Page 1

2 2017

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING VAD HÄNDER MED ELSKROTET?

NÄSTAN HELA FINLAND FINNS I ILLBY

ALLT KAN RÄKNAS OM TILL ENERGI

Flinka fingrar vaskar fram vårt nya guld

Noark sysselsätter stort i miniatyr

Män gör elavtal, kvinnor vill ha hållbarhet


FOTO: NIKO LAURILA

TÄNK GLOBALT, AGERA LOKALT. Borgå Energi


I detta nummer

Ditt elskrot lever vidare

12

Finlands välorganiserade återvinningssystem omvandlar gamla elgrunkor till råvara för industrin.

26 20 24

18

4

8

17

LEDARE

VATTENKRAFT FRÅN GRANNEN I NORR

ELRÄKNINGEN OCH SKATTERNA

Självvalt ansvar fungerar bäst.

Norge är världens sjätte största producent av vattenkraft.

Vi gjorde elräkningen tydligare och lättare att förstå. Det mesta är bara skatter.

7 VIND OCH SOL

10

Vi hyr ut vindkraftsandelar och solpaneler till våra kunder. Bli en föregångare!

SOLEN RENAR AVLOPPSVATTNET

29

Avloppsreningsverket på Hermansö fick solpaneler.

NOARKS MINIATYRVÄRLD Nästan hela Finland i papp och polyuretan.


L E DA R E N

Självvalt ansvar fungerar bäst

På energibranschen talas det just nu mycket om ansvar. Företag vill omsätta det som kallas för hållbar utveckling i praktisk handling. Det är dock ofta lättare sagt än gjort, eftersom infallsvinklarna är många. Miljöansvaret är lättast att greppa. Exempelvis för oss som energibolag har den östnyländska naturen alltid varit ett viktigt ansvarsmått. Vi gjorde vårt stora miljöhopp år 2001, då vi skippade kolen, och övergick till att använda skogsfl is. År 2013 invigdes Tolkis nya biokraftverk, en av våra största investeringar någonsin. Från och med i fjol har vi som enda energibolag i Finland erbjudit våra kunder vind- och solkraftsandelar, och i år byggde vi ett solkraftverk på Hermansö för att förse stadens avloppsrening med förnybar el. Vi har uppfyllt de av EU utsatta energi- och miljökraven för år 2050 redan nu, årtionden i förväg. Med andra ord har vi tagit vårt miljöansvar på allvar. Gott föder alltid mera gott. Övergången till fl is gagnade tiotals lokala aktörer från skogsägare till transportföretag. Det nya biokraftverket blev intaget i EKOenerginätverket, som har de striktaste tänkbara produktionskriterierna, och som i sin tur bidrar till att konsumenterna får den bästa tänkbara energin. Vind- och solkraften erbjuder valmöjligheter för alla dem, som själv vill vara med och påverka energiproduktionens framtid i vårt land. I och med solkraftverket på Hermansö har vi bidragit till att borgåbornas ekologiska fotavtryck minskat betydligt. Det självpåtagna ansvaret fungerar i allmänhet bäst. Vad kan du och jag som vanliga elanvändare göra för att bygga ett ännu bättre Borgå?

Patrick Wackström verkställande direktör

Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24 PB 95 06101 BORGÅ tel. 019 661 411 borgaenergi.fi eko@borgaenergi.fi

Chefredaktör Cilla Mattheiszen

Ombrytning FPW Firmaservice

Redaktörer Rolf Gabrielsson Pamela Westerlund Marika Kangaskolkka Tina Nyfors

Omslagsbild Esmeralda Collan fotograf Anni Porrasmäki

Layout Sherpa

4 Eko 2/2017

Tryckeri Painoyhtymä Oy Upplaga 32 000


PBE NYHETER

FOTO: Cilla Mattheiszen

JORDKABLAR

Elnätet på vårt område i siffror BORGÅ ELNÄT installerar ungefär 120 kilometer jordkablar om året på sitt

120

km/år

distributionsområde. • 40 % av elnätet ligger under jord. • Elnätets distributionssäkerhet är 99,98 %.

FOTO: NINA FRANSAS

Krämaretorgets omgivning har genomgått en stor förändring under jordytan, konstaterar fjärrvärmeplanerare Oskar Tillander.

GAMLA STAN I BORGÅ

Krämaretorgets förbättringsarbeten löpte smidigt FÖRBÄTTRINGSJOBBEN kring Krämaretorget invid Gamla stan startade i mars och lades på paus för sommarmånaderna. Arbetena slutförs på hösten. Borgå stad, Borgå vatten, MOBILAPPARATER

Festliga muggar i bibliotekets laddningsskåp

Borgå Elnät och Borgå Energi koordinerade arbetena tillsammans för att spara tid och minimera störningarna. Fjärrvärmerören, vattenrören och vattenbrunnarna förnyades och elnätet förbättrades. Gatubeläggningarna får sin slutliga utformning eft er sommarsäsongens slut. Sam tidigt förbättras trafi ksäkerheten och de hinderfria lösningarna. – Vi tackar Borgåborna för ett fi nt samarbete.

BORGÅ STADSBIBLIOTEK har vid sin huvud-

Det kräver sitt att genomföra ett såhär stort projekt, men

ingång ett nytt laddningsskåp med plats för

invånarna och företagarna har gjort jobbet lätt för oss, konsta-

åtta mobiltelefoner och två tabletter.

terar Oskar Tillander, fjärrvärmeplanerare på Borgå Energi.

Skåpdörren stängs med en fritt valbar sifferkod. Laddningen är gratis.

MERA INFO

Varje månad göms en Arabias Finland 100-

Saneringsjobbens tidtabell fi nns på Borgå stads sidor

mugg i någon av luckorna. Muggen lottas ut

www.borga.fi/forbattringsarbeten-i-omgivningen-kring-

bland alla dem, som gillat inlägget på Borgå

kramaretorget

Energis Facebook-sida. Gilla och vinn!

Eko 2/2017

5


PBE NYHETER

LADDNINGSSTATIONER

Ministeriet stöder nya laddningsstationer med en tredjedel ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET har börjat bevilja stöd åt företag, som installerar laddningsplatser för elbilar. Stöd beviljas både åt smarta snabbladdningssystem (35 procent av kostnaderna) samt åt vanlig laddnings apparatur (30 procent av kostnaderna). Kriteriet för beviljandet för stödet är att laddningsstolparna läggs på en allmän plats så, att alla elbilister har tillgång till FOTO: LIIKENNEVIRTA

dem. Hälften av den reserverade stödsumman på 4,8 miljoner euro är öronmärkt för snabba laddningsstolpar, som önskas speciellt vid huvudvägarna. Ministeriet strävar till att tredubbla det offentliga laddningsnätverket inom loppet av två år.

LADDNINGSSTATIONER I BORGÅ FINLAND 100 ÅR

Flera laddningsstationer för elbilar i Borgå

Delta i alla tiders naturfest

I BORGÅ fi nns det redan nu förhållandevis många laddningsstationer för elbilar i Borgå. Fem fi nns på centrumområdet och en skräddarsydd för Tesla-bilar vid Haiko gård. Borgå Energi svarar på det ökande behovet och installerar inom när framtid några laddningsställen till, till exempel vid Konstfabriken och på Ågatan.

FYRA NATURDAGAR firar i år det hundraåriga Finland. Festligheterna når sin kulmen på Finlands naturs dag den 26.8. Då blir Finland världens första land, som uppmärksammar sin natur med en flaggdag. Den vintriga naturdagen firades i februari, den våriga i maj och i juni sommarens naturdag. Delta festligheterna eller arrangera ett eget evenemang. Svenskspråkigt material på hemsidan: www.luonnonpaivat.fi/

HÄLSNINGAR FRÅN KUNDSERVICEN

Uppdatera dina kunduppgifter I MAJ nästa år träder det i kraft en ny sekretesslag, som kräver att energibolag har tillräckliga och aktuella uppgifter om alla sina kunder. Under sommaren och hösten skickar vi ut brev till en del av våra kunder, som ombeds kolla sina uppgifter. Du kan också uppdatera dina uppgifter på adressen https://porvoonenergia.fi/sv/uppdatering-av-kunduppgifter/ Webb-länk till kunduppgifterna

6 Eko 2/2017


HYR EN EGEN ANDEL I VINDKRAFT VI HYR SOM FÖRSTA ENERGIBOLAG I FINLAND UT VINDKRAFTSANDELAR TILL VÅRA KUNDER. Vårt vindkraft sverk fi nns i Mäkelänkangas i Fredrikshamn. En andel producerar ungefär lika mycket el som en medelstor kyl- och fryskombination förbrukar per år. Du kan också reservera en solpanel från vårt solkraft verk, som fi nns på samma område. En vindkraft sandel och en solpanel producerar lika mycket energi. Hyr en egen vindkraft sandel eller en solpanel till ett fast månadspris på 3,90 €. Eller varför inte reservera vardera? Då kan du producera optimalt egen energi både på sommaren och på vintern! Andelens energi tillgodogörs i din elfaktura. Ring vår kundtjänst tfn 019 661 411 vardagar kl. 8–16 www.borgaenergi.fi

ANDEL I VINDKRAFTSVERK ELLER SOLPANEL

3,90

/mån.

Eko 2 Eko Ek 2/2017 1/2017 /20 /2 /20 2017 17 7


FOTO: iStock

SVARTDALEN

Borgรฅ Energi gรถr el i Norge 8 Eko 2/2017


VAT T E N K R A F T

Genom delägarskap i Norge härstammar en allt stÜrre del av vür el frün vattenkraft. TEXT Rolf Gabrielsson

orgü Energi producerar en del av sin vattenkraftbaserade fÜrsäljningsel i Norge, där bolaget via delägararrangemang fÜrfogar Üver fyra procent av den totala ürliga elproduktionen i 15 smü vattenkraftverk. Borgü Energi har under ürens lopp mülmedvetet Ükat vattenkraftens andel i sin produktionsportfÜlj. Den uppgür nu till omkring 80 procent. Ökningen har bland annat skett genom Guarantee of Origin (GoO) ursprungsgarantier frün nordisk vattenkraft samt delägarskap i SV Vattenkraft Ab, som ägs av tio lokala energibolag i sÜdra och Üstra Finland, och som fÜr nügra ür sedan kÜpte hela aktiestocken i det norska vattenkraftbolaget NK Energy Real 1 AS. KÜpet gav Borgü Energi en cirka 10 procent stor andel av det norska bolagets ürsproduktion pü ca 35 gigawattimmar (GWh).

B

I fjol fusionerade SV Vattenkraft Ab sitt norska dotterbolag NK Energy Real 1 AS med ett annat norskt vattenkraftbolag, Bekk og StrÜm AS till BoS Vattenkraft AS, där SV Vattenkrafts ägarandel blev 40 procent. Det ger Borgü Energi en fyraprocentig andel av den sammanlagda ürsproduktionen i det nya bolagets vattenkraftverk. Andelen motsvarar ca 4 GWh. Årsproduktionen pü 90–100 gigawattimmar är lika med den ungefärliga ürliga elfÜrbrukningen i 4 500 hushüll. Nästan all norsk fÜrnyelsebar energi kommer frün vattenkraft och Norge är i dag världens sjätte stÜrsta producent av vattenkraft. STRÖMSBERG I BORGÅ Borgü Energi har ocksü ett eget vattenkraftverk. Det finns i StrÜmsberg i Borgü och har en ürsproduktion pü i medeltal

2,2 GWh. Den egna produktionen och de produktionsandelar bolaget disponerar i andelskraftverk i Norge och Finland samt inkĂśp frĂĽn ett tiotal smĂĽ fristĂĽende vattenkraftverksanläggningar i Finland svarar tillsammans fĂśr mellan en femtedel och en fjärdedel av BorgĂĽ Energis ĂĽrliga fĂśrsäljningsel. StĂśrsta delen är marknadsel. Satsningarna i olika fĂśrnybara energiproduktionsformer har varit de stĂśrsta investeringarna i BorgĂĽ Energis historia. I dag är all den el bolaget säljer koldioxidfri och all fjärrvärme fĂśrnybar till 100 procent. BorgĂĽ Energi är det enda energibolaget i sin storleksklass, som uppfyllt EU:s miljĂśkrav pĂĽ energiproduktion fĂśr ĂĽr 2050 redan nu, ĂĽrtionden i fĂśrväg. BorgĂĽ Energis vd Patrick WackstrĂśm är styrelsemedlem i det nya fi nska-norska vattenkraftbolaget. đ&#x;”˛

SVARTDALEN KRAFTVERK är ett av de 15 smĂĽ kraft verk, som BoS Vattenkraft AS äger och driver. Kraft verket ligger i fjäll terräng och utnyttjar ett fall pĂĽ 367 meter. Det var ett av de tre norska kraft verk, som BorgĂĽ Energi ďŹ ck produktionsandelar i dĂĽ bolaget via sitt delägarskap i SV Vatten kraft Ab etablerade sig pĂĽ den norska energimarknaden.

Eko 2/2017

9

FOTO: Svartdalen Kraft verk

SVARTDALEN KRAFTVERK


Reningsverk med

SOLKRAFT TEXT Cilla Mattheiszen FOTO Lotta Åberg

Borgåbornas avloppsvatten renas nuförtiden med solkraft. Två solpanelsystem har installerats på avloppsreningsverkets tak på Hermansö, och mera paneler blir det bara den planerade nybyggnaden står klar. Solkraften förbättrar reningsverkets energieffektivitet.

10 Eko 2/2017

S

olpanelerna installerades vid årsskiftet och fi njusterades under den första årshalvan. Nu prroducerar systemet för fullt. – Panelerna producerade oväntat mycket el redan under våren, fastän solen inte då står lika högt som nu på sommaren, säger verkställande direktör Risto Saarinen från Borgå vatten. Största delen av reningsverkets baskonsumtion täcks med den energi


SOLENERGI

BORGĂ… CENTRUM

HERMANSĂ–

FAKTA • 152 stycken Sharp 265W -paneler • Pü sned takyta Schletetrs takmekanismer, pü jämn takyta Esdecs mekanismer • Effekt 24kWp + 15,6kWp • Inverter ABB • Solelsystemet har en lüng livstid, i bästa fall fyra ürtionden • Borgü Energi äger solkraft verket i 12 ür, varefter det Üvergür i Borgü Vattens ägo.

ď€ Ă…rets fĂśrsta halva var sällsynt kall, men det hindrade inte solen frĂĽn att producera energi – tvärt om producerade panelerna pĂĽ HermansĂś mer än väntat, konstaterar Risto Saarinen, vd pĂĽ BorgĂĽ vatten och Jukka Rouhiainen, utvecklings- och miljĂśdirektĂśr pĂĽ BorgĂĽ Energi.

som panelerna producerar. Reningsprocessen gür pü hÜgvarv pü morgonen och vid kvällskvisten, dü folk har ütervänt hem frün jobbet. Solen är en ypperlig energikälla fÜr att täcka elbehovet just den ljusa tiden av dygnet. – Vi valde solenergi, eftersom den fÜrbättrar vür energieffektivitet och är i linje med vüra andra miljÜvänliga val. Som jag ser det är det ocksü vürt ansvar som samhällelig aktÜr att utnyttja poten-

tialen i de fÜrnybara energiproduktionsmetoderna, konstaterar Saarinen. Solkraftverket är ett pilotprojekt mellan Borgü Energi, Borgü vatten och Playgreen Finland, som är en av landets ledande solenergileverantÜrer. – Det fi nns ett helt tydligt behov pü marknaden fÜr den här sortens energilÜsningar. Ocksü fÜretagens intresse fÜr solel har eskalerat samtidigt som anskaffninsgspriserna har sjunkit, säger

Jukka Rouhiainen, som är utvecklings- och miljĂśchef pĂĽ BorgĂĽ Energi. BorgĂĽ Energi äger kraftverket de fĂśljande 12 ĂĽren, varpĂĽ det ĂśvergĂĽr i BorgĂĽ vattens ägo. OcksĂĽ andra fĂśretagsprojekt kan genomfĂśras med samma koncept. đ&#x;”˛

Eko 2/2017

11


Är skrot snart dyrare än guld?

12 Eko 2/2017


SKR OT

Elskrotet hör inte längre hemma på soptippen utan återvinns och utnyttjas som råvara i industrin. Finland har ett välorganiserat system. TEXT Marika Kangaskolkka FOTO Lotta Åberg, Marika Kangaskolkka

Eko 2/2017

13


Borgå Veikon kones Risto Hämäläinen vid uppsamlingscontainern. All slags elskrot hämtas in, främst handlar det om stora hushållsmaskiner såsom kylskåp och tvättmaskiner.

örr ville man endast göra sig av med skrotet och i värsta fall hamnade det inte ens på soptippen utan någonstans ute i naturen, utom synhåll. I dag har vi insett att eftersom jordens resurser inte är oändliga kan avfall och skrot förvandlas till råvara och till och med till en dyrbar sådan. Våra gemensamma mål är att en allt mindre mängd skrot ska hamna på soptippen och att återanvändningen ska öka. Målen stöds av såväl EU direktiv som nationella avfallslagar.

F

nikapparater som fungerar med el, olika slags batterier eller med solenergi. Oftast gäller det hushållsapparater, datorer, skrivare, mobiltelefoner, tv-apparater, kameror och elverktyg. Även lampor, förutom glöd- och halogenlampor, hör till EE-skrotet. Det årliga minimikravet, som Europeiska kommissionen har slagit fast, är 4 kg/person från hushåll uppsamlat EE-skrot. Finland har med råge överskridit gränsen redan i flera års tid. År 2014 samlades det för första gången in över 10 kg/person i Finland. (Källa: http://ec.europa.eu/eurostat/web/ waste/key-waste-streams/weee) Uppsa m l i ngspu n k ter f ör EE-skrot finns till exempel på avfallsstationer samt i många elektronikaffärer och till och med i större matbutiker. En söndrig eller ur bruk tagen apparat kan föras gratis till uppsamlingspunkten i och med det producentansvar som i avfallslagen är

Elskrotet omvandlas till råvara för industrin

EL- OCH ELEKTRONIKSKROT Att samla in papper är bekant för de flesta, dessutom har företag och industrin samlat in metall redan länge. Även avfallshanteringen för el- och elektronikskrot, det vill säga EE-skrot eller SER på fi nska, föreskrivs i lagen och det fi nns flera uppsamlingspunkter. Till EE-skrot räknas alla ur bruk tagna el- och elektro14 Eko 2/2017


SKR OT  I Kivikonkierto i Hyvinge demonteras datorer för hand och komponenterna sorteras för återanvändning. På den övre bilden väntar en säck full med kretskort på transport. På den nedre bilden syns också en del av datorerna och maskinerna som väntar på att plockas isär.

 K-Supermarketen i Östermalm i Borgå har en uppsamlingspunkt på väggen. Här kan man behändigt föra till återvinning till exempel en trasig högtalare i samband med sina uppköp.

lagt på apparaternas tillverkare, importörer och försäljare. Producentansvaret förpliktar till exempel elektronikaffärer att ta emot den gamla apparaten vid inköp av en ny. I dag kan man föra EE-skrot till de flesta elektronikaffärerna utan köptvång. Till exempel köpman Risto Hämäläinen på Veikon kone i Borgå bekräftar att man till dem kan hämta gamla apparater när som helst. – Vi har SER-tuottajayhteisö ry:s (SERTY) container på bakgården och det har fungerat alldeles utmärkt. När containern är nästan fylld beställer vi avhämtning och får sam-

tidigt en ny tom container i utbyte. Mest kommer det in gamla kylskåp, tvättmaskiner samt tv-apparater och förstås hemelektronik av alla de slag. Vid installering av en ny apparat ingår det alltid bortforsling av den gamla, med andra ord behöver man inte själv transportera något, tipsar Hämäläinen. VAD HÄNDER MED EE-SKROTET? Uppsamlade apparater behandlas i huvudsak i Finland. På behandlingsanläggningarna separeras farliga ämnen samt glas, metall och plast från skrotet. Efter en första grovsortering

EE-SKROT Alla ur bruk tagna el- och elektronikapparater som fungerar med el, olika slags batterier eller med solenergi.

I FINLAND UPPSAMLAT

STORA HUSHÅLLSMASKINER

per person

Återbruk och återvinningsgrad

10 kg

90% Källa: SER-kierrätysinfo Eko 2/2017

15


krossas skrotet oftast, vilket är det mest ekonomiska sättet fÜr att kunna ta tillvara den eftertraktade metallen. Men dü man noggrannare vill sortera olika komponenter behÜvs handarbete. Finländska Tramel Oy samlar upp el- och elektronikskrot samt transporterar det vidare fÜr behandling. En del av skrotet, främst gamla datorer, modem och andra digitala apparater fÜrs till enheten Kivikonkierto i Hyvinge, fÜr sortering och isär plockning fÜr hand. Även apparater frün Borgü hamnar slutligen till Hyvinkään-Riihimäen Seudun AmmattikoulutussäätiÜs utrymmen. Enhetens ansvarige Arto Kranttila berättar att samarbetet är mycket givande pü flera plan. Arbetet är meningsfullt och fÜrutom demonteringen fi nns det flera olika arbetsuppgifter süsom lagerarbete, logistik och testningsuppdrag. Samtidigt är arbetet ett genuint miljÜvänligt uppdrag som främjar materialens üteranvändning.

– StĂśrsta delen av dessa maskiner kan inte ens startas längre, de är helt enkelt skrot. Men om man är väldigt orolig fĂśr datasäkerheten sĂĽ kan man ju själv skruva loss hĂĽrddisken och slĂĽ sĂśnder den. Det lĂśnar sig inte att ha en gammal dator liggande hemma i knutarna bara pĂĽ grund av hĂĽrdskivan, summerar Kranttila. đ&#x;”˛

Hur kan man själv püverka mängden avfall?

ORDNING BLAND SKROTET Den skrotfyllda hallen är fÜrvünansvärt klar och redig. Mitt i hallen är allt skrot uppradat och väntar pü behandling. Alla verktyg som behÜvs fi nns ordnande pü arbetsborden. Plast och metall sorteras i tvü containers. De mindre komponenterna, süsom kablar, minneskort, kretskort, fläktdelar och sü vidare, sorteras i var sin stÜrre säck längs hallens vägg. Arbetarnas gemenskap är god – arbetet gÜrs i musikens takt och kaffepannan är alltid varm! – Vi har inget resultatansvar, men arbetet kräver ett miljÜlov. De fulla säckarna vägs och mängderna rapporteras till NTM-centralen, berättar Kranttila. Samtidigt som en ny last med EE-skrot kommer fÜr behandling, üker 10–14 säckar med sorterade komponenter i väg till industrin fÜr üteranvändning som sü eller som rüvara. De datorer som väntar pü demontering i hallen är alldeles tydligt gamla maskiner som legat oanvända eller rentav sÜndriga hemma i skrubbarna hos folk och väntat pü ütervinning.

Genom att fundera Ăśver vĂĽra egna konsumtionsvanor kan vi pĂĽverka hur mycket EE-skrot som uppstĂĽr. • Kan den gamla apparaten kanske repareras? • Kan man hyra en apparat eller kĂśpa apparatens arbete som en tjänst? • Vid nyinkĂśp, kan den nya apparaten repareras och ďŹ nns det reservdelar? • Ă„r den nya apparaten hĂĽllbar, är garanti tiden lĂĽng? • Ă„r den nya apparaten energisnĂĽl? Ifall den gamla apparaten trots allt är helt onĂśdig i det egna hushĂĽllet, sĂĽ kan man antingen donera eller sälja den till nĂĽgon som behĂśver just en sĂĽdan apparat till exempel via lopptorg. Gamla och trasiga maskiner ska man utan vidare ĂĽtervinna fĂśr materialets skull. EE-skrotet hĂśr deďŹ nitivt inte hemma i hushĂĽllens blandavfallstunna.

EE-HANDLÄGGAREN SKÖTER OM ATT ELSKROTET FÖRSTÖRS TRYGGT ELSKROTET FÖRS TILL: affären eller ütervinningsstället www.kierrätys.info

TRYGG BEHANDLING Farliga och skadliga ämnen avlägsnas frün apparaterna.

1

0â‚Ź 2

ÅTERBRUK En del hela apparater returneras efter kontroll fÜr üteranvändning.

3

RÅVARORNA TILLBAKA TILL INDUSTRIN • metall • plast • glas

Källa: SER-kierrätysinfo

16 Eko 2/2017


PBE INFO

KONSUMTION

Betalkort räknar ut klimatpåverkan FÖRETAGSANSVAR

ÅLANDSBANKEN har lanserat ett betal-

Ansvarsfulla företag väljer EKOenergi

kort som beräknar klimatpåverkan av konsumtionen, Östersjökortet, tillverkat av majs. – Vi vill påverka människor att ändra sitt konsumtionsbeteende för att hindra klimat-

SAMHÄLLETS UPPFATTNINGAR om etiskt för-

förändringen. Konsumtion är bra för ekonomin, men vi bör

farande utvecklas hela tiden. De företag som

fundera på hur vi konsumerar och göra hållbara val, säger

vill hänga med i utvecklingen tar inte ansvar

direktör Anne-Maria Salonius.

enbart ekonomiskt och socialt, utan också för

Östersjökortet är det första betalkortet i världen som är bio-

omgivningen.

logiskt nedbrytbart och som räknar klimatbelastningen av upp-

Det lättaste och snabbast sättet att minska

köpen. Kortet lanserades sommaren 2016 och nu ligger fokus på

på företagets ekologiska fotavtryck är att väl-

att höja medvetenheten. Någon analys av användarnas

ja ett sådant elkontrakt, som inte belastar mil-

konsumtion har ännu inte gjorts.

jön. EKOenergi är världens enda certifi erade el. I Finland produceras den av en handfull energibolag. Borgå Energis EKOenergi produceras av lokalt

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER!

skogsflis i biokraftverket i Tolkis. Också privathushåll kan bli EKOenergikunder.

På Facebook lyfter vi fram både lokala och internationella energinyheter. Vårt Instagram-konto tar en titt bakom kulisserna. #porvooonenergia #borgåenergi #pelastetaantalvet

Såhär tolkar du din elräkning ELFAKTURAN ÄR TREDELAD

1

19 % 34 % 12 %

Elavgiften går till elbolaget, alltså till

35 %

den part som producerar den el du konsumerar.

2

Nätavgiften går till elnätsbolaget, alltså till det bolag som ser till att du får elen levererad hem till dig.

19 %

För eldistributionen svarar alltid det lokala elnätsbolaget, som opererar på det område där du bor.

3

Den tredje delen, elskatten, går till

40 %

17 % 24 %

staten. Elskatten är lagstadgad.

Eko 2/2017

17


Kvinnor, män och energi Allting kan räknas om till energi. Men finns det skillnader i hur män och kvinnor använder energi?

TEXT Tina Nyfors ILLUSTRATION Kati Rapia

orgondusch, åka iväg till jobb eller studier, laga mat. Köpa nya skor? Äta på restaurang? Sänka inomhustemperaturen med en grad? Hur resonerar vi kring dessa? Elavtalet är en fråga som ofta faller på männens bord samtidigt som kvinnor bryr sig mer om hållbarhet. Våra argument för varför man ska köpa certifierad energi är ofta kopplade till att ta ansvar, vilket är ett argument som enligt forskning främst tilltalar kvinnor. – Ojdå! Har vi ett problem här, frågar sig Steven Vanholme, som är programchef på nätverket EKOenergi,

M

18 Eko 2/2017

miljömärket för hållbart producerad el. I sitt arbete har Vanholme märkt skillnader mellan hur kvinnor och män relaterar till miljöfrågor. Bland annat har energisparkampanjer större effekt på kvinnor än på män, visar undersökningar. KVINNOR I NYCKELPOSITION Kvinnor gör lättare ändringar i sitt vardagsliv och är överlag mer intresserade av att spara energi, medan män oftare tar ansvar för tekniska förbättringar, som isolering. Forskning har också visat att kvinnor överlag lägger större vikt vid att

använda förnybara energikällor, medan män är mer intresserade av och insatta i förnybar energiteknologi. Spisen, fläkten, lamporna, diskmaskinen, kylskåpet, frysen, brödrosten, mixern, mikron, tvättmaskinen, torktumlaren, teven, datorn… Så gott som allting vi gör hemma är kopplat till energi – en femtedel av energin i Finland används i hemmen, merparten för uppvärmning. Trots att maskinerna blir allt energisnålare, utgör de fortfarande en stor del av elkonsumtionen i hemmen. Matlagning står för tre procent, belysningen för nio procent och övriga maskiner för 25


LIVSSTIL

och kvinnor konsumerar. Två viktiga faktorer bidrar till skillnaderna: könsuppdelad arbetsfördelning och skillnader i inkomst. Kvinnor och män utför ofta olika arbetsuppgifter i hemmet, så är fallet både i rika och fattiga länder. Kvinnors inkomst är generellt mindre än mäns och kvinnor har också ofta mindre fritid, också här i Norden som vi gärna ser som väldigt jämställt. Det här påverkar hur kvinnor och män konsumerar. Kvinnor är ofta ansvariga för familjens inköp och köper oftare billigare basvaror som livsmedel, kläder och hushålls artiklar. Män köper oftare dyrare varor som elektronik och bilar. Omräknat i energi innebär mäns konsumtion överlag större energiåtgång – och därmed större miljöpåverkan – än kvinnors. Om vi breddar begreppet energi ytterligare till att gälla också transporter, livsmedel och rekreation, så blir könsskillnaderna ännu tydligare. procent av elkonsumtionen i hemmen. Ser vi på elkonsumtionen ur ett könsperspektiv så förknippas många större apparater med sysslor som oftast kvinnor utför, då kvinnor fortfarande exempelvis ofta sköter mer av matlagning och tvätt än män. En undersökning gjord av OECD år 2008 pekar på att kvinnor ofta har huvudansvaret för hushållet, och att de gör mer än 80 procent av besluten. Det här betyder också att kvinnor är i nyckelposition för att påverka energieffektiviteten i hemmet. Studier som fokuserar uttryckligen på hushållens energianvändning och

kön är ändå få, vilket gör det svårt att dra allmänna slutsatser om kvinnors respektive mäns roll i elkonsumtionen i hemmen. Dessutom är mönstren komplexa då också andra faktorer spelar in, som ålder och om man bor tillsammans med någon. KVINNOR KÖPER KLÄDER, MÄN KÖPER ELEKTRONIK Om vi breddar energianvändningen i hemmen till att inkludera konsumtionen, omräknad till energi, får vi mer information baserat på kön. Studier har visat att det fi nns skill nader i hur män

SINGELMÄN KONSUMERAR MER En europeisk undersökning från år 2010 kom fram till att singelmäns totala energianvändning var högre än singelkvinnors i Sverige, Norge, Tyskland och Grekland. I Sverige var skillnaden 22 procent. Studien jämförde singelkvinnor och -män utan barn i de fyra länderna. Singelhushållens konsumtion räknades om till energianvändning (megajoule) och den inkluderade både direkt och indirekt energianvändning. Män konsumerade överlag mera då det gäller transporter, utemåltider, alkohol och tobak. Kvinnor konsumerade å andra Eko 2/2017

19


�Elavtalet handlar inte bara om pengar�

sidan mera mat, hygien- och hushüllsartiklar, mindre energi-intensiva produkter. Det som ändü verkar fÜrklara konsumtionsmÜnstren allra bäst är inkomst. Kvinnor har fortfarande Üverlag lägre inkomst, men mer pengar har visat sig leda till att konsumtionsmÜnstren blir allt mer lik männens. I den europeiska undersÜkningen om energianvändningen stack Norge ut jämfÜrt med de andra länderna – energianvändningen var rejält hÜgre fÜr büde kvinnor och män. Ocksü i Norge konsumerade männen mer än kvinnorna, men skillnaden mellan kÜnen betydligt mindre, sex procent. Det här kan fÜrklaras med att energikonsumtion är tätt kopplat till inkomst och att inkomsterna är hÜgre i Norge. KAN STATISTIKEN UTNYTTJAS? Finlands klimatmül är att minska utsläppen av växthusgaser med upp till 95 procent fram till ür 2050 jämfÜrt med nivün ür 1990. Medvetenhet om hur kvinnor och män tar till sig energisparkampanjer och samhällsinformation – att kvinnor oftare är villiga att ändra sitt beteende fÜr att minska sin klimatpüverkan

medan män oftare tar till tekniska lĂśsningar – är viktiga fĂśr att inte ansvaret att spara energi ska falla bara pĂĽ kvinnorna. Information om bensinsnĂĽl bilkĂśrning kan exempelvis riktas till män dĂĽ män i medeltal kĂśper mer bränsle. Vi ĂĽterkommer till EKOenergi och frĂĽgar Steven Vanholme om de funderar pĂĽ att ta in kĂśnsmedvetenhet dĂĽ de säljer EKOenergi. – Det är värt att tänka pĂĽ. Men handlar det inte ocksĂĽ om att fĂĽ män att tänka i termer av ansvar? VĂĽrt mĂĽl är att fĂĽ in ansvar och välgĂśrenhet i det sĂĽ vardagliga och torra elav talet.Elavtalet handlar inte bara om pengar, det handlar om att pĂĽverka världen fĂśr kommande generationer. UndersĂśkningar som pekar pĂĽ skillnader i energianvändningen mellan kvinnor och män som grupper betyder naturligtvis inte att alla män är likadana och att alla kvinnor gĂśr pĂĽ samma sätt. Att använda information om kĂśnsskillnader är sĂĽlunda ofta en balansgĂĽng mellan att ĂĽ ena sidan uppnĂĽ ett sĂĽ effektivt resultat som mĂśjligt och att undvika att fĂśrstärka stereotypier kring hurdana kvinnor och män. đ&#x;”˛

Källor: www.equalclimate.org www.stat.fi

20 Eko 2/2017


BYG GA N D E

IDÉER FÖR NYTT TRÄHUSBYGGANDE FÖRÄDLAS I KULLO

ARKITEKT KALLE OIKARIS MODERNA HUS TILLVERKAS AV OCH ANDAS INHEMSKT TRÄ. TEXT Marika Kangaskolkka FOTO Lotta Åberg

Eko 2/2017

21


Ett nytt modernt trähus passar in i sin finländska omgivning och är ett ekologiskt val för dagens människa.

fter en liten backe kommer man till en gård med flera gamla rödmyllemålade hus. Vid närmare granskning märker man att alla hus inte är gamla. Arkitekt Kalle Oikari förevisar sitt hem. – Markerna hörde en gång i tiden till den närbelägna herrgården och här fanns smedens torp samt åker. Torpet är kvar och likaså smedens gamla ladugård, men det stora boningshuset är en nybyggnad planerad av Kalle Oikari och hans fru Inga. – Utgångsläget för all vår planering är att huset måste passa in i sin omgivning. Om platsen är till exempel historisk så bör man ta det i beaktande när man planerar byggnaden, samt förstås utgå ifrån de blivande invånarnas behov. Arkitektens hus är alltid ett provexemplar och vårt hus representerar så att säga en äldre modell av Sunhouse. Borgåbon Kalle Oikari grundade sitt företag SUNHOUSE talot Oy för 10 år sedan och är i dag bolagets verkställande

E

direktör och huvudarkitekt. Småhusleverantören SUNHOUSE talot fick i mars landsomfattande berömmelse då ett hus i Luvia, som är planerat och ritat av Oikari, vann tävlingen Finlands vackraste hus i MTV:s program Suomen kaunein koti 2017. Oikari har jobbat inom byggbranschen hela sitt vuxna liv och startade sin yrkesbana på pappans stockhusfabrik i Askola. Under en lång karriär hos en annan husleverantör mognade idén på ett eget företag. – Ofta gör man saker utgående från produktionen, men jag ville göra hus ur kundens synvinkel. Därför är fler än hälften av våra anställda arkitekter och planerare. Det är lika dyrt att göra dåliga som goda dimensioner, därför bör man alltid anlita en bra arkitekt. En arkitekt är alltid intresserad av byggprojektet som en helhet och vi vill personligen vara med från början till slut. Affärsverksamheten kan förstås inte vara väldigt stor när man vill vara med i alla skeden, berättar Oikari.

Byggnaden ska smälta in i sin omgivning

22 Eko 2/2017


BYG GA N D E ď źď€ Husets fasad har traditionell stĂĽende brädfodring med ribba – men med väldigt breda bräder som ställvis är till och med fem meter hĂśga. – Skogshuggaren for ut i skogen och valde ur träden till vĂĽrt hus, berättar Kalle Oikari. SolfĂĽngarna pĂĽ taket fĂśrser hela familjen med varmvatten frĂĽn april till september.

ď žď€ Arkitektens eget hus är alltid ett testfält. I det egna hemmet kan man prĂśva pĂĽ olika metoder och de goda erfarenheterna fĂśrädlas sedan till fĂśrsäljning. Vi prĂśvade pĂĽ att lämna bort alla lister och foderbräden i vĂĽrt hus. Till exempel här sammanfogas väggen direkt i ett fĂśnster, visar arkitekt Kalle Oikari. ď źď€ Den hĂśga glasdĂśrren ger trappan ett naturligt ljus och via dĂśrren kommer man till terrassen bakom huset.

Planeringen av ett nytt hus inleds alltid med ett besÜk pü tomten. – Platsen och kundens behov ger inspirationen. Vür stil representerar moderna stilrena trähus, det vill säga vi sÜker efter nya former och sätt att gÜra saker pü. Det gÜr arbetet intressant, berättar Oikari. Vi bygger ofta pü platser som har spektakulära vyer, sü stora fÜnster är givna. De skapar en närhet mellan rummet ute och inne. Den yttre bredfodringen passar ocksü in i den fi nska miljÜn, i all synnerhet i skärgürden. Vi bygger inte färdiga element, utan levererar materialet sügat i rätta längder till tomten.

BYANSVARET Ă„R I DAG FĂ–RETAGSANSVAR – Trä är ekologiskt och en fĂśrnybar naturresurs. Vi använder oftast trä i bĂĽde ytter- och innerväggar. Vi har trä även i cellulosaisoleringen, men dĂĽ i en litet annan form. Isoleringsmaterialet kan även innehĂĽlla en del returpapper. Vi bygger trähus som andas och mĂĽlsättningen är att materialen ska vara inhemska, till sĂĽ stor del som mĂśjligt. Ett byggprojekt kräver ocksĂĽ en hel del kunnigt yrkesfolk. VĂĽrt goda och pĂĽlitliga nätverk har bildats längs med ĂĽren, och fĂĽtt sin start redan innan SUNHOUSE talot Oy grundades. – FĂśrr hade stora fĂśretag ansvar fĂśr hela byn. I dag är fĂśretagsansvaret i huvudsak ett miljĂśansvar. Att välja EKOenergi är ett lätt sätt att ta ansvar fĂśr miljĂśn, ler Oikari vars eget hem även använder EKOenergi. Vi strävar efter att ha EKOenergi pĂĽ alla vĂĽra verksamhetsställen, och fĂśr vĂĽra huskunder rekommenderar vi fĂśrnybar energi, bĂĽde av ekologiska och ekonomiska skäl. đ&#x;”˛

Eko 2/2017

23


B O R GĂ… B O

Ulla Poppius Att nyďŹ ket bilda nätverk med andra människor har alltid fĂśljt Ulla Poppius liv. Det bĂśrjade med ett nätverk fĂśr nyblivna mammor, nu gĂśr hon det professionellt i expertorganisationen Posintra i BorgĂĽ.

TEXT Pamela Westerlund FOTO Lotta Ă…berg

24 Eko 2/2017

ULLA POPPIUS är borgübo och verkställande

direktÜr fÜr utvecklingsbolaget Posintra, som ägs av Üstnyländska kommuner, banker, läroanstalter, fÜretag och fÜretagsfÜreningar. Ulla Poppius har jobbat pü Posintra nästan lika länge som bolaget varit verksamt. Hon bÜrjade som assistent ür 1998, efter att ha jobbat med olika kommersiella arbetsuppgifter büde i Finland och utomlands. I bÜrjan av Posintras historia skedde det nügra verkställande direktÜrsbyten och Poppius fick vikariera som verkställande direktÜr tills den nya direktÜren kunde tillträda tjänsten. År 2010 sÜkte Posintra igen efter en ny direktÜr, och den här güngen fÜll det sig naturligt att Ulla Poppius, som redan skÜtte om posten, skulle fü fortsätta som bolagets verkställande direktÜr.

naturresurser. Posintras experter hjälper dessa fÜretag med att utvidga mÜjligheterna fÜr miljÜaffärsverksamheten genom innovativ rüdgivning, sü att fÜretagen till exempel ska kunna starta upp ny affärsverksamhet eller skapa nätverk som ska främja deras tillväxt. Arbetet är lüngsiktigt och ofta ser man det positiva resultatet av Posintras medverkan fÜrst efter münga ür. Ulla Poppius ser sina arbetsuppgifter som heltäckande och rüdgivande. FÜrutom att hon har hand om Posintras ekonomi och strategiska riktlinjer, har hon ocksü kontakt med ägarkommunerna och fÜretagen pü orten. Hon leder experterna som ger rüdgivning, bildar nätverk och jobbar med olika utvecklingsprojekt. Det gäller att ha ett brett kontaktnät, kunna läsa situationer och människor, samt ha organisationsfÜrmüga.

POSINTRA SKAPAR NYTT I dag arbetar nästan 20 experter i Posintras organisation med att vägleda i olika Üstnyländska utvecklingsprojekt inom näringslivet. Dessutom erbjuder man rüdgivningstjänster. Projekt med fantasifulla namn som BIITI, STAR, PALO, Pobi, Bestis, 30miles, SME2Go och nügra till, har alla gemensamt att de ska stÜda hüllbar utveckling och sträva till att skapa flera arbetsplatser pü orten. I vür region fi nns det münga fÜretag, vars tjänster och produkter minskar pü utsläppen, Ükar energieffektiviteten och befrämjar ett hüllbart utnyttjande av vüra

POBI I SKĂ–LDVIK FĂśr tillfället leder Posintras experter cleantech projektet Pobi vars mĂĽlsättning är att utveckla SkĂśldviks industriomrĂĽde till framtidens bioindustripark i världsklass. Parter i projektet är en stor del av fĂśretagen pĂĽ SkĂśldviks industriomrĂĽde, bĂĽde stora som smĂĽ, samt ocksĂĽ BorgĂĽ Energi, BorgĂĽ Vatten och Rosk’n Roll. Projektet som startade ĂĽr 2015 strävar efter att fĂśre utgĂĽngen av 2017 ha kunnat sammanfĂśra mĂĽngvetenskapliga aktĂśrer kring SkĂśldviks industriomrĂĽde, sĂĽ att dessa ska kunna samarbeta och utveckla innehĂĽllet i den nya bioindustriparken. đ&#x;”˛


Vem? NAMN Ulla Poppius YRKE Posintras verkställande direktör sedan år 2010. BOR i Borgå, född i Virdois. FAMILJ man och två fullvuxna barn samt en hund. HOBBYN läser mycket, men prioriterar motion i alla former, t.ex. skidning, yoga o.s.v.


Gammal kärlek rostar aldrig En japansk tjej skyndade med taxi raka vägen från flygplatsen till Slottskajen, där fartyget kastade loss. Väl framme i Borgå tog hon en snabb rundtur i Gamla stan och hoppade ombord igen – bara för att resa tillbaka hem till Japan följande dag. m/s J.L. Runeberg har älskats i 105 år.

TEXT Cilla Mattheiszen FOTO Lotta Åberg

kärgården skulle inte vara sig lik utan sin trotjänare m/s J.L.Runeberg, som är det enda fartyget i Finland som ursprungligen byggts för ångdrift och som fortfarande trafi kerar längs kusten. Regeringen har bestämt att det är ett traditionsfartyg och kulturföremål, som inte får säljas utomlands. Skeppare och vd Ted Lönnroos rycker i träluckan, som tidigare gömde en mathiss från köket upp till stora salongen. – Vi planerar installera en hiss igen, eftersom det är en aning bökigt att bana

S

2266 Eko EEkko ko 2/ 22/2017 /2201 200017

väg för en gräddkaka genom en slutsåld båt, säger han och brer ut armarna för att förevisa hur det kan gå då det gungar till. Med trion med Lönnroos vid spakarna, värdinnan Gun-Maj Lehto vid soppspaden och Juni Teppana som sköter kontoret och marknadsföringen håller sig fartyget mer än bara flytande. Med upp till 22 000 påstigningar under en framgångsrik säsong är det fråga om ett hemvant men välsmort maskineri, som styr kosan ut till havs så gott som varje dag. Om vintern är underhållet av

den historiska pärlan ett heldagsjobb. – Det är inte ett helt normalt jobb det här, det kan jag säga. Ingen guldgruva heller. Men vi känner oss oerhört privilegierade, konstaterar Lönnroos, som öppnar varje dörr och vrå för att presentera för att presentera säsongens nyheter. Bland annat har köket fått en ny golvbrunn, så att Gun-Maj håller sig torr om tårna. Två ljuddämpare har också fått plats i maskinrummets ventilationskanaler för att tysta färden för passagerarna på akterdäck. Till nyanskaffningarna hör också fem nya halvvakuumpackade


BAKOM KULISSERNA

m/s J.L. Runeberg BYGGD 1912 i Helsingfors LĂ„NGD 28,8 m BREDD 6,65 m DJUP 2,0 m VIKT 170 ton inklusive bränsle och passagerare PASSAGERARE max 222 www.msjlruneberg.ďŹ

Under vinterhalvüret blir m/s J.L. Runeberg ompysslad av personal och ägare. Pü bild frün vänster Gun-Maj Lehto, Juni Teppana och Ted LÜnnroos.

ď žď€ m/s J.L. Runeberg hĂśr allas sommar till. Fartyget startar sin sjĂśfärd frĂĽn Slottskajen i Helsingfors och nĂĽr BorgĂĽ nĂĽgra timmar senare. I juli traďŹ kerar fartyget ocksĂĽ en gĂĽng i veckan till Lovisa via Pellinge och KabbĂśle. Foto: Hernan PatiĂąo

livräddningsflottar och ett eget fartygsvin, som beställts direkt frün tillverkaren i Italien. HISTORISKT YTTRE, MODERNT INRE m/s J.L. Runeberg bar till en bÜrjan namnet Helsingfors Skärgürd och trafikerade mellan Borgü och Porkala. Under ett drygt ürhundrade har fartyget rükat ut fÜr det mesta. Redan pü sin jungfrufärd midsommaren 1912 ükte üngaren pü grund pü outprickad farled. Men �büten som är byggd av stül pü spant av stül� har lyckligtvis klarat av de ütskilliga tÜrnarna büde i fred och krigstid.

Bakom den traditionella fasaden gÜmmer sig modern teknik. I styrhytten fÜrevisar LÜnnroos elmotorn, som driver automatstyrningen. – I princip skulle vi inte behÜva nügon ratt alls, men jag vill absolut inte plocka bort den. Jag vill att sü mycket som mÜjligt ska bevaras i originalskick, ütminstone det man ser med Ügat. Dü dieselmaskinen byttes ut ür 1962 tänkte man inte sü mycket pü bränslefÜrbrukning. Pü 10 knop slukar fartyget 45 liter diesel i timmen. Motorn ryker ocksü lite hela tiden, eftersom den inte är helt optimerad fÜr det ändamül som

ď źď€ m/s J.L.Runeberg med personal och ägare. PĂĽ bild frĂĽn vänster Gun-Maj Lehto, Juni Teppana och verkställande direktĂśr Ted LĂśnnroos.

fartyget har i dag. LĂśnnroos känner sig oerhĂśrt frestad att fĂĽ bukt med problemet. Han drĂśmmer om en dieselgenerator, som driver en elmotor direktkopplad pĂĽ propelleraxeln. – FĂśrbrukningen skulle minska rejält, säger han och fĂśrklarar att än sĂĽ länge är en helelmotor ett uteslutet alternativ pĂĽ grund av att rutterna är sĂĽ lĂĽnga. Det fi nns ingen elmotor pĂĽ marknaden som skulle klara av sträckorna kombinerat med den tunga lasten. Med bränsle och passagerare är vikten i nuläget 170 ton. – Den tekniska utvecklingen gĂĽr framĂĽt med stormsteg, sĂĽ jag är säker pĂĽ att det fi nns en miljĂśvänlig lĂśsning ocksĂĽ fĂśr oss dĂĽ det blir dags fĂśr byte, konstaterar LĂśnnroos. SĂ„SONG TILL SEPTEMBER Turerna avgĂĽr frĂĽn Helsingfors klockan 10, och i BorgĂĽ är man ungefär 3,5 timme senare. Motvind och trafi kmängd vid Hästnäs svängbro inverkar pĂĽ färdtiden. PĂĽ eftermiddagen kĂśr bĂĽten tillbaka till Helsingfors, där man är klockan 19.25. Julitorsdagar kĂśr bĂĽten frĂĽn Helsingfors till Lovisa. PĂĽ ett par veckoslutsturer stannar bĂĽten i PĂśrtĂś. PĂĽ begäran stannar fartyget ocksĂĽ i Svarta Hästen och vid Haiko gĂĽrd. Säsongen avslutas i september. đ&#x;”˛

Eko 2/2017

27


Heikki Halonen och Henri Perälahti fÜrbereder dagens jobb.

NNB, det nya full servicehuset fÜr elarbeten Om du stÜter pü denna bil i trafiken är det früga om bekanta karlar i ny kostym. Energibolaget i Borgü och Kervo skÜter tillsammans om omrüdets elnät. TEXT Cilla Mattheiszen FOTO NNB

et nya full service-bolaget fÜr eltjänster, Nylands Nätbyggnad (NNB), betjänar energibolag, städer, kommuner och privat kunder i alla projekt som kräver elexpertis. Bolagets huvudkontor fi nns i Borgü. – Vi mü vara ett nytt bolag, men vürt kunnande baserar sig pü Üver hundra ürs erfarenhet och knowhow. Borgü Energi och Kervo Energi, tvü anrika energibolag, äger oss med jämna andelar, säger NNB:s vd Kaj Ljungberg. Bolagets huvuduppgift är att bygga elnät. Det fanns ett helt tydligt behov

D

28 Eko 2/2017

av ett allt effektivare och konkurrenskraftigare entreprenÜrsbolag, konstaterar Ljungberg. – MontÜrsverksamheten frün vüra tvü ägarbolag flyttades i sin helhet till oss. Pülitlighet, snabbhet och yrkeskunskap är helt tydligt vüra trumfkort. FRÅN LUFTLEDNINGAR TILL ELUTTAG Eldistributionstjänsterna täcker helheter pü 0,4-20 kV inklusive material. Bolaget utfÜr alla elarbeten frün elnätbolagens luftledningar, apparatur, transformatorstationer till kabelnät till tomtcentraler

och eluttag fĂśr privathushĂĽll. Byggnad, reparation och underhĂĽll av väg- och utomhusbelysning hĂśr ocksĂĽ till personalens specialkunnande. Enligt Ăśverenskommelse betjänas ocksĂĽ elnätsbolag med reparationsdejour 24/7. FĂśrutom de egna anställda har NNB ocksĂĽ ett brett samarbetsnät, bland annat pĂĽ markbyggnadssidan. Bolaget tar emot alla sĂĽdana uppgifter, som bolagets kompetens och utrustning lämpar sig fĂśr. Nylands Nätbyggnad opererar till en bĂśrjan i Kervo, Sibbo, Borgnäs, BorgĂĽ och Lovisa. đ&#x;”˛


Gör en miniatyrresa under Finlands jubileumsår! I Illby står sevärdheterna sida vid sida och förtjusar både barn och lite äldre tågluffare. TEXT Marika Kangaskolkka FOTO Lotta Åberg, Marika Kangaskolkka

En stor del av Finland finns i Illby Eko 2/2017

29


TEKSTI-TEXT Marika Kangaskolkka FOTO-KUVAT Lotta Ă…berg

lm

ol

H

H đ&#x;”˛

na

N

intresserar süklart ocksü vuxna. Grupper och turister besÜker ofta utställningen, och münga vill dessutom veta mera om Noarks ägare Samaria r.f. och dess rehabiliterande och sysselsättande verksamheter. Till exempel väggbonader av ütervunnet material och träprodukter fi nns utställda och till salu i Illby. Pü beställning gÜrs även miniatyrer. Noark world miniatyrutställningen är Üppen fÜr alla frün bÜrjan av juni till slutet av augusti. Pü vintern tar man emot endast grupper pü beställning. Noarks cafÊ serverar lunch samt hembakade kakor och bullar under sommaren. – Vi ordnar barnkalas, dop och andra familjefester här pü Noark world. Vi har ocksü utrymmen fÜr mÜten eller skolningar. Modelltügen och miniatyrvärlden är en bra programpunkt till vilken tillställning som helst, avrundar HollmÊn.

el e

oarks utställning ligger pü endast 10–15 minuters bilfärd frün Borgü mot Lovisa, men väl framme väntar flera bekanta fi nländska byggnader och platser. Helena HollmÊn pü Noark world tar vant emot besÜkare och berättar till exempel fÜr barngrupper och skolelever om hur man bygger miniatyrer. – Miniatyrerna gÜrs vanligen av papp eller polyuretan. Ibland hittar även lite udda saker sin plats i miniatyrvärlden. Lägg till exempel märke till lyktstolparna, de är gjorda av sugrÜr och fi ngerborgar, tipsar HollmÊn. Unga och barn har tyckt mycket om utställningen som pü ett trevligt sätt fÜrenar kunskap om

Finland, modelltüg och miniatyrer. Ofta utbrister barnen i ett spontant �ooh� när de fÜr fÜrsta güngen ser alla smü hus med tindrande ljus i fÜnstren och tügen som susar fÜrbi Helsingfors järnvägstation och norrut, ända upp till julgubbens land. Att tillverka miniatyrer kräver tid och mycket tülamod. Man bÜrjar med att besÜka och fotografera platsen fÜr att sedan med hjälp av ett datorprogram gÜra ritningar och räkna ut proportioner. – Det tog ungefär en münad att gÜra ett kvarter av gamla stan i Borgü, berättar HollmÊn. Ute pü gürden fi nns en, till proportionerna, lite stÜrre tügbana och längs den fi nns bland annat Borgü järnvägsstation, Lovisa gamla väderkvarn och nügra andra byggnader. Miniatyrvärlden och tüg banorna

ĂŠn

D L R O W K R NOA

Profile for Porvoon Energia

Pbe lehti eko 022017 sv  

Pbe lehti eko 022017 sv  

Advertisement