Page 1

UPPLEV

KULTUR VAR DAG

”Det är omsorgen om detaljerna som gör enkelheten vacker” Erika Lagerbielke, professor och glasformgivare


Bakgrund till rapporten Design och arkitektur (och ibland frånvaron av den) har format det samhälle vi lever i och har stor betydelse för om vi trivs, är stolta över och vill bo kvar i vår närmiljö. Design och arkitektur berör alla medborgare och är en kulturform alla tar del av. Design och arkitektur har inte alltid setts som självklara kulturområden, utan som områden som ligger nära näringslivet och inte i första hand är beroende av statligt eller regionalt stöd. Design och arkitektur inverkar starkt på samhället, både konkret, i utformandet av gemensamma miljöer, och mer subtilt i hur det formar attityder och människosyn i samtiden. Från ett strikt näringseller lönsamhetsperspektiv är detta inte så intressant, men ur ett medborgar-perspektiv är det angelägna frågor för samhällsutvecklingen och kulturlivet. En strategi för design och arkitekturområdet skulle kunna stärka sektorn, öka möjligheten för direktdialog samt bidra till att uppfylla de kulturpolitiska målen både regionalt och nationellt. Med dessa ansatser genomfördes under hösten 2014 förstudien ”Stärkt nationell infrastruktur för design- och arkitekturområdet”, i samarbete mellan Svensk Form, Sveriges Arkitekter (SAR), Landstinget Västernorrland, Region Örebro och Landstinget Dalarna (projektägare). Förstudien har delfinansierats med medel från Statens Kulturråd. Denna rapport är resultatet av förstudien. Malin Lagergren, Kultur och bildningschef Landstinget Dalarna

© Landstinget Dalarna 2015. Rapporten är skriven av Mats Svegfors. Grafisk form och produktion Per Eriksson Pax / Norkay. Tryck Printeliten. Omslagsbild: Interiör från Skandionkliniken i Uppsala, foto Alex & Martin. 2 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Innehåll Förord

5

Inledning

6

En svensk och nordisk storhetstid 1930-1970

8

”Vi hade en storhetstid” ”Vi var inte vi i Sverige utan vi i Skandinavien” ”Det var inte vi utan ett antal enskilda framstående personer” ”Vi var ett antal viktiga institutioner”

13 22 22 23

Hur förutsättningarna förändras – de specifika makrotrenderna

24

Marknaden tar över – massproduktion, europeisering och globalisering Renodlade ekonomiska mål Kommuner konkurrerar med varandra Byråkratisering och specialisering

26 26 27 27

Vad berättar de regionala studierna?

28

Dalarna Västernorrland Örebro län Den sammantagna bilden

30 34 38 42

Är den nordiska bilden enhetlig?

44

Design och arkitektur – kulturell avstämning 2014

46

Så kan politiken gå från ord till handling – förslag

53

Form i flernivåstyrning Upphandling i stat och kommun – byggande, inredning, utrustning Lagstiftning – skönhetsparagraferna i PBL m fl lagar Professionskrav och kunskapsstyrning Samverkansmodellen Museer, arenor, nav, nätverk Bild i skolan Sverigeutställningen 2030

54 56 60 62 66 72 76 80

Länkar

82

TA DEL AV RAPPORTEN DIGITALT www.issuu.com/rapportda2015

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 3


BUKOWSKIS AUKTIONER

Ingeborg Lundin, glaskonstnären, började på Orrefors glasbruk 1947 och det sägs att hon förde in en ny, mer poetisk ton i svensk glaskonst. Det stora äpplet med sitt skaft lär hon ha komponerat 1955 men det lanserades först två år senare. 4 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Förord Design, form och arkitektur har stått högt på den politiska dagordningen under de senaste 20 åren. Riksdagen klubbade 1998 handlingsprogrammet Framtidsformer. Två år senare presenterade Designutredningen sitt betänkande. 2001 utropades till Arkitekturår och 2005 till Designår. Rådet för arkitektur, form, och design arbetade i fem år, fram till 2008. Men det är svårt att se riktigt påtagliga resultat av de politiska initiativ som tagits. Det är precis som om politik inte riktigt biter på design och arkitektur. En del av de förslag som denna förstudie utmynnar i känns igen. Andra är nya. Finns då någon framkomstväg antydd som inte redan har prövats? Jo, det finns. Ett av huvudproblemen tidigare har varit att statens politik bara har blivit statens. I och med den förändrade kulturpolitiken som innebär ett partnerskap mellan staten och regionerna, och via regionerna också med kommunerna, öppnas en ny framkomstväg. På kort sikt förändras inte verkligheten. Men på lite längre sikt kan detta partnerskap öppna för ett helt annat genomslag för design- och arkitekturpolitik än tidigare. Men bristen på en bred samverkansstruktur har bara varit ett av problemen. Det andra, eller kanske de andra, har varit den starkt ökade marknadsmakten och den trängda offentliga ekonomin. Båda har bäddat för kortsiktighet och ekonomisk reduktionism. Att det har blivit så är rimligt om man ser god form som en kostnad. Men form som bärs av strävan efter kvalitet och framtidsinriktning är inte en kostnad. Då är i stället arbetet med form ett sätt att överhuvudtaget lösa nya uppgifter. Hur åstadkommer vi hållbarhet när vi bygger städer och hus, när vi formar offentliga miljöer och när vi inreder och utrustar bostäder och lokaler? Sverige utvecklade på 1930-talet en sammanhängande syn på byggande och inredning för det som då var en ny tid. Vi står nu inför motsvarande utmaning. Hur bygger, inreder och utrustar vi för en framtid som faktiskt kommer att bli rätt annorlunda? Om design och arkitektur reduceras till sektorsintressen bland andra sektorsintressen i en starkt överbelastad politik kommer också framtida ansträngningar att misslyckas. Men om våra politiker tar uttrycket ”att bygga morgondagens Sverige” på allvar kommer de att lyckas. Det kräver insikt om politikens möjligheter och vilja att utveckla dessa. Det handlar inte bara om en viss syn på form. Det handlar om en samhällelig grundsyn. Det är inte bara investeringskalkylen för samhällsbygget som ska hålla på kort sikt. Det är hela livscykelkalkylen som ska hålla. Det kräver kvalitet. Det kräver beständighet i material och utformning. Det kräver omsorg om de enskildheter och detaljer som människor ska leva med ett sekel framåt.

”att bygga morgondagens Sverige”

Stockholm den 15 december 2014 Mats Svegfors

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 5


Inledning Den statliga kulturpolitiken har delvis regionaliserats genom det som kallas samverkansmodellen. Kulturrådet sluter avtal med landets regioner1 om fördelningen av statliga pengar till bland annat teater och musik. Redan tidigare har design och arkitektur en oklar kulturpolitisk ställning. Innebär förskjutningen mot ett ökat regionalt ansvar en ytterligare försvagning av de kulturella aspekterna på design och arkitektur? Hur kan detta i så fall motverkas? Kan samverkan mellan stat, region och kommun rentav erbjuda en möjlighet att utveckla de kulturella aspekterna på design och arkitektur? Om detta handlar denna förstudie.2

I uppdraget ges en god bakgrundsbeskrivning: Design och arkitektur (och ibland frånvaron av den) har format det samhälle vi lever i, och har stor betydelse för om vi trivs, är stolta, och vill bo kvar i vår närmiljö. Design och arkitektur berör alla medborgare och är en kulturform alla tar del av. Design och arkitektur har inte alltid setts som självklara kulturområden, utan som områden som ligger nära näringslivet och inte i första hand är beroende av statligt eller regionalt stöd. Medborgarnas rätt till god kultur och vad som inbegrips i kulturpolitiken handlar inte om vilka som är i behov av stöd, utan vilka områden som kan ses som kulturyttringar och som bidrar till det goda liv kulturpolitiken till yttermera visso handlar om. Designen och arkitekturen inverkar starkt på samhället, både konkret i utformandet av gemensamma miljöer, och mer subtilt i hur det formar attityder och människosyn i samtiden. Från ett strikt närings- eller lönsamhetsperspektiv är detta inte så intressant, men ur ett medborgarperspektiv är det angelägna frågor för samhällsutvecklingen och kulturlivet. En strategi för design- och arkitekturområdet stärker sektorn, vilket antagligen ökar och förbättrar den design och arkitektur medborgarna möts av, samtidigt som det förbättrar möjligheten för direktdialog med dessa områden och skapar möjligheter så att de bidrar till att uppfylla de kulturpolitiska målen både regionalt och nationellt. Förstudiens uppdrag är kulturpolitiskt för att stärka och uppmärksamma design, form och arkitektur som konstformer och det är med den ingången som studien genomförs.

1

2

I det följande används begreppet region genomgående också när län, landsting och landstingsområde avses.

På uppdrag av de tre landstingen Dalarna, Örebro och Västernorrland i samverkan med Svensk Form och Sveriges arkitekter har denna förstudie genomförts. Uppdragets rubrik lyder ”Stärkt nationell infrastruktur för design och arkitektur”. Kulturrådet har beviljat medel till studien. Landstinget Dalarna har stått som projektägare.

6 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


SVENSK FORM

I det följande anläggs ett nationellt perspektiv såtillvida att möjligheterna till en politik som omfattar hela landet diskuteras. Men fokus finns på den regionala och i viss mån lokala nivån. Vad kan göras där för att främja design och arkitektur som kulturella uttrycksformer? De båda begreppen design och arkitektur förknippas vanligen med varor och byggnader. Men inte minst designbegreppet har idag en mycket vidare tillämpning. Man talar om ljud- och ljusdesign. Men därutöver talar man också om design av tjänster. Inte minst industriell design har därtill kommit att handla om en från det traditionella designområdet hämtad syn på hur komplexa processer utformas. I denna förstudie ligger tyngdpunkten på design och arkitektur i en lite mer traditionell mening. Tjänsteproduktionen är på intet sätt utesluten. Det är också viktigt att betona att design eller form inte bara handlar om bruksföremål i snäv mening. Konsthantverk, hemslöjd och mode är stora och viktiga verksamheter vars produktvärde i allra högsta grad utgörs av form.

SVENSK FORM

Det ska också sägas att begreppen form och design i det följande används så som de förekommer i vårt vanliga språkbruk (”ordinary language” med Ludwig Wittgensteins begrepp). Varje försök att ”reda upp” begreppsanvändningen eller föreskriva en viss begreppsanvändning leder in i en återvändsgränd. Språket utvecklas organiskt. Ett av skälen till att inte söka de exakta definitionerna är att det riskerar ge upphov till ett exkluderande språkbruk; endast de invigda kan delta i ett sådant språkspel. Ett annat skäl är att vi riskerar förlora språkets och samtalets rikedom. Just i ordens mångtydighet, och språkets därmed sammanhängande associationsrikedom, ligger en av de faktorer som gör att vi hela tiden tänker vidare och tänker om. Men huvudskälet är att jakten på entydighet uttrycker en fundamental felsyn på språkets karaktär. Språket (språkspelet eller språkspelen med Wittgensteins begrepp) är så mycket rikare på associationer och betydelser än vad som någonsin kan fångas i bestämda och entydiga definitioner. Vi skapar falska avgränsningar och begränsar vårt skapande tänkande om vi försöker disciplinera vår begreppsanvändning.

Gregor Paulssons lilla programskrift från 1919, Vackrare vardagsvara.

En viktig utgångspunkt för det som sägs i det följande är att design och arkitektur är så utomordentligt viktiga för den kulturella vardagsupplevelsen. Detta återspeglades redan i namnet på Gregor Paulssons lilla programskrift från 1919, Vackrare vardagsvara. I själva formuleringen låg att det inte bara handlade om varor utan också om människornas vara i vardagen. Av samma skäl rubriceras denna förstudie Upplev kultur var dag. Det är i betydande utsträckning genom design och arkitektur, men också genom konsthantverk, slöjd, mode, mat och mycket annat, som vi upplever kultur i vår vardag. Initiativet till förstudien togs innan den statliga utredningen om design och arkitektur, Gestaltad livsmiljö, hade tillsatts. Det statliga utredningsinitiativet är synnerligen positivt. Direktiven ger en god grund för ett öppet och konstruktivt utredningsarbete. Det som sägs i det följande är inte direkt relaterat till den statliga utredningens arbete – men indirekt. Det finns all anledning för alla som är intresserade och engagerade i frågor om form, design och arkitektur att ge sina bidrag till den stora samhälleliga process som utredningen är centrum i. Under några månader står nu fönstret för delaktighet och påverkan öppet.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 7


En svensk och nordisk storhetstid 1930–1970

Heliga korsets kapell på Skogskyrkogården i Stockholm ritat av Gunnar Asplund. 8 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Stockholmsutställningen, Skogskyrkogården, Ericofonen (Kobran), Glasriket. Sinnebilderna för svensk form är mycket tydliga. Föreställningen att vi har haft en storhetstid som gått förlorad ligger nära till hands. Olika viktiga aspekter på denna nostalgiska, och möjligen i viss mån korrekta, föreställning förtjänar var och en sin prövning.

ROSENBERG, C. G.

Utställningsaffisch för Stockholmsutställningen 1930.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 9


Ericofon, i folkmun kallad Kobra. Utvecklades av Ericsson i början av 1940-talet av industridesignern Ralph Lysell och fick sin slutgiltiga form av Gösta Thames på 1950-talet. Sedan 1973 finns telefonen i utställningen på Museum of Modern Art (MoMA) i New York. 10 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


SVENSK FORM SVENSK FORM

ROSENBERG, C. G.

Bilder från Stockholmsutställningen 1930 med den neonupplysta reklammasten som ett välkänt landmärke för utställningen.

Huvudrestaurangen, arkitekt Gunnar Asplund. SVENSK FORM

SVENSK FORM

Trycksaker, flyers och biljetter.

Egnahem, interiör kök villa 45. arkitekt Uno Åhrén.

Egnahem, interiör vardagsrum villa 49, arkitekt Sven Markelius. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 11


SVENSK FORM

SVENSK FORM

Den svenska paviljongen i Paris 1925 hade ritats av Carl Bergsten, en av den tidens stora svenska arkitekter.

Parispokalen av Simon Gate stod paĚŠ hedersplats i Sveriges paviljong. 12 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

Stol av mahogny och patinerat laĚˆder av arkitekt Gunnar Asplund.


LOUIS HELD

”Vi hade en storhetstid” Javisst hade vi en storhetstid, men den var kanske inte riktigt lika stor som vi föreställer oss. Svensk formgivning fick ett internationellt genombrott vid den första stora internationella utställningen för arkitektur och konstindustri i Paris 1925. Men det var andra formideal som präglade de svenska bidragen där än de som blott fem år senare skulle lyftas fram på Stockholmsutställningen. Den svenska paviljongen i Paris hade ritats av Carl Bergsten, en av den tidens stora svenska arkitekter. För att citera en text skriven för Victoria and Albert Museum 2003:

The Swedish pavilion, designed by Carl Bergsten, took the form of a neoGreek temple with attenuated Ionic columns, decorated with relief sculpture by Ivar Johnsson. Neo-Greek furniture designed by Erik Gunnar Asplund complemented the architecture. A historic high style also inspired Simon Gate's Rococo 'Paris' cup, made by the Orrefors glassworks. This work was the centrepiece of the pavilion and displayed in isolated splendour. SVENSK FORM

Det svenska genombrottet I Paris förknippades med exklusiva produkter och en elaborerad, om än modern, formgivning.

Walter Gropius startade 1919 Bauhaus i Weimar.

Stockholmsutställningen arrangerades blott fem år efter ”Art deco-utställningen” i Paris. Uno Åhrén och Gunnar Asplund hade redan på hemutställningen på Liljevalchs 1917 presenterat interiörer som förebådade enkelheten och det funktionella. Men i och med Stockholmsutställningen ersatte funktionalitet och enkelhet på ett mycket genomgripande sätt den sofistikerade formen och exklusiviteten. I det svenska självmedvetandet kan Stockholmsutställningens betydelse knappast överskattas. Modernismen i design, arkitektur, stadsplanering, välfärdspolitik, för att inte säga politik överhuvudtaget, gick hand i hand. Även den keynesianska ekonomiska politik som finansministern Ernst Wigforss och hans statssekreterare Dag Hammarskjöld drev, föll väl in i mönstret. Radikal och rationalistisk analys fick över ett brett samhällsfält ersätta tradition och erfarenhetsmässigt givna föreställningar. Det svenska var svenskt men hade inte bara svenska rötter. När Stockholmsutställningen ordnades 1930 hade Walter Gropius redan elva år tidigare startat Bauhaus i Weimar och Le Corbusier sju år tidigare publicerat sitt manifest Vers une Architecture (Mot en ny arkitektur). Den amerikanske författaren och journalisten Marquis Childs besökte Stockholmsutställningen och tog starkt intryck. Om han inte hade skrivit sina båda böcker Sweden: Where Capitalism is controlled (1934) och framför allt Sweden: the Middle Way (1936) hade nog föreställningen om det unikt progressivt svenska inte varit lika stark internationellt, möjligen ej heller hos oss här i Sverige. Den svenska modernismen bröt igenom under mellankrigstiden. Men den klingade inte av i och med andra världskriget. De industriprodukter som verkligen symboliserar framgångsrik svensk design tillhör tvärtom efterkrigstiden.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 13


ARKDES

Däremot är det lättare att peka på viktigare arkitektoniska svenska verk, dvs byggnader som också i ett internationellt perspektiv utmärker sig, från förkrigstiden än från efterkrigstiden: Stockholms stadshus ritat av Ragnar Östberg, Skogskyrkogården i Stockholm ritad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, Stockholms stadsbibliotek också ritat av Gunnar Asplund, Stockholms konserthus ritat av Ivar Tengbom, Göteborgs stadsteater ritad av Carl Bergsten. Förvisso genomfördes en mycket radikal stadsomvandling i Stockholms city efter andra världskriget. Men säreget nog resulterade inte denna i några enskilda byggnadsverk som kommit att infogas i svensk arkitekturs kanon, möjligen undantagna Kulturhuset vid Sergels torg ritat av Peter Celsing och Riksbankens angränsande hus, också det ritat av Peter Celsing men tillsammans med Jan Henriksson. Under mellankrigstiden genomfördes ett antal stadsbyggnadsprojekt med mycket stora och bestående kvaliteter. Villaområdet Södra Ängby i Stockholm och Tessinparken/Nedre Gärdet, också det i Stockholm, är utmärkta och uppmärksammade exempel på den höga svenska kvaliteten i svensk stadsplanering under mellankrigstiden. Det svenska stadsbyggandet under efterkrigstiden fram till mitten av 1990-talet uppvisar få ljuspunkter. I och för sig väckte Vällingby stor internationell uppmärksamhet när stadsdelen byggdes. Men kvaliteterna har gnagts ned av tidens tand.

SVENSK FORM

Gunnar Asplund medverkade på utställningen i Paris 1925.

Det radikala miljonprogrammet för bostadsbyggandet från mitten av 1960-talet resulterade varken i enskilda byggnader eller stadsdelar som utmärker sig positivt. Tvärtom har miljonprogrammet kommit att stå för en mycket påtaglig brist på kvalitet i såväl byggnadsutformning som stadsplanering. Skenbart finns det en skillnad i tidsförlopp mellan utvecklingen av design och utvecklingen av arkitektur. Designen hade sin storhetstid efter kriget, arkitekturen under mellankrigstiden. Men i ett avseende blir åtskillnaden mellan arkitektur och design konstlad. Det finns en gränslös övergång från yttre form till inredning och utrustning. Den goda funktionalismen handlade minst lika mycket om inredning med god funktionalitet och hög kvalitet som om yttre form.

Svenska utställningskatalogen för utställningen i Paris 1925.

Utbyggnaden av Hammarby sjöstad och därefter de båda bostadsmässorna H 99 i Helsingborg och Bo 01 i Malmö markerar en vändpunkt efter flera decennier av nedgång. Svenskt stadsbyggande under de senaste två decennierna har uppmärksammats internationellt. Men bilden är inte generellt positiv. Utbyggnaden av handelsområden i de större tätorternas periferi innebär att ett ursprungligen amerikanskt renodlat ekonomistiskt koncept utan estetiska eller sociala överväganden har inympats i den svenska staden. Det har därtill skett på bekostnad av livet i stadskärnorna. Med skäl kan också frågan ställas om inredningskvaliteten har återhämtats på samma sätt som kvalitet i yttre utformning har gjorts. På utställningen i Paris 1925 var det inte minst svenskt konsthantverk och design som utmärkte sig. Fem år senare i Stockholm representerades hela skalan av formgivning fullt ut – från arkitektur till inredning och utrustning. Förvisso utvecklades ett svenskt formspråk under 1900talets första hälft. Redan 1925 formulerade den brittiske designkritikern Philip Morton Shand beteckningen ”Swedish Grace” för det som kännetecknade svensk formgivning.

14 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


SUSANNE HALLMANN SHUTTERSTOCK

SHUTTERSTOCK

Skogskyrkogården i Stockholm ritad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz.

Stockholms stadsbibliotek ritat av Gunnar Asplund. SHUTTERSTOCK

SHUTTERSTOCK

Stockholms stadshus ritat av Ragnar Östberg.

Interiör från Stockholms stadshus.

Interiör från Stockholms stadsbibliotek. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 15


DANIEL HOLKING SHUTTERSTOCK

Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm, ritat av Peter Celsing.

Hyreshus i Norra Hamnen i Helsingborg med Dunkers Kulturhus. 16 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


SHUTTERSTOCK

Turning Torso är Sveriges och Nordens högsta skyskrapa belägen vid Lilla Varvsgatan i Västra Hamnen, Malmö. Byggnaden är ritad och konstruerad av arkitekten Santiago Calatrava och ägs av HSB. Byggnaden är 190,4 m hög. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 17


Under mellankrigstiden genomfรถrdes ett antal stadsbyggnadsprojekt med stora och bestรฅende kvaliteter. 18 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


ARILD VÅGEN

Tessinparken/Nedre Gärdet i Stockholm, är utmärkta och uppmärksammade exempel på den höga svenska kvaliteten i svensk stadsplanering. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 19


Uttrycket “Scandinavian design” myntades på 1950-talet. ”Skandinavisk” och ”svensk” användes internationellt ofta utan någon alldeles klar åtskillnad. Svensk, dansk och finsk design erövrade en stark ställning under de första decennierna efter andra världskriget. Det var inte frikopplat från det som hade hänt under 20- och 30-talen. De stora skandinaviska namnen inom arkitektur och design hade självklart betydelse. Men det går nog inte att bortse från den särställning som Sverige i en mycket bredare mening erövrade efter andra världskriget. Sverige var oförstört efter kriget. Den svenska levnadsstandarden var högst i världen. Och den svenska samhällsmodell, som utövat sådan dragningskraft på progressiva och liberala krafter under mellankrigstiden, blev än mer uttalad under efterkrigsåren. Men det handlade inte bara om att Sverige undgått världskrigets samhällsförstörelse. Den faktor som låg i föreställningen om Sverige som en framgångsrik medelväg mellan öst och väst, mellan stat och marknad, ska inte underskattas. Denna faktor betydde mycket för omvärldens uppfattning om det som skedde. Och den betydde mycket för vår egen självuppfattning. Det fanns en oifrågasatt riktning i utvecklingen på områden så skilda åt som bostadsbyggande, energiförsörjning, skolpolitik och företagsutveckling. Ett antal nyckelbegrepp skulle kunna sammanfatta denna föreställning: demokrati, sociala visioner, framstegstro, reformism, rationalism, vetenskapstro, samverkan mellan olika samhälleliga krafter och en acceptans av de starka gemensamma besluten, eller demokratin om man så vill.

PÅL-NILS NILSSON

Helsingborgsutställningen H55, internationell bostads- och konstindustriutställning sommaren 1955. Affischen formgiven av reklamtecknare Anders Beckman.

H55-paviljongen på Parapeten vid Norra hamnen i Helsingborg.

20 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

Slående är att vi i vår tid inte har någon sammanhängande syn på riktningen i samhällsutvecklingen. Som vi frestas att uppfatta det: där ordning var, är nu kaos. Föreställningen hade varit begriplig om de senaste decennierna hade präglats av ekonomisk kris och tillbakagång. Men besynnerligt nog har vi en fundamentalt felaktig verklighetsbild. Visst har vi sett ideliga kriser. Men den underliggande utvecklingen sedan 70-talet, nationellt och internationellt, har inneburit mycket stora framsteg. Mest utpräglat har detta varit under de senaste två decennierna. Välståndsutvecklingen i Sverige och Norden har varit enastående. Det gäller såväl privat som offentlig konsumtion. Medellivslängden har ökat på ett sätt som ingen kunde förutse eller ens hoppas på i mitten av 1990-talet. Arbetslösheten är förvisso högre i dag än för 20 eller 30 år sedan. Men samtidigt har sysselsättningen vidmakthållits på en mycket hög nivå och reallönerna ökat markant sedan mitten av 90-talet. Även i vår tid blickar man i andra länder mot det nordliga Europa och ställer sig frågan vad som är förklaringen: hur kan det komma sig att länderna i Skandinavien är så framgångsrika ekonomiskt och socialt? Vi har all anledning att bearbeta vår självbild. Våra nordiska samhällen fungerar mycket väl. Också i vår tid uppvisar de var för sig, men också tillsammans, mycket speciella särdrag. Det motiverar mer framtidstro än uppgivenhet. Våra samhällen präglas mer av styrka än av svaghet. Hur tar vi till vara och utvecklar vår styrka? Hur uttrycker vi den på olika områden? Hur manifesterar vi den i produktion, form, samhällsplanering och byggande? Med hjälp av vilka former uttrycker vi vår tid?


SHUTTERSTOCK

Operahuset i Sydney ritat av dansken Jørn Utzon 1973, det internationellt mest kända byggnadsverket av en nordisk arkitekt.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 21


SVENSK FORM

”Vi var inte vi i Sverige utan vi i Skandinavien” Av naturliga skäl känner vi i Sverige till de stora svenska namnen inom arkitektur och design. Men Scandinavian design hade knappast varit ett begrepp om inte alla de nordiska länderna hade bidragit till den nordliga formgivningens Hall of Fame. Den mest kände nordiske arkitekten är tveklöst Alvar Aalto. Utmanas han av någon så är det av dansken Arne Jacobsen. Det mest kända byggnadsverket internationellt, ritat av en nordisk arkitekt, är Operahuset i Sydney, dansken Jørn Utzons verk. Illustrativt är också att möta en förteckning över nordiska varumärken som är internationellt kända inom designområdet: Arabia, Asplund (Möbelgalleri), Bang&Olufsen, Ericsson, Fiskars, Fritz Hansen, Georg Jensen, Hackman, Iittala, Källemo, Kosta Boda, Lammhults, Louis Poulsen, Nokia, Orrefors, Royal Copenhagen, Swedese, Volvo. Här om inte någon annanstans möter vi ett fullt ut integrerat Norden.

Stockholmsutställningens programskrift acceptera 1930.

Iittala presenterar sin grundläggande produkt- och formidé med hjälp av värdeorden ”kvalitet”, ”estetik” och ”funktionalitet”. Presentationens credo lyder: ”Vi skapar inte bara vackra ting. Vi tror på tidlös design som aldrig kommer att kastas bort.” I stort sett samtliga företag ovan kan använda exakt samma formuleringar. Med detta är sagt att det verkligen fanns, och alltfort finns, formvärden som är gemensamma i synen på produkter som skapas i Norden. Med endast en liten förskjutning av de begrepp som citerats från Iittala blir plötsligt det nordiska 30-talsarvet helt modernt: ”hållbart”, ”resurseffektivt”, ”kretsloppsanpassat”. Detta sista begrepp står just för att aldrig någonting ”kastas bort”.

”Det var inte vi utan ett antal enskilda framstående personer” Sigurd Lewerentz skapade år 1930 Stockholmsutställningens affischer.

22 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

En viktig del av framför allt den svenska självuppfattningen är kollektivismen. Vi bygger samhället tillsammans. Detsamma gäller synen på företagen. Näringspolitiken vill framför allt stödja företag, inte företagare. Samtidigt är det så uppenbart att design- och arkitekturhistorien handlar om enskilda personer. Gregor Paulsson skrev programskriften Vackrare vardagsvara för Svenska slöjdföreningen 1919 där han var sekreterare. Det är svårt att överskatta denna lilla skrifts betydelse. Gregor Paulsson blev ordförande i Svenska slöjdföreningen 1920 och han var sedan generalkommissarie för Stockholmsutställningen 1930. Paulsson var född 1889; han var alltså mycket ung när han tog plats i den svenska offentligheten. Han hade bara varit 26 år gammal när han disputerat i Lund. Gregor Paulsson var sedan professor i konsthistoria i Uppsala ända fram till 1956. Tillsammans med Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Sven Markelius, Uno Åhrén och Eskil Sundahl skrev han Stockholmsutställningens programskrift acceptera. Den som till äventyrs saknar Sigurd Lewerentz i uppräkningen av Stockholmsutställningens affischnamn kan trösta sig med att arkitekten Lewerentz var just skaparen av utställningens affischer.


Det som var så tydligt i Sverige under 1900-talet var lika tydligt i Danmark. Ett begränsat antal enskilda designers och arkitekter skapade de danska framgångarna. Hans J Wegner är det stora namnet i dansk möbeldesign. Han bidrog i allra högsta grad till att bädda för det danska världsryktet. Men det var inte Wegner utan Kaare Klint som la grunden. Klint byggde sin formgivning på systematiska studier av människokroppen. Han var därmed på sitt sätt en tidig funktionalist. Efter följde Wegner och en betydande grupp designers som utbildats av Klint.

”Vi var ett antal viktiga institutioner” Institutionerna – mötesplatserna eller ”naven” för att använda en modern term – har varit viktiga i Sverige men också internationellt. Deutscher Werkbund, som bildades 1907 av tyska konstnärer, fabrikanter, handlande och konstvänner, fick en avgörande betydelse för tysk industri. På mycket kort tid förändrades den grundläggande föreställningen om vad tyska produkter stod för och skulle stå för. Fram till bildandet av Deutscher Werkbund var tyskt förknippat med ”dåligt”. (Deutsch ist schlecht). På mycket kort tid vändes detta i sin motsats. Schlecht byttes mot ”gut und Qualität. Och på motsvarande sätt formulerades det mycket snart också i den tongivande svenska institutionen. I Svenska Slöjdföreningens, numera Svensk Form, Vackrare Vardagsvara 1919 säger Gregor Paulsson att det som är utslagsgivande är ”kvalitetstanken”. Svensk Form, fram till 1976 under namnet Svenska Slöjdföreningen, är med sin 170-åriga historia världens äldsta designorganisation. Dess betydelse kan knappast överskattas. Den var mötesplatsen för den krets av akademiker, formgivare och arkitekter som skapade det som så småningom blev känt under rubriken ”Scandinavian design”. Till de samhälleliga institutionerna hörde också utbildningarna, framför allt konst- och arkitektutbildningarna. En annan typ av institutioner utgjordes av de stora och i vissa fall återkommande utställningarna. De viktigaste är redan nämnda. Inte nämnd är den tidigare årliga utställningen på Röhsska museet i Göteborg. Bostadsutställningar har ägt rum in i vår tid. Så mycket i Sverige är koncentrerat till Stockholm. Men av någon anledning gäller detta, med det viktiga undantaget Svensk Form, inte för design. Röhsska museet öppnade 1916. Vi var sist i Skandinavien. Kunstindustrimuseet i Oslo öppnades 1876, Kunstindustrimuseet i Köpenhamn 1890 och Museet för konst och design i Helsingfors 1874.

Kaare Jensen Klint, dansk arkitekt, möbelformgivare och professor i arkitektur till sin död 1954.

svenskform.se

rohsska.se

Form/Design Center i Malmö, den andra stora och viktiga svenska designinstitutionen, öppnades under namnet Form 1964, som en dotterförening till Svensk Form. Formellt sett har Arkitekturmuseum för ett och ett halvt år sedan omdanats till Statens centrum för arkitektur och design. Än så länge har av naturliga skäl inte ArkDes kunnat etablera sig i denna roll. Det är också en öppen fråga vilken rollen kommer att bli i framtiden. Den centrala samlingen av föremål inom designfältet finns heller inte på ArkDes utan på Nationalmuseum och Röhsska i Göteborg. Därför använder sig heller inte ArkDes av beteckningen designmuseum.

formdesigncenter.com

arkdes.se UPPLEV KULTUR VAR DAG | 23


Hur förutsättningarna förändras – de specifika makrotrenderna Alla de stora samhällsförändringarna påverkar – och uttrycks – naturligtvis i de former som vi ger åt varor, byggnader och tjänster. Det gäller jämställdhet, jämlikhet, konsumism, ökade sociala skillnader, materialism, miljömedvetande. Men det finns också generella trender som mer specifikt påverkar formgivning och arkitektur.

Hanna Nielsen, designer.“Pearls, Pearls, Pearls”. Tidlöst omtyckta, vackra, magiska och värdefulla pärlor. En symbol för rikedom, makt och status. 24 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


KATRINA NOLAN

Med inspiration från människor i det offentliga rummet har Hanna Nielsen reflekterat över hur vi smyckat oss med pärlor genom tiderna. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 25


SHUTTERSTOCK

Det som formges i Kramfors kan mycket väl produceras i Nantong i Jiangsu, Kina.

Marknaden tar över – massproduktion, europeisering och globalisering Man behöver inte hämta näring ur någon av de stora teorierna om produktionens och ekonomins utveckling för att se sambanden mellan teknikens, produktionssättets och marknadens utveckling. Sambanden är uppenbara. Vid tiden för förra sekelskiftet övergick varuproduktionen från hantverksmässig till industriell skala. Massproduktion med hjälp av maskiner ersatte den hantverksmässiga tillverkningen. Föga förvånande sammanföll detta med förenkling av formspråket. Det som hände med varuproduktionen hände också med byggandet, om än med viss fördröjning. Sekelskiftets ofta utsirade arkitektur fick lämna plats för funktionalismens enkla former. Den industriella tillverkningen bäddade alldeles uppenbart för en avgörande vidgning av marknaderna. Om industrialiseringen av tillverkningen var det tidiga 1900-talets signum var globalisering det sena 1900-talets kännetecken. Drivande för utvecklingen under båda skedena var naturligtvis samspelet mellan teknik och ekonomi. Det var billigare att tillverka varor med hjälp av maskiner än i hantverksmässiga former. Och det var billigare att tillverka varor i länder på relativt sett låg utvecklingsnivå med låga löner än i högkostnadsländer. På samma sätt som industrialiseringen av produktionen påverkade formen gör globaliseringen av marknaderna och varuproduktionen detsamma. Varor tillverkas idag inte bara för en svensk eller nordisk marknad med de formtraditioner och formpreferenser vi har. Varor tillverkas för konsumenter över hela världen. Sammantaget innebär detta den kanske viktigaste förändringen av alla: marknaden tar över. Det sker en stor maktförskjutning från politik till marknad. Samtidigt finns det anledning att fundera på den motkraft mot internationell standardisering och likriktning som ligger i tradition och identitet. Varhelst likriktning utvecklas, väcks också strävan efter differentiering. För att illustrera detta med en näraliggande bild: när den traditionella dalahästen börjar tillverkas i Kina utvecklas en modern kurbitshäst tillverkad i Nusnäs3. Ökad disponibel inkomst resulterar inte bara i en kvantitativ ökning av konsumtionen utan skapar också ökad efterfrågan på kvalitet. En intressant aspekt på detta är förhållandet mellan form och teknik. Informationsteknologin öppnar möjlighet för en än mer extrem globalisering av produktionen. Vi är mitt inne i en gigantisk internationalisering av produktionen av it-tjänster. Samtidigt innebär samma teknik att produktionsstyrningen kan ske oberoende av geografiska avstånd. Det som formges i Kramfors kan mycket väl produceras i Nantong i Jiangsu.

Renodlade ekonomiska mål Med den tilltagande globala differentieringen av produktionen följer en ständigt ökande konkurrens om låga produktionskostnader. I samma riktning verkar de förändrade ägarförhållandena 3

26 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

www.kurbits.nu/2009/04/28/kurbitz-en-dalahast-i-tiden


i näringslivet. Ägandet får ett alltmer renodlat ekonomiskt innehåll. Husfabriken i Dalarna ägs inte längre av en företagsam byggnadsingenjör utan av ett riskkapitalföretag med svenska, europeiska och amerikanska fonder som bakomliggande ägare. De ekonomiska målen dominerar. Avkastningen mäts på kort sikt. Den allt starkare och allt snävare optimeringen mot renodlade ekonomiska mål utvecklas också i stat, landsting och kommun. Den offentliga ekonomin har vuxit i fast penningvärde under de senaste 20 åren med ca 50 procent. Samtidigt tycks anspråken växa ännu snabbare. I hela den offentliga verksamheten är vi fullt upptagna av att spara. Vi tycker oss bli allt fattigare i takt med att vi faktiskt blir allt rikare. Med förändringen av produktionsordningen följer också en förskjutning i synsätt och idéer. Den breda statuskonsumtionen, inte minst tydlig i inredning och utrustning av hem, är resultat av en starkt ökad privat konsumtion, också det under de senaste 20 åren. Det mesta talar för att denna konsumtionsökning kommer att fortsätta. I princip borde detta skapa utrymme för svenskproducerade varor eller i vart fall varor som är formgivna i Sverige och övriga Norden.

Kommuner konkurrerar med varandra I allt större utsträckning konkurrerar kommuner: om företagsetableringar, om turister och om boende. Och i sig är det inte av ondo att kommuner och regioner jämför sig med varandra. Lokal och regional mångfald driver kulturell utveckling. Men kommunal konkurrens riskerar också att leda till en förytligande kommersialisering. Det viktiga är att skilja det ena från det andra. Marknaden och den kommersiella verksamheten har sina värden, kulturen och demokratin sina. En annorlunda byggnad i centrum av en mindre stad kan utmana etablerad smak och etablerade föreställningar men på lite längre sikt bidra till stadens kulturella värden. På kort sikt kan byggnaden vara kontroversiell och närmast framstå som en belastning för kommunen.

Byråkratisering och specialisering När Gregor Paulsson skrev Vackrare vardagsvara var demokratin fortfarande inte fullt genomförd i Sverige. Drag av fördemokratisk ämbetsmannastat fanns fortfarande kvar. Säreget nog är vi på väg tillbaka till det vi var. Genom politikens och företagandets tilltagande beroende av specialister sker ett slags ”återbyråkratisering” av makten i samhället. Den stora skillnaden är att byråkratin i dag är mycket mer specialiserad och sektoriserad än för 100 år sedan. Frågan blir därmed vilken del av byråkratin som erövrar makten. Hävdar sig stadsbyggnadskontorets arkitekter mot stadsledningskontorets ekonomer? Vem påverkar regeringen mest: specialisterna på design och arkitektur på ArkDes eller upphandlingsspecialisterna på Konkurrensverket? Kan arkitekterna göra sig gällande i de stora byggföretagen? Den stora förändringen i jämförelse med situationen för hundra år sedan är att den offentliga förvaltningen inte längre är något enhetligt och sammanhållet system. Olika sektorer av den offentliga förvaltningen representerar olika kunskap och olika synsätt. I praktiken konkurrerar de om makt och resusrer. Och inte minst viktigt: de har olika relationer till marknaden.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 27


Vad berättar de regionala studierna? Dalarna, Västernorrland och Örebro

Huskollektionen Tind från småhusföretaget Fiskarhedenvillan i Dalarna, ritad av Arkitektkontoret Claesson Koivisto Rune. 28 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


FISKARHEDENVILLAN

Fiskarhedenvillans huskollektion Tind utsågs till vinnare i kategorin ”produktdesign” vid Red Dot Design Award 2014. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 29


CLAESSON KOIVISTO RUNE

Dalarna Få regioner i Sverige kan konkurrera med Dalarna om att stå för en tydlig visuell bild. Dalahästar, kurbits och faluröda stugor är utryck som är starkt förknippade med regionen. Självfallet är det en styrka för regionen. Men i någon utsträckning innebär det också begränsningar. Det finns alltid en fara att en starkt etablerad position gör det svårt att erövra nya positioner. Dalarna har till skillnad från de båda övriga regionerna en mycket stark hemslöjdstradition. Två hemslöjdskonsulenter arbetar heltid i länet. Av 86 föreningar anslutna till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund finns 13 i Dalarna. I och med att de båda konsulenterna finns kan Dalarnas hemslöjdsförening fungera som det nav som generellt efterlyses för både design och arkitektur. Föreningen arrangerar kurser, workshops och producerar utställningar. Konsulenterna kan också samarbeta med skolor. I Dalarna finns vid sidan av slöjden och den renodlade konsten en relativt stark bas för konsthantverk. Det finns flera professionella eller semiprofessionella utövare som jobbar med smide, keramik, silversmide, trä och textil i olika former.

FISKARHEDENVILLAN

Arkitektkontoret Claesson Koivisto Rune har ritat huskollektionen Tind.

Tind utsågs till vinnare i kategorin ”produktdesign” vid Red Dot Design Award 2014.

Genom timmerhuskulturen i Dalarna, framför allt de rödfärgade tätbebyggda byarna och de gråfärgade byggnaderna på fäbodarna, finns det också en extremt stark formtradition i det byggda landskapet i Dalarna. Formtraditionen är stark. Men det innebär inte att designtraditionen är lika stark. Den industri som växte fram under 1800- och 1900-talet var främst kopplad till storskalig basnäring som gruvbrytning och järnverk. Dock finns paradundantaget. Karin Larsson har haft stor betydelse inte bara för den svenska formhistorien utan sannolikt också för utvecklingen av formgivning långt utanför Sveriges gränser. Carl Larsson avbildade familjen och hemmet i Sundborn. Men det var Karin som med sina konstnärliga talanger formade hemmet med nyskapande textilier, moderna möbler och egendesignade kläder. Carl Larsson målade, men det var Karin Larsson som skapade motiven. Karin föregick den abstrakta textilkonsten. Karin Larsson fick sitt stora erkännande i och med utställningen ”Carl and Karin Larsson: Creators of Swedish Style” på Victoria and Albert Museum i London 1997. Trots Dalarnas synnerligen starka formtradition finns det idag få arenor och mötesplatser där design och företag möts. I gamla industrimiljöer i Avesta och Smedjebacken finns organisation och lokaler för utställningar. Med de fungerar inte som nav för design och arkitektur. Det finns enskilda initiativ som är viktiga för den byggda miljön. Byggdialog Dalarna är en ideell förening som samlar aktörer inom byggsektorn. Bland medlemmar och styrelsemedlemmar finns representanter från arkitektkontor, byggherrar, fastighetsägare, byggföretag. Dalarnas Arkitekturråd har genom åren uppmärksammat god arkitektur. I flera kommuner ordnas också regelmässigt byggnadshistoriska stadsvandringar. Stadsarkitekten i Borlänge Arne Ludvigsson har svarat för sådana stadsvandringar under lång tid. I Dalarna finns ett par ”fyrtorn” när det gäller modern arkitektur. Arkitektkontoret Claesson Koivisto Rune har ritat huskollektionen Tind för det i sig intressanta småhusföretaget Fiskarhedenvillan som kombinerar typhus med system för platsbygge.

30 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


CARL LARSSON-GÅRDEN

ÅKE E:SON LINDMAN

CARL LARSSON-GÅRDENN

Carl och Karin Larssson förvandlade tillsammans gården Lilla Hyttnäs till ett av världens mest kända konstnärshem. Gården i Sundborn förvaltas numera av Carl och Karin Larssons släktförening och är ett mycket inspirerande besöksmål.

Rödfärgspriset delas vartannat år ut till nyskapande modern arkitektur där Falu Rödfärg, eller annan slamfärg används. THERESE ASPLUND

MEKEN

Karin Larsson gav hemmet i Sundborn en unik karaktär med sina nyskapande textilier.

Meken är en mötesplats och konsthall i Smedjebacken som arrangerar utställningar, konserter och workshops.

Sedan 1995 har Avesta Art varit Dalarnas största arena för samtidskonst i den levandegjorda industrimiljön. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 31


PLAYGROUNDSQUAD

PlaygroundSquad i Falun är Sveriges äldsta yrkesutbildning för dataspelsutveckling.

Efter en arkitekturtävling om högskolebibliotek för Dalarnas högskola Falun gick uppdraget att utforma byggnaden till danska arkitektbyrån Adept som tillsammans med japanska arkitektbyrån Sou Fujimoto, danska ingenjörsfirman Rambøll Engineers, tyska landskapsarkitekten Topotek1 Landscape och danska konstnären Jeppe Hein utvecklade sitt koncept. Det saknas nav, brett intresse och allmän debatt om design och arkitektur i samtliga de tre regioner som denna förstudie omfattar. Men samtidigt är mångfalden av designutbildningar slående. I Högskolan Dalarna finns en kvalificerad utbildning i grafisk design och en utbildning i Musik- och ljuddesign. Sätergläntan i Insjön utanför Leksand är en skola som utbildar med traditionen som grund i slöjdens folkliga tekniker: vävning, sömnad, trä, smide och stickning. Förutom de eftergymnasiala läsårsutbildningarna om 1-3 år anordnas även kortkurser på en till fem veckor i olika slöjdtekniker och material. Den svenska hemslöjdsrörelsen är huvudägare. PlaygroundSquad i Falun är Sveriges äldsta yrkesutbildning för dataspelsutveckling. Utbildningen är en tvåårig YH-utbildning. Våren 2014 startade PlaygroundSquad även en skola med motsvarande utbildning i Manchester.

”Hur skulle dagens möbler och textilier se ut om de var lika nyskapande som Karin Larssons? Vill dagens formgivare i Dalarna verka i sin samtid eller harva i dåtid?” Svensk Form Dalarna

”Vi måste dock lyfta design från en småmysig objektnivå om vi vill att gemene man ska ta design och arkitektur på allvar. Hur många fler svart/vita hem vill vi verkligen se i inredningsreportagen? Hur många olika dalahästar behöver vi omge oss med för att känna oss trygga?” Svensk Form Dalarna

32 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


HÖGSKOLAN DALARNA ELLINOR HALL

Högskolan Dalarnas bibliotek i Falun har utsetts till världens bästa undervisningsbyggnad vid årets World Architecture Festival. Byggnaden utformades av danska arkitektbyrån Adept som tillsammans med japanska arkitektbyrån Sou Fujimoto, danska ingenjörsfirman Rambøll Engineers, tyska landskapsarkitekten Topotek1 Landscape och danska konstnären Jeppe Hein utvecklade sitt koncept.

Vad finns i ett nav? • Utställningar • Föreläsningar • Scen • Servering • Dynamik – stora och små, etablerade och nya företag • Uppbyggnadskontrakt – tvärtom mot rivningskontrakt • Möteslokaler (stol/rum, hyra/timme) • Tjänsteföretag (administration/ekonomi/juridik) • Idéstöd (vem pratar jag med)

Svensk Form Dalarna

Modern sömnad av Charlotte Svinevit, textilt mode på Sätergläntan i Insjön. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 33


BENGT LINDSTRÖM

Västernorrland Det finns en mycket stark industritradition, framför allt basindustri, i Västernorrland. Designtraditionen och formmedvetandet är svagt. Samtidigt finns en stark utbildning i grafisk design och en industridesignutbildning, upp till masternivå, på Mittuniversitetet i Sundsvall. Båda har stor betydelse. Detsamma gäller den ideella föreningen Design i Västernorrland. Sundsvall har en viktig arkitekturtradition i sin stenstad från förra sekelskiftet. Men symptomatiskt nog har i dag den stora staden Sundsvall ingen stadsarkitekt. I Örnsköldsvik har Ting 1, ett av senare års mer spektakulära svenska bostadshus byggts. Det har 11 våningar och 51 lägenheter. Det är byggt med bas på innergården av det på 1960-talet byggda tingshuset. Fasaden består av glaserad keramik. De inglasade balkongerna skjuter ut från den centrala huskroppen. De starka färgerna är inspirerade av konstnären Bengt Lindström med rötter i Härjedalen och Medelpad.

WINGÅRDHS

Women’s Dance, Bengt Lindström gav Gert Wingårdh inspiration till...

Till de lokala styrkorna i Västernorrland hör träbyggnadstraditionen. Idag finns hela produktionskedjan när det gäller träbyggnad företrädd. Utvecklingspotentialen kan vara synnerligen stor. Torsten Vesterlund, lärare och forskare vid Mittuniversitetet, menar att den klimat- och energidrivna omställningen i samhället är ofrånkomlig och att ”det mesta beträffande produkter, system och lösningar måste designas om”. Västernorrland är nog tämligen representativt för andra ”normalregioner” i landet. Designtraditionen är svag. Det allmänna formmedvetandet är likaledes svagt. Det hindrar inte att det finns utbildningar på olika nivåer. Men det är den akademiska utbildningen som ger design en ordentlig position. De röster som för samtal i offentligheten om arkitektur och design är få. Men de finns. Det existerar egentligen inget offentligt nav kring vilket det samlade intresset och den samlade kunskapen om form kan knytas samman. Stor betydelse har Svensk Form och Sveriges arkitekters regionala organisationer.

...pixilering för fasaden på 11-våningshuset Ting1 i Örnsköldsvik.

Underlagsrapporten från Västernorrland består av ett antal redovisade enkätsvar, de flesta tämligen utförliga. Respondenterna är yrkesverksamma designers och arkitekter, några är verksamma regionalt i Design i Västernorrland eller Svensk Form och några är lärare och forskare vid de lokala designutbildningarna. Intressant är att inget av enkätsvaren egentligen nämner den nationella nivån och vad som görs där.

”Det finns ett intresse för god arkitektur, och det finns intresserade tjänstemän och beställare – men upphandlingsreglerna är ett hinder att välja goda konsulter.” Anders Nyquist, arkitekt

34 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


TORD-RIKARD SÖDERSTRÖM

Ting1 i Örnsköldsvik ritat av Gert Wingårdh på beställning av byggherren Nicklas Nyberg med inspiration från en av konstnären Bengt Lindströms tavlor – Women’s Dance.

”Min personliga ståndpunkt är att omställningsarbetet i samhället gör det ofrånkomligt och att det mesta beträffande produkter, system och lösningar måste designas om.” Torsten Vesterlund, Mittuniversitetet UPPLEV KULTUR VAR DAG | 35


MITTUNIVERSITETET THERESE ASPLUND

MITTUNIVERSITETET

Industridesignutbildningen vid Mittuniversitetet i Sundsvall är viktig för designområdets utveckling i Västernorrland. 2014 belönades till exempel två produkter som tidigare studenter varit delaktiga i att formge med Red Dot Design Award.

SOL REPUBLIC COMPANY

F.d. studenten Johanna Henriksson var delaktig i framtagandet av ConceptoShield™ som belönats med Red Dot Design Award 2014.

Examensarbete av Jenny Ferm, Mittuniversitetet.

36 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

F.d. studenten Sindre Klepp har designat hörlurarna Relay, som även de belönats med Red Dot Design Award 2014.


WINGÅRDHS

Nu planerars nästa stora byggnad i Örnsköldsvik som heter Solsidan. Även den är ritad av Gert Wingårdh på beställning av byggherren Nicklas Nyberg. 16 våningar, avslutade med en terrassvåning med delvis öppet tak, och ett stort garage under huset. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 37


Örebro Örebro län liknar Västernorrland såtillvida att länet har präglats av tung industri. Skillnaden är att det under en stor del av 1900-talet fanns en mycket betydande skotillverkning, mestadels i Kumla och Örebro. Därigenom har det funnits en designberoende och förhållandevis småskalig varuproduktion i länet. Tack vare i första hand Atlas Copcos stora designavdelning, som förser hela koncernen med kompetens, finns det en hel del industridesigners i regionen. Men generellt finns ingen stark formhistoria att falla tillbaks på. Snarare präglas regionen av brist på kunskap och intresse. Brist på engagemang och helhetssyn skapar ängslighet.

HELÉNE SOMMAR

Formens hus i Hällefors som tyvärr försattes i konkurs 2012.

För några år sedan skedde en betydande designsatsning genom Formens hus i Hällefors. Efter konkurs lades formcentret dock ner. Kvar finns industridesignutbildningen Fidu i Hällefors. Trots att bilden generellt är svag finns det relativt gott om arkitekter. Tillväxten förefaller vara god och det finns ett antal yngre förmågor. Många grafiska formgivare är etablerade i regionen, såväl egenföretagare som stora byråer. Det finns också en hel del konsthantverkare med designinriktning. Till de viktiga institutionerna hör föreningarna: Svensk Form, lokalföreningen av Sveriges Arkitekter i Örebro. Föreningen Kilsbergskanten, Örebro Hemslöjdsförening, Örebrovävarna, Vävstugan i Fjugesta och Örebro Hembygdsförening. Det finns också ett antal enskilda butiker och företag som lyfter fram den goda formen.

Sandbergs gård i trästaden Nora som fått utmärkelsen Europa Nostra.

Vid sidan av Svensk Form finns det egentligen inga bredare arenor eller nav för arkitektur och design. Det allmänna formmedvetandet är lågt och det finns få ”formöar”. Ett påtagligt undantag är trästaden Nora som fått utmärkelsen Europa Nostra. Det finns också enskilda aktörer och företag som är viktiga när det gäller stadsbyggande. Det kommunala fastighetsbolaget ÖBO (Örebrobostäder) har i årtionden spelat en viktig roll i Örebros stadsutformning. Så är det än idag. Peter Behrn/Behrns Fastigheter i Örebro utmärker sig också. Det finns en intressant modernistisk stadsbebyggelse i Örebro. Detsamma gäller i viss mån Karlskoga. Ralph Erskines särpräglade bebyggelse i bruksorten Gyttorp utanför Nora bör också nämnas särskilt. I Örebro län, som i andra län, är utbildningarna viktiga. På Örebro Universitet finns en Ingenjörsutbildning med inriktning mot industriell design och produktutveckling med maskinteknisk bas.

www.europanostra.se

38 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

En styrka att bygga vidare på utgörs av Örebros allmännyttiga bostadsområden. Inte minst inför en period under vilken fokus kommer att ligga på förnyelsen av miljonprogrammets bostadsområden har Örebro en roll att spela. En intressant aspekt är sambandet mellan boende och folkhälsa.


MIKAEL PAULI

Galleri Örsta på Närkeslätten utanför Kumla, ritat av arkitektkontoret Claesson Koivisto Rune.

”Vi har en historia av samhällsbygge kopplat till ett folkhälsoperspektiv, det borde vi utveckla och bygga vidare på. Vad skall man tänka på för att alla skall få ett bra liv här? Det är ofta "här" som problemen finns som är kopplade till integration. Tänk om vi också kunde få till det så att vi kunde nyttja/utveckla våra många nysvenskar och deras förmågor och kapaciteter till något positivt istället för en belastning som det ofta ses nu. Där ser vi också en verklig potential.” Svensk Form Örebro UPPLEV KULTUR VAR DAG | 39


JONAS LINDER / KAPITÄN JONAS LINDER / KAPITÄN

JONAS LINDER / KAPITÄN

I Örebro län finns mycket formgivet konsthantverk av hög kvalitet. Kumvana Gomanis smycken av återbruksmaterial är ett av många vackra exempel.

BJÖRN ENGSTRÖM

I Örebro har Atlas Copco-koncernen hela sin industridesign koncentrerad, där bla maskiner för gruvindustrin tillverkas.

Gunilla Kaipa Ericssons broderi är ett annat exempel på högkvalitativt konsthantverk. 40 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

Ett av regionens signum är skotillverkning. Även om glansdagarna är förbi står Örebro-Kumla fortfarande för hälften av landets tillverkning.


JONAS LINDER / KAPITÄN

Måltidens Hus i Grythyttan är en del av Måltidsriket, med Carl Jan Granqvist som drivande kraft. Här inryms restaurang- och hotellhögskolan som tillhör Örebro Universitet. Huset består exteriört av utställningspaviljongen som representerade Sverige på världsutställningen Expo, -92 i Sevilla. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 41


DALARNA MODERN / PER ERIKSSON VERYDAY

Dalarna Modern är ett privat initiativ för att samla, synliggöra och sprida det samtida kreativa Dalarna. Nätverket står bland annat bakom utställningen Dalarna Modern Showroom & Marketplace på Magasinet i Falun 2013 och 2014 samt Dalarna Modern Collection.

Design är inte enbart gestaltning av fysiska objekt, det kan lika gärna handla om att utveckla och utforma en tjänst så att den blir användarvänlig, konkurrenskraftig och relevant utifrån kundens perspektiv. 42 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Den sammantagna bilden De regionala rapporterna berättar om lågt formmedvetande, lågt allmänt intresse, svag ställning för form och framför allt för arkitektur. Det finns inga självklara och starka nav i någon av de tre regionerna. Samtidigt visar Dalarnas Arkitekturråd hur viktig en ”samlande mötesplats” kan vara. I Dalarnas kulturplan uppmärksammas arkitektur på ett annat sätt än i landet i övrigt. Och trots ett begränsat byggande finns det kulturella fyrtorn i det som har byggts under senare år i Dalarna. Men den allmänna bilden är en annan: kortsiktig ekonomisk hänsyn tar över estetiska och andra kulturella värden. Den offentliga debatten är i det närmaste frånvarande. Det finns ett antal designutbildningar i alla tre regionerna. Intresse och medvetande snarare ökar än minskar. Folkhälsa och inte minst hållbarhetsperspektivet är starkt och blir allt starkare.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 43


Är den nordiska bilden enhetlig? Design och arkitektur hanteras i Sverige främst av kulturdepartementet. I våra grannländer varierar ämnets hemvist. I Danmark hanteras arkitekturområdet av kulturdepartementet medan näringsdepartementet (erhvervsministeriet) ansvarar för designområdet. Norge är på sitt sätt ett föregångsland i och med att det tvärsektoriella perspektivet över departementsgränserna har stärkts där. Ämnets karaktär medför behov just av interdepartementala överväganden. Hos oss i Sverige har viktiga initiativ tagits när det gäller kulturella och kreativa näringar. Dessa bygger på samarbete mellan framför allt närings- och kulturdepartementen.

”Att danska företag och offentliga aktörer ska bli världens bästa på att omsätta designkunskap till värdeskapande produkter och tjänster.”

Det händer mycket, på såväl designens som arkitekturens fält. Vi i Sverige är likväl inte ensamma i Norden om att blicka bakåt och odla självbilden att vi har vår storhetstid bakom oss. Men framåtblicken är nog lite klarare i våra grannländer. Dansk Design Centers vision lyder ”Att danska företag och offentliga aktörer ska bli världens bästa på att omsätta designkunskap till värdeskapande produkter och tjänster.” Den samlade danska designbranschen – från näringslivsorganisationer till de högre utbildningarna – har enats om ett gemensamt framtidsprogram. I Danmark presenterade också regeringen i våras en ny arkitekturpolitik. Det blir lätt aningen godtyckligt när man jämför olika länder. Detta gäller också en jämförelse mellan de nordiska ländernas satsning på design och arkitektur. Det är särskilt påtagligt om man har fokus på den regionala nivån. Det är egentligen bara Sverige som har en riktigt stark regional nivå som dessutom förstärks. Likväl finns också i övriga nordiska länder ett visst kulturansvar på regional nivå.

TRAPHOLT

Dansk Design Centers vision.

Design- och konstmuseet Trapholt i danska staden Kolding.

44 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

Efter en omfattande kommunreform i Danmark har samhällsorganisationen bara två beskattningsnivåer. De fem danska regionerna har i och för sig ett regionalt utvecklingsansvar men det är tämligen begränsat. Till detta kommer att de geografiska förutsättningarna skiljer ut Danmark från Sverige, Norge och Finland. I och med att sjukvården i Norge är organiserad för sig i fem statliga sjukvårdsregioner är den norska mellannivån svag. Finland har numera en mellannivå som består av landskapsförbund som är ett slags kommunalförbund. På denna nivå ligger ansvar för regional utveckling och landskapsövergripande fysisk planering. Även om den regionala nivån generellt är svagare i övriga nordiska länder hindrar det inte att intressanta saker sker på regional och lokal nivå. När Helsingfors var Världens designhuvudstad 2012 byggde det på ett nära samarbete mellan Helsingfors och fyra andra städer i södra Finland. Den danska staden Kolding har gjort en närmast världsunik satsning på design. Man har en designutbildning med universitetsstatus och hög internationell prestige samt det uppmärksammade design- och konstmuseet Trapholt. Bilden i de nordiska länderna är likartad men inte enhetlig. Dansk arkitektur har en starkare ställning än framför allt den svenska. De stora designburna konsumentvaruproducenterna i Finland har kvar mer av sin styrka än motsvarande företag i Sverige. I Köpenhamn, Helsingfors och Oslo har det under senare år funnits ett mer påtagligt arkitektoniskt självförtroende som manifesterats inte minst i nya djärva byggnader för nationella kulturinstitutioner.


SHUTTERSTOCK

TIM BARTEL

MUSIIKKITALO / ARNO CHAPELLE

Operahuset i Oslo är ritat av arkitektkontoret Snøhetta och invigdes 2008.

Kungliga Operahuset i Köpenhamn, ritat av Henning Larsen, invigdes 2004. ARILD VÅGEN

THUE

Musikhuset i Helsingfors, ritat av LPR Arkitekter, invigdes 2011.

Kungliga biblioteket i Köpenhamn, “Den svarta diamanten” ritat av arkitektbyrån Schmidt, stod klart 1999.

Tele2 Arena i Stockholm, ritatd av White arkitekter tillsammans med Tema och brittiska Arup, invigdes 2013. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 45


OSCAR FRANZÉN

Till skillnad från många andra politikområden råder det en grundläggande oklarhet om kulturpolitikens mål och medel: vad är mål och vad är medel? Är kulturen sitt eget mål eller motiveras kulturpolitiken väsentligen av strävan att nå andra mål, enkannerligen regional utveckling och ekonomisk tillväxt? Denna förstudie tar sin utgångspunkt i kultur i sig. Den handlar snarare om hur olika samhällsverksamheter ska tjäna kulturen än om hur kulturen ska tjäna annan verksamhet. Emellanåt talar man om ”aspektpolitik”. Det finns kulturella aspekter på många verksamheter i samhället.

GÖRAN FREDRIKSSON

Arkitekturskolan i Stockholm, ritad av Gunnar Henriksson, invigd 1969.

Engelbrektskyrkan invigd 1914, ritad av KTH-professorn Lars Israel Wahlman.

Design och arkitektur – kulturell avstämning 2014

Är det då självklart vilka värden som kulturen inrymmer? Nej, naturligtvis inte. Men att frågan inte kan besvaras på något entydigt och uttömmande sätt innebär ju på intet sätt att den saknar svar. Visst handlar kultur om det vackra, men också om så mycket annat. Kultur handlar om en fördjupad verklighetsupplevelse, om att upptäcka nya perspektiv och därigenom bland annat kunna se helheter och sammanhang. En av kulturens viktigaste roller i samhället är att utmana vedertagna föreställningar. Kulturens uttryck representerar andra kunskapsformer än de som är etablerade genom vetenskap, förvaltning, marknad och politik. Kulturen står därigenom ofta för ”motvärden” till det som är etablerat på olika fält i samhället. I allt detta ligger att kultur blir till en alldeles egen och artskiljande form av kommunikation i samhället. Det ligger i sakens natur att någon sammanhängande och inre, motsättningsfri, beskrivning av kulturen eller konsten inte finns och inte kan finnas. För att belysa med ett väl känt exempel: Arkitekturskolan invid Engelbrektskyrkan i Stockholm, ritad av sedermera stadsarkitekten i Stockholm Gunnar Henriksson, är ful, upplevelsestark, spännande och extremt viktig för Stockholm och Sverige. Det är ett av de mycket få byggnadsverk i Sverige som kompromisslöst uttrycker sin tid (Arkitekturskolan byggdes 1967-69). Byggnaden saknar yta. Den råa konstruktionsbetongen möter direkt besökaren eller den som passerar förbi. Protesten mot den omgivande ”stilbebyggelsen” för Stockholms övre medelklass är uppenbar. Särskilt tydligt blir det i och med att Arkitekturskolan byggts intill ett av Stockholms vackraste och konstnärligt mest bearbetade byggnadsverk från tidigt 1900-tal, Engelbrektskyrkan ritad av KTH-professorn Lars Israel Wahlman. Intressant nog berättar kulturen om sin tid oavsett hur medvetna de kulturella uttrycken är. Redan nämnt är den totala avsaknaden av signifikanta arkitektoniska verk från miljonprogrammets år från mitten av 1960-talet fram till mitten av 1970-talet. Det var det mätbara samhällets totala genomslag – och därmed totala nederlag. Skönhet, mångtydighet och spänning var helt frånvarande. En endimensionell och teknokratisk överhet, i allians med kortsiktigt vinstmaximerande byggföretag, byggde åt folket. Med Erika Lagerbielkes formulering: Omsorgen om detaljerna försvann. Med det förlorades kvaliteten och den mänskliga skalan och anknytningen i byggandet. På tyska finns ett adekvat ord för detta: verfremdigung. På engelska heter det alienation. Vårt eget kommunalgrå svenska språk har inget bra eget ord för fenomenet.

46 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


– Sverige har tappat terräng. Varuproduktionen har flyttat bort från Sverige. Produktion sker för en stor internationell marknad. Formgivning har anonymiserats och förlorat sina särdrag. De profilskapande arkitektoniska satsningarna lyser med sin frånvaro under senare decennier. Det har funnits, och finns, en räddhågsenhet i svenskt stadsbyggande. Vi skiljer ut oss negativt framför allt i jämförelse med Danmark. Men också Norge och Finland har visat en helt annan djärvhet och självkänsla än vad vi har gjort i Sverige. En förklaring är en ekonomistisk reduktionism i Sverige: skönhet, spänning, djärvhet får stryka på foten för en snäv ekonomism. Den ekonomiska reduktionismen, som är särskilt stark i Sverige, förklarar sannolikt också att svensk design inte lyfts fram alls på samma sätt som i övriga nordiska länder. I Köpenhamn finns två stora publika designinstitutioner, Designmuseum Danmark och Dansk Design Center. Helsingfors var världens Designhuvudstad 2012.

BOE MARION

Hur ser situationen sammantaget ut för design och arkitektur som kulturella uttrycksformer?

Men Sverige har inte tappat terräng på alla områden. Utvecklingen Inom ett så traditionellt formgivningsområde som kläder och mode är intressant. Utvecklingen av dataspel är ett av vår tids viktigaste designfält. Sverige är internationellt ledande. Visst kan sägas att formspråket är helt annorlunda än det vi förknippar med ”Swedish grace” eller ”Scandinavian design”. Men för att lyckas med spelutveckling är det två av designens paradbegrepp som står i centrum: kreativitet och funktion.

– Form är en underutvecklad resurs. För att belysa med vad som har hänt på ett av den vida designdefinitionens fält: mat, dryck, måltider och restauranger. Den svenska restaurangutvecklingen visar den omvälvande potential som finns i djärvhet, kompromisslös kvalitet och modernitet. För 20 år sedan fanns inte svensk mat och svenska restauranger på den gastronomiska världskartan. I dag är svensk och intressant nog nordisk mat ett begrepp i hela världen. Nordiska restauranger är rankade bland de bästa i världen. Det kvalificerade mat- och vinintresset är utbrett i Sverige. Det som har skett på matens område kan också ske på många andra områden: konsthantverk, bruksföremål, inredning, arkitektur, stadsbyggande, kulturinstitutioner, mode.

MINECRAFT

– Vi ser inte formen som en del av en samhällelig helhet. Som enskilda konsumenter tillmäter vi form utomordentligt stor betydelse. Sedan 2010, på mindre än fem år, har omsättningen i bygghandeln ökat med en femtedel. Det finns 35 tryckta tidskrifter och magasin på svenska i kategorin ”inredning”. Nästan alla är startade efter introduktionen av internet, merparten under 2000-talet. Men det vi gör som enskilda konsumenter gör vi inte kollektivt som samhällsmedborgare. Vi har varken något designcenter eller eget designmuseum i Stockholm. Mestadels, om än inte alltid, nedprioriteras form och estetik vid offentlig upphandling av byggnader, inredning och utrustning.

Dunväst Back 2014, Skjorta ACNE Studios 2014, Hatt Horisaki, Sjal Rodebjer 2014.

Stiliserat jordblock med gräs på från äventyrssplet Minecraft. Utvecklat av svenska spelbolaget Mojang, som 2014 köptes av Microsoft för en summa av 2,5 miljarder dollar.

– Vi beaktar det mätbara. Det som var den stora tillgången på 1930-talet har med decennierna vänts i sin motsats. Allt det mätbara och direkt funktionella inkluderar vi i kalkylen. Men det som inte kan mätas stryker vi bort. Därmed försvinner värden som skönhet, spänning och upplevelserikedom. Dessutom står mätbarheten närmast definitionsmässigt i konflikt med förnyelsen. Vi kan endast mäta det kända och redan definierade. Det nya är omöjligt att mäta därför att det inte är kategoriserat.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 47


MAGNUS SKOGLÖF

PHILIP KARLBERG

MAGNUS SKOGLÖF

Matbordet på Matsalen på Grand Hotel i Stockholm. Matsalen har 2015 två stjärnor Guide Michelin och Matbaren en prestigefylld stjärna.

Interiör från Matbaren på Grand Hotel i Stockholm.

48 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

En smakprov från Matsalen på Grand Hotel i Stockholm.


NOMA

NOMA

ERIK OLSSON

Restaurang Noma i Köpenhamn med två stjärnor i Michelinguiden 2015, vilket den haft sedan 2007. 2009 hamnade Noma som nummer tre på Restaurant Magazines lista över världens bästa restauranger, efter El Bulli och The Fat Duck.

MAAEMO

En smakprov från Noma i Köpenhamn.

Magnus Nilssons Fäviken i Jämtland är bästa svenska restaurang, enligt The World’s 50 Best Restaurants.

Entrén in till restaurang Maaemo i Oslo, känd för sitt kök som lyfter fram essensen av de nordiska smakerna. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 49


FOTO HANS WRETLING

Ett samhälle som inte värnar kulturen, och inte låter den göra sig gällande på alla de områden där den kan göra sig gällande, blir förlorare. Livsmiljön blir fattigare. Och utvecklingskraft går förlorad för hela samhället. Det är så lätt att tro att man kan se framtiden och det nya genom att vända blicken bakåt och dra ut trenderna. Förvisso kan vi lära av det förgångna, men framför allt genom att se brotten i utvecklingen och därmed förstå förnyelsens villkor. Det nya finns inte i det gamla. De kulturella uttrycksformerna blir till ett slags spaningsredskap riktade mot framtiden.

Emporia i Malmö är Skandinaviens största shoppingcenter med en yta av 93 000 kvm. Ritad av Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitekter AB. FOTO HANS WRETLING

Det är lätt att beskriva bristerna och tillkortakommandena i det svenska samhället när det gäller arkitektur och design som kulturella uttrycksformer. Men det vore fel att måla en bild i enbart svart eller grått.

JEAN-BAPTISTE BERANGER

Emporia med sin 27 000 kvm stora takpark tilldelades utmärkelsen BREEAM-fastighet på Sweden Green Building Awards 2014.

Aula Medica, Karolinska institutet, Akademiska Hus. Miljöcertifierat enligt GreenBuilding, EU:s system för energieffektiva byggnader.

50 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

– Vi söker enhetlighet, en lösning för allt överallt. Det kulturella skapandet är beroende av individer, arbetande kollektiv och institutioner. Men det finns inget allmängiltigt recept för hur man blandar dessa komponenter. I en alltmer centraliserad samhällsorganisation dominerar administrativa perspektiv och organisatorisk enhetlighet.

– Klimatfrågan innehåller utmaningar men också löften. Genom de krav klimatförändringen ställer kommer stora förändringar att ske av samhällsplanering, byggande, varuproduktion, kommunikationer och över huvud taget materialomsättning i samhället. Ofrånkomligen hamnar design och arkitektur i fokus. En nyckelfråga kommer att bli hur vi ger form och attraktivitet åt det nya och annorlunda som skapas. Ekonomisk reduktionism leder oss fel. Lika fel kan vi ledas av en teknokratisk hållbarhetsreduktionism. Tvärtom finns det anledning att låta utvecklingen av det nya hållbara samhället i betydande utstrräckning vara formburen. Det är en fundamental felsyn om man föreställer sig att formen blott är ett skal eller en förpackning. Det vi verkligen har anledning att ta med oss från 1930-talet är insikten om att form, funktion och innehåll är oupplösligt sammanflätade. – Tecknen i tiden är generellt positiva. Sedan ett par år tillbaka satsas på arkitekturforskning. Vi har en mängd designutbildningar på olika nivåer över hela Sverige. Mode, mat och restauranger har nämnts ovan. Det byggs återigen nydanande och spännande hus i Sverige. Akademiska hus har gått i spetsen för byggande med hög arkitektonisk kvalitet. På nya designområden är Sverige starkt. Den ambitiösa offentliga utredningen om form – gestaltad livsmiljö – är tillsatt och igång med sitt arbete. – De nya regionerna öppnar möjlighet till mångfald och förnyelse. Ett av problemen för staten att driva arkitektur och design som kulturpolitik är att instrumenten har saknats. Den byråkratiska apparat som staten förfogar över kan inte kommendera fram god kultur. Genom nationalscener för musik och drama kan staten vara förebildlig. Men den statliga verksamheten i stort i Sverige har begränsad omfattning. Den offentliga verksamheten drivs framför allt på regional och lokal nivå. Det är först när de tre samhällsnivåerna gemensamt formulerar strategier som genomslaget kan bli riktigt stort. Med den förändrade roll som regionerna håller på att få och själva utvecklar kan en sådan gemensam flernivåstyrning börja skönjas. Dels har de regionala verksamheterna i sig en betydande omfattning. Dels kan regionen bli en brygga mellan stat och kommun.


Så kan politiken gå från ord till handling – förslag Bevisligen är det svårt att åstadkomma tydliga resultat i design- och arkitekturpolitiken. Utredningen Statens insatser för form och design (SOU 2000:75) var väl genomarbetad och konkret i sina förslagsdelar. Tveklöst har den haft stor betydelse för den fortsatta reformprocessen. Genomslaget blev likväl begränsat. Arkitekturåret 2001 och Designåret 2005 innebar betydande politiska satsningar. Men de bestående resultaten lyser med sin frånvaro. Detsamma kan sägas om Rådet för arkitektur, form och design som arbetade under fem år.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 51


HANNA RICHTER OCH EVELINE JOHNSSON

En Studie i Svart av Elin Ivre, stipendiat Ung Svensk Form 2014/15. Juryns motivering: ”Den anti-nationalistiska folkdräkten som saknar kopplingar till etnisk tillhörighet. Det här skulle inte Jimmie Åkesson sätta på sig, tror vi i juryn. Därför tycker vi att den bör bli obligatorisk att bära vid Riksdagens öppnande.” 52 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Så kan politiken gå från ord till handling – förslag Form i flernivåstyrning

54

Upphandling i stat och kommun – byggande, inredning, utrustning

56

Lagstiftning – skönhetsparagraferna i PBL m fl lagar

60

Professionskrav och kunskapsstyrning

62

Samverkansmodellen

66

Museer, arenor, nav, nätverk

72

Bild i skolan

76

Sverigeutställningen 2030

80

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 53


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

Form i flernivåstyrning Staten styr traditionellt genom lag och förordning men också genom anslag. Allt vanligare blir numera att staten därjämte försöker styra genom mål och program för skilda samhällssektorer. Det program, Framtidsformer, som riksdagen klubbade 1998 uttryckte en politisk prioritering av arkitektur och design. Inte minst gavs uppdrag till ett antal statliga myndigheter att precisera egna mål och strategier. Statens egen verksamhet kan styras av riksdag och regering genom mål och uppdrag. Verksamheten i kommun och landsting kan inte styras på samma sätt. Detta var rimligen det främsta skälet till att Framtidsformer i allt väsentligt var inriktat mot den statliga sektorn. Därmed var det också skälet till Framtidsformers begränsade genomslag. På ett annat område, miljöpolitikens, har också kommuner och regioner inlemmats i en statlig målstyrning. Genom miljömålspolitiken har 16 miljömål lagts fast som omfattar hela Sverige. Ett av miljömålen gäller den byggda miljön: ”God bebyggd miljö”. Sammanlagt finns 27 indikatorer som ska det göra det möjligt att konkret följa upp miljömålet ”God bebyggd miljö”. Till dessa indikatorer hör exempelvis ”Bensen i luft” och ”Grustäkt i grundvattenområden”. Fem rör i mer direkt mening den bebyggda miljön, samtliga med inriktning mot kommunernas verksamhet: ”Antikvarisk kompetens”, ”Byggnadsminnen” ”q-märkt, ”Planering kulturmiljö” samt ”Rivningsförbud”. Miljömålspolitiken är i praktiken helt och hållet inriktad mot den befintliga miljön och bevarande, inte mot utveckling och det nya vi ska skapa för framtiden. Det sker en nationell uppföljning av vad som rivs, men inte av vad som byggs. Staten följer planering för bevarande, men inte för utveckling. Staten följer hur den antikvariska kompetensen utvecklas, men inte om kommunerna har en stadsarkitekt. Det är sannerligen inte bara i sverigedemokratiska programtexter som kultursynen är helt vänd bakåt. Det finns flera skäl till att miljömålspolitiken är så tillbakablickande. Det ligger i miljöpolitikens väsen. Försiktighetsprincipen innebär att varje förändring presumeras vara problematisk. Men att denna konservativa grundhållning blir särskilt tydlig när man ser till indikatorerna hänger samman med att dessa har valts för att kunna hanteras av den statliga organisationen. Och staten har i första hand institutioner för bevarande av den fysiska miljön.

54 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Det programmatiska beslutet Framtidsformer var framsynt men fick begränsat genomslag. Det har snart gått 20 år sedan det antogs. Anledning finns att ompröva, eller kanske snarare förnya, beslutet. Viktigt är att på allvar föra in hållbarhetsperspektivet och att låta de kulturella värdena stödja hållbarhet. Viktigt är också att ge förnyelse- och framtidsperspektivet samma tyngd som bevarandeintresset. Det är slutligen viktigt att utarbeta en strategi för hur ett förnyat beslut ska kunna få genomslag på alla de tre samhällsnivåerna.

DETTA BÖR GÖRAS

• En design- och arkitekturpolitik formuleras med uttryckligt syfte att bejaka det nya och det framtida. • Hållbarhet blir en av huvudpunkterna i en ny design- och arkitekturpolitik. • En strategi för flernivåstyrning ingår i den nya design- och arkitekturpolitiken.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 55


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

Upphandling i stat och kommun – byggande, inredning, utrustning Till de mest verksamma medel som stat, landsting och kommun förfogar över för att påverka kulturinnehållet i design och arkitektur hör det egna byggandet och inredning/utrustning av de egna verksamhetslokalerna. En del av underlaget för denna förstudie utgörs av ett rundabordssamtal om arkitektur som ordnades i Dalarna under medverkan av flera av de ledande arkitekterna i regionen. En sammanfattande slutsats redovisas i minnesanteckningarna: ”I det dagliga arbetet upplever flera kring bordet att medvetenheten inte är så stor om betydelsen av god arkitektur. Det är främst kostnadseffektivitet som beställare är intresserade av. Offentlig upphandling utgör ofta ett problem, eftersom de formulerade kraven oftast begränsas till funktioner, antal rum och kvadratmeter, där den som offererar lägst pris vinner anbudet. Detta kan leda till att kortsiktiga ekonomiska överväganden får ett större genomslag än långsiktigt god samhällsplanering. Det behövs därför ett fortsatt brett upplagt arbete med att öka medvetenheten om arkitekturens betydelse och hur gestaltningen av byggnader, gator och öppna platser är en viktig del i den långsiktigt hållbara samhällsplaneringen. Byggherrars och beställares insikt om arkitektoniska kvaliteter har stor betydelse för att utveckla formerna för upphandling så att såväl arkitektoniska och konstnärliga som sociala kvaliteter vägs in i bedömningen av vad som ska byggas.” Om det allmänna konsekvent skulle upphandla med tydliga och väl preciserade krav på god form skulle detta få mycket stor betydelse för kraften i utvecklingen av svensk design och arkitektur. Två frågor anmäler sig: Är det förenligt med svenska och europeiska upphandlingsregler att formulera sådana krav vid offentlig upphandling? Och är det tänkbart, eller ens möjligt, att åstadkomma en bred samstämmighet i den offentliga sektorn om att främja och utveckla god och medveten formgivning? Den svenska upphandlingslagstiftningen har ändrats i flera steg. Numera anges uttryckligen kvalitet och estetik som hänsyn vilka ska kunna beaktas vid upphandling. Det finns en mycket utbredd uppfattning att upphandling inte ger utrymme för att prioritera annat än ekonomiska faktorer. Men det är fel!

56 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Upphandling enligt LOU ger stort utrymme för att beakta andra intressen än de snävt ekonomiska. Sveriges arkitekter understryker i sitt förslag till svensk arkitekturpolitik att upphandling av arkitektur och gestaltning alltid bör prioritera kvalitet före pris. Vid upphandling av en byggnad eller av inredning kan mycket väl anges som ett skallkrav, exempelvis att utformningen/inredningen ska ”bygga på svensk och skandinavisk formtradition och innebära en utveckling av denna. Med originalitet ska högt ställda krav på estetik och kvalitet tillfredsställas”. Kvalitativa krav kan naturligtvis formuleras på många sätt. Det viktiga tematiska tillägget till Malmös översiktsplan Arkitekturstaden Malmö från sommaren 2014 med sina nio teser skulle mycket väl kunna användas som underlag för att formulera bindande upphandlingskrav. Det viktiga är att kvalitativa krav är tillräckligt distinkta för att möjliggöra en utvärdering. Beställaren kan, även om det inte är helt oproblematiskt, också föreskriva att den som lämnar anbud ska redovisa ett antal exempel på tidigare uppdrag som har visat att anbudsgivaren har förmåga att leverera den typ av kvalitet som beställaren vill ha. Kopplas sedan detta med angivelse av hur utvärderingen kommer att ske – exempelvis genom en kvalificerad panel som med viss enighet anger att ett anbud uppfyller skallkravet – står detta i full överensstämmelse med lagstiftningen. Men lagen är en sak, hur den utnyttjas är en annan. Regleringen av upphandling är komplicerad. I inte så få sammanhang utvecklas en ekonomistisk upphandlingsfundamentalism. Inte minst riskerar denna syn på upphandling att dominera hos upphandlingsexperter i myndigheter och andra offentliga organ. Den snäva ekonomiska synen på upphandling vinner därtill ofta anklang hos myndighetsledningar som av naturliga skäl ger företräde åt de ekonomiska effekterna på kort och medelkort sikt. Det är på intet sätt betydelselöst om staten som upphandlare konsekvent skulle ställa höga kulturella krav på design och arkitektur. Men det får trots allt begränsad betydelse. Kommuner och landsting/regioner svarar för merparten av den offentliga verksamheten. Kommunerna har en nyckelroll vid sidan av att vara stora beställare. Med det ansvar för samhällsplanering och fysisk planering som ligger på kommunerna kan dessa påverka allt byggande i hela landet. Om en förändrad offentlig upphandlingspolicy verkligen ska påverka förutsättningarna för design och arkitektur är det viktigt med samsyn mellan stat, landsting och kommun.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 57


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

Samsyn kan inte kommenderas fram och ger inte effekt utan någon form av samverkansstruktur. Och självfallet förutsätts därtill att politiken på alla samhällsnivåer rent värdemässigt är beredd att tillmäta kvalitet och framtidsblick i svensk design och arkitektur betydelse. Genom samverkansmodellen kan staten tillsammans med regionerna, och via regionerna också tillsammans med kommunerna, driva en politik som främjar design och arklitektur. I Framtidsformer utgjorde inte offentlig upphandling någon huvudpunkt, men den ingick. Uttryckligen sades att kvalitet och skönhetsaspekter skulle överordnas kortsiktiga ekonomiska överväganden och att hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö skulle främjas. Handlingsprogrammet hänvisade också explicit till den förändring som skett av upphandlingslagstiftningen och som nämnts ovan.

DETTA BÖR GÖRAS

• Stat, regioner och kommuner ingår en överenskommelse om att i upphandling av byggnader, inredning och utrustning ge tyngd och konkretion åt det kulturella kravet på god form. Detta kan ske med anknytning till vår tradition och förnyelsen av denna eller på annat sätt. • Det sker en årlig uppföljning av hur denna överenskommelse följs.

58 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


ALEX & MARTIN

Skandionkliniken i Uppsala har en unik vårdmiljö där arkitektur och konst kopplas samman till en helhet bestående av färgsättning, skulpturer, ljus- och ljudinstallationer. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 59


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

Lagstiftning – skönhetsparagraferna i PBL m fl lagar När handlingsprogrammet Framtidsformer antogs infördes också de så kallade skönhetsparagraferna i plan- och bygglagen, väglagen och lagen om byggande av järnväg. Tveksamt är vilket genomslag bestämmelserna har fått. Men den estetiska och arkitektoniska nivån har höjts i svenskt byggande och delar av samhällsplaneringen under de senaste decennierna. Det aningen förvånande är det konservativa uttryck som de höjda kraven på utformning av byggnader har givits genom dessa paragrafer. I lagtexten talas det om en ”estetiskt tilltalande” utformning. Motivtexten ger en snäv innebörd åt uttrycket. REGERINGEN SKREV I PROPOSITIONEN: ”Utgångspunkten vid bedömningar måste vara att åtgärder som är aktuella tillför helhetsbilden positiva värden och inte förvanskar egenskaper som kan anses vara värda att bevara. ... Skalbrott, uppseendeväckande färgsättning eller starkt avvikande formgivning måste till exempel utsättas för en mer kritisk granskning än mindre synliga tillägg. ... Som framgår av det tidigare är estetiska värderingar bedömningar och därmed föränderliga över tiden, liksom andra värderingar. Estetiska krav, liksom andra kvalitetskrav, måste utgå från värderingar som har en betydande grad av allmän acceptans.” Visserligen säger regeringen när den talar om samspel med omgivningen att avsikten inte är ”att all utformning måste följa omgivningens mönster.” Man säger också att respekt för omgivningen inte ”utesluter nyskapande.” Det ska också sägas att de tre lagarna är exploateringslagar. De är definitionsmässigt inriktade mot förändring. Men det är ingen tvekan om att det finns en grundläggande bevarandetanke, eller konservatism om man så vill, snarare än en moderniseringstanke i den estetiska hänsyn som skrevs in i PBL, väglagen och järnvägslagen 1998. Skönhet är förvisso ett kulturvärde av stor betydelse men inte det enda kulturvärde som har relevans för den byggda miljön. Tänk tanken att motsvarande skönhetsparagrafer hade funnits i början av 1900-talet. Utan alltför stor tillspetsning kan sägas att dessa hade gjort hela den svenska funktionalismen lagstridig.

60 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Det finns goda skäl att dels försöka bedöma vilka effekter skönhetsparagraferna har fått, dels vidga dem för att uttrycka en bredare syn på kulturvärden i samhällsbyggandet. Inte minst gäller detta i en tid när hållbarhetsaspekterna kommer att tillmätas allt större vikt. Även om det är mycket angeläget att bygga hållbart finns likväl en risk för det som ovan kallats ”hållbarhetsreduktionism”. Det är till och med så att vi har erfarenhet av detta. I anslutning till de omfattade programmen för energisparande i bebyggelsen i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet infördes normer som tvingade fram mycket små fönsterytor. Man bortsåg i praktiken helt från hur detta påverkade arkitekturen, likaså från alternativa tekniska lösningar. Ska vi bygga hållbart kräver det också att människor vill leva och bo i det som vi bygger.

DETTA BÖR GÖRAS

• Skönhetsparagraferna i framför allt PBL omarbetas så att PBL uttryckligen bejakar utveckling, förnyelse och omdaning.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 61


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

Professionskrav och kunskapsstyrning Under senare år har idén om kunskapsstyrning kommit att vinna gehör. Staten förutsättes inte i första hand, eller åtminstone inte enbart, styra genom lag och förordning. Föreställningen om kunskapsstyrning är framförallt hämtad från vården. Den viktigaste styrande faktorn för landets sjukvård är den medicinska personalens kunskaper. Genom krav på legitimation för vårdpersonal kontrollerar staten att vården utförs utifrån adekvata och tillräckliga kunskaper. Man kan kalla denna form av statlig styrning för ”professionsstyrning”. Detta kompletteras dels av olika former av tillsyn, dels av en mekanism för att pröva och erkänna nya behandlingar genom SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU:s uppgift är att säkra att den medicinska vården hela tiden är förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet. En viktig del av kunskapsstyrningen utgörs av den direkta kopplingen mellan forskning och kvalificerad sjukvård. Detta åstadkoms bl a genom kombinationstjänster vid de stora forskningssjukhusen. Klinikchefen är också professor inom medicinsk fakultet i sin specialitet. Men kunskapsstyrningen är mer komplex än så. I den senaste budgetpropositionen lägger regeringen fram ett tämligen omfattande förslag till en utbyggd och konsekvent genomförd kunskapsstyrning såväl av hälso- och sjukvård som av socialtjänsten. Förslagen bygger på socialdepartementets promemoria En samlad kunskapsstyrning för hälsooch sjukvård och socialtjänst4 . Det är ingen tillfällighet att kunskapsstyrningen först har utvecklats inom vården. Det är lättare där än på de flesta andra områden att pröva kunskap mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Men i någon utsträckning handlar det om att vi som medborgare ser det vi vill se. När vi går till doktorn vill vi gärna tro att vi får del av den bästa tänkbara behandlingen. Inte minst läkarkåren har också varit framgångsrik i att vidmakthålla denna föreställning. Av någon anledning tillmäter vi inte andra professioner tillnärmelsevis samma auktoritet inom sina professionsområden. Men visst är det uppenbart att den utbildade arkitekten eller formgivaren besitter en mycket hög grad av fackkompetens. Med detta är inte sagt att det stadsplaneförslag eller den byggnad som arkitekten i fråga är upphovsman till blir ”rätt”. Men samma sak gäller faktiskt i rätt stor utsträckning den behandling som vi får på sjukhuset.

4

62 | UPPLEV KULTUR VAR DAG

Socialdepartementet Ds 2014:9.


Det viktiga i detta resonemang är inte att relativisera vårdkunskapen eller att ifrågasätta att vården utförs utifrån kunskaper som är adekvata. Det viktiga är inte heller att skapa bilden av att kunskapsläget inom olika områden alltid är av samma icke-absoluta karaktär. Det viktiga är att ställa frågan varför vi rör oss med en helt annan syn på kunskap när vi gestaltar vår livsmiljö. Vi har inte alls samma respekt för den träget erövrade kunskapen och erfarenheten när det gäller att vårda staden eller skapa eller utrusta våra interiörer som när det gäller att vårda kroppen. Vi ser därmed inte vad som står att vinna i ett konsekvent uppbyggt och sammanhängande system för kunskapsstyrning inom samhällsbyggande och formgivning. Samtidigt har vi flera av byggstenarna på plats. I de flesta kommuner finns en stadsarkitekt. Vid landets länsstyrelser finns oftast en länsarkitekt. Runt sig har stads- och länsarkitekter en stab av ofta välutbildade medarbetare. Inom designområdet finns ett nät av utbildningar över hela landet. Svensk Form är genom sin centrala organisation och sina regioner en betydande kompetensresurs. Den rymmer kunskap och den förmedlar kunskap. Kompetens finns. Men den koppling till kunskapsutvecklingen liknande den som finns på det medicinska området är svag. Därmed är också systemet för kvalitetskontroll svagt. På samhällsbyggnadsområdet skulle man mycket väl kunna åstadkomma en sådan koppling genom att skapa kombinationstjänster liknande dem som finns i vårdsystemet. Det är motiverat att åter ställa kravet att det ska finnas en länsarkitekt vid varje länsstyrelse, eller en gemensam länsarkitekt för flera länsstyrelser. Det vore rimligt att länsarkitekttjänsterna hade en koppling till den högre utbildningen och forskningen. Man skulle kunna tänka sig en form av adjungerade professurer eller adjungerade forskartjänster. Det vore heller inte orimligt, även om det griper djupare in i länsstyrelsestrukturen, att några av landets länsarkitekter hade tjänster med någon form av överordnat ansvar och att dessa tjänster vore förenade med regelrätta professurer vid arkitekturskolorna på samma sätt som i vårdsystemet. Det finns i dag ett 50-tal professorer i arkitektur vid de svenska universiteten och högskolorna, inklusive lantbruksuniversitetet. Låt oss bara för tankens skull säga att länsarkitekttjänsterna vid de länsstyrelser där det finns forskning och utbildning i arkitektur (Stockholm, Göteborg, Lund/Malmö, Uppsala och Umeå) vore förenade med regelrätta professurer och att länsarkitekterna i övrigt hade någon typ av till tjänstgöringens omfattning begränsad adjungerad forskartjänst. Det är möjligt att åstadkomma. Tjänsterna finns redan i det statliga systemet. Det handlar om att i viss mån omdefiniera tjänsteinnehållet och att höja kompetenskravet.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 63


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

I sig skulle det innebära en stor förändring om den nu beskrivna forskningskopplingen skulle kunna åstadkommas. Men effekterna skulle bli avsevärt mycket större om en starkare koppling kunde skapas till stadsarkitekterna. Denna funktion är inte obligatorisk idag. Det finns även tämligen stora kommuner som inte har någon stadsarkitekt. Med ett ökat inslag av kunskapsstyrning och höjda kompetenskrav i den statliga organisationen är det svårt att föreställa sig att de något större kommunerna skulle välja att inte följa efter. Om samverkansmodellen också innefattade arkitektur och design skulle också detta ge kommunerna skäl för att förstärka sin kompetens. Det gäller arkitektur, där kommunerna har ett samhälleligt primäransvar genom stadsplanering och bygglovgivning. Men med en mer medveten upphandlingspolitik skulle det också kunna gälla design. Om regionerna i sina kulturplaner också redovisade samspelet med kommunerna när det gäller inredning och utrustning av offentliga lokaler skulle detta kunna bidra till att öka den kommunala medvetenheten om designens betydelse.

DETTA BÖR GÖRAS

• Länsarkitekttjänsten blir obligatorisk. • Länsarkitekttjänsten ska ha forskningsanknytning. • I länsstyrelseinstruktionen skrivs in att Länsstyrelsen, genom länsarkitekten, ska samverka med regionen i frågor som rör byggande och stadsutveckling.

64 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Hidden Treasure, Robert Janson, stipendiat Ung Svensk Form 2014/15. Juryns motivering: ”Den genialiskt betitlade, offentliga skulpturen med en funktion, att ge sopor ett särskilt värde – och njutning i den annars så tråkiga promenaden till återvinningsstationen.” UPPLEV KULTUR VAR DAG | 65


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

Samverkansmodellen Den samverkansmodell mellan stat och landsting/region som har etablerats inom kulturpolitiken har inte inneburit några stora omedelbara förändringar. Däremot kan samverkan på sikt komma att få stor betydelse. Som sagts redan inledningsvis har denna förstudie sin utgångspunkt i just samverkansmodellen och frågan vad den förändrade rollfördelningen i samhällsorganisationen innebär för design och arkitektur. Det handlar om den direkta samverkan mellan stat och region. Men det handlar också om hur denna samverkan fortplantas till kommunal nivå. I den senaste utvärderingen sägs: ”De 19 regioner som berörs av samverkan med kommuner har rapporterat att representanter från regionens kommuner deltagit eller bjudits in att delta i en årlig träff, till exempel ett kulturting. I 18 regioner har kommunrepresentanter även medverkat i regelbundna träffar med fasta deltagare, till exempel i arbetsgrupper för regionala kulturfrågor eller nätverk för regionala kulturaktörer. I 18 regioner har samverkan också skett genom mindre formaliserade löpande möten och samtal kopplat till aktuella frågor. Gemensamma kulturpolitiska arrangemang för kommuner och kulturaktörer i flera regioner har anordnats i Mellansverige i samarbete mellan Örebro, Västmanlands och Södermanlands län samt i Norrland i samarbete mellan Jämtland och Västernorrland. Flera regioner har även beskrivit andra typer av samverkan med kommuner, exempelvis att regionala kulturpolitiker besökt sina motsvarigheter i länets kommuner, remissförfaranden och enkätundersökningar samt samverkan kring tvärsektoriella frågor såsom kultur i skolan.” Design är en viktig komponent i regionernas kulturplaner. De flesta regioner beskriver ambitioner och strategier för att utveckla design, både som kulturellt uttryck och inom ramen för satsning på kreativa näringar. Design kopplas ofta till hemslöjd och konsthantverk. Med undantag för Dalarnas kulturplan, och i någon utsträckning Västernorrlands, nämns i stort sett inte arkitektur i kulturplanerna. I den särskilda förordning som reglerar statsbidragen till regional kulturverksamhet ställs krav på att det ska finnas en regional kulturplan som utarbetats i samverkan ”med länets kommuner” och efter ”samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället”. Om staten formellt skulle vilja inlemma design och arkitektur i samverkansmodellen, och på det sättet ge en grund för statlig samverkan med regioner och kommuner om dessa båda kul-

66 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


turella uttrycksformer, skulle detta kunna ske mycket enkelt. I den nyss nämnda förordningen räknas sju stödområden upp. Det sista utgörs av hemslöjd. Det skulle mycket väl kunna vidgas till ”hemslöjd, konsthantverk, design och arkitektur”. I och med att det redan finns länsarkitekter vid de flesta länsstyrelser kan en koppling ske till länsstyrelserna och den kompetens som finns där. Regionerna skulle kunna ha ansvaret för att kulturplanerna i framtiden behandlade också arkitektur som kulturyttring. Länsstyrelserna skulle kunna bidra med sin sakkunskap; genom PBL har länsstyrelserna redan ett mycket distinkt ansvar i planeringsprocessen. Designkompetens finns inte på regional nivå på samma formaliserade sätt som när det gäller arkitektur. Det hindrar inte att design redan behandlas i de flesta kulturplaner. Förklaringarna är nog flera. Det finns många designutbildningar ute i landet och därmed en vittförgrenad kompetens. Därtill ligger, som nyss sagts, området innehållsligt delvis nära konsthantverk och hemslöjd. Till detta kommer att Svensk Form har en regional ideellt arbetande organisation ute i landet. Därigenom finns ett kompetensnätverk för form. Ofta när man diskuterar förhållandet mellan politik och samhälle är den underliggande frågan hur politiken på ett bättre sätt ska kunna styra eller påverka samhället. Möjligen finns i detta sammanhang, kanske i många andra också, anledning att vända på frågeställningen. Hur ska samhället bättre kunna styra politiken? I politikens och förvaltningens vardag är juridik och ekonomi alltid närvarande, Beslut och politiska regleringar av olika slag måste stå i överensstämmelse med lag. Och de måste rymmas inom gällande ekonomiska ramar. Beredningen av offentliga beslut handlar ofta om just dessa båda hänsyn. Men hur ofta ställs frågan under beredningen: är det som vi nu står i begrepp att besluta om vackert, tankeutmanande och berikar det medborgarnas vardagsupplevelser? Att föra in design och arkitektur i arbetet med de regionala kulturplanerna är ett sätt att föra frågor om form närmare den politiska och förvaltningsmässiga vardagen.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 67


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

”Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 6 § Ett landsting får fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet om en regional kulturplan har upprättats av landstinget och kulturplanen överensstämmer med denna förordning och de föreskrifter som meddelas med stöd av denna förordning. Planen ska avse tre år, om det inte finns särskilda skäl för annat. 7 § Landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som landstinget ska fördela. 8 § Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 § ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång för länets invånare till 1. professionell teater-, dans- & musikverksamhet, 2. museiverksamhet, 3. biblioteksverksamhet, 4. konst- och kulturfrämjande verksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, 6. filmkulturell verksamhet, och 7. främjande av hemslöjd. Landstinget får även lämna statsbidrag till sådana verksamheter som avses i första stycket och som bedrivs i form av länsöverskridande samarbeten om dessa uppfyller de krav på anknytning till landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900). Landstinget får även lämna statsbidrag till konstområdesöverskridande samarbeten.”

68 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Rent formellt skulle kunna sägas att konsthantverk, design och arkitektur genom att föras in i de regionala kulturplanerna får samma ställning som hemslöjd. Det kan därmed förefalla motiverat att vidga hemslöjdskonsulenternas ansvarsområde. Samtidigt är deras verksamhet så specialiserad och omfattningen så begränsad att det närmast skulle uttrycka en alldeles för begränsad ambitionsnivå om det regionala uppdraget när det gäller design och arkitektur skull bli ett delansvar för hemslöjdskonsulenterna. En helt annan sak är att regionerna själva bestämmer organisation för sin verksamhet, däribland hur hemslöjdskonsulenternas ansvarsområden bör bestämmas. Den formaliserade samverkan mellan staten och regionerna är en relativt ny företeelse. Den började utvecklas, med lite olika upplägg, i de båda storregionerna Skåne och Västra Götaland. Som generell modell har den bara ett par år på nacken. I den senaste utvärderingen sammanfattar Myndigheten för kulturanalys erfarenheterna i några punkter: • Samverkan har ökat och det finns goda exempel på samarbeten • Det helhetsperspektiv som kulturplanerna har inneburit är uppskattat • Framtagandet av kulturplanerna kan förbättras • Det finns önskemål kring ökad strategisk inriktning och innehåll i kulturplanerna • Stora ambitioner kring inflytande men delade meningar kring hur det har fungerat • Stora och små kommuner har olika förutsättningar att påverka • Organiserandet av olika grupper och definitioner kan hindra inflytande • Avsaknad av regionsöverskridande samverkan • Kultursamverkansmodellen leder till ökat politiskt synliggörande och tvärsektoriellt samarbete • Kultur har en tydlig plats i strategier kring regional utveckling • Kritiken är stark mot hur den statliga nivån har tänkt att modellen ska fungera • Det finns få incitament till att göra förändringar i fördelningen av medel • Kultursamverkansmodellen anses hindra förnyelse • Den regionala fördelningen av medel påverkas av den statliga fördelningen • En förbättrad dialog önskas mellan regional och statlig nivå

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 69


TEXTILHÖGSKOLAN

Studenter från Textilhögskolan i Borås visade under Stockholm Furniture Fair 2014 exempel på ”Smart Textiles” – textila innovationer med nya lösningar – där de integrerat ljus i hand- och maskinväv. Här ovan Malin Bobecks verk Droplet. 70 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Samverkansmodellen inom kulturområdet omfattar inte högre utbildning. Det hindrar inte att utvecklingen av den högre utbildningen har varit ett fokusområde för samverkan på regional nivå. Betydande lokala och regionala medel har satsats inte minst på utbyggnaden av forskningsresurser. Textilhögskolan i Borås, som en del av Högskolan i Borås, har haft stor betydelse för att vidmakthålla och utveckla textil- och formgivningsarvet i den gamla Sjuhäradsbygden. DETTA BÖR GÖRAS

• Samverkansmodellen vidgas till att också omfatta konsthantverk, design och arkitektur. • De regionala kulturplanerna ska därmed också omfatta dessa områden.

TEXTILHÖGSKOLAN

Det är viktigt att inse att det tar tid innan institutionella förändringar ger effekter. Det hänger inte minst samman med att de verkar indirekt och dynamiskt. Samverkansmodellen ger förändrade förutsättningar för att organisera och driva kulturell verksamhet regionalt och lokalt. Först när politiker och tjänstemän ute i landet har fått möjlighet att pröva de möjligheter som öppnas kan effekterna bli tydliga.

Textilhögskolan i Borås samordnar nätverket ArcInTexETN där åtta europeiska universitet och företag ingår. Nätverket bedriver tvärdisciplinär forskning inom textil- och modedesign, arkitektur och interaktionsdesign. Agneta Nordlund Andersson, Textilhögskolan, och Clare Johnston, Royal College of Art är mycket positiva till samarbetet.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 71


REGIONALT DESIGNCENTRUM JÄMTLAND

SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

PER ERIKSSON PAX

Regionalt Designcentrum Jämtland arbetar för att tillgängliggöra form och design genom rådgivning, kurser, seminarier och utställningar.

Form/Design Center i Malmö, som drivs av Svensk Form Syd, är en öppen mötesplats där aktuella frågor, uttryck och möten mellan kultur, forskning, näringsliv och den offentliga sektorn görs möjliga.

Museer, arenor, nav, nätverk I de regionala studierna, vars innehåll mycket starkt sammanfattat redovisas ovan, råder bred enighet om betydelsen av ”nav” där både de som aktivt arbetar med design och arkitektur och intresserade medborgare kan mötas. På nationell nivå avses Statens centrum för Arkitektur och design (ArkDes) vara detta nav. Ute i landet finns ett par sådana regionala nav som är etablerade sedan lång tid tillbaka: Form/design Center i Malmö och Röhsska museet i Göteborg som dessutom har ett nationellt uppdrag. Under senare år har Regionalt designcentrum Jämtland etablerats genom samarbete mellan olika intressenter. Glasriket, som omfattar ett antal kommuner i Kalmar och Kronobergs län, har mycket stark historisk förankring och inrymmer idag ett organiserat samarbete med tyngdpunkt i form och design. I Borås bildades 2013 Textile Fashion Center. Avsikten är att det ska utvecklas till ett nordiskt centrum för textil och mode. En viktig del av basen för detta centrum är Textilmuseet i Borås på samma sätt som Glasmuseum i Växjö är viktigt för Glasriket även om Växjö formellt sett inte ingår i Glasriket. De regionala studierna visar att det finns fler institutioner och inrättningar som fyller navfunktionen. I den tidigare underlagsrapporten från rundabordssamtalet om arkitektur beskrivs detta: ”Dalarnas Arkitekturråd, med 10 deltagare från olika organisationer i länet, som stadsarkitekt, länsarkitekt, landskapsarkitekt, konstnär, byggnadsingenjör, antikvarie, kulturskribent med flera, har bjudit in till tävlingar om bra planering och vackra arbetsplatser, delat ut priser (Scalae Dalecarliae – Dalatrappa i brons), haft seminarier, föreläsningar och föredrag för allmänheten och fackfolk, gjort kommunbesök, ordnat samarbetsmöten mellan arkitekter och konstnärer, tagit upp frågor om arkitektur i skolor/lärarutbildning på högskolan, arrangerat omröstningar om vackra hus i länet (”Tyck om hus”), tagit fram program för studiecirklar om arkitektur i samarbete med utbildningsradion och genomfört andra aktiviteter som handlar om att uppmärksamma bra arkitektur och gestaltning som en del av det attraktiva Dalarna.” Det finns inget självklart och entydigt svar på frågan hur förekomsten av ”nav” främjar design och arkitektur som kulturella uttryck. I praktiken handlar det om värdebildning och ”värdespridning” som skapar bred medvetenhet om kulturella värden hos design och arkitektur. Om det finns en mötesplats där den lokala och regionala goda formen regelmässigt uppmärksammas genom utställningar, seminarier och på andra sätt, påverkar det uppfattningen om vilken betydelse god form i sig har. Det skulle kunna vara lika självklart att det funnes ett nav för design och arkitektur i ett län som att det finns nav för musik (konserthus), dramatik (länsteater) och lokal historia (länsmuseum).

72 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


ANNA SIGGE

Textile Fashion Center i Borås, ett textil- och modekluster med verksamheter som bland annat Textilhögskolan, Textilmuseet och Marketplace Borås. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 73


PER ERIKSSON PAX

Glass Factory är Sveriges enda renodlade glasmuseum. Verksamheten inkluderar förutom utställningar även pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar samt en omfattande programverksamhet med föreläsningar, happenings, teaterföreställningar och workshops. 74 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Det skulle mycket väl kunna tänkas att varje lite större byggnads-, inredningsoch utrustningsprojekt lokalt och regionalt uppmärksammades. Regionala teateruppsättningar recenseras ofta i nationella medier. Hur ofta inträffar det att ett nytt bostadsområde, inredningen av en ny skola eller ett nytt handelsområde recenseras ens lokalt eller regionalt? I fallet med teaterpjäsen kanske det handlar om att som mest några tusental teaterintresserade ser en uppsättning. Det nybyggda bostadsområdet, eller den nya skolan eller sjukhuset, kommer att utgöra livsmiljö för tusentals och åter tusentals människor under ett halvt sekel eller mer. I några delar av Sverige finns institutioner som redan har en ”navfunktion”. På andra håll finns inrättningar och verksamheter som naturligt kan utvecklas till viktiga nav. I ett antal fall handlar det om att bygga nya institutioner. Men oftast finns en grund att bygga på. Inte minst utgörs denna av Svensk Forms lokala eller regionala förening. Naven i olika delar av landet kan mycket väl se olika ut och ha lite olika inriktning. Olikhet är inte i sig ett problem, snarare en tillgång och en möjlighet. En viktig linje i modern förvaltningsforskning handlar just om en samhällsorganisation som utvecklas genom att olika institutionella lösningar prövas och mäts mot varandra. En intressant fråga är hur de regionala mönstren ser ut och hur de kan komma att förändras. En av de stora skillnaderna mellan Sverige och övriga nordiska länder är att vi har en så uttalad polycentrisk struktur. Vi har tre storstadsområden i landet och det återspeglas också i den institutionella strukturen när det gäller design och arkitektur. I Stockholm har vi såväl ett center som kvalificerade utbildningar (ArkDes, Arkitekturskolan KTH, Konstfack, Beckmans m fl). Detsamma gäller Göteborg (Röhsska, Chalmers Arkitektur, HDK) och Malmö/Lund (Form/Design Center, Arkitektskolan LTH, Industridesignskolan vid Ingvar Kamprad Design Center). Men bilden av tre storstadsregioner stämmer inte riktigt. Inom Umeå universitet finns såväl arkitekthögskola som designhögskola. Inte minst den senare har gott internationellt rykte. Även i andra delar av Sverige finns olika typer av designnav. DETTA BÖR GÖRAS

• Regionala ”nav” skapas för design och arkitektur. De kan vara av olika karaktär och ha olika inriktning. Men olikhet är ingen nackdel. Institutionell mångfald kan driva utveckling.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 75


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

Bild i skolan I regeringens uppföljning 2003 av programmet Framtidsformer lyftes skolans betydelse fram. Regeringen skrev: ”Skolan och alla som arbetar där har ett uppdrag att arbeta med sin miljö i vid mening. Trygghet och trivsel liksom betydelsen av elevernas delaktighet i skolmiljön måste därför betonas. För att de arkitektur- och formpolitiska målen skall få en bred förankring är det viktigt att arkitektur, form och design kan integreras redan i skolans arbete. Kursplanerna för grund- och gymnasieskolan ger förutsättningar att arbeta med estetiska och kulturella frågor inom flera ämnen. Härigenom kan barn och unga, såväl flickor som pojkar, ges goda förutsättningar som framtidens brukare och skapare av arkitektur, form och design.” Det är inte alldeles oomstritt i den pedagogiska och didaktiska forskningen vilken betydelse som olika ”inlärningsstilar” har. Däremot råder det knappast skilda uppfattningar om att barn ändå har olika förutsättningar att hantera – ta del av och själva använda sig av – olika uttryckssätt. I läroplanerna för förskola och grundskola/förskoleklass betonas också de olika uttrycksformerna. I läroplanen för förskolan sägs: ”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.” Men här som på så många andra områden brister det i konsekvens i den statliga politiken. Enligt grundskolans läroplan ska ämnet bild omfatta minst 230 timmar under de nio grundskoleåren. Det är i genomsnitt en 40-minuterslektion i veckan. Omfattningen kan därtill minskas med högst 20 procent; var femte bildtimma kan alltså tas bort. Däremot är det numera förbjudet att minska omfattningen av undervisningen i matematik, svenska, svenska som andraspråk samt engelska. Budskapet är mycket klart till lärare och elever. Bild, slöjd och musik är mindre viktiga än de traditionella teoretiska ämnena. Ämnet bild tillmäts heller ingen särskilt stor betydelse under lärarutbildningen. En formulering hämtad från Örebro universitets presentation av den egna utbildningen av lärare för årskurs 1-3 och förskoleklass talar sitt tydliga språk: 76 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


”Det här programmet ger dig en bred bas för undervisningen i förskoleklass och de tidiga skolåren. Under programmet varvar du ämnesstudier med verksamhetsförlagd utbildning och kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Tyngdpunkten ligger på ämnena svenska och matematik men du läser också engelska, samhällsorienterande ämnen, praktisk naturvetenskap och teknik så att du ska kunna möta eleverna i hela läroplanens bredd.” (min kursiv.) I och för sig skulle det kunna vara motiverat att uppmärksamma bildämnet, liksom slöjd, i detta sammanhang just för att det handlar om kunskap på områden som har anknytning till design och arkitektur. Men resonemanget här förs från en annan utgångspunkt, nämligen att framför allt bild och slöjd men också musik kan erbjuda andra ingångar till läroplanen i ”hela dess bredd”. En nyckelfaktor för att skapa en riktigt bra skola för så många elever som möjligt är att söka olika vägar till intresse och kunskapsinhämtning. Det är en idealiserande föreställning att alla unga människor har sina egna områden där de är duktiga. Men det är inte att idealisera att påstå att man genom breda ingångar öppnar vägar till delaktighet och kunskap för många fler. På Nosabyskolan i Kristianstad finns särskilda profilklasser som arbetar tematiskt med bilden i centrum. Skolan beskriver själv tanken bakom profilklasserna: ”Bild- och form tror på att kombinera och aktivera flera olika sinnen för att ge förutsättningar för ett framgångsrikt lärande. I detta arbete ser vi skapandet av den gemensamma tankekartan och den pedagogiska bilden som utmärkta pedagogiska redskap, eftersom de riktar sig till elever med såväl visuella som auditiva och taktila inlärningsstilar. Detta arbetssätt känner våra elever igen som en se-höra-göra inlärning. Vi anser också att kunskap uppstår och utvecklas i samspel med andra och därför läggs stor vikt vid att reflektera, resonera, diskutera och argumentera.” Genom förstudien Dax för designpedagogik har Form/ Design Center i Malmö belyst designpedagogikens möjligheter: ”Det är viktigt att börja i tid och uppfånga barn och ungas inbyggda förmågor. Från samhällets sida måste vi bli bättre på att förstå och stimulera utveckling av kreativitet. Vi måste omfamna ny teknik och öppna skolan för omvärlden. Vi måste utveckla ny pedagogik som bättre anpassas till delaktighet och eget skapande. Vi måste ge barn och unga ett ramverk för att förstå och utveckla sin egen medfödda nyfikenhet och skaparlust, en förståelse för kreativitet och skapande som kan hjälpa dem att bli de medvetna och aktiva samhällsbyggare som kommer att behövas i framtiden.” UPPLEV KULTUR VAR DAG | 77


KARIN AHLIN

SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

”Talang finns överallt" är en provapå-konstskola för barn som på ett inkluderande och roligt sätt visar hur viktigt det är att satsa på barns och ungas praktiska kreativitet genom hela skolsystemet. Bilden är tagen under en workshop som arrangerades av Svensk Form i samarbete med Konstfack under Almedalsveckan i Visby 2014.

Ett alltmer uppmärksammat problem i skolpolitik är de mindre kommunernas resurser. Och det handlar då inte framför allt om ekonomiska resurser; pengar kan alltid omfördelas till mindre kommuner som trots allt är så få och så små att omfördelningen utgör en begränsad ekonomisk ansträngning. Däremot handlar det om kunskapsresurser, dvs lärare som har den kunskap som krävs för att undervisa med hjälp av bild och form. Härvidlag skulle den regionala samhällsnivån kunna bidra. Sedan lång tid tillbaka har det funnits regionala läromedelscentraler. Till följd av den tekniska utvecklingen har de inte samma betydelse i dag som tidigare. Däremot skulle man på sikt kunna tänka sig att det utvecklades regionala ”lärarcentra” som erbjöd kommunerna lärarresurser med specialkompetens. Med hjälp av sådana kompetenscentra skulle skolor kunna få del av konkreta lärarinsatser. Men samarbete med specialkompetenta lärare skulle därutöver kunna vara en väg till en inbäddad kompetenshöjning hos lärare i gemen. ”Skapande skola”, som har varit en av de stora kultursatsningarna under senare år, bärs delvis upp av samma tanke som utvecklas här. Men Skapande skola har sin tyngdpunkt i kulturmötet som sådant mellan professionella kulturutövare och elever. Det handlar om att elever skall få möta kultur, mindre om att bild och form ska fylla en viktig pedagogisk funktion. Det hindrar inte att en satsning på bild och form utifrån pedagogiska utgångspunkter väl skulle harmoniera med Skapande skola. Man kan se en sådan satsning som en naturlig fortsättning på och förlängning av Skapande skola.

DETTA BÖR GÖRAS

• Bild och form används som medel för att ge fler elever vägar till delaktighet och kunskap i skolan. • Bild och form ges ökad vikt i lärarutbildningen. • Den regionala samhällsnivån ger kompetensstöd till den kommunala skolan när det gäller bild- och formburen undervisning.

78 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


SVENSK FORM

Design Lab S i Skärholmen är ett design- och konstlaboratorium där Samir Alj Fält och hans medarbetare har skapat en plats för barn att bygga, designa, dela upplevelser och få inspiration. UPPLEV KULTUR VAR DAG | 79


SÅ KAN POLITIKEN GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING – FÖRSLAG

Sverigeutställningen 2030 Stockholmsutställningen 1930 uttryckte en sammanhängande samtids- och framtidsförståelse. Den manifesterade genombrottet för en ny syn på form och design. Den markerade början på nästan ett halvsekel av framgångsrikt stadsbyggande och samhällsbyggande. Den engagerade dem som på allvar ville vara med och utveckla Sverige: arkitekter, ekonomer, formgivare, samhällsplanerare, samhällsvetare, tekniker, sociala ingenjörer. Det bör ordnas en utställning 2030, 100 år efter Stockholmsutställningen, med samma ambitioner och samma framtidsblick. Det kan bli en ny Stockholmsutställning. Det kan också bli någon annan stad eller region som ger sitt namn åt Sverigeutställningen 2030. I ett första skede tävlar städer och regioner om att få arrangera Sverigeutställningen 2030. Säg att denna tävling avgörs år 2020. Den segrande kommunen eller regionen har sedan tio år på sig att förbereda och genomföra utställningen. Den stora idén med Sverigeutställningen 2030 är att få samhället att på allvar rikta blickarna framåt. Och då handlar det precis som 1930 om hur vi bygger, bor och lever. Men det handlar också om kommunikationer, arbetsliv, hälsa och livsmiljö, rimligen allt i ett hållbarhetsperspektiv. Viktigt att säga är att framtiden för Sverigeutställningen 2030 inte är definierad som 2030. Det är bara det operativa perspektivet för själva utställningsarrangemangen. Utställningen i sin tur ska snarare ha perspektivet år 2075 eller år 2100. Tanken med att redan nu inrikta sig mot 2030 är att i ett 15-årsperspektiv kan nästan allt åstadkommas. Viktiga delar av samhället kan engageras i uttalade, stora och seriösa framtidsprojekt. • Lunds stad kanske bygger en ny “kulturstadsdel” I anslutning till de stora forskningsanläggningarna Max IV och EES. Denna kan bli centrum för det som blir Lundautställningen 2030, känd över hela världen som ”den nya staden”. • Umeå och Västerbotten, tillsammans med Luleå och Norrbotten, kanske bygger ett stort framtidsprojekt tillsammans med Umeå och Luleå tekniska universitet. En central del av satsningen är ett gigantiskt och gemensamt forskningsprojekt om morgondagens hållbara arbete, liv och boende.

80 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


I upplägget ligger ett starkt tävlingsmoment. På samma sätt som städer tävlar om att bli kulturhuvudstad skulle kommuner, regioner eller kanske grupperingar av regioner konkurrera om att arrangera Sverigeutställningen 2030. Men inget av det som görs för att vinna denna tävling är bortkastat. Den som inte vinner tävlingen om att arrangera utställningen har likväl det som planeras att visa upp och vinna framgång med under utställningstiden. Det är naturligtvis totalt ovisst hur olika utställningskoncept kan se ut. I princip kan tänkas rent virtuella upplägg. Samtidigt gynnar det genomslaget, och intresset hos exempelvis byggintressenter, att delta om det också inrymmer ett substantiellt inslag av byggande för utställningen. Perspektivet 15 år framåt i tiden kräver ingående ram- och bakgrundsstudier. Den kommun eller region som på allvar vill satsa engagerar sannolikt inte bara svensk expertis. Sverigeutställningen 2030 kommer redan från början att väcka internationellt intresse. Stockholmsutställningen 1930 är känd bland dem som seriöst sysslar med samhällsbyggnadsfrågor internationellt. Sverige och Norden tilldrar sig nu åter intresse som förebilder. Ett riktigt stort svenskt framtidsprojekt skulle underbygga och förstärka detta intresse.

DETTA BÖR GÖRAS

• Under 2015 inleds förberedelserna för en mycket omfattande Sverigeutställning 2030, 100 år efter Stockholmsutställningen. • Beslut fattas under året om att inleda planeringen för Sverigeutställningen 2030.

UPPLEV KULTUR VAR DAG | 81


Länkar De regionala studierna – Dalarna, Västernorrland och Örebro www.svenskform.se/verksamhet Framtidsformer www.regeringen.se/content/1/c4/25/65/e36cce6d.pdf Uppföljning av Framtidsformer www.regeringen.se/content/1/c4/26/21/3c4be2b6.pdf Statens insatser för form och design (SOU 2000:75) www.regeringen.se/sb/d/108/a/1426 Direktiv till utredningen om gestaltad livsmiljö www.gestaltadlivsmiljo.se/wp-content/uploads/2014/11/DIREKTIV.pdf Kulturdepartementets förstudie www.gestaltadlivsmiljo.se/wpcontent/uploads/2014/11/Forstudie_arkitekturformdesign_15-jan.pdf Arkitektur- och designcentrum (ArkDes) www.arkdes.se/om-oss Röhsska museet www.rohsska.se Form/Design center i Malmö www.formdesigncenter.com Dansk Design Center www.ddc.dk/om-ddc ARKITEKTURSTADEN MALMÖ, tillägg till översiktsplan för Malmö www.malmo.se/download/18.4fa44f6614775f9cff4ec68c/1408005146975/ Arkitekturstaden+Malm%C3%B6_samr%C3%A5dsf%C3%B6rslag.pdf

82 | UPPLEV KULTUR VAR DAG


Snöskostolen, Hampus Penttinen, stipendiat Ung Svensk Form 2014/15. Juryns motivering: ”Varken dagbädd, stol eller säng utan alla tre på samma gång. Bejakar en typiskt nutida, liggsittande ställning med paddan i knät och barnet i armvecket.” UPPLEV KULTUR VAR DAG | 83


TA DEL AV RAPPORTEN DIGITALT www.issuu.com/rapportda2015

Profile for Design och arkitekturs roll i regional kultur

Design och arkitekturs roll i regional kultur.  

Design och arkitekturs roll i regional kultur.  

Advertisement