Prima Facie 2022 - nr 1

Page 1

Nr 1 2022

s.08

Hårdare straff = minskad brottslighet?

s.10

Fifty shades of folkrätt

s.16

Rättens “egna” uppfattning gällande materiell processledning

s.04 Det löser sig - du är mer än dina betyg

nr1_v1.indd 1

2022-03-15 11:24:46


Nr 1 2022

Juridiska föreningen vid Örebro universitets jämlikhetsutskott

INNEHÅLL

Skribent Jämlikhetsutskottet inom Juridiska Föreningen har syfte att sprida information om jämlikhet, psykisk

s.04

ohälsa och mångfald, med inriktning på studier och arbete inom juridik.

Det löser sig - du är mer än dina betyg

s.08

Vi som är verksamma i utskottet är

Hårdare straff = minskad brottslighet?

Tova Eriksson, Klara Thyrén, Alexander Stjernlycke Rickmer och Sofie Larsson.

s.10

Fifty shades of folkrätt

s.16

s.20

Vad händer när olyckan är framme?

Rättens “egna” uppfattning gällande materiell processledning

Sofia Bråndal Danielsson Skribent Läser sjätte terminen på juristprogrammet. När jag inte har för fullt upp med att plugga tycker jag om att laga mat, umgås med vänner eller träna.

s.22

Nu är det färdigskräpat! Lukas Forsberg Bernevång Skribent Går sjätte terminen på juristprogrammet. När huvudet inte är nere i kurslitteraturen är det politik, tv-spel och en hel del historieböcker som gäller.

Prima

Facie

Föreningen

ges vid

ut

av

Örebro

Juridiska universitet.

Chefredaktör & Ansvarig utgivare

Emil Wellander

Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i ca 100 exemplar per

Biträdande chefredaktör

Khatre Ekhlas

utgivning. Tidskriften delas ut till alla

Hampus Lagerquist

Skribent

jurister och rättsvetare. Även anställda på institutionen för juridik, psykologi

Grafisk formgivning/illustration

och socialt arbete vid Örebro Universi-

Anton Jäderblom

tet, gästskribenter och övrigt utvalda

Vium Företagen Hb

Läser termin sex på juristprogrammet vid Örebro universitet. Utöver studierna tycker jag om att träna, träffa vänner eller åka till min hemstad Mariestad

erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av på Juridiska Föreningens hemsida.

Tryck

FG Larsson www.fglarsson.se

Hampus Lagerquist Redaktionen förbehåller sig rätten att

Annonsbokning

naringsliv@forebro.se

refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften g jorda uttalanden är endast

För närvarande studerar jag sjätte terminen på juristprogrammet. Förutom att läsa rättsfall är jag

Korrekturläsare

Jennie Nilsson

om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.

Skribent

intresserad av historia, träning och de flesta aktiviteter som man kan göra ute i naturen.

Marknadsföringsansvarig

Khatre Ekhlas

nr1_v1.indd 2

2022-03-15 11:24:48


Välkomna till Prima Facie Juridiska Föreningen vid Örebro universitets tidskrift

K

ära läsare! Nu har vi gått in i

Bråndal Danielsson med en artikel där hon dis-

2022 och lämnar förhoppnings-

kuterar huruvida hårdare straff leder till minskad

vis en tid fylld av restriktioner

brottslighet. Lukas Forsberg Bernevång belyser

och elände bakom oss. Istället

de högaktuella ämnena folkrätt, tillit till staten

går vi mot ljusare tider och mer

och krig. Därefter skriver Khatre Ekhlas om

tillbaka till det gamla vanliga, där vi kan njuta

rättens egna uppfattning av materiell processled-

av att spendera mer tid med våra medmännis-

ning. Hampus Lagerquist hjälper oss att förstå

kor. Samtidigt som vi är på väg mot ljusare tider,

vad som kan hända om vi studenter har otur att

befinner vi oss dock fortfarande i en tid som är

halka på universitetsområdet. Slutligen avslutar

osäker för världen säkerhetsmässigt. I tider då

jag själv med reflektioner om förändringen i

tillvaron kan kännas olustig så finns det ändå en

nedskräpningslagstiftningen.

sak ni alltid kan räkna med. Det är nämligen ett nytt spännande nummer av Prima Facie! Så ta

Jag önskar er alla en trevlig läsning av årets första

några minuters paus från den fartfyllda vardagen

nummer!

och sätt dig ned på en mysig plats, med valfri varm dryck i handen, och njut av årets första nummer av Prima Facie.

Ta hand om dig!

Vad kan ni förvänta er i numret? Jo, detta num-

Chefredaktör & skribent

mer bjuder på en debutartikel av juridiska

Emil Wellander

föreningens jämlikhetsutskott som problematiserar betygshetsen på juristprogrammet och

primafacie@jforebro.se

redogör för hur arbetsmarknaden ser ut för oss framtida jurister. Vidare debuterar även Sofia

Jag studerar sjätte terminen på juristprogrammet i Örebro. Plugget bryter jag av med styrketräning, mitt intresse för politik eller med att laga goda middagar. Skriv gärna till mig om ni har synpunkter eller om ni vill skriva för Prima Facie.

nr1_v1.indd 3

2022-03-15 11:24:49


4|

Prima Facie Nr 1 2022

Det löser sig - du är mer än dina betyg Skribent: Juridiska föreningen vid Örebro universitets jämlikhetsutskott

V

i har nog alla hört

kas egentligen studenterna av

om de rykten som

detta?

sprids om juristprogrammet. Innan

Juridiska Föreningen vid

utbildningen började berät-

Handelshögskolan på

tades det om hur studenter

borgs universitet genomförde

gömmer böcker i biblioteket,

en enkätstudie år

blankar tentor, river ut sidor

avgångsklasserna

ur böcker och konkurrerar

Syftet med enkätstudien var

med varandra.

att kartlägga juriststudenters

ndra berätta-

öteför .

de att du kommer vara tvun-

hälsotillstånd. Slutsatsen som

gen att plugga under veckans

drogs utifrån enkätstudien var

alla dagar.

att mer än fyra av fem av stu-

ånga rykten och

myter sprids kring utbildningen, vissa

denterna upplever stor påfrestning i form av stress till följd

med större

av sina studier. En del student-

grund

er har valt att ange bakom-

än andra.

liggande orsaker. Bland dessa

Det går inte att undgå att

orsaker var en att det råder

många juriststudenter är

betygshets på utbildningen, då

stressade och känner sig pres-

studenter upplever att blivande

sade, men den mest felaktiga

arbetsgivare har höga krav på

föreställningen kan nog ändå

att nyexaminerade jurister bör

vara hur juriststudenter ska

ha bra betyg för att anses vara

vara någon typ av robot som

kvalificerade. Flertalet student-

ska klara av mer arbete än

er har uppgivit att de upplever

andra studenter. Hur påver-

att det finns risk för att de inte

nr1_v1.indd 4

“Slutsatsen som drogs utifrån enkätstudien var att mer än fyra av fem av studenterna upplever stor påfrestning i form av stress till följd av sina studier.”

2022-03-15 11:24:50


Prima Facie Nr 1 2022

kommer få en lyckad karriär om de inte

inte nå upp till de höga krav vi många

har toppbetyg, samt att de ställer egna

gånger ställer på oss själva. Som tidigare

krav för att uppnå höga betyg, och att själ-

konstaterats beror denna stress ofta på det

va betygssystemet på juristprogrammet

betygssystem som används på juristpro-

orsakar stress. ill följd av att student-

grammet. Det som många gånger tycks

er upplever en press för att uppnå goda

glömmas bort är att juriststudenter är så

studieresultat avböjer många studenter

mycket mer än bara sina betyg.

att delta i sociala aktiviteter eller fysisk

brinnande intresse, ett engagemang i en

sysselsättning.

förening eller en god social förmåga är

ånga väljer till e empel

tt ha ett

att spendera mindre tid med sina vänner.

meriter och kvaliteter som ska värdesättas

Enkätstudien är genomförd för samtliga

hos oss själva men som även värderas hos

studenter som studerar på Juristprogram-

många arbetsgivare.

met vid

|5

öteborgs universitet, men resul-

tatet från enkätstudien kan tänkas påvisa

Vid samtal med olika arbetsgivare kan det

att juridikstudenter i stort upplever en

initialt konstateras att vad arbetsgivarna

stress över att uppnå goda studieresultat

söker varierar avsevärt. Vissa arbetsgiv-

vid e aminationer. Det finns således en

are söker efter studenterna med de hög-

möjlig koppling mellan betygen på jurist-

sta betygen, men det är långt ifrån alla.

programmet och juridikstudenters hälsa

ånga arbetsgivare anser att andra kompetenser är viktigare, till e empel den so-

och välmående.

ciala kompetensen. tt höga nivåer av stress finns bland många juriststudenter är ett faktum. Frågan

ågra e empel

som arbetsgivarna ger är bland annat att studenten

blir då vad som kan göras för att minska och motverka denna stress. Det går även att fråga sig om det är så “farligt” att

“Frågan blir då vad som kan göras för att minska och motverka denna stress.“

1. Enkät om juriststudenters välmående på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, http://juridiskaforeningen.se/wp-content/ uploads/2020/04/Enkät-om-juriststudenters-välmående-på-Handelshögskolan-vid-Göteborgs-universitet11.pdf (hämtad: 01-192022)

nr1_v1.indd 5

2022-03-15 11:24:50


6|

Prima Facie Nr 1 2022

vid val av kurser och uppsats valt något nischat ämne eller att hen under studietiden arbetat med eller engagerat sig inom det aktuella arbetsområdet.

ndra alternativ är

också att man läst till e empel en sommarkurs som är relevant för yrket. Det kanske allra viktigaste som angetts är att betygen oftast bara är relevanta när du ska få ditt första jobb. Därefter är det viktigt med referenser från tidigare arbetsgivare och vilken typ av arbete som utförts där. Viktigt att framföra är dessutom att ett betyg inte alltid representerar kunskaper eller hur bra någon är som jurist.

tt få önskat betyg på

en tenta kan kännas, och är, mycket tu

. Vad som kan

vara viktigt då är att inte tappa tilltron till sina kunskaper och sin förmåga.

ästan alla

har någon gång varit där, och det är få förunnat att lyckas genomgå en utbildning som denna med ett hundraprocentigt resultat.

Viktigt att framföra är dessutom att ett betyg inte alltid representerar kunskaper eller hur bra någon är som jurist. I fråga om den betygshets som råder mellan studenterna på programmet, och som alltså inte endast beror på egna krav och föreställningar om arbetsgivare, har vi som studenter själva möjlighet att påverka. Vi som går på programmet har en del av makten och kan inverka på studiemiljön för nuvarande och framtida studenter. Det går att undvika att fråga vad en kurskamrat fick för betyg på en tenta och istället fråga om hen känner sig nöjd, för att undvika en situation där vi jämför oss med varandra. Samtidigt som det är viktigt att sträva efter goda studieresultat så är det ännu viktigare att inte glömma bort att det råder en hög efterfrågan på jurister på arbetsmarknaden.

Fackförbundet

kavia ge-

nomförde en studie i september

och konstaterade

att det för till llet råder

högkonjunktur för jurister. io av tio får anställning,

och fyra av tio får jobb redan innan e amen.2 Juristutbild-

ningen är en bred utbildning som möjliggör för studenter att jobba inom varierande rättsområden, från straffrätt till a

rsjuridik. Både

den privata sektorn och den offentliga sektorn har en hög efterfrågan på jurister. Pandemin har dessutom inte påverkat arbetsmarknaden negativt för jurister i jämförelse med andra yrkesgrupper.

löm

därmed inte bort vilken bredd av kunskap som juristutbildningen ger och den höga efterfrågan som råder på arbetsmarknaden!

2. Högkonjunktur för jurister, https://via.tt.se/pressmeddelande/hogkonjunktur-for-jurister?publisherId=3235792&releaseId=330637 6 (Hämtad: 19-12-2021)

nr1_v1.indd 6

2022-03-15 11:24:50


Prima Facie Nr 1 2022

Som framgått råder det inget tvivel om att vi

även oerhört viktigt att komma ihåg att det

juriststudenter är stressad och många av oss

finns ett liv utanför juristprogrammet.

har även problem med psykisk ohälsa. Vi läser

hämtning och vila är

en svår och eftertraktad utbildning och vissa

välmående, så slappna av, det är okej att inte

perioder kommer visa sig vara påfrestande,

plugga hela tiden!

såväl fysiskt som psykiskt. rots att många

att lösa sig.

studenter har höga ambitioner upplever vi att

väldigt bra ut och det är inte värt att o

de flesta inte är beredda att trycka ned andra

psykiska hälsa för ett betyg. Det vill vi verkli-

för att lyckas.

gen betona.

m vi hjälper och stöttar va-

och

|7

ter-

för psykiskt

llting kommer definitivt

rbetsmarknaden för jurister ser a sin

randra, kommer det givetvis gynna oss alla i längden. Som många av oss vet är de rykten som sprids om utbildningen i stor utsträckning falska. Dina klasskamrater är inte dina konkurrenter, utan dina kollegor. Det är

F ör dig so m behö v er hjä lp: V å rdguiden – 1177 C amp ushä lsan – 019 603 61 05 ni er i e e

nr1_v1.indd 7

kolo mo a nin – www.oru.se/psykologmottagningen

2022-03-15 11:24:50


8|

Prima Facie Nr 1 2022

r are

ra

min ka

ro

li

e

Skribent: Sofia Bråndal Danielsson

N

ytt år, nya lagändringar, som

att straff måste vara tillräckligt ingripande

man brukar säga

för att kriminalisering av ett oönskat be-

ågot som

har diskuterats flitigt under är gängkriminaliteten.

teende ska fungera som normbildande. Det är alltså inte straffet i sig som leder till att

Regeringen har inte helt oförväntat reagerat

människor avhåller sig från vissa beteenden

på detta genom att bl.a. införa ett antal straff-

utan ett tillräckligt ingripande straff är en

skärpningar.

förutsättning för att kriminalisering ska få

tt stra

eduktionen för unga

avskaffats vid grov brottslighet är kanske det

preventiv effekt. Däremot konstateras i utred-

som fått flest att höja ögonbrynen.

ningen att det inte finns något stöd för att

ndra

lagändringar är e empelvis skärpta straff för den som rekryterar unga till kriminalitet, den som överlåter narkotika till andra samt skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott. Hos folket har

“Att straffreduktionen för unga avskaffats vid grov brottslighet är kanske et som f tt est att höja ögonbrynen.”

dessa lagändringar överlag tagits emot positivt, men det finns också vissa

längre

som är skeptiska. Bland dessa är homas Bod-

brottslighet.

ström, advokat och före detta justitieminister.

de negativa konsekvenserna av

Bodström menar att stra

förstärks om de förlängs. Dessutom riskerar

ängderna är helt

ngelsestraff skulle innebära minskad otsatsvis lyfts risken för att

ngelsestraff

ointressanta för gängkriminella eftersom de

alla straffskalor att ligga i det övre interval-

inte räknar med att åka fast.

let om fler straffskärpningar sker. Det skulle leda till att det inte längre skulle vara mö-

Så, vad fyller egentligen straffskärpningen

jligt att genom straffnivåerna kommunicera

för funktion? I en utredning från en av re-

hur allvarliga brotten är enligt samhället.

geringen tillsatt utredningsgrupp, förklaras

gärningspersonens perspektiv skulle det vara

r

1. Zachrisson Winberg, Johan, Thomas Bodström: “Strängare straff loser inte brottsligheten”, SVT 2019-12-03, https://www.svt.se/ nyheter/inrikes/thomas-bodstrom-strangare-straff-loser-inte-brottsligheten, lydelse 2022-02-10.

nr1_v1.indd 8

2022-03-15 11:24:50


Prima Facie Nr 1 2022

lika avskräckande att begå ett lindrigt brott

brott ger dessutom allmänpreventiva effekter

som ett allvarligt brott om de låg på samma

på grund av att upptäcktsrisken blir större.

straffnivå.2

Det får inte heller glömmas att forskning

|9

visar att även själva inkapaciteringen, det Däremot visar e empelvis statistik från

vill säga själva förvarandet av kriminella, har

Brottsförebyggande rådet (Brå) att antalet lag-

brottspreventiva effekter, om än måttliga.5

förda vapenbrott ökat efter straffskärpningar , samt att utdömda straff för dessa brott

Var vill jag komma med allt detta? Jo, jag

blivit påtagligt längre. Samtidigt är förekom-

håller med om att gängkriminalitet är ett

sten och användningen av vapen och explo-

problem som måste få en lösning.

siva varor fortsatt ett allvarligt problem som

skärpning är vägen att gå kan jag givetvis

fortsätter att öka. Faktum är att denna ökning

inte svara på, men med tanke på att det finns

tycktes vara anledning nog för lagstiftaren

få bevis för att skärpta straff skulle leda till

att ingripa ännu en gång.3

minskad brottslighet är jag är ytterst tveksam.

rots att det mot

m straff-

bakgrund av det tidigare anförda kan verka

De negativa konsekvenserna av längre

betydelselöst att fler straff utdöms och att

gelsestraff väger i min mening tyngre än de

straffen blir längre, finns det andra sätt att se

eventuella positiva konsekvenserna. En sådan

på saken. Skärpta straff ger till e empel polis

negativ konsekvens är den förhöjda risken för

och brottsbekämpande aktörer större mö-

fortsatt kriminalitet som kommer med längre

jlighet att använda tvångsmedel, vilket i sin

n-

ngelsestraff, i synnerhet för unga.6

tur möjliggör att fler brott kan lagföras. Som e empel kan nämnas att längre föreskrivna straff troligtvis skulle leda till fler situationer där häktning är möjligt enligt st. rättegångsbalken

kap. , den så kallade

obligatoriska häktningsregeln. Fler lagförda

“De negativa konsekvenserna av längre fängelsestraff väger i min mening tyngre än de eventuella positiva konsekvenserna.” 2. SOU 2021:68, s. 154 f. 3. Prop. 2019/20:200, s. 23 f. 4. Grevholm Erik & Andersson, Jan, Vilka preventiva vinster kan förändringar av straffrätten och påföljdssystemet ge? SvJT 2010, s. 466.

nr1_v1.indd 9

5. Ibid, s. 468. 6. SOU 2021:68, s. 155.

2022-03-15 11:24:50


10 |

Prima Facie Nr 1 2022

Fi

a e o olkrä

Skri ent L kas ors erg Bernevång enna artike skre s t si nen a

kraina den

e k r öre den r ska in aebr ari

vad folkrätten är kan man säga att det är rätten som gäller mellan folken.

lltså, det han-

dlar om hur stater uppträder mot varandra. illit. Inom avtalsrätten skulle man

Folkrätten liknar på många sätt den vanliga

kunna säga att tillit är ett viktigt

avtalsrätten Det är två

koncept Det blir enklare att hålla

myndiga parter som ingår avtal med varan-

ett ingånget avtal om båda parter

dra som innebär att man åtar sig förpliktelser

känner tillit till varandra.

eller fler

suveräna

och eller får rättigheter. I folkrätten kan det

ed det sagt,

självklart kan avtal ingås utan att parterna

till exempel handla om handelsavtal rörande

känner tillit till varandra. Problemet är dock

bananer eller avtal om utplacering av kärn-

att förr eller senare lär bråk och tvist uppstå

vapen.

som ett resultat av den bristande tilliten.

är

så sker kan parterna ta sin tvist till en dom-

Likt den vanliga avtalsrätten är det viktigt att

stol som kan döma ut vem av de två kontra-

parterna har rättshandlingsförmåga. Det vill

henterna som har rätt . Fortsätter bråket kan

säga att parterna har rätt att ingå avtalen med

domen åberopas och en domstol skulle då till

bindande verkan. I folkrätten talas det om att

e empel kunna döma ut vite i det fall som

staterna ska vara suveräna.

parterna avtalat om det. För avtalet e istera

verän innebär att den har rätten att bestämma

och det kan åberopas tack vare att det finns

i sina inre och yttre angelägenheter utan att

en makt som står över parterna staten. I ett

någon annan stat lägger sig i. Skillnaden mot

annat rättsområde, folkrätten, är det inte lika

den vanliga avtalsrätten är att de suveräna

enkelt att lösa problemen när tilliten saknas. I

staterna är på toppen av den juridiska näring-

folkrätten skulle det kunna sägas att tilliten är

skedjan. Förhållandet mellan dem är horison-

avgörande för att reda ut de bråk som uppstår.

tellt och inte vertikalt. De är helt enkelt alla

Låt mig förklara vad jag menar.

jämställda i teorin i alla fall och det finns

tt en stat är su-

ingen högre makt än dem själva. ill att börja med, för den som inte är insatt i

1. Se Henriksen, Anders, International law, 3e uppl, Oxford University press, Oxford, 2019, s. 11.

nr1_v1.indd 10

2022-03-15 11:24:50


Prima Facie Nr 1 2022

| 11

“Skillnaden mot den vanliga avtalsrätten är att de suveräna staterna är på toppen av den juridiska näringskedjan.”

nr1_v1.indd 11

2022-03-15 11:24:53


12 |

Prima Facie Nr 1 2022

För att förhållandet mellan staterna ska

är nationella domstolar.

fungera handlar det om att avtal mellan dessa

inte vet

stater hålls Pacta sunt servanda. Du känner

alternativa sätt att lösa tvisten på, så som

nog igen uttrycket från den vanliga avtalsrät-

skiljedom och medling.

ten. Det betyder i korta drag att ingånget avtal

parterna kommer de överens att acceptera och

skall hållas av båda parter. Likt vad vi i vanliga

följa resultatet från till e empel skiljedomen.

avtalsrätten förväntar oss, att båda kontrahen-

runden till de internationella domstolarna likt

D

för den som

bygger på att parterna avtalar om

D

enom avtalet mellan

terna håller sina delar i avtalet, vill man också

är

ett avtal mellan de suverä-

i folkrätten att parterna håller vad som avta-

na staterna. I samförstånd med varandra har

lats om. Det säger sig självt om inte parterna

staterna valt att inrätta domstolarna. Domarna

håller sina löften så finns det ju ingen vits

från de internationella domstolarna är

med att ingå avtalet från första början. Ett

aliteten - bindande så till vida att suveränen

avtal som inte kommer hållas är inte värt mer

väljer att göra dem till det. För som sagt, inget

än det papper som det skrivits på.

står över en suverän stat. Det är här ett stort

i re-

problem i folkrätten dyker upp Hur ska stater Vilka incitament finns då inom folkrätten för

förmås att följa domarna? Hur ska stater som

att ingångna avtal ska hållas? Enligt

inte litar på varandra förmås att följa domar-

nders

na? Fundera ett slag!

Henriksen, tidigare professor i folkrätt vid Köpenhamns universitet, finns det ett inbyggt incitament hos stater att hålla sig till den in-

Funderat klart? Låt oss göra hela det här

ternationella rätten och respektera den.2

resonemanget lite mer intressant. Låt oss ta

en

vad gäller om parterna inte känner någon

ett e empel från verkligheten Du har anta-

tillit till varandra? Vad händer i de lägen då

gligen hört om krisen som pågår i och runt

en stat inte litar på att de andra ska respektera

kraina. Det är ett hopkok av trupposteringar

den internationella rätten? I den vanliga avtal-

vid gränser, hot om invasion, krav på andra

srätten kan man hota med att gå till domstol

stater och prat om att avtal brutits. En geo-

om parterna inte litar på varandra. Det kan

politisk soppa helt enkelt.

man förvisso göra även i folkrätten, men situ-

månaderna har det uttryckts skepsis från rysk

ationen är inte riktigt densamma.

sida avseende

nder de gångna

s intentioner och huru-

vida det verkligen är en fredlig allians.3 Internationella domstolar är lite mer lika

sida har även

alternative dispute resolution

intentioner.

D

än dem

svårt att lita på

sin

ysslands

en vad bygger denna bristande

2. Se Henriksen s. 12 ff. 3. Se Reuters, Emmott, Robin; Siebold, Sabine; Baczynska, Gabriela, NATO offers arms talks as Russia warns of dangers, 2022, https://www.reuters.com/world/europe/russia-set-out-security-demands-nato-meeting-2022-01-12/ , hämtad 2022-02-10.

nr1_v1.indd 12

2022-03-15 11:24:53


Prima Facie Nr 1 2022

bara annekteringen av Krim år

tillit på?

e empel. Hur ska Från

ysslands sida handlar det

om att

bland annat

e panderat österut.

land menar att

som ett

kunna lita på vad

yssland säger när de inte kunde hålla ett tidigare avtal?

yss-

talet lovade att

inte göra det. Som bevis lägger uttalanden som gjorts av både

oskva fram S

Det är verkligen en riktig soppa. Hur ska vi få reda på vem som har rätt i detta fall? Har

och

yssland verkligen brutit emot sina åtagan-

avseende att försvarsalliansen inte skulle e pandera öster om ett återförenat yskland. en det är ju bara uttalanden kanske du

den? Det menar alla fall.

yssland att de inte gjort i å sin sida menar att de inte

tänker. Visst, men likt att du i den vanliga

lovat Ryssland något avseende alliansens

avtalsrätten kan ingå avtal konkludent så kan

e pansion. Hade det varit ett vanligt avtals-

en stat faktiskt bli bunden av sina uttalanden

förhållande mellan två personer i Sverige

inom folkrätten. Det var till e empel på det

låt oss kalla dem

sättet som Norge förlorade sin rätt att göra

lsson

anspråk på delar av

| 13

rönland. Jag ska inte 5

försöka mig på att avgöra hur vattentäta

yss-

ys S. Land och

så hade dem kunnat vända sig till

en tingsrätt. En dom skulle kunna ha lite tillit de känner till varandra.

är att

det inte

och

llts

och saken skulle varit biff. Detta oavsett hur

lands påståenden är. Vad jag vill få fram här yssland inte helt litar på

alie

ys och

alie. Det är

en nu är yssland och

. Vad händer nu om all tillit mellan de

dess medlemmar.

båda aktörerna försvinner? har å sin sida svårt att lita på att land verkligen kommer respektera

yss-

krainas

Häng med nu, för det är nu som folkrätten

integritet. I Budapest memorandum från

kan bli primitiv . Krig är principiellt inte ac-

lovade

cepterat som en

yssland

tillsammans med

och Storbritannien

att respektera

S krainas

territoriala integritet och suveränitet. I utbyte mot dessa garantier skulle sina kärnvapen. För ja,

kraina ge upp

kraina hade

kärnvapen efter Sovjetunionens fall.6 en

yssland har uppenbarligen

inte hållit vad landet lovat. a

“En geopolitisk soppa helt enkelt.”

4. Se bland annat James A. Baker III, Memorandum for the President, “My meeting with Shevardnadze.” från den 4 maj 1990 för ett exempel på ett sådant uttalande som Ryssland hänvisar till. Se astern reenland ase or a Den ark 6. Se Memorandum on Security Assurances in connection with Ukraine’s accession to the Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons (Budapest, 5 december 1994). 7. Angående Rysslands annektering av Krim se Henriksen s. 12 f. Se ran e Sa a e r oire Did betra ssia b e andin to t e ast tt s: ran e o en r s-

nr1_v1.indd 13

2022-03-15 11:24:54


14 |

Prima Facie Nr 1 2022

metod för att lösa internationella tvister enligt

kan döma med bindande verkan om tillit-

F

en brister.

s stadga. Det finns andra metoder, såsom

att vidta ekonomiska sanktioner.

en om de

en det går inte i folkrätten. Där

krävs att det alltid finns någon form av tillit

alternativa metoderna inte hjälper, vad gör

parterna emellan.

m all tillit är borta mellan

man då? Stanna till igen och fundera.

stater är risken att pacta sunt servanda förbyts mot bättre förekomma än att förekommas .

ti a rati re

kungars sista argument.

När alla andra argument är slut i denna mel-

isken är att en annars så ljus framtid förbyts mot Harmagedon.

lanstatliga avtalsrätt återstår att vända sig till människans mest primitiva och destruktiva

Inget glatt slut på en lång te t.

sida. För ja, i sin naknaste och renaste form är

vår verklighet den är inte alltid en solsken-

folkrätten en primitiv form av avtalsrätt där

shistoria.

en tvist kan få ett makabert slut.

salt.

får som du vill

är du inte

trots tjat och andra åtgärder

så återstår bara en sak

vinga din medkon-

trahent att acceptera din version

död eller

levande. Detta är varför tilliten är viktig i folkrätten. är parterna åtminstone känner någon gnutta tillit så kan de alltid hitta en väg ut då finns det alltid något att utgå ifrån och bygga på. en om all tillit försvinner så försvinner också möjligheterna att reda ut tvisten på ett fredligt sätt. För tilliten förbyts mot misstänksamhet och orden förbyts mot granater. Likt att vi människor måste kunna känna tillit till varandra för att ett avtalsförhållande ska bli lyckat måste även stater kunna lita på varandra. Skillnaden är att vi människor kan alltid gömma oss bakom domstolar som

en sådan är

en ta denna te t med en nypa

rtikeln är en generalisering och är inte

menad som någon definitiv utsaga i ämnet. Se den som ett inlägg i en diskussion om folkrättens natur. Se det som en av många nyanser av folkrätten.

“Likt att vi människor måste kunna känna tillit till varandra för att ett avtalsförhållande ska bli lyckat måste även stater kunna lita på varandra.”

9. Se Förenta nationernas stadga artikel 2 (4).

nr1_v1.indd 14

2022-03-15 11:24:55


Prima Facie Nr 1 2022

| 15

Vill du utvecklas med oss? Med några av världens mest innovativa och nytänkande företag som klienter krävs det att vi ständigt utvecklas och kan erbjuda nya lösningar. Vi bevarar vår ledande position genom att rekrytera, utveckla och behålla de mest passionerade juristtalangerna. Vill du vara med och bidra till utvecklingen av företag, organisationer och samhället i stort?

MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR

nr1_v1.indd 15

2022-03-15 11:24:55


16 |

Prima Facie Nr 1 2022

ä en e na a nin gällande materiell pr o c essledning Skribent: Khatre Ekhlas

D

omstolen ska enligt

fenhet kräver och att inget onödigt dras in i

kap.

regeringsformen

beakta

målet.

ätten ska också försöka att avhjälpa

allas likhet inför lagen samt

otydligheter och ofullständigheter i de utta-

iaktta saklighet och opartiskhet.

landen som görs genom att ställa frågor och

Samtidigt har domstolen en skyldighet att

göra påpekanden. Lydelsen lägger ett stort

bedriva materiell processledning. Hur långt

utredningsansvar på domaren. Processled-

en domare får utnyttja sin materiella pro-

ning kan avse bevisfakta, rättsfakta, beviskrav,

cessledning inom straffprocessrätten är inte

frågor om bevisbörda, yrkanden och rätt-

lagreglerad, utan det ankommer på varje en-

stillämpning.

skild domare att bilda sin egen uppfattning. Frågorna som då uppkommer är vart gränsen

Syftet med materiell processledning är att

för den materiella processledningen ska dras

domstolen ska kunna fatta materiellt riktiga

och varför det måste finnas en gräns?

avgöranden och samtidigt göra förfarandet effektivt, snabbt och billigt.

ateriell processledning innebär att domaren

är processledning

utövas ska domaren alltså noga överväga att

ska klarlägga parternas ståndpunkter samt ge

kravet på en effektiv process tillvaratas å ena

dem möjlighet att begränsa eller komplet-

sidan och att kravet på domstolens anseende

tera processmaterialet.

för opartiskhet inte äventyras å andra sidan.

ättens skyldighet att

bedriva materiell processledning regleras i kap.

Visst låter det svårt att göra en sådan avvägn-

andra stycket rättegångsbalken

ing? änk då också att alla domare har olika

. Där anges att rätten ska försäkra

uppfattningar om vad en korrekt avvägning

att målet blir utrett efter vad dess beskaf-

är! En domare som inte på plats kan avgöra

1. Prop. 1986/87:89 s. 103–104

nr1_v1.indd 16

2022-03-15 11:24:55


Prima Facie Nr 1 2022

huruvida ett visst påpekande bör göras eller

na om vittnet borde höras. Detta eftersom det

inte väljer troligen att inte säga något alls

finns en risk att vittnet enbart förstärker den

istället för att inte riskera sin opartiskhet.

tidigare bevisningen, som varit åklagaren till

| 17

fördel. Den tilltalade kan då tro att domaren alltmer försämrade situationen.3

Processledning inom speciellt brottmål har börjat gå mot en mer passiv riktning.

nled-

ningen är att kompetensen hos åklagarkåren

Är rätten däremot återhållsam med materiell

har stigit och antalet offentliga försvarare har

processledning kan det leda till en belastning

ökat. Det har således medfört goda garantier

för försvarare och åklagare. En omfattande

för att parterna själva kan utföra en fullständig

huvudförhandling kan komma med många

utredning i ansvarsfrågan.

överraskningar som kan tvinga parterna att

2

improEtt sätt att se på materiell processledning är att den borde utövas mycket restriktivt eftersom den tilltalade kan tro att domaren är partisk till åklagarens fördel. Domaren borde således inte ta några initiativ som skulle kunna leda till att den tilltalade

lls

eller hamnar i en

visera. En domare som då objektivt observerar förhandlingen kan lättare se vad som fattas. Det är trots allt doma-

“Hur långt en domare rens ansvar att upprätthålla rättssäkerheten får utnyttja sin materieloch se till att målet blir tillla processledning inom räckligt utrett. Det innebär att straffprocessrätten är domaren ska kunna ingripa för att reda ut oklarheter utan att i inte lagreglerad, ...” förväg veta till vems förmån ingri-

sämre situation. Det

pandet förfaller.5

är omöjligt att förutse till vems fördel eller nackdel domarens initiativtagande leder till. domaren till e empel i en redan

m

llande dom

inser att det finns ett till vittne till fördel för försvaret så borde inte domaren fråga parter-

Enligt

kap.

rättegångsbalken är rätten

bunden av åklagarens gärningsbeskrivning. ndra gärningar än det som åberopats får inte prövas.6 Vad händer om åklagaren skulle

2. Prop. 1986/87:89 s. 108. 3. Ekelöf, Olof Per, Edelstam, Henrik, och Pauli, Mikael, Rättegång V, 8 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2011, s. 200–201. 4. Ekelöf, Olof Per, Edelstam, Henrik, och Pauli, Mikael, Rättegång V, 8 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2011, s. 201. 5. Prop. 1986/87:89 s. 110. 6. Jfr SOU 2013:17 s, 229. Se även NJA 1996 s. 797.

nr1_v1.indd 17

2022-03-15 11:24:55


18 |

Prima Facie Nr 1 2022

glömma att nämna ett rekvisit i gärningsbes-

genomgå flera processer.

krivningen? Jo, om åklagaren inte inser sitt

ingripa om yrkandet inte står nära till hands.

misstag före huvudförhandlingens slut måste

Den tilltalade ska inte få skäl att betvivla rät-

domaren uppmärksamma åklagaren på mis-

tens opartiskhet eller tro att rätten samarbetar

staget genom materiell processledning.

med åklagaren.

m

ätten får dock inte

domaren inte uppmärksammar åklagaren, blir följden att åtalet ogillas och att åklaga-

Slutsatsen blir att det inte går att sätta en

ren överklagar domen. Det leder enbart till

gräns för rättens materiella processledning

en kostnadskrävande och längre process för

då varje fall är unikt i sig och behöver där-

parterna, med andra ord, effektiviteten i en

med olika mycket processledning.

process måste beaktas. I

den materiella processledningen kan endast

H

ogilla-

raden av

de tingsrätten åtalet i ett varusmugglingsmål

avgöras beroende på hur mycket information

trots att den tilltalade erkänt gärningen. ing-

rätten anser sig behöva för att i tillräcklig mån

srätten menade att gärningsbeskrivningen

kunna utreda målet.

var ofullständig på så sätt att ett rekvisit inte

rig sätta sin opartiskhet i fara

angivits. Hovrätten kritiserade tingsrätten och

vilket är anledningen till att

anförde att det faller inom ramen för doms-

processledningen måste vara

tolens processledning att bringa klarhet.

begränsad. Det innebär att en

tterligare en omständighet där rätten kan behöva väcka åklagarens uppmärksamhet är när det framstår som uppenbart att åklagaren av misstag glömt att åberopa ett alternativyrkande.

ättens ingripande bidrar till

en effektiv process då den tilltalade slipper

7. SOU 1982:26 s. 133–134. 8. SOU 1982:26 s. 134–135.

nr1_v1.indd 18

ätten får däremot ald-

“Vad händer om åklagaren skulle glömma att nämna ett rekvisit i gärningsbeskrivningen?”

2022-03-15 11:24:55


Prima Facie Nr 1 2022

| 19

“Självklart ska rätten undanröja oklarheter men ansvaret för att fälla en skyldig person ska ligga på åklagaren.”

avvägning måste göras i varje enskilt fall vilket

finns välutbildade åklagare och försvarare.

i sin tur skapar ett problem då olika domare

Självklart ska rätten undanröja oklarheter

kan komma att utöva olika mycket processled-

men ansvaret för att

ning.

ska ligga på åklagaren.

lla en skyldig person m åklagaren inte kan

fullgöra sitt uppdrag ska det istället leda till att Har åklagaren glömt att nämna ett rekvi-

den tilltalade frikänns.

sit i gärningsbeskrivningen så kan det anses rimligt att rätten uppmärksammar åklagaren på misstaget. På så sätt sparas tid och resurser. Däremot går det inte att försäkra att den tilltalade får en rättvis rättegång om rätten hjälper åklagaren med ett alternativyrkande. Domstolen ska vara objektiv. hjälper åklagaren med att

m domaren

lla den tilltalade

så ges den tilltalade anledning att misstänka domstolens opartiskhet. Här borde intresset för domstolens anseende för opartiskhet gå före intresset för en effektiv process.

ätten

kan inta en mindre aktiv roll eftersom det

nr1_v1.indd 19

2022-03-15 11:24:55


20 |

Prima Facie Nr 1 2022

Va

än er när ol ckan är ramme

Skri ent

am

s Lager

F

ist

all och halkskador är vanligt un-

Det kortfattade svaret är ja, om dessa inte

der vinterhalvåret när det är kallt

underhållit sin fastighet och dess anslutande

och isigt ute, och ökningen märks

områden, genom att röja undan snö och

särskilt på att andelen som söker

sanda gångbanor.

vård brukar öka markant under månaderna januari till mars. Statistik från

yndigheten

för samhällsskydd och beredskap, visar att mer än

svenskar halkar så m

man räknar med alla som undkommer med endast skråmor eller blåmärken är nog si

an betydligt större. Därav gäller det att

vara försiktig och tänka på var du sätter fötterna när det är halt ute.

varig för snöröjning som t.e . skottning och

SB,

pass illa att de måste uppsöka sjukhus.

En fastighetsägare är som huvudregel ans-

en vad gäller

egentligen om olyckan är framme och någon halkar på en trottoar i staden eller på universitetsområdet? I första hand kan det finnas en olycksfallsförsäkring som kan

sandning av sin fastighet. Denna skyldighet gäller även i de flesta fall

“Självklart ska rätten undanröja oklarheter men ansvaret för att fälla en skyldig person ska ligga på åklagaren.”

täcka potentiella kostnader, men har den

för trottoarer och andra ytor som ligger di-

olycksdrabbade någon rätt till ersättning di-

rekt i anslutning till fastigheten, men detal-

rekt från fastighetsägare eller universitetet?

jerade regler kan skilja sig från kommun till

nr1_v1.indd 20

2022-03-15 11:24:55


Prima Facie Nr 1 2022

kommun.

m fastighetsägaren inte fullgör

| 21

även möjligt att få ersättning för sveda och

sin skyldighet kan denne bli skadeståndssky-

värk. I de fall skadan blir bestående, som

ldig om någon skulle halka och skada sig till

vid medicinsk invaliditet, kan försäkringen

följd av brist llig eller utebliven skottning

också ersätta inkomstförlust samt kostnader

och sandning.2 Ett potentiellt skadestån-

och olägenheter i övrigt.

det kan omfatta ersättning för saker som sjukvårdskostnad, inkomstförlust och fysiskt

Som en slutsats är det viktigt att påminna

och psykiskt lidande av övergående natur

om att det fortfarande är viktigt att hålla koll på vart man sätter fötterna under vin-

sveda och värk eller av bestående art stadigvarande men samt särskilda olägenheter

terhalvåret, då det aldrig är särskilt roligt att

till följd av skadan.3

skada sig.

m en olycka ändå skulle ske kan

de flesta dock känna sig ganska trygga i att För studenter vid de statliga universiteten

det är möjligt att få någon slags ersättning

och högskolorna, som t.e

för potentiella skador, särskilt om du är en

rebro

niver-

vare en försäkring via Kammarkollegiet som täcker personskador vid olycksfall under skoltid och under direkt

student.

sitet, finns det ytterligare ett skydd, tack

rd mellan bosta-

den och skolan. Ersättning kan lämnas för allt från läkarvård till sjukgymnastik. Det är

“Om fastighetsägaren inte fullgör sin skyldighet kan denne bli skadeståndsskyldig om någon skulle halka och skada sig till följd av bristfällig eller utebliven skottning och sandning.”

n or ation tad mpning.html#Sandatrottoaren. 2. 2 kap. 1 § Skadeståndslagen. 3. 5 kap. 1 § Skadeståndslagen.

nr1_v1.indd 21

tt s:

orebro se b

a bo trafik trafik

ator skotsel

nder all snoro nin

alkbeka-

2022-03-15 11:24:55


22 |

Prima Facie Nr 1 2022

är e är i krä a Skribent: Emil Wellander

V

i har gått in i ett nytt år, vilket

kap.

B.

ällande den mindre allvarli-

medför att även nya lagar har trätt

ga nedskräpning, bestraffas den med den så

i kraft. En av lagändringarna som

kallade skräpboten , på

har väckt stor uppståndelse är

exempelvis faller under den mindre allvarliga

kr. Skräp som

den nya lagstiftningen rörande nedskräpning.

nedskräpningen är snabbmatsförpackningar,

Lagstiftningen om skräp har nämligen skärpts

dryckesförpackningar och diverse engång-

ytterligare för att minska nedskräpningen i

sartiklar. Från och med den

samhället.

utökades dock lagstiftningen på skräpets område.

Brottet nedskräpning regleras i miljöbalken

kap.

B . Där kriminal-

januari

umera faller tuggummin, cigarettfim-

par, godis eller glasspapper och andra mindre föremål även in under paragrafens lydelse.

iseras att med antingen uppsåt eller oaktsamhet skräpa ned utomhus, på en plats där all-

ena sidan kan viss skepticism riktas mot

mänheten har tillgång, eller insyn till. Straffet

skärpningen av lagen. Det går att argumentera

på brottet är böter eller

för att skärpningen är ett prakte empel på när

ngelse i högst ett år.

m nedskräpningen är mindre allvarlig, har

lagstiftaren kriminaliserar ett handlande, som

brottet nedskräpningsförseelse begåtts enligt

förvisso är olämpligt, men är av det mildaste

1. Prop. 2020/21:198, s. 67.

nr1_v1.indd 22

2022-03-15 11:24:55


Prima Facie Nr 1 2022

slaget.2 Skärpningen skulle således kunna ses

möjligt att argumentera för att en skärpning

som en typ av detaljstyrning och att staten

av lagen helt ligger i linje med gemene mans

lägger sig i in i minsta detalj i människans

åsikter om nedskräpning. Den allmänna

handlande.

uppfattningen om nedskräpning i samhället

tt kriminalisera så milda han-

dlingar tar ju också dyrbar tid från polisen,

är förmodligen redan att det är olämpligt att

som hade kunnat lagts på att utreda och arbe-

skräpa ned, med hänsyn e empelvis till djur

ta med allvarligare brottslighet, än nedskräp-

och natur, som dessutom är frågor som blir

ning.

allt mer viktiga för människor i samhället.

| 23

Dessutom är denna skärpning helt i linje med En annan problematik är hur nedskräpare

vad som redan är olagligt i andra europeiska

skulle kunna ställas till ansvar i praktiken.

länder.3

imligtvis skulle en person ju endast kunna bli böt lld för brottet om personen blir tagen

Vidare kan denna lagändring få en handlings-

på bar gärning, eller bli filmad inspelad när

dirigerande effekt, det vill säga att den påver-

personen skräpar ned. Det skulle således vara

kar människors handlande i samhället genom

svårt att se till att lagen efterföljs i praktiken

att människor avstår från att begå en han-

och att de skyldiga böt lls.

dling, just för att den är kriminaliserad och är ansedd som olämplig av lagstiftaren. ven

andra sidan så rör det inte sig om radika-

då gemene man förmodligen delar uppfat-

la förändringar. Det är en liten skärpning på

tning om att nedskräpning är förkastligt, så

ett beteende som samhället redan tycker är

skulle man genom denna

förkastligt, eftersom nedskräpning redan är

lagändring påverka, och

kriminaliserat. Det är med andra ord

umera faller tuggummin igarettfim ar godis- eller glasspapper och andra mindre föremål även in under paragrafens lydelse.”

2. Se lagrådets argumentation i prop. 2020/21:198, s. 52. 3. Prop. 2020/21:198, s. 54.

nr1_v1.indd 23

2022-03-15 11:24:55


24 |

Prima Facie Nr 1 2022

nå ut till de som fortfarande skräpar ned och dirigera deras handlande. skräpar ned, från och med

m en person som , står mellan valet

och kvalet att slänga en fimp på marken eller inte, kanske den väljer att leta rätt på en soptunna om denne nu är medveten om att handlingen är just kriminell och kan leda till dryga böter. lyckligtvis kan det ta lång tid att utvärdera om lagändringen har haft effekt och om den har fungerat i praktiken. En anledning kan vara att denna typ av brottslighet möjligtvis inte skulle kunna komma att prioriteras så högt av polisen. Dessutom kan svårigheten att bevisa och utreda brottet försvåra en utvärdering av lagens effektivitet. Hursomhelst får tiden utvisa resultatet och det ska bli spännande att få se om skärpningen får effekt i praktiken, eller inte.

4. Prop. 2020/21:198, s. 54.

nr1_v1.indd 24

2022-03-15 11:24:56


Prima Facie Nr 1 2022

| 25

“En proportionalitetsbedömning bör således mynna ut i att den lilla inskränkningen i människors vardag är rättfärdigad. ”

Sammanfattningsvis finns det givetvis såväl för-

delar som nackdelar med den nya lagen. Det går onekligen att konstatera att lagstiftaren genom

skärpningen inskränker i människors privata s r och reglerar vad denne inte får göra, till och med så mycket att en person som slänger en fimp på marken kan få böta

kr. Samtidigt rör det sig

om en väldigt liten ändring och att ändringen görs för att tillgodose viktiga samhällsintressen som till e empel vårt djur och naturliv. Dessutom är nedskräpning en fråga där det borde finnas stort stöd hos samhällsmedborgarna eftersom människor blir allt mer medvetna och måna om vår natur. En proportionalitetsbedömning bör således mynna ut i att den lilla inskränkningen i människors vardag är rätt rdigad.

u är det

rdigskräpat!

nr1_v1.indd 25

2022-03-15 11:24:56


PULS

LUGN Som medarbetare på en av Sveriges högst rankade affärsjuridiska byråer behövs både inre och yttre styrka för att kunna ha en karriär som håller i längden. På Cederquist uppmuntrar vi alla våra medarbetare till fysisk aktivitet. Därför erbjuder vi kurser i mindfulness och yoga, men vi har också gym och gruppträningspass flera dagar i veckan – så att du kan tackla dina utmaningar på det sätt som passar dig bäst. Det vinner vi alla på. Bli min kollega – ansök nu på: karriar.cederquist.se


AKTUELLT Välkommen till SJM-lokalfinal som äger rum den 21 mars kl. 15:00 i sal 16, Örebro tingsrätt

Gernandt & Danielsson anordnar panelsamtal och mingel den 30 mars kl. 16:30

Anmäl dig via länken i vårt event på Facebook "G&D bjuder in till panelsamtal"

JURIDISKA FÖRENINGEN VID ÖREBRO UNIVERSITET


Väx tillsammans med oss på Vium V i u m är en f ö re t ag sb y rå f ö r al, st o ra so m sm å. V i b y g g e r skr ädar s y da hem si do r o c h ap p a r samt designar loggor till företag. Allt för att skapa mervärde för just ditt företag och din verksamhet.

Har du ett etablerat företag som behöver rusta upp hemsidan eller kanske ett nystartat företag som är redo för webben? Är du intresserad så kontakta oss på info@vium.se eller kolla in vår hemsida vium.se

V iu m nr1_v1.indd 26

F ö re t ag

en H

B , f o rm g i v ar e f ö r P ri m a F ac i e 2022-03-15 11:24:56