder att han sannolikt behöver ett cochleaimplantat om han ska kunna höra med det örat.”

Elmy och Vidar Tegström. Foto: Privat.

14

Vår familj består av två föräldrar och två barn, precis som många andras. Alla är normalhörande och erfarenheten av hörselvariationer nästintill obefintlig. När sonen föddes och den standardiserade OAE-screeningen genomfördes fick han aldrig de gröna lampor som sjukhuset vill ha utan det blev fortsatt utredning efter ett par försök. En dag satt jag så där hos läkaren för resultaten av flera undersökningar; ensam då audionomen fram tills dess bara sagt att ”det är ingen ko på isen, allt kan fortfarande vara helt normalt”. Efter beskedet kände jag instinktivt att det här var ett område jag behövde veta mer om och att de som kan det bäst inte är läkarna eller andra professionella, förutom i de rent medicinska aspekterna. Jag ville få tag i de som har egna erfarenheter; unga och vuxna med egna hörselvariationer och andra föräldrar till barn som vårt. Snabbt ut med en statusuppdatering på Facebook: ”Livet blev plötsligt lite annorlunda igen. Vi är numera föräldrar till en bebis med konstaterad medelsvår till svår hörselskada på båda öronen som redan har gjort avtryck till sina första (metallicröda!) hörapparater. Erfarenheter från förskolan och liknande från de som jobbat med barn med hörselnedsättningar eller egna erfarenheter mottages tacksamt!” Jag fick snabbt napp på en kompis till en kompis och fick en kickstart in i den värld som nu delvis är vår men mest hans. Hon, som jag för övrigt numera

räknar till mina vänner, var väldigt tydlig med att hon tyckte att vi skulle lära oss teckenspråk vilket var något vi redan hade börjat fundera över och diskuterat inom familjen. Ju mer jag läste och desto fler kontakter jag knöt desto viktigare blev just frågan om kommunikation. Att läsa om hur barn, unga och vuxna sitter i ett rum fyllt av familj och släktingar på julaftnar, födelsedagar och stora tillställningar men samtidigt är alldeles ensamma och isolerade då ingen kommunikation fungerar är hjärtskärande. Många tårar har rullat ned för kinderna när jag har lyssnat till eller läst om olika personers upplevelser. Och det utan att berättaren nödvändigtvis använder teckenspråk som första språk; även en person med välinställda hörapparater kan få väldigt svårt att höra i t ex bullriga eller stimmiga miljöer. Vi beslöt oss tidigt för att inte riskera att bli sådana föräldrar som får en dålig relation till vårt barn i tonåren eller i vuxen ålder pga. bristande kommunikation. Det verkar tyvärr vara väldigt lätt att glömma att ett barn är en komplett individ i sig med rätt till egna känslor och upplevelser, barnet är inte bara en förlängning av sina föräldrar. Samtidigt som vi av många läkare och andra hörselkunniga har fått känslan av att ”det där med hur det har varit eller är för andra är inte så viktigt, så behöver det inte alls bli för ert barn”. Men vem vet bäst om hur det faktiskt är att ha en hörsel som inte fungerar som andras, den som själv levt ett helt liv med det eller den DHB DIALOG l NR 3 2016


som har jobbat med det rent kliniskt men ofta utan egna direkta erfarenheter av att höra annorlunda? Den första sommaren som tvåbarnsförälder tillbringade jag några extremt varma dagar själv med barnen hemma hos mina föräldrar. Då kände jag att det var viktigt att komma på någon slags ramsa på teckenspråk att använda när han skulle sova, precis som att jag alltid sjöng några få ganska enformiga vaggvisor för hans storasyster vid samma ålder. En enkel ramsa hade vi redan, ’godnatt - sov gott - älskar dig’ men jag ville ha något mer men fortfarande lätt att komma ihåg. Då kom jag på denna (appen svenskt teckenspråkslexikon jobbade hårt den sommaren): ”Sov mitt hjärta Sov min skatt Nu du vila Nu natt” Den felaktiga teckenspråkiga grammatiken bryr jag mig inte om utan jag tecknar den fortfarande varje gång han ska sova. Jag har t ex stått stilla med honom i vagnen eller rullat den långsamt och tecknat samma ramsa flera gånger. Efter en liten stund vrider han på huvudet, blundar och somnar för det verkar som att han accepterar att det inte händer mer nu, precis som med enformiga vaggvisor. Det gav mig som förälder en välbehövlig kick - jag kan tillgodose mitt barns behov av kommunikation även där i skymningslandet, när hjärnan börjar varva ner... Många i den nya världen har hyllat oss för att vi har valt teckenspråk till sonen och inte bara satsar på hörsel och tal. En sak vill jag vara tydlig med - detta var aldrig ett val för oss utan en självklarhet, särskilt efter att vi fick veta att hans hörselnedsättning var progressiv med okänd prognos på förloppet. Det val vi föräldrar gjorde var istället cochleaimplantat, CI, vilket han numera har på båda sidor. Vi anser att vår son är perfekt som han är, han behöver inte ”lagas” på något sätt. Däremot är vi egois

tiska nog att vilja försöka ge honom även vårt modersmål, talad svenska. Vi ser det som att vi har gett honom möjligheten att kunna höra, han väljer om han vill använda den. Detta leder till att han allt som oftast använder sina CI all vaken tid förutom någon halvtimme på morgonen och precis när han ska sova. Vi jobbar även hela tiden aktivt med hans talade språk- och hörselutveckling eftersom att tiden för att lära sig båda språken bra är ganska knapp. Men att ta på tekniken är inte det första som händer när han vaknar utan vi vill istället att han ska komma igång i lugn och ro och vara bekväm med att det är alldeles tyst också. För utan all häftig teknik är han fortfarande döv, och det är fint så. De dagar sonen väljer bort tekniken, t ex pga. feber, är dock nästan balsam för min själ. Vi pratar givetvis teckenspråk men kommunikationen är så naturlig, nära och direkt att det nästan blir en andlig upplevelse. Att utforska vår omgivning i tystnad, iaktta myrorna på asfalten, peka på blommor och titta på fåglarna som flyger i luften… Allt blir så intensivt då jag måste fokusera så mycket på vad han ser för att kunna ge honom tecknet för det att jag själv nästan ser världen genom hans ögon. Sonen har alltid varit extremt positiv till de människor utanför familjen som tecknar med honom – det räcker med ett ”tack”, ”bra” eller ”gott” för att han ska vara såld, oavsett kunskaperna i övrigt. Tänk hur det såg ut när vi provade att gå på dövföreningens luciafirande… Först fick vi den vanliga responsen, han blev väldigt glad och rentav stirrade på personen som tecknade. Sedan insåg han successivt att alla i de två stora rummen använde teckenspråk! Ljusen som bokstavligen tändes i hans ögon är ett minne som jag tänker vårda ömt och återvända till om det någon gång börjar kännas motigt med teckenspråket. Vi har även vid några tillfällen sett hur vår vanligtvis så framåt, organiserande och nästan burdusa tvååring blir avvaktande,

”Bilden heter ”Papillion” vilket betyder fjäril på franska. Tecknet för ’fjäril’ är samma på både det franska och det svenska teckenspråket. Fotografen är fransk, Jennifer Aurore Lescouët, och blev döv vid 8 års ålder, nu är hon 29 år och utbildad fotograf. Hon kan franskt teckenspråk och har ett CI.

iakttagande och nästan blyg. Det har uteslutande skett när vi har varit i miljöer där det enda språket runtom oss har varit teckenspråk, vilket han tydligt observerat. Det är givetvis för tidigt ännu för att dra några riktiga slutsatser men jag kan inte låta bli att fundera på om det här är en del av hans personlighet. Den han är när han inte är färgad av att försöka sortera och förstå de intryck han får på teknisk väg när processorerna är påslagna. Många barn med hörselvariationer anammar strategier för att på olika sätt hantera situationer som är jobbiga hörselmässigt. Exempelvis kan de ta väldigt tydlig kontroll över lekar och kompisar för då vet de vad som kommer att hända. En annan klassiker är att ta rollen som ”klassens clown” så att barnet har kontroll över vad klasskamraterna skrattar åt och minimerar risken att kamraterna skrattar åt dig istället för med dig. Jag vet att min son nästan garanterat kommer att använda någon strategi men jag hoppas verkligen att

han inte kommer att känna det behovet hemma. Hemma ska kommunikationen bara flyta och aldrig kännas jobbig. Hemma är där man bara kan vara. För mig personligen har sonens hörselvariation betytt så mycket mer. Ett nytt språk, nya vänner med erfarenheter jag sannolikt aldrig hade tagit del av, kulturupplevelser där de döva skådespelarna levandegör karaktärerna i sådan grad att jag hänger med även fast jag tappat bort mig språkmässigt. Det är inte ”en helt ny värld” för att citera Disneys Aladdin men en annan sida av den du trodde dig känna till. Spännande och stundtals skrämmande, särskilt med tanke på all okunskap som finns, men med en sammanhållning som är fantastisk! Att få ett barn med en hörselvariation blir inte den motorväg som vissa kanske föreställer sig föräldraskapet men väl en skogsstig kantad av utsträckta händer till hjälp, om du bara vänder upp blicken och ser dig om. ■ 15


text STINA ERIKSSON, projektledare Merit projekt foto MIKAEL SUNDBERG MERIT PROJEKT på Arvsfondens webbplats: http://www.arvsfonden.se/projekt/merit-projekt

MERIT PROJEKT

– TECKENSPRÅK FÖR ELEVER MED SPRÅKSTÖRNING Varje gång jag berättar vad jag arbetar med möts jag av ett stort intresse och följdfrågorna blir ofta många. I nästan hela mitt vuxna liv har jag fått arbeta med teckenspråk, som lärare i ämnet teckenspråk för döva och hörande. Nyligen frågade jag några döva ungdomar varför de trodde att människor blir så fascinerade av teckenspråket. Deras svar var att det är ju det enda visuella språk som finns, alla andra språk produceras med rösten. Inget annat språk är lika uttrycksfullt och vackert och visst är det häftigt att man kan kommunicera med händerna?

Aldrig förr har intresset varit så stort som nu att lära sig teckenspråk. Många skolor erbjuder svenskt Teckenspråk för hörande på både grundskolan och gymnasiet. Sedan höstterminen 2014 får man också meritpoäng för kursen inom ramen för moderna språk. Det säger lite om hur samhället idag ser på detta 16

språk som i så många år varit förtryckt och förlöjligat. Att den allmänna synen har gått från att se teckenspråk som ett ”åtbördsspråk” till ett självständigt språk är också något som vi idag upplever som självklart. För visst är det ett språk i alla aspekter. Strukturen och uppbyggnaden är olik talspråken men

nästan alla grammatiska motsvarigheter finns, från fonem- till satsbyggnadsnivå. Och det handlar inte bara om att producera tecken. När en elev börjar lära sig språket inser denne att det är mycket att förstå och många moment som sker samtidigt – något som i sig kan vara klurigt att få till. Att ansiktet har

så stor betydelse kan också vara kämpigt för unga svenskar. Vi har ju lärt oss att vara ganska återhållsamma i vår mimik. Jag undervisar i teckenspråk för hörande på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Jag har undervisat flera grupper där elever med språkstörning har sökt den kursen som individuellt val eller inom ramen för moderna språk. Vi uppmuntrar ofta elever att söka teckenspråk som individuellt val eftersom vi ser att det språket många gånger kan vara till stor hjälp för elever som har svårt med det skrivna eller talade språket. Eftersom teckenspråket utnyttjar andra sinnen än talspråken ger det eleverna fler möjligheter till kunskapsinhämtande och uttryckssätt. Tyvärr förekommer alltför mycket undervisningsmaterial där övningar och instruktioner ges via den skrivna svenskan och då kan det hända att materialet blir en bromskloss. Lär du dig engelska eller franska är läroböckerna visserligen DHB DIALOG l NR 3 2016


anpassade till den språkliga nivån eleverna befinner sig på men är ändå skriven på det språk man ska lära sig. I undervisning av teckenspråk är det ofta svenskan som dominerar beskrivningar och exempel i de läromedel som finns. Detta är i och för sig inte konstigt då teckenspråk inte har ett skriftspråk. Men då elever som ska lära sig teckenspråk får problem med svenskan blir syftet fel. Teckenspråk är ett visuellt språk och därför bör också undervisningsmaterialet vara visuellt. Min dröm har i många år varit att ta fram ett material som är baserat på teckenspråkets egna villkor och tillsammans med föreningen Europeiskt Teckenspråkcenter som bland annat driver Teckenspråkslexikonet Spread the Sign (www.spreadthesign.com) kunde en ansökan komma till stånd. Arvsfondsprojekt med stöd av DHB Våren 2015 beviljades vi ett tvåårigt projekt via Allmänna arvs

fonden och med stöd av DHB för att ta fram ett undervisningsmaterial som ska vara anpassat till elever med språknedsättningar. Genom att kombinera rörlig bild och illustrationer i kombination med enkelt, anpassat teckenspråk hoppas vi att elever med olika språknedsättningar enklare ska kunna tillgodogöra sig kurserna och på så vis också kunna uppnå meritpoäng. Materialet baseras på Skolverkets kurser Svenskt Teckenspråk för Hörande steg 1- 3 och innehållet är anpassat till det centrala innehållet i dessa kurser. Hela materialet kommer att ligga på webben och fungera på såväl dator som på läsplattor och mobiler. För oss har det varit viktigt att det språkliga innehållet ska hålla en så autentiskt och genuin språklig form som möjligt och vi har i projektet använt oss av flera teckenspråkiga ungdomar som under processen också deltagit i urvalet av innehåll och övningar. Instruktioner och förklaringar till grammatiska områden har

däremot tecknats av en utbildad pedagog. I materialet finns en speciell del som vänder sig till lärare. Här finns ytterligare tips och förklaringar till de områden som behandlas och ytterligare tips på övningar. I höst planerar vi åka runt till alla folkhögskolor (med teckenspråk och tolkutbildningar) och specialskolor för att visa upp läromedlet och det kommer också

under hösten att finnas tillgängligt för köp, både till privatpersoner och skolor. Vi är otroligt tacksamma till Allmänna arvsfonden för bidrag till att kunna genomföra detta projekt och DHB som har stöttat projektet. Vi tror att vi i framtiden kommer att se mycket mer material på nätet som utnyttjar människans alla sinnen för att lära och att utbilda. ■

VI UPPMUNTRAR OFTA ELEVER ATT SÖKA TECKENSPRÅK SOM INDIVIDUELLT VAL EFTERSOM VI SER ATT DET SPRÅKET MÅNGA GÅNGER KAN VARA TILL STOR HJÄLP FÖR ELEVER SOM HAR SVÅRT MED DET SKRIVNA ELLER TALADE SPRÅKET.

17


Arbete, sysselsättning och boende för teckenspråkiga med funktionsnedsättningar text och foto SONIA STRÖMBERG

DHB Flex har under året ställt frågan: Vad finns det för verksamheter i landet som inriktar sig på våra målgrupper när de blir vuxna? Vi bestämde oss för att göra en enklare undersökning av vad som finns.

Därför är vi några från DHB Flex och DHB Dialog som under det gångna året har besökt några olika verksamheter som erbjuder anpassat arbete, sysselsättning, daglig verksamhet och boende för teckenspråkiga personer med funktionsnedsättningar. I första hand har vi sökt upp verksamheter som är öppna för dem med utvecklingsstörning som kommunicerar på svenskt teckenspråk. Mo Gård är en stor aktör på området med många olika former av daglig verksamhet på flera ställen i landet. Man erbjuder bland annat estetisk/skapande verksamhet, en handelsträdgård och ett vandrarhem. De erbjuder också boende med olika servicegrad på flera platser; Finspång, Enköping och Burlöv. Dessutom har de folkhögskola på fyra platser i landet. Gymnasiesärskola finns också i Doverstorp. Ett längre reportage från ett besök i Doverstorp och Finspång fanns i DHB Dialog Nr 4-2015. Förra hösten, den 2 septem18

ber invigdes boendet Solhem i Skåne och undertecknad fick den stora äran att klippa bandet! I närheten finns både folkhögskola och daglig verksamhet med estetisk/skapande inriktning. Allt detta är i Mo Gårds regim, men vad och var finns det mer?

höll oss till de centrala delarna av staden, men vi är medvetna om att det finns flera aktörer i anslutning till huvudstaden och dem får vi återkomma till. I februari fick vi den stora äran att besöka Teckentullens dag-

liga verksamhet som finns vid Vintertullstorget på Södermalm. Det är en verksamhet för döva och gravt hörselskadade. Alla använder dövas teckenspråk. De erbjuder varierande aktiviteter både inne på Teckentullen och

Teckentullen Under våren i år gick vi vidare och besökte ett par verksamheter i Stockholmsområdet. Vi

Max von Schewelovs installationer på boendet Solhem i Skåne.

Mo Gårds boende Solhem. DHB DIALOG l NR 3 2016


utomhus. Verksamheten drivs på entreprenad av Prima LSS konsult AB. Inom verksamheten finns också några teckenspråkiga boenden på andra platser i staden. Teckentullens dagliga verksamhet ligger i en lugn miljö nära vatten och grönska i bottenplanet på ett bostadshus i Norra Hammarbyhamnen. På Teckentullen finns olika gruppaktiviteter. En grupp arbetar med att göra en egen tidning – Ögonblicket – som de skickar till andra döva i Sverige. Mediagruppen gör visitkort, tackkort och födelsedagskort. Kulturgruppen tar fram och diskuterar information och artiklar från internet som gruppen vill veta mer om. Ibland lämnas dessa artiklar till ”Ögonblicket” som bearbetar denna text för att göra ett reportage i tidningen. I bakgruppen bakar de och levererar bröd till en ideell förening. Tidningsgruppen viker och delar ut den lokala tidningen i närområdet. Det finns planer på att börja driva ett fik i en närliggande lokal. Teckentullen får också uppdrag från företag som behöver hjälp med kuvertering och utskick, eller tvätt av vissa arbetskläder och handdukar etc. Några har också ansvar för att hämta och leverera det som har tvättats. Några personer som är inskrivna på Teckentullen har egna praktikplatser, men de har sin utgångspunkt och trygghet på Teckentullen. På våren, sommaren och hösten har de trädgårdsarbete i den egna lilla trädgården. Verksamheten stänger inte ner helt på sommaren utan vissa möjligheter till jobb och samvaro finns även på sommaren. På fredagar har de ”Kul och kultur”. Då spelar man sällskapsspel, TV-spel, tittar på film och målar/syr allt utifrån ett månadsprogram som gruppen har varit delaktig i att ta fram. På onsdagar träffar de andra personer från dagliga verksamheter för döva i Stockholmsområdet. De träffarna kallas DU-träffar och är på Dövas Hus i Stockholm. De

umgås, har olika teman, går på museum, studiebesök mm. Alla på Teckentullen har egna scheman och deltar i flera gruppaktiviteter. För att få plats på Teckentullen måste man ha ett LSS-beslut och ibland kan det vara kö för en plats. Personalgruppen är stabil med liten personalomsättning. Alla har utbildning och lång erfarenhet. Alla är teckenspråkiga och ungefär hälften av personalen är döva eller hörselskadade. Vi kände oss mycket varmt välkomna till Teckentullen! Vi vill tacka för en mysig eftermiddag och beklagar ett vi inte hann smaka de nybakade semlorna! Teckensurra I maj var det dags igen att åka till Stockholm. Den här gången var vi jätteglada för att få besöka Teckensurra, som ligger i Medborgarhuset centralt i Stockholm. Teckensurra drivs av studieförbundet Sensus. Vid vårt besök berättade de att de tillfälligt ska flytta till andra lokaler för att Medborgarhuset ska renoveras. De ser fram emot de nyrenoverade lokalerna som förhoppningsvis blir rymligare! Teckensurra är en daglig verksamhet, som lyder under rättighetslagen LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). Verksamheten vänder sig till vuxna personer med flerfunktionsvariationer, som gemensamt har behov av en teckenspråkig miljö, utifrån sin dövhet, hörselnedsättning och/eller andra kommunikationssvårigheter. Teckensurra driver en webbredaktion, helt unik i Sverige, som har till uppgift att arbeta med redaktionella arbetsuppgifter och har en egen webbsida. Syftet är att sprida och även ta emot informativa reportage, foton och film samt skapa intresse för olika ämnen. Man vill samverka med andra personer vilka tillhör målgruppen och även utanför målgruppen. De intervjuar, filmar, redigerar och publicerar på webbsidan men även via Facebook. Deras hemsida (www.

teckensurra.se) rekommenderas varmt. Där kan man lära sig veckans tecken, men också få mycket rolig och intressant information, som sprids på svenskt teckenspråk. Det är en yrkesinriktad arbetsplats med olika ansvarsområden. Om någon behöver individanpassade lösningar, hjälpmedel och uttryckssätt är Teckensurra ett bra alternativ. Här får man filma, skapa, skriva och publicera utifrån sin egen förmåga. Teckensurra fokuserar inte på hinder utan betonar och utgår istället från de möjligheter varje arbetstagare har. På Teckensurra arbetar man tillsammans som ett team både arbetstagare och stödkollegor. De vill vara jämlika, men man har bara olika behov. Samtliga av redaktionens arbetsuppgifter är viktiga och alla behövs, alla har ett lika värde! De är öppna för arbete över gränser och man har ett Vi-tänkande. Teckensurra erbjuder också skapande verksamhet som bygger på Levande Verkstads pedagogik, som utgår från antagandet att alla människor är skapande och har ett behov av att uttrycka sig. Det är kultur och skapande

arbete i olika former med syfte att ge alternativa uttryckssätt utifrån individens förmåga. Under arbetstid erbjuds arbetstagarna även friskvård i olika omfattning, på gym, bad i varmbad eller vanligt traditionellt bad efter behov där stödkollegor självklart finns på plats. De deltar också i de tidigare nämnda DU-träffarna på Dövas Hus. Stödkollegorna är självklart teckenspråkiga och vid vårt besök verkade i princip all personal som vi träffade vara döva eller hörselskadade. Ännu ett tack för ett mycket givande besök! Under arbetets gång med studiebesök i olika verksamheter så har man påbörjat en ny daglig verksamhet i Örebro. Det är Iris Hadar som har fått tillstånd av kommunen att dra igång centralt i staden. Vi väntar med spänning att få göra ett studiebesök även där! Undertecknad vill gärna få kontakt med flera verksamheter med inriktning på målgruppen ute i landet. Verksamheter som drivs av kommuner eller andra aktörer. Hör gärna av er till DHB:s kansli via e-post eller telefon. ■

Micaela jobbar mycket med bl.a. ”Veckans tecken” och Christin Carlsson är föreståndare för verksamheten.

19


GRÅTER STORA KILLAR? – om att vara ung man och hitta sin plats foto URBAN JÖRÉN

Vilken grupp hör jag till? Hur ser min sexualitet ut? Vad är min identitet? Charlie Åströms uppsättning Gråter stora killar? för Tyst Teater handlar om att vara en ung man idag, om att hitta sig själv och sin plats i samhället. Sonen är 16 år och bor med sin mamma. Hemma är det trassligt. Han saknar sin utländska pappa och mamma har gått med i ett främlingsfientligt parti. Kompisarna sätter press på honom på sociala medier och han leds att göra saker som han egentligen inte vill. Något som äventyrar den spirande kärlekshistorien med tjejen i skolan. Vem är han mitt i allt detta? – Det är utmanande som man att konfrontera sig själv med frågor kring sin egen manlighet. Unga män behöver få se sin problematik uttalad och gestaltad, det hoppas jag att vi lyckas med i Gråter stora killar? säger Charlie Åström, regissör. Charlie Åström har en bakgrund som scenograf och ljussättare, bland annat på Backa Teatern i Göteborg. Sedan 2001 är han även verksam som regissör. Han har en master i regi och dramaturgi från Stockholms Drama20

Mette Marqvardsen

tiska Högskola. Han debuterade på Tyst Teater 2014 då han satte upp Solapan av Sofia Fredén. – Teckenspråket är ett fantastiskt rikt språk med både stort djup och en underbar visualisering. För mig är det stort att få bli en del av Tyst Teaters historia eftersom jag kommer från en familj med döva föräldrar som levt under hörandenormer och språkligt förtryck under större delen av sina liv, säger Charlie Åström. Adam Neverland, som till vardags spelar i Sveriges dövlandslag i fotboll, gör här sin skådespelardebut. Mette Marqvardsen, också skådespelare i pjäsen, har

tidigare medverkat i flera produktioner för Tyst Teater, både som skådespelare och regissör. Gråter stora killar? har premiär

den 1 oktober Örebro och föreställningen spelas på svenskt teckenspråk och textas till svenska. ■

Medverkande Adam Neverland Mette Marqvardsen MANUS: Åsa Björklund REGI/SCENOGRAFI/LJUS: Charlie Åström

KOSTYM: Tanja Honkanen MASK: Gabriel Jim Nal

Se turnéplan på http://WWW.RIKSTEATERN.SE/GRATERSTORAKILLAR

DHB DIALOG l NR 3 2016


DHB NORRA

Erika Tegström, ordförande.

Fredrik Zetterberg, kassör.

Monica Westerberg, sekreterare.

Kent Danielsson, ledamot.

Catharina Leuenberger, ledamot.

Jessica Wigdén, ledamot.

Vi är DHB Norras styrelse! Styrelsen i DHB Norra består av föräldrar till barn med olika hörselvariationer; med eller utan hörseltekniska hjälpmedel, med svenska eller svenskt teckenspråk som första språk – det gäller såväl oss vuxna som barnen. VI I STYRELSEN ÄR mellan 33 och 57 år gamla, har varierade bakgrunder och erfarenheter vilket ger oss olika och kompletterande styrkor. Förutom att vi givetvis vill ge våra egna barn de allra bästa förutsättningarna drivs vi alla av något mer, vi vill kunna påverka och finnas där även för andra barn och deras familjer. DHB Norra försöker hitta på olika sociala och/eller informativa aktiviteter för våra medlemmar men vi har en stor utmaning i att vårt geografiska område är så stort. Men vi jobbar på det! DHB Norra jobbar även med att bevaka våra medlemmars intressen i olika sakfrågor på såväl distrikts- som riksnivå. Vi samverkar med flera andra föreningar i regionen och har alla som mål att gynna teckenspråket och vår målgrupps rättigheter såväl under de första spädbarnsåren som under tonåren och vidare, både i skolan och på fritiden. Text: Erika Tegström Foto: DHB Norra

På gångs i DHB Norra VI I DHB NORRA har anordnat några olika aktiviteter under föregående år. I höstas besökte ett gäng Bodaborg i Torpshammar, där vi klurade och klarade av flera celler tillsammans. Vi har också haft Bingo-eftermiddagar med fika i Härnösand. Under våren besökte vi Paradisbadet i Örnsköldsvik. Tyvärr har intresset varit lågt med få deltagare på våra aktiviteter. Vi hoppas på att fler medlemmar tar chansen att umgås och ha roligt med andra familjer i Norra distriktet kommande år. Ni får väldigt gärna komma med egna förslag på aktiviteter. Den 18 september träffas vi på Skuleberget och provar Via Ferratas klätterled. Vid dåligt väder så stängs lederna. Vi hoppas såklart på en fin höstdag med solsken och många deltagare!

21


DHB VÄSTRA

Kolmården

RIDDARSPEL OCH ÅNGLOK

En tidig lördagsmorgon i maj styrde vi bilen mot Norrköping och Kolmården. Barnen var förväntansfulla som sig bör medan vi vuxna fokuserade på hur vi bäst skulle lägga upp dagen för att få ut mesta möjliga.

Ett fint gammalt ånglok tog oss från Anten museijärnväg till Gräfsnäs slottsruin och park, där vi skulle få se på riddarspel och de som ville kunde bada vid den fina stranden. Regnmolnen hängde över oss men humöret var ändå på topp. PÅ HALVA VÄGEN dit fick vi se hur man vattnade loket samt höra lite historia kring järnvägen. Väl framme i Gräfsnäs otroligt härliga lummiga omgivning var det dags för att inta vår medhavda matsäck, men då stod inte regnet emot längre. Det kom ett ordentligt skyfall och vi fick uppsöka närmaste träd för att äta. Sen sprack molnen upp och solen kom fram och resten av dagen blev jättefin, men vi var nog badkrukor allihopa. Vi gick runt och tittade på den fina ruinen och omgivningarna i väntan på att riddarna skulle rida in på borggården.

Riddarspelen bjöd på många goda skratt åt de roliga jycklarna och riddarna var imponerande duktiga med sina lansar och fina hästar. Vi hade en rolig och spännande stund ätandes hållklaffenklubbor och munkkolor. Tack DHB för glassen vi alla blev bjudna på. Sen bar det av mot Anten igen med det fina ångloket och alla var nöjda och trötta efter en väldigt trevlig dag med vårt lilla gäng som var med. Tack DHB för en väl ordnad och rolig dag! Text: Angela Agborg med familj Foto: Anna Bühler

EFTER SAMLINGEN MED DHB vid entrén begav vi oss till Bamseteatern som barnen tyckte var rolig. Vi tillbringade en bra stund i Bamses värld där de lekte och åkte karuseller. Sen var det dags att gå vidare till alla djurhägnen. Vi såg de flesta djuren under dagen och besökte bl.a. björnvisningen. Delfinshowen var en riktig höjdare som hela familjen verkligen uppskattade. Självklart åkte vi även linbanan i safariparken, men det var med skräckblandad förtjusning vi njöt av alla djur runt omkring oss då den emellanåt gick väldigt högt...

När dagen började gå mot sitt slut körde vi trötta och nöjda in till Scandic i Norrköping där vi avnjöt en god buffé. Kvällen avslutades med Eurovision på tv och snart sov vi gott allihop. Vi hade biljetter till djurparken även på söndagen, men eftersom solen lös med sin frånvaro och regnet öste ner valde vi att åka hem istället. Vi tackar DHB för en toppenhelg! Text: Ann-Sofie Dahrén och Jan Carlsson med familj Foto: Ann-Sofie Dahrén

Teckenspråkskurs för familjer Vår lycka var stor när vi hittade en blänkare på Facebook om en teckenhelg med DHB Västra! Vi har tidigare gått grundkurs i TAKK via HAB och varit på en veckas TUFF-läger i Roslagen, men aldrig hakat på TUFF-upplägget i Västra Götaland, då det verkat för intensivt för oss som har en dotter med språkstörning. DETTA VAR OCKSÅ första gången vi hörde talas om DHB Västra och att det fanns ett mer anpassningsbart teckenkursutbud i närheten. Fredagen innan teckenhelgen gick jag ner till eftermiddagsfikat på jobbet, där jag hälsade på en för dagen ny kollega. Det blev snack om att det skulle regna den helgen och jag tänkte för mig själv att det gör inget för vi ska nog ändå vara

22

inne på kursen. Plötsligt hör jag någon på andra sidan bordet säga något om tecken. ”Vad sa du?”, frågade jag min nya kollega som svarade att ”Vi ska på teckenhelg i Kungälv.” ”Jamen det ska ju vi också”, sa jag, överraskad och glad över att ha hittat en likasinnad. Den nya kollegan vid fikat var Helena Persson! Det blev en trevlig helg och framförallt skönt att träda in i

teckenvärlden igen, eftersom det var ett tag sedan sist. Den stora behållningen var ändå den aha-upplevelse som det blev för vår femåriga dotter! Hon fick känslan av samhörighet och förstod att det finns många, många andra som använder teckenspråk, och att det inte bara är vi och förskolepersonalen som tecknar med just henne. Frågan för oss är nu hur vi går

vidare med teckenspråket i vardagen. Kanske hoppar vi ändå på TUFF-utbildningen för att regelbundet träda in i teckenspråksvärlden och känna av samhörigheten. För det var som sagt den som blev den stora behållningen av teckenhelgen i Kungälv! Vi är så tacksamma för det. Text: Fam. Hagnestål Lundenius Foto: Timothy Wright DHB DIALOG l NR 3 2016


DHB Västras teckenläger, 8-13 augusti 2016

Vi startade vår resa en tidig morgon till Tanumstrand den 6 augusti. Då min mamma är ledare fick vi följa med för att förbereda inför måndagen, då alla deltagare skulle komma. Vi satte upp tält, skyltar och monterade ihop nya leksaker. Ledarna var då på HLR-utbildning. DÅ VAR ÄNTLIGEN måndagen kom-

men, när alla deltagarna skulle komma. Vi startade dagen med ett informationsmöte. Där fick vi barn träffa alla barnledarna och de vuxna fick träffa alla teckenspråkslärarna. Efter lunch läste föräldrarna teckenspråk medan vi fick gå till barngrupperna. Vi fick leka olika namnlekar så att vi skulle lära känna varandra bättre. För mig var det inte svårt, då jag nästan kände alla sedan tidigare. På kvällen åt vi en underbar tacobuffé och glassmeny. Efter middagen, varje kväll, var det fritt att umgås. Då var vi ofta i varandras stugor eller i tältet och minglade. Vi kunde även utnyttja Tanumstrands egna badhus. Utanför varje stuga som tillhörde DHB satt ett grönt nyckelband. På detta viset visste man att en det bodde en DHB familj där. När föräldrarna var i teckenspråksgrupperna på tisdagen, onsdagen och fredagen var vi barn i olika barngrupper. I barngrupperna gjorde vi många roliga aktiviteter. Som exempel spela

de vi spel, bakade chokladbollar, var i event-hallen och vi fick även prova på parkour om man ville. Men då satt jag och pratade med mina kompisar istället för att vara med på parkouren. Ibland var man två barngrupper tillsammans på en aktivitet, som att spela brännboll. Onsdagskvällen hade vi en gemensam träff. Då fick vi prova på zumba, med en riktig zumbainstruktör. Vi var cirka 20 vuxna och barn som var med. Detta gjorde vi på en fotbollsplan med härlig musik. Det var roligt att se mamma när hon försökte dansa. Den bästa dagen på veckan var torsdagen. Då åkte vi till Dalslands Aktivitetscentrum. Där fick vi tillsammans med våra barngrupper göra olika aktiviteter. Vi fick åka zipline. Man åker i som en linbana mellan 30-60 meter upp i luften i cirka 80km/h. En del fick rida, åka ”jättegunga”, klättra på en klättervägg eller gå en promenad och se hur bävrarna hade ätit på träd ute i skogen. Föräldrarna var också med i

parken, men de fick göra någon slags problemlösning. Där de enbart fick lösa problemet genom att teckna. På området fanns det också en älgpark, där man både kunde klappa dom, pussa dom och mata dom med en kvist i munnen. Det var en underbar upplevelse att komma så nära en älg. Vi avslutade dagen med en gemensam kyrkbåtspaddling. Där vi skulle hämta tomma drickabackar som var placerade längst sjön. Vi skulle utgå från en karta som vi fick av ledarna i parken. Vi styrde vår resa tillbaka kl. 17:00, för en gemensam grillbuffé på Tanumstrand. Fredag Sista morgonen att kliva upp till ännu en dag med roliga aktiviteter. Fredagen avslutades för mig med disco mellan 21-23:00. Vi var några tjejer och killar som gemensamt gjorde oss i ordning i en av stugorna. När vi väl var på discot hade vi fear factor, lekar, dansade och hade jättero-

ligt. Tidigare på kvällen hade de mindre barnen haft disco mellan 19-20:30. Under tiden satt föräldrarna och hade vuxenmys i en annan lokal. Dit anlände vi efter discot, för att sedan gemensamt gå hem med våra föräldrar. Det var mörkt och blåsigt. Trötta men glada efter en rolig kväll på discot. Tack till alla barnledarna som ordnade ett fantastiskt disco. Det var tråkigt att vakna på lördag morgon och veta att lägerveckan redan var slut. Bara upp och äta frukost och packa. Medan ledarna tog ner tältet och packade med alla saker vi haft under lägerveckan, tog jag och min syster och packade ner allt vi hade i våran stuga. När bilen styrde hemåt längtade jag redan tillbaka till lägret och alla underbara människor. Hoppas det blir ett nytt teckenläger 2017. Text: Tindra Bruno, 14 år Foto: Västras sommarlägergrupp 23


DHB VÄSTRA

Kommande höst-aktiviteter 2016 i DHB Västra UNGDOMSHELG PÅ HAFSTEN I SLUTET PÅ sommaren, den 27-28 augusti har vi ungdomsläger på Hafstens Swecamp där barn och ungdomar mellan tio år och uppåt träffas och har kul tillsammans. Det blir äventyr i Ziplinebanan, trekamp, badland, lekar och mycket mer.

GRÄNNA-VISINGSÖ

ASTRID LINDGRENS VÄRLD

LÖRDAGEN DEN 10 september samlas man vid Gränna hamn för att ta färjan över till Visingsö. Väl framme på Visingsö väntar imponerande historiska minnesmärken, bedårande vacker natur och härliga stränder. Härifrån åker man med remmalag på en guidad sagotur. När man är tillbaka igen blir det en gemensam och trivsam lunch. Sedan tar vi Visingsötåget ner tillbaka till hamnen och vidare till Gränna vattenledes. Där väntar en guidad visning på Franssons Polkagriskokeri med tillverkning av polkagrisar.

För oss var det första besöket på Astrid Lindgrens Värld. Många gånger har vi tänkt på att besöka parken men nu äntligen skulle det bli av! Tack DHB-gänget att ni fick iväg oss!

MÅLGRUPPSTRÄFF FÖR FAMILJER MED SPRÅKSTÖRNING

SOMMAREN VAR I full gång och med sol-

sken i prognosen så reflekterades det i packningen i avsaknad av ytterkläder/ regnkläder. Dumt, ta alltid med allt! Precis när det var dags för utdelning av biljetter kom regnet som en gigantiskt ”ice bucket challenge”, dvs. en hink vatten över huvudet på oss alla. Men det hindrade inte en enda av oss att med entusiasm ge oss in i parken och in i fantasins värld med Pippi, Emil och Nils Karlsson pyssling m fl. Fantastiskt skådespeleri med pigga tolkar i hörnet gjorde joggandet mellan shower och lekplatser till en fröjd. Även om parken är stor så var vi nog ganska många som var där, för på lekplatser och vid shower samt bland alla de uppbyggda miljöerna där man kunde leka, så tyckte jag att man kunde se någon DHB:are som roade sig. Efter incheckning i stugan hängde vi våra klädombyten på tork och gick till vår middag. Det var mysigt att promenera lite i parkens utkant efter stängning för att sen sitta utanför stugan på de praktiska picknickborden och snacka lite med DHB-grannarna i sommarkvällen. Dagen efter gällde det att få med alla shower vi inte hann med dagen innan och i det strålande vädret blev vi kvar lite längre än tänkt, men vad gör det!? Det finns ju glass! Tack för bra arrangemang! Text: Familjen Vasen

24

DET BLIR EN MÅLGRUPPSDAG den 24 september för familjer som har språkstörning i Lysekil. De besöker då Havets Hus i Lysekil där barnen får gå en guidad tur medan föräldrar träffas för diskussioner kring språkstörning. Lunch intas på Havets Hus under dagen. Eftermiddagen är det fritt att röra sig och titta på Havets Hus alla djur som finns i våra hav.

MÅLGRUPPSTRÄFF FÖR FAMILJER MED HÖRSELSKADA BORÅS, HIT KOMMER man den 13 november om man har hörselskada i familjen och/eller använder hörseltekniska hjälpmedel, för att ha lite kul tillsammans. Det kommer bli en kreativ förmiddag och sedan blir det besök på Borås Action Center med lasergame och gokart. Lunch ingår under dagen.

TECKENKURS FÖR PAPPOR RESPEKTIVE MAMMOR MED ANHÖRIGA VÅRA TRADITIONSBUNDNA TECKENKURSER för pappor med anhöriga, samt mammor med anhöriga fortsätter även i år. Hit kan man komma oavsett vilken teckennivå man har. Från ingen kunskap alls till avancerad nivå. Vill man lära sig Tecken som stöd rekommenderar vi att man går denna kurs då nybörjargrupperna lämpar sig bra för detta. Trevlig samvaro och givande pratstunder med andra föräldrar är värt mycket ibland där både tips, idéer och erfarenheter och stöd utbyts med varandra. Teckenkurs för pappor med anhöriga är den 8-9 oktober och teckenkurs för mammor och anhöriga kommer den 19-20 oktober. Båda kurserna körs på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv.

JUL PÅ LISEBERG ANDRA ADVENT, 3-4 december, besöker vi Jul på Liseberg. Här kan man strosa runt i det varma skenet bland julmarknadens bodar bland kanderade äpplen, tomtar, korvar, sill, marsipan, julesaker och mycket mer, se en gnistrande isshow och hälsa på i Tomtefars julverkstad och runt omkring i parken finns flera vintervakna karuseller att få upp ångan i. Vi intar senare Lisebergs stora julbordsbuffé tillsammans. Övernattning sker i ett intilliggande hotell. Dag nummer två går vi till Universeum för en spännande och intressant dag bland djur och natur. Text: Kanslist Grethe Håkansson DHB DIALOG l NR 3 2016


DHB MELLERSTA

LYCKAT MED KOLLO FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE OCH CODA Under sommaren anordnades ett kollo för döva, hörselskadade och coda i Örebro. Kollot var uppdelat på två veckor och under första veckan deltog 21 barn i åldern 6-9 år. Under den andra veckan som riktade sig till 10-13-åringar deltog 16 barn. Barnen lär ha varit nöjda för utvärderingarna som gjordes visade inget annat. Patrik Willing, den drivande bakom kolloverksamheten, berättar att även föräldrarna var mycket glada över att kollot anordnades och uttryckte sin glädje över att det finns läger där man använder teckenspråk. – Responsen har varit väldigt positiv och man hoppas verkligen att kollot kommer fortsätta de kommande åren. Patrik ser behovet av ett läger för coda, döva och hörselskadade och säger att de kommer att arbeta för att det ska bli en fortsättning nästa sommar. Bakom arrangemanget stod Örebro dövas förening (ÖDF), IF Nerike, DHB Mellersta och Örebro dövas ungdomsklubb (ÖDU). Idén till att starta en kolloverksamhet föddes genom Coda-gruppen inom Örebro dövas förening och sedan fick man lite hjälp på traven av Tommy Krångh på Örebro kommuns servicecenter. Finansieringen ordnades genom att ansöka om medel hos Örebro kommun. Under veckan jobbade fyra ledare men alla förberedelser gjordes på ideell basis av ÖDF, IF Nerike, DHB Mellersta och ÖDU. Text Mats Lindblom Foto Barnledarna 25


DHB ÖSTRA

FAMILJELÄGER PÅ VÄSSARÖ Vi var 31 personer som deltog på Vässarölägret, inklusive två teckenspråkstolkar. Vässarö är Stockholms Scoutdistrikts egen ö och man blir väl omhändertagen av duktiga scoutledare under hela vistelsen.

PÅ FREDAGEN DEN 19 augusti möttes vi av vår scoutledare Ellinor och fick middag direkt efter ankomst med båten till Vässarö. Efter middagen hade vi alla fri tid till 19.30 då vi möttes upp för att grilla på en grillplats nära bastun. Det blev en mycket fin kväll då alla fick börja lära känna varandra. Barnen lekte och vi mös med brasa till solnedgången.

Lördag Efter frukost gick vi Trapperspåret allihop, en naturbana där alla får klättra, gå på olika hängbroar och där scoutledarna berättar om olika djurfällor som finns längs vägen. Vi fikade halvvägs vid vattnet och hade tur med vädret då solen kom fram. Det var kul att se att så många vågade gå på olika utmanande broar och åka den häftiga linbanan på slutet. På eftermiddagen var det kanotpaddling och jollesegling en liten stund innan regnet kom. Vi fikade under tak och sen var vi 26

ute i båtarna igen när det blev uppehåll. Vid middag serverades den populära efterrätten marängsviss! Det blev bastu och bad på kvällen till den mest fantastiska solnedgången och trots få grader i vattnet var det flera barn och vuxna som vågade sig i. Efter bastu och bad hade andra skolklasser som var på ön, ett gemensamt disco som vi gästspelade på. Ett väldigt roligt inslag för de barn som var där. Söndag Halva gänget åkte hem med båten vid elvatiden efter städning och inspektion av Ellinor. Andra halvan stannade kvar och klättrade på Vässarös fina klättervägg, som var väldigt populär och nästan alla som var kvar vågade sig upp för väggen. Både ditresan och hemresan med båt gick väldigt smidigt och Ellinor som var vår scoutledare ska ha ett stort tack för hennes insats hela helgen! DHB DIALOG l NR 3 2016


CABLE PARK Vi var ett härligt gäng som träffades ute på Cable Park, som vi hade bokat exklusivt bara för DHB Östra. Alla ungdomar och några föräldrar provade att åka. ENKLAST VAR KNEEBOARD, en brä-

da som man står på knä på, men alla provade och många klarade även av vattenskidor och wakeboard. Flera provade även att åka på mage utan bräda! Det var så härligt att se hur de inledningsvis något tveksamma ungdomarna sen sken som solar. All personal på Cable Park var också jättetrev-

liga och instruktörerna jättebra och pedagogiska. Cable Park ligger alldeles bredvid Arlanda, så ibland kom det stora och bullriga flygplan in för landning, men med teckenspråk och en toppenbra tolk gick det bra. Förutom kabelparken fanns det även Beachvolley, skateramp,

studsmatta, boulebana, liten badstrand, bastu och en jättefin servering med härliga soltrappor utanför. Ett kul och häftigt ställe med aktiviteter för alla. Efter åkandet stannade de flesta och åt en god lunch tillsammans på serveringen. En kul aktivitet som vi gärna gör igen.

På gång! Keramik på Alvikstorpet, 22/10 Helgläger för ungdomar med språkstörning Föräldrakonferens, 10/11 Romeo & Julia på Stadsteatern 4/12 Teckenspråkskurs 21-22/1 pappor har första tjing Mio min Mio på Stadsteatern, 14/1 och 11/2 Skidhelg till Bjursås Skidhelg till Kungsberget

VÅRA FASTA FRITIDSAKTIVITETER I HÖST FORTSÄTTER vi också med våra simskolor i Älvsjö och Bergshamra, simträning nu i Enskede, gymnastik i Vällingby, Mountainbike i Hellasgården och med fritidsträffar för både mindre barn med familjer och ungdomskvällar.

27


Jag heter Sonia Strömberg och är ordförande i DHB Flex, som företräder alla DHB:s medlemmar som har någon form av funktionsnedsättning utöver dövhet eller hörselskada

SONIA SÄGER

Några av oss har gjort flera studiebesök i verksamheter för vår målgrupp! Bland annat på Mo Gård med en stor artikel i ett tidigare nummer av DHB Dialog. Vi har besökt Teckentullen och Teckensurra i Stockholm, två dagliga verksamheter för teckenspråkiga med olika huvudmän. I Örebro har Iris Hadar nyligen börjat dra igång en ny daglig verksamhet för målgruppen och vi kommer att ha kontakt även med denna verksamhet. Se en artikel om detta på sidor 18-19 i denna tidning. Vi fortsätter med dessa besök för att få bättre kunskap om vad som erbjuds ute i landet. Vi tar gärna emot tips på verksamheter att besöka. Nu jobbar vi intensivt med att ta fram nya projekt med målgruppen i fokus. Bland annat delvis en fortsättning på Tell-Us tillsammans med Mo Gård och ett teater-/kulturprojekt tillsammans med Tyst Teater. En ny omgång av konferensen ”Teckenspråk i fokus” i Göteborg äger rum den 21 oktober. Tillgänglighet via teckenspråk är ju ytterst viktigt för våra flerfunktionsnedsatta vänner. Som jag tidigare nämnt så är en översyn av LSS-lagstiftningen på gång. Vi försöker just nu hitta nya vägar att påverka så att inte våra barn, ungdomar och vuxna vänner glöms bort i vanlig ordning. En kontakt har upprättats med forskaren Barbro Lewin som är en av Sveriges experter på LSS-lag-

Nu börjar sommaren gå mot höst! Här har det regnat i ett helt dygn! I höst jobbar DHB Flex styrelse vidare med det som känns viktigast just nu! Välkomna till vår förening!

28

DHB DIALOG l NR 3 2016


DHB SÖDRA

stiftningen. Vi ser fram emot att få träffa henne så småningom. Ytterligare en föräldrakonferens om teckenspråkiga barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos, planerades att gå av stapeln på Nordiska folkhögskolan i Kungälv helgen den 30 september – 2 oktober 2016. Tyvärr har vi tvingats ställa in den konferensen på grund av för få anmälningar. Det som också är ytterst viktigt just nu är den stora utredningen om den framtida skolan för barn som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning, som kom under sommaren. Den är bara 800 sidor lång och jag försöker ta mig igenom den. Man har flaggat för att intresseorganisationerna ska få inbjudan till utbildningsminister Gustav Fridolin för överläggningar. Känns ytterst viktigt även för våra barn och ungdomar och deras framtid. Jag fortsätter att jobba med vårt bokprojekt. Arbetsnamnet är ”Föräldrar berättar”. Hör gärna

av er ni som är nyfikna att delta med era berättelser om livet som förälder till barn, ungdomar och vuxna med flera kombinerade funktionsvariationer. Vi har nu fått löfte om stöd till tryckning mm. Ni har säkert noterat att namnet DHB Flex dyker upp i olika sammanhang, när man pratar om vår förening. DHB Flex är en flexibel förening, vi har inte en homogen målgrupp utan våra medlemmar kan ha de mest skilda kombinationer av funktionsvariationer. Det som förenar oss är hörseln och DHB, och för att sträva framåt tillsammans måste vi vara flexibla. Vi går ut med inbjudningar för olika arrangemang till alla våra medlemmar per mail, så det är bra om ni meddelar ingalill. bjorkstrand@dhb.se vad ni har för mailadress så att vi kan hålla registret uppdaterat. DHB Flex ser fram emot en intensiv och flexibel höst! ■

YSTADS DJURPARK Vi träffades den 13 augusti och det var soligt och varmt men lite regnsjukt ute. Vi var ett stort gäng på 30 barn och nästan lika många vuxna som samlades denna dagen. Vi hade även två tolkar på plats. ORDFÖRANDE LOTTA VÄLKOMNADE alla medlemmar och informerade om dagen. Inne på djurparken tittade vi på kameler och surikater och ringsvanslemurer samtidigt som skötare matade dem samt berättade hur de lever och annat spännande.

Sonia Strömberg, ordförande DHB Flex sonia.stromberg@gmail.se

Vi samlades sedan för gemensam picknick och grillade korv som medlemmar tog med sig. DHB södra bjöd på glass till alla barn. Barnen var glada och nyfikna på djuren och fick klappa marsvin och kaniner. De fick hoppa ner i högar av hö från ett högt torn. Barnen lekte tillsammans på olika lekplatser och några avslutade med att bada i poolen.

DHBdialog

VILL DU RA I TIDNINGEN? ANNONSE

-29 99 61

ring 0660 KONTAKTA en@agrenshuset.se eller an n jonna.paa

DHB SÖDRA STARTAR NY MEDLEMSTIDNING DHB SÖDRA STARTAR nu upp sin medlemstidning igen. Den nya tidningen heter VI SES. Tanken är att skapa en mötesplats för medlemmarna och att innehållet ska tilltala både barn och vuxna.

29


61 Örebro 019122146*

120 ord från det svenska teckenspråket

m teckentörning hos

Lätta tecken

arbete mellan ckholm och och språk-

Beställningar görs till kansliet@dhb.se eller via http://www.dhb.se/material

Lätta tecken

tecken från se olika , dryck, as ett antal tecken” a och lätta nspråk övföreningen

Beställ böcker, informationsmaterial och rapporter från DHB! P rodukter

120 ord från det svenska teckenspråket

Lätta tecken DVD med 120 filmade tecken från det svenska teckenspråket. Här kan du se olika tecken för djur, färger, familjen, tid, mat, dryck, känslor, sport och skola. Filmen har inte ljudspår. Pris: 50 kr + frakt

Därför går jag inte till skolan Tre elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade berättar om skolk. Tryckt: 30 kr + frakt

Språkstörning hos barn och unga i skolåldern Informationsskrift som i första hand vänder sig till föräldrar och andra närstående. Anna-Karin Arnald leg. logoped ger svar på de vanligaste frågorna om barn med språkstörning under skoltiden. Skriften tar upp innebörd och konsekvenser i skolan och ger tips på vad man som förälder och personal i skolan kan göra för att underlätta för barnet. Pris: 30 kr + frakt

Vi är en grupp fast två ändå

– möjligheter i vardagen

Ett livsperspektiv - möjligheter i vardagen Filmen ”Ett livsperspektiv” handlar om livet för barn, unga och vuxna som är döva, har en hörselnedsättning eller en språkstörning.

Gratis DVD med tillhörande Maria Norberg Gabriella Yström Elinor Brunnberg

Vi är en grupp fast två ändå Sammanfattning av fältstudien som genomförts vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tryckt: 50 kr + frakt 30

En undersökning om hur döva och hörselskadade barn och ungdomar med flerfunktionshinder och deras familjer upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Pris: 50 kr + frakt

Ibland låtsas jag att jag förstår (rev. 2014) Bok samt ljudbok i DAISY-format om elever med språkstörning, som uppdaterats 2014. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger och andra som möter barn med språkstörning och ger kunskap om hjälpmedel och om de särskilda svårigheter som eleverna har. Boken innehåller också tankar och råd om bemötande av barn med språkstörning. Pris: 150 kr + frakt

Ett livsperspektiv 1

Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet

Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv

broschyr beställs via http:// www.dhb.se/?id=2750

Språkstörning i kombination med flerspråkighet Även denna informationsskrift vänder sig till föräldrar och andra närstående i första hand. Eva Kristina Salameh leg logoped ger svar på de vanligaste frågorna om flerspråkiga barn med språkstörning. Skriften tar bland annat upp flerspråkig språkutveckling, språkstörning i kombination med flerspråkighet, utredning och bedömning, intervention och föräldrarnas roll. Denna informationsskrift finns även på arabiska. Pris: 30 kr + frakt

Döv med utvecklingsstörning – Möjligheter i ett livsperspektiv Gratis skrift som kortfattat och lättillgängligt informerar och belyser situationen för individer med hörselnedsättning/dövhet i kombination med utvecklingsstörning. Skriften riktar sig i första hand till personer som inte tidigare kommit i kontakt med målgruppen i fråga.

DHB DIALOG l NR 3 2016


EIJE:S BIL AB

HB:s VERKSAMHET Edgrensgatan 9, 662 27 Åmål

Hörservice Pontus Egerö AB

tik

www.hörservice.se • 08-777 29 50

kents Misa AB Ab bilplåt www.misa.se

plåt- och lackskador SGHK aukt. för chrysler och Jeep

www.sghk.org • 070-221 22 99

Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

Teckenbro AB

www.teckenbro.com, info@teckenbro.com Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

DHB:s

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

VI STÖDJER

VERKSAMHET

KENTS BILPLÅT AB PLÅT- OCH LACKSKADOR

son bl a

AUKT. FÖR CHRYSLER OCH JEEP

äning

elia.com

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

ANSLAGSTAVLAN Håll dig uppdaterad

R FÖR ELEVER MED HÖRSELNEDSÄTTNING

skaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska vårt medlemsriksförbundet som från distriktsföreningarna skickas ut per e-postDetviakan från ationen av inform MycketDet mmunal hörselpedagog. visar en studie av såväl hörteknik du göra på giltig. et är alla medlemmar attpåkontrollera att e-postadressen i medlemsregistr därför register. Vi beroch pedagogiska skolmyndigheten Hörselhabiliteringen dig. www.dhb.se/medlem. Du kan också kontakta kansliet@dhb.se så hjälper vi http:// påmed a studiesituationen”Min för sida” elever hörselnedsättning.

. Hörtekas behov dkvalitén. judmiljö, Special-

p om hur över anrarna det

ation om alla våra

in och gilla vår facebooksida https://www.facebook.com/dhbriks. Där lägger vi upp inform

Ps. Gå gärna är en mycket viktig person när det gäller att – Hörselpedagogen eter. till lärare och arbetslag om konsekvenserna av aktivit förmedla kunskap en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att underlätta elevens delaktighet i undervisning och skolarbete, säger Håkan Bergkvist. Studien omfattar situationen för 85 elever i Stockholms län, men Håkan Bergkvist bedömer att elever med hörselnedsättning i andra delar av landet upplever samma slags problem i skolan. FoU-rapporten ”Vad var det du inte hörde – Hörteknik och dess användning i skolan” finns på www.spsm.se. dhb dialog nr 1 2015 ❘ 31


POSTTIDNING B

Returadress: DHB Dialog Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro

DHB Dialog Nr 3-2016  

DHB Dialog är Riksförbundet DHB:s medlemstidning som utkommer fyra gånger om året.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you