Page 1

Nr2 2016

s.05

Kvinnliga delägare i minoritet – vems ansvar är det att få det jämställt?

G l amda r som

s.14

Vad gör Örebro Universitet för studentinflytandet?

s.23 Krönika: Betygshetsen

s.09

10 poddtips inför sommaren


Mikaela Violante Pica

Innehåll

chefredaktor@primafacie.se Chefredaktör

Nr.02 2016

Jag fascineras av människans historier i olika nyanser, därför är juridik ett självklart val för mig. Jag står dessutom alltid till resans förfogande – världen är full av berättelser.

s.04 s.09

10 bästa poddtipsen inför sommaren

s.14

Vad gör Örebro universitet för studentinflytandet?

s.27

Aktuella rättsfall: Malmö tingsrätts dom i mål 1693-92

Kvinnliga delägare i minoritet – vems ansvar är det att få det jämställt?

s.10

Prorektor Eva Wiberg på Lunds universitet

Tobias Håkansson tobias.hakansson@primafacie.se Skribent Juriststudent, HBTQ-person, redaktör, tidigare spelskribent, nörd, frihetskämpe. Adjektiven är många men det finns bara en Tobias.

Michelle Gaudin Gonzalez michelle.gaudingonzales@primafacie.se Skribent

s.22

Krönika: Betygshetsen

Aktuell med T4 på juristprogrammet och att “binge-watcha” Netflix-serier. Önskar mig fler timmar på dygnet för att hinna med allt roligt som finns att göra. Något motsägelsefullt älskar jag att sova.

Jakob Larsson Taghizadeh jakob.larssontaghizadeh@primafacie.se Skribent

Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 500 exemplar per utgivning. Tidskriften delas ut till alla jurister och rättsvetare. Även anställda på institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet, gästskribenter och övrigt utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av på Juridiska Föreningens hemsida.

Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften g jorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.

Ansvarig utgivare Johanna Åkesdotter-Sundquist Chefredaktör Mikaela Violante Pica Grafisk form och layout Ebba Sääf Tryck FG Larsson www.fglarsson.se Annonsbokning Mikael Karlsson marknad@jforebro.se Korrekturläsare Hanna Svantesson

Pluggar sjätte terminen på juristprogrammet. Gillar att läsa, skriva och äta ris. Påstår mig vara intresserad av filosofi bara för att jag läste en kurs för tre år sedan. Bevittnar med fasa hur de kära kurskamraternas språk håller på att fördärvas av en massa juridisk-tekniska begrepp.

Mikael Sköld

mikael.skold@primafacie.se Skribent / Fotograf Studerar termin åtta på juristprogrammet. När jag inte rostar mina egna bönor till kaffet så har jag nog ett långkok stående i köket. Utöver det blir det en del fotograferande, företrädesvis analogt. Äger alldeles för många kameror och fler blir det.


3

Välkomna till Prima Facie Juridiska Föreningen vid Örebro universitets tidskrift

N

u nalkas den sista tentan, de

dispositionen här på Örebro universitet

sista inlämningsuppgifterna

är på sin plats. Mer om detta går att

och kandidatuppsatsen som

läsa i artikeln Juridiska Föreningens

ska vara klar! Gärna nu! Så fort det går!

kåransökan. Dessutom har vi en intervju

Allt det där sista innan vardagen byts ut

med prorektorn från Lunds universitet

mot sommaren. Det börjar redan märkas

som belyser vikten av studentinflytande.

runt om i korridorerna där springet har ersatts av en konstitution av hopp om

VI PÅ Prima Facie vill dessutom tacka för

att snart få en lång paus – som vi alla

det fantastiska och positiva bemötandet

förtjänar.

för det första utkomna numret på länge.

INNAN NI glider iväg på sommarferie,

SLUTLIGEN VILL vi på redaktionen

så vill vi gripa tag om världen ännu en

önska glad sommar och glöm inte

gång. Den röda tråden i detta nummer

solskyddet!

är ifrågasättandet av normer. Normer som påverkar arbetsplatsen för kvinnor och män, ett betygssystem som skapar normer, normen att inte acceptera förändringar. Ett ifrågasättande av makten och

Lev väl

Chefredaktör Mikaela Violante Pica chefredaktor@primafacie.se


4

Prima Facie Nr 2 2016


5

Kvinnliga delägare i minoritet – vems ansvar är det att få det jämställt? Det finns helt klart ojämlikheter inom juristbranschen, och stiftelsen Allbright, som arbetar för mer diversifierade ledningsgrupper och styrelser, har publicerat rapporten Kvinnor arbetar, män gör karriär. Allbrights rapport är dock inte helt vattentät och det finns tvärtemot vad de påstår byråer som arbetar för att främja jämlikheten. I följande artikel presenteras olika sätt att se på saken. En viktig fråga är: Vems ansvar är det att få det jämställt? Skriven av: Mikaela Violante Pica och Michelle Gaudin Gonzalez Illustration: Ebba Sääf

D

iskussionen om

ska man inte glömma bort

Det har skett en förbättring

jämlikhet mellan

att inget går att ta för givet,

i många branscher i näring-

män och kvinnor som

det skulle nämligen vara att

slivet, men juristbranschen

gör karriär på den juridiska

förneka verkligheten. Det har

hänger tyvärr inte med. Detta

banan kan för en del kännas

kommit färska rapporter som

är något som Allbrights rapport

överflödig. Det går alldeles

åskådliggör att det finns en

visar; sex av tio nyanställda

utmärkt att vända ryggen till

viss tendens till att ifrågasätta

är kvinnor, men i toppskiktet

en sådan tillblivelse; rätten att

ifall jämlikheten är så “jämn”

utgör de endast en minoritet.

tycka till eller att välja att inte

inom juristbranschen som den

Blott 14 procent av de tio

diskutera är din fullkomliga

kanske borde vara, men som

största advokatbyråernas

rätt i en demokrati. Däremot

allting annat så beror det på.

delägare är kvinnor.


6

Prima Facie Nr 2 2016

Det är däremot en mer jämn

Ramberg har kritiserat

alltså hur kvinnor ska kunna

spridning mellan könen inom

rapporten i en artikel där

kombinera barn och karriär,

domstolsväsendet, dock en

hon bland annat skriver att

som om man helt har glömt

stor könsskillnad inom den

“det är vid köksbordet arbets-

bort att även män är föräldrar.

privata sektorn, och så har det

fördelningen i familjepro-

Därmed vill vi bestyrka att det

varit i branschen i ca tjugo år.

jektet ska bestämmas, inte

kanske finns ett problem i det

Varför är det så här? Och är det

hos arbetsgivaren.” Detta är

heteronormativa samhället.

verkligen ett ansvar som kan

en intressant fråga: varför ska

Kanske är det en underförstådd

läggas på en hel bransch, eller

byråerna behöva ändra hela sin

sanning att kvinnan ska ta mer

går det längre än så?

kultur, som orsakas av hård

ansvar i hemmet?

Problemet med Allbrights rapport

konkurrens, på grund av den ojämställdhet som finns inom

En bättre lösning, som

familjen?

Allbright framställer, är att

I rapporten framhävs olika

byråerna satsar på att mäta

orsaker till den låga andelen

Innebär Allbrights lösning

resultat och inte tid spenderad

kvinnliga delägare. Den

att byråerna ska tvingas

på kontoret. På så sätt får

mest diskuterade är den att

sänka ribban? Lösningen

de som vill ha möjlighet att

byråkulturen präglas av ständig

tycks förespråka att företag

spendera mer tid för hem

tillgänglighet. Detta drabbar

som vill vara konkurren-

(främst kvinnor) göra detta

kvinnor i störst utsträckning

skraftiga ska ställa lägre

lika mycket som andra lyckade

eftersom det ofta är kvinnor

krav på tillgänglighet för att

delägare utan att byrån får

som tar större ansvar för hem

tillfredsställa de som vill

lida. Märk skillnaden mellan

och familj och därför inte kan

kombinera tid för barn och

att prestera lika mycket och

jobba lika många timmar som

hem med arbete. Visserligen

att vara lika skicklig. Det tycks

de manliga delägaraspiranterna.

är det kvinnor som drabbas

vara en vanlig missuppfattning

i större utsträckning, men

att man tror att anledningen

I Allbright-rapporten tycks

anledningen till detta är ju

till att kvinnor inte får chansen

lösningen vara att möjliggöra

något som sker utanför arbetet,

att bli delägare beror på att

en balans mellan föräldraskap

det vill säga “hemma vid

deras skicklighet uppfattas

och delägarskap genom

köksbordet”. Anne Rambergs

vara sämre. Om anledningen

att försöka organisera sin

kritik i hennes artikel till

däremot är att kvinnor i större

verksamhet så att kollegorna

Allbright-rapporten känns

utsträckning på grund av barn

kan ha åtminstone ett annat

legitim. Det är ett ämne som

eller dylikt inte har möjlighet

intresse utöver jobbet. Anne

konstant upprepas i rapporten,

att vara lika tillgängliga som


7

manliga aspirerande delägare

tiden de spenderar på kontoret

delägare och biträdande jurister

blir ju konsekvensen att

eller är det resultaten? Är

för att få mer kunskap om vilka

dessa kvinnors identiska

det något helt annat, såsom

faktorer som styr huruvida

skicklighet inte leder till

framfusighet? Med andra ord

kvinnor satsar på delägarskap

lika mycket resultat som de

efterlyses fakta om vad som är

eller inte. De har även tillsatt

alltid tillgängliga männen.

den faktiska orsaken till den

en mångfaldsgrupp bestående

Svårigheterna med att använda

låga andelen kvinnliga delägare.

av delägare, HR, VD, hållbar-

resultat som måttstock ska

hetschef och biträdande jurister

svårt att definiera resultat

Varför ska byråerna bry sig?

för sådant konsultjobb som

Att det är kulturen hemma

frågan varför de skulle bry sig

juristyrket innebär.

som bör ändras och inte

om att vidta sådana åtgärder

byråkulturen menar dock

för jämställdhet, och ett svar

Det är dock något vi saknar i

Ramberg inte ska frånta arbets-

var att forskning visar att bolag

Allbright-rapporten, nämligen

givare och lagstiftare ansvaret

med en jämställd ledning är

en jämförelse mellan de aspir-

att erbjuda förutsättningar

mer framgångsrika än andra.

erande kvinnliga delägarna och

för jämställdhet. Vi har pratat

Detta skulle kunna vara en

de kvinnorna som lyckats bli

med Mannheimer Swartling i

anledning till att byråerna trots

delägare respektive manliga

Stockholm, som bland annat

allt ska försöka organisera sin

delägare – vad är det som är

nyligen avslutat en serie

verksamhet så att kollegorna

skillnaden? Är det verkligen

djupintervjuer med kvinnliga

kan ha åtminstone ett annat

emellertid beaktas, då det är

som arbetar strukturerat med jämställdhetsfrågor. Vi ställde


8

Prima Facie Nr 2 2016

Det verkar finnas en korrelation mellan normerna och hemmiljön respektive karriärmöjligheterna inom juristyrket.

intresse utöver jobbet, vilket

goda förebilder som stöttat dem

Det verkar finnas en

Allbright förespråkar. Men det

och även en bra chef som haft

korrelation mellan normerna

beror ju på om vinsten av en

förtroende för dem och som

och hemmiljön respektive

ledning med jämn könsför-

tydligt satsat på dem. Utöver

karriärmöjligheterna inom

delning överväger vinsten av att

detta har de också haft ett bra

juristyrket. Orättvisan ligger

endast de som jobbar mest i tid

stöd hemifrån och upplevt att

i synen på hur en mamma ska

är de som blir delägare.

de varit fria i att skapa sin egen

vara, men symptomen av den

roll och identitet frikopplat

bristande jämlikheten visas

från traditionella roller.”

när det är dags för kvinnorna

Även Mannheimer Swartling tror att en av anledningarna

att avancera på byråerna. Det

till varför kvinnliga jurister

I brist på utredning om den

ultimata skulle vara om dessa

har svårt att bli delägare är

riktiga orsaken till den låga

möts halvvägs genom att

de könsroller som fortfarande

andelen kvinnliga delägare

byråerna fortsätter att hålla

finns i samhället i stort och hur

är det viktigt att man för en

sig medvetna om jämställd-

vi alla tenderar att omedvetet

diskussion om problemet.

hetsfrågan och aktivt skapar

bidra till att upprätthålla dem.

Redan under juristutbildningen

förutsättningar för både män

bör man vara aktiv i frågan

och kvinnor att ha samma

På frågan om hur deras

och engagera sig. Därför är

karriärmöjligheter samtidigt

kvinnliga delägare lyckats

det viktigt med organisationer

som jurister (och alla andra

bli delägare och vilka hinder

som Femjur och jämlikhet-

för den delen) försöker bryta

de har överkommit svarade

utskottet i Juridiska Föreningen

könsnormerna och fördela

Mannheimer Swartling: “De

som hjälper till genom att

hemarbetet på ett rättvist sätt.

gemensamma drag vi har

förhålla sig kritiskt och

identifierat genom intervjuer är

ifrågasätta normer för att skapa

att alla våra kvinnliga delägare

medvetenhet.

har haft en stor egen drivkraft,


10 bästa poddtipsen

9

Prima Facie rekommenderar

inför sommaren

Juridikpodden

TEDtalks (audio)

En podcast som diskuterar juridik på ett

Inspirationsföreläsningar med forskare

roligt och nyanserat sätt.

och entreprenörer över hela världen.

P3 Dokumentär

Serial

Berättar om händelser, skeenden och

Har ni inte lyssnat på den SÅ GÖR DET

historier som påverkat oss och andra

NU!!!!!

länder genom enskilda människors kamp eller politiska maktspel.

London School of Economics: Public lecture and events

Sommar i P1 Ett program som av många förknippas med sommaren. Njut av kända svenskars berättelser, bland andra Ingmar Bergman, Birgit

LSE bjuder in världsledande experter

Nilsson och Tage Danielssons inspirerande

och professorer som pratar om aktuella

livshistorier.

ämnen som ISIS, AI och litteratur.

Kaliber

Bildningspodden Landets ledande humanister pratar om

Ett program som granskar och avslöjar

idéströmning och författare som ändrat

samhällsfenomen genom välarbetade

Sverige. Dessutom historiska företeelser

reportage. Kaliber är kända för riktiga

som ändrat vårt beteende, allt ifrån cykeln

mega avslöjanden. Ni kanske minns

och Sigmund Freud till naken konst.

avslöjandet om polisens registrering av

Freakonomics Radio

BERKMAN CENTER FOR INTERNET AND SOCIETY (Harvard University)

Ett roligt och upplysande program som

Teknik och juridik som aktualiseras av

undersöker vardagens gåtor, allt ifrån

skarpa kunskapssnillen.

romer?

att bli bättre på att spela spel till att ta tag i sina hemliga drömmar


10

Prima Facie Nr 2 2016

Prima Facie möter

Prorektor Eva Wiberg på Lunds universitet Om studentinflytande på Lunds universitet I samband med att Sveriges universitets- och högskoleförbund hade sin förbundsförsamling på Örebro universitet träffade vi Eva Wiberg som är prorektor vid Lunds universitet. Vi fick möjlighet att ställa lite frågor om hur studentinflytandet fungerar på universitetet. Att diskutera Lunds universitets syn och arbetet med studentinflytande var givet eftersom de intar en särställning i universitets – och högskolesverige när det kommer till studenters rätt till inflytande. Skriven av: Mikael Sköld


11

E

va Wiberg är professor,

– Studenterna ska få vara med

senteras på ett så rättssäkert sätt

prorektor och ställ-

och fatta beslut, inte bara

som möjligt. Hon kommer in på

företrädande rektor vid

i organ som är av intresse

syftet med LUS och berättar att

Lunds universitet. Hon har

för studenterna, utan i alla

de behandlar de större frågorna,

lång erfarenhet av utbildnings-

beslutande organ. Även i

det som är övergripande och

frågor och ansvarar särskilt för

beredande organ finns studen-

ska gälla generellt över hela

utbildningsfrågor på grund-,

trepresentation. Hon rundar av

universitet. Detta sker genom

avancerad- och forskningsnivå

frågan med

en s.k. rättighetslista som

vid Lunds universitet. Hon är

– Jag skulle vilja hävda att vi

innehåller viktiga regler och

född och uppvuxen i Italien,

har det starkaste studentin-

principer. Som exempel nämner

har arbetat som prodekan för

flytandet i hela högskolesverige

hon att rätten till anonyma

humanistiska och teologiska

och det är en medveten strategi

tentor och byte av handledare

fakulteter med särskilt ansvar

från vår sida.

m.m. regleras i rättighetslistan.

och internationalisering. Hon

Vad jag förstår så finns det

När det handlar om de

har stor insikt och intresse

en paraplyorganisation som

ämnesnära frågorna berättar hon

för frågor rörande studentin-

alla kårer samlas under, hur

att det är frågor som får skötas

flytande.

fungerar det?

ute i ”kapillärerna”. Genom en

Eva börjar med att berätta hur

institutionsnära studentrepre-

Jag börjar med att fråga hur

Lunds universitet är organiserat,

sentation får rättighetslistan

studentinflytandet fungerar

att det är en stor och decen-

genomslag på alla olika kurser

och hur universitetet ser på

traliserad organisation med åtta

och program. Hon berättar om

studentinflytande.

fakulteter och drygt 42 000

fördelarna med det:

Eva förklarar med stor

studenter. På grund av univer-

– Jag tror att det är det som är

entusiasm att studentinflytandet

sitetets storlek behövdes samar-

lite framgången, att det faktiskt

är en naturlig del av vardagen

betsorganet Lunds universitets

är på kurs- och programnivå

på universitetet, att studenterna

studentkårer (LUS).

som det är ”hands on-arbete”

finns representerade i lednings-

– Vi skapade LUS för att vi

med kvalitetsarbetet och att det

grupper på institutions-,

behövde hantera frågan om

är där rättighetsfrågorna sköts

fakultets- och övergripande

representation på en gemensam

rent konkret. Hon berättar även

nivå. Studentinflytandet beaktas

nivå. Vi ville ha en kår per

att det finns studentombud som

väldigt mycket i universitetens

fakultet, orsaken till det var

författar en årlig rapport med

arbetsordning förklarar hon.

att varje nivå ska kunna repre-

händelser där rättighetslistan

för grundutbildningsfrågor


12

Prima Facie Nr 2 2016

inte följts. Rapporten tas sedan

har ibland olika fokus på vad

Tror ni att denna lösning

upp i utbildningsnämnden för

LUS-presidiet ska lyfta med

är på väg att bli vanligare

att efter det ges till fakulteterna

universitetsledningen och

på universitet runt om

så att de får veta vilka som

styrelsen. Hon berättar vidare

i Sverige; kan det vara

g jort fel och vad som behöver

att det kan uppstå meningss-

framtiden för studentin-

åtgärdas.

kiljaktigheter kring vad

flytandet?

rättighetslistan ska innehåll.

Eva berättar att eftersom Lunds

Den här paraplyorganisa-

Det är inget konstigt egentligen

universitet är så pass stort och

tionen, LUS, vad finns det

förklarar hon.

decentraliserat kan det vara

för problem/fördelar med

– De får kompromissa eftersom

svårt att använda denna modell

den?

principerna måste vara så pass

på ett mindre lärosäte.

Eva berättar att det finns

generella att de kan stå för sig

– Jag tror inte på denna modell

några problem med organi-

själva, och ska gälla för hela

på alla lärosäten. Det beror

sationen. Det finns både små

universitetet. Hon berättar

på hur lärosätena är organ-

och stora kårer där de stora

även att kårerna är väldigt

iserade. Som exempel nämner

har mer resurser till att driva

olika. De har olika fokusfrågor

hon Linköpings universitet.

sin kårverksamhet, medan

som beror på utbildningarnas

– De har en annan struktur,

de mindre är mer verksam-

karaktär, som exempel nämner

fakultetsnivån är vid sidan av

hetsnära. Som exempel

hon professionsutbildningarna

linjen och rektorn har kontakt

nämner hon Teknologkåren

som fokuserar mycket på

direkt med institutionerna

och Juridiska Föreningen

arbetsmarknaden och anställn-

och med styrelsen. Men det

där Teknologkåren har fler

ingsbarhet. Hon kommer

är mycket möjligt att man

heltidsarvoderade studentrep-

även in på problem med

kanske försöker hitta en snarlik

resentanter medan Juridiska

engagemang, att det kan vara

lösning.

Föreningen endast har en

svårt att hitta engagemang ju

heltidsarvoderad och några

längre ner i verksamheten man

Hon nämner även ett prorek-

deltidsarvoderade som kan

kommer.

torsnätverk där Göteborgs

jobba med dessa frågor.

universitet, Uppsala universitet

– Problem kan då uppstå vid

Uppsala studentkår har

och Lunds universitet ingår. I

representation eftersom de som

tillsatt en utredning kring

nätverket utbyts olika erfar-

väljs till ordförande och vice

frågan om även de, likt

enheter kring studentin-

ordförande väljs från presi-

Lunds universitets förenade

flytandet.

dierna från kårerna och oftast

studentkårer, ska bli en

– Man tar de goda exemplen

blir det någon som har suttit

paraplyorganisation som

från lärosätena och försöker

i någon av kårledningarna. De

kårerna kan samlas under.

anpassa verksamheten. Hon


13

nämner även att detta inte

Det har inte handlat om ”hard core-inf lytandet” eller om några rättigheter som det konkurreras om, det sköter kårerna väldigt bra.

försöker man lösa genom en

har varit en del frågor men

centrumbildning som går över

de har inte varit kopplade till

siteten utan även studenterna

fakultetsgränserna. Men det

studentinflytandet.

behandlar frågor om studentin-

blir problem med det verksam-

– Det har inte handlat om

flytande genom Sveriges

hetsnära utifrån studentrep-

”hard core-inflytandet” eller

förenade studentkårer.

resentationen i centrumbild-

om några rättigheter som det

ningen. Som exempel nämner

konkurreras om, det sköter

För att kårstatuts ska

hon Mellanösterncentrum.

kårerna väldigt bra.

beviljas behöver studentsam-

– Centret är egentligen bredare

manslutningarnas verksam-

än humaniora och teologi

Frågor om studentinflytande

hetsområde sammanfalla

och det är fakulteten från

intar en viktig del i ett univer-

med en organisatorisk eller

humaniora och teologi som

sitets verksamhet, något som

geografisk avgränsad del

ansvarar för kvalitetsarbetet

tydligt framgår utifrån hur

av ett universitet. Det är

och studentrepresentationen.

Lunds universitet hanterar

universitetsstyrelsen och

Men det är inte mer än att vi

frågor om studentinflytande.

rektor som bestämmer hur

försöker lösa det.

Man kommer även till insikt

enbart engagerar univer-

verksamheten ska organ-

om att studentinflytande

iseras. Beaktas studentin-

Hur är det med andra

inte har en given form, utan

flytandet vid dessa val?

fristående föreningar

kan och även bör anpassas

Eva berättar att det beaktas

på Lunds universitet,

efter de behov som studenter,

varje år. Universitetsstyrelsen

konkurrerar de med kårerna

universitet och enskilda utbild-

beslutar om kårstatus och ser

om studentinflytandet?

ningar och kurser har för att

om det varit några förändringar

Eva berättar att det finns en del

studentinflytande ska fungera

som medför att kårstatusen

fristående föreningar på Lunds

med ett så bra genomslag

behöver förändras. Hon nämner

universitet; ungdomsförbund,

som möjligt. Efter en mycket

även en del problem som kan

politiska föreningar m.fl. som

givande och intressant intervju

uppstå när verksamheterna

”lever sina egna liv”, men de

vill jag avsluta med att framföra

och utbildningarna kommer

konkurrerar inte om studentin-

ett stort tack till Eva Wiberg

från skilda ämnesområden

flytandet. Hon berättar även att

som tagit sig tid att ställa upp

med olika traditioner. Det

det bland studentnationerna

på denna intervju.


14

Prima Facie Nr 2 2016

Vad gör Örebro universitet för studentinflytandet? Sedan avskaffandet av kårobligatoriet har en del studentsammanslutningar runt om i Sverige ansökt och beviljats kårstatus. Juridiska Föreningen(J F) på Örebro universitet ansökte den 27:e januari 2016 om kårstatus. Universitetsstyrelsen avslog JF:s ansökan den 15:e mars 2016. JF överklagade universitetsstyrelsens beslut den 7:e mars 2016. Vad har ansökan resulterat i? Vad grundades beslutet på? Hur framstår Örebro universitets arbete med studentinflytande? Skriven av: Mikael Sköld


15

D

enna artikel utgår från

och medverka i utvecklingen av

stärka kårernas legitimitet. När

ett antal frågor, de lyder

utbildningen och förutsättningarna

kårobligatoriet avskaffades infördes

som följer: Vad krävs för

för studier vid universitet eller

en rätt för studentsammanslut-

att en studentsammanslutning

högskola. Innan kårobliga-

ningar att ansöka om kårstatus

ska beviljas kårstatus? Hur har

toriet avskaffades var man som

som en del i moderniserandet av

JF:s kåransökan hanterats? Har

studerande tvungen att vara

studentinflytandet på universitet

det skett på ett rättssäkert sätt?

medlem i en kår. Detta krav ansågs

och högskolor.1

Dessa frågor avrundas med en

felaktigt utifrån föreningsfriheten

diskussion utifrån en del problem

som utgör en grundläggande

som kan uppstå och som har

rättighet i ett demokratiskt

uppstått när det handlar om

samhälle. Studenter skulle likt

Vad krävs för att en sammanslutning ska beviljas kårstatus?

genomslag av studentinflytande.

andra vuxna i samhället få välja

Det är universitetsstyrelsen

Genom denna text vill vi väcka

om de ville tillhöra eller under-

tillsammans med rektor som

debatt och diskussion kring frågan

stödja en förening. Man ansåg även

beslutar om en studentsamman-

om studentinflytandet och dess

att kårobligatoriet inte fungerade

slutning ska beviljas kårstatus.

framtid på Örebro universitet.

tillfredställande eftersom student-

Förordandet gäller högst tre år

Författaren har fokuserat på

kårernas legitimitet undergrävdes

och möjligheten att ansöka om

det rättsliga och har utgått från

av lågt deltagande i kårvalen och

kårstatus ska ges minst var tredje

det relevanta rättskällematerial

att det inte överensstämde med

år.2 Förutom formella som viktiga

och offentliga handlingar som

studenternas behov, som nu var

demokratiska villkor som en

funnits att tillgå. Åsikter och

mer diversifierad än tidigare.

sammanslutning måste uppfylla

slutsatser som dras i denna text är

Regeringen anförde vikten av

så måste en studentsamman-

uteslutande författarens egna och

att ha studentinflytande och

slutnings verksamhetsområde

utgör inget ställningstagande från

att studenternas möjlighet till

även sammanfalla med en

varken JF:s sida eller någon annan

inflytande över universitetens

organisatorisk eller geografisk

förening på Örebro universitet.

och högskolornas verksamhet och

avgränsad del av en högskola

utveckling anses vara en viktig

eller universitet.3 Dessa avgrän-

Rättslig utgångspunkt – kårstatus och studentinflytande

förutsättning för utbildningar

sningar motiverades bl.a. av att

av hög kvalitet. Regeringen var

mindre sammanslutningar med

övertygad om att studentkårer,

studenter skulle kunna resultera i

Enligt 4 kap. 9 § högskolelagen

genom att bygga på frivilligt

ett ohanterligt stort antal kårer vid

har en studentkår som sitt

deltagande skulle stärka och

vissa lärosäten.4

huvudsakliga syfte att bevaka

vitalisera studentinflytandet och

1. Prop. 2008/09:154, s. 11 f, s. 25 f. 2. Studentkårsförordning (2009:769) 4 §, högskolelagen 4 kap. 5 § och 2 kap. 2 § högskoleförordningen. 3. Högskolelagen, 4 kap. 8 § och 4 kap. 9-14 §§. 4. Prop. 2008/09:154, s. 30.


16

Prima Facie Nr 2 2016

inte bör stanna på institutionsnivå.

av sammanslutningens förmåga

Juridiska Föreningens ansökan om att beviljas kårstatus

att representera studenterna.

JF ansökte om kårstatus den 27:e

ningarna, frågor som kursplan och

Om det finns konkurrens mellan

januari 2016. I ansökan redog jorde

examinationsformer, fattas inom

studentsammanslutningar bör

JF för att de ville representera

Enheten för juridik, självständigt

den sammanslutning som har

juridikstuderande på Örebro

från Institutionen för juridik,

bäst förankring bland studenterna

universitet. JF anförde att de

psykologi och socialt arbete ( JPS).

få rätten att representera dem.

fullföljer stora delar av uppdragen

Utöver detta framförde JF sitt

Enligt förarbetet bör förank-

som kår för sina medlemmar, att

samarbete med andra juridiska

ringen avgöras genom att jämföra

erfarenheter finns av utbildnings-

föreningar runt om i Sverige

medlemsantalet mellan samman-

bevakning, att medlemsantalet

genom Juriststuderandes riksor-

slutningarna och inte genom

anses betydande, att JF uppfattas

ganisation där JF är med och fattar

att värdera sammanslutningens

som den legitima representa-

beslut kring nationellt påverkan-

verksamhet eller åsikter.

tionen av Juridicum och för jurist-

sarbete för juriststuderande.

Enligt förarbetet, bör ett beslut om kårstatus fattas utifrån en prövning 5

6

Örebro universitets ansökningskriterier för beviljande av kårstatus

och rättsvetarstudenter samt

Det skulle stanna vid Enheten för juridik eftersom beslut om utbild-

även att anslutningsgraden bland

Universitetsstyrelsen avslog Juridiska Föreningens ansökan

Inför ansökningsperioden 2016

jurist- och rättsvetarstudenter

Genom ett mycket kortfattat

upprättades, genom rektorsbeslut,

på grund- och avancerad nivå är

beslut avslogs JF:s ansökan den

kriterier som studentsammanslut-

större än hos kårsektionen Sobra

15:e februari 2016. Avslaget

ningar på Örebro universitet måste

som utöver juristprogrammet och

motiverades av att JF inte

uppfylla för att beviljas kårstatus.

rättsvetenskapliga programmet

omfattades av en sådan organi-

Ett av dessa kriterier var att den

omfattar tre program till och har

satorisk avgränsad del av Örebro

minsta organisatoriska enhet

724 medlemmar medan JF hade

universitet som uppställdes

som en studentsammanslutnings

863 medlemmar vid ansökning-

enligt ett av kriterierna. Det

verksamhetsområde måste

stillfället. Kriteriet med institution

motiverades utifrån ett avgörande

sammanfalla med skulle vara en

som den minsta organisatoriska

från Överklagandenämnden

institution.

enheten bemötte JF med att det

för högskolan (ÖNH), vars

5. Prop. 2008/09:154 s. 35. 6. Prop. 2008/09:154 s. 33 f.

arrangerar studiesociala aktiviteter för juridikstuderande. JF anförde


17

Faktaruta

Ett urval av universitet och deras kårer, årtal när de grundades eller beviljades kårstatus. Göteborgs universitet:

kårerna samlas under.

Umeå Universitet:

-Göta studentkår (2010)

-Lundaekonomernas studentkår

-Umeå studentkår (1959)

-Sahlgrenska akademins

-Humanistiska och Teologiska

-Umeå naturvetar- och

studentkår (2010)

studentkåren

teknologkår (1998)

-Konstkåren (2010)

-Juridiska föreningen

-Umeå medicinska studentkår

-Handelshögskolans i Göteborg

-Studentkåren vid Konstnärliga

(1998)

studentkår (1991)

fakulteten i Malmö -Teknologkåren vid LTH

Uppsala universitet:

Linköpings universitet:

-Corpus Medicum

-Uppsala studentkår (1849)

-Kårservice – organisation som

-Lunds naturvetarkår

-Farmacevtiska studentkåren

kårerna samarbetar genom.

-Samhällsvetarkåren

(1896)

-LinTek (1971)

-Uppsala teknolog– och

-StuFF (1996)

Stockholms universitet:

-Consensus (1995)

-Stockholms universitets

-Gotlands studentkår Rindi

studentkår (1883)

(2013)

-Studentförbundet för socialt

- Juridiska föreningen (2016)

arbete i Stockholm (1920)

-Uppsalaekonomerna (2016)

Lunds universitet:

Lunds studentkår avvecklades 1996 och delades in i: Lunds universitets studentkårer

naturvetarkår (2002)

-Studentkåren DISK (1990)

Örebro universitet:

– ett Samarbetsorgan som

-Örebro studentkår (1963)

uppgift är att besluta i vissa

som en sammanslutning bör

frågor inom högskolesektorn,

sammanfalla med ska grundas

däribland prövningen av kårsta-

på den interna arbetsordningen

Juridiska Föreningen överklagade universitetsstyrelsens beslut

tusansökningar. I avgörandet

på ett lärosäte eftersom det är

Juridiska Föreningen överklagade

kom nämnden, i sak, fram

universitetsstyrelsen och rektor

universitetets beslut till ÖNH

till att den minsta organisa-

som beslutar om den organi-

den 7:e mars 2016. Förutom JF:s

toriska enhet som en samman-

satoriska ordningen.7 Varken i

motivering till varför de borde

slutning ska sammanfalla med

kriteriet eller i avslaget fanns

beviljas kårstatus innehöll överk-

på Stockholms universitet var

någon motivering som baserats

lagandet bl.a. detta: JF riktade

en institution. Vägledande i

på universitetets arbetsordning

misstanke om jäv mot rektorn

avgörandet från ÖNH var att den

om varför det ska stanna på

eftersom han blev stödmedlem

minsta organisatoriska enheten

institutionsnivå.

i Örebro studentkår (ÖS) innan

7. Överklagandenämndens beslut, 2013-06-14, reg. nr. 25257-1


18

Prima Facie Nr 2 2016

Det är förvisso rätt att andra sammanslutningar inte ska hindras, men kriteriet innehåller ingen motivering till avgränsningen och dess rättsliga grund kan därmed ifrågasättas.

beslut om kårstatus togs, att det

föreningar från att ansöka och

argumenten kan å ena sidan ge

upprättade kriteriet hindrade dem

beviljas kårstatus. Betraktar man

fog för JF:s argumenterande, men

från en rättssäker prövning. Att

t.ex. Medicinska Föreningen så

å andra sidan kan kriteriet vara

redan vid upprättandet av kriteriet

uppfyller de kravet på att vara en

korrekt avgränsat. Men som sagt

var beslutet fattat att JF inte skulle

geografiskt avgränsad del av ett

finns ingen motivering till varför

beviljas kårstatus. JF anförde även

universitet, eftersom utbildning

det ska stanna på institutionsnivå,

att den organisatoriska avgrän-

och institution är förlagd på

varken i rektorsbeslutet eller i

sningen inte hade föregåtts av ett

Campus USÖ. Men än viktigare, de

avslaget. Granskar man avslags-

självständigt övervägande från

uppfyller även Örebro universitets

beslutet så verkar ansökan enbart

universitetets sida eller överlägg-

kriterium om den minsta organ-

prövats mot kriteriet och inte

ningar inom ledningen, utan

isatoriska avgränsningen genom

genom en objektiv bedömning

enbart definierats utifrån ÖNH:s

Institutionen för medicinska

utifrån JF:s förmåga att repre-

beslut (ovan anförda).

vetenskaper. Man kan även

sentera juridikstuderande eller

argumentera utifrån utbrytarkårer,

om det är lämpligt organisatoriskt

Har Juridiska Föreningen fog för sin kritik?

att sektionerna under ÖS inte

sett. Det väcker tankar om illojal

hindras från att bryta sig fria. Det

maktutövning genom en tolkning

Gör vi en motsatstolkning av

är förvisso rätt att andra samman-

som inte tycks överensstämma

kriteriet kan man argumentera

slutningar inte ska hindras,

med lagstiftarens syfte och

för att de varit ägnade att hindra

men kriteriet innehåller ingen

intentioner med lagen. Sedan när

JF från att beviljas kårstatus

motivering till avgränsningen

trumfar ett rektorsbeslut, som är

eftersom det uppställda kriteriet,

och dess rättsliga grund kan

skralt utformat, lagen?

rättsligt sett, inte hindrar andra

därmed ifrågasättas. Så de anförda

8. Högskolelagen 2 kap. 5 §, högskoleförordningen 2 kap. 2 §. p. 1


19

Granskar man avslagsbeslutet så verkar ansökan enbart prövats mot kriteriet och inte genom en objektiv bedömning utifrån JF:s förmåga att representera juridikstuderande eller om det är lämpligt organisatoriskt sett.


20

Prima Facie Nr 2 2016

Kan ett lärosäte, genom friheten att välja sin organisation, hindra studentinflytande?

anses viktiga skiljer sig mellan

juristexamen så tycks det bara

utbildningarna. Om det finns

vara Örebro universitet som

en fristående förening som

inte har en självständig juridisk

företräder bara ett ämnesområde,

institution. JPS omfattar väldigt

Det är rektor och universi-

eller bara en utbildning, så

olika ämnesområden, med olika

tetsstyrelse som fastställer hur

lockar den sammanslutningen

inriktningar; juridik, psykologi

organisationen ska se ut på ett

fler studenter eftersom de lyfter

och socialt arbetet. Detta kan

lärosäte.8 Till vilken grad ett

frågor som känns relevanta för

väl inte vara en ändamålsenlig

lärosäte måste beakta studentin-

dem. Om det nu uppstår en

lösning, varken för studentin-

flytande vid valet av sin organ-

konkurrens mellan en samman-

flytandet, ämnet juridik eller för

isation behandlades inte vid

slutning med formell rätt att

den akademiska arbetsmiljön. JPS

avskaffandet av kårobligatoriet.

representera studenter, dvs.

kan uppfattas som en kvarleva

Detta torde vara viktigt att beakta

innehar kårstatus, och en organ-

från högskoletiden, en praktisk

eftersom studentsammanslut-

isation som inte har det så finns

lösning som inte ändrats i

ningar måste sammanfalla med

en risk för minskat studentin-

relation till de förändringar som

organisationen på ett lärosäte och

flytande eftersom studentengage-

skett sedan allt fler utbildningar

studenter har en lagstadgad rätt

manget migrerar till den förening

och ämnen tillkommit. Detta är

till studentinflytande. Ändras

som inte har kårstatus. Resultatet

viktiga frågor till vilket man får

organisationen kan kopplingen

blir ett underskott av studentin-

fråga sig; tar Örebro universitet

till en studentsammanslutnings

flytande om inte engagemanget

sitt ansvar, gör de vad som krävs

verksamhetsområde ändras

förslår i den sammanslutning

för att studentinflytandet ska få

eller brytas. På detta sätt kan

som har kårstatus.

genomslag och gör de tillräckligt för ämnet juridik?

ett lärosätes val av organisation resultera i ett underskott av

Hur ser det ut med JPS? Har

studentinflytande. Det kan även

universitetet behandlat hur JPS

Så, kära Örebro universitet

användas som ett medel för att

förhåller sig till de förenings-

Det har hänt mycket sedan

hindra studentinflytande.

rättigheter som studenterna fick

Örebro universitet var en

när kårobligatoriet avskaffandes?

högskola, betraktar vi studentin-

Ett exempel: Om en studentsam-

Man får även fråga sig rent

flytandet har inte lika mycket

manslutning representerar flera

allmänt varför juridik, ett av de

skett. I situationer där det

olika utbildningar från skilda

mest tvärvetenskapliga ämnen

uppstår konkurrens om studen-

ämnesområden riskerar verksam-

som finns på universitetet, inte

tengagemang och inflytande blir

hetens riktning och mål att bli

har en egen institution? Av de

det först och främst universitets

spretig eftersom de frågor som

lärosäten som har rätt att utfärda

uppgift att inom lagens ramar


21

se till att studentinflytande

det kan vara hög tid att rikta

kårstatus? För det är, enligt

får bästa möjliga genomslag,

blicken mot den befintliga

min mening, bara en

inte upprätta kriterier som

verksamheten och hur

tidsfråga innan någon annan

kan uppfattas som ägnade att

studentinflytandet fungerar

studentsammanslutning

hindra sammanslutningar

på universitetet. Genom

utmanar den rådande

med engagerade studenter.

denna text vill vi att Örebro

ordningen eller att allt för

Effekten blir att studentin-

universitet kommer med

stora brister uppstår. Är det

flytandet och studen-

en replik för att klargöra

inte bättre att vara framåt-

tlivet inte utvecklas, och i

var de står i denna fråga.

strävande och arbeta med

slutändan så påverkar det

Örebro universitet, hur ser

dessa frågor, än att motarbeta

utbildningarna och Örebro

ni på framtidens studentin-

studentengagemang där det

universitets rykte negativt.

flytande? Hur förhåller ni er

finns?

till den lagstadgade rätt som För ett universitet i tiden,

studentsammanslut-

som mognar och axlar sin

ningar har för

roll, behöver frågan om

att beviljas

studentinflytande lyftas. Jag har förståelse för att universitetet, i den expansiva fas som det är och har varit i, inte prioriterat detta. Men

Den världsberömda fresken av Michelangelo målad på taket i Sixtinska kapellet. Gud fader som andas liv i Adam och skapar den första människan. Inom naturrätten betraktas gud som evig och allmängiltig och kan inte ifrågasättas. Liknelsen är inte långt ifrån vad universitetsstyrelser och rektorer kan göra på en del högskolor och universitet. För de kan, likt gud, andas liv i specifika studentsammanslutningar så de upphöjs till kårer.


22

Prima Facie Nr 2 2016


23

Betygshetsen Skriven av: Tobias Håkansson Illustration: Ebba Sääf

D

et är tyst. Knäpptyst.

DET FANNS en tid när

bra på papper att inget annat

Försiktigt frågar

universitet fylldes av unga

räknas än att ha rätt.

läraren “är det inget

hungriga själar, människor

Jag vet, ibland är jag en av

som vet?”. Fortsatt tyst. Med

törstande efter kunskap.

dem. Innan jag satte foten

något barskare ton kommer

Studenter som inget hellre

innanför dörrarna på detta

frågan igen. “Kom igen nu,

ville än att grotta ner sig i

gudsförgätna universitet

någon måste väl veta?”.

detaljer, suga i sig kunskap

lät jag ständigt munnen gå

Prassel hörs från raden längst

och diskutera lag 1923 dagen

i seminariesammanhang

bak, och någon säger med darr

lång. De finns än idag, men

och vid föreläsningar. Ingen

i rösten “Ääähhh. Det kanske

de är inte många. I deras

fråga var för liten – eller för

är fel, men jag tror det är 36 §

ställe sitter hundratals osäkra

stor - men juristprogrammet

avtalslagen”.

och förvirrade ungdomar så

förändrar dig. Eller ja. I

fokuserade på att prestera

vart fall förändrade det mig.


24

Prima Facie Nr 2 2016

Strupen blir torr, tungan sviktar

störst mot betygshets och ångest.

för en juriststudent. Med facit i

och varje fråga du inte själv vet

PM skulle skrivas, betygspoängen

hand var det närmast omöjligt att

svaret till skapar en känsla av

togs med och lade grunden

prestera dåligt (på grund av slapp

rädsla och frustration. Hur blev det

för betyget sammantaget med

och generell betygsättning) på

egentligen såhär?

resultatet från den sista tentan.

denna kurs – men det visste ingen

Plötsligt handlade grupp-plug-

av oss när vi var mitt i den.

NÄSTAN VARJE person som sätter

gandet allt mer om matematik än

sin fot på juristprogrammet har

juridik. “Fan, jag behöver få minst

VAD SOM kunde ha handlat om

gett upp allt. Lämnat den trygga

22 poäng på tentan för att klara

glädje och kunskapstörst, blev en

hemmiljön, tagit kappsäcken och

AB:t”. Betygshetsen var därmed ett

ständig press över obligatoriska

rest otaliga mil för att inställa sig

faktum.

moment och betygssättning.

på en ny plats helt utan livremmar

Frågorna vid föreläsningar och

eller säkerhetsbälten – med ett

JU MER det handlade om matte,

seminarier handlade inte längre

mål: att ta sig igenom programmet.

desto mindre handlade pluggandet

om varför en viss juridisk

om glädje. Lagom till termin 3

frågeställning skulle besvaras på

DET BÖRJAR oftast bra. På

(också kallad väggen) kändes det

ett visst sätt, utan om vad som

den första kursen är du nästan

som om vi nått vägs ände. En kurs

egentligen var relevant för tentan.

garanterad ditt AB. Den andra är

som ständigt ställer studenten inför

Den ständiga förekomsten av oblig-

betydligt svårare, och redan här

betygssättning och creditpoäng och

atoriska moment tillsammans med

upptäckte jag de första tecknen

som på ett inte tidigare skådat slag

ett vansinnigt högt tempo, lade i

på att vi bytt glädje och kunskap-

slog fast matematiken som vital

min mening grunden för detta.


25

Ångest, ångest och åter ångest. Tillbaka till föreläsningssalen. “You are my colleagues, I have to know if you understand, do you understand?”. Tyst igen.

Kombinerar du betygshets med

arbetslösa blir kampen för att nå

den stora advokatbyrån. Att det går

skoltrötthet - blir det enda viktiga

längre än till närmaste McDon-

ganska bra för alla de som tagit sig

för studenten vad denne exakt

ald´s-restaurang hård. Många gör

igenom utbildningen glöms så ofta

behöver prestera för att ta sig

avkall på vad de verkligen vill,

bort.

vidare. Redan på termin 4 såg jag

till förmån för att välja det som

ljuset i tunneln. Det var egentligen

ger de bäst chans till en lång och

ÅNGEST, ÅNGEST och åter ångest.

inte så långt kvar. Det hjälpte inte,

framgångsrik karriär. Det har

Tillbaka till föreläsningssalen.

utan g jorde bara det hela än värre.

även jag g jort, till viss del. Straf-

“You are my colleagues, I have to

frätten har alltid intresserat mig,

know if you understand, do you

DET ÄR dock inte bara felaktigt

men tidigare knappast mer än

understand?”. Tyst igen. Bristande

utformade kurser, och överdrivna

journalistiken eller för den delen

intresse eller bristande förståelse

mängder med obligatoriska

statskunskapen.

undrar jag?

kunskapstörsten hos studenterna

DET RÄCKER dock inte med att

IBLAND ÄR människor tysta för

- det är såklart också samhället i

välja rätt. För att inte känna att

att de inget förstår. De väntar

stort.

fyra och ett halvt år av ditt liv

ivrigt på att någon ska presentera

slösats bort måste du såklart också

en förklaring vilken de kan

I EN tid där ungdomar utan

prestera. Prestera för att en dag

greppa. Det har hänt mig ofta,

högskoleutbildning, och i viss

nå advokatsamfundet, notariet-

inte minst under IP-rätten. När

mån även de med högskoleut-

jänstgöringen vid domstolen eller

läraren från första sekund kör

bildning, vandrar gatorna upp som

rollen som biträdande jurist på

på och förklarar som om alla

moment som dödar glädjen och


26

Prima Facie Nr 2 2016

närvarande redan avslutat en kurs

till resultat. Kanske är vi alltför

som är det viktiga. Företag efter-

i IP-rätt på grundläggande nivå

neurotiska. Ja, kanske är det just

frågar inte bara höga betyg, utan

för att nu fortsätta på avancerad

så – för att vi vill att det ska vara

personal som har kunskap och vet

nivå – trots att samtliga helt

så. Alla har vi hört historierna

hur man tillämpar den i praktiken.

saknar förkunskaper – ger en i

om juristprogrammet innan vi

AB i kursen Europa och världen

det närmaste upp hoppet. När en

började där. Om betygshets, den

betyder ingenting om det inte kan

efter 20-talet föreläsningar insett

stora konkurrensen och allt slit

omsättas i praktiken. Kanske blir

att läraren närmast helt saknar

som krävs för att ta sig igenom

det svårare för den med ett lägre

förmågan att lära mig något, byts

utbildningen. Även om en viss

betyg, men med mer kunskap,

målet från att försöka lära sig och

del av det är sant, har vi nog

att få det fina jobbet – men det

förstå IP-rätt till att helt sonika

också ett intresse av att upprät-

blir bra mycket lättare för denne

lära sig att svara på tentor i ämnet.

thålla ryktet. Vi vill framställa oss

att behålla det. Låt oss därför

Jag övergår således till att börja

själva som de som tog sig igenom,

återgå till att diskutera lag 1923,

räkna matte – “hur många poäng

och gärna då med goda resultat.

eller kvarnfallet för att vi är

var det jag behövde nu igen?”

Vad vi egentligen har lärt oss är

intresserade av det – snarare än

mindre viktigt. Till syvende och

för att vi ska få full pott på nästa

SÅ MÅNGA orsaker till samma

sist känner jag att det är vi själva

tenta.

följd. Kanske är jag bara gnällig,

som måste stå för förändringen.

kanske är det vårt eget fel. Vi

Vi måste själva inse att det är

studenter. Kanske har vi en övertro

kunskapen och inte resultatet


27

Aktuella rättsfall

Malmö tingsrätts dom i mål 1693-92 Då och då dyker det upp rättsfall som på allvar påverkar rättstillämpningen. Detta fall kan mycket väl vara ett av dem

DEN TILLTALADE, här benämnd H,

för sin historia visade H upp sin navel för

anklagades för att ha g jort inbrott och

rätten. H menade nämligen att det faktum

stulit dyr ost till ett högt värde i en mycket

att han saknade navelsträng styrkte hans

delikat ostbutik i Malmö. Den tilltalade var

historia om bortförandet. Till nackdel för

folkbokförd i Danmark, men ansåg sig inte

den tilltalade fanns en mängd vittnen

härstamma därifrån. H sade sig nämligen

som sett honom utföra inbrottet, han togs

vara kidnappad av aliens och förd till Malmö

dessutom på bar gärning vid tillfället.

från en annan planet. Vidare förklarade H

Rätten, välvillig som den är, accepterade

att domstolen inte var behörig att pröva

såklart H:s vanföreställningar och lade dem

saken. Denna domstol och dess delegater

till grund för påföljden som blev rättspsyki-

fanns nämligen inte i verkligheten, utan

atrisk vård.

hade skapats i ett datorprogram av H själv. Detta program sade H sig vara beredd att stänga ner inom ett par dagar. Till stöd


H A L LV A R S S O N & H A LV A R S S O N

FLYGFÄRDIG? Under våra vingar hittar du många av Sveriges mest fullfjädrade experter inom affärsjuridik. Kanske ser du din framtid här när du ska landa på ditt första jobb? På Vinge får du utrymme att växa. Både som människa och i din yrkesroll. Hos oss gäller verkligen att the sky is the limit. Varje klient och uppdrag är mer eller mindre unikt. Därför behöver vi mångsidiga jurister. Hos oss är det du som är skillnaden. Vi trivs bäst när vi får kavla upp ärmarna och jobba handgripligt. Vår drivkraft är att lösa upp affärsmässiga knutar, inte att producera tjocka pm. För oss handlar det om att hitta rakaste vägen. Fågelvägen.

vinge.se/karriar

Stockholm   Göteborg   Malmö   Helsingborg   Bryssel

Prima Facie nr 02  

Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 500 exemplar per utgivn...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you