Page 1

Kyrkfack

Nr 6 2011

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

JONAS BROMANDER Det här vill medlemmarna ha av Svenska kyrkan KARIN LÅNGSTRÖM-VINGE Om medmänsklig omsorg i tider av förändring

Växjös bästa råd vid en organisationsförändring

Så mycket bättre med Närhet & Samverkan?


TEMA NR 6/11 ORGANISATIONFÖRÄNDRINGAR

,ĂƌĚƵƌĊĚĂƩ inte vara med? VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE I anställningsfrågor ĨĂĐŬůŝŐŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŽŵĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐĞŶ förhandlingsärenden, jämställdhet lönefrågor, pensionfrågor trygghetsfrågor samt ΎŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩƚĞĐŬŶĂĨƂƌŵĊŶůŝŐƐũƵŬͲ͕ůŝǀŽĐŚ olycksfallsförsäkring samt sakförsäkringar ΎŵƂũůŝŐŚĞƚĂƩƚĞĐŬŶĂĨƂƌŵĊŶůŝŐĂŵĞĚůĞŵƐůĊŶ ΎƟĚŶŝŶŐĞŶ<LJƌŬĨĂĐŬ ΎŝŶŬŽŵƐƞƂƌƐćŬƌŝŶŐ

Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se

2 Kyrkfack 6/11

Redaktionsråd Bror Holm Lars Gunnar Selinder Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Malin Sydne Adressändringar www.kyrka.se

Tryck Elanders Falköping, 2011 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 1/12 - 2 mars 2012 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon 070-266 99 01 www.da-media.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-


LEDAREN

Lägg inte underhållet på stiften ”Men det är märkligt att kyrkorna, som har så stort symbolvärde och så stor betydelse för verksamheten lokalt, bryts ut ur denna enhet. Därför menar KyrkA att underhållet inte ska läggas på stiften, som utredningen föreslår, utan bör istället få en annan lokal lösning.”

Vid dopkaffet berättar en dam att förändringarna i kyrkan har påverkat hennes bygd. Allt har blivit så stort och anonymt. ”Jag kan inte längre följa med vad som görs eller beslutas. Allt har kommit så långt bort.” Hon är församlingsbo där sammanslagningar av församlingar har lett till en ny stor kyrklig samfällighet. ”Å andra sidan, säger hon, blir det nog också trist om inga förändringar alls sker. Livet i sig är ju föränderligt. Kanske är förändringarna t.o.m. meningen med våra liv, men i lämplig mängd”, filosoferar hon. Strukturutredningen har lämnat sitt betänkande ”Närhet och samverkan”, som nu är ute på remiss. Utredningens övergripande syfte är att skapa bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna i Svenska kyrkan att fullgöra sin grundläggande uppgift. Det är lovvärt att den grundläggande uppgiften, ekonomin, fastighetsförvaltningen, begravningsväsendet, personalen och de förtroendevalda hålls samman. Men det är märkligt att kyrkorna, som har så stort symbolvärde och så stor betydelse för verksamheten lokalt, bryts ut ur denna enhet. Dessutom blir ansvaret för arbetsmiljön otydlig. Därför menar KyrkA att underhållet inte ska läggas på stiften, som utredningen föreslår, utan bör istället få en annan lokal lösning. Det är förvirrande att kyrkans minsta enhet ”församlingen” i utredningens förslag får två olika betydelser och olika beslutsstatus. Det är också en betydelseförskjutning från församling till pastorat i verksamhetsområden. Här krävs entydighet i begreppen och en vidare teologisk reflektion över vad en församling är. Utredningens förslag att det ska finnas en samlad pastoral ledning för all verksamhet

och att resursfrågor och verksamhetsformer ska hållas samman är positivt. Men blir enheten för stor kan den bli kontraproduktiv. I Kyrkans Tidning 2011:46 siar kyrkostyrelsens förste vice ordförande Levi Bergström: ”Om strukturutredningens förslag går igenom kommer många församlingar och pastorat att följa kommungränserna i framtiden.” Är den utvecklingen verkligen önskvärd ur ett kyrkligt perspektiv? Gynnar den kyrkans grundläggande uppgift? Ligger det inte något i damens omdöme vid dopkaffet: ”Allt har blivit så stort och anonymt.” Till kyrkomötet vill jag säga: Flytta fram genomförandet. Låt kyrkan få tid till förberedelser, konsekvensanalyser och lokala överläggningar. Det är bättre att göra misstag på papper än i verkligheten. Alla goda krafter som kan medverka till en bra framtid för Svenska kyrkan behövs. Inte minst KyrkA har modet och omtanken att verka för kyrkans uppdrag även i framtiden. Ett fackligt verksamhetsår har snart nått sitt slut. Jag vill nu ta tillfället i akt att å förbundsstyrelsens vägnar tacka förbundets medarbetare, fackliga förtroendevalda och tidningens redaktör för ett mycket väl utfört arbete under det gångna året. Jag vill tacka Saco, fackförbund och motparter för gott samarbete. Sist men inte minst vill jag tacka Dig som är medlem i KyrkA. Genom Ditt medlemskap bidrar Du till att främja kyrkans uppdrag och göra ett bra fackförbund bättre. Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År!

BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Bror Holm Förbundsordförande Kyrkfack 6/11

3


TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR En förenklad organisation och ledning för församlingar och ett intensifierat arbete med gemensamma administrativa system i kyrkan. Det föreslår Svenska kyrkans strukturutredning i sitt betänkande ”Närhet och samverkan”.

Så mycket bättre med närhe Utredningen har arbetat på Kyrkomötets

uppdrag med syftet att skapa effektivare organisation för att Svenska kyrkan ska kunna möta de stora samhällsförändringarna. I framtiden kommer sannolikt en mindre andel och ett mindre antal svenskar att tillhöra Svenska kyrkan. Även flytt från glesbygden till storstäderna innebär stora utmaningar för många församlingar. Strukturutredningen föreslår en enklare organisation för Svenska kyrkan på lokal nivå, byggd på endast församlingar och pastorat. Dagens flerpastoratssamfälligheter föreslås övergå till pastorat. – En viktig princip för utredningen, som har stärkts på senare år i kyrkoordningen, är att trygga en pastoral ledning för all verksamhet i kyrkan. Det är inte så tydligt i flerpastoratssamfälligheter idag och därför föreslås en ändrad struktur. – Vi får också en ökad flexibilitet för den lokala gemenskapen. Förslaget är väldigt flexibelt, med en avsevärt enklare struktur, och ger en möjlighet för både små och stora enheter att existera, säger Erika Brundin, utvecklingschef vid Kyrkokansliet.

Foto Magnus Aronson

4 Kyrkfack 6/11

Vård och underhåll Utredningen föreslår att ansvaret för vård och underhåll av kyrkor flyttas från församlingar till stiften. Även ansvaret för inventarier som anges i kulturminneslagen föreslås läggas på stiften. – I utredningens förslag betonas att det ska finnas ett starkt samråd med församlingarna om kyrkobyggnaderna. Det innebär att man inte förlorar inflytande över kyrkobyggnaden. För en del församlingar med ansvar för många kyrkor innebär förslaget en hjälp och avlastning, men man kan fortfarande påverka vad som sker med kyrkorummet.


svensk a utredn kyrkans ingar

2011:2

t och samverkan?

Närhet samver och kan Betänkandet ”Närhet och samverkan” är ute på remiss till den 15 december.

”Jag tror inte på att helt koppla bort ansvaret” Jens Linder är ersättare i KyrkAs förbundsstyrelse och också stiftsadjunkt i Växjö. Kyrkfack frågade vad han tycker om betänkandet ”Närhet och Samverkan”. Erika Brundin.

– Men utredningen konstaterar också att det finns ett flertal detaljer som behöver utarbetas och ses över innan det är aktuellt med en ansvarsförändring. Därför föreslås den också träda i kraft ett år senare, 1 januari 2015. Utredningen föreslår att arbetet med gemensamma administrativa system för kyrkan intensifieras och vidareutvecklas. – Utredningen poängterar att det är viktigt att samverka kring de administrativa uppgifterna i större utsträckning, men det är upp till församlingarna att välja i vilken utsträckning man sen vill samverka kring de administrativa uppgifterna. Betänkandet ”Närhet och samverkan” ska vara på remiss till och med den 15 december. Kyrkostyrelsen förväntas sedan lägga fram en skrivelse till Kyrkomötet 2012 som då fattar beslut om Kyrkostyrelsens förslag. Hur kommer ni att följa upp remissvaren?

– Det blir ett stort material som Kyrkostyrelsen kommer att analysera och sätta stor vikt vid. Särskilt om det finns gemensamma synpunkter som återkommer i många av svaren, avslutar Erika Brundin.

Vad tycker du om förslaget i sin helhet?

– I grund och botten är det ett bra förslag som kan hjälpa församlingarna att hålla ihop ekonomi och verksamhet på ett tydligare sätt. Namnet ”Närhet och samverkan” understryker att kyrkan ska finnas nära församlingsborna. Sedan gäller det att hitta former för hur det ska fungera. Det ser ju lite olika ut beroende på om det är storstad med kortare avstånd eller glesbygd med betydligt längre avstånd. Hur ser du på att stiftet ska ha det ekonomiska ansvaret för vård och underhåll av kyrkobyggnaderna?

– Själva idén att stiftet tar ett gemensamt ansvar för våra kyrkobyggnader tycker jag är positiv. Det finns just pastorat med 6 000 kyrkotillhöriga och 17 kyrkor. Det är inte rimligt att de ensamt ska bära den kostnaden. Jag tycker att det är rimligt att stiftet tar ett större ekonomiskt ansvar, men sedan om den här modellen är gångbar eller inte är jag tveksam till. Var går t ex gränsen mellan drift och underhåll om man ska koppla ansvaret från en församling som har byggt och ägt en kyrka? I 1000 år har socknar bildats som gemensamt har gått samman och byggt en kyrka. Jag tror inte på att helt koppla bort ansvaret från den församling som har byggt och ägt sin kyrka. Är det riktigt att intensifiera arbetet med administrativ samverkan?

– Jag tror att det är positivt, men frågan är om det verkligen ska regleras. Grunden för samverkan måste vara frivillig. Om de gemensamma lösningar som föreslås är tillräckligt bra och effektiviserar och frigör tillräckligt mycket resurser för de lokala enheterna kommer de utan tvekan att antas. Jens Linder är stiftsadjunkt och strukturfrågor ingår i hans arbetsuppgifter.

Kyrkfack 6/11

5


TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Maria Berg sitter med i förbundsstyrelsen och började som kyrkoherde i Skarpnäcks församling den 1 oktober. Innan dess var hon kyrkoherde i Luleå stift och har erfarenheter av en stor sammanläggning. Vad lärde du dig under den tiden?

– Det var en stor förändring som påverkade både anställda, förtroendevalda och församlingsmedlemmar. Inom kyrkans värld har vi ingen större vana vid stora förändringar, vi är mer förtrogna med förvaltning. Men det jag lärde mig av processen är att det går att leva vidare i den nya organisationen också. Det kan vara smärtsamt, eftersom det kommer upp saker som du inte kunde förutse, men det medför också nya möjligheter. Vid en sammanläggning öppnar du upp ägandestrukturer och maktstrukturer. Det är en fördel för den som kommer in och smärtsamt för den som förlorar kontrollen.

Foto Magnus Aronson

Vad säger du om framtiden? Statistiken talar sitt tydliga språk. Svenska kyrkan har förlorat 800 000 medlemar sedan relationsförändringen år 2000 och kurvan är på väg nedåt. Det är framförallt den yngre generationen som inte tycker att kyrkan är relevant. Vi lever i tider av organisationsförändringar med besparingskrav. Men trots det behöver vi möta framtiden med tillförsikt. Kyrkfack frågade två kyrkoherdar de sista skälvande dagarna av år 2011 vad de ser som framgångskomponenter i framtiden. Båda nämnde vikten av att ta vara på frivilliga krafter och deras kompetens.

6 Kyrkfack 6/11

Sten Bylin är kyrkoherde i Grundsunda församling och är fackligt förtroendevald och regionalt skyddsombud. Ända sedan år 2000 har församlingen försökt vara ”väldigt biblisk” och samla i ladorna. På vilket sätt har ni förberett er för framtiden?

– Vi har försökt leva efter förre statsminister Göran Perssons devis ”att den som är satt i skuld är inte fri”. Vi har bokstavligen sett om våra hus, samtliga våra byggnader är i ett mycket gott skick, och vi har beslutat sälja de byggnader som vi inte behöver. Då blir det pengar över till att bedriva kärnverksamheten. Även om det blir fortsatta utträden så kan vi behålla vår självständighet som


TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR – För medlemmarna blev det ingen större skillnad, de flesta möter vi trots allt genom de kyrkliga handlingarna. Efter sammanläggningen kunde vi snarare erbjuda en bättre service, med generösare öppettider och fler förrättningstider, eftersom vi blev fler. För de som befinner sig lite längre in i rummet, ”de troende kristna” som jag kallar dem, blev reaktionerna blandade. Vissa saknade präster och musiker som de var vana vid och tyckte om, andra välkomnade att det blev en större spridning där de fick ta del av fler prästers predikningar och olika musikers skicklighet. Hur kan vi vara en angelägen kyrka för medlemmar i framtiden?

– Vi som jobbar i kyrkan har ett ansvar för att sprida goda tankar om vår verksamhet. Om vi gör ett bra jobb, blir det en anledning för människor att söka sig till kyrkan. Jag tror på att skapa delaktighet och öppna upp ännu mer för ideella medarbetare. Tidigare har det inte funnits så mycket att göra om du inte vill baka bullar och koka kaffe. Men om du till exempel är bibliotekarie så kanske du vill bidra med just din

ett enförsamlingspastorat under en lång tid framöver.

”Flexibilitet är ett nyckelord, att ta vara på de ideella medarbetarnas kompetens, men också erbjuda flexibilitet vad det gäller engagemang och tider.” kompetens, att exempelvis vara delaktig i ett språkcafé om litteratur. Jag tror att det finns ett behov hos många att göra något meningsfullt för någon annan, att finnas med i kyrkans besöksverksamhet eller i barnverksamheten. Flexibilitet är ett nyckelord, att ta vara på de ideella medarbetarnas kompetens, men också erbjuda flexibilitet vad det gäller engagemang och tider. Att du ska kunna gå in och ut i verksamheter utan att det blir skuldbeläggande, om du inte kan engagera dig en längre tid åt gången. Hur kan Svenska kyrkan tydliggöra sitt budskap?

– De viktigaste budbärarna är de som själva är delaktiga på något sätt. Då blir kyrkan relevant och de som har inblick i kyrkans verksamheter förmedlar en personlig upplevelse.

Maria Berg.

in vår kyrka i framtiden.

Hur ser du på Svenska kyrkans framtid?

Hur kan Svenska kyrkan vara fortsatt angelägen i framtiden?

– Jag känner en stor oro inför strukturutredningen som innehåller starkt centraliserade tankegångar. Om de träder i kraft får vi en tjänstemannakyrka på bekostnad av kyrkans grundväsen med ett lokalt engagemang där både anställda och frivilliga tar ett aktivt ansvar. Som präst och kyrkoherde i en mindre församling har jag alltid fascinerats av att församlingsbor faktiskt ger av sin tid och sitt kunnande till församlingen. Och däri tror jag också att Svenska kyrkan har sin fortsatta framtid. Vår ordförande i byggnadsutskottet kommer från ortens största arbetsgivare där han varit byggledare, hans kunnande har varit ovärderligt vid renoveringar. Till skillnad från flera kollegors uppfattning så ser jag de förtroendevalda som en stark resurs som vill ta ansvar och föra

– Genom att skapa förutsättningar för gemenskap och mening. Vi har en väldigt viktigt roll att spela för folkhälsan. I Grundsunda har vi t ex ett projekt tillsammans med Karolinska Institutet där vi tittar på vilka faktorer som bidrar till en bättre hälsa för människor över 65 år. I vårt samhälle har vi Kyrkans Hus med flera mötesplatser för äldre och där frivilliga krafter hjälper till på olika sätt. – I flera år har antalet utträden varit konstant, och legat på 0,8 procent om året, under 2011 har det stannat upp något. Men i förlängningen kanske utträden leder till att vi blir en starkare kyrka, med medlemmarna som har ett mer påtagligt engagemang i Svenska kyrkan.

Sten Bylin.

”Som präst och kyrkoherde i en mindre församling har jag alltid fascinerats av att församlingsbor faktiskt ger av sin tid och sitt kunnande till församlingen.” Kyrkfack 6/11

7


TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR Medlemmarna upplever Svenska kyrkan som öppen och närvarande men i viss mån också som konservativ och gammeldags. Men förtroendekapitalet är högt även om relationen till kyrkan är svag. Det visade studien ”Medlem 2010” som har sammanställts av Jonas Bromander, religionssociolog och forskare på Kyrkokansliet.

Att se till de svaga och utsat Om Jonas Bromander ska ringa in vad

den typiske medlemmen förväntar sig av Svenska kyrkan så handlar det om att i hög grad vara en aktör för de svaga och utsatta grupperna i samhället. – På kyrkiska handlar det om diakoni, säger han. Däremot är det inte lika tydligt hur det sociala arbetet sen ska ske. Men den sociala biten är angelägen, visar svaren från undersökningen, och betydligt viktigare än gudstjänstfirande. Det pekar på att kyrkan har ett förtroendekapital och att det finns en förväntan att kyrkan ska finnas till för den enskilde individen i form av t ex soppkök, härbärge och individuell själavård. Däremot tycker inte majoriteten av medlemmarna att kyrkan ska blanda ihop politik med religion. Debattartiklar kan, om de inte bygger på väl underbyggda fakta, snarare skapa tveksamheter hos medlemmarna än sympatier. – Det finns en svag acceptans för att kyrkan ska ta ställning i politiska frågor. Kyrkan får gärna vara en problemiden-

Jonas Bromander.

8 Kyrkfack 6/11

tifikatör, men inte tala om hur man ska ändra lagstiftningen. Det är en utmaning att vara en röst i samhället utan att vara politiskt ställningstagande. Det fungerar om kyrkan går ut med en åsikt som är väl underbyggd, som var fallet med Påskuppropet när de apatiska flyktingbarnen uppmärksammades eller nu senast när uppropet handlade om de utförsäkrades situation. Men om kyrkan skriver debattartiklar om exempelvis miljöfrågor riskerar vi att bli sedda som populister. Miljöengagemang som ett led i att värna skapelsen är inte lika självklart för den vanlige medlemmen, som det är för de mer kyrkligt initierade. Vi började på 100 procent

Vi som arbetar inom kyrkan tar med jämna mellanrum del av statistiken som visar på en tydlig nedåtgående trend. Sedan relationsförändringen år 2000 har Svenska kyrkan förlorat ca 800 000 medlemmar. Frågan är om vi kan bryta den nedåtgående kurvan och ta spjärn utifrån det stora förtroendekapital som Svenska kyrkan trots allt har. Men Jonas Bromander är tveksam till om det är realistiskt. – Vi får inte glömma att vi började på 100 procent, när majoriteten av svenska befolkningen var medlemmar, Vi lever i en tid när allt ska expandera och tillväxt är målet, men Svenska kyrkan har utgått från ett maxvärde. Det handlar snarare om att vara kvar och etablera en rimlig nivå. Vi kan inte räkna med att ligga kvar på ett medlemsantal på 70 % i framtiden. I stället kan vi vända på det och säga att trots allt väljer 35 000 medlemmar om året att konfirmera sig och vi når fortfarande ut till väldigt många. Men det är klart att trenden får konsekvenser för ekonomin och för hur

vi ska vara kyrka. Med färre medlemmar blir det sannolikt färre anställda. Hur många medlemmar kommer vi att vara om 10-15 år?

– Vi kommer att vara nästan en miljon färre än idag, enligt statistiken. Men det kan bli ett ännu större tapp. Under 90talet hade vi en babyboom och under en period föddes det 130 000 barn om året, vilket ska jämföras med 100 000 barn under ett genomsnittsår. De blev medlemmar per automatik i Svenska kyrkan och när de fyller 21 år visar trenden att en stor del går ur. Flertalet


”Flera studier visar att kyrkan inte finns med i unga människors blickfång, utan annat står i vägen i bruset. Ibland när jag är ute och föreläser har jag med mig en bild som handlar om vår samtid med förändrade kommunikationslandskap.”

tta bryts traditionen. – Flera studier visar att kyrkan inte finns med i unga människors blickfång, utan annat står i vägen i bruset. Ibland när jag är ute och föreläser har jag med mig en bild som handlar om vår samtid med förändrade kommunikationslandskap. Den visar logotyper för facebook, you tube och andra sociala medier. För tio år sedan visste vi att internet skulle påverka oss, men vi visste inte i vilken omfattning. När jag frågar anställda och förtroendevalda om de vet vad dataspelet World of Warcraft är, har de ingen relation till det. Och det är en del av unga människors verklighetsbild idag. När vi mötte konfirmander för 20-30 år sedan fanns det en större förståelse för deras verklighet, eftersom vuxengenerationen hade varit där själva, men idag har vi inte samma referensramar. Vi behöver möta unga människor där de befinner sig och förstå deras språk. Sedan kanske det inte handlar om att kyrkans anställda ska börja spela World of Warcraft, säger Jonas. Träna vår lyhördhet Illustration Anna Gunneström

som tillhör den generationen kommer inte att vara medlemmar så länge att de börjar tjäna pengar. Och vi har den stora delen av utträden i åldrarna mellan 21 och 45 år. Hur blir vi bättre på att nå de unga i samhället?

– Konfirmationen var fram till 70-talet en självklarhet och något som var självgenererande. Mamma och pappa hade konfirmerat sig och pratade om det inför sina barn som i sin tur konfirmerade sig. Idag är det inte självklart att föräldrarna är konfirmerade och då

Men om han skulle ge ett råd inför att på något sätt möta trenden som tydligt visar sjunkande medlemssiffror, så handlar det om att träna sin lyhördhet. Att ha ett välutvecklat öra som lutar sig ner och lyssnar av mot rälsen. Hålla ett finger i luften och känna av hur vinden blåser. – En av de stora utmaningarna är att lära känna sin församling och identifiera behov och prova något nytt. Men också att våga överge det som inte fungerar. Sverige är ett land där de lokala förutsättningarna skiljer sig allt mer åt och ser väldigt olika ut beroende om det är södra eller norra Sverige, storstad eller landsbygd. Det handlar om att vara

”Svenska kyrkans medlemmar” av Jonas Bromander, Verbum 2011, bygger på ett omfattande enkätmaterial med 10 700 svarande i studien Medlem 2010, där ett slumpmässigt urval av Svenska kyrkans medlemmar gett sin syn på kyrkans uppgift och sin egen relation till kyrkan.

lyhörd för de lokala förutsättningarna och hitta framgångskomponenter som fungerar just där. En verksamhet som slår ut väldigt väl i en storstad kanske inte alls gör det på landsbygden. Kanske är de kyrkliga handlingarna en möjlighet till ett samtal med medlemmarna som skulle kunna följas upp i större utsträckning. Undersökningen Medlem 2010 visar att de kyrkliga handlingarna är den största kontaktytan med såväl medlemmar (65 %) som icke medlemmar (50%) under ett kyrkoår. – Även om antalet döpta minskar, liksom siffrorna för konfirmation, vigsel och begravning så är det ändå väldigt många som väljer kyrkan som agent för att ritualisera livets stora händelser. Det borde vara möjligt att skapa mer kontakt i anslutning till dessa tillfällen, avslutar Jonas. Kyrkfack 6/11

9


TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR Socialförsäkringsrapport 2011:17 Social Insurance Report

”Bestäm huvudort på ett tidigt stadium” Var ska huvudorten ligga vid en sammanläggning? Det hör till en av de viktigaste frågorna att ta ställning till vid en organisationsförändring och att från början bjuda in personalen i diskussionerna. Det är ett par råd som Lars Gunnar Selinder, fackligt förtroendevald och vice ordförande i KyrkA, vill ge till dem som står inför en strukturförändring Han lever just nu med en stor organisationsförändring som berör honom både som komminister och som fackligt förtroendevald. Växjö kyrkliga samfällighet kommer (som idag är en flerpastoratssamfällighet med 5 pastorat och 14 församlingar)bli ett gemensamt pastorat som motsvarar kommungränsen. Det innebär att ytterligare tre pastorat ska tillföras samfälligheten och bilda ett pastorat där dagens 22 församlingar är tänkta att bli ca 9. Förändringen gäller från den 1 januari 2014 med nytillträdde domprosten Tomas Pettersson som chef. – Det blir en central kanslidel, så merparten av det administrativa arbete som har skett i de lokala pastoraten övergår till den. Men viss lokal församlingsexpedition kommer fortfarande att vara aktuell. – Det är en fördel för alla inblandade parter om en sammanläggning får ta tid. I Växjö kommer det i praktiken att passera fyra år från det att tankarna väcktes, remiss har gått ut till själva genomförandet. Då finns det tid att ta hand om alla frågor på vägen och för människor att mentalt förbereda sig inför det nya sammanhanget och sina nya roller. Något som ofta brister vid organisationsförändringar är att beslutet om huvudorten för det nya pastoratet fattas för sent. Mycket oro, som i sin tur ger upphov till konflikter, skulle kunna förhindras om det beslutades i ett tidigare skede, menar Lars Gunnar Selinder. – Huvudorten är oerhört viktig, var själva hjärtat för den nya organisationen ska vara, var kyrkoherden och övriga chefsbefattningar ska sitta. Om det inte bestäms på ett tidigt stadium blir det gärna konflikter kring det valet och vem som ska bli kyrkoherde. Bjud in personalen

Kommunikation är en annan röd tråd. Lars Gunnar understryker vikten av att både personal förtroendevalda och fackliga representanter får vara delaktiga i Forts sid 14

Att tänka på inför en organisationsförändring * Bestäm huvudort på ett tidigt stadium * Kommunicera öppet. Bjud in personal, förtroendevalda och fackligt förtroendevalda i ett tidigt skede * Gör en konsekvensanalys * Samlas kring gemensamma mål

10 Kyrkfack 6/11

Lars Gunnar Selinder. Foto Thomas Klockseth

Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken Startade sjukskrivningar (>14 dagar) per diagnos bland anställda i olika yrken år 2009

ISSN 1654-8574

Rapporten som pekar på brister i arbetsmiljön I början av november gav Försäkringskassan ut rapporten ”Stora skillnader i sjukskrivningsdiagnoser mellan olika yrken” där präster toppar listan med de yrken som har flest sjukskrivningar på grund av stress. Rapporten är den första som undersökt sjukskrivningsdiagnoser för alla yrken på arbetsmarknaden. Den omfattar alla anställda mellan 18 och 64 år som var folkbokförda i Sverige den sista december 2009 och som hade ett yrke registrerat hos Statistiska centralbyrån. Rapporten visar också att sjukskrivningarna var högre bland kvinnliga präster än bland män. Men att problemet nu uppmärksammas och får fokus innebär inte att det är en nyhet. Redan i februari 2009 kom SACO med rapporten ”Hälsa och arbete” som byggde på 5000 medlemmars svar. Rapporten visade att 15 procent av de svarande inom Svenska kyrkan, har uppgivit att de varit långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom, depression eller stress under den senaste femårsperioden. Underlaget var visserligen inte lika omfattande, som i Försäkringskassan rapport, men tendensen var tydlig. Den pekade på tydliga brister rörande prästers arbetsförhållanden. Tendensen fångades inte upp centralt, med bl a argumentet att osäkerheten kring


TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR ”Det som ökat på stressen för präster under senare år är de många sammanslagningar som sker i kyrkan.”

”Alla präster behöver regelbunden handledning”

de värden som uppmätts för Svenska kyrkan var för stor.

Leenah Malmi Pauser är fackligt förtroendevald och jobbar också som regionalt skyddsombud. Hon möter präster som dagligen kämpar för att klara av att leva upp till alla förväntningar som finns på dem.

En arbetsmiljö - och ledningsfråga KyrkAs förbundsordförande Bror Holm skrev en debattartikel som kommentar till rapporten i Kyrkans tidning nr 46/11 och menade att problemet i hög grad är en arbetsmiljö- och ledningsfråga. Präster lever ofta under hög press och upplever mycket stress i sitt arbete. Bland annat leder kravet på att alltid vara till hands till mycket oro. Förväntningarna och kraven på tillgänglighet är svåra att förena med behovet av fritid och tid med familjen. – Här kan arbetsgivarna göra en stor insats genom att se till att fler får en tydligt reglerad arbetstid, menar Bror Holm. Omorganisationer skapar oro. Det som ökat på stressen för präster under senare år är de många sammanslagningar som sker i kyrkan. För många anställda blir det otydligt vad de ska ha för funktion i den nya organisationen vilket i sin tur leder till oro. Mer resurser till skyddsombuden I debattartikeln förde KyrkA och Bror Holm också fram att skyddsombuden behöver mer resurser. Som situationen ser ut idag är tiden och resurserna för knappt tilltagna och skyddsombuden kommer ofta in för sent. Med en annan resursfördelning skulle skyddsombuden kunna arbeta mer förebyggande och fånga upp signaler och frågor i tid. Det nya PU-avtalet för regional facklig verksamhet i Svenska kyrkan har ytterligare begränsat tiden för de fackligt förtroendevalda. I Kyrkans Tidning nr 47/11 svarar Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation med en replik där de bl a försvarar PU-avtalet och beskriver det som ett avtal ”med höga ambitioner när det gäller fackligt arbete”. De skriver också att ”Vi som arbetsgivare bör uppmärksamma hälsorisker och lägga tonvikt på möjligheterna i organisationsförändringar.”

– Jag blev överraskad när jag läste att präster har flest långtidssjukskrivna på grund av stress. Inte för att arbetssituationen skulle vara fri från stress utan för att jag tycker att de flesta präster är extremt tålmodiga. De är plikttrogna, lojala mot sina arbetsuppgifter och arbetsgivare, min erfarenhet är att det dröjer länge innan de sjukskriver sig. – Kallelsen gör att många biter ihop lite extra. När jag är ute och möter medlemmar så kan jag alltför ofta konstatera att de saknar arbetshandledning. Flertalet präster vill ha handledning men det kommer inte alltid till uttryck, det ligger också i yrket att du ska bita ihop och klara av att härbärgera . – Arbetshandledning är en arbetsgivarfråga, det behöver alla präster med en regelbundenhet. Som präst åker du ofta berg- och dalbana i känslor under en arbetsdag. Du kan gå från en begravning och bära andras känslor av den djupaste sorg och förtvivlan och det påverkar dig, till ett dopsamtal som ofta är glädje, för att avrunda dagen med ett eller flera själavårdande samtal med någon i kris. Och för att klara de övergångarna behövs handledning och tid för reflektion. Vi präster är också belagda med en absolut tystnadsplikt, vilket för det mesta är bra, men det kan bli ett problem i och med att vi får härbärgera så mycket. Vi har även mycket annat på vårt bord. Ibland kan jag finna 30-talet olika arbetsuppgifter hos en och samma präst. Leenah poängterar också att i den här lojaliteten, som finns hos präster och

”Som präst åker du ofta berg- och dalbana i känslor under en arbetsdag.”

– Det finns en gränslöshet i att inte vara så noga med sin arbetstid, säger Leenah Malmi Pauser.

annan personal inom kyrkan, glömmer vi bort att det finns lagar som reglerar balansen mellan arbete och fritid. – Det finns en gränslöshet i att inte vara så noga med sin arbetstid, både från arbetsgivarens och arbetstagarens sida. Det är också en attityd- och ledningsfråga. Kyrkan är inte ställd utanför samhället, utan måste vara en arbetsplats som fungerar som andra arbetsplatser. Vi behöver inte alltid vara tillgängliga, det går att stänga av telefonen. – Arbetsgivaren behöver dessutom vara noga med befattningsbeskrivnin garna och helst se över dem varje år. Hur hanterar du din egen stress i jobbet? – Jag promenerar, det frigör tankar och energi. Jag har en mentor och går i handledning. När jag möter någon i egenskap av regionalt skyddsombud, som inte mår bra, ser jag till att de omgående får en terapeutisk samtalskontakt och kontinuerlig handledning. Och därefter behöver arbetsuppgifterna ses över. Arbetsgivarna är ofta välvilliga till det. Kyrkfack 6/11

11


KRÖNIKAN

Vanlig medmänsklig omsorg Jag minns mina första organisationsförändringar. Under ett auktoritärt styre placerades

”Oavsett hur den nya organisationen skapas, bör man påminna sig om att bortom ekonomiska kalkyler, riskbedömningar enligt Arbetsmiljöverkets ABC, personalutvecklingssamtal och facklig samverkan finns människor av kött och blod, som du och jag.”

vi ut i organisationen genom lottning. Utan förhandlingar, samverkan eller gehör för avvikande uppfattningar flyttades vi runt i klassrummet, fyra bänkar tillsammans som små öar av trygghet i en osäker tillvaro. Varje ny månad lottades nya platser, så att alla skulle kunna jobba med alla, i olika omgångar. Grupparbeten kunde dock ske i tvärgrupper, då somliga elever strategiskt inledde förhandlingar med de mest ambitiösa eleverna i klassen. Jag tyckte om bänkplatslottningen. Den var slumpmässig, opersonlig och känslokall, till skillnad från den organisation som mejslades fram inför brännbollsmatcherna. Idrottsfröken valde ut två jämnstarka individer, som i tur och ordning ropade upp vald spelare efter noga granskning av urvalsmaterialet. Eftersom jag varken var urdålig eller någon stjärna brukade jag bli uppropad ungefär i mitten, men jag led med dem som blev valda sist. Jo, jag led i och för sig med dem som blev valda först också, för det var ju de som egentligen hade störst press på sig att lyckas. Den som hålls högt, faller också tyngst. Den som ingen räknar med, behöver heller inte påvisa några resultat. För medarbetare i Svenska kyrkan, liksom i alla organisationer, är förändringar något

som inte går att undvikas. Vi lever i en föränderlig värld och i en föränderlig tid, och därför kan inte allt se ut som det alltid har gjort. Men finns det drag av ovanstående modeller i vårt organisationsbygge? Oavsett hur den nya organisationen skapas, bör man påminna sig om att bortom ekonomiska kalkyler, riskbedömningar enligt Arbetsmiljöverkets ABC, personalutvecklingssamtal och facklig samverkan finns människor av kött och blod, som du och jag. Här åker mellanstadietidens turordningsregler fram, osäkerheten kring min egen kapacitet och popularitet. Nu seglar högstadietjejens våndor upp – vem ska jag vara med nu, om jag måste byta arbetsplats? Nu tänker jag inte att arbetsgivaren har ansvar för att tillgodose alla våra grundläggande mänskliga behov, men alla har att vinna på att det skapas förutsättningar för goda sammanhang på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om att erbjuda extern handledning för såväl den enskilde arbetstagaren som för gruppen som helhet, eller att skapa mötesformer som ger plats för social samverkan. Tydlighet, transparens och trivsel är viktiga begrepp i sammanhanget. Någon gång i högstadiet kom jag på att jag kunde erbjuda mig att vara biträdande domare vid brännbollsmatcherna. För min del kändes det mer meningsfullt att vara en möjliggörare för spelet, än att alltid försöka slå långa bollar, springa fort eller kasta pricksäkert. I en organisation behövs också folk som ibland ställer sig vid sidan och ser spelet med andra ögon. Den som till exempel chansar och springer mot målet trots dåliga förutsättningar, blir för det mesta bränd. Vem i våra organisationer har till uppgift att se den som löser sina uppgifter på ett sätt som innebär risk för utbrändhet? Arbetsmiljöansvar är allas uppgift och det blir särskilt betydelsefullt när förändringarnas vindar blåser. Vanlig medmänsklig omsorg är allas ansvar, liksom att bidra solidariskt till att församlingens uppgift blir utförd. Då gäller det att uppmärksamma de snabba löparna och de pricksäkra individerna, men också den som av tristess redan gett upp och är på väg bort till omklädningsrummet, och den som knappt vågar ta någon boll alls av rädsla att misslyckas.

KARIN LÅNGSTRÖM VINGE PRÄST I SKÖVDE

12 Kyrkfack 6/11


FRÅGA JURISTEN ställningen behöver någon sådan underrättelse inte lämnas. Arbetstagare som har fyllt 67 år har inte företrädesrätt till återanställning. Vid fortsatt anställning efter 67 års ålder kan anställningen utformas som en fortsatt tillsvidareanställning (fast anställning) eller tidsbegränsad anställning. Uppnådd ålder om 67 år utgör nämligen enligt LAS skäl att tidsbegränsa anställningen. När anställningen ska upphöra för den med tillsvidareanställning som fyllt 67 år gäller endast en månads uppsägningstid.

Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se

Kan jag fortsätta jobba efter 65 år? Jag trivs med mitt jobb och känner både kraft och vilja att fortsätta efter det jag fyllt 65 år. Som jag förstår saken behöver man nu inte gå i pension förrän efter 67 år – stämmer det? Kan jag bara fortsätta i min församling och jobba som vanligt när jag blir 65 år? Entusiastisk församlingssekreterare Av anställningsskyddslagen (LAS) framgår att du i dag alltid har rätt att fortsätta arbeta till dess du fyller 67 år. Om du vill fortsätta efter det du uppnår 65 år behöver du inte vidta någon särskild åtgärd. Avtal om avgångsskyldighet före 67 år är ogiltigt. Däremot kan du naturligtvis – i likhet med de andra medarbetarna – sägas upp av personliga skäl eller på grund av arbetsbrist redan innan du uppnår 67 års ålder. Skulle din församling önska att du slutade när du väl fyllt 67 år har arbetsgivaren att till dig lämna ett skriftligt besked minst en månad i förväg. Om församlingen och du är ense om att du även efter fyllda 67 år ska fortsätta i an-

kortvariga ledigheter och sådana som pågår under flera år. En arbetsgivares uppfattning att en viss eftersläpning i löneutvecklingen är ”skälig” eller ”naturlig” eller liknande, är inte tillräckligt för att missgynna en arbetstagare i samband med föräldraledighet. I princip är det heller inte ens för arbeten där det har särskilt stor betydelse att den enskilde nära följer utvecklingen och en ständig kompetensutveckling kan sägas vara en del av arbetet, tillåtet att låta föräldraledigheten påverka löneutvecklingen negativt.

Påverkas lönen under mammaledigheten? Är jag skyddad Snart ska jag vara mammaledig i ett helt från uppsägning år. Jag funderar då på vad som händer med min månadslön. Kommer lönen att vid sjukskrivning? frysas under ledigheten eller får jag följa med i den allmänna löneutvecklingen? Komminister och mamma Det finns nu ett förbud i föräldraledighetslagen mot att missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Förbudet gäller bland annat vid tillämpning av lönevillkor. Skyddsreglerna ska bidra till att slå fast att föräldraskap och föräldraledighet är ett givet led i tillvaron, i arbetslivet och livet i övrigt. En arbetsgivare har därför att i ledningen av verksamheten beakta och ta hänsyn till detta förhållande. Att komma efter andra arbetstagare i fråga om löneutveckling på grund av föräldraledighet är alltså ett missgynnande som inte är tillåtet enligt lagen. Din lönesättning och löneutveckling ska inte påverkas av föräldraledigheten. Utgångspunkten är i stället att du ska ha samma allmänna löneutveckling under ledigheten som när du arbetar fullt ut enligt din normala arbetstid. Du ska inte under ledigheten tappa i lönehänseende i förhållande till hur utvecklingen kan antas skulle ha varit om du inte varit ledig. Om du regelmässigt får goda löneökningar vid den årliga löneöversynen ska du kunna räkna med att lönesättningen sker på samma sätt även under ledigheten. Detta gäller vid partiell och vid hel ledighet liksom vid

Under en längre tid har jag på grund av sjukdom varit frånvarande från mitt arbete. Arbetsgivaren har nu gått ut med uppgifter om att det kan bli tal om uppsägningar i verksamheten. Anledningen till det är helt enkelt att det inte längre finns tillräckligt med pengar. Om det går åt det hållet, är jag då skyddad från uppsägning under tid då jag är sjukskriven? Sjukskriven präst Anställningsskyddslagen bygger på den principen att det inte föreligger saklig grund för uppsägning på grund av sjukdom eller handlingar som beror på sjukdom. Endast om arbetstagarens arbetsförmåga stadigvarande har försämrats så på pass mycket att han eller hon inte längre kan utföra något arbete av betydelse, kan det föreligga saklig grund för uppsägning. När det gäller arbetsbrist förehåller sig det emellertid på ett annat sätt. Vid arbetsbrist – som i sig alltså saknar samband med din sjukdom – föreligger inte något hinder att genomföra uppsägningen under själva sjukfrånvaron. Det är i detta fall samma regler som gäller för övriga anställda som också ska tillämpas i förhållande till dig som sjukskriven. Något förstärkt anställningsskydd föreligger således inte i detta avseende. Kyrkfack 6/11

13


FÖRBUNDSINFORMATION

Samtidig föräldrapenning under barnets första år Riksdagen har beslutat att föräldrar ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. Dessutom förenklas den så kalllade jämställdhetsbonusen och kopplas till utbetalningen av föräldrapenningen. Förändringarna gäller från och med 2012. Den allmänna föräldrapenningen består av 390 dagar med full föräldrapenning (80 procent av sjukpenninggrundande inkomst) och ytterligare 90 dagar på lägstanivån (180 kr per dag). Av de 390 dagarna med full föräldrapenning är 60 dagar reserverade för vardera föräldern (så kallade mamma- respektive pappamånader). Föräldrapenning i samband med att ett barn föds eller adopteras kan, med vissa undantag, inte betalas ut till två föräldrar samtidigt för samma barn. För många föräldrar finns dock ett behov att kunna få vara hemma samtidigt under barnets allra första tid. Därför blir det nu möjligt för båda föräldrarna att ta ut föräldrapenning för

”Bestäm huvudort på ett tidigt stadium”

Fors fr sid 10 – Det finns en naturlig tröghet i kyrkans organisation med krångliga beslutsvägar där personalen ofta upplever det som att besluten kommer ovanifrån och inte känner sig lyssnade till. Då blir det ett arbetsmiljöproblem. Bjud in personalen i diskussionerna på ett tidigt stadium. Även om inte all personal kan vara med och tycka, så informera löpande på APT-möten och presentera olika modeller även om det inte är färdiga förslag. – Rädslor behöver också ventileras och bemötas. När det blir förändrade budgetvillkor och personalstyrkor finns det alltid en oro över att förlora

14 Kyrkfack 6/11

Foto Magnus Aronson

vård av samma barn i högts 30 dagar under barnets första år. Samtidigt behålls den redan tidigare gällande möjligheten att vara hemma tillsammans den första tiden efter förlossningen genom de 10 dagar för vilka en far har rätt till tillfällig föräldrapenning vid födseln. Jämställdhetsbonus

Vid maximalt samtidigt uttag av föräldrapenning, dvs samtidigt uttag i 30 dagar, kommer avräkning att göras med 60 dagar eftersom vardera föräldern då tar ut föräldrapenning i 30 dagar. Föräldrarna måste gemensamt

jobbet. I en verksamhetsövergång ska alla få behålla sina jobb initialt och det är viktigt att informera om det. – Om de fackligt förtroendevalda får komma in på ett tidigt stadium och tala med berörd personal så blir kommunikation tydligare och rakare. Jag tänker på en situation där vi träffade de ledande politikerna och kyrkoherden i ett tidigt skede och vi genom samtalen kunde bidra med viktiga aspekter som förhoppningsvis underlättade inför sjösättandet av den nya organisationen. De fackligt förtroendevalda har så mycket kunskap och kan vara ett värdefullt bollplank. Konsekvensanalys Lars Gunnar talar också om värdet av

ansöka om det samtidiga uttaget av föräldrapenning. Jämställdhetsbonusen syftar till en jämnare fördelning av föräldraledigheten mellan föräldrarna samt att även förbättra förutsättningarna för en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Bonusen ges idag som en skattereduktion. Kritik har emellertid riktats mot bonusens konstruktion. Jämställdhetsbonus kommer nu i stället att lämnas till föräldrarna när den förälder som har tagit ut lägst antal dagar med föräldrapenning tar ut föräldrapenning. Bonusen, som uppgår till 50 kr per dag till var och en av föräldrarna, betalas ut vid fördelning av de 270 dagar med full allmän föräldrapenning som föräldrarna kan fördela efter eget önskemål. Dagar som föräldrarna har valt att ta ut samtidigt ska dock inte ingå i underlaget för beräkning av jämställdhetsbonus. Jämställdhetsbonus kan således betalas ut för ett barn med totalt högst 13 500 kr. Bonusen är skattefri och utbetalas automatiskt av Försäkringskassan. TEXT ROBERT SVEC

att redan i inledningsskedet, av en strukturförändring, göra en konsekvensanalys. – Om en större organisation ska bildas behöver man se och tänka i konsekvenser. Att föreställa sig vad det nya sammanhanget kommer att innebära i praktiken. Vilka delar av verksamheten ska prioriteras? Vad är kyrkans grundläggande uppgifter och hur blir de tydliga i den nya kontexten? Målbeskrivningen behöver också vara tydlig och att personalen även där får vara med och tycka. Vilka mål ska vi prioritera och hur hittar vi nya arbetsformer utifrån det? Om personalen och de förtroendevalda kan samlas kring målen blir det en vision som verkar vi-skapande i den nya organisationen.


Kontakta oss i KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se

Vi arbetar på kansliet

JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets 0920-26 48 81

CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets 0514-122 91

STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets 0663-108 60

ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets 070-515 00 22

JOHAN LAUTMANN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets 070-283 09 33

KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets 0498-24 01 76

ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets 070-252 26 36

LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets 070-270 48 05

INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets 070-584 47 26

MIA MÖLLER Kretsordförande, Lunds stiftskrets 070-529 93 06

LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets 070-525 04 72

EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen 018-16 96 96

Förbundsjurist svec@kyrka.se

ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets 0585-315 41

ANNA JUHLIN Kretsordförande, Utlandskretsen 00431-479 65 17

KONTAKT MED KANSLIET Du får kontakt med kansliet på kansli@kyrka.se eller via vår växel 08-441 85 60 så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida www.kyrka.se

LENA FORSBERG

Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se MAGNUS GISSLER

Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se VIBEKE HAMMARSTRÖM

Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se KRISTINA HARRISON

Ekonomi & IT kristina.harrison@kyrka.se LENNART HÅKANSSON

Kommunikatör lennart.hakansson@kyrka.se SOFIE TILLGREN

Handläggare medlemsregistret sofie@kyrka.se ROBERT SVEC

LARS-ERIK LINDSTRÖM Vice Kretsordförande, Linköpings stiftskrets 013-20 50 69

ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post till lena@kyrka.se eller sofie@kyrka.se FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag: lena@kyrka.se 08-441 85 71 sofie@kyrka.se 08-441 85 70

Kyrkfack 6/11

15


BEGRĂ&#x201E;NSAD EFTERSĂ&#x201E;NDNING 9LGGHĂ&#x20AC;QLWLYHIWHUVlQGQLQJnWHUVlQGV I|UVlQGHOVHQPHGQ\DDGUHVVHQWLOO EDNVLGDQ

Posttidning B

.\UNDQV$NDGHPLNHUI|UEXQG%R[6WRFNKROP

ĆŠĆ?Ć&#x161;Ĺ˝Ć&#x152;Ć&#x161;dÄ&#x201A;Ä?ĹŹĹ˝Ä?Ĺ&#x161;Ä&#x17E;Ĺś Ć&#x152;Ĺ?ĹŹĆ&#x;Ĺ?Ć&#x161;'Ĺ˝Ä&#x161;:ƾůĆ&#x201A;ĹśĆ?ĹŹÄ&#x201A;Ć&#x152;<Ç&#x2021;Ć&#x152;ĹŹÍ&#x160; Varje ĂĽr väljer hundatals fackligt fĂśrtroendevalda runt om i vĂĽra Ć?Ć&#x;Ĺ&#x152;Ä&#x201A;ĆŠĹ?Ä&#x17E;Ä&#x201A;Ç&#x20AC;Ć?Ĺ?ĹśĨĆ&#x152;Ĺ?Ć&#x;Ä&#x161;ĨĆ&#x201A;Ć&#x152;Ä&#x201A;ĆŠĆ?Ä&#x17E;Ć&#x;ĹŻĹŻÄ&#x201A;ĆŠ^Ç&#x20AC;Ä&#x17E;ĹśĆ?ĹŹÄ&#x201A;ĹŹÇ&#x2021;Ć&#x152;ĹŹÄ&#x201A;ĹśÄ?ĹŻĹ?Ć&#x152;Ä&#x17E;Ĺś Ä?Ä&#x2021;ĆŠĆ&#x152;Ä&#x17E;Ä&#x201A;Ć&#x152;Ä?Ä&#x17E;Ć&#x161;Ć?Ĺ?Ĺ?Ç&#x20AC;Ä&#x201A;Ć&#x152;Ä&#x17E;Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161;Ä&#x201A;ĆŠÇ&#x20AC;Ĺ?Ä&#x201A;ĹŻĹŻÄ&#x201A;ĨÄ&#x160;Ć&#x152;Ä?Ä&#x2021;ĆŠĆ&#x152;Ä&#x17E;ĨĆ&#x201A;Ć&#x152;ĆľĆ&#x161;Ć?Ä&#x2021;ĆŠĹśĹ?ĹśĹ?Ä&#x201A;Ć&#x152;Ä&#x201A;ĆŠ Ĺ?Ć&#x201A;Ć&#x152;Ä&#x201A;Ä&#x17E;ĆŠĆ&#x152;Ĺ?ĹŹĆ&#x;Ĺ?Ć&#x161;Ä?Ć&#x152;Ä&#x201A;ĹŠĹ˝Ä?Ä?Í&#x2DC; ^Ä&#x160;Ä&#x17E;ĆŠĆ?Ć&#x161;Ĺ˝Ć&#x152;Ć&#x161;d<Ć&#x;ĹŻĹŻÄ&#x17E;Ć&#x152;Ä&#x201A;ĹŻĹŻÄ&#x201A;Í&#x160;sÄ&#x201A;Ć&#x152;ĹŠÄ&#x17E;ĹŻĹ?Ć&#x161;Ä&#x17E;ĹśĹ?ĹśĆ?Ä&#x201A;Ć&#x161;Ć?Ĺ?Ć&#x201A;Ć&#x152;Ć?ĹŹĹ?ĹŻĹŻĹśÄ&#x201A;Ä&#x161;Ĺ?Ć?Ć&#x161;Ĺ˝Ć&#x152;Ć&#x161; Ä&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x17E;Ć&#x152;Ć?ĹľÄ&#x160;ĆŠĹ˝Ä?Ĺ&#x161;Ç&#x20AC;Ĺ?Ä&#x2021;Ć&#x152;ĹľÄ&#x160;ĹśĹ?Ä&#x201A;Ć?ŽžÄ&#x2021;Ć&#x152;Ć&#x161;Ä&#x201A;Ä?ĹŹĆ?Ä&#x201A;žžÄ&#x201A;ĨĆ&#x201A;Ć&#x152;Ä&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;ĹśĹ?Ĺ?Ć&#x201A;Ć&#x152;Í&#x2DC; ^ŽžÇ&#x20AC;Ä&#x201A;ŜůĹ?Ĺ?Ć&#x161;Ç&#x20AC;Ä&#x2021;ĹŻĹŠÄ&#x17E;Ć&#x152;<Ç&#x2021;Ć&#x152;ĹŹÄ&#x201A;ĆŠĆ&#x161;Ä&#x201A;Ä?ĹŹÄ&#x201A;ͲĹ?ĹśĆ&#x161;Ä&#x17E;Ĺ?Ä&#x17E;ŜŽžŊƾůŏŽĆ&#x152;Ć&#x161;ͲĆľĆ&#x161;Ä&#x201A;Ĺś Ĺ?Ä&#x17E;ŜŽžÄ&#x201A;ĆŠĹ?Ä&#x17E;Ä&#x201A;ĹśÄ&#x161;Ć&#x152;Ä&#x201A;ĹľĆ&#x201A;ĹŠĹŻĹ?Ĺ?Ĺ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x201A;ĆŠĹ&#x161;ĹŠÄ&#x2021;ĹŻĆ&#x2030;Ä&#x201A;Ĺ&#x2021;Ä&#x17E;Ć&#x152;Í&#x2DC;/Ä&#x160;Ć&#x152;Ć?ĹŹÄ&#x2021;ŜŏÄ&#x17E;Ć&#x152;Ç&#x20AC;Ĺ?Ä&#x17E;Ĺś Ć?ĹŻÄ&#x201A;ĹśĆ&#x161;Ć&#x;ĹŻĹŻ^Ç&#x20AC;Ä&#x17E;ĹśĆ?ĹŹÄ&#x201A;ĹŹÇ&#x2021;Ć&#x152;ĹŹÄ&#x201A;ĹśĆ?Ĺ?ĹśĆ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x152;ĹśÄ&#x201A;Ć&#x;ŽŜÄ&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x201A;Ä&#x201A;Ć&#x152;Ä?Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;Í&#x2DC;

Prisvärda kÜr-själv-erbjudanden till Kyrkfack:s läsare Centralt i parkernas stad

Weekend i GĂśteborg

2 nätter pü ))) Grand Hotel Garden i MalmÜ Sverige

2 nätter pü Quality Hotel Winn GÜteborg

2 Üvernattningar 2 frukostbuffÊer Fri träning i Forum mittemot hotellet Centralt hotell Takterrass med trädgürd

Turning Torso

899:-

per person i dubbel

rum

6:SPARA UPPTILL 19

Du kan nästan inte bo mer centralt i MalmĂś än du gĂśr pĂĽ trevliga Grand Hotel Garden. Hotellet ligger intill gĂĽgatornas shopping och nära Lilla Torg som är en av MalmĂśs främsta mĂśtesplatser. Sevärdheter ďŹ nns det mĂĽnga, bl.a. MalmĂś konstmuseum och skyskrapan Turning Torso. Passa pĂĽ att besĂśka KĂśpenhamn (ca 35 min med tĂĽg). Ankomst: Fredagar fram till 24/8 2012.

Relaxavdelning

2 Ăśvernattningar 2 frukostbuffĂŠer Inomhuspool Bubbelpool Ă&#x2026;ngbastu

849:-

per person i dubbel

rum

1:SPARA UPPTILL 34

Quality Hotel Winn GÜteborg är en perfekt utgüngspunkt fÜr en weekend i GÜteborg. Hotellet ligger endast fem minuter frün centrum med bil och erbjuder avkoppling i en nyrenoverad relaxavdelning med stor pool, bubbelpool samt bastu. Ankomst: Fredagar fram till 16/12 2011, 13/1 - 15/6 & 17/8 - 14/12 2012. Valfri 18/12 2011 - 6/1 2012, 10/2 - 2/3, 26/10 - 2/11, 21/12 - 29/12 2012.

Ă&#x2026;ngerfĂśrsäkring - frĂĽn 89 kr. Sparbeloppet är i fĂśrhĂĽllande till hotellets ord. riktpris â&#x20AC;&#x201C; med reservation fĂśr specialerbjudanden. Inkl. slutstädning. Expeditionsavgift max. 99:-. Med reservation fĂśr utsĂĽlda datum samt tryckfel. Medlem av Danmarks Rejsegarantifond nr. 1061.

Populära erbjudanden â&#x20AC;&#x201C; Beställ NU pĂĽ tfn 040-303001 eller www.dtf-travel.se Annonskod: KYRKFACK

GĂśran Assner - GĂśteborg & Co

Mitt i MalmĂś

GE ETT PRESENTKORT â&#x20AC;&#x201C; och fĂĽ 200:- själv www.dtf-travel.se

Kyrkfack  

Kyrkfack är en tidning från Kyrkans akademikerförbund

Advertisement