Page 1

Nr 2/2017 Maj

Nytt från Sveriges Lärares Nykterhetsförbund En GLAD SOMMAR önskas alla, men särskilt alla medlemmar i SLN. Till hösten ses vi åter i olika aktiviteter! Och du är väl säker på att du har betalat medlemsavgiften?

Bra idé att gå samman med SAN? s2

Vård hindrar ej gängnarkomani s4

Svaga drycker går starkt s6


Dags för nya organisationsformer? SAN, SLN, FMD...? Det är nu några år sedan jag skrev ett brev till ordföranden i SAN,Torsten Friberg, och undrade om tiden kanske var mogen för ett närmare samarbete mellan våra förbund, eller kanske rentav ett samgående. Vi har fört diskussioner av och till och även samarbetat mer konkret, som t. ex. om modersmålslärarkurserna. Och så har ju SAN fått del av vår pärla Agneta Fernström, som sedan ett par år är kassör i både SLN och SAN. Under våren har Torsten Friberg och Ulf Wallin besökt ett förbundsstyrelsesammanträde med SLN och diskuterat tänkbara framtidsscenarier. SAN har dessutom diskuterat frågan under sitt årliga Årsmöte, som ägde rum i senare delen av april. Där fanns även nedläggning av SAN med som ett förslag. Om SAN läggs ned, överförs tillgångarna till SLAN,

2

Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor. SAN och SLN har många beröringspunkter. Båda vill sprida kunskaper om alkohol och andra droger. SLN vill höja kunskapsnivån bland dem som professionellt arbetar med barn och ungdom. SAN vill väcka intresse för forskning och sprida forskningsresultat. SLN riktar fokus mot barn och ungdomar i ungdomsskolan, medan SAN intresserar sig för det postgymnasiala, ungdomar på universitet och högskolor. Båda vill påverka i utbildningsfrågor. Båda organisationerna arbetar med fort- och vidareutbildning, anser folkhälsoperspektivet vara viktigt och vill påverka i den allmänna samhällsdebatten. Vad skulle ett sammanslaget SAN-SLN kunna heta? Om inte SLAN redan vore upptaget skulle det ligga nära till hands! SLN är i förra seklets början sprunget ur SSUH, Sveriges Studerande Ungdoms

Nytt från SLN 2/2017


Anna Åhman

Helnykterhetsförbund, som 1971 bytte namn till Förbundet mot droger. Under lång tid samverkade SLN och SSUH i Sveriges skolor, både på riksplanet och lokalt. Även SAN har beröringspunkter med SSUH/FMD, Sannolikt var det till stor del akademiker från SSUH som bildade SAN 1950. Under de senaste åren har både SLN och SAN kunnat ansöka om medel ur de fonder som FMD idag disponerar. FMD har dock ingen egen verksamhet, men delar ut medel till olika former av verksamhet bland ungdom. Frågan är ju om FMD skulle kunna tänkas ingå i ett nytt framtida förbund bildat av dessa tre organisationer? Diskussionerna fortsätter nu fram till SLN:s kongress i april nästa år. Vad anser våra medlemmar och läsare om dessa tankar? Skriv ett inlägg till nästa nummer av Nytt från SLN! Ali Jerremalm

Nytt från SLN 2/2017

I höst syns SLN på flera viktiga arenor. Du som medlem är välkommen att hjälpa till och dessutom kanske vidga dina perspektiv! Bok & Bibliotek i Göteborg 28 sept t.o.m. 1 oktober Skolforum i Älvsjö 30-31 oktober Förebygg.nu i Göteborg 15-16 november Dessutom kommer det att ordnas kurser för modersmålslärare på olika platser.

3


Epidemisk narkomani:

Vårdåtgärder kan inte hejda gängnarkomani

Inte i något enda land i världen har man lyckats stoppa eller ens hejda den epidemiska formen av narkomani med hjälp av vårdåtgärder. Det avgörande skälet är att den epidemiska spridningen av narkomanin ligger tre steg före alla vårdåtgärder. Därför uppstår ofta en håglöshet hos myndigheter och politiker inför narkomanins spridning. Man har helt enkelt inte förstått det epidemiska spridningssättets mekanism. Med ytterst få undantag sker spridningen från en redan etablerad narkoman till en nybörjare. I de flesta fall är den etablerade narkomanen och nybörjaren också nära vänner. Det betyder att narkomanen är den avgörande agerande personen för den epidemiska narkomanins

4

spridning. Oftast är narkomanen också langare av narkotika till nybörjarna. Den som tror att det är bra att förse etablerade narkomaner med sprutor och kanyler, kommer inte bara att förse narkomanerna med de hjälpmedel de behöver för att fortsätta sitt missbruk - utan också att bistå narkomanerna med att bryta mot lagen. Den säger att det är olagligt att såväl inneha narkotika som att konsumera narkotikan. Med detta facit kommer sjukvården i samhället och regeringen att hjälpa etablerade narkomaner att både begå lagbrott och att hjälpa dem att fortsätta sitt missbruk – samt att misslyckas med att stoppa eller hejda den epidemiska formen av narkomani. De som förlorar på detta är alla nybörjare inom den destruktiva karriären som narkomaner – men också alla deras anhöriga och närmaste vänner.

Nytt från SLN 2/2017


Dessutom ger man den epidemiska formen av narkomani vingar för fortsatta framgångar i spridningen. Beslutsfattare förstår nog inte sin roll i sammanhanget. Samma sak gäller den läkarvård som kallas underhållsbehandling. Den innebär att läkare förskriver narkotikaklassade läkemedel till narkomaner. För det första kommer dessa patienter (narkomaner av epidemisk typ) att få möjligheter att fortsätta sin an-ändning av beroendeframkallande medel som bekostas av sjukvården och ytterst av skattemedel. För det andra kommer några av dessa narkomaner att sälja delar av sin narkotikaklassade medicin till andra narkomaner, dvs. att begå allvarliga brott, som att sälja narkotika till andra narkomaner. På så sätt undergrävs samhällets övriga åtgärder för att stoppa eller hejda spridningen av den epidemiska narkomanin. Inte underligt att det arbetet inte leder till önskat resultat, när den ena handen (vården) motarbetar den andra (preventionen). Sjukvården har alltså goda möjligheter att sabotera samhällets

Nytt från SLN 2/2017

preventionsåtgärder, vilka syftar till att stoppa den epidemiska formen av narkomani. Samhällets möjligheter att bedriva förebyggande åtgärder mot den epidemiska narkomanin består främst i lagstiftning för att förhindra införsel, innehav och konsumtion av narkotika. Upplysning och olika former av informativa åtgärder är också en del av samhällets preventionsåtgärder. Men dessa är inte lika effektiva som lagstiftningen – om den efterlevs och beivras. Det är inte bara regeringen och landstingen som har underskattat de destruktiva verkningarna av sina egna beslut. Det gäller också några sakägande myndigheter. Socialstyrelsen är en av dessa. Från slutet av 1960-talet har Socialstyrelsen gett sitt tillstånd till en viss, hårt kontrollerad, underhållsmedicinering till ett litet antal narkomaner. Det gällde då metadon. Sådan medicinering påbörjades först i New York några år tidigare och redan efter 8 -10 år visade det sig att en stor del av medicinerna sökte sig ut på gatorna till den

5


illegala marknaden. Vid ett studiebesök på en behandlingsinstitution bedriven av katolska kyrkan i New York redan 1976, varnades undertecknad för att detta skulle kunna ske också i Sverige om man inte omgav denna form av medicinering med mycket stränga restriktioner. De första årtiondena följde Socialstyrelsen dessa varningssignaler och erfarenheter från USA. Men från 2005 har Socialstyrelsen övergivit sin tidigare strikta förskrivningspolicy och släppt beroendeläkarna fria att förskriva underhållsmediciner till patienter som inte tidigare kunde få sådana mediciner, men också till ett mycket större antal patienter så att kontrollåtgärderna inte längre fungerar. Det har resulterat i en kraftig ökning av dödligheten bland narkomaner på grund av överdoser. Socialstyrelsen ställer sig emellertid helt oförstående till detta samband.

Rolf Bromme, NSO

6

Svagt är starkt! På Föreningen Fruktdryckers seminarium berättade Christina Möller att Hälsotrenden håller i sig. Det gäller både mat och dryck och när det gäller det senare så söker man vuxendrycker med lägre kaloriinnehåll. Protein är också viktigt och därför har Kvarg ökat stort. Det säljs idag proteinprodukter för 1 miljard kronor per år. Intresset för vegetarisk mat har ökat. Man äter mera bönor och linser och mindre fisk men framför allt mindre kött. Om man är vegetarian idag behöver det inte betyda att man har så sträng kosthållning utan kan tex tillåta sig att äta ägg o mjölkprodukter. Det visar sig att många restauranger har utökat utbudet av de vegetariska rätterna på menyn. Henning Sörensen Nästan hälften av svenskarna vill ha mindre tillsatser

Nytt från SLN 2/2017


i maten. En undersökning visar att 35% av tillsatserna är helt onödiga. Miljöaspekten på maten är också viktig, det gäller produktion, transport, hållbarhet – och matsvinnet. Ungefär 1/3 av det som produceras kommer aldrig på tallriken. Intresset för de alkoholfria dryckerna fortsätter öka och musterna blir bara fler o fler. En del restauranger erbjuder alkoholfria dryckespaket som passar de rätter som serveras. På Fotografiska museet i Stockholm har man gått så långt att alla drinkar är alkoholfria. Vill man ha sprit i drinken så beställer och betalar man extra

Nytt från SLN 2/2017

för det. Tänk vad enkelt det skulle vara om det alltid var så. Jag tror det skulle innebära att det dracks mindre alkohol och man skulle upptäckte att drycken smakade lika bra. Tove Nilsson, kock, författare och matskribent, presenterade sin bok ”Soda, Lemonad & Snacks”. En inspirerande bok med drycker av varierande slag, som ofta bygger på juicer av frukt eller grönsaker. Svagt är Starkt! Man räknar med att hälften av alla män på jorden och 2/3 av all kvinnor aldrig har druckit alkohol. Barbro Ryberg

7


Att ha roligt utan alkohol. Är det möjligt? För att ta reda på om rubrikens fråga är möjlig behöver vi veta: Vad innebär det egentligen att ha roligt? Jag skulle säga att det är att göra något som ger dig en härlig känsla i kroppen som gör att det är svårt att inte le. Det kan vara att umgås med dina vänner, utöva din favoritsport, prova något du aldrig gjort förut.Vad du tycker är roligt beror helt på dig, men det är inte alltid vad du väntat dig. Ett tips är att gå in med en positiv inställning i allt du gör, så är chansen stor att du tycker det är roligt. Men går det att ha roligt utan alkohol? Jag tycker svaret är självklart. Allt roligt du kan göra med alkohol, blir minst lika kul utan alkohol och dessutom finns det ändlöst många andra roliga saker att göra utan alkohol eller andra droger (jag vet bara att det finns lite olika definitioner av vad som är en drog, men om du undrar så räknar jag alkohol som en drog). Knepet

8

är förväntningar och inställning. Som sagt, ha en positiv inställning så är chansen stor att det blir roligt. T. ex. tänk dig att du går till en fest där alla har inställningen att ”det här kommer att bli tråkigt”, då blir det antagligen tråkigt. För ingen vill då ta steget att liva upp stämningen. Men om du går till en fest där alla har inställningen ”det här kommer bli årets bästa fest” är chanserna stora att ni kommer att ha roligt. Personligen älskar jag att dansa. Enligt bl. a. 1177.se hjälper fysisk aktivitet (alltså olika typer av träning, t. ex. dans) hjärnan att frigöra serotonin och dopamin som motverkar depression och smärta. Endorfiner frigörs också och det kan hjälpa dig att känna dig nöjd och belåten. Det där låter kanske komplicerat, men kort sagt: dans och annan träning gör dig glad och är därför roligt. När jag googlar på ”nöjesliv” och läser om ”Nöjesliv i Stockholm” på Wikipedia står det: ”Stockholm har som Sveriges största stad ett omfattande utbud av nöjesliv, däribland ett stort antal barer, pubar och nattklubbar”. Jag tycker det

Nytt från SLN 2/2017


är synd att det är platser som är starkt förknippade med alkohol som framhävs när man berättar om nöjeslivet i en stad. De har säkert mycket mer att erbjuda. Jag har fått uppfattningen att många tänker på att ”en kväll ute” automatiskt innebär att man ska dricka alkohol. När jag går ut en fredag kväll vill jag inte vara bland fulla människor, jag väljer i stället att gå till någon drogfri konsertlokal och lyssna på bra band. Att lyssna på bra musik tillsammans med vänner är något jag tycker är väldigt roligt. Men tyvärr är det ofta relativt lite folk där. Jag tycker det vore trevligt om fler valde de drogfria platserna. Men vad är det som är så bra med nyktra platser och dito människor? Jag tycker att det känns tryggare, människorna har kontroll över vad de gör och människors attityd upplever jag generellt som trevligare när de är nyktra. Och tänk dig vad trevligt att vakna morgonen efter en kväll ute med vännerna – utan baksmälla och du kommer ihåg vad som hänt! Det finns många fördelar med att skippa alkohol. Du mår bättre både fysiskt och psykiskt. Så gå ut, prova på något nytt. Ha en positiv

Nytt från SLN 2/2017

inställning. Du hittar kanske nya vänner. Jag är övertygad om att du kommer att ha roligt. Ha roligt UTAN ALKOHOL! Amanda Cederberg, åk 1 på Sundsvalls gymnasium.

Amanda Cederberg var en av deltagarna i den uppsatstävling SLN genomför varje år tillsammans med en rad andra organisationer, däribland SAN och SIMON, men framför allt CAN, som också publicerar tävlingen på hemsidan Drugnews. Amandas bidrag har belönats med det speciella SLNpriset för en uppsats med engagemang i frågor kring alkohol och andra droger. Grattis till 2 000 kronor, Amanda!

9


Raket succé på årsmöte i Östersund Jämtlands distrikt har haft årsmöte med sedvanliga förhandlingar och där presenterade Stina Eliasson sin uppfinning, en raket. Mötet avslutades med att Stina sände upp ”raketen” till de närvarandes stora jubel. Därefter åkte vi och åt lunch på Arctura, en restaurang på toppen av Jämtkrafts tank med härlig utsikt över Östersund och fjällvärlden. Hälsningar från SLN:arna i Jämtland.

Tankebanan! Beställ SLN-spelet Tankebanan för endast 100 kr plus porto från Agneta Fernström! Kontaktuppgifter se sista sidan!

10

Nytt från SLN 2/2017


SLN-krypto nr 16

SLN-krypto nr 16

S = 11, L = 9, N = 16, A = 3. Varje siffra motsvarar enm bokstav. Bilda ord! Innehåller en del förkortningar. Lösning skickas till Håkan Paulson, Fiskaruddsvägen 38F, 144 62 RÖNNINGE. Bokpris! Vinnare i SLN-krypto nr 15: Gunvor Ljunggren, Gävle.

Nytt från SLN 2/2017

11


Sverige i valet och kvalet Den svenska politiken står sedan länge i valet och kvalet. Och dessa val och kval är beroende av varandra. Valet består av vilken väg man ska välja mellan en humanistisk ekonomisk politik eller en politik som är anpassad till en globaliseringsinriktad sådan. Det sägs att åren kring 1960 innebar det mest jämlika i det moderna Sveriges historia. Därefter och fortfarande har de som har och de som inte har glidit allt mer från varandra. Denna utveckling sägs vara en ”naturlig” konsekvens av den pågående globaliseringen. Det politiska etablissemanget har valt att anpassa sig till de konkurrensinriktade kval som kännetecknar vårt kapitalistiska/ekonomiska system. Tills nyligen har det rått en ideologisk kamp mellan de politiska inriktningar som menar att man å ena sidan måste anpassa sig till de på konkurrerande marknaderna reala förhållandena och de som menar att en humanistisk politik kan justera de värsta avarterna av globaliseringen. Vilken väg kommer man att välja? Sverige är en del av den Europeiska Unionen. EU har sedan länge valt att försöka skaffa sig en roll i globaliseringsspelet. Vilka möjligheter har Sverige att försöka betona humanistiska inslag i politiken? Med humanismen som grund måste de politiska utgångspunkterna vara baserade på människors behov och inte på konkurrensinriktade värderingar. EU:s överlevnad, och därmed Sveriges val, kommer att bli avgörande för hur medlemsländerna och EU i sin helhet kommer att hantera dessa kval. Paul Reichberg

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, www.slninfo.org

Ordförande: Zimmermann, 021-14 76 40, Gästgivarvägen Ordförande: AliGunilla Jerremalm, 0706-928074, Brahusvägen 7, 9,507 7247060Gånghester, Västerås, gunillazimmermann@hotmail.com alijerremalm@hotmail.com Kassör: Sven-.Erik Lilja, telAgneta o fax 0221-760004, 0706-950639, Kassör/Medlemsregister: Fernström, telmob o fax 018-367 Nytorpsv 731 43 Köping, svilja@telia.com 367, mob23, 0705-221 367, Tårpilsv 8, 755 50 Uppsala, agnetahf@ Red: Ali Jerremalm, 031-3315153, 0706-928074, Björkkullav. 43, gmail.com 424 70 plusgiro Olofstorp, SLN:s är alijerremalm@hotmail.com 17 53 09 – 4. Medlemsavgift 150 kr/år. Sekreterare: Eva Nordmark, 0705-477097, Kvarnudden 10, 780 54 ÄPPELBO. eva@nordmark.se Redigering & layout: Ali Jerremalm, se ovan. Tryck: Berndtssons, Östersund. ISSN: 2002-3278.

12

Nytt från SLN 2/2017

Nytt från sln 2 17  
Nytt från sln 2 17  
Advertisement