Page 1

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING 2 | 2012

Närbild: Mari Savio

Gasum har stora planer

De fjärravlästa mätarna kommer

Energisparveckans specialsidor Höstlig blomsterprakt | Förnuftigt elnät


2

BILD VIRPI LEHTINEN


Ännu Borgå Energi

grönare 1. 2. 3. 4. 5.

I överensstämmelse med våra värden strävar vi efter att systematiskt minska vårt ekologiska fotspår. Vi investerar i miljövänlig energiproduktion. Vi säljer el, som Finlands naturskyddsförbund certifierat med sitt Ekoenergi-märke. Elen producerar vi med träbränsle i vårt värmekraftverk i Tolkis. Det biokraftverk, som byggs intill värmekraftverket i Tolkis, närapå fördubblar vår kapacitet att producera grön ekoel. Som fjärrvärmeproducent hör vi till Finlands grönaste energibolag i vår storleksklass. Vi producerar nästan 70 procent av fjärrvärmen med förnybara bränslen. Det nya biokraftverket i Tolkis höjer andelen till ungefär 90 procent. I enlighet med vår gröna linje satsar vi också fortlöpande på vatten- och vindkraft. Dessutom undersöker vi möjligheterna att bygga ett solkraftverk.

3


Formgivning är en del av vår vardag s. 16

Innehåll

LNG-terminal till Tolkis? s. 12 De fjärravlästa mätarna kommer ------------ 6 PBE Nytt ---------------------------------------- 10 Tolkis biokraftverk----------------------------- 11 LNG-terminal till Tolkis? ------------------- 12 Smidig körning med grön el----------------- 15 Formgivning är en del av vår vardag------- 16 PBE Nytt ---------------------------------------- 20 Faktahörnan ----------------------------------- 21 Färgprakt i höstmörkret ---------------------- 22

Energisparvecka s. 34–37 UTGIVARE |Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 Borgå tfn (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas REDAKTIONSRÅD | Benny Broman,

4

Nina Fransas, Magnus Nylander, Ari Raunio, Tommi Vierikko, Patrick Wackström, Merja Wilkman REDAKTION & LAYOUT | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa www.peakpress.net REDAKTIONSCHEF | Seppo Iisalo

REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson AD | Sanna Nylén PÄRMBILD | Virpi Lehtinen TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21 06150 Borgå www.painoyhtyma.fi UPPLAGA | 30 600 kpl


Det som passar en, behöver inte passa en annan

KUVA EEVA KANGAS

Ledare

I Borgå brukshundar s. 26 Lätt och kul-------------------------------------- 24 Recepthörnan------------------------------------ 25 Fjärrvärme ett bekymmerslöst alternativ--- 26 Mr. Tolkis----------------------------------------- 28 Förnuftigt elnät -------------------------------- 30 Fram med skåpfrossarna -------------------- 32 Glödlamporna historia, vad i stället? ----- 34 Rösta på årets nyttomotionerare------------ 36 Ekoeffektdagen--------------------------------- 37 PBE elprodukter ------------------------------- 38

Seitlax s. 22

energibranschen söker man hela tiden efter nya produktionsformer för att öka användningen av förnybara energikällor. I fråga om resultaten gäller ändå än så länge att inget nytt under solen. Kanske med undantag för att just solen i framtiden kan komma att användas för produktion av fjärrvärme.

”Borgå Energi strävar efter en ekonomiskt förnuftig produktion, som tillika till etthundra procent baserar sig på förnybara bränslen.”

De slutsatser, som kan dras av gjorda utredningar, beror i hög grad på var de gjorts, vilken ort och vilket område de gäller. Här i Borgå har vi kunnat konstatera, att de ersättnings- och nyinvesteringar, som gjorts redan för många år sedan, varit i den grad framtidsinriktade att sådana nya värmeproduktionsalternativ som värmepumpar inte är ekonomiskt lönsamma.

Beträffande Skaftkärr-projektets solkraftverksalternativ återstår att se, vad man kommer till. Tekniskt är det fullt möjligt att bygga ett sådant kraftverk. En annan fråga är sedan hur ekonomiskt lönsamt det är. Med det nya biokraftverket i Tolkis kommer vi att kunna producera ännu mera energi än tidigare med användande av förnybara bränslen. De icke förnybara bränslenas andel av fjärrvärmeproduktionen sjunker till ca 10 procent. De låga värmeproduktionskostnaderna i biokraftverket kan inte undgå att inverka på lönsamhetskalkylerna

för en på solenergi baserad fjärrvärmeproduktion. Klart är att solfjärrvärmen åtminstone inte utan ett betydande investeringsstöd blir lönsam. Borgå Energi strävar efter en ekonomiskt förnuftig produktion, som tillika till etthundra procent baserar sig på förnybara bränslen. När biokraftverket i Tolkis står klart stiger de förnybara bränslenas andel redan till 90 procent. Att utnyttja solenergi vore ett sätt att nå det slutliga målet. Det är ändå på sin plats att ställa frågan om vi vänt på alla stenar för att finna nya metoder att utnyttja förnybara energikällor. På biofronten torde det till exempel alltjämt finnas mycket att göra. Patrick Wackström verkställande direktör

5


M채tarbytet i v책nings- och radhus inne p책 slutrakan

Egnahemshusen st책r i tur

6


Operat ion mä tarbyte

Bytet av elmätare till fjärravlästa mätare inleddes i slutet på våren och har framskridit planenligt. Ungefär en fjärdedel av mätarna har vid det här laget bytts. I tur står egnahemshusens mätare. ROLF GABRIELSSON BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

7


Tidtabell för mätarbyte i egnahemshus och parhus 2013

November 2012 Januari-februari Februari-mars Mars-april April-maj Maj-juni Juni-juli Juli-augusti Augusti-september September-oktober Oktober-november November-december December Följ med tidtabellen på vår hemsida, www.borgaenergi.fi.

D

et finns allt som allt omkring 32 000 elmätare på Borgå Energis nätområde. Bytet av dem inleddes i vånings- och radhusens mångmätarcentraler. Till dags dato har ca 8 000 mätare hunnit bli bytta. Mätningschef Tomas Nordström ger kunderna ett stort tack för deras positiva inställning till bytesoperationen. – Samarbetet har gått utmärkt. Man har kontaktat oss om någonting varit oklart. Stör inte vardagsrutinerna

8

Enligt Nordström rubbar inte mätarbytet i vånings- och radhus kundernas vardagscirklar, strömmen stängs av för en kort stund, det är allt. – Mätarna finns i husbolagens mätarskåp och montörerna behöver därför inte komma in hos folk. Härnäst byts egnahemshusens ca 22 000

Det högst 30 minuter långa elavbrott, som mätarbytet föranleder, förorsakar inga skador på elapparater.” mätare. En del finns på ställen, dit montörerna inte har tillträde utan invånarnas hjälp, vanligen inne i husen. – Därför är samarbetet med kunderna nu ännu viktigare än hittills. Kunden måste vara på plats eller på annat sätt garantera montören tillträde till mätaren, poängterar Nordström. Velkala pilotområde

Stadsdelen Velkala i Borgå blir det första området, där egnahemshusens elmätare

byts. Pilotprojektet inleds på senhösten. Det finns ungefär 500 mätare på området Velkala–Rönnvägen. Egnahemshusens nya mätare är av märket Kamstrup. De installeras av Eltel Networks Ab. I vånings- och radhusen svarade Voimatel Ab för installationerna. Mätarna där är av märket Aidon. – Vi vill nu försäkra oss om att allt fortsättningsvis går enligt planerna innan vi tar itu med massbytet av elmätare i egnahemshusen.


Operat ion mä tarbyte Massbyte under år 2013

Massbytet av egnahemshusens mätare inleds i januari–februari nästa år. Enligt Tomas Nordström skall alla mätare vara bytta före 2013 års slut. Kunderna får i god tid före mätarbytet brevledes meddelande om den exakta tiden för bytet. – Vi ger en tidsram på ett par timmar, inom vilken mätarbytet kommer att ske, omtalar Nordström. Genom att följa de noggranna direktiv, som finns i brevet, kan kunden för egen del sörja för att mätarbytet sker utan besvär. Om mätaren finns på ett annat ställe än vad som framgår av Borgå Energis uppgifter bör bolaget underrättas om detta. – Anslutningsuppgifterna kan vara upp till femtio år gamla, varför det är fullt möj-

ligt att de inte längre till alla delar håller streck, förklarar Nordström. Vid behov kontakt med Borgå Energi

Eftersom egnahemshusens mätare i större omfattning börjar bytas på vintern bör kunden se till att snön är röjd så att man kommer fram till mätaren om den finns utomhus. Också i övrigt bör kunden försäkra sig om att det inte finns hinder framför mätaren, som försvårar bytet. Det är också viktigt att kontakta Borgå Energi om den meddelade tiden för mätarbytet inte på vägande grunder passar. Själva mätarbytet förorsakar ett högst 30 minuter långt elavbrott. Vanligen varar det ändå bara 5-10 minuter. Någon skada på elapparater förorsakar avbrottet inte. – Om det emellertid i hemmet finns apparater, som till exempel behövs för

sjukvård, eller andra mycket känsliga apparater, lönar det sig att vara i kontakt med oss på förhand, säger Nordström. Telefonnummer och e-postadress finns i det brev, som kunden får. – Mätare byts också på kvällstid och under veckoslut. När mätarbytet är gjort lämnar montören ett informationskort med den avlägsnade mätarens avläsningsuppgifter och bruksanvisning för den nya mätaren. Skärgårdsboningarna en grupp för sig

Fritidsbostädernas mätare byts nästa vår, sommar och höst. De hus i skärgården, som inte kan nås med bil, bildar en grupp för sig. Bytet av de ca 700 mätare, som det är fråga om, görs av Borgå Energis egna montörer. Över 3 x 63 ampers anslutningar berörs inte av mätarbytesoperationen.

Kundrapporteringstjänsten ger mycket nyttig information Jämsides med mätarbytena görs ett kundrapporteringssystem, som blir klart att tas i bruk under höstens lopp. Det ger kunden möjlighet att följa med sin egen elförbrukning med till och med en timmes noggrannhet. Mätningschef Tomas Nordström räknar med att i synnerhet de, som bor i egnahemshus, skall ha nytta av den nya serviceformen. – Förstås gynnar det också andra att kunna se var och hurudan den största förbrukningen är. På basen av den informationen kan man använda sin el mera planmässigt och kostnadseffektivare. Det blir lättare att se var det går att spara el och resultaten av sparåtgärderna syns snabbare än tidigare.

Registrering behövs För att kunna använda den avgiftsfria tjänsten skall man registrera sig på Borgå Energis hemsidor. I samband med registreringen ombeds kunden ge närmare uppgifter om sina egna elanvändningsförhållanden. Det gör det möjligt för kunden att få jämförelseuppgifter.

Nya serviceformer på kommande Nyttan kommer enligt Nordström att ytterligare öka i framtiden, då nya serviceformer utvecklas inom ramen för fjärravläsningen. – Tekniken gör det till exempel möjligt att också mäta inmatningen av kundens egen produktion i nätet.

En central nytta är den att uppskattnings- och utjämningsfakturorna försvinner och ersätts med exakta, på den faktiska förbrukningen baserade elräkningar. Samtidigt slipper kunden omaket med att ge mätaravläsningsuppgifter. Nordström påminner om att det också i sista hand är kunden, som drar nytta av att fjärravläsningen ger nätbolaget nya metoder att lokalisera elfel till exempel efter en storm. – De fjärravlästa mätarna är ett mångsidigt verktyg, som på detta sätt använt också hjälper nätbolagen att uppfylla de allt stängare leveranstrygghetskraven.

9


ny

tt SAMMANSTÄLLDA AV ROLF GABRIESSON OCH SEPPO IISALO

Minskad elförbrukning

Borgå i elförbrukningstopp

Elförbrukningen minskade i januari-juni 2,4 procent. På ett år har minskningen varit hela 4,9 procent. Det visar Energiindustrins statistik. Elförbrukningen i Finland uppgick till totalt 43,5 terawattimmar (TWh) under perioden januari-juni. Förbrukningen täcktes till 30 procent med kombinerad el- och värmeproduktion (CHP), 6 procent täcktes med separatproduktion, drygt 25 procent med kärnkraft och drygt 18 procent med inhemsk vattenkraft. Nettoimporten stod för nästan 20 procent. Nettoimporten har ökat med rent av 78 procent från årets början. Ökningen beror på den goda vattensituation, som redan länge rått på den nordiska elmarknaden. Den goda vattensituationen är också orsaken till att den inhemska vattenkraftsproduktionen ökade med nästan 43 procent under det första halvåret.

Borgå håller alltjämt åttonde plats i statistiken över elförbrukningen i landets kommuner. Lovisa har stigit ett pinnhål till 71.Enligt Energiindustrins statistik minskade elförbrukningen med några procent i nästan alla kommuner år 2011. Helsingfors är klar etta med en elförbrukning på 4 500 gigawattimmar. Därefter följer energidominerade industriorter med undantag för Esbo på nionde plats. I Borgå sjönk elförbrukningen från 2 188 gigawattimmar år 2010 till 2 178 gigawattimmar år 2011. I Lovisa var motsvarande siffror 206 respektive 190 gigawattimmar. I Lovisa utgör boende och lantbruk den största förbrukargruppen. I Borgå är industrin den överlägset största elförbrukaren. Dess andel ökade i såväl absoluta tal som procentuellt. År 2010 gick det åt 1 808 gigawattimmar i industrin, i fjol 1 824 gigawattimmar.

xxxxxx Bekanta

termer?

1. xxx

KUVA XX

2. 3.

10

4.

Stamnät Nationellt högspänningselnät. Stamnätbolaget Fingrid svarar i Finland för nätet, som står i förbindelse med elnäten i Sverige, Norge, Estland och Ryssland.

Regionnät Via regionnäten, som ägs av andra aktörer och som står i förbindelse med stamnätet, sköts eldistributionen på det regionala planet.

Distributionsnät Distributionsnäten används för överföring av el åt små och medelstora elkonsumenter. Distributionsnäten är i sin tur uppdelade i hög- och lågspänningsnät. Högspänningen är vanligen i Finland 20 kV. I lågspänningsnäten används 400 V:s spänning. Den för elkonsumenten i gemen bäst kända 230 V:s spänningen är lågspänningsnätets fasspänning.

Fjärravlästa elmätare En mätare, som nätbolaget kan avläsa utan att behöva komma till ort och ställe.

Omsättningen ökar Borgå Energi -bolagens omsättning ökade under årets första hälft fyra procent, det vill säga till 28,2 miljoner euro. Enligt halvårsredovisningen var vinsten 1,8 miljoner euro och resultatet före skatt 1,5 miljoner. Årsresultatet väntas bli något bättre än i fjol. Elförbrukningen minskade under årets första sex månader 0,4 procent. Värmeförbrukningen var i Borgå oförändrad. I Lovisa fortsatte den däremot att öka, nu med tre procent.

Danmark satsar på vindkraft Danska Oticon Foundation och Legos moderbolag Kirkbi står i beråd att investera ungefär 675 miljoner euro i en ny vindkraftspark på Danmarks västra Nordsjökust. Vindkraftsparken kommer att bestå av 77 möllor, vilka var och en får en effekt på 3,6 megawatt. Det betyder att den totala effekten kommer att uppgå till nästa 280 megawatt. Möllornas rotordiameter blir 120 meter. När vindkraftsparken står klar att tas i bruk år 2015 kan den producera en elenergimängd motsvarande 285 000 hushålls förbrukning. På ön Anholt mellan Danmark och Sverige byggs en ännu större vindkraftspark. De 111 möllornas sammanlagda effekt blir 400 megawatt. Det är Dong Energy med danska staten som majoritetsägare, som står för investeringen. Den skall vara genomförd till slutet av nästa år. Danmark hör till världens ledande vindkraftsländer. Vindkraftens andel av landets elproduktion är redan över en femtedel. År 2010 uppgick vindkraftskapaciteten till totalt 3 752 megawatt.


Tolkis biokraftverk snart färdigt Borgå Energis biokraftverksprojekt har hållit tidtabellen. Den kombinerade fjärrvärme- och elproduktionsanläggningen blir färdig för provdrift i slutet på året. ROLF GABRIESSON BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

Det är meningen att överlåtelsen skall ske i början på nästa år, varefter biokraftverket tas i kommersiell drift. Det nya kraftverket drivs med flis, bark, småved och sågspån. Det betyder att de förnybara bränslenas andel av Borgå Energis fjärrvärmeproduktion stiger från nuvarande 70 procent till hela 90 procent. De här procenttalen gör Borgå Energi till ett av de grönaste energibolagen i sin storleksklass i Finland. Bolaget har som målsättning att med tiden

nå en hundraprocentig biobränsleanvändning i sin fjärrvärmeproduktion.

En rejäl ökning av elproduktionskapaciteten Det nya biokraftverkets värmeproduktionskapacitet är 300 GWh om året, vilket betyder en kapacitetsökning med nästan 100 GWh. För att den nya kapaciteten till fullo skall kunna utnyttjas görs stomrörledningen från Tolkis grövre och i Gammelbacka byggs en pumpstation, som skall garantera att trycket i rörledningen hålls på tillräckligt hög nivå. Elproduktionskapaciteten växer från 43 GWh till 70 GWh i året. Den nya anläggningens bränsleförbrukning är beräknad till ca 600 000 • Biokraftverket började löskubik per år jämfört byggas i juli 2011. Grundstemed det nuvarande värmenen murades den 19 augusti kraftverkets ungefär 400 samma år. 000 kubik.

Ett och ett halvt års dagsverke

• Taklagsfest firades den 25.5.2012. • Som mest har kraftverksbygget sysselsatt nästa 200 arbetstagare inom olika branscher.

Det nya biokraftverket byggs invid den över 30 år gamla värmekraftverksanläggningen, där driften fortsätter. De två kraftverkens styr- och kontrollfunktioner sköts från ett och samma ställe.

11


LNG-terminal Borgå Energi hoppas att Gasum placerar sin terminal för gasimport i Tolkis och kan tänka sig ett delägarskap i terminalbolaget om det erbjuds en möjlighet till det. Borgå Energi väntar också med intresse på Gasums bioraffinaderilösningar. ROLF GABRIELSSON ILLUSTRATIONER GASUM

12


till Tolkis? Terminalområde Alternativa linjedragningar för gasrörledningen Befintligt gasnät

G

asums terminalprojekt intresserar Borgå Energi, eftersom terminalen skulle ge bolaget en möjlighet att ersätta oljan med gas som reservbränsle i kraftverken i Tolkis. En rörledning kunde dras den några kilometer långa sträckan från den tilltänkta terminalplatsen till kraftverken. Dessutom kunde Borgå Energis värmekraftverk i Harabacka i stället för den nuvarande naturgasen använda flytande naturgas som bränsle. – Vi skulle få ett alternativ till den ryska naturgas, som Gasum levererar åt oss via sitt gasnät, konstaterar Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström.

Förångad LNG skulle matas in i naturgasnätet i Nyby via ett ca fyra kilometer långt gasrör. Kartan visar alternativa linjedragningar för gasröret från Tolkis.

Konkurrenskraftigt alternativ

Enligt Wackström är rörgas vanligen dyrare än flytande naturgas. 13


– LNG skulle också vara ett priseffektivt sätt att säkerställa gasförsörjningsberedskapen. Flytande naturgas produceras på många håll i världen, också i Ryssland. Produktionskapaciteten har stadigt vuxit, vilket i förening med exploateringen av nya gasfyndigheter har gjort LNG till ett konkurrenskraftigt alternativ till den rörnätsimporterade naturgasen. Nationellt viktigt projekt

Direktör Björn Ahlnäs har en central ställning i Gasums terminalprojekt. Borgåbon, som också är viceordförande i bolagets styrelse, understryker att projektet är av stor nationell betydelse. – Industrins konkurrenskraft är långt beroende av tillgången på förmånlig energi. LNG-terminalen ger möjlighet att skaffa naturgas till världsmarknadspris. Stor indirekt nytta

Enligt Ahlnäs skulle nyttan av en terminalplacering i Tolkis för Borgå Energis del framförallt vara av indirekt slag. – Bolagets ägare, Borgå stad skulle få fastighetsskatteintäkter och om terminalbolagets hemort vore Borgå också samfundsskatteintäkter. Arbetsplatser skulle skapas och också de ge staden skatteintäkter. – Borgå Energi kunde, om bolaget så ville, bli delägare i terminalbolaget på samma sätt som man skaffat andelar i till exempel vat-

Gasums LNG-projekt Gasum planerar att inleda import av flytande naturgas (LNG) och utreder möjligheterna att bygga en importterminal antingen i Tolkis i Borgå eller i Joddböle i Ingå.

14

Vi följer med intresse med de möjligheter, som terminalprojektet erbjuder, säger Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström.

ten- och vindkraftsbolag, fortsätter Ahlnäs. Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström finner tanken intressant. Vid sidan av de möjligheter, som terminalprojektet öppnar, följer han också intresserat med hur Gasums biogasplaner avancerar. – Om de förverkligas kunde vi ersätta naturgasen i Harabacka-anläggningen med biogas, varefter vår fjärrvärmeproduktion till etthundra procent skulle ske med förnybara bränslen, vilket är vårt mål. Gasum planerar att bygga ett biogasraf-

Miljökonsekvensbedömningen (MKB) för vartdera alternativet har inletts och väntas pågå till nästa sommar, varefter beslut om fortsättningen fattas. Gasums målsättning är att LNG-terminalen står färdig att tas i bruk med full kapacitet för import, lagring och inmatning på gasnätet före slutet av år 2018. Via terminalen skall man enligt planerna kunna importera en gasmängd, som motsvarar upp till hälften av den nuvarande naturgasförbrukningen i Finland. Den flytande naturgasen transporteras med specialkonstruerade fartyg, vilka inte behöver lika djupa farleder som oljetankfartyg. De första isklassade LNG-fartygen håller på att byggas.

Etthundra byggjobb Investeringens storleksklass är 200-400

Importterminalen skulle ge Borgå arbetsplatser och skatteintäkter, påpekar Gasums direktör Björn Ahlnäs.

finaderi i Joutseno, med vars produktion man kunde ersätta upp till hälften av den naturgas, som förbrukas i Finland. Biogasen skulle produceras av träfiber och levereras till kunderna via det nuvarande gasnätet. Borgå Energis värmekraftverk i Harabacka är kopplat till gasnätet och kunde därför lätt utnyttja biogasalternativet. Enligt Björn Ahlnäs visar de hittills gjorda utredningarna att projektet tekniskt går att genomföra och att produktionsprocessen kan integreras med produktionen vid Metsä Fibres cellulosafabrik i Joutseno.

miljoner euro. Som mest skulle projektet ge jobb åt upp till 100 personer under byggnadsskedet och åt 20-30 personer i det slutliga driftskedet. Tolkisalternativet förutsätter byggande av en ca 4 km lång rörledning (TolkisNyby) för inmatning av förångad LNG i naturgasnätet. I Ingå skulle matarrörledningen bli 20 km lång. All gas skulle inte levereras via rörnätet utan en del forslas med tankbilar till kunder utanför rörnätet. Tankbilstrafiken har bedömts uppgå till några tiotal fordon per dygn. Gasum äger den terminalmark, som behövs i Tolkis, men inte i Ingå. Gasum ägs av Fortum (31 %), Finska staten (24 %), ryska Gazprom (25 %) och tyska E.ON (20 %).


Nissan Leaf är en helelektrisk bil. Den går endast på el laddad i bilens batteri.

Smidigt med grön elektricitet ROLF GABRIELSSON BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

Borgå Energi har tagit i bruk två Nissan Leaf -elbilar för att skaffa erfarenheter, som kan utnyttjas vid utvecklandet av bolagets elnät och byggandet av ett laddningsstolpnät. Bilarna, som leasats av borgåföretaget Secto Automotive, används dagligen av Borgå Energis och Borgå Elnäts arbetstagare vid utförandet av olika arbetsuppgifter. Elbilsanskaffningen faller sig helt naturlig för Borgå Energi, som beaktar miljön i allt vad bolaget företar sig. Elbilarna är utsläppsfria. – Bilarna går givetvis på vår gröna el, som Finlands naturskyddsförbund certifierat, konstaterar fjärrvärmechef Ari Raunio. Bolaget samarbetar med borgåföretaget Ensto, som tillverkar laddningsstolpar. Som ett resultat av samarbetet har de första för allmänt bruk avsedda laddningsstolparna satts upp i Borgå, framför Stadshuset, på Krämartorget och på Ensbackens anslutningsparkeringsområde.

Snabbladdning på en halv timme Bilen laddas via ett normalt eluttag. En långsam laddning tar 10-12 timmar. En snabb-

laddning går på en halv timme och då laddas batteriet till 80 procent. På instrumentbrädan ser man hur långt man kommer med den aktuella laddningen. Kilometerangivelsen är högst vägledande, eftersom den verkliga räckvidden beror på körsätt, hastighet, trafiksituationer och användning av klimatanläggningen. På vintern tär uppvärmningen en hel del på räckvidden. Med full laddning borde man kunna köra 175 km. Körningen förbrukar el, men producerar också el. Batteriet laddas vid varje inbromsning. I spoilern i bakkanten på taket finns också en liten solpanel, som förser bilens kringutrustning med en del av den el som behövs.

Modern personbil Nissan Leaf är i övrigt som vilken modern personbil som helst. Inredningen håller hög kvalitet, man sitter bra och bilen är trevlig att köra. Elmotorns vridmoment på 280 Nm garanterar kraft och smidighet i alla situationer och toppfarten på 145 km/h räcker bra för

Nissan Leaf Vikt: 1 965 kg Motor: synkron elmotor Effekt: 80 kW/109 hk Vridmoment: 280 Nm/2 730 r/min Kraftöverföring: automatisk, framhjulsdrift Acceleration: 0-100 km/h 11,9s Toppfart: 145 km/h Förbrukning:173 Wh/km (ca 2 euro/100 km) Räckvidd: 175 km (NEDC-standard) Batteri: litium-ionbatteri Batterikapacitet: 24 kWh/över 90 kW Laddningskabel: 6 m

finländska trafikförhållanden. Växla behöver man inte, elmotorns kraft förs över mjukt och helt automatiskt. På den plats, där växelspaken i regel sitter, finns en rund större knapp, med vilken man väljer körriktning. Det finns två framåtlägen att välja mellan, ett för så kallad normal körning och ett för ekonomisk körning. Man startar bilen genom att trycka på start-/stoppknappen. Instrumentbrädans mätare vaknar till liv, men något motorljud hörs inte. Ett lätt tryck på gaspedalen och bilen sätter sig ljudlöst i rörelse. Den är de facto så ljudlös att det finns ett syntetiskt ljud, som kan kopplas på i stadskörning för att göra fotgängarna uppmärksamma på att en bil närmar sig.

15


16


Formgivning en del av vår vardag Borgåbon Mari Savio inledde i början på februari sitt jobb som nyländsk länskonstnär i formgivningsfostran. Hon vill göra formgivningen mera vardagsnära och till en naturlig del av den grundfostran, som ges i Finland. REIJA KOKKOLA BILDER VIRPI LEHTINEN

17


På samma sätt, som Borgå och Lovisa bör gynna den egna ortens formgivning, borde också hela Finland stöda finländsk formgivning, framhåller Mari Savio.

-J

ag vill främja finländsk formgivning och formgivningsfostran samt medverka till att formgivningen blir föremål för en större uppskattning. När formgivningen är som bäst ger den livet mervärde, skapar glädje och livskvalitet. Jag har tre år på mig att föra formgivningen närmare människan, förhoppningsvis för alltid, säger Savio. Den pågående diskussionen om Helsingfors nya spårvagnar för ett litet leende på hennes läppar. Varför i hela friden väcker just spårvagnarnas formgivning så starka känslor? Formgivning är så mycket mera än bara det yttre skalet. Savio understryker helhetskunnandets betydelse i formgivningen. 18

– Ta till exempel mobiltelefonerna, utseendet är viktigt, jo, men inte heller utformningen av gränssnitt och service saknar betydelse. Lyckas man till alla delar kan också ett litet företag bli världsberömt. Och vice versa. I ett hårt konkurrensläge kan ett misslyckande få vilken businessjätte som helst på fall. En produkt eller en tjänst varken säljer eller intresserar om inte formspråket tilltalar. Samarbete lönar sig

Savio vill fästa uppmärksamhet vid att formgivningen inte bara inverkar på invånarnas välmående utan också på den lokala företagsverksamheten och den vägen på hela nationalekonomin. Som länskonstnär vill hon få också Borgå att vakna till insikt

En energisk kvinna Borgåbon Mari Savio är den nyländska konstkommissionens nya länskonstnär i formgivningsfostran. Mari Savio har tidigare jobbat med planering i reklambyrå-, förlags- och beklädnadsbranschen. Hon har publicerat flera böcker: Surrur – tee oma marimekkosi, Maja, Juju samt läromedel, bl.a. i Oppi&ilo -serien. Dessutom har hon arbetat som kostymdesigner och deltagit i barnkulturprojekt av många slag.


En skattkammare för barn Mari Savio anser att dagens barn får allting alltför färdigt. Leksaker, lekar, spel och det hela. – Barnen ges inte möjlighet till kreativa aktiviteter. Och om det ges så är det på något sätt uppifrån lett, på de vuxnas villkor. Gångna tiders kända formgivare gjorde troligen själva sina leksaker. Kanske de var formgivare redan som tvååringar. Savio uttrycker sitt erkännande för det som Borgå bildkonstskola gör, men hoppas samtidigt att konst och formgivning skulle göras tillgängliga för alla och att samarbetet med till exempel socialväsendet skulle vara aktivare. – I besvärliga livssituationer är konsten till stor hjälp. Ett av Savios kommande projekt går ut på att göra formgivningen till en del av grundskoleundervisningen. På kursen får skoleleverna själva planera och förverkliga formgivningsprojekt. – Syftet med mitt pilotprojekt är att planera en ny tillvalskurs i formgivning för grundskoleelever.

Toppenidé Savio tycker att det vore toppen om det i Borgå fanns en skapande smedja eller ett skapande utrymme, ett slags skattkammare för barn och unga. – Där skulle finnas material av olika slag. Miljön skulle inte få vara alltför steril och fin. Kreativ verksamhet får inte heller vara ledd, vuxentyglad. Det idealiska vore att barnen fritt fick husera med materialen i en sådan kreativitetens skattkammare. Daghem, eftermiddagsklubbar och förskolor kunde alla utnyttja kreativitetssmedjorna. Smedjeverksamhet är enligt Savio en satsning på framtiden. – Barnen måste kreativt få göra som de själva vill för att må bra. Också ett överlivligt barn koncentrerar sig i den rätta omgivningen. Välmående barn växer upp till välmående vuxna.

om att den egna ortens formgivares arbete bör uppmärksammas och främjas. Om man inte i Borgå utnyttjar lokala formgivare, flyttar de till huvudstadsregionen, vilket på olika sätt utarmar staden. – Som länskonstnär utvecklar jag och skapar kontakter och samarbetsnätverk mellan olika aktörer samt hjälper till att främja olika projekt i branschen. Savio hoppas på en öppen diskussion om formgivning, att man skulle förstå att den är en naturlig del av vår vardag, vårt samhälle. – I Borgå kunde man arrangera workshops, dit branschfolk skulle bjudas in för att kläcka idéer. Det skulle inte behöva vara invecklat eller svårt. En liten deltagaravgift och god mat skulle räcka som satsning. För det gemensamma bästa kan

man sätta sig själv i blöt om inte annat så för att det känns bra och för en ljusare framtids skull. Formgivningsbranschen borde skapa nätverk och söka synergifördelar. Slutresultatet kunde vara ett ännu öppnare och trivsammare Borgå. Mod i formgivningen

Savio deltog nyligen i ett seminarium arrangerat av Demos Helsinki, som samlade konstfolk från Finland och Skandinavien för att bland annat i en tankesmedja dryfta formgivningens nuläge. – Det vidgade verkligen vyerna! Svenskarna lyfte fram kritikens betydelse i formgivningen. Om man vill få upp formgivningen på internationell nivå är det på sin plats med hård kritik. I de stora formgivar-

länderna når man fina resultat när de bästa grejerna får komma fram. Savio anser att Finland är ett bra formgivarland, men hon efterlyser mod att hålla fast vid sin egen syn, även inne på stora arenor. Internationell framgång kan föra med sig en fara för intetsägande och trist formgivning när målet blir att behaga de stora massorna. – I indie- och undergroundformgivningen görs fantastiska upptäckter, men på internationell nivå blir man på något sätt spänd, vågar inte göra djärva försök utan börjar säkerställa. På samma sätt, som Borgå och Lovisa bör gynna den egna ortens formgivning, borde också hela Finland stöda finländsk formgivning genom att använda sig av den. 19


ny

tt SAMMANSTÄLLDA AV ROLF GABRIESSON OCH SEPPO IISALO

Den gamla vattenborgen sätts i skick och tas i bruk STUDIO LINDELL/OSCAR

Den av tidens tand illa åtgångna vattenborgen på kullen bakom Tolkis gamla cellulosafabriksbyggnad iståndsätts som en del av biokraftverksprojektet. Vattenborgen kommer att förse både det nuvarande och det nya kraftverket med sprinkler- och pannvatten. Borgen fylls med Borgå Vattens vattenledningsvatten. Vattenborgen får nytt tak och ytbeläggningen på den ca 400 kubikmeter stora vattenbehållaren förnyas. Också ytterväggen av tegel repareras. Kraftverken kopplas till vattenborgen med en ny, tiotals meter lång rörledning. Havsvatten används som tidigare till kylvatten i bägge anläggningarna. Vattnet togs tidigare från sågens pumphus, men nu har ett eget pumphus byggts för ändamålet. Vatten från sötvattenbassängen behövs inte längre.

Lokalhistoriskt värdeobjekt

Den runda vattenborgen i rödtegel är 4,5 meter hög och har en yttre diameter på ca 20 meter. Den förfallna borgen får nytt tak, ytbeläggningen på vattenbehållaren i betong förnyas och tegelhöljet repareras till behövliga delar.

Vattenborgen byggdes på 1920-talet i samband med utvidgningen av cellulosafabriken. Med tiden blev borgen onödig då cellulosaproduktionen ersattes med produktion av sågat virke och fabriksområdet kopplades till det kommunala vattenförsörjningsnätet. Den runda vattenborgen i rödtegel övergick i Borgå Energis ägo i samband med en fastighetsaffär, som bolaget gjorde med Stora Enso år 2011.

land n i F i 1 1 0 År 2

Elavbrotten exceptionellt långa i fjol Enligt en färsk statistik, som Energiindustrin sammanställt, var eldistributionen år 2011 avbruten i medeltal nästan 8 timmar per elkonsument. Det är betydligt mer än under tidigare år. Den främsta orsaken till de exceptionellt långvariga störningarna står att finna i årsskiftets stormar och vinterns tunga snö. Statistiken bekräftar att det för finländska förhållanden rörde sig om exceptionella störningar. Det oaktat har

20

den finländska eldristributionens tillförlitlighet de senaste åren varit mycket god. Den sammanräknade genomsnittliga avbrottstiden för en elkonsument på landsbygden var år 2011 litet över 12 timmar. I tätorterna varade avbrotten i medeltal 2 timmar och i städerna 10 minuter. Jämfört med de långsiktiga medeltalen räckte avbrotten mångdubbelt längre.


f

Varför?

Vad ?

Utsläppshandel

Nätavgift

Syftet med utsläppshandeln är att minska energiproduktionen och industrins utsläpp av växthusgaser samt att öka användningen av förnybara och andra utsläppsfria energikällor. I bakgrunden finns de internationella klimatförhandlingarna och Kyotoavtalet. De länder, som undertecknat avtalet, har förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser. EU har definierat gränser för hur mycket koldioxid dess industri och energiproduktion får alstra. Företagen måste årligen verifiera sina egna utsläpp. De kan köpa och sälja utsläppsrätter i enlighet med sina behov på en internationell börs. Utsläppshandeln inverkar prishöjande på den elproduktion, som sker med fossila bränslen.

I Finland kan konsumenten köpa el av vilken i Finland verkande elåterförsäljare som helst. Elnätsbolag kan konsumenten däremot inte välja. Det är alltid det nätbolag, på vars område konsumenten finns, som svarar för elöverföringen. När elmarknaden öppnades för fri konkurrens lämnades elöverföringen utanför, eftersom det inte är vettigt att börja bygga sinsemellan konkurrerande elnät. Utövande av nätverksamhet kräver myndighetstillstånd. Energimarknadsverket övervakar nätbolagens verksamhet och kontrollerar att prissättningen på överföringen hålls på en rimlig nivå.

nan

ah akt ör


1.

3.

2.

5.

4.


Bärljungen trivs både i sol och i skugga. Mellan vattningarna får den torka. Tål lätt köld.

Trädgårdsmästare Barbro Lindroos med en höstaster.

Färgprakt i höstmörkret

Vår och sommar är lyckliga tider för trädgårdsintresserade människor. Men hösten behöver inte betyda slutet på färgprakten.

M

REIJA KOKKOLA BILDER VIRPI LEHTINEN

änniskorna, som lämnar Seitlax trädgårds butik med f yllda blomsterkassar, ser nöjda ut. Urvalet förtjusande blommor och växter, som klarar sig långt in på hösten, är stort. En del står sig till och med över vintern, så som ljung och calluna samt den vackra och spröda silvertråden. Trädgårdsmästare Barbro Lindroos räknar upp en del arter, som trivs i svala förhållanden. – Bollkrysantemum, prydnadskål, bär-

ljung och höstaster. Hon tycker att det är trevligt att man numera också i våningshus kan njuta av en vacker ”trädgård” på sin egen balkong. – Inglasningarna förlänger märkbart balkongblommornas och -växternas livslängd. Människorna vill ha någonting uppiggande omkring sig när höstens mörker faller på. Något hinder att köra ned fingrarna i mullen utgör hösten inte heller. Perenner samt busk- och trädplantor kan väl planteras ännu i höstrusket.

– Jag får ofta frågan när planteringarna senast skall göras. Det beror förstås en del på vädret, men min rekommendation är att inte längre plantera efter oktober. Plantorna måste hinna rota sig några veckor innan det går tjäle i marken, svarar hon. Enligt Lindroos stundar en ny blomstertid när julen kommer. Då är det traditionella blommor som hyacint, julstjärna och amaryllis som gäller. Men också andra blommor går numera åt. – Julrosor och orkidéer har blivit populära. De finns i många vackra färger.

Trädgårdsmästare Sanna Lindström bland bollkrysantemer. Bollkrysantemumen är sensommarens och höstens absoluta favorit. Dess bollmässiga växtsätt och fantastiska färger får trädgården och balkongen att glöda efter en lång sommar.

3. Silverblad. Denna silverfärgade ettåriga gräsväxt används vanligen som kantväxt invid blomgrupper samt i kruk- och gravplanteringar. Användningen grundar sig i huvudsak på växtens silvergråa blad. På gynnsamma växtplatser klarar den sig till och med i höstkölden.

5. Fetknopp. Perenn. De lodrätt växande, rätt höga fetknopparna blommar från mitten på sommaren till långt in på hösten. De platta, ca tio centimeter breda blomställningarna lockar till sig fjärilar och humlor för att suga nektar. Blommorna tål svag köld, kan torkas och sättas i vas.

2. Höstaster. Trivs på solig eller halvskuggig plats. Tål svag köld. Finns i många färger: rosa, lila, blå och vit.

4. Sommaräpple. Jättemelba.

23


SAMMANSTÄLLDA AV ROLF GABRIESSON OCH SEPPO IISALO

PÄIVI AHVONEN

lätt och kul!

Det är kärleken som är hemligheten Om du sett filmen Chocolat (på finska Pieni suklaapuoti) måste du också bekanta dig med Lilla chokladfabriken i Gamla stan i Borgå. Lilla chokladfabrikens butik är mindre än liten. När det är fem personer inne i butiken är det fullsatt. Butiken invid Domkyrkan har en magisk dragningskraft – skorna styr liksom av sig själva stegen mot butiksdörren. Fabrikens försäljningstrumf är handgjord choklad. Det finns 80 olika smaker att välja emellan. – En del av våra kunder köper alltid vit choklad, andra föredrar mörk choklad och många prövar också choklad med tjär- eller salmiaksmak – det är svårt att säga, vilken som är populärast, berättar chokladmästare Peter Westerlund och Mia Westerlund. Julsmakerna är ett kapitel för sig. – De är apelsin-nejlika, pepparkaka och glögg. Dem får man från och med lilla julen. Chokladens vänner väntar också på nyåret som på solens uppgång. – Då har vi delikat champagne-tryffelchoklad. Den finns faktiskt bara en gång om året i vårt sortiment, på nyåret, och därför är den så speciellt eftertraktad. LILLA CHOKLADFABRIKEN BORGÅ Kyrkotorget 1, Gamla stan Tfn. 019 534 8343 | pieni@suklaatehdas.com Öppethållningstider: må–fr 11–17 / lö 10–14 / sö 12–15 www.suklaatehdas.com

Redo för tjänst! Borgå Brukshundar r.f.:s hundar är med i mycket. Till de trevligaste uppgifterna hör att dra barn i pulka eller kärra. I en barnskock måste brukshunden ha goda nerver och säkert uppförande. – Hundarna är sociala och människovänliga. Med kärra får de inte heller sätta iväg i full fart, berättar brukshundsansvarige Anna-Mari Matikainen. Brukshundarna är välkomna till olika evenemang och jippon. – Föreningar, församlingar och daghem beställer hundar till sina evenemang. De är också populära på olika by-, gårds- och kvartersjippon.

24

Brukshundarna har dessutom en viktig uppgift inom räddningsverksamheten. Toppskolade och i praktiken testade hundar är redo att delta i spaningar efter försvunna personer. Antalet årliga larm är mindre än tio och de flesta gäller dementa människor, som gått vilse. – Hundinstruktörer följer hela tiden med hundarna i terrängen. Med skall eller på något annat sätt meddelar hundarna att de funnit den försvunna. Om denne till exempel fallit på en sådan plats att hunden inte kan komma fram till personen ser en uppmärksam instruktör ändå på hundens beteende att den funnit den efterspanade, förklarar Matikainen. www.porvoonpalveluskoirat.fi


MARCO VÄKELÄ

BISTRO SINNE, läckergommarnas oas har en egen odlingslott i Strömfors. Där odlas sallad, grönsaker och rotfrukter för husets behov.

MARCO VÄKEL Ä

Dörren till bistrorestaurangen Sinne i Konstfabriken går nästan i ett. Ordet har spritt sig bland läckergommarna – här är måltiden näring för alla sinnen. Örter odlas som en del av restaurangens inredning och de används också – närmat i ordets verkliga betydelse. Köksmästare Kaj Kallio bygger sin matlista på inhemska och närproducerade råvaror. Närmatsfilosofin har förts så långt att restaurangen till och med

SINNE – BISTRO, CAFÉ & PUTIIKKi Västra Alexandersgatan 1, 06100 Borgå Tfn 010 3228 140 info@bistrosinne.fi Öppethållningstider: må 11–14.30 | ti–fr 11–14.30, 17–23 lö 12–24 | sö 12–17 brunch bistrosinne.fi

Paj på renkött och brödost Pajdeg: 2 dl flerspannmålsmjöl Ca 1 dl vetemjöl 100 g smör (rumsvarmt) 1 tsk bakpulver 1 ägg 1 dl riven ost Fyllning: 40 g purjolök 150 g rökt rivet renkött ½ tsk svartpeppar 3 dl riven ost 200 g brödosttärningar 1 dl persilja 3 ägg 2 dl matlagningsgrädde 120 g smetana

Rör ihop flerspannmålsmjöl, vetemjöl, bakpulver, ägg och riven ost i en skål. Smula smöret i blandningen. Tryck lätt ut degen i en smord pajform. Sätt formen i kylskåp för en stund. Förgrädda i 200 grader ca 10 minuter. Gör en blandning av det rivna renköttet, den finhackade purjolöken, persiljan, brödosttärningarna och den rivna osten, krydda med svartpeppar. Lägg blandningen i formen med den förgräddade pajdegen. Rör ihop ägg, matlagningsgrädde och smetana och häll över pajfyllningen. Grädda ännu ca 30 grader i 175 grader. Servera med en fräsch sallad och tranbärsvichy.

n rna

VIRPI LEHTINEN

Recepthö


”Fjärrvärmen är ett bekymmerslöst alternativ” Mika Jäävaara och Sini Westerberg behövde inte fundera lång stund på valet av uppvärmningsalternav då de började låta bygga sitt rymliga hus vid Bäckbackagatan i Borgå. REIJA KOKKOLA BILDER VIRPI LEHTINEN

26


-F

järrvärmeröret går precis förbi huset så det var självklart för oss att välja fjärrvärmen. Det var det lättaste och förmånligaste alternativet. Oljeuppvärmning tänkte vi inte ens på i något skede, berättar Mika Jäävaara. Nu har de framför sig den tredje vintern i sitt nya hem. De två tidigare kalla vintrarna har förlöpt väl, värmen har räckt till. I synnerhet Sini Westerberg har njutit av den behagliga golvvärmen. – Jag har alltid varit litet frusen av mig, fryser lätt om fötterna. Nu har tårna inte varit kalla, småler hon. Anslutningen gick snabbt

Att det går så lätt att ansluta sig till fjärrvärmen var enligt Jäävaara också något värt att beakta, när man har händerna fulla med ett krävande byggnadsprojekt. – Vi visste att röret går alldeles intill huset så vi ringde Borgå Energi och sedan gick allt av bara farten. Anslutningen fixades snabbt och bra. Ett dygn efter att den var gjord var golven redan varma. Föräldrarna i familjen är jäktade företagare och därför är det viktigt för dem att inte behöva bekymra sig för hemmets uppvärmning. Bäst fungerar en uppvärmning då man inte behöver ägna den ens en tanke. – Fjärrvärmen är ett bekymmerslöst alternativ. Man behöver inte fråga sig om det finns tillräckligt med olja i cisternen. Boendet är underhållsfritt, vilket passar oss bra, konstaterar Jäävaara. Kostnadsfördelar med ackumulerande eldstad

Den yta, som skall uppvärmas i familjens hus, är omkring 200 kvadratmeter. Rumstemperaturen ligger på 21-22 graders nivå, i sovrummen något lägre. – Värmen har varit jämn. För oss är det också viktigt att varmvattnet räcker till oberoende av årstid. Också barnen tycker om att duscha. Någon risk för att det varma vattnet skall ta slut då man står i duschen finns inte. De grundläggande boendefunktionerna skall ju förstås vara i sin ordning, resonerar Jäävaara. Fastän huset i huvudsak värms upp med fjärrvärme har Jäävaara och Westerberg en stor hög ved ute på gården. Den hämtar de på stugan, där det finns gott om ved. – En ackumulerande eldstad kombinerad med den övriga uppvärmningen betyder kostnadsinbesparingar speciellt under smällkalla vintrar. 2727


Vad för en karl?

Mr.Tolkis Mer upptagen än vanligt Tom Tallberg har den senaste tiden haft händerna fulla mer än vanligt. Vid sidan av de vanliga arbetsuppgifterna som kraftverkschef på Tolkis värmekraftverk har det pågående biokraftverksbygget sysselsatt honom mycket. ROLF GABRIELSSON BILDER STUDIO LINDELL/OSCAR

-I

sinom tid får jag också det på mitt ansvar, konstaterar Tom Tallberg. Vålaxbon, som utbildat sig till maskinmästare och i sex år skaffat sitt levebröd på sjön, gick i land år 1979 för att börja jobba som arbetsledare på underhållssidan på sågen i Tolkis. – Jag hade familj och små barn och därför kändes möjligheten att tillbringa mera tid hemma lockande. Hav och fartyg betydde ändå alltjämt mycket för Tallberg, som vuxit upp i en sandseglationsidkande familj, varför tanken på att igen gå till sjöss när barnen blivit äldre, ännu levde stark i det skedet. Men arbetet i Tolkis var meningsfullt och trevligt och fick honom att så småningom ge upp den tanken. Redan efter ett par år blev han driftsövervakare på kraftverket i ändan på den gamla cellulosafabriken.

28

– Någon el producerades där inte längre då, bara ånga. Turbinerna hade monterats bort och all ånga gick till sågen för dess behov, berättar han. Samtidigt pågick bygget av det nya kraftverk, som skulle bli Tallbergs arbetsplats i tiotals år. Sin tids biokraftverk

Som bränsle i det nya kraftverket användes till en början enbart bark och sågspån från sågen. Det var ett biokraftverk i en tid, då man inte ännu just alls talade om gröna värden och biokraft. År 1981 började fjärrvärme levereras till Borgå från anläggningen och då räckte sågavfallet inte längre till, utan man var tvungen att börja använda också andra bränslen, först olja och sedan kol. Knappt tio år sedan återvände man till biokraftstiden, då anlägg-

ningen år 2002 konverterades tillbaka för enbart trädrift. Nya arbetsrutiner

Tom Tallberg har i 30 år skött samma uppgifter, ända från år 1982. Mycket har förändrats under årens lopp. – Ta till exempel rapportkalkylerna och de andra administrativa uppgifterna, de gjordes ännu i slutet på 1970-talet med penna och papper, drar han sig till minnes. I och med det nya kraftverket gick användningen av anläggningen in i dataåldern. Driftstyrningen blev enklare när automatiken skötte mycket av det, som tidigare gjordes för hand. – Arbetsrutinerna har förändrats. Byråkratin tar allt mera tid. För en praktiskt lagd människa som jag känns det ibland litet frustrerande. Tallberg trivs ändå alltjämt förträffligt med både arbete och arbetskamrater.


Ett år i taget Tom Tallberg hade i fjol vad åldern beträffar kunna gå i pension, men kom med arbetsgivaren överens om att fortsätta för biokraftverksprojektets skull, och nu tar han ett år i taget. – Det passar mig utmärkt. Det är givande att få vara med och förverkliga ett kraftverk, som representerar det senaste tekniska kunnandet på området. Bygget tar ett och ett halvt år, det vill säga ungefär lika länge som i tiden det nuvarande kraftverket. – Då användes inte ännu just någon utländsk arbetskraft alls. Nu finns det gott om sådan på entreprenörernas lönelistor. Arbetsledningen är ändå fortfarande för det mesta i inhemska händer, konstaterar Tallberg.

29


HARRI HÄMÄLÄINEN

Förnuftigt elnät

Leveranstrygghetskraven skärps

Borgå Elnät Ab är väl förberett

Borgå Elnät Ab kan redan nu garantera att ett eventuellt avbrott i dess eldistribution inte räcker längre än sex timmar på hälften av elanvändningsplatserna i tätortsområden. ROLF GABRIELSSON

30

S

amma leveranstrygghet skall nationellt vara ett faktum före slutet av år 2019. Borgå Elnät Ab, som är en del av Borgå Energi -koncernen, har målmedvetet satsat på att ersätta luftledningar med jordkabel. Bolaget har valt det här till sin centrala metod att förbättra eldistributionens leveranstrygghet. En knapp tredjedel av distributionsnätet har redan grävts ned. – Vårt nät är 3 500 kilometer långt. Vi har satt som mål att tre fjärdedelar skall vara jordkabel inom tjugo år, berättar verkställande direktör Magnus Nylander. Enligt Nylander är den här takten

emellertid inte tillräcklig om arbets- och näringsministeriets planer på att skärpa eldistributionens leveranstrygghetskrav förverkligas. Ett avbrott i eldistributionen skulle få räcka högst 6 timmar på stadsplaneområde och 24 eller 36 timmar annorstädes. Lagändringen träder eventuellt i kraft redan i slutet på år 2013. I praktiken betyder det att de nya striktare målen borde nås stegvis på femton åren. Det första skedet skulle pågå till år 2019 och de följande till år 2023 respektive 2027, då de nya kraven skulle gälla alla användningsplatser. Enbart förverkligandet av det första


MALLA JUUMA

”En knapp tredjedel av distributionsnätet har redan grävts ned.” Magnus Nylander

Jordkabelen bra men dyr lösning

skedet beräknas kosta det eldistribuerande nätbolaget Borgå Elnät ca 35 miljoner euro. Dyr prislapp

För konsumenterna innebär det en höjning av nätavgifterna med i medeltal 30 procent när bolagen för över sina investeringskostnader på nätavgifterna. Elanvändningen blir som helhet ungefär 10 procent dyrare i Finland då man vid sidan av de avgifter, som bärs upp av konsumenterna för överföringen av el, också beaktar energins pris. Förslaget kan ännu ändras

Om arbets- och näringsministeriets förslag förverkligas skulle kostnadseffekterna

för Borgå Elnät och konsumenterna enligt Nylander bli betydande. – Vi närmar oss en situation, där nästan hälften av bolagets nuvarande omsättning skulle gå till investeringar i nätet. V talar således om ca sex miljoner euro på årsbasis. Det skulle återspegla sig på nätavgifterna i form av en höjning av avgifterna med omkring tio procent. Nylander är ändå angelägen om att understryka att det tillsvidare endast är fråga om ett förslag från ministeriets sida. Landets regering får förslaget på sitt bord i höst. Sista ordet säger riksdagen. – Det kan bli ändringar både i förslagets innehåll och lagens verkställighet.

Träd, som faller eller böjer sig över luftledningar, är den vanligaste orsaken till elavbrott i Finland. Avbrott förorsakas av åska, havererad utrustning och träd, som hård vind eller tung snö fäller över elledningarna, samt av kortslutningar när främmande föremål som kvistar eller små djur och fåglar kommer i kontakt med spänningsförande delar. Att dra jordkabel är ett förträffligt sätt att förbättra elnätets funktionssäkerhet. Ivern att gå in för jordkabel dämpas dock av att den är väsentligt dyrare än luftledningar. Det är som regel bäst att börja övergången till jordkabel på elnätets mest kritiska ställen, det vill säga där det tryggar eltillgången åt en så stor befolkningsmängd som möjligt. Ett problem har varit att det hittills endast varit möjligt att dra elledningar och kablar på andra sidan vägdikena, i skogen, där det är besvärligt att gräva. En pågående ändring av landsvägslagen skulle göra det möjligt att i fortsättningen gräva ner kabel mellan vägen och diket. Kabeln kunde då enkelt plöjas ner.

31


Fram med skåpfrossarna! Folk är inte alltid medvetna om de dolda energifrossarna. De kan också vara svåra att upptäcka. Kan man få hjälp? SEPPO IISALO ILLUSTRATIONER SHUTTERSTOCK

B

orgå Energi lät för en tid sedan göra en utredning om borgåbornas energianvändningserfarenheter. Utredningen beställdes av Movense Ab, som specialiserat sig på användarstyrd utveckling. Resultaten visade att de, som bor i egnahemshus, vanligen är mer medvetna om sin energiförbrukning än höghusinvånare. Faktaluckorna är ändå alltjämt många och stora – all energisparinformation till trots. Vad kan göras för att förbättra situationen? – Bäst kommer man på energisparobjekt och sätt att spara energi om man känner till totalförbrukningen och de små förbrukningskällorna i hemmets vardag. Genom att kombinera det man tror med mera allmänna fakta kommer man på de bästa och naturligaste sparobjekten, svarar forskaren Vesa Kemppainen. Nya förbrukningskällor

Vattenmadrassernas värmemotstånd visade sig för ett antal år sedan dra överraskande mycket el.

– Nuförtiden består den svårupptäckta energiförbrukningen av flera stora och mindre energiströmmar, vilkas kombinationseffekt är svår att greppa, säger Kemppainen. Husen byggs i dag täta och energieffektiva. Invånarna antar därför ofta att också elförbrukningen automatisk är låg. – Det finns emellertid en hel del hushållsapparater och -maskiner, elektrisk utrustning, datorer och underhållningselektronik i hemmen, som förbrukar el också i viloläge. Den sammanlagda effekten kan komma som en överraskning då elräkningen dimper ned. Full nytta av mätarreformen

Forskaren tror ändå att många av de problem, som konsumenterna har med att bedöma energiförbrukningen, minskar inom den närmaste framtiden. – Tack vare mätarreformen och fjärravläsningen är det i fortsättningen lättare än tidigare för konsumenterna att lokalisera energifrossande apparater och maskiner, att ta kontroll över den egna situationen och att påverka sin energi-

Hushållsel

Uppvärmning av bruksvatten

32

Movense Oy:s utredning bland borgåbor avslöjade många exempel på energifrossare: • Elbatteri i lagret oavsiktligt påslaget • Viloström för tv:n, konsoler, modem, datorer och kringutrustning • Dammigt kylgaller på kylskåp eller frys • Tjockt islager i frys • Användning av värmeluttag för bil utan tidsur • Uppvärmning av duschutrymme med duschvattnets värme • Balkong- eller terrassdörr på glänt också i kyligare väder för att katten skall kunna komma in när den vill • Lyset på i t.ex. trappor och korridorer (rörelsedetektor saknas)

Slutanvändning av energi sektorvis 2010

Energiförbrukning hemma Uppvärmning och luftkonditionering

Exempel på lömska energifrossare

Energiförbrukningen varierar från hem till hem, men består i huvuddrag av samma kategorier. Hushållselen innefattar till exempel den el, som belysning, matlagning, kallförvaring och tvätt samt underhållselektronik förbrukar.

Övriga

Uppvärmning av byggnader

Källa: Adato Energi

Trafik

Industri


”Vardagsboendet är en helhet, som effektivast påverkas med familjens gemensamma krafter.” Mätarreformen ger konsumenten detaljerade och korrekta uppgifter om förbrukningen, säger forskaren Vesa Kemppainen.

förbrukningen. Efter mätarbytet behöver man inte längre försöka minnas, vad man de senaste sex månaderna gjort, som förbrukat energi, eftersom konsumtionsdata finns att få ögonblickligen. Det blir således allt mindre rum för tolkningar. Till fördelarna med mätarreformen räknar Kemppainen också möjligheten att kunna ingripa snabbare om förbrukningen till exempel snabbt ökar – innan det börjar kosta. – Den här möjligheten lönar det sig för invånarna att utnyttja till fullo, poängterar han.

– Mest får man ut av dem i vardagliga situationer – då och där det går åt energi: vid uppvärmning av bastun, i duschen, vid matlagning eller justering av rumstemperaturerna. Forskaren understryker samtidigt att göra energiförbrukningen synlig för alla familjemedlemmar. – Vanor och roller kan förändras. Nuförtiden duschar också pojkar ofta och lagar även mat. Vardagsboendet är en helhet, som effektivast påverkas med familjens gemensamma krafter.

Hela familjens projekt

Beror på en själv

Forskaren uppmanar konsumenterna att experimentera med påläge/frånläge i hemmets elutrustning. – Det gör det lättare att skapa sig en uppfattning om vilka förbrukningskällor i hemmet, som är nödvändiga och vilka som inte är det, och att se om det skulle gå att något ändra på de egna vanorna någonstans och på det sättet spara mera någon annanstans. Kemppainen pekar också ut energiförbrukningsmätarna som goda hjälpmedel när det gäller att hålla koll på energiförbrukningen.

Sist och slutligen är det upp till envar hur aktivt och engagerat man vill minska energiförbrukningen. – Vår utredning visar att energi medvetet förbrukas mycket eller litet. Slösarna ringer inte och klagar på räkningen. Andra igen har en minimal förbrukning, men är trots det nöjda först då de lyckas spara ännu mera. Enligt Kemppainen kan också energiproducenten aktivera sina kunder med sitt eget exempel.

– Borgå Energi är ett litet och smart energibolag, som har både vilja och förmåga att förnya sig, ett bra exempel på det är solenergiexperimenten. Det kan få också energikonsumenten att fundera på en effektivare energianvändning, som lämnar ett mindre koldioxidavtryck samt på vardagen som helhet.

Använd förnuftet! • Släck lampor och apparater, då du inte behöver dem. • Dra nytta av energieffektiv teknologi i belysning, datateknik och underhållningselektronik samt vitvaror. • Stäng kranar och täpp till vattenläckor. • Värm upp och svalka ned med förstånd. • Köp energieffektiva och miljömärkta produkter. • Gynna kollektiv trafik. Kör ekonomiskt om du använder egen bil.

Målsättningar 2020 och 2050

Statsrådets klimat- och energistrategimålsättning är att till år 2020 minska den totala energiförbrukningen med 37 terawattimmar, varav elens andel är fem terawattimmar. Fram till år 2050 skall energiförbrukningen ytterligare minskas med en tredjedel från 2020 års nivå. Källa: Statistikcentralen, Energianskaffning, konsumtion och priser

33


Glödlamporna historia, vad i stället?

Glödlamporna försvinner för gott ur affärernas urval under höstens lopp. De ersätts med lågenergilampor, LED-lampor och halogenlampor. Här följer en snabbguide för underlättande av lampvalet. SEPPO IISALO ILLUSTRATIONER SHUTTERSTOCK

Halogenlampor

Lågenergilampor

Halogenlampornas teknik, utseende och egenskaper är rätt så lika glödlampornas, men elförbrukningen är ca 30 procent mindre. Halogenlampornas livslängd är dessutom dubbelt längre än glödlampornas. De lönar sig att ersätta glödlamporna med halogenlampor på sådana ställen, där lågenergilampor och LED-lampor vanligen inte går att använda, till exempel i bastur och dimmerförsedda armaturer eller kristallkronor. Traditionella energisnåla halogenspotlights lämpar sig för punkt- och accentueringsbelysningsändamål. Halogenlampor finns att få åtminstone ända till hösten 2016.

Lågenergilamporna är lysrörslampor. De håller ungefär tio gånger längre än glödlamporna och förbrukar upp till 75-80 procent mindre el. Lågenergilampor går bra att använda som allmänbelysning och på ställen, där det behövs mycket ljus. Det lönar sig inte att använda lågenergilampor i bastur och inte heller på ställen, där belysningen tänds och släcks titt och tätt. Utomhus kommer lågenergilamporna bäst till sin rätt, där sparar de mest energi. Man skall ändå minnas att lampans på förpackningen angivna livslängd är avsevärt kortare i utomhusanvändning. Förpackningsuppgiften gäller typisk inomhusanvändning. Observera att det rekommenderas att man utomhus använder lampor, som är avsedda för utomhusbruk.

Närmare uppgifter om Motivas och lampbranschens nättjänster finns på adressen www.lampunvalintakone.fi

34

Gör dig av med lamporna på rätt sätt Glödlampor och halogenlampor är blandavfall och kan läggas i vanliga avfallskärl. Lågenergilampor, ljusrör och LED-lampor innehåller skadliga ämnen och bör föras till mottagningsställen för vederbörlig hantering. Avgiftsfri mottagning sker på Östra Nylands Avfallsservice Ab:s småavfallsstationer. – För att undvika onödig biltrafik rekommenderas att hemmens lågenergilampor, ljusrör och LED-lampor samlas i till exempel en papplåda och förs till avfallsstationen när lådan är full eller i samband med något annat avfallsstationsbesök, säger informatör Katariina Lossi. Borgåbor och lovisabor får använda Östra Nylands Avfallsservice Ab:s alla småavfallsstationer. Närmast ligger avfallsstationerna i Domargård i Borgå, Mömossen i Sibbo samt småavfallsstationerna i Lovisa och Strömfors. Tilläggsuppgifter: www.iuj.fi

LED-lampor LED-lamporna har en mycket lång livslängd, rent av 20-30 år. De är också mycket energieffektiva. De tänds genast och finns i många färgnyanser. De är speciellt bra som punktbelysning och accentuerande belysning. LED-lampornas ljusalstrande egenskaper varierar stort, men deras effektivitet förbättras i rask takt. Denna höst kommer många lamptillverkare ut med LED-lampor, som ersätter 60 och till och med 75 watts glödlampor. Vid valet av LED-lampa lönar det sig att kolla på förpackningen att lampan ger tillräckligt med ljus för det ändamål du har i tankarna. Lumenvärdet på förpackningen anger den mängd ljus, som lampan alstrar.


ENERGISPAR-

VECKAN

Energisparveckan firas vecka 41, det vill säga i år den 8 till 14 oktober. Motiva har arrangerat energisparveckan allt sedan år 1977. Vad då för en vecka?

Energisparveckan är en årligen, vecka 41 återkommande kampanj, som fäster uppmärksamhet vid energisparande och energikonsumtionsvanor. Under energisparveckan ges varje dag små uppgifter i syfte att på ett fiffigt sätt rota snåla levnadssätt i vardagen. Kom med! På Facebook hittar du goda idéer inte bara under energisparveckan utan året om: www..facebook.com/energiansaastoviikko

Alltid hemåt! Du minns väl att den, som sparar energi, är sitt egets hushålls husbonde. Varje sparad kilowatt är hemåt, den må sedan härröra från hemmets uppvärmning, elanvändning eller varmvattenförbrukning. Det faktum att det hela tiden vilar ett höjningstryck över energipriserna gör energisparandet särskilt lönsamt.

Små gärningar Var och en kan påverka sin egen förbrukning också utan att snåla i någon högre grad – oberoende av om han eller hon bor i en storfamilj, i ett våningshus mitt i staden eller i ett egnahemshus i landsbygdens ro.

www.energiansaastoviikko.fi

Borgå deltar HNS Borgå sjukhus är en av deltagarna i energisparveckan. Sjukhusets kampanjlöfte lyder: ”Dina små gärningar har stor verkan”. Under energisparveckan koncentrerar sig Borgå sjukhus på att spara papper. Målsättningen är att minska antalet onödiga utskrifter. Sparbudskapet främjas med spartips, som delas ut av miljöansvariga i en monter. Borgå sjukvårdsområde är det östligaste i HNS-sjukvårdsdistrikt. Där ges specialsjukvård åt ca 95 800 invånare, varav de svenskspråkigas andel är 31 procent. De kommuner, som hör till området är Askola, Lappträsk, Lovisa, Borgnäs, Borgå och Sibbo.


Nyttomotioneraren

Föreslå årets nyttomotionerare!

• cyklar,

Letandet efter Årets nyttomotionerare i Borgå har inletts på Facebook. Årets nyttomotionerare 2012 får sitt pris på Ekoeffektdagen i Konstfabriken den 13 oktober. Både utmärkelsen och ekoeffektdagen är de första i sitt slag. Du kan anmäla din kandidat och ge din röst på Facebook-adressen www.facebook.com/VuodenPorvoolainenHyotyliikkuja2012 En länk till tävlingen finns också på stadens internetsidor: www.porvoo.fi/ekotekopaiva Anmäl din vän, ställ själv upp som kandidat och rösta före den 10.10! Den som får flest tummen upp vinner ett massagepresentkort.

Vili Vilenius prisbelönt i uppsatstävlingen Årets klimatgärning -Också små gärningar har betydelse i miljöskyddsarbetet, men man måste också våga fatta större beslut. Annars kommer vi inte framåt, säger Vili Vilenius, som nu börjat i Linnankosken lukio.

Vili Vilenius är en av pristagarna i uppsatstävlingen Årets klimatgärning. Deltagarna hade som uppgift att berätta, hurudan eller vilken den bästa klimat- eller miljögärningen är. I tävlingen deltog totalt 114 ungdomar från olika håll i landet. De tre bästa fick pris, bland dem Vili Vilenius i niondeklassisternas tävlingsklass. Han representerade Albert Edelfelt skolan i Borgå. Tävlingen arrangerades av Motiva och Energiindustrin r.f.

36

promenerar och använder kollektivtrafik. • föredrar att resa i hemlandet och undviker att flyga. • vill minska sitt koldioxidavtryck och vara ett exempel också för sina närstående.

Läsartävling I läsartävlingen i det förra numret (1/2012) av tidningen frågade vi, vilken nytta du som kund har av en fjärravläst elmätare. En fjärravläst elmätare gagnar kunden på många sätt: • Exakta, på den faktiska förbrukningen baserade elräkningar. Inga uppskattningsfakturor längre. • Mer information om elförbrukningen. Kunden kan i fortsättningen följa med sin elförbrukning med till och med en timmes noggrannhet. • Kunden behöver inte längre lämna avläsningsuppgifter, eftersom mätaren läses av automatiskt. • Hanteringen av fel t.ex. efter en storm underlättas. • Nya produkter och rapporteringstjänster. Vi fick 229 svar. Alla deltog i utlottningen av ett 200 euros presentkort till Seitlax trädgård. Priset gick till Juhani Kotilainen. Grattis!


Klo 10–16 //Taidetehdas 10–16 Taidetehdas Kl.Klo 10–16 / Konstfabriken

perheelle. EttIlmaistapahtuma gratis evenemangkoko för hela familjen. Ilmaistapahtuma koko perheelle. Osallistu kilpailuun ja voita sähköpolkupyörä •Delta kilpailuun i tävlingen ja ochvoita vinnsähköpolkupyörä en elcykel Osallistu Kierrätyspiste: kierrätä cd-levyt jajalaukut •Återvinningspunkt: återvinn leksaker, böcker, Kierrätyspiste: kierrätälelut, lelut,kirjat, kirjat, cd-levyt laukut Lapsille satunurkkaus ja askartelua Esiintyjänä Teleks CD-skivor och väskor ja•Sagohörn pyssel för barn Lapsille satunurkkaus askarteluaochEsiintyjänä Teleks Paikallisbussit 1-4 ilmaisia koko päivän •Teleks uppträder •Lokalbussarna 1-4 gratis hela dagen Paikallisbussit 1-4 ilmaisia koko päivän 100:lle ensimmäiselle loistava yllätyslahja •De 100 förstaensimmäiselle får en utmärkt överraskningspresent 100:lle loistava yllätyslahja

37

www.porvoo.fi/ekotehopaiva www.borga.fi/ekoeffektdagen www.porvoo.fi/ekotehopaiva

Profile for Porvoon Energia

Kundtidningen 2012 2  

Kundtidningen 2012 2  

Advertisement