Issuu on Google+

NR 2

❘ 2 016 ❘ Å R G Å N G 4 3

DHB Bdialog

F avorit

i repris

TECKENSPRÅK I FOKUS GÖTEBORG 21 OKTOBER Allt om föräldrakonferensen MITT UNIKA BARN JONAS HELGESSON föreläste på årets Almåsa II Elever med språkstörning VÄLJER TECKENSPRÅK på riksgymnasiet


16-18 september 2016 hålls Dövas Dag i Göteborg. Fredag: Världskulturmuseet Konferens med olika föreläsningar med temat ”Tillbaka till Guldåldern”. Mingel på kvällen. Lördag: Eriksbergshallen Utställningar, korta föreläsningar, barn- och ungdomsaktiviteter. Bankett och eftersläpp på kvällen. Söndag: Öppet hus hos olika verksamheter. Mer information finns på hemsidan, https://dd2016.wordpress.com Med vänliga hälsningar arbetsgruppen för Dövas Dag Johanna, Kenneth, Mimmi och Tobias

Ge dig själv nya möjligheter! Uppfyll drömmen på Västanvik Vi erbjuder: • Assistentutbildning • Allmän kurs med hälsoprofil/friluftsliv • Baskurs med möjlighet till högskolebehörighet • Allmän kurs för personer med dövblindhet • Internationellt volontärprogram. • Starta och driva eget • Teckenspråkslinje • Teckenspråkstolk och dövblindtolkutbildning Teckenspråkig gemenskap, varmt välkommen! Anmälan och information: www.vastanviksfhs.se Kontakt tel: 0247-641 30, 03 E-post: kurs@vastanviksfhs.se

Teckenspråkig studiemiljö i Leksand

Vi vet att alla kan utvecklas och må bra! Mo Gårds fokus ligger på alternativa sätt att kommunicera och verksamheternas miljöer är teckenspråkiga. Här möts alla av respekt och utgångspunkten i verksamheterna är alla människors lika värde och en tro på individens inneboende resurser. Mo Gård är en icke vinstdrivande organisation, här hittar du boende och daglig verksamhet enligt LSS, HVB för ungdomar och vuxna samt gymnasiesärskola. Hör av dig till oss så berättar vi mer om vilka möjligheter som finns!

info@mogard.se | www.mogard.se 010 – 471 66 00


Vi godtar inte tolktjänstutredningens förslag ”Ja, så har DHB haft årsmöte igen… Det går snabbt mellan gångerna! Och jag, Lena Fernström, har tagit över klubban för att leda förbundet ett år.” Så inledde jag min allra första ordförandespalt i DHB Dialog. Det var i första numret 1994. Jag skulle kunna inleda med samma mening nu, för nog går det snabbt mellan gångerna allt och jag har återigen tagit över klubban för att leda förbundet. Sist tackade jag då avgående ordförande Britt Louise Tollerud-Jonsson för fina insatser för förbundet. Nu riktar jag ett stort tack till Lena Wettrén som gjort ett kort men ytterst betydelsefullt uppdrag som DHB:s förbundsordförande! Det är få förunnat att få företräda en så fin och viktig föräldraorganisation som DHB. Stort tack för förtroendet! Jag har varit aktiv sedan 1980 då jag valdes in som suppleant i DHB Mellersta. Året därpå valdes jag in i förbundsstyrelsen. När jag avgick som ordförande kände jag att det fanns åtskilligt att göra för våra familjer som har barn med språkstörning. Men redan när jag tillträdde som ordförande 1994 såg jag det som en av de viktigaste frågorna att få begreppet språkstörning erkänt. Framsteg har gjorts sedan dess, men som föräldrarna tydligt signalerade nu på föräldrakonferensen Mitt unika barn så är okunskapen än idag

stor ute i verksamheterna. Erika Ahlberg, projektledare i DHB:s projekt Aktiv Fritid, som jobbade för att tillgängliggöra kultur- och idrottsaktiviteter för unga med språkstörning, har sagt att språkstörning är där som dyslexi var för 20 år sedan. Den viktigaste frågan nu är otvivelaktigt den så kallade Sydhoffutredningen, dvs. Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02). Vi har genom åren haft utredningsmässiga milstolpar som t.ex. Funkisutredningen och Hörselvårdsutredningen, utredningar vars betydelse lyfts än idag. Jag tror att Sydhoffutredningen är en ny milstolpe i raden. Frågan är dock vad för verkan utredningens förslag, som väntas se dagens ljus den 30 juni, kommer att ha på verkligheten för våra barn och ungdomar. Det är nämligen ingen självklarhet att utredningsförslag förverkligas, det var vi blivit påminda om när det gäller tolktjänstutredningen. Efter åratal av utredande har Socialdepartementet slutligen åstadkommit Tolktjänst för vardagstolkning (DS 2016:7), ett

LEDARE LENA FERNSTRÖM förbundsordförande Riksförbundet DHB synnerligen blekt förslag med tanke på all den kompetens utredningen haft till sitt förfogande. Vi godtar inte förslaget, och det

kommer vi att meddela departementet i vårt remissvar. Jag önskar er alla en trevlig sommar! ■

DHB Bdialog TIDSKRIFT FÖR RIKSFÖRBUNDET FÖR DÖVA, HÖRSELSKADADE BARN OCH BARN MED SPRÅKSTÖRNING

Redaktör och ansvarig utgivare Mats Lindblom Adress DHB Dialog, Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro Tel 019-17 08 30, dialog@dhb.se, www.dhb.se Prenumeration Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se Tidningen utkommer med fyra nr/år. Pris för icke medlem 200 kronor/år. Annonser Ågrenshuset Produktion, Bjästa Jonna Paananen, tel 0660-29 99 61, jonna.paananen@agrenshuset.se Grafisk produktion och tryck Ågrenshuset Produktion, Bjästa Manusstopp nr 3 2016, 19 augusti. Tidningen finns ute vecka 37. Senaste nytt hittar du på www.dhb.se

När du flyttar, kom ihåg att meddela adressändring till Riksförbundet DHB:s kansli, kansliet@dhb.se, så medlemstidningen och övrig information når dig! Omslag Adobe Stock

Som medlem i Riksförbundet DHB får du DHB Dialog fyra gånger per år, tillgång till riksförbundets och distriktens aktiviteter, råd och stöd samt möjlighet att påverka. Du kan även teckna olycksfallsförsäkring för barnen hos Folksam. Bli medlem via www.dhb.se/medlem

3


FÖRÄLDRAKONFERENSEN

MITT UNIKA BARN 2016 text och foto MATS LINDBLOM

Den sjätte upplagan av föräldrakonferensen Mitt unika barn blev lyckad och diskussionerna med och mellan engagerade föräldrar var både många och givande. Föräldrakonferensen Mitt unika barn som riktar sig till föräldrar med barn med språkstörning anordnades för sjätte gången den 22-24 april på Nordiska folkhögskolan i pittoreska Kungälv i Bohuslän. Dryga tjugotalet föräldrar hade bokat in sig för en helg fylld av kunskap och erfarenhetsutbyte. Gästvänlig personal gjorde vistelsen mycket behaglig och på fredagen hälsade rektor Ann-Marie Ternstedt alla välkomna och inledde med att berätta om folkhögskolans historia och verksamhet idag. Fredagens egentliga program inleddes med att Mia Walther och Ida Eriksson från Resurscenter Tal och språk inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) redogjorde för myndighetens uppdrag i stort och vad Resurscenter Tal och språk gör. Resurscenter Tal och språk gör utredningar på skolor och synar då skolmiljön och elevens styr4

kor och svagheter, sedan lämnar de en rekommendation till skolan för hur de kan lösa den pedagogiska utmaningen. Man håller även i distanskurser för skolpersonal och kan lämna statsbidrag till förskolor och skolor. Mia poängterade att de alltid agerar på skolans uppdrag.

Under Ida Erikssons föreläsning Om exekutiva funktioner i vardagen hoppade vi rakt in i den mänskliga hjärnan. Ida gestaltade på ett förståeligt sätt hur det går till inne i vår hjärna när vi tar in information, detta genom att beskriva informationsprocessen som bestående av en dörr-

Ida Eriksson, SPSM Resurscenter tal och språk föreläste om exekutiva funktioner i vardagen.

vakt, en scen, ett bibliotek och en bibliotekarie. Dörrvakten är vår uppmärksamhet och sållar bland informationen där ute, scenen är arbetsminnet ”där allting händer” och biblioteket är långtidsminnet där alla minnen är lagrade systematiskt som det är på bibliotek. Bibliotekarien, slutligen, representerar processhastigheten. Ida visade ett intressant klipp på Youtube som illustrerar detta (https://youtu. be/mdMhseyX0-0) och där ses ”bibliotekarien”, i det här fallet en ninja, åka mellan arbetsminnet, där information kommer in på löpande band, och långtidsminnets vindlande gångar för att sortera informationen så den blir begriplig för hjärnan. Bibliotekariens snabbhet och hur avancerat långtidsminnets infrastruktur är påverkar hur snabbt information bearbetas och följaktligen hur lång tid det tar för oss att hämta det vi behöver ur minnet. DHB DIALOG l NR 2 2016


Hjärnan är sannerligen komplex, men en illustrerad genomgång gjorde det hela mycket mer begripligt. Tystnar på vägen Ida tog även upp ”igångsättning” som kan vara en utmaning för många elever med språkstörning. I ett annat klipp (https:// vimeo.com/69249042) ses en lärare ge instruktioner till sin klass om att läsa ett stycke ur en bok. Britney börjar dock inte läsa trots att läraren upprepade gånger försöker peppa henne. Varför? Orsakerna kan vara många. Kanske handlar det om kognitiv flexibilitet, att det kan vara svårt att skifta om från att lyssna till att läsa. Eller perceptuella svårigheter, att t.ex. ljudmiljön hämmar koncentrationen. Eller motivationen; vad är målet med uppgiften? Eller var instruktionen för vag? Gällande vaga instruktioner nämnde Mia Walther att många barn med språkstörning tystnar på vägen. – Många yngre barn ställer frågor när de inte förstår, men man har gått på så många nitar att man slutar med det. Mia Walther fortsatte sedan med en föreläsning om betyg, bedömningar, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Vid bedömning ska läraren fånga elevens olika sätt att tillgodogöra sig och visa sin kunskap, och elevens uppförande ska inte påverka betyget. Mia poängterade att det är viktigt att pedagogen lyckas förmedla det viktigaste ur kursplanen, så att eleven får en kärnförståelse att bygga vidare på. Sedan 2014 finns också bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. I lagen avses med diskriminering genom bristande tillgänglighet ”att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning” (do.se). Ida sade att extra anpassningar, som är det första steget för att hjälpa

en elev som inte kan tillgodogöra sig undervisningen, borde vara vanlig pedagogik. – Det är bra för alla. Innan Mias föreläsning hade föräldrarna gruppdiskussioner där många frågor kom upp, och SPSM:s Mia och Ida fick sedan bemöta frågorna. Bland annat frågan om språkstörning är ärftligt togs upp, men det är svårt att svara ja eller nej på till följd av svårigheten att definiera språkstörning, alltså att se språkstörning som en isolerad nedsättning. Däremot kan man se att det är vanligt med liknande svårigheter, som t.ex. uppmärksamhet och arbetsminne, i släkten. Någon frågade också om diagnoskriterierna var utformade enligt en pojknorm. Mia svarade att det inte var medvetet på det sättet, däremot upptäcks flickor i lägre grad då de är bättre på att maskera sina svårigheter. Som en följd av detta blir flickor underrepresenterade i forskningsunderlaget. Föräldrar berättar Fredagen var intensiv med mycket information på en eftermiddag men de flesta stannade uppe ett bra tag efter middagen för att diskutera och utbyta erfarenheter. Efter en god natts sömn inleddes lördagen med att Anna Gabrielsson, Birgitta Termander och Jan Höglund berättade om sina upplevelser och vägval som föräldrar till barn med språkstörning. Jan som är pappa till Mattias, 15, berättade att de haft en relativt lugn resa fram till årskurs fem. Språkstörningen diagnosticerades vid fyra års ålder och Mattias hade då inget språk. De började med tecken vid tre års ålder och så sakta började språket komma och de övergick successivt till tal. Trots att det under Mattias första skolår gick bra tack vare en, enligt Jan, förstående miljö, så fanns oron där. Men Janne berättar att de i Västerås haft stor nytta av ett föräldranätverk som tillsammans jobbat för sina barns rättigheter i skolan. På årskurs 7 ville rektor inte bevilja något stöd alls, men då initierade familjen själva en logopedutred-

Föräldrars egna berättelser är alltid uppskattat att höra.

ning av logoped Kerstin Hill som presenterades för rektor. – Nu är rektor väldigt tillmötesgående. Jan tycker att det har gått bra hittills men han är också medveten om att det blir svårare när kraven på att kunna analysera och reflektera blir tydligare i kursplanen. Annas son Petter är född i Spanien och därefter bodde familjen i London ett tag, vilket var turligt eftersom Anna menar att man i England är före kunskapsmässigt gällande språkstörning. Läkaren i England pratade direkt om speech impairment, medan man i Uppsala hävdade att det handlade om autism, ”han pratar när han vill”. I England fick familjen rådet att börja med tecken vilket de gjorde, och gör än idag, eftersom Petter tar in tecken väldigt bra. Petter gick sedan på hörselklass för att stimulera språkutvecklingen med teckenspråk. – Det gav även träning i det sociala eftersom teckenspråk kräver ögonkontakt. Från årskurs sju valde Anna Hällsboskolan för att få mera stöd. Idag funkar det bra med godkända betyg, kompisar och en bra självkänsla. Anna framhöll att det ligger en fara i att ha stillsamma barn, eftersom det ofta blir så att skolan ser och agerar när det gäller stökiga barn, medan de lugna glöms bort; ”Han är ju nöjd.” Anna betonade också vikten av att använda tecken om det kan vara en väg till kommunikation. Vidare tipsade Anna föräldrarna på att vara uppmärksamma på när man i

åtgärdsprogram och bedömning lägger ansvar för misslyckanden på eleven. Man ska också kräva att få skriftliga underlag. Birgittas dotter Paulina som idag är 18 år fick som fyraåring diagnosen grav språkstörning och motorisk utvecklingsstörning. I början fokuserades det väl mycket på motoriken och språkutvecklingen kom i skymundan. Birgitta har genom åren ställts inför flera val gällande skola, och hon ville förmedla att man inte ska tänka att ens val är rätt eller fel. Man är alltid här och nu och kan inte förändra det som varit eller utvärdera det som ännu inte skett. En fråga som dök upp från deltagarna var om man som förälder kan jobba heltid samtidigt som man ska kämpa för sitt barns rätt. Anna sade att hon gick ner tid, medan Birgitta inte gjorde det. Hon kunde dock gå ifrån sitt arbete relativt bra. Samtidigt kan hon idag tycka att det hade varit bättre för hälsa att välja t.ex. vårdbidrag. Kannebäcksskolan Det blev en informationsrik lördagsförmiddag, för innan lunch intogs scenen av rektor Christina Hansson Johansson, logoped Maria Langvik och talpedagog Birgitta Bernauer från Kannebäcksskolan i Göteborg. På Kannebäcksskolan går 55 elever med grav språkstörning (F-9), merparten från Göteborg. Det är 5-9 elever per klass och 8-12 elever per fritidsavdelning. Kriteriet för att bli antagen är att ha diagnosen generell språkstörning. 5


Fr v Christina Hansson Johansson, Birgitta Bernauer och Maria Langvik från Kannebäcksskolan.

På elevhälsan finns logoped, talpedagog, skolsköterska, specialpedagog, skolpsykolog och kurator. Maria och Birgitta gick kort igenom vad språkstörning innebär och redogjorde också för de olika språkliga områdena. Många av föräldrarnas frågor kom att handla om antagningskriteriet generell språkstörning. Christina sade sig kunna se en trendskillnad i logopedutlåtanden, med större detaljrikedom gällande expressiv språkstörning, medan impressiv språkstörning inte specificeras. Därmed uppnås inte kriteriet generell språkstörning. Någon frågade varför man måste ha generell språkstörning för att bli antagen. Christina svarade att det kommer av att det historiskt sett är den vanligaste diagnosen, men hon sade sig också kunna skönja en uppfattning om att ”bara” expressiv respektive impressiv språkstörning kan tas om hand i den ”vanliga” skolan. Representanterna för Kannebäcksskolan poängterade vikten av även den sociala biten och de sade till exempel att de var noga med att se till att alla blev bjudna

DHB Språkstörnings ordförande Lena Fernström tackar Anna Båve Schultz.

6

på kalas. Å andra sidan menade de att man inte ska ”hjälpa till hjälplöshet”, och ibland föreslår de att elever byter från Kannebäck till sin hemskola. Påverkar mer än språket Efter en välbehövlig och välsmakande lunch var det dags för Päivikki Aarne, Karolinska Universitetssjukhuset och Enheten för logopedi på Karolinska institutet, att föreläsa om sin avhandling Self and other; socio-emotional aspects of development in children with language impairment. I studiens resultat kan Päivikki påvisa att barnets socio-emotionella utveckling hänger ihop med den språkliga utvecklingen. Exempelvis kan barnet välja bort lek, eftersom barnet inte hänger med språkligt, och får då inte tillfälle att träna på sociala situationer. Föreläsningen var rätt teoretiskt men ämnet var väldigt relevant och uppskattat, vilket blev tydligt när Päivikki frågade om det hon pratade om kändes bekant. ”Det känns som en teoribildning av vardagen”, svarade en förälder. Päivikki efterlyste tydligt inspel och frågor och det blev bra diskussioner. Många efterlyste handfasta tips på hur man kan hjälpa och avhjälpa situationer där barnet inte vill vara med. Att leka en och en nämndes, eller att en vuxen leker med barnet och sedan bjuder man in ett barn till efter ett tag. Sociala berättelser togs också upp som ett bra verktyg. Många hade erfarenheter att dela med sig av, och det diskuterades huruvida pedagogerna skulle vara med i leken och om

man ska informera föräldrar och barn på förhand, och vem som ska göra det. Ytterligare en fråga handlade om hur man som förälder ska låta barnet leka med yngre barn för att barnet ska kunna möta någon på samma språkliga nivå. Eller om man ska sträva efter att barnet ska leka med jämnåriga för att utvecklas i sitt språk. Det diskuterades om förstärkelseår, dvs. att man går om ett år på förskolan. Päivikki trodde att det kunde vara bra, men tyckte att det är bra att man gör det innan förskoleklass. Diskussionerna fortsatte sedan efter att föräldrarna delade upp sig i grupper. När vi sedan samlades igen för att summera var det som väntat olika förutsättningar beroende på var i landet man är bosatt. Dock är det ingen garanti till bra stöd att bo i en större stad. Många föräldrar uttryckte att det handlar om en ständig kamp för att få stöd för sitt barn. – Man får prova alla vägar. Det hade inte hänt någonting om vi inte gjort något. – Man kan aldrig slappna av – Man får inte mycket hjälp utan strid. Många uttryckte också att kunskapsbehovet runt språkstörning fortfarande är stort ute i verksamheterna och man upplever att det är lättare att få stöd när det gäller syn, hörsel och rörelsehinder. Många sade att det var svårt att få tillgång till logopedhjälp och tillgången till specialpedagog varierade. Tack från era barn Anna Båve Schultz har föreläst på flera MUB-konferenser och gjorde ingen besviken den här gången heller. Anna berättade på ett varmt och personligt sätt om sin uppväxt och de utmaningar hon ställts inför i och med sin språkstörning. Anna fångade sin publik med anekdoter som att hon bad att få senap på sin korv med bröd istället för ketchup, vilket hon hade föredragit, men som var för svårt att uttala. Hon berättade även om den okunskap hon stött på, som personen vid anställningsintervjun som påstod att det inte finns

något som språkstörning. Anna framhöll ändå att hon tror på att vara öppen med sina svårigheter och att det är viktigt att man ser sig själv som en hel människa, inte som en funktionsnedsättning. Avslutningsvis sa Anna något väldigt fint när hon sa ”Tack från era barn!”. – Jag tyckte mamma var jobbig när jag var yngre och hon var med överallt och lade sig i. Men idag tackar jag henne för vad hon gjorde! Alla föräldrar var naturligtvis intresserade av att fråga Anna om allt möjligt. Någon deltagare som var tvungen att avvika innan Annas föreläsning satte sig faktiskt dagen innan och diskuterade med henne för att inte gå miste om tillfället. Efter föreläsningen frågade föräldrarna vilken hjälp hon fick i skolarbetet och hur hon upplevde den sociala biten i skolan, hur hon gör för att varva ner etc. På frågan om vad det viktigaste stödet varit i skolan svarade Anna att det var att känna sig trygg med lärarna. Om hon kände sig trygg med läraren så vågade hon också fråga och kräva åtgärder när hon inte förstod. Fredag lunch till söndag lunch går fort, speciellt när engagerade och vetgiriga föräldrar träffas. Helgen blev väldigt lyckad och vi tror att alla gick därifrån med nyvunnen kunskap och erfarenhet. Från DHB:s sida tackar vi Nordiska folkhögskolan för service i världsklass, vi tackar alla fantastiska föreläsare och våra samverkansparter SPSM och Talknuten. Framför allt tackar vi alla föräldrar som gjorde årets Mitt unika barn till en minnesvärd helg! ■

Ett diskussionspass om dagen var inplanerat på årets konferens. DHB DIALOG l NR 2 2016


Teckensprak i fokus FAVORIT I REPRIS! Den 21 oktober 2016 välkomnar vi alla föräldrar till döva och hörselskadade barn till en heldagskonferens med teckenspråket i fokus. Den här gången drar vi västerut och spenderar dagen i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Göteborg. Programmet kommer att bestå av föreläsningar om teckenspråk och av personliga berättelser ut föräldra- och ungdomsperspektiv.

Teckensprak i fokus 21 oktober 2016 HELDAGSKONFERENS

Specialpedagogiska skolmyndigheten i Göteborg, Kruthusgatan 17 Pris: 200 kronor/person Ur programmet: Föreläsning av Carin Roos, docent i specialpedagogik vid Karlstad universitet, som har forskat länge om döva och hörselskadade barn, tvåspråkighet och teckenspråk. Conny Norén, pappa till döv adopterad dotter, berättar om sina vägval som förälder och gällande språk och kommunikation. Därtill kommer två ungdomar att berätta om sin uppväxt och vilka strategier de haft kring språk och kommunikation. Det kommer även att finnas tid för gruppdiskussioner. Håll utkik på vår www.dhb.se efter mera information. Anmälan till Teckenspråk i fokus kommer att starta i mitten av augusti. Priset för konferensen är 200 kronor per person.

Conny Norén och Carin Roos i samtal på Teckenspråk i fokus i mars i Stockholm.

TECKENSPRÅK I FOKUS ARRANGERAS AV RIKSFÖRBUNDET DHB I SAMVERKAN MED SPSM OCH UNGA HÖRSELSKADADE


Kommunicera mera! FÖRÄLDRAUTBILDNINGEN PÅ ALMÅSA 2016 text och foto PER ZETTERMAN

Jonas Helgesson.

Sprucken pool utan vatten och inställd tipspromenad! Riskerade årets föräldrautbildning på Almåsa konferens utanför Stockholm att för första gången bli en flopp? Nej givetvis inte, även om det är trevligt med en avkopplande simtur och tipspromenaden är en klassiker är det inte de viktigaste ingredienserna under helgen. Istället är det givetvis mötet med andra föräldrar och de olika föreläsningarna som är behållningen.

Sonia Strömberg, omtyckt ordförande för DHB Flex.

8

Förste föreläsare var ståupparen Jonas Helgesson som efter att ha kallats handikappad i 35 år plötsligt fann sig vara benämnd funktionsnedsatt, ingen frågade honom innan namnbytet var ett faktum och under föreläsningen använde han ordet handikapp, helt enkelt för att det är enklare att säga. Vad Socialstyrelsens terminologiråd tycker om detta flagranta brott mot deras språkregler vågar vi inte ens tänka på. Jonas berättade om sitt liv och sin uppväxt och vi slängdes i tvära kast mellan skratt och djupt allvar. Jonas kände tacksamhet

mot sin familj som alltid tänjt på gränserna och låtit honom vara med och testa nya saker, under familjens fjällresor var han en flitig gäst bland granarna utanför pisten. Vad har nu Jonas för funktionsnedsättning? En ledtråd är att hans bok heter ”Ett CP-bra liv” och vi som lyssnade konstaterar att det här var en ”CP-bra föreläsning”. DHB Flex hade som brukligt årsmöte under fredagen, som vanligt väl förberett av Ingalill Björkstrand och Sonia Strömberg. Läs mer om årsmötet på sidan 27. DHB DIALOG l NR 2 2016


Elisabeth Ringby och Jari Linikko, båda tidigare lärare på Åsbackaskolan men numera verksamma på SPSM föreläste under temat Språkutveckling. Först fick vi se en film från Afrika som på några få minuter tydligt visar skillnaden på att inte ha kontra att ha ett fungerande språk, länk till filmen finns sist i artikeln. Efter genomgång av hjärnans olika funktioner och annat kändes det nog ändå som deras egna erfarenheter från Åsbackaskolan var det som fastnade i minnet. En elev tecknade en bågform till Jari som trots intensivt tänkande inte förstod, till slut kom han på att eleven behövde en klädhängare till sin egenhändigt sydda skjorta, vi låser oss när vi inte förstår istället för att vara vidsynta. Eva Andåker från SPSM hade en halvtimme på sig att informera om den eviga frågan TUFF, givetvis en omöjlig uppgift. Många tankar och frågor från föräldrarna i lokalen, Eva hann med ungefär hälften av sina powerpoint-bilder. Taktilt teckenspråk fungerar ofta väldigt bra, inte bara för personer med dövblindhet utan även när man har kommunikationssvårigheter beroende på dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning. Caroline Lindström som är specialpedagog på Mo Gård berättade, visade bilder och jag tror att många fick inspiration som de tar med sig till sina barns gruppboenden för vidare diskussion med personalen. Marina Isaksson Blomkvist är rådgivare på Resurscenter Döv/ hörsel på SPSM och hon berättade om AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Att ha ett språk och en fungerande kommunikation är en förutsättning för att kunna lära sig, utvecklas och vara delaktig. För att göra sig förstådd kan man ta hjälp av bilder, tecken eller kroppsspråk.

Caroline Lindström från Mogård demonstrerar taktilt teckenspråk.

Magdalena Djerf och Maria Norberg från projektet Tell-Us.

Tell-Us projektet har gått i mål och projektledarna Magdalena Djerf och Maria Norberg berättade om projektet och visade exempel från projektets hemsida där det även finns ett längre reportage som berättar hela projektets historia med kommentarer från Barnombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen m fl. Under lördagskvällen skämdes vi som vanligt bort med fan-

tastisk mat och trevligt umgänge. Några tappra föräldrar hade trotsat vädret och gått tipspromenaden och prisades för detta. Helgen avslutades liksom förra året med Sanna Franzén, Johan Granli och Vanilla Karlsvärd från SkaparAndas Forumteatergrupp. Vi fick genom olika scener och övningar en insikt för kroppsspråkets betydelse vid kommunikation mellan människor. Som vanligt var vi föräldrar en viktig

del i övningarna med våra erfarenheter. Tack alla på DHB, Mo Gård, SPSM och Tullängsgymnasiet som gör denna helg möjlig att genomföra!. ■

Informationshäfte om AKK http://www.hi.se/Global/dokument/publikationer/ 2010/10305-vad-ar-akk.pdf

TUFF

Film om döva i Afrika https://youtu.be/AHfC6jqBhkk

TUFF står för Teckenspråksutbildning för föräldrar och är en statligt finansierad utbildning om maximalt 240 timmar riktat till föräldrar som har barn som behöver teckenspråk för sin kommunikation.

Tell-Us hemsida www.tellusprojektet.se

9


TUFF för nyanlända svenskar upphör i Örebro text MATS LINDBLOM foto DHB ARKIV

Sonia Strömberg jobbade som teckenspråkslärare på TUFF för nyanlända i Örebro.

Västanviks folkhögskola har sedan 2006 bedrivit TUFF-verksamhet för nyanlända i Örebro, detta efter att ha fått uppdraget av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) att överta TUFF-verksamheten där. Verksamheten bedrevs innan dess av Stiftelsen Teckenspråkscentrum som startade TUFF för nyanlända år 2001. Under de tio år som verksamheten varit igång i Västanvik folkhögskolas regi har ett femtiotal föräldrar varit inskrivna varje år och haft undervisning ett par timmar i veckan, berättar Gunilla Kolm, rektor på Västanviks folkhögskola.

Gunilla kan även berätta att antalet deltagare på TUFF för nyanlända minskat de senaste tre fyra åren. Därtill kommer att anslaget från SPSM minskat, och detta gör tillsammans med minskat deltagarantal att verksamheten inte är ekonomiskt hållbar längre. Dessutom blev det svårt att rekrytera ny lärare, när den lärare som hade drivit verksamheten i alla år gick i pension. 10

– Efter en noggrann konsekvensanalys beslutade Västanviks skolstyrelse i mars att verksamheten upphör till hösten. Gunilla Kolm poängterar att det i sig inte innebär att verksamheten läggs ner, endast att Västanviks folkhögskola slutar som utbildningsanordnare i Örebro. Det är SPSM som äger frågan att besluta om en ny utbildningsanordnare övertar TUFF-verksamheten.

Västanviks folkhögskola fortsätter som vanligt att erbjuda TUFF-veckor i Leksand fem veckor per år till alla föräldrar som är i behov av teckenspråk i kommunikationen med sina barn. Sonia Strömberg som undervisade nyanlända föräldrar under många år hoppas självklart att någon annan aktör vill och vågar starta en motsvarande verksamhet i Örebro.

– Det finns flera aktörer som skulle kunna ta på sig ansvaret. Sonia tror att många föräldrar tyvärr har svårt att åka iväg till Västanviks folkhögskola, även om det skulle vara det ultimata. Eller till någon annan kursanordnare på annan ort för den delen. – Även om föräldragruppen, som deltagit i undervisningen de senaste åren, har minskat så tror jag att behovet kvarstår. ■ DHB DIALOG l NR 2 2016


Vill förenkla det juridiska för föräldrar text MATS LINDBLOM foto JUSTY

På webbplatsen www.justly.se kan föräldrar läsa om vad deras barn har rätt till i skolan och på fritiden. Texterna är skrivna på enkel svenska och det finns möjlighet att kostnadsfritt fylla i mallar för att ansöka om hjälp eller överklaga ett beslut. - Det finns också möjlighet att köpa juridiska tjänster på hemsidan till fasta priser, och vi är den enda juristbyrån som gör detta i Sverige. Vi tycker att fler jurister och advokater ska ta efter oss och bli mer transparenta och dela med sig av sin kunskap, säger en av grundarna Mattias Elfström. ”Alla barn har rätt att lära sig saker och utvecklas, att leka och ha roligt. De har också rätt att känna sig trygga och inte bli kränkta. Det är många som ska samarbeta för att se till att barn får en bra uppväxt: föräldrar, förskolan eller skolan, kommunen och olika myndigheter. Men om ens barn inte får det stöd hen behöver kan det vara svårt för föräldrar att veta vad och hur man ska göra”, skriver Justly i sitt pressmeddelande i mitten av maj när man lanserade sin tjänst. Justly vill med sin webbplats, sina texter och tjänster nå ut till personer som har kognitiva svårigheter, till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dyslexi. Men tanken är att alla föräldrar ska kunna ha användning för justly.se, där man kan hitta: ❚ fakta om barns rättigheter ❚ tips om hur föräldrar kan få ordning och reda i allt som behöver göras ❚ gratis mallar som föräldrar kan använda när de vill ansöka om hjälp, anmäla till en myndighet eller överklaga ett beslut

❚ möjlighet att köpa juridisk rådgivning enkelt från Justly. Hur går det till? För att få tillgång till mallarna på justly.se behöver man registrera ett användarkonto på Justly. Det är gratis. I mallfunktionen fyller man sedan i ett antal fält, t.ex. de namn och adressuppgifter som ska stå med i det färdiga dokumentet. När detta är gjort kan man fylla de uppgifter som efterfrågas i mallen som används. Handlar det t.ex. om ett överklagande till Skolväsendets överklagandenämnd (SÖN) så får man fylla i vilket beslut av skolan som överklagas, varför man tycker att det är fel osv. När man fyllt i de uppgifter som efterfrågas så kan man spara mallen på det egna kontot. Om man vill titta på det färdiga brevet kan man sedan välja att öppna mallen i antingen pdf- eller word-format. Sedan kan man mejla det själv till rätt mottagare. Juristfirman Vide som ligger bakom Justly deltog 2015 i Postoch telestyrelsens innovationstävling ”Förenkla för föräldrar”

och vann då ett av prisen. Man har samarbetat med Attention Hisingen-Kungälv, Dyslexiförbundet FMLS i Göteborg, Autism- och Aspergerföreningen distrikt Göteborg och språkkonsulter. Mattias Elfström var med och grundade Justly – Människor vänder sig ofta till oss jurister när de har det svårt. Därför är det viktigt att vi gör det så enkelt som möjligt för våra kunder att förbättra sin, eller i våra kunders fall sina barns, situation. På Justly kan vi hjälpa våra kunder med det juridiska, men också med att bygga relationer och strategier. Mattias berättar att de på Juristfirman Vide har arbetat med barns rättigheter och hjälpt föräldrar med bl.a. skol- och LSS-frågor sedan 2010. Alltsedan starten har de sett att behovet av rådgivning i dessa frågor är stort. – Vi tog dagligen emot samtal och mejl från oroliga föräldrar. Idén om en webbaserad juristbyrå med en hemsida rik på in-

formation dök upp när vi funderade på hur vi kunde hjälpa fler föräldrar. Mattias Elfström kan stryka under att juridiken kring barns rättigheter är rätt snårig. Han menar att det finns områden där lagstiftningen inte svarar upp mot de behov som finns. Och ibland kan dessutom flera olika lagar och flera myndigheter vara aktuella samtidigt. – Samarbetet mellan myndighet, vård och skola samt samarbetet med föräldrar kan fungera mindre bra. Vi upplever att flera faktorer samverkar i denna normativa djungel som många föräldrar beskriver. Mycket av informationen om barns rättigheter i skolan som finns på Justly idag gäller också specialskolan. Mattias berättar dessutom att det finns planer på att utveckla Justly med mer information om specialskolan. Mattias uppmanar besökare att lämna feedback på tjänsterna och att det finns en funktion för detta på webbplatsen. ■

11


Från DHB:s besök på Hällsboskolan i Umeå 2015. Barnen på bilden har ingenting med artikeln att göra.

Hällsboskolan i Umeå.

Bildstöd, Hällsboskolan i Umeå.

”DET ÄR DÄR HON HAR GÅTT PÅ KALAS I ETT ÅRS TID NU”

Har grav språkstörning som primär diagnos men får inte börja på Hällsboskolan text MATS LINDBLOM foto DHB ARKIV

Enligt alla specialistutlåtanden har flickan grav språkstörning som sin primära funktionsnedsättning, vilket är kravet för att kunna antas till statliga specialskolan Hällsboskolan. Men Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning avslog föräldrarnas ansökan om en plats för deras dotter. Motiveringen? Hon har inte grav språkstörning som sin primära funktionsnedsättning. Familjen som bor i Stockholmstrakten har två döttrar, varav den yngre som strax fyller sju år har en grav språkstörning. Hon fick diagnosen ospecificerad tal och språkstörning, oral- och verbal dyspraxi, i femårsåldern efter en logopedutredning. – Vi märkte att hon var sen med talet i 3-4 års ålder, och att hon hade problem med att prata förstod vi tidigt, men i övrigt såg varken vi eller BVC något avvikande. Det gick bra på förskolan även om det behövdes lite extra fokus från fröknarna. Dottern fick sedan gå ett extra år på småbarnsavdelningen på förskolan, men när hon vid fyra års ålder flyttades upp så märkte föräldrarna att dottern inte utvecklades som förväntat. – Hon interagerade inte med 12

andra barn, stängde inne känslor, sökte bara kontakt med vuxna. Hon stagnerade helt enkelt och blev introvert. Personalen sade att de skulle börja teckna med dottern och någon i personalen gick en TAKKkurs. I samband med detta påbörjades den utredning som sedan resulterade i diagnosen. Då gick även föräldrarna TAKK-kurs för att kunna stimulera talutvecklingen med tecken. Mamman gick även en Hanenkurs – It takes two to talk – en kanadensisk metod för föräldrar till yngre barn med försenad talutveckling. Språkförskola När diagnosen fastställdes började föräldrarna omgående se över de skolalternativ som bättre kunde möta dotterns behov.

Under det sista förskoleåret bytte de till språkförskolan Vallmon Ellagård inom Täby specialförskolor. – De var runt fem barn i gruppen och det var två pedagoger och en logoped på halvtid. Det gjorde väldiga resultat, hon blev social igen och fick en utveckling i tal och bokstäver. Föräldrarna ansökte också om plats på Språkförskolan Bamse på Södermalm och till Brage språkförskola i Sollentuna, men fick inte plats där. Vidare fick de avslag på ansökan till Språkförskolan Tal- och språkcentrum i Sollentuna i Rotebro, som de hört mycket gott om innan. Familjen är dock väldigt glada över hur väl det fungerade på Vallmon Ellagård. – Det verkade faktiskt inte så

bra först, men i samband med att vår dotter började där så fick verksamheten nya lokaler och det blev ny personal. Men även om det hade fallit ut väl vad gäller det sista året i förskolan så skulle ju dottern börja förskoleklass om ett år och skolvalet stod bakom hörnet och väntade. Det fanns ingen lämplig skola i hemkommunen, så långt var allt klart. Mamman i familjen hittade tidigt Hällsboskolan i Stockholm genom att googla sig fram. De visste som sagt sedan tidigare om Språkförskolan Tal- och språkcentrum i Sollentuna där man har verksamhet från f-6, vilket skulle vara ett relativt långsiktigt alternativ. – Vi har sökt dit tre gånger hittills och aldrig kommit in. DHB DIALOG l NR 2 2016


”Kul att gå till skolan” Men ansökan till Hällsboskolans förskoleklass beviljades. För att antas till Hällsboskolan krävs att det är språkstörningen som är den primära funktionsnedsättningen, vilket är fallet för dottern. Familjen har utlåtanden från såväl psykolog och logoped som visar detta. Därtill har de ett pedagogiskt utlåtande som gör gällande att dottern behöver undervisning i små klasser med barn med samma typ av svårigheter. – Det är tydligt i alla de utlåtanden vi har att språkstörningen är den primära funktionsnedsättningen. Familjen är otroligt tacksamma för att de fick plats för sin dotter på förskoleklassen på Hällsboskolan, där de tycker att det har funkat jättebra. Föräldrarna ser en bra utveckling socialt och deras dotter har mer och mer utbyte med jämnåriga. Hon söker kontakt och vill leka. Hon är glad, positiv och har självförtroende. Talet utvecklas, hon intresserar sig för bokstäver och siffror och hon håller på att knäcka läskoden. Hon uttrycker önskemål och kommunicerar på högre nivå än tidigare. – Vi är väldigt nöjda! Hon har självförtroende i sitt tal även om det givetvis märks på talet att hon har en språkstörning. Det är en mycket bra utveckling. Hon mår bra och tycker det är kul att gå till skolan. Vi är väldigt glada för det. En av fördelarna med valet av Hällsboskolan är att de har verksamhet ända till årskurs nio, eller tio eftersom det inom specialskolan finns möjlighet att läsa ett extra år. Det finns en långsiktighet i valet som kan skapa trygghet såväl för dottern som för föräldrarna. Avslag Men när föräldrarna ansökte om en plats på Hällsboskolan, inför årskurs ett, då fick man avslag. I det här läget har man inte en tanke på att byta till någon annan skola eftersom det fungerat så bra för dottern. Ändå sökte de till Brageskolan i Sollentuna igen, för att gardera sig, med tanke på alla avslag man fått tidigare. Brageskolan avslog för tredje gång

en ansökan och kommunens alternativ är integrerad skolgång i hemskolan, vilket alla inblandade inser är ett dåligt alternativ. – Vi räknade med att vår dotter skulle bli antagen till Hällsboskolan. För oss och enligt all expertis låter det som att hon till hundra procent tillhör målgruppen. När man söker till Hällsboskolans förskoleklass är det rektor som avgör om man blir antagen, men antagningen till Hällsboskolan hanteras av ett särskilt beslutsorgan, Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning (härefter ”mottagandenämnden”). – För myndigheten är det en skillnad mellan förskoleklass och årskurs ett. Men för vår dotter är det samma skola på samma plats med samma kompisar. När familjen fick beskedet om att mottagandenämnden avslagit deras ansökan kontaktade föräldrarna nämnden och dess ordförande för ett klargörande av orsaken. De fann nämligen att motiveringen till beslutet stod stick i stäv med hur de och alla andra de haft kontakt med såg på saken. I mottagandenämndens motivering står: ”Hällsboskolan tar endast emot elever med grav språkstörning. Utifrån handlingarna i ärendet kommer nämnden fram till slutsatsen att språkstörningen inte är den primära funktionsnedsättningen. (…) Ansökan ska därför avslås.” – Hur kan de komma till den slutsatsen? I alla handlingar vi har, och som nämnden också har, framgår tydligt att språkstörningen är den primära funktionsnedsättningen. Föräldrarna har slagits av tanken att mottagandenämnden eventuellt sitter på ytterligare underlag som de inte känner till, men nämnden vill inte diskutera beslutsunderlagen med hänvisning till att det fattat ett kollektivt beslut. Föräldrarna började omgående efter beslutet informera sig om möjligheterna att överklaga, och lämnade sedan in en överklagan till Överklagandenämnden. Som underlag bifogade föräldrarna nya kompletterande utlåtanden från logoped och

psykolog, samt ett utlåtande från Barnrättskonsulterna om att beslutet saknar en barnkonsekvensanalys och att det inte är förenligt med Barnkonventionen. I sin överklagan hänvisar föräldrarna också till tidigare domar. – Det framgår med all tydlighet att det inte finns någon annan signifikant diagnos. Överklagandenämnden ansåg att det fanns anledning för mottagandenämnden att ompröva sitt beslut, och skickade tillbaka ärendet till mottagandenämnden. – Men de (mottagandenämnden) menade att det inte fanns något nytt som gjorde någon skillnad. De ville inte ändra sitt beslut. Då hamnade ärendet återigen hos Överklagandenämnden och föräldrarna gavs möjlighet att yttra sig. De kontaktade då en expert inom logopedi som gick igenom utlåtanden och beslut. Enligt experten finns inget felaktigt i utlåtandena, de visar att språkstörningen är den primära funktionsnedsättningen. Hemkommunen har också meddelat att de inte kommer att kunna erbjuda ett fungerande alternativ. Överklagandenämnden beslutade sedan att åter skicka tillbaka ärendet till mottagandenämnden. – De brukar inte göra det, men de tyckte att det vore bäst om nämnden ändrade sig. Föräldrarna har försökt prata med rektor i förhoppning om att hen skulle kunna yttra sig. De har också ringt mottagandenämndens ordförande, som meddelat att de inte kan ändra sitt beslut. – Vilket däremot Överklagandenämnden anser att man kan göra, en tidigare ordförande i mottagandenämnden ska tydligen ha ändrat ett beslut. Hittills har alltså mottagandenämnden inte visat något intresse av att ändra sitt beslut. Sedan Överklagandenämnden för andra gången skickat tillbaka ärendet har det inte varit uppe för behandling i mottagandenämnden. Antingen kommer ärendet upp i slutet av juni, annars blir det först i slutet av augusti. – Det känns sådär att få besked om plats i augusti.

Föräldrarna upplever sin situation som vansklig och bisarr på något vis. Eftersom Överklagandenämnden skickat tillbaka ärendet två gånger tolkar de det som att de har ”ett starkt case”. – Alla vi pratat med säger att de (mottagandenämnden) måste ha fattat fel. De ska ha samma underlag som vi. Vad finns det mer? ”Hon tillhör inte målgruppen”, säger de, men kan inte förklara varför. Samtidigt är det svårt att argumentera mot ett beslut som har en diametralt motsatt uppfattning om den springande punkten, dvs. den primära funktionsnedsättningen, speciellt när beslutsunderlagen inte redovisas. Till det kommer föräldrarnas vetskap om att Överklagandenämnden är enda chansen, då det inte finns fler överklagandemöjligheter. Vilket de i sig tycker är anmärkningsvärt. – Ett bygglov kan överklagas i sju instanser, men när det kommer till ett barns skolgång… Föräldrarna kan inte nog beskriva vad Hällsboskolan betyder för deras dotter idag. – Det är hennes trygga plats, det är där hon får utvecklas. Det är en skola där alla hejar på henne och ser henne. Det är där hon har gått på kalas i ett års tid nu. Det är en stor del av hennes liv, hennes allt. Det är helt oförståeligt att ta henne därifrån. Kommentar från mottagandenämnden Karin Bergh som är ordförande i Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning meddelar att de i sina beslut utgår från skollagens bestämmelser och praxis från Skolväsendets överklagandenämnd och den tolkning som de gjort av grav språkstörning i skollagens mening. Personen i fråga har grav språkstörning som primär diagnos. Varför har hen inte blivit antagen? – Detta är en fråga som rör ett enskilt ärende och därför kan jag inte svara i detta ärende men generellt gäller att nämnden går igenom samtliga handlingar, t.ex. logopedyttrande och psykolo-  13


 gyttrande och gör en helhetsbedömning. Så trots att logopedutlåtande och psykologutlåtande visar att grav språkstörning är den primära funktionsnedsättning, så kan det alltså i skollagens mening inte vara det? – Nämnden gör en helhetsbedömning utifrån hela underlaget. Tilläggas kan att i beslut från Överklagandenämnden, bland annat i Dnr 2015:536 från 2016-03-07 uttrycker man det som att språksvårigheterna är det mest framträdande problemet för elevens inlärning. Får man ingen motivering till varför ni i nämnden anser att grav språkstörning inte är primär funktionsnedsättning? Hur ska man då kunna skaffa sig en förståelse för beslutets grunder och hur ska man kunna överklaga? – Av 20 § förvaltningslagen följer att beslut skall innehålla de skäl som bestämt utgången men att skälen helt eller delvis får utelämnas när det gäller antagning för frivillig utbildning. Nämnden motiverar ändå sina avslagsbeslut och det har nämnden gjort i detta fall genom att ange att nämnden utifrån handlingarna bedömt att språkstörningen inte är den primära funktionsnedsättningen. Varför har nämnden bedömt att språkstörningen inte är den primära funktionsnedsättningen? – Nämndens beslut är kollektivt och någon tolkning av beslut eller ytterligare motivering kan inte göras i efterhand. Var nämndens beslut enhälligt eller reserverade sig någon mot beslutet? – En enskild ledamot kan reservera sig genom att ha en avvikande mening. I detta fall var nämnden eniga. Om det visar sig att ni i nämnden fattat ett felaktigt beslut, kan ni ändra det då? – När ärendet lämnats över till Skolväsendets överklagandenämnd får vi inte ändra beslutet. ■ 14

UTREDNING:

Gör Barnkonventionen till svensk lag text ANNA GABRIELSSON

Anna Gabrielsson från Riksförbundet DHB:s styrelse besökte Barnrättsdagarna i Örebro den 12-13 april. Där redogjordes för Barnrättsutredningen och dess förslag att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Anna reder ut begreppen. Redan 2013 tillsatte regeringen lagmannen Anita Wickström att utreda frågan om hur svenska lagar och föreskrifter lever upp till FN:s konvention om barnets rättigheter. I februari i år kom Barnrättsutredningens betänkande som lämnar förslag på en lag om inkorporering av Barnkonventionen. Vid en inkorporering kommer konventionstexten i original att gälla som lag i Sverige och vara tillämplig i svenska domstolar och övriga myndighe-

ter. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Barnperspektivet genomsyrar de konkreta lagförändringar som utredningen lägger fram. De viktigaste förslagen som går att utläsa handlar om att inför en inkorporering höja kompetensen om Barnkonventionen bland domstolar och myndigheter; att de myndigheter som har i uppdrag att säkerställa barnets rättigheter ska göra sin verksamhet mer känd, tillgänglig och anpassad

för barn. Förslaget är att Barnombudsmannen ska få i uppdrag att bistå i detta arbete och att även andra yrkesgrupper som har omfattande kontakt med barn ska få utbildning i barnets rättigheter. Det föreslås även en ny straffbestämmelse om misshandel av barn som innebär att det kommer att ställas lägre krav på att barn måste styrka graden av smärta. I förslaget ligger även införande av nya bestämmelser att barnets bästa ska utredas och DHB DIALOG l NR 2 2016


Thomas Hammarberg, diplomat och människorättsförsvarare, avslutningstalade på Barnrättsdagarna i Örebro. Källa: Barnrättsdagarna. Foto: Ellinor Åslin Hägg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

särskilt beaktas i ärenden som rör barn, samt att vid tillämpning av utlänningslagen och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade [1993:387]) ska barnets bästa och barnets rätt att få framföra sina åsikter ha en ökad betydelse. Vidare föreslås att i både utlänningslagen och LSS ska barnet få relevant information anpassad till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar, men även att den som lämnar information

så långt som möjligt, ska försäkra sig om att barnet har förstått informationen. För att stärka barnets möjlighet att verkligen få sina rättigheter tillgodosedda måste det finnas effektiva rättsmedel som kan hjälpa barnet att utkräva dem. Här föreslår utredaren att Barnombudsmannen bör ges uppdraget att kunna föra talan för enskilda i de ärenden som är av särskild betydelse för rättstillämpningen eller på annat sätt av särskild vikt för efterlevnad av Barnkonventionen. I Norge blev Barnkonventionen lag redan 2003 och Sverige har sedan dess följt hur det har fungerat. Enligt Anne Lindboe, barnombudsman i Norge, föregicks inkorporeringen av Barnkonventionen i norsk lag av långa och periodvis livliga diskussioner. Det som befanns vara det som var avgörande för en inkorporering var att det gav starka signaler från samhällets sida om barnperspektivet, att det var viktigt att stärka konventionens juridiska ställning och att det var väsentligt att få hela konventionen, alla 42 artiklarna, i ett sammanhang. Erfarenheterna är positiva menar Lindboe bl.a. genom att barns rättigheter och Barnkonventionen uppmärksammas mer i massmedia, att kunskapen om konventionen, särskilt artikel 12, bland professionella har ökat och att konventionen används som ett viktigt politiskt redskap. Anne Lindboe uppger att lagen bl.a. bidragit till att asylsökningar från barn under 15 år har flyttats från utlänningsmyndigheten till Barnevernet, att i stort sett inga barn idag hamnar på institution och att inget våld mot barn får förekomma enligt lagstiftningen, till skillnad mot tidigare då det fanns en tillåtande attityd för mindre förseelser. Det finns därmed goda förhoppningar om en liknande utveckling i Sverige, dock finns det de som menar att barnets stärkta ställning i vårt nordiska grannland även har andra förklaringar. Johan Vamstad, fil.dr vid Ersta Sköndal högskola, menar att framgången för Barnkonven-

...I STORT SETT INGA BARN IDAG HAMNAR PÅ INSTITUTION OCH INGET VÅLD MOT BARN FÅR FÖREKOMMA ENLIGT LAGSTIFTNINGEN, TILL SKILLNAD MOT TIDIGARE DÅ DET FANNS EN TILLÅTANDE ATTITYD FÖR MINDRE FÖRSEELSER.... tionen i Norge bör nyanseras. Vamstad menar att även andra faktorer har påverkat vad som skett efter konventionens införlivande i den norska menneskerettsloven, dvs. hur medvetet man har arbetat med barns rättigheter i samhället. Något annat som Vamstad tar upp och som han bedömer har betydelse är

att i de nordiska länderna har vi en syn på barn som relativt självständiga medborgare med egna rättigheter. En rimlig slutsats torde ändå vara att när Barnkonventionen är en del av svensk lagstiftning får barns perspektiv och barns rättigheter större utrymme på våra myndigheter och i våra domstolar. ■

Tell-Us föreläste på Barnrättsdagarna text MATS LINDBLOM

DHB:s och Mo Gårds arvsfondsprojekt Tell-Us var på plats och föreläste under Barnrättsdagarna i Örebro, genom projektledarna Maria Norberg och Magdalena Djerf. Seminariet som Tell-Us höll tillsammans med Handikappförbundens projekt Det outsagda mellan barn och föräldrar lockade ett hundratal deltagare. Seminariet visade än en gång hur viktigt projektet varit för målgruppen döva/hörselskadade med utvecklingsstörning. Samtalen efteråt kom att handla om att gruppen är bortglömd och det blev många aha-upplevelser kring teckenspråket. Många berömde också projektets nya webbplats tellusprojektet.se. En av deltagarna undrade också vad som händer nu, när projektet är slut. Tanken är att kunskapen som vunnits genom projektet ska fortsätta spridas. Projektet kommer inom snar framtid att kunna erbjuda såväl föreläsningar som workshops till de som önskar. Projektledare Maria Norberg kommer att föreläsa om projektet på DHB:s sommarläger i Ånnaboda i juli, samt eventuellt på DHB Västras föräldrahelg i augusti. ■

15


Demonstration på

BIRGITTASKOLAN

för teckenspråkig miljö text och foto MATS LINDBLOM

Eleverna på Birgittaskolan i Örebro genomförde under onsdagen (25/5) en sittstrejk i protest mot ett förslag som handlar om att etablera en kommunal grundskola på fastigheten där Birgittaskolan, och även Åsbackaskolan ligger idag. – Vi är oroliga för att den teckenspråkiga miljön ska tunnas ut, vilket vi har sett ske på t.ex. Östervångsskolan, berättar Filippa Hellöre som går i årskurs 8 på Birgittaskolan. Filippa och Mindi Norrie Nilsson säger att de inte vill riskera att det samma sker på Birgittaskolan

16

och väljer därför att markera med en sittdemonstration. De tror inte på idén att blanda hörande och döva eller hörselskadade. – Vi blir en minoritet och det leder till att vi inte blir fullt delaktiga. Genom skolans elevråd har de fått ta del av processen men de är inte imponerade. De säger att de

fått lämna synpunkter men känner att de ändå inte kan påverka beslutet. – De vuxna lyssnar, men de förstår inte, säger Filippa och får medhåll av Mindi. Elevernas krav är att förslaget om en kommunal skola på området läggs ned.

Roger Holmström är rektor på Birgittaskolan och säger att demonstrationen visar på ett tydligt engagemang från elevernas sida. – Vi vill ha engagerade elever och därför har vi i ett tidigt skede bjudit in elevråd, men också föräldraråd och intresseorganisationer i diskussionen.

DHB DIALOG l NR 2 2016


...FRÅN VÅR SIDA ÄR DEN TECKENSPRÅKIGA MILJÖN DEN VIKTIGASTE ASPEKTEN I DEN HÄR PROCESSEN...

Filippa Hellöre intervjuas av Sveriges Radio Örebro.

Roger förstår att eleverna är oroliga för att den teckenspråkiga miljön ska komma att påverkas av det eventuella beslutet att etablera en grundskola intill Birgitta- och Åsbackaskolan. – Från vår sida är den teckenspråkiga miljön den viktigaste aspekten i den här processen. Specialpedagogiska skolmyndigheten skriver på sin hemsida att Örebro kommun som äger marken och fastigheterna har uttryckt behov av att etablera en kommunal skola i området. Men Ronnie Petterson, regionchef på SPSM Mellersta regionen säger på myndighetens hemsida att frågan behöver utredas ordentligt och att varken SPSM eller Örebro kommun har fattat något beslut. Ronnie påpekar också att man för dialog med såväl intresseor

ganisationer som med elev- och föräldraråd på skolan. Dövaktivism Under demonstrationen är även Juni Sowell på plats, för att stödja elevernas protest. – Jag är här som privatperson för att markera att det inte är okej. Jag är dövaktivist och är här för att stötta. Jag har tidigare varit med och spärrat en gata i Stockholm och vi har kedjat fast oss i Östervångsskolan under protesterna där. Juni tycker det är hemskt att vuxna inte lyssnar och säger att det märks att SPSM inte förstår. Hon anser att det inte är en lokal fråga utan ser samma problem i nästan hela Sverige. Om Juni fick välja skulle alla anställda inom specialskolan vara teckenspråki-

ga, helst döva eller hörselskadade. Hörteknik behöver inte nödvändigtvis förekomma. – Allra, allra, helst skulle det inte finnas teknik överhuvudtaget inom specialskolan. Juni motiverar sin hållning med att oralistiska skolor historiskt sett aldrig fungerat. – Teckenspråket är alltid nödvändigt, tekniken är ett valfritt tillval. Juni tror att talet tar över på teckenspråkets bekostnad. Tidigare menade man med tvåspråkighet skriven svenska och teckenspråk, men idag definieras tvåspråkighet som talad svenska och teckenspråk. Det drabbar döva elever menar Juni. – Var ska de döva eleverna känna sig fullt delaktiga om inte i specialskolan.

Lena Fernström, förbundsordförande för Riksförbundet DHB, förstår att ungdomarna oroar sig för sin skolas teckenspråkiga miljö och skolans framtid och ser positivt på att elever engagerar sig i frågan. – Vi hoppas att vi vuxna och skolbarn som är oroliga kan hitta ett bra sätt att lyssna på varandra och att vi kan få till ett gott samarbete. Det är ju ett stort omställningsarbete och det kräver att eleverna, pedagogerna, skolledning, föräldrar, intresseorganisationer m fl engagerar sig och lyssnar på varandra. Denna process kräver också tid och får inte hastas igenom. Lena hoppas att resultatet av processen skulle kunna bli att döva och hörselskadade elever på Birgittaskolan och Åsbackaskolan skulle kunna få mycket bättre lokaler i en nybyggd skola anpassad för visuell kommunikation och med ändamålsenliga moderna lokaler med goda pedagoger som vill jobba vidare för elevernas språkliga, sociala och kunskapsmässiga utveckling. ■ 17


ERIK AKERVALL gör dokumentärfilm om förskolan Kattungen

Riksförbundet DHB:s styrelse beslutade 2015 att Erik Akervall skulle erhålla årets utdelning från Bo Carlssons minnesgåvofond. Erik startade år 2015 ett dokumentärfilmprojekt till följd av de manifestationer som uppstod i och med att Örebro kommun dels beslutade att införliva förskolan Kattungen i förskolan Klöverängens verksamhet, dels att

Erik Akervall Foto: Privat

Risbergska gymnasiet skulle läggas ned.

Erik Akervall gästade Riksförbundet DHB:s årsmöte och berättade om sitt dokumentärfilmprojekt om förskolan Kattungen, för vilket han erhållit ekonomiskt stöd från Bo Carlssons minnegåvofond. Erik har sysslat med film och media i tio år och har en examen i TV-produktion från Stockholms dramatiska högskola. - Jag trodde aldrig att jag skulle plugga så här långt, säger Erik som själv är döv. Han drivs av de samhällsutmaningar som finns för döva

och hörselskadade och ser media som ett verktyg för att kunna förändra. Erik föreläste om sitt projekt och berättade om den maktlöshet som människor gett uttryck för inför förskolenämndens beslut att flytta förskolan Kattungen. Han har gjort fyra inspelningar och har intervjuat föräldrar och politiker. - Mitt syfte är att skapa medvetenhet, det är barnen som drabbas. Under arbetets gång har Erik sett att samma fenomen äger rum även på andra orter. Beslut drivs igenom utan konsekvensanalyser. Som en följd av detta funderar Erik på om han ska utvidga perspektivet till att omfatta, inte bara Kattungen, utan samhället i stort. Ursprungligen var projektet tänkt att vara klart nu till sommaren, men det beror som sagt på om projektet ska avgränsas till historien om Kattungen. DHB:s bidrag från Bo Carlssons minnesgåvofond kommer att gå till ljudbearbetning av filmen. Erik för en dialog med SVT för att kunna sprida filmen och han

Förskolan Kattungen Förskolan Kattungen är en förskola i Örebro kommun för barn i åldrarna 1-6 år som önskar en flerspråkig miljö med teckenspråk som grund. Verksamheten flyttas under hösten 2016 till Klöverängens förskola belägen utanför Örebro.

18

Erik Akervall tackade för tårtan och bidraget från Bo Carlssons minnegåvofond.

planerar att visa den på filmfestivaler. Många ställde frågor till Erik under föreläsningen, bland annat om vad han tror är de viktigaste frågorna för döva och hörselskadade idag. Erik nämnde samarbete mellan intresseorganisationer, dövas utbildning och att få in döva i föreningar och på andra förtroendeuppdrag. Många upplever politiken som abstrakt och känner inte till sina rättigheter, sade Erik. Erik menade även att vardagen är en oerhörd kamp för många. - Jag är där jag är idag tack vare min familj, men många döva har inte samma förutsättningar. Det är lätt att bli utmattad och deprimerad. Livet som företagare är heller inte lätt som döv. Erik får själv stå för sina tolkkostnader vid möten med andra företag. - Det är vardag, men jag gråter inte för det. Erik riktade ett stort tack till förbundet för det erhållna bidraget till sitt projekt. ■

Bo Carlssons MINNESGÅVOFOND Bo Carlssons minnesgåvofond har som syfte att främja barn och unga som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning. Bo Carlssons minnesgåvofond förvaltas av Riksförbundet DHB. Gåvor till fonden sätts in på bankgiro 485-8999; ange referensen eller märker talongen ”Bo Carlssons minnesgåvofond”.

DHB DIALOG l NR 2 2016


Lena Fernström VALD TILL ORDFÖRANDE FÖR DHB text och foto MATS LINDBLOM

Riksförbundet DHB:s årsmöte 2016 Riksförbundet DHB höll sitt 66:e årsmöte den 9 april på Södertörns folkhögskola i Gamla stan i Stockholm. Lena Wettrén avtackades för sin insats som förbundets ordförande under två verksamhetsår. Till ny ordförande på två år valdes Lena Fernström från Örebro som tidigare varit förbundets ordförande under åren 1994-2007. Till vice förbundsord-

förande valdes Fredrik Zetterberg från Härnösand, som fyllnadsval på ett år, då Lena Fernström gick upp som ordförande. Till förbundssekreterare på två år valdes Christian Karlsson från Tranås.

❚ Fredrik Zetterberg, vice förbundsordförande ❚ Christian Karlsson, förbundssekreterare ❚ Barbro Stålnacke, förbundskassör

Förbundets verkställande utskott ser följaktligen ut som följande: ❚ Lena Fernström, förbundsordförande

Årsmötet godkände verksamhets-, kassa- och revisionsberättelse samt beviljade styrelsen ansvarsfrihet för verksamhets-

året 2015. Styrelsens förslag till budget och verksamhetsplan för 2016 godkändes av årsmötet. ■

Avgående ordförande Lena Wettrén (t.v.) avtackas av tillträdande ordförande Lena Fernström. 

19


Elever med språkstörning väljer teckenspråk på gymnasiet Få elever använde teckenspråk eller tecken som stöd för sin kommunikation innan de började på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Men en stor andel började använda tecken under sin tid på riksgymnasiet. Det visar en enkätundersökning som DHB Språkstörning låtit göra bland de cirka hundra elever med språkstörning som går på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. På Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro går omkring 100 elever som har språkstörning, så kallade S-elever. En del av dessa elever kommer från statliga Hällsboskolan som är en specialskola för elever med grav språkstörning, men allt fler av eleverna har gått i vanlig grundskola innan. DHB Språkstörning har nu gjort en enkätundersökning för att undersöka hur S-eleverna förhåller sig till teckenspråk och hur detta har förändrats sedan de började på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Tanken med undersökningen är att bistå utredningen Kvalitet i utbildningen för elever med

20

vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02) med underlag. I skrivande stund har 51 elever besvarat enkäten och resultaten är intressanta. Bara var tredje elev uppger att de kunde något om teckenspråk eller tecken som stöd innan de började på riksgymnasiet. Och nästintill 60 procent av eleverna som svarat uppger att de lärt sig teckenspråk under sin tid på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Vidare uppger nästan varannan elev att de valt teckenspråk som sitt första val på gymnasiet och drygt 40 procent av eleverna som svarat uppger att de tycker

att teckenspråket gör det lättare att förstå och att bli förstådd. DHB Språkstörnings enkätundersökning ger en unik bild av hur viktigt teckenspråk eller tecken som stöd är för personer med språkstörning, även i äldre ålder. Det är sedan tidigare allmänt känt att tecken kan utgöra en språngbräda för att få igång talutvecklingen. Många föräldrar berättar att de använde tecken när barnen var små för att stimulera tal och språk, men att de sedan successivt övergick till tal när talutveckling tagit fart. Enkätundersökningen kommer att analyseras närmare och spridas därefter. ■

DHB DIALOG l NR 2 2016


NÄR VI LYSER FÖR VARANDRA text MATS LINDBLOM foto CHARLOTTE ELM RAVN

Arvsfondsprojektet När vi lyser för varandra som bedrivs av scenkonstgruppen Kollaborativet har tillsammans med teckenspråkiga barn på Motettens förskola i Malmö undersökt hur ljud och tecken kan upplevas genom olika sinnen. Det undersökande sinnliga experimenterandet växte sedan till en föreställning riktad till döva, hörselskadade och hörande barn.

När vi lyser för varandra har haft föreställning på flera håll i Skåne, men gjorde även ett tredagars gästspel på Unga Klara i Stockholm i slutet av april. Projektledare Ellen Spens hoppas på att kunna nå ut nationellt med projektet som startade hösten 2015 och ska pågå i tre år. – Projektet är större än bara föreställningarna. Vi vill synliggöra, skapa nyfikenhet och skapa en

...VI VILL SYNLIGGÖRA, SKAPA NYFIKENHET OCH SKAPA EN PLATTFORM DÄR HÖRANDE OCH TECKENSPRÅKIGA KAN MÖTAS...

plattform där hörande och teckenspråkiga kan mötas. Projektledare Ellen Spens driver projektet inom ramen för Kollaborativet, och hon är också invald i DHB Södras styrelse. Efter en kvällsföreställning på Unga Klara i Stockholm berättade hon om bakgrunden till projektet. Ellen har själv en hörselskadad dotter och upplevde en stark, förlösande känsla när hon gick

på teckenspråkskurs och fick lära sig teckenspråk. – Det födde också frågor eftersom jag upplevde att synen på teckenspråk inom hörselvården inte var lika positiv som min upplevelse av att få lära mig detta språk. Det var ur denna upplevelse som idén om att göra något uppstod, att göra något för både hörande och teckenspråkiga barn. ■

Projektets syfte När vi lyser för varandra syftar till att: ❚ Synliggöra och skapa nyfiken het för svenskt teckenspråk ❚ Öka teckenspråkiga barn och ungas deltagande i kulturlivet ❚ Utveckla nya former för sam arbeten mellan förskola/skola och det professionella kulturlivet 21


DHB ÖSTRA

Årsmöte 20 mars Den 20 mars samlades styrelsen i DHB Östra och några medlemsfamiljer på Kulturhuset Dieselverkstaden i Nacka för årsmöte. HELENA REUTERHAM MED lång erfa-

renhet kring hörsel valdes om till ordförandeposten och Helena Samuelsson, med bred kunskap om språknedsättning, valdes till vice ordförande. Antalet styrelsemedlemmar minskade med en person. Tre styrelsemedlemmar avgick och två nya medlemmar med stort engagemang valdes in i styrelsen. Efter mötet bjöds det på fika till stora och små, sen fick barnen prova på klättervägg och att måla i Dieselverkstadens bildsal tillsammans med en bildpedagog. De flesta barnen gjorde båda aktiviteterna. Kombinationen av att ha ett möte i samband med andra aktiviteter var lyckad även i år.

Cirkus Cirkör 17 april

41 personer varav 23 barn kom för att göra cirkuskonster. Alla fick prova på, inga undantag här. DET FANNS TRE stationer. En tra-

petsgrupp där alla fick göra oli-

22

ka konster med hjälp utav den skickliga cirkuspedagogen Karin. Alla barnen klarade av de svåra konsterna där både balans och styrka krävdes, även de vuxna kämpade på väl. Den andra stationen var jonglering där cirkuspedagogen Matt visade hur man jonglerar med först två sedan tre bollar. Sista stationen som cirkuspedagogen Sofia höll i var parövningar. Med hjälp utav våra egna kroppar lärde vi oss roliga Cirkusövningar. Efteråt bjöd vårsolen på värme och familjerna kunde fika utomhus. Chilla med Cirkör Den 29 maj kl. 14-18, välkomnar Cirkus Cirkör alla intresserade att komma och ”Chilla med Cirkör”. Under dessa fyra timmar kan man prova på att göra konster eller ta en fika i deras café. Detta evenemang är gratis och för alla, så ni som missade nu den 17 april kan gå den 29 maj och prova på. Ålder: 0-100.

DHB DIALOG l NR 2 2016


PÅ GÅNG I SOMMAR Junibacken 4 juni VI FÅR HA Junibacken för oss själva en timme före öppningstid. Alla får åka sagotåget så många gånger de vill och vi bokar teckenspråkstolkar till teaterföreställningen som visas. Helgläger på Vässarö 15-17 augusti

Minifritids i samarbete med UH DHB Östra har fortsatt sitt samarbete med Unga Hörselskadade (UH) i Stockholm. Till de här aktiviteterna är alla medlemmar i både DHB Östra och UH välkomna. LÖRDAGEN DEN 16 april hade vi

minifritids med temat Cup Cakes. Barnen var kreativa och skapade fina bakverk. De spelade också biljard och sällskapsspel. Lördag 14 maj hade vi ansiktsmålning. Många vuxna valde att stanna kvar för att hinna träffas och umgås med andra föräldrar.

I år genomför DHB Östra ett större läger för alla våra målgrupper. Vässarö, en populär ö för skolresor, ligger längst ut i Roslagen och ägs av Stockholms scoutkårer. Nu ska vi åka dit igen för ett mysigt familjeläger med aktiviteter för alla åldrar.

PÅ GÅNG I HÖST ❚ Simskolor ❚ Gympa för alla, vår Lekgympa ❚ Minifritids ❚ Ungdomskvällar ❚ Keramik, 10 september och 22 oktober ❚ Romeo & Julia på Stadsteatern, 4 december ❚ Ungdomsläger ❚ Föräldrakonferens ❚ Teckenspråkskurs för föräldrar ❚ Vi kommer även boka museibesök mm.

ALLA ÅKER GEMENSAMT över till ön

med Vässarös båt. Vi bor i stugor och har helpension. Vi har bokat flera aktiviteter som leds av scoutledarna på ön såsom ”Trapperspåret”, där man letar fällor, går på hängbroar, klättrar i repstegar, åker linbana mm. Vi har också bokat segeljolle och kanotpass och klättervägg. Om vädret tillåter grillar vi och myser kring lägerelden på kvällarna. Text och foto: DHB Östra

Dataspelskväll 13 maj VI HAR HAFT dataspelskväll för våra ungdomar. Alla kunde koppla upp sig mot internet och projektor fanns om man ville se varandras spel på storskärm. Två teckenspråkiga ledare fanns på plats och chips, läsk och korv serverades, förstås.

Mountainbike, söndagar NÅGRA FÖRÄLDRAR HAR tagit ett eget initiativ igen, jätteroligt. Den här gången är aktiviteten Mountainbike, på Hellasgårdens friluftsanläggning, för ungdomar 12-17 år med föräldrar. Alla intresserade samlas på söndagseftermiddagarna och cyklar, fikar och umgås.

23


DHB VÄSTRA Teckenspråkskurs för familjer DEN 2-3 APRIL var det dags att öka på vårt teckenspråkskunnande på familjehelgen i Kungälv.

Som vanligt samlades vi i matsalen där vi träffade både kända vänner och vänner vi ännu inte kände. Därefter var det dags att hitta våra undervisningsrum och sätta igång. Tiden gick alldeles för fort men trevligt hade vi som alltid. På kvällen hade våra ledare sett till att vi skulle hålla oss aktiverade efter en dag på stolarna. Vi gick en tipspromenad och sedan

var det dags att gå ut i området och ”sakleta” enligt en lista vi fått! Lite svårt innan vi kom igång, men sedan gick det av bara farten. Hur kul som helst! Efter söndagens kursdag var det sedan dags för de flesta att resa hemåt. Lite tröttare, lite gladare och en hel del bättre på teckenspråk förhoppningsvis. Tack till alla inblandade för ännu en välordnad kurs! Text: Familjen Henriksson Foto: Kristina Näsström

Foto: Conny Norén.

Foto: Jenny Mäkiperä.

ÅRSMÖTE I GÖTEBORG På DHB Västras årsmöte den 12 mars samlades närmare hundra barn och vuxna i Göteborg för att ha skoj, umgås och hålla årsmötesförhandlingar. BARNEN BUSADE OCH lekte under dagen i en sporthall fylld med hoppborgar. Föräldrarna samlades till årsmötesförhandlingar på hotellet Scandic Crown. Före årsmötet föreläste Stefan Nilsson om projektet Kom-HIT där DHB Västra finns med som projektpartner. Kom-HIT arbetar med kommunikationsstödjande material att användas i barnsjukvård och tandvård.

Ingela Holmström föreläste om sin forskning bland annat om kommunikationsutmaningar i skolsituationen för barn med CI. 24

Årsmötet föregicks av en tyst minut för ledamoten Auli Karlsson som omkom i juni 2015. Mötesordförande var Jonas Wimmerstedt och sekreterare Grethe Håkansson. Årsmötesförhandlingarna förlöpte väl. Styrelsens fokusområden för 2016 är bl.a.: ❚ Att arbeta för att föreningen växer och utvecklas. ❚ Att fler medlemmar också är aktiva i verksamheten och aktiviteterna.

❚ Att utveckla nya projekt och söka projektmedel. ❚ Att försöka få med en ungdomsrepresentant i styrelsen till nästa årsmöte, 2017. ❚ Att delta i avslutningen av DART:s projekt Kom-HIT för barns rätt till kommunikation i vårdsammanhang. Styrelsen under kommande verksamhetsår består av: Daniel Lakso (ordförande), Kristina Näsström (vice ordförande), Jenny Willén Kozma (sekreterare), Marie-Louise Fritzén (kas-

sör), Anne Gustafsson, Maria Hedberg, Anna Bühler, Conny Norén, Kai Mäkiperä, Magnus Hallin och Sofia Gustavsson På kvällen intogs en mumsig middag på hotellet. Trollkarlen Jacob Lindkvist gjorde ett bejublat uppträdande. Sedan satt de flesta som bänkade framför finalen av melodifestivalen. Efter en god natts hotellsömn och en överdådig hotellfrukost gav sig alla ut på nya äventyr. Text: Daniel Lakso, ordförande DHB Västra DHB DIALOG l NR 2 2016


Robert Sommer, http://korta.nu/aHg, CC BY 3.0, http://creativecommons. org/licenses/by/3.0/.

KOMMANDE VÅRAKTIVITETER I DHB VÄSTRA Weekend på Kolmården

Juni-helg på Astrid Lindgrens Värld

I mitten av maj, den 14-15 maj, har vi en weekend på Kolmårdens djurpark. Vi kommer att få se den nya delfinshowen ”Life”. Räkna med skratt, rysningar, känsloladdad stämning och fascinerande upplevelser. Vi besöker även Bamse och hans vänner där Skalmans hus finns samt möjlighet att åka godiståget och äta farmors pannkakor mm. Vi ska självklart åka attraktioner så som delfinexpressen, sjörövarskeppen och kabinbanan Safari. På hotellet äter vi senare en gemensam kvällsmiddag.

Första helgen i juni träffar vi Pippi, Emil, Madicken, Ronja Rövardotter och många fler när vi åker till Astrid Lindgrens värld i Vimmerby den 4-5 juni. När vi vandrar runt i parken passerar vi välkända platser som Körsbärs- och Törnrosdalen, Mattisborgen, Villa Villekulla, Karlssons tak och Katthult. Men vad är Villa Villekulla utan Pippi och Mattisborgen utan rövarliv? Givetvis träffar vi dem också här. Innan vi går till kojs på kvällen i våra stugor intar vi en middag allesammans.

Riddarspel och ånglok vid Anten–Gräfsnäs Det är sommar och vi ska åka ånglok och titta på riddarspelen vid Anten-Gräfsnäs. Den 3 juli åker vi dit för en trivseldag tillsammans. Med en picknickkorg och filt i den fina parken hoppas vi på en härlig dag.

Teckenläger på TanumStrand 2016 DHB Västras teckenläger kommer att vara på TanumStrands konferensanläggning nära Grebbestad 8-13 augusti 2016. Vi tecknar, umgås och aktiverar oss under en vecka på den vackra västkusten och bor i en stugby intill havet. Vuxna erbjuds teckenspråk i olika nivåer under veckan och barnen gör massor av roliga saker tillsammans i barngrupper med barnledare. En dag åker vi på utflykt till Dalslands Aktiviteter och hittar på en massa roliga saker i skog och sjö. Text: Grethe Håkansson 25


DHB SÖDRA SKRIDSKO-SKOJ UNDER FYRA LÖRDAGAR i september och oktober samlades ett härligt gäng skridskosugna barn i Lunds ishall och åkte tillsammans. Under hela två timmar per tillfälle fick barnen åka. Den första timmen fick barnen träna med duktiga ledare som visade olika övningar och tips. Under den andra timmen var det fritt åk. Kul tyckte barnen! Text och foto: Lotta Svensson

AKTIVITETER VÅR OCH SOMMAR 2016 6 juni

21 maj Prova köra gokart Välkomna på ett spännande äventyr där ni får prova på att köra gokart. DHB bjuder på första rundan (10 min). Du kan välja att köra gokart ensam eller dubbelgokart, där föräldrar och barn kör tillsammans. När: kl. 12.00 Var: RACE HOUSE, Bjurögatan 48, 211 24 Malmö Sista anmälan: den 10 maj. SMS 073 509 50 80

Rodelåkning på Hallandsåsen Var med och fira nationaldagen på Kungsbygget på vackra Hallandsåsen. DHB bjuder på tre biljetter till Rodeln, sen finns det andra aktiviteter att göra för den som vill. Barn från 8 år får åka ensamma, barn 2-8 år får åka i vuxens sällskap. Vid lunch bjuder DHB på grillad korv och dricka. Anmäl er till j.mellden@gmail.com senast 3 juni så ses vi vid ingången kl. 10.30 Mer information om anläggningen finns på www.kungsbygget.com

13 augusti Ystad djurpark Kom med och titta på olika djur, finns även möjlighet till bad i pool. Vi samlas kl. 11.00 utanför entrén och återsamlas inne på området för gemensam grill och picknik. DHB bjuder medlemmar på entrébiljett och även glass till barnen. Ni tar själva med picknick/något att grilla. Sista anmälan: den 1 augusti. SMS 073 509 50 80

DHB Södra bjuder på rodelåkning 6 juni.  Foto: Kungsbygget.

26

DHB DIALOG l NR 2 2016


Jag heter Sonia Strömberg och är ordförande i DHB Flex, som företräder alla DHB:s medlemmar som har någon form av funktionsnedsättning utöver dövhet eller hörselskada. Jag ska berätta lite om vad vi har gjort och vad vi kommer att göra.

SONIA SÄGER Helgen 15-17 april var det dags igen för föräldrakonferensen Almåsa II som anordnas i samarbete mellan SPSM, Mo Gård, Riksgymnasiesärskolan för döva och hörselskadade i Örebro och DHB Flex. Ett 40-tal föräldrar deltog i konferensen. På fredagen passade DHB Flex på att ha sitt årsmöte som brukligt är. Hela styrelsen med nio medlemmar sitt fick återigen förtroendet att fortsätta arbetet för vår målgrupp. 25 medlemmar deltog vid årsmötet som leddes av Per Zetterman på ett föredömligt sätt, vilket han har gjort flera gånger tidigare. Vår styrelse är ett troget gäng som gärna jobbar vidare ett tag till! Själv fick jag återigen förtroendet att leda vårt arbete ett år till. Vilket jag tackar för! Några av oss har gjort flera studiebesök i verksamheter för vår målgrupp! Bland annat på Mo Gård med en stor artikel i ett tidigare nummer av Dialog. Vi har besökt Teckentullen och Teckensurra i Stockholm, två dagliga verksamheter för teckenspråkiga med olika huvudmän. I Örebro har Iris Hadar nyligen börjat dra igång en ny daglig verksamhet för målgruppen och vi kommer att ha kontakt med även denna verksamhet. Vi fortsätter med dessa besök för att få bättre kunskap om vad som erbjuds ute i landet. Vi tar gärna emot tips på verksamheter att besöka! Tell-Us projektet har nyss avslutats efter drygt tre års verksamhet! Det har varit mycket spännande att följa detta projekt. Vi tackar projektledarna Maria Norberg och Magdalena Djerf för ett fantastiskt arbete! Det finns en hemsida som presenterar projektet, www. tellusprojektet.se. Gå gärna in där och se vad det handlar om. Den

ber. Se mer information om detta på sidan 7 i denna tidning. Före jul skrev vi till Socialutskottet om teckenspråkiga flerfunktionsnedsattas utsatta situation, inte minst när det gäller deras livssituation när skolan tar slut. Många hamnar i sammanhang, boende och daglig verksamhet mm, utan fullgod kommunikation och delaktighet. En del blir väldigt socialt isolerade! Vår tanke var att vi skulle få träffa n��gra politiker från Socialutskottet. Det känns viktigt att få göra det eftersom en översyn av LSS-lagstiftningen är på gång. Tyvärr fick vi ett negativt svar! Så vi försöker just nu hitta nya vägar att påverka så att inte våra barn, ungdomar och vuxna vänner glöms bort i vanlig ordning.

Ytterligare en föräldrakonferens om teckenspråkiga barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos, planeras att gå av stapeln på Nordiska folkhögskolan i Kungälv helgen den 30 september – 2 oktober 2016. Vi hoppas på många entusiastiska deltagare. Ni föräldrar är så välkomna! Döva och hörselskadade med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är en målgrupp som fått stå vid sidan om ett tag, men det är slut med det nu! Jag fortsätter att jobba med vårt bokprojekt under sommaren. Arbetsnamnet är ”Föräldrar berättar”. Hör gärna av er ni som är nyfikna att delta med era berättelser om livet som förälder till barn, ungdomar och vuxna med flera kombinerade funktionsvariationer. Vi har nu fått löfte om stöd till tryckning mm. Ni har säkert noterat att namnet DHB Flex dyker upp i olika sammanhang, när man pratar om vår förening. DHB Flex är en flexibel förening, vi har inte en homogen målgrupp utan våra medlemmar kan ha de mest skilda kombinationer av funktionsvariationer. Det som förenar oss är hörseln och DHB, och för att sträva framåt tillsammans måste vi vara flexibla. Vi går ut med inbjudningar för olika arrangemang till alla våra medlemmar per mail, så det är bra om ni meddelar ingalill.bjorkstrand@dhb.se vad ni har för mailadress så att vi kan hålla registret uppdaterat. Önskar er alla en skön sommar och vi kanske ses på DHB:s Familjeläger, som är på Ånnaboda i Örebro i sommar! ■

Idag är det riktigt sommarvarmt och soligt! DHB Flex styrelse jobbar vidare med det känns viktigast just nu! Välkomna till vår förening!

Sonia Strömberg, ordförande DHB Flex sonia.stromberg@gmail.se

kan användas i fortbildningssyfte mm. Hör av er till DHB:s kansli om intresse finns för mer information. Nu jobbar vi intensivt med att ta fram nya projekt med målgruppen i fokus. Bland annat en fortsättning på Tell-Us tillsammans med Mo Gård och ett teater-/ kulturprojekt tillsammans med Tyst Teater. Den 11 mars deltog några av oss på konferensen Teckenspråk i fokus i SPSM:s lokaler i Stockholm. Det var intressanta föreläsningar och givande diskussioner. Tillgänglighet via teckenspråk är ju ytterst viktigt för våra flerfunktionsnedsatta vänner. En till konferens med Teckenspråk i Fokus med ungefär samma upplägg går av stapeln i Göteborg den 21 okto-

27


Ledarträff med planering inför sommarens läger text TARJA LAURONEN foto ERIK JEPPSSON

Under helgen 20-22 maj anordnade Riksförbundet DHB en ledarträff för alla ledare som ska arbeta under sommarens familjeläger. Detta skedde på Ånnaboda, Garphyttan utanför Örebro. Fredagen började med en presentationsrunda, då vi har nya ledare för året. Några av ledarna arbetar för första gången på ett DHB-läger, och några är återkommande från i fjol. Vi var totalt 20 personer som träffades under helgen, varav 14 är barnledare, sedan är det några som ska arbeta som vuxenledare med olika roller under lägerveckan. Under denna helg och även på familjelägret har vi två teckenspråkstolkar med oss. De är bokade för att kunna stötta alla

deltagande oavsett vilket som är första språket hos dem som är i behov av tolk. Kommunikation utan hinder ska vara självklart

både inom personalgruppen och bland alla som är med på lägret. På fredagen umgicks alla för att lära känna varandra. De

som varit med tidigare berättade också lite minnen från ifjol. På lördagen blev det allvar från första stunden, vi gick genom vilken policy DHB har under denna helg och under lägerveckan. Sedan delades ledarna in i de grupper som de ska arbeta i, för att kunna sitta tillsammans och planera barnaktiviteter. Planerandet tog fart direkt, roligt att se så många kreativa och påhittiga ungdomar. Vi hade också föreläsningar om språkstörning och autism under lördagen. Det är viktigt att skapa en förståelse hos barnledarna, samt för att ge lite tips och råd, som kan vara bra att veta om de olika funktionsnedsättningarna. Lördagskvällen bestod i att lära känna området, då det är på denna plats som familjelägret kommer att genomföras. Hela gruppen tog en kvällspromenad runt den närbelägna sjön, så nu hittar alla till den fina badplatsen som vi hoppas att vi kommer att kunna använda flitigt under sommarlägret. Under söndagen fortsatte planeringen i de olika grupperna och efter en god lunch åkte alla hemåt. Nu är vi redo för årets familjeläger den 11-17 juli! ■

Anna Båve Schultz föreläste om språkstörning för de barn- och vuxenledare som ska jobba på årets familjeläger.

Platser finns på Gålölägret 2016! Ta chansen! Gålölägret är ett konfirmationsläger som välkomnar dig som går i grundskola, resursskola, specialskola eller särskola och är ca 14–18 år.

Våga utmana dig själv och få ett minne för livet! Gålölägret 2016 äger rum 27/6–17/7 på Vängården, i Follökna i Sörmland. Konfirmation lördag 16/7. Lägret drivs Svenska kyrkan Högalids församling. Info/anmälan: Gunilla Lindén 08-616 88 46, gunilla.linden@svenskakyrkan.se Ett samarbete med Riksförbundet DHB. Läs mer här: www.svenskakyrkan.se/hogalid/funkiskyrkan 28

DHB DIALOG l NR 2 2016


DHB Flex presenterar...

Föräldrakonferensen

Hörselnedsättning + NPF = ? DHB Flex bjuder in till föräldrakonferensen Hörselnedsättning + NPF = ? som riktar sig till föräldrar med barn som är döva eller hörselskadade och som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ett mindre antal platser finns för intresserade professionella. Konferensen äger rum 30 september - 2 oktober på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. På programmet för årets konferens finns bl.a. Jenny Ström från Riksförbundet Attention som ska berätta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykolog Lea Strandberg som föreläser om hörselnedsättning och NPF och dess effekter på gymnasielivet. Därtill föreläser Mo Gård, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Försäkringskassan. Utöver föreläsningarna kommer det att avsättas tid för gruppdiskussioner. Anmälan sker via formulär på www.dhb.se och är bindande. Priset för konferensen är 1 000 kr för förälder/anhörig och 3 500 kr för professionella. I priset ingår förutom programmet även helpension från fredag lunch till söndag lunch. Konferensen genomförs under förutsättning att DHB erhåller ansökta medel. Hörselnedsättning + NPF = ? anordnas av DHB Flex i samverkan med Mo Gård, ABF och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Varmt välkomna!

29


EIJE:S BIL AB

Välkommen till vår butik

HB:s VERKSAMHET Edgrensgatan 9, 662 27 Åmål

önskar Håkan Ahlm

08–22 alla dagar!

Hörservice Pontus Egerö AB

tik

www.maxitrelleborg.se

www.hörservice.se • 08-777 29 50

kents Misa AB Ab bilplåt

Trelleborg

www.misa.se

plåt- och lackskador SGHK aukt. för chrysler och Jeep

www.sghk.org • 070-221 22 99

Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

Jag har give-aways och trycksaker i egen shop!

DHB:s

Jag fick tusen intresserade kunder till min monter!

Mina annonser går ut i både tryck, mail och sms!

VI STÖDJER

VERKSAMHET

KENTS BILPLÅT AB plåt- och lackskador

son bl a

aukt. för chrysler och Jeep

äning

elia.com

0660-29 99 00 • www.agrenshuset.se

Ulvsundavägen 106, 168 67 Bromma Telefon 08-26 67 15, Telefax 08-704 26 86

ANSLAGSTAVLAN Håll dig uppdaterad

R FÖR ELEVER MED HÖRSELNEDSÄTTNING

skaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska vårt medlemsriksförbundet som från distriktsföreningarna skickas ut per e-postDetviakan från ationen av inform MycketDet mmunal hörselpedagog. visar en studie av såväl hörteknik du göra på giltig. et är alla medlemmar attpåkontrollera att e-postadressen i medlemsregistr därför register. Vi beroch pedagogiska skolmyndigheten Hörselhabiliteringen dig. www.dhb.se/medlem. Du kan också kontakta kansliet@dhb.se så hjälper vi http:// påmed a studiesituationen”Min för sida” elever hörselnedsättning.

. Hörtekas behov dkvalitén. judmiljö, Special-

p om hur över anrarna det

ation om alla våra

in och gilla vår facebooksida https://www.facebook.com/dhbriks. Där lägger vi upp inform

Ps. Gå gärna är en mycket viktig person när det gäller att – Hörselpedagogen eter. till lärare och arbetslag om konsekvenserna av aktivit förmedla kunskap en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att underlätta elevens delaktighet i undervisning och skolarbete, säger Håkan Bergkvist. Studien omfattar situationen för 85 elever i Stockholms län, men Håkan Bergkvist bedömer att elever med hörselnedsättning i andra delar av landet upplever samma slags problem i skolan. FoU-rapporten ”Vad var det du inte hörde – Hörteknik och dess användning i skolan” finns på www.spsm.se.

30

dhb dialog nr 1 2015 ❘ 31

DHB DIALOG l NR 2 2016


DHBdialog

VILL DU A ANNONSER ? I TIDNINGEN

Teckenspråksutbildning för föräldrar, TUFF Sommarkurser • Helgkurser • Intensivkurserg

KONTAKTA agrenshuset.se jonna.paananen@ tel 0660-29 99 61

Terminskurser • Lördagskurser • Distanskurser r Mer information om TUFF finns på vår hemsida www.tuffkurs.nu

matfrisk. Idén med boken matfrisk, mat som kan förebygga cancer är att visa hur vi kan äta mycket gott och samtidigt minska risken för flera vanliga cancersjukdomar. På ett personligt sätt hoppas vi väcka nyfikenhet utan att skrämmas, genom att på ett enkelt sätt förklara sammanhang, sprida kunskap och bjuda på rätter som är lättlagade. Vi hoppas också på att öka förståelsen för att cancer inte är en sjukdom utan en mängd olika. Det gäller därför att vara kritisk när någon vill marknadsföra läkemedel, hälsokost och mirakelkurer mot cancer i allmänhet. Använd istället pengarna till god och omväxlande mat och var kritisk till olika dyra piller som lovar mer än vad som verkar rimligt. Tillsammans har vi över 50 års erfarenhet av cancerbehandling och samtal med patienter och deras anhöriga. Den erfarenheten och kunskapen vill vi dela med oss. Lars Beckman och Lars Franzén

Boken har tiLLkommit med stöd av BaLticgruppen som sedan tidigare stöttar cancerForskningen i norrLand. en deL av Bokens FörsäLjning kommer också att tiLLFaLLa cancerForskningen.

matfrisk. mat som kan förebygga cancer andersson beckman franzén

Idén med boken matfrisk, mat som kan förebygga cancer är att visa hur vi kan äta mycket gott och samtidigt minska risken för flera vanliga cancersjukdomar. På ett personligt sätt hoppas vi väcka nyfikenhet utan att skrämmas, genom att på ett enkelt sätt förklara sammanhang, sprida kunskap och bjuda på rätter som är lättlagade. Tillsammans har vi över 50 års erfarenhet av cancer­ behandling och samtal med patienter och deras anhöriga. Den erfarenheten och kunskapen vill vi dela med oss.

matfrisk. mat som kan FöreBYgga cancer

280:inkl. porto

Är du nyfiken på teckenspråk?

Har du redan en yrkesutbildning men vill utöka ditt cv med att du kan teckenspråk?

Hösten 2016 startar vi på Önnestads folkhögskola en 1-årig teceknspråksutbildning med möjlighet att läsa ett andra år.

Förutom kärnämnet teckenspråk läser du svenska och realia. Realia är samhällskunskap med inriktning mot teckenspråksvärlden. Vi gör även studiebesök i teckenspråkmiljö. Målgruppen är hörande och studietakten är 100 %.

kock fredric andersson överläkare lars beckman professor lars franzén

Boken har tillkommit med stöd av Balticgruppen som sedan tidigare stöttar cancerforskningen i Norrland. En del av bokens försäljning kommer också att tillfalla cancerforskningen.

1 år

Teckenspråkslinje

Lars Beckman och Lars Franzén Recepten är skapade av TV-kocken Fredric Andersson tillsammans med läkarna.

För att beställa boken ring 0660-29 99 51 eller maila pren@agrenshuset.se (Du kan även betala in direkt på bg 5358-8240, glöm ej att ange matfrisk och ditt namn och adress.)

Löpande antagning fram till kursstarten den 22 augusti 2016. Ansökningsblanketter finns på vår hemsida www.onne.se


POSTTIDNING B

Returadress: DHB Dialog Järntorgsgatan 8, 703 61 Örebro


DHB Dialog Nr 2-2016