9789170374975

Orhan jobbar på puben och Farzad känner honom bara ytligt. Men servitören är en kul kille. Han skulle önska sig honom som en yngre bror. Nu behöver han en sådan.

Att knacka på och hämta ut någon som han gör nu kanske inte är helt problemfritt, inser han. Orhan kanske tror att det är restaurangmaffian som sökt upp dem för att kräva något. Pengar för beskydd, vad som helst.

Men Farzad bär sin mörka jobbkostym, den borde göra ett städat intryck. »Hallå mannen!« Han som heter Orhan hoppar ut genom dörren. Han är runt tjugofem år, har ett stort leende under en lång näsa. Han torkar av händerna på en kökshandduk som han slänger över axeln. »Har du glömt nåt i baren, eller?« »Nej, jag måste ... Jag vill fråga dig om en sak. Du har varit i Turkiet en hel del? För inte så länge sen?« »Ja.« »Jo, alltså det är så här. Jag ska åka och träffa en ... ung kvinna. Hon åker från Iran till Turkiet. Vi ska träffas där. Kanske, om det känns jättebra, bestämmer vi oss för att leva tillsammans. Då måste vi först gifta oss så att hon kan komma hit.« Orhan skrattar. »Vilket äventyr ... i Turkiet!« »Men jag vet inte hur man gör. Om hon och jag känner att vi vill gifta oss i Turkiet. Hur gör vi då?« »Aha, en soft fråga ... Den får jag inte varje dag.« Orhan drar fingrarna genom sitt korta, lite lockiga hår. »Jag är inte expert ...« Det är tyst några ögonblick. »Men så här måste du göra ... Ni ska gå till en aghed, det är en sorts präst.« Han skrattar igen. »Men ni måste ha tolk. Dom där personerna förstår inte engelska. Och ni måste ha legitimation.« »En aghed, vilka jobbar han för, är det myndigheterna eller den muslimska församlingen?« »Han jobbar åt myndighet eller privat. Vilken som helst person kan öppna sån byrå, registrera affärer, bilköp, fastigheter och giftermål. Dom 19