Page 1

REPLIK

Med vind i håret

Plåtpoliser

Sommarläger ger praktik för unga ledare

Tidskrift om alkohol, droger och trafiksäkerhet Nykerhetsförbundet hälsa och trafik

Nummer 2

l

Juni 2018

Nöjd ledare avgår


Välkommen Mikaela Hermans! VERKSAMHETSLEDAREN

Det är dags att hälsa Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks nya verksamhetsledare, Mikaela Hermans, välkommen! Smekmånaden blir knappast särskilt lång. Vi har många bollar i luften. Men det är bara ett gott tecken och jag är övertygad om att Mikaela är rätt person att ta över rodret från och med den första augusti.

Joonas Turtonen verksamhetsledare

Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks kansli är stängt under sommaren 25.6–27.7

Lite kul är det också att vi samtidigt skriver historia, då förbundet för första gången får en kvinnlig verksamhetsledare. Nå, till all lycka har vi kommit så långt i jämställdhetstänkandet att det är ytterst få som ser ledarskap som en genusfråga.

För min del återstår i skrivande stund endast två dagar som en del av den gemenskap som Nykterhetsförbundet är. Både som rörelse, men för egen del i synnerhet som arbetsplats och kollegium. Arbetsplatsgemenskapen har erbjudit hela spektret från blod, svett och tårar till framför allt många och långa skratt. Här tror jag att ett recept till framgång kan vara att man tar sitt arbete på allvar men inte för allvarligt. Jag önskar alla Replikläsare en rolig och avkopplande sommar! Över och ut.

Joonas Turtonen

Vid brådskande ärenden ring 044 978 3120

Nya verksamhetsledaren börjar i augusti

INNEHÅLL 2/2018

FÖRBUNDSKANSLIET

Ledare 3 Ett fullkomligt fiasko

4

Eosläger ger erfarenheter

5

Förbundet förnyar stadgarna 8 Joonas Turtonen 10 Cykla med vind i håret 12 Erfarenhetsexperten Anton

14

Fördelarna med rökfrihet 15 Per Leimar 16 MHF Östra Nyland 17 Plåtpolisernas antal ökar 18 Trafikskador på parkeringen 20 Stugägarens minneslista 21 Kristoffer Nykopp 22 Replikkrysset 23

2 Replik 1/2018

Mikaela Hermans blir Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks verksamhetsledare. Hon har under ett par dagar i maj besökt kansliet och bekantat sig med personalen och gått igenom rutinerna med Joonas Turtonen.

Foto: Tomas Lundqvist

Hermans är bosatt i Korsholm med sin familj. Hon är ämneslärare i biologi, geografi och hälsokunskap och kommer från ett jobb som universitetslärare vid Åbo Akademis lärarutbildning. Hon är filosofie doktor i pedagogik och filosofie magister i biologi och har fungerat som projektkoordinator, lärare och doktorand inom ett projekt i miljöpedagogik. Hon har tidigare arbetat med forskning i molekylär farmakologi. Mikaela Hermans tillträder tjänsten som verksamhetsledare från och med första augusti. Under juni och juli är Tomas Lundqvist tillförordnad verksamhetsledare.

Tomas Lundqvist

Mikaela Herman blir Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks nya verksamhetsledare.


REPLIK Utges av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf Tidigare namn Balder, Fram och Hembygden Tomas Lundqvist Ansvarig utgivare, redaktör och layout tomas@nykter.fi Adress Replik /Nykterhetsförbundet hälsa och trafik, Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa Telefon 06-3180 900 E-post replik@nykter.fi Webbplats www.nykter.fi ISSN 1797-1551 (Print) ISSN 2324-0806 (Online) Grundad 1895 Utgivning 4 ggr/år Prenumeration 18 euro/år Annonsbokning Jonny Åstrand 06-3470 608, 0500 924 528 Föreningsmeddelanden gratis Korrekturläsare Anders Vestergård Tryck Korsholms tryckeri KTMP Ab, Korsholm 2018 Pärmfoto Tomas Lundqvist

Nästa nummer av Replik utkommer i september. Materialstopp 30 augusti 2018.

Ledare

Kvävgas, kaliummetabisulfit, svaveldioxid, gelatin, bentonit LEDARE Finländarna vill veta

vad de dricker. Det visar en enkät som opinionsinstitutet Kantar TNS utfört på uppdrag av Ehyt rf, organisationen för förebyggande rusmedelsarbete. Enligt undersökningen som publicerades i maj säger hela 64 procent av de finländare som brukar alkohol att dryckerna borde ha samma innehållsdeklaration som livsmedel. Hela 70 procent av kvinnorna och 79 procent under 25 år ansåg att flaskor och förpackningar borde vara försedda med samma produktfakta som livsmedel. – Konsumenterna vill veta vad det är de dricker. Det här är ett klart budskap till tillverkarna, säger ekonomi- och förvaltningschef Kari Vuorinen på Ehyt i ett pressmeddelande. EU har skärpt kraven på innehållsdeklarationer som gäller livsmedel men gör fortfarande ett undantag för drycker med över 1,2 volymprocent alkohol. Det betyder att man i butikshyllorna nu finner vanlig läsk och alkoholfritt öl med långa förteckningar på smakförstärkare, konserveringsmedel, färgämnen och liknande medan de saknas på starkare drycker. Bara alkoholhalt och allergiframkallande ämnen behöver nämnas. Enligt programmet Uppdrag granskning i Sveriges television finns det i dag undantag i EU:s lagstiftning för hela 63 tillsatsämnen och processhjälpmedel. Alkoholindustrin har hittills stått på bromsen. När

Uppdrag granskning begärde in innehållsuppgifter från de tio största av Systembolagets leverantörer fick man svar av bara en. Det svaret ger dock en fingervisning om hur tillverkningen av vin går till i dag. Det handlar dessutom om Systembolagets mest sålda rödvin med ursprung i Sydafrika, ett vin som tas till Sverige i stora tankar för att lagras och blandas. På SvT:s hemsida beskrivs processen så här: ”Vinet, en blandning av vin från tre sydafrikanska underleverantörer, har i ursprungslandet centrifugerats och filtrerats samt behandlats med kvävgas, ammoniumsulfat, ammoniumbisulfit, kaliummetabisulfit, svaveldioxid, gelatin, bentonit, tanniner, pektolytiska enzymer, L-vinsyra, mjölksyra och ekchips.”

kommit in men att kommissionen ännu inte tagit ställning. En viss oenighet om utformningen kan anas. Spritindustrin vill till exempel inte ha deklarationerna på etiketterna utan bara för avläsning via mobilappar och vinindustrin vill inte ha heltäckande innehållsdeklarationer utan bara uppge vissa ingredienser. Var det hela landar återstår att se. Men nog vore det på tiden att konsumenternas självklara rätt att få veta vad de dricker skulle respekteras. Nästa steg bör sedan vara att förse dryckerna med samma typ av varningstexter som i dag gäller tobaksprodukter. Själva alkoholens skadliga effekter är ju sedan länge kända.

Jan Kronholm

Just nu händer det i varje fall någonting som verkar gå i rätt riktning. Det europeiska samarbetsorganet Eurocare har varit pådrivande i frågan och vid rusmedelsdagarna i Helsingfors i maj kunde dess generalsekreterare Marianne Skaar berätta att EU-kommissionen i fjol konstaterade att det inte finns något hinder för en innehållsdeklaration. Man överlät dock åt vin- och spritindustrin att komma med förslag om hur det ska gå till. I en intervju för den nordiska webbplatsen pop-nad, som populärvetenskapligt tar upp frågor kring alkohol och droger, berättar Skaar att förslagen

Replik 1/2018 3


Samlingspartiet vill skrota Alkos monopol Foto: Alko

ALKO Samlingspartiets kongress i Åbo

beslöt att arbeta för att Alkos monopol stegvis nedmonteras. I januari genomfördes den stora alkohollagsreformen sombland annat tillåter starkare drycker i mataffärerna. Nu vill alltså samlingspartiet gå vidare och avveckla Alkos monopol så att man med tillstånd ska kunna sälja alla typer av alkohol i mataffärerna. I artikeln här intill säger alkoholforskaren Peter Eriksson att det är katastrof ifall all alkoholhantering skulle privatiseras. Det var bland andra samlingspartiets ungdomsförbund som motionerat för att monopolet ska skrotas. ”Ett civiliserat västerländskt samhälle bör kunna fungera normalt utan ett statligt resurscentret

egångarna

förmyndarskap”, skriver ungdomsförbundet i motionen. Ungdomsförbundet är också kritiskt mot utbudet på Alko jämfört med i mataffärer runt om i Europa. Partistyrelsen betonar att man under en längre tid arbetat för en liberalare alkoholpolitik. Att unga använder mindre alkohol och alkoholkulturen förändras är argument som partistyrelsen använder för att motivera skrotningen av alkoholmonopolet.

Tomas Lundqvist

Bli medlem Vill du stöda vårt rusmedelsförebyggande arbete i Svenskfinland och samtidigt stöda trafiknykterheten? Du kan i så fall betala in 10 euro och bli medlem. Då får du tidskriften Replik i din postlåda fyra gånger om året. Kontonumret är FI78 4970 1010 7086 71. Kom ihåg att skriva namn och adress. Anmälan kan även göras på vår webbplats www.nykter.fi

jobba i vårt kunniga, dynamiska team!

öregångarna söker rat på: Det har vi också! Föregångarna har 14 Föregångarna 15 års års

nde vägledare inom erfarenhet av att ge individuell ot yrke? och mångprofessionell handledlatser? e ungdomsarbetet ning för arbetssökande och studerande i alla åldrar. nde handledare i studier (Ramp)

Föregångarna har 17 års

Tag kontakt! ww.foregangarna.fi www.foregangarna.fi

gångarna ÖR DIG OCH DIN FRAMTID 1.8.2015 Utbildning Ab ldning AB.

ww.foregangarna.

www.foregangarna.fi

aden 12 B 15, 65100 VASA | Tfn. 010-3211 370

Handelsesplanaden 12 B 15, 65100 VASA 4 Replik 1/2018

Stark ”alkoläsk” finns nu i långa rader på butikshyllorna, tionsökning senast i slutet av året.

liksom ä

”Ett full k

Alkoholfors ka konsekvens er Han kallar den nya alkohollagen för ett idiotiskt politiskt beslut, ett fullkomligt fiasko. Alkoholforskaren Peter Eriksson skräder inte orden när det gäller den nya alkohollagen och dess befarade konsekvenser. Ett skrotande av Alko, som också förts fram, beskriver han med ett enda ord: ”katastrof!”


yllorna,

Foto: Privat arkiv

Kan det också gå så att den positiva trenden mot nyktrare unga nu bryts? – Förhoppningsvis inte; däremot kommer drickandet att öka bland dem som inte hör till de smartare nyktra unga. Har vi inom vården, socialförvaltningen och polisen kapacitet att ta hand om skadeverkningarna? – Nej, nu redan saknas kapaciteten.

liksom även starköl. Peter Eriksson befarar att vi får notera en konsum-

Alkoholforskaren Peter Eriksson kallar den nya alkohollagen ”ett idiotiskt politiskt beslut”, fattat ”mot alla experters vetande”.

ll komligt fiasko”

rs kare varnar för ns erna av den nya lagen ALKOHOLLAGEN Peter Eriksson hör

till de forskare och experter på finländsk alkoholpolitk som inför riksdagens beslut om den nya alkohollagen varnade för konsekvenserna av att tillåta försäljning av starköl och så kallad alkoläsk i livsmedelsbutiker, i kiosker och på bensinstationer. Trots att en lång rad remissinstanser gjorde tummen ner så drev regeringen som bekant med några rösters övervikt igenom sitt förslag. Replik har ställt några frågor till Peter Eriksson om hur han ser på den uppkomna situationen och vad som kan vara att vänta framöver. Som alkoholforskare har du ju länge följt utvecklingen inom den finländska alkoholpolitiken. Hur skulle du beskriva

det som hände när riksdagen med knapp majoritet antog den nya alkohollagen i december? – Fullkomligt fiasko, enbart ett idiotiskt politiskt beslut; mot alla experters vetande. När kommer problemen med starköl och så kallad alkoläsk i livsmedelshandeln att börja synas på allvar? – Senast i slutet på året; jag tippar på en ökning av alkoholkonsumtionen med mellan 5-10 procent. Finns det risk för att den nya alkohollagen gör att mer av drickandet flyttar över till hemmen och vad får det för konsekvenser för familjevåld och barns utsatthet? – En klar risk finns här.

Nu hörs ju också förslag om att helt skrota Alko och privatisera all alkoholhantering. Vad skulle det få för konsekvenser? – Katastrof! Du har påtalat politikernas ovilja att lyssna på forskare och sakkunniga. Varför har det blivit så trots att finländsk alkoholforskning haft högt anseende ute i världen? – Rovkapitalismen har under de senaste tiderna ökat; man bryr sig bara om pengar. Vad borde göras? Ser du några ljuspunkter? – Hittills ser jag inga ljuspunkter; antagligen kommer myndigheterna att öka alkoholskatten för att kompensera ökningen av drickande; det är till och med möjligt att en privatisering kan ske och att man i fortsättningen enbart använder skatteökningar som motmedel för den ökande konsumtionen. Vi får se vad som händer. Vad finns det för alternativ? – På grund av att alkoholen har så många skadeeffekter, måste nästan alternativen bli någon slags licens- och/eller övervakningssystem, vilket redan i någon form torde finnas. Peter Eriksson är filosofie doktor och docent vid Helsingfors universitet, knuten till Clinicum, avdelningen för folkhälsovetenskap.

Jan Kronholm Replik 1/2018 5


Sommarläger och sommarlov hör ihop. Nykterhetsförbundet hälsa och trafik har arrangerat Eosläger på Utterö i Sundom skärgård utanför Vasa under många år. Lägren ger också möjlighet för unga ledare att få sommarjobb och erfarenhet som barnledare.

Lägerledare på Utterö från vänster på fotot: Daniel West, Ketty Rodas, My Do, Sandra Malka, Linnea Backman, Esther Svedman och Anton Frants. Ishan Sharma fattas på bilden och även AnnaMaria Furu som deltar i en del programpunkter.

Eosläger ger erfarenheter fö EOSLÄGER Det är väckning på Eoslägret.

Ledarna går runt till stugorna för att se om barnen är vakna. Sedan samlas man till flagghissning och frukost. På dagens program står pyssel och lekar. Det blir också deltävlingar med årets tema ”Vilse i djungeln”. På kvällen blir det bastu med simning för den som vill och korvgrillning vid lägerbålet. – Det går bra här och vi har roligt med alla kreativa barn, säger Ketty Rodas som är lägerchef i år. Eoslägren ordnas på Utterö i Vasa skärgård och det blir två fyradagars läger med sammanlagt drygt 60 barn. En av deltagarna har till och med anmält sig till båda lägren. – På pysselstunderna ska vi göra frisbees

6 Replik 1/2018

som man kan måla på med textilpennor och så ska vi göra högtalare till mobiltelefonen av toapappersrullar, berättar Ketty. Ketty är bosatt i Åbo där hon studerar ekonomi. Efter Eoslägren siktar hon in sig på att skriva sitt slutarbete. Eoslägren har åtta ledare plus Ishan Sharma som är assistent till ett av lägerbarnen. I köket huserar Eosredaktören Susan Sandberg-Ek med Esther Svedman som medhjälpare. De berättar att en kvardröjande förälder frivilligt ryckte in under första dagen och skalade potatis till korvsoppan. Ibland får kökspersonalen också besök av någon deltagare som behöver plåstras om. Anton Frants, 17 år från Petalax, är en av de ledare som har mest erfarenhet av Eosläger. – Jag har varit på sex Eosläger som barn

och det här är mitt andra år som ledare, säger Anton. Anton berättar nöjt att han har fått jobb under större delen av sommaren. Han kommer bland annat att arbeta på mataffär och plocka tomater. Han tycker det är en bra mjukstart på sommaren med jobb på Eoslägret. Nu på den andra dagen av första lägret tänker man gå och simma, men det är naturligtvis frivilligt. Det är litet blåsigt och temperaturen i luften är inte så hög. Ledarna tror på varmare väder under andra lägret som börjar följande vecka. – Det brukar vara uppskattat att simma och paddla, om det är bra väder är det ju roligt, säger Anton. – Vi har ett tema varje år och nu har vi djungeltema på lägret, säger Linnea Back-


Barnläger med långa traditioner inom förbundet

Arkivfoto

Maten var viktig under förtsättningskrigstiden i Finland. Arthur Lönnblad med soppskålen på Hoppets härs barnläger i Lappfjärd.

HISTORIA Barnläger har en lång tradi-

tion inom nykterhetsrörelsen. I Finlands svenska nykterhetsförbunds 100-årshistorik finns uppgifter om ett barnläger 1944 i Lappfjärd som arrangerats av Hoppets här och farbror Atte – Arthur Lönnblad. På gruppfotot ser man hur barnen får soppa av ledarna och alla barnen sitter med tallrik och sked i högsta hugg.

Eoslägren har ordnats regelbundet ända sedan 1960-talet. De flesta lägren har genomförts i Österbotten. Några läger har arrangerats i västra Nyland och även på Åland. En tid hölls Eoslägren i Södra Vallgrund på Replot, där Bulleråsen på 1970-talet förvaltades av förbundet.

Tomas Lundqvist

Foto: Susan Sandberg-Ek

r för unga ledare man, 16 år från Koskö i Korsholm. Barnen delas i olika grupper och man har deltävlingar kring djungeltemat. Linnea är första året med som lägerledare. Hon har deltagit i fyra Eosläger som barn. – Det var litet pirrigt först men man får hjälp av lägerchefen och andra ledare, säger hon. Linnea är skidlöpare och går i idrottsgymnasiet i Vörå och kommer att satsa på träning under resten av sommaren.

Foto: Tomas Lundqvist

Nu ringer det i samlingsklockan och barn kommer rusande från olika håll mot matsalen. Ledarna drar igång en sånglek med barnen och sedan radar man upp sig i matkön. Efter maten blir det en stund fritid för deltagarna medan ledarna laddar för nästa lekpass.

Tomas Lundqvist

Ketty Rodas, Linnea Backman och Anton Frants är tre av ledarna som ser till att alla trivs på lägret.

Replik 1/2018 7


Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks vårmöte:

Förbundet förnyar sina stadgar Foto: Tomas Lundqvist

VÅRMÖTE Arbetet med att förnya stad-

garna tog fart för närmare tre år sedan då förbundsstyrelsen tillsatte ett stadgeutskott. Språket i stadgarna andades en förgången tid med en syn på förebyggande arbete som inte håller måttet i dag. Utskottet skulle också korrigera direkta sakfel som till exempel att våra stödmedlemmar blev medlemmar i FSN-MHF supporter club. Eftersom stadgarna hör till ett av våra viktigaste styrdokument och ligger till allmän beskådan på förbundets hemsida, var det hög tid att revidera. Stadgeutskottet med representanter ur förbundsstyrelsen, förbundspersonalen och föreningarna insåg ganska snart att arbetet var tidskrävande. För att underlätta för utskottet förberedde personalrepresentanterna arbetet med att modernisera språket. Med ett textförslag som utgångspunkt, blev det enklare för utskottet att till exempeldiskutera detaljer i ideologin. Där utskottet inte nådde konsensus, tog styrelsen vid. Arbetet fortsatte på så sätt med utskottets arbete som grund. Efter två intensiva möten vid Raitismaja och vid logen Balder i Helsingfors samt en betydande språkgranskning av Jan Kronholm, fanns ett första textförslag till påseende för föreningarna. En revidering av stadgarna kräver, som känt, två skilda förbundsmöten. Andra behandlingen skedde under förbundets höstmöte 2017. Vid val av förbundsstyrelse under mötet, framkom det att vi under en längre tid har haft svårt att locka nya kandidater till styrelsen. Höstmötet stod vid ett vägskäl med en tom styrelseplats, vilket föranledde förslaget om att även ändra styrelsekonstellationen i paragraf 12 i stadgarna. Under vårmötet 2018 klubbades de nya stadgarna som helhet igenom. Paragraf 12 hör till de större förändringarna. Den nya styrelsesammansättningen med fyra till sex ledamöter samt tre ersättare ger mera flexibilitet. Utan personliga ersättare når styrelsen förhoppningsvis lättare full mötesnärvaro. Personligen hade jag gärna

8 Replik 1/2018

– Jag ser en medmänniska med stor ödmjukhet som har satt djupa spår i många människors hjärtan. Förbundsordförande Ida Bernas tackade verksamhetsledare Joonas Turtonen för åren vid Nykterhetsförbundet hälsa och trafik. – Vi ska vara stolta över det förebyggande arbete vi gör, för att vi orkar stå emot tryck och normer. Vi har ett förbund som överlevt ett sekel och är på god väg att överleva ett till.

hållit kvar sex ordinarie platser för att säkerställa en bred representation av fältet. Jag hoppas ändå att kommande höstmöten ser det som sin uppgift att fylla de sex ordinarie platserna, det vill säga att minska antalet platser till fem eller fyra endast vid speciella fall. En annan förändring finns i paragraf 4 om medlemskap. Tidigare pratade vi om ett så kallat ”nykterhetslöfte”. I de nuvarande stadgarna har löftet ändrat till ”förbindelse”. Löfte kändes otidsenligt. Det finns till exempel ingen som övervakar att medlemmarna håller ett löfte. Vi vill på så sätt uppmuntra våra medmänniskor att genom en personlig övertygelse och tro på den nyktra och helnyktra livsstilen förbinda sig till förbundet. Om den egna livsstilen ändrar i det här hänseendet, men tron på rusmedelsförebyggande arbete kvarstår, så finns till exempel

stödmedlemskapet som ett alternativ. Även sammanslutningar kan ingå stödmedlemskap i förbundet. Under samma paragraf finns också numera en hänvisning till alkohollagens tredje paragraf om betydelsen av en alkoholfri dryck. Det här för att klargöra varför vårt medlemskap är knutet till en viss alkoholhalt (2,8 volymprocent etylalkohol). Processen med att förnya stadgarna har varit en långkörare. Vi har snart rott i land och kan se bakåt på en sannerligen vederkvickande tid. Med våra duster och debatter går vi stärkta ur projektet. Tack till alla involverade!

Ida Bernas

förbundsordförande


”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

FÖRDELAR:

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta din närmaste Anja-apotek på

anja.fi Replik 1/2018 9


Många använder alkohol för att återhämta sig från stress Foto: Liza5450 | Dreamstime.com

MEDICIN En färsk gallup visar att var

fjärde finländare dricker alkohol för att återhämta sig från stress. Alkohol som avslappningsmetod är mycket vanligare än mindfulness och andra metoder. Det här framkommer i en undersökning bland 1300 finländare gjord av Kantar TNS på uppdrag av Föreningen för mental hälsa i Finland och Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT. – Alkohol är ingen bra medicin mot stress. Redan små mängder försämrar sömnkvaliteten och större alkoholmängder kan i sig leda till mera problem med den mentala hälsan, säger verksamhetsledare Sari Aalto-Matturi vid Föreningen för mental hälsa i ett pressmeddelande. Bland männen är det fler än var fjärde (28 %) och bland kvinnorna knappt var femte (18 %) som använder alkohol för att återhämta sig från stress. Ändå är det även bland kvinnorna vanligare med alkohol än med mindfulness som återhämtningsmetod. – Resultatet speglar social ojämlikhet i samhället. De som har en sämre samhällelig position väljer oftare återhämtningsmetoder som även kan ha en negativ inverkan på hälsan, säger Aalto-Matturi. Undersökningen visar att 67 procent väljer att vila för att minska på stressen och över hälften uppgav motion som ett sätt att slappna av. Nästan hälften upplever också att naturen har en avslappnande inverkan på dem. TL

10 Replik 1/2018

– Nio år. Nio fantastiska och lärorika år. Så skulle jag sammanfatta min tid på Nykterhetsförbundet hälsa och trafik. I mina kolumner i Replik har jag ibland tytt mig till idrottsmetaforer, så också nu. En ishockeyspelare som avslutade sin karriär blev ställd frågan varför han slutar och han svarade: ”För att någon fortfarande frågar varför.”

I dag ses Nykterhetsförbundet hälsa och trafik som en trovärdig aktör som är lätt att närma sig och vars åsikt man vill höra och gärna har med i samhällsdebatten. Det är jag stolt över!

– Jag slutar som verksamhetsledare därför att jag känner att jag gett allt jag har att ge rörelsen. Som ledare och ansikte utåt har många saker vi står för och kämpar för blivit personifierade genom mig som person. Det är bra så länge det finns en glöd och en iver att stå upp och kämpa och tala för de saker vi vill nå ut med. Då glöden börjar falna skulle det vara fel både mot mig själv och mot förbundet att jag skulle sitta kvar. Nu är det dags för nya krafter att ta tag i saker och blåsa ässjan röd igen. – Vår utåtriktade verksamhet är inget som vi kan ta för givet. Om ingen lyssnar på oss eller vill ha vårt material, åsikter, tidningar, föreläsningar, vältbilsbesök etcetera, så har vi ingen utåtriktad verksamhet. Och

Joonas Turtonen i nyrenoverat kök på kansliet i Vasa. En annan ty i lokalen. Personalen kunde flytta tillbaks i mars.

En nöjd le da till nya kr af detta kommer inte gratis, det kräver sin man och kvinna för att driva den verksamhet vi har. För oss som jobbar på kansliet är det vardag, men kanske en sak som sällan syns utåt. – Jag vill påstå att med de personresurser vi har kan vi mäta oss med vilken organisation som helst. Vi utför ett oerhört gott jobb sett till de ekonomiska resurser vi har. – I detta sammanhang vill jag rikta ett stort tack till de kolleger jag haft under min tid vid Nyktis! Jag har fått växa som ledare för en organisation med anor och en identitet där nya medarbetare tagits med i gemenskapen och där alla villkorslöst uppskattar varandras arbete. Lagarbete när det är som bäst.


Foto: Tomas Lundqvist

Resultat och effekter. Det är det vi vill uppnå genom att ha en klart definierad målgrupp och med verksamhet som har en tydlig mätbar målsättning.

Vasa. En annan typ av storsatsning blev renoveringen av kansliet på Tegelbruksgatan för att få bukt med luftkvaliteten

le dare lämnar över kr after i förbundet – Många av er har varit med i rörelsen under hela min livstid och ni har sett verksamhetsledare komma och gå. Och så ska det vara, alla är vi en pusselbit i samma stora bild. Det förbund som jag lämnar över till Mikaela Hermans är en förädlad version av visionen om ett kunskapscenter som min föregångare Rainer Pendolin förtjänstfullt byggde upp. I dag ses Nykterhetsförbundet hälsa och trafik som en trovärdig aktör som är lätt att närma sig och vars åsikt man vill höra och gärna har med i samhällsdebatten. – Det är jag stolt över! – På utmaningssidan ser jag kravet på mätbarhet från finansiärens sida. Inte för

att det är svårt utan mera med tanke på hur lång tid vi har på oss att bevisa att det vi gör spelar någon roll. Men vi har ägnat saken en hel del uppmärksamhet. Vi är förberedda och vet vad som krävs. – Resultat och effekter. Det är det vi vill uppnå genom att ha en klart definierad målgrupp och med verksamhet som har en tydlig mätbar målsättning. – Det som är orosmolnet är vår huvudfinansiär STEA:s URE-poäng (utredning över resultat och effekter som poängsätts) och i vilken utsträckning dessa kommer att påverka det allmänna understödets storlek. Om det kommer och enligt vilka kriterier, det får tiden utvisa. – En konkret förändring kring verk-

samhetsledarposten föranleder detta. Förbundets verksamhet och Raitismajas verksamhet går om nu inte skilda vägar, så åtminstone lite isär. – Detta för att lätta på verksamhetsledarens arbetsbörda, vilken onekligen för egen del tidvis varit tung. Men också för att vi vill vara transparenta och inte ge anledning att misstänka att ett aktiebolags verksamhet drivs eller ens subventioneras med understöd, säger Joonas som fortsätter som vd för Raitismaja. – Raitismaja är ett aktiebolag som drivs utan några som helst stöd och enligt marknadsekonomins principer. Det betyder inte att vi försöker sko oss på våra kunder, utan för bolaget är det viktigaste att erbjuda ett nyktert alternativ i Lappland och att ha nöjda kunder som gärna återkommer. – Det jag kommer att sakna är de gränslösa möjligheterna att påverka. Påverka barn, ungdomar, familjer och opinion. Eller att påverka innehållet i mitt eget arbete, att få forma det efter de preferenser och prioriteringar som jag själv väljer. Och det nordiska samarbetet. I den nordiska gemenskapen finns så mycket mer än de enskilda delarnas summa. Vi har så mycket gemensamt. Det har varit en ynnest att få jobba med och få stöd för det vi gör av de nordiska vännerna. Tillsammans är vi starka. – Det jag ser fram emot och som jag speciellt under det senaste året saknat är känslan av att ta av sig kappan en stund. När jag nu återgår till mitt polisvärv kommer jag att ha en tom halare som jag fyller under arbetspasset och som får lämnas tom på sin knagge då jag åker hem. Inte ens ett eget skrivbord kommer jag att ha. – Livet är fullt av val. Ibland kräver en förändring att man vågar ta ett skutt ut i det okända. I detta fall är det inte helt ut i det okända och som obotlig optimist litar jag på att saker och ting har en benägenhet att fixa sig, hälsar Joonas Turtonen.

Replik 1/2018 11


Cykelpiloten Anna-Maria Furu åker på tur med Margit Antell i cykelrikshan som är utrustad med elektrisk hjälpmotor.

Foto: Tomas Lundqvist

Cykla med vind i håret utan att tr VIND I HÅRET En cykeltur till stranden,

torget eller apoteket utan att trampa. Det är möjligt sedan ett år tillbaka i ett projekt från Cykelförbundet som kallas ”Cykling utan ålder – Vind i håret”. Folkhälsan i Österbotten har hakat på satsningen och har redan utbildat 40 cykelpiloter. Senaste år skaffade Folkhälsan en cykelriksha till Vasa och Korsholm och en till Helsingfors. Tanken är att äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska kunna träffa en cykelpilot och åka på en cykeltur. Det ska vara nära och så enkelt som möjligt och bygger på frivilligverksamhet från cykelpiloternas sida. Respekt för människovärdet och självbestämmanderätt är

12 Replik 1/2018

centrala principer i verksamheten och cykelpiloten lyssnar på passagerarnas åsikter och önskemål. – En cykelpilot är en person som kan cykla med rikshacykeln och kan ta med sig en eller två personer som sitter framme. Cykelpiloten tar gärna emot önskemål från passagerarna, berättar nyutbildade cykelpiloten Anna-Maria Furu. – Tillsammans får man planera utgående från passagerarnas önskemål om man vill åka på en utfärd i naturen och känna vind i håret. Man kan samtidigt passa på att uträtta ärenden ellepår cykla ut på stan om man hellre vill se mycket människor.

Anna-Maria Furu tycker att det är roligt att cykla och cyklar ofta, åtminstone 20 kilometer per dag till och från arbetet på Nykterhetsförbundet hälsa och trafik där hon är trafikinstruktör. När hon såg en annons från Folkhälsan att det skulle ordnas en cykelpilotutbildning för rikshaförare så väckte det genast hennes intresse. Vid Folkhälsan i Smedsby träffar AnnaMaria Margit Antell som åkt med på cykelrikshan tidigare och nästan blivit kändis på kuppen när hon varit med i andra media och inte minst i Yles barnprogram BUU-klubben. – Jag har inget emot att sitta på och åka. Jag tycker det är roligt. Vi åkte till sådana ställen som jag inte hade varit på tidigare,


berättar Margit om sina erfarenheter. – Om äldre människor som inte kommer sig ut skulle förstå hur bekvämt och härligt det här är. Det behöver vara någon som puffar på en, så var det ju när jag kom med första gången. Margit funderar att hon kanske kunde åka till hälsocentralen med cykelrikshan i stället för att beställa taxi nästa gång hon ska dit. – Om jag på något sätt kan glädja pensionärer eller människor som själva inte kan komma ut och cykla så gör jag det jättegärna. Det kan bli ett fint utbyte för alla som är med, säger Anne-Maria. – Delad glädje är dubbel glädje. Vill du åka på en cykeltur kan du också ta direkt kontakt med Anna-Maria Furu på Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks kansli. Susanne West är en av Folkhälsans cykelkaptener i Korsholm. Cykelkapten är en person som kan utbilda cykelpiloter. – Det är för att alla ska ha samma grundkunskaper, säger Susanne. – Vi har utbildat 40 cykelpiloter i Vasa och Korsholm, den yngsta är 14 år. Jag har en önskan om att vi skulle kunna ha tio cyklar i Österbotten att åka med och kunna göra utfärder. För att få så många cyklar söker man samarbete med andra. En cykelriksha med

www.vora.fi / 06 382 1111

Larsmo Kommun www.larsmo.fi

Malax Kommun www.malax.fi

Ruskaresor till Äkäslompolo

tt trampa elmotor kostar kring 5500 euro, enligt Cykelförbundets uppgifter. Cykelrikshan är flerväxlad och har en elmotor med batteri som ska laddas. Vem som helst kan köpa en cykelriksha. Staden eller kommunen kan köpa en, cyklar kan doneras av företag och organisationer till någon som driver verksamheten och även äldreboenden och servicehus kan skaffa en egen riksha. Om man är intresserad av att bli cykelpilot tar man kontakt med Folkhälsan i Vasa eller Korsholm. När det finns tillräckligt många intresserade ordnas en kurs. Nästa kurs i Vasa arrangeras under hösten.

Tomas Lundqvist

Pirunkuru på Kesänkifjället.

ÖSTERBOTTEN 13–17.9 Pris 450 €

Bussen startar från Vasa med påstigning norrut längs riksåttan.

NYLAND 17–23.9 Pris 550 €

Buss från Lovisa och Ekenäs via Helsingfors. I resan ingår buss och logi med helpension (innehåller morgonmål, lunchmatsäck, middag och kvällsmål). Resorna förutsätter minst 25 deltagare.

Bokningar och förfrågningar 06-3180 900 / 0400 126 830 info@raitismaja.fi

www.raitismaja.fi Replik 1/2018 13


Erfarenhetsexperter delar gärna med sig av sina överlevnadsstrategier Foto: Tomas Lundqvist

Anton Plogman har utbildat sig till erfarenhetsexpert och ser fram emot att kunna använda sina nyvunna kunskaper i sitt arbete med ungdomar.

ERFARENHETSEXPERT Under höst-

terminen 2017 och vårterminen 2018 har jag haft möjligheten att delta i en erfarenhetsexpertsutbildning som arrangerades av KRAN rf. KRAN är en takorganisation inom missbrukarvården och utbildar sedan några år tillbaka erfarenhetsexperter. En erfarenhetsexpert är en person som genomgått en expertutbildning och som har erfarenhet av missbruk och/eller psykisk ohälsa – antingen genom att själv ha haft problem, återhämtat sig, använt sig av olika tjänster eller i egenskap av närstående. Ansökan till utbildningen dök upp i min e-post av en slump och jag kontaktade min arbetsgivare och berättade att jag gärna skulle vilja söka till utbildningen. Jag sökte till utbildningen och fick först svara skriftligt på en del personliga frågor och kort därefter blev jag intervjuad via telefon och fick berätta mera om mig själv. Jag och fyra andra blev antagna till utbildningen och vi inledde våra studier i Åbo i oktober 2017.

14 Replik 1/2018

När jag själv sökte vård var det väldigt lång väntetid och under hela processen uppstod mängder av frågor och tankar. Jag tror att för många kan en vårdprocess vara rätt psykiskt tung och läkare och personal kanske inte alltid har tid att lyssna tillräckligt. Här tror jag en erfarenhetsexpert kunde vara till nytta genom att exempelvis fungera tillfälligt som samtalspartner eller genom att ordna en stödgrupp där man i lugn och ro kunde få tala igenom det som känns svårt eller jobbigt. Det tror jag kunde underlätta hela vårdprocessen. Tillsammans med vår utbildare My Ström-Rantamäki hade vi sammanlagt 24 närstudiedagar i Åbo. Utbildningen inkluderade också distansstudier och personlig handledning. Under närstudiedagarna fick vi teoretiska kunskaper om mental- och missbrukarvården, kommunikations- och interaktionsfärdigheter och självbiografiskt berättande. Under studiedagarna hade vi besök av

personer som jobbar inom den förebyggande sektorn men också av andra experter som kom för att återberätta sin egen historia. Utbildningen gick huvudsakligen ut på att bearbeta vår egen livshistoria från början till slut och att forma den så att vi modigt kan berätta om våra egna erfarenheter i olika sammanhang. Jag satte själv upp två målsättningar under utbildningstiden. Att skriva ner min livshistoria i helhet och att göra ett TEDtal (det viktigaste av min livshistoria på 18 minuter). Under de sista studiedagarna presenterade vi våra mål för varandra och utbildningen avslutades i april med ett festseminarium i Aurelia i Åbo. Jag har redan under våren hunnit göra några expertuppdrag och i höst kommer det att bli flera. Jag har föreläst för skolklasser om min egna psykiska ohälsa och vad det innebär att vara anhörig till någon som missbrukar eller lider av psykisk ohälsa. För tillfället vill jag koncentrera mig på att göra upp en marknadsföringsplan och ta reda på om kommuner, skolor eller vården kunde ha nytta av mina erfarenheter. Jag delar gärna med mig av mina överlevnadsstrategier för att hantera de utmaningar som mina diagnoser innebär genom föreläsningar eller stödgruppsverksamhet. Jag är väldigt tacksam över att Nykterhetsförbundet hälsa och trafik lät mig gå utbildningen. Det har gett mig mera kött på benen både som drogförebyggare och som ungdomsarbetare. På KRANs hemsida kan du läsa mer om och boka erfarenhetsexperter.

Anton Plogman


Att minska tobaksrökningen i Finland har lyckats bra. De flesta röker inte och många rökare vill sluta. Att vara rökfri har så många fördelar att det är lätt för alla att hitta åtminstone en eller flera fördelar att omfatta. Det finns ett starkt stöd för tobaksfria miljöer både hos allmänheten och i tobakslagen. Erica Hjerpe beskyddar kampanjen

Vartannat år erbjuder Nykterhetsförbundet hälsa och trafik skolorna med elever i årskurs 5–6 ett undervisningsmaterial om tobak. Vartannat år erbjuds ett motsvarande material om alkohol. I höst är tobak igen i fokus. Beskyddare för kampanjen är friidrottaren Erica Hjerpe, som såklart förespråkar kampanjen.

Passiv rökning är en av sidorna i broschyren Vad vet du om TOBAK? Budskapet är tydligt. Genom att vara rökfri skadar du inte dig själv och inte heller personer i omgivningen.

Fördelarna med rökfrihet betonas i skolkampanjen Allas insats är betydelsefull

Lärare, hälsovårdare, ungdomsarbetare och andra jobbar aktivt med att nå målsättningen att rökarnas antal ska minska och att Finland ska bli tobaksfritt.

Alla kan skriva under Power Club-kontraktet

Att föräldrarna är delaktiga är givetvis även viktigt. För första gången i samband med den tobaksförebyggande kampanjen ges alla elever möjlighet att skriva under Power Club-kontraktet hemma. En förälder lovar att stöda barnet. Samtidigt som kontraktet undertecknas kan föräldrar och barn passa på att diskutera tobaksrökningen. Även rökande föräldrar kan säga till sina barn att de vill att de inte börjar röka!

Att diskutera ökar förståelsen

Undervisningsmaterialet består av en broschyr och ett bokmärke till eleverna och ett lärarmaterial. I lärarmaterialet finns tips på vad som kan tas upp i undervis-

ningen. Meningen är att materialet ska användas som diskussionsunderlag. Den som undervisar har lättillgänglig vetenskaplig fakta om tobaken och förslag på värderingsövningar.

De skadliga verkningarna kan inte förbises

I dag talar vi så ofta om att se fördelarna med rökfrihet, vilket är jättebra, men det finns en viss risk för att vi glömmer bort hur tobaksrökningen faktiskt påverkar både rökaren och hens omgivning. Vi måste också våga diskutera de skadliga verkningarna så att var och en har kännedom om dem. Det är inte skräckpropaganda att tala om de verkliga verkningarna. Målsättningen med kampanjen är att alla som gått ut årskurs sex i Finland vet hur tobaksrökningen påverkar. Ingen ungdom ska behöva säga: – Nej, jag visste faktiskt inte om det här. Varför berättade ingen? Det är viktigt att varje skola reserve-

rar tillräckligt många lektioner för denna undervisning och även integrerar tobaksfrågorna i andra ämnen. Att snabbt dela ut materialet utan att gå igenom det och diskutera har knappast någon effekt. Att under flera lektioner ta upp hur tobaken påverkar ur olika synvinklar och betona fördelarna med att vara rökfri är däremot betydelsefullt för hur eleverna sedan fattar sina beslut.

Lory Strengell

Beställ material! Deltagaravgiften är 1 euro/elev och 3 euro/lärarmaterial. Ett lärarmaterial per skola är kostnadsfritt. Materialet beställs via tobak@nykter. fi eller Annika Loo telefon 06 - 318 0900. Uppge elevantal i åk 5–6. Ett lärarmaterial/skola gratis. Uppge hur många lärarmaterial du önskar ytterligare à 3 euro/st. I lärarmaterialet ingår även väskan med texten Det är smart att vara rökfri. Meddela din eller din sponsors faktureringsadress.

Replik 1/2018 15


Foto: Tomas Lundqvist

Per Leimar från IOGT-NTO konstaterar att alkoholpolitiken idag inte styrs av fakta. Fast vi känner till riskerna med alkoholkonsumtion så är det andra faktorer som styr vårt beteende.

Alkohol ger inga positiva häl so

Är alkohol bra för hälsan? – Bland 15–49-åringar i Finland är alkohol den största risken för sjukdom och död, sa Per Leimar när han föreläste vid De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna. Vetenskapen tvivlar allt mer på att måttlig alkoholkonsumtion skulle kunna vara bra för hälsan. Det stöd som framförts för denna tes har ifrågasatts under de senaste tio åren. Däremot finns det omfattande stöd inom forskningen för att alkoholkonsumtion skadar hälsan. – Alkoholkonsumtion bör inte rekommenderas av hälsoskäl.

ALKOHOLFORSKNING Det är typiskt att

varje gång det kommit en ny rapport som talar om någon nytta av alkohol så får resultaten stor uppmärksamhet i media. Det här är problematiskt då det både påverkar allmänhetens uppfattning om fördelar och

16 Replik 1/2018

nackdelar med alkohol. Men även personal inom sjukvården påverkas på ett opropotionerligt sätt. Det finns till och med läkare och sjukvårdspersonal som rekommenderar måttligt bruk av alkohol, också till dem som inte dricker.

Alkohol medför de största skaderiskerna för individer i åldern 15–49 i Finland enligt statistik från IHME Institute for Health Metric and Evaluation, som undersöker den globala sjukdomsbördan i världen. Även när det gäller mental ohälsa i Finland är alkohol den största riskfaktorn. – Alkohol toppar också riskerna för att få cancer om du är under 50 år är genomgående den största riskfaktorn när det gäller bröstcancer i Finland. Sådana här fakta ser man mera sällan i medierna. Per Leimar menar att vetenskapliga studier om riskerna med alkoholkonsumtion vida överstiger de eventuella fördelarna som en del osäkra studier kommer fram till. Det här resonemanget stöds av den forskargrupp med internationella toppnamn inom alkoholforskningen som samlades i Sverige för att skriva en rapport om effekter av lågkonsumtion av alkohol. I rapporten kom man fram till att alkoholkonsumtion blandas ihop med en


Från fältet

MHF i Östra Nyland

Mot sommar det går

annars hälsosam livsstil. – Måttlighetskonsumenter lever ett bättre liv än icke-konsumenter. De motionerar mera och har en bättre socioekonomisk ställning än de som säger att de inte dricker, säger Per Leimar. Det här betyder att de som dricker måttligt ofta är friskare än de som är nyktra. Den här forskningen kan också sammankopplas med fenomenet att alla nyktra dras över en kam när man studerat nyttan med alkohol. En märkbar del av dem som avstår från alkohol och är nyktra gör det

äl soeffekter för att de har sjukdomar som kan förkorta deras livslängd eller så har de tidigare haft alkoholproblem och dras med skador från den tiden. Utgående från den nyktra gruppen drar studierna den felaktiga slutsatsen att det är bristen på alkoholkonsumtion som är orsak till problemen medan det egentligen beror på andra faktorer. Det är inom sådan här forskning man brukar framställa en så kallad J-kurva, men den har fått hård kritik på senare tid. Forskningsrapporterna som Per Leimar jobbar med ingår i en serie rapporter som årligen getts ut sedan 2013. Utgivare är IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet, Svenska sjuksköterskeföreningen, Göteborgs universitet och Stiftelsen ansvar för framtiden. Rapporterna kan hämtas gratis från IOGT-NTO:s webbplats: http://iogt.se/pressrum/forskningsrapport

Tomas Lundqvist

Leif-Göte Björklund bjöd på en turkisk resa för alla sinnen.

MHF ÖSTRA NYLAND Så blev det åter

vår i Finland och MHF i Östra Nyland hade inbjudit till att fira en Nykter Valborg på Mariagården i Borgå måndagen den 30 april. Deltagare kom både från västra Nyland och från Österbotten. Några personer besökte oss för första gången. Drygt trettio personer deltog i firandet. MHF i Östra Nyland har den förmånen att i sin styrelse och bland sina medlemmar ha olika förmågor, som gärna bidrar till programmet, så också i år. Dessutom är den unisona sången ett viktigt inslag på våra fester, som nu de glada vårsångerna. Sam Nyman ansvarade som vanligt för att allsången klingade vid borden. Ordförande Mona Grönroos-Eriksson höll traditionsenligt Talet till våren, varpå Runar Nylund och Sam Nyman sjöng duett i sången Jag ser Gud bakom allt jag ser. När alla var mätta och belåtna fortsatte programmet. Frida Grönqvist Elo spelade på flygeln stycket Spegling, med variationer. Per Stenbäck sjöng till eget dragspelsackompanjemang sångerna Har du visor min vän, Västanvinden och Rosmarie. Birgit Grönqvist läste några valda lustigheter ur tidningen Kuriren. Till 200-årsminnet av Zacharias Topelius födelse gav undertecknad också en kort historik, varpå Sam framförde ett potpurri på flygeln. Metodistpastor Leif-Göte Björklund hade inbjudits med en hälsning från Turkiet. Landet och dess invånare är

nämligen hans stora intresse. För att få den rätta stämningen, var salen dekorerad med en turkisk flagga. Föredraget hade den spännande rubriken ”Turkiet genom syn, hörsel, smak, lukt och känsel ”. Angående synen kan sägas, att Turkiet är våra tulpaners ursprungsland. Vatikanens representant lär ha hämtat lökar med sig därifrån. Turkiska flygplan har någon form av tulpanemblem målat på sig. Hörselsinnet representeras av ordet ”kalabalik”, folkträngsel, som Sveriges kung Karl XII orsakade i Turkiet. Smaksinnet representeras av kåldolmar. När Karl XII kom tillbaka till Sverige hade han kåldolmar i bagaget, vilka redan under hans tid gav upphov till våra köttbullar. Doft- och känselsinnet får vi använda, när vi bjuds att smaka kex med turkisk rosenmarmelad. Leif-Göte avslutade med att tala om det sjätte sinnet som andlighet. Vi har mycket att tacka Turkiet för. Till exempel låg Edens lustgård enligt någon gammal tradition där, människosläktets vagga. Abraham bodde där, innan Gud kallade honom. Både Paulus och Lukas kom därifrån på Nya testamentets tid. Uppenbarelsebokens brev till de sju församlingarna sändes till orter i nuvarande Turkiet. Två tredjedelar av Nya testamentets böcker är skrivna i eller skickade till Turkiet. Efter denna lärorika resa tyckte vi att det passade bra att sjunga om tulpaner, Tulpaner från Amsterdam!

Text och foto: Birgit Grönqvist Replik 1/2018 17


TRAFIK Den automatiska trafikövervak-

ningen, eller plåtpoliserna som kamerorna också kallas, har blivit en allt vanligare syn vid vägrenarna. Med kamerornas hjälp kan polisen övervaka hastigheten på livligt trafikerade vägar. Övervakningen blir effektivare eftersom man kan kontrollera hastigheten på flera ställen utan direkt närvaro av polis. Foto: Janne Karaste. CC BY-SA 3.0

Finlands flagga blev 100 år i maj HISTORIA Då Finland blev självständigt

1917 hissades en lejonflagga med röd bakgrund. Redan 1862–1863 hade det rasat en flaggdebatt med allt från korsflaggor till randiga flaggor. Under inbördeskriget använde sig de röda gardena av röda flaggor och de vita skyddskårerna av vita flaggor. Efter självständighetsförklaringen uppstod en ny flaggdebatt och den nya flaggan antogs slutligen den 28 maj 1918. I Finlands statsflagga och i presidentens flagga finns lejonet på röd bakgrund i mitten av det blåa korset på flaggan.

Finlands statsflagga. Den vita bottnen sägs representera den snö som täcker landets jord. Det blåa korset sägs representera vattendragen i de tusen sjöarnas land. Zacharias Topelius hade redan 1854 beskrivit de finländska färgerna som blått och vitt i berättelsen ”Fästningen Finlands värn” som publicerades i barntidningen Eos. Berättelsen handlar om ett snöbollskrig mellan småpojkar där pojkarnas general säger: ”Jag säger er att hvitt och blått är de finska färgerna – hvitt för våra vintrars snö och blått för våra blåa sjöar”. År 1863 lät Topelius i Helsingfors tidningar publicera en dikt ”Finlands flagga” om färgernas symbolik.

Tomas Lundqvist

18 Replik 1/2018

Kamerorna blir flera då polisen under våren beställt 150 nya övervakningskameror, som ska placeras ut senast inom tre år. Det här är dubbelt fler kameror än vad som funnits sedan tidigare, men fortfarande ligger Finland långt efter Sverige vad gäller antalet övervakningskameror. I Sverige finns det en kamera i varje stolpe medan man i Finland nöjer sig med att flytta kamerorna vid behov. I samband med en effektiverad övervakning kan alla stolpar längs ett vägavsnitt vara försedda med kamera. Övervakning som görs vid fasta övervakningspunkter anges med skyltar vid vägrenen. Trafikövervakningskamerorna fblir dubbelt fler inom tre

år.

Plåtpolisernas antal ö Den nya kameran har en del egenskaper som den gamla modellen saknar. Den så kallade tracking radartekniken ger flera fördelar vad gäller hastighetsövervakningen, och skiljer sig därmed från den gamla modellen som använder sig av punktmätning via vägytan. Det blir i framtiden möjligt att övervaka flera bilar och filer samtidigt på ett avstånd av tiotals meter. Det här betyder att det blir möjligt att följa fordonets hastighet på en längre sträcka ända fram till kamerastolpen, samtidigt som man får en bredare översikt av trafiken. Att byta fil för att undvika kamerablixt vid överhastighet blir därmed lönlöst. Vid överhastighet tas en bild av fordonet som sänds vidare trådlöst. Förutom ny teknik så kommer kamerorna också att få ett nytt utseende, de blir både högre och smalare. Färgen på kamerorna har man

ännu inte bestämt, det är möjligt att man använder samma utseende som kamerorna i Sverige har, där är kamerorna blå-gråsvarta. Det femåriga anskaffningsavtalet beräknas kosta 4,4 miljoner euro. Förutom de 150 kamerorna behövs omkring 500 kamerastolpar.

Fler får böter i framtiden

Fortkörningsböterna beräknas öka med 22 procent i jämförelse med 2017 då de uppgick till 100 miljoner euro. – Polisen beräknas skriva sammanlagt 350 000 böter detta år, säger Dennis Pasterstein, chef för polisens trafikövervakning till Yle Uutiset. Målet är att öka mängden böter och minska på antalet varningar. Det blir därmed inte lika lätt att få en varning hem i postlådan, utan plåtkamerans blixt är


nom tre

Fossilfri bensin har utvecklats vid Åbo Akademi Foto: Pogonici | Dreamstime.com

TRAFIK Drivmedel som kan ersätta dagens bensin har utvecklats i största hemlighet av ett forskarlag vid Åbo Akademi och Umeå universitet. Upptäckten beskrivs som revolutionerande rapporterar Svenska Yle.

Foto: Tomas Lundqvist

år.

al ökar i landet därmed den enda varningen. Polisen vill på det här sättet spara sina resurser till andra allvarliga brott. – Vi gör så här eftersom böter och ordningsböter har bäst effekt på fortkörning, säger Pasterstein. En ordningsbot för fortkörning är omkring 140–200 euro.

En fortkörning på 20 kilometer i timmen leder till dagsböter. Fortkörningsböter betyder inte bara pengar till statskassan utan bidrar även till en tryggare trafik då lägre hastighet minskar dödsolyckorna.

Jeanette Nyman-Pietikäinen

Drivmedlet är helt baserat på biomassa men har samma egenskaper som fossila bränslen. Professor Jyri-Pekka Mikkola beskriver processen på så sätt att det matas in en blandning av vatten och etanol i en katalysator och ut kommer bensin som är bättre än fossilt bränsle. Dessutom erhåller man gasol och rent vatten. Det är bättre att tillverka bensin av etanol än att blanda bensin med etanol. Det är dumt och bara politik menar Mikkola. – För det första klarar katalysatorerna inte av det eftersom de är designade att köras på ren bensin. Etanolresterna förvandlas till karcinogena ämnen och dessutom är etanolens specifika energiinnehåll ungefär hälften av bensinens, säger Mikkola till Svenska Yles nyheter. Mikkolas anläggning är i containerformat och kan byggas rätt billigt var som helst. Ett oljeraffinaderi som förädlar fossilt bränsle kostar kring 1,5 miljarder euro. Ingen anläggning har byggts ännu, men flera har redan sålts. Inom några månader planerar man bygga den första containern som producerar bränsle.

Tomas Lundqvist

Replik 1/2018 19


Foto: Tomas Lundqvist

Nästan hälften av alla trafikskador inträffar på parkeringsområden I den här artikeln finns produktplaceringar från Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks samarbetspart LokalTapiola.

BILFÖRSÄKRING Försäkringsbolagen blir årligen kontaktade över 40000 gånger gällande skador som inträffat på parkeringsplatser. I merparten av fallen åker den som vållat skadan fast. Ändå får försäkringsbolagen årligen kännedom om skadefall där bilägaren bara hittar sin bil tillbucklad på parkeringsplatsen. Över 60 procent av bilisterna lämnar en lapp eller väntar tills bilägaren återvänder när de har kolliderat med en annan bil på parkeringsplatsen. Överraskande många berättar dock att de gör detta bara om nån har sett olyckan. – En klar majoritet av finländarna tar ansvar om de kolliderar med någon annans bil på parkeringsplatsen. De lämnar antingen en lapp eller väntar på bilens ägare. Något överraskande gör drygt 18 procent

20 Replik 1/2018

ändå det bara om någon har sett det som inträffat, berättar LokalTapiolas direktör för motorfordonsförsäkringar Tapani Alaviiri i ett pressmeddelande. Av de bilister som svarade på LokalTapiolas enkät berättade 4 procent att de aldrig lämnar sina kontaktuppgifter eller väntar på bilägaren om de har kolliderat med en annan bil på parkeringsplatsen. Enligt LokalTapiolas skadestatistik var reparationskostnaderna över 1000 euro vid mer än hälften av de skador som inträffade på parkeringsplatserna i fjol.

utan bonusförlust skador som ett okänt fordon har orsakat en parkerad bil. Parkeringsförsäkringen trädde i kraft för nya och nuvarande kunder 26.5.2018. LokalTapiolas kaskoförsäkringar för person- och paketbilar har också utökats med en djurkollisionsförsäkring som tidigare bara fanns i Lyxkaskoförsäkringarna och som ersätter bilens skador om man kolliderar med ett annat djur än ett hjortdjur. Kollisioner med hjortdjur har redan tidigare ingått i LokalTapiolas alla kaskoförsäkringar.

LokalTapiola meddelar nu att de förbättrat skyddet i sina kaskoförsäkringar för att även omfatta skador på parkeringsplatser. LokalTapiola förbättrade skyddet i försäkringarna Lyxkasko och Omfattande kasko för att även omfatta skador som inträffar på parkeringsplatser. Den nya parkeringsförsäkringen ersätter

Undersökningen Vardagsgranskning gjordes av Kantar TNS. Frågorna besvarades av 1001 personer under perioden 27.4–4.5.2018 vilka representerade den finländska befolkningen i åldrarna 15–74 år. Av dessa hade 718 en bil i sin användning.

Tomas Lundqvist


Stugägarens minneslista – tips för ett tryggare stugliv i sommar Foto: Kondratova | Dreamstime.com

I år kom sommarvärmen redan i maj, så för många kom stugsäsongen i gång tidigt. Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks samarbetspart LokalTapiola ger fem tips för sommarens stugliv utan att glömma säkerheten. 1. Skydda dig mot tjuvar och ha låsen i skick

Under de senaste åren har inbrotten i sommarstugorna ökat och blivit mera professionella. Enligt LokalTapiolas ersättningsstatistik är inbrottstjuvarna mest intresserade av elektronik, verktyg, båtmotorer, båtar och fyrhjulingar samt vapen, fiskeredskap och alkohol. En grundregel är att man inte ska förvara värdeföremål i sommarstugan. Säkerställ dig om att låsen är i skick och fundera på att skaffa inbrottslarm. Även en bra belysning minskar inbrottstjuvarnas intresse. Försök att ordna så att stugan ser bebodd ut även om du inte själv är på plats. Det är också skäl att låsa och skydda byggnadsmaterial och verktyg så bra som möjligt. Till och med fritidsbostäder under byggnad har monterats ner vilket berättar om tjuvarnas fräckhet.

2. Kom ihåg brandsäkerheten

När du eldar i öppen spis eller bastu ska du alltid komma ihåg brandsäkerheten. Kom ihåg att öppna spjällen och luckorna och att askan ska tömmas i ett plåtkärl med lock samt placeras på ett obrännbart underlag så att varken barn eller djur kan stjälpa kärlet. Kom också ihåg att senast under försommaren kontrollera om eldstäderna behöver sotas. Eldstäder och skorstenar i fritidsbostäder och bastur ska sotas med tre års mellanrum. Skaffa en släckningsfilt och en brandsläckare till stugan och säkerställ dig om att du kan använda dem. Kontrollera även att brandvarnarna fungerar och byt batterier vid behov.

Sommarnöjet kan vara en stuga vid havet eller på landet. Läs tipsen som ger extra trygghet i sommar.

3. Säkerheten under arbete på gården

På stugan jobbar många med sådant som man i allmänhet inte jobbar med hemma eller som man kanske gör för första gången i livet. Det kan till exempel gälla rengöring av takrännorna, kontroll av takets skick, reparation av bryggan, slyröjning eller vedhuggning. På stugan glömmer man lätt att använda skyddsutrustning då man inte tar snickrandet så allvarligt. Kom ändå ihåg att arbetet blir säkrare med försiktighet och skyddsutrustning och det är för ditt bästa! Alkohol och arbetsredskap är en dålig kombination. För säkerhets skull ska du ladda ner Nödcentralsverkets applikation 112 eller kolla de exakta koordinaterna till stugan på Nödcentralsverkets sidor så att hjälpen hittar fram.

4. Maskinerna ska vara i skick

Det är vanligt att man återanvänder hemmets gamla hushållsmaskiner på stugan såsom kylskåpet eller tv:n. Gamla elapparater drar mycket mera ström och är inte så praktiska att använda. Äldre elapparater kan dessutom utgöra en brandsäkerhetsrisk eftersom temperaturen och fuktigheten varierar i stugförhållandena. Dra alltid ur stöpslarna när du åker hem från stugan!

5. Försäkra fritidsbostad

Med en hemförsäkring kan du också försäkra sommarstugan inklusive lösegendomen. Försäkringen omfattar även gårdsplan och mindre gårdsbyggnader. Försäkringen gäller även under byggande och grundrenovering. Kontrollera att dina försäkringar är tidsenliga också vad gäller sommarbostaden. TL

Replik 1/2018 21


Från fältet

Årets drogförebyggare Kristoffer Nykopp

REPLIKKRYSSET Vinn en bok! Alfred Backa

Foto: Anders Hendricksson

Finland hundranånting Schildts & Söderström 2018 Vad är högerextremt i båda ändarna med Kekkonen i mitten? Om du svarar Republiken Finlands historia så har du en rätt så mörk humor och världssyn. Då är det här boken för dig!

Kristoffer Nykopp i Malax utnämndes till årets drogförebyggare vid De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna i Vasa.

ÅRETS DROGFÖREBYGGARE Kristoffer Nykopp arbetar nära ungdo-

marna och förstår ungdomsproblematik. Han kan inspirera, uppmuntra och uttrycka sig på ett sätt som tilltalar ungdomarna. Nykopp arbetar med Power Club och rusmedelsförebyggande arbete i Malax. Han engagerar sig dessutom i verksamhet bland barn och ungdomar, vilket är ett viktigt rusmedelsförebyggande arbete. För ungdomarna är Kristoffer Nykopp en förebild och de kallar honom Kung Koffe. – Jag vill att så många som möjligt ska känna att de känner mig och kan vända sig till mig om det är något de funderar på, säger Nykopp i en intervju i Vasabladet. Utnämingen Årets drogförebyggare görs av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.

Svar 1/2018 Trädgård, Snöbollsbuske

På hundra uppslag avhandlar komikern Alfred Backa Finlands första hundra år. Vi går från nationens första stapplande år till Lapporörelsen, tar en avstickare in i tre krig, får besök av Hitler, vänder ryggen åt Hitler för att bli Sovjets bästa vän, radikaliserar studentrörelsen, skaffar ny president, går med i EU och avslutar med nationens färskaste stapplande år. Vi får till och med en inblick i framtiden och allt vad den har att bjuda på. Och det är inte bara händelserna i Finland det skojas om, när du har läst den här boken har du lärt dig hela världens historia. I alla fall de viktigaste bitarna. Finland hundranånting är en bok som passar alla. Gamla människor som har glömt hur det var när det begav sig och unga människor som inte var födda när det begav sig. De som vill lära sig hur vi blev det land vi är i dag och de som bara vill skratta åt eländet.

Sänd in det rätta svaret på Replikkrysset senast 30.8.2018, så deltar du i utlottningen av prisboken. REPLIK, Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa E-post: replik@nykter.fi Replikkrysset 2/2018

Lösning (från de gula inramade fälten i korsordet)

Namn

Adress

Vinnare i Replikkrysset 1/2018: Marianne Weckström, Borgå. Vi gratulerar vinnaren!

22 Replik 1/2018

Postnummer

Ort


REPLIKKRYSSET

av BRITT-MARI ANDTFOLK

Replik 1/2018 23


REPLIK

Nykterhetsförbundet hälsa och trafik Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa www.nykter.fi

Läskande alkoholfritt hör till sommaren Foto: Alexxxoma | Dreamstime.com

Dryck med selleri, äpple och lime Det krävs ingen alkohol för att blanda en god drink! Med selleri, lime, äppelmust och tonic water får du en läskande blandning som förgyller vilken fest som helst. Välj en äppelmust som är ”grumlig” eller juica äpplen själv genom en råsaftscentrifug. Gör så här Skär sellerin grovt. Lägg den i en bunke. Tillsätt limejuice och äppelmust. Stöt med en träslev så att sellerin släpper vätska. Sila och krama ur sellerin lätt. Tillsätt agavesirpaen. Fördela i glas fyllda med is. Fyll upp med tonic water. Stick gärna ner en selleristjälke. 4 portioner 3 selleristjälkar 3/4 dl färskpressad limejuice 2 dl ofiltrerad/grumlig äppelmust 2 msk agavesirap tonic vatten och is

24 Replik 1/2018

Jordgubbar med lime

Ebbas mocktail

Smarrig mixad fruktjuice med jordgubbar och lime. Vill du ha den litet sötare tillsätt en matsked socker.

Överraska dina gäster med den här snärtigt ärtiga alkoholfria drinken. Superenkel att göra, god att dricka och vacker att se på. Gillar du inte tonic går den bra att ersätta med äppeljuice.

Gör så här Mixa jordgubbarna med stavmixer. Pressa ner limesaft. Skala och skär melonen i mindre bitar. Tillsätt och mixa ytterligare en stund till en slät juice. Lägg i isbitar och servera i glas. 4 personer 200 g färska eller frysta jordgubbar 1 lime 1 klyfta melon, galia eller cantaloupe 3 dl vatten isbitar eventuellt 1 msk strösocker

Gör så här Ärtpuré: Mixa ärter och vatten till en slät puré, sila genom finmaskig sil och låt kallna i kyl. Häll upp rikligt med krossad is och tonic i glaset. Tillsätt ärtpuré, limejuice och myntakvistar. Rör runt med sugrör och njut den iskall. 4 portioner 4 dl frysta gröna ärter 3 dl vatten 3 msk krossad is 1 1/2 dl ärtpuré 2 dl grape tonic (eller äppeljuice) saft från 1/4 lime 2 myntakvistar

Replik 2-2018  

En tidskrift från Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik ISSN 2324-0806

Replik 2-2018  

En tidskrift från Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik ISSN 2324-0806

Advertisement