Page 1

IT OCH ELEVER MED

KonCenTRAtIonsSvåRIgHeTeR (KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER)

2011-01-06

Författare: Andreas Rahm

Handledare: Tord Olofsson

1


Sammanfattning/Abstract IT i skolan har en mycket positiv effekt på elevers lärande. Framförallt hos elever som är i behov av särskilt stöd. Specialpedagogiska myndigheten har stora kunskaper inom området och kommuner tenderar att lägga allt större resurser på att hjälpa dessa elever bland annat genom skoldatatek som finns för att hjälpa skolpersonal att bistå elever med olika tekniska hjälpmedel. Nyckelord: IKT, IT, koncentrationssvårigheter, skoldatatek, specialpedagogik, specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

2


Innehållsförteckning

Inledning och bakgrund...............................................................................................................4 Inledning ..........................................................................................................................4 Syfte och frågeställning...................................................................................................4 Bakgrund...........................................................................................................................4 Metod..............................................................................................................................................6 Datainsamlingsmetoder..................................................................................................6 Etik.....................................................................................................................................6 Resultat och analys........................................................................................................................7 Hjälpmedel........................................................................................................................7 Alternativa verktyg..........................................................................................................7 Tillgänglighet....................................................................................................................9 Skoldatatek........................................................................................................................9 Diskussion....................................................................................................................................10 Metoddiskussion............................................................................................................10 Diskussion kring resultatet...........................................................................................10 Fortsatt forskning..........................................................................................................11 Avslutningsvis................................................................................................................11 Referenser.....................................................................................................................................12 Litteratur.........................................................................................................................12 Internetadresser.............................................................................................................12 Bildkälla...........................................................................................................................13

3


Inledning och bakgrund I det här arbetet som är en fördjupningsuppgift på 6 HP inom ett valfritt specialpedagogiskt område har jag valt att studera hur pedagoger kan arbeta med Informations- och Kommunikationsteknik (benämns som IKT framöver) inom ramen för specialpedagogik. Inledning IKT är min huvudsakliga inriktning där jag har läst 90 HP (jag har också läst hem- och konsumentkunskap 60 HP) men jag upplever att jag har lite kännedom om hur man kan använda sig utav IKT inom specialpedagogiken och det är därför jag har valt att studera detta område. Syfte och frågeställning Jag har valt att använda mig utav en så kallad "BottomUp-undersökning" som är ett arbetssätt där frågeställningarna kan ändras allt eftersom du får in empirisk data. Den frågeställning jag framför är: •

Hur kan IT i skolan hjälpa elever med koncentrationssvårigheter?

För att studera kopplingen mellan IKT och Specialpedagogik har jag valt att hålla fokus på experters uppfattningar. Studien fyller för mig en viktig funktion då jag med hjälp av insamlad data utvecklar mitt specialområde och får ytterligare en dimension för hur jag kan utbilda elever med datorn som verktyg. Bakgrund "Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel, statsbidrag." 1 Förskolor, skolor och vuxenutbildning kan alla vända sig till denna myndighet för att få råd och stöd. Ett av SPSM:s kompetensområden är "IT och lärande". För en del elever i behov av särskilt 1http://www.spsm.se/Om-oss/

2010-12-13

4


stöd kan IT vara ett medel som hjälper eleven att nå målen. "Läsning, skrivning, finmotorik och motivation stöds av IT i många olika former". 2 IT används av många barn och unga så gott som dagligen, framför allt utanför skolan men IT-användandet i skolan speglar inte deras liv utanför skolan. "Datorn är ett nödvändigt verktyg för alla elever, men för elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd är den extra värdefull, eftersom lärmiljön kan anpassas efter varje elevs behov".3 Tidigare studier har visat på mycket positiva effekter av IT i undervisningen.4 Skolor med många datorer där IT-användandet genomsyrar all undervisning har uppnått allra bäst effekt. För att förstå vad koncentrationssvårigheter innebär har jag valt att definiera orden koncentration och uppmärksamhetsstörning (eftersom koncentrationssvårigheter inte fanns) enligt nationalencyklopedins webbversion. • •

koncentration, inom psykologin stadigt inriktad uppmärksamhet på ett och samma objekt5 uppmärksamhetsstörning, tillfällig eller permanent störning av förmågan att hålla kvar uppmärksamheten på olika typer av stimuli. Drabbade personer har koncentrationssvårigheter samt ofta avvikelser i den motoriska aktivitetsnivån, tillstånd som sammanförs under beteckningen ADHD.6

2http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-

larande/ 2010-12-13 3http://www.spsm.se/Documents/R%C3%A5d%20och%20st%C3%B6d/kompetensomr%C3%A5den/IT %20och%20L%C3%A4rande/IToLarande.pdf 2010-12-13 4 E-learning Nordic (2006) 5koncentration. http://www.ne.se/koncentration/1145109, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-12-16. 6uppmärksamhetsstörning. http://www.ne.se/uppmärksamhetsstörning, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-01-06.

5


Metod I detta avsnitt går jag igenom arbetets metodansatser. Utöver detta beskriver jag hur jag har gått tillväga för att genomföra arbetet. Jag beskriver också hur jag tagit hänsyn till deltagarna i arbetet. Styrkor och svagheter för metoden diskuterar jag under metoddiskussion.

Datainsamlingsmetoder Jag har i studien valt att intervjua en expert inom området på Specialpedagogiska skolmyndigheten. En kvalitativ intervju ger många gånger intressanta resultat om bland annat attityder och uppfattningar. 7 För att samla in data genom en intervju så tog jag kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten och framförde mina frågeställningar. Efter några dagar fick jag svar och vi bokade in ett datum för intervju. Det blev dock ingen formell intervju utan mera ett öppet samtal där personen i fråga (benämns som experten framöver) och jag diskuterade olika frågor där experten också hade möjlighet att rent konkret visa vissa moment på datorn. Vi gick också igenom hur vissa hjälpmedel fungerade. Experten i fråga har drygt 20 års erfarenhet inom området. Jag har också samlat in data genom textanalyser, framförallt genom att besöka olika myndigheters webbsajter.

Etik Enligt humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets anvisningar om forskningsetik har även jag i möjligaste mån försökt ta hänsyn till deras rekommendationer på följande sätt (som också beskrivs i boken examensarbetet i lärarutbildningen) genom att informera om: 8 • undersökningens syfte. • deltagarnas möjligheter att ställa frågor • deltagarnas möjligheter att avbryta sin medverkan utan följder • deltagarnas anonymitet.

7 8

Johansson & Svedner (2006) Johansson & Svedner (2006)

6


Resultat och analys I det här kapitlet redovisar jag resultatet genom att dela in vårt samtal och litteraturstudier i olika kategorier.

Hjälpmedel För att få hjälpmedel via landstinget krävs generellt mycket svåra funktionsnedsättningar. Det kan vara att få en rullstol till någon som inte kan gå eller en dator med artificiell röst till någon som inte kan tala. Pedagogiska hjälpmedel i form av datorer, skannrar, talprogram, programvaror etc. är skolhuvudmannens ansvar.9 Enligt experten finns inga särskilda pengar att söka för barn med koncentrationssvårigheter utan de hjälpmedel som kan behövas måste alltså betalas av skolan i fråga vilket kan leda till problem om skolan exempelvis har en ansträngd ekonomi. I läroplanen står det under "en likvärdig utbildning" att "undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov". 10 Under "skolans uppdrag" står det att "skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper". Med detta i åtanke bör elever ha stora möjligheter att få tillgång till hjälpmedel men tyvärr är det inte alltid så enkelt vilket kan bero på att hjälpmedel prioriteras bort på grund av för stora utgifter.

Alternativa verktyg SPSM använder begreppet "alternativa verktyg" istället för det tidigare begreppet "kompensatoriska hjälpmedel". Anledningen till detta är att man vill att skolan ska ta ansvar och inte fokusera på elevens brister. Här följer några exempel på hur man kan arbeta med alternativa verktyg: • Direkt feedback – detta har visat sig vara effektivt hos elever med koncentrationssvårigheter som ofta också lider av dålig uthållighet. Det kan vara program som "ljudar" alla bokstäverna när denna skriver till exempel i word. Efter ett mellanslag läses hela ordet upp. Då kan eleven direkt höra om det blir rätt eller inte. När eleven skriver en punkt så läses hela meningen upp.

9http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-

larande/Alternativa-verktyg/ 2010-12-13 10LPO-94 En likvärdig utbildning

7


Ett tal åt gången i matematik – genom att arbeta med ett tal åt gången är det lättare att hålla fokus på uppgiften. Experten menar att om man ser nästkommande tal så kan lätt koncentrationen brista och eleven börjar fundera hur denne ska lösa det talet istället för det aktuella talet. "Skärmen fångar eleven" – experten menar att datorn har en förmåga att "fånga" eleven. Här menas att själva skärmen har en förmåga att fånga blickarna och att hålla dessa till skärmen och på så sätt kan eleven behålla koncentrationsförmågan längre än normalt. Hörlurar – har visat sig vara effektivt för elever med koncentrationssvårigheter. Genom att göra lärarens röst den dominerande så upplever eleven att läraren talar till eleven.

Bild 1

• •

Penna att scanna med (bild 1) – med hjälp av en penna kan eleven skanna texten och få den uppläst för sig genom hörlurar. Finns även med funktioner som översätter från ett språk till ett annat. SMART-board – använda en stor skärm som kan visa innehållet på datorn som dessutom är klickbar. Mobiltelefoner – experten menar att eleverna vet hur sina mobiltelefoner fungerar och att dessa inte är utmärkande på samma sätt som kanske annan utrustning eftersom så många har mobiltelefoner idag. För elever med koncentrationssvårigheter kan en mobiltelefon fylla många funktioner. ◦ Kalenderfunktion med påminnelser (planering!) ◦ MP3-funktion, lyssna på ljudböcker, musik för att skärma av ◦ Spel, bra att använda sig utav om eleven blir "sysslolös" ◦ Fotografera text för att få den uppläst ◦ Miniräknare ◦ Spela in film ◦ Spela in ljud ◦ Talsyntes, dvs artificiellt tal (finns till mobiltelefoner också!)

Dessa är endast ett fåtal av de alternativa verktyg som man kan använda sig utav. Med hjälp av datorn finns det en mängd olika program som elever kan använda för att kunna ta del av samma saker som sina klasskamrater. 8


Tillgänglighet SPSM arbetar mycket för att göra utbildningen tillgänglig för alla elever. I Salamancadeklarationen står det "Lämplig och överkomlig teknologi skall vid behov utnyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier och stödja kommunikation, rörlighet och inlärning".11 Tekniska hjälpmedel kan erbjudas på ett mer ekonomiskt och effektivare sätt, om de tillhandahålls från en central resursbank på varje ort där det finns sakkunskap för val av lämpliga hjälpmedel med hänsyn till individuella behov och för service. 12 Det närmaste vi kommer en sådan central resursbank är skoldatateken (vilka jag beskriver i nästa rubrik) som finns runt om i många av landets kommuner. I en nationell handlingsplan 13 för handikappolitiken som regeringen skrev för åren 2000-2010 sades att Sverige skulle vara ett tillgängligt samhälle. Med tillgängligt avses information, lokaler och verksamheter. Fokus kom att hamna på att identifiera och undanröja hinder samt förebygga och bekämpa diskriminering. 14 "Målet är att personer med funktionsnedsättning ska få samma rättigheter och möjligheter som andra medborgare. "15 Att elever i skolan får tillgång till alternativa verktyg är ett steg i rätt riktning för att uppnå detta mål. En viktig princip när det gäller användning av datorer och teknik i skolan är att den måste vara användarvänlig. Tekniken i sig får alltså inte vara ett hinder. 16

Skoldatatek Flera kommuner har startat en verksamhet som ansvarar och arbetar med IT för elevgrupper i behov av särskilt stöd. Dessa kallas vanligtvis skoldatatek. På skoldatatek kan personal i skolan få utbildning och stöd för att kunna arbeta med alternativa verktyg. Från skoldatateken kan skolor låna och testa utrustning på sina elever för att hitta så bra lösningar som möjligt för dessa. En kommun på 40 000 invånare som vill ha ett skoldatatek förväntas anställa en specialpedagog (100%) inom området samt även en teknikertjänst (25%). Personalen på kommunernas skoldatatek har i sin tur möjlighet att få råd och stöd av något av de fem regionala skoldatateken. 17 Idag finns det skoldatatek i cirka 160 kommuner vilket kan jämföras med sex stycken i mitten av 2000-talet.18 11Salamanca-deklarationen

punkt 33 (1997) punkt 33 (1997) 13http://www.regeringen.se/sb/d/3107 2011-01-05 14http://skoldatatek.se/tillgaenglighet 2010-12-16 15http://skoldatatek.se/tillgaenglighet 2010-12-16 16Skolverket (1997) 17http://skoldatatek.se/skoldatatek/vad 2010-12-16 18http://www.spsm.se/-System-/Nyhetsarkiv/Positivt-med-skoldatatek/ 2010-12-16 12Salamancadelklarationen,

9


Diskussion Metoddiskussion Med tanke på arbetets storlek och att endast en person har intervjuats så bör man ha i åtanke att svaren utgår från en persons erfarenheter. Till arbetets tillförlitlighet bör man dock tänka på att specialpedagogiska skolmyndigheten är en myndighet som dagligen arbetar med liknande frågor och att experten i fråga har en mycket lång erfarenhet.

Diskussion kring resultatet Efter att ha genomfört det här arbetet så är det med glädje jag följer utvecklingen av skoldatateken. Ett av skolans kanske svåraste uppdrag är att inkludera alla. Begreppet "en skola för alla" går inte att ta för givet utan kräver en medvetenhet inom skolväsendet. Det finns oerhört många hjälpmedel att tillgå men känner man inte till möjligheterna så är det självfallet svårt att hjälpa de elever som är i behov av detta. IT-kompetensen hos lärarna är många gånger låg och självförtroendet finns kanske inte att använda IT i undervisningen, ens med elever som har det enkelt för sig. Vi kan inte förvänta oss att dessa lärare då ska våga använda datorn i ett specialpedagogiskt syfte. Flera kommuner jobbar dock aktivt med att stärka IT-kompetensen hos lärarna vilket jag personligen anser är högst nödvändigt. Här i Uppsala genomför nu kommunen ett projekt som kallas för fjärde nyckeln 19 som är ett projekt för att stärka kompetensen hos många kommunala lärarutbildare och på så sätt ge lärarstudenter på verksamhetsförlagd utbildning möjligheter att använda IT under sin praktik. Jag är själv involverad i projektet som instruktör och hoppas kunna bidra med en infallsvinkel som berör specialpedagogik. Pedagoger kommer väldigt långt genom att använda sig av generella förhållningssätt gentemot elever med ADHD/koncentrationssvårigheter (som också landstingets infotek beskriver) som till exempel:20 • Tydliga mål • Uppmuntra intressen och styrkor • Struktur • Anpassa miljön 19Http://www.fjardenyckeln.se 20Http://www.lul.se/infoteket

2011-01-06 2010-12-16

10


• • • • •

Hänsyn till begränsad uthållighet Direkt feedback Förutse problemsituationer Pedagogiska hjälpmedel Problemlösningsstrategier

Det vi kallar specialpedagogik idag är morgondagens "allmäna" pedagogik. Datorer användes tidigare främst för elever som behövde särskilt stöd i någon form men idag används de allt oftare i reguljär undervisning. Med de hjälpmedel som jag beskrivit i det här arbetet ökar chanserna att vi får med elever och att de inkluderas i undervisningen på ett sätt där de får ett gott självförtroende och därigenom större möjligheter att uppnå målen för skolan. Trots att det specialpedagogik ligger rätt i tiden så finns det inte så omfattande studier inom området, framför allt inte inom IT/Specialpedagogik.

Fortsatt forskning Det hade varit intressant att genomföra en mer omfattande studie för att se förhållandet IT/Specialpedagogik ur elevens perspektiv vilket jag hoppas kunna titta närmare på i framtiden.

Avslutningsvis Jag vill avsluta det här arbetet med att tacka den så kallade experten för trevligt bemötande och mycket intressanta och upplysande samtal.

11


Referenser Litteratur E-learning Nordic 2006: effekterna av IT i undervisningen, Ramböll Management, Köpenhamn, 2006 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning, 4. uppl., Kunskapsföretaget, Uppsala, 2006 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, Skolverket, Stockholm, 2006 På visit i skolan: en beskrivning av och reflektioner kring tre grundskolors IT-satsning, Skolverket, Stockholm, 1997 Salamanca-deklarationen och handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd., Svenska unescorådet, Stockholm, 1997

Internetadresser

http://www.spsm.se/Om-oss/ 2010-12-13 http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-ochforhallningssatt/IT-och-larande/ 2010-12-13 http://www.spsm.se/Documents/R%C3%A5d%20och%20st%C3%B6d/kompetensomr %C3%A5den/IT%20och%20L%C3%A4rande/IToLarande.pdf 2010-12-13 http://www.ne.se/koncentration/1145109, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-12-16 http://www.ne.se/uppmärksamhetsstörning, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-01-06. http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-ochforhallningssatt/IT-och-larande/Alternativa-verktyg/ 2010-12-13 http://skoldatatek.se/tillgaenglighet 2010-12-16

12


http://skoldatatek.se/skoldatatek/vad 2010-12-16 http://www.spsm.se/-System-/Nyhetsarkiv/Positivt-med-skoldatatek/ 2010-12-16 http://www.lul.se/infoteket 2010-12-16 http://www.regeringen.se/sb/d/3107 2011-01-05 http://www.fjardenyckeln.se 2011-01-06

Bildk채lla http://dansdata.com 2011-01-06

13

IT och barn med koncentrationssvårigheter  

Arbete om hur IT kan hjälpa barn med koncentrationssvårigheter