Page 1

Nr 4 2019

s.04

s.10

Vem har bäst rätt till Ensamma berget?

Äntligen blir det mest basala behovet ett grundläggande behov enligt LSS

s.20 Utan våra egna organ dör vi. Utan någon annans organ dör vi också.


Nr 4

2019

s.04

Innehåll

Vem har bäst rätt till Ensamma berget?

s.08

Kommer en kriminalisering av uppmaning till självmord leda till några fällande domar?

s.12

Försvararens förhörsteknik vid förhör med vittnen.

s.20

Utan våra egna organ dör vi. Utan någon annans organ dör vi också.

s.26

Where is the freedom of speech?

Örebro

universitet.

Utgivningen

sker fyra gånger per år och trycks i 150 exemplar per utgivning. Tidskriften delas ut till alla jurister och rättsvetare. Även anställda på institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet,

gästskribenter

och

Äntligen blir det mest basala behovet ett grundläggande behov enligt LSS.

s.16

Styrelseengagemang – en merit i CV eller bortkastad tid?

s.23

Händelsernas tid i EU – om europeisk samverkan och asyllagstiftning.

övrigt

Ansvarig utgivare Mikaela Violante Pica Chefredaktör Alexander Garin Folkegård Biträdande chefredaktör

Grafisk formgivning/Illustration

Prima Facie finns även att ta del av på

Ida Hassel Bergström

Juridiska Föreningens hemsida.

Tryck FG Larsson www.fglarsson.se

sig

rätten

Juriststudent på femte terminen som likt sina medstudenter dricker kopiösa mängder kaffe, ligger uppe på kvällarna med en nysläppt SOU och “briljerar” med sina juridikkuriosa på “icke-juristfester”.

Emilia Hallberg Marknadsföringsansvarig & skribent Pluggar femte terminen på juristprogrammet. Har nära till skratt, lever på koffein och äter helst choklad. Turligt nog älskar jag löpträning.

Signe Lundgren Skribent Studerar femte terminen på juristprogrammet. När jag inte är mitt inne i en feministisk diskussion föredrar jag att åka skidor i Dalarnas djupa skogar.

Lasse Lund Skribent

att

refusera eller redigera insänt material.

Victoria Najafi Skribent Läser femte terminen på juristprogrammet, alltid positiv inte negativ, lever c’est la vie.

Xerxes Åkerfeldt

utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt.

Redaktionen förbehåller

Biträdande chefredaktör & skribent

Studerar femte terminen på juristprogrammet. Årets höjdpunkt är när Finland möter Sverige i Ishockey-VM. Älskar god belgisk choklad och lukten av hav.

Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid

s.10

Xerxes Åkerfeldt

Annonsbokning

Nora Gahnström Kibayi Skribent Rättsvetarstudent med en kärlek för internationella relationer, resor och allt som är roligt. Uppskattar alltid en bra skräckfilm och en god tupplur.

naringsliv@jforebro.se

För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften g jorda uttalanden är endast

Korrekturläsare

om så anges att betrakta som Prima Facies

Jesper Eng

värderingar eller åsikter.

Marknadsföringsansvarig Emilia Hallberg

Anton Pilotti Skribent Jag tycker om sagor och pannkakor.


Prima Facie Nr 4 2019

Välkomna till Prima Facie Juridiska Föreningen vid Örebro universitets tidskrift

D

etta är sista numret av Prima Facie för i

Lasse Lund, före detta ordförande för Örebro

år och jag vill påstå att det är det bästa

studentkår, berättar om hur det är att arbeta i en

och mest innehållsrika numret vi har

styrelse för en ideell förening. Xerxes Åkerfeldt

kommit med under min tid som chefredaktör.

bjuder på en artikel om hur den nya donations-

Jag är jättetacksam för alla skribenter som har

utredningen kommer att påverka organ-

medverkat i årets utgåvor, för Emilias och

transplantationerna i Sverige. Nora Gahnström

Xerxes underbara jobb i redaktionen och för

Kibayi utreder hur integrationsfrågan i EU

Ida och Jesper, vars arbete som formgivare och

kommer att påverkas av det nya tilltänkta

korrekturläsare är så viktigt för att tidningen

asylprogrammet och intervjuar en person som

överhuvudtaget ska kunna existera.

arbetar med integrationsfrågor på Sveriges

Arbetet är dock inte över utan nu kommer det ett nytt utgivningsår. Något som har varit särskilt roligt i år är att vi har haft så många olika skribenter som har skrivit för de olika numren. På så sätt har varje utgåva blivit unik. Jag hoppas det fortsätter att vara på det sättet

Kommuner och Regioner. Sist men inte minst så debatterar Victoria Najafi om frågan om advokater ska kunna få vara aktiva på sociala medier på samma sätt som vilken annan person som helst. Trevlig läsning!

i framtiden och att du som läser detta just nu kanske blir inspirerad till att skriva något i vår lilla studenttidning. Det spelar ingen roll om du

Ta hand om dig

går termin 1 eller termin 9, jag är säker på att du har något att debattera om! Vad händer i detta nummer då? Jo, väldigt mycket. Till att börja med ger Anton Pilotti svar på frågan som många av oss har haft sedan barndomen, nämligen vem som har bäst rätt till det Ensamma berget. Signe Lundgren kommenterar en ny SOU som utreder kriminaliseringen av uppmaning till självmord. Själv analyserar jag

Alexander Garin Folkegård Chefredaktör & skribent primafacie@jforebro.se Skriv gärna till mig om ni har synpunkter eller om ni vill skriva för Prima Facie.

det nya grundläggande behovet som har införts i LSS. Emilia Hallberg skriver om försvarsadvokatens förhörsteknik vid förhör med vittnen med fokus på hur försvararens retorik kan påverka en vittnesutsaga.

Studerar femte terminen på juristprogrammet. I år har jag märkt att desto mer juridik jag lär mig desto sämre blir jag på att laga matlådor.

3


4

Prima Facie Nr 4 2019

Vem har bäst rätt till Ensamma berget? Skribent: Anton Pilotti

D

et finns en uppsjö av rättsliga frågor som förtjänar att bli föremål för

en ordentlig utredning. Den som här följer är kanske inte den mest relevanta. Eller snarare, den är nog en kandidat för att vara en av de minst betydelsefulla frågorna som finns att fördjupa sig i överhuvudtaget. Men det spörsmål som nedan kommer att redas ut har i sanning

som dvärgarna hade samlat ihop

faktiskt var i rättslig mening ägare

och tyckte att det var rimligt att

till det Ensamma berg som han 70

den skulle tillhöra honom. Smaug

år tidigare hade lagt beslag på? Om

grillade ihjäl majoriteten av bergets

så var fallet, vad för rättslig figur

invånare och skrämde bort resten.

skulle Smaugs anspråk baseras på?

Han lyckades också bränna upp diverse grannstäder och förvandlade därmed vad som tidigare varit ett kommersiellt centrum till en ruin. Därefter satte sig Smaug komfortabelt på högen av guld och ädelstenar och hade sedan dess legat och vaktat skatten.

Jag utgår här från att Ensamma berget är en fastighet och att svensk rätt kan tillämpas. Detta kan ifrågasättas. Det är nog så att Ensamma berget är betydligt mycket mer en stat än en fastighet – stället hade till och med en kung. Men eftersom Bilbo är en saga,

förföljt mig sedan jag för första

Dvärgarna som överlevde skingra-

Ensamma berget aldrig funnits

gången funderade över äganderätts-

des för vinden, men glömde aldrig

och alla drakar numera är utdöda

liga problem.

bort varken berg eller skatt. Nu var

så tänker jag att jag får bestämma

tanken alltså att dvärgarna, till-

själv vad berget är och det är en

sammans med Bilbo, skulle traska

fastighet. Dessutom är skatten inuti

Bakgrunden till min äganderättsliga fundering är denna:

dit, jaga bort Smaug och ta tillbaka

berget fastighetstillbehör. Den är

Hobbiten Bilbo bodde i den frid-

skatten. Sällskapet kom efter en

visserligen inte fastsatt rent fysiskt

fulla avkroken Fylke. En dag dök

lång vandring fram till berget. Av

i berget, men är så stor att den i

trollkarlen Gandalf och 13 dvärgar

någon anledning som jag inte rik-

praktiken är omöjlig att flytta. Det

upp. De hade bestämt sig att gå ut

tigt minns flög draken iväg för att

relevanta är alltså vem som, utifrån

på en farlig expedition för att återta

elda upp en närliggande stad, men

ett svenskt fastighetsrättslig per-

dvärgarnas gamla hem, det Ensam-

blev där ihjälskjuten. Sagan slutade

spektiv, hade bäst rätt till fastighe-

ma berget. Sjuttio år innan besöket

med att dvärgarna återfick sitt berg

ten Ensamma berget och därmed

hade dvärgarna nämligen blivit

och sin skatt.

skatten. Såvitt jag vet har ingen rett

fördrivna därifrån av den eldsprutande draken Smaug. Han hade fått vittring på den stora högen av guld

Men vem hade egentligen det bästa anspråket på berget? Var det dvärgarna? Eller var det så att Smaug

ut den här frågan, så jag tänker att det nu är dags.


Prima Facie Nr 4 2019

Mig veterligen hade dvärgarna inte försökt återfå skatten på laglig väg.

Hur såg dvärgarna på sitt eget anspråk?

Bilbo uppenbarligen anställdes för

Ett besvär av betydligt större slag

att begå ett tillgreppsbrott så pekar

är ju hur det skulle gå till att alls

detta på att dvärgarnas anspråk på

En viktig bit information hittas i

få Smaug att dyka upp till förhand-

Ensamma berget var mer driven

anställningsavtalet som slöts mellan

ling. Slutligen måste det ses som

av moral, girighet eller hämnd än

dvärgarna och Bilbo. Avtalet rubr-

olöst hur det skulle ordnas att få

rättsligt underbyggd.

Smaug att lämna över berget om

icerades enligt svensk översättning som följer: “Inbrottstjuv Bilbo från Thorin och Co”. Nu 70 år efter Smaugs tagande av det Ensamma berget anställde dvärgarna alltså Bilbo som tjuv. Detta borde innebära att dvärgarna, när avtalet skrevs, inte ens själva gjorde ett rättsligt anspråk på äganderätten till Ensamma berget. Hade dvärgarna ansett att de fortfarande var ägare till skatten så hade sannolikt anställningen inte rört ett jobb som just inbrottstjuv. Eftersom dvärgarna använder ordet ”tjuv” så måste detta innebära att de ansåg att deras aktion skulle utgöra stöld och därmed måste egendomen Bilbo anställdes för att stjäla, i dvärgarnas mening, inte tillhöra dvärgarna själva. Det ska sägas att Bilbos jobb inte var att stjäla hela skatten (det vore praktiskt omöjligt) utan bara en mindre del. I alla fall. Eftersom

Vilka försök hade dvärgarna gjort för att få tillbaka berget på rättslig väg? Mig veterligen hade dvärgarna inte försökt återfå skatten på laglig väg. Det kan hävdas att dvärgarna iallafall borde ha gjort ett försök att stämma draken för att återfå berget innan de beslutade sig för att ta till olagligheter såsom stöld. Här måste ju vissa besvär ha uppstått. Det första är hur det rent praktiskt skulle gått till att delge Smaug en stämningsansökan. Jag betvivlar att han hade en postlåda. Dessutom är postgången i ödelagd glesbygd erkänt bristfällig. Någon tidning är det ju inte alls säkert att han läste, så att delge honom en stämningsansökan genom en kungörelse var nog inte en praktiskt framkomlig väg. Detta var dock i sammanhanget ett litet problem.

han hade förlorat målet. Han var ju trots allt en eldsprutande drake, och förra gången det bråkades om berget slutade det hela med att han åt upp nästan alla dvärgar. Att skicka Kronofogdemyndigheten och polisen dit för att helt enkelt lyfta ut honom skulle nog inneburit en allvarlig risk för de enskilda polisernas arbetsmiljö. Nej, jag kan trots allt förstå att dvärgarna inte har gjort några ordentliga ansträngningar att på laglig väg få tillbaka sitt gamla berg, även om jag tycker att de kanske i alla fall borde ha försökt. Smaug hade kanske blivit lite mer resonabel med åren. Att inte ens försöka kan jag tycka är att vara lite lat.

Är Smaug ägare till Ensamma berget? Dvärgarna verkade alltså, när resan började, inte ens själva anse att de var ägare till Ensamma berget.

5


6

Prima Facie Nr 4 2019

Inbrottstjuv Bilbo från Thorin och Co.

Frågan blir då vad Smaugs ägande-

Urminnes hävd å Smaugs sida för-

ju Smaug. Dessutom talade besitt-

rätt i sig baserades på. Smaug hade

utsätter att Smaug hade en lagfart

ningspresumtionen till Smaugs

varken köpt, ärvt, bytt till sig eller

till Ensamma berget. Jag tänker att

fördel: utgångspunkten är att den

fått berget i gåva. Smaug kan ju

de relevanta dokumenten måste ha

som har en sak äger den, så till

heller inte ha exproprierat berget.

blivit kvar inuti berget under dvär-

vida att annat inte visas. Det får

Nej, sättet Smaug kommit över

garnas flykt och således i Smaugs

dock sägas att argumentet rörande

berget var ju genom att genomföra

besittning. Därefter hade draken,

dvärgarnas egen uppfattning om

ett folkmord och en etnisk resning,

med äganderättsanspråk, haft be-

situationen inte har någon direkt

vilket ju inte är något exempel på

sittning till egendomen under 70

betydelse för Smaugs rätt i och för

laga fång.

år utan att någon talan om bättre

sig. Att dvärgarna inte anser sig ha

rätt väcktes från dvärgarnas sida.

rätt till Ensamma berget betyder ju

Även om de ovan beskrivna prak-

inte att Smaug därav får ett rättsligt

tiska problemen förenade med en

anspråk. Att dvärgarna inte ansåg

talan mot draken är förståeliga så

sig som rättsliga ägare innebär ju

kan konsekvenserna av dvärgarnas

inte i och för sig att Smaug, av

passivitet ha inneburit att Smaug

endast den anledningen, skulle ses

efter ett par decennium faktiskt

som ägare. Hans anspråk till berget

skulle kunna hävda bättre rätt till

måste rimligen baserats på en fak-

Ensamma berget. Detta baserat på

tisk rättslig grund.

Den enda vägen jag ser till att Smaug på rättslig väg övertagit äganderätten till Ensamma berget är en mer successiv övergång av denna rätt. Närmast till hands är kanske att påstå att Smaug, genom urminnes hävd, med tiden kommit att anses som rättmätig ägare till Ensamma berget. Det har ju som sagt gått 70 år sedan draken kom att få besittning över berget, och inga legala anspråk på att få tillbaka egendomen hade väckts under alla dessa år. En viss tänjning på reglerna om urminnes hävd till fastigheter i jordabalkens 16:e kapitel kan underbygga argumentet. Att basera

legal grund och inte bara genom att Smaug var en drake och inte kunde flyttas. Eftersom urminnes hävd kan inträffa efter 20 år så kan slutsatsen således dras att Smaug i alla fall under de 50 åren innan dvärgarnas vandring påbörjades ägt fastigheten Ensamma berget.

Dock skulle ju dvärgarnas inställning kunna ha betydelse i en tvist, givet att jag har tolkat den rätt. Om en talan väckts mot Smaug att han skulle flytta sig, så hade nog dvärgarnas inställning såsom jag förstått den, haft innebörden att äganderätten var ostridigt mellan

äganderätten på urminnes hävd

Resonemanget är i linje med det

parterna. Detta underbyggs ju av

enligt gamla jordabalken ser jag

faktum att dvärgarna ju också

anställningsavtalet, som Smaug

som ett svagare argument, eftersom

verkar anse att draken äger skatten,

såklart skulle kunna kräva in som

detta ju förutsätter att ingen kom-

även om vissa logiska luckor nog

bevisning genom ett editionsfö-

mit ihåg hur det kom sig att någon

kan hittas i den här tankegången.

reläggande. Min slutsats i den här

kom över en fastighet överhuvudta-

Men ostridigt var ju att dvärgar-

frågan är alltså att mycket talar för

get. I det här fallet har det ju skett

na inte ansåg sig vara rättsliga

att draken Smaug genom urminnes

på ett dramatiskt sätt och är ju inte

ägare till berget, och den främsta

hävd kommit att få äganderätten

alls bortglömt.

kandidaten till äganderätten var

till Ensamma berget.


”Våra medarbetare är vår viktigaste tillgång” Cederquist drivs sedan en tid tillbaka som ett True Partnership. Och för att hitta nya vägar att vandra i en traditionellt sett konservativ bransch har de bland annat hämtat inspiration från Google och Apple. Nyckeln till att driva en modern advokatbyrå är att ha passionerade medarbetare som vill vara med och ut-veckla sig själva, kunden – och Cederquist, säger Angelica Ljung, HR – och Employer Branding specialist på Cederquist.

Cederquist grundades 1953 och har gått från att vara en traditionell advokatbyrå till en modern affärspartner. Men deras mål har alltid varit att hinna först in i framtiden genom att utvecklas tillsammans med marknaden som är under ständig förändring. Idag drivs byrån som ett modernt bolag med en gemensam kultur och ett tydligt kunderbjudande. Vi har flera spännande digitala lösningar på ingång och en modern approach till hur man ska attrahera och behålla jurister, säger Angelica Ljung, HR- och Employer Branding specialist och förklarar att deras fokus framöver bland annat ligger att bibehålla en modern och värderingsstyrd kultur. Vi har arbetat med våra värdeord; kvalitet, lyhördhet, passion och hållbarhet i över tio år, vilket gör att vi står ut bland andra byråer, säger hon. Våra medarbetare är vår viktigaste tillgång Hos oss finns det en tydlig entreprenöriell anda och alla förut-sättningar för att göra ett personligt avtryck och påverka de beslut som fattas. Vi är en stor organisation, men samtidigt tillräckligt små för att vara personliga, säger Angelica Ljung.

De tar även emot juriststudenter genom sommarnotarietjänster, deras student- och talangpool samt via deras årliga rekryteringsevent ”CQ Recruitment Days”. Det är många som är intresserade av att arbeta extra på Cederquist, bland annat tack vare att de får en unik inblick i det vardagliga arbetet på topprankad affärsjuridisk advokatbyrå. För oss är det en självklarhet att erbjuda jurist-studenter en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om oss som arbetsgivare. Vi vet att det finns många spännande arbetsplatser att välja mellan som färdig jurist och det är därför viktigt för oss att redan tidigt etablera en relation till de studenter som är nyfikna på just affärsjuridik.

DEN MODERNA BYRÅN CEDERQUIST.SE

Dina tips till studenter som vill lära känna Cederquist? Följ oss på våra sociala medier, där lär ni känna oss som organisation och våra medarbetare. Håll även koll på vår hemsida och kärriärsida för att läsa intervjuer i vår karriärblogg och andra nyheter. Kom fram till oss på mässor och andra event, bästa sättet att lära känna Cederquist är att prata med någon som redan är en CQare! #Denmodernabyrån #CQ


8

Prima Facie Nr 4 2019

Kommer en kriminalisering av uppmaning till självmord leda till några fällande domar? Skribent: Signe Lundgren

B

nerat avslut på livet kan ta väldigt

bestämmelsen. Det är här det enligt

stor plats så kan tankarna handla

min mening börjar bli lite luddigt.

minst lika mycket om hur ett fort-

Utredningen talar om mer subtila

satt liv skulle se ut. Att uppmana

yttranden som också ska omfattas,

rott som mord,

någon att begå självmord är således

men här ska saker som historik,

dråp, vållande till

något som kan innebära oerhörd

relation och kontext spela in när

annans död och

stor skada eller fara. Utredningen

bedömningen ska göras. De uttalar

dödshjälp är gär-

menar att det är ett förkastligt och

att det kan röra sig om systema-

ningar som sedan

samvetslöst beteende, vilket gör att

tiska uppmaningar till en person

länge är krimina-

det en kriminalisering bör över-

om att begå självmord men om

liserade i Sverige.

vägas. Utredningen menar vidare

dessa inte uppfyller kriterierna för

Något som inte är det, men som nu

att det rör sig om grundläggande

ett fridskränkningsbrott ska dessa

kanske kommer bli det är upp-

värden om rätten till liv och hälsa

uppmaningar enligt utredningen

maning till självmord. I juni 2019

som innebär att förslaget har ett

kunna falla inom bestämmelsen

lades betänkandet SOU 2019:32,

legitimt skyddsintresse som väger

om uppmaning till självmord. Här

Straffrättsligt skydd för barn som bevitt-

tungt. Därtill menar utredningen

menar utredningen att även sådana

nar brott mellan närstående samt mot

att det skyddsintresset står över de

uppmaningar som inte uttryckligen

uppmaning och annan psykisk påverkan

intressekollisioner som kan uppstå.

är en uppmaning till självmord ska

att begå självmord fram, en utredning med ett förslag till att uppmaning och psykisk påverkan till självmord ska bli straffbelagt. Straffbestämmelsen ska enligt utredningen tas upp i fjärde kapitlet brottsbalken om brott mot frihet och frid. Det skulle innebära straffansvar för den som hetsar, uppmanar eller på något annat sätt psykiskt påverkar en

För att det ska föranleda straffansvar krävs det att uppmaningen riktats mot en specifik person. Således skulle inte så kallade självmordsmanualer som inte riktas mot en särskild person träffas av bestämmelsen. Frågan blir följaktligen vilka handlingar som skulle träffas av den nya bestämmelsen.

annan person till att ta sitt liv.

Ett självfallet svar blir att uttryck-

Riksdagen antog år 2008 en noll-

ska ta sitt eget liv kommer föran-

vision mot självmord. Det innebär

leda straffansvar. Även i de fall där

att självmord ska i allra största mån

någon hetsar en annan person till

förebyggas och förhindras. Den

att begå självmord skulle omfat-

som har tankar på att avsluta sitt

tas av bestämmelsen. Vidare vill

liv är ofta väldigt ambivalent i sina

utredningen att även andra psykis-

tankegångar, samtidigt som ett pla-

ka påfrestningar ska omfattas av

liga uppmaningar om att en person

falla under bestämmelsen. Det ska således inte krävas att ordet självmord används, utan alla uppmaningar som i praktiken betyder att någon ska ta sitt liv ska kunna leda till straffansvar. För att den påtänkta bestämmelsen ska kunna aktualiseras krävs det att det handlar om sådana handlingar som typiskt sett kan härledas till självmord alternativt självmordsförsök. Bestämmelsen ska enligt utredningen kunna aktualisera även utan att någon effekt skett. Det innebär att något självmord eller självmordsförsök inte behöver företas för att straffansvar ska kunna


Prima Facie Nr 4 2019

aktualiseras. Utredningen menar att

dock att en kriminalisering skulle

finns en bestämmelse som reglerar

det ska finnas en inte obetydlig risk

kunna leda till en större medveten-

uppmaning till självmord. § 277

för att en handling skulle kunna

het i allmänhet. En minskad tole-

lov om straff uppger att den som

företas i det enskilda fallet. Hur

rans mot problemet skulle kunna

medverkar till att någon tar sitt

bedömningen om det förelegat en

leda till en ökad vaksamhet som

liv ska straffas med fängelse i 8 till

inte obetydlig risk för handlingens

skulle kunna leda till att de upp-

21 år. Av sista stycket i paragrafen

fullbordande är tydligt formulerad

maningar som sker i det dolda kan

framgår dock att straff inte ska

av utredningen. De anser att man

komma till polisens kännedom.

dömas ut om döden eller betydlig

kan utgå från såväl förhållandet hos den utsatte som omständigheter kopplade till sammanhanget då uppmaningen sker och hur den görs. Däremot anser jag att det nog kommer leda till bevissvårigheter i tillämpningen av brottet. Att bevisa vad någon har sagt i en viss situation är något som ofta är svårt att bevisa. Ska det sedan också vägas in andra saker i det som påstås ha sagts torde bevissvårigheterna bli än mer kännbara. Det lyfts emellertid fram att situationer där en

Att kriminalisera uppmaning till självmord skulle innebära en inskränkning av rättigheten att yttra sig fritt. Det bör ändå ses som att den inskränkningen av yttrandefriheten är att se som proportionerlig till det syftet som den nya bestämmelsen skulle uppfylla. Att motverka att en person hetsar eller uppmanar en annan person att begå självmord är ett skyddsintresse som är att anse som godtagbart i ett demokratiskt samhälle.

utreda och lagföra uppmaning till självmord bör inte medföra samma bevissvårigheter. Ytterligare talar utredningen om att det troligen blir svårare för rättsvårdande myndigheter att få kännedom om och utreda uppmaning till självmord i de fall då självmord inte företagits. Det skulle troligen krävas att den

Kriminalisering skulle kunna leda till en större medvetenhet i allmänhet.

och polisanmäler det. Det finns således tydliga effektivitetsproblem i kriminaliseringen av uppmaning till självmord. Utredningen menar

maningen inte skulle vara ett krav för att någon ska kunna straffas för uppmaning till självmord. I norsk rätt finns däremot inte särskilt många avgöranden om uppmaning till självmord, i första instans finns det endast fem avgöranden. År 2012 togs ett fall om uppmaning till självmord upp i Norges Høyesterett. Där uttalade rätten att det

sendets kännedom.¹ Frågan blir därför om den svenska lagstiftningen skulle leda till några fällande domar? Ska den svenska kriminaliseringen ses i ljuset av hur många avgöranden det finns i Norge är det troligt att bestämmelsen inte skulle tillämpas särskilt frekvent i Sverige heller. Det ska dock inte förbises att en kriminalisering av uppmaning till självmord troligen skulle Om utredningen kommer leda till

mord anmäler detta till polisen, om varse om att uppmaningen skett

där den eventuella effekten av upp-

ha en viss allmänpreventiv verkan.

som uppmanats till att begå självinte någon utomstående part blivit

den svenska utredningen föreslagit

fall som inte kommer till rättsvä-

att begå självmord i dagens sameller andra tekniska kanaler. Att

skillnad från den bestämmelse som

troligen finns ett stort mörkertal av

person uppmanat en annan person hälle ofta sker via sociala medier

kroppsskada inte har inträffat. Till

Vårt grannland Norge har se-

lagstiftning återstår att se.

dan början på 1900-talet haft en liknande bestämmelse som den svenska regeringen vill införa. Norge införde en ny strafflag år 2015 och även i den nya strafflagen

1 NRt 2012 s. 34.

9


10

Prima Facie Nr 4 2019

Äntligen blir det mest basala behovet ett grundläggande behov enligt LSS Skribent: Alexander Garin Folkegård

L

agen om stöd och service

Vad som menas i 9 a § 1 st. LSS med

till vissa funktionshin-

annan hjälp som förutsätter ingående

drade (LSS) syftar till att

kunskaper om den funktionshindra-

människor med funktionsnedsätt-

de har varit omdebatterad. I ett

ning ska erbjudas möjlighet att leva

avgörande från Högsta förvalt-

ett gott och självständigt liv. Dessa

ningsdomstolen från 2015 (HFD

personer ska ha möjlighet att arbe-

2015 ref. 46) klargjorde domstolen

ta, studera, vara med i samhällslivet

innebörden av detta uttryck. Målet

eller utöva fritidsaktiviteter som

rörde en kvinna som led av cystisk

vilken annan person som helst.

fibros. Frågan var om hennes hjälp-

Det finns en hel del olika typer av insatser som kan ges med stöd av LSS, till exempel rådgivning, ledsagarservice,

avlösarservice

eller

bostad med särskild service. Den mest kända och omdebatterade insatsen är biträde av personlig assistent. Personlig assistans innebär att en eller flera assistenter hjälper den funktionsnedsatta

personen

med

hans eller hennes grundläggande behov. Dessa var fram till och med den 1 november 2019 hjälp med avoch påklädning, måltider, personlig

behov med andningsgymnastik och tillsyn på grund av lungblödningar kunde utgöra ett sådant hjälpbehov som ingår i uttrycket annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. HFD klargjorde att avsikten med denna mening var att skydda personer som uteslutande led av en psykisk funktionsnedsättning. Andning kunde således inte ingå i denna mening och därmed kunde det inte vara ett grundläggande behov på det sättet.

hygien, kommunicering samt annan

Sedan kom det så kallade sond-

hjälp som förutsätter ingående kun-

matningsmålet, HFD 2018 ref. 21.

skaper om den funktionshindrade.

Målet rörde en flicka som behöv-

Sedan den 1 november 2019 är and-

de sondmatas fem gånger per dag

ning det sjätte grundläggande beho-

via gastrostomi. Sondmatningen

vet. Under de senaste åren har det

utfördes som egenvård, alltså en

dock diskuterats om andning, till-

hälso- och sjukvårdsåtgärd som

sammans med sondmatning, skulle

legitimerad hälso- och sjukvårds-

utgöra grundläggande behov.

personal, efter en individuell


Prima Facie Nr 4 2019

11

Sedan den 1 november 2019 är andning det sjätte grundläggande behovet.

prövning, har bedömt att en patient

en hälso- och sjukvårdsinsats som

underlätta andning ger således inte

kan utföra själv eller med hjälp av

inte ryms inom ramen för LSS.

rätt till personlig assistans som

någon annan. HFD konstaterade

Även om andningshjälpen skulle

ett grundläggande behov. Det som

att egenvård som avser något av de

utföras i form av egenvård skulle

regeringen syftar på med denna

grundläggande behoven kan – om

det inte kunna kopplas till något

sista mening är troligtvis saker som

den hjälp som behövs är av tillräck-

av de grundläggande behoven som

till exempel nässpray eller astma-

ligt integritetskänslig karaktär – ge

fanns innan lagändringen, inte ens

medicin.

rätt till insatsen personlig assistans.

med annan hjälp som förutsätter

Sondmatningen ska således be-

ingående kunskaper eftersom det

traktas som intag av en måltid och

inte rör sig om en psykisk funk-

utgör därmed ett grundläggande

tionsnedsättning.

behov. Enligt HFD är utgångspunkten att personlig assistans inte ska ersätta omvårdnaden som sjukvården är skyldig att ge inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Däremot omfattas inte egenvård av HSL och därmed kan det inte finnas något hinder mot att beakta egenvård vid bedömningen av om det föreligger rätt till personlig assistans.

Debatten är dock inte avslutad och frågan kvarstår om sondmatning kommer bli ett grundläggande behov i framtiden. Vissa remiss-

Nu har andning införts som ett

instanser i den nya propositio-

grundläggande behov i LSS och kan

nen menar att det inte behövs då

därmed ge rätt till personlig assis-

sondmatning redan ryms inom det

tans. För att andning ska utgöra ett

grundläggande behovet ”måltider”

grundläggande behov förutsätts det

och det skulle således innebära en

dels att den enskilde har en doku-

dubbelreglering. Andra menar att

menterad funktionsnedsättning av

det inte finns någon anledning att

någon av andningsfunktionerna,

göra det på samma sätt som det

dels att det kan finnas risk för hans

inte finns någon anledning till

eller hennes hälsa, ytterst livet,

att bryta ut tvätt av händer eller

om inte insatsen ges. Det kan vara

lavemang ur det grundläggande be-

Men vad händer med andning? Kan

fråga om till exempel avancerad

hovet personlig hygien. Regeringen

det kopplas till något av de grund-

andningsgymnastik, respiratorvård

har uttryckt att de instämmer med

läggande behoven som fanns innan

eller slemsugning, men listan är

remissinstanserna och att sond-

det blev ett grundläggande be-

inte uttömmande. Hjälpåtgärder

matning således inte kommer bli

hov? Svaret är nej. Problemet med

som mer allmänt syftar till att

ett eget grundläggande behov.

andning är att det har ansetts vara

förbättra andningsförmågan eller


12

Prima Facie Nr 4 2019

Försvararens förhörsteknik vid förhör med vittnen Skribent: Emilia Hallberg

F

ör att den tilltalade ska få de

Förhör i brottmål styrs av flera

bästa möjliga förutsättning-

grundläggande principer som ska

arna för en rättvis rättegång

beaktas under rättegången. Dessa

krävs stort engagemang hos för-

är till exempel omedelbarhetsprin-

svararen. Försvararen måste även

cipen, muntlighetsprincipen samt

besitta god retorisk förmåga för att

koncentrationsprincipen. Samtliga

tillgodose klientens bästa, vilket

av dessa principer är grundläg-

främst innebär att kunna tala fritt

gande för att utförandet ska vara

inför andra samt kunna förklara

rättssäkert. Principerna är viktiga

komplicerade situationer på ett re-

förutsättningar för förhör i brott-

lativt enkelt sätt. Den retoriska för-

mål och tillgodoser att det sker

mågan innefattar därtill att kunna

en fullständig utredning av det

hålla förhör med samtliga parter,

verkliga händelseförloppet. Det kan

vilket gör förhörstekniken till ett

således göras en riktig prövning av

av försvararens viktigaste verk-

saksammanhanget från domstolens

tyg. Samtidigt kan det i vissa fall

sida samt en korrekt tillämpning

föreligga risk för att försvararens

av gällande rätt på de fastställda

förhörsteknik även är till nackdel

bevisen.

för den tilltalade. Vilka svårigheter kan försvararen tänkas stöta på vid förhör med vittnen samt kan svårigheter uppstå även i förhör med försvarets åberopade vittnen? Kan försvararens förhörsteknik i förhör med vittnen påverka utfallet av domen?

Rättens främsta uppgift är att besluta över den utredning som parterna för in i målet och vad som framgår av förhören. Rätten ska därutöver förhålla sig opartisk och inte själv införa processmaterial i processen. Här ska även artikel 6


” Prima Facie Nr 4 2019

Kan försvararens förhörsteknik i förhör med vittnen påverka utfallet av domen?

i EKMR beaktas, som bland annat stadgar att den tilltalade ska betraktas som oskyldig fram till dess att det är ställt utom rimligt tvivel att denne är skyldig. Den tilltalade har dessutom rätt att få egna åberopade vittnen hörda. När det gäller advokaten så får denna, enligt 8 kap. 7 § 1 st. RB, inte främja orätt. Det innebär bland annat att en advokat aldrig får lämna en sakuppgift som advokaten vet är osann och inte heller bestrida en uppgift som denne vet är sann.¹ Om den tilltalade lämnar en osann uppgift eller bestrider en sann sådan får advokaten inte stödja sin talan på detta. Advokaten får därmed inte ljuga om saker som denne känner till, dock får advokaten agera passivt.

1 Sveriges advokatsamfund, Regler för advokatverksamhet, 3 u., Sveriges advokatsamfund, Stockholm, 2016, s. 45.

I rättegången är vittnesförhör en

försvararen att försöka visa rätten

central del. Iakttagelser i situatio-

att vittnesmålet är felaktigt och att

ner där brott kan ha begåtts utgörs

få motpartens vittne att framstå

ofta av tillfälligheter och är därmed

som opålitligt för att sänka trovär-

enkla för försvararen att angripa

digheten, oavsett om vittnet talar

och ifrågasätta under ett vittnes-

sanning eller inte.³ Det effektivaste

förhör. Fokus bör således läggas på

sättet är att ställa vittnet inför ett

det som grundar vittnets intryck.²

faktum som strider mot vittnets

Försvararen har möjlighet att gå

egen utsaga. Försvararen kan hitta

igenom förundersökningen inn-

information i förundersöknings-

an rättegången påbörjas. Om det

protokollet som skiljer sig från vad

sedan vid själva huvudförhandling-

vittnet uppger under själva huvud-

en framgår att vittnet ändrar sina

förhandlingen. Genom att påvisa att

uppgifter har försvararen möjlighet

vittnesutsagan som lämnats under

att läsa ur exempelvis förhör med

huvudförhandlingen skiljer sig från

vittnet från förundersökningen för

vad vittnet sagt tidigare under för-

att säkerställa vad som är korrekt

undersökningen sänks vittnets till-

och inte. Försvararen har såle-

förlitlighet.⁴ Kan vittnet inte heller

des möjlighet att angripa vittnets

förklara varför inte samma uppgif-

trovärdighet och tillförlitlighet.

ter har lämnats före rättegången

När försvararen ska hålla motför-

som under rättegången kan även

hör med vittnet är det möjligt för

vittnets trovärdighet ifrågasättas.

2 Samuelsson, Per E, Att förhöra ett vittne – en handbok i förhörsteknik, Nerenius & Santérus Förlag AB, 1996 [cit. Samuelsson], s. 13.

3 Prop. 1986/87:89, om ett reformerat tingsrättsförfarande, s. 134. 4 Samuelsson, s. 87.

13


14

” Prima Facie Nr 4 2019

Försvararens förhörsteknik och retorik är väsentlig för huruvida bevis framkommer.

Försvararen kan ifrågasätta vittnets

förutsättningar negativt och den

net, vilket kan leda till att vittnets

möjlighet att göra korrekta bedöm-

tilltalade kan försättas i underläge.

svar istället urholkar bevisvärdet.

ningar och på så vis ta fasta på de

Om huvudförhör med åklagarens

Försvarets vittne har som uppgift

vittnesuppgifter som är motstridi-

vittne inte har skadat den tilltalade

att styrka uppgifter som är till

ga. Det övergripande syftet är såle-

finns det oftast ingen anledning för

fördel för den tilltalade, så som att

des att förringa värdet av de uppgif-

försvaret att hålla motförhör.⁶ Det

den tilltalade har alibi, att den till-

ter som motpartsvittnet lämnat och

finns också tillfällen där ett vittne

talade ej var klädd så som uppgifter

som skadat klientens sak.⁵ Ett lyck-

inte heller bör höras, trots att den-

säger eller att den tilltalade handlat

at motförhör kännetecknas därmed

ne skadat klientens sak. Är det inte

i nödvärn.⁸

av att trovärdigheten hos vittnet

möjligt att rubba vittnets uppgifter

har sänkts. Vad sker dock om för-

kan ett motförhör istället förstärka

svararen inte finner någonting som

intrycket av vittnesmålet, vilket

är motsägelsefullt i huvudförhöret?

kan påverka utgången för den tillta-

Vad har försvararen för möjlighet

lade negativt.⁷

att då påverka vittnets tillförlitlighet? Vad som kan antydas är att det sällan är framgångsrikt att misskreditera vittnen. Angriper försvararen vittnets moral eller är oförskämd

5 Borgström, Claes, Advokaten i brottmålsprocessen, 2 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2014 [cit. Borgström], s. 111.

36 kap. 17 § RB relativt fria ramar när det gäller förhörstekniken vid motförhör med vittnen. Ledande frågor är vanligt förekommande i

När det gäller försvarets åberopade

motförhör med vittne och är i regel

vittnen bör förhör med dessa ske

tillåtna, till skillnad från i huvud-

med viss försiktighet så att försva-

förhöret. Frågor under motförhör

raren inte lägger orden i mun på vitt-

avvisas i regel inte av rätten, utan försvararen får här oftast vida

i sitt motförhör med vittnet kan det istället påverka den tilltalades

Försvararen har i enlighet med

6 Kvarntorp, Kamilla & Knutson, Tom, Med förhöret som arbetsredskap, Advokaten: Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund, nr 2, 2016, Årgång 82, s. 24–34 [cit. Kvarntorp & Knutsson], s. 32. 7 Samuelsson, s. 88.

möjligheter att ifrågasätta vittnets uppgifter. Rätten ska dock avvisa frågor som uppenbart inte hör till

8 Borgström, s. 111.


Prima Facie Nr 4 2019

saken eller som på annat sätt är

kan resultera i den informationen

framkommer, vilket i sin tur kan

otillbörliga. Kravet på att frågorna

som försvararen vill få fram. För

vara till fördel för den tilltalade och

”uppenbart” inte ska höra till saken

många ledande frågor kan emel-

påverka domens utfall. Försvara-

innebär att svängrummet för för-

lertid resultera i att rätten tappar

rens framtoning kan anses påverka

svararen att ställa frågor är stort.⁹

tilltron till vittnesmålet och låter

huruvida vittnet är tillmötesgående

det förbigås, vilket istället kan vara

eller inte. Hård retorik kan rubba

till nackdel för den tilltalade.

vittnet medan en vänlig framtoning

Ledande frågor som endast kan besvaras jakande eller nekande

11

kan göra att vittnet blir osäker och

Förhörsteknik och retorik kan

vacklar i sina svar, vilket i sin tur

skilja sig åt mellan olika försvarare.

gör att trovärdigheten faller.10 Det

Hur försvararen agerar beror på det

finns dock risker med att endast

enskilda fallet och förhörstekniken

ställa sådana frågor då det kan göra

varierar beroende på vilket vittne

svaren intetsägande och därmed

som förhörs. Om försvararen är

förringa syftet med att ställa ledan-

för framfusig i sin retorik eller om

de frågor. Ledande frågor ställs för

frågorna som ställs är av för öppen

att kritiskt granska vittnets berät-

karaktär kan det i motförhör med

telse. På så vis prövas vittnets tro-

vittnen öppna upp för fler fråge-

värdighet och tillförlitlighet, vilket

tecken än nödvändigt. Vad som dock kan konstateras är att försvararens förhörsteknik och retorik

9 SOU 2017:98, Tidiga förhör – nya bevisregler i brottmål: Delbetänkande av Utredningen om processrätt och stora brottmål, s. 89. 10 Kvarntorp & Knutsson, s. 32.

är väsentlig för huruvida bevis

11 Samuelsson, s. 92.

kan vara ett vinnande koncept för försvararsidan om det får vittnet att känna sig bekväm och ge information som försvararen sedan kan angripa. Sammanfattningsvis kan det konstateras att försvararen kan påverka utfallet av domen genom sin förhörsteknik och retorik.

15


16

Prima Facie Nr 4 2019

Styrelseengagemang

– en merit i CV eller bortkastad tid? Skribent: Lasse Lund

P

å Örebro universitet finns ofantligt många möjligheter att engagera sig. Till oss

jurist- och rättsvetarstudenter finns bland annat studentkåren, Juridiska Föreningen, ELSA och FEMJUR. Utöver dessa finns många andra föreningar som gynnar studentlivet på universitetet. Gemensamt för alla dessa organisationer är att de är associationsformer som har en styrelse. Att arbeta i en styrelse kan upplevas som bortkastad tid och icke-meriterande inför egen karriären. Därför låter många bli att engagera sig i en styrelse. I min artikel vill jag bevisa motsatsen.

Definition av styrelse och styrelsearbete För att kunna prata om styrelse-

För ungefär tio år sen klev jag in på uppdrag som ledamot i ungdomsfullmäktige för min hemkommun i Finland. Sedan dess har jag engagerat mig i flera föreningar och styrelser. Mitt senaste engagemang låg i Örebro studentkår (senare ÖS), universitetsstyrelsen för Örebro universitet och Örebro Kårhusrestaurang AB. Man kan säga att det har blivit en livsstil för mig. Vad får jag då ut av mitt engagemang när det är dags att börja min juristkarriär efter examen?

arbete behöver ordet ”styrelse” definieras. Vad är en styrelse? Enligt Bolagsverkets definition är en styrelse ”en grupp av valda personer som fattar viktiga beslut inom exempelvis aktiebolag”. Bolagsverkets definition är inte särskilt konkret. Det går inte att dra någon slutsats om vad en styrelse de facto gör.


Prima Facie Nr 4 2019

Min uppfattning av styrelse och

Som heltidsordförande för ÖS

fritt översatt citat i hans intervju:

styrelsearbete är att en styrelse

under 2018/2019 lärde jag mig hur

”Ingen annan gillar möten förutom

består av förtroendevalda som

ett möte kan genomföras effektivt

människor som tar med sig fika...”.

ansvarar för gemensamma ange-

och vad som krävs för att en grupp

Han anser också att möten dödar

lägenheter i en associationsform,

ska kunna ta väl genomtänkta

produktivitet och hälften av tiden

exempelvis ett aktieb<zolag eller en

beslut. Tillsammans med mina två

spenderas genom att prata om allt

ideell förening. En liknande defini-

vice ordföranden såg jag till att

som inte har att göra med att få sitt

tion till styrelsens uppgift finns i 8

styrelsen för ÖS fick ett tillräck-

arbete gjort. I stället för att sitta i

kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:511).

ligt bra underlag för att kunna ta

möten sköter han sin business via

Oberoende av associationsformen

ett beslut. Ibland ansvarade andra

mejl. Hans ord är ganska extrema

är huvudregeln att styrelsen före-

styrelseledamöter för ett underlag

och orden kanske passar bättre i

träder organisationen, tar hand om

till ett beslut. Det behövs ett fung-

ett amerikanskt sammanhang. Jag

ekonomin och annan förvaltning

erande samarbete och allas insats

tycker ändå att det finns en poäng

som krävs för att organisationen

inom gruppen för att gruppen över

i det som han säger. Möten tillhör

ska kunna existera och bedriva sin

huvud taget kan ta beslut som på-

absolut nordiskt arbetskultur men

verksamhet.

verkar hela organisationen. Organi-

sådana möten som består främst av

sationen företräder 15 000 studen-

fika och diskussion som inte har

ter. Alla växte i sina roller under

något att göra med själva saken

verksamhetsåret. Jag kan med gott

som ska diskuteras kan kännas

samvete säga att samtliga av mina

frustrerande och väldigt ineffektiva.

Konkret erfarenhet från styrelsearbete Det är enkelt att säga att man lär sig att ta ansvar för gemensamma angelägenheter genom att inneha

styrelsekollegor fick en erfarenhet med sig som gynnar deras framtida

ett förtroendeuppdrag i en styrelse.

karriärer.

Jag vill ändå nämna något konkret

”Time is money!”

som jag speciellt har lärt mig under alla åren på olika positioner inom olika organisationer. Som sagt är en styrelse en grupp av valda personer som ska fatta viktiga beslut. Till grund för ett beslut ligger en eller flera diskussioner och (förhoppningsvis) ett utförligt skriftligt underlag.

Du har säkert hört uttrycket ”Time is money!” i ett tv-program eller en film någon gång. Mark Cubain, som är en känd amerikansk investerare och domare i den amerikanska tv-produktionen Shark tank, berättade i en intervju med CNBC (en amerikansk TV-tjänst) i oktober 2019 att han hatar möten. Ett

Med detta vill jag säga att varje timme kostar i arbetslivet. Ineffektiva möten är dyra och minskar produktivitet hos alla. På många av våra framtida arbetsplatser kommer arbetet ske i grupp. Utifrån vad jag själv har fått höra under olika presentationer från några av de största affärsjuridiska byråerna i Sverige arbetar juristerna i grupper som formas efter olika rättsområden. Om en nyexaminerad jurist eller rättsvetare har erfarenhet

17


18

Prima Facie Nr 4 2019


Prima Facie Nr 4 2019

Att arbeta i en styrelse kan upplevas som

bortkastad tid och icke-meriterande inför en egen karriär.

styrelsearbete besvarar det framti-

Styrelseengagemang – en merit i CV eller bortkastad tid?

da arbetsgivares behov av att få in

Redan i början av utbildningen bör-

av ett effektivt och ansvarsfullt

medarbetare som redan är insatta i effektiva mötesvanor. Dessa personer har också den förståelsen för sitt ansvar för gruppens arbete som arbetsgivaren eftersträvar.

Grupparbete i skolan – en tillräcklig merit inför karriären? Det är sant att det redan är mycket grupparbete i skolan som man kan få samma merit av. Det är i och för sig ett motargument men jag har insett att det inte riktigt stämmer. En ansvarig lärare för en kurs presenterade kursen allmänt under terminens första föreläsning och betonade i dennes PowerPoint angående ett examinerande grupparbete att alla i gruppen ska bidra till gruppens arbete. Är det inte en självklarhet? Om ledamöter för en styrelse inte är på plats på möten eller inte tar sitt ansvar för arbete inom gruppen kan styrelsen inte heller fullgöra sitt viktigaste uppdrag – att ta operativa beslut för att organisationen ska kunna bedriva sin verksamhet.

jar ”snacket” gå runt om hur viktigt det är att skaffa sig meriter inför sin karriär som jurist. Styrelsearbete är inte den första saken som man kommer på för att meritera sig inför sin karriär. Det känns mer naturligt att välja t.ex. ett extrajobb på en myndighet eller advokatbyrå. Om man ställer frågan ”vill du söka en styrelsepost?” får man lätt ett svar att plugget tar för mycket tid. Med andra ord upplevs styrelsearbete inte som en merit inför den framtida karriären. Jag vill påstå att vi studenter meriterar oss om vi engagerar oss i styrelser. Erfarenhet från styrelsearbete innebär att du har tagit ansvar för att leda en organisation i en grupp. En styrelsepost kräver att du aktivt deltar i styrelsearbete genom att ta sig an olika uppgifter och respektera alla andras tid. Om tiden inte respekteras i arbetslivet kommer slutsatsen att bli densamma som Mark Cubain drar.

19


20

Prima Facie Nr 4 2019

Utan våra egna organ dör vi. Utan någon annans organ dör vi också. Skribent: Xerxes Åkerfeldt sälja sina organ för att överleva. Det

tar emot eller förmedlar biolo-

är utsatta grupper som råkar värst

giskt material från en levande eller

ut för organhandeln.²

avliden människa eller vävnad från

Frågan om organtransplantationer har också uppmärksammats på

I

Regeringskansliet då två rykande

Sverige bygger tanken om

färska SOU:er nyligen landat på

organtransplantationer på en al-

regeringens bord.

truistisk grund. En donation av

organ får inte involvera någon slags ersättning utan handlingen ska ske på enbart medmänsklig basis. Samtidigt medför bristen på organ att svårt sjuka söker sig till länder där organ kan köpas på den svarta marknaden. Det är uppenbart att den lukrativa svarta marknaden kan florera när utbudet understiger efterfrågan.

2018 års donationsutredning föreslår i sitt delbetänkande i SOU 2019:1 att Sverige skall tillträda Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ, den s.k. Santiagokonventionen. Konventionens huvudsyften är att: (1) förebygga, förhindra och bekämpa handel med mänskliga organ genom att straffbelägga vissa gärningar, (2) skydda brottsoffrets rättigheter i fråga om

Artiklar om fenomenet blomstrar,

de straffbelagda gärningarna och

i en artikel från SVT beskrivs situ-

(3) främja nationellt och interna-

ationen i Pakistan som en “njur-

tionellt samarbete rörande insatser

bazaar”.¹ Samtidigt visar rapporter

mot handeln.

att majoriteten av alla transplantationer i Kina utförs med organ från avrättade fångar. På andra håll driver fattigdom människor till att

Idag stagar lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. att “[d]en som i vinstsyfte tar, överlämnar,

ett aborterat foster [döms] till böter eller fängelse i högst två år”. ³ Det är således kriminaliserat att trots egen vilja och samtycke överlämna, ta emot eller förmedla biologiskt material i vinstsyfte. I dessa avseenden uppfyller den svenska strafflagstiftningen i stor utsträckning Santiagokonventionens krav. Det är emellertid en viktig konventionsbestämmelse som svensk rätt inte uppfyller, nämligen den om förbud mot själva användandet av dessa illegala organ. Donationsutredningen föreslår därav att ett förbud även skall omfatta de fall där ett mänskligt organ används trots insikt om att det tagits till vara utan att samtycke eller medgivande förelegat. Likaså föreslås ett förbud, mot hantering av organ överlämnade eller förmedlade i vinstsyfte. De föreslagna bestämmelserna ger tydligt uttryck för en nolltolerans mot handel med organ. Samtidigt

1 SVT, Marknaden för organhandel blomstrar, SVT nyheter. 2007-08-12. https://www.svt. se/nyheter/utrikes/marknaden-for-organhandel-blomstrar (Hämtad 2019-12–01)

2 Ania Willman, Kroppen som handelsvara, Omvårdnadsmagasinet. 2018-11-06. https:// www.swenurse.se/omvardnadsmagasinet/ tidigare-nr/nr-05-argang-2012/kroppen-som-handelsvara/ (Hämtad 2019-12-01)

3 Notera emellertid att förbudet inte omfattar handel med blod, hår, modersmjölk eller tänder.


Prima Facie Nr 4 2019

Bristen på organ medför att svårt sjuka söker sig till länder där organ kan köpas på den svarta marknaden.

kvarstår problemet med den ut-

får ett tillvaratagande av biologiskt

behandling är – enligt donationsut-

ländska svarta marknaden. För den

material inte ske. Förutsättningarna

redningen – etablerad praxis, dock

i behov kan ett organ, illegalt eller

för att tillvarata organ för trans-

till en viss gräns. Allt för omfattan-

inte, betyda skillnaden mellan liv

plantation är således stora och vida.

de åtgärder som inte direkt ingår

och död. Så hur kan den omänsk-

Förberedelserna inför en transplan-

som ett led i intensivvård anses så

liga och fullständigt avskyvärda

tation är emellertid omfattande.

pass omfattande att de inte får före-

svarta marknaden motverkas på

Tester om lämplighet måste utföras,

tas inom ramen för organbevarande

hemmaplan? Hur skall fler organ tillgängliggöras i Sverige? Donationsutrednings slutbetänkande i SOU 2019:26 ger nya och konstruktiva förslag. Samtidigt väcker deras förslag etiska frågeställningar. Är det rätt att upprätthålla livet hos en döende person? trots att 3 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslag (2017:30) stadgar att “[v]ården ska ges med respekt för [...] den enskilda människans värdighet”.

Förberedelserna inför en transplantation är emellertid omfattande. Tester om lämplighet måste utföras, patienten måste matchas, den mottagande patienten underrättas och praktiska teknikaliteter säkras. Samtidigt måste det aktuella

behandling. Organbevarande behandling får enbart ges om det inte kan anstå till efter döden och inte medför mer än ringa smärta eller skada. Andra insatser för patientens skull såsom mildrande behandling får inte hindras av åtgärderna.

organet vårdas, ett hjärta klarar sig

Donationsutredningens förslag är

till exempel inte utanför kroppen i

således att lagstifta och ge stöd för

mer än fyra timmar, en lever i 14.

den organbevarande behandling

Av denna anledning är s.k. organ-

som idag utförs på basis av eta-

bevarande behandling före döden

blerad praxis. Detta föreslås ske

För att tillvarata biologiskt material

många gånger nödvändigt för att

genom ändring av befintlig lagtext

för transplantation från en avliden

donationen skall kunna ske. Organ-

och införandet av sju nya paragra-

person fordras medgivande eller

bevarande behandling innebär att

fer i lagen om transplantation m.m.

att det kan fastställas att åtgärden

olika intensivvårdsinsatser aktu-

Utredningen föreslår därtill att när-

står i överensstämmelse med den

aliseras i syfte att bevara organets

ståendevetot tas bort, innebärande

avlidnes inställning till donationen.

funktion och duglighet. Detta kan

att den närståendes möjligheter att

I annat fall får material tillvaratas

vara respiratorbehandling eller

hindra den eventuella organbeva-

såvida den avlidne inte motsätter

olika farmakologiska åtgärder.

rande behandlingen begränsas till

sig detta eller såvida det finns skäl

Åtgärder som således innebär att

att enbart förmedla information – i

att anta att ingreppet inte skulle

medicinska insatser ges till döende

vägledande syften – om patientens

strida mot den avlidnes inställning

patienter i syfte att säkerställa orga-

inställning till donationen. Enligt

(3 § lagen (1995:831) om transplan-

nens funktion. I regel sker detta då

förslaget ska inte organbevarande

tation m.m.). Är uppgifterna om

donatorn – den döende patienten –

behandling få pågå i mer än 72

den avlidnes inställning motstridiga

är djupt medvetslös. Denna typ av

timmar om inte särskilda skäl fö-

21


22

Prima Facie Nr 4 2019

Vem upprätthåller den döende personens integritet och sociala sammanhang när denne är oförmögen att tillvarata dessa själv?

religger. Beslut om organbevarande behandling ska fattas av legitimerad läkare i samråd med annan legitimerad läkare. Särskilt skydd ges för beslutsoförmögna personer i förslaget. Dessa regler är emellertid

far i så fall detta intresse RF:s skydd

någon annans intresse över detta?

mot påtvingade kroppsliga ingrepp

Och när är det etiskt försvarbart att

(2 kap. 6 § RF)?

frångå principerna om att mildra

Som tidigare nämnt innebär förslaget ett svårt etiskt dilemma. En

smärtan och aldrig skada till förmån för någon annans överlevnad?

inte föremål för denna artikel.

fråga som uppstår är till vilken

Utan våra egna organ dör vi. Utan

En grundläggande regel inom häl-

grad den enskildes rätt till en lugn

någon annans organ dör vi också.

och värdig död kan säkerställas

I vissa delar av världen säljs organ

samtidigt som medicinska insatser

från dödsdömda, i andra delar

utförs i syfte att fördröja döden.

av världen säljer människor sina

Till slut landar det på den enskilda

organ för att ha mat på bordet. Men

läkaren att göra en bedömning när

organen räcker inte till, den teknis-

en viss patient är döende eller inte,

ka utvecklingen inom hälso- och

samt om denna skall betraktas som

sjukvården möjliggör för fantas-

en donator eller som en patient i

tiska ting, men fortfarande är våra

behov av palliativ vård. När dess-

kroppar beroende av biologiska

utom närståendevetot föreslås tas

transplantat. Principen om altruis-

bort kan frågan ställas vad männ-

tisk grund för organtransplantation

iskan faktiskt ger uttryck för: En

kommer till olika uttryck i betän-

autonom individ eller en relationell

kandena, men i grund och botten

varelse? Vem upprätthåller den

handlar frågan om vilket värde vi

döende personens integritet och

sätter till människan, människans

sociala sammanhang när denne är

integritet och människans rätt att

so- och sjukvården är principen att all vård är frivillig med undantag för tvångsvård. Även om patienten inte kan bestämma över innehållet eller omfattningen av vården är denne alltid fri att avböja behandling. Men hur kan en djupt medvetslös döende patient tillvarata denna frihet? I väntan på utredning om en döende patient kan utgöra en möjlig donator kommer behovet av livsuppehållande och organbevarande behandling innebära att en person som annars skulle motsatt sig att donera organ behandlas med förhållandevis inskränkande be-

oförmögen att tillvarata dessa själv?

själv bestämma över sin kropp.

Den enskilda patienten och dennes

Donationsutredningen berör en

Fördjupning: fler reflektioner och

integritet eller en annan människas

svår fråga, den berör livet likväl

potentiella överlevnad eller kanske

som döden. Den berör oss själva

allmänintresset av att möjliggöra

och alla runt omkring oss. All vård

organtransplantationer? Och trum-

ska vara frivillig. Men när väger

handlingar. Men vad väger tyngst?

frågeställningar kring organbevarande behandling kommer till uttryck i remis�svaren till SOU 2019:26.


Prima Facie Nr 4 2019

Händelsernas tid i EU – om europeisk samverkan och asyllagstiftning Skribent: Nora Gahnström Kibayi

23


24

Prima Facie Nr 4 2019

N

yligen, närmare bestämt

lika enkelt att komma överens, och

regler. Inför den kommande pro-

ett exempel på en sådan debatt är

gramperioden och sitt stundande

den om asylsökande och flykting-

ordförandeskap har även von der

mottagande – ett ämne som ännu

Leyen nyligen utlovat ett nytt paket

är omdebatterat på EU-arenan.

för migration inom EU med beräk-

den 13:e november, var

Som jag tidigare har skrivit om i

det 25 år sedan en råd-

årets andra nummer så blev 2015

nad introduktion tidigt 2020, som bland annat väntas innehålla en nystart av den nuvarande Dublin-

givande folkomröstning avgjorde

ett historiskt år gällande antalet

Sveriges medlemskap i EU. Att ingå

migranter som sökte sig till Europa,

som medlemsland leder till många

något som resulterade i en tillfäl-

Migration- och asylfrågor inom

aspekter som ofta anses förmånliga,

lig asyllag i Sverige, lag (2016:752).

EU är och kommer fortsatt vara ett

såsom möjligheten att på ett enkelt

Under perioden pekade EU-kom-

omdebatterat ämne och många nya

sätt resa mellan länder och även

missionen ut två brister i det

beslut gällande ämnet kan vara att

möjligheten att arbeta, praktisera

nuvarande asylsystemet inom EU

vänta.

eller studera utomlands under en

som kom till ytan. Det första som

kortare eller längre period. Denna

uppmärksammades var faktumet

möjlighet har även jag dragit nytta

att ett fåtal länder fick ta emot och

I och med mitt intresse för områ-

av och under denna hösttermin har

ansvara för en stor majoritet av de

det kontaktade jag Lotta Dahlerus

jag praktik i Bryssel, mitt i hjär-

på flykt, och det andra problemet

som arbetar med integrationsfrågor

tat av EU. Hösten 2019 har varit

var att asylsökande behandlades

på Sveriges Kommuner och Regio-

en händelserik tid för Europeiska

sämre i en del länder vilket ledde

ner (SKR). Vanligtvis arbetar Lotta i

unionen med frekventa diskussio-

till en benägenhet att prioritera vis-

Stockholm men för tillfället jobbar

ner kring Brexit, den nya program-

sa länder att söka sig till. Det fanns

hon i Bryssel under ett år.

perioden, och EU-kommissionens

en önskan om ett mer solidariskt

första kvinnliga ordförande Ursula

ansvar medlemsstaterna emellan

von der Leyen.

gällande fördelningen av asylsö-

Medlemskap i EU innebär även att länder har gemensamma regler att förhålla sig till. Svensk lag måste anpassa sig till EU-rätten och i de fall där EU-lagstiftning och svensk lag ställs emot varandra så har EU-rätten – enligt företrädesprincipen – alltid företräde. Medlemsländerna har ett ansvar att genomföra regler som fastställts inom EU och EU-kommissionen bevakar att detta görs. Ifall ett land avstår från att följa vad som beslutats inom EU:s regelverk har kommissionen möjlighet att väcka talan EU-domstolen.¹ I vissa frågor är det dock inte

kande, som resulterade i tillfälligt omfördelningsprogram. Det har dock funnits starka motsättningar från vissa länder där en del inte har tagit emot en enda person och andra endast en handfull flyktingar.² Motsättningarna och vägran att följa vad som fastställts regelmässigt resulterade i att tre län-

förordningen. ³ ⁴

***

Berätta lite om ditt arbete inom SKR och med integration. Jag började som språkvetare och tolk i spanska, det var så jag kom in i den världen. Detta var under tiden det var många flyktingar som kom från Sydamerika så då fick jag erfarenhet av att arbeta med asylsökande i exempelvis asylförhör och vårdkontakt. Sedan blev jag socionom inom kommunen och

der drogs inför EU-domstolen av

arbetade med flyktingmottagande och

kommissionen enligt ovan nämnda

därefter började jag arbeta på SKR.

1 Sveriges Riksdag EU-information, EU:s lagar och regler, 2019-02-28 (2019-11-02), eu.riksdagen.se. 2 Europaportalen, Asyl och migration, 201910-31 (2019-11-02), europaportalen.se.

3 Euractiv, Von der Leyen promises new migration package in first half of 2020, euractiv. com. 4 Ursula von der Leyen, A Union that strives for more: My agenda for Europe, ec.europa.eu.


” Prima Facie Nr 4 2019

Det fanns en önskan om ett mer solidariskt ansvar medlemsstaterna emellan gällande fördelningen av asylsökande.

Var det en särskilt intensiv period i ditt arbete under 2014– 2015? Ja, det var en intensiv tid, men det var

Hur tror du det kommer att se ut framöver i Europa angående integration, kommer någon form av utveckling att ske?

överlag en polariserad fråga inom Europa, många länder står inför liknande utmaningar med hanterar dem olika. Exempelvis fördelning av asylsökande är en utmaning. Kommissionen lade ett

Det kommer ju att ske en demografisk

lagförslag 2016 gällande detta men det

då.

utveckling, vi blir allt äldre och föder allt

har inte kommit närmare en lösning i

färre barn. Befolkningsmässigt så håller

dagens läge. Sedan har det finska ord-

Hur skiljer sig arbetet hemma från att arbeta i Bryssel?

inte det i längden utan majoriteten behö-

förandeskapet en ambition att komma

ver vara i arbetsför ålder. Detta kan bli

fram till en lösning, och von der Leyen

svårt utan migration, och det gäller olika

har sagt att ett nytt asylsystem ska tas

typer av migration, inte bara personer

fram, så vi får se vad som händer.

också roligt att arbeta med de frågorna

I Sverige har man mer fokus på en fråga och blir sakkunnig, det är mer av ett expert-perspektiv. Här är det mer generalistiskt och vi kan mindre om mycket.

som flyr, utan även arbetskraftsinvandring och kärleksinvandring till exempel.

I och med att den nya kommissionen ännu inte har tillträtt så

Finns det några ”key aspects” i ditt arbete – vad finns det för huvuddelar inom svensk migration- och integrationsuppbyggnad?

återstår det att se utformningen av

ut i Bryssel. Det är en slags lobbyroll

Det är nog det lokala och regionala

eftersom vissa medlemsstater sär-

med en del omvärldsbevakning. Intres-

perspektivet, som vi också påminner om

skilt motsätter sig von der Leyens

sebevakning är även en del av arbetet

här nere; integration är ingenting som

planerade asylmottagningspolitik.

hemma i Stockholm.

händer på en abstrakt EU-nivå utan det

Jag fortsätter däremot med expert-perspektivet inom migrationsområdet här och har med frågorna hit, håller koll på vad som händer gällande dem och bollar tillbaka till Stockholm om hur det ser

sker på lokal nivå. Sedan är migration

von der Leyens tilltänkta asylprogram. Det ska bli spännande att se om ett nytt och uppdaterat migrationssystem introduceras på den europeiska arenan, allrahelst

25


26

Prima Facie Nr 4 2019

Where is the freedom of speech?

”I wanna go home! #Stockholm #dag3av8 #missmykids #lawyeronduty #falun #försvarsadvokat #dreamteam” och ”Prr #mordrättegång #bossladies #dreamteam #azzamtakeover #detlönarsigattväljaförsvarare #gladpåsk #azzamfamily #notimetorest #lawyerlife #queens” – tillräckligt för att bryta mot god advokatsed. Skribent: Victoria Najafi


Prima Facie Nr 4 2019

A

tt försvarsadvokater jobbar en del och reser över riket hör till vardagligheterna. Likaså flera dagars frånvaro från familjen på grund av flera förhandlingsdagar på annan ort. Därav har de till skillnad från andra föräldrar inte privilegiet att komma hem till sina barn varje kväll. En Stockholmadvokat har tidigare i år publicerat två inlägg på sin privata Instagram, vilka blev föremål för diskussion. Det ena inlägget publicerades en kväll efter avslutad förhandling på annan ort än hennes hemort, då hon uttryckte sin saknad för barnen. Även det andra inlägget publicerades sent en kväll under förberedelsen inför en mordrättegång. Det framgår inte av det sistnämnda inlägget på något sätt att det skulle blotta varken målnummer eller aktuell domstol. En grupp anonyma advokater uppmärksammade inläggen och anmälde personen i fråga till Advokatsamfundets disciplinnämnd. Anmälarna hävdade att inläggen inte var i linje med Advokatsamfundets regler

kring sekretess, måttfullhet och integritet. Det lustiga är att det är en grupp anonyma advokater som har anmält. Lustigt för att jag än idag, under den pågående debatten om att införa anonyma vittnen, inte hört någon advokat ställa sig positiv till förslaget. Ändå är det ett gäng anonyma advokater som anmäler denna advokat i detta fall. Hur som helst, när disciplinnämnden skulle ta ställning i frågan formulerade de sitt beslut enligt följande: ”God advokatsed innefattar en skyldighet för en advokat att iaktta integritet och uppträda sakligt och korrekt samt så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls. Advokaten ska också iaktta diskretion om sina klienters angelägenheter.” Advokatsamfundets policy för advokaters användning av sociala medier reglerar bland annat att advokatens uttalanden alltid bör vara sanna, etiskt försvarliga, respektfulla och förenliga med gott omdöme. Dessutom bör en advokat vara medveten om att användandet av sociala medier inte negativt påverkar klienters eller allmänhetens förtroende för varken advokaten själv eller advokatkåren som helhet.

Disciplinnämnden fann inte advokatens två inlägg förenliga med kraven i policyn. Att i ett inlägg skriva ”I wanna go home!” antas påverka uppfattningen om advokatens sätt att fullgöra uppdraget på ett negativt sätt och därigenom indirekt påverka allmänhetens förtroende för advokatkåren. Beslutet väcker många frågor. En av dem är: Vad är tillåtet om ett inlägg där man uttrycker sin saknad för barnen inte är det? ”Freedom of speech” är en grundläggande fri- och rättighet i Sverige. Av 2 kap. 1 § RF framgår det att var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Det innebär att man i tal, skrift eller bild på annat sätt har friheten att meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Att Advokatsamfundet i detta fall anser att inläggen strider mot deras policy och inskränker advokatens ”freedom of speech” är enligt min uppfattning såväl långsökt som oroväckande. För när blev egentligen yrkestiteln advokat ens identitet? Är man inte människa i första hand och, inte sin yrkestitel?

27


Intresserad av

att skriva fĂśr

Prima Facie? Skicka iväg ett mail till primafacie@jforebro.se

Profile for Prima Facie

Prima Facie nr 4 – 2019  

Prima Facie nr 4 – 2019  

Advertisement