Nr 1 2022
s.08
Hårdare straff = minskad brottslighet?
s.10
Fifty shades of folkrätt
s.16
Rättens “egna” uppfattning gällande materiell processledning
s.04 Det löser sig - du är mer än dina betyg
nr1_v1.indd 1
2022-03-15 11:24:46
Nr 1 2022
Juridiska föreningen vid Örebro universitets jämlikhetsutskott
INNEHÅLL
Skribent Jämlikhetsutskottet inom Juridiska Föreningen har syfte att sprida information om jämlikhet, psykisk
s.04
ohälsa och mångfald, med inriktning på studier och arbete inom juridik.
Det löser sig - du är mer än dina betyg
s.08
Vi som är verksamma i utskottet är
Hårdare straff = minskad brottslighet?
Tova Eriksson, Klara Thyrén, Alexander Stjernlycke Rickmer och Sofie Larsson.
s.10
Fifty shades of folkrätt
s.16
s.20
Vad händer när olyckan är framme?
Rättens “egna” uppfattning gällande materiell processledning
Sofia Bråndal Danielsson Skribent Läser sjätte terminen på juristprogrammet. När jag inte har för fullt upp med att plugga tycker jag om att laga mat, umgås med vänner eller träna.
s.22
Nu är det färdigskräpat! Lukas Forsberg Bernevång Skribent Går sjätte terminen på juristprogrammet. När huvudet inte är nere i kurslitteraturen är det politik, tv-spel och en hel del historieböcker som gäller.
Prima
Facie
Föreningen
ges vid
ut
av
Örebro
Juridiska universitet.
Chefredaktör & Ansvarig utgivare
Emil Wellander
Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i ca 100 exemplar per
Biträdande chefredaktör
Khatre Ekhlas
utgivning. Tidskriften delas ut till alla
Hampus Lagerquist
Skribent
jurister och rättsvetare. Även anställda på institutionen för juridik, psykologi
Grafisk formgivning/illustration
och socialt arbete vid Örebro Universi-
Anton Jäderblom
tet, gästskribenter och övrigt utvalda
Vium Företagen Hb
Läser termin sex på juristprogrammet vid Örebro universitet. Utöver studierna tycker jag om att träna, träffa vänner eller åka till min hemstad Mariestad
erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av på Juridiska Föreningens hemsida.
Tryck
FG Larsson www.fglarsson.se
Hampus Lagerquist Redaktionen förbehåller sig rätten att
Annonsbokning
naringsliv@forebro.se
refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften g jorda uttalanden är endast
För närvarande studerar jag sjätte terminen på juristprogrammet. Förutom att läsa rättsfall är jag
Korrekturläsare
Jennie Nilsson
om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.
Skribent
intresserad av historia, träning och de flesta aktiviteter som man kan göra ute i naturen.
Marknadsföringsansvarig
Khatre Ekhlas
nr1_v1.indd 2
2022-03-15 11:24:48
Välkomna till Prima Facie Juridiska Föreningen vid Örebro universitets tidskrift
K
ära läsare! Nu har vi gått in i
Bråndal Danielsson med en artikel där hon dis-
2022 och lämnar förhoppnings-
kuterar huruvida hårdare straff leder till minskad
vis en tid fylld av restriktioner
brottslighet. Lukas Forsberg Bernevång belyser
och elände bakom oss. Istället
de högaktuella ämnena folkrätt, tillit till staten
går vi mot ljusare tider och mer
och krig. Därefter skriver Khatre Ekhlas om
tillbaka till det gamla vanliga, där vi kan njuta
rättens egna uppfattning av materiell processled-
av att spendera mer tid med våra medmännis-
ning. Hampus Lagerquist hjälper oss att förstå
kor. Samtidigt som vi är på väg mot ljusare tider,
vad som kan hända om vi studenter har otur att
befinner vi oss dock fortfarande i en tid som är
halka på universitetsområdet. Slutligen avslutar
osäker för världen säkerhetsmässigt. I tider då
jag själv med reflektioner om förändringen i
tillvaron kan kännas olustig så finns det ändå en
nedskräpningslagstiftningen.
sak ni alltid kan räkna med. Det är nämligen ett nytt spännande nummer av Prima Facie! Så ta
Jag önskar er alla en trevlig läsning av årets första
några minuters paus från den fartfyllda vardagen
nummer!
och sätt dig ned på en mysig plats, med valfri varm dryck i handen, och njut av årets första nummer av Prima Facie.
Ta hand om dig!
Vad kan ni förvänta er i numret? Jo, detta num-
Chefredaktör & skribent
mer bjuder på en debutartikel av juridiska
Emil Wellander
föreningens jämlikhetsutskott som problematiserar betygshetsen på juristprogrammet och
primafacie@jforebro.se
redogör för hur arbetsmarknaden ser ut för oss framtida jurister. Vidare debuterar även Sofia
Jag studerar sjätte terminen på juristprogrammet i Örebro. Plugget bryter jag av med styrketräning, mitt intresse för politik eller med att laga goda middagar. Skriv gärna till mig om ni har synpunkter eller om ni vill skriva för Prima Facie.
nr1_v1.indd 3
2022-03-15 11:24:49
4|
Prima Facie Nr 1 2022
Det löser sig - du är mer än dina betyg Skribent: Juridiska föreningen vid Örebro universitets jämlikhetsutskott
V
i har nog alla hört
kas egentligen studenterna av
om de rykten som
detta?
sprids om juristprogrammet. Innan
Juridiska Föreningen vid
utbildningen började berät-
Handelshögskolan på
tades det om hur studenter
borgs universitet genomförde
gömmer böcker i biblioteket,
en enkätstudie år
blankar tentor, river ut sidor
avgångsklasserna
ur böcker och konkurrerar
Syftet med enkätstudien var
med varandra.
att kartlägga juriststudenters
ndra berätta-
öteför .
de att du kommer vara tvun-
hälsotillstånd. Slutsatsen som
gen att plugga under veckans
drogs utifrån enkätstudien var
alla dagar.
att mer än fyra av fem av stu-
ånga rykten och
myter sprids kring utbildningen, vissa
denterna upplever stor påfrestning i form av stress till följd
med större
av sina studier. En del student-
grund
er har valt att ange bakom-
än andra.
liggande orsaker. Bland dessa
Det går inte att undgå att
orsaker var en att det råder
många juriststudenter är
betygshets på utbildningen, då
stressade och känner sig pres-
studenter upplever att blivande
sade, men den mest felaktiga
arbetsgivare har höga krav på
föreställningen kan nog ändå
att nyexaminerade jurister bör
vara hur juriststudenter ska
ha bra betyg för att anses vara
vara någon typ av robot som
kvalificerade. Flertalet student-
ska klara av mer arbete än
er har uppgivit att de upplever
andra studenter. Hur påver-
att det finns risk för att de inte
nr1_v1.indd 4
”
“Slutsatsen som drogs utifrån enkätstudien var att mer än fyra av fem av studenterna upplever stor påfrestning i form av stress till följd av sina studier.”
2022-03-15 11:24:50
Prima Facie Nr 1 2022
kommer få en lyckad karriär om de inte
inte nå upp till de höga krav vi många
har toppbetyg, samt att de ställer egna
gånger ställer på oss själva. Som tidigare
krav för att uppnå höga betyg, och att själ-
konstaterats beror denna stress ofta på det
va betygssystemet på juristprogrammet
betygssystem som används på juristpro-
orsakar stress. ill följd av att student-
grammet. Det som många gånger tycks
er upplever en press för att uppnå goda
glömmas bort är att juriststudenter är så
studieresultat avböjer många studenter
mycket mer än bara sina betyg.
att delta i sociala aktiviteter eller fysisk
brinnande intresse, ett engagemang i en
sysselsättning.
förening eller en god social förmåga är
ånga väljer till e empel
tt ha ett
att spendera mindre tid med sina vänner.
meriter och kvaliteter som ska värdesättas
Enkätstudien är genomförd för samtliga
hos oss själva men som även värderas hos
studenter som studerar på Juristprogram-
många arbetsgivare.
met vid
|5
öteborgs universitet, men resul-
tatet från enkätstudien kan tänkas påvisa
Vid samtal med olika arbetsgivare kan det
att juridikstudenter i stort upplever en
initialt konstateras att vad arbetsgivarna
stress över att uppnå goda studieresultat
söker varierar avsevärt. Vissa arbetsgiv-
vid e aminationer. Det finns således en
are söker efter studenterna med de hög-
möjlig koppling mellan betygen på jurist-
sta betygen, men det är långt ifrån alla.
programmet och juridikstudenters hälsa
ånga arbetsgivare anser att andra kompetenser är viktigare, till e empel den so-
och välmående.
ciala kompetensen. tt höga nivåer av stress finns bland många juriststudenter är ett faktum. Frågan
ågra e empel
som arbetsgivarna ger är bland annat att studenten
blir då vad som kan göras för att minska och motverka denna stress. Det går även att fråga sig om det är så “farligt” att
“Frågan blir då vad som kan göras för att minska och motverka denna stress.“
1. Enkät om juriststudenters välmående på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, http://juridiskaforeningen.se/wp-content/ uploads/2020/04/Enkät-om-juriststudenters-välmående-på-Handelshögskolan-vid-Göteborgs-universitet11.pdf (hämtad: 01-192022)
nr1_v1.indd 5
2022-03-15 11:24:50
6|
Prima Facie Nr 1 2022
vid val av kurser och uppsats valt något nischat ämne eller att hen under studietiden arbetat med eller engagerat sig inom det aktuella arbetsområdet.
ndra alternativ är
också att man läst till e empel en sommarkurs som är relevant för yrket. Det kanske allra viktigaste som angetts är att betygen oftast bara är relevanta när du ska få ditt första jobb. Därefter är det viktigt med referenser från tidigare arbetsgivare och vilken typ av arbete som utförts där. Viktigt att framföra är dessutom att ett betyg inte alltid representerar kunskaper eller hur bra någon är som jurist.
tt få önskat betyg på
en tenta kan kännas, och är, mycket tu
. Vad som kan
vara viktigt då är att inte tappa tilltron till sina kunskaper och sin förmåga.
ästan alla
har någon gång varit där, och det är få förunnat att lyckas genomgå en utbildning som denna med ett hundraprocentigt resultat.
”
Viktigt att framföra är dessutom att ett betyg inte alltid representerar kunskaper eller hur bra någon är som jurist. I fråga om den betygshets som råder mellan studenterna på programmet, och som alltså inte endast beror på egna krav och föreställningar om arbetsgivare, har vi som studenter själva möjlighet att påverka. Vi som går på programmet har en del av makten och kan inverka på studiemiljön för nuvarande och framtida studenter. Det går att undvika att fråga vad en kurskamrat fick för betyg på en tenta och istället fråga om hen känner sig nöjd, för att undvika en situation där vi jämför oss med varandra. Samtidigt som det är viktigt att sträva efter goda studieresultat så är det ännu viktigare att inte glömma bort att det råder en hög efterfrågan på jurister på arbetsmarknaden.
Fackförbundet
kavia ge-
nomförde en studie i september
och konstaterade
att det för till llet råder
högkonjunktur för jurister. io av tio får anställning,
och fyra av tio får jobb redan innan e amen.2 Juristutbild-
ningen är en bred utbildning som möjliggör för studenter att jobba inom varierande rättsområden, från straffrätt till a
rsjuridik. Både
den privata sektorn och den offentliga sektorn har en hög efterfrågan på jurister. Pandemin har dessutom inte påverkat arbetsmarknaden negativt för jurister i jämförelse med andra yrkesgrupper.
löm
därmed inte bort vilken bredd av kunskap som juristutbildningen ger och den höga efterfrågan som råder på arbetsmarknaden!
2. Högkonjunktur för jurister, https://via.tt.se/pressmeddelande/hogkonjunktur-for-jurister?publisherId=3235792&releaseId=330637 6 (Hämtad: 19-12-2021)
nr1_v1.indd 6
2022-03-15 11:24:50
Prima Facie Nr 1 2022
Som framgått råder det inget tvivel om att vi
även oerhört viktigt att komma ihåg att det
juriststudenter är stressad och många av oss
finns ett liv utanför juristprogrammet.
har även problem med psykisk ohälsa. Vi läser
hämtning och vila är
en svår och eftertraktad utbildning och vissa
välmående, så slappna av, det är okej att inte
perioder kommer visa sig vara påfrestande,
plugga hela tiden!
såväl fysiskt som psykiskt. rots att många
att lösa sig.
studenter har höga ambitioner upplever vi att
väldigt bra ut och det är inte värt att o
de flesta inte är beredda att trycka ned andra
psykiska hälsa för ett betyg. Det vill vi verkli-
för att lyckas.
gen betona.
m vi hjälper och stöttar va-
och
|7
ter-
för psykiskt
llting kommer definitivt
rbetsmarknaden för jurister ser a sin
randra, kommer det givetvis gynna oss alla i längden. Som många av oss vet är de rykten som sprids om utbildningen i stor utsträckning falska. Dina klasskamrater är inte dina konkurrenter, utan dina kollegor. Det är
F ör dig so m behö v er hjä lp: V å rdguiden – 1177 C amp ushä lsan – 019 603 61 05 ni er i e e
nr1_v1.indd 7
kolo mo a nin – www.oru.se/psykologmottagningen
2022-03-15 11:24:50
8|
Prima Facie Nr 1 2022
r are
ra
min ka
ro
li
e
Skribent: Sofia Bråndal Danielsson
N
ytt år, nya lagändringar, som
att straff måste vara tillräckligt ingripande
man brukar säga
för att kriminalisering av ett oönskat be-
ågot som
har diskuterats flitigt under är gängkriminaliteten.
teende ska fungera som normbildande. Det är alltså inte straffet i sig som leder till att
Regeringen har inte helt oförväntat reagerat
människor avhåller sig från vissa beteenden
på detta genom att bl.a. införa ett antal straff-
utan ett tillräckligt ingripande straff är en
skärpningar.
förutsättning för att kriminalisering ska få
tt stra
eduktionen för unga
”
avskaffats vid grov brottslighet är kanske det
preventiv effekt. Däremot konstateras i utred-
som fått flest att höja ögonbrynen.
ningen att det inte finns något stöd för att
ndra
lagändringar är e empelvis skärpta straff för den som rekryterar unga till kriminalitet, den som överlåter narkotika till andra samt skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott. Hos folket har
“Att straffreduktionen för unga avskaffats vid grov brottslighet är kanske et som f tt est att höja ögonbrynen.”
dessa lagändringar överlag tagits emot positivt, men det finns också vissa
längre
som är skeptiska. Bland dessa är homas Bod-
brottslighet.
ström, advokat och före detta justitieminister.
de negativa konsekvenserna av
Bodström menar att stra
förstärks om de förlängs. Dessutom riskerar
ängderna är helt
ngelsestraff skulle innebära minskad otsatsvis lyfts risken för att
ngelsestraff
ointressanta för gängkriminella eftersom de
alla straffskalor att ligga i det övre interval-
inte räknar med att åka fast.
let om fler straffskärpningar sker. Det skulle leda till att det inte längre skulle vara mö-
Så, vad fyller egentligen straffskärpningen
jligt att genom straffnivåerna kommunicera
för funktion? I en utredning från en av re-
hur allvarliga brotten är enligt samhället.
geringen tillsatt utredningsgrupp, förklaras
gärningspersonens perspektiv skulle det vara
r
1. Zachrisson Winberg, Johan, Thomas Bodström: “Strängare straff loser inte brottsligheten”, SVT 2019-12-03, https://www.svt.se/ nyheter/inrikes/thomas-bodstrom-strangare-straff-loser-inte-brottsligheten, lydelse 2022-02-10.
nr1_v1.indd 8
2022-03-15 11:24:50
Prima Facie Nr 1 2022
lika avskräckande att begå ett lindrigt brott
brott ger dessutom allmänpreventiva effekter
som ett allvarligt brott om de låg på samma
på grund av att upptäcktsrisken blir större.
straffnivå.2
Det får inte heller glömmas att forskning
|9
visar att även själva inkapaciteringen, det Däremot visar e empelvis statistik från
vill säga själva förvarandet av kriminella, har
Brottsförebyggande rådet (Brå) att antalet lag-
brottspreventiva effekter, om än måttliga.5
förda vapenbrott ökat efter straffskärpningar , samt att utdömda straff för dessa brott
Var vill jag komma med allt detta? Jo, jag
blivit påtagligt längre. Samtidigt är förekom-
håller med om att gängkriminalitet är ett
sten och användningen av vapen och explo-
problem som måste få en lösning.
siva varor fortsatt ett allvarligt problem som
skärpning är vägen att gå kan jag givetvis
fortsätter att öka. Faktum är att denna ökning
inte svara på, men med tanke på att det finns
tycktes vara anledning nog för lagstiftaren
få bevis för att skärpta straff skulle leda till
att ingripa ännu en gång.3
minskad brottslighet är jag är ytterst tveksam.
rots att det mot
m straff-
bakgrund av det tidigare anförda kan verka
De negativa konsekvenserna av längre
betydelselöst att fler straff utdöms och att
gelsestraff väger i min mening tyngre än de
straffen blir längre, finns det andra sätt att se
eventuella positiva konsekvenserna. En sådan
på saken. Skärpta straff ger till e empel polis
negativ konsekvens är den förhöjda risken för
och brottsbekämpande aktörer större mö-
fortsatt kriminalitet som kommer med längre
jlighet att använda tvångsmedel, vilket i sin
n-
ngelsestraff, i synnerhet för unga.6
tur möjliggör att fler brott kan lagföras. Som e empel kan nämnas att längre föreskrivna straff troligtvis skulle leda till fler situationer där häktning är möjligt enligt st. rättegångsbalken
kap. , den så kallade
obligatoriska häktningsregeln. Fler lagförda
”
“De negativa konsekvenserna av längre fängelsestraff väger i min mening tyngre än de eventuella positiva konsekvenserna.” 2. SOU 2021:68, s. 154 f. 3. Prop. 2019/20:200, s. 23 f. 4. Grevholm Erik & Andersson, Jan, Vilka preventiva vinster kan förändringar av straffrätten och påföljdssystemet ge? SvJT 2010, s. 466.
nr1_v1.indd 9
5. Ibid, s. 468. 6. SOU 2021:68, s. 155.
2022-03-15 11:24:50
10 |
Prima Facie Nr 1 2022
Fi
a e o olkrä
Skri ent L kas ors erg Bernevång enna artike skre s t si nen a
kraina den
e k r öre den r ska in aebr ari
vad folkrätten är kan man säga att det är rätten som gäller mellan folken.
lltså, det han-
dlar om hur stater uppträder mot varandra. illit. Inom avtalsrätten skulle man
Folkrätten liknar på många sätt den vanliga
kunna säga att tillit är ett viktigt
avtalsrätten Det är två
koncept Det blir enklare att hålla
myndiga parter som ingår avtal med varan-
ett ingånget avtal om båda parter
dra som innebär att man åtar sig förpliktelser
känner tillit till varandra.
eller fler
suveräna
och eller får rättigheter. I folkrätten kan det
ed det sagt,
självklart kan avtal ingås utan att parterna
till exempel handla om handelsavtal rörande
känner tillit till varandra. Problemet är dock
bananer eller avtal om utplacering av kärn-
att förr eller senare lär bråk och tvist uppstå
vapen.
som ett resultat av den bristande tilliten.
är
så sker kan parterna ta sin tvist till en dom-
Likt den vanliga avtalsrätten är det viktigt att
stol som kan döma ut vem av de två kontra-
parterna har rättshandlingsförmåga. Det vill
henterna som har rätt . Fortsätter bråket kan
säga att parterna har rätt att ingå avtalen med
domen åberopas och en domstol skulle då till
bindande verkan. I folkrätten talas det om att
e empel kunna döma ut vite i det fall som
staterna ska vara suveräna.
parterna avtalat om det. För avtalet e istera
verän innebär att den har rätten att bestämma
och det kan åberopas tack vare att det finns
i sina inre och yttre angelägenheter utan att
en makt som står över parterna staten. I ett
någon annan stat lägger sig i. Skillnaden mot
annat rättsområde, folkrätten, är det inte lika
den vanliga avtalsrätten är att de suveräna
enkelt att lösa problemen när tilliten saknas. I
staterna är på toppen av den juridiska näring-
folkrätten skulle det kunna sägas att tilliten är
skedjan. Förhållandet mellan dem är horison-
avgörande för att reda ut de bråk som uppstår.
tellt och inte vertikalt. De är helt enkelt alla
Låt mig förklara vad jag menar.
jämställda i teorin i alla fall och det finns
tt en stat är su-
ingen högre makt än dem själva. ill att börja med, för den som inte är insatt i
1. Se Henriksen, Anders, International law, 3e uppl, Oxford University press, Oxford, 2019, s. 11.
nr1_v1.indd 10
2022-03-15 11:24:50
”
Prima Facie Nr 1 2022
| 11
“Skillnaden mot den vanliga avtalsrätten är att de suveräna staterna är på toppen av den juridiska näringskedjan.”
nr1_v1.indd 11
2022-03-15 11:24:53
12 |
Prima Facie Nr 1 2022
För att förhållandet mellan staterna ska
är nationella domstolar.
fungera handlar det om att avtal mellan dessa
inte vet
stater hålls Pacta sunt servanda. Du känner
alternativa sätt att lösa tvisten på, så som
nog igen uttrycket från den vanliga avtalsrät-
skiljedom och medling.
ten. Det betyder i korta drag att ingånget avtal
parterna kommer de överens att acceptera och
skall hållas av båda parter. Likt vad vi i vanliga
följa resultatet från till e empel skiljedomen.
avtalsrätten förväntar oss, att båda kontrahen-
runden till de internationella domstolarna likt
D
för den som
bygger på att parterna avtalar om
D
enom avtalet mellan
terna håller sina delar i avtalet, vill man också
är
ett avtal mellan de suverä-
i folkrätten att parterna håller vad som avta-
na staterna. I samförstånd med varandra har
lats om. Det säger sig självt om inte parterna
staterna valt att inrätta domstolarna. Domarna
håller sina löften så finns det ju ingen vits
från de internationella domstolarna är
med att ingå avtalet från första början. Ett
aliteten - bindande så till vida att suveränen
avtal som inte kommer hållas är inte värt mer
väljer att göra dem till det. För som sagt, inget
än det papper som det skrivits på.
står över en suverän stat. Det är här ett stort
i re-
problem i folkrätten dyker upp Hur ska stater Vilka incitament finns då inom folkrätten för
förmås att följa domarna? Hur ska stater som
att ingångna avtal ska hållas? Enligt
inte litar på varandra förmås att följa domar-
nders
na? Fundera ett slag!
Henriksen, tidigare professor i folkrätt vid Köpenhamns universitet, finns det ett inbyggt incitament hos stater att hålla sig till den in-
Funderat klart? Låt oss göra hela det här
ternationella rätten och respektera den.2
resonemanget lite mer intressant. Låt oss ta
en
vad gäller om parterna inte känner någon
ett e empel från verkligheten Du har anta-
tillit till varandra? Vad händer i de lägen då
gligen hört om krisen som pågår i och runt
en stat inte litar på att de andra ska respektera
kraina. Det är ett hopkok av trupposteringar
den internationella rätten? I den vanliga avtal-
vid gränser, hot om invasion, krav på andra
srätten kan man hota med att gå till domstol
stater och prat om att avtal brutits. En geo-
om parterna inte litar på varandra. Det kan
politisk soppa helt enkelt.
man förvisso göra även i folkrätten, men situ-
månaderna har det uttryckts skepsis från rysk
ationen är inte riktigt densamma.
sida avseende
nder de gångna
s intentioner och huru-
vida det verkligen är en fredlig allians.3 Internationella domstolar är lite mer lika
sida har även
alternative dispute resolution
intentioner.
D
än dem
svårt att lita på
sin
ysslands
en vad bygger denna bristande
2. Se Henriksen s. 12 ff. 3. Se Reuters, Emmott, Robin; Siebold, Sabine; Baczynska, Gabriela, NATO offers arms talks as Russia warns of dangers, 2022, https://www.reuters.com/world/europe/russia-set-out-security-demands-nato-meeting-2022-01-12/ , hämtad 2022-02-10.
nr1_v1.indd 12
2022-03-15 11:24:53
Prima Facie Nr 1 2022
bara annekteringen av Krim år
tillit på?
e empel. Hur ska Från
ysslands sida handlar det
om att
bland annat
e panderat österut.
land menar att
på
som ett
kunna lita på vad
yssland säger när de inte kunde hålla ett tidigare avtal?
yss-
talet lovade att
inte göra det. Som bevis lägger uttalanden som gjorts av både
oskva fram S
Det är verkligen en riktig soppa. Hur ska vi få reda på vem som har rätt i detta fall? Har
och
yssland verkligen brutit emot sina åtagan-
avseende att försvarsalliansen inte skulle e pandera öster om ett återförenat yskland. en det är ju bara uttalanden kanske du
den? Det menar alla fall.
yssland att de inte gjort i å sin sida menar att de inte
tänker. Visst, men likt att du i den vanliga
lovat Ryssland något avseende alliansens
avtalsrätten kan ingå avtal konkludent så kan
e pansion. Hade det varit ett vanligt avtals-
en stat faktiskt bli bunden av sina uttalanden
förhållande mellan två personer i Sverige
inom folkrätten. Det var till e empel på det
låt oss kalla dem
sättet som Norge förlorade sin rätt att göra
lsson
anspråk på delar av
| 13
rönland. Jag ska inte 5
försöka mig på att avgöra hur vattentäta
yss-
ys S. Land och
så hade dem kunnat vända sig till
en tingsrätt. En dom skulle kunna ha lite tillit de känner till varandra.
är att
det inte
och
llts
och saken skulle varit biff. Detta oavsett hur
lands påståenden är. Vad jag vill få fram här yssland inte helt litar på
alie
ys och
alie. Det är
en nu är yssland och
. Vad händer nu om all tillit mellan de
dess medlemmar.
båda aktörerna försvinner? har å sin sida svårt att lita på att land verkligen kommer respektera
yss-
krainas
Häng med nu, för det är nu som folkrätten
integritet. I Budapest memorandum från
kan bli primitiv . Krig är principiellt inte ac-
lovade
cepterat som en
yssland
tillsammans med
och Storbritannien
att respektera
S krainas
territoriala integritet och suveränitet. I utbyte mot dessa garantier skulle sina kärnvapen. För ja,
kraina ge upp
kraina hade
kärnvapen efter Sovjetunionens fall.6 en
yssland har uppenbarligen
inte hållit vad landet lovat. a
”
“En geopolitisk soppa helt enkelt.”
4. Se bland annat James A. Baker III, Memorandum for the President, “My meeting with Shevardnadze.” från den 4 maj 1990 för ett exempel på ett sådant uttalande som Ryssland hänvisar till. Se astern reenland ase or a Den ark 6. Se Memorandum on Security Assurances in connection with Ukraine’s accession to the Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons (Budapest, 5 december 1994). 7. Angående Rysslands annektering av Krim se Henriksen s. 12 f. Se ran e Sa a e r oire Did betra ssia b e andin to t e ast tt s: ran e o en r s-
nr1_v1.indd 13
2022-03-15 11:24:54
14 |
Prima Facie Nr 1 2022
metod för att lösa internationella tvister enligt
kan döma med bindande verkan om tillit-
F
en brister.
s stadga. Det finns andra metoder, såsom
att vidta ekonomiska sanktioner.
en om de
en det går inte i folkrätten. Där
krävs att det alltid finns någon form av tillit
alternativa metoderna inte hjälper, vad gör
parterna emellan.
m all tillit är borta mellan
man då? Stanna till igen och fundera.
stater är risken att pacta sunt servanda förbyts mot bättre förekomma än att förekommas .
ti a rati re
kungars sista argument.
När alla andra argument är slut i denna mel-
isken är att en annars så ljus framtid förbyts mot Harmagedon.
lanstatliga avtalsrätt återstår att vända sig till människans mest primitiva och destruktiva
Inget glatt slut på en lång te t.
sida. För ja, i sin naknaste och renaste form är
vår verklighet den är inte alltid en solsken-
folkrätten en primitiv form av avtalsrätt där
shistoria.
en tvist kan få ett makabert slut.
salt.
får som du vill
är du inte
trots tjat och andra åtgärder
så återstår bara en sak
vinga din medkon-
trahent att acceptera din version
död eller
levande. Detta är varför tilliten är viktig i folkrätten. är parterna åtminstone känner någon gnutta tillit så kan de alltid hitta en väg ut då finns det alltid något att utgå ifrån och bygga på. en om all tillit försvinner så försvinner också möjligheterna att reda ut tvisten på ett fredligt sätt. För tilliten förbyts mot misstänksamhet och orden förbyts mot granater. Likt att vi människor måste kunna känna tillit till varandra för att ett avtalsförhållande ska bli lyckat måste även stater kunna lita på varandra. Skillnaden är att vi människor kan alltid gömma oss bakom domstolar som
en sådan är
en ta denna te t med en nypa
rtikeln är en generalisering och är inte
menad som någon definitiv utsaga i ämnet. Se den som ett inlägg i en diskussion om folkrättens natur. Se det som en av många nyanser av folkrätten.
”
“Likt att vi människor måste kunna känna tillit till varandra för att ett avtalsförhållande ska bli lyckat måste även stater kunna lita på varandra.”
9. Se Förenta nationernas stadga artikel 2 (4).
nr1_v1.indd 14
2022-03-15 11:24:55
Prima Facie Nr 1 2022
| 15
Vill du utvecklas med oss? Med några av världens mest innovativa och nytänkande företag som klienter krävs det att vi ständigt utvecklas och kan erbjuda nya lösningar. Vi bevarar vår ledande position genom att rekrytera, utveckla och behålla de mest passionerade juristtalangerna. Vill du vara med och bidra till utvecklingen av företag, organisationer och samhället i stort?
MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR
nr1_v1.indd 15
2022-03-15 11:24:55
16 |
Prima Facie Nr 1 2022
ä en e na a nin gällande materiell pr o c essledning Skribent: Khatre Ekhlas
D
omstolen ska enligt
fenhet kräver och att inget onödigt dras in i
kap.
regeringsformen
beakta
målet.
ätten ska också försöka att avhjälpa
allas likhet inför lagen samt
otydligheter och ofullständigheter i de utta-
iaktta saklighet och opartiskhet.
landen som görs genom att ställa frågor och
Samtidigt har domstolen en skyldighet att
göra påpekanden. Lydelsen lägger ett stort
bedriva materiell processledning. Hur långt
utredningsansvar på domaren. Processled-
en domare får utnyttja sin materiella pro-
ning kan avse bevisfakta, rättsfakta, beviskrav,
cessledning inom straffprocessrätten är inte
frågor om bevisbörda, yrkanden och rätt-
lagreglerad, utan det ankommer på varje en-
stillämpning.
skild domare att bilda sin egen uppfattning. Frågorna som då uppkommer är vart gränsen
Syftet med materiell processledning är att
för den materiella processledningen ska dras
domstolen ska kunna fatta materiellt riktiga
och varför det måste finnas en gräns?
avgöranden och samtidigt göra förfarandet effektivt, snabbt och billigt.
ateriell processledning innebär att domaren
är processledning
utövas ska domaren alltså noga överväga att
ska klarlägga parternas ståndpunkter samt ge
kravet på en effektiv process tillvaratas å ena
dem möjlighet att begränsa eller komplet-
sidan och att kravet på domstolens anseende
tera processmaterialet.
för opartiskhet inte äventyras å andra sidan.
ättens skyldighet att
bedriva materiell processledning regleras i kap.
Visst låter det svårt att göra en sådan avvägn-
andra stycket rättegångsbalken
ing? änk då också att alla domare har olika
. Där anges att rätten ska försäkra
uppfattningar om vad en korrekt avvägning
att målet blir utrett efter vad dess beskaf-
är! En domare som inte på plats kan avgöra
1. Prop. 1986/87:89 s. 103–104
nr1_v1.indd 16
2022-03-15 11:24:55
Prima Facie Nr 1 2022
huruvida ett visst påpekande bör göras eller
na om vittnet borde höras. Detta eftersom det
inte väljer troligen att inte säga något alls
finns en risk att vittnet enbart förstärker den
istället för att inte riskera sin opartiskhet.
tidigare bevisningen, som varit åklagaren till
| 17
fördel. Den tilltalade kan då tro att domaren alltmer försämrade situationen.3
Processledning inom speciellt brottmål har börjat gå mot en mer passiv riktning.
nled-
ningen är att kompetensen hos åklagarkåren
Är rätten däremot återhållsam med materiell
har stigit och antalet offentliga försvarare har
processledning kan det leda till en belastning
ökat. Det har således medfört goda garantier
för försvarare och åklagare. En omfattande
för att parterna själva kan utföra en fullständig
huvudförhandling kan komma med många
utredning i ansvarsfrågan.
överraskningar som kan tvinga parterna att
2
”
improEtt sätt att se på materiell processledning är att den borde utövas mycket restriktivt eftersom den tilltalade kan tro att domaren är partisk till åklagarens fördel. Domaren borde således inte ta några initiativ som skulle kunna leda till att den tilltalade
lls
eller hamnar i en
visera. En domare som då objektivt observerar förhandlingen kan lättare se vad som fattas. Det är trots allt doma-
“Hur långt en domare rens ansvar att upprätthålla rättssäkerheten får utnyttja sin materieloch se till att målet blir tillla processledning inom räckligt utrett. Det innebär att straffprocessrätten är domaren ska kunna ingripa för att reda ut oklarheter utan att i inte lagreglerad, ...” förväg veta till vems förmån ingri-
sämre situation. Det
pandet förfaller.5
är omöjligt att förutse till vems fördel eller nackdel domarens initiativtagande leder till. domaren till e empel i en redan
m
llande dom
inser att det finns ett till vittne till fördel för försvaret så borde inte domaren fråga parter-
Enligt
kap.
rättegångsbalken är rätten
bunden av åklagarens gärningsbeskrivning. ndra gärningar än det som åberopats får inte prövas.6 Vad händer om åklagaren skulle
2. Prop. 1986/87:89 s. 108. 3. Ekelöf, Olof Per, Edelstam, Henrik, och Pauli, Mikael, Rättegång V, 8 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2011, s. 200–201. 4. Ekelöf, Olof Per, Edelstam, Henrik, och Pauli, Mikael, Rättegång V, 8 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2011, s. 201. 5. Prop. 1986/87:89 s. 110. 6. Jfr SOU 2013:17 s, 229. Se även NJA 1996 s. 797.
nr1_v1.indd 17
2022-03-15 11:24:55
18 |
Prima Facie Nr 1 2022
glömma att nämna ett rekvisit i gärningsbes-
genomgå flera processer.
krivningen? Jo, om åklagaren inte inser sitt
ingripa om yrkandet inte står nära till hands.
misstag före huvudförhandlingens slut måste
Den tilltalade ska inte få skäl att betvivla rät-
domaren uppmärksamma åklagaren på mis-
tens opartiskhet eller tro att rätten samarbetar
staget genom materiell processledning.
med åklagaren.
m
ätten får dock inte
domaren inte uppmärksammar åklagaren, blir följden att åtalet ogillas och att åklaga-
Slutsatsen blir att det inte går att sätta en
ren överklagar domen. Det leder enbart till
gräns för rättens materiella processledning
en kostnadskrävande och längre process för
då varje fall är unikt i sig och behöver där-
parterna, med andra ord, effektiviteten i en
med olika mycket processledning.
process måste beaktas. I
den materiella processledningen kan endast
H
ogilla-
raden av
de tingsrätten åtalet i ett varusmugglingsmål
avgöras beroende på hur mycket information
trots att den tilltalade erkänt gärningen. ing-
rätten anser sig behöva för att i tillräcklig mån
srätten menade att gärningsbeskrivningen
kunna utreda målet.
var ofullständig på så sätt att ett rekvisit inte
rig sätta sin opartiskhet i fara
angivits. Hovrätten kritiserade tingsrätten och
vilket är anledningen till att
anförde att det faller inom ramen för doms-
processledningen måste vara
tolens processledning att bringa klarhet.
begränsad. Det innebär att en
tterligare en omständighet där rätten kan behöva väcka åklagarens uppmärksamhet är när det framstår som uppenbart att åklagaren av misstag glömt att åberopa ett alternativyrkande.
ättens ingripande bidrar till
en effektiv process då den tilltalade slipper
7. SOU 1982:26 s. 133–134. 8. SOU 1982:26 s. 134–135.
nr1_v1.indd 18
ätten får däremot ald-
”
“Vad händer om åklagaren skulle glömma att nämna ett rekvisit i gärningsbeskrivningen?”
2022-03-15 11:24:55
Prima Facie Nr 1 2022
”
| 19
“Självklart ska rätten undanröja oklarheter men ansvaret för att fälla en skyldig person ska ligga på åklagaren.”
avvägning måste göras i varje enskilt fall vilket
finns välutbildade åklagare och försvarare.
i sin tur skapar ett problem då olika domare
Självklart ska rätten undanröja oklarheter
kan komma att utöva olika mycket processled-
men ansvaret för att
ning.
ska ligga på åklagaren.
lla en skyldig person m åklagaren inte kan
fullgöra sitt uppdrag ska det istället leda till att Har åklagaren glömt att nämna ett rekvi-
den tilltalade frikänns.
sit i gärningsbeskrivningen så kan det anses rimligt att rätten uppmärksammar åklagaren på misstaget. På så sätt sparas tid och resurser. Däremot går det inte att försäkra att den tilltalade får en rättvis rättegång om rätten hjälper åklagaren med ett alternativyrkande. Domstolen ska vara objektiv. hjälper åklagaren med att
m domaren
lla den tilltalade
så ges den tilltalade anledning att misstänka domstolens opartiskhet. Här borde intresset för domstolens anseende för opartiskhet gå före intresset för en effektiv process.
ätten
kan inta en mindre aktiv roll eftersom det
nr1_v1.indd 19
2022-03-15 11:24:55
20 |
Prima Facie Nr 1 2022
Va
än er när ol ckan är ramme
Skri ent
am
s Lager
F
ist
all och halkskador är vanligt un-
Det kortfattade svaret är ja, om dessa inte
der vinterhalvåret när det är kallt
underhållit sin fastighet och dess anslutande
och isigt ute, och ökningen märks
områden, genom att röja undan snö och
särskilt på att andelen som söker
sanda gångbanor.
vård brukar öka markant under månaderna januari till mars. Statistik från
yndigheten
för samhällsskydd och beredskap, visar att mer än
svenskar halkar så m
man räknar med alla som undkommer med endast skråmor eller blåmärken är nog si
an betydligt större. Därav gäller det att
vara försiktig och tänka på var du sätter fötterna när det är halt ute.
”
varig för snöröjning som t.e . skottning och
SB,
pass illa att de måste uppsöka sjukhus.
En fastighetsägare är som huvudregel ans-
en vad gäller
egentligen om olyckan är framme och någon halkar på en trottoar i staden eller på universitetsområdet? I första hand kan det finnas en olycksfallsförsäkring som kan
sandning av sin fastighet. Denna skyldighet gäller även i de flesta fall
“Självklart ska rätten undanröja oklarheter men ansvaret för att fälla en skyldig person ska ligga på åklagaren.”
täcka potentiella kostnader, men har den
för trottoarer och andra ytor som ligger di-
olycksdrabbade någon rätt till ersättning di-
rekt i anslutning till fastigheten, men detal-
rekt från fastighetsägare eller universitetet?
jerade regler kan skilja sig från kommun till
nr1_v1.indd 20
2022-03-15 11:24:55
Prima Facie Nr 1 2022
kommun.
m fastighetsägaren inte fullgör
| 21
även möjligt att få ersättning för sveda och
sin skyldighet kan denne bli skadeståndssky-
värk. I de fall skadan blir bestående, som
ldig om någon skulle halka och skada sig till
vid medicinsk invaliditet, kan försäkringen
följd av brist llig eller utebliven skottning
också ersätta inkomstförlust samt kostnader
och sandning.2 Ett potentiellt skadestån-
och olägenheter i övrigt.
det kan omfatta ersättning för saker som sjukvårdskostnad, inkomstförlust och fysiskt
Som en slutsats är det viktigt att påminna
och psykiskt lidande av övergående natur
om att det fortfarande är viktigt att hålla koll på vart man sätter fötterna under vin-
sveda och värk eller av bestående art stadigvarande men samt särskilda olägenheter
terhalvåret, då det aldrig är särskilt roligt att
till följd av skadan.3
skada sig.
m en olycka ändå skulle ske kan
de flesta dock känna sig ganska trygga i att För studenter vid de statliga universiteten
det är möjligt att få någon slags ersättning
och högskolorna, som t.e
för potentiella skador, särskilt om du är en
rebro
niver-
vare en försäkring via Kammarkollegiet som täcker personskador vid olycksfall under skoltid och under direkt
”
student.
sitet, finns det ytterligare ett skydd, tack
rd mellan bosta-
den och skolan. Ersättning kan lämnas för allt från läkarvård till sjukgymnastik. Det är
“Om fastighetsägaren inte fullgör sin skyldighet kan denne bli skadeståndsskyldig om någon skulle halka och skada sig till följd av bristfällig eller utebliven skottning och sandning.”
n or ation tad mpning.html#Sandatrottoaren. 2. 2 kap. 1 § Skadeståndslagen. 3. 5 kap. 1 § Skadeståndslagen.
nr1_v1.indd 21
tt s:
orebro se b
a bo trafik trafik
ator skotsel
nder all snoro nin
alkbeka-
2022-03-15 11:24:55
22 |
Prima Facie Nr 1 2022
är e är i krä a Skribent: Emil Wellander
V
i har gått in i ett nytt år, vilket
kap.
B.
ällande den mindre allvarli-
medför att även nya lagar har trätt
ga nedskräpning, bestraffas den med den så
i kraft. En av lagändringarna som
kallade skräpboten , på
har väckt stor uppståndelse är
exempelvis faller under den mindre allvarliga
kr. Skräp som
den nya lagstiftningen rörande nedskräpning.
nedskräpningen är snabbmatsförpackningar,
Lagstiftningen om skräp har nämligen skärpts
dryckesförpackningar och diverse engång-
ytterligare för att minska nedskräpningen i
sartiklar. Från och med den
samhället.
utökades dock lagstiftningen på skräpets område.
Brottet nedskräpning regleras i miljöbalken
kap.
B . Där kriminal-
januari
umera faller tuggummin, cigarettfim-
par, godis eller glasspapper och andra mindre föremål även in under paragrafens lydelse.
iseras att med antingen uppsåt eller oaktsamhet skräpa ned utomhus, på en plats där all-
ena sidan kan viss skepticism riktas mot
mänheten har tillgång, eller insyn till. Straffet
skärpningen av lagen. Det går att argumentera
på brottet är böter eller
för att skärpningen är ett prakte empel på när
ngelse i högst ett år.
m nedskräpningen är mindre allvarlig, har
lagstiftaren kriminaliserar ett handlande, som
brottet nedskräpningsförseelse begåtts enligt
förvisso är olämpligt, men är av det mildaste
1. Prop. 2020/21:198, s. 67.
nr1_v1.indd 22
2022-03-15 11:24:55
Prima Facie Nr 1 2022
slaget.2 Skärpningen skulle således kunna ses
möjligt att argumentera för att en skärpning
som en typ av detaljstyrning och att staten
av lagen helt ligger i linje med gemene mans
lägger sig i in i minsta detalj i människans
åsikter om nedskräpning. Den allmänna
handlande.
uppfattningen om nedskräpning i samhället
tt kriminalisera så milda han-
dlingar tar ju också dyrbar tid från polisen,
är förmodligen redan att det är olämpligt att
som hade kunnat lagts på att utreda och arbe-
skräpa ned, med hänsyn e empelvis till djur
ta med allvarligare brottslighet, än nedskräp-
och natur, som dessutom är frågor som blir
ning.
allt mer viktiga för människor i samhället.
| 23
Dessutom är denna skärpning helt i linje med En annan problematik är hur nedskräpare
vad som redan är olagligt i andra europeiska
skulle kunna ställas till ansvar i praktiken.
länder.3
imligtvis skulle en person ju endast kunna bli böt lld för brottet om personen blir tagen
Vidare kan denna lagändring få en handlings-
på bar gärning, eller bli filmad inspelad när
dirigerande effekt, det vill säga att den påver-
personen skräpar ned. Det skulle således vara
kar människors handlande i samhället genom
svårt att se till att lagen efterföljs i praktiken
att människor avstår från att begå en han-
och att de skyldiga böt lls.
dling, just för att den är kriminaliserad och är ansedd som olämplig av lagstiftaren. ven
andra sidan så rör det inte sig om radika-
”
då gemene man förmodligen delar uppfat-
la förändringar. Det är en liten skärpning på
tning om att nedskräpning är förkastligt, så
ett beteende som samhället redan tycker är
skulle man genom denna
förkastligt, eftersom nedskräpning redan är
lagändring påverka, och
kriminaliserat. Det är med andra ord
umera faller tuggummin igarettfim ar godis- eller glasspapper och andra mindre föremål även in under paragrafens lydelse.”
2. Se lagrådets argumentation i prop. 2020/21:198, s. 52. 3. Prop. 2020/21:198, s. 54.
nr1_v1.indd 23
2022-03-15 11:24:55
24 |
Prima Facie Nr 1 2022
nå ut till de som fortfarande skräpar ned och dirigera deras handlande. skräpar ned, från och med
m en person som , står mellan valet
och kvalet att slänga en fimp på marken eller inte, kanske den väljer att leta rätt på en soptunna om denne nu är medveten om att handlingen är just kriminell och kan leda till dryga böter. lyckligtvis kan det ta lång tid att utvärdera om lagändringen har haft effekt och om den har fungerat i praktiken. En anledning kan vara att denna typ av brottslighet möjligtvis inte skulle kunna komma att prioriteras så högt av polisen. Dessutom kan svårigheten att bevisa och utreda brottet försvåra en utvärdering av lagens effektivitet. Hursomhelst får tiden utvisa resultatet och det ska bli spännande att få se om skärpningen får effekt i praktiken, eller inte.
4. Prop. 2020/21:198, s. 54.
nr1_v1.indd 24
2022-03-15 11:24:56
Prima Facie Nr 1 2022
| 25
”
“En proportionalitetsbedömning bör således mynna ut i att den lilla inskränkningen i människors vardag är rättfärdigad. ”
Sammanfattningsvis finns det givetvis såväl för-
delar som nackdelar med den nya lagen. Det går onekligen att konstatera att lagstiftaren genom
skärpningen inskränker i människors privata s r och reglerar vad denne inte får göra, till och med så mycket att en person som slänger en fimp på marken kan få böta
kr. Samtidigt rör det sig
om en väldigt liten ändring och att ändringen görs för att tillgodose viktiga samhällsintressen som till e empel vårt djur och naturliv. Dessutom är nedskräpning en fråga där det borde finnas stort stöd hos samhällsmedborgarna eftersom människor blir allt mer medvetna och måna om vår natur. En proportionalitetsbedömning bör således mynna ut i att den lilla inskränkningen i människors vardag är rätt rdigad.
u är det
rdigskräpat!
nr1_v1.indd 25
2022-03-15 11:24:56
PULS
LUGN Som medarbetare på en av Sveriges högst rankade affärsjuridiska byråer behövs både inre och yttre styrka för att kunna ha en karriär som håller i längden. På Cederquist uppmuntrar vi alla våra medarbetare till fysisk aktivitet. Därför erbjuder vi kurser i mindfulness och yoga, men vi har också gym och gruppträningspass flera dagar i veckan – så att du kan tackla dina utmaningar på det sätt som passar dig bäst. Det vinner vi alla på. Bli min kollega – ansök nu på: karriar.cederquist.se
AKTUELLT Välkommen till SJM-lokalfinal som äger rum den 21 mars kl. 15:00 i sal 16, Örebro tingsrätt
Gernandt & Danielsson anordnar panelsamtal och mingel den 30 mars kl. 16:30
Anmäl dig via länken i vårt event på Facebook "G&D bjuder in till panelsamtal"
JURIDISKA FÖRENINGEN VID ÖREBRO UNIVERSITET
Väx tillsammans med oss på Vium V i u m är en f ö re t ag sb y rå f ö r al, st o ra so m sm å. V i b y g g e r skr ädar s y da hem si do r o c h ap p a r samt designar loggor till företag. Allt för att skapa mervärde för just ditt företag och din verksamhet.
Har du ett etablerat företag som behöver rusta upp hemsidan eller kanske ett nystartat företag som är redo för webben? Är du intresserad så kontakta oss på info@vium.se eller kolla in vår hemsida vium.se
V iu m nr1_v1.indd 26
F ö re t ag
en H
B , f o rm g i v ar e f ö r P ri m a F ac i e 2022-03-15 11:24:56