Page 1

Det var på 30-talet som de första radiogrammofonerna snurrade igång i Sverige. Och det var på 50-talet de fick ordentlig fart. Radiogrammofonen var den tidens högteknologi och tillsammans med bilen blev den en viktig statussymbol i det folkhem som nu höll på att byggas. I boken ”Radiogrammofonen – en harmoni i klang och elegans” berättar vi historien om denna en gång så ofantligt populära ljudmaskin. Så här såg det ut när 50-talets köpkraft öppnade den glatt pinglande dörren till någon av de många välsorterade radioaffärerna. Parallellt med radiogrammofonens genombrott kom också vinylskivan. Något som i början av 50talet orsakade en hel del huvudbry bland tillverkarna. Sverige var faktiskt det land i världen som hade störst utbud av radiogrammofoner, enligt en dåtida undersökning. Säsongen 1955/56 fanns det hela 218 modeller att välja på i de många lockande, rikt illustrerade, katalogerna. Intresset för 50-talets design har aldrig varit större än idag. I radiogrammofonernas formspråk speglas samtidens designutveckling på ett spännande sätt. Boken är rikt illustrerad och innehåller många fascinerande tidsdokument och berättelser från fabrikerna och butikerna. Artister och kändisar delar givetvis med sig av sina minnen och upplevelser från radiogrammofonens gyllene era.

Färg. 192 sidor. Rikligt illustrerad.

– en harmoni i klang och elegans

Följ med på en resa tillbaka till den tiden – då en radiogrammofon var så mycket mer än en radio och en grammofon. Som föregångaren till TVn stod radiogrammofonen centralt placerad i hemmets finaste rum där den förmedlade nyheter, musik och underhållning. En trygg vän som utstrålade en harmoni i klang och elegans!

radiogrammofonen

När folkhemmet fick magiskt öga, skivväxlare, rock ’n’ roll och super rymdklang!

Lars-Göran Dybeck

radiogrammofonen

– en harmoni i klang och elegans Lars-Göran Dybeck


Om författaren: Lars-Göran Dybeck är född 1953. Han bor i Västerås och är egen företagare, arbetar som frilansjournalist och copywriter för reklambyråer, gärna med inriktning på teknik. Lars-Göran är musikintresserad och samlar 50- och 60-talsskivor i original.

Omslagsbilden är en beskuren detalj från framsidan på Philips huvudkatalog år 1958–59.

Den bakre omslagsbilden är en beskuren detalj från framsidan på AGAs huvudkatalog år 1958.

Premium Publishing Sankt Göransgatan 159 Box 30 184 SE-104 25 Stockholm Tel: +46 (0)8 545 689 20 E-mail: info@premiumpublishing.com Web: www.premiumpublishing.com Projektledning: Wille Wendt Grafisk form: Mattias Hallbom/Join The Colours & Jenny Berggren Intervjuer: Börje Lundberg och Ammi Bohm Texter Svea Radio och Hammarby Radio: Wille Wendt Textredigering: Börje Lundberg Bildresearch: Wille Wendt Scanner/repro: Mats Sellin, Mattias Hallbom, Jenny Berggren Tryckt inom EU av Fälth & Hässler, Värnamo Papper: Munken Lynx 120 gr ISBN: 978-91-89136-16-8 Första upplagan: © 2008 Premium Förlag – en division av Internal AB Alla rättigheter reserveras för respektive upphovsrättsinnehavare. Ingen del av denna bok får kopieras, lagras i databaser, återutsändas i någon form eller spridas digitalt eller i annan elektrisk eller mekanisk form utan skriftligt medgivande av rättighetsinnehavaren.


radiogrammofonen

– en harmoni i klang och elegans Lars-GÜran Dybeck


innehåll Förläggarens förord  Författarens förord 

.6 .14

1935–1949 ”Och den byter skivor alldeles av sig själv”  

.16

Börja dagen med en schlager 

.24

Radiogrammofoner till OS-hjältarna 

.29

1950–1959 Nog skulle man vilja ha en radiogrammofon 

.30

I vinylens barndom 

.35

Barnen får lyssna till en ny ton 

.53

Ett lyft för svensk möbelindustri 

.60

Från 70 miljoner till 700 miljoner 

.77

Svea Radio 

.82

Curt Widegren: ”Jag kände på mig att det här var

en framtidsbransch 

.88

Olle Franzén: Istället för flygel 

.96

I väntan på Tio i topp 

.100

Luxor 

.114


Centrum Radio

.118

Arne Norlander: ”Conserton var vår populäraste radiogrammofon”

.120

Transistorn, början till slutet för radiogrammofonen

.127

1960–1969 De sista ljuva åren

.134

Statlig kontroll av priserna

.147

Ett brev kom från: Leif Berggren

.154

Hammarby Radio

.166

Philips höll ett järngrepp om marknaden

.172

Några svenska tillverkare av radio och radiogrammofoner ..178 178


14


Författarens förord

Med Elvis och Margareta på plats i skivväxlaren

J

ag var fyra år när jag först såg en radiogrammofon. Föräldrarna hade köpt en Blaupunkt i teak som helt plötsligt stod där på vardagsrumsgolvet. Mamma och pappa spelade mest Benny Goodman och Glenn Miller, men jag hade just fått en Elvis EP (Tutti Frutti) av en faster som visste vad man skulle ge en 4-åring i födelsedagspresent. I min ägo fanns redan Mössens julafton med Margareta Kjellberg. Det var Elvis och Margareta som jag laddade skivväxlaren med 1957. Sverige var under mitten av 50-talet det land i världen som hade störst utbud av radiogrammofonmodeller i förhållande till sin folkmängd, enligt en dåtida undersökning. Vi var under en kort period radiogrammofonens förlovade land. Sedan dess har över 50 år gått. Radiogrammofonen lever kvar, i minnen, hos samlare och som en symbol för en epok. Här har vi samlat ett collage från den tiden. Så här såg det ut när 50-talets köpkraft öppnade den glatt plingande dörren till någon av de många radioaffärerna. Då ny och spännande hemelektronik för första gången tog plats i de svenska hemmen. På gatan utanför radioaffären hade man parkerat den nyinköpta Volvon. Det mesta var nu möjligt och framtidsvisionerna som publicerades i tidens tekniktidningar spännande. Vad skulle hända härnäst – snart hade man kanske ett eget flygplan. Den här boken är en spännande resa tillbaka till den tiden – då en radiogrammofon var så mycket mer än en radio och en grammofon. 15


Svenska Centrum presenterar 1939 årets flaggskepp bland radiogrammofonerna. Nytt är att den har helautomatisk skivväxlare. Det är sensationellt. Äntligen kan man lyssna på en hel symfoni utan att behöva gå fram och byta 78-varvsskivorna var femte minut.

16


1935 –1949

” Och den byter skivor alldeles av sig själv ” D

et känns naturligt att börja resan i radiogrammofonernas värld någonstans i mitten av 1930-talet. De första försöken att kombinera en radio och grammofon hade visserligen gjorts redan i slutet av 20-talet borta i USA. Men depressionen gjorde att utvecklingen stannade av. Försäljningen av grammofonskivor sjönk också dramatiskt under slutet av 20-talet och början av 30-talet, däremot fortsatte framgångarna för radion, både som nyhetsförmedlare och underhållare. Men i mitten av 30-talet hade radion blivit en mer mogen produkt. Det behövdes något nytt. Radiofabrikanterna satsade på radiogrammofonen och teknikutvecklingen tog fart på allvar. Utan den här tidens ingenjörsarbete hade vi aldrig fått den tekniska stan-

dard och höga ljudkvalitet som gjorde 50-talets modeller till storsäljare. En rundare och varmare klang Anledningen till tekniksatsningen på en kombination av grammofon och radio var att radions förstärkare och högtalare nu hade utvecklats så mycket att de, i jämförelse med vevgrammofonerna, gav stenkakorna ett betydligt bättre ljud. Den förhållandevis stora möbel som blev följden av att radion och grammofonen kombinerades innebar dessutom att ljudet fick en rundare och varmare klang. De grammofonverk som monterades in i radiogrammofonerna hade oftast en skivväxlare. Visst fanns det radiogrammofoner utan skivväxlare, men stenkakans speltid var kort och med en skivväxlare kunde nöjet förlängas. 17


1950 –1959

Nog skulle man vilja ha en radiogrammofon

1

950-talet var radiogrammofonens gyllene år, även om den i slutet av decenniet fick stark konkurrens om uppmärksamheten – av televisionen. Anledningen till att radiogrammofonen blev en sådan försäljningssuccé är inte helt enkel att förklara. Men den viktigaste orsaken var det ekonomiska uppsvinget både i USA och Västeuropa och därmed en ökad köpkraft. Det gällde inte minst i Sverige. Här fanns gott om jobb, lönerna steg, och de allra flesta började få råd med mer än det nödvändigaste. Det här var också urbaniseringens tid, även om den hade inletts långt tidigare. Flyttlassen gick från landet till staden och ofta till nybyggda lägenheter. Ett mer långsiktigt mål var en

30

egen liten villa eller åtminstone ett radhus. I den nybyggda 50-talslägenheten fanns sovrum, vardagsrum, ett litet badrum med WC och badkar och i köket kyl med frysfack. Fönstren var stora och många lägenheter hade balkong. Ljus och luft var viktigt för 50-talets arkitekter. Flytten kanske inte hade varit så lång rent geografiskt, men steget till det nya var ändå stort. I takt med att nya bostadsområden växte fram skapades en helt ny boendestandard. Det var därför kanske inte så konstigt att radiogrammofonen blev en naturlig del av inredningen – en symbol för den nya tiden och det kompletta hemmet. Det handlade också om en markering.


31


Svea Radio SVEA Radio vid Amiralstorget i Karlskrona grundades 1909 som Cigarr & Tidningsaffären SVEA Fotografiskt Magasin. Det är ett utmärkt exempel på hur en butik från seklets början kan överleva genom att successivt anpassa sitt utbud efter vad det finns efterfrågan på. Man börjar helt enkelt sälja radioapparater och år 1925 ändrar man firmanamnet genom att lägga till ordet Radioavdelning. Klart cigarrkunderna ska kunna lyssna på radio medan de röker cigarr! I flera annonser från den här tiden står det Cigarr & Tidningsaffären SVEAs Radioavdelning, vilket många kanske tyckte var lite ovanligt. År 1958 ändrades namnet till SVEA Forato AB (initialerna FOto, RAdio, TObak). Bolaget hade då 25 anställda och var Karlskronas äldsta radioaffär. Nils-Harald Ottosson var anställd under många år. Han minns då han var springpojke och berättar att rätt som det var kunde han få ordern: "Ta BJ:n och cykla till ungdomsgården!" Vad var då "BJ:n"? Jo, det var en uthyrningsenhet som bestod av en amerikakoffertliknande låda i vilken det fanns en skivväxlare för 78-varvsskivor, en på den egna verkstaden byggd rörförstärkare samt på framsidan en infälld stor högtalare. Det uppfällbara locket var försett med två kraftiga handtag för att cykelbudet lättare skulle kunna förflytta ekipaget. På firmacykelns bakre pakethållare spändes så BJ:n fast och färden kunde börja. Kanske gick den till HSB-husets källare på Landsvägsgatan 12. Där i källaren fanns på den tiden en populär föreningslokal som användes för olika danser, föreningsmöten och examensfester. Populärt kallat Ungdomsgården. Den portabla musikanläggningen var uppkallad efter konstruktören, SVEAs mångårige radioentreprenör Bernt Jönsson – BJ". Njut av bilderna som vi fått av Nils-Harald. Långt före Microsoft och Internet... 82

I samma fastighet som butiken finns en gammal IOGT lokal som används som utställningshall.

Julskyltning på 50-talet är omfattande. Man bygger i stort sett om i alla skyltfönster på lördagkväll/natt. River dem igen söndag natt.


Firmanamnet ändras 1958 till SVEA Forato AB (initialerna FOto,RAdio,TObak) och man har nu 25 anställda och är Karlskronas äldsta fotoaffär. Radioavdelningens personal samlas utanför butiken år 1958.

83


I väntan på Tio i topp I mitten av 50-talet fanns inte bara ett stort utbud av radiogrammofoner, avdelningen för grammofonskivor växte också hos radiohandlare. Klas Burling fick en bra inblick i vad som efterfrågades när han arbetade i skivaffär på Östermalm i slutet av 50-talet. Samma skivaffär som Sverige Radio anlitade för sina inköp. – Det tre musikstilar som dominerade bland ungdomar under andra hälften av 50-talet var rock´n´roll, dixieland och skiffle. Dixieland var störst på skolorna. Rocken var mer raggarnas musik. – Kingside, som sedan blev en stor popklubb på 60-talet, började med skiffle tidigt. Ute i landet hade rockartister som Little Gerhard, Rock-Ragge och Boris framgångar i folkparkerna. Men det var få utländska rockartister som kom till Sverige – de svenska artisterna fick dominera scenen. – Undantaget är Tommy Steele, som kom till Sverige 1958. När utländska storheter kom hit var det jazzartister som Duke Ellington och Oscar Peterson. Det skulle inte dröja så länge innan de utländska besöken blev fler, men nu var det inte rock som gällde längre. – The Beatles första utlandsturné gick till Sverige, och det var här som Beach Boys först fick en topplacering på en skivlista. Vi var faktiskt före USA när Surfin´ Safari blev etta på Tio i topp hösten 1962. Det hände mycket på bara några år. Men låt oss stanna kvar på 50-talet. I väntan på 60-talet, pop, Klas Burling och radions första topplistor så bestämde sig Expressen redan 1956 för att lansera en lista baserad på rundringningar till olika skivbutiker. Vi kan här få en aning om vad som spelades på alla nyinköpta radiogrammofoner. Det var melodierna som rangordnades och inte enstaka insjungningar. Den sammanlagda försäljningen räknades. 100

Expressens lista, januari 1956: Rock Around The Clock Bill Haley C´est magnifique Lucienne Delyle respektive Per Lindqvist Flickan i dalen Tjotta Olsson Den ena röd, den andra vit Ernie Englund When The Saints Go Marching In Louis Armstrong Min gula ros i Texas Cacka Israelsson Man måste vara om sig och kring sig Thore Skogman Ekorren Alice Babs Unchained Melody Les Baxter Rumba i engelska parken Owe Thörnqvist


101


Även Sveriges Radio gjorde ett försök med en topplista i slutet av 1959. Det skedde i programmet Toppoppmuff som sändes på söndagskvällarna från Nalen. Premiärprogrammet innehöll den på lyssnarbrev baserade topplistan Skivbarometern. Så här såg favoriterna ut den 16 oktober 1959:

1. Vid foten av fjället Sven Gösta Jonsson 2. Livin` Doll Cliff Richard 3. Goodbye Jimmy Goodbye Kathy Linden 4. Petite Fleur Chris Barber 5. A Big Hunk O´Love Elvis Presley 6. Angelina Eddie Calvert 7. Lonely Boy Paul Anka 8. Mona Lisa Conway Twitty 9. I Need Your Love Tonight Elvis Presley 10. I dina kvarter Lars Lönndahl

104

Vad hade då hänt med stenkakorna? Hade de ingen egen lista? Nej, tyvärr. Från mitten av 50-talet var de på väg nedåt i försäljning, och i oktober 1958 gavs den allra sista svenskpressade stenkakan ut i Sverige: en Karusell-skiva med Paul Anka och låtarna Just Young/So It´s Goodbye (onekligen en passande titel). Det populära radioprogrammet Tio i Topp startas i oktober 1961 och blir en fenomenal succé under hela 60-talet. Stora bilden är från Industrisalen i Stockholm den 25 januari 1964. Den lilla bilden visar programledaren Inger Flyckt och ”spökrösten” Carl-Eiwar Carlsson i Karlaplansstudion ca år 1966.


105


Luxor Helsvenska Luxor grundades år 1923 i Motala av den före detta ASEA elektrikern Axel Holstensson. Bolagsnamnet valdes efter att en grupp forskare året innan hade gjort tidernas mest sensationella arkeologiska upptäckt då man hittade Tutanchamons orörda grav i Konungarnas Dal utanför staden Luxor i Egypten. Namnet Luxor låg så att säga redan på folks läppar. Att Luxor låg i staden Motala där också staten valde att placera Sveriges starkaste mellanvågssändare gjorde ju inte saken sämre för hur folk i allmänhet kom att uppfatta Luxor som ett verkligt starkt radiomärke att räkna med. Luxor utvecklades snabbt till en av landets ledande aktörer inom radio och grammofonverk – dåtidens verkliga högteknologi. År 1945 köpte man Skantic som fick fortsätta under eget varumärke. 1949 lanserade Luxor en egen version av ett amerikanskt patent, den så kallade Magnefonen, en ny uppfinning, en bandspelare som istället för band (som ännu inte fanns) använde sig av en tråd. Helsvenska Luxor utsattes tillsammans med Centrum under 1940-talet för en mycket tuff och hård konkurrens från framförallt det dominerande Philips som redan hade lagt under sig flera andra svenska tillverkare som Dux och Stern & Sterns Conserton. Det gjorde att både Luxor och Centrum kom att etablera egna återförsäljare över hela landet för att inte hamna helt i händerna på Philips”kontrollerade” butiker. Luxors hela historia skildras i en nyutkommen bok av Sören Hjelm som heter ”Fabrikör Axel Holstensson – Grundaren av Radio- och TV-fabriken Luxor”. 114


115


130


131


138


Claes af Geijerstam – Vi hade en stor pjäs hemma i vardagsrummet, jag tror det var en Luxor. Ovansidan var fint bonad och man kunde fälla upp två lock, högtalarna satt på framsidan. Radiogrammofonen var avsedd för 78:or men också – vad jag minns – 45-varvare. Den hade skivväxlare som jag ofta använde. Mamma och pappa spelade Charlie Cunz pianotrio, Povel Ramels Den franska biljetten och tyska schlagers som Seeman. Mina föräldrar brukade åka in till stan och handla skivor på Svala & Söderlund. 1959 kom den stora revolutionen: Jag köpte min första skiva, en stenkaka med Little Richard och Tutti Frutti. Första gången jag spelade den hade jag på volymen för högt och blev livrädd. Richard skrek och förde sånt väsen, och jag vågade inte gå fram och skruva ner ljudet. Men den skivan spelade jag och min barndomskompis Tue Stiby sönder på en kväll. Jag köpte också Elvis-singlar. När jag tänker efter så kan min första skiva ha varit en EP, Shake, Rattle And Roll med Elvis. De fem skivor jag mest förknippar med radiogrammofonen är – förutom Tutti Frutti – Elvis Presleys Wear My Ring Around Your Neck, Petite Fleur med Chris Barber –

den syndade vi till när vi hade ff-party! – Wild Cat Blues med Sidney Bechet och Paul Ankas Diana. Radiogrammofonen betydde väldigt, väldigt mycket. Skivor var ganska billiga, jag hade råd att köpa en Elvissingel så där var fjortonde dag. Grammofonen hade också stor betydelse för mitt tekniska intresse, det gick att öppna den där bak, och det var spännande att se hur alla rören satt. Då såg man också att grammofonverket var förbundet med förstärkaren med banankontakter. Vilket innebar att det gick att koppla annat – till exempel en elgitarr – till förstärkaren. Nästa steg var att bygga antenner av koppartråd för att kunna lyssna till Radio Luxemburg utan allt knaster. Med en extraantenn i eken utanför blev ljudet bättre. För 25–30 år sedan fick jag en idé: Jag tänkte åka runt i Sverige med en stor lastbil och köpa upp alla gamla radiogrammofoner för att putsa upp det yttre och byta ut innanmätet till modern teknik med FM-mottagare, så småningom IPod-dockning och annat. En designermöbel med modern teknik borde gå att sälja. Men jag genomförde aldrig idén och nu har alla gamla radiohandlare försvunnit. 139


180


En epok tar slut Men radiogrammofonernas placering rätt långt bak i kata­logerna markerar ändå att en epok började gå mot sitt slut, hur nätta apparaterna nu än var. Och från att, åtminstone fram till 1957, ha varit huvud­numret hos radio- och TV-handlarna så var det nu TV, transistorradio, grammofoner och bandspelare som gällde. Men radiogrammofonkonceptet fanns kvar rätt länge. På 70-talet kom det tillbaka i olika ”kompaktanläggningar”, där grammofon, kassettspelare, radio och förstärkare kombinerades till en enhet, givetvis med separata stereohögtalare. Även så sent som i mitten av 90-talet fanns anläggningar som hade viss anknytning till forna tider. Bang & Olufsen lanserade exempelvis en CD-växlare där man tydligt kunde följa CD-skivornas vandring till och från spelaren. En anläggning avlägset influerad av det som var en så viktig del av magin hos 50-talets skivväxlare. En egen radiogrammofon Vart tog de vägen, alla radiogrammofoner? Ja, förhållande­vis många har bevarats och är relativt lätta att hitta på loppmarknader och i antik­ affärer. Upp till 2 000 kronor, sällan mer, kan man få betala för en komplett och funge­rande radiogrammofon från de klassiska åren på 50-talet. Pickupen är ofta den svaga länken i anläggningen, och du bör därför kontrollera att den fungerar före köp. Nålar till pickupen finns dock på lager hos välsorterade radioaffärer. Även radiorör nytillverkas. När radiogrammofonen väl är på plats är det bara att ladda skivväxlaren med en bunt skivor och luta sig tillbaka. Originalskivorna kanske du redan har, men här får du också originalljudet. Så lät det, på riktigt, en gång för inte så länge sedan. 181


tack Stort tack till följande personer som med sina hågkomster och kunskap lämnat bidrag till innehållet i denna bok: Lars-Göran Andersson, Framtidsantiken, Stockholm; Anders Appelqvist, CE-Konsumentelektronikbranchen, Stockholm; Evert Axelsson, Bodafors; Leif Berggren, Stockholm; Sten Berglind, Stockholm; Jan-Ove Boll, Motala; Bernt Bolmelid, Husqvarna; Klas Burling, Stockholm; Anders Burman, Stockholm; Claes af Geijerstam, Stockholm; Gunnel Hansen, Perstorp; Gunnel Hedberg, Perstorp; Berit Ekström, Perstorp; Gert Ekström, Perstorp; Ingela ”Pling” Forsman, Stockholm; Olle Franzén, Stockholm; Bertil Gylling, Stockholm; Gunnel Hedberg, Perstorp; Lasse Holm, Stockholm; Stefan Johansson, Statens Ljud och Bildarkiv; Sven-Gösta Jonsson, Stockholm; Birgit ”Rock-Olga” Magnusson, Hedared; Johnny Karlsson, Olofström; Kulturnämnden i Perstorp; Hans Larsson, Stockholm; Gert Lengstrand, Kungälv; Torbjörn Lenskog, Kungsgör; Johan van der Levin, Malmö; Leif Lindblom, Stockholm; Börje Lundberg, Stockholm; Anna-Lena Löfgren, Rånäs; Arne Norlander, Mariestad; Nils-Harald Ottosson, Olofström; Eje Ringquist, Stockholm; Alf Svensson, Gränna; Barbro ”Lill-Babs” Svensson, Järvsö/Stockholm; Anders ”Sodas” Söderström, Lidköping; Wilhelm Wendt, Stockholm; Robert Wickström, Solna; Curt Widegren, Stockholm; Göte Wilhelmsson, Stockholm; Kristina Wirbing, CE-Konsumentelektronikbranchen, Stockholm

Tack också till följande utställningar som på olika sätt bidragit med information: Bodafors Radiomuseum är grundat av f.d. lantbrevbäraren och eldsjälen Evert Axelsson och drivs idag av Sandsjö Hembygdsförening. Här kan man se en stor samling radioapparater och radiogrammofoner varav många har träkabinett som tillverkats på orten av legendariska Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors. Det var en av Sveriges största möbelfabriker och hade som mest över 400 anställda. På museet finns idag också ett omfattande arkiv med dokumentation, filmer etc från fabriken som hade en omfattande produktion av radiolådor av olika slag åt de svenska radiofabrikanterna. Svenska Möbelfabrikerna blev senare en del av DUX möbelfabrik (ingen relation till radiotillverkaren). Kolla öppettider i förväg. www.sandsjohembygdsforening.se


Motala Motormuseum i Motala drivs av f.d. radiohandlaren och forne Luxor-medarbetaren Jan-Olov Boll. Inrymt i Motormuseet finns även ett Radiomuseum som har en omfattande utställning kring grammofonens-, radions- och TVns historia i Sverige. Här hittar man givetvis också mycket spännande historia kring Motalas stolthet, Luxor Radio. Museet har årligen över 100.000 besökare och är öppet året runt. www.motormuseum.se Plastens Hus i Perstorp är ett museum om plastindustrins utveckling i Sverige och om Skånska Ättikfabrikens roll i synnerhet. Man har en avdelning som visar prov på några av de många olika radiolådor som fabrikens möbelavdelning tillverkade från slutet av 20-talet och framåt. De flesta var dessutom försedda med olika hårdplastkomponenter (som rattar, vred, galler och lister), något Ättik-fabriken redan 1923 hade börjat producera åt de allra första radiotillverkarna. Bolaget, som idag heter Perstorp AB, var Nordens första plastindustri och även under en period landets största tillverkare av radiolådor. Öppet året runt. www.plastenshus.se Radiomuseet i Jönköping är baserat på den legendariske radiohandlaren Erik E. Karlsons omfattande radiosamlingar och som efterhand har kompletterats genom inköp och donationer. Erik öppnade sin första radiobutik redan 1925, endast tre månader efter att Radiotjänst började sina sändningar. Han drev så småningom tre stora radioaffärer i Jönköping och Husqvarna. Museet drivs idag av en stiftelse och omfattar sannolikt Sveriges största samling av radioapparater och radiogrammofoner. Öppet året runt. www.radiomuseet.com


Det var på 30-talet som de första radiogrammofonerna snurrade igång i Sverige. Och det var på 50-talet de fick ordentlig fart. Radiogrammofonen var den tidens högteknologi och tillsammans med bilen blev den en viktig statussymbol i det folkhem som nu höll på att byggas. I boken ”Radiogrammofonen – en harmoni i klang och elegans” berättar vi historien om denna en gång så ofantligt populära ljudmaskin. Så här såg det ut när 50-talets köpkraft öppnade den glatt pinglande dörren till någon av de många välsorterade radioaffärerna. Parallellt med radiogrammofonens genombrott kom också vinylskivan. Något som i början av 50talet orsakade en hel del huvudbry bland tillverkarna. Sverige var faktiskt det land i världen som hade störst utbud av radiogrammofoner, enligt en dåtida undersökning. Säsongen 1955/56 fanns det hela 218 modeller att välja på i de många lockande, rikt illustrerade, katalogerna. Intresset för 50-talets design har aldrig varit större än idag. I radiogrammofonernas formspråk speglas samtidens designutveckling på ett spännande sätt. Boken är rikt illustrerad och innehåller många fascinerande tidsdokument och berättelser från fabrikerna och butikerna. Artister och kändisar delar givetvis med sig av sina minnen och upplevelser från radiogrammofonens gyllene era.

Färg. 192 sidor. Rikligt illustrerad.

– en harmoni i klang och elegans

Följ med på en resa tillbaka till den tiden – då en radiogrammofon var så mycket mer än en radio och en grammofon. Som föregångaren till TVn stod radiogrammofonen centralt placerad i hemmets finaste rum där den förmedlade nyheter, musik och underhållning. En trygg vän som utstrålade en harmoni i klang och elegans!

radiogrammofonen

När folkhemmet fick magiskt öga, skivväxlare, rock ’n’ roll och super rymdklang!

Lars-Göran Dybeck

radiogrammofonen

– en harmoni i klang och elegans Lars-Göran Dybeck

Radiogrammofonen - En harmoni i klang och elegans  

Detta är boken om Radiogrammofonens historia.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you