Page 1

Nr 1/2018 Feb

Nytt från Sveriges Lärares Nykterhetsförbund

Välkommen till kongress på Helliden!

Var med och besluta om SLN:s framtid! Ska vi gå samman med SAN, vilket Förbundsstyrelsen föreslår? Vill du delta i en konferens i slottsmiljö? Naturskönt och fullt av aktivitet på samma gång? Hellidens slott har både lugn och ro och en sprudlande kreativitet. Bo bekvämt, ät gott och arbeta ostört i konferensgården eller någon av slottsalarna!


Ulf Wallin, SAN:

Nykterhetsrörelsens roll i samhällsdebatten

2

Folkrörelserna av olika slag har i dagsläget svårt att rekrytera medlemmar. Det märker man genom att medlemstalen inte ökar för nykterhetsrörelsen, liksom för många andra folkrörelser. Dessutom finns det en påtagbar tendens att dagens medborgare inte tycks vilja vara långsiktigt vare sig passiva eller aktiva medlemmar. För stunden kan man engagera sig för en fråga om en vägsträckning eller rivning av några hus.

Ulf Wallin

För nykterhetsrörelsen finns det en tendens att anställda blir de som agerar. Det tar bort en del av det ideella engagemanget. Denna pacificering kan märkas på det sättet att i dag är det Systembolagets VD, statlig tjänsteman, som ensam skriver till riksdagens ledamöter om gårdsförsäljning av vin och öl. För bara något decennium sedan var det ordförandena i nykterhetsrörelsen som gjorde det, ibland i samförstånd med t.ex.

Gabriel Romanus som då var VD för Systembolaget. En annan tendens i yrkeslivet är att vi har inte bara lärare som pedagoger. Nu finns fritidspedagoger, fritidsledare och privata aktörer som agerar med olika former av utbildningar. I dagsläget har Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund (SAN) medlemmar, men har svårt att få till stånd medlemmar som vill åta sig styrelseuppdrag. Samtidigt

Nytt från SLN 1/2018


har SAN och Sveriges Lärares Anna Åhman Nykterhetsförbund (SLN) under flera år haft ett berikande samarbete i form av att vi samverkat i olika projekt. Det har bl. a. yttrat sig genom gemensam monter på flera stora alkoholpolitiska seminarier och konferenser, eller samverkan i SAN:s Skrivartävling. På senare tid har de båda förbunden haft gemensam kassör. I dagsläget finns på agendan överläggningar om samgående. De båda förbunden har funderat över namnfrågan. Fackföreningsrörelsen har noterat behovet av att synas genom nytt namn. VISION hette för i tiden Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund för att nämna ett exempel. För mig har det varit angeläget att tillvarata det utåtriktade alkoholpolitiska arbete som båda förbunden utför. Jag har mot bakgrund av dagens samhällsstruktur och för att se till att nykterhetsrörelsen har ett förbund som är utåtriktat föreslagit namnet NYKTRA PEDAGOGER (NYP). Motivet är att det i dagens drogliberala samhälle behövs ett förbund som markerar mot alkoholindustrins framfart och de krafter som vill demobilisera den restriktiva alkoholoch drogpolitiken. Då behövs det ett förbund som tillvaratar det utåtriktade arbete som SAN och SLN utför i dagsläget med deltagande i utställningar och

Nytt från SLN 1/2018

konferenser, skrivartävlingen, samt främjande av alkoholfria alternativ i den akademiska sfären. Ett förbund som nyper till och syns som en rörelse i tiden. Våren 2018 ger en möjlighet till ett relativt snabbt samgående för att vi inte skall bli demobiliserade i kampen för ett samhälle som är rökfritt, värnar den alkoholfria livsstilen och som med andra förbund tar upp kampen för ett narkotikafritt Sverige. /Ulf Wallin

Kommentar: SLN:s förbundsstyrelse delar till stor del Ulfs syn. Flera medlemmar har dock reagerat på förkortningen NYP (och NYPET för en tidskrift) och menar att det kan misstolkas och t. o. m. göra oss till åtlöje. Däremot har det inte rests några invändningar mot namnförslaget ”Nyktra Pedagoger”. Ett annat förslag är vår gamla slogan ”Drogfri uppväxt - vuxnas ansvar”, men som namn endast det första ledet, ”Drogfri uppväxt”. Eller varför inte som vår norska systerorganisation: ”Rusfri uppväxt”? Det beror lite på var man vill lägga tyngdpunkten; ett nätverk för de vuxna eller dem vi verkar tillsammans för, barnen och ungdomarna. Ali Jerremalm

3


Kongress på Helliden! I år kongressar SLN i slottsmiljö! Det är förstås många viktiga frågor att ta ställning till, men utöver förhandlingar blir det också föreläsningar och kvällsunderhållning. På Helliden hittar du en bekväm och vacker miljö att mötas i – naturskönt och fullt av aktivitet på samma gång. Hellidens slott har ljusa och fina mötesrum och i konferensgården ligger boendet vägg i vägg. Här finns självklart trådlöst internet och annat du kan behöva. Varför inte koppla av en stund i Gyllenlädersalen, eller ta en promenad i Hellidsbergets rogivande atmosfär? Kökschef Iréne ser till att ingen går hungrig på Helliden. Är det något du kommer att minnas, förutom de viktiga besluten, de fantastiska tapeterna, kakelugnarna och takhöjden, så är det

4

salladsbuffén och den vällagade maten. På Hellidens folkhögskola ges folkbildning och utbildning i en kreativ och utvecklande drogfri miljö. Skolan är en mötesoch växtplats för människor i utveckling. All verksamhet på Helliden utgår från principen alla människors lika rätt och värde. Här finns olika kreativa utbildningar förutom en allmän kurs. Grafikskolan nere på Vulcanön och Skövde konstskola är också delar av Helliden, liksom Bibellinjen på Ekebyholmsskolan. Många av deltagarna bor på skolans internat och varje dag serveras en fantastisk lunch. Helliden har konferens- och vandrarhemsverksamhet, både i slott och kursgård. Dessutom kommer du kanske att träffa en massa skogsnallar i parken.

Nytt från SLN 1/2018


Gyllenlädersalen är i stort sett bevarad i sitt originalskick. Den användes förr som matsal. Tapeterna är av förgyllt läder.

På Hellidens folkhögskola finns många kurser med kreativ inriktning. Förutom den allmänna kursen finns utbildningar inom konst, konsthantverk, grafik och grafisk design. Skapande människor från hela landet söker sig hit för att läsa för behörigheter, för att gå grundläggande utbildningar eller för att fördjupa sitt konstnärskap. Skolan står för en öppen och tillåtande miljö där eleverna kan lära grunder, skapa fritt och få inblick i olika sätt att uttrycka sig. Hellidens slott ligger cirka 2 km från Tidaholms centrum. Tidaholm har goda bussförbindelser med Skövde och Falköping.

också att man skall ha möjlighet till kontakter med övriga deltagare på skolan, inte bara de som går i den egna gruppen. Därför ordnar vi regelbundet föreläsningar och annan undervisning där deltagare från skolans olika linjer blandas. Under våra valbara veckor har eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sina studier genom egna val. Hellidens folkhögskola har en tydlig profil fri från alkohol och andra droger. Helliden ägs och drivs av Blåbandsrörelsen, en nykterhetsorganisation med en demokratisk, kristen, humanistisk grundsyn som verkar för ett bättre samhälle fritt från alkohol och narkotika.

–Vi tycker att det är viktigt med bildning och kultur, säger rektor Lena Elmquist. Vi vill

Nytt från SLN 1/2018

5


Konstlitografiska museet Litografiska Akademin i Tidaholm driver Sveriges enda konsthall, speciellt ägnad att visa litografisk konst. På museet, som varit igång sedan 1997, visas ett omväxlande program med både historiska utställningar och visningar av samtidskonst. Konstlitografiska museet ligger vid Hellidens folkhögskola. Förutom att museet visar litografisk konst i sina lokaler har det genom åren också producerat en rad vandringsutställningar.

Helliden i Blåbandsrörelsens ägo sedan 1951 År 1951 köpte Blåbandsrörelsen Hellidens slott för 80 000 kr för att starta en folkhögskola. Bara ett år senare startade den första vinterkursen med 32 elever. För att undervisningen skulle kunna börja krävdes stora om- och tillbyggnader av slottet. Allt eftersom åren gått har skolan, slottet och de 80 000 kvadratmeter mark som hör till, förändrats, byggts om och moderniserats. Slottet är idag internat för folkhögskolans deltagare, kontor, restaurang och konferenslokaler. Allt renoverat med varsam hand för att bevara det unika 1800-talsslottet.

6

Hans Henrik von Essen – Tidaholms grundläggare På västra sluttningen av Hellidsberget, med milsvid utsikt över Tidaholm, byggde baron Hans Henrik von Essen 1858 en herrgård. Den är grunden till det som idag är Hellidens folkhögskola. Hans Henrik arbetade energiskt för att Tidaholm skulle bli en industriort. Han moderniserade ortens järnbruk så att det utvecklades till den svenska bilindustrins vagga. Tidaholmskärran är legendarisk. På 1860-talet startade Hans Henrik Vulcans tändsticksfabrik, som blev världens största i sitt slag. Idag är det den enda svenska fabrik som tillverkar tändstickor.

Hellidens slott Alfred von Essen efterträdde sin far som godsherre på Helliden och gifte sig med Ella Dickson, dotter till köpmannen Robert Dickson. Därigenom fick han möjlighet att utvidga herrgården till ett slott av ungefär dagens utseende och storlek. Arkitekt var Helgo Zettervall. Alfred fick stora ekonomiska problem. Efter Kreugerkraschen gjorde han konkurs och dog kort därefter. Friherrinnan Ella Dickson von Essen kunde bo kvar i slottet, Henning Sörensen tack vare hennes egna tillgångar, som inte gått med i makens

Nytt från SLN 1/2018


konkurs. Friherrinnan Ella orkade dock inte sköta ett helt slott och byggnaden förföll under hennes sista år på Helliden. År 1950 avled Ella och Helliden blev till salu. Nu kunde Blåbandsrörelsen köpa Helliden och starta en folkhögskola, i det för Tidaholm historiska slottet.

Föreläsningar och underhållning Per Leimar, politisk sekreterare i alkoholfrågor på IOGT-NTO, kommer att föreläsa om Makten över alkoholpolitiken samt om Alkohol och våld. Rektor Lena Elmquist kommer att berätta om skolan och verksamheten där. På lördagskvällen kommer trubaduren Sören Frid och underhåller. Kanske har han med sig ett musikquizz.

Nytt från SLN 1/2018

7


Beslutsfattare! Varför denna cynism? För 108:nde gången kommer internationella kvinnodagen att firas om några veckor. Retoriken kommer att flöda. Än mer eftersom det är valår. Jämställdheten kommer att vara viktig. Hälsa åt alla och högre löner till kvinnor (när ekonomin tillåter, vilket den förmodligen inte gör i år heller fastän Sverige går bättre än på länge). Om beslutsfattare lät retoriken få substans utanför tribunerna skulle de tag sig an alkoholen. Åtgärder på alkoholområdet gynnar kvinnor i hög grad. Även om #metookampanjen har bäring också i nyktra kretsar, vilket #nykterfrizon och #inteiminfolkrörelse är bevis för, är det uppenbart att såväl förövare som ofta även offer varit alkoholpåverkade när trakasserier och övergrepp ägt rum. Det mycket stora antal kvinnor som vittnat i olika upprop inom #metoo om allt från stalking till våldtäkt skulle sluppit undan detta med mindre alkohol i olika sammanhang. I forskningsrapporten Alkohol och våld (2017) redovisas att partnervåld i olika länder uppskattas till mellan 48 och 87 procent vara alkoholrelaterat (WHO 2006). Nationella trygghetsundersökningen 2015 anger att 32 procent av kvinnor som misshandlats uppfattat förövaren som berusad. Enligt BRÅ (2009) hävdar offren (väldigt ofta kvinnor) för våld i nära relation att förövaren (nästan

8

uteslutande män) varit berusad i 49 procent av till polisen anmälda fall. Från olika projekt, forskning och erfarenheter från olika länder där IOGT-NTOrörelsen bedriver utvecklingssamarbete är det otäckt påtagligt hur främst männens alkoholkonsumtion fjättrar hela familjer i fattigdom. Kvinnor och barn utsätts i dessa länder i än större utsträckning än i Sverige för misshandel och sexuella övergrepp. Uppmuntrande är att insatser ger mycket påtagliga resultat. Under ett antal decennier har alkoholproducenter och andra ekonomiska intressen som tidningar, reklambyråer,

Nytt från SLN 1/2018


On Saturday 22nd September 2012, Guinness Nigeria Plc launched its newest brand, SNAPP made for women of style and sophistication, to the general public at the Federal Palace Hotel, Victoria Island, Lagos.

restauranger och TV-bolag inklusive SVT gjort reklam i olika former (i medier officiellt maskerat till ”konsumentinformation”) främst för vin men också öl. Produkterna och denna kultur har oskyldighetsförklarats och illusoriska riskfrihetsgränser har satts upp. Carl-Jan Granqvist, Bengt Frithiofsson, Gokväll, DN och alla andra tidningar med vinspalter, Per Morberg, SR och SVT m fl har medverkat till många svenska kvinnors ohälsa, alkoholism och död. Man har varit framgångsrika eftersom vinet idag är den största enskilda alkoholdrycken och vinpropagandan, jaja, konsumentinformation, har lockat in kvinnor i en allt högre konsumtion. Beslutsfattare på alla nivåer går som katten kring het gröt. Ingen törs doppa tassen i gröten i tron att de gör sig impopulära. Åtgärder uteblir och man

Nytt från SLN 1/2018

undanhåller kunskap som att var nionde dödsfall i bröstcancer är alkoholrelaterat. Rimligtvis borde detta berättas i anslutning till varje program i TV där reklam för vin förekommer. Och framför allt borde all alkoholreklam bort i alla medier. Kunskapen om vilka konsekvenser alkoholen för med sig finns. Inte bara som empiri utan kall, hård vetenskaplig evidens. Att omkring 1 000 människor dör varje år av alkoholrelaterad cancer i Sverige kan inte undanhållas en befolkning. Och likväl sker detta. J’accuse riksdagsledamöter, region-/landstings- och kommunpolitiker för cynism. Det är cyniskt att veta men att inte agera och många beslutsfattare har tillgång till kunskapen men blundar för den. /Per-Åke Andersson

9


Låt era elever lära sig mer om samer! Okunskapen bland elever (och lärare) om vår ursprungsbefolkning samer är i det närmaste total. Många lärare har sagt till mig att orsaken till detta beror på att de själva inte fått något om detta i sin utbildning. Därför har de heller inte tagit upp detta med sina elever. Vilken lärare ger sig i kast med ämnen man inte själv behärskar? Nu kan lärare utgå från filmen Sameblod för att väcka intresse för samer hos sina elever och kanske följa exemplen från Göteborg, Kungälv och Arvidsjaur. Där har skolorna låtit elever på högstadiet och gymnasiet se filmen med en inledning och ett efterföljande samtal. Jag kan intyga att den gått hem hos eleverna eftersom jag själv har haft möjlighet att inleda visningarna och sedan haft ett samtal med eleverna efteråt. Vill man ha liknande upplägg på andra orter kan man ta kontakt med sameföreningar. Sök på www.samer.se: tryck på samhälle, organisationer och

10

där hittar man en uppräkning av sameföreningar. En annan synpunkt man framfört är att det saknas bra material om samer. Ett utmärkt informationsmaterial att utgå ifrån är häftet ”Samer - ett ursprungsfolk i Sverige” som handlar om samer i nutid och dåtid och kan som pdf laddas ned på http://samer.se/2136 och lämpar sig såväl för elever på grundskola som gymnasium. Första gången jag själv såg filmen Sameblod var det faktiskt ganska jobbigt. Det var som på nytt uppleva något som jag förträngt. Vi har ju tendens att bara komma ihåg de positiva saker vi upplevt och

Nytt från SLN 1/2018


undvika de negativa. Åter upplevde jag hur skolan hade berövat mig mitt språk. Men det var något som ingen kan förstå när man i min betygsbok från Nomadskolan kan se att jag hade ämnet Modersmål som ett av de viktigaste ämnena. Men jag var ganska vuxen innan jag begrep att Modersmål inte var min moders språk utan ett främmande språk, svenska, som faktiskt är mitt fjärde språk. I hemmet talades bara samiska, utanför hemmet vintertid i Tornedalen lärde jag mig meänkieli (tornedalsfinska) och sommartid i Norge gällde norska. ”Modersmål” hörde jag första gången jag började skolan. Mitt första ord jag fick lära mig av mitt s k ”modersmål” var ordet ”björkris”, kanske följdriktigt eftersom mitt riktiga modersmål var med bestraffning förbjudet att användas under skoltid, inklusive raster. Samekulturen lyste också med sin frånvaro. Vi fick t ex lära oss att vara stolta hur kung Karl den unge hjälte stod i rök och damm och försvarade vårt fosterland. Men det värsta är ändå berövandet av min identitet. När jag blev uppropad som Johannes Marainen svarade jag inte, för jag visste inte att det var jag, inte förrän min storebror, som jag stod intill, gav mig en knuff i sidan och sa: ”Svara, det är Du.” Jag fick helt plötsligt första dagen reda på att jag

Nytt från SLN 1/2018

inte hade namnet Lás-biet-heaikajohánas längre, mitt samiska namn. (Lars-pers-henriks-johannes dvs farfarsfars-farfars-fars-son). Idag har majoriteten av oss samer förlorat såväl språk, kultur som historia. Många är vilsna i sin identitet, man kan höra folk säga att man är ”halvsame”, ”kvarts-same” osv. Jag hade inte tänkt på detta förrän jag fick frågan om hon var same av kändisen Pia Johansson sedan jag påvisat hennes samiska bakgrund i programmet ”Vem tror du att du är”. Efter lite eftertanke svarade jag att det var nog bara en som visste det, nämligen hon själv, och sedan dess är det min ståndpunkt, antingen är man det eller inte. Glädjande nog är det många som börjar söka sig tillbaka till sitt samiska ursprung även om det ibland är flera mellanliggande generationer som inte varit medvetna om detta eller förnekat det.

/Johannes Marainen

11


Kravlös vård ger sämsta prognos Den ideologi som nu breder ut sig och som brukar kallas ”Harm reduction” syftar till att narkomanen ska kunna fortsätta sitt missbruk och att samhällets institutioner medverkar till detta genom att ta bort alla hinder och problem för fortsatt missbruk. Harm reduction-ideologin är en kravlös vård. Den befriar missbrukaren från allt ansvar för sina handlingar. Med en sådan grundinställning går det inte att bota beroendet. Harm reductionideologins resultat är fortsatt beroende. Det första steget i denna ideologi är att förse narkomanen med gratis sprutor som landstingen betalar i tron att detta förhindrar övrig smittspridning. Men så fungerar det inte i verkligheten. En stor vetenskaplig undersökning från Storbritannien visar att det inte finns någon evidens för att gratis sprutor minskar risken för vare sig hepatit C eller HIV och att WHOs rekommendation om sprutbyte inte heller håller för kvalificerad vetenskaplig granskning.

12

Undertecknad har tillsammans med den mycket erfarne socialläkaren och narkomaniforskaren Anders Annell, Stockholm, skrivit flera artiklar om detta i bl.a. Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten och Socialstyrelsen har inte kunnat påvisa någon saklig felaktighet i våra artiklar. Det andra steget i Harm reduction-ideologin är inrättande av sprutrum. Sådana finns redan i Norge och Danmark. Men det har inte minskat antalet dödsfall på grund av överdoser. Däremot skapar det stora svårigheter i polisens arbete med att förhindra langning och försäljning av narkotika på allmänna platser. Detta därför att polisen tvingas se genom fingrarna när de påträffar narkomaner som säger sig vara på väg till sprutrum upplåtna för dem av sjukvården. För polisen får inte förhindra dem att gå till sprutrummen och inta sin narkotika under det allmännas beskydd. Det tredje och sista steget i Harm reduction-ideologin är att förse narkomanerna med gratis heroin bekostat av skattemedel genom sjukvården. Detta har redan

Nytt från SLN 1/2018


prövats i Danmark. Det innebär den totala kapitulationen mot narkotikamissbruket. Harm reduction-ideologin medger inte att samhällets vård av narkomanen ställer krav på ansvar för missbrukaren. Kravlöshet i vården skapar den sämsta tänkbara prognosen för att hjälpa missbrukaren ur sitt beroende och sin narkomani. Narkomani är en sjukdom. Huvudproblemet med denna sjukdom är ett starkt beroende. Den hittills tydligaste definitionen på denna sjukdom har beskrivits i en svensk doktorsavhandling så här: ”Ett artificiellt uppkommet driftstillstånd, i kraft jämförbart med eller starkare än sexualdriften.” Den mycket erfarne Göteborgsläkaren och psykiatern Clas Sjöberg har uttryckt sin uppfattning om beroendevården i dag så här: ”Jag är mycket negativt inställd till utvecklingen vad gäller den medicinska missbruksvården, där man inte längre tror att man kan ’bota’ missbrukare. Allt är mediciner, oftast beroendeframkallande mediciner. Jag skrev för några år sedan en större artikel i Läkartidningen om detta.” Men Socialstyrelsen lyssnar inte längre till beprövad erfarenhet inom missbruksvården. Det är en beklämmande och skrämmande inställning hos det statliga expertorganet.

Nytt från SLN 1/2018

Den epidemiska typen av narkomani som Sverige har dragits med sedan mitten av 1950-talet kan komma att övergå i den endemiska typen av narkomani om Harm reduction-ideologin får fotfäste inom sjukvården och socialstyrelsen. Endemisk typ av narkomani uppstår till följd av ett socialt mer eller mindre tolererat bruk av beroendeframkallande medel. Det var vad som hände med opiumrökning i det gamla Kina, med haschrökning i Nordafrika och med kokainism bland sydamerikanska indianfolk som tuggade kokabladen. Är vi verkligen beredda att acceptera den endemiska typen av narkomani i Sverige? Om inte, måste vi snabbt övergå från Harm reduction-ideologi i missbruksvården och i stället återgå till en strikt restriktiv narkotikapolitik. Samhällets vårdåtgärder ska hjälpa narkotikamissbrukarna tillbaka till ett liv utan droger – inte hjälpa dem att fortsätta sitt beroende av droger. Vad det i grunden handlar om är huruvida vården ska medverka till fortsatt missbruk eller ej! Ingen har glädje av att Harm reduction-ideologin skjuter vården framför sig i syfte att stegvis bana väg för en legalisering av narkotika! ROLF BROMME

13


Gun von Krusenstjerna:

Mitt livs resa Efter att ha stått i kö i två år kom ett återbud i mitten av augusti och efter en kort betänketid tackade jag ja till mitt livs resa. Den 12 november flög jag via Paris och Santiago ner till Punta Arenas i södra Chile (ca 20 timmar).

Jag hyrde jacka, byxor, stövlar, yttervantar och sovsäck och höll mig varm. Det enda som var lite jobbigt var att händerna blev kalla när man skulle hantera kameran. Ett par dagar senare flög vi – ca 50 personer, mest personal – i 4,5 timme ner till Union Glacier på Antarktis med en Ilyushin -76 (ett monstruöst ryskt militärplan från 1980-talet, kan ta 40 ton) och planet hyrs för hela säsongen. För organisatörerna, ALE (Antarctic Logistics Expe-ditions), var säkerhet nr 1 och miljöhänsyn nr 2 – all form av avfall (inkl. mänskligt) togs om hand och flögs till Chile. Även om man huvudsakligen använde solenergi behövdes drivmedel för reservaggregat och små flygplan och allt fick flygas in. På Union Glacier träffade man också väldigt intressanta, ”halvgalna” personer som antingen skulle skida till

14

Sydpolen, tvärsöver kontinenten eller klättra i berg. Inte minst de sex tjejerna från brittiska armén som skulle skida till Sydpolen men f.n. var fast på Union Glacier (jfr nedan) pga dåligt väder. Under de två nätter vi campade på Union Glacier, ordnades diverse utflykter och föredrag medan vi väntade på att lägret i Gould Bay skulle sättas upp - vi var nämligen den första av tre grupper. Vädret hade varit dåligt men efter att ha jobbat hela natten lyckades de vid 04:00 få upp alla tält och ställa i ordning resten av campen. Vår lilla grupp på tio personer (1 svensk, 1 polack, 1 fransman, 1 amerikan, 2 kineser, 2 japaner och 2 kanadensare) fortsatte så den andra dagens kväll med en skidförsedd liten Twin-Otter till Gould Bay, eftersom planet skulle landa på havsis. Vi sov i fyra nätter i små enmanstält på 2m djup havsis där temperaturen varierade mellan -14° och -20°, men om det blåste sjönk den 10-15 grader, och efter midnatt var det betydligt kyligare – det var ju ljust dygnet runt. Sista morgonen kom en pingvin till mitt tält och poserade 05:15. Själv blev jag avbildad med två underbara kejsare och sen en bild av dessa ljuvliga ungar (jfr nedan). För att komma till pingvinkolonierna (den på 5000 individer låg 2 km bort, den mindre 3 km

Nytt från SLN 1/2018


bort) gick vi med var sin pulka (för extra kläder, kamerautrustning etc) 3-4 ggr per dygn (ca 12-15 km). I och med att man mest satt still, betraktade och fotograferade pingvinerna, kunde det bli rejält kyligt. Men bara att få vara där var ju ett privilegium i sig. Sedan ALE började med dessa resor 1985 har färre än 500 personer varit i Gould Bay (det går tre resor hit med totalt 40 personer/år - alla resor är redan fullbokade de närmaste 4 åren). På återresan tältade vi också två nätter i tält på Union Glacier, fick en underbar avskedsmiddag med vårrullar med avokado och krabba, lammfilé med blomkålspuré och potatisgratäng, panna-

Nytt från SLN 1/2018

cotta med rabarber, granatäpple och apelsin – OBS! på Antarktis! När vår Ilyushin slutligen dök upp sex timmar försenad, hade den med sig ett 25-tal maraton-löpare – de skulle springa maraton påföljande dag – och vi kom tillbaka till Punta Arenas vid midnatt. Så mjuka starter och landningar som jag upplevde med detta monstruösa plan har jag aldrig varit med om. Sen tillbringade jag tre dagar i Punta Arenas eftersom det skulle ha blivit väldigt dyrt att boka om. Under nästan en månad drömde jag sedan om denna mitt livs resa! Gun 

15


Mitt livs resa

16

Nytt frĂĽn SLN 1/2018


Ska Jultomten utvisas? I. Sverige, julen 2017 Ett rykte oss nådde med fart som en raket till julen noll arton får ingen nåt paket. Ty Tomten bör utvisas långt bort härifrån att han här får vistas, mot svenskar ett hån. En invandrad kille, hos oss saknar rötter har smugit sig in på små trippande fötter. Här hör han ej hemma, sa svensk demokrat ja hör vad han påstår med illvilligt prat. Att småflickor skriver till honom små lappar och han kommer till dem med heta små klappar. Med #metoo vi motar nu Nisse i grind. Lucia hon medger: jag har varit blind. När snön ligger vit båd’ på träd och på taken i mörkret så plockar visst Tomten

Nytt från SLN 1/2018

fram staken och vandrar så sakta till lagård och stall och nynnar lätt uppspelt en julaftonstrall. Han bjuder på havre och klappar små djuren. Är han konkurrenten till självaste tjuren? Och kravet som kom från partimotionär (han tränar med järnrör) det lyder så här: Beviset, som tur är, jag äntligen fann det med renar han tagit sig in här i landet. Kontrollen vid gränsen är tydligen kass jag tror att han saknar båd’ visum och pass. Min syster som druckit av julaftonsborsten hon sagt att hos henne kom Tomten i skorsten. Hon känner sig ofredad, som ni förstår. Jag hoppas det räcker som fällande spår. Hur går det för oss, kan man stjäla bort julen? Vi tar den tillbaka, den får ej va´ stulen. För inte får glädje och spänning tas bort? 

17


Vad var motionären för otrevlig sort?` Men kravet det stöddes ej ens av ett fåtal, så det hade aldrig ens räckt till ett åtal. Så förundersökningen den lades ner och Tomtefar stilla i skägget nu ler. Förnöjsam på granjakt i skogen: han högg en och tänkte på typen som nog spetsat glöggen en sån ”riktig tomte” som snackat sin skit. Vi hoppas för barnen att julen blev vit! II. USA, julen 2017 Att glädja de svaga, det är inga dater nej, Tomten ska bort ifrån mina stater. Det säger en galning som djävulen sänt. Dessutom är han USA:s president.

Nej Tomten ur landet jag ut måste visa han julsång vill sjunga, men han saknar visa och när han är borta, jag bygger en mur som hinder för renar och andra små djur. Vi hoppas nu alla, det var sista skriket från honom som minner om just tredje riket och führern, han Hitler, som skrivit Min kamp. Nu mullrar ett eko av brunt stövelTrump. III. Bara en mardröm Men kanske var allt detta bara en anka? Till jul kommer klappar och så Kalle Anka. Av maran jag ridits och allt var en dröm, så allt jag kan säja – försök nu och glöm! Bo ”Boa” Axelsson

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, www.slninfo.org Ordförande: Gunilla Zimmermann, 021-14 76 40, Ordförande: Ali Jerremalm, 0706-928074, Brahusvägen 7, Gästgivarvägen 9, 724 60 Västerås, gunillazimmermann@hotmail.com 507 70 Gånghester, alijerremalm@hotmail.com Kassör: Sven-.Erik Lilja, tel o fax 0221-760004, mob367, 0706Kassör/Medlemsregister: Agneta Fernström, tel o fax 018-367 mob 950639, Nytorpsv 23, 731 43 Köping, svilja@telia.com 0705-221 367, Tårpilsv 8, 755 50 Uppsala, agnetahf@gmail.com Ali Jerremalm, 0706-928074, SLN:sRed: plusgiro är 17 53 09 031-3315153, – 4. Medlemsavgift 150 kr/år. Björkkullav. 43, Sekreterare: Eva Nordmark, 0705-477097, Kvarnudden 10, 780 54 ÄPPELBO. eva@nordmark.se Redigering & layout: Ali Jerremalm, se ovan. Tryck: Berndtssons, Östersund. ISSN: 2002-3278.

18

Nytt från SLN 1/2018


SLN-krypto nr 18 1

2

3

3

17

1

3

15

6

11

19

12

8

15 10

11

9

20

23

14

6 22

12

10

13 18

22

4

21 9

4

8

9

10

13

3

5

17

11

4

12

14

8

12

6

5

11

15

6

10

6

8

4

8

15

7

5

12

3

5

11

1

6

2

16

3

10

6 4

9

5

12

11

11

12

12

10

16

8

1

15

14

11

2

4

6

5

20

S = 4, L = 5, N = 3, A = 6, R = 8, V = 15. Varje siffra motsvarar en bokstav. Bilda ord! Innehåller tvådelade ord kopplade till en fin jul och IOGT-NTO:s julkampanj. S= 4 L= 5 N= 3 A= 6 R= 8 Lösning skickas till Håkan Paulson, Fiskaruddsvägen 38F, 144 62 Rönninge. Varje siffra motsvarar en bokstav. Bilda ord. Tyvärr blev Krypto nr 17 olösligt. Innehåller delade ord kopplade Vi delar ut två två bokpriser denna gång.till en fin jul och IOGT:s julkampan

SLN-krypto nr 18

Lösning skickas: Håkan Paulson

Nytt från SLN 1/2018

Fiskaruddsvägen 38F

Tyvärr blev krypto nr 17 olösligt

14462 Rön 19


Riksdagsdebatt med kristema Svenska folket hade, liksom jag, möjlighet att onsdagen den 17 januari följa partiledardebatten från Riksdagen. Det var ingen stimulerande dag. Man fick omedelbart uppfattningen att Sverige befinner sig i djup kris. Alla tycktes vilja övertrumfa varandra om vem som har det mest drastiska förslaget till hur man ska bemästra en rad våldsamheter runt om i landet. Någon enstaka antydde att det kan finnas omständigheter som kan ligga bakom varför vi ser en ökande grad av angrepp på ”blåljuspersonal”. Självklart är detta ett allvarligt problem men det krävs vilja till analys bakom orsakerna till dessa våldsamma handlingar. Sverige har under de senaste decennierna skapat bostadsområden som förstärker främlingskapet och främlingsfientligheten. I sådana miljöer förstärks utanförskapet, påverkar skolans möjligheter att skapa framtidstro. Gängstrukturer uppstår som ger utrymme för aggressiva beteenden där representanter för myndigheterna får bära ansvar för alla misslyckanden. Ropen efter allt fler och fler poliser löser inga problem. Någon föreslog i debatten till och med att militären bör mobiliseras för att stävja angreppen på ”blåljuspersonalen”. Drastiska polisiära insatser tycks ena de politiska partierna till gemensamma kortsiktiga åtgärder men nu liksom tidigare råder det brist på ideologiska diskussioner om hur man kommer tillrätta med de mer långsiktiga åtgärderna. - Vad bör göras åt bostadspolitiken, inte bara hur och var man bygger nytt - Vad gör man åt de bostadsområden som byggdes under ”miljonprogrammet” - Hur ska skolpolitiken se ut, är det fria skolvalet gynnsamt för integrationen - Vilka åtgärder på det sociala området är nödvändiga för att öka integrationen - Kraftfulla åtgärder att minska arbetslösheten - Vilken roll kan det civila samhället spela i denna utveckling? De politiska partierna, liksom vi medborgare, måste rannsaka oss om vi gör allt vi förmår för att debatten kan föras som stärker det civila samhället i kamp mot fördomar och till synes kortsiktiga lösningar på samhällsproblemen. Paul Reichberg

20

Nytt från SLN 1/2018

Nytt från sln 1 18  
Nytt från sln 1 18  
Advertisement