Issuu on Google+

Kommunalval 28.10 Förhandsröstning 17–23.10

Vårt Sibbo SFP i Sibbo – valtidning för kommunalvalet 2012

Höstens mat finns på nära håll sidan 5

Rösta för respekt – här är våra kandidater sidorna 6–7

Utmaningar och möjligheter för skärgårdskommunen sidan 8

Föreningarna och kommunen vinner på samarbete sidan 11

1


Respekt för välfärdssamhället Svenska folkpartiet går till kommunalval nu i oktober under devisen respekt. För mig betyder respekt hänsyn och att jag värdesätter något. Respekt är grunden för ett samhälle där vi tror på människan. Nära dig var också en gång i tiden vår valslogan och det är just det kommunalvalet handlar om – servicen och vardagen nära dig. I valet den 28 oktober skall vi välja vilka personer som har ansvar för de gemensamma angelägenheterna i Sibbo. Du har möjligheten att välja vilka som är med och besluter om skolan, vården, markplaneringen och mycket mera. Svenska folkpartiet står för en respektfull politik där vi tar ansvar för att alla generationer respekteras i det samhälle vi formar. Vi respekterar en ekonomiskt och ekologiskt hållbar politik. Vi respekterar mänsklig mångfald och individens behov. Respekt berör Dig och mig, det berör oss alla, det handlar om vår vardag och det välfärdsamhälle vi lever i. Inom Svenska folkpartiet har vi en lång tradition av att vara ett ansvarstagande parti så väl lokalt som på riksplanet. I Sibbo är vi det bärande partiet som i gott

samarbete med andra politiska aktörer strävar efter att utveckla kommunen till en ännu bättre plats att bo och leva på. Vi har också konsekvent försvarat Sibbos självständighet. Som en del av metropolregionen kommer förändringstrycket på Sibbo att vara stort även i framtiden. Det här innebär att det behövs kunniga och aktiva kommunalpolitiker. Vi går till val i Sibbo med otroligt många goda kandidater, kvinnor och män, yngre och äldre som delar våra värderingar och en tro på framtiden. För att kunna fortsätta det målmedvetna arbetet för sibbobornas bästa krävs självfallet ett fortsatt förtroende i form av röster i valet. Jag hoppas vi kan vinna din respekt och att du vill bidra till att vi skall kunna fortsätta vårt arbete för Sibbo och ett bättre Välfärdsfinland.

Carl Haglund Skribenten är partiordförande för Svenska folkpartiet

Mitt Sibbo är vårt Sibbo Sibbo är vårt, och SFP:s målsättning är att så ska det förbli. Varför? Vår kommun lockar med en vacker natur med skärgård, skogar, jordbruk och livskraftiga byar och ligger på pendelavstånd till både huvudstadsområdet och Borgå. Sibbo har också alla möjligheter att fortsätta utvecklas till en ännu mer attraktiv kommun. Genom att värna om skärgården och byarna – göra det möjligt att leva och bo också utanför kommuncentra – hålls hela kommunen livskraftig. Det behövs fungerande vatten och avlopp, kollektivtrafik och aktiva invånare. Bara för att nämna några saker. Kommuncentra är värda att titta lite extra på. Vilket är första intrycket av Nickby och Söderkulla? Ger de en effektiv, inbjudande och aktiv bild av mitt Sibbo? Nja, jag vågar påstå att det finns en hel del att förbättra. En satsning på hyresbostäder, både för ensamboende men också för lite större familjer behövs definitivt. Det räcker inte med ungdomsbostäderna i Nickby, men det visar att vi är på rätt väg. Söderkulla och Nickby behöver bli trivsammare och mera moderna, fixas och putsas upp. Mitt Sibbo tar hand om sina åldringar och handikappade. Vi har också kapacitet att välkomna en ny grupp med flyktingar till vår kommun. Äldre människor ska få bo hemma så länge som det är möjligt. Hemmet kan vara ett servicehus om orken inte räcker till för att bo självständigt. Genom att satsa på preventiv vård minskar kostnaderna för specialsjukvård, och det vinner både individen och kommunen på. Äldreomsorgen i Sibbo är på hög nivå nationellt sett. Genom en fin satsning med utvecklingsarbete och engagerad personal har vi en fungerande äldreomsorg. Det ska finnas ett uppdaterat handikapprogram i kommunen som ger alternativ och handledning för att alla ska kunna få den lagstadgade service som man som handikappad eller anhörig har rätt till. Det borde vara möjligt för alla elever att få gå i skola i sin hemkommun. Sibbo kommuns syn på elever med särskilda behov överensstämmer inte med min syn. Specialpedagogikens, speciallärarnas och skolassistenternas uppgift är att erbjuda undervisning och handledning åt de elever som har olika inlärnings- eller sociala problem. De borde också klara av att omvandla problemen till utmaningar som kan lösas. Lösningen kan inte vara att bli hemskickad, relegerad eller tvungen att byta till en skola i annan kommun.

2

Pia Furu xxxxxxx

Ansvarig utgivare Pia Furu furupia@gmail.com Förlag, redaktion och ombrytning Oy Nordinfo Ab tfn 09 888 60 17 redaktionen@nordinfo.fi Producent Åsa Nyman Upplaga 7 700 ex Tryckeri I-Print Oy, Seinäjoki Svenska folkpartiet i Sibbo Pia Furu furupia@gmail.com Svenska Kvinnoförbundet i Sibbo Solveig Kaiser kaiser@kolumbus.fi Svensk Ungdom i Sibbo Richard Sundman richard.sundman@gmail. com Pärmfoto: Thomas Elfgren


Skolan en framtidsutmaning Debatten om skolnätets framtid rasade hätsk i kommunen under den senaste valperioden. Kommunstyrelsen tillsatte en grupp som hade som uppgift att fundera på skolnätets framtid. Gruppens mandat gick ut i vintras.

Åsa Nyman

Kommunstyrelsens första viceordförande Hans Blomberg var ordförande för gruppen. Utredningen innefattade också en politisk diskussion som inte var alldeles lätt. – Ett faktum som gjorde arbetet utmanande är att den finska och den svenska språkgruppen har olika syn på hur skolsystemet ska se ut, medger Blomberg. I Sibbo har det av hävd funnits många små byskolor

som hela byn slutit upp kring, me­ dan de finskspråkiga eleverna oftast har koncentrerats till större enheter och haft längre skolväg. – Visst var åsikterna många och varierande, alla hade sin egen syn på hur skolnätet i vår kommun ska utvecklas, men diskussionerna var ändå ganska konstruktiva inom gruppen. Hur det har gått så här långt vet vi, Gesterby skola lades ner inför läsåret 2010–2011 och inför detta läsår stängdes Mårtensby skola. Skolnätsarbetsgruppen tillsattes vid budgetberedningen 2009 och Hans Blomberg har fungerat som ordförande under hela mandatperioden. Gruppen avslutade sitt

arbete vid senaste årsskiftet. I gruppen fanns alla politiska grupperingar representerade, oavsett hur många platser i fullmäktige de haft.

det kommunala beslutsfattandet går till, men det är en helt annan sak att sitta som förtroendevald och fatta de faktiska besluten.

Siffror ger inte hela sanningen – Konsultbyrån, som sammanställ­ de den rapport som legat till grund för styrgruppens arbete, koncentrerade sig främst på fakta och siffror. Visst är det viktigt, men sakuppgifter allena kan inte användas som utgångspunkt då stora beslut fattas. De finskspråkiga förstår inte alltid den svenskspråkiga befolkningens behov och den svenska kulturen, diskussionen blev ofta ganska känsloladdad och man hängde upp sig på millimeterrättviseargument av typen ”varför får de när inte vi får”. – SFP lyckades förhandla ganska bra och kunde motverka förhastade beslut. Speciellt vid valperiodens början lämnades SFP:arna ganska ensamma då de andra grupperna ville dra nytta av sitt ökade inflytande och plocka billiga politiska poäng. Men det läget lugnade sig efter de första åren, säger Blomberg. – Sen är det en annan sak att det också inom SFP finns olika åsikter om var de svenskspråkiga skolorna ska ligga; byar och centralorter ställs mot varandra och avvägningen är inte lätt, medger han. Hans Blomberg är numera pensionär men har en lång karriär som läkare, bland annat som chefsläkare i Sibbo kommun bakom sig. – Efter många år som tjänsteman trodde jag att jag visste hur

Läs på och slipa argumenten Inför den kommande perioden hoppas Blomberg att man lyckas hålla kvar förtroendet och det goda samarbetet mellan kommunens förtroendevalda och tjänstemän. – Som förtroendevald gäller det att noga sätta sig in i de nya instrument för mätning av kvalitet och lönsamhet som hela tiden utvecklas, för att ha en chans att påverka och inte bli tillplattad av argument som man inte förstår. Det gäller att föra fram den lilla människans behov och försvara dem mot sifferberäkningar. Samtidigt gäller det att vara kostnadsmedveten och veta vad man får för pengarna och att kunna motivera de kostnader som uppkommer. – Dialog är viktigt på alla plan, mellan representanter för olika partier och skilda synsätt. Genom diskussion kan vi öka förståelsen för motpartens argument. – Vad skolbyggnaderna beträffar tror jag att man måste tänka om lite; allt kan inte vara tipp topp, utan man kanske kan fortsätta använda också fastigheter som inte är alldeles perfekta och moderna istället för att bara bygga nytt, så länge de gamla byggnaderna är friska. De gamla fastigheterna har ett ansenligt värde trots att en del är ganska slitna. Man bör också undvika dyra lösningar när man bygger nytt.

Funktionalitet är det viktigaste. – Det gäller ändå att inte kompromissa med de pedagogiska kraven och elevvården. Vi måste ta hand om alla elever och tillgodose eventuella specialbehov. Kontakterna till hemmen är också viktiga. Inte heller skolresorna får bli för långa, eleverna ska inte behöva kuskas genom halva kommunen innan de är framme. Utmaningen för SFP är att få finskspråkiga att förstå den svenskspråkiga problematiken och att det inte går att stirra sig blind på kostnader. Statsbidraget till kommunerna beaktar att de svenskspråkiga eleverna blir dyrare, bland annat därför att undervisningsmaterielen och de administrativa kostnaderna blir högre. – Skolnätsutredningen visade ändå att kostnaderna för svenskspråkiga elever i vissa skolor kunde vara lägre än för finskspråkiga elever bland annat därför att hyreskostnaderna är lägre för gamla skolbyggnader. Men vi måste också beakta den finskspråkiga befolkningens behov. Blomberg ställer inte upp för omval i höstens kommunalval men vill gärna engagera sig också i fortsättningen. – Politiken berör oss alla. Jag vill engagera mig i hälsovårdsfrågor och frågor om äldrevården i kommunen. Åsa Nyman

MODEVISNING

SÖNDAGEN DEN 21.10 KL. 16 i Topeliussalen i Nickby. Som mannekänger ser vi kommunalvalskandidater och andra sibbobor. Vi förevisar dam-, herr- och barnkläder från affärer i Borgå, Kervo och Träskända. Vi samlar även in leksaker, böcker och spel, som vi ger till dagisar och lekisar i Sibbo. Publiken får gärna hämta överflödiga saker hemifrån. Inträde 5 euro

Arrangör: Svenska Kvinnoförbundet i Sibbo

Barnkonsert med Robin Hund Söndagen den 14.10 kl. 15.00 Plats: Gamla kommunalhuset i Nickby, Jussasvägen 16, 04130 Sibbo. Fritt inträde. Arrangör: Svenska folkpartiet i Sibbo 3


Varför har skolmaten varit dålig i Södra Sibbo? Den här hösten har många föräldrar i södra Sibbo varit förargade på skol- och dagismaten. Maten har varit kall och salladen varm och annars också enligt många ganska ojämn. Man har undrat om det var nödvändigt att upphandla tillverkningen. – Tyvärr var det nödvändigt, berättar SFP:s gruppordförande Bengt Wiik. Det är en följd av annekteringen av Östersundom. Vi hade ju ett nytt fint kök på Zachrisbacken, men det blev på andra sidan, när Helsingfors til�läts ta ett hörn av Sibbo. Vi fick först några års frist genom att öka tillverkningen i Söderkulla skola, men nu säger arbetarskyddet stopp, utrymmena är inte lämpade för tillverkning av en sådan mängd mat som behövs. Ett splitternytt kök är på gång, det kommer att byggas nästa år och kostar 4,2 miljoner euro. Vi måste kanske återkalla händelserna i minnet. Helsingfors inledde processen i januari 2006 och anhöll om att landets regering godkänner en gränsjustering så att Östersundom, Björnsö och Landbo ansluts till Helsingfors.

Regeringen med statsminister Vanhanen i spetsen gav Helsingfors rätt. Sibbo besvärade sig, men Högsta Förvaltningsdomstolen förkastade besväret i januari 2008. Sibbo förlorade ett område på omkring 30 kvadratkilometer, över 2000 invånare och en egendomsmassa bestående bland annat av en nybyggd skola, två nybyggda daghem samt gjorda investeringar i gator, vägar och parker. Kommunen krävde i ett nytt besvär att få ersättning till gängse värde för fastigheterna och infrastrukturen. HFD beslöt i april 2011 att byggnader och markområden ersätts med 7,9 miljoner euro. Däri ingick en kompensation på 4,5 miljoner euro för upptagna lån, som byggnaderna finansierats med. Ingen som helst ersättning betalades för av kommunen byggda gator, vägar och lekparker. Enligt normala värderingsprinciper gick Sibbo miste om 38 miljoner euro. Enligt expertutredningen var gängse värde för markområdena 18,5, för befintliga byggnader 17,2 och för infrastrukturen 10,2 miljoner euro.

Idag lappar Sibbo fortfarande på skadorna. För att delvis kunna balansera den kommunala ekonomin sålde Sibbo år 2012 sina markinnehav i Östersundom och på Björnsö till Helsingfors för en köpesumma på drygt 30 miljoner euro. Men trots allt är Sibbos ekonomi enligt statens utredningar ganska god jämförd med andra kommuner. Man har kunnat betala bort på lånen och befolkningen ökar med minst ett par hundra invånare per år, vilket höjer skatteintäkterna på sikt. Men ännu får barnen vänta på bättre mat ett tag. Och det kommer att vara svårt att finna pengar för exempelvis vissa större skolbyggen. Den utdragna gränsjusteringsprocessen är unik i Finlands kommunalpolitiska historia. Svenska folkpartiet motsatte sig konsekvent, som enda politiska parti på alla nivåer, annekteringen av sydvästra Sibbo.

TIM KANKFELT

Ekon.mag, Söderkulla

l

Jag har mångsidig lokalkännedom om Sibbo.

l

Min åsikt är att basservicen skall vara jämlik för invånarna.

l

Jag är för att kommunen stöder fritidsaktiviteter i alla åldrar.

Kaj Kaiser Bengt Wiik

26

KAJ LINDQVIST

l l

www.sfp.fi tillväxttakt som gagnar dagens sibbobor väestönkasvu, joka hyödyttää nykyisiä sipoolaisia

kajlindqvist.sfpval.fi

34

FINN FEM FEL www.sfp.fi

LÄSARTÄVLING Det gäller att finna ut vad orden till vänster syftar på: ställen, saker, ordstäv osv. som på något vis gäller Sibbo eller används i Sibbo. Ett påhittat exempel: Om det står SIBBOBORNA HUTTAR till vänster, så skulle man i rutorna invid skriva OCH KLUNKAR. När ni har fyllt i ganska många ord i rutsystemet, upptäcker ni ett sibbo-ord, som de flesta känner till, vilket kan läsas uppifrån neråt. Lycka till!

FESTLOKAL KÄND MATVARA SKRÄMDE MAN BARN MED MÄN SOM TAR SIG TON HAR TORN VÄXER UT PÅ SOMLIGA KUSTBYS EGET HUS HJALLIS PROJEKT BLEV VI AV MED ORDNING OCH VETT Skicka in lösningen (det kända ordet) till Kaj Kaiser, Sprängmansvägen 14, 01190 Box eller per e-mail: kaiser@kolumbus.fi senast den 30.10.2012. Uppge namn och telefonnummer. Vinnaren får som pris hyra en tavla efter egen smak för en månad från artoteket i Söderkulla bibliotek. 4

I början av sommaren hörde vi kommentarer om att folk vill ha tillbaka vargen som logo och symbol för kommunen. SFP i Sibbo gjorde en lekfull gallup bland alla åldrar på Sibbo Mässan i början av juni. Rösterna föll 84 för vargen och 11 för vågen. Om brevlogon, den glada vågen, sade man bl.a. att den liknar en cykelhjälm och att den visar en tsunami som anfaller Sibbo från väster. En viss symbolik? Stärkta i tron på Sibbovargens popularitet lät vi göra en liten tävling för våra yngsta läsare. Här ser du två bilder av en Sibbovarg vid Sibbo gamla kyrka. De ser först likadana ut. Men när du tittar närmare, så har någon plockat bort fem saker på den ena bilden. Märk ut platsen där något saknas med en ring. Om du hittar alla fem felen, kan du delta i en tävling. Klipp ut bilden, där du ringat in felen och sänd den till Monika Zakowski, Strandvägen 3, 01150 Söderkulla. Du kan också sända lösningen per e-mail till monica. zakowski@sibbo.fi och skriva (eller be någon som är litet bättre att skriva) vilka detaljer som saknas. Uppge namn, ålder och adress. Vi lottar ut ett bokpris bland dem som sänt in rätt svar.


Vardagsmaten är pop igen Färska, närproducerade råvaror gör vardagsmatlagningen lite roligare. Om vi ger våra barn goda matvanor kommer de att ha nytta av dem hela livet.

Säsongmaten till heders Eriksson har märkt att intresset för svamp, bär och annat som finns i naturen har blivit större. – Tänk bara hur unga, urbana familjer utan eget trädgårdsland skaffar sig kolonilotter eller odlar på balkongen – eller det senaste: odlar i speciella odlingssäckar tillsammans med andra utan egen trädgård. Och rent ekonomiskt är det också en god idé att använda säsongsaktuella råvaror, vissa tider på året kan den som odlar själv bli nästan självförsörjande. Hon förespråkar ingen tillbakagång till 1970- och 80-talen, när mandarinerna kom till butikerna vid första advent och apelsinerna lagom till jul, men: – Numera är konsumenterna inte så medvetna om begreppet säsongvara, många tänker inte på att de flesta råvaror är godare om de äts när de är färska och plockade vid rätt tidpunkt. Istället nöjer man sig med kartiga nektariner, till exempel. Varför inte välja vinbär från busken istället för vindruvor som fraktats långa vägar? Regelbundna mattider bra för alla Goda matvanor är viktiga att ge barnen redan från att de är små. – Spädbarn behöver mat med regelbundna mellanrum och det förändras inte fast barnen blir större. Har man barn som inte är så intresserade av mat kan det funka att låta dem delta i matlagningen, kanske fixa sitt eget mellanmål, göra matlistor eller vara med och tillreda middagen. Om man försöker se till att hela familjen äter balanserat kommer de goda vanorna automatiskt också för barnen. Viktigast är ändå, enligt Eriksson,

Åsa Nyman

– Smaka på tomaterna! De är odlade hos en lokal tomatodlare, jag hämtade en hel låda där för nån dag sedan. Märker du att de har en helt annan smak och doft än sådana som köpts i butiken? Det frågar hushållsrådgivaren och Nickbybon Elisabeth ”Lissu” Eriksson. Hon hör till en av de sista årsklasserna som utexaminerades som lärare i huslig ekonomi från Högvalla seminarium. Jag sitter i hennes kök för att prata bra mat och matvanor och kanske få något matnyttigt tips inför hösten och hon bubblar över av entusiasm för sitt ämne. – På Högvalla lärde vi oss bland annat att koka in, safta och sylta, även om det då, på 1990-talet, inte kändes så aktuellt. Folk köpte saft och sylt i butiken istället för att göra egen, eller så kunde man recepten utantill. Nu märker man att allt fler vill ta de gamla lärdomarna till heders igen, jag får många frågor om hur man ska bära sig åt med saftoch syltkokning och inläggningar.

frukt och bär varje dag. Sen behöver vi mjölkprodukter och proteiner, som fisk. Baljväxter, bönor och ärter är också bra, men man måste inte äta kött varje dag. – Fetterna ska vi inte glömma, de behövs för att kroppen och hjärnan ska funka. När jag fräser grönsaker i stekpanna använder jag ryps­olja, men kokar jag fisksoppa eller snålsoppa kastar jag alltid i en liten klick smör för smakens skull. Tre skivor rågbröd per dag är riktigt bra, diskussionen om lågkolhydratkost har kanske gått lite för långt.

att man använder sitt förnuft och inte går till överdrift med barnens mat. Det räcker med att hålla regelbundna mattider och se till att barnen inte småäter mellan måltiderna. – Visst försöker jag leva som jag lär, men inte hinner vår familj heller alltid sitta ner till en gemensam middag. Vardagen är rätt hektisk men jag försöker lugna ner den med en gemensam stund vid matbordet, den fyller ju också andra funktioner än den näringsmässiga, det kan bli intressanta diskussioner och funderingar. Och som förälder får man stå ut med att den hemlagade maten inte alltid får lovord. Här kommer vi in på ett ämne som ligger Elisabeth varmt om hjärtat, nämligen basmatlagning. Hon har dragit många kurser i grunderna i matlagning, där man verkligen

Bra råvaror betyder god mat Kunskapen om olika råvaror har visserligen minskat men nu finns igen intresse att lära sig mer.

– Till exempel nu på hösten är kålen och många av de inhemska rotsakerna som bäst. Det lönar sig att pröva också andra rotsaker än motot och potatis, som kålrot, kålrabbi, rotselleri och palsternacka. De är hiskeligt goda, billiga och vitaminrika och används alldeles för lite. Till Elisabeths familj hör maken, två söner i lågstadieåldern och den vänliga labradoren Dolly. – Jag tycker ju om att laga mat och kokar gärna soppor och andra långkok som ger mat för flera dagar. Genom att piffa upp rester kan man enkelt få en ny rätt av gårdagens middag. Jag försöker använda närproducerade, ekologiska matvaror och råvaror så vitt det är möjligt och bakar oftast brödet själv. Enligt kostrekommendationer­na ska man äta ett halvt kilo grönsaker,

Toscaäpplen

Speltrisotto med svamp

8 - 10 äpplen 1 tsk kanel

3 dl speltgryn 5 dl trattkantarell 1 liter vegetarisk buljong 3 msk rypsolja en klick smör färsk timjan, körvel eller persilja salt ca 1 dl riven emmentalerost (rödeller svartstämplad).

börjar från grunden, och det har funnits många deltagare. – Man kommer långt om man kan grunderna i hur man tillreder några olika rätter och planerar sina matinköp noggrant. Då minskar man också mängden mat som kastas bort. Det finns bloggar och Facebookgrupper som lanserat ”sluta slänga mat-kampanjer” och marthorna har lanserat festa på rester-recept. – Jag brukar tipsa folk om att då och då ta en titt i kyl, frys och skafferi och kanske ha en ”frystömmarvecka” på de godbitar som finns där.

Toscasmet 100 gram smör 100 gram mandelspån 1 dl socker 3 msk vetemjöl 3 msk mjölk Skala och klyfta äpplena. Krydda med kanel. Placera dem i en ugnsfast, lättsmord form. Mät upp alla ingredienser för toscasmeten i en kastrull. Koka upp under omrörning. Häll smeten över äppelklyftorna. Grädda i 200 graders ugnsvärme i 20 minuter. Servera med vaniljglass.

Blötlägg speltkornen i vatten några timmar eller över en natt. Hetta upp olja i en traktörpanna eller en stor gryta. Häll i de avrunna speltkornen och låt dem puttra en stund under ständig omrörning. Späd på med lite varm buljong i taget. Koka dem därefter mjuka ca ½ timme. Fräs den putsade svampen i en stekpanna i smör i 5-10 minuter. Blanda i de nästan mjuka speltkornen. Smaka av med örter och stark ost. Om du har stensopp eller trattkantarell i frysen passar den också utmärkt.

Sött men skadligt En stor bov i barnens matvanor är sockret, främst i läsk och godis. – Vi måste lära våra barn och ungdomar att äta nyttigt, mat är byggstenar för deras kroppar. Hur ska deras skelett och hjärna kunna utvecklas på rätt sätt om de inte får näringsriktig mat? Men hur ska man bära sig åt? Om man inte är så slängd i eller intresserad av matlagning? Hushållsrådgivaren har många enkla tips: – Det är bara att kavla upp ärmarna och börja. Det finns så många bra kockprogram och mattidningar, med roliga och enkla recept och anvisningar. Själv tycker jag att det är viktigt med en tom arbetsbänk där man kan breda ut sig. Hittar man något favoritrecept kan man småningom börja experimentera och variera ingredienserna lite. Elisabeth Eriksson hoppas att de lokala butikerna börjar ta in lokala, närproducerade varor. – Det finns både potatis- och grön­saksodlare i kommunen, och deras varor köper jag gärna och betalar kanske lite mer för prima varor. Åsa Nyman

Ugnsbakade jordärts­kockor och vitlök Skalet av 1 citron, rivet 1 nypa salt 3 msk finhackad persilja 8 jordärtskockor 2 msk rypsolja 1 msk skorpsmulor 3 hela vitlökar Sätt ugnen på ca 200 grader. Skala och dela jordärtskockorna på längden. Skär vitlöken på bredden och lägg skockor och vitlök i en ugnsfast form, ringla eller pensla oljan över och avsluta med lite flingsalt. Ugnsbaka i ca 15 – 20 minuter, skockorna och vitlöken ska vara genombakade och gyllenbruna. Fräs under tiden ströbröd, ½ pressad vitlök, persilja och rivet citronskal i en stekpanna på svag värme ca 2 minuter tillsammans med 1 tsk olivolja. Smaka av med lite salt och häll upp i en skål till garnering.

5


RÖSTA FÖR

Sfp:s kommunalvalskandidater i Sibbo

RESPEKT

2 Abali Serdar yrittäjä

7 Backström Anders utvecklingschef, pol.mag., kehittämispäälliikkö, VTM

12 Blomstedt Lars-Göran byggföret., jordbr., rakennusyritt., maanvilj.

17 Granqvist Johan jordbrukare, fastighetsskötare

22 Jipp Cathrine fil.mag., lärare 6

3 Abrahamsson Anna studerande, opiskelija

8 Backström Hannele pol.kand., socialarbetare

13 Bröckl Annika anestesi- o intensivsjuksköt, anestesia- ja tehosairaanh.

18 Granqvist Peter jordbrukare

23 Johansson-Rytkönen Annika samtalsterapeut, dipl.ekon.

4 Ahlberg Staffan studentmerkonom, idrottsföreningssekreterare

9 Berg Mari förman för contact center, contact centerin esimies

14 Elfgren Thomas kriminalöverkommissarie

19 Hildén Erika jordbr., försäkr.tjänsteman, maanviljelijä, vakuutusvirkailija

24 Juselius Ari planskötare (ob.)

5 Amargianitakis Anastasia skönhetsvårdare

10 Bergdahl Mikael småföretagare

15 Enroth-Jusslin Agneta barnskötare

20 Holmberg Gunilla forstmästare, plantskoleföretagare

25 Kaiser Kaj pol.mag., VTM

6 Andersson-Lindqvist Marianne säkerhetsgranskare

11 Björkell Rolf tekniker, pensionär

16 Furu Pia pol.kand., VTK

21 Jalas Jyri fältchef, kenttäpäällikkö (ob.)

26 Kankfelt Tim ekon.mag., försäljningschef


ANNA ARVO

Rkp:n kuntavaaliehdokkaat Sipoossa

27 Laaksonen Annette offerträknare, tarjouslaskija

32 Lindgren Hans-Peter överkonstapel

37 Ollikainen Hannu rektor

42 Steinmetz Marie-Helene ansvarig frisör, vastaava kampaaja

47 Ullberg Johanna agrolog, lantbruksföretagare

28 Liedenpohja Ketevan magister, lärare, maisteri, opettaja

33 Lindroos Kicka IKT-koordinator

38 Orgun Murat företagare

43 Sundbäck Janica ergoterapeut

48 Weckström Bodil specialungdomsarbetare

29 Liljeström Alli hemmamamma, idrottsmassör, kotiäiti, urheiluhieroja (ob.)

34 Lindqvist Kaj utbildningschef, koulutuspäällikkö

39 Sandström Stefan företagare, timmerman

44 Sundman Richard studerande

49 Viertomies Pekka lärare, pensionär

ÄÄNELLESI

30 Liljeström Christel idrottsinstruktör, liikunnanohjaaja

35 Lipponen Benita närvårdare

40 Silén Christer läkare, lääkäri

45 Suomi Daniela datanom, datanomi

50 Wiik Bengt dipl.ekon.

31 Liljeström Maria registreringschef, agronom

36 Nygren Anna-Karin sjukskötare

41 Skogster Antti verkställande direktör

46 Syrjäläinen Kari-Matti sairaankuljettaja, yrittäjä

51 Wikström Anders informatör, tiedottaja 7


Sibboskären är fulla av möjligheter

Det anser kommundirektör Mikael Grannas och räknar upp bland annat konsthantverk och inkvartering som hör till den sortens upplevelseturism som passar i Sibbo. För närvarande finns det knappt 200 fast bosatta i Sibbos skärgård, inklusive Kitö och Löparö som har fast vägförbindelse. Fritidsstugorna är fler än 1 000, och många av dem är välutrustade för deltidsboende. Den stora utmaningen för kustområdet är mörkertalen i invånarmängden. – Det är svårt att bygga i Sibbo skärgård eftersom den varit stugparadis så länge. Att få tillstånd från magistraten att skriva sig på fritidsstugan är också svårt. Många fler skulle vilja bo i skärgården men får inte lov till det. Det är ett problem eftersom befolkningsbasen är utgångsläget för diskussionerna om utveckling av skärgården. Nummer ett på kommundirektörens önskelista är bättre förbindelser för de fast bosatta skärgårdsborna. För närvarande är närmare 100 skärgårdsbor utan fast båtförbindelse. – Nu finns det endast en form av menförestrafik, en gammal bogserbåt som tar några passagerare men inga bilar. Det är många fler än de som syns i statistiken som gärna skulle utnyttja båten. Menförestrafiken är den enda statligt stödda trafiken i Sibbo och det hoppas vi få

THOMAS ELFGREN

– Vi har en vacker skärgård med ett bra läge, nära Helsingfors. Men Sibbo skärgård är en oslipad diamant. Problemet är att det är fullt med fritidsstugor överallt, nästan all byggrätt har använts. Det begränsar möjligheterna att utveckla och investera i upplevelseturism, som behöver lokaler.

en ändring på och arbetar hårt för att det skall ske. Mer turism Sibbo kommun vill i mån av möjlighet hjälpa till och utveckla turistverksamheten också i skär­gården. Nyligen gjorde Sibbo en östnyländsk skärgårdsstrategi tillsammans med Lovisa och Borgå, där skärgårdsborna deltog i workshoppar och diskuterade vad man kunde göra för att utveckla skärgårdsområdena. – Det finns en handfull företagare som vill utveckla upplevelsenäringen i Sibbo. Norrkullalandet är ett bra exempel. Sibbo var för första gången på resemässan i Helsingfors tillsammans med sina före-

tagare i januari och vi kommer att vara med också på nästa resemässa. Det finns planer på att erbjuda både turister och fast bosatta att använda redan existerande fastigheter. – Kommunen äger bland annat den gamla skolan på Simsalö. Jag hoppas att den i framtiden ska kunna utnyttjas för upplevelsenäring på sommaren och användas av byborna under vintermånaderna, men det kräver företagare och investeringar. Det är väldigt viktigt att ha en samlingsplats för byborna när man bor så isolerat. Lättare att komma ut till öarna Kommunen har bytt mark med en

församling för att kunna bygga en badstrand vid Rågholmsfjärden, på Hitå, innanför Bockholmen och mellan Gumbo och Eriksnäs. – Jag hoppas att markplaneringen godkänns inom något år. Den smala vägen blir en utmaning, frågan är hur vi ska få trafiken att fungera när antalet bilar ökar. I planerna finns också att ge kommuninvånare och besökare bättre tillgång till bryggor, kommunen förhandlar med staten om de statliga bryggorna för att kunna utveckla dem. – Det finns trevliga kommunägda områden i skärgården, det behövs möjligheter att nå dem med allmänna färdmedel, alltså utan egen båt. Skärgården och storsko-

gen är Sibbo kommuns största natur- och turismtillgångar. – Främst är vi intresserade av Kalkstrandsområdet. Sedan Helsingfors övertog Björnsö finns det ingen bränsleförsäljning och gästhamn i Sibbo. Däremot finns det ganska bra friluftsområden i skärgården, med en vattenbuss som körde turer 3 gånger i veckan i somras. Grannas konstaterar nöjt att det ska komma ett utsiktstorn och en naturstig till Norrkullalandet. – Finansieringen är klar. Åsa Nyman

Skärgården kräver särlösningar – Om Sibbo vill profilera sig som skärgårdskommun måste det vara möjligt att bo och arbeta i skärgården, distansjobba eller pendla. Det finns stor potential, men det krävs medvetna politiska beslut. Det säger Gunilla Holmberg, ordförande för Silmu rf och ordförande för Sibbo kommuns skärgårdsdelegation under senaste valperiod. Holmberg bor numera på fastlandet men var länge fast bosatt på Simsalö och vet vilken utmaning det är att få vardagen att fungera ute i skärgården, med bristfällig förbindelsebåtstrafik och begränsat serviceutbud. – Eftersom Sibbo skärgård är både djup och bred ställer det extra stora krav på planläggning och planering av förbindelsetrafik. Det behövs en öppen diskussion, en levande skärgård förutsätter fast bo8

Åsa Nyman

Praktiska och vettiga lösningar är vad som behövs för att hålla skärgården levande. Den är inget museum.

sättning året om. Euro och cent ska inte få avgöra. – Det nationella skärgårdsprogrammet förespråkar också speciallösningar för fast bosatt skärgårdsbefolkning. Till exempel borde skärgårdsborna få rätt till bränsle-

ersättning enligt faktisk konsumtion och inte enbart utgående från fastslagna tariffer. Som exempel, kilometerersättningarna täcker inte bränsleutgifterna för snöskoter i snösörja. Skolskjutsarna har inte täckt hela skärgården; föräldrarna

har skjutsat barn från östra skärgården mot en liten ersättning som slopades i våras.

överföra det till de nyinflyttade, och ge dem en möjlighet att uppleva skärgårdskultur nu och i framtiden.

Småskalighet en styrka Holmberg efterlyser mer kontinuitet i utvecklingen av Sibbo skärgård. – Det skulle behövas en skild tjänsteman med ansvar för kommunens skärgårdsfrågor. – Vi måste göra skärgården tillgängligare också för andra än de fast bosatta, det behövs välskötta rekreationsområden som man kan hitta till och ta sig till också utan egen båt. Och dimensioneringen av byggrätt borde ses över, varför ska stomlägenhetsprincipen från 1959 vara så helig? Under den senaste fullmäktigeperioden har skärgårdsdelegationen kommit med utlåtanden i många ärenden som behandlats i kommunen. – Jag tycker nog att vi fått gehör för våra åsikter. Bland annat har vi hävdat hur viktigt det är att bevara småskaligheten, det genuina, och

Utveckling en hjärtefråga Sedan i våras är Gunilla Holmberg ordförande för landsbygdens utvecklingsförening Silmu rf som är en tvåspråkig förening och en av 55 LAG (Local Action Group) i Finland. Hon har suttit i föreningens styrelse sedan den grundades 2007. – Silmu vill arbeta för en rättvis utveckling på landsbygden. Vi beviljar medel för företags-, utbildnings- och allmännyttiga projekt men ersätter inte kommunal service. Nu har vi precis påbörjat ett byggnadsvårdsprojekt, alltså om hur man renoverar gamla byggnader. För att ha en levande byagemenskap krävs det att alla i byn gör något, och bidrar till den allmänna trivseln. ÅN


KAJ KAISER

SFP arbetar för ett odelat, självständigt Sibbo. Vi vill trygga en god servicenivå för sibboborna. Bo och leva Det kommer att byggas betydligt mera i Sibbo. Kommunen bör ägna speciell uppmärksamhet åt ungdomars och äldre personers bostadsbehov. Utslagning får inte förekomma. Resurser skall styras till de svaga i samhället i rätt skede av livet. Vi välkomnar en begränsad grupp kvotflyktingar. Byggandet i byarna bör fortsättningsvis möjliggöras genom att man utarbetar byaplaner. I annat fall minskar den aktiva befolkningen i byarna och servicebasen urholkas. Skärgårdens specialbehov bör beaktas och skärgården bör vara tillgänglig för kommunens invånare.

Service på två språk Genom en aktiv näringspolitik skapar vi goda förutsättningar för företagsamhet och livskraftiga primärnäringar. Vi arbetar för flera arbetsplatser i Sibbo. Nickbys serviceutbud som kommunens centrum bör utvecklas. Den kommunala servicen i Söderkulla bör utökas med en tidsenlig hälsovårdscentral och en allmän servicepunkt. Vi vill bevara byskolorna. Skolorna bör vara minst trelärarskolor med ett tillräckligt antal elever (40). Inom dagvården bör kommunen erbjuda alternativ. Hälsokontroll och hembesök bör regelbundet erbjudas personer från 75 år. Man kan därigenom underlätta deras anpassning till sitt åldrande och konstatera vårdbehov i ett tidigt skede. Kommunen bör göra upp ett handikappolitiskt program. Kommunens personal som i sitt arbete behöver bättre kunskaper i det andra inhemska språket bör få språkutbildning på arbetstid 2 timmar per vecka. Det är viktigt att kommunen fortsätter samarbetet med tredje sektorn och stöder invånaraktiviteter och föreningsverksamhet. Lokal- och andra hyror bör vara överkomliga och understöden tillräckliga.

Teknik och miljö Utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet bör fortsätta. Farliga trafikställen bör åtgärdas och lättrafikleder byggas. Kollektivtrafiken bör utvecklas. Fumlandet i beslutsfattandet gällande kommunens saneringsoch byggnadsprojekt måste upphöra. Man bör ha mod att fatta nödvändiga beslut. Kommunens upphandling bör utvecklas. Priset kan inte vara det enda kriteriet. Ekonomisk och ekologisk hållbarhet, möjlighet till återanvändning och återvinning samt närproducerade produkter ska prioriteras.

Äldreservicen utvecklas Uppbyggnaden av social-, hälso- och specialsjukvården ska ses över i hela landet. Samarbetet mellan kommunerna, inom kommunerna och med olika organisationer inom samma område är mycket viktigt, anser Svenska Kvinnoförbundet i Sibbo. Sibbo kommun har nationellt fått god kritik för hur åldringsvården ordnas, det finns klara och tydliga mål som går att följa upp för hur den tillgodoser de äldres behov av omsorg. Men vad händer konkret med den äldre i granngården som inte har nära och kära omkring sig, men som man ser att behöver hjälp? Vad skall jag göra då min mamma är gammal och inte verkar klara sig hemma ensam på landsbygden? Eller åldringen själv, som är orolig och märker att hon eller han glömmer allt mer? – Den som vill kan ta kontakt med hemvårdsledaren i sin del av kommunen och be henne utvärdera eventuellt vårdbehov, de gör också hembesök. Personen själv, släktingar eller grannen kan ta kontakt, berättar Helena Räsänen, servicedirektör för service för äldre i Sibbo kommun. Hemvården gör ett hembesök om det behövs. Det första  besöket  är gratis, medan regelbunden hemvård kostar. Priset för hemvården avgörs utgående från både klientens inkomster och antalet besöksgånger.  Den fortsatta vården planeras tillsammans med klienten och de anhöriga, utgångspunkten är klientens verkliga behov. Syftet är att garantera en trygg och ändamålsenlig vård för de äldre i Sibbo kommun.

NY MINNESKOORDINATOR I höst har Sibbo har anställt kommunens första minneskoordinator. Helena Räsänen är glad över nytillskottet. – Vi såg att behovet var stort. Vi hittade en utbildad sjukskötare och ergoterapeut och hon gör ett mycket viktigt jobb. Man kan kontakta henne om man är orolig för att en medmänska lider av minnesproblem. Hon gör minnestest, och går tillsammans med en neurolog igenom resultaten och utvärderar ett eventuellt vårdbehov. Minneskoordinatorn ska göra både förebyggande arbete och uppföljningsarbete. – Vi vill hitta dem som ännu har lindriga minnessympton i god tid. Mediciner verkar bättre ju tidigare man får dem. Behovet av en kontaktperson för dem som redan fått en diagnos, och deras närstående, är stort. Tidigare har folk fått diagnos i Helsingfors och fått en broschyr med sig hem och sedan lämnats ensamma. Det är illa, för minnesproblem kan ställa till det i vardagen för hela familjen. År 2013 kommer en del nyheter på äldrevårdens område i Sibbo. – Nästa år börjar också en kordinator för närståendevård, som ska erbjuda hjälp och stöd åt dem som vårdar sina nära hemma och som inte får den avlastning och det stöd de behöver. Seniorrådgivningen planerar vi också att bygga upp nästa år, berättar Räsänen.

STRATEGISK PLANERING Varje kommun skall göra en plan för att främja den åldrade befolkningens välbefinnande i kommunen. Planen skall ses över varje fullmäkti-

geperiod och den ska fungera som en strategisk planering för kommunens åldringsvård. Äldreservicen och hur den ordnas i kommunen påverkas av olika lagar som utgör den grund som servicen byggs på, medan resten av tjänsterna uppstår i samarbete mellan kommunens tjänstemän och politiker. – Svenska Kvinnoförbundet vill lyfta fram frågan om hur äldrevården ska utvecklas, berättar Janica Sundbäck, sekreterare för Svenska Kvinnoförbundet i Sibbo och kommunstyrelsemedlem. Användningen av social- och hälsovårdstjänster ökar inte automatiskt i samma proportion som antalet äldre. När livslängden stiger ökar också antalet funktionsdugliga år. När kommunens invånarantal växer ökar skatteinkomsterna, men samtidigt ökar också kommunens utgifter. Staten anvisar resurser för kommunerna och det är kommunernas uppgift att se till att resurserna fördelas rätt och jämlikt. Enligt Sibbo kommuns nuvarande äldrepolitiska program är avsikten att erbjuda och producera mångsidig och verkningsfull service för äldre kommuninvånares individuella behov, som stöd för en god och människovärdig ålderdom. – Att leva upp till detta på ett kostnadseffektivt sätt är en utmaning, speciellt då behoven kan vara mycket individuella på grund av långa avstånd i kommunen, skärgårdsmiljön och språkliga utmaningar, säger Sundbäck. Åsa Nyman

KONTAKTUPPGIFTER TILL HEMVÅRD OCH STÖDTJÄNSTER I SIBBO KOMMUN: Serviceledare Nina Weckman svarar på frågor om vad som helst som rör äldrevården i kommunen och kan ge allmänna råd. Tfn 09 2353 6560. Telefontid kl. 8.30–10.30 E-post: nina.weckman@sibbo.fi Minneskoordinator Hannele Pyykönen svarar på frågor om minnesproblem. Gör också hembesök vid behov. Tfn 09 2353 6619. E-post: hannele.pyykonen@sibbo.fi Hemvårdsledaren för det egna området är den man i första hand kan kontakta när det handlar om att skaffa hemjälp åt en äldre. Hemvårdsledare för norra Sibbo och Nickbyområdet: Paula Perälä, tfn 09 2353 6600. E-post: paula.perala@ sibbo.fi Hemvårdsledare i södra Sibbo: Margita Uddström, tfn 09 2353 6650. E-post: margita.uddstrom@sibbo.fi

9


Haluamme taata hyvän palvelutason sipoolaisille. Asuminen ja eläminen

Sipoossa rakennetaan selvästi enemmän lähivuosina. Kunnan tulisi erityisesti ottaa huomioon nuorten ja ikäihmisten asumistarpeet. Syrjäytymistä ei saa esiintyä. Resursseja on ohjattava yhteiskunnan heikossa asemassa oleville oikeassa elämänvaiheessa. Toivotamme pienehkön ryhmän kiintiöpakolaisia tervetulleeksi. Kylissä rakentaminen tulisi jatkossakin mahdollistaa laatimalla asemakaavoja. Muuten kylien aktiiviväestö vähenee ja palvelut näivettyvät. Saariston erityistarpeet on otettava huomioon ja kuntalaisilla on oltava pääsy saaristoon. Palvelut kahdella kielellä

Aktiivisella elinkeinopolitiikalla luomme hyvät edellytykset yritystoiminnalle ja elinvoimaisille peruselinkeinoille. Teemme työtä työpaikkojen lisäämiseksi Sipooseen. Nikkilän asemaa kunnan keskustana ja palvelujen tarjoajana tulisi kehittää. Söderkullan kunnallisiin palveluihin kaivataan ajan vaatimukset täyttävä terveyskeskus sekä yleinen palvelupiste. Haluamme säilyttää kyläkoulut. Kouluissa pitää olla vähintään kolme opettajaa ja riittävästi oppilaita (40). Päivähoidossa pitää olla tarjolla vaihtoehtoja. Senioreille olisi tarjottava säännöllinen terveystarkastus kotikäynteineen alkaen 75 ikävuodesta. Tämä auttaisi heitä suhtautumaan omaan vanhenemiseensa ja mahdollinen hoidon tarve todettaisiin jo varhaisessa vaiheessa. Kunnan tulisi laatia vammaispoliittinen ohjelma. Parempia toisen kotimaisen kielen taitoja työssään tarvitsevan henkilökunnan tulisi saada kieliopetusta kaksi tuntia viikossa työajallaan. On tärkeää, että kunta jatkaa yhteistyötä kolmannen sektorin kanssa tukien asukas- ja järjestötoimintaa. Tila- ja muiden vuokrien tulisi olla kohtuullisia ja avustusten riittävän isoja. Tekniikka ja ympäristö

Kunnan pitää jatkaa vesi- ja viemäriverkoston laajentamista. Ongelmalliset liikennekohteet on korjattava ja kevyen liikenteen väyliä pitää rakentaa lisää. Julkista liikennettä on kehitettävä. Sählääminen kunnan korjaus- ja rakennushankkeita koskevassa päätöksenteossa pitää loppua. Tarvittavia päätöksiä pitää uskaltaa tehdä. Kunnan hankintatoimintaa on kehitettävä. Hinta ei voi olla ainoa kriteeri. Taloudellista ja ekologista kestävyyttä, kierrätettävyyttä ja uusiokäytön mahdollisuutta sekä lähituotteiden käyttöä on priorisoitava. 10

Hyresbostäder är en bristvara i Sibbo idag. Kön till de bostäder som kommunen förvaltar har konstant varit runt hundra personer lång. År 2010 bodde bara var tionde Sibbobo på hyra – en siffra som onekligen påverkas av det skrala utbudet. Bostadsbristen utgör ett problem för hela samhället, men är alldeles speciellt en ungdomsfråga. Det krävs specialplanering från kommunens sida för att försäkra att ungdomars behov på bostadsmarknaden tillgodoses. De unga har ofta ett sämre utgångsläge i jakten på ett hyreskontrakt än befolkningen i allmänhet. Detta eftersom de utgör en relativt homogen grupp, med likartade behov – främst förmånliga smålägenheter på hyresavtal – vilket får efterfrågan på sådana att ytterligare öka, samtidigt som utbudet ofta är sämre. Yngre personer tenderar ha svagare ekonomiska förutsättningar, vilket också gör att det är tuffare att hävda sig i konkurrensen på den allmänna bostadsmarknaden. Eget hem ger självständighet Att få ett eget hem är en viktig aspekt av den självständighets- och mognadsprocess det innebär att ”bli vuxen”. Många som ämnar flytta hemifrån får i dagens läge söka länge innan de hittar någon lämplig bostad. Om inga alternativ finns i hemtrakterna slår den unga sig ner på annat håll, och kommunen går miste om en samhällsgrupp. I brist på trygga och fungerande alternativ ökar också risken för att unga ska gå med på tvivelaktiga avtal eller acceptera orimliga boendeförhållanden. Vi borde sträva efter att alla ska känna sig välkomna och väl behandlade i kommunen: Ungdomar är en dyrbar resurs som bidrar med motiverad arbetskraft, vitalitet, och ”nybyggaranda”. Att locka unga invånare till bygden är samtidigt en demografisk framtidssatsning, eftersom dessa unga tryggar återväxten. Frågan har även en viktig jämlikhetsaspekt: Att bo kvar i hemkommunen ska inte vara något bara de mer välbeställda unga har råd med. Alla kan inte räkna med ekonomiskt stöd hemifrån, eller hemförhållanden som tillåter en att bo kvar hos föräldrarna tills man har råd med en dyrare lägenhet eller husköp. Populära ungdomsbostäder Problemet med bristen på hyresbostäder är visserligen inte kom-

THOMAS ELFGREN

RKP työskentelee itsenäisen, jakamattoman Sipoon puolesta.

De unga behöver hem, inte luftslott

munspecifik – att bygga privatfinansierade hyresbostäder anses inte lönsamt i dag. Nybyggen är över lag dyra i metropolområdet och det turbulenta ekonomiska läget lockar inte heller till investeringar. Vi kan ändå inte stirra oss blinda på byggnadskostnader – de berättar inte hela sanningen. Vad det kostar att bygga bör ställas i proportion till de positiva ekonomiska effekter inflyttning – eller förhindrad utflyttning – medför kommunen. Och visst sker även positiv utveckling: Ett allmännyttigt bolag har t.ex. kunnat hyra ut ungdomsbostäder i Nickby till förmånligt pris sedan år 2010. Lägenheterna uppges vara mäk­ ta populära, och en utvidgning av verksamheten till Söderkulla är under beredning. Problemet är att projektet drar ut på tiden och det är osäkert huruvida det kommer att motsvara den ständigt växande efterfrågan på marknaden. Bristen på hyresbostäder är ingalunda ett tillfälligt problem, och därför behövs långsiktiga och noga

genomtänkta insatser. Vi behöver en bostadspolitik som understöder ungas möjligheter att bo och leva i Sibbo. För att kunna driva en effektiv bostadspolitik och för att främja tillväxt och välfärd vore det rimligt att kommunen hade större inflytande i koordineringen av hyresbostäder, och aktivt strävade till att förbättra de ungas situation på bostadsmarknaden. Det går inte att kontinuerligt avfärda problemet och hoppas på att det löser sig av sig självt. Åtgärder mot bostadsbrist må kosta – men att inte göra någonting åt saken kan faktiskt kosta Sibbo mer än man i dag inser. Anna Abrahamsson skribenten besöker gärna sina föräldrar, men är däremellan lycklig över att ha ett eget hem.

Sfp i Sibbo ordnade i september ett informationsmöte om planläggningen. För informationen stod kommunstyrelsemedlemmen Kaj Lindqvist som presenterade vad som just nu är mest aktuellt inom planläggningen samt vad som kan väntas inom de kommande åren. Byaplanerna, stomlägenhetsprincipen och Sibbos kommande tillväxt väckte livlig diskussion bland tiotalet deltagare.  


Har du åsikter?

Minna Lindberg skribenten är ungdom enligt ungdomslagen

och b ygg fr amtid en

stegen

mtide n

med SU

i Sibb

o

med S U

i Sibb o

Bor du eller är du skriven i Sibbo?

Kom m ed up p för

Richard Sundman skribenten studerar företagsekonomi

Typisk diskussion bland unga i Sibbo? Kanske. Ibland känns det som att beslutsfattare påstår att de hör unga, eftersom det står i ungdomslagen att de måste göra det – höra unga. Men lyssnar de faktiskt? Lyssnar beslutsfattarna på det som barn och unga egentligen vill säga? Tar de till sig åsikterna, också då det kommer till att dela budgetmedlen? Det är ju inte som att vi inte skulle veta att det är ont om pengar, för det tutas ut i all media att det på alla nivåer i samhället är ont om pengarna. Men vi unga har trots det rätt att delta, att vara med, att höras. Ungdomsfullmäktige är en bra kanal, men det räcker inte för vi är alla så olika, tänker så olika och har olika viljor. Därför måste det finnas fler sätt att påverka. – En fråga åt alla blivande fullmäktigeledamöter: hur tänker du uppfölja andan i ungdomslagens § 8: De unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ung-

domspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem. Att höra betyder även att lyssna. Lokalnivå betyder inte enbart kommunalt, utan lokalt i olika byar, olika åldrar, olika språkgrupper: alla Har du åsi Vill du påverka? har samma rättighet. Att lyssna och att höra innebär även att man ges bo? möjlighet att delta i beslutsfattanBor du eller är du skriven i Sib det. Jag påstår inte att det är en lätt uppgift, men det är inte omöjligt och det är minst lika viktigt som Vill behandlas du påverka?i Har du åsikter? de andra ärenden som fullmäktige. Ibland är det lättare att Bor lyssna du eller är du skriven i Sibbo? genom att dryfta konkreta frågor, som dilemmat kring att det inte finns utrymmen för unga att vistas i utanför skoltid. Det har länge och väl snackats om ett ungdomscafé, men ungdomssektorns resurser har inte ökat och många känner sig inte välkomna eller delaktiga i den verksamhet som sker på bland annat ungdomsgården i Nickby. Fråga då kommunens ungdomar: vad vill ni? Och försök hitta på lösningarna tillsammans. För unga har idéer, åsikter och viljor. Man måste komma ihåg att fråga. Och www.su.fi att lyssna.

g fr a

och stora, till Sibbo. Sibbo har som kommun alla förutsättningar att bli en framgångsrik företagskommun då den är centralt belägen mellan många stora städer, har en stark inflyttning samt är omringad av bra förbindelser som t.ex. Ring III och Borgå motorväg. Ung företagsamhet är nyckeln till en positiv utveckling i Sibbo då nya företag ofta står för innovation och nytänkande. I högskolor satsas det en hel del på ung företagsamhet där man uppmuntrar unga att starta eget, men ofta är tröskeln trots allt ganska hög för att bli egen företagare då riskerna är stora och inkomsterna små i början. Om man dessutom är under högskoleålder är det ännu svå­ rare att få det stöd man behöver för att starta eget. Kommunen bör därmed uppmuntra unga ännu mer samt bidra med det ekonomiska stöd som krävs för att få fler unga att våga starta ett eget företag.

– Vad ska vi göra ikväll? – Jag vet inte... det finns ju inget ställe att vara på om man int’ har ålder. –Så störande. Kanske Unkan har nåt? – Nää, det är nog så nihkee ställe. Vi kan ju chilla fast hemma hos oss, vi har inga föräldrar hemma idag. – Jo, okej, bättre inget.

för st egen och b yg

Grunden för kommunernas och Finlands ekonomi ligger i företagen, i det de producerar samt de arbetsplatser de skapar. En konkurrenskraftig marknad med innovativa idéer och livskraftiga företag gynnar den inhemska arbetsmarknaden, kommunen och i förlängningen staten. Detta är viktigt eftersom framtida investeringar är nyckeln till ett fungerande välfärdssamhälle. Diskussionen gällande den höga samfundsskatten i Finland, jämfört med Sverige, har nu äntligen vaknat och man vill nu med hjälp av en vänligare skattepolitik försöka locka fler företag till Finland. Kommunerna berörs av samma utmaning då varje kommun strävar efter att vara så självförsörjande som möjligt. I Sibbo har vi inte tillräckligt med arbetsplatser, vilket har lett till att de flesta dagligen pendlar till bland annat Helsingfors, Borgå och Vanda. På grund av detta riskerar vi nu att tvångssammanslutas med någon annan kommun. Därför bör kommunen göra allt för att locka flera företag, både små

u ? d l l i V verka på

Kom med upp

Ung företagsamhet

Att höra är att lyssna

www.su.fi

– Kommunen måste visa förståelse för idrotts- och föreningsverksamheten. Vi kan inte rädda alla ungdomar från gatan, men föreningsverksamheten räddar åtminstone en del. Också grupper med specialbehov och åldringar borde få stöd för motionsaktiviteter av kommunen. Det säger Tom Sundbäck, avgående idrottsdirektör och enhetschef för idrotts- och ungdomstjänster. Han har brunnit för idrotts- och ungdomsverksamhet i Sibbo under hela sitt yrkesverksamma liv. Men nu är det dags för pensionering. – Den sista oktober tackar jag för mig. Jag har jobbat inom Sibbo­ idrotten sedan den första juni 1971, med uppgifter inom fritidssektorn; idrott, ungdom och nykterhet med mera. Vid millennieskiftet var jag dessutom avdelningschef inom bild­ ningsavdelningen fyra år. Sundbäck har gjort sig känd för att ha satsat på ett gott och nära samarbete med de olika idrottsoch byaföreningarna i kommunen. – En stark tredje sektor är en tillgång för kommunen och kommunen har till uppgift att stöda och tillhandahålla möjligheter för föreningarna att fungera. Det frivilliga arbetet, som de gör, är oerhört värdefullt. Målet är att de idrottsanläggningar som finns och upprätthålls av olika föreningar ska kunna användas av så gott som alla, inte bara av toppidrottare. – Jag har alltid utgått från att skolorna behöver ändamålsenliga

gymnastiksalar just för att de också ska kunna användas för fritidsändamål. Kommunen kommer också billigare undan då byaföreningarna själva kan ta hand om underhållet av till exempel isbanor som kommunen anlagt. Sibbo kommun sköter bara om isbanorna i Nickby, Söderkulla och Tallmo, de övriga sköts av olika föreningar. Skidspår körs upp både av kommunen och av byaföreningar. Samarbetet mellan kommunen, föreningarna och markägarna är grundläggande för många projekt. – Sibbos markägare ska ha ett stort tack! Vi har bland annat fått dra upp skidspår för till exempel Vargspåret och andra rutter utan att markägarna har begärt någon ersättning.

– Det projektet har förorsakat mig överlägset mest arbete under åren. Det behövdes en bollhall i Nickby eftersom här finns så många skolor. Diskussionerna pågick 20 år och år 2000 beslöt kommunen att skyddsrummet byggs i Nickby, under jorden, och att det blir bollhall. Sundbäck anser att Sibbo absolut skulle behöva en egen simhall. – Jag är övertygad om att kommuninvånarna gärna skulle ha en simhall, men det har vi ännu inte lyckats få till stånd. Den borde placeras i Nickby, just därför att de flesta skolorna finns där. Dessutom skulle en simhall vara ett lockbete för att få fler att flytta dit. Visserligen har Ingman inrättat en simanläggning i sin gamla fabrik och det är en bra början, men det räcker inte riktigt.

Bollhall finns, simhall önskas Med fyrtio år bakom sig som kom­m­unal tjänsteman på olika nivåer har Tom Sundbäck en gedigen kunskap om hur arbetet i en kommun ska fungera. – Det gäller att komma ihåg att som beredande tjänsteman kommer man endast med olika förslag, och att det alltid i sista hand är politikerna som fattar besluten. Det har varit jobbigt många gånger, men oftast har jag nog lyckats få politikerna att inse vad som behöver göras. Bollhallen i Nickby, som stod klar 2004, hör till de resultat som Tom Sundbäck är mest glad över att ha fått till stånd.

Idrott också på fritiden Tom Sundbäck har idrottat hela sitt liv och har bland annat en FMmedalj i sommarorientering. Sedan övergick han till skidorientering och var första reserv i Finlands VMlag i skidorientering år 1974. – Det var första gången skidorientering var en VM-gren. Resten av det finska laget var gränsbevakare från östra Finland, och jag som hade ett heltidsjobb hade inte hunnit träna lika mycket som de som fick skida på arbetstid. Men jag har nog alltid tagit mitt arbete så allvarligt att det har dragit ner på mitt idrottande, det har ju blivit mycket kvällsjobb med alla nämnd- och andra möten.

ÅSA NYMAN

Hjärtat klappar för motionsidrott

Skidning och orientering är hans egen hobby, men Sundbäck har försökt se till helheten. Vissa synergier har ändå uppstått mellan hans jobb och hans fritid. – Kartorna är ju viktiga vid orientering, och här har samarbetet mellan kommunen och IF Sibbo-Vargarna funkat bra. Kommunen har gett bidrag när föreningens frivil-

liga har ritat kartor, på det villkor att kommunen fått ett antal kartor att dela ut gratis till andra kommuninvånare som vill ut i skogen, eller till scoutkårerna. Åsa Nyman

11


KAJ KAISER

KAJ KAISER

Macken stängde – då kom Björn-Tore En vacker augustisöndag var det full rulle i Box. Den före detta mackens nya ägare hade bjudit in folk att visa upp alla slags gamla motorer. Där fanns motorcyklar, mopeder, traktorer, brandbilar, kultändare, blanka bilar från anno dazumal och skivspelare, och Primuskök. Samt hundratals besökare. Där i vimlet pilade en glad och gemytlig BjörnTore Bugge runt och visade hur man monterar en hjälpmotor på en cykel och bjöd ut sina motoriserade cyklar till den som ville göra en provtur. Allt medan några damer serverade kaffe, grillade korv och spelade gamla skivor. Publiken var mer än nöjd. – Det här har vi väntat på, att något skulle sätta fart på byn, när man

tycker att allt dras in, hördes det i vimlet. –Jo, fast det sku ordnas en gång i månaden, sade en entusiastisk dam. Och herrarna tittade på en Mini och mindes hurdana miner de vuxna satte upp när det klev ut tio killar ur en mini för fyrtio år sedan. Full av entusiasm Någon vecka senare pratade jag litet mera med Björn-Tore, som berättade att hans mål också är att bli en ”fartsättare” i Box. När något dras in i en by behövs det fantasi och beslutsamhet. Han berättar att han har bott ett drygt år i Finland. Ingen har varit sur, när han säger att han är norrman och inte talar finska, ännu. Som på beställning kommer en kille från Nevas mönkijä Park. På engelska kommer man

överens om en reparation. – Min filosofi är, att nyttoföremål som går att reparera, skall man använda och återanvända. Och då räknar jag inte alltid minuterna. Det skall inte kosta för mycket att sätta en billig, användbar grej i skick. Folk har varit jättepositiva. En äldre herreman kom för några dagar sedan med en ask konfekt för att gräsklipparen fungerat perfekt hela sommaren. Björn-Tore berättade också att han har planer på att fixa till hela området. Sådana där motordagar blir det fler och kanske loppmarknad. Och möjlighet att servera kaffe när folk väntar. Men först måste han jobba ihop litet kapital. Kaj Kaiser

Kulturvandring I slutet av maj ordnade SFP en guidad vårpromenad från Söderkulla gård till Sibbesborg för att vi skulle få veta litet mer om hur en del av Sibbo uppstått. Vi fick veta att den där historien om Sibbe och Sibbes­ borg som vikingaborg inte riktigt stöds av de arkeologiska fynden på platsen. De säger snarare att det fanns en borg där uppe på berget i början av 1300-talet, omgiven av vallar och ett bålverk av träpålar ute i havet nedanför. Men det är ju en bra historia – den där om Sibbe. Söderkulla gård har en mångfasetterad historia. Bl.a. kapade svenska kungen jorden av ett antal bönder och försökte ordna ett mönsterjordbruk på gården. Intresset svalnade efter några år och då gav han jorden tillbaka till bönderna. Under förra hälften av 1900-talet

fanns där en jordbruksskola, som efter något årtionde flyttade till Västankvarn i Ingå och i några år fanns där även en forstskola, som sedermera verkat i Ekenäs. Det är eleverna på denna skogsbruksskola, som har planerat alla de nu så ståtliga lärkträd, ekar och andra ädla träd, som en uppmärksam iakttagare kan finna grupper av runt om i Sibbo. Efter kriget var man litet före sin tid på Söderkulla gård, för där fanns ett hälsohem, där man åt vegetariskt. De hungriga gästerna smög iväg till Kallbäck och köpte godis. Om man vill veta mer, så finns det många kompendier som berättar om gårdar och platser i Sibbo. Fråga efter dem på biblioteken – de finns för att läsas. KK

ANNA ARVO

ÄÄNELLESI

Suomenkielinen yhteenveto Mitä tehdä kun ikäihmisellä on selvä avun tarve? Kunnan kodinhoitoyksikkö voi auttaa. Kunta sai v. 2012 muistisairauksiin erikoistuvan koordinaattorin ja saa ensi vuonna toisen, joka tukee omaishoitajia. RKP:n nuoret kirjoittavat kolmesta haasteesta. Nuoret tarvitsevat koteja. Nuorta yritteliäisyyttä tarvitaan. Tukeeko kunta nuoria joilla on intoa perustaa omaa yritystä? Ja kolmantena: Nuorten kuuleminen tarkoittaa aitoa kuuntelemista.

Kouluverkostokysymykset ovat olleet kova pähkinä. Kieliryhmillä on näkemyseroja. – Harrastettiin millimetrioikeudenmukaisuutta, mutta lopuksi syntyi yhteisymmärrys. Dialogi on tärkeä, keskustelemalla voimme ymmärtää toinen toisiamme. Koulu voi olla toimiva, vaikka kaikki ei ole tip-top, sanoo kouluverkostotyöryhmän puheenjohtaja Hans Blomberg. Tärkeintä on että lasten on hyvä olla kouluissa, erityistarpeet huomioidaan ja oppilashuolto toimii.

Eläkkeelle jäävä Tom Sundbäck toteaa, että kunnalta edellytetään positiivista suhtautumista urheilu- ja järjestötyöhön. Myös erityisryhmille ja ikäihmisille pitää olla liikunnallisia palveluita. Kolmas sektori on kunnalle voimavara. Järjestöt ylläpitävät laajaa verkostoa kaikille tarkoitettuja palveluita.

Kotitalousneuvoja Elisabeth Eriksson toteaa että sienet ja marjat ovat nykyisin pop, samoin palsta- ja parvekeviljely. Kausituotteita ei muisteta, vaikka ovat hyviä vastapoimittuina. – Miksi ostamme kaupasta viinirypäleitä kun Suomessa on marjakausi? Nyt syksyllä kaali, lanttu, palsternakka, porkkana

12

ja muut juurekset ovat hyviä, halpoja ja vitamiinipitoisia. Meillä on kaunis saaristo, ja sen sijainti on hyvä. On yli 1 000 mökkiä, pysyvästi saaristossa asuvia henkilöitä vajaat 200. Kunnanjohtaja Mikael Grannas toivoo parempia yhteyksiä ja elämysmatkailua: – Simsalön koulu voisi kesäisin toimia elämyskeskuksena ja talvisin olla vakituisten asukkaiden käytössä. – Pitäisi olla mahdollisuus asumiseen, pendelöintiin ja etätyön tekemiseen, toteaa Gunilla Holmberg. Tarvitaan päätöksiä: esim. koulukyytejä kaikille lapsille. kääntänyt Kaj Kaiser


Vårt Sibbo