Page 1

KRÖNIKAN. VARFÖR INTE EN GRAVSTEN GJORD AV TRÄ?

PRAKTIKAN. UNDVIK FALLGROPAR – DEL TVÅ

DUCATUS • NUMMER 3• 2013

ETT MAGASIN OM ATT LEDA OCH ARBETA I KYRKA OCH BEGRAVNINGSVERKSAMHET

NUMMER 3•2013

TEMA: AVTALSRÖRELSEN OCH KYRKOVALET

KYRKOVAL 2013

Nya arbetsgivarföreträdare på väg ÅRETS KYRKOGÅRDSFÖRVALTNING

Vinnande förhållningssätt LÖNERÖRELSEN

Avtal 2013

KRISTIAN BJÖRCK, KYRKOGÅRDSARBETARE


nummer 3• 2013

innehåll

Till hängmattan? till den tredje utgåvan av Ducatus, ett magasin om att leda och arbeta i kyrka och begravningsverksamhet. Inspirerande sommarläsning kan vara hur man rustar organisationen för att ta emot besökande, aktuellt då kyrkans arbetsplatser samtidigt i många fall är starka turistmagneter. Många nya kontakter finns att knyta och kyrkan har mycket att berätta. Jag hoppas att avdelningarna Praktikan och Kompetens ska ge inspiration till nya eller fördjupade tag i det förändringsklimat som präglar tillvaron för många, såväl för anställda som för förtroendevalda. Förutom tips och kloka svar på frågor finns också kalendariet med utbildningar att begrunda. I denna utgåva blir det mycket tydligt hur svårt det är att i magasinsformat behandla aktualiteter. På avdelningen Aktuellt finns en presentation av Avtal 2013. Bakgrundstexten presenteras på nyhetswebben www.ducatus.se. Registrera din e-postadress där för att följa med i nyheter och aktualiteter. I magasinet kommer vi än mer att satsa på fördjupning. VÄLKOMMEN

BO SILVFERBERG, redaktör

Från förhandling 6 till färdigt avtal AKTUELLT. Avtalet som blev klart i slutet av maj redovisas.

10 Huvudmän under lupp

25 ”Mer socialt än att köra buss”

YRKE I KYRKA. Kristian Björck går en ny säsong till mötes på Solna kyrkogård. Ett personligt givande växelbruk.

4V  D har ordet. 16 Krönikan En gravsten av trä. 18 Andras röster. 22 Årets kyrkogårdsförvaltning.

AKTUELLT. De sju länsstyrelser som utövar tillsyn över begravningsverksamheten har valt olika strategier.

17 Kyrkoval 2013

ANDRAS RÖSTER. Ducatus har tagit pulsen på nomineringsgrupperna.

Tappa inte riktningen PRAKTIKAN. Undvik fallgroparna – del två.

30

25 Yrke i kyrka. 28 Kyrkokansliet. Kyrkorummets pedagogik 33 Kompetens. Utbildning. 38 Här finns vi.

FÖLJ NYHETERNA PÅ WEBBEN

FOTO: BÖRJE SVENSSON

2 DUCATUS Nr 3•2013

WWW.DUCATUS.SE


vd har ordet

Kompetens, värdegrund och mod!

 R

UBRIKEN PÅ MIN

i första numret av Ducatus var ”Vi sticker gärna upp”. Vad jag syftade på var vårt förslag till ny pensionsplan som går stick i stäv mot den just nu rådande trenden på arbetsmarknaden. Ingen av oss som arbetat i projektet kunde då ännu ana vilket mottagande förslaget skulle få. Vi trodde nog att många skulle tycka att det var intressant och bra men att försäkrings- och pensionsbranschen skulle uppmärksamma oss så mycket som nu skett har kommit som en stor överraskning. Vi har fått föreläsa och berätta om förslaget vid flera olika tillfällen. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation belönades också med utmärkelsens Årets innovatör på Insurance Award, en gala för försäkringsbranschen på Berns salonger i april. Vem hade för ett år sedan trott att Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation skulle komma ifråga för en sådan utmärkelse? vara förmätet att en så liten arbetsgivarorganisation som vår tar sig för något så radikalt som ett förslag till ny pensionsplan, men det har heller inte varit en alldeles självklar process. Vid flera tillfällen under resans gång har vi behövt säkerställa att vi tänkt och räknat rätt. En innovation handlar dock inte bara om att DET K AN TYCK AS

4 DUCATUS Nr 3•2013

slår mig är att i såväl stora som små frågor är det viktigt att fundera på hur värdegrunden styr beslutsfattandet. Man måste alltid sträva efter att leva enligt sina värderingar. Om inte värdegrunden är kompassen i de svåraste valen har man kanske ett annat problem? Det är till syvende och sist i varje enskild beslutssituation som värdegrunden prövas. För oss var Svenska kyrkans och vår värdegrund ett raster att pröva pensionsplanen mot utan att ge avkall på arbetsgivarnas behov av förutsägbara och hanterbara premiekostnader. Sist men inte minst tänker jag på att man måste vara modig. Det är svårt att gå mot strömmen om man inte har en stor portion mod! Att få en hedrande utmärkelse blir ett viktigt tecken på att det kan löna sig att våga vara nytänkande. DET ANDRA SOM

LEDARE

FOTO: BÖRJE SVENSSON

göra en korrekt analys. Det är även några andra faktorer som gör att ett nytänkande kan omsättas i genomförbara förslag, i vårt fall ett förslag att lägga till grund för förhandlingar med de fackliga organisationerna. Det första jag tänker på är vikten av att omge sig med goda rådgivare. Helst de allra bästa! När det gäller komplexa frågeställningar kan man aldrig överskatta värdet av att komplettera den egna organisationens kunnande med kompetens och erfarenhet av både sakfrågor och process. I pensionsfrågan knöt vi sådana experter till oss. I de organisationsförändringar som sker inom Svenska kyrkan är vi i arbetsgivarorganisationen glada för att kunna förmedla kvalificerad rådgivning i form av såväl utbildning som processtöd.

vi kan inspirera andra till att tänka innovativt. I förändringstider kan det vara lätt att känna rädsla för vad som riskerar att gå förlorat när det gungar, men jag vågar lova att man ibland kan hitta många guldkorn och också känna glädje i det nya. Det gäller bara att våga! JAG HOPPAS ATT

HELÉN KÄLLHOLM

VD, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

DUCATUS, ett magasin om att leda och arbeta i kyrka och begravningsverksamhet. Fördjupning: Ducatus magasin utkommer i tryckt och digital form med fem utgåvor per år. Snabbhet: Ducatus nyhetswebb (www.ducatus.se) Ducatus ersätter tidningen FÖR.

Redaktör: Bo Silfverberg, 08-737 72 38, ducatus@svenskakyrkan.se Postadress: Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Box 4312, 102 67 Stockholm Besöksadress: Medborgarplatsen 3, Stockholm Webbplats: www.ducatus.se Ägare: Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Ansvarig utgivare: Helén Källholm Grafisk form: OTW Communication AB Tryck: Edita, Västerås 2013 Omslagsfoto: Kristian Björck, foto: Kalle Assbring ISSN 2001-5259 UTGIVNINGSPLAN 2013 nr 1, vecka 8 nr 2, vecka 18 nr 3, vecka 25 nr 4, vecka 40 nr 5, vecka 50 PRENUMERERA Prenumerationspris: 250 kronor per år Prenumeration och adressändring: ducatus@svenskakyrkan.se, 08-737 72 38 www.ducatus.se

ANNONSERA Display i Umeå AB, 090-71 15 28, martin.yde@display-umea.se, fax 090-13 00 23, www.display-umea.se


Dags att nominera

Årets arbetsgivare i Svenska kyrkan Vilka arbetsgivare i Svenska kyrkan bör uppmärksammas för sitt framgångsrika personalarbete? Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation vill uppmärksamma de goda förebilderna och har därför instiftat ett arbetsgivarpris.

Utvecklingsområden som särskilt vägs in vid bedömningen är organisation, arbetsmiljö, personalvård, aktiv medvetenhet i miljöarbetet och energibesparing.

Foto: Madeleine Drake af Hagelsrum

Priset delas ut till arbetsgivare som hanterar de mänskliga resurserna bra och trovärdigt i förhållande till arbetsrättslig lagstiftning och avtal, kyrkoordningen samt lära och värderingar i kyrkans uppdrag och som bedriver och arbetar i enlighet med en god personalpolitik.

Täby församling, mottagare av priset Årets arbetsgivare i Svenska kyrkan 2012.

Prissumman är 30 000 kronor och kan komma att delas mellan flera mottagare. Prisutdelning sker under hösten 2013. Nomineringen är öppen för alla; förtroendevalda, anställda, fackliga företrädare med flera. En arbetsgivare kan nominera sig själv. Nomineringar skickas till arbetsgivare@svenskakyrkan.se. Ange församling/samfällighet/stift som nomineras samt motivering. Förslagslämnarens namn och kontaktuppgifter ska framgå. Sista dag för nominering är den 1 september. Läs mer om Årets arbetsgivare på www.svenskakyrkan.se/arbetsgivare.


aktuellt

Rapport från ett I slutet av maj träffade parterna på Svenska kyrkans avtalområde överenskommelse om ett nytt kollektivavtal. Därmed avslutades avtalsrörelsen 2013. Avtalet är treårigt och viktiga avtalsfrågor ska hanteras under avtalsperioden. Bo Engervall, förhandlingschef vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, redogör för avtalet.

ILLUSTRATIONER: SHUTTERSTOCK.COM

6 DUCATUS Nr 3•2013

FOTO: BÖRJE SVENSSON


Läs om bakgrunden, omvärlden och förhandlingsupplägget på

www.ducatus.se

förhandlingsbord för Svenska kyrkans 22 000 anställda är klart. Avtalet gäller för perioden den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2016. Löneöversyn sker den 1 april 2013, 2014 och 2015. Löneökningsnivån är lägst 2,4 % för 2013 och 2,2 % för 2014 och 2015. För Kommunal gäller översyn vid motsvarande tidpunkter med 600 kr för 2013 och 550 kr för 2014 och 2015. Särskilda ersättningar höjs med ramen 6,8 % fördelat på två tillfällen, april 2013 och april ETT NYTT KOLLEKTIVAVTAL

2014. Löneökningen ligger i nivå med rådande riktmärke på den övriga arbetsmarknaden. Ett viktigt besked från kyrkans arbetsgivare var att inför förhandlingarna åstadkomma ett avtal som sträcker sig längre än ett år. Nu fick vi lite överraskande hjälp av den övriga arbetsmarknaden eftersom industriavtalet träffades på tre år. Våra fackliga motparter var också

inställda på ett längre avtal. Det ger arbetsgivarna utrymme att nu fokusera på kyrkans pågående förändringsarbete och gör det också möjligt för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation att arbeta mer långsiktigt med avtalet. klart några veckor efter att det gamla löpte ut. Det berodde på olika omständigheter som till exempel att den internationellt konkurrensutsatta industrin kom överens om ”märket” först i början på mars. ÄVEN I ÅR BLEV AVTALET

Ett viktigt besked från kyrkans arbetsgivare var att åstakomma ett avtal som sträcker sig längre än ett år. ”Märket” är den normerande löneökningen som hela arbetsmarknaden har att förhålla sig till. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har ett samarbetsavtal vilket bland annat innebär att samråd och överläggning sker under avtalsrörelsen. De avtal som SKL träffar brukar till viss del även vara styrande för de avtal som Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation träffar med sina motparter.  e DUCATUS Nr 3•2013

7


aktuellt

e En vecka in i april träffade SKL avtal med tjänstemännen och i slutet av april träffade SKL avtal med Kommunal vilket tidsmässigt påverkade även avtalen på Svenska kyrkans område.

Löneavtalt ska ha en enhetlig utformning för arbetstagarna oavsett facklig tillhörighet.

KYRK ANS LÖNEAVTAL 13.

I DET NYA AVTALET

Arbetsgivarorganisationen har under förhandlingarna strävat mot att löneavtalet ska ha en enhetlig utformning för arbetstagarna oavsett facklig tillhörighet. Parterna har under senare år haft en gemensam uppfattning att löneavtalet bör moderniseras och göras mer pedagogisk utan att förändra den grundläggande inriktningen om individuell och differentierad lönesättning. En arbetsgrupp tillsattes efter 2012 års förhandlingar i syfte att utarbeta ett nytt gemensamt löneavtal som parterna kunde enas om i 2013 års förhandlingar. Det visade sig emellertid att parterna stod för långt ifrån varandra för att nå ett gott resultat. Några förändringar har ändå skett i löneavtalet. En ny skrivning är att arbetsgivarens lönesättning ska genomföras konsekvent utifrån lönepolitik och kända lönekriterier oavsett om löneöversynen sker i förhandling eller genom lönesättande samtal. Regeln i löneavtalet som möjliggör för arbetsgivare att avvika från bestämmelserna om lägst utrymme där arbetstagarorganisation har färre än fem medlemmar har skärpts. Nu är det krav på lokal förhandling i den frågan med berörd arbetstagarorganisation om arbetsgivaren överväger att underskrida avtalets lägsta utrymme för någon individ. 8 DUCATUS Nr 3•2013

har även visstidsanställda fått rätt till årlig löneöversyn. Om löneöversynen leder till lönehöjning görs ingen avräkning från utrymmet. Parterna har menat att det kan finnas skäl att se över en visstidsanställds lön, särskilt om visstidsanställningen löper under en längre period. Vidare finns en ny regel om att löneöversynsförhandling ska avslutas med en avstämning där lönebildningsprocessen utvärderas. Avstämning ska ske vid förhandlingstillfället. En lite speciell fråga under avtalsförhandlingarna har varit hur arbetsgivarna i Svenska kyrkan som har lärare anställda ska hantera den relativa löneförflyttningen som lärarna i 2012 års avtal

åstadkom med Sveriges Kommuner och Landsting. Lärarförbunden träffade då ett fyraårigt avtal som gav lärarna ett utrymme på lägst 4,2 % det första avtalsåret att jämföra med övriga arbetsmarknadens 2,6 %. I avtal 2013 har arbetsgivarorganisationen och lärarförbunden kommit överens om att till lärargruppen avsätta mellanskillnaden mellan 4,2 % och 2012 års faktiska löneutfall för gruppen av lärare som uppfyller skollagens krav på lärare eller förskollärare. Detta innebär att förskollärare och lärare anställda av kyrkans arbetsgivare 2013 ska kunna göra en relativ löneförflyttning. KYRK ANS AB 13

De fackliga organisationerna har tagit upp frågan om den belastning som en omfattande beredskap kan medföra för arbetstagarna. Parterna har kommit överens om en ny regel som stadgar att vid arbete under beredskap kan arbetsgivaren, om dygnsvilan inskränks, pröva behovet av återhämtning. Tiden för återhämning ska förläggas med hänsyn tagen till verksamhetens behov och sådan återhämtning ska ske på betald arbetstid. Det kan till exempel gälla om arbetstagaren vid upprepade tillfällen under beredskap fått gå in i tjänst som på ett menligt sätt har stört dygnsvilan. Liksom för i stort sett hela den övriga arbetsmarknaden har antalet dagar med föräldrapenningtillägg nu höjts till 180 dagar för barn som är födda från och med den 1 juli 2013. I Kyrkans AB 12 infördes en regel om att både arbetsgivare och arbetstagare kan säga upp en tidsbegränsad anställning som är


avsedd att pågå en längre tid än tre månader. Parterna är i Kyrkans AB 13 överens om att den möjligheten endast finns om grunden för uppsägning är personliga skäl. Det är alltså inte möjligt att använda regeln vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Parterna är överens om att bilda en arbetsgrupp för att utreda möjligheten för ett system där semesterdagstillägg växlas mot lediga dagar.

PROTOKOLLSANTECKNINGAR

I och med att kyrkoherdar sedan den 1 januari 2010 leder all verksamhet i en församling respektive i en pastoratssamfällighet har kanslichefer fått en annorlunda roll vilket i årets avtal motiverar en ändring i punkten 13 med innebörd att kanslichefer liksom övriga chefer nämnda i avtalet kan avtala om rätt till övertidsersättning. Svenska kyrkan är inne i en tid av förändringar. För att medarbetarna i Svenska kyrkan ska kunna möta nya och förändrade behov i kyrka och samhälle är parterna i Avtal 13 överens om att arbetstid avsätts till individuell fortbildning vilken ska baseras på verksamhetens behov av utveckling. Utgångspunkten ska vara den utbildningsnivå som befattningen kräver eller förutsätter. Med denna text i en ny protokollsanteckning har parterna velat framhålla betydelsen av att arbetsgivarna i sin planläggning av kompetensutveckling inte glömmer bort någon grupp av arbetstagare. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER TILL KYRKANS AB

I årets avtal är parterna överens om att den genomsnittliga arbetstiden för komminister ska vara 40 timmar per vecka även om överenskommelse om oreglerad arbetstid träffats mellan arbetsgivaren och komministern.

Kommunal har aktualiserat frågan att arbetsgivare i högre utsträckning bör anställa till exempel en kyrkogårdsvaktmästare som tidigare varit säsongsanställd när det kan vara aktuellt med en tillsvidaretjänst. För att stärka säsongsanställdas möjlighet att erhålla tillsvidareanställning har avtalet kompletterats med en regel om att all personalplanering ska ske med utgångspunkt i verksamhetens behov och att redan anställd personals kompetens eller utvecklingsmöjligheter vägas mot nyrekryteringsbehovet. Arbetsgivaren ska således noga överväga om det

inom gruppen säsongsanställda kyrkogårdsvaktmästare kan finnas någon med kvalifikationer att erhålla en tillsvidareanställning. ARBETSGRUPPER

I 2012 års avtal infördes regeln att arbetsgivare med diakon och församlingspedagog kan träffa överenskommelse om att samma regel för kompensation för arbete på lätthelgdagar som gäller för präster även ska gälla för dessa anställda. Regeln gällde under avtalsperioden fram till och med den 31 mars 2013. Parterna var överens om att utvärdering skulle ske med början av januari 2013. Av olika skäl har utvärdering ännu ej genomförts och parterna är nu överens om att möjligheten att träffa sådant avtal om kompensation förlängs och att utvärdering ska vara avslutad senast vid årsskiftet. Parterna är överens om att bilda en arbetsgrupp för att utreda möjligheten för ett system där semesterdagstillägg växlas mot lediga dagar. Arbetsgruppen ska vara färdig med sitt förslag senast i slutet av september 2014. Byte av semesterdagstillägg mot ledighet sker i en del kommuner och arbetsgivarorganisationen har även fått förfrågan från arbetsgivare i Svenska kyrkan att kunna tillämpa semesterdagsväxling. Det finns anledning att under hösten återkomma till medlemmarna för att undersöka hur stort behovet kan tänkas vara och i så fall hur regelsystemet ska konstrueras. Alla förändringar i kollektivavtalet har inte kommenterats i denna artikel. För fullständig information hänvisas till Observera nr 7/2013 (se www. svenskakyrkan.se/arbetsgivare). DUCATUS Nr 3•2013

9


aktuellt

Olika skärpa i tillsynen över begravningsverksamheten Riksdagen har vässat kraven på länsstyrelsernas tillsyn över begravningsverksamheten. Det skedde genom ändringar i begravningslagen som trädde i kraft 1 maj 2012. Ambitionerna varierar dock kraftigt mellan olika delar av landet, vilket framgår av enkätsvar till de sju länsstyrelserna där tillsynen bedrivs. en ambitionshöjning i siffror (till exempel antal årsarbetare), men alla länsstyrelser har noterat riksdagens höjda ambitioner och vill på något vis efterleva dem. Likartad ambitionsnivå framkommer främst beträffande uppgiften att granska begravningsombudens årsberättelser. I samrådet mellan länsstyrelsernas handläggare har man arbetat med en gemensam mall för årsberättelser som kan anpassas efter de DET ÄR SVÅRT ATT ANGE

olika länsstyrelsernas behov. På så vis kan länsstyrelsen i mallen peka ut vissa aspekter av begravningsverksamheten som bör få särskild uppmärksamhet. i Stockholms och Västra Götalands län sticker ut. Alla länsstyrelser utom Stockholms har bedrivit tillsyn över begravningsverksamheten, men länsstyrelsen i Stockholm har ansett att det före lagändringen 2012 inte fanns några arbetsuppgifter inom begravningsverksamheten som man var skyldig att utföra enligt lag. Länsstyrelsen noterar att efter lagändringen ska begravningsombudens årsberättelser kontrolleras, vilket har gjorts. I övrigt strävar länsstyrelsen efter att styra sin egen verksamhet och agera endast i frågor där det är viktigt att länsstyrelsen agerar. Det betyder att länsstyrelsen i Stockholm riktar tillsyn mot områden där det bedöms att L ÄNSSTYRELSERNA

otillräcklig tillsyn får störst konsekvenser för samhälle och individ. Egeninitierad tillsyn inom begravningsverksamheten planeras således inte, utan länsstyrelsen har valt att begränsa sig till att reagera på klagomål. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har ända sedan 2000 anordnat årliga utbildningsdagar för begravningsombud. Dessa tillfällen har medfört en sådan kontakt med begravningsombuden att länsstyrelsen därigenom har en insyn och därmed tillsyn hos begravningshuvudmännen som man annars inte hade haft. Länsstyrelsen i Skåne län har i granskningen av begravningsombudens årsberättelser valt att kartlägga förekomsten av särskilda gravplatser för icke kristna och ceremonilokaler utan religiösa symboler. Även i Västra Götaland anges ceremonilokaler som ett område för riktad tillsyn.

BEGRAVNINGSFÖRORDNINGEN

anger att länsstyrelserna ska stödja begravningsombuden med råd i deras verksamhet samt främja erfarenhetsutbyte mellan ombuden. Länsstyrelsen i Västra Götaland planerar att fortsätta med sina sedan länge årliga utbildningsdagar. I Skånes län har handläggarna själva deltagit i externa kurser eller utbildningar tillsammans med begravningsombuden och uppmanar dessa att delta i aktiviteter som erbjuds av andra aktörer. Länsstyrelsen i Östergötlands län genomför heller ingen egen utbildning eller sammankomst för begravningsombuden men uppmanar dem att delta i adekvata utbildningar som andra erbjuder. Övriga länsstyrelser anger att man genomfört eller planerar åtminstone en egen aktivitet för begravningsombuden.  BO SILFVERBERG 

BAKGRUND ändrade riksdagen begravningslagen på några viktiga punkter. Den kanske mest uppmärksammade punkten gäller att tiden som får gå mellan dödsfall och kremering eller gravsättning kortades från två månader till en. Rapporter från begravningsbyråbranschen tyder på att lagändringen fått till följd att den tid som förflyter mellan dödsfall och gravsättning eller DEN 1 MA J 2012

10 DUCATUS Nr 3•2013

kremering minskat. Andra delar av lagändringen gäller hur samhället ska utöva tillsyn över begravningsverksamheten. över begravningsverksamheten genom länsstyrelserna skärptes, bland annat genom att länsstyrelsens ansvar för att på eget initiativ inspektera en verksamhet förtydligats.

På begäran ska länsstyrelsen få de upplysningar samt ta del av de handlingar och annat material som behövs för tillsynen (begravningslagen 10 kap 1 §).

KRAVEN PÅ TILLSYN

EN VIKTIG DEL AV TILLSYNEN

över begravningsverksamheten utövas genom begravningsombuden. Deras uppgift är att granska hur den kyrkliga huvudmannen tar till vara de personers

intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Genom lagändringen skärptes kraven även på begravningsombuden. Vid bedömningen av om ett begravningsombud är lämpligt ska särskild hänsyn tas till dess kunskaper inom ekonomi samt till kunskap om och förståelse för olika religioner, livsåskådningar och begravningsseder (begravningslagen 10 kap 2 §).


Cecilia Forssell-Ericson

FOTO: MAGNUS ARONSON

Riktad tillsyn effektivare

– Länsstyrelsernas tillsyn kan bli mer effektiv om man satsar på riktad tillsyn som man aviserar i förväg, menar Cecilia Forssell-Ericson, jurist vid kyrkogårds- och begravningsenheten vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. länsstyrelsen gör på eget initiativ är mycket viktig, säger Cecilia Forssell-Ericson i en kommentar till hur länsstyrelserna efterlever de skärpta kraven på tillsyn över begravningsverksamheten. – DEN TILLSYN SOM

En viktig uppgift för ett begravningsombud är att se till deras intressen som inte är med i Svenska kyrkan tillgodoses i begravningsverksamheten, till exempel som här i Västra Tunhems församling.  FOTO: BO SILFVERBERG

I begravningsförordningen har regeringen förtydligat detta genom att föreskriva att länsstyrelsen utöver kommunerna också ska ge andra trossamfund än Svenska kyrkan samt livsåskådningsorganisationer verksamma inom kommunens område tillfälle att föreslå lämpliga personer (begravningsförordningen 50 §).

begravningsombuden inge en årsberättelse till länsstyrelsen. Det har tidigare funnits brister i denna redovisning. Länsstyrelserna har ålagts att kontrollera att årsberättelserna inkommer, att de innehåller det de ska och att de håller tillräcklig kvalitet. Årsberättelsen ska bland annat redovisa det samråd som begravningsombudet ska ha med begravningshuVARJE ÅR SK A

vudmannens revisor. Det ska särskilt framgå hur kravet på särredovisning av begravningsverksamhetens kostnader har uppfyllts (begravningsförordningen 58 §). Länsstyrelsen ska stödja begravningsombuden med råd i deras verksamhet samt främja erfarenhetsutbyte mellan ombuden (begravningsförordningen 52 b §). Ett begravningsombud ska

e

medverka i sådan utbildning som krävs för fullgörande av uppdraget (begravningsförordningen 52 a §). Det begravningsombud som inte fullgör sin uppgift på ett tillfredsställande sätt kunde tidigare entledigas av länsstyrelsen. Efter lagändringen kan ett begravningsombud entledigas om det inte längre anses lämpligt för uppdraget (begravningsförordningen 52§). e DUCATUS Nr 3•2013

11


aktuellt RIKTAD TILLSYN EFFEKTIVARE e

– Att särskilt, som i vissa län, rikta tillsyn mot i förväg angivna områden, exempelvis förekomsten av ceremonilokaler utan religiösa symboler, kan vara effektivt och ge en förebyggande eller avskräckande effekt, som när polisen i förväg talar om var de ska ha fartkontroll. Syftet med tillsynen ska ju inte vara att sätta dit någon, utan att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagstiftningen. ALL A L ÄNSSTYRELSER ÄGNAR ,

helt enligt lagens krav, uppmärksamhet åt begravningsombudens årsberättelser, men här kan finnas en risk, påpekar Cecilia Forssell-Ericson. – Att granska årsberättelser kan vara ett sätt att göra det för lätt för sig som granskande myndighet. Länsstyrelsen kan bli helt beroende av de enskilda begravningsombudens kompetens i stället för att skaffa sig en egen uppfattning om tillståndet i begravningsverksamheten. Cecilia Forssell-Ericson är också kritisk till hur olika länsstyrelser ser på sin uppgift. Flera länsstyrelser har uppfattat lagstiftarens signal. De gör egna prioriteringar av vad man

inom begravningsverksamheten ska granska. Länsstyrelsen i Stockholms län inriktar sin tillsyn efter en riskanalys där olika verksamhetsområden vägs mot varandra. – Om man ska jämföra risker mellan olika verksamhetsområden, exempelvis bevakningsverksamhet som handlar om personskydd och stora ekonomiska värden med begravningsverksamhet som handlar om dödas värdighet och efterlevandes känslor, då är risken uppenbar att begravningsverksamheten drar det kortare strået. CECILIA FORSSELL-ERICSON

uppfattar den årligen återkommande utbildningen av begravningsombud som länsstyrelsen i Västra Götaland bedriver som en styrka. Även om flera länsstyrelser genomför träffar anser hon att regelbundenheten behövs för att ombudens kompetens ska upprätthållas. – Vi märker i kontakter med begravningsombuden att utbildning och återkommande erfarenhetsutbyte är något som efterfrågas.

BO SILFVERBERG

BAKGRUND e STRAX EFTER ÄNDRINGEN

av begravningslagen trädde ett annat riksdagsbeslut i kraft med innebörden att länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt begravningslagen ska samordnas hos sju länsstyrelser. Tidigare hade den skötts vid var och en av landets 21 länsstyrelser. Nu handläggs tillsyns-

12 DUCATUS Nr 3•2013

Till minne av Karin Israelsson Den 26 april fick vi budskapet om att Karin Israelsson, efter en längre tids sjukdom, gått bort. Även om vi kände till Karins sjukdom så kom det definitiva beskedet som en ledsam överraskning.

vice ordförande i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations styrelse. Jag hade förmånen att tillsammans med Karin sitta i Nämnden för Svenska kyrkan i Utlandet och i styrelsen för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Karin var inte den som först av alla begärde ordet i diskussionerna men då hon gjorde det lyssnade man, noga. Hon var försiktig med tvärsäkra uttalanden. I  stället efterlyste hon eftertanke och fördjupning. Det var tryggt att ha Karin vid sin sida då det ibland var lite turbulent. Med sitt norrländska lugn ingöt hon trygghet. Karin såg alltid till kyrkans bästa före futtigheter som politiska eller andra meningsskiljaktigheter. Det har varit en förmån att få lära känna Karin och vi, som personer och organisation, bär med tacksamhet med oss Karin.

Karin hade en bred och mångfacetterad bakgrund. Född i Örnsköldsvik, utbildad sjuksköterska och som sådan arbetade hon i Gargnäs 19651981. Gargnäs blev sedan hennes trygga punkt i tillvaron. Karin var riksdagsledamot för Centerpartiet i 19 år. Hon representerade partiet i Norrbottens läns landsting, liksom i Sorsele kommunfullmäktige. Men jag tror att det var i kyrkan Karin kände sig mest hemma. Hon hade under åren uppdrag på alla nivåer inom Svenska kyrkan, bland annat i Gargnäs församling, Luleå stifts domkapitel och som ordförande i nämnden för Svenska kyrkan i Utlandet. Sedan 1999 var hon ledamot och senare Karin Israelsson

Ny skrift till allmänheten och tillståndsfrågor enligt begravningslagen vid länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands, Dalarnas, Stockholms, Västra Götalands, Östergötlands och Skåne län. De sju länsstyrelserna har bildat en samverkansgrupp för att kunna handlägga begravningsfrågorna på ett bra och rättssäkert sätt.

Den första upplagan av den nya skriften Om begravning (ersätter Vad får jag för min begravningsavgift?) tog snart slut. Den behandlar bland annat begravningsavgiften, begravningsceremoni, gravplatser, gravsättning och gravskötsel. Församlingar som vill tillhandahålla Om begravning kan beställa på www.svenskakyrkan.se/arbetsgivare/ beställning eller via e-post till arbetsgivare@svenskakyrkan.se.

JÖSTA CLAESON

Ordförande, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation


aktuellt

Ny bok för förtroendevalda!

Boken Uppdrag förtroendevald kan beställas på www.verbumforlag.se.

Uppdrag förtroendevald I ett samarbete mellan Verbum förlag, Sensus, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Svenska Kyrkans Unga utges i höst en studiebok för att rusta förtroendevalda i Svenska kyrkan.

användas både som uppslagsbok, som underlag för samtal och i studier. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation har särskilt bidragit med kompetens och material i två kapitel. Ett gäller begravningsverksamheten. Där behandlas bland annat nya gravskick såsom askgravplatser Anna von och askgravlundar, det gröna kulturarvet och designfrågor på kyrko- Malmborg FOTO: MAGNUS gården i en text av Staffan LundARONSON stedt och Cecilia Forssell-Ericson, handläggare vid kyrkogårds- och begravningsenheten, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Avsnittet Styrning och ledning behandlar bland annat utvecklingsarbete med en intervju med en kyrkorådsordförande med gedigen erfarenhet av lokala förändringar, Ann-Margret Ringman i Torshälla församling. Två texter om att vara styrelse och att vara arbetsgivare har skrivits av Anna von Malmborg, samordnare för arbetsmiljöfrågor vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Hon har även deltagit i den grupp som arbetat fram studieboken. – För Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är det viktigt att bidra till kunskap och tydliggöra uppdraget som arbetsgivare och styrelse. En tydlig ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och anställda skapar goda arbetsförhållanden och därmed en bättre arbetsmiljö, säger Anna von Malmborg. BOKEN SK A KUNNA

En stolt Helen Källholm tog emot utmärkelsen vid Insurance Awards prisceremoni.  FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN

Pensionsförslaget – årets innovation Det förslag till pensionsavtal som Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation presenterade i december har av försäkringsbranschen utsetts till Årets innovation.

arrangeras av Risk & Försäkringar i samarbete med IFU, en del av IFL vid Handelshögskolan i Stockholm. Arbetsgivarorganisationen vann sin kategori, årets innovation, i konkurrens med AIG, InsureSec, SPK och Trygg-Hansa. Ur motiveringen: ”Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations nya tjänstepensionsplan är en innovation då den går tvärs emot utveckINSURANCE AWARDS

14 DUCATUS Nr 3•2013

lingen vad gäller pensionsplaner i Sverige”. – Vi är väldigt stolta över att vårt förslag till nytt pensionsavtal blir uppmärksammat på detta sätt, säger Helén Källholm, VD vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. – Vårt förslag går ut på att ge arbetsgivarna bättre kostnadskontroll utan att arbetstagarna får sämre pension. Vi vill leva vår värdegrund också när det gäller pensionsavtal. Priset delades ut vid en ceremoni i form av en check på 10 000 kronor som kan användas för deltagande i utbildningar som anordnas av IFU.


meiro.se

FA S T I G H E T • K Y R K A GOLF • ENTREPRENAD

Stilrent. Fredahls kistpallar av klart plexiglas ger en luftig exponering av kistan. Pallarnas olika hÜjd ger dessutom kistan en lätt lutning, som gÜr dekorationerna pü kistan synligare.

SVERIGES LEDANDE FACKMÄSSA FÖR UTEMILJÖER 24–26 SEPTEMBER 2013

Tel 0515-77 72 00 www.fredahl.se

FÜr 12:e güngen samlas grÜnytebranschen pü Elmia. Samma välkända plats men 2013 bjuder pü mer inspiration och aktiviteter än nügonsin tidigare. Elmia Park är en marknadsplats, mÜtesplats och inspirerande upplevelse fÜr hela branschen. Här finner du produktutställning, demonstrationer, tävlingar, seminarier och spontana mÜten i en tilltalande miljÜ. Det kommer skapa mÜjligheter fÜr nya kontakter och nätverk, goda affärer och inte minst en trevlig samvaro. Boka in den 24-26 september du ocksü!

www.elmia.se/park Modell Carmen

Design: Bo Armstrong

ALBIN I HYSSNA AB KRONV. 4 SE-511 68 HYSSNA, SWEDEN TEL. +46 (0)320 20 99 80, FAX +46 (0) 320 20 99 81 % MAILOFFICE ALBINIHYSSNASEsWWWALBINIHYSSNASE

ISO 14001

Certified

ISO 9001

Certified

Hämta ditt entrÊkort här!

ELMIA PARK

Kontakt tel. 036-15 20 00


krönikan

Varför inte en gravsten av trä? att gravrätter återlämnas innan gravrättstiden har gått ut. Gravvårdarna står inte så länge som de en gång gjort. Varför ska de då vara i beständigt material, vanligtvis sten? Detta öppnar för möjligheten att tänka nytt. Allt fler gravrättsinnehavare uppmärksammas på vilket ansvar det medför att inneha en gravrätt. Begravningshuvudmännen står för informationen, bland annat i samband med upplåtelse av gravplats eller när en gravsten upptäcks vara en säkerhetsrisk. Den upplysningsinsatsen är en nödvändighet. Det ligger knappast i det allmännas intresse att den offentligt finansierade begravningsverksamheten kompenserar för gravrättsinnehavares brister i det ansvar som framgår av begravningslagen. Till följd av att skyldigheterna är förknippade med kostnader blir många gravplatser återlämnade. Om då inte gravanordningen bedöms som mycket värdefull tas den bort från gravplatsen. Det ligger såklart i en huvudmans intresse att disponibla gravplatser med gravrätter efterfrågas. Men om efterfrågan är långt mindre än utbudet och allt fler väljer gravplatstyper som inte medför några större förpliktelser för efterlevande behöver en upplåtare anpassa utbudet. Det skulle vara anmärkningsvärt om inte nya livsstilar och

ägarna till begravningsplatser, kyrkor och kyrkotomter som ansvarar för att det finns framtagna och uppdaterade vård- och underhållsplaner. Detta gäller från 2014 för de objekt som anlagts före 1940. Planerna ska redovisa hur objekten ska vårdas och underhållas så att kulturhistoriska värden inte förvanskas.

ET HAR BLIVIT VANLIGARE

EVA GRÖNWALL, chef för begravnings- och kyrkogårdsenheten vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

16 DUCATUS Nr 3•2013

begravningsplats innebär inte bara att bevara, utan även att integrera det befintliga med det nya. I begreppet kulturmiljöhänsyn ingår både att värna historiska lager och att denna kulturmiljö används och utvecklas, så att vår tid tillåts göra egna och unika uttryck. Då slås jag av idén, att om nu allt fler återlämnar sina gravrätter kanske tiden är mogen för att tänka nytt eller nygammalt. Kanske är det dags att söka alternativ till det beständiga och svårhanterliga stenmaterialet i gravanordningar till förmån för material som håller, säg 25-50 år, och som lätt kan förnyas vid behov? Tanken öppnar för nedbrytningsbara, förnyelsebara och återvinningsbara material. ATT FÖRVALTA EN

FOTO: MAGNUS ARONSON

De höll så länge som överlevande månade om gravplatsen och kunde lätt ersättas med ett nytt. flyttmönster bland befolkningen återspeglas på begravningsplatser. genom hela kyrkogårdshistorien, men nu går förändringarna mycket snabbare. Detta accentuerar kyrkogårdsförvaltningars och länsstyrelsers ansvar för den kulturhistoriska miljön. Vad av kyrkogårdsarkitektur, växtlighet och gravplatser bör bevaras på begravningsplatsen? Enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter från förra året om de kyrkliga kulturminnena är det SÅ HAR DET VARIT

för fel på träkorsen, fattigmannens enkla gravanordning? De höll så länge som överlevande månade om gravplatsen och kunde lätt ersättas med ett nytt. Måntro att de skulle passa människan av i dag bättre. VAD VAR DET EGENTLIGEN


andras röster

Nya förtroendevalda på väg Den 15 september 2013 har 5,5 miljoner väljare inom Svenska kyrkan möjlighet att i direkta val utse sina företrädare i Svenska kyrkans beslutande organ. Lokalt, regionalt och nationellt utses företrädare som alla mer eller mindre direkt får ansvar för såväl arbetsgivarpolitik som kyrkogårds- och begravningsverksamhet. kraftigt i landet. Sedan det första direkta valet till kyrkofullmäktige hölls 1931 gjordes den högsta noteringen 1934 med 23,9 procent av de röstberättigade. Från åttiotalet och framåt har valdeltagandet legat mellan 10 och 15 procent. Lägst valdeltagande hade såväl år 2001 som år 2005 Gunnareds församling i Göteborgs stift med 4,8 respektive 5 procents valdeltagande. Högst valdeltagande år 2001 hade Härlunda församling i Växjö stift med 43,9 procent och år 2005 Lekvattnets församling i Karlstads stift med 49,1 procent. VALDELTAGANDET VARIERAR

VALDELTAGANDE I KYRKOVALET 1931-2005 25 %

20 %

Källa: delbetänkande från den inomkyrkliga utredningen om demokrati och delaktighet, SKU 2006:2.

15 %

10 %

5 %

0 %

1931 1934 1938 1942 1946 1950 1954 1958 1962 1966 1970 1973 1976 1979 1982 1986 1988 1991 1994 1997 2001 2005

Ducatus har med hjälp av svar från de nomineringsgrupper som ställer upp i valet till kyrkomötet framställt en palett över arbetslivs- och begravningsfrågor ur ett kyrkopolitiskt perspektiv. Alla partier utom Sverigedemokraterna har svarat på våra frågor.

e

DUCATUS Nr 3•2013

17


andras röster

S – Arbetarpartiet Socialdemokraterna

FiSK – Fria liberaler i Svenska kyrkan

i arbetsledning, arbetsmiljö och förutom de krav som ställs på alla 1 Brister 1 Ja,arbetsgivare likabehandling klingar extra falskt i har Svenska kyrkan ett

Om Svenska kyrkan som arbetsgivare

1

 ar Svenska kyrkan som H arbetsgivare någon särskild roll jämfört med andra arbetsgivare?

2

 ilken är den viktigaste V framgångsfaktorn för ett gott arbetsliv inom Svenska kyrkan?

nomineringsgrupper som svarat anser att arbetsgivare inom Svenska kyrkan har ett särskilt ansvar för att uppträda föredömligt. Detta ansvar hänförs till det evangelium och det kärleksbudskap som är kyrkans uppdrag. Flera nomineringsgrupper pekar på det förhållande som Svenska kyrkans arbetsgivare delar med andra arbetsgivare med idéburen verksamhet, förhållandet mellan förtroendevalda och anställda ledare. Det ställer höga krav på kompetens och medvetenhet om de respektive rollerna. DE FLESTA

kyrkan, som så tydligt har det kristna kärleksbudskapet som ledstjärna. Visionen måste därför vara att alla våra församlingar och pastorat är mönsterarbetsgivare och blir en förebild för andra.

2

Utvecklandet av ett gott arbetsliv kräver strategisk och organisatorisk förmåga hos beslutsfattare och chefer samt en stor lyhördhet och respekt för de anställdas behov, krav och idéer. I denna dialog skapas miljöer där alla medarbetare bidrar till att utveckla verksamheten.

bör genomsyras av 2 Arbetsmiljön evangeliet som ju är grunden för allt vårt arbete i kyrkan.

FK – Frimodig kyrka kyrkan måste vara trovärdig 1 Svenska som arbetsgivare både på det lokala och

BorgA – Borgerligt alternativ

1 Nej. personal och kunniga 2 Välutbildad förtroendevalda.

på det mer övergripande planet. Arbetsgivarens kompetens måste vara hög, inte minst som arbetstagarna ofta är mer offentliga. Risken för öppna och synliga konflikter med många inblandade parter är större. Vikten av kompetens och objektivitet, av hedervärt handlande mot sina anställda, är därför mycket stor. skapa en god arbetsmiljö med 2 Att respekt och trygghet för de anställda.

Svenska kyrkans speciella situation med många förtroendevalda till ofta förhållandevis små personalgrupper kräver tydliga och klara gränser mellan kyrkoherden som arbetsledare och de förtroendevaldas uppdrag.

C – Centerpartiet kyrkan ska vara professionell i 1 Svenska sin roll som arbetsgivare och utifrån sina kristna grundvärderingar särskilt uppmärksam på moral och etik. Vi ska följa de regler och arbetssätt som kännetecknar bra arbetsgivare och ha höga ambitioner för god arbetsmiljö. Gemensamma nämnare finns med andra ideella organisationer.

bra ledarskap, som gör oss moder2 Ett na och konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och skapar öppenhet och förtroende i dialogen mellan kyrkans olika medarbetare – teologiskt vigda, andra anställda samt förtroendevalda.

18 DUCATUS Nr 3•2013

särskilt ansvar för en god arbetsmiljö bland sina anställda.

KR – Kristdemokrater i Svenska kyrkan Svenska kyrkans uppdrag 1 Ja,ocksåeftersom handlar om andliga frågor måste

arbetsgivare i kyrkan vara tydliga med att arbetstagare som arbetar med människor inte ska utsättas för sådan tidspress att de själva mår dåligt utan kan få möjligheter till utbildning och retreat. delad tro på vår Herre 2 EnJesusgemensamt Kristus.


är gemensam bön och 2 Grundläggande gudstjänstfirande i församlingen. POSK

KysV – Kyrklig samverkan i Visby stift kyrkan är en idéburen verk1 Svenska samhet och som alla andra sådana

arbetsgivare och rekryterare av personal är det viktigt att tydligt markera verksamhetens idé och värdegrund. ha medarbetare som står bakom 2 Att verksamhetsidén och värdegrunden.

vill verka för att Svenska kyrkan ser och tar tillvara på varje människa som en gåva i församlingens liv. Det innebär öppenhet för människors kreativitet kombinerat med ett tydligt ledarskap med kloka delegeringar, där var och en får ta ansvar utifrån sin kompetens och uppgift.

ÖKA – Öppen kyrka – en kyrka för alla Vägen att ekonomiskt driva ett 1 Svårigheten idébaserat företag spiller över på ar-

betsgivarrollen, där inte sällan andra hänsyn tas än de personalpolitiskt mest rationella. MP – Miljöpartister i Svenska kyrkan kyrkan som arbetsgivare har 1 Svenska ett extra ansvar att vara ett gott föredöme utifrån sina kristna värderingar, främst det dubbla kärleksbudet eller den gyllene regeln. Vad kyrkan gör eller inte gör ger ringar i vårt samhälle, mer än någon mer världslig organisation eller företag. Därför är det extra viktigt att vi även lever upp till FN:s mänskliga rättigheter. I en kärleksfull och modern religionstolkning är dessa självklart förenliga.

och jämställdhetspla2 Mångfaldsplaner ner med ett uppföljande arbete. Även

annan god lagstiftning är det viktigt att kyrkan vill arbeta utifrån. Kyrkoherden har förväntningar på sig att vara en extra god chef, som präst och herde. Biskoparna har också stora förväntningar på sig. Det som går tokigt i kyrkan, eller alldeles utmärkt, gör det i Guds namn.

engagerade. POSK menar att detta kräver stor kompetens hos arbetsgivare och chefer, såväl när det gäller att skilja mellan att styra och att leda verksamhet som att med hänsyn till olika kompetenser och befogenheter hitta vägar för gemensamt ansvarstagande.

efter att vara mönsterarbetsgivare när det gäller att uppfylla alla avtal och när det gäller omsorg om personalen.

samt att alla parter får den utbildning de behöver för att klara sina uppgifter.

Kyrkovalet påverkar arbetsgivarorganisationen SPI –Seniorpartiet som i alla andra företag krävs ett 1 Precis kompetent ledarskap. kyrkan bör vara en förebild 2 Svenska som arbetsgivare, därmed skapas också ett gott arbetsliv inom kyrkan.

ska vara ett föredöme. Ledarska1 Den pet ska ske i samklang med kyrkans

Svenska kyrkan finns, utöver de an1 Iställda, förtroendevalda eller frivilligt

kyrka menar att alla arbetsgiva1 Öppen re inom Svenska kyrkan skall sträva

ha kunniga chefer som bryr sig och alla parter är väl medvetna om och 2 Att som kan skapa en anda bland medar2 Att respekterar varandras ansvarsområden betarna där man stöttar varandra.

VISK – Vänstern i Svenska kyrkan

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

samhet. Som anställd i Svenska kyrkan är man oftast även medlem och därför kan man känna sig mer delaktig i verksamheten. Alla arbetsuppgifter blir som en del i det hela då man samarbetar och inte motarbetar varandra.

budskap och etik. Svenska kyrkan ska vara en arbetsgivare som visar vägen mot jämställdhet och rättvisa på arbetsmarknaden. Att stå för bra anställningsförhållanden och förutsättningar för sina anställda att kunna delta i beslut som rör verksamheten i kyrkan och deras egen arbetssituation. gemensamma mål, samarbete, 2 Dialog, bekräftelse. Att alla medarbetare oav-

sett yrkestitel får delta i och inför beslut som rör deras arbete och uppgifter i kyrkans verk-

Vilka som i kyrkovalet blir representanter i kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige påverkar styrningen av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. I arbetsgivarorganisationen är fullmäktige det högsta beslutande organet. Det består av 65 ledamöter och lika många ersättare. Där fattas övergripande beslut om verksamhetens inriktning och där utses organisationens styrelse. Fullmäktiges ledamöter väljs för fyra år av 13 arbetsgivarkonferenser, en i varje stift. Hur många fullmäktigeledamöter som varje arbetsgivarkonferens får utse avgörs av antalet kyrkotillhöriga inom stiften. Arbetsgivarkonferenserna består av ombud som utses av arbetsgivarorganisationens medlemmar, det vill säga församlingar, samfälligheter och stift. Hur många ombud varje medlem får utse beror på antalet kyrkotillhöriga. På hösten efter kyrkovalet utser kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige vilka ombud som ska ingå i de olika arbetsgivarkonferenserna och därmed ha till uppgift att utse ledamöterna i arbetsgivarorganisationens fullmäktigeförsamling. e DUCATUS Nr 3•2013

19


andras röster

S – Arbetarpartiet Socialdemokraterna

Ska Svenska kyrkan sköta begravningar?

3 4

Är Svenska kyrkan bäst lämpad att fortsatt vara huvudman för begravningsverksamheten (utom i Stockholm och Tranås)?

Svenska kyrkans begravningshu3 Ja,vudmän 3 Ja. visar i ord och handling att de tar sitt samhällsuppdrag på allvar, möjligen Att man kan samverka i möjligaste mån med undantag för de lokala enheter som 4 och att det ska ges formella möjligheter väljer att sätta hela kyrkans trovärdighet på spel genom att starta egen begravningsbyråverksamhet. kyrkan måste visa att hon 4 Svenska förtjänar svenska folkets förtroende,

genom att ständigt vidareutveckla begravningsverksamheten för att möta nya krav och förväntningar hos människor, både sekulariserade lutheraner och medborgare med annan religiös bakgrund.

av nomineringsgrupperna anser att Svenska kyrkans församlingar fortsatt bör vara huvudman för begravningsverksamheten. POSK betonar däremot att frågan om huvudmannaskapet bör komma upp till förnyad och fördjupad analys och diskussion. Enhetlig begravningsavgift, som också omfattar de kommunala huvudmännen, anses bland nomineringsgrupperna vara en viktig fråga även om risken för minskad kostnadseffektivitet och utträden där begravningsavgiften idag är låg lyfts fram. Flera nomineringsgrupper pekar på vikten av att begravningsverksamheten kan anpassa sig till nya krav och förväntningar hos befolkningen och utveckla förmågan att ta hand om avlidna och sörjande på ett etiskt och värdigt sätt.

till detta. Att det inte blir en gemensam begravningsavgift för Svenska kyrkans huvudmän där Stockholm och Tranås inte är med.

FK – Frimodig kyrka nuläget är Svenska kyrkan bäst läm3 Ipad, då flertalet begravningsplatser är

 ilken fråga är viktigast V att driva beträffande begravningsverksamheten?

EN KL AR MA JORITET

FiSK – Fria liberaler i Svenska kyrkan

BorgA – Borgerligt alternativ

3 Ja. Genom fortbildning och god 4 Etiken. ledning vill vi säkerställa att alla får en i alla avseenden värdig begravning.

C – Centerpartiet bärs av stark tradition 3 Ja!ochUppdraget förtroende för Svenska kyrkans

kyrkogårdar med kyrka. Dock ser vi inte nuvarande ordning som självklar i framtiden. Det kan vara en belastning att Svenska kyrkan ansvarar för verksamheten, då det ofta uppstår en oklarhet i fråga om medlemsavgiften. Många medlemmar uppfattar begravningsavgiften som en del av medlemsavgiften, andra som inte är medlemmar tror sig vara medlemmar på grund av avgiften. gemensam begravningsavgift eller 4 Att ej utreds ytterligare. Frågan är svår då

gemensam begravningsavgift kommer att innebära höjd avgift i storstäderna - med risk för utträden då här ofta sker en förväxling. Samtidigt är nuvarande system otillfredsställande då små pastorat kan ha orimligt höga kostnader. En gemensam avgift riskerar därtill att motverka kostnadseffektivitet.

förmåga att med respekt och etisk värdighet ta hand om alla döda och deras gravar. begravningsavgift i hela 4 Gemensam landet genom att staten svarar för

utjämning som även omfattar de två kommunala huvudmännen, Stockholm och Tranås.

KR – Kristdemokrater i Svenska kyrkan att begravningsverksamhe3 Ja,tendärför också handlar om den viktiga kontakten med människor i chock och sorg.

begravningsarbetet fortsatt ska 4 Att vara kopplat till Svenska kyrkans arbete med kontakter till nära anhöriga.

20 DUCATUS Nr 3•2013


KysV – Kyrklig samverkan i Visby stift

Vägen

ÖKA – Öppen kyrka – en kyrka för alla

känner inte till någon annan som 3 3 3 Viskulle kunna vara bättre lämpad. på ett etiskt och estetiskt sätt söka av respekt för de avlidnas minne 4 Frågan om enhetlig begravningsavgift. 4 Att 4 Att återspegla det människovärde som fortsätta att vårda kyrkogårdarna väl. Ja, tills vidare.

Ja.

såväl kyrkan som staten hyser.

MP – Miljöpartister i Svenska kyrkan Vi har stor erfarenhet som alltid bör tas till vara. På mindre orter underlättar det att kyrkan har kvar ansvaret, även om man då måste vara extra lyhörd kring mångfald inom begravningsverksamheten. Att ta tillbaka är svårare. Det centrala är att det fungerar bra för de flesta. Där det blir kvar når vi lättare människor som är i kyrkans utkanter och önskar kyrkliga avslut, för anhöriga och sig själva.

3

SPI –Seniorpartiet Ja.

3 4 Enhetlig begravningsavgift.

VISK – Vänstern i Svenska kyrkan

vi bejakar mångfald för tro och en 4 Att att Svenska kyrkan blir levande miljö på våra kyrkogårdar. 3 Ja,kvardetsomär viktigt huvudman för begravnings-

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan anser att frågan om huvudman3 POSK naskapet behöver komma upp till

förnyad och fördjupad analys och diskussion. En viktig fråga i sammanhanget är de kyrkogårdar som ligger i anslutning till kyrkor, de är en viktig del i Svenska kyrkans kulturarv, som POSK vill värna.

4

Att anhöriga i samband med begravning bemöts utifrån ett gott diakonalt och pastoralt förhållningssätt. Detta tillsammans med den liturgiska dimensionen i begravningsgudstjänsten är en del av Svenska kyrkans professionalitet. POSK menar därför att begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör bli tillåten i framtiden. Det föreslagna utjämningssystemet med samma begravningsavgift i hela landet måste också omfatta Stockholm och Tranås, och innehålla incitament för effektiviseringar.

verksamheten. Det är viktigt att det finns ett sammanhängande grepp över hela landet i denna fråga och att det sköts av någon som inte har ett vinstsyfte. Att begravningsverksamheten är lika oavsett var man bor i Sverige ger stabilitet och trygghet för medborgarna. Svenska kyrkan är en trygg huvudman. Svenska kyrkans värdegrund är speciellt viktig inom detta område. Att finnas som en hjälp för människor i livets slut och ett stöd för anhöriga och vänner. Svenska kyrkans erfarenhet väger mycket tungt. av medarbetare i mottagan4 Utbildning de/bemötande av anhöriga. Begravningsverksamheten är en varierande verksamhet där många olika yrkeskategorier deltar, som kyrkvaktmästare, kantor och präst. Det är lätt att verksamheten blir något vanemässig för de som arbetar i den men för den enskilda människan kan situationen vara speciellt och svår och man har rätt att bemötas individuellt.

Det blir en enhetlig begravningsavgift Riksdagen har nu beslutat att en enhetlig begravningsavgift ska tillämpas från 2016. Regeringens förhoppning är att även de kommunala begravningshuvudmännen, Stockholms och Tranås kommuner, då ska ingå i systemet. Beslutet om begravningsavgiften ingår i ett paket som handlar om en förändrad folkbokföring. Folkbokföring ska från och med januari 2016 inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Genom en riksdagsmotion försökte sju (s)-ledamöter stoppa regeringens förslag. De skrev att en enhetlig begravningsavgift för hela landet är önskvärd. Den bör dock införas först då den kan omfatta alla begravningshuvudmän, inklusive Stockholms och Tranås kommuner. Riksdagen fattade dock beslut den 29 maj enligt regeringens förslag. Samtidigt uttalade riksdagen på Skatteutskottets initiativ att den ser positivt på att regeringen uttalade avsikten att utreda hur avgifterna för begravningsverksamheten i Stockholms och Tranås kommuner kan inlemmas i systemet med en enhetlig begravningsavgiftssats. Det är önskvärt med en enhetlig begravningsavgift i hela landet. I skrivande stund uppges socialdepartementet bereda frågan om hur Stockholm och Tranås plats i systemet ska utredas. Britt-Louise Agrell, ersättare i kyrkostyrelsen, är kritisk till att inte Stockholm och Tranås från början är med i det system som riksdagen nu beslutat om. – Jag anser också att anser risken är stor för att en enhetlig begravningsavgift driver upp kostnaderna i verksamheten. Det finns i alla fall inte samma incitament för huvudmännen att hålla nere kostnaderna. DUCATUS Nr 3•2013

21


årets kyrkogårdsförvaltning

Vinnande förhållningssätt – Gud, vad roligt, men så får man kanske inte uttrycka sig …, utbrister verksamhetschefen vid Uppsala kyrkogårdar, Eva-Karin Claesson. Hon delar chefskapet med Tord Engström som låter personalen få hela äran av utmärkelsen Årets kyrkogårdsförvaltning 2013. har vi helt och hållet fått tack vare vår duktiga personal, säger en stolt Tord Engström, chef för begravningsverksamhet och markskötsel vid Uppsala kyrkogårdar. Det är klart att vi som chefer kan vara med och skapa förutsättningar för arbetet, men det är de som gör det stora jobbet. En förutsättning för personalens arbete som föreligger vid Uppsala kyrkogårdar är en hög grad av delaktighet och engagemang. Det har delvis sina rötter i en ordning som infördes omkring år 2005. Då började man arbeta i en beställarutförarorganisation. Den tillkom i samband med att Uppsala kyrkliga samfällighet upphandlade fastighetsskötsel. På kyrkogårdarna gick man inte så långt att man konkurrensutsatte verksamheten, men man införde ett sätt att räkna som påminner om ett upphandlingsförfarande. – Det gick till så, säger Tord Engström, att jag beställde skötsel av kyrkogårdarna på en viss kvalitetsnivå. Sedan räknade resultatenheterna under Eva-Karin fram vad det skulle kosta att leverera beställningen. – DEN HÄR UTMÄRKELSEN

simulera konkurrensutsättning medförde fokus både på kvalitet och kostnad. Det medförde en rejäl effektivisering. Personalen levererade helt enkelt ett bättre arbete utfört av färre personer. Nu arbetar man inte

Eva-Karin Claesson.

FOTO: JIM ELFSTRÖM

längre med internt köp och sälj, men en ökad kunskap om och ett ökat engagemang i verksamheten bland personalen har blivit bestående resultat. Tord Engström pekar även på de skötsel- och maskinmanualer som man infört och reviderar årligen. De medför att alla har en kunskap om hur arbetet ska utföras och hur maskinerna ska skötas. Alla kan därmed utföra ett likvärdigt arbete på olika anläggningar och alla vet vad som krävs för att undvika skaderisker och ohälsa. – Genom att skötsellagen har varierande uppgifter växer kunskapen om var det kan vara tungt och var man bör vara beredd att rycka in. för personalens arbete är ett delat funktionsledarskap. Tord Engström är ansvarig för den myndighetsutövning som ligger i att vara huvudman för begravningsverksamhet. Eva-Karin Claesson ansvarar för personalen, det vill säga allt från arbetsmiljöfrågor till arbete med förhållningssätt och mötesrutiner, ett område som varit i fokus inom Uppsala kyrkogårdar under hela 2000-talet. – Finns det inte arbetsglädje finns det heller inte effektivitet, EN ANNAN FÖRUTSÄTTNING

Tord Engström.

FOTO: BO SILFVERBERG

Skötselmanual.

konstaterar Eva-Karin Claesson. Jag får ibland frågan om det finns tid för olika planlagda personalaktiviteter som vi har. Då brukar jag svara att om man inte tar sig den tiden försvinner den ändå i form av missnöje och irritation i arbetet. Satsningen på ett gott förhållningssätt inom Uppsala kyrkogårdar började kring år 2000 med chefsutveckling. Arbetsledarna på olika nivåer fick med hjälp av konsultinsatser förutsättningar för att bli tryggare i sina roller och att lära sig mer om gruppdynamik. Nästa steg var att anordna heldagar för personalen om allt från hur

Finns det inte arbetsglädje finns det heller inte effektivitet. man talar med varandra till hur man utför sitt arbete. – I år har två utbildningsdagar genomförts om skötsel- och maskinmanualerna och vi ska senare åka till Gävle för samarbetsövningar i en helt annan miljö än den vardagliga. Då kommer vi att arbeta i grupper som är sammansatta på ett annat sätt det man är van vid. Överhuvudtaget satsar man vid Uppsala kyrkogårdar mycket på hälsofrämjande åtgärder. Man deltar med lag i Blodomloppet, anordnar utflykter, korvgrillning och erbjuder massage.

DET HÄR SÄTTET ATT

22 DUCATUS Nr 3•2013

i personalarbetet är utvecklingssamtal, något som man håller även med säsongsanställda och, i något bantad form, också med timanställda. Frågan om förhållningssätt i arbetet kommer EN VIKTIG DEL


Årets kyrkogårdsförvaltning – juryns motivering:

upp även i det sammanhanget. Ska chefen kunna förmedla raka puckar krävs ett gott samtalsklimat, och efter kritik följs kontakten med medarbetaren upp för att undvika ”hard fealings”. – Det här med förhållningssätt är inget som vi bara begär av personalen, utan det gäller minst lika mycket chefer och arbetsledare, säger Eva-Karin Claesson, som kan

Håkan Olars i hytten arbetar framgångsrikt med komposteringen på Berthåga kyrkogård. Här med Lisa Gustavsson Flygt och Rickard Andersson.

FOTO: BO SILFVERBERG

se resultatet av personalarbetet återspeglas i en sedan sex år återkommande personalenkät. – Arbetsplatsen har hela tiden fått högt betyg från personalen. Det hoppas jag vi ska få behålla, även om jag inte siktar mot 10 poäng av 10, för det måste också finnas utrymme för en diskussion om vad som kan förbättras. BO SILFVERBERG

Uppsala kyrkogårdar arbetar föredömligt för minskad miljöpåverkan genom att miljökonsekvenser vägs in i alla beslut och genom årlig internkontroll av miljöarbetet. Komposteringsanläggningen betjänar även andra viktiga trädgårdar i staden. En framsynt organisation rymmer ett effektivt dubblerat ledarskap, få beslutsled och ett öppet klimat. Könsfördelningen är jämn på alla nivåer. Skötsellagens sammansättning och varierade arbetsuppgifter ger medarbetarna överblick över helheten. Utförliga skötseloch maskinmanualer tydliggör arbetsuppgifterna och hur de ska utföras bland annat för att förebygga skador och ohälsa. Uppsala kyrkogårdar erbjuder allmänheten ett stort och varierat utbud av gravskötsel, en lättnavigerad webbplats, hög tillgänglighet via telefon och genom besök, guidade visningar samt enhetliga och lättolkade skyltar. Kyrkogårdarna har god tillgänglighet, bland annat genom stämningsfull och miljöanpassad ljussättning på Gamla kyrkogården, tidigare ett mörkt och otryggt promenadstråk. Berthåga kyrkogård har en mångkulturell prägel genom att gravkvarter för flera trosinriktningar samlats där. Där finns Trädkyrkan som på ett föredömligt sätt väver samman ett estetiskt uttryck med en funktion som ceremoniplats för olika tillfällen. Förvaltningen har under lång tid värnat och vårdat kyrkgårdarnas kulturarv och gjort det tillgängligt för besökare genom temavandringar och gediget informationsmaterial. DUCATUS Nr 3•2013

23


Vår nya dopljusstake är av glas med en duva i relief. Hög glaskvalitet, svensktillverkad.

Blyinfattade kyrkfönster Ett kulturhistoriskt värde som behöver vårdas och bevaras. Vänd er med förtroende till specialisten när det gäller fackmannamässigt utförda • nytillverkningar • reparationer • restaurationer Vi erbjuder högsta kvalitet, 40-årig yrkeserfarenhet, mästarbrev, diplom i glasmåleri och ett mycket gediget yrkeskunnande inom: • Blyinfattade fönster • Glasmåleri • Restauration • Konservering • Reparation • Rådgivning • Åtgärdsprogram • Design och tillverkning av färgade fönster till kyrkor och sakrala byggnader

Godkänd av riksantikvarieämbetet Tel: 0144 -399 50 • www.kyrkljus.se

Stenhuggaregatan 1, 573 34 Tranås tel/fax 0140-182 20, www.wbglaskonst.se

CTC:s värmepumpar. Nu också för större fastigheter. I fastigheter är värmepump den enklaste vägen till lägre värmekostnader. Men det krävs mer: intelligent styrning, smarta tankar och möjligheten att kombinera olika värmekällor. CTC introducerar ett brett fastighetsprogram med produkter som trivs ihop och med egenskaper du inte hittar någon annanstans: nya, större bergvärmepumpar CTC EcoPart (upp till 170 kW), Sveriges mest sålda värmepump luft/vatten CTC EcoAir den intelligenta allt-i-ett tanken CTC EcoZenith och den nya reglerenheten CTC EcoLogic. Allt hänger ihop. Se själv på www.ctcvarme.se.

ctcvarme.se

130121_Annons CTC VHF_200x123.indd 1

2013-01-22 15:06


yrke i kyrka

Ny säsong på  kyrkogården FOTO: KALLE ASSBRING

På vintern kör han SL-buss på Stockholms gator, därefter byter han bussen mot gräsklippare och plantor på kyrkogården i Solna. Mellan april och november lever Kristian Björck ett grönt liv både i arbetet och på sin fritid. – Jag vill se hur det växer, vara utomhus och jobba med kroppen. Besökarna gillar när vi gör fint och det här är mer socialt än att vara busschaufför, säger Kristian Björck. DUCATUS Nr 3•2013

25


yrke i kyrka

Det här jobbet är mer socialt än att köra buss. Alla som jobbar här är intresserade av trädgårdar och besökarna säger ofta att de uppskattar det vi gör.

KRISTIAN BJÖRCK Ålder: 23. Utbildning: Trädgårdsprogram på naturbruksgymnasium, bussförarutbildning. Favoritblomma: Rosor kanske, har målat rosor. Favoritträd: Körsbär/prydnadskörsbär. Egen trädgård: Inte än, jag får börja med balkonglådor och kolonilott. Egen trädgård får det bli den dag jag skaffar familj och hus. Bästa trädgårdsprylarna: Grepen, sekatören och spaden.

26 DUCATUS Nr 3•2013

en säsongsanställning som kyrkogårdsarbetare mellan april och november. På Solna kyrkogårdsförvaltning är de då ett trettiotal personer. Vintertid består bemanningen av ett fåtal personer som mest arbetar med snöröjning och sandning. Kristian hoppas bli en av dem. Han var en av tio elever som tog examen från trädgårdslinjen på Säbyholms gymnasium i Upplands Bro 2009. Han fick flera jobberbjudanden och valde Solna kyrkogårdsförvaltning. – Utbildningen var rolig, vi jobbade mycket praktiskt, bland annat odlade vi majs och rödbetor och beskar äppelträd, säger han och berättar att han både odlar och målar växter på fritiden. KRISTIAN BJÖRCK HAR

klipper han gräs, blåser löv, krattar, beskär buskar och träd, rensar ogräs och planterar säsongsväxter på de gravar de har ansvar för, men också i minneslundar och grässlänter. Han har fått utbildning för att gräva gravar, men inte provat det ännu. Kristian funderar inte på döden även om han jobbar i dess närhet. För honom är kyrkogårdsarbetet endast ett jobb, något som han trivs med. Han och hans arbetskamrater tar stor hänsyn till begravningar, urnnedsättningar och besökare i de två minneslundarna. – Då stänger vi av våra maskiner för att inte störa. Vi byter arbetsuppgifter, går en bit bort och rensar ogräs eller planterar istället, berättar han. UNDER SÄSONGEN

sig mer om växter och växtnamn, han läser trädgårds- och växtböcker och han vill inte riktigt förstå frågan om vad som är roligast eller vilken årstid som är bäst. – Allt är ju roligt, säger han och ler stort. Allt från att köra åkgräsklippare till att se hur det växer, höra fåglarna, se solljuset strila genom lövverket, att gräva ned lökar. Jag får vara utomhus och jobba fysiskt. På våren är det alla lökar och körsbärsblommor, sommaren är också fin och på hösten är det vackert med färger och vajande prydnadsgräs. – Det här jobbet är mer socialt än att köra buss. Alla som jobbar här är intresserade av trädgårdar och kyrkogårdsbesökarna säger ofta att de uppskattar det vi gör, att det blir fint. KRISTIAN FÖRSÖKER L ÄRA

från mamma som lät Kristian sätta fröer och gräva redan när han var liten. I  dag har han ett eget, ganska stort trädgårdsutrymme vid föräldrarnas sommarstuga på Vätö. Där odlar han grönsaker, bär och blommor. Årets trädgårdsmässa besökte han flera gånger. – Jag köpte en speciallampa för inomhusodling som jag testar just nu, säger han och lägger till att han andra intressen också. – Jag gör egen musik, fotograferar, tecknar och målar. Solna kyrka, som är lite speciell med sin runda form, fotograferade jag och sedan fick jag beställning och målade av kyrkan. TRÄDGÅRDSINTRESSET KOMMER

GUNILLA SCHÖNNING

Kristian Björk och hans tolkning av Solna kyrka. FOTO: GUNILLA SCHÖNNING

FÖR ÖKAD KUNSKAP PÅ KYRKOGÅRDEN

O F ler trädgårdsinriktade gymnasieprogram. OÖ  kad kunskap om branschen hos studievägledare. O F ler yrkeshögskoleutbildningar med trädgårdsinriktning. O Någon form av lärlingssystem. O Fler feriearbeten och PRAO-platser.


Behovet är större än tillgången Pensionsavgångar gör att Svenska kyrkan behöver anställa närmare 500 kyrkogårdsarbetare de kommande fem åren.

PÅVERKAR

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation har genom Naturbrukets yrkesnämnd (NYN) under våren deltagit i uppvaktningar både av utbildnings- och landsbygdsdepartementen och Myndigheten för yrkeshögskolan för att påverka bristen på trädgårdsutbildningar.

SÄSONGSARBETE PÅ VÄG BORT?

I flera kyrkogårdsförvaltningar har man prövat olika lösningar för att ersätta säsongsarbetet på kyrkogården med årsanställningar. Läs mer i kommande nummer av Ducatus.

– Vi anställer bara utbildad personal, men behovet är större än tillgången, konstaterar Tommy Östher, kyrkogårdschef i Solna. Solna kyrkogårdsförvaltning anställer varje vår ett 30-tal säsongsarbetare, personer som ofta återkommer. – Säsongsarbetet är branschens grundproblem, det är svårt att erbjuda arbete året om. Men för dem som trivs och återkommer blir det en livsstil att ha flera yrken, säger Tommy Östher. Men det är ett fysiskt arbete som sliter på kroppen och alla orkar inte fram till pensionen. Under de senaste åren har han haft svårt att hitta utbildad personal. Han är bekymrad över det minskade antalet gymnasieskolor som erbjuder trädgårdsprogram. – Här finns det alltid jobb, vår bransch försvinner inte. Vi kommer alltid att behöva trädgårdsarbetare. I Solna räknar jag med att vi har ett nyanställningsbehov om cirka 10 procent inom fem, sex år. Samtidigt är han medveten om att det är svårt att välja yrkesinriktning redan i 15-årsåldern. Många praktiskt lagda elever provar en trädgårdsutbildning men hoppar av. En del kommer igen senare, andra skolar om sig. – De som är lite äldre och går en trädgårdsinriktad yrkeshögskoleutbildning brukar vara väldigt intresserade. Han påpekar att branschen även behöver anläggare, personer med kunskap och intresse för maskiner. – Vi lägger ned rör, bevattningsanläggningar och vi gräver gravar. Jobb finns, men kyrkan har svårt

Tommy Östher är bekymrad över att färre gymnasieskolor erbjuder trädgårdsutbildningar.

FOTO: KALLE ASSBRING

att konkurrera lönemässigt med privata entreprenörer. ofta med specialkompetens, anlitas ibland av kyrkogårdsförvaltningen för uppgifter som inte utförs så ofta, exempelvis trädbeskärning. Tommy Östher menar att det ger flexibilitet, men att entreprenörerna inte alltid förstår den speciella kultur som finns på kyrkogårdar och hur man bemöter besökare. – Det här är inte riktigt samma sak som att jobba i ett bostadsområde. En del entreprenörer har personal från östra och södra Europa. Tommy tycker det ger bra påfyllnad när efterfrågan på utbildad personal är större än tillgången. – Samtidigt har de inte alltid kunskap om de geografiskt skiftande svenska förhållandena och vilka växter som fungerar på en kyrkogård. Vi behöver utbilda fler trädgårdsarbetare i Sverige för att upprätthålla kunskapen om svenska förhållanden. PRIVATA ENTREPRENÖRER ,

GUNILLA SCHÖNNING

DUCATUS Nr 3•2013

27


vägkyrkor

EN PEDAGOGIK FÖR Sommar. Öppna kyrkor. Vägkyrka. Hur kan vi möta turister, församlingsbor och undvika att kyrkan blir ett museum? En väg till djupare upplevelser stavas pedagogik - pedagogik för kyrkorummet.

av guiden i vapenhuset fick besökarna varsitt vykort i handen. Därefter fick de gå runt i kyrkan för att se helheten, men även försöka upptäcka detaljerna. Där de undrade över något placerade de sitt vykort. Guiden samlade besökarna och gick igenom platserna för vykorten. Vad tänkte du på här? Vad betyder den här symbolen? undrade guiden och bjöd in till en dialog med gruppen. Det blev en guidning som byggde på gruppens egna frågor. Detta är ett exempel på den kyrkopedagogik som prästen Thomas Pfizinger-Drewes i ForshagaMunkfors församling arbetar med för att göra kyrkorummet tillgängligt för flera. Metoden har han hämtat från sitt moderland Tyskland. Vandringarna kan anpassas till skolbarn, konfirmander eller vuxna och de kan vara korta eller långa. Det är gruppen själv som upptäcker, reflekterar och samtalar om vad man har upplevt i kyrkan. Varje vandring blir därmed unik. EFTER ATT HA VÄLKOMNATS

KYRKOKANSLIET

församling fick alla låg-, mellan- och högstadieelever vara med på kyrkopedagogiska visningar av kyrkan. Det har bland annat resulterat i boken Upplev kyrkorummet. Den beskriver kyrkopedagogiken som metod för att utforska kyrkorummet. I FORSHAGA-MUNKFORS

28 DUCATUS Nr 3•2013

– Kyrkorummet ska vara tillgängligt för hela församlingen, säger Thomas PfizingerDrewes.

FOTO: PIERRE ERIKSSON

– Vi arbetar medvetet strategiskt utifrån vistelsebegreppet, säger Rickard Bonnevier.

FOTO: KRISTINA STRAND LARSSON

KYRKOPEDAGOGIK

• Att se och iaktta kyrkorummet. Att använda alla sinnen för att uppleva rummet, föremålen, detaljer, symboler. • Att tolka. Människor associerar och tänker kring det de ser och det är viktiga bidrag i processen. • Att gestalta: Måla en bild, skriva en dikt, rita av någonting.

Thomas Pfizinger-Drewes menar att människor är mycket intresserade av kyrkobyggnaderna. – Jag får ofta höra av folk som bor i församlingen: ”Kyrkan ska vi inte lägga ned. Där blev jag döpt och där ligger mamma begraven”. Kyrkorummet är den största identitetskapande faktorn för människor i församlingen.

700 000 besökare varje år – flest av alla kyrkor i Sverige. Under ett år ges ett par hundra guidade visningar för bland annat konfirmander, pensionärer och företagare. Den innehållsrika webbplatsen rymmer till exempel en rundvandring i bild och text och till en del kan man också vandra fritt i kyrkan med hjälp av Google streetview-teknik. För den som vill använda mobilen finns en särskild app om domkyrkan. I  dag arbetar församlingen med ett pedagogiskt projekt riktat till skolorna, berättar församlingsstrategen Rickard Bonnevier. – Vi skapar program som är direkt kopplade till läroplanen. Det LUNDS DOMKYRK A HAR

Kyrkorummet är den största identitetskapande faktorn för människor i församlingen. kan vara matematik eller vilket ämne som helst. Ett situationsanpassat program till ålder och ämne. Eleverna får utforska och upptäcka själva. Exempelvis bygga ett valv med stora klossar eller skapa geometriska figurer. Eleverna kan mäta hur hög domkyrkan är med

hjälp av ett rep och en heliumfylld ballong. – Vi vill hjälpa skolorna att uppfylla läroplanens mål och samtidigt bygga en relation mellan eleverna och kyrkorummet, betonar Rickard Bonnevier. Det nybyggda Domkyrkoforum hyser en pedagogisk verkstad där ett besök kan följas upp med kreativa övningar. – Vi arbetar medvetet strategiskt utifrån vistelsebegreppet. Det innebär tuffa prioriteringar för att kunna ta ansvar för mötet som människor får med oss som repre-


KYKRORUMMET Korset av gatstenar i Masthuggs kyrka – en andlig upplevelse.

FOTO: ANNA-KARIN HÖGLIND DAUD

järnsmide och kalligrafi. I kaffestugan intill serveras nygräddade våfflor. – Många besökare stannar en halv dag, deltar i visningar, andrum, målar, fikar eller bara är i den kyrkliga miljön. Vår kyrkoherde brukar kalla det för en pågående retreat, säger Karin Skoglund. MASTHUGGSKYRK AN I GÖTEBORG

senterar Svenska kyrkan. Lunds domkyrka får aldrig riskera att bli ett museum. Vi har 20-25 gudstjänster i veckan och det gäller att hitta en bra balans mellan att vara kyrka och möta andra behov hos besökarna. i Ådalsbygdens pastorat har varit vägkyrka sedan början av 90-talet. Här finns en tydlig pedagogik kring hur man kommunicerar kyrkorummet. – Vi har främst musikvisningar YTTERL ÄNNÄS GAML A KYRK A

där besökarna får förflytta sig såväl i tiden som i rummet, berättar musikern Karin Skoglund som var den som startade visningarna. Vi guider vill inte bara rabbla en massa fakta. Musiken ska underlätta för folk att få en upplevelse. Det blir en tidsresa från 1100-tal till nutid och musiken illustrerar olika epoker och byggnationer. Varje dag under sommaren erbjuds en andakt med musik. Till vägkyrkan hör även en meditationsstig och en utställningslokal där man kan pröva på medeltida

Boken Upplev kyrkorummet av Thomas Pfizinger-Drewes.

FOTO: ARGUMENT FÖRLAG

Fin utsikt – fin insikt. Om projektet Masthuggskyrkan: www.svenskakyrkan.se/masthugg

ligger högt med fin utsikt och här stannar gärna turistbussarna. Kyrkan har ca 90 000 besökare årligen. Svenska kyrkan i Göteborg arbetar medvetet med att ge de många besökarna ett andligt avtryck utöver det rent historiska i sina visningar. – Vi ville göra mer än att bara låsa upp kyrkan. Syftet är att såväl enskilda som turister i grupp ska känna sig välkomna. Men vi vill också ge dem en djupare andligare upplevelse än bara turism, säger informatören Rebecka Jankus. Hon har ansvarat för projektet att utveckla Masthuggskyrkan som församlings- och turistkyrka. Ett exempel på andlig upplevelse är korset av gatstenar som ligger på golvet i kyrkans baptisterium (dopkapell). Intill finns två skålar, en med stenar och en med vatten. Besökaren kan ta en sten, tänka in sina bekymmer och sorger i den och lägga dem ifrån sig, i det renande vattnet eller på det helande korset. För barnen finns en liten spaningspromenad genom kyrkan med finurliga frågor som passar de små. Ett annat exempel är att vara pilgrim i stadens brus. En vandring från kyrkan genom Göteborg i trafik och kommers för att visa på Guds närvaro.  ROLAND ASPLUND DUCATUS Nr 3•2013

29


praktikan

TAPPA INTE RIKTNINGEN En fallgrop i förändringsarbeten är att ett perspektiv tar för stort utrymme i förhållande till andra lika viktiga. Då kan det vara svårt att få med alla berörda i förändringsarbetet. En förändringsledare måste hålla flera bollar i luften. i förändringsarbete är: Att man tror att alla är överens om vart man ska nå medan det i själva verket finns många målbilder. Att ledaren inte får med sig medarbetarna till det önskade läget för att man övervärderar vissa perspektiv på bekostnad av andra. Att ledaren inte förmår organisera och strukturera en dialog. Spekulationer och fantasier tillåts florera fritt. TRE KL ASSISK A FALLGROPAR

1 2 3

av förändringsarbete i den mening att man ändrar i organisationen. Ledaren vill åstadkomma något och ändrar i strukturen, men i själva verket rör sig inte verksamheten mycket från nuläget till det önskade läget. Den heter något nytt men fungerar som tidigare. – Man tar ofta människors förståelse för given, och inväntar inte medarbetarnas kvittens på att de mentalt är med, konstaterar Monica Klingvall. Det är alltför vanligt att man som ledare tror att bara för att man sänt ut ett budskap kan alla ta det till sig. – Om man ska göra en indelningsändring, säger Bo Lindvall, vill man antagligen åstadkomma en levande och attraktiv verksamhet i en ny skepnad. Det uppnår man inte genom att slå samman tre församlingars kanslier eller MÅNGA HAR ERFARENHET

30 DUCATUS Nr 3•2013

Bo Lindvall

genom att införa ett IT-system. Strukturändringar är viktiga, men de ska stödja verksamhetsförändringen, inte bli förändringens mål. Det önskade läget innehåller innehållsliga ambitioner som uttrycks i en vision, konstaterar Monica och Bo. För att komma dit behöver alla tre aspekter på förändringsarbete – det mänskliga, det strategiska och det organisatoriska – vara levande. Risken är annars att i och för sig goda förändringar, till exempel en ändrad organisationsstruktur eller ett nytt gemensamt IT-system, blir ett hinder för att nå målet, det önskade läget. organisationsrutor eller nya IT-lösningar, nog så viktiga, kan om man inte aktar sig bli så dominerande delar av en förändringsprocess att delmålen tar över den roll som visionen om NYA SÄTT ATT RITA

Monica Klingvall

FOTO: ANNIKA FALKUGGLA

det önskade läget behöver ha. Det gäller därför för den som har det övergripande ansvaret att ägna vederbörlig tid åt delarna i förändringsarbetet utan att tappa fokus på vart verksamheten i stort tar vägen. – Ledaren behöver hela tiden checka av mot det önskade läget, säger Monica Klingvall. Han eller hon behöver fråga sig om det nya IT-systemet eller den nya arbetsprocessen svarar mot vad verksamheten behöver för att nå dit den ska, eller om optimeringen av delarna håller på att ta över och själv generera nya mål. – Till exempel kan man upptäcka ifall man är på väg att skapa i och för sig utmärkta system för personalens interna behov, medan visionen om det önskade läget talar om att maximera kundnytta och tillgänglighet för brukarna. – Man kan jämföra det med att köra bil med näsan i GPS:en, säger Bo Lindvall. Tekniskt sett är man välförsedd med information, men risken för att man ska missa målet är uppenbar. som ledare göra för att säkerställa att förändringsarbetet håller kursen? Redan när man planerar förändringen och ritar powerpointbilder lägger man grunden för hur processen ska uppfattas. – Om fem tidigare självständiga organisationer ska samordnas kan man rita på två sätt, säger Bo Lindvall. Ritar man fem ”stuprör” med ett gemensamt paraply visar man egentligen bara att det ska bli en ny överbyggnad. Men vill man att den nya verksamheten ska präglas av att medarbetarna som finns i ”stuprören” samarbetar bör det också framgå av bilden. VAD K AN MAN

BO SILFVERBERG


ILLUSTRATION: IMPLEMENT

Undvik fallgrop två En ledare i en förändringsprocess måste hela tiden iaktta följande:

kontinuerligt kontrollfrågor om var processen 1 Ställ är på väg. Spegla det som händer i delprocesserna

mot det övergripande målet, det önskade läge som verksamheten ska uppnå. en ”second opinion” från någon som står vid 2 Begär sidan av förändringsprocessen. Det kan vara en professionell konsult, men också en kollega i en liknande verksamhet. Varför inte byta sådana revisionstjänster i det naturliga närområdet?

en förändringsplan med en tidsaxel och 3 Upprätta med olika aktiviteter ur mänskligt, strategiskt och

strukturellt perspektiv inprickade. Kolla att den följs, eller gör nödvändiga revideringar med öppna ögon. upp, reflektera och titta i almanackan. Som 4 Stanna ledare behöver man varje vecka ägna någon tid åt

verksamhetens och förändringens mänskliga, strategiska och strukturella perspektiv. Omfattningen måste variera, men inte en vecka utan att den som är ledare frågar sig vart verksamheten är på väg och hur engagerade alla medarbetare är!

UNDVIK FALLGROPARNA

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation erbjuder stöd i förändringsarbetet, dels genom utbildning för förändringsledare, dels genom konsultativt stöd till arbetsgivare som befinner sig i ett förändringsarbete. Arbetsgivarorganisationens egen kompetens kompletteras med samarbetspartnern Implement, ett konsultföretag med stor erfarenhet av förändringsarbete i många branscher. Förändringskonsulterna Monica Klingvall och Bo Lindvall, Implement, vet hur vanliga fallgropar kan undvikas.

Sorgträd, eller som här en alm i Norraberg, kan vara exempel på träd med annorlunda växtsätt på kyrkogården. FOTO: STAFFAN LUNDSTEDT

Spåra kulturväxter För att hitta svaret på hur man bäst bevarar odlingsmaterial som är anpassat efter svenska förhållanden söker Sveriges lantbruksuniversitet äldre kulturväxter från bland annat kyrkogårdar. Programmet för odlad mångfald, POM, med hjälp av duktiga inventerare och trädgårdsintresserade letat över hela landet efter odlingsvärda sorter av äldre kulturväxter. Tillsammans har aktörerna i POM:s nätverk bestämt vilka växtgrupper som programmet ska koncentrera sig på. Det handlar speciellt om växter som inte förut har ägnats ett samlat intresse. POM genomför nu extra inventeringar på just kyrkogårdar. Uppföljande insamlingar av intressant växtmaterial kommer att ske under 2014. Kyrkogårdsväxter av speciellt intresse kan tas in till POM:s centrala samling utan föregående provodling. POM söker i första hand tips om växter som har försvunnit ur dagens handelssortiment men som ännu kan finnas kvar, ibland bara som enstaka exemplar, ibland som hela bestånd, i häckar med mera. Kyrkogårdar eller utvidgningar SEDAN 2002 HAR

som anlagts under slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft är exempel på troliga fyndplatser. är sorter av prydnadsträd och buskar med avvikande bladverk, annorlunda växtsätt, ovanlig blomfärg etcetera. Av släkten som till exempel Malus, Prunus, Crataegus, Syringa och Philadelphus fanns runt förrförra sekelskiftet ett mycket stort antal sorter i odling av vilka många numera är borta. Några av dessa kan vara möjliga att återfinna just i kyrkogårdsmiljöer. Även perenner och lökväxter är växtslag som kan ha hög ålder och här anses exempelvis en äldre mjöldaggfri höstflox vara ett verkligt intressant fynd. På kyrkogårdar i norra Sverige finns spännande material där härdigheten står i fokus. Kontakta Henrik Morin, henrik. morin@slu.se, för mer information om kyrkogårdsinventeringen. Lär mer om att inventera kulturväxter vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations utbildning Kyrkogårdens flora och fauna (se sid 33). VÄXTER AV SPECIELLT INTRESSE

DUCATUS Nr 3•2013

31


Årets kyrkogård även i Lidköping Även i Skara stift uppmärksammas förtjänstfullt arbete på stiftets kyrkogårdar genom tävlingen Årets kyrkogårdsförvaltning i Skara stift. I år mottog kyrkogårdsförvaltningen i Lidköping stipendiet,

bland annat för att man är tydlig med att det är anhöriga och övriga besökare och deras behov som står i centrum för verksamheten. Det visas genom hög tillgänglighet, både fysiskt genom bra markbeläggning och genom generöst öppethållande

på expeditionen. Man erbjuder ett stort utbud av gravsättningsalternativ. Förvaltningen arbetar framsynt på miljöområdet och har bland annat konverterat krematoriet för att använda miljöbränsle.

Förvaltningen engagerar sig i forsknings- och utvecklingsarbete på området och tillmäter medarbetarna en viktig roll i kvalitetsarbetet. Årligen genomförs kulturprojekt som baseras på utarbetade vård- och underhållsplaner.

Under 2013 ger Sackeus 1 kr per sålt kilo kaffe till Svenska kyrkans Ko- och kalvprojekt i Tanzania. Gäller kaffe sålt via ramavtalet mellan Sackeus och Svenska kyrkan.

GLORIA 30 Ljusbärare i svart smide med kors i brons och ljushållare i glas eller svartlack. Plats för 30 kyrkljus alt. värmeljus. H: 1 500 mm. B: 930. mm

Arti design är en serie smidesprodukter för kyrkorummet såsom ljusbärare, golvljus stakar, ljusbrickor, ljushållare, processions kors, dopfunt, ljuslådor m.m.

Hör av dig till oss via kyrkkaffe@sackeus.se eller 031-65 48 00, så talar vi goda affärer.

Sackeus - fair trade sedan 1976. Tel: 0144 -399 50 • www.kyrkljus.se

STENMONTERING STENMONTERINGI I BOHUSLÄN BOHUSLÄNAB AB BOX BOX5 5 450 4504646HUNNEBOSTRAND HUNNEBOSTRAND


kompetens utbildning Kurskatalogen På rätt kurs finns som pdf på www.svenskakyrkan.se/arbetsgivare, Utbildning.

HÄR HITTAR DU UTBILDNINGEN UTBILDNINGAR UNDER HÖSTEN Sista Utbildning

Ort

Datum

anmälning

Arbetsrätten, steg 1 Stockholm Löneberäkning Skellefteå Rehabilitering Örebro Kulturhistorisk inventering och förvaltning Stockholm Grundläggande arbetsmiljöutbildning Skellefteå Etik och rutiner på kyrkogården Sundsvall Grundkurs i begravningslagstiftningen Skellefteå Arbetsledarutbildning för kyrkooch kyrkogårdsvaktmästare Stockholm Kyrkogårdens flora och fauna Lund Psykosocial arbetsmiljö Karlstad Arbetstider och schemaläggning Hässleholm Handläggning och administration av begravningsärenden Skövde Lönesättning genom samtal Gävle Arbetsrätten, steg 2 Bispgården Grundkurs i begravningslagstiftningen Stockholm Arbetsledarutbildning för ekonomer Stockholm Chefs- och ledarskapsutveckling i Svenska kyrkan Stockholm Gravrättsinnehavarens rättigheter och skyldigheter Sundsvall Lönekartläggning Stockholm Arbetsmiljöarbete i praktiken Stockholm Kulturhistorisk inventering och förvaltning Göteborg Arbetsledarutbildning för barn- och ungdomsverksamhet Stockholm Gravskötselservice Lund Gravskötselservice Stockholm Återträff för chefer, Chef & Ledarskap Stockholm Pension och försäkringar Linköping Lönesättning genom samtal Malmö Påbyggnadsutbildning för arbetsledare, kyrk- och kyrkogårdsvaktmästare Stockholm Förvaltningslagen Göteborg Grundkurs i begravningslagen Västerås Arbetsrätten, steg 2 Stockholm Arbetstider och schemaläggning Stockholm Löneberäkning Stockholm Planering för framtidens begravningsverksamhet Stockholm Arbetsmiljöansvaret på kyrkogården Örebro Pension och försäkringar Stockholm

5-6 september 9-10 september 10 september

9 augusti 9 augusti 9 augusti

10 september 11-12 september samt 16 oktober 12 september 17 september

9 augusti 1 augusti 9 augusti 15 augusti

17-19 september 19 september 25 september 25 september

19 augusti 19 augusti 22 augusti 22 augusti

26 september 1 oktober 3-4 oktober 4 oktober 7-8 oktober

22 september 2 september 2 september 2 september 6 september

9-10 oktober

löpande

10 oktober 14 oktober 15 oktober 16 oktober

9 september 3 september 4 september 5 september

16-18 oktober 5 september 29-31 januari 2014 17 oktober 6 september 22 oktober 10 september 23-24 oktober 11 september 24 oktober 12 oktober 5 november 30 september 5-6 november 7 november 12 oktober 14-15 november 18 november 25-26 november 27 november 3 december 10 december

30 september 1 oktober 7 oktober 7 oktober 9 oktober 16 oktober 16 oktober 22 oktober 29 oktober

VÄLKOMMEN att anmäla dig till arbetsgivarorganisationens utbildningar under hösten 2013 inom ledarskapsutveckling, arbetsgivar-, arbetsmiljö-, begravnings- och kyrkogårdsfrågor. Du kan läsa om utbildningarna på www.svenskakyrkan.se/arbetsgivare under Utbildning. Informationen uppdateras kontinuerligt. Där hittar du även anmälningsformulär för utbildningarna samt möjlighet att beställa fler exemplar av vår tryckta katalog ”På rätt kurs 2013”. Du kan också ladda ned katalogen som en pdf-fil. Vänd dig gärna till våra kursadministratörer, telefon 08-737 70 00, med praktiska frågor.

Utbilda arbetsledare För 17 omgången startar 9–10 oktober Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations utbildning Chefs- och ledarskapsutveckling i Svenska kyrkan. Varje utbildning sträcker sig över två år. Alla som någon gång gått chefsoch ledarskapsutbildningen ingår i ett nätverk som nästa gång möts den 23–24 oktober. En annan populär utbildning som anordnats under lång tid är Arbetsledarutbildning för kyrko- och kyrkogårdsvaktmästare. Den vänder sig till arbetsledare, förmän eller vaktmästare i arbetsledande ställning. Målet är att deltagarna blir säkra i sin arbetsledarroll, har goda kunskaper om den verksamhet som man leder, känner till budgetberedning, offerter med mera och utvecklar sina kunskaper i argumentation, grupputveckling och konflikthantering. L ÅNGKÖRARE.

Arbetsledarutbildning för barnoch ungdomsverksamhet är ny i arbetsgivarorganisationens ordinarie kursutbud. Deltagarna ska bli säkra i rollen som arbetsledare och vara förtrogna med lagar, avtal och arbetsmiljöfrågor, ha kunskap om barn och ungas situation och villkort samt vara förtrogna med teologiska, pedagogiska och diakonala utgångspunkter i mötet med barn och unga. I botten ligger FN:s barnkonvention, Svenska kyrkans styrdokument samt skollag och läroplaner. Även Arbetsledarutbildning för ekonomer är ny i arbetsgivarorganisationens utbud. Den vänder sig till kyrkokamrerer, ekonomer och andra som hanterar personalfrågor. Förutom att bibringa deltagarna säkerhet i arbetsledarrollen är målet att deltagarna ska vara väl insatta i arbetsrätt i allmänhet och Svenska kyrkans kollektivavtal i synnerhet. NYKOMLINGAR .

DUCATUS Nr 3•2013

33


kompetens frågor & svar

Hjälp vid strukturförändringar? Kan arbetsgivaren få hjälp när verksamheten behöver ställas om på grund av strukturförändringar? Svar: Sedan 2005 finns ett omställningsavtal för anställda hos arbetsgivare som är medlemmar i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och hos närstående arbetsgivare som tecknat hängavtal och särskilt ansökt om anslutning till kollektivavtalsstiftelsen Kyrkans Trygghetsråd. Målsättningen med avtalet är att underlätta nödvändiga strukturförändringar i verksamheten. Kyrkans Trygghetsråd kan för att förhindra arbetslöshet ge stöd och bidrag till åtgärder för de som är inblandade i förändringsoch utvecklingsarbete. De åtgärder som ingår i omställningspaketet och berör enskilda arbetstagare är coachning, studiestöd, praktik, löneutfyllnad och avgångsersättning. För arbetsgivarfunktionen finns chefsstöd och teamutveckling. Från den 1 januari 2013 kan trygghetsrådet även ge bidrag till omställning vid ohälsa. Syftet är att underlätta för en arbetstagare att komma vidare och få ett

arbete som passar bättre. Ansökan om åtgärder från Kyrkans Trygghetsråd görs först när arbetsgivaren och arbetstagaren avslutat rehabiliteringen. Nytt från årsskiftet är också att arbetsgivare kan få ett kostnadsbidrag när en övertalighet löses genom överenskommelse med arbetstagaren om särskild avtalspension. Möjligheten att träffa en sådan överenskommelse gäller när arbetstagaren fyllt eller under året fyller 63 år. YLVA WÅHLIN avtalssekreterare vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Starta semester med fridagar?

Måste sommarsemestern inledas med fridagar? Svar: I Allmänna bestämmelser i Svenska kyrkans kollektivavtal anges att semesterledighet om annat inte överenskoms om möjligt ska förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag. Syftet är att arbetstagare med annan arbetstidsförläggning än måndag till fredag ska få en sammanhängande ledighet som så långt det är möjligt motsvarar vad den arbetstagare får som arbetar mån-

dag till fredag under vardagar. Detta ska således åstadkommas vid semesterplaneringen med hjälp av kringliggande fridagar. För huvudsemestern gäller att arbetstagaren uttrycker önskemål och att arbetsgivarens förslag till semesterlista ska meddelas arbetstagarna och översändas till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid en tidpunkt som man lokalt kommit överens om. Den fackliga organisationen kan inom tio dagar påkalla förhandlingar enligt 12 § MBL om semesterförslaget. Om så inte sker anses förslaget fastställt. PER WESTBERG arbetsgivarkonsult vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Tujorna invaderar granngravplatsen Vi har några gravrätter med stora tujor i ett av våra äldsta gravkvarter. En del har grenar och rötter utanför gravrätten. Hur kan vi bli av med dessa träd som stör den kulturhistoriska miljön och inkräktar på intilliggande gravplatser? Svar: Ändringar på gravplatsen får göras om gravrättsinnehavaren medger det. Skicka därför ett

brev till berörda gravrättsinnehavare där ni informerar om att deras träd stör den kulturhistoriska miljön och att ni utan kostnad för innehavaren kommer att ta bort tujan på deras gravplats. Om de har frågor eller inte vill att trädet tas bort ska de inom en viss tid höra av sig till er. Där gravrättsinnehavaren inte hört av sig med några invändningar tar ni bort tujan. Önskar de behålla trädet har de rätt till det så länge inte trädet utgör någon arbetsmiljörisk. Har trädet grenar eller rötter utanför gravrätten får dessa beskäras av kyrkogårdsförvaltningen. För att undvika liknande problem i framtiden bör ni anta ett regelverk för kulturhistoriska kvarter där ni anger att det inte är tillåtet att plantera träd eller buskar på gravplatsen. Sedan ska ni snabbt reagera om någon planterar ett träd eller en buske på gravplatsen inom det aktuella området. Det är lättare att få till en rättelse när trädet är nyplanterat än när det är stort och väletablerat på gravplatsen. Vid ny gravsättning i en sådan gravplats måste naturligtvis trädet tas bort. STAFFAN LUNDSTEDT kyrkogårdskonsulent vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Stöd för Tid- och projektredovisning inom kyrkan

Tidredovisning Ett gott resultat är ett väl utfört jobb, en nöjd kund och en tillfredsställd målare. Här är resultat alltid det viktigaste. Vid ombyggnation, nybyggnad, fönster- och dekorationsarbeten.

Det du inte trodde fanns, finns!

Vi jobbar framför allt med: Ny- och ommålning | Restaurering och dekorationsmålning Fönstermålning/Renovering | Utvändig målning Hjälp och stöd vid färgsättning | Råd vid äldre ytbehandling

Kontakta oss så berättar vi mer! salj@flexdatasystem.se Örebro 019- 10 39 15

34 DUCATUS Nr 3•2013

Stockholm 08-410 174 47

Göteborg 031-348 88 81

Bröderna Siljendahls Måleri AB, Årsta Skolgränd 4, 117 43 Stockholm Tfn: 08-449 09 30, Fax: 08-449 09 38, www.siljendahls.se


familjesidan.se Begravning & boupp

Arkitekter

Belysning

Döds- och Dödsoch tackannonser ds- och tackannonsertackannonser på nätet påDödsnätet och på nätet

tackannonser på nätet 019 - 57 92 00

www.arkitekturochbyggnadsvard.se

Beroendeterapeut

www.begravningar.se

Bistånd & hjälporg

Bokhandel

Byggnadsvård

star of hope hoppets stjärna

TITTIS SAMTALSTERAPI

Telefonnummer: 0738267756

Centralesplanaden 18 891 32 Örnsköldsvik Tel: 0662- 461 00 info@starofhope.org

www.tittisart.se/samtalsterapi

www.starofhope.se

Bänkdynor

Fläktgatan 10 941 47 Piteå Tel: 0911-161 00 E-mail: info@duvan.se

6, 734 28 och Kolbäck Vänd erBox till oss för råd hjälp med Tel: 0220-405 00byggnadsvård Fax: 0220-405 13 klimat, energi och m.m. E-mail: info@svklimat.se Box 6, 734 28 Kolbäck Tel 0220-405 00

www.duvan.se

mail info@svklimat.se www.svklimat.se

Fax 0220-405 13

Data/It

Data/It

Ett kulturhistoriskt värde som behöver vårdas och bevaras.

InrednIngAr

Krokslättstorg 5 431 37 Mölndal Tel 031 708 29 50 Fax 031 708 29 55 Email: sales@eniac.se

• nytillverkningar • reparationer • restaurationer

Våra glidsäkra sittdynor till kyrkbänkar Vi erbjuder högsta kvalitet, tillverkas både med och utan stomme av Box 2013 40-årig yrkeserfarenhet, mästarbrev, diplom i Plywood.

449 11 NOL Tel: 0303-74 24 05 Mobil: 070-783 07 35

glasmåleri och ett mycket gediget yrkeskunnande inom: • Blyinfattade fönster • Glasmåleri Dynorna är testaDe • Restauration angåenDe akustik • Konservering och goDkänDa av • Reparation chalmers tekniska • Rådgivning högskola. • Åtgärdsprogram • Design och tillverkning av färgade fönster tillAlevägen kyrkor61, och sakrala byggnader Box 2013, 449 11 Nol

Glaskonst

www.eniac.se

Tel / fax 0303 - 74 24 05 • Bostad 0303 - 33 22 10 • Mobil 070 - 783 07 35

Glasmonterskåp

Godkänd av riksantikvarieämbetet

Stenhuggaregatan 1, 573 34 Tranås tel/fax 0140-182 20, www.wbglaskonst.se

Stenhuggaregatan 1 573 34 Tranås Tel/fax 0140-182 20 Email: info@wbglaskonst.se

www.wbglaskonst.se Industri/byggvaruhus

Kassaskåpshuset AB Box 20 173 Sweco_Layout 1 2013-03-04 13:15 Sida 1 104 60 Stockholm Tel: 08 - 669 32 00 kassaskapshuset@telia.com www.kassaskapshuset.se

Inomhusklimat

Järnvägsgatan 22, GÖTENE

Tel. 0511-34 45 50 Fax. 0511-34 45 55 info@movab.eu www.movab.eu

SoftIT SK AB

Starrbäcksgatan 1 172 74 Sundbyberg 08-705 80 20 www.softit-sk.se

6, 734 28 och Kolbäck Vänd erBox till oss för råd hjälp med Tel: 0220-405 00byggnadsvård Fax: 0220-405 13 klimat, energi och m.m. E-mail: info@svklimat.se Box 6, 734 28 Kolbäck Tel 0220-405 00

www.svklimat.se

Fax 0220-405 13

mail info@svklimat.se

Design sombeva bevar Design som Design som beva

Skellefteå KraftKONCEPT AB NYTT FÖR KYRKFÖN Kanalgatan 71 NYTT INTRODUCERAT KONCEPT FÖR KYRKFÖNST I SVERIG 931 80 Skellefteå NYTT KONCEPT FÖR KYRKFÖNS NYTT KONCEPT FÖR KYRKFÖNS Tel:nytt 0910-77 EttEtt helt sätt 25 att50 isolera kyrkfönshelt nytt sätt att isolera kyrkfönster teroch ochwww.skekraft.se därmed spara på kostnaden därmed spara på kostnaden för foretagsel@skekraft.se föruppvärmning! uppvärmning! Med 30 års Ett nytt helt nytt attMed isolera kyrkfönster helt sättsätt att isolera kyrkfönster Aludansk Designs 30 års

Ett från i iDanmark, har och erfarenhet därmed spara på kostnaden för erfarenhet från kyrkor Danmark, och därmed spara påkyrkor kostnaden för Lowergy introducerat konceptet medårs introducerar nu Lowergy konceptet uppvärmning! Med Alu Designs 30 uppvärmning! Med Alu Designs 30i års måttdesignade isolerglasfönster Hissar liftar Gravkartor med & måttdesignade erfarenhet från kyrkor i isolerglasfönster Danmark, Sverige. erfarenhet från kyrkor i Danmark, i Sverige. SWECO introducerar nu Lowergy konceptet material och färg i samklang nu Lowergy konceptet INFRASTRUCTUREintroducerar ABmedForm, måttdesignade isolerglasfönster Form, och färg i samklang med befimaterial ntliga fönster. med måttdesignade isolerglasfönster Bo Dicksved i Sverige. med befintliga fönster. Efter vår kontakt med Sveriges alla Södra Mariegatan 18E, 791 70 Falun i Sverige. stift, Box har775, nu 941 S:a28Mellby, Vallentuna, Piteå Sweden Postadress: Box 1902, 791 19 Falun Efter vår kontakt med iSveriges alla Form, färg samklang Svalöv och Tel: material 0911-23 23 Hemmesdynge 23och Fax: 0911-191 85 kyrka Tel direkt: 023-464 44 stift, är nu S:a Mellby och Vallentuna Form, material och färg i samklang Arne Johansson med befintliga fönster. installerat isolerglasfönster efter Mobil: 070-571 91 33 Kyrka först med Lowergy/Alu Design

arne.johansson@nelab.se Lowergy/Alu DesignMånga konceptet. fönster. bo.dicksved@sweco.semed befintliga isolerglasfönster. fler är Många i en 0911-28 23 31, 070-346 66 37 fl er är nu i en ansökningsprocess. www.sweco.se Efter vår kontakt med Sveriges alla ansökningsprocess.

www.nelab.se är nu S:a Mellby och Vallentuna Efterstift, vårEn kontakt med Sveriges alla isolerglaslösning Kyrka först med Lowergy/Alu Design stift, är nuEn S:aisolerglaslösning Mellby och Vallentuna som som märksMånga – inte isolerglasfönster. flersyns är i en Inredning/offentlig miljö Isoleringsfönster Kyrka först med Lowergy/Alu Design ansökningsprocess. märks –Många inte syns isolerglasfönster. fler är i en spelid ab Lowergy ansökningsprocess. Möbler & Inredning

a

Maskin & Verktyg i Skaraborg AB

Energ Energi Energ

Elleverantör

Blyinfattade Bengtkyrkfönster Andersson Vänd er med förtroende till specialisten 1962 när det gäller fackmannamässigt utförda

LEVERANTÖRSGUIDEN

familjesidan.se

Arkitekter

En Energifönster isolerglaslösning som

Lowergy Energifönster info@lowergyenergifonster.se Ingebäcksvägen En isolerglaslösning märks –425 inte syns 45 som energifonster@lowergy.com 65 Hisings Tel: 031-750 95 60Kärra Tel: 031-750 95 60 95 60 Tel: 031-750 märkswww.lowergyenergifonster.se – inte syns info@lowergyenergifonster.se

Axvallavägen 27 SE-53273 Varnhem Tel: 0511-607 98 Glaskonst E-mail: hb@aspelid.se

www.aspelid.se

www.lowergy.com

www.lowergyenergifonster.se Lowergy Energifönster

energifonster@lowergy.com

DUCATUS Nr 3•2013 Lowergy Energifönster

SWECO Infrastructure AB, GIS och Mätningsteknik i Falun har specialiserat sig på att upprätta digitala gravkartor och utfört detta åt ett stort antal kyrkogårdsförvaltningar och församlingar runt om i Sverige. Detta innebär att vi har stor erfarenhet av gravkarteläggning.

Tel: 031-750 95 60

35


Konferens/kursgårdar Arkitekter

Konfektion

Kassaskåp

www.konferensgardar.com

Kassaskåpshuset AB Box 20 173 104 60 Stockholm Tele: 031-65 48 00 Tel: 08 - 669 32 00 Mail: info@sackeus.se Vagnar för notställ resp. stolar kassaskapshuset@telia.com www.sackeus.se www.kassaskapshuset.se

Kolmårdsgatan 26 60241 Norrköping Tele: 011-122077 Mob: 0708-226166

Konsert

www.clergycollection.com

ARANTERAT BISON Konferens/kursgårdar Arkitekter

Konservering Arkitekter

Konservering Arkitekter

Kyrkinredningar Arkitekter

Konservatorsnätverket.se

INV E NTARIA

Vi utför konservering, åtgärdsprogram, kontroll, skadeinventering, analys. Vi gör kostnadsberäkningar, antikvarisk medverkan och bistår vid tillståndsansökningar. Vi har bred erfarenhet från arbete med vård av det kyrkliga kulturarvet. Kontakta oss för referenser!

valitet - 10 års garanti ochAnna-Johanna fri service för alltid. von Platen

www.inventaria.se

www.konservatorsnatverket.se

Kyrkogårdsutrustning

misa.asp@bredband.net

jarema.bielawski@bredband.net

tamara_oxenstierna@hotmail.com

konservering@hanspeterhedlund.se

Kyrkotextil Arkitekter usika av

onserthus, 200 musikskolor och mer än Odengatan 4 av våra referenser. Kyrkogårdsutrustning 114 24 Stockholm

Uppsala domkyrkas textilateljé

Fredahl AB Box 34, 520 43 Åsarp Tel: 0515-77 72 00 Fax: 0515-77 72 01 E-mail: mail@fredahl.se Hemsida: www.fredahl.se

Ledning & org.konsulter Arkitekter Trinovo Consulting Group Drottninggatan 68 111 21 Stockholm Tel vx: 08 22 01 00 E-post: info@trinovo.se Kontaktperson: Tomas Landeström, 070-562 04 00, tomas.landestrom@trinovo.se

AB ORAX 447 21 Vårgårda info@ orax.se • www.orax.se 0322-620 750

www.uppsaladomkyrka.se

Mark/vägunderhåll Arkitekter

Musikinredning Arkitekter

Målerikonservering Arkitekter

SE 672 91 Årjäng Tel: 0573-510 10 Fax: 0573- 510 15 Email: till@bison.se

Bengtsheden 9 790 23 Svärdsjö Tfn: 0246-602 50 Fax: 0246-602 35 Mobil: 070-321 74 08 info@malerikonservator.nu

u också! mobil: 073 - 349 83 39

email: info@erikmoller.se

www.erikmoller.se Ljudsystem Arkitekter

prolithos@bredband.net

Tel: 070-728 57 75

odiesystem utvecklat i samrådE-mail: med info@inventaria.se våra kunder. kelt en www.kgh.nu körtrappa eller scen - ni bestämmer.

tel: 08-411-80-21

Prolithos AB Konservator Svante Nilsson 0705 23 39 98 Arkitekturbunden sten, stuck och gips, avgjutningar Konservator Misa Asp 0708 76 92 91 Muralt måleri, puts och sten Konservator Jarema Bielawski 0708 53 78 38 Sten och gips, kopietillverkning Tamara Oxenstierna 0708 57 76 62 Konst på papper, böcker, tapeter Hans Peter Hedlund målerikonservering 0707 95 45 32 Kyrkliga konstföremål av bemålat trä

Kontakt: mobil: 0708 769291

inventering registrering rådgivning

nt, kör och orkester för transport och lagring Kyrkoarkitekter Arkitekter och funktionella ERIK MÖLLER ARKITEKTER

Svenska kyrkans stifts- och konferensgårdar

www.trinovo.se

0573-510 15 till@bison.se

SE 672 91 ÅRJÄNG Besöksadress: Skolvägen 35

Ströman Maskin AB Rattgatan 29 442 40 Kungälv Tel: 0303-150 50

196 34 Kungsängen, Sweden

Postadress: Furuhällsvägen 2 196 40 Kungsängen, Sweden Telefon: 08 584 500 00 Mail: info@intelligentsound.se

www.stroman.se

www.intelligentsound.se Möbler Arkitekter

Modell Celia

Design: Bo Armstrong Möbler Arkitekter

ALBIN I HYSSNA AB ISO 9001 ISO 14001 Design: Bo Armstrong Kronvägen 4 Certified Certified KRONV. 4 SE-511 68 HYSSNA, SWEDEN Postadress: Box 23, 511 68 HYSSNA TEL. +46 (0)320 20 99 80, FAX +46 (0) 320 20 99 81 Besöksadress: Grönhultsvägen 4 E-mail: office@albinihyssna.se Tel: 0320 - 20 99 80• www.albinihyssna.se

www.bison.se Nödutrymningsskyltar

www.malerikonservator.nu

Plantskolor

Modell Celia

Fax:0320 - 20 99 81 office@albinihyssna.se

543 21 TIBRO ISO 9001 ISO 14001 Certified Tel: 0504-101 77Certified E-mail: info@stolfabriken.com

www.albinihyssna.se

www.stolfabriken.com

ALBIN I HYSSNA AB ISO 9001 Certified KRONV. 4 SE-511 68 HYSSNA, SWEDEN TEL. +46 (0)320 20 99 80, FAX +46 (0) 320 20 99 81 E-mail: office@albinihyssna.se • www.albinihyssna.se

ISO 14001

Certified

ISO 9001

Certified

36 DUCATUS Nr 3•2013

ISO 14001

Certified

Ledolight Sweden AB Järnvägsgatan 9 SE-441 32 Alingsås Tel: +46 322 198 00 Fax: +46 322 198 04 www.ledolight.se info@ledolight.se

Din växtleverantör i västsverige. Kunskap, sortiment, kvalitet. Hallbergs Plantskola AB Essunga Åsänden 401, 465 93 Nossebro Tel: 0512-52435 Fax: 0512-52322 E-mail: info@hallbergs-plantskola.se

www.hallbergs-plantskola.se

LEVERANTÖRSGUIDEN

Kaffe


LJUSSTAKAR, VASER m m.

FÖR KYRKAN!

Renovering Arkitekterljuskronor

ALLT I METALL Resor-resebyråer Arkitekter

FÖR KYRKAN!

VÅLÅDALEN

För dig som är ensam eller trött på julstöket erbjuder vi en fantastisk vistelse över jul och nyår på Vålådalens turistanläggning vid Ottfjället i samernas rike. Kontakta oss för utförligt program

GRÄNNA

GRUNDAT 1906

- det självklara valet

SKIDRESA TILL ÖSTERRIKISKA ALPERNA Ring 08-505 21944 51Älvsjö Prästgårdsgränd 2, 125 Veckan 7, 8/2 – 16/2 2013. Tel: 08 -vi50att 219tillrätta 51 så hjälper dig Familjeresa med sex skiddagar och möjlighet ta med sig matsäck från hotellet. Email: support@agrando.se med administrativa system Vi bor i lilla byn Greifenburg och kan därifrån nå flera skidområden. Liftkortet som erbjuds gäller på 34 olika skidområden.

www.agrando.se www.agrando.se

Resor-resebyråer Arkitekter

TEL 0390–101 54 Bergsgatan 16 www.fongs.se 563 32 GRÄNNA TEL 0390-101 54 GRUNDAT 1906 E-post: info@fongs.se

www.fongs.se

Staket & grindar Arkitekter

Exodus Resor Gustavshemsvägen 9 227 64 Lund Tel:GRÄNNA 046-14 05 90 TEL 0390–101 5415 Fax:04637 35 www.fongs.se E-mail: info@exodusresor.se

www.exodusresor.se

Stengolvsrestaurering Arkitekter

Resor-resebyråer Arkitekter

Resedastigen 18 551 15 Jönköping Tfn: 036-30 26 50 Fax: 036-30 26 60 E-post: info@focustravel.se

www.focustravel.se Tjältining

LT AB

Tel: 0393 – 140 19 Fax: 0393 – 140 16 Mobil: 070 – 591 50 06 E-post: nordic.austria@swipnet.se

Telefon: 031-87 31 21 Fax: 031-87 31 75 info@ajourtrading.com

www.nordic-austriares.com

www.ajourtrading.com

Traktorer

Oblater Oblater 35, 60, 140 mm. Även Glutenfria och Ekologiskt odlade. Lundberg Hymas AB Oblater Oblater Box 725 60, mm. Glutenfria Ekologiskt odlade. 35, 60, 140 140Även mm. Även Även Glutenfria och ochoch Ekologiskt odlade. 35, 60, 14035, mm. Glutenfria Ekologiskt odlade. 931 27 Skellefteå

Skogens Kol AB Sibo Allé 1 • Tel: 0278-65 04 00, E-post: info@skogens.com www.skogens.com d går träd & g Trädgårdsmaskiner sko för tyg k r Ve d g sko

LEVERANTÖRSGUIDEN

Programvaruleverantör Arkitekter

går

räd

&t

r Skandinavisk g fö rkty Generalagent för Generalagent för VeSkandinavisk

Silkybeskärningsverktyg beskärningsverktyg Silky

Telefon 0910-71 10 00

www.lundberghymas.se Uppsamling

Skandinavisk Generalagent för Silky beskärningsverktyg

023-296 Tel 023-29655 55 www.gronytekonsult.se www.gronytekonsult.se 023-296 55 www.gronytekonsult.se

Värme, kyla & energi

Unik på marknaden! Uppsamling utan problem även under svåra förhållanden. Det fastnar aldrig i kanalen! representant i Sverige

0733-54 60 25 info@etesia.se

www.etesia.se

Alkoholfritt Kommunionvin.

Alkoholfritt Alkoholfritt Kommunionvin. Kommunionvin.

Sluta blåsa/kratta Spara mellan 30 och 50% arbete Bättre arbetsmiljö med mindre ljud och mindre damm Samlar effektivt på grus gångar och asfalt En maskin för både lövuppsamling och gräsklippning

Växter

w

w

Tel:0144-399 50 www.kyrkljus.se

Tel:0144-399 50 50 www.kyrkljus.se www.kyrkljus.se Tel:0144-399

Alkoholfritt Kommunionvin.

w . e t e

DAGS ATT BLI IMPONERAD! Mulching/Uppsamling ETESIA represantant i Sverige

0733-54 60 25 / info@etesia.se

s i

a . s

Splendor Plant AB Norra Kustvägen 469 263 92 Jonstorp Tel: 042-366105 www.splendorplant.se info@splendorplant.se

e

Besök: Kronhusgatan 11 BOX 11172 40424 Göteborg Mob 0771-22 44 44 info@tesab.se

www.tesab.se www.dispaly-umea.se

Box 3042 Kylgränd 6B SE-903 02 UMEÅ 090-71 15 00

DUCATUS Nr 3•2013

37


här finns vi

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

En arbetsgivar- och serviceorganisation för Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift.

www.svenskakyrkan.se/arbetsgivare TELEFON: 08-737 70 00 E-POST: arbetsgivare@svenskakyrkan.se POSTADRESS: Box 4312, 102 67 Stockholm BESÖKSADRESS: Medborgarplatsen 3, Stockholm

ARBETSGIVARFRÅGOR

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation tecknar kollektivavtal för Svenska kyrkans anställda och ger utbildning, råd och service i arbetsgivarfrågor såsom arbetsrätt och personalpolitik med mera. Inom arbetsgivarenheten finns såväl regionalt som centralt anställda handläggare till din hjälp. Kontakta i första hand arbetsgivarkonsulten i ditt stift.

Jourtelefon Behöver du direktkontakt i frågor inom det arbetsrättsliga och personalpolitiska området, om kollektivavtal, arbetsrätt, arbetsmiljö med mera, håller arbetsgivarenheten jouröppet: måndag-torsdag, klockan 08.1512 och 13-16.30

VÄXJÖ STIFT Britt-Marie Andersson arbetsgivarkonsult 08-737 72 84 britt-marie.andersson@svenskakyrkan.se

LULEÅ STIFT Ulrika Andersson arbetsgivarkonsult 08-737 72 85 ulrika.e.andersson@svenskakyrkan.se

LINKÖPINGS OCH STRÄNGNÄS STIFT Ylva Blomberg arbetsgivarkonsult 08-737 72 17 ylva.blomberg@svenskakyrkan.se

UPPSALA, STOCKHOLMS OCH VISBY STIFT Mari Burell arbetsgivarkonsult Uppsala 08-37 72 12 marie.burell@svenskakyrkan.se

VÄSTERÅS STIFT Sofia Harryson arbetsgivarkonsult 08-737 72 81 sofia.harryson@svenskakyrkan.se

HÄRNÖSANDS STIFT Lena Holmberg Eriksson arbetsgivarkonsult 08-737 72 62 lena.holmberg-eriksson@svenskakyrkan.se

KARLSTADS STIFT Charlotte Klingestad arbetsgivarkonsult 08-737 72 33 charlotte.klingestad@svenskakyrkan.se

SKARA STIFT Åke Söderberg arbetsgivarkonsult 08-737 72 24 ake.soderberg@svenskakyrkan.se

fredag, klockan 08.15–12. Telefonnummer: 08-737 00 00. Du får antingen svar direkt eller blir lotsad till någon av våra avtalssekreterare eller arbetsgivarkonsulter. För kontaktuppgifter till övriga anställda inom Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, se www. svenskakyrkan.se/arbetsgivare, Om oss.

LUNDS STIFT Per Westberg arbetsgivarkonsult 08-737 72 42 per.westberg@svenskakyrkan.se

GÖTEBORGS STIFT Britt-Marie Strandberg-Johansson arbetsgivarkonsult 08-737 72 82 britt-marie.strandberg-johansson@svenskakyrkan.se

BEGRAVNINGSVERKSAMHET

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation erbjuder församlingar och samfälligheter utbildning, rådgivning och service inom begravningsverksamheten. Syftet är att möjliggöra rättssäkerhet och ett effektivt nyttjande av begravningsavgiften. Kontakt på begravnings- och kyrkogårdsenheten:

Eva Grönwall enhetschef, kyrkogårdskonsulent trädgårdsingenjör 08-737 72 22 eva.gronwall@svenskakyrkan.se

Staffan Lundstedt kyrkogårdskonsulent, hortonom 08-737 72 15 staffan.lundstedt@svenskakyrkan.se

38 DUCATUS Nr 3•2013

Cecilia Forssell-Ericson jurist 08-737 72 27 cecilia.forssell-ericson@svenskakyrkan.se


ETT MAGASIN OM ATT LEDA OCH ATT ARBETA I KYRKA OCH BEGRAVNINGSVERKSAMHET FÖRDJUPNING I MAGASINET … OCH SNABBHET PÅ NYHETSWEBBEN

Missa inte nyheter och aktualiteter. Anmäl din e-postadress och få besked om uppdateringar: www.ducatus.se DUCATUS Nr 3•2013

39


B Posttidning Returadress: Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation ducatus_200x220_eniac_grav.pdf 1 2013-05-11 Box 4312, 102 67 Stockholm

14.31


Ducatus  

Ducatus följer, granskar och skildrar hur medlemsangelägna frågor hanteras i myndigheter och politiska organ, men även inom kyrklig förvaltn...

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you