Page 1

Nr 5 2017

s.04

Internetleverantörer tvingas blockera piratsajter - rättssäker tillämpning?

s.12

Heder & hedersrelaterad brottslighet

Rå d o c h reflektioner

s.8

Att skriva uppsats

s.20 Det var en gång...


Mikaela Violante Pica

Innehåll

chefredaktor@primafacie.se Chefredaktör

Nr.05 2017

Jag fascineras av människans historier i olika nyanser, därför är juridik ett självklart val för mig. Jag står dessutom alltid till resans förfogande – världen är full av berättelser.

Tobias Håkansson

s.04 s.08

Att skriva uppsats

Internetleverantörer tvingas blockera piratsajter - rättssäker tillämpning?

s.12 s.18

När inget längre är självklart

Heder & hedersrelaterad brottslighet

s.20

tobias.hakansson@primafacie.se Skribent Juriststudent, HBTQ-person, redaktör, tidigare spelskribent, nörd, frihetskämpe. Adjektiven är många men det finns bara en Tobias.

Michelle Gaudin Gonzalez michelle.gaudingonzales@primafacie.se Skribent

Aktuell med T5 på juristprogrammet och att “binge-watcha” Netflix-serier. Önskar mig fler timmar på dygnet för att hinna med allt roligt som finns att göra. Något motsägelsefullt älskar jag att sova.

Det var en gång... Jakob Larsson Taghizadeh jakob.larssontaghizadeh@primafacie.se Skribent

Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 500 exemplar per utgivning. Tidskriften delas ut till alla jurister och rättsvetare. Även anställda på institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet, gästskribenter och övrigt utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av på Juridiska Föreningens hemsida.

Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften g jorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.

Ansvarig utgivare Johanna Åkesdotter-Sundquist Chefredaktör Mikaela Violante Pica Grafisk form och layout Ebba Sääf Tryck FG Larsson www.fglarsson.se Annonsbokning Mathilda Andersson marknad@jforebro.se Korrekturläsare Hanna Svantesson

Juriststudent som pluggar sjunde terminen. Har cykelhjälmsaura, och har på senare tiden börjat äta jasminris efter ett liv av basmati. Ängslig över outnyttjat blandraskapital och funderar därför på att köpa något slags fejkvariant av en persisk matta.

Vega Schortz vega.schortz@hotmail.com Skribent Hatar citat, men som romantiker lever jag paradoxalt nog efter fler motton än jag vill erkänna. Gillar att äta direkt ur kastrullen, knäcka isen på frusna vattenpölar och lyssna på podcasts. Älskar morgonen. Då är jag den bästa versionen av mig själv.


3

Välkomna till Prima Facie Juridiska Föreningen vid Örebro universitets tidskrift

A

tt bli formad till en av dem som ska stå för det yttersta ramverket för rättvisan, dvs. samhällets egen moral, inte min egen, utan det som har växt fram i samhället, är ju knappast en dans. Och ju längre in i denna stora moraliska samhällsskog vi kommer ska vi jurister och rättsvetare stå med tända lyktor för att guida och finna det som passar in i den verklighet vi möter idag. Åh jisses vilken verklighet, den är sannerligen komplex. Om man inte tänkt på det tidigare, så var god och läs Vega Schortzs artikel Det var en gång… Artikeln utgör ännu ett bevis på att vi människor gör världen galen och dynamiskt, och att läsa dessa rättsfall är nästan som att göra en fältstudie över hur det är att vara människa i all dennes knäpphet. NÄR DET gäller vår utbildning här i Örebro, så delar Jakob Larsson Taghizadeh med sig av

riktigt bra och handfasta tips för de som ska skriva C-uppsats till våren. Denna C-uppsats som inte alls känns lika ödesdiger som det kommande examensarbetet, detta arbete som möjligen kommer att leda till ditt framtida jobb. Nu när jag själv kommit en bit i utbildningen, har även jag funnit mig i de tankebanor som min skribent Tobias Håkansson skriver om i sin krönika När inget längre är självklart. Det finns som känt ett stort antal ämnesområden inom juridiken, och här måste även jag så småningom göra ett val. Kommer den framtida Mikaela att göra ett val som överensstämmer med min grundvision som ledde mig till juristutbildningen från början? Detta får tiden utvisa. Det går dock inte att förneka att det finns en viss charm i vår nuvarande ovisshet. DET ÄR alltid spännande med nya lagar och direktiv. Men det är kanske inte alltid som den svenska lagstiftaren lyckas fullt

Lev väl

Chefredaktör Mikaela Violante Pica SKRIV GÄRNA till mig ifall ni har synpunkter eller vill skriva en artikel. Ni kan nå mig på chefredaktor@ primafacie.se eller på mikaela_vp@outlook.com.

ut, utan ibland kanske inte en lags innebörd eller användningsområde lyckas kommuniceras som det är tänkt. Frågan om rättssäkerhet kan vara missvisande eller icke-existerande, och med anledning av detta gör Michelle Gaudin Gonzalez en spännande analys av de nya kraven på internetleverantörers blockerande av piratsajter. VÅR NYA skribent Marie Gergy har fördjupat sig i frågan om kulturkrockar och samhällsmoral och beskriver i sin artikel Heder och hedersrelaterad brottslighet en mer tillgänglig och nyanserad bild av hederskulturen. Detta är relativt nytt i Sverige och en djupare förståelse för begreppet är därför på sin plats. Jag hoppas ni kommer att finna detta nummers läsning givande!


4

Prima Facie Nr 5 2017

Internetleverantörer tvingas blockera piratsajter – rättssäker tillämpning? Patent- och marknadsöverdomstolen har fastslagit att en internetleverantör ska föreläggas att blockera piratsajter i enlighet med 53 b § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL), vilket innebär att ett stort ansvar kommer att läggas på internetleverantörer framöver. Det kan dock ifrågasättas hur rättssäker tillämpningen av bestämmelsen är. Skriven av: Michelle Gaudin Gonzalez


5

Bakgrund

Effekt av målet

I februari kom den nu lagakraftvunna domen i målet mellan B2 Bredband och de i målet kallade Rättighetshavarna (vilka består av skivbolag och filmbolag) som avg jordes i Patent- och marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt (domstolen).1 Internetleverantören B2 Bredband förbjöds genom domen att medverka till upphovsrättsintrång m.m. genom att den ålades att hindra sina kunder från att få tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer (nedan kallat piratsajterna) genom blockeringsåtgärder av anvisade domännamn och webbadresser.

Även om domen inte är prejudicerande så talar det faktum att domstolen inte tillät undantag från huvudregeln om att dess domar inte får överklagas för att andra internetleverantörer kommer att få gå samma öde till mötes.2

Rättsfrågan i målet Huvudfrågan i målet var ”om det är möjligt att meddela en internetleverantör, som till sina abonnenter tillhandahåller internetuppkoppling, ett föreläggande som förbjuder leverantören att ge sina abonnenter tillgång till olovligen tillgängligg jorda verk m.m. via vissa domännamn, webbadresser och IP-adresser”. Svaret blev jakande.

1 Svea hovrätts dom 2017-02-13 i mål PMT 11706-15.

Kort sagt beror avgörandet på att domstolen tolkat den nationella bestämmelsen 53 b § URL i ljuset av EU-rätten, närmare bestämt mot bakgrund av det s.k. Infosocdirektivet (2001/29/EG).

EU-rätten ger möjlighet att förelägga internetleverantörer att förbjuda sina kunder tillgång till piratsajter I artikel 8.3 i direktivet stadgas att ”Medlemsstaterna skall se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder vars tjänster utnyttjas av en tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet.". Internetleverantörer, som endast tillhandahåller sina kunder intern-

2 1:3 st. 3 lag (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar.

etanslutning, ansågs vara en sådan mellanhand enligt EU-domstolen i det s.k. UPC-målet, vilket gav stöd för samma tolkning i domen i Patent- och marknadsöverdomstolen.3 Detta gäller oavsett om det föreligger något avtal mellan internetleverantören och den som begår upphovsrättsintrång eller om internetleverantörens kunder faktiskt tar del av det olovliga upphovsrättsskyddade materialet. Anledningen till detta är att syftet med ett föreläggande inte bara är att få intrången att upphöra utan också att förhindra nya intrång.4 Som angivet ska medlemsstaterna se till att det finns möjlighet för rättsinnehavare att begära ett föreläggande mot mellanhänder enligt direktivet. Det är upp till medlemsstaterna att ställa upp villkoren för ett sådant föreläggande, vilket framgår av skäl 59 i direktivet. Mot bakgrund av EU-domstolens praxis kan man dock inte ställa upp villkor som t.ex. att kunderna faktiskt måste ta del av materialet då detta skulle gå emot syftet med direktivet.

3 Svea hovrätts dom 2017-02-13 i mål PMT 11706-15, s. 14; Dom av den 27 mars 2014, UPC Telekabel, mål C-314/12 , p. 32, EU:C:2014:192. 4 Dom av den 27 mars 2014, UPC Telekabel, mål C-314/12, p. 34-39, EU:C:2014:192.


6

Prima Facie Nr 5 2017

Utrymmet i 53 b § URL för en direktivkonform tolkning Direktivet har ingen direkt effekt, men domstolarna har en skyldighet att tolka de nationella bestämmelserna i ljuset av EU-rätten. Denna skyldighet kallas direktivkonform tolkning.5 I detta fall blir det aktuellt att tolka 53 b § URL i enlighet med Infosocdirektivet, i synnerhet artikel 8.3. Den direktivkonforma tolkningen får dock inte vara alltför vidsträckt eller gå emot ordalydelsen i 53 b § då detta skulle strida mot rättssäkerheten om den enskilde inte kan förutse vilka rättsliga konsekvenser som kan tänkas inträffa i ett enskilt fall. Däremot kan man inte med den begränsningen argumentera för att tillämpningen av en nationell bestämmelse inte får ändras efter att EU-rätten infört reglering på området. Om en motsvarande bestämmelse finns i ett direktiv och EU-domstolen tillämpar direktivet på ett annat sätt än nationell praxis, kan den nationella domstolen vara tvungen att tillämpa EU-domstolens tolkning även i situationer där en part har förlitat sig på att den tidigare nationella rättspraxisen skulle gälla.6 Enligt min mening är det i det här fallet inte bara en förändring i praxis som har skett utan snarare att det inte finns någon motsvarande bestämmelse i svensk lagstiftning till artikel 8.3 i direktivet då 53 b § URL inte följer direktivet.

Domstolen ansåg det vara förutsebart att internetleverantörer kan åläggas skyldighet att blockera piratsajter utifrån ordalydelsen i 53 b § URL. Med andra ord ansågs det finnas utrymme i ordalydelsen för en direktivkonform tolkning som resulterade i möjligheten att förelägga internetleverantörer att förbjuda sina kunder tillgång till vissa angivna piratsajter. Det kan dock enligt min mening ifrågasättas om den direktivkonforma tolkningen av 53 b § URL verkligen är så rättssäker som domstolen menar.

den som vidtar eller medverkar till en åtgärd att fortsätta med åtgärden borde istället ha lett till en tolkning där endast aktiva handlingar kan anses falla inom bestämmelsens tillämpningsområde då det förefaller egendomligt att en tolkning av "fortsätter med åtgärden" skulle innebära detsamma som "fortsätter att inte blockera vissa sajter". Det är en alltför extensiv tolkning där passivitet har pressats in i ett av orden (”medverkan”) i bestämmelsen, men där hänsyn inte tagits till bestämmelsens övriga ord.

Förutsebart lexikaliskt?

Ordet ”åtgärd” betyder bl.a. handling, ingripande, gärning och aktion enligt samma ordbok som Patent- och marknadsöverdomstolen refererar till då de definierar begreppet medverkan.8 Dessa ord torde innebära ett aktivt förhållningssätt. Därmed torde enskilda, vilkas perspektiv man utgår från vid förutsebarhetsbedömningen, tolka bestämmelsen på så sätt att de endast kan medverka på ett aktivt sätt då de endast kan förbjudas att fortsätta med åtgärden, dvs. den aktiva handlingen.

Patent- och marknadsöverdomstolen stödjer sitt fastställande om att det är rättssäkert på att begreppet "medverka", enligt dess lexikaliska betydelse, också kan innefatta ett passivt förhållningssätt som kan sägas influera eller bidra till något, dvs. bidra till upphovsrättsintrånget på piratsajterna. Domstolen menade alltså att även om man oftast skulle tolka begreppet som en aktiv handling så utesluter inte det en underlåtenhet som "i och för sig ligger relativt långt från det mer centrala skeendet".7 Jag utgår från att domstolen menar att det inte går emot bestämmelsens ordalydelse att tolka begreppet "medverka" som underlåtenhet att agera. Det kan dock ifrågasättas om det inte är en alldeles för vidsträckt tolkning av ordalydelsen.

5 Bernitz, Ulf, Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 5 uppl., Norstedts juridik, 2014, s. 123.

Den lexikaliska tolkningen borde ha lett till en annan slutsats. En tolkning av en bestämmelse där det anges att det går att förbjuda

6 Hettne, Jörgen, Eriksson, Otken, Ida, EU-rättslig metod – Teori och genomslag i svensk rättstillämpning, 2 uppl, Norstedts juridik, 2011, s. 189 ff.

7 Svea hovrätts dom 2017-02-13 i mål PMT 11706-15, s. 21.

Förutsebart mot bakgrund av dagens förhållanden? Även mot bakgrund av rådande förhållanden, dvs. under en tid då internet anses vara en fri oas av information, torde det inte förväntas förutsebart att internetleverantörer ska anses medverka till upphovsrättsintrång enbart genom att tillhandahålla internet utan att det uttryckligen framgår av

8 Norstedts svenska synonymordbok, Ord för ord, 2009, s. 876.


7

bestämmelsen att även mellanhänder vars tjänster utnyttjas av en tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet kan anses medverka i objektiv mening genom att tillhandahålla mediet där upphovsrättsintrång kan förekomma. Då den allmänna uppfattningen är att internetleverantörer levererar ett medium som är fritt från modifikation (i synnerhet från staten) bör det ställas högre krav på hur explicit en bestämmelse som säger motsatsen ska vara.

Rättssäkerhet Mot bakgrund av det anförda torde det inte finnas utrymme i 53 b § URL för en sådan direktivkonform tolkning som innebär att leverantörer av internet ska kunna föreläggas förbud att inte förhindra tillgång till piratsajter. Det som bör lösa problemet är en ändring av nuvarande lagstiftning så att det framgår betydligt klarare att även mellanhänder, som tillhandahåller tjänster som kan användas av tredje man för immaterialrättsintrång, kan föreläggas att förhindra sådant intrång.


8

Prima Facie Nr 5 2017

Att skriva C-uppsats Skriven av: Jakob Larsson Taghizadeh

I

skrivande stund närmar det sig C-uppsatstider för T6:orna på jurist- och rättsvetarprogrammet vid Örebro universitet. Jag tänkte i sista stund försöka komma med några goda råd, eller åtminstone försöka påtvinga folk mina uppfattningar om uppsatsskrivandet. Jag utger mig dock varken för att vara examinator eller kursansvarig. Notera också att jag är juriststudent och därför inte är medveten om eventuella skillnader på det rättsvetenskapliga programmet.

Frågeställningen Jag vill bara inleda denna punkt med att uppmana dig till att göra oss alla en tjänst och inte skriva om samtyckeslagstiftning beträffande sexualbrott. Inom ramen för en C-uppsats kommer du inte att kunna åstadkomma något som inte redan åstadkommits i SOU:n eller annars inom rättsvetenskapen, eller av Tobias i förra numret av Prima Facie för den delen, och då ska vi inte glömma alla uppsatsstudenter som redan har fått samma idé. Saken är givetvis en annan när samtyckeslagstiftningen

blivit gällande rätt och det finns möjlighet att analysera rättstillämpningen – men knappt ens då är problemet, det vill säga avsaknaden av originalitet, undanröjt. Frågan är nämligen av ett sådant intresse att rättstillämpningen snabbt som sjutton kommer att ha undersökts av rättsvetenskapsmännen. Vad jag försöker säga är att du ska välja en frågeställning som du faktiskt kan motivera. Vad är det som gör din utredning påkallad? Försök att se det ur examinators perspektiv – du vill väl inte att hon ska sucka högt?


9

Ytterligare något som finns att säga om frågeställningen är att den nästan inte kan bli för smal när det kommer till en uppsats om 15 hp. Jag trodde länge att min uppsats frågeställning var för smal och jag stressade som sjutton på grund av detta. Min frågeställning var ”Hur ska rättegångskostnaden fördelas i konkursärenden där gäldenären betalat för konkursfordran varefter sökanden återkallat sin ansökan och ärendet avskrivits?”. Jag vet, det är en jävligt snäv frågeställning, och jag lämnade in ungefär 24 sidor om jag räknar bort försättsblad, innehålls- och källförteckning. Jag kunde dock ha skrivit ännu mer – något som jag faktiskt kritiserades för av examinator. Denna mycket smala frågeställning kräver dels en grundläggande genomgång av konkursförfarandet, en grundläggande genomgång av kostnadsregler, samt en mer ingående analys av rättspraxis kring en särskild kostnadsregel. Allt detta behövde jag som underlag för min slutsats.

Metoden Juriststudenter saknar vetenskaplig skolning, det är bara att konstatera. Det enda vi förmår är att utreda gällande rätt. Min bror har länge fascinerats av den metoden: ”är det ens vetenskap?” utropade han vid något tillfälle. Han själv är doktor i statsvetenskap och har alltså en gedigen avhandling bakom sig, med ett gediget metodavsnitt. Hur ser metodavsnittet ut i våra de lege lata-uppsatser? Typ ”Frågeställningen besvaras genom rättsdogmatisk metod”, sen har

man någon fotnot till någon artikel i JT eller TfR, kanske Strömholm om man har den läggningen, och sedan skriver man något om rättskällehierarkin. Det är inte många ord vi talar om. Vad jag vill säga är att vi är vetenskapligt inkompetenta, åtminstone generellt. Du ska därför vara mycket försiktig så fort du skriver något som kräver mer komplicerade verktyg än den gamla hederliga rättsdogmatiken, framför allt när vi talar om kvantitativa metoder som skiljer sig väsentligt från vår kvalitativa. Om du vill göra det enkelt för dig så använder du dig alltså av en metod som du vet att du behärskar vilken för de flesta av oss är rättsdogmatiken. I detta sammanhang kan det vara behövligt att också förtydliga innebörden av ”rättsdogmatik”. Begreppet är omdebatterat inom rättsvetenskapen, vilket beror på att begreppets ordalydelse inte är särskilt väl överensstämmande med den innebörd som vi lägger i det.1 Vad som vanligen avses är en metod där man utifrån rättskällorna ska fastställa gällande rätt utifrån rättskällorna. Rättskällorna då? Lag, prejudikat och förarbeten! Dessa är de rättskällor som ska (lag) respektive bör (prejudikat och förarbeten) beaktas, enligt den indelning som Aleksander Peczenik gör.2 Om vi ser till den juridiska litteraturen, får den beaktas, vilket alltså innebär att

1 Jfr Sandgren, Claes, Är rättsdogmatiken dogmatisk, TfR 2005 s. 648–656, på s. 655 f. 2 Peczenik, Alexander, Vad är rätt, 1 rev. u., Fritzes förlag, Stockholm, 1995, s. 213-216.

den varken är bindande eller vägledande. Vi kan hämta inspiration från litteraturen liksom vi kan hämta det från underrättspraxis eller utländsk rätt. Som rättsvetenskaplig författare är du alltså ingalunda bunden av rådande uppfattningar inom den juridiska litteraturen. Vi kan säga att litteraturen är en andrahandskälla. Det är ett medium för att finna förstahandskällor. Det är inte i onödan jag säger detta: referera inte till litteraturen när den bara återger förstahandskällor. Visa att du behärskar rättskällehierarkin. Sist bör det ytterligare förtydligas att denna metod inte lämnar något utrymme åt att ur ett externt perspektiv kritisera gällande rätt eller föreslå ändringar. Den lämnar inte heller mycket utrymme åt något annat än etablerade rättskällor. Får du för dig att ha med en hel drös med underrättspraxis, intervjuer med domare eller vad du nu hittat på, så blir det svårt för dig att motivera dem, eftersom dessa källor inte bör beaktas på samma vis som prejudikat och förarbeten. Underrättspraxis kan i vissa fall ha ett värde, men i sådana fall ska man vara noga med att motivera detta i uppsatsens metod/material-avsnitt.

Handledning i att bli handledd Vilken handledare du tilldelas är svårt att styra över. Jag känner till några som på olika vis lyckats ”välja” handledare; jag vet inte hur de g jorde detta och jag vill också minnas att man från den


10

Prima Facie Nr 5 2017

kursansvariges håll brukar höra att det inte finns sådana möjligheter. Många blir inte nöjda med sin handledare. Detta kan givetvis bero på många olika saker. Studentens förväntningar på handledningens innebörd kan vara skeva. Det kan också vara så att handledaren är otillgänglig. Handledaren kanske till och med är ovillig – jag känner till studenter som nog inte behövt bli underkända ifall deras handledare bemödat sig att läsa uppsatsen en enda gång, och som på något magiskt vis ändå lyckats förverka de 15 timmar handledning som varje student har rätt till. Ytterligare en sort är den handledare som skiner som en solstråle och inte har några kritiska synpunkter överhuvudtaget. I den bästa av världar skulle du få en närvarande och kritisk handledare. Jag vet ingenting om hur det fungerar på andra utbildningar, kanske är detta möjligt vid andra lärosäten. Min bror, om jag får nämna honom igen, har varit handledare för C-uppsatser och läste var och en av sina studenters uppsatser flera gånger under uppsatstiden, vilket är mycket mer än vad många som skriver C-uppsats i rättsvetenskap vid Örebro universitet får. Statsvetenskapens kvantitativa metoder är dock mycket mer komplicerade än den banala rättsdogmatiken, varför det nog inte är en perfekt jämförelse. Hur som helst vill jag råda dig att vad du än får för handledare, så bli inte bitter. Framför allt ska du aldrig någonsin skylla på din handledare för att du följde dennes råd och blev besviken på resultatet av detta. Ansvaret är alltid ditt; det är upp till dig att väga handledarens ord. Gör det bästa av förutsättningarna, vilka de än är, och håll huvudet högt. Nedlåt dig inte till gnäll; åtminstone inte i annat än slutna kretsar. Ta hjälp av vänner och familj för att få kritiska synpunkter på uppsatsen vid fall av att din handledare inte skulle fylla den funktionen.

Lämna in i tid Det finns ett oskick vid Örebro universitet, och det är institutionens attityd till sena inlämningar av C-uppsatser. När jag läste kursen fick jag från den kursansvariges håll höra att man gärna kunde lämna in under sommaren istället för i maj, om man kände sig osäker på uppsatsens kvalitet vid tiden för ordinarie inlämning. Detta beror på hur examinatorerna värderar tidsfaktorn i uppsatsskrivandet. Den tid man tagit på sig för uppsatsen är ett betygskriterium, men anses väga mycket litet jämte kvaliteten på uppsatsen i övrigt, som självklart ökar under denna extra tid. Ja, givetvis ökar kvaliteten när en tioveckorskurs utsträcks flera veckor ytterligare. Tiden är en helt avgörande faktor när man skriver uppsats. Jag var mycket stressad när jag skrev min uppsats. Att man förbiser denna allra viktigaste faktor är för mig obegripligt. Ur en studentsynpunkt är det tyvärr rationellt att lämna in sent – i alla fall i de flesta fall. Man utnyttjar helt enkelt ett fel i systemet, och det är verkligen inte svårt att förstå. Min rekommendation är ändå att sikta mot en maj-inlämning och ha sommaren fri från uppsatsskrivande. En anknuten rekommendation är också att skippa bisysslor vid uppsatstiden. Dissa extrajobben på Skatteverket och Hyresgästföreningen. Det är en rekommendation både beträffande uppsatsens kvalitet, och beträffande din egen hälsa. Detsamma gäller olika former av förströelse. Du kommer knappast att ha mer tid än vanligt för att sitta på balkongen och dricka rosé – du kommer att ha mindre. Det är säkert något viktigt som jag har glömt, men det får vi släppa. Ja – vi får släppa det och gå vidare med våra liv. Det är ord som aldrig skrivits, och de existerar inte mer än ditt barn innan konceptionsögonblicket. Lycka till!


11


12

Prima Facie Nr 5 2017

Heder och hedersrelaterad brottslighet Vad är heder och varför begås brott i hederns namn? Vad driver en människa till att ta livet av sitt eget barn, sin fru eller sin släkting? Skriven av: Marie Gergy


13


14

Prima Facie Nr 5 2017

O

rdet ”kulturkrock” är inte tillräckligt för att förklara vad som egentligen sker när två olika kulturer möts. Min avsikt med denna artikel är att utifrån mina egna och mina bekantas erfarenheter förklara vad hederskulturen är och vad den vill. Att efterlysa dialoger med personer ifrån olika kulturer med olika normsystem är väsentligt för oss idag. Vi behöver kunna närma oss det som vi tycker är ”okänt” och ”känsligt” i syfte att förstå och motarbeta denna ”krock” som uppstår. Det tillhör samtiden att vi måste lära oss att förstå fler socialanormsystem än vårt eget. Hur ska utländska personer som växt upp i en hederskultur annars någonsin kunna förstå hur vi i Sverige lever, våra normer och vår rättsordning? Det är med anledning av detta som jag har valt att skriva om hederskulturen, en kultur som både jag och många andra invandrarflickor och -pojkar i Sverige är bekanta med.

Hedersbegreppet – vad är heder? FÖR ATT kunna förstå varför hedersrelaterade brott begås är det av vikt att förstå innebörden av det komplicerade hedersbegreppet. Heder/ hedersmord/hedersvåld är nya ord i det svenska språket. Hedersbegreppet kan dock tolkas på olika sätt. Ordet kan vara positivt men också negativt laddat.

”ett erkännande av (bibehållet eller förbättrat) anseende ofta till följd av någon prestation”.1 Heder kan även betyda ära, självrespekt, social respekt eller gott anseende. Ordet förknippas med handlingar som är ädla och hjältemodiga. Det här är exempel på när heder är att anse som ett positivt laddat ord. WIKAN SKRIVER i sina böcker att heder även kan innebära makt, smärta eller våld. Vidare förklarar hon att en mans heder exempelvis grundar sig på hur hans fru eller barn uppför sig. Om frun eller barnet uppför sig korrekt och följer hederskulturens regler så tjänar mannen heder. En person som har heder anses vara en person med särskild värdighet och makt. Denna person förtjänar att behandlas och bli bemött på ett visst sätt. Om frun eller barnet däremot bryter eller misstänks bryta mot hederskulturens regler så förlorar mannen och hans familj heder. Mannen anses då vara värdelös och inte värdig respekt eftersom han misslyckats med sin uppgift att vara en ”riktig man”. Hederskulturen anser att en ”riktig man” ska kunna hålla koll på sin familj och hur de uppför sig. En man eller en familj som har förlorat sin heder anses vara en respektlös familj som har dåligt rykte. Det spelar heller ingen roll ifall de rykten som sprids om en person eller dennes familj är falska eller sanna. Det räcker med att det dåliga ryktet överhuvudtaget existerar för att hedern ska kunna gå förlorad.2

NATIONALENCYKLOPEDIN

1 Sökresultat på Nationalencyklopedin av ordet ”heder”, www.ne.se, 2017-02-15.

HAR definierat ordet heder som

2 Wikan, Unni, Om heder, Daidalos AB, 2009, s.

Det är i den här kontexten som hedersbegreppet blir ett negativt laddat ord. Dvs. när man börjar tala om att heder är ett ting som kan ”tjänas eller förloras” på grund av någon annans handlingar. Heder handlar således om en mans värde i hans egna ögon men också i andras ögon. Vad andra tycker och anser om en persons handlingar blir direkt avgörande för om personen eller dennes familj har eller saknar heder.

Hur kan hedern förloras eller vinnas? EN MANS heder kan exempelvis förloras genom att hans dotter har eller misstänks ha haft en pojk-/flickvän. Det räcker egentligen med att en flicka umgås eller pratar med en person av det motsatta könet för att hedern ska hotas. Att umgås med personer av samma kön hotar dock inte hedern, under förutsättning att en sexuell relation mellan dessa personer inte förekommer.3 Hedern kan alltså även förloras genom att dottern har eller misstänks ha haft samlag innan hon gift sig. Samlag som sker mot en flickas vilja ses inte som våldtäkt, utan inom hederskulturen anser man fortfarande att flickan har samtyckt till samlag. All skuld och skam faller på offret. Det är med anledning av detta som många flickor har varit tvungna att gifta 9 samt Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront förlag, 2004, s. 22 och 163. 3 Samuelsson, Jan, Kalejdoskopisk kärlek. Om sexualiteten i det mångkulturella samhället, Nya Doxa, 2002, s. 107.


15

sig med sin förövare. Familjen och fadern har genom tvångsäktenskapet lyckats vinna tillbaka sin heder.4 Gruppvåldtäktsfallet som inträffade 1997 i Peru är ett konkret exempel på detta. Fram till mitten av 1990-talet hade flera länder i Latinamerika en lagstiftning som gav våldtäktsmän en möjlighet att bli friade ifall de gifte sig med offret. En kvinna som hade blivit utsatt för en gruppvåldtäkt i Peru tvingades att gifta sig med en av våldtäktsmännen i syfte att återupprätta familjens heder och låta förövaren gå fri. Numera har flera länder i Latinamerika ändrat sin lagstiftning. Men hedersproblematiken är långt ifrån löst.5 I DET läget då hedern riskerar att gå förlorad eller faktiskt har gått förlorad så måste fadern eller andra utvalda personer utföra vissa handlingar för att kunna vinna tillbaka familjens heder. Ett sätt att återvinna hedern på är genom att bl.a. begå hedersmord.6 Brottet begås i de flesta fall på uppdrag av familjens eller släktens begäran och ses som en god gärning. Man följer alltså principen om att ”det är bättre att en person lider än att en hel familj och släkt lider”. Om fadern eller de utvalda personerna inte utför gärningen riskerar de att själva bli utstötta och anklagade för att förnedra familjens heder ännu mer. Fadern eller de utvalda personerna riskerar alltså själva att bli misshandlade eller dödade.7 4 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront förlag, 2004, s. 58 och Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: Lillasystern berättar, Bokförlaget DN, 2012, s. 87. 5 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront förlag, 2004, s. 280. 6 Exempel ifrån verkligheten är bl.a. hedersmorden på Pela Atroshi, Fadime Sahindal, Abbas Rezai m.fl. 7 Wikan, Unni, En fråga om heder, Ordfront förlag,

Hör heder och religion ihop?

Våld i nära relationer

ENLIGT ELDÉN finns det egentligen ingen religion eller folkgrupp som ensam kan bära ansvaret för att hederskulturen existerar. Det är med anledning av detta viktigt att särskilja heder och religion när vi talar om hederskultur. Hederskulturen är snarare en egen kultur som finns över hela världen och förekommer i alla religioner. Många tankar som hederskulturen styrs av kan enligt Eldén direkt kopplas till patriarkatet, en familje- eller samhällsstruktur där den politiska och ekonomiska makten inom både familjen och samhället styrs av män. Allting som hederskulturen går ut på är att en man ska få bestämma över en flicka eller en kvinnas liv och begränsa hennes fri- och rättigheter.8

SKRIVER i sin handbok att våld som inträffar i nära relationer oftast är individbaserat. Detta betyder att våldet utförs av en gärningsman mot ett brottsoffer. Brottsoffret är antingen gärningsmannens fru, sambo eller flickvän. Våldet i nära relationer är i de flesta fall oplanerat och gärningsmannen blir vanligtvis ångerfull efter varje utförd gärning. Gärningsmannen blir dessutom fördömd och kritiserad av familjemedlemmar som inte känner någon lojalitet med gärningsmannen. Anledningen bakom våld i nära relationer kan bero på alkohol- eller drogmissbruk, psykisk ohälsa hos gärningsmannen eller pga. att brottsoffret vill avluta ett förhållande. Våld i nära relationer grundar sig inte på heder eller skam.

Skillnad mellan hedersvåld och våld i nära relationer DEN SVENSKA lagstiftaren har ännu inte format någon hedersbrottslag. Hedersrelaterat våld betraktas och bedöms på samma sätt som bl.a. våld i nära relationer. Kan detta betraktas som rättssäkert? Det kan ifrågasättas om våld i nära relationer och hedersvåld verkligen är att anse som samma sak. I Åklagarmyndighetens handbok om hedersvåld kan vi läsa om skillnaderna mellan våld i nära relationer och hedersvåld.

2004, s. 71 och Samuelsson, Jan, Kalejdoskopisk kärlek. Om sexualiteten i det mångkulturella samhället, Nya Doxa, 2002, s. 104. 8 Eldén, Åsa, Heder på liv och död, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2003, s. 12, 70 och 89.

ÅKLAGARMYNDIGHETEN

Hedersvåld ÅKLAGARMYNDIGHETEN FÖRKLARAR i sin handbok att hedersvåldet däremot ofta är kollektivbaserat och sker pga. att kollektivets heder måste räddas eller återvinnas. Detta innebär att våldet utförs av en eller flera gärningsmän mot ett eller flera brottsoffer. Brottsoffret är antingen gärningsmannens fru, barn eller släkting, dvs. en familjemedlem som varit illojal och vanhedrat eller skadat familjens rykte. Våldet som sker i hederns namn är ofta planerat av flera personer steg för steg och ses som en reningsprocedur. Hedersrelaterat våld sker för att återupprätta en heder som riskerar att förstöras eller faktiskt har förstörts. Gärningsmännen känner sig stolta och mäktiga efter att


16

Prima Facie Nr 5 2017

Det var en gång en mäktig sultan som hade blivit spådd att en av hans döttrar skulle dra skam över honom. Därför beslöt sultanen att varje gång hans hustru födde en dotter, skulle barnet dödas.

ha utfört brottet. Närstående familjemedlemmar visar stor lojalitet för gärningsmännen genom att belöna och hylla dem för att ha räddat familjens heder och rykte. Ifall gärningsmännen inte agerar eller utför brottet så förlorar denne respekt och utsätts för påtryckningar och hån. HEDERSRELATERADE BROTT handlar inte enbart om mord eller misshandel. Det kan även handla om andra allvarliga brott såsom olaga hot/tvång, olaga frihetsberövande eller diskriminering. Att kontrollera och begränsa en människa i hennes egna val vad gäller kläder, umgänge, sysselsättning, utbildning, partner och giftermål kan vara ett hedersrelaterat brott. Att inte få delta i idrottsutövning eller andra aktiviteter som skolan eller jobbet arrangerar kan vara ett hedersrelaterat brott. Att inte få ha vänner av motsatt kön kan även detta definieras som ett hedersrelaterat brott. Det räcker med att tvånget, hotet, inlåsningen eller bevakningen är hedersmotiverat.

Inte samma sak DET ÄR viktigt att hedersvåldet inte definieras som ”mäns våld mot kvinnor”. Ifall man väljer att se på hedersvåldet som ”mäns våld mot kvinnor” så är risken att hedersvåldet och förtrycket som drabbar barn, homo-, bi- och

transsexuella och funktionshindrade osynliggörs. Om man väljer att betrakta och bedöma hedersrelaterat våld på samma sätt som våld i nära relationer så finns risken att många gärningsmän eller andra inblandade glöms bort och kommer undan. Detta beror på att reglerna beträffande våld i nära relationer är riktade mot en kvinnas man, sambo eller pojkvän och inte hennes bror, kusin eller farbror.

Varför begås hedersrelaterade brott? ”Det var en gång en mäktig sultan som hade blivit spådd att en av hans döttrar skulle dra skam över honom. Därför beslöt sultanen att varje gång hans hustru födde en dotter, skulle barnet dödas”.9

och pojkar från att hamna i ”farliga situationer”. Allting går i grund och botten ut på att säkra någon annans trygghet eller tillfredsställa någon annan. Många unga flickor och pojkar som idag lever i det svenska samhället får tidigt lära sig att bete sig på ett visst sätt som syftar till att säkra de manliga släktingarnas trygghet och inte flickan eller pojkens egna trygghet. Det handlar inte om att hålla ihop familjen, utan om att stänga ute människor som man skäms över och inte vill hålla ihop med.10

Integrering

DET ÄR sådana folksagor som fortfarande berättas och levs efter, i många kulturer världen över. Det finns många anledningar till varför hedersrelaterat våld och förtryck existerar. Men i grund och botten vill gärningsmannen enbart uppnå en sak. Enligt Swanberg vill gärningsmannen återfå sin respekt, makt eller heder som brottsoffret anses ha förstört eller smutsat ner. Hederskulturen finns således inte för att skydda unga flickor

I DAGENS Sverige finns det många familjer som är starkt präglade av hederskulturen. I vissa familjer är integrationsprocessen i sig ett krig. Swanberg förklarar att familjernas traditionella familjesyn, hederskultur och identitet krockar med den svenska familjesynen och det svenska sättet att leva i frihet. Barn som växer upp i dessa familjer hamnar i en ångestfull och svår situation där de är tvungna att leva ett dubbelliv. Vem ska barnen vara lojala mot? Vem ska de tillfredsställa? Sin familjs traditioner eller det svenska samhällets normer? Kommer det svenska samhället att ta emot en trasig

9 Citat ur en folksaga ifrån Irak som nämns i Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: Lillasystern berättar, Bokförlaget DN, 2012, s. 5.

10 Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: Lillasystern berättar, Bokförlaget DN, 2012, s. 16 och 32–34.


17

och förstörd människa som väljer bort sin familj?11 IDÉN OM renhet och den orörda flickan är mycket stark inom hederskulturen. Än i dag följer man en uråldrig tradition och överlämnar det blodfläckade lakanet efter bröllopsnatten till brudens svärmor så att hon kan visa sin omgivning att hennes familj har fått en orörd och ren flicka. En flicka tillåts med anledning av detta inte ha någon sexuell förbindelse innan hon gifter sig. Flickan får inte ägna sig åt någonting som medför att hennes oskuld kan betvivlas. Det innebär att hon inte får gå ut själv, inte bo själv, inte resa själv eller vara för sig själv överhuvudtaget. Om flickan bryter mot dessa regler så ifrågasätts hela familjens heder och de som ”drabbas hårdast” är männen. Man anser att männen är de som drabbas hårdast eftersom deras anseende och heder förstörs.12 Min egen tolkning av detta är alltså att hederskulturen menar att flickan är gärningsmannen och att mannen som förlorat sin heder är offret. Att begå hedersmord är en form av ”självförsvar” för att skydda sig själv och sin heder.

konstigt, men hederskulturen och dess principer blir för vissa familjer ännu viktigare och starkare när de väl kommit till Norden. Detta beror på att barnen i och med integrationen blir ”försvenskade” och börjar inse att de borde ha rätt till ett liv med mindre hierarki och mer rättvisa och jämlikhet. Mannen i huset upplever detta som oerhört skrämmande och anser att hans makt börjar avta. En man som lever efter hederskulturens traditioner och det patriarkala systemet vill självklart vinna tillbaka sin makt och han gör det genom att kontrollera sin hustru och barn i större utsträckning. Kontrollen blir alltså värreeftersom fadern känner att han inte har kontroll över situationen.13

Lagstiftarens syn på hedersvåld

11 Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: Lillasystern berättar, Bokförlaget DN, 2012, s. 97 och 136.

MAHMOUDI SKRIVER i sin artikel att det råder olika uppfattningar kring huruvida hedersrelaterade brott är att se som brott eller inte. I de länder där hederskulturen är som starkast och där patriarkatet härskar talar lagstiftaren inte om hedersrelaterade ”brott”. Denne talar istället om fostrande åtgärder. Den allmänna uppfattningen är att hedersrelaterade brott är en angelägenhet för familjen och inte för staten. Hedersvåldet anses dessutom vara en legitim och oundviklig handling för att straffa olydiga kvinnor, flickor och pojkar, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. Kulturen är som sagt viktigare än

12 Christianson, Monica & Eriksson, Carola, Myter om mödomshinnan – en genusteoretisk betraktelse av mödomshinnans natur och kultur, 2004, s. 320–322.

13 Swanberg, Lena Katarina, Hedersmordet på Pela: Lillasystern berättar, Bokförlaget DN, 2012, s. 8, 65–67 samt 93.

DET ÄR vanligt att en brutal och våldsutlösande kollision uppstår när strängt uppfostrade och vilsna flickor eller pojkar bryter mot hederskulturen i försök att erövra rätten till ett mer självständigt liv. Det kanske låter

lagen och det är med anledning av detta som hedersrelaterade brott betraktas som en förmildrande omständighet. Om gärningsmannen lyckas bevisa att brottet inträffat i hederns namn så slipper denna gärningsman bli straffad helt och hållet. Detta förutsätter att brottsoffret har g jort sig skyldig till vanhedrande uppträdanden och att gärningsmannen kan visa det.14

Egna reflektioner VEM SKULLE någonsin kunna tänka sig att ett mord skulle kunna ske på en ung flicka eller pojke vars enda brott är att hon eller han i någon mån ville leva som hon eller han vill? Det kanske låter overkligt att en man och hans familjs heder kan vara så heligt. Det kan också vara svårt att förstå hur en ogift flickas oskuld kan tillmätas en så enorm och bokstavligen livsavgörande betydelse i en så modern tid som idag. Det kan även vara svårt att förstå hur det kan vara rätt och oundvikligt att döda en människa för att familjen och den övriga släkten ska kunna fortsätta leva med stolthet. Men våldsamma människor finns överallt. Hederstänket är sedan länge djupt inristat i deras kultur. Det är trots allt inte omöjligt att ändra på detta. Allting som en människa har skapat bör den också kunna förgöra. 14 Mahmoudi, Said, Om hedersmord, Juridisk tidskrift, 2002–03, s. 242–247.


18

Prima Facie Nr 5 2017

När inget längre är självklart Skriven av: Tobias Håkansson


19

På frågor från nära och kära

N

är man för första gången sätter sin fot på Örebro universitet, deltar i sin första uppstartsaktivitet och får höra den första föreläsningen om insocialisering känns juristexamen med all rätt som något som ligger långt, långt borta. När allt drar igång på allvar ökar tempot och för egen del spenderade jag sällan tid med att tänka på min framtid. Min framtid var ju där och då. Under mina tre år på gymnasiet hade en juristutbildning alltid varit det jag sett i min framtid och när framtiden så äntligen är där, så kvarstod den närmast som en framtid. För egen del var jag under det första året aldrig säker på att jag någonsin skulle se slutet på utbildningen. Det var svårt, riktigt svårt och framför allt svårare än vad jag trodde att lämna allt som tidigare varit bakom mig och flytta 45 mil för att studera. Att utbildningen skulle ta hela fyra och ett halvt år, vilket såklart kändes som en evighet, g jorde det självklart inte lättare. SEDAN GICK tiden; pluggkvällar på bibblan, timebeer på Kåren och besök på stadens nattklubbar blandades med vardagsliv, möten med nya vänner och till sist mötet med mitt livs kärlek. Mitt i allt detta fortsatte tydligen tiden att gå. De enda gångerna jag på allvar reflekterat över tiden är när jag besökt min hemort. Med jämna mellanrum (ungefär en gång i kvartalet) har jag besökt mitt

om hur länge jag pluggat föräldrahem och senare mina föräldrars nya hem, träffat gamla vänner och återbesökt min favoritplats i Blekinge – ishallen i Kallinge. Varje gång jag g jort detta har det slagit mig att det gått ytterligare tre månader. Varje gång känns dock slutet på utbildningen väldigt avlägset. På frågor från nära och kära om hur länge jag pluggat nu har jag svarat och sedan konstaterat ”så det är ju en stund kvar” varpå de svarat ”äsch, du är ju snart klar” – då hade jag ingen aning om hur rätt de hade. NU STÅR jag här. Med blott en och en halv termin kvar av UTBILDNINGEN, blev här ombedd av vår kära korrekturläsare att skriva juristprogrammet men jag förutsätter att ni redan vet vilket program jag läser, och att jag kan benämna det som just UTBILDNINGEN. Nu måste jag på allvar ta ställning till vad som ska utgöra min framtid. Vad vill jag, hur ser möjligheterna ut och vilka utmaningar kommer respektive alternativ att föra med sig? Det är där jag har mitt problem. För om juristutbildningen alltid av mig setts som framtiden har jag inte haft något behov av att se bortom den. Uppvaknandet som jag drabbats av när jag insett att utbildningen snart når sitt slut lämnar mig med en framtid i total osäkerhet. Det är första gången detta händer mig. Jag visste redan på högstadiet att jag ville läsa juridik eller

nu har jag svarat och sedan konstaterat ”så det är ju en stund kvar” varpå de svarat ”äsch, du är ju snart klar” – då hade jag ingen aning om hur rätt de hade.

statsvetenskap, på gymnasiet föll valet på juridik och därefter har allting varit glasklart. Nu finns det dock inget som är självklart längre. I MIN strävan efter att skaffa mig en bra utgångspunkt den dagen utbildningen tar slut kastar jag nu våldsamt ut krokar åt alla håll. Glimstedt, Åklagarmyndigheten, tingsrätten och Mannheimer Swartling – ha, nej inte Mannheimer Swartling utan snarare allt utom just Mannheimer Swartling – har blivit föremål för mitt intresse. Jag framhäver mig själv mer än vanligt, skickar desperat debattartiklar till Dagens Juridik i hopp om att ifall jag syns så ska jag också finnas. Med andra ord, gör inte som jag. Även om du aldrig ska känna dig låst till ett visst juristyrke så ha gärna en plan – då slipper du känslan av att ingenting längre är självklart när du plötsligt står där med blott en och en halv termin kvar av just din UTBILDNING.


20

Prima Facie Nr 5 2017

Det var en gång... Vem älskar inte en bra historia? Juridiken är full av historier, och här kommer några av mina favoriter. Skriven av: Vega Schortz


21

NJA 1991 s 117 – Greta och skylten Ni vet den där känslan av att man själv har rätt och alla andra har fel? Det var precis så Greta kände. Hon hade en gång i tiden haft ett kafé. Kaféverksamheten hade fortsatt i hennes systrars försorg men skylten, den fina skylten som upplyste vägtrafikanter om kaféets existens, den hade hon minsann inte överlåtit. Hovrätten höll dock inte med Greta. Den 24 mars 1966 fastställde hovrätten att skylten i samband med omregistreringen av firman år 1944 faktiskt även den hade överlåtits till Gretas systrar. Greta accepterade inte domen. Hon tog skylten. Den var hennes. Åtal väcktes mot Greta och hon dömdes för stöld i både tingsrätt och hovrätt. Riksåklagaren gick med på att ändra gärningsbeskrivningen i HD. Nej, stöld hade Greta inte g jort sig skyldig till. Hon var i villfarelse om vem som faktiskt ägde skylten. För att kunna göra sig skyldig till stöld måste gärningsmannen ha uppsåt till varje brottsrekvisit. Greta hade inte haft uppsåt att ta vad annan tillhör, hon hade bara tagit vad som tillhörde henne. Majoriteten i HD höll med riksåklagarens resonemang som löd: ”Stöld är att olovligen taga vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det. Det är en fast grundsats i såväl rättspraxis som doktrin att den som tar vad han "av vad orsak det vara må"

(Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten, 1976 s. 148) tror tillhöra honom själv inte kan straffas för stöld. Misstag rörande verkningarna av en tvistemålsdom beträffande äganderätten kan inte bedömas annorlunda än ett misstag i någon annan fråga som angår äganderätten. I allmänhet torde dock påståenden om misstag av den först angivna arten kunna lämnas utan avseende. Omständigheterna i förevarande fall är emellertid sådana att G.H:s påstående att hon angett sig alltjämt vara ägare till skylten måste godtas och det har för övrigt inte ifrågasatts av riksåklagaren. G.H. kan därför inte fällas till ansvar för stöld.” Greta dömdes i HD för egenmäktigt förfarande.

NJA 2006 s 505 – Incest, vilken fest – eller? Det gifta paret Karin och Niklas längtade så efter ett barn. Men det gick inte. Niklas hade en supersnäll syster, Petra. Karin, Niklas och Petra kom överens om att åka till Finland för att där låta ett befruktat ägg bestående av ”Karin-Niklasgener” föras in i Petra. Nio månader senare föddes Cecilia. Niklas registrerades som Cecilias pappa och blev ensam vårdnadshavare. Karin ansökte om att få adoptera Cecilia och Niklas samtyckte till adoptionen. Den 24 mars 2004 beviljade tingsrätten Karins ansökan. Dessvärre hade Karin och Niklas förhållande utvecklats till de

sämre. Partet hade det inte så härligt tillsammans längre och hade bestämt sig för att skiljas. Niklas beviljades återställande av försutten tid och överklagade tingsrättens adoptionsbeslut. Den 25 november 2004 avslog hovrätten adoptionsansökan. Karin överklagade men till ingen nytta. HD avkunnade dom i enlighet med hovrätten. Två justitieråd i HD var dock skiljaktiga i adoptionsfrågan. Situationen i det här fallet var ju väldigt speciell. Alla adoptionsfrågor ska avgöras med utgångspunkt från barnets bästa. Ett barns bästa torde i det flesta fall vara att få tillerkännas de föräldrar som rent genetiskt är dennes föräldrar. Dock finns en presumtion i svensk rätt som säger att ett barns mamma är den mamma som fött barnet. Konsekvensen i detta fall, av att Karin inte kunde tillerkännas status som förälder till Cecilia, ledde till att Cecilias föräldrar blev Niklas och Petra - vilka ju var syskon. Att syskon skaffar barn tillsammans är inte något som det svenska rättsväsendet stödjer. Dock stödjer rättsväsendet inte heller surrogatmödraskap. Justitieråden ansåg att trots att lagen ställer krav på att Niklas måste lämna sitt samtycke för att Karin ska kunna adoptera Cecilia, borde Cecilias intresse av att få status som barn till sina genetiska föräldrar väga tyngre. Adoptionsansökan borde därav ha bifallits.


22

Prima Facie Nr 5 2017

NJA 1961 s 402 – Man har väl aldrig fått för många strumpor? MÅLAREN ÖSTEN, med flera förmögenhetsrättsliga domar i bagaget, hade bestämt sig för att lägga ned sin kriminella bana. Den brottsliga karriären var ett överspelat kapitel. Han hade ju för tusan en fru att ta hand om. En vårdag i april, troligtvis vacker, fick målaren ett erbjudande av chauffören Bertil om att köpa ett gäng insmugglade kvalitetsstrumpor. Beskrivningen av strumporna löd: ”Stjärnmannekäng. Utan söm. Nylon. Seamless. 15 Den. Micromesh. Import.”, kunde det vara något? 1 kr eller i vart fall 80 öre paret. Östen var inte intresserad. Bertil undrade om denne i vart fall kunde få förvara det strumpparti han kommit över i Östens källarutrymme. Utan närmare eftertanke, eller kanske med beaktande av

damstrumpor. Jesus, Östen började misstänka att de insmugglade strumporna i själva verket var stöldgods. Östen hörde med ens av sig till Bertil och uppmanade honom att komma och hämta eländet. Bertil anlände tre dagar senare, men tre dagar räckte för att Östen skulle hinna bli åtalad för häleri. Östen invände att straffansvar för häleri kräver en positiv handling. Definitionen av häleri innebär att någon tar befattning med en sak, som är frånhänd annan genom brott, på så sätt att sakens återställande försvåras. Östen hade inte tagit emot stöldgodset. Han hade inte vetat att det var stöldgods. Han hade trott att det parti som skulle komma att förvaras i hans källare

Han hade ju befunnit sig i en pest- eller kolera situation, om han anmält saken till polisen hade han med sitt kriminella förflutna med 99,9 % chans blivit huvudmisstänkt för häleri.

den hittills dåliga karma Östen dragit på sig under sitt liv, svarade Östen att det fick han väl.

utg jorde smuggelgods. Hade Bertil anlänt med partiet när Östen var hemma och han från början sett dess omfång hade han aldrig tagit emot det. Det enda han g jort sedan han fått reda på partiets storlek var att försöka få det ur sin besittning.

Vad annars borde han lämpligen ha g jort? Han hade ju befunnit sig i en pest-

BERTIL OCH Östen diskuterade aldrig hur

eller kolera situation, om han anmält saken

stort parti det var fråga om eller när det

till polisen hade han med sitt kriminella

skulle anlända. Några dagar efter deras

förflutna med 99,9 % sannolikhet blivit

samtal fick Östen veta att Bertil utan

huvudmisstänkt för häleri. Genom att istället

förvarning redan varit förbi Östen och

uppmana Bertil att flytta på kartongerna

lämnat partiet. Tillgång till källarutrymmet

hade Östen i alla fall haft en chans att undgå

hade Bertil fått genom Östens fru. Partiet

misstanke om brott.

med strumpor var ofantligt mycket större än vad Östen någonsin hade kunnat tänka sig. Tretton kartonger som vägde omkring 200-300 kg innehållande 1005 dussin par

MAJORITETEN I HD köpte Östens resonemang. Östen hade g jort vad som rimligen kunnat begäras av honom och något uppsåt att begå häleri ansågs inte bevisat.


NJA 2012 s 45 – Därför ska alla pojkvänner kasta samurajsvärdet som hänger på väggen i vardagsrummet. Efter två veckors hårt slit i Norge var det äntligen dags för två veckors ledighet innan schemat började rulla igen. Maria bodde hemma hos Kevin de veckor Kevin inte arbetade utan var hemma i Sverige. Paret hade börjat dagen sent, inte klivit upp ur sängen förrän framåt tolv. Kevin passade på att njuta av ledigheten och hade startat dagen med sin favoritsysselsättning: tv-spel. Vid femtiden åt de middag tillsammans. För att höja mysstämningen ytterligare tog Kevin sig iväg till Systembolaget och köpte en treliters vinbox. Paret stationerade sig i soffan, slog på tv:n och tittade på den ena Alien-filmen efter den andra. Maria låg med huvudet i Kevins knä och smuttade på sitt vin. Efter tredje glaset fick det vara nog, Kevin fick dricka upp hennes fjärde. Kevin tog emot glaset och svepte det på samma sätt som han g jort med de tidigare glasen. Klockan hade tickat på. Maria hade blivit trött men Kevin höll sig vaken. Maria gick och lade sig i sängen i sovrummet. Hon skickade ett sms till Kevin: ”Kom hit. Jag vill ha sex NU!!! Älskar dig över allt annat!”. Maria fick inget svar och vad som hände därefter är fortfarande en aning oklart. Maria minns att hon låg på köksgolvet, naken med täcket över sig. Kevin slog mot henne. Hon bad honom att sluta. Hon ropade att det var hon som låg där, Maria, men han hade inte verkat förstå vem hon var. Det sista Kevin kommer ihåg var att han sprang omkring i lägenheten med en ljusstake i handen som han trodde var en bomb. Han minns att några poliser kom in i lägenheten, men vad han var misstänkt för, det hade han inte förstått. Vid undersökningen av brottsplatsen hittades filmen Seed och Chucky i DVD-spelaren. Maria och Kevin

minns bara att paret sett på tre, och börjat på en fjärde Alien-film under kvällen. Kevin förklarade under förhör att Seed of Chucky handlar om en docka som mördar folk med en stor kniv, men varför den påträffats i DVD-spelaren kunde han inte förklara. Strax efter att Maria förts till sjukhuset undersöktes Kevin. Ett blodprov visade att han hade 2,12 promille alkohol i blodet. Kevin åtalades för försök till mord alternativt synnerligen grov misshandel av flickvännen Maria. Enligt gärningsbeskrivningen hade Kevin sammanfattningsvis visat synnerligen hänsynslöshet mot Maria genom att med ett samurajsvärd attackera Maria bakifrån och upprepade gånger hugga henne i ryggen, huvudet, bålen och axeln. Skadorna hade varit livshotande. Att Maria inte dött hade enbart berott på tillfälliga omständigheter. HD hade i målet många rättsfrågor att besvara, dels fråga om ansvarsfrihet vid putativt nödvärn. Kevin dömdes till fem års fängelse för synnerligen grov misshandel. HD anförde att det i utredningen saknades tydliga uppgifter om vad som utlöst Kevins våldsutövning och hur själva misshandeln gått till. Maria hade förträngt det mesta av händelsen och Kevin kunde inte tillföra mer än det svaga minnet av ljusstaken, bomben och poliserna. Kevin g jorde gällande att han troligtvis somnat till efter att ha satt på skräckfilmen i DVD-spelaren. Han måste plötsligt ha blivit väckt och i alkoholruset uppfattat situationen som att han blivit attackerad. HD ansåg att Kevins påstående om putativt nödvärn inte var obefogat. Utredningen visade att Kevin under händelsen befunnit sig i en tillfällig sinnesförvirring där han i vart fall i början av våldsutövandet inte förstått konsekvensen av sitt handlande. I ett sakkunnigutlåtande anfördes att Kevin tillfälligt befunnit sig i ett tillstånd där de handlingar han företog inte processats av den del av hjärnan som svarar för konsekvenstänkandet.

Med tanke på de blodpölar som påträffats på flera ställen i lägenheten och antalet hugg Maria utstått anförde HD att misshandeln måste ha pågått under en längre stund. Kevin måste efter ett tag därför ha insett att han attackerat en människa som inte utg jort ett hot mot honom. Att i en sådan situation fortsätta att hugga var uppenbart oförsvarligt även om Kevin tidigare agerat helt utan kontroll och uppsåt. I och med att Kevin efter en tid fått tillbaka fattningen hade Kevin även haft uppsåt till misshandeln. Kevin hade även haft uppsåt till en synnerligen grov misshandel då han gett sig på en person som var försvarslös i förhållande till en angripare med ett svärd. Att hugga någon med svärd innebär per definition livsfara och Maria hade orsakats betydande men i form av ärrbildning, bestående smärta och dödsångest. Åklagaren ansågs dock inte ha bevisat att det var ställt utom rimligt tvivel att Kevin haft uppsåt att döda Maria. Uppgifterna om vad som hände vid gärningstillfället var för bristfälliga. Både Kevin och Maria hade i förhör uppgett att de inte varit osams under kvällen. De hade haft en myskväll och relationen dem emellan hade varit god. HD anförde att även det faktum att Kevin ropat på grannen för att tillkalla ambulans talade för att Kevin inte haft uppsåt att döda Maria. Straffet för synnerligen grov misshandel är som lägst fyra års fängelse. Kunde Kevin utdömas ett lindrigare straff då han agerat under psykisk störning och under putativt nödvärn? HD anförde att även om den psykiska störningen uppkommit efter ett självförvållat rus så var effekten av ruset oförutsägbart för Kevin. Även om Kevin tidigare hade blivit lite knasig när han druckit stora mängder alkohol, hade han aldrig tidigare agerat aggressivt mot någon. I detta fall ansåg HD dock att gärningen var så pass grov att någon strafflindring inte var aktuell.


24

Prima Facie Nr 5 2017

Dom av den 22 december 2010 i mål C-208/09, Ilonka Sayn-Wittgenstein mot Landeshauptmann von Wien, [2010] ECR I-13693 IIONKA VAR österrikisk medborgare. Born and raised i Österrike. I vuxen ålder adopterades hon av en tysk man. IIonka bosatte sig även i Tyskland. Varför är något oklart, men hon började i alla fall att sälja slott och herrgårdar. Den tyska mannen hade ett respektingivande efternamn, han var adelstitelerad. IIonka antog detta efternamn och bedrev sin mäklarbusiness som en riktig prinsessa. Lite häftigt var det ju ändå med en prinsessa som sålde slott. REGERINGSCHEFEN I Wien uppmärksammade IIonkas registrerade efternamn i den österrikiska folkbokföringen och skakade missnöjt på huvudet. IIonkas adelstitel togs bort. Sedan länge hade det nämligen varit förbjudet för österrikiska medborgare att bära adelstitlar. Den politiska argumentationen för en sådan ordning var att det skulle främja regeringens politik i syfte att upprätthålla likhetsprincipen. Namntitlar som uppgav en social status utan hänsyn till meriter eller kvalifikationer kunde ge upphov till en oönskad särbehandling. IIonka ansåg dock att hon hade rätt till sitt förvärvade adelsnamn. Någon toppmäklare skulle hon aldrig bli om hon inte fick fortsätta marknadsföra sig som prinsessan som säljer slott. Trots att IIonka bland annat åberopat att åtgärden utg jorde ett hinder för den fria rörligheten av tjänster kom den österrikiska domstolen enbart att ställa EU-domstolen frågan om åtgärden stred mot den fria rörligheten för unionsmedborgare. Med argument hämtade från tidigare rättspraxis kom EU-domstolen fram till att eftersom IIonka under femton års tid kommit att agera både i privata och offentliga sammanhang under det förvärvade adelsefternamnet skulle ett ändrat efternamn kunna krångla till livet för henne. Det kunde inte uteslutas att hennes identitet vid flera tillfällen skulle komma att ifrågasättas. Åtgärden utg jorde en begränsning av hennes fria rörlighet som unionsmedborgare. Begränsningen var dock tillåten då Österrike beslutat att ändra hennes efternamn i enlighet med grunderna för Österrikes konstitution; nämligen att genomföra en lika inför lagenpolitik - ett intresse som också värderas högt av EU.


25


H A L LV A R S S O N & H A LV A R S S O N

FLYGFÄRDIG? Under våra vingar hittar du många av Sveriges mest fullfjädrade experter inom affärsjuridik. Kanske ser du din framtid här när du ska landa på ditt första jobb? På Vinge får du utrymme att växa. Både som människa och i din yrkesroll. Hos oss gäller verkligen att the sky is the limit. Varje klient och uppdrag är mer eller mindre unikt. Därför behöver vi mångsidiga jurister. Hos oss är det du som är skillnaden. Vi trivs bäst när vi får kavla upp ärmarna och jobba handgripligt. Vår drivkraft är att lösa upp affärsmässiga knutar, inte att producera tjocka pm. För oss handlar det om att hitta rakaste vägen. Fågelvägen.

vinge.se/karriar

Stockholm

Göteborg

Malmö

Helsingborg

Bryssel

Profile for Prima Facie

Pf 5  

Pf 5  

Advertisement