Page 1

våren

2009

Prinfo

Communication corporate ­storytelling Kartlägg och gestalta företagets ­kultur Finn dina ­berättelser Kittla berättar­nerven så sprids din story vidare

PRINFO ADVISORY BOARD

Helly Hansen Hurtigruten Gant Ishotellet

Storytelling Uråldrig tradition bygger moderna varumärken


prinfo communication # 1 2009

Välkommen till Prinfo Communication Group Vår story. 1988 startade k­ ommunika­tionskedjan Prinfo i Norge av Arild Opsahl. Han sökte upp lokala entreprenörer och erbjöd dem möjlig­heten att bli del­ägare i ett gemensamt varumärke. En stark drivkraft var hans ­fascination över vad ett gott ­lag­arbete kan åstadkomma.

Fascinationen kring samverkan hade Arild utvecklat under sin ­vistelse i de ­norska fjällen. Där hade han fått uppleva den näst intill outtröttliga kraft som ett ­hundspann levererar. Hundarna ­verkade växeldra samtidigt som de ­sporrade ­varandra. En enskild hund ­skulle omöjligt kunna dra den tunga ­släden, men för ett helt spann gav ­släden knappt något motstånd. Denna fascination har vi ständigt haft som ledstjärna under vår utveckling. I Prinfo Communication Group arbetar vi tillsammans och agerar längs hela ­värdekedjan inom marknadskommuni­kation, från idé till ­verklighet.

Synen på var i värdekedjan det största

v­ ärdet skapas har förändrats. ­Pro­duk­ter bedöms inte längre efter sin funktion utan även efter sitt symboliska värde. Det har medfört att den fysiska produk­ tionen har blivit något sekundärt och utbytbart som följaktligen kan förläggas hos underleverantörer. Allt större del av värdeskapandet består istället av att förvalta och ut­veckla sitt eller sina ­varu­märken – att göra dem unika genom att ­ladda dem med värderingar och ­värden, att applicera en personlighet, att ringa in en position och ta tillvara en kultur. Det finns massor av kreativa männis­ kor som på olika sätt jobbar med att ­ skapa och lyfta fram emotionella och symboliska värden. Bland dessa hittar du experter på storytelling, de som har specialiserat sig på att nyttja den berättande formen. Berättelser kan i all sin enkelhet vara ett kraftfullt marknads­ föringsverktyg eftersom de är bra på att förmedla känslor. Därför har vi valt att fördjupa oss i ämnet ­c orporate ­storytelling som tema i detta num­ mer av Prinfo Communication.

communication group

Jag tror personligen att man ska vara ­försiktig med att gå alltför långt med ­outsourcing. Man bör behålla viss kom­ petens och en del av den fysiska produk­ tionen i de egna leden. Det finns trots allt mycket själ i hur en vara eller tjänst ­produceras. För att förstärka vår bredd och vårt fokus på hela värdekedjan har vi adderat nya företag och kompetenser och ändrat vårt namn till Prinfo ­Communication Group. Namnet på vår tidning har ­följdriktigt bytt namn till Prinfo Communication. Vi beskriver Prinfo Communication ­Group som en decentraliserad storbyrå med egna produktionsresurser. Det är ett erbjudande som, vi med vår styrka att finnas på många ställen och med våra samlade kompetenser och resurser, gör oss unika. anders avenberg VD PRINFO COMMUNICATION GROUP


5 snabba frågor till Prinfo Communication Groups marknadschef, Björn Melin Foto: Rickard Eriksson

1. Varför har ni bytt namn till Prinfo Communication Group? Prinfo är fortfarande Prinfo, samma människor samma verksamhet. Namnändringen är ett sätt för oss att göra det tydligt för marknaden vad vi skapar och hur vi arbetar. Prinfo Communication Group agerar längs hela värdekedjan för marknadskommunikation. Oavsett om vi skapar en strategi, bygger webbsidor eller trycker består vår slutleverans av kommunikation.

2. Men varför ett namntillägg på engelska? Vi är en internationell verksamhet. Vi finns representerade på 47 platser i tre länder (Norge, Sverige och Lettland) samt med förgreningar i ytterligare ett land (Danmark).

3. Har ni resurser att leverera helhetslösningar inom marknadskommunikation? Prinfo Communication Group består av tryckerier, produktions- och reklambyråer – 31 bolag varav 8 är reklambyråer. Totalt är vi 400 medarbetare inom gruppen med olika kompetenser och erfarenhet.

4. Mitt lokala Prinfo-kontor är ett tryckeri, kan de verkligen hjälpa mig med mitt varumärkesarbete? Prinfo Communication Group’s samtliga kontor erbjuder hela gruppens samlade kompetens och resurser. Saknas något lokalt kan vi sätta samman en arbetsgrupp beståendes av de efterfrågade kompetenserna, samtidigt som våra kunder fortsatt jobbar tillsammans med sin lokala kontaktperson.

5. Varför ska jag låta Prinfo Communication Group ta ansvar för min marknadskommunikation? Vi förstår våra kunders verklighet och målsättningar. Vi säkerställer leveransen längs hela värdekedjan. Ett totalansvar ger också bättre totalekonomi för båda parter. 3


prinfo communication # 1 2009

4


Prinfo

Communication

# 1 2009

välkommen till prinfo communication group Hos oss finner du specialister och generalister som ­tillsammans skapar helhetslösningar inom marknadskommunikation, från strategi till ­produktion. Vår arbetsmodell utgår från en kompetent kundansvarig/projektledare som tar ansvar för hela processen.

innehåll inget varumärke utan användare Intervju med Miriam Salzer-Mörling. . . . . . . . . . . . . . . sid 6

historien bär varumärket Case 1: Helly Hansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 8

Vi finns nära dig. Vi förbättrar dina affärer. prinfo Scandinavia ab Holländargatan 21A, 111 60 Stockholm tel +46 8 441 86 91, www.prinfo.se ansvarig utgivare Anders Avenberg redaktörer Björn Melin Karina Persson form Omslag och inlaga Johan Larsson tryck www.lekatryck.se laminering och foliering Laminator

exploatera ditt kulturella kapital Intervju med Matts Heijbel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 10

den amerikanska drömmen Case 2: Gant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 12

en historia i sig Case 3: Hurtigruten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 14

historien som berättar sig själv Case 4: Ishotellet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 16

papper Från Map Sverige AB Omslag: Tom Otto gloss, 250g Inlaga: Pioneer, 120g

prinfo advisory board

annonser Björn Melin, Prinfo Scandinavia bjorn.melin@prinfo.se, tel +46 8 441 86 96

Notiser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 20

Intervju med Håkan Engler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 18

Adresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 22

medarbetare i detta nummer. Med passion för det oemotståndliga ljus som kan hittas på Österlen. Med en smak för att förmedla en känsla genom varje bild. Så arbetar fotografen Rickard Eriksson som m ­ edverkar i detta nummer av Prinfo Communication. Han har foto­­ graferat ­artister och hypade high tech-prylar samt gjort reportage för i­nredningsmagasin, modereklam och skiv­ omslag. Svenska kungafamiljen har han haft f­örmånen att foto­grafera (fotografier till kungafamiljens privata album). Uppvuxen i Kinnekulle i Västergötland och numera med bas i Stockholm d ­ river han företaget Morningstar Production. Besök www.rickarderiksson.com för ett aktuellt smakprov på Rickards bildkonst.

5


prinfo communication # 1 2009

intervju med miriam salzer-mörling

Inget varumärke utan användare Te x t: K a r i na Persson, Pr i nf o C om m u ni c ati on Grou p

Vad drömmer dina kunder om? Det är frågor som framtidens ­företagsledare måste kunna svara på. Eftersom marknadsföring inte ­längre enbart ­handlar om att ge rationella skäl så ställs nya krav på ­förmågan att uttrycka sig och bygga en story. Tillsammans med ­målgruppen byggs varumärket – utan användare finns inget varumärke.

miriam salzer-mörling har ena foten i den akademiska världen och den andra i näringslivet. Hon är ekonomie doktor och docent i företags­ekonomi med inriktning på kultur och kommunikation. Hon forskar på halvtid vid Stockholms U ­ niversitet och driver det egna ­företaget Cor­porate Soul parallellt. Hennes nuvarande forskningsprojekt som handlar om ”drömmar till salu” är finansierat av Riksbankens ­Jubi­leumsfond och ska avslutas under våren 2009. Varumärket är produkten

Enligt Miriam Salzer-Mörling konsumerar man inte längre en produkt utan ett varumärke och allt vad det står för. –Gympaskor konkurrerar inte längre bara med gympaskor. För att göra ett statement om vem jag är kan jag lika gärna köpa en jacka för pengarna, säger Miriam Salzer-Mörling. –Om det bara handlar om att behöva ha något på fötterna så duger vilka skor som helst, man behöver inte köpa märkesskor för tusentals kronor. Samma sak om man bara behöver ha något att bära sina saker i, då fungerar det lika bra med en plastpåse. Det går inte att rationellt förklara varför man ska betala 75 000 kr för en handväska. Det finns två förhållningssätt till kommunikation: det logiskt vetenskapliga där du avbildar verkligheten och det narrativa där du till ­exempel beskriver vad du känner när du kör den här bilen. Tidigare har det första sättet varit dominerande. Men idag lever vi i en överutbuds­ekonomi ­vilket påverkar köpprocessen och besluten kring den. –Vi betalar inte längre bara för det funktionella värdet utan också för produktens symboliska värde, säger Miriam Salzer-Mörling. Produkterna särskiljs genom sin image. Att det är imagen som säljer gäller inte bara produkter som skor, ­kläder och bilar som är typiska B2C produkter för att signalera vem du är. Numera anammar helt andra branscher detta tillvägagångssätt för att

6


bygga en aura. Miriam berättar att hon har uppdragsgivare i byggbranschen och andra typiska B2B branscher. Då handlar uppdraget mest om att skapa en bild av förtroende och relationer och inte lika mycket om statusbyggande. Dialogen viktig

–Corporate storytelling är ett v­ erktyg för att bygga varumärken, be­­grep­ pet har funnits i ungefär tio år. Det bygger på interaktiv kom­munikation, på dialog, säger Miriam Salzer-Mörling. Först när någon använder varumärket så blir det ett varumärke. Ett varumärke betyder ingenting om det inte konsumeras. –Om det inte är en dialog mellan avsändare och mottagare blir det inte storytelling, då blir det story selling. För att ta fram en reklam­ kampanj som har inslag av story­telling måste man föra en dialog med mottagarna, till exempel genom att jobba med chat och forum där ­kunderna är med och skriver berättelser och sprider dem. –Ett bra exempel är ishotellet i Jukkasjärvi. Gäster på hotellet kommer att berätta för andra om sin upplevelse och blir deras främsta marknadsföringskanal, säger Miriam Salzer-Mörling. Det gäller att förstå kunderna och veta vad de drömmer om. De allra flesta drömmer om lycka och framgång. En bra story målar upp dessa drömmar. Du kan visa vad du säljer genom att sprida kundupplevelser som visar hur du bidragit till att uppfylla deras drömmar. Enligt Miriam skapar konsumenten och producenten varumärket ­tillsammans. Om de berättelser som skapas är sanna eller inte är ointressant. –En bra historia är alltid sann, om den är bra avgör mottag­aren. Om en berättelse blir accepterad så blir den sann, säger Miriam SalzerMörling.

kommunikativ begåvning och förmåga att bygga en aura kommer att värderas högt. Tidigare har chefernas roll varit att administrera och en typisk bakgrund har varit ekonom eller ingenjör. Till dessa chefers hjälp finns en stab av marknadskommunikatörer och personalvetare. När framtida ledares främsta uppgift blir att kommunicera, motivera och inspirera så kommer ledningen till större del att bestå av chefer med bakgrund från HR och marknadsföring som istället har en stab med ekonomer och tekniker till hjälp. I dagens ledarutbildning lär sig alla deltagare ­vikten av retorik och användandet av berättelser. Att den explicta förmågan är viktig märktes tydligt under Tsunami­ katastrofen. Då fick Lottie Knutson, informationschef på Fritidsresor, stort utrymme i media. Hennes kommunikativa förmåga gjorde att

” En bra historia är alltid sann, om den är bra avgör mottag­aren. Om en berättelse blir accepterad så blir den sann.” a­ llmänheten fick stort förtroende för henne, hon beskrevs som en landsmoder och blev föreslagen som utrikesminister av läsare. På samma sätt har analyser visat att Barack Obamas retoriska förmåga spelade en stor roll i utgången av det amerikanska presidentvalet.

explicita ledare

Antitrend som reaktion

Sättet att jobba med att kommunicera med kunderna och utveckla sitt varumärke kommer att påverka hur företag är organiserade. Framtidens ledare kommer att vara marknadschefer i den bemärkelsen att de är ansvariga för att bygga och kommunicera varumärket. Egenskaper som

Till all denna fokusering på varumärken och yta finns det en motkraft. År 2000 kom boken ”No Logo: märkena, marknaden, motståndet” av Naomi Klein. I boken, som väckte stor debatt beskriver hon verkligheten bakom varumärken och hur företag har monopoliserat berättandet i alla sektorer. Adbusters är ett annat exempel, det är en internationell ideell orga­ nisation som vill förändra konsumtionens betydelse och sättet som ­företag utövar makt på. De kidnappar reklam och förvränger budskapet, ofta humoristiskt, så att det istället kritiserar varumärket. Adbusters står bakom den köpfria dagen där man deltar genom att inte köpa något på 24 timmar. Som motvikt och alternativ till Nike har de tagit fram en egen gympasko, Blackspot sneaker, som har blivit en storsäljare. Den är tillverkad i Europa av organiska material under justa förhållanden och är återvinningsbar. I sin forskning har Miriam även tittat på hur konsumenterna förhåller sig till varumärken och konsumtion. De är medvetna om att de betalar pengar för något som egentligen bara är en image. De kan vara väldigt kritiska samtidigt som de köper produkterna. Konsu­ment­erna har ­distans, de spelar ett spel, ibland är de med, ibland emot. Samma ung­ domar som ena dagen demonstrerar utanför McDonalds kan nästa dag köpa en hamburgare för att de är hungriga. 

Re lat er ad e be gr ep p Värdet av varumärket, värdet av dess epp som blir viktigare ­kännedom på marknaden. Ett begr märket deras värde­ varu är g öreta f ­ vissa och vanligare. För s och förvaltas. fullaste tillgång som mäts, redovisa för vår tids ekonomi där det Cat wal k eco nom y. Begrepp tagen investerar i iden­ . är vikigt att ha ett tilltalande yttre Före arbetare och investorer. med rätt hera attra titetsskapande för att ka värdet av ett varumärke Bra nd end ors eme nt. Stär andra starka varumärken. med s ippa förkn genom att låta det en kändis eller med ett Till exempel genom en koppling till lj. fami annat varumärke inom samma

Bra nd Equ ity.

7


prinfo communication # 1 2009

ansen h y l l e h 1 # e s ca

” Tåliga sport- och ­fritidskläder och ­kläder för professionella ­sport­utövare ingår också numera i ­sortimentet. Helly Hansen jobbar alltmer med modeoch sport­sidan och nästa vinter lanserar företaget en fashionlinje.” 8


Historien bär varumärket

Tex t: G u n i l l a Ke m pe  Foto: G u y Sa lter , E r i c ss on R a c i ng Te a m

1877 grundade sjökaptenen Helly Hansen företaget med samma namn och skapade kläder som ­skulle tåla extrema väderförhållanden. Än i dag är tåliga vattentäta arbets- och skyddskläder basen i sortimentet och hos Helly Hansen är dess historia en bärande idé i all varumärkeskommunikation. helly hansen har alltid haft en unik historia att berätta. Men 2005

beslöt ledningen att ta fram en ny tydligare varumärkesplattform med företagets historia som bas. Samma historia skulle av­speglas i hela företaget, från produkter och butiker till webbinformation och pro­dukt­ kataloger. Märkesbutikerna har en rå inredning som speglar företagets tuffa ­historia. På en vägg kan det hänga en jättelik väggdekoration med en helikopter som hovrar över en oljeplattform. Och i varje produktkatalog och på hemsidan finns Helly Hansens historia. –Bästa sättet att kommunicera vår kvalitet är att berätta historien ­bakom produkterna, säger Caroline Haugsten, marknadsansvarig, Helly Hansen, Skandinavien. –Att ha en unik och spännande historia att berätta och bygga varumärket på är en stor förmån tillägger Henrik Sund, varumärkesexpert, Grow i Stockholm, som i samarbete med Helly Hansen tagit fram varumärkesplattformen. Men det gäller att använda storytelling på rätt sätt, poängterar Henrik. –Storytelling handlar om ett långsiktigt arbete som bara kan bli framgångsrikt om man tror på sin idé och är konsekvent och uthållig. Alla anställda måste känna till och förstå företagets varumärkesstrategi och jobba utifrån samma historia och idé. Kommunikation, produktutveckling, företagskultur – allt måste hänga ihop. Att historien är sann är ­också viktigt, menar Henrik. –Företag som bygger sitt varumärke på en fejkad historia överlever inte på sikt. Helly Hansens viktigaste historia är berättelsen om sjökaptenen Helly Juell Hansen. I slutet av 1800-talet började han göra kläder för ­sjömän och fiskare, som tålde det hårda livet på sjön och stod emot väta, vind och kyla. Han skapade ett skyddande material genom att dränka in canvastyg med linolja. Så småningom startade han en fabrik i Moss där Helly Hansen än i dag har sitt huvudkontor. Företaget växte till en global koncern och fokus har hela tiden varit på nya innovationer. Senast i raden är Ocean Racing Suite, en överlevnadsdräkt som tagits fram speciellt för seglarna ombord på Ericssons båtar som deltar i Volvo Ocean Race. –Att vi har utvecklat produkter i samarbete med världens tuffaste ­seglare som testat dem under de mest extrema förhållanden bidrar till att öka vår trovärdighet, säger Caroline. –Alla innovationer blir nya historier som hela tiden kan hakas på ­Helly Hansens ursprungshistoria, tillfogar Henrik. Men utgångspunkten är grundidén, att skapa kläder som står emot extrema väderförhållanden.

I dag används Helly Hansens kläder inte bara av sjömän och fisk­are, utan även av andra som jobbar under tuffa förhållanden vid till exempel oljeplattformar och forskningsstationer. Tåliga sport- och fritidskläder och kläder för professionella sport­ utövare ingår också numera i sortimentet. Helly Hansen jobbar alltmer med mode- och sportsidan och nästa vinter lanserar företaget en fashionlinje.

” Storytelling handlar om ett l­ångsiktigt ­arbete som bara kan bli framgångsrikt om man tror på sin idé och är k ­ onsekvent och uthållig.” Hur hållbara är då Helly Hansens historier? Är de lika gångbara om tio år?

–Företagets historiska arv från 1877 kommer alltid vara relevant. Likaså historien om hur Helly Hansen skapade trelagerprincipen på 70-talet. Däremot har väl historien om specialdräkten för Ericssons tävlingsseglare ett bäst före datum. Hur vill du sammanfatta Helly Hansens koncept?

–Helly Hansen is the layer between human will and nature’s forces, avslutar Henrik. 

Fa kta He lly Ha ns en Eta ble rad es: Oms ätt nin g:

1877

Ca 1,5 miljarder norska kronor 2007

Pro duk tom råd en: Skyddsar betskläder, över­levnadsdräkter och kläder för spor t och fritid. För säl jnin gsk ana ler :

sport- och modebutiker.

Egna återförsäljare,

Vik

tig ast e inn ovatio ner : Oljerocken, trelager­principen, understället Lifa, fiberpälsen, fleecetröjan och ytterplaggsmaterialet Helly Tec.

9


prinfo communication # 1 2009

intervju med matts heijbel

Exploatera ditt kulturella kapital

Tex t: K a r i n a Persso n , Pr i nf o C om m u ni c ati on Grou p Foto: r i c k a r d er i k ss on

Lägg inte tid och resurser på att ta fram döda dokument med företagets värderingar som dokumenterats i en pärm på marknadsavdelningen. Satsa istället kraft på att lyfta fram din kultur och levandegör varumärket. Genom att jobba med berättartekniken så kan du på ett enkelt och effektivt sätt sprida ditt budskap internt och externt. Som ledare spelar du en viktig roll i att sprida och förvalta företagets kulturella kapital. för tio år sedan var han först i Sverige med att införa begreppet

corporate storytelling och han är fortfarande ledande inom området. Inte så konstigt att denne eldsjäl kallas Mr. Storytelling. Matts Heijbel heter han på riktigt och när han inte reser land och rike runt för att inspirera och utbilda inom ämnet så huserar han på Mariatorget i Stockholm. Det är där vi träffas och det blir ett intensivt och engagerande möte. Efter dryga två timmar måste jag säga stopp, men jag är övertygad om att han kunde ha hållit på hur länge som helst. Han bubblar av exempel och berättelser från sina uppdrag hos olika företag och organisationer. På hans webb, www.storytellers.se kan man följa hans intensiva arbete och listan över olika uppdragsgivare är lång och varierande – där hittar man allt från Kanal5 till Banverket och Tingsrätten. Matts Heijbel är från början författare och journalist med en social­ antropologisk bakgrund. När han studerade till antropolog lärde han sig att alla människor är lika, skillnaden ligger i deras kultur. Genom att betrakta medarbetarna på ett företag som ett eget folkslag kan samma tankesätt appliceras. Matts beskriver sig själv som en kommersiell antropolog som studerar kulturer inom företag och organisationer. –För mig är det lika fint och intressant som att studera Strindberg, säger Matts Heijbel. Corporate storytelling är ett verktyg som fungerar i många sammanhang för alla typer av företag och organisationer. För att illustrera detta plockar Matts fram sin Leatherman, fäller ut den och viker ut verktygen. –Olika delar av verktyget används i olika situationer. Ibland passar tången bäst och ibland passar mejseln bäst. Berättelser kan användas internt som ett sätt att stärka en organisation, som teambuilding. Det kan användas i marknadsföring mot kunder och leverantörer. Varför väljer en konsument en vara framför en annan? Marknads­ föring handlar om budskap som kan vara både faktuella och emotionella. Visst är kalla fakta om prestanda viktiga men med corporate ­storytelling kan man skapa en känsla hos mottagaren som gör att han/ hon väljer det ena framför det andra.

10

–Det gäller att inse vilket värde som finns i det kulturella kapitalet. Matts Heijbel kallar det för att nå framgång genom att exploatera sitt emotionella berättarkapital. Det är något som amerikanerna är bra på. Vi pratar vidare om hur det kulturella kapitalet hör hemma i en varumärkesplattform och hur allt hänger ihop. Hur fungerar det när den grafiska profilen ändras eller när ett företag vänder sig till en ny målgrupp? Kan en tidigare berättelse bli en belastning? –Ja, det kan den kanske bli ibland, men det bör inte få dig att avstå från att exploatera ditt kulturella kapital. Du har ett kapital. Du har ett värde, säger Matts Heijbel. Designen av företagets grafiska profil bör baseras på stories.

” Hur fungerar det när den grafiska profilen ändras eller när ett företag vänder sig till en ny målgrupp? Kan en tidigare berättelse bli en belastning?” Om vi har kontakt med vår kultur och jobbar med känsla så blir det bra design. Om man istället jobbar med en känsla för tidsandan och gör vad som känns bra just nu så blir man bara ett uttryck för tidsandan, inte den egna kulturen. Levandegör varumärket

Matts anlitas ofta när företag har en varumärkesplattform som inte lever, som kanske har stannat på ledningsnivå. Företaget har lagt ner pengar, tid och energi och fått ord, inte ett verktyg.


–Jag ryser när jag hör någon säga att de ska implementera värdegrunds­ arbetet, säger Matts Heijbel. Han förklarar vidare att ett varumärke måste kunna levandegöras och användas genom att till exempel jobba med berättelser som visar vad företaget står för och vad de vill uppnå. Det är ledningen som har ansvar för att skörda och sprida kulturen.

” Corporate storytelling är en dynamisk process för att ta tillvara det kulturella kapital som redan finns men som inte används.” –Beteenden som visar värderingar som betyder något, kan fördubbla värdet. Corporate storytelling är ett verktyg för företag att bli mer framgångsrika – det är en dynamisk process för att ta tillvara det kulturella kapital som redan finns men som inte används. –Lev i nuet, bygg inte ett museum, säger Matts Heijbel. Syftet är inte att romantisera sina historiska anor. Den process som Matts Heijbel arbetar efter börjar med frågan ”Vad ska förstärkas i Nuet för att nå Målet”. Svaret på frågan ger vad det är för typ av berättelser inom företaget som man ska söka efter och förmedla. För att finna dessa berättelser inleder Matts med en inspirationsföreläsning som efterföljs av en workshop, gärna med hela personalstyrkan om det går. I grupparbete får alla vaska fram berättelser som de känner till, som har berört, gjort dem stolta, förbannade, gett dem en aha-upplevelse eller berättelsen om ett magiskt ögonblick. Sedan har de skördefest då de samlar in berättelser från varje grupp och skapar en bruttolista. Berättelser som stöder de värderingar som företaget vill lyfta fram används. De följs upp och formuleras så att de sätter en scen och har en dramaturgisk höjdpunkt. –Berättelser som bygger på sanna historier blir aldrig förlegade, säger Matts. Hans erfarenhet är att det absolut inte fungerar att maila ut till alla medarbetare och be dem skicka in sina berättelser. Det är även hämmande

att börja med att berätta vilka värderingar som ska lyftas fram – be istället om alla slags stories som förmedlar en känsla och välj bland dem. Verkligheten duger

Matts Heijbels sätt att arbeta skiljer sig från det sätt som reklambyråer brukar använda. Reklambyråer påstår ofta att de håller på med storytelling och att de alltid har gjort det. Men påhittade berättelser som reklambyrån har tagit fram är inte corporate storytelling enligt Matts. Han ser storytelling som en disciplin, det handlar om business narratives. Visst kan påhittade berättelser fungera lika bra – det är inte frågan om att det ena är finare än det andra men Matts Heijbel menar bestämt att kreativiteten ska hämtas i organisationen, inte på byrån. 

Tip s fr ån Matt s He ijb el gärna en blir förbrukad. inte e ttels tvåminut­are. Kom ihåg att en bra berä . igen om och om Den kan nötas och användas rep lik när du ska förklara Använd en kort berättelse som hiss pel vad ni gjort för en kund. vad du jobbar med. Berätta till exem ttelsen som e. Det är den inre bilden av berä

ber ätt els e, Inle d var je möt e med en

Ber ätta, läs int

är det viktigaste.

Det är inte viktigt att komma ihåg alla ttelserna inte används eftersom ­detaljer – då kan det hända att berä t. exak man man vill komma ihåg den ut berättelser på YouTube. Dra nytta av den nya tekniken, lägg in. Rigga kameran och tala lyssnat till någon man litar på. De flesta beslut fattas efter att man rdig relation till en som Glöm inte att det går att ha en trovä ggo sfä ren , blogga och man ­aldrig har träffat. Använd blo ­kommentera aktivt. öve ral lt – i kundtidningar, Spr id din a ber ätt els er r i receptionen etc. tavlo på på intranät och webben, 11

Var nin g för fac it.


prinfo communication # 1 2009

case #2 gant

Känslan av den amerikanska östkusten Te x t: G u ni l l a Ke m pe b i l der : g a n t

Storyn om hur grundaren Bernard Gant lanserade de första Gantplaggen i USA på 1940-talet och livet på den amerikanska östkusten är kärnan i livsstilsföretagets varumärkesbygge och kommunikation både internt och i kontakten med kunder, partners och underleverantörer.

få har väl glömt Gants succékampanj 2006 med Kennedy­familjen i huvudrollen. Reklamkampanjen visualiserar tydligt Gants amerikanska historia och drömmen om en familjär, o ­ ptimistisk och ledig livsstil. –Storytelling är ett effektivt sätt att bygga och vårda ett varumärke, intygar Nina Lindvall, marknadschef, Gant, som använder storytelling i all sin marknadskommunikation. –Vi lyfter alltid fram våra amerikanska rötter och alla i företaget vet vad som är Gant. Hela företaget genomsyras av dess historia – produkter, butiker, ­kontorsmiljöer, pr- och reklamkampanjer. Allt andas New England, ­amerikansk östkust och en marin, sportig och avspänd livsstil. Det är ingen tillfällighet att huvudkontoret ligger vid Stockholms New Port, Nacka Strand, och har en marin inredning med mycket trä och textilier i blått, vitt och rött. För Gants butiker finns strikta riktlinjer för hur de ska se ut för att ge den rätta känslan av american coastliving. –Meningen är att kunden redan i butiken ska känna Gant-andan och vår historia, säger Nina. –Vi är också noga med att välja rätt miljöer för våra produktbilder som levandegör vårt amerikanska arv och modeller med rätt karaktär som känns äkta och utstrålar värme och optimism. Historien om Gant

Historien började redan 1914 då grundaren Bernard Gant lämnade ­Ukraina och flyttade till USA. Han anammade snabbt den amerikanska

12

livsstilen. 1941 startade han försäljning av skjortor för ledande varumärken som Manhattan Shirts under företagsnamnet Gant Shirtmaker. ­Platsen var New Haven i Connecticut. Så småningom utvidgades sortimentet till att även innefatta rugbytröjan, som liksom skjortan har blivit en storsäljare. 1949 blev Gant ett eget varumärke med fokus på ett bekvämt och ledigt collegemode. Gant sålde bland annat till prestigeuniversitetet Yale. 1980 fick tre svenska entreprenörer rätten att designa och marknadsföra en Gant­kollektion i Sverige som blev en stor framgång. Rättig­ heterna utvidgades sedan till försäljning av Gants produkter över hela världen. 1999 blev Gant helt svenskägt, men förra året förvärvade schweiziska Maus Frères företaget. Många tror dock fortfarande att märket är amerikanskt. Strategin med fokus på american coastliving är uppenbarligen framgångsrik. –Produkter som förknippas med en bra historia kommer kunderna ihåg. Med storytelling som berör flera sinnen blir varumärket tydligare och mer levande än traditionell produktmarknadsföring och köptriggers, fastslår Nina. –Med vår historia och vår livsstilskommunikation vill vi ge människor en uppnåelig dröm, skapa lust och få våra kunder att se fram emot en god middag i New York eller picknick på stranden. Många hittar på en historia för att stärka eller bygga ett livsstilsvarumärke genom att koppla det till en viss plats eller historia. Men mer slagkraftigt är en verklig berättelse, betonar Nina. –En genuin historia ökar trovärdigheten både internt och i kontakten med omvärlden. kan en historia överleva hur länge som helst?

–Ja, vår historia är tidlös och jag är övertygad om att den alltid kommer att finns med i allt vi gör. För oss är storytelling en central och naturlig del i vårt varumärkesbygge och i vår kommunikation. Men vi måste hela tiden förnya resmål och miljöer. I dag kan vi lika gärna plåta våra modeller och produkter i Stockholms skärgård som på amerikanska östkusten eller i New York. Viktigast är att skapa rätt (Gant)känsla. För att utveckla Gant som livstilsvarumärke har Gant på senare år breddat sortimentet med en hemkollektion med allt från handdukar till möbler. –Men hela tiden finns vår historia med som ett avtryck, en signatur, påtalar Nina. 


” Med storytelling som berör flera sinnen blir varumärket tydligare och mer levande …”

Fakta Gant Franchisedrivet modeföretag som etablerades 1949 i USA. Helägt svenskt Gant 1999 av entreprenörerna Staffan Wittmark, Lennart Björk och Klas Käll /Pyramid Sportswear. Ny ägare 2008, schweiziska Maus Frères.

Ägare:

Omsättning varumärket:

7 miljarder svenska kronor.

Modekollektioner för jobb och fritid, hemkollektion, parfym, ­glasögon, skor.

Sortiment: Målgrupp:

Hela familjen, tonvikt på kunder från 30 år. 13


prinfo communication # 1 2009

ruten case #3 hurtig

Berättelser som förmedlar känslor och skapar förväntningar Te xt: Gunill a Ke m pe bilder : Hur ti gr u te n

1893 gjorde Hurtigrutens grundare Richard With något som ingen trodde var möjligt. Han seglade utmed hela den norska kusten från Trondheim till Hammerfest utan ”lysen”. Historien om hans ­pionjärinsats, exotiska naturupplevelser och resmål har blivit allt viktigare i marknadsföringen av Hurtigruten, ett av Norges ledande transportföretag och starkaste varumärken.

enligt vebjørn jacobsen, produktutvecklingschef för Hurtig­ ruten, är framtidens vinnare de som har den bästa historien. Vi är därför väldigt glada över att ha en unik och sann historia att berätta. Storytelling är ett effektivt sätt att stärka varumärket och nå ut med sitt budskap både internt och mot kunderna, konstaterar Vebjørn. –Med en bra berättelse kan vi skapa mer levande bilder av vad vi står för och ge varumärket och våra produkter en tydlig själ. Och ingen glömmer en bra historia. Men om storytelling ska bli en framgång måste man ha en verklig ­historia, betonar Vebjørn. –En påhittad historia har inte alls samma värde. Det måste finnas substans i historien och den måste vara äkta. Storytelling har blivit allt viktigare för Hurtigruten, som vill föra in sin historia och exotiska upplevelser i alla kommunikationskanaler, från trycksaker till hemsidan.

14

” De som har den bästa historien är framtidens vinnare.” Tidigare presenterades företagets kryssningsfartyg rakt upp och ner utan miljöer. Nu finns en medveten inramning med allt från midnattssol, nyfångad krabba och snötäckta bergskedjor till pingviner och isbjörnar. Och fartygen bär namn som förknippas med Hurtigrutens historia och naturäventyr, som MS Richard With (efter grundaren), MS Lofoten, MS Polarlys och MS Midnatsol. –Idag är vi medvetna om vikten av att förmedla en stark känsla och lyfta fram vår unika historia och natur, det dramatiska ljuset och djur­ livet. Vi har också börjat tala om våra kryssningar som spännande ­expeditioner. Det gäller till exempel våra resor till polcirkeln som lockar alltfler turister.


Fa kta Hu rt igr ut en Eta ble rad es: Oms ätt nin g:

1893

2,8 miljarder norska kronor.

Aff ärs idé :

Transportföretag för alla typer av varor och passagerare. Stö rstA tur istn atio n: Tys kland,

men svenskarna är på gång.

Van liga ste rou ten : 11 daga rs kryssning till och från Bergen via Kirkenes. Antal pass age rar e:

Runt 450 000 per år

Med sin historia vill Hurtigruten få fram äktheten, det norska ­ursprunget, pionjärandan, den lokala kustkulturen och det enkla livet och synliggöra basnäringar som fiske och sjöfart och exotiska resmål som Antark­tis och den till stor del istäckta ögruppen Svalbard mellan Norge och Nordpolen. Förutom historien om grundaren och seglaren Richard With ses ­resmålen och det arktiska ljuset som en del av företagets historia. Hurtig­ruten senaste vintersatsning, kryssningar till polcirkeln har därför döpts till ”Hunting the light”. –Himlafenomen som det magiska norrskenet, som lyser upp Nord­ kalotten med skiftningar från rött och rosa till isblått, har gett upphov till många myter och historier, berättar Vebjørn. Det är dock inte bara Hurtigrutens egna berättelser som ses som

” Lika viktiga är alla de unika ­historier som resenärerna berättar för familj, släkt, vänner, bekanta och kollegor när de kommer hem.”

­värdefulla i företagets marknadskommunikation. Lika viktiga är alla de unika historier som resenärerna berättar för familj, släkt, vänner, ­bekanta och kollegor när de kommer hem. –Resenärernas berättelser är oerhört viktiga, säger Vebjørn. De påminner om bloggar och backar upp vårt mål att allt vi gör och ­kommunicerar ska kännetecknas av äkthet och närhet. Hur livskraftiga är då Hurtigrutens historier?

–De är seglivade. Att till exempel skickligt kunna hantera hård sjö, som grundaren Richard With, är en egenskap som är lika viktig i dag som på 1800-talet. Varje dag året runt avgår fartyg från Hurtigruten och den norska ­kusten. Men trots att Hurtigruten årligen transporterar tusentals ­turister har företaget inte några turistfartyg. Hurtigruten är livsnerven för Norges kustbefolkning och fartygen är ett transportmedel som Vebjørn liknar vid havens transibiriska järnväg. En resa med Hurtigruten innebär många stopp och Hurtigruten fraktar allt från bilar och fisk till turister och konferensdeltagare. –Men vi riktar oss inte till dem som är ute efter disco och paraply­ drinkar, poängterar Vebjørn. Förutom starka naturupplevelser erbjuder vi aktiviteter av en helt annan karaktär, som fisketurer, havs- och späckhuggarsafari. 

15


En exotisk upplevelse besökarna gärna berättar om när de kommer hem 16


ellet case #4 ishot Te x t: G u n i l l a Kem p e b i l der : i sh o t e l l e t

För ishotellet i Jukkasjärvi som i fjol utsågs till ­Sveriges bästa resmål av utländska rese­arrangörer har storytelling starkt bidragit till att ge varumärket dess stora attraktionskraft.

sommartid har midnattssol och forsränning alltid lockat turister och konferensgrupper. Men för 18 år sen var det helt dött vintertid i byn Jukkasjärvi, som är belägen 20 mil norr om polcirkeln strax ovanför Kiruna. För att locka fler turister och konferensgäster vintertid och bättre tillvarata den mörka kalla årstiden fick Ynge Bergqvist, grundare och nuvarande VD på ishotellet, idén att bygga en igloo för en iskonstutställning. Ett par japanska turister undrade om de fick övernatta i igloon i sovsäckar på renfällar. Deras omdöme ”den mest exotiska upplevelsen” som de varit med om blev startskottet till en av Sveriges största turistattraktioner, som årligen lockar närmare 100 000 besökare. –Ishotellet är en fantastisk upplevelse, men utan storytelling hade det riskerat att upplevas som en kuliss och inte alls fått samma l­ yskraft, säger Dan Björk, marknadschef, Ice Hotel.

” Att ishotellet smälter bort varje år innebär en unik möjlighet att årligen skapa en ny unik upplevelse.” –Tack vare vår genuina historia kan vi förstärka besökarnas upp­levelse och skapa kontinuitet. Storytelling är kärnan i ishotellets alla sätt att kommunicera varumärket. Det finns med i marknadsplaner, all utbildning av personal och de dagliga guidade turerna. –Sen 2003 anordnar vi också studiebesök för privatpersoner och företag på vår isfabrik, där berättelserna om vår historia spelar en viktig roll. Alla i företaget är måna om att förvalta ishotellets historia och ju närmare kunden desto viktigare roll spelar berättandet. grunden är naturlig

Med historieberättande vill ishotellet, enligt Dan, lyfta fram företagets entreprenörsanda, innovationslust, uthållighet, den kreativa miljön och mixen av människor och yrken hos både anställda och besökare. Storytelling är inget nytt påfund hos ishotellet, som i början kallades för Artic Hall. –Att berätta vår historia sitter i ryggmärgen hos all personal och det har alltid fallit sig naturligt att berättta vår historia för alla nyfikna ­besökare och besvara frågor som: Hur kom ni på idén att bygga ett 7 000 kvadratmeter isslott? Grundhistorien handlar om hur idén föddes, men nya historier tillkommer hela tiden.

–Alla besökare bär också med sig sina unika upplevelser och historier och fungerar som viktiga ambassadörer för hotellet, konstaterar Dan. Men även om man har en framgångsrik story och ett världskänt ­koncept får man inte slå sig till ro, betonar han. –Att ishotellet smälter bort varje år innebär en unik möjlighet att ­årligen skapa en ny unik upplevelse. Men det gäller att hela tiden även hitta på nya spännande aktiviteter och bygga vidare på vår historia. Hur viktigt är det då att historien känns äkta?

–Väldigt viktigt. Att vår historia är äkta och unik har stor betydelse. Vi behöver varken salta eller sockra vår historia. Den är i sig tillräckligt lockande. Iskonsten har fortfarande en central roll för det världskända hotellet i norr och är den bärande idén för den starka upplevelsen. Varje år bjuds konstnärer in från olika delar av världen för att ihop med arkitekter, snöbyggare och designers bygga upp en ny version av hotellet som smälter ner varje år. Dessutom skapar de allt från isglas, iskonst och isbar till kyrka i is. 1994 skapades den första isbaren i Jukkasjärvi i samarbete med Absolut Vodka, som blev en succé. I dag finns isbarer enligt en franchisingidé såväl i Stockholm och Köpenhamn som i London och Tokyo. –Isbarerna, som är välkända över hela världen, är viktiga bärare av varumärket och ger ett smakprov på vad vi har att erbjuda, säger Dan. 

Fakta ishot ellet Etable rades: 1990 Beläge t: Byn Jukkasjärvi norr om Kiruna. Antal rum: 80 i ishotellet, varav 44 sviter (gästerna sover

på ­renskinnfällar i sovsäckar), 84 rum i angränsande varmhotell. Rumst emper atur: -5 till -8 °C i isbyggnaden. Antal besöka re: närmare 100 000 per år, varav närmare

35 000 övernattningsgäster.

Mest känt för: Exotisk hotellmiljö i is, iskonst och isbarer. Aktuel lt: Utsett till Sveriges bästa resmål av utländska

­resebyråer. Byggpe riod: November. Öppnar i december. Stänger i april.

17


prinfo communication # 1 2009

Det måste finnas en god berättare som styr Håkan Engler, med förflutet som byråchef på LOWE Brindfors, är copywriter och ­partner i reklam­byrån WatersWidgren/TBWA. Håkan ingår i Prinfos Advisory Board, ett råd som hjälper Prinfokontoren att utveckla sina strategiska kunduppdrag. Vi har frågat honom hur reklambranschen jobbar med storytelling. Hur definierar du storytelling?

Jag använder sällan det begreppet, men reklambranschen har alltid i någon mening sysslat med det. Jag tror att alla framgångsrika ­varu­märken är ett slags klassiska dramer, det finns en hjälte, en ­motståndare och det finns ett uppdrag. När man lägger upp ett sådant drama i olika kanaler så tycker jag att man ägnar sig åt storytelling, även om det kanske inte stämmer med den moderna definitionen.

” Kommunikationen ska spegla ett idealtillstånd i företaget, något som man inte alltid uppfyller men ändå har inom räckhåll.”

Hur nära måste man hålla sig till sanningen?

En bra berättelse har alltid ett värde. Sen får man skilja på om ­berättelserna bara är underhållande eller om man berättar historier med ­sanningsanspråk, t ex om man ska berätta ett företags historia – då får man inte ljuga alls men man får försköna sanningen. Det är inte reklamens roll att informera objektivt och det hör också till ­medborgarkompetensen att läsa reklam som en partsinlaga och en förskön­ande av sanningen. är storytelling aktuellt just nu?

Det har alltid legat i tiden. Ur mitt perspektiv så är det ­ingenting nytt eller någonting som har en speciellt stor aktua­litet idag, jag tycker att det har en ­ständig aktualitet. Hur gör man för att förstå ­målgruppens drömmar?

Det sägs att mänskligheten alltid bär på ett antal grundläggande drömmar som kärlek, rikedom, trygghet, framgång osv. Jag tror att de flesta reklamkampanjer exploaterar de drömmarna. För att förstå vad slutkund­ en specifikt önskar sig av en produkt eller tjänst behöver man göra undersökningar. Då handlar det inte om allmänmänskliga saker. Vi tar hjälp av så kallade ­planners som gör undersökningar och tar fram bak­grunds­ information.

Hur ser du på ägandeskapet av ett företags varumärke och kultur? blir vd kulturbärare nu?

Min erfarenhet är att det inte har ökat. För 30 år sedan var det större ­mytbildning runt entreprenörer som drev upp företag. I datorvärden finns fortfarande en stor mytbildning runt grundare och personliga varumärken. I mitt perspektiv har det inte ökat, man ser fler t­ jänste­mannachefer än entreprenörschefer. Det kan hänga ihop med att ju fler aktieägare desto mindre entreprenörsanda och myter runt grundaren. Var ska den kreativa processen ske? Inne i företaget eller hos reklambyrån?

För mig finns det ett självklart svar. Om man talar filmspråk man måste alltid hitta synopsis i företaget eller i marknaden. Börjar man k ­ ommunicera på ett sätt som är skiljt från företagets kultur så blir det genomskinligt och löjligt och ­kanske destruktivt. Men manus och regi kan aldrig vara ett grupparbete om det ska bli en bra film. Då måste det finnas en god berättare som styr. Hur tar reklambyråer hänsyn till kundens kultur?

Kommunikationen ska spegla ett idealtillstånd i företaget, något som man inte alltid uppfyller men ändå har inom räckhåll. Men om man drar ut den gummisnodden för långt, så brister den. Det är en v­ iktig avvägning i historieberättandet. Det är omöjligt att hålla tids­andan utanför, den påverkar företagets arbetssätt precis lika mycket som reklambyråns sätt att k ­ ommunicera vare sig man vill eller inte. 

18 Foto Rickard Eriksson


kommunikationskanaler / PrinfoNytt

WHO LET THE DOG OUT Det gjorde vi...Och den är här för att stanna. Blackline har under året som gått snabbt etablerat sig som budbärare av kampanjer och inbjudningar. Sveriges kaxigaste kuvert är tillverkade i helsvart 120g papper och finns i en serie format. Nu även med fönster. Finns att köpa hos ditt Prinfoföretag.

19


prinfo communication # 1 2009

Notiser Kilafors får draghjälp av Prinfo Lastvagnskoncernen Translink bestående av varumärkena Ory, Kilafors och MST har bytt ut sin varumärkesbyrå till förmån för Prinfo Communication Group. Avtalet avser att skapa koncept och strategiska planer för koncernens samtliga varumärken. Den grundläggande plattformen kommer att levereras under våren och följs av löpande arbete.

Fotodesign breddar Prinfo Communication Group’s erbjudande Fotodesign är en högkvalitativ bildproducent i Göteborg med spetskompetens och lång erfarenhet. Under vintern förvärv­ ades verksamheten av Prinfo Vårgårda och ingår d ­ ärmed i ­Prinfo Communication Group. Fotodesign erbjuder professionellt ­fotolab, storbildsutskrifter och storformats­förstoringar samt ­högkvalitativa utskrifter åt arkitekter, f­ otografer och konstnärer. Fotodesign erbjuder också n ­ äthandel för att skapa almanackor, kalendrar och tackkort med personlig prägel.

Rockall of Norway bygger varumärket internt och externt Rockall of Norway, som ingår i Prinfo Communication Group, har fått i uppdrag av Øygarden Kommun utanför Bergen att ­förbättra sitt anseende samt det interna samarbetsklimatet. Projektet löper på ett år och processen omfattar workshops med näringsliv, resebranschen och kommunadministration. Alla affärsområden i Rockall-modellen används – research, ­strategi- och konceptutveckling, införande samt marknads­föring och design.

Norska konstnären Odd Nerdrum i ­bokform Den välkände norska konstnären Odd Nerdrum släpper en bok med eget material för den amerikanska marknaden. Prinfo Unique har fått förtroendet att producera boken.

Enklare administration för Taxi Kurir Prinfo Welins har tagit fram en lösning på Taxi Kurir Sverige AB:s svårhanterliga administration av trycksaker. Tidigare ­jobbade en person nästan heltid med att samordna alla beställningar från 28 olika kontor, hålla koll på alla postreturer, leveransadresser och kostnadsfördelning. Prinfo Welins gjorde en förstudie som resulterade i en lösning byggd i Prinfo Online, vårt e-handelssystem för trycksaker och marknadsmaterial. Idag sköter varje lokal entreprenör enkelt sina egna beställningar och får leverans och faktura direkt till sig. Systemet har varit igång sedan årsskiftet och de är redan på väg att utöka det med fler mallar för marknads­material och mappar.

20

Guava – Prinfos partner för sökordsoptimering Idag startar ungefär 85 % av alla sökningar efter information på nätet i en sökmotor. Av dessa 85 % väljer ca 80-90 % att klicka på en länk som placerar sig på sökmotorernas första sida. En bra placering på Google är guld värd, men många ­glömmer att det faktiskt finns mycket att göra för att påverka och underhålla sin ranking. Idag är avancerad sökmotoroptimering en hel vetenskap som kräver specialistkunskap. Därför har Prinfo valt att samarbeta med Guava. De har lång erfarenhet och många fina referenser. Guava arrangerar kurser och seminarier inom sökmotoroptimering. Vidare är Guava ett av två företag i Sverige som är certifierade i Google Analytics och det enda företaget med certifiering som håller utbildningar i ämnet.

Prinfo Bergs Kommunikation designar internationell gala Malmö Indoor Gala – Malmös internationella friidrottstävling inomhus – avgjordes i februari i nya Malmö Arena. Prinfo Bergs Kommunikation har designat logotypen för tävlingen samt den grafiska formen för allt trycksaksmaterial.

Cityliv på småländska ska sälja Växjö City Växjö Citysamverkan tar 2009 ett nytt steg i att marknadsföra Växjö som utflyktsmål för shopping och upplevelser. Prinfo Bergs Kommunikation har på företagets uppdrag tagit fram en ny ­marknadsplan och en ny kommunikativ plattform. I samband med julhandeln hade det nya anslaget premiär och under 2009 tas konceptet i bruk fullt ut. Introduktionen blev mycket lyckosam, bland annat vann Växjö Citysamverkan annonstävlingen ”Din bästa sida” i regionens ledande tidning Smålandsposten. Annonsen var formgiven, ­skriven och producerad av Prinfo Bergs Kommunikation, som också svarade för idén. Prinfo Bergs Kommunikation är Växjö Citysamverkans samarbetspartner i all marknadsföring, för alla medier och typer av event. Begreppet ”Cityliv. På småländska.” ska spegla den lilla storstaden, en stad med ett alldeles eget uttryck och erbjudande.


marknadens bredaste utbud aV tjänster inom transport och logistik. Vår kundservice har öppet dygnet runt, året om. 0771-345 345

www.dhl.se

21 21


det lilla xtra

prinfo communication # 1 2009

� Foliering � Hologram � Partiell UV-lack � Seglaminering � Renskärning � Bigning � Stansning � Doft-lack � Skrapfärg

Förädlingshantverk Saknar din trycksak det där lilla xtra, som gör att ditt budskap når fram? UV-lack, Laminering, Foliering, Doft-lack, Relief UV-lack, Blindprägling och Stansning mm, gör skillnaden.

� Screen UV-lack � Thermo-lack � Relief UV-lack � Inplastning � Gummering � Blindprägling � Vattenstämpel-effekt

Uttenthal det lille xtra pift 22 22

www.uttenthal.nu Telefon 040 -18 89 20

www.opab.nu Telefon 0303 - 937 10

www.laminator.se Telefon 08 -771 90 20


Prinfo Communication Group Kontaktuppgifter till alla kontor i Sverige och Norge

sverige Huvudkontor, Holländargatan 21a, 111 60 Stockholm, tel 08 441 86 91, www.prinfo.se Alingsås Anderstorp Avesta Bollebygd Bollnäs Gävle Göteborg Jönköping Kalmar Linköping Malmö Mölndal Oskarshamn Österlen Stockholm Sundsvall Tranås Vetlanda Virsreum Vårgårda Växjö Ystad Örebro

BlowUp Prinfo Anderstorp Prinfo Avesta Prinfo Alfredssons Prinfo I&N Prinfo I&N Fotodesign Communication Bertne & Co Prinfo Linderoths Prinfo Bergs Kommunikation Prinfo Bergs Kommunikation Prinfo Tryckhuset i Linköping Prinfo Grafiskt Center MediaGraphic Prinfo Bergs Kommunikation Prinfo Österlen Prinfo I&N Prinfo Accidenstryckeriet Tranås Tryck & Media Prinfo Bergs Kommunikation Prinfo Bergs Kommunikation Prinfo Vårgårda Prinfo Bergs Kommunikation Prinfo Ystads Centraltryckeri Prinfo Welins

Verkstadsgatan 4 Allégatan 47 Krongjutaregatan 9 Rinnavägen 15 Skidvägen 5 Kungsbäcksvägen 56 E A Rosengrens Gata 17 Kyrkogatan 24 Aröds industriväg 78 Myntgatan 2 Dagövägen 1 Gillbergagatan 11 Stortorget 8 (Lejonetpassagen) Frölundagatan 64 Varvsgatan 14 Lindhagagatan Holländargatan 21A Östra Långgatan 3 Vasagatan 1 Östra Nygatan 19 Verkstadsgatan 3 Parkgatan 16 Kungsgatan 19 D Stallgatan 4-8 Dialoggatan 10

0322-194 02 0371-58 89 00 0226-865 90 033-29 00 90 0278-63 65 00 026-420 68 00 031-763 36 40 031-761 70 50 031-50 69 00 036-71 17 10 0480-515 60 013-35 83 30 040-650 97 00 031-335 85 40 0491-76 96 50 0414-146 00 08-441 86 80 060-64 70 70 0140-38 55 60 0383-124 25 0495-24 94 80 0322-66 70 60 0470-74 01 10 0411-736 10 019-25 44 00

norge Hovedkontor, Postboks 190, 5588 Ølen, +47 53 76 60 60, www.prinfo.no Bergen Drammen Haugesund Horten Kolbotn Kongsberg Larvik Mosjøen Nordfjordeid Porsgrunn Rosendal Sandvika Sortland Stord Stryn Vadsø Ølen

Prinfo Grafix Prinfo Drammen DHR Reklamebyrå Nils Sund Prinfo Unique Prinfo Kolbotn Prinfo Vanberg Prinfo Unique Prinfo Rønnes Prinfo InMedia Prinfo Porsgrunn Prinfo Media Prinfo Profflink Prinfo Intermedia Ibox Inmedia Prinfo Trykkforum A1 Grafisk Idé

communication group

Vestre Torggaten 22 Skogliv. 4 (Sundland) Vormedalsveien 30 Fjellv. 1A Bromsveien 5 Kapellveien 18 Myntgt. 9 Borgejordet 21 Kirkegata 22 Øyane 11 Storg. 169 Kyrkjevegen 50 Hamang Terrasse 55 Vesterålsgata 74 Bjellandsvegen 92 Tonningsgata 42 Strandgt. 8 Sentrum

+47 55 55 08 47 +47 96 22 10 55 +47 52 84 54 84 +47 52 70 33 70 +47 33 02 01 00 +47 66 89 29 80 +47 32 72 51 50 +47 33 13 22 00 +47 75 17 53 00 +47 57 88 56 80 +47 35 54 98 80 +47 53 47 02 40 +47 67 55 03 92 +47 76 12 22 21 +47 53 45 67 50 +47 57 87 36 40 +47 78 95 63 60 +47 53 76 60 80


prinfo communication # 1 2009

Prinfo Communication våren 2009  

Namnet på vår tidning har följdriktigt bytt namn till prinfo communication. Vi beskriver Prinfo Communication Group som en decentraliserad s...