röda jackan fladdrade. I falsett, för att överrösta larmet, ropade han att alla skulle komma tillbaka. Driftledaren, pådrivaren, han som hade ansvaret för just den delen av monteringslinan, nickade bistert att det var på tiden. Längre än tjugofem, trettio sekunder hade inte montörerna tid att vara artiga. Då skulle de komma efter. Då kunde det bli stopp. Den frågvise var på väg tillbaka till guiden när han såg att en av montörerna, han som just fått bort det värsta av fettet, öppnade dörren till förarsätet på bilen bakom. Killen skulle klättra upp i hytten. Den frågvise tvärvände och satte iväg, fast besluten att inte missa något. Mitt framför fronten halkade han i fettfläcken och tappade balansen. Han som tappat ut fettet, som nu befann sig bakom vindrutan, såg hur besökaren desperat försökte hålla sig upprätt, han liksom sparkade med fötterna åt olika håll. Deras blickar möttes genom glaset. Montören drabbades också av panik, ljudet försvann, tiden stannade, han försökte hålla mannen stående genom att nagla fast sina ögon i honom. Krampaktigt stirrade de in i varandras vidöppna pupiller. Men så var det som om något annat tog över. Skärpan i mannens blick blev annorlunda, liksom faddare. Montören tappade taget, och mannens blick åkte upp mot ögonlocken och försvann. Ögon vitorna var det sista killen i hytten såg innan huvudet sjönk. Långsamt gled huvudet med sina vita tomma ögonglober nedåt, mot golvet, försvann nedanför instrumentbrädan, utom synhåll för killen inne i hytten. Han som stod och lyssnade på Carola medan han bakade en snus såg bakifrån hur mannen halkade i fettfläcken. Han såg hur dåligt fäste han fick när båda finskosulorna blivit inkletade med fett. Han förstod att karln skulle ramla, han hade inte en chans. Men så var det som om han slutade kämpa emot, han blev alldeles mjuk i knäna och sjönk ihop till en liten hög framför fronten på bilen. Driftledaren hade också sett fallet, han tittade ängsligt på guiden, som tittade lika ängsligt tillbaka. Guiden höjde axlarna mot öronen, höll ut armarna, vände handflatorna mot driftledaren i en vet-intevad-jag-ska-göra-gest. 9
Drömfabriken-inlaga.indd 9
2010-03-15 11.35