Page 1

Ordförande Thomas Thörnqvist får återkommande förfrågningar från byggnadsvårdare och hobbysnickare om var man kan köpa specialsågat virke

Småsågaren NR 3

2019

TIDNINGEN FÖR SMÅSKALIG TRÄFÖRÄDLING

VIKTIGT! Lasse Ohlsson demonstrerar hur man sågar gotländska takspånsbräder, en gotländsk specialitet, i en särskilt framtagen såg för takspånsbräder Foto Thomas Thörnqvist

Svara på enkät på sista sidan.

Gotland - Adresågen Vedens uppbyggnad del 5 Sågverksindustrins utveckling del 5 Fortbildningsalternativ

Rapport från Lövträdsföreningen

Rapporter från Småsågarna i Uppland & Fetvedens Vänner


FÖRBUNDSNYTT

Sveriges enda riksförbund för småskalig träförädling Tidningen Småsågaren ges ut av Sveriges Småsågares Riksförbund ISSN-1401-1220 • Grundad 1995 Ansvarig utgivare: Kikki Ahlstedt Karlsson

Styrelse 2019-2020

Sveriges Småsågares Riksförbund, SSRF, eller ”Småsågarna” som vi kort och gott kallar oss, är en ideell förening för alla som är intresserade av småskalig träförädling: att såga, hyvla, snickra, timra, slöjda, producera bränsle och förpackningsmaterial – kort sagt allt man kan göra med trä som råvara.

Thomas Thörnqvist ordförande 070-508 38 39, thomas@xylem.se Björn Gustafson vice ordförande 070-696 50 27, bjrn.gstfson@gmail.com Stig Andreasson ledamot 0320-731 24, andreasson.stig@telia.com Evald Hammarström kassör 070-639 02 13, hammarlind@hotmail.com Bo Linden sekreterare 070-777 33 62, bolinden@icloud.com Hans Adamsson ledamot 073-980 54 48, hans.adamsson@skansen.se Kenneth Pettersson ledamot 070-257 41 77,kpl.ljus@gmail.com Fredrik Malmberg ledamot 070-659 46 70, info@lappe.se

10 skäl att vara medlem 1. Tidningen Småsågaren

Fyra nummer per år med reportage om småskalig träförädling, idéer och debatt.

2. Marknadsföring

Marknadsför dina träprodukter via våra aktiviteter och kanaler.

3. Trä- och maskinkunskap

Tänker du köpa såg eller starta snickeriverksamhet? Vi kan ge råd.

4. Affärsutveckling

Vill du öka lönsamheten, bredda kund­ underlaget eller kapa toppar? Vi vet hur.

Bengt Nilsson ledamot 070-522 69 17, sagaistrand@hotmail.com

5. Studiebesök

Våra studiebesök ger idéer, erfarenhetsutbyte och värdefulla kontakter.

Suppleanter

Bengt Larsson, 070-671 38 84 yvonneobengt@hotmail.com Stefan Kruse, 070-354 21 22 stefan@kruse.nu Mikael Edström, 070-6688223 fetved@gmail.com

Revisorer

Rolf Lernskog, 070-361 00 08 Rolf.Lernskog@telia.com Stefan Persson, 070-537 22 92 M.Stefan.Persson@telia.com Anders Holmgren, 070- 6869491, 0320- 73048

Valberedning Lars Alexandersson, 070-210 80 78 lars.alexanderson@gmail.com Rolf Georgsson, 070-583 14 80 0295-21 020, osterbybruksag@telia.com Otto Ringdahl, 076-727 51 75 otto.ringdahl@hotmail.com Ersättare: Peter Andersson, 070-328 25 47 grolle2@telia.com

Postadress

Småsågarnas Riksförbund Hultanäs 5, 364 33 Åseda Utgivningsmånader: december

6. Inflytande

Vi arbetar aktivt för bättre villkor för småskalig träförädling i Sverige.

7. Branschfakta

När myndigheter vill veta något om småskaliga träförädlare så frågar de oss.

8. IT-kunnande

Vilken nytta har träentusiaster av datorer? Vi utvärderar och sprider kunskap.

9. Omvärldsanalys

Vi spanar nyfiket på trender och reflekterar över tänkbara konsekvenser.

10. Kamratskap

Här är du bland likar, vi är precis lika träintresserade som du. Välkommen!

Bli medlem Som medlem i SSRF får du tidningen Småsågaren och andra förmåner som rådgivning, marknadsföring och rabatter. Medlemskap för 2019 kostar 600 kr. Betala till bankgiro 5485-4989 och ange ditt medlemsnummer alternativt ”ny”, samt namn,

Annonsera i Småsågaren

postadress, telefonnummer och mejl. Från utlandet kan du betala via bank: IBAN SE50 8000 0840 5333 3874 0115 BIC/SWIFT: SWEDSESS Bank: Virserums Sparbank

Adressändring eller uppsägelse

Görs till ekonomi@smasagarna.se eller 0383-821 03. Underlätta för oss genom att alltid ange ditt medlemsnummer.

Produktion

Annonsoriginal som PDF. Priset sänks med 33% rabatt vid helårsannonsering.

Redaktion & Annonser

1/1 helsida 5.200 kr 1/2 halvsida 3.250 kr 1/3 tredjedel 2.500 kr 1/4 kvartssida 1.800 kr 1/8 åttondelssida 1.150 kr

Tryck:

2 Småsågaren nr 3 2019 • www.smasagarna.se

Kikki Ahlstedt Karlsson 070-233 06 11 redaktion@smasagarna.se

Exakta Print www.exakta.se


Ordföranden har ordet

Ordförande har ordet

Till Småsågarnas styrelse får vi då och då inspel från våra medlemmar om aktiviteter som man tycker vi skall arbeta med. En återkommande fråga är vad Småsågarnas medlemmar bedriver för slags verksamhet och följdfrågan brukar då vara om det är hobbyverksamhet eller professionell verksamhet som bedrivs. Även andra aktörer, så som skogsägare, hör av sig med frågar om vi vet någon Småsågare som köper lövtimmer eller annat specialtimmer. Vidare får vi förfrågningar från byggnadsvårdare och hobbysnickare om vi kan tipsa om vem i deras närhet som sågar specialtimmer och även vart man kan vända sig för att köpa specialsågat virke. I de flesta fall kan vi inte hjälpa dessa presumtiva säljare och köpare eftersom vi har dålig kunskap om vad våra medlemmar har för verksamhet. Detta har lett till att vi återkommande diskuterar hur vi skall få till någon form av register där vi kan vägleda säljare och köpare till våra Småsågares produkter och tjänster. Vår tidigare ordförande Allan Eriksson tog själv tag i detta i vintras och tog fram en enkät som publicerades i Småsågaren nr 1 i år. Förvåningen var stor när endast 14 medlemmar lämnade svar på enkäten. Om intresset inte är större för att marknadsföra Småsågarnas tjänster uppkommer ju frågan om detta är något vi skall arbeta med inför framtiden. Därför uppmanar jag nu alla medlemmar i Småsågarna, som har någon verksamhet, att svara på enkäten som är införd på sista sidan i detta nummer av småsågaren. Får styrelsen ett positivt svar från er, med god svarsfrekvens, kommer vi att arbeta hårt för att marknadsföra Småsågarnas produkter och tjänster. Thomas Thörnqvist

Almtimmer

Finns det någon som är intresserade av ett parti alm. Det finns en volym alm– timmer till en lastbil med släp i Sörmland. Du som är intresserad hör av dig till: thomas@xylem.se.

Rättelse I förra numret av Småsågaren blev det ett fel i artikeln om årsmötesexkursionen. Endera hade hjärnspöket hemsökt mig eller så skulle ja testa korrekturläsarna eller möjligen var det mina ingenjörskunskaper som fallit i glömska, välj själva. Men det var alls ingen ångmaskin utan en tändkulemotor, vars stånkande, som drev Leif Gullins gamla cirkelsåg med åkbänk av trä. Thomas Thörnqvist www.smasagarna.se • Småsågaren nr 3 2019 3


Adresågen – Gotland

Lasses gamla remdrivna sågbänk i trä från sent 1800-tal.

Adre sågen Ove Nilsson och Lasse Ohlsson, två bekanta som slog ihop sina gamla sågverk och byggde ett helt nytt, Sågen i Adre på Gotland. Ove hade fått med en gammal sågbänk när han köpte sin släktgård. Det samma var det för Lasse. Även han köpte sin gamla släktgård och fick på köpet med en gammal åkbänk från slutet av 1800-talet. Aktiviteten vid de gamla bänkarna var inte stor och bägge funderade på att lägga ned verksamheten. Men i stället enades man om att hjälpa varandra och se om man kunde utveckla verksamheten. Det ledde till att man 2010 slog ihop sina påsar och startade ett gemensamt företag. Ardre såg AB. När Västerhaninge naturbruksgymnasium 2014 bestämde sig för att lägga ned utbildningen med inriktning mot skog- och träteknik blev deras såg, en Laimet 130, till salu. För Ove och Lasse var priset rätt och man köpte den knappt använda undervisningssågen. För den nya sågen krävdes ett nytt såghus. Det byggdes av impregnerat virke man kommit över som ett restparti från en såg som slutat sälja impregnerat

virke. I den färdiga byggnaden installerades den förvärvade Laimet 130, som var försedd med en eldriven kedjeöversåg av märket Logosol och Läppeställarens måttställare. Ove utvecklade och installerade flytande hjälpriktare i form ett begagnat truckstativ samt två röda lasrar för att förenkla stockens rätta placering på sågbordet. För att förenkla arbetet med att förflytta stocken i sidled på sågbordet utvecklade Ove en hjälpkolv. Även stockbordet automatiserades med en finurlig drivningsanordning. Även avlastningsbordet, eller om man så vill råsorteringsbordet, konstruerades av Ove till vad han kallar ett flytande transportbord, som sakta matar fram bräder och plank med hjälp av cykelkedjor. Hela anläggningen drivs av en begagnad Scania motor på 225 hp, vilken är försedd med en RS-regulator och direkt kardandrift till en slutväxel bestående av sex B-kilremmar. Som grädde på moset har Ove utvecklat en ECO-drift. Denna sänker motorns varvtal till tomgång när

4 Småsågaren nr 3 2019 • www.smasagarna.se

ingen stock sågas och höjer varvtalet till full drift när stocken sågas (det tar ungefär 50 – 70 sekunder mellan stockbyten). Härigenom räknar man med att motorns diselförbrukning minskar med ca 20 procent under en dags sågning. För kantning av bräderna har man ett två klingit kantverk, som också det drives av en gammal dieselmotor. Till vidareförädling av den sågade varan har man en klyvsåg, en Sterner 75 med ett 75 mm blad samt en Jonsereds K45 hyvel med fem axlar. Dessutom har man kvar den gamla gotländska sågbänken som är specialgjord för att såga gotländskt takspån. I dag brädgårdstorkas virket, men Ove och Lasse är i färd med att installera en kammartork. För alla dessa maskiners drift har man endast säkrat upp till 25 A. Det är tack vare att man använder sig av gamla dieselmotorer från utrangerade el-verk.


Adresågen – Gotland Produkter Lasse och Ove legosågar en hel del till bygdens skogsägare, men deras stora produkt är sågning av grov fura med stor andel kärnved. Man framhåller gärna att det är gotländskt kärnvirke med hög biologisk beständighet. En råvara som man är angelägen att komma åt är rötangripna rotstockar av tall. Dessa apteras i dag till massaved, men rätt sågade är det en mycket högkvalitativ sågad vara med mycket hög biologisk beständighet. Sågade takbräder, med hög kärnvedsandel av fura, så kallade Falar är en annan

av Lasse och Oves specialsortiment. Kunder till deras produkter finner man bland såväl möbel- som byggnadssnickare som vill ha högkvalitativt virke och gärna specialsortiment av udda dimensioner av fura. Har Du några frågor om Adre Sågen är Du välkommen att ringa Ove Nilsson 070-3227732.

I en särskild byggnad har man vidareförädlingsmaskinerna, en femaxlig hyvel, Jonsered K45. och en klyvsåg, Sterner 75.

Ove demonstrerar den nya sågen, Laimet 130. Något över mitten och lite till vänster ser man kedjeöversågen. Den lilla röda punkten i bildens övre del är lasern som ”ritar” ett rött streck på sågbänken för att underlätta stockens inläggning. För att ytterligare underlätta stockens inläggning har Ove monterat in en hydraulcylinder vid bordet, den syns som en röd kolv i bildens nedre högra hörn.

Lasse demonstrerar hur man sågar gotländska takspån, en gotländsk specialitet, i en särskilt framtagen såg för takspån.

Stockbordet som för fram stockarna till sågbänken drivs av tre ändlösa kättingar. De drivs fram av en kloförsedd hydraul kolv som fungerar som en ryckmatning.

Det flytande transportbordet som sakta matar fram det sågade virket för sortering.

www.smasagarna.se • Småsågaren nr 3 2019 5


Ett fortbildningsalternativ - Gotland raka och att måttnoggrannheten skulle bli så god som möjligt. Säkerheten i sågen ägnades stort utrymme första dagen och behandlade bland annat den egna skyddsutrustningen, säker hantering av laser, brandskyddsutrustning och naturligtvis säker hantering av timmer, virke, ved med mera. Andra dagen ägnades till stor del åt skärverktygen. Olika klingor, deras storlek och typ samt bestyckning var viktiga inslag i utbildningen liksom hur man vårdar klingorna samt slipar och lagrar dem. Deltagarna fick även lära sig hur man beräknar klingornas skärhastighet och hur man mäter upp deras skärvinklar. Även märkning av klingor och injustering av ledpinnar såväl som mätning av klingornas varvtal och beräkning av bordets matningshastighet gick man igenom teoretiskt. Alla moment avslutades med praktiska övningar på sågen.

Ingalill Bengtsson och Thomas Isaksson från Almi på var sin sida om en sågad skiva alm som fallit offer för almsjukan

Ett fortbildningsinitiativ När stenindustrin, representerat av Nordkalk Oy, inte fick fortsätta bryta kalksten i Ojnareskogen på norra Gotland hotade stor arbetslöshet bland de som bröt sten. Staten gick då in med 100 miljoner kronor som Almi fick ansvar för. Pengarna skulle användas för att nya företag skulle etableras och suga upp den befarade arbetslösheten. De två entreprenörerna Lasse Ohlsson och Ove Nilsson såg då möjligheten att väcka liv i den en gång så livliga småsågsverksamheten på ön. De visste att det fanns många små cirkelsågar som stod och förföll ute på landsbygden. De visste också att det även fanns många småsågar som kördes då och då. Ove och Lasse tog kontakt med Almi och presenterade en idé där man ville fortbilda ägarna av de småsågar där någon verksamhet redan var igång. Tanken

var att man skulle bilda en studiecirkel med 15 till 20 intresserade ägare till småsågar. Förutom att få snurr på de små sågarna hade man idén att bilda ett nätverk för att marknadsföra gotländskt kärnvirke där även Mellanskog och Almi skulle finnas med. Vilket de gör i dag. Almi tyckte deras idé var strålande och avsatte ekonomiska medel för att Lasse och Ove skulle kunna ta fram utbildningsmaterial för att hålla en tredagarskurs i sågning, samt en uppföljningsdag efter ett år. Första kursdagen ägnades åt sågverkens historiska utveckling samt hur olika sågverk var uppbyggda. En viktig del i det utbildningsmomentet var att lära sig mäta upp sitt sågverk och gå igenom metoder för hur sågen riktas. Detta för att bräder och plank skulle kunna sågas

6 Småsågaren nr 3 2019 • www.smasagarna.se

Efter några veckors egen provkörning på egna sågen var det nu dags för tredje dagens fortbildning. Dagen började med att räta ut alla de frågetecken som deltagarna stött på efter de två första dagarnas fortbildning. Därefter resonerade man om olika sätt att kanta bräder och plank. Vidare hade man avsatt en stor del av dagen till att diskutera frågan om hur kundrelationerna skulle hanteras. Här togs frågor upp om hur man skall hantera speciella situationer vid legosågning, som till exempel spiksågning, smutsigt virke, tidsåtgång, raster, pris och så vidare. Här krävs det att man har varit tydlig och skrivit ett avtal om vad som gäller. Efter cirka ett år genomfördes en återsamling där man under ordnade former diskuterade hur kursen hade påverkat deltagarna. Dessutom hade man en allmän diskussion om erfarenheter från den egna sågningen och om virke allmänt. Kursledarna uppmanade slutligen samtliga deltagare att bli medlemmar i Sveriges Småsågares Riksförbund för att i framtiden behålla det bildade nätverket på ön. Avslutningsvis vill jag ställa frågan till alla Småsågarnas medlemmar ”Finns det något intresse för att genomföra liknande fortbildningar i övriga landet till en mindre kostnad”. Ni som tycker det, skicka ett e-postmeddelande till thomas@xylem.se. Thomas Thörnqvist


Rapport Fetvedens Vänner

Jakten på CO2 och hållbart byggande Är nu heta ämnen.

Det kommer att saknas virke med hög kvalite i form av tätaårsringar och hög andel av röthämmande ämnen. Träbyggnader binder CO2, under hela sin livslängd, och om träet slutligen används som biobränsle kommer den frigjorda koldioxiden att tas upp av den växande skogen. Det är helt ohållbart att bygga och underhålla våra hus med det virke som nu finns hos våra ”vanliga” bygghandlare. Det förstör träets goda rykte då man tex måste byta panel efter 15-20 på grund av röta. Jag tror på en framtid där småsågarna måste marknadsföra sig mer utåt och samarbeta med t ex de företag som utför byggnadsvårdande projekt. Nästa steg är att bearbeta vanliga byggare så att de inser hur bra virke man kan få tag på från våra småsågare. Fetvedens vänner, är nu involverad i några projekt för att öka kvaliten på den skog som ska användas till framtida åtgärder på profana och kyrkobyggnader. Linköpings stift har startat ett tjärkokarprojekt där vi barkar tallar på rot för att få fram råvaran artificiellt, metoden är helbarkning med livsnerv som görs i tre år, där barken avlägsnas två höjdmeter per år. Det har även brutits stubbar från olika åldrar på skog för att se om det är någon skillnad på kvaliten på tjäran. Under nästa år kommer vi att randbarka tallar på rot till byggnadsvirke som ska användas till takspån och andra restaureringar. Voxnadalens biosfärsområde blev invigt nu i höstas, och här är vi med i projektgruppen TRÄ o SKOG, med focus på hållbart byggande och restaurering av Hälsingegårdar, i denna grupp ska vi försöka få fram skog som ska växa långsamt med försiktig gallring så att den växer med täta och jämna årsringar. Framförhållningen på detta gör ju att man själv inte får uppleva det, men hoppas att de som använder detta virke om 200 år tycker att vi gjort ett bra arbete. Hoppas att ni som hittar fetved i era stockar sågar och säljer det till hugade spekulanter, en säljkanal finns på facebook och heter FETVED köp o sälj. Fetveds hälsningar Från Rengsjö Mikael Edström

Randbarkad tall som ska användas till kyrktaksspån, tanken är att få ut många spån med stående årsringar ur samma stam. Foto Mikael Edström

- Kedjesåg, Klingsåg & Timmerfräs!

Komplett sågverk fr. 41.500:-

Frågor, offert eller beställa? Ring 0910 - 880 19 Tel: 0910-880 19 www.bamseprodukter.se

- Svensktillverkat bandsågverk! - El eller bensindrift

- Professionella bandsågverk! - Stationära eller mobila

www.smasagarna.se • Småsågaren nr 3 2019 7


Sågverksindustrins utveckling – del 5

Sågverkens utveckling del 5: Sågverkens vidareförädling Sedan slutet av 1800-talet har det i sågverkskretsar talats om att vidareförädling skulle höja sågverkens lönsamhet. Samtidigt diskuterades frågan om var vidareförädlingen skulle ske. I vissa fall var det en fördel om den utfördes på sågverken och i andra fall vid snickeriindustrin. Sågverken har dock aldrig försök sig på att vidareförädla möbelkomponenter. Däremot har många möbelfabriker haft sågverk. Att det varit intressant för sågverken att vidareförädla förstår man då förädlingsvärdet, i dag, är ca 1,5 gånger vid byggnadsindustrin, 15 gånger vid snickeriindustrin och ca 30 gånger vid möbelindustrin. Man brukar ange att byggnadsindustrin står för ca 70 procent av virkesförbrukningen. Detta är nog sant men det är bara ca 12 procent av det sågade virket som går direkt till byggnadsindustri. Resten har passerat någon form av snickeriindustri, impregneringsanläggning, limträindustri eller liknande.

Vid sågverken talar man om vidareförädling då virket torkas, exaktkapas, klyvs, hyvlas, fingerskarvas eller impregneras. Motsvarande moment i den träförädlande industrin benämns i regel träberedning, alternativt trätillagning eller träberedning. Det finns därför anledning att fundera på vilka av vidareförädlingarna som verkligen är vidareförädling och vilka som är kundanpassning. Exaktkapning är ett begrepp som sannolikt i de flest fall är en kundanpassning i stället för en vidareförädling.

Under en period i slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet försökte sågverken på olika sätt ta tillvara så mycket som möjligt ur stocken. Detta skedde främst genom småvirkesproduktion och kolning. Småvirkesproduktionen bestod i att man sågade ut tunna bräder ur bakarna, till exempel listvirke, tunnsträver, kvastkäppar, reverteringsribb (laths), takläkt och locklist för brädfodringar (slatings) och annat småvirke som kapades upp till exempelvis lådämnen, trästavar till tunnor, drittlar, kaggar och många andra typer av kärl.

I sågverkens barndom var inriktningen främst mot grövre sågade dimensioner som plank och battens. Någon förädling förekom inte. Förvisso började med tiden klenare dimensioner, som bräder, alltmer göra sig gällande. Men stora delar av stocken sågs som avfallsvirke i form av grova bakar, ribb och kubb. Dessa sortiment hade ingen annan användning än som bränsle eller utfyllnad för att jämna till virkesplanen.

Efter förra sekelskiftet, när massaindustrin stod inför en snabb expansion, blev bakar och ribb en intressant råvara för dem. Problemet var dock barken och inte förrän man på 30-talet lärt sig att bygga stora barktrummor vid de stora sågverken utmed norrlandskusten tog marknaden fart på riktigt. De små och mindre sågverken hade fortfarande problem med att bli av med bakar och ribb. Men 1954 kom Söderhamns Verkstäder ut med Cambio barkmaskin, vilken blev

8 Småsågaren nr 3 2019 • www.smasagarna.se


Sågverksindustrins utveckling – del 5

en total succé för de små och medelstora sågverken, om än inte cellulosaindustrin betalade det fulla värdet för sågverksflisen. I modern tid är det framför allt nedtorkning till möbel- respektive snickeritorrt som kan hänföras till vidareförädling. Nedtorkningen till målfuktkvoten 16 procent får dock ses som en nödvändighet för att kunna erhålla ”blanka varor”, dvs virke utan missfärgningar. Även hyvling, så kallad egaliseringshyvling av byggnadsvirke, är en nödvändighet för att kunderna skall köpa virket. Hyvling av olika typer av lister får däremot ses som en vidareförädling, som torde vara särskilt lämplig för småsågar. Andra typiska produkter för sågverkens vidareförädling kan vara fingerskarvning och exaktkapning till kunder. För små och medelstora sågverk är det inte ovanligt att man vidareförädlar sitt sågade virke till pallar och pallkragar samt olika typer av maskinemballage för produkter som skall exporteras. Tryckimpregnering var tidigare en typisk vidareförädling för sågverken, men har i allt större utsträckning flyttat ut från sågverken och står numera ofta på egna ben. Avslutningsvis vill jag påstå att det finns hur mycket som helst att hitta på för att vidareförädla det Småsågarna producerar. Det är bara avsaknaden av fantasi som sätter hinder i vägen. Thomas Thörnqvist

www.smasagarna.se • Småsågaren nr 3 2019 9


Vedens byggnad – del 5

Vedens byggnad Del 5: Densitetens variationer. I barrvedsstammens tvärsnitt ser man sommarveden som ett mörkt band i slutet av varje årsring (figur 1). Bredden på detta band beror på beståndets bonitet och klimat, dvs framförallt temperatur och nederbörd under vegetationsperioden. Härav följer att bredden på sommarvedsbandet minskar ju längre norrut man kommer i Sverige. Varje trädslag anses ha ett klimatoptimum, vilket innebär att bredden på tallens och granens sommarvedsband minskar när vi kommer tillräckligt lång söder ut, sannolikt en bit ner i Europa. Sommarvedsbandets bredd är ungefär den samma vid ett och samma geografiska läge och bonitet oberoende av trädets tillväxthastighet, vilket även figur 1 indikerar. Hos barrträden är det således den lätta vårveden som ökar i andel när tillväxten och därmed årsringsbredden ökar.

Följande tankeexperiment visar hur årsringsbredden påverkar andelen sommarved och torr-rådensiteten. Antag att årsringsbredden i medeltal är 2 mm och att 40 procent utgörs av sommarved som vägen 850 kg/m3. De resterande 60 procenten utgörs av vårved som väger 250 kg/m3. Detta ger en densitet på 490 kg/m3. Om årsringsbredden i samma bestånd i stället är 8 mm i medeltal ger detta densiteten 310 kg/m3. Observera att sommarvedsbandet i bägge fallen är 0,8 mm brett. Mängden cellvägg minskar således från 33 procent vid 2 mm årsringsbredd till 21 procent vid 8 mm årsringsbredd. Detta medför att andelen vedsubstans som till exempel skall hålla fast en skruv minskar med i storleksordningen 40 procent, vilket naturligtvis innebär att skruvdimensionen måste ökas för att skruven skall kunna fullgöra sin funktion.

Figur 1: Ett tvärsnitt av ett barrträd illustrerande vår- respektive sommarved, samt ett densitetsdiagram där topparna representerar en densitet omkring 850 kg/m3och bottnarna en densitet av omkring 300 kg/m3.

10 Småsågaren nr 3 2019 • www.smasagarna.se

Det är välkänt att densiteten och därmed även andelen sommarved varierar inom vida gränser i ett och samma bestånd. Detta gäller även om prov tas vid samma årsringsnummer och trädhöjd. Till en del kan dessa variationer förklaras om man studerar egenskaperna hos de olika trädskikten som utvecklas i ett bestånd (figur 2). De härskande träden är i regel de grövsta träden som därmed har de bredaste årsringarna med den minsta andelen sommarved och således även den lägsta hållfastheten. De medhärskande träden är några meter kortare än de härskande och har därmed större andel sommarved och följaktligen en högre hållfasthet. De behärskade träden är ännu några meter kortare, vilket ger en ännu högre andel sommarved med ännu bättre hållfasthetsegenskaper. I ett bestånd skulle det teoretiskt kunna vara så att de härskande träden har en medelårsringsbredd av 5 mm, de medhärskande 3 mm och de behärskade 1 mm. Om andelen sommarved vid 1 mm årsringsbredd antas vara 30 procent i södra kan den antas vara 20 procent i norra Sverige. Antas vidare att vårvedens densitet är 300 kg/m3 och att sommarvedens är 850 kg/m3, blir torr-rådensiteten för de olika trädskikten 330 kg/m3, 360 kg/m3 respektive 470 kg/m3 i södra Sverige och 320 kg/m3, 340 kg/m3 respektive 410 kg/m3 i norra Sverige (figur 3). De medhärskande träden innehåller således ca 10 procent och de undertryckta 40 procent mer vedsubstans än de härskande träden i södra Sverige. Motsvarande värden i norra Sverige är ca 5 procent respektive 30 procent. Relationen till hållfasthet och massautbyte följer samma resonemang. Enligt många undersökningar anses densitetsoptimum ligga någonstans mellan 0,5 och 2 mm årsringsbredd. Att densiteten sjunker drastiskt vid mycket täta årsringar anses bero på så kallad hungerved. Denna hungerved är en typ av ved som bildas hos träd som framförallt står på näringsfattiga marker eller i extremt kalla klimatlägen. Utmärkande för hungerveden är att den har mycket tunnväggiga fibrer och att den därigenom saknar sommarved.


Vedens byggnad – del 5

Figur 2: En schematisk bild över hur skogens träd kan delas in i olika skikt. De härskande trädens höjd är fem sjättedelar av överståndarnas höjd och de medhärskande trädens höjd är fem sjättedelar av de härskande trädens höjd.

Figur 3: Årsringsbreddens och det geografiska lägets inflytande på torr-rådensiteten, ur en teoretisk betraktelse.

Den i figur 3 inlagda hjälplinjen visar att virke från norra Sverige med 2 mm medelårsringsbredd har samma densitet och därmed ungefär samma hållfasthetsegenskaper och massautbyte som virke från södra Sverige med 3 mm medelårsringsbredd. Ur figur 3 kan man vidare dra slutsatsen att densiteten och därmed även hållfastheten såväl som massautbytet påverkas mest vid en förändring av medelårsringsbredden i intervallet 1 till 2 mm. En förändring av medelårsringsbredden i intervallet 3 till 4 mm påverkar inte densitet och hållfasthet i lika hög grad.

För lövträden fungerar det däremot lite annorlunda. Hos de bandporiga lövträden, som till exempel ask och ek är vårvedsbandet alltid lika brett på en och samma växtplats oberoende av tillväxthastigheten. Vid ökad årsringsbredd sker tillväxten således i den tyngre sommarveden, varför andelen vedsubstans och således även vedens styrka ökar med ökad årsringsbredd. Hos de ströporiga lövträden, som till exempel björk, asp och al, är lika stora kärl jämnt spridda över hela årsringen. Tillväxthastigheten har därför ingen inverkan på de ströporiga lövträdens densitet och är därmed inte av så stor betydelse för virkets kvalitet. www.smasagarna.se • Småsågaren nr 3 2019 11


Rapport från Lövträdsföreningen

Rapport från Svenska Lövträdföreningen Eftersom en del av ”Småsågarnas” medlemmar även är skogsägare och kanske också har en del lövskog, tänkte jag skriva lite om vad som händer i Svenska Lövträdföreningen, där jag har uppdraget att vara ordförande. I maj hade vi en tvådagarsexkursion med tillhörande årsmöte i Örnsköldsvik. Dag ett befann vi oss mestadels inomhus i Domsjö industriområde, där vi fick information från ett antal företag och forskningsprojekt om vad man kan använda virket från våra skogar till. Att vi kan tillverka papper, kartong, sågade trävaror samt diverse byggskivor av trä är ju allmänt känt – men det inte många känner till är att skogsråvaran är på väg att bli mycket betydelsefull för den kemisk- tekniska industrin. Man spjälkar helt enkelt vedens byggstenar till sockermolekyler, jäser sockret till alkohol och därifrån tillverkas ättika. Både alkohol och ättika är viktiga grunder i den kemisk- tekniska industrin. Andra användningsområden för skogsråvara är framställning av: drivmedel för alla slags fordon, textilfiber, plaster, fiskfoder, asfalt plus mycket annat som man inte kunnat tänka sig att skogen kan användas till. Intressant är att de biprodukter vid massaframställning, som tidigare bara setts som avfall och problem, nu börjar bli riktigt värdefulla. Dag två tillbringades ute i fält, med besök i olika lövbestånd. Vi tittade på planterad masurbjörk, poppel samt en flera hektar stor yta planterad med allt från gråal till lärk. Vi besökte också ett fantastiskt fint 25-årigt björkbestånd, där vi diskuterade gallring. Hur hårt ska björken gallras? Vilka stammar ska vi satsa på för framtiden? När skulle beståndet egentligen ha gallrats? Och när ska det gallras nästa gång? Det blir mycket diskussioner vid dessa tillfällen… Nästa evenemang i lövträdföreningens regi var den 6-7 september i Värmland. Även då var det en tvådagars skogsträff. På fredagsförmiddagen träffades ett fyrtiotal lövskogsintresserade vid

Prästmyrens vandrarhem strax söder om Munkfors. Där bjöds vi på kaffe och smörgås och samtalade med gamla och nya bekanta. Därefter hade Owe Martinsson ett föredrag om behovet av grov björk av god kvalitet. Kanske känns det lite konstigt att prata om just det ämnet, eftersom svenska lövsågverk har försvunnit på löpande band. För 25 – 30 år sedan sågades det ca 480 000 m3 björktimmer per år i Sverige – idag sågas det inte mer än 40 – 45 000 m3 varje år. Med tanke på detta borde det finnas hur mycket grov björk som helst att tillgå, men vår fina björk hamnar allt som oftast i massavedsvältorna istället, eftersom ”det blir enklast så”. Tråkigt nog har våra fyra kvarvarande björksågverk periodvis väldigt svårt att få tag på råvara. Detta till trots, är en ny aktör på väg in på den svenska björkmarknaden, nämligen Riga Wood, en av världens största tillverkare av björkplywood. Företaget har fram till nu köpt sitt timmer i främst Baltikum och Finland, men för att täcka sitt behov av drygt en miljon kubikmeter björktimmer kommer man nu att vidga sitt köpområde. Vi fick också en presentation av Riga Wood, som bland annat tillverkar björkplywood till fartygsindustrin. Efter lunch begav vi oss så ut i skogen. Första punkten var en 5-årig granplantering med ett kraftigt uppslag av lövsly. Kan man kombinera granproduktion med produktion av björktimmer? Ja det kan man – men hur gör man då?

Det visade sig att björkarna under dessa fem år blivit fem meter högre – ingen dålig höjdtillväxt!!! Owe Martinsson hade (tillsammans med Lars Karlman) dagen innan, gjort mätningar och markerat de stammar som skulle gallras bort. De hade använt sig av en finsk gallringsmall. Lars Alexandersson och jag, tog nu fram motorsågarna och fällde alla markerade björkar. Hur blev då resultatet? Jo, det visade sig att det behövde gallras bort ännu fler björkar. Det var fortfarande för tätt. Åter till vandrarhemmet för inkvartering och middag. Efter middagen hade Owe Martinsson bildvisning och sedan vidtog trevliga samtal. På lördagen for vi till Prästbols såg, ett mindre sågverk som i huvudsak sågar björk. Vi anlände i ösregn, så det inbjöd inte direkt att stå utomhus och diskutera kvalitet på det björktimmer som fanns utlagt. Prästbols såg är ett bandsågverk som sågar upp till 60 cm grova stockar. Man sågar mellan 4 – 5 000 m3 per år och virket säljs vidare till: Jordan för tillverkning av tandpetare, till K G List för tillverkning av stolar och köksluckor. Sämre kvaliteter säljs till England som stommar i skinnmöbler och det sämsta virket går till stålindustrin som mellanlägg. 75% av produktionen går på export.

Vi diskuterade röjning och visade även hur det bör se ut när det är röjt. Lars Alexanderson och undertecknad körde röjsåg, Lars använde en alldeles ny batteridriven röjsåg från Husqvarna och jag körde en gammal trotjänare, en 30 år gammal Husqvarna 244 RX.

Timret köps in i kvalitet A och B i tremeterslängder med minsta toppdiameter 18 cm under bark och max diameter 60 cm under bark. Priset ligger på 450:- / m3fub (för C kvalitet betalar man 300:- / m3fub)

Därefter blev det björkgallring! Vi åkte till ett 25-årigt björkbestånd som Lövträdföreningen besökte för fem år sedan.

Efter besöket vid sågverket, åkte vi söderut mot Kil och Ruds gård, för

12 Småsågaren nr 3 2019 • www.smasagarna.se


Rapport från Lövträdsföreningen

Välgallrat björkbestånd. Foto Synnöve Troeng, Odensbacken

välbehövlig fika hos Kikki Ahlstedt Karlsson. Det var skönt att komma in i stugvärmen och dricka kaffe, istället för att behöva stå ute i ösregnet och suga i sig en blöt bulle… TACK!!! Kikki. När det klarnat upp gick vi ut i skogen igen. Vi tittade på ett ”bortglömt” område. Efter avverkning för 15 – 20 år sedan gjordes ingenting och för ett par år sedan gick man in och gjorde en bidragsavverkning för ökad andel lövskog. Det blev i stort sett så att man avverkade all gran och gjorde en försiktig röjningsgallring. Det resulterade i ett mycket tätt björkbestånd med en viss inblandning av ek. Alla var överens om att beståndet fortfarande går att rädda, men det krävs gallring snarast, innan björkarnas kronor blir alldeles för små. Det får dock bli en ganska försiktig gallring, eftersom stammarna är relativt veka. Därefter krävs återkommande gallringar med ca fem års intervall. Vi diskuterade också om ekarna var värda att satsa på – även där blev det ett JA! Det rekommenderades dock stamkvistning av ekarna, för att få en riktigt bra kvalitet.

Tillbaka till Ruds Gård för lunch i den fina herrgårdsmiljön. Det var minst sagt uppskattat! Efter maten åkte vi ytterligare en bit söderut, för att besöka Kils kommuns skogar. Vi besökte ett lärkbestånd med stort gallringsbehov, samt en yta där det planterats masurbjörk för 15 år sedan. Vi tittade på ett björkbestånd som närmar sig slutavverkningsåldern, där det diskuterades timmerkvalitet och uteblivna gallringar. Därefter gick vi in i en 15-årig lövskog, där man planterat ek i kombination med självsådd björk. Två röjningar har gjorts och ekarna har stamkvistats vid ett tillfälle. Nästa åtgärd blir ytterligare stamkvistning av ekarna, eftersom kvaliteten inte är den bästa, det finns dock utmärkta förutsättningar för att få till ett riktigt fint ekbestånd. Här förevisades också en batteridriven stångsåg för stamkvistning. Sågen är teleskopiskt utskjutbar och man kan nå upp till 4,5 meters höjd. Deltagarna tackades för visat intresse och därefter for var och en hem till sitt – förhoppningsvis med lite nya kunskaper och med mycket inspiration.

Nästa exkursion i Lövträdföreningens regi, blir lördagen den 5/10 i Växjötrakten. Vi besöker då Harald Säll från Linnéuniversitetet, som besitter stora kunskaper vad gäller föryngring av lövskog. Han är även en hängiven masurbjörksodlare och odlare av pyntegrönt. Kommande år kommer Svenska Lövträdföreningen att samarbeta med LRF och Skogsstyrelsen i ”Lövsucceprojektet” i Småland och nästa årsmöte kommer då också att hållas i Småland. Det var lite om vad Svenska Lövträdföreningen pysslar med. Björn Gustafson, vice ordförande i Sveriges Småsågares Riksförbund.

www.smasagarna.se • Småsågaren nr 3 2019 13


Rapporter / Krönika

Krönika Bengt Såga i Strand En plats i solen. Ett öppet utedäck har stått på min hustrus önskelista i flera år så nu när tvättstugan och badrummet har rivits ut så fick det bli av. Eftersom ingången till tvättstugan skall sättas igen och en ny ingång skall göras bredvid pannrummet så hadde jag inget val. Tanken är att gäster nu ska komma in denna väg och inte som tidigare att nästan alla kom genom tvättstugan. Men allt tar mer än dubbelt så lång tid som man planerat. Och det har det mästa gjort denna vår och orsaken till detta är att jag för första gången fick ett ryggskott. Allt började med att jag skulle ta ner en gran som fastnade i ett träd och hade inget mekaniskt hjälpmedel med så det fick bli med handkraft så nästa dag tog jag mig inte ur sängen utan hjälp.

Efter en vecka så var den värsta smärtan borta men orkade inte göra något speciellt på sex veckor, var visserligen på jobbet men där sitter jag i trucken så det fick gå. Har försökt att förklara för Anni att föda barn är inget i jämförelse med ett ryggskott men där är vi inte riktigt överens. Så i år har det inte blivit många stockar sågade för att stå vid sågbänken var inte bra men sysslolös har jag inte varit så det fick även bli en ny trapp till magasinet. Älsta sonen har en Rottne H8 som det har skruvats på bland annat så bytte vi bussningar i kranpelaren med hjälp av frontlastaren på Valtran fick vi loss det men att få tillbaka den var inte lika lätt. Packade om kolvar och gjorde en ny slanghållare vid utskjutet. Vidare har det blivit en ny sittplats vid grillplatsen i järn, väger massor av kilo så jag tror

att den får vara i fred, kanske kan det komma bilder på den vid ett annat nr. När jag summerar vad som blivit gjort tack vare att jag inte har sågat många stockar så kan jag konstatera att mycket som blivit gjort som annars inte hunnits med, men står hellre vid sågbänken än att ha ryggskott. Värmlandsträff Årets Värmlands träff hade jag tänkt att den skulle bli här men badrum och tvättstugan får prioriteras. Jag skall ändå inte klaga för nu jobbar jag halvtid och dessutom inga nattskift längre, jag brukar säga att jag har det så bra att jag blir avundsjuk på mig själv. Bengt Såga i Strand

Rapport från Småsågarna i Uppland – Resa 2019 Även kallad Pyjamasresan” 2019 samlade 13 deltagare (pyjamasresa = resa med övernattning) Dag 1, den 24 juli, började vår studieresa vars första mål var Säters Ångsåg som är en av de sista stora ramsågarna i Sverige. Vi besökte även Barockträdgården i Staberg och vidare till Pattersvedssågen i Bjursås. En såg som är ett spännande minne från förr. Dagen avslutades med en gemensam middag i Falun. Och övernattning i Kopparstugan.

Dag 2, 25 juli, reste vi först till Rällsjöbo gamla vattensåg och sedan vidare till Gravsjösågen och på vägen tillbaka till Kopparstugan besökte vi Jörgen Ollas såg. Dag 3, 26 juli, Hemfärd med stopp i Sala silvergruva med lunch och guidad tur i Gruvan. Researrangör var Mats Nylinder. Text bilder: Peter Andersson

14 Småsågaren nr 3 2019 • www.smasagarna.se

Guiden Matts Olsson berättar ångsågens historia


till att förmedla kontakter mellan kunder och er som är träförädlare. I vår har vi fått ytterligare bekräftelser på behovet av att känna till medlemskåren då föreningen fått en förfrågan om att medverka vid ett konvent med benämningen ”Trä och tradition” som kommer att pågå under tre dagar i september på Dacapo i Mariestad. Konventet är riktat till landets byggnadsvårdare och man vill bland annat knyta samman byggnadsvårdshantverkarna med Sveriges sågverk som kan tillgodose denna växande bransch med användbart material.

Enkäten

Byggnadsantikvarie skriver i presentationen: är ett stort arrangemang med Först vill jag riktaSara ett Roland tack till er som annat”Konventet knyta samman byggnadsvårdsöver femhundra deltagare från byggnadsvårdsbranschen (hantverkare, antikvarier, arkitekter, svarat på den enkät som fanns i Småsåhantverkarna med Sveriges sågverk som konservatorer mm) Det är också en mötesplats där ca en femtedel av deltagarna också medverkar garen nr. 1 i år. Anledningen till enkäten kan tillgodose denna växande bransch som föredragshållare – och alltså över hundra programpunkter”. är, som jag skrev i ingressen, att förenmed användbart material. Tyvärr var svarsfrekvensen enkäten låg vilket ingen bland annat skall på kunna hjälpa till ger anledning att fundera över vilka föreningen Byggnadsantikvarie Sara Roland skriver egentligen företräder. Av 329 betalande medlemmar 2018 har endast 15 inkl. mig själv svarat och av att förmedla kontakter mellan kunder i presentationen: ”Konventet är ett stort dessaerärsom 10 att som yrkesverksamma och ärbetrakta träförädlare. I vår har vi i någon form. Skall vi se svaren rent statistiskt så arrangemang med över femhundra företräder Sveriges Småsågares på Riksförbund fått ytterligare bekräftelser behovet i huvudsak en grupp vars intresse består i att följa den deltagare från byggnadsvårdsbranschen småskaliga träförädlingen i Sverige utan egen verksamhet. Hur det förhåller sig i verkligheten är vi av att känna till medlemskåren då fören(hantverkare, antikvarier, arkitekter, fortfarande ovetande om så om Småsågarna skall fungera i någon mening enligt stadgarna måste det ingen fått en förfrågan om att medverka till ett bättre engagemang bland medlemmarna. Omkonservatorer det nu är så här mm) medlemskåren ser uten blirmöväl Det är också vid ett konvent med benämningen ”Trä konsekvenserna att inriktningen i föreningsarbetet kommer anpassas och kanskeav inrikta sig på tesplatsatt där ca en femtedel deltagarna och tradition” som kommer att pågå allmän information genom tidningen, om det känns meningsfullt. också medverkar som föredragshållare – under tre dagar i september på Dacapo och alltså över hundra programpunkter”. detta vill jag uppmanaär alla, oavsett iMed Mariestad. Konventet riktat tillvarför lan- ni är medlemmar, att svara på enkäten. Är ni stödmedlemmar, skriv det. Nedan ser ni hur det ser utTyvärr efter devar svarsvarsfrekvensen som inkommit hittills. på enkäten dets byggnadsvårdare och man vill bland låg vilket ger anledning att fundera över 350 Summa av Medlemmar Summa av Sågverk

300

Summa av Hyvleri Summa av Lego Summa av Best.arb. Summa av Serieprod.

200

vilka föreningen egentligen företräder. Av 329 betalande medlemmar 2018 har endast 15 inkl. mig själv svarat och av dessa är 10 att betrakta som yrkesverksamma i någon form. Skall vi se svaren rent statistiskt så företräder Sveriges Småsågares Riksförbund i huvudsak en grupp vars intresse består i att följa den småskaliga träförädlingen i Sverige utan egen verksamhet. Hur det förhåller sig i verkligheten är vi fortfarande ovetande om så om Småsågarna skall fungera i någon mening enligt stadgarna måste det till ett bättre engagemang bland medlemmarna. Om det nu är så här medlemskåren ser ut blir väl konsekvenserna att inriktningen i föreningsarbetet kommer att anpassas och kanske inrikta sig på allmän information genom tidningen, om det känns meningsfullt. Med detta vill jag uppmana alla, oavsett varför ni är medlemmar, att svara på enkäten på sista sidan. Är ni stödmedlemmar, skriv det.

Summa av Tork 250

Information om enkät/Talong

Summa av Barr- Köp Summa av Barr Sälj

150

Summa av Löv Köp Summa av Löv Sälj

100

Summa av Spec. Köp Summa av Spec. Sälj

50

Summa av Hobby Summa av Yrkesv.

0

Summa av Stödmedlem Summa

Tabellen visar hur det ser ut efter de svar som inkommit hittills.

Stor hall med ned torkat virke (7-10 %)

Vi besökte även Mats Gunnarssons såg på vägen till Sala. Där han berättade om sin verksamhet. Såghuset som innehåller bla en Karabänk

www.smasagarna.se • Småsågaren nr 3 2019 15


Avsändare: Sveriges Småsågares Riksförbund Hultanäs 5 364 33 Åseda

Enkät

Vi får då och då frågor från olika håll var man kan köpa eller var man kan få hjälp med träd och trä. Tyvärr har vi i föreningen inte tillräckliga kunskaper om er medlemmar så vi kan hänvisa folk. Därför vore det av stort värde för de kunder som hör av sig men framförallt för våra verksamheter att sammanföra kundkontakterna och därmed bidraga till att utveckla de verksamheter vi har. Vi ser vår förening som ett verktyg att hjälpa till i dessa sammanhang och behöver samla in uppgifter från er medlemmar så vi kan förmedla dessa kontakter. Nedan följer ett antal frågor som vi vill att ni skickar till undertecknad. Kryssa eller ringa in de alternativ som passar er De frågor vi behöver få svar på är: Vilken verksamhet bedriver ni?   

Endast såg Endast hyvleri Både såg och hyvleri

Typ av verksamhet

   

Hobbyverksamhet/Eget behov Uppdrag/Lego Beställningsarbete Serieproduktion

Handlar ni med timmer?

Ja

Om ja

  

Köper barrträ Köper lövträ Köper specialsortiment

Finns tillgång till tork?

Nej

  

Säljer barrträ Säljer lövträ Säljer lövträ specialsortiment

Ja 

Nej

Komplettera gärna om frågorna inte tar upp något i din verksamhet:................................. ............................................................................................................................................. ............................................................................................................................................. ............................................................................................................................................. Namn ................................................................................................................................... Medlemsnummer ................................................................................................................ Skicka svaren snarast till: Allan Eriksson Essunga Kartegården 460 465 94 Nossebro Eller scanna in enkäten och mejla till: allan@essag.se

Profile for prepress.lidkoping

Testjobb  

Testjobb  

Advertisement