Page 1

Och som ni lekte när ni var barn/ och du stod givakt med din rygg rak och tog fyrahundra slag / Sömnen kom och du som låg så rätt i tiden / Domen föll som tårar mot din skärm / Sömnen kom som en åsikt, högervriden / Men mot dollar och yen så blir döden lätt ett skämt / Och som ni som lekte när ni var barn / Du förlorade ditt krig, du står ensam kvar / Och ingen kommer till ditt försvar / Så du står givakt med din rygg så rak och tar fyrahundra slag || Tänk om vi skulle vakna utan läppar / med hela munnen fylld av jord / bakom tungan inga ord / Tänk om jag skulle vakna, vara farlig med hela munnen fylld av blod / Jag bet min tunga när du log / Allt jag ville säga glömde jag i kväll / Allt jag ville vara behöll jag alltid för mig själv / Tänk om vi skulle vakna, inte andas / Våra lungor tömda på luft precis som om vi fått en knuff / Det känns som om någon kapat våra fötter och hela sängen fylls av blod och hela golvet är fullt av skor || De ringer alla klockor nu / Som ett bomblarm över stan / Men ingen tänker tanken / Ingen orkar ställa frågor / Och de stirrar som om ansvaret bara vilade på mig / Jag som betalat dyrt för att slippa vara med / Och det sista brevet skickades till en ogiltig adress / Med ett frimärke värt en halv långvårdsenhet / Och de skjuter alla soldater till en gammal sång om fred / Ett helt hav normala människor sjunger med / Men även hundratusen röster kan ha fel || Sommaren kom som en nyhet från Bagdad, ett hån mot sunt förnuft / Inventera dina minnen, betygsätt ditt liv / Mitt i staden över stekheta plåttak står tiden frusen still / Hur kan du se att det blivit 2000-tal där vi är, 2000-tal är du där / Kärleken räckte nog halvvägs, men vi gick för långt för att vända om / Jag vet att, jag vet att den inte finns kvar / Jag tror dig, jag tror dig, du vet att jag alltid har trott på nån som du / Jag ber dig, ge mig en vit lögn säg att du tror på mig i nånting / Du får tror vad du vill || Tystnad / Tunnel, avfart / När taxametern slagits på försvinner allt i regnet utan spår / och som en viskning ser vi syner nu igen / Det här är nåt som inte ens har hänt / Tystnad / En rökfri viskning / Det är exakt vad Vi vill ha / det luftkonditionerade ljudet av fart / Du är värd att dö för / Ni kan skratta om Ni vill / Håna oss Vi rör oss Ni står still / Lyssnar / stel & fastspänd / & när paniken bryter ut / ler Du svagt och viskar till Mig Du är värd att dö för / Men mot gummi, glas & metall betyder ett mirakel inget alls || Nu ska lagren tömmas nu ska allting säljas ut / men köpcentren är tomma alla människor tog slut / Och nu ska allting renas jag förstår inte hur det ska gå till / vi har aldrig kunnat enas / sjunga: ”we shall overcome” / 67 är överspelat / nu är det jag och mitt mot dom / Nu ska världen räddas allting trasigt ska bli helt / och jag sprayar namn på muren alla dom som tänker fel / Du vet nog vad jag menar / i kärlek och krig och allt det där / kravallstaket mot stenar / vi är en revolt som aldrig kom / ditt 67 är förorenat / nu är det jag och mitt mot dom || Ur en klar himmel faller bomben ner / Vi ligger tysta i en krater, ler / När vi ser vår samtid brinna ner / Och jag ska skydda dig med kroppen min / Luften svider när vi andas in / Har alltid sett oss som Ansgar och Evelyne / Vi ska fylla vår stulna bil med dyra klockor och Dexedrine / Souvernirer från den tid då vi var svin / Och du har tagit mig från kylan in / Från tysk hårdrock till Charles Valentin / I min bok är du för evigt Evelyne / Och som jag önskar att du var här nu / Jag vill bara höra dina hjärtslag / Och som jag önskar att vårt krig tog slut / Jag har lärt av mina misstag / Och du är lika ensam som jag || Jag visste var du varit var du en gång kom ifrån / Och en gång var din historia också min / Som musik man bara hör när man kan tala samma språk / När man delar alla hemligheter / Stora som små / Och jag stal något du ändå ville ge mig / Försökte älska det jag tog / Men ärligheten, respekten, kärleken bara dog / Och jag stal något du var beredd att ge mig / Du förlät mig, jag kunde inte se dig i ögonen, förlåt älskling jag gör det snart igen / Jag vet var du tar vägen när du är ensam i din säng / Och vi återvänder om och om igen / Som en bok man bara skriver när man har slösat varje ord / Om meningslösa självklarheter, meningslösa, meningslösa || Det kallas chocktillstånd när orden bränns inpå bara skinnet / och gång på gång mot asfalten / varför skrapa kinden mot väggarna / klämma fingrar i dörrarna / när benen alltid bär tillbaka hit för att presentera ett svin / Det kallas chocktillstånd när tankar känns / och skär som bitar av glas / små, små sår under linningen / varför är du som jag mot väggarna / står tvekande vid dörrarna / när benen alltid skakar dig tillbaka hit för att presentera ett svin / Och jag önskar att allt fick plats || Somnar om och vaknar igen som jag alltid gör / Svara: fick du nog? / Fick du nog ikväll? / Vaknar upp och somnar igen / vet inte vad jag väntar på / Svara: fick du nog / ja det fick du nog / Kan du några fler runda ord att imponera med / gör ett intryck, le! / Gör ett avtryck som sitter längre än de du redan gjort / Öppen hand och allt rinner ut / vad hade du väntat dig? / Svara: fick du nog? / Fick du nog ikväll? / Fyller på tills allting tar slut / Du kommer inte att hitta det ändå / Svara: fick du nog? / Ja, det fick du nog / Har du lärt dig att stå vid ditt ord? / Sånt imponerar mer än ett leende / Här är ett avtryck som sitter längre än det du redan gjort / Vad har du gjort? || På vägarna i natt så jagar vi ifatt / Med karta & kompass / ingen vila, ingen rast / Vad som än har gjort mig elak, feg / Vad som än har hänt, är allt mitt fel / Vad som än har gjort dig vänlig, ren / Allting är försent / På vägarna i natt kan jag hålla mig för skratt / Mitt leende som sköld mot tårarna som föll || På vägen tvättas spåren bort en olycka blir minnen blott / Rusningstid strax innan jul så glömmer nån ett varningsljus / När Jag blir grå / När Jag faller / Orkar Du för 2? / När idag blir igår / Kommer Du att älska mig ändå? / En gammal sång får en helt ny text / en äcklig röst som billig sex / & Jag har inga vänner kvar / Visst är livet underbart / Det spelar ingen roll om Du håller mig hårt / Ingen kommer att minnas om 100 år / Jag är rädd att man glömmer / glömmer allt / Som vi glömde att vi älskade varandra / Håll ut Jag behöver dig / Stå ut med mig jag behöver dig || Visst är natten svart, visst är marken kall / Men vi fryser tillsammans, två benrangel skallrar i takt / Du står utanför, jag står utanför / Ur besvikelsen, skammen kom långsamt en känsla av makt / Dom viskar: Du är tidlös, men dom menar omodern / En elakhet som blir den ultimata komplimangen / Du sa du vill ha stulna, svarta rosor vid din grav / En Fleur de lise i guld på svart bredvid ditt namn / Du är liv / Du är dom långa milen mot Berlin / Dom kan bli något stort, dom kan få jobbet gjort / Deras uppgift i år är att skita i allting vi sagt / Vi ger upp till slut, vi abdikerar nu / och förruttnelsen börjar precis när vi fyllt 37 / Älskling jag har aldrig kunnat lära dig någonting / I bästa fall så kan jag bidra med en känsla / Du doftar svagt av våta, vita rosor, gammal jord / En Fleur de lise i guld på svart bredvid ditt namn / Du är liv / Du är ett gräl i bilen mot Paris || Jag ville vara speciell jagad smal & glansigt blek / men med fläckar är Jag född / Jag hade nästan glömt / Jag ville vara spirituell / En gnistrande personlighet / men det kräver att man har / gener & anlag och det har inte Jag / & det tar 100-tals år att dölja felen / Jag är ljusår ifrån / vanställd & skelögd / & det svider som klor / som nya munsår / Ett tredje klass får / när alla lyssnar på dig kan du beskydda mig? / Jag ville bara fly från mig själv / skära bort min otillräcklighet / men med fläckarna jag glömt / är redan dömd / Jag ville vara intellektuell / Berest, belevad äckligt ung / men arvet väger tungt / Gener & anlag / Allt var ett misstag / Snälla beskydda mig || Belöna mig med standardkrav & renad luft / AC-sval / Belöna mig med segertal / en ledarplats av idag / Som ett färgfotografi är jag glansig inuti / Några tusendelar Denivit / & som ett färgfotografi / som nån förstört med flit / är jag svartvit inuti? / Belöna mig med ny teknik / en egen film / dyr plastik / Belöna mig med Concorde dit / en blixtvisit / sagolik ||Kanske var det ett moln i dina ögon blev himlen grå / Mina ser i syne / för det är väl inte en tår / Himlen är blå / Dina ögon krymper som blåjeans / Mina ögon svider / dom har torkat båda två / Kanske var det en dröm / Kanske är min hjärna tumlad & tömd / Urblekt & tvättad / annars hade jag aldrig glömt / Kanske har jag ett skal / Ett hårt oigenomträngligt skalbaggeskal / av urvuxna kläder / Ett litet barn som når till tak / Varför får jag inte på mig dina blåjeans? || Så nära ligger sömnen under alla täcken sval / svept och gömd i filtar / plast, nylon, cellofan / Min mun vid termometern fuskar mig febersvag / & det känns som om jag glömt någonting kvar / Jag tappar mina kläder jag tappar värmen grad för grad / Nu skakar mina händer värre varje dag / som cesium & syre / brinner Jag alldeles klart / & det känns som om / Jag glömt någonting kvar / Hon är vaken / Jag vet att hon är vaken / Jag är vaken / Hon vet att Jag är vaken / Vi är vakna / Visst syns det att Vi vaknat nyss och väntar / Så nära känner lukten nu kan jag slappna av / & utanför på trappan får frosten dig att tappa tag / Det har hunnit bli oktober / nu fryser gräset & går av / & jag hatar allt som böjs & går av / Tänk om jag har fel / Jag kan ha fel || I trängseln utanför / Sen december ingen snö / Jag följer efter dig genom kön / Du stryker fingrarna lätt mot min kind / Och i ett ögonblick då allt står still / så får jag en chans att säga allt det jag aldrig sagt / så får jag en chans att ge dig allt det du aldrig haft / Men jag var för feg / Det finns ett enkelt svar / Du är varm när jag är kall / Du tar så lite plats / Jag tar allt / Jag trycker läpparna lätt mot din hals / Jag frågar ”gråter du?” / Du smakar salt / Dom små små orden är svåra ord / Och de hårda orden är enkla ord / Jag fick chansen, du gav mig chansen / men nu är det för sent / Nu är det för sent || Du har tänkt allt som sagts om mig / Du kan tro allt du hört om mig / Du kan ställa frågor om sanningen / Finns det en eller finns det tusen / Svara rakt från hjärtat nu / Ditt medlidande kan jag vara utan / Om det här ska vara allt vi hann / Så håll mig hårt / Håll mig älskling nu / Stockholm vaknar långsamt på droger och på sorg / Snön hyr ut sin oskuld till hela Kungsholms torg / Det känns som när jag kom hit way back in 93 / en ynklig rad av fotspår / En okänd kontinent / Släpp snälla, släpp taget nu / Jag kan stå, gå eller krypa härifrån / Om det här är allt vi hinner med så håll mig hårt min älskling nu / Vaknar staden


långsamt och jag är full igen / Snön hyr ut sin oskuld för skiten bara känns / Det känns som när jag kom hit way back in 93 / en ynklig rad av fotspår / en oändlig kontinent / Och det känns som när vi kom hit till möjlighetens land / Du kan följa mina spår hem / Columbus var mitt namn || Jag drömde om en barndomsvän igår / som telenäten drömmer om svalorna i vår / Jag vaknade av bruset från maskiner i djup sömn / Jag vaknade så lycklig över att äntligen ha drömt / Hon vinkar genom ett fönster / Hennes mun är som ett sår / så går hjärtat mitt sönder / Det har varit ett ensamt år / Jag ska aldrig ignorera dig igen / Jag ska aldrig nånsin glömma hur det känns / Mina nyårslöften / Jag filmar nu / Stora känslor stora ord / men allt av vikt Jag säger har Jag stulit ur en bok / Jag läste nåt om kyssar / nånting som alla vet men som dom aldrig lyckas fånga / i filmerna man ser / Jag ska aldrig ignorera dig igen / Jag ska aldrig ignorera kärleken || September, och jag fattar ett svårt beslut / min nedräkning börjar nu / där allt en gång tog slut / Oktober, och jag håller din hand för hårt / har du några goda råd innan klockan byter år / Och du får bli mitt spöke om du vill / snälla, vänd inte ryggen till igen / snälla, möt min blick en allra sista gång / innan du lämnar min kropp som blivit för trång / November, vi avslutar sagan snart / har du nåra lögner kvar / att pudra dina svar / December, har du nåra hjältar kvar / då är du en sällsynt art / den sista i sitt slag || Jag var länge ensam, enda barnet / Ett monster underst i en hembyggd våningssäng / och på håll såg jag ljusen dö i dimman / Precis när mörkret tändes upp igen / Och jag såg dig springa över skaren / I jakten på din sagolika vy / Och du lärde mig att fullständigt försvinna / In i dina tankar,i ditt huvud står jag fri / Ge mig en vinterdrog / Ge mig allt du har / Kom nu, jag är kroniskt låg / Bara mörkret hörs / I ditt öga var en storm jag såg / Som sommarsnö / I döda vinkeln ser jag allt du gör / Och där kommer dom jag ser dom mellan träden / Snälla kan du hjälpa mig att fly / Deras ögon är som mareld över världen / Jag kryper där i askan, fågel Fenix född som ny / Ge mig en vinterdrog / Ge mig sommarsnö / Kom nu, jag är kroniskt låg / Bara mörkret hörs / I ditt öga dansar stormar små / Men det är du som för / I döda vinkeln ser jag allt du gör || Fyll mig med luft igen / Gör mig synlig / Du får gärna avsky mig om det gör mig tydlig igen / Om du vill visa dig igen / Om du vill komma hit igen / Om du vill röra mig igen / Så måste jag vara i färg / Fyll mig med vatten min vän men håll mig flytande / Jag låter dig avsky mig / Det gör mig tydlig igen || Sjung sånger för mig på radion / Sjung för mig igen, du lät som regn / Sjung sånger för mig om varma gator / Sjung för mig igen, mitt hjärta tyst / Och i mitt land så får man inte vara förmer / Det här är Sverige och vi gråter aldrig mer / Det finns inga ord för det, på det här jävla språket / Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak / Sjung en sång utan ord om ljusa nätter / Sjung för mig igen, du lät som snöfall / Jag håller andan med dig, för jag vet hur du känner / Sjung om de gånger vi delade ett liv med en blick / Och i vårt land så får man inte vara förmer / Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser / Det finns inga ord för det på det här jävla språket / Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak / Det är så många här som aldrig sagt nej och som aldrig kommer få en chans / så många här som aldrig såg mig / och jag vet att jag haft tur som få / Så många här som ville ha dig / men vi kände samma sak / Vi känner alltid samma sak || Älskling, sommaren kommer långsamt / Tänk om du kunde se lilla Sverige ändrar form / Husen & gatorna är tomma / Semestertid är landet i undantagstillstånd / En motorväg, skär genom centrum / över torgen och betongen i en plötslig hagelstorm / Man glömmer att nätterna är korta och sömnen den bedrar mig med min hjärtesorg / Men älskling, i natt kom du tillbaka / och allting var förlåtet i en sällsynt lycklig dröm / Och just i ögonblicket när jag vaknar hänger skuggan av hoppet kvar i mina rum / Älskling, jag vet att du är vaken / Signalen når din del, av världen men får inget svar / I värmen står luften dödligt stilla / Tänk om du kunde se hur processen tappar fart / Älskling, i natt kom du tillbaka och allting var förlåtet i en återvunnen dröm / Och just i ögonblicket när jag vaknar hänger skuggan av hoppet kvar på mitt rum / Älskling, jag har hittat in från mörkret / det finns hopp om en förändring men det tar den tid det tar / En ny start, jag tänker nya tankar / men allt det där du föll för finns fortfarande kvar / Allting har förändrats men jag känner likadant / Älskling i natt kom du tillbaka och allt fick sin förklaring i en återvunnen dröm / Och just i ögonblicket när jag vaknar ser jag skuggan av hoppet försvinna från mitt rum / Skuggan av hoppet försvinner från mitt rum || Jag minns en dröm om snö / Det är svårt att se dig som en glasbit i en vattenpöl som frös / Jag väntar utanför för att få se dig / Jag behöver din kyla nu / behöver din svala hud / Jag blir din skugga / Jag blir den du aldrig ser / Låt mig bli din skugga / Jag skadar dom som ler / åt dig, din skugga / Jag blir ögon på din rygg / Låt mig bli din skugga / och du bli min / Jag minns en dröm om snö innanför kragen / som snöbollar i händerna som frös / Jag behöver din kyla nu / behöver din svala hud / Jag blir din skugga || Rakt genom smutsen bubblar stjärnorna i pölarna / som tänder i ett CocaCola-glas / under ljusen andas asfalten med gälar / andas lika tungt som jag / och igår vände sig i sin grav / Säg inte mer nu / berätta ingenting / låt mig va ifred / jag vill inte höra om dina döda dagar / Under fläktarna virvlar orden runt omrkring / vrider sig, kvider och går av / och där i röken bland tungorna och kyssarna / får du vänta på ett svar / åh, genom dryckerna, svetten cigaretterna stirrar blanka ögon tillbaks / åh, och där är tiden / känner du hur den flåsar mot din hals / känner du hur skinnet svider / jag ska slicka dina läppar jag behöver lite.. || En ensam kvinna söker en man / Svar till: Hjärtat talar sant / En pessimist i sitt livs form / Jag vädrar blod, det luktar sorg / En utomjordings kärlekstörst / En undran vem som svek vem först / Ät fett och socker tills du spyr eller blir en fyra-tonsmartyr / Sälj dig, sälj dig dyrt / Kom låna törnekronan min / Lid för konsten eller brinn / Jag slåss och håller kroppen varm / En dröm om mammas ömma famn / En utomjordings kärlekstörst / En undran vem som svek vem först / Och jag blir gärna en martyr / Vi behöver nog en ny / Sälj dig, sälj dig dyrt / Ett långfinger åt döden / Vi gick över lik / Och skylta med vår kärlek, vårt rika inre liv / Men plåtarna till himlen var slut när vi kom dit / Och priset vi betalat för att klassas som elit / Var att vi blev som dom andra / Och vi kommer inte längre / Vi är tillbaks på noll / Men ingen kommer sörja / Vi har spelat ut vår roll / Vi glömmer hela skiten / Det betyder ingenting / Vi skulle kommit längre / Men räckte inte till / Vi blev som dom andra || Jag har bränt mina skivor, eldat upp dina brev och askan ligger i drivor / Solstickepojken han ler / Han bönar och ber: / Tänd eld på dina tankar / Med dina svarta tysta tårar / Och vi vet och du vet allt tar slut / Långsamt genom rummet går hon ut / Kom låt oss gå härifrån / Låt oss resa någonstans / Resa långt härifrån / Låt oss bli dom som försvann / Kom så glömmer vi döden / Han röker i vår säng / Kom och värm dig vid glöden från vårt rykande hem / Golven sjunger igen: Du ger oss kalla kårar / Med dina svarta tysta tårar / Och vi vet alla vet allt tar slut / Långsamt genom rummen går hon ut / Kameran glider över guldgula fält / Ja, vi vet du behöver hjälp / Den här stan gör mig galen ikväll / Du kommer aldrig mer hitta hem / Vill ge dig allting ikväll / Du kommer aldrig mer bli dig själv / Och jag tror minsann min själ dör av svält / Man blir trött på ditt jävla gnäll || Du säger ”När ni var små, säg vilka droger tog ni då?” / När vi var små så sköt vi kåda, bark och stål / Och hjärnan blev mjuk av luthersk ångest inför Gud / Och så blev jag sjuk och blev den skugga du ser nu / Men när natten var ljus i vårt sextiotalshus / Så var vi långt, långt, långt härifrån i vår dröm om att fly till någonting nytt / Jag är född i en tid precis när dammet lagt sig ner / En meningslös tid, exakt en tusendel försent / Och visst bor det ett skrik någonstans i ditt lugna, tysta liv / En vild fantasi som dränks i lådvinsnostalgi / Men när natten är ljus i ditt sjuttiotalshus / Och du är ånga, spår av ett moln / I en dröm om att fly till någonting nytt / Och du håller så hårt och när längtan blir svår / Så är jag din, din, din att ta med / Att ta ut, att ta in i någonting nytt / Och när natten är ljus i vårt åttiotalshus / Så är vi långt, långt, långt härifrån i vår dröm om att fly till någonting nytt / Och vi håller för hårt, men den här drömmen är vår / Och du är min, min, min att ta med, att ta ut på en jakt efter tiden som flytt || Töm ditt rum på tonårstankar nu / Du sa, ”Gör ditt val, ta ett självständigt beslut” / Jag höll en hand då mot din varma hud / Du sa, ”Stäng din dörr, vi har något att reda ut” / Och du stod där med din kniv / Bredvid din tyska bil / Du skar mitt svala liv / Mönstrat till ett krig / Du stal min blick, du gick din egen väg / Du sa, ”Det finns små trick som får folk att vilja väl” / Och sångerna jag hört, och filmerna jag såg / Var det vildaste jag gjort / Men inget var så stort || Jag fick ett brev, ett riktigt brev med frimärken / Ett vykort ifrån längesen då framtiden var vår / Och som du skrev om din spaning efter friheten / Ord bevingade som fjärilen och jag tror att jag förstår / Att långsamt, långsamt, åh så långsamt så vann du dina nätter tillbaks / långsamt, långsamt, åh så långsamt så gled vi in i glömskan där ljuset är svagt / Det som var du och jag / Jag skrev ett brev om att leva med förbannelsen / Jag gav dig min version av sanningen för att få dig att förstå / Det som var du och jag || De pratar om dig via kortvåg, så mycket kommer jag ihåg / Du log mot mig när du betalade för min tystnad, och jag glömde vad jag såg / Du var en fadersgestalt i en taxi, med ett järngrepp om mitt hår / Du log mot mig och suckade: Föraren, det är din tur snart / Jag såg min kropp ovanifrån / I hela mitt liv har jag väntat på någon som liknade dig / Hur kunde du lämna mig ensam i en värld som har blivit så hård? / I hela mitt liv har jag längtat långt, längre bort härifrån / Nu står du först på min lista över folk som förtjänar ett öde värre än döden / I hela mitt liv har jag längtat långt, längre bort härifrån / Nu är du struken från listan / Jag har lärt mig av dig: Alla öden är värre än döden || Stilla som när snö faller / du blev vuxen så


fort / minns att du grät / Men du har redan glömt allt det där / och jag fastnade här / Stilla som när snö faller / visst gick det för snabbt / du växte ifatt min självsäkerhet / och du lärde dig allt jag vet dubbelt så snabbt och det sved / Hur kan du vara så säker på ditt svar / Hur kan du vara så iskall ren & klar när det finns platser i Vintergatan kvar som vi aldrig får se / Stilla som när snön föll / du blev vuxen så fort / minns att jag grät / Men du har redan glömt allt det där / Jag är fortfarande här / Stilla som när snön föll / stilla min nyfikenhet / du växte ifatt min osäkerhet / Du som redan har sett allt det / stilla min nyfikenhet || Min släkt är full av hjältar / Decennier av slit / Brustna hjärtan, trötta leder / Deras stolthet bar mig hit / Nu är dom gömda bakom stjärnor vid vintergatans kant / Dom är glömda men dom talar genom pennan i min hand / Och dom bar mig ända hit / Jag ska besvara elden om jag kan ta dig dit / Jag ska bevara elden i en sång för vår elit / Genom 57 kanaler / Satelliter i en ring / Ett hundra överklasspoeter kan inte ge mig någonting / Jag har sprungit i ett liv nu / Jag sprang för att stå still / I jakt på ett mirakel när det fanns precis intill / Nu är jag vaken jag är fri / Här är en sång för vår elit ||Som om orden inte betyder nåt alls / Som om tungan bara var nåt som fastnat i din hals / Om du bara visste hur jag hatar detta tysta ingenting som omger mig / Noll personer utan färg / Snälla gör vad som helst / Du har väl nånting att säga / Jag vill höra din röst nu / Höra hjärtat i bröstet / Jag behöver din tröst nu / Låt mig höra din röst nu / Så äckligt så korrekt / Allt du säger smakar bara klibbigt som mjölkchoklad som smält / Om du bara visste hur jag hatar när du tystnar / Viska till mig, prata till mig / Skrik, skrik rösten hes / Som papper, gör vad som helst / Du har väl nånting att säga || Bara skinn & ben / med ett hjärta av tvål / Det får Dom solblekta , vackra att se rött i år / & Ni har borrat små hål, försöker ta Mina tankar / men Jag har pratat med Elvis & rört vid Hans hår / Jag stjäl tillbaka Min tid / Alla timmar Ni en gång stal av Mig / En gentleman ett geni / En superhjälte för Dig / På en sekund är Jag långt härifrån / Jag mäter försprång i ljusår / Jag är redan i mål / & Jag ska borra ett hål, ta tillbaks Mina tankar / Jag har pratat med Elvis & rört vid Hans hår || Jag krossar fönstret, tar mig in i ditt rum / Det är en helt ny värld, men jag är alldeles lugn / Jag krossade fönstret, tar mig in i ditt rum / En helt ny karriär i en helt ny stad / Dom vill verkligen ha mig kvar / Dom vill verkligen ha mig här / En helt ny karriär / Och nära gatan med en blödande hand / så länge fötterna bär / så länge lungorna kan / Och nära gatan var det du som vann / En helt ny karriär i en helt ny stad / Dom vill verkligen ha mig kvar / Dom vill verkligen ha mig här / En helt ny karriär || Jag såg en bild från mitt 80-tal / mitt hårdrocksjag och jag undrar vem det var / Jag såg en film, en framtidsvision / en kommentar, var att slutet blir så sorgligt i regissörens version / Och då kommer känslan / den smygande känslan / den enda jag inte rår på / Då stänger jag själen / klämmer ihjäl den / hittar en himmelsk drog / Och då kommer känslan / är jag den enda som aldrig förstår? / Jag såg en bild från mitt 90-tal / 23årsdag, och jag undrar vem jag var / Jag såg en film, en man med pistol / en kommentar, var att slutet blir så vackert i en oklippt version / Och då kommer känslan / är jag den enda som aldrig förstår? || En timme en minut / Här står tiden stilla / Jag är bara ljud / Jag gör allt på ren vilja / Ser du nån så skjut / Jag står bakom tätt intill / och jag är bara ljud så jag rör mig som jag vill / Allting jag gjort ska göras om igen / Det liknar vagt någonting jag känt en gång, men då tänkte jag aldrig så långt / Visst var det bara tur / Jag har nåt i min hals / Visst var det bara tur / Nej, det stämmer inte alls / En timme en minut / Jag står bakom tätt intill / Jag har ett kontrakt med Gud så jag gör som jag vill / Allting jag gjort ska göras om igen / Det liknar någonting alla känt nån gång / Men jag tänkte aldrig så långt || Först när regnen kom och högervinden ven / Tog jag ett tåg från Stockholm / vida världen via Flen / Med den vanligaste av planer och inget nytt att komma med / Och det fanns inget att egentligen fly från bara inget mer att ge / Först när regnet kom förstod jag något var fel / Det var en stilla skakning under gatorna, långt ner / Det var den vanligaste förvarning, varken mindre eller mer / och det fanns inget att egentligen fly från, det fanns ingen tid att be / Och en vidöppen väg rullar ut framför oss / i en ödelagd stad där ateister bär kors / jag säger till dig det var tur att du kom / jag har skyhöga krav och det här är lagom / men det är inget för mig / Först när våren kom med solidaritet / längtar jag hem till Stockholm / förstod jag vidden av mitt svek / Och med den lamaste av ursäkter, varken samtal eller brev / Så fanns det inget att egentligen säga / det bara blev som det blev / Det blev en ensam lång väg hem || Du skrapar rutor nu igen / Jag är passageraren, det är du som kör / Stan förblöder, allt är stängt / Du pratar jobb, jag längtar hem igen / Åh, det är så svårt att höra vad du säger / Vad är det du egentligen vill säga? / Sekelskiftesvillan gapar tom / Man skymtar fönstren bakom röda löv / Och jag minns din pappas bibliotek / I ett centrumkors där virvlar snön det blåser snålt / Genom ensamhushållens dubbla lås / Och som Sverige sover villor, skogar, elljusspår / Sextusen vintergransljus mot ensamheten, ensamheten / Hårt mot hårt mot ensamheten / Ett helt nytt ljus ger oss nytt hopp / Men även skuggorna blir större nu / Och inget är sig längre likt / I din värld av mörkret syns dina brister, mina fel / Som sprickor där ljus kan tränga in / Och jag inser plötsligt, kärlek får man bara se / När tak och väggar rasar in igen i ensamheten / Ensamheten, ensamheten / Det är så svårt att höra vad du säger / Vad är det du egentligen vill säga? / Hårt mot hårt mot ensamheten || Ner från minus femtio grader / Mannen bredvid stinker svett / Vi går ner i varma mörker / Jag gör dig arvlös på en servett / Och jag ser dig på terminalen / Som en hägring en Prada-klon / Jag har gömt behov i sjalen för just en sån här otänkbar situation / Jag gick långsamt fram mot bordet med min avvaktande blick / Över munnen mitt i orden slog du till så hårt det gick / Och jag såg hur du tyckte om det / från nästan bottenlös tristess kom det kärleksvarma våldet / och vinet spills blir bleka rorschachtest / Jag ser nån vid ett rödljus, samma NK-paraply / Och nånstans i min plånbok glöder en post-it från -97 / Där tio kulspetsblå små siffror skriker våga utan ord / Men ögonblicket glider undan som skuggorna från små grå lätta moln / Jag ser din rygg från taxin fast jag vet att du har flytt, från det kalla, tysta landet / Jag stampar torkarbladens rytm / Och jag minns ingenting som hände men jag kallsvettas ändå / VM i att hålla färgen tyck synd om mig jag är ensammast i Sverige / Och jag är drog med dig i mitt fall / Och sen gled jag bara undan / Så förlåt, förlåt för allt / För min förbannade kluvna tunga / Jag har ett foto någonstans där vi är drottningar och kungar / Nu ligger bilder överallt, där gamla ansikten är unga / Och jag har letat som besatt efter känslor som är försvunna / Och det har varit en lång, lång natt, men jag är glad att mina tårar är behärskade och lugna || Det är i mars Jag fyller år, men min feber gör det svårt / Designer Drömmar ny frisyr / Det här är början på en ny tid / Jag fick en tung roll som din clown / Charlie Chaplin, Eva Braun / En storlek ner, Gud Du är smal / Det här är början på en ny dag / Iskallt & menlöst / Plasten gör dig vacker är Du glad? / En livslögn att dö för / Det är läggdags för skämten / Det är allvar i år / Så stod våren utanför / I värmen blev din klänning helt förstörd / & dina hjältar dog vid spisen / Fick gift av TV-kockar & repriser ||Små vita ljus / Bara stjärnor mellan träden / Jag ser mörka hus och motorvägar räls / En stadig puls, över broar genom städer / Och för din skull så reser vi igen / Vi räknar dagar, räknar år / En skymt av solen doft av vår / Snart kommer regnet som en våg och sköljer bort allt som inte är musiken / Tellement loin de ce monde / Du somnar in / Ditt huvud tätt mot rutan / Och vid din kind fladdrar imman som en dröm / Jag blinkar till / Tårar kan jag vara utan / Men för din skull så gör jag vad som helst / Jai perdu mes repères / Je nage en eau trouble / Emmène-moi aussi loin que possible / Les paysages défilent et la brume se dissipe / Grâce à toi à nouveau je respire || Det är långt mellan Flen och Paris men nära en trettioårskris / Du slängde med håret och log / Du skrev våra namn under bron / Jag önskar jag var där nu / Allt är så skört i din värld / Schhh…Jag bara säger som det är / Du gav mig en bomb under bron / Tänk att det bara krävs ord / Låt mig behålla det här / Det kan väl jag vara värd / Kom och slå sönder min värld / Det är allt jag begär / Jag önskar jag var där nu / Det var inte mitt namn som du skrev / Under bron i en stad / Jag önskar jag var där nu / Och jag minns inte var / Jag önskar jag var där nu / Under bron i en stad där du och jag blev kvar || Han fångade sparken med huvudet / han hade tänkt alla tankar ändå / Han stod inte upp när han fick den, för full för att ens kunna gå / Långsamt glömmer man bort allt, också pojkar i manchestertyg / men jag minns våra skrikiga stolar i köket och virveln på min kula av porslin / Min vän hade kritvita tänder / Hans kläder luktade rök / så levande att det känns som om det jag som är död / En blank dank låg så tungt i min hand / Mer värd än kulor av glas / En dank Frank / Jag kommer aldrig närmre än så / En blank förmiddag i handen på Frank / Han fångade sparken med huvudet / Som att nicka en fotboll i mål / Som att kasta en sten högt över taken och klättra dit ingen kan nå / Långsamt glömmer man bort allt, också träskor och Gul Blend i smyg / men jag minns saker han sa som gjorde mig större, äldre inte så blyg / På hans jacka satt fyra märken, hjältar i glittrande tyg / Slade, Kiss, Bowie & Sweet, året när Pinups var ny / Nu är jag större, nu är jag äldre, äldre än du / Nu är jag större, större än du || Hör du ljudet av juli där utanför? / Sist vi sågs var det vinter och en meter snö / Jag kan höra musiken du gav mig i natt / Så här lät det medan ångesten kom ikapp / Jag vill höra en öde helg explodera utanför ditt fönster / Ibland blir jag så störd av tystnaden här / Jag tänker på dig / Jag tänker på dig ibland / Ge mig en ny drog som tar mig nånstans / Jag behöver en ny medicin och ett nytt land / När jag faller lycklig och fri var det falskt alarm, falsk marknadsföring / men även inbitna lögnare har sin charm / Jag kan höra


musiken du gav mig i natt / Stå still, jag loopar samma tack / men det finns nåt där som bara måste bli sagt / Jag tänker på dig ibland || Stå vid min olåsta dörr i rakblad av billjus från gatan / Ditt ansikte blekt, nästan grymt / Det ekar i trapphuset, droppar från fingrarna / Allting går igen, kommer tillbaks / En dag ska alla skulderna betalas / Och du vet jag har rätt, jag har rätt / Du har fel / Har inte tid med all din skit / Ja, ja jag vet vad vi förlorat / Och jag vet att du vet, jag har rätt, jag har rätt / Du har fel / Hur kan det spela någon roll / Framtiden är ändå utom räckhåll för oss / Säg nånting, säg nånting nu / Du vet jag får panik av dina tårar / Gör nånting, gör nånting nu / Förstör nånting, slå mig / Förstör nåt, jag överlever / Jag skulle alltid vara den som stod bakom dig / Jag skulle alltid svara när du kallade på mig / Jag skulle alltid vara den som vaktade din rygg / Jag skulle alltid, alltid, alltid vara / Den som går igen, kommer tillbaks / En dag ska alla skulderna betalas / Och jag vet jag har rätt, jag har rätt / Du har fel / Javisst så längtar vi tillbaks / Till allt vi ljög om att vi gjorde / Och jag vet att du vet, jag har rätt, jag har rätt / Du har fel / Ja, kan det spela någon roll / Framtiden är ändå utom räckhåll för oss || Tänk på allt du lärt mig, jag var ekot i ditt lod / Du spelade ”Taillights Fade” för gamla tiders skull / Jag övar varje mening framför spegeln, varje ord / Vi gick från damm till damm / Vi reste jord till jord / Jag tänkte aldrig längre än ett ögonblick i sänder / och just nu vill jag se min framtid, jag vill se allt som ska komma / genom dimmorna här kan jag inte ens se min nervösa tunna hand som söker din / Du ger mig inga löften och du ställer inga krav / för att du vet exakt vad jag klarar av / Du ser mig som en jämlik / jag beter mig som ett barn / En ängels tålamod / En djävulsk envishet / Du tänkte alltid längre än det ögonblick när det händer och just nu kan vi se vår framtiden ett högteknologiskt konstverk genom dimmorna här / Din varma slitna hand den sluts försiktigt omkring min och tar mig med / Du ska lämna mig här ensam / Du ska lämna mig igen / Du måste lita på mig nu / Det är inte bara rädslan som har bundit mig vid dig / Du måste lita på mig / Tänk på att du lärt mig allt var stolt över ditt verk och spela en sång för oss för gamla tiders skull || Spöklikt vit i solskens dis / & luften är sträv som sand / Du vänder dig om & vinkar snabbt / som frös du om din hand / Följsam svag leder jag dig med min arm runt svanken / Våldsamt klar smeker jag lätt din hud med tanken / Långsam, glömd som en dröm glider du ur min hand / Du vänder dig om & ler mot dom som aldrig haft en chans / Följsam svag leder jag dig med min arm runt svanken / Våldsamt klar glider jag över din hud med tanken || Jag står här frusen fast, äntligen stilla / Som gravitationen, nåt vasst / Jag ska aldrig göra dig illa igen / Du fastnar perfekt i min polaroid / Du blinkar förskräckt när jag ställer mig bredvid / Du ryggar tillbaks när min hand just ska röra vid din / Det är så det ska vara / Det är så vi vill ha det nu / Det är så det ska vara / Som en perfekt och underbar lag / Perfekt och oförstörbar / som jag / Ryggen mot väggen till sist / Äntligen slut / En svår situation, ja visst, har jag drömt om så länge nu / En hand mot min strupe och andas blir svårt / En hand runt min hals klämmer alltför hår och benen dom bär inte längre min kropp stå / Det är så det ska vara / Det är så jag vill ha det nu / Det är så det ska vara / Som en perfekt och underbar lag / Perfekt och oförstörbar / som jag || Om hon stänger sin mun glömmer du att hon sagt nåt, du glömmer att hon har en mun / Och hon stänger sin mun för att skydda alla orden, hon gömmer dom i tungan en stund / Hon ska resa nånstans via Heathrow, London dit dina fingrar aldrig når / hon har nåt i sin hand, det liknar svagt ett gummiband som hon spänner precis hur hårt som helst / Dagsljuset skär dina ögon i klyftor över trottoaren, tidig morgon klockan fem / allt omkring byter plats och suddigt långt borta ser du nån du känner igen / Hon ska resa nånstans med tre väskor i taxin / du kan inte tvinga dina ben att börja gå / hon har nåt i sin hand, det liknar svagt ett gummiband som hon spänner precis hur hårt som helst || Lämnar allting kvar, inget tar jag med mig / Lämnar allt jag har för en timme vackert väder / Släpp mig jag vill ut, det känns som om jag har feber / Släpp mig, släpp mig nu du har sönder mina kläder / Du skulle vilja glida som jag / Tänk att få vara så hal / Tänk att få gå så rakt / Tänk att få vara så sval / Tankar fryser fast / Jag springer allt jag orkar / Du kan ligga kvar tills tårarna har torkat / Jag lämnar allting kvar för

Allt som är och allt som varit / Allt vi tänkt och allt vi drömt om / Alla våra högtflygande planer / Dom sprack på små detaljer som man glömt / Jag trodde att jag visste vad jag ville / Men va fan jag var så ung och dum och full då / Allt värt att veta har du lärt mig, men du säger att jag inte står i skuld / Så håll ditt huvud högt / För jag älskar allt du gör / Håll ditt huvud högt / Det är allt man kan begära / Jag vet att du gav mig all din kärlek utan krav på en motprestation / Som jag önskar jag var värd dig / Att jag kunde ge dig nånting lika stort / Och det var då som nu till sist och för alltid / Och det var allt du som du sa / Allting du tänkte allt du va / Allting du drömde / Allt du kände / Allt du varit / Och håll ditt huvud högt / Jag har allt man kan begära / Det är allt man kan begära / det är allt jag nånsin begärt || att komma lite längre / Jag lämnar allt jag har för en minut av värme ||


liy  

lkhlk hej ajg eheteree

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you