TEMA: Ekoenergi
BORGÅ ENERGI 1 • 2015
BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING
! s e d a k Vi lyc
Från grönt till HELGRÖNT energibolag
Klockan går | Härö och videobandspelaren | El och data i samma dike | Bistronjutningar
OSOITEKENTTÄ, korkeus 30 mm
Borg책 Energi Ett naturligt val
2 | Borg책 Energi 1/2015
Foto: Hannu Rämä
Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra kunder genom att värna om vårt företags goda image, verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra kunder nära. Borgå Energi 1/2015 | 3
LEDAREN Från grönt till helgrönt energibolag BORGÅ ENERGI har tagit nya avgörande steg i sina strävanden att bli ett helgrönt energibolag. All vår el är sedan årsskiftet producerad med icke fossila bränslen och således fri från koldioxidutsläpp.
Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, (PB 95) 06100 BORGÅ tel. (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi
VI GJORDE TIDNINGEN
Också i fjärrvärmeproduktionen närmar vi oss en hundraprocentig utsläppsfrihet. I Borgå, där fjärrvärmen redan sedan några år tillbaka till cirka 90 procent producerats med utsläppsfritt förnybart biobränsle, når vi nu upp i nästan 100 procent i och med bytet av naturgas till biogas som bränsle i värmekraftverket i Harabacka och värmecentralen på Typografvägen.
CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson FRAMSTÄLLNING OCH LAYOUT | FPW Firmaservice Pamela Westerlund PÄRMBILD | Olli Aalto
I Lovisa är det förnybara utsläppsfria bränslets andel i fjärrvärmeproduktionen ca 70 procent, men stiger till omkring 90 när den planerade nya biovärmecentralen står färdig nästa år.
UPPLAGA | 30 200 ex.
Samtidigt kan det vara skäl att notera att Borgå Energi fortsättningsvis hör till de förmånligaste el- och fjärrvärmeleverantörerna i landet. Det här visar att en miljövänlig verksamhet och en förmånlig tariffpolitik går att förena, det ena målet utesluter inte det andra. Det faktum att Borgå Energi nyligen upptogs som medlem i organisationen Climate Leadership Council CLC är ett tecken på att man också i vidare kretsar ser oss och vår verksamhet som ett exempel på principen om hållbar utveckling omsatt i konkreta handlingar. Det går att bedriva en lönsam affärsverksamhet och samtidigt minska miljöpåverkan, något som CLC vill visa att görs på sina håll i Finland och kunde göras i mycket större omfattning. Patrick Wackström verkställande direktör 4 | Borgå Energi 1/2015
TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21, 06150 BORGÅ www.painoyhtymä.fi
MERA E VÄRM FJÄRR SA. I LOVI
Läs om Jouni Keronen och vad hans familj gör för en hållbarare morgondag! Sid 8
I den här tidningen
Sid 12
Husdjurens nya klinik, arena och förskola, sid 24 Ungdomar! Kom ihåg allt vad energiamaailma kan erbjuda dig, sid 16
Välkommen våren och sommaren! Det är dags att njuta av det ljusa och varma sommarhalvåret. För många betyder det också verkställande av diverse större projekt. Så även för Borgå Energi. Vi har stora investeringar på gång, och underhållsarbeten som ska göras när marken är bar. Men givetvis ska vi också bekanta oss med kulturlivet, njuta av smakliga luncher och pynja på gård och täppa. Läs tidningen och bli inspirerad!
Nu aktuellt
6
Jouni Keronen om klimatförändringen
8
Biogas istället för naturgas
11
Ny biovärmecentral i Lovisa
12
Fjärrvärmenyheter
13
Markkabelinvestering på Vessö
14
Sommarjobb och studier
16
Datanätverk via eluttagen
16
Laddbara verktyg
18
Virtapiste
19
Lovisa firar Sibelius
20
Borgås nya bistrorestauranger
22
Djurkliniken Avec
24
Klaus Härö
26
Trevligt till våren
29
Lurens sommar
30
Läs mer om oss www.borgaenergi.fi
Borgå Energi 1/2015 | 5
TEXT ROLF GABRIELSSON OCH PAMELA WESTERLUND
Rekordstor nettoelimport 2014 Inhemska elproduktionen kolneutralare än nügonsin FJOLÅRET präglades av ekonomisk nedgüng och varmare väder än normalt, vilket ocksü märktes i elanvändningen, som minskade med närmare en procent (0,8). Finland använde i fjol 83,3 terawattimmar (TWh) el. Användningen täcktes till knappt 80 procent (78,4) med egen produktion, resten med nettoimport. Nettoimporten Ükade med nästan tre procentenheter. Orsaken till den hÜga nettoimportnivün var den goda vattensituationen pü den nordiska elmarknaden. StÜrsta delen av Finlands elimport kom frün Sverige, vars elexport var ungefär en och en halv güng stÜrre än üret innan. Elimporten frün Ryssland minskade med drygt en fjärdedel. Till Estland exporterades i fjol nästan dubbelt (3,5 TWh) sü mycket som fÜregüende ür. Ökningen var lüngt en fÜljd av den andra ÜverfÜringsfÜrbindelsen, som togs
i bruk mellan SvartsĂĽ i BorgĂĽ och Estland 2014 och som mer än fĂśrdubblade ĂśverfĂśringskapaciteten mellan vĂĽra tvĂĽ länder. Av den egna elproduktionen var Ăśver en fjärdedel (27,2 procent) kärnkraft och nästan lika mycket (26,1) kombinerad kraft- och värmeproduktion. Vattenkraften stod fĂśr 15,8 procent och kol- och Ăśvrig kondenskraft fĂśr ĂĽtta procent. Vindkraftens andel var 1,3 procent. Den el, som producerades i Finland var till 74 procent fri frĂĽn växthusgasutsläpp, alltsĂĽ kolneutral, vilket är nytt rekord. Elproduktionen baserade sig till 39 procent pĂĽ fĂśrnybara energikällor och till 45 procent pĂĽ inhemska bränslen. Koldioxidutsläppen var en femtedel mindre än ĂĽr 2013 framfĂśrallt som en fĂśljd av den Ăśkade elimporten, som ledde till att den separata elproduktionen minskade. đ&#x;”˛
Tack kunder! Vi fick fint betyg. I MARS 2015 fick personalen pĂĽ
Borgü Energi bekanta sig med resultaten frün kundenkäten som gjordes under hÜsten 2014. Resultaten grundar sig pü material frün 300 telefonintervjuer. Büde elnätsoch fjärrvärmekunders üsikter har insamlats. Mätresultaten jämfÜrdes dessutom med en motsvarande undersÜkning frün ür 2011. Personalen fick även information om hur andra energibolag har klarat sig i samma undersÜkning.
6 | BorgĂĽ Energi 1/2015
Borgü Energi vill redan i det här skedet tacka alla som tülmodigt ställde upp pü telefonintervjuerna. Era üsikter är väldigt nyttiga och med dem kan vi mäta vür verksamhet, samt ocksü sätta upp nya kvalitetsmül. Märkbart var att vür kundbetjäning och informationsspridning upplevs klart bättre än ür 2011, ocksü jämfÜrt med andra elbolag ger vüra kunder ett bättre betyg än vad branschen für Üverlag. Belü-
r e x ä v i V � god tenhetsindexet har inte fÜrändrats, men kunderna kunde tänka sig att rekommendera Borgü Energi till andra klart oftare än tidigare. Allt färre kunder kunde tänka sig att byta energibolag dü man jämfÜr med 2011. Egenskaper som kunderna upplever att personalen har, är fÜrmüga att lÜsa problem och vilja att betjäna. Pü fjärrvärmesidan fick Borgü Energi bästa betyget och silvermedalj dü hela fjärrvärmebranschen jämfÜrs!
Resultatet 2014 BORGĂ… ENERGIS OMSĂ„TTNING Ăśkade i fjol 2,5 procent
till 52,8 miljoner euro och bĂĽde fĂśrsäljnings- och driftsbidraget fĂśrbättrades med Ăśver 10 procent, det sistnämnda inemot 15 procent. Verksamheten gick rejält pĂĽ plus, 2,7 miljoner euro, en fĂśrbättring med nästan nio procent StĂśrre avskrivningar och Ăśkade räntekostnader pĂĽ grund av de senaste ĂĽrens stora investeringar naggade ändĂĽ BorgĂĽ Energis fjolĂĽrsresultat i kanterna. Resultatet fĂśre skatter var 1,4 miljoner euro eller 6,2 procent sämre än ĂĽr 2013. Fjärrvärmetarifferna hĂśjdes fem procent pĂĽ grund av prisutvecklingen pĂĽ bränslemarknaden och hĂśgre energiskatter. ElĂśverfĂśringspriserna hĂśjdes likasĂĽ med fem procent till fĂśljd av elmarknadslagens nya leveranssäkerhetskrav och stamnätbolaget Fingrids fĂśrhĂśjda avgifter. Bolagets alla tariffer är trots prishĂśjningarna alltjämt lägre än hos energibolagen i genomsnitt och BorgĂĽ Energi har behĂĽllit sin ställning som en av landets fĂśrmĂĽnligaste el- och fjärrvärmeleverantĂśr. Ă…r 2014 var tvĂĽ procent varmare än fĂśregĂĽende ĂĽr, vilket ĂĽterspeglade sig i en minskad elfĂśrbrukning (-1,2 procent). VärmefĂśrbrukningen Ăśkade dock nĂĽgot, 0,3 procent i BorgĂĽ och 2,1 procent i Lovisa, vilket närmast berodde pĂĽ ett Ăśkat antal anslutningar till fjärrvärmenätet. đ&#x;”˛
i jord! FĂśr en del kunder känns vĂĽra fakturor svĂĽrfĂśrstĂĽeliga, och nĂĽgra poängterade att det skulle vara en fĂśrbättring om man kunde välja fĂśrfallodagen pĂĽ fakturan. Det här är bra ĂĽsikter som vi ska ta upp till diskussion inom bolaget. đ&#x;”˛
Pekplattan underlättar Mikael Fransmans jobb.
Nu har vi �paddor� ocksü i bilen! SEDAN ÅRSSKIFTET finns det i Borgü Elnät service bilar pekplattor, som gÜr det mÜjligt att se elnätet inklusive kunduppgifter som telefonnumror, adresser med mera. Dessutom kan man inspektera elbolagets avbrottskarta i realtid. – Det bästa är att man frün paddan ser var man befinner sig samt ocksü var hÜg- och lügspänningslinjerna gür, och var transformatorerna är placerade. Detta underlättar felsÜkandet ute pü fältet i synnerhet pü natten, säger elmontÜr Mikael Fransman pü Borgü Elnät.
Felrapporteringen var tidigare en tidsbov PĂĽ pekplattan skĂśter man behändigt ocksĂĽ e-postkommunikationen med arbetsteamet samt att man kan gĂśra en eventuell felrapport direkt. Det här sparar pĂĽ tidsresurserna och fältarbetet kan skĂśtas snabbare. Driftschef Mikael Hämäläinen tillägger att pĂĽ Ăśnskelistan finns att kunna ta i bruk ett sĂĽ kallat ticket-uppfĂśljningssystem fĂśr arbetsuppdragen. Dessutom har en del av montĂśrerna Ăśnskat sig elektroniskt sjĂśkort, säger Hämäläinen. BorgĂĽ Elnät har drygt 10 pekplattor i bruk och de används även fĂśr att bokfĂśra arbetstimmar per utfĂśrt uppdrag. Ă„ven det en uppgift som tidigare skĂśttes pĂĽ papper, och i efterhand. đ&#x;”˛
BorgĂĽ Energi 1/2015 | 7
TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO KRISTOFFER ÅBERG
Vi lever redan i ett skräckscenario CLC:s verksamhetsledare Jouni Keronen förundrar sig över att varningssignalerna inte gått hem.
DET FINNS SKÄL att oroa sig för klimatförändringen.
De följande 15 åren är avgörande. Utvecklingen måste vändas i en annan riktning, ökningen av utsläppen stoppas och en minskning fås till stånd. Borgåbon Jouni Keronen förundrar sig över att signalerna om den oroväckande utvecklingen inte gått hem. – Det pratas om skräckscenarion, men de facto lever vi redan i ett sådant utan att vara medvetna om det, vi har business as usual. Kanske borde man hitta på ett nytt ord för det hela, skulle det månne hjälpa. Med skrämseltaktik kommer man i alla fall ingen vart. Keronen beslöt själv i fjol somras att ägna sig helt åt att bekämpa klimatförändringen. Han accepterade ett erbjudande om att bli verksamhetsledare för den nybildade organisationen Climate Leadership Council, CLC, och lämnade Fortum, där han jobbat i över ett kvartsekel och de sista åren som innovationsdirektör nästan dagligen haft att göra med klimatförändringen. – Jag hade aktivt deltagit i de förberedelser, som ledde till att CLC grundades, och hela saken ligger så nära mitt hjärta att det var en ära att bli kallad till ett sådant uppdrag. Goda exempel behövs Tapio Kanninen är organisationens upphovsman. Efter avslutad karriär i FN:s högkvarter i New York hade han börjat fundera på vad man kunde göra för att mota klimatförändringen i världen i grind och kommit till att det behövs goda exempel på att det faktiskt är möjligt att få ekonomin att växa och minska utsläppen. Kanninen menade att det borde gå att finna sådana exempel i de nordiska länderna, som han betraktar som smarta, och kontaktade Kones huvudägare Antti Herlin och Sitras överombudsman Mikko Kosonen. Han kände bägge väl och frågade dem, vad som görs på klimatförändringsfronten i Finland. Herlin och Kosonen blev intresserade och kallade samman representanter för olika intressegrupper, bland dem Jouni Keronen från Fortum till ett diskussionsmöte.
8 | Borgå Energi 1/2015
– Vi möttes fyra, fem gånger och konstaterade att det behövs någonting mera formellt för att komma vidare, så vi beslöt att grunda en förening, berättar Keronen. Föreningen grundades senaste sommar. Till ordförande valdes Outotecs verkställande direktör Pertti Korhonen. Grundande medlemmar var utöver Outotec och Kone, Fortum, Caverion, Gasum, Kemira, Neste Oil, Nokia, St1 och Sitra. Ingen anledning till panik Jouni Keronen deltar nu som CLC:s verksamhetsledare på heltid i kampen mot klimatförändringen genom att bland annat ställa upp och tala om situationens allvar på olika konferenser, möten och andra tillställningar. – Jag vill inte skapa panik – och det finns heller ingen anledning till det – men det är viktigt att vara medveten om att vi är på väg i fel riktning, och med accelererande fart fastän mycket gjorts för att vända utvecklingen. Det har ändå inte varit tillräckligt. Att främja bioekonomin bestående av biokemi, biomaterial och bioenergi är enligt Keronen viktigt. – För Finland är det viktigt att fundera på hur man kunde få ut den största värdeökningen ur våra skogars årsväxt. Fortums pyrolysfabrik i Varkaus är ett bra förädlingsexempel. I fabriken gör man med 60–70 procentig verkningsgrad bioolja av skogsrester, kvistar och material av dålig kvalitet, som tidigare gick direkt till eldning. Oljan kan vidareförädlas. En portfölj förnybar energi Keronen tycker att Borgå Energis satsning på bioenergi är en bra sak. – Det är ändå svårt att förutspå hur användningen av biomassa kommer att förändras, låt säga på 20 års sikt, eftersom bio kommer att behövas för många ändamål, till exempel som ersättning för petrokemiska råämnen. Från petrokemi till biokemi, det kunde vara en framtidsmöjlighet också för Finland.
” Det börjar bli ont om tid i kampen mot klimatförändringen.
Borgå Energi 1/2015 | 9
Keronen tycker att Borgü Energis framtida energiportfÜlj kunde innehülla i lämpliga delar sol, vind och lager och fortfarande ocksü biomassa och användning av samhällsavfall. – Alltsü en portfÜlj fÜrnybar energi. Ocksü kärnkraft. Jag ser den inte som nügot stort problem. Nügon stÜrre favorit är den inte fÜr mig, men om valet stür mellan fossilt och kärnkraft sü har jag mitt val klart pü mindre än en sekund. I dag är det kärnkraften när kampen fÜrs mot kol och koldioxid. FÜrnybar energi är enligt Keronen ändü den stora grejen. Det finns emellertid en flaskhals, som müste avlägsnas fÜr att användningen skall kunna Ükas. – Flaskhalsen är lagringen. Det är svürt att Üka användningen fruktansvärt mycket pü grund av fluktuationsproblemet, tillgüngen pü sol och vind är till exempel inte jämn, det behÜvs lager. Konvertering kan vara ütminstone en dellÜsning pü problemet. I Tyskland finns en fabrik, i vilken el gjord med sol- eller vindkraft konverteras till naturgas, som kan lagras. Det gür ocksü att ta kolet ur rÜkgaser och gÜra naturgas. Gasen kan användas som trafikbränsle, men ocksü användas fÜr produktion av el och pü det sättet konverteras tillbaka till utgüngsprodukten. – Det här är ett verkligt intressant framtidsperspektiv.
– De borde bara tas aktivare i bruk. Det skulle ocksü hjälpa exportindustrin. I vüra grannländer är till exempel cleantech redan hürd valuta. Ocksü hos oss hüller man pü att vakna upp och bÜrja delta i kampen om vilket land, som blir den med fÜrnybara bränslen producerade energins stormakt.
Koldioxidfattigt arv Keronen berättar att det ocksü i Finland finns fÜretag, som har goda lÜsningar pü den fÜrnybara energins omrüde.
– Det gäller att gĂśra saker lätta, det är oftast det som i kampen mot klimatfĂśrändringen är trĂśskeln pĂĽ det personliga planet. đ&#x;”˛
– Var och en kunde varje ür gÜra nügra val i sitt eget liv, varigenom vi i früga om hur vi bor och hur vi färdas skulle fü vür livsfÜring gradvis koldioxidfattigare och vürt arv koldioxidfattigt. – När vi flyttade till Borgü senaste sommar skaffade vi jordvärme till huset vi kÜpt i Gamla stan dü det inte gick att fü huset anslutet till fjärrvärmenätet. Jag kunde inte ens tänka mig att bjuda hem nügon kollega fÜrrän oljeuppvärmnigen ersatts med en miljÜvänligare uppvärmningsform. Keronen berättar ocksü att familjen kÜr med biogasdrivna bilar, som är ett bra alternativ süväl i miljÜhänseende som ekonomiskt. – Om man inte kan gÜra ändringar av den här typen i sitt liv finns mÜjligheten att kompensera utsläpp genom att till exempel lüta plantera träd. Ocksü vi kÜper träd fÜr plantering av World Vision och Kyrkans utlandshjälp.
BorgĂĽ Energi medlem i CLC
BORGÅ ENERGI har antagits som medlem i organisationen Climate Leadership Council. – Jag är verkligt glad att ett bolag som Borgü Energi slutit sig till oss, säger CLC:s verksamhetsledare Jouni Keronen. Vi vill ha dessa ledstjärnor i branschen med i vürt arbete. Borgü Energi är ju i sin egen
10 | BorgĂĽ Energi 1/2015
storleksklass ett av de grÜnaste energibolagen i landet. Climate Leadership Council är en samling finländska fÜretag, som vill främja näringslivets och forskningsorganisationernas konkurrenskraft i Finland samt deras beredskap att svara pü de med klimatfÜrändringen och naturresurserna fÜrknippade hoten samt deras fÜrmüga att utnyttja de affärsmÜjligheter, som dessa hot skapar. FÜreningen arbetar fÜr att bästa internationell praxis skall bli känd och bÜrja tillämpas i Finland. Den grundläggande idÊn med fÜreningen är att lÜnsam och hüllbar affärsverksamhet är det effektivaste sättet att svara pü de globala miljÜutmaningarna.
BorgĂĽ Energis verkställande direktĂśr Patrick WackstrĂśm anser att bolagets värden och strävan till koldioxidutsläppsfrihet i all sin verksamhet passar bra ihop med CLC:s verksamhetsprinciper och stärker bilden av bolaget som en miljĂśhänsynstagande aktĂśr. – VĂĽr fjärrvärmeproduktion i BorgĂĽ baserar sig nästan hundraprocentigt pĂĽ användning av fĂśrnybara bränslen och ocksĂĽ i Lovisa kommer vi allt närmare hundraprocentsmĂĽlet i och med den planerade nya biovärmecentralen. WackstrĂśm pĂĽminner ocksĂĽ om att BorgĂĽ Energi frĂĽn och med ĂĽrsskiftet säljer endast sĂĽdan el, som inte producerats med fossila bränslen. đ&#x;”˛
TEXT ROLF GABRIELSSON
TYPOGRAFVĂ„GEN
Borgü Energis fjärrvärmeproduktion sker nu till nästan 100 % med fÜrnybart bränsle. HARABACKA
Biogas istället fÜr naturgas GASUM OCH BORGÅ ENERGI har tecknat ett avtal om biogassamarbete. Avtalet ger Borgü Energi mÜjlighet att kostnadseffektivt och miljÜvänligt använda biogas framställd av avfall som bränsle i värmekraftverket i Harabacka och värmecentralen pü Typografvägen. Det gÜr fjärrvärmeproduktionen i Borgü nästan hundraprocentigt baserad pü fÜrnybara energikällor. Vi anslÜt oss till biogascertifikatsystemet Borgü Energi har anslutit sig till det biogascertifikatsystem, som inleder sin verksamhet i naturgasnätet i Finland. I anslutning till det har Borgü Energi och Gasum tecknat ett avtal om anskaffning av biogascertifikat. Det uppstür ett biogascertifikat fÜr varje megawattimme biogas, som matas till naturgasnätet. Gasums biogas produceras av avfall och den matas i renad form till naturgasnätet i Esbo, Kouvola och Lahtis. Rüvarorna till biogasen är till 100 % inhemska och fÜrnybara och gasen lämpar sig som südan att användas fÜr samma ändamül som naturgasen. Med biogaskompanjonskapet med Gasum Ükar Borgü Energi sin andel miljÜvänlig värmeproduktion utan till-
Trä 90 % Biogas 10 %
läggsinvesteringar i den nuvarande värmeproduktionskapaciteten. Biogascertifikatavtalet fĂśr 2015 omfattar 12 GWh. – BorgĂĽ Energi strävar i enlighet med sin strategi till att minska sitt ekologiska fotavtryck. Bolaget investerar i miljĂśvänlig energiproduktion, eftersom vi kan minska miljĂśbelastningen endast genom att spara energi och kontrollera dess kvalitet. Gasums biogascertifikat passar in i vĂĽrt miljĂśvänliga verksamhetskoncept. Samtidigt kan vi ytterligare Ăśka andelen fĂśrnybar energi med inhemsk biogas, berättar BorgĂĽ Energis utvecklingsdirektĂśr Jukka Rouhiainen. – Jag är glad Ăśver biogassamarbetet med BorgĂĽ Energi. Biogasproduktionen baserar sig pĂĽ ĂĽtervinningsekonomi och är ett hĂĽllbart sätt att Ăśka andelen fĂśrnybar energi. BorgĂĽ Energi har pĂĽ ett fĂśredĂśmligt sätt minskat sina utsläpp och Ăśkat andelen fĂśrnybar energi i sin värmeproduktion. VĂĽrt samarbete är ett bra exempel pĂĽ gasens mĂĽnga mĂśjligheter. VĂĽrt avtal stĂśder biogasmarknadens utveckling, konstaterar Jukka Metsälä, chef fĂśr Gasums affärsverksamhetsenhet. đ&#x;”˛
BorgĂĽ Energi 1/2015 | 11
Användningen av � fÜrnybart bränsle Ükar frün 70 till 90 procent. Jukka Rouhiainen UtvecklingsdirektÜr, Borgü Energi
TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO DAN ANDERSSON OCH MAX BACKMAN
Ny biovärmecentral ger Lovisa mera fjärrvärme BORGÅ ENERGI Ükar sin fjärrvärmekapacitet i Lovisa.
En ny stÜrre biovärmecentral uppfÜrs intill den nuvarande 10 ür gamla anläggningen vid EntreprenÜrsvägen pü industriomrüdet. Nybygget Ükar det fÜrnybara bränslets andel i fjärrvärmeproduktionen frün nuvarande ca 70 procent till ungefär 90 procent. Den nuvarande biovärmecentralen, som togs i bruk ür 2005 har en effekt pü sju megawatt. Den nya für en effekt pü 12 megawatt. Meningen är att bygget skall inledas i sommar och stü färdigt nästa ür. Den nya värmecentralen byggs pü det nuvarande flislageromrüdet. Borgü Energi har arrenderat tilläggsmark fÜr ett nytt angränsande upplagringsfält. Enligt Borgü Energis utvecklingsdirektÜr Jukka Rouhiainen är det früga om en investering i müngmiljonklassen, som gÜr det mÜjligt att utvidga distributionen av fjärrvärme i Lovisa. – FÜrst kommer vi att koppla ihop det lokala fjärrvärmenätet i Valkom med huvudfjärrvärmenätet. Senare kan det ocksü bli aktuellt med helt nya omrüden. 12 | Borgü Energi 1/2015
Efter att den nya biovärmecentralen tagits i bruk blir den nuvarande värmecentralens roll att tjäna som reserv när den nya anläggningen stängs fĂśr service och när fjärrvärmebehovet är som stĂśrst. BorgĂĽ Energi vill slippa att använda de reservoljepannor, som finns i anslutning till värmecentralen. BĂĽde den nuvarande värmecentralen och den nya centralen använder biomassa av skogsflis frĂĽn närbelägna omrĂĽden som bränsle. OcksĂĽ i den nya anläggningen produceras enbart värme och inte, som i de tvĂĽ biokraftverken i Tolkis och gaskraftverket i Harabacka, bĂĽde värme och el. Enligt Rouhiainen lĂśnar det sig ändĂĽ inte att med dagens elprisnivĂĽ bygga en kombinerad värme- och elproduktionsanläggning, ett sĂĽ kallat CHP-verk, i den storleksklass, som den planerade nya värmecentralen i Lovisa representerar. – Elproduktionsprocessen fĂśr med sig komplexitet och mycket tilläggskostnader i anläggningsinvesteringen. DärfĂśr bestämde vi oss fĂśr en renodlad värmecentral. đ&#x;”˛
Fortsatt stor efterfrĂĽgan pĂĽ fjärrvärme EFTERFRĂ…GAN pĂĽ fjärrvärme är alltjämt stor bĂĽde pĂĽ nya och pĂĽ gamla omrĂĽden. Enligt BorgĂĽ Energis värme- och produktionschef Ari Raunio beror det bland annat pĂĽ att fjärrvärmen är en bekväm uppvärmningsform. – JämfĂśrd med andra uppvärmningsformer är den ocksĂĽ fĂśrmĂĽnlig. BorgĂĽ Energis fjärrvärmenät byggdes i fjol ut med 3,7 km i BorgĂĽ och med en km i Lovisa. Fjärrvärmenätet i BorgĂĽ mäter nu drygt 150 km och i Lovisa knappt 30. I hela Finland var antalet bostäder med fjärrvärme drygt 1,3 miljoner vid utgĂĽngen av ĂĽr 2014 och 2,7 miljoner människor bor i fjärrvärmehus. Av bostadsbestĂĽndet i hela landet var 55 procent fjärrvärmeanslutna. I de stĂśrsta städerna täcker fjärrvärmen redan Ăśver 90 procent av byggnadernas värmebehov. Tre fjärdedelar av den totala fjärrvärmeproduktionen i Finland sker i kombination med produktion av el, i CHP-kraftvärmeanläggningar. Bränsleinbesparingen vid kombinerad värme- och elproduktion uppskattas till en tredjedel jämfĂśrt med separat produktion av värme respektive el. đ&#x;”˛
BLEV DU INTRESS ERAD AV FJĂ„R RVĂ„RME ? TA KONT AKT!
☎
019 661 4
11
I hela landet mera fjärrvärme med inhemska bränslen DET VARMARE VĂ„DRET än fĂśregĂĽende ĂĽr resulterade i att fjärrvärmeanvändningen i likhet med elanvändningen minskade nĂĽgot ĂĽr 2014. Trä och andra biobränslen fortsatte att Ăśka kraftigt som energikällor fĂśr fjärrvärmeproduktionen, Ăśkningen var i fjol nio procent. Andelen trä, trärester och andra inhemska fĂśrnybara energikällor Ăśkade till 31 procent. När användningen av sekundärvärme inom industrin räknas med var den kolneutrala fjärrvärmeproduktionens andel redan upp i 33 procent. Andelen inhemska bränslen steg nu fĂśr fĂśrsta gĂĽngen Ăśver 50 procent. Avfall är en betydande och växande tillskottsenergikälla, som kunnat utnyttjas fĂśr att minska användningen av fossila bränslen. Avfallets andel av fjärrvärmebränslena var i fjol uppe i närmare sex procent. Naturgasens andel av fjärrvärmebränslena var drygt en femtedel (22 procent), det vill säga fyra procentenheter mindre än ĂĽret innan. Ă„ven om ocksĂĽ stenkolets andel minskade (tvĂĽ procentenheter) gick dess andel nu fĂśrbi naturgasen (24 procent). Torvens andel av bränsleanvändningen var 13 procent precis som ĂĽr 2013. Den kombinerade värme- och kraftproduktionens andel av den totala fjärrvärmeproduktionen Ăśkade med en dryg procentenhet till nästan tre fjärdedelar (74 procent). Enligt officiell statistik är fjärrvärmens leveranssäkerhet fortsättningsvis i toppklass, i fjol 99,98 procent. StĂśrsta delen av avbrotten är planerade och meddelas kunderna i fĂśrväg. đ&#x;”˛
BorgĂĽ Energi 1/2015 | 13
TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO DAN ANDERSSON OCH ROBERT JUSLIN (VESSÖNET)
Borgå Elnät och Vessönet samarbetar på Vessö
Elkabel och fiberkabel i samma dike BORGÅ ELNÄT AB fortsätter att ersätta luftledningar med jordkabel i syfte att trygga elleveranssäkerheten. Årets största jordkabelprojekt genomförs på Vessö mellan Sondby och Sandudden. Det är fråga om en delvis rätt väderkänslig stolpnätslinje, som dessutom på vissa avsnitt är från tidigt 60-tal och börjar falla för åldersstrecket.
Stort område drar nytta av investeringen Nätplanerare Michael Lillandt uppger att det område, som berörs av projektet, omfattar hela Sondbyvägen, delar av Långören, Karilaudden, Sondbystigen, Vialsundet, Köttboda och Sandudden. – Cirka sex kilometer 20 kilovolts jordkabel grävs ner och 20 kilovolts luftledningar rivs i samma mån. Också omkring åtta kilometer lågspänningsluftledningar ersätts med jordkabel. Vidare byts ett antal stolptransformatorer ut till parktransformatorstationer och i Sondby byggs en fjärrstyrd så kallad frånskiljarstation innehållande en transformator.
Byggstart för projektet, som berör ett sjuttiotal elnätskunder, blir det enligt planerna i höst och meningen är att projektet till alla delar skall vara genomfört följande höst. Det speciella med det här projektet är att det görs i samarbete med andelslaget Vessönet Anl Osk, som lägger ned optisk fiberkabel i samma kabeldike. Bland annat delar man på grävkostnaderna och också kontakten till kunderna sköts gemensamt så att de samtidigt får information om både elnätssaneringen och fibernätsutbyggnaden på området. Enligt Borgå Elnät Ab:s verkställande direktör Magnus Nylander går totalkostnaden för projektet på 450 000 euro. Av bolagets eldistributionsnät är redan en tredje lagd i jorden och målet är att 60 procent skall vara det till år 2028. I år skall allt som allt cirka 120 km jordkabel grävas ner. – Totalt investerar vi 6–7 miljoner euro årligen och största delen av det går till nätsaneringen, som totalt kommer att kräva 60 miljoner euro innan målet är nått.
Alla byar på Vessö fibernätuppkopplade BYGGANDET av ett optiskt fibernät på Vessö är inne på slutrakan. Alla tio byar på Finska vikens största ö inom de finländska gränserna är redan uppkopplade, det vill säga Kroksnäs, Brattnäs, Hummelsund, Hommanäs, Nygård, Kurböle, Londböle, Baggböle, Skavarböle och Sondby, samt Näse, Båtviken och Grundviken. Fibernätprojektet på Vessö startade hösten 2011, andelslaget grun-
14 | Borgå Energi 1/2015
dades den 14.9 och den sista oktober lade man ner den första metern optisk fiberkabel. I augusti 2012 kopplades den första fastigheten till nätet. I dag har andelslaget 122 medlemmar. Av de omkring 500 Vessöhushållen är 50 nu anslutna till fibernätet, berättar andelslagets kassör Robert Juslin. – Med 75 anslutningar skall vi ha nätbygget betalt, varefter månads-
avgiften täcker de löpande utgifterna. Enligt Juslin lydde det ursprungliga kostnadsförslaget för projektet på 720 000 euro. – Nu är vi uppe i cirka 660 000 euro och den sammanlagda stödprocenten ligger på 65. Andelslaget har fått stöd av EU och staten samt Borgå stad. Resten finansieras med andels- och anslutningsavgifter och lånade medel.
Den preliminära kabelrutten fÜr el- och fiberkabel i Sondby.
Andelslagets viceordfÜrande Henrik Westerlund uppger att man till dags dato lagt ned 78 kilometer stomkabel och 50 kilometer huskabel. – Kabeldikena har en sammanlagd längd pü närmare 50 kilometer plus att vi dragit drygt fyra kilometer stolplinje. Vi bygger med talkokraft tillsammans med proffs frün olika yrkeskürer. – VessÜnets nuvarande nominella hastighet är 100/100 Mbit/s, vil-
ket är mĂĽnga gĂĽnger snabbare än ADSL och trĂĽdlĂśsa nätfĂśrbindelser. Med 100 Mbit/s finns det inga lĂĽngsamma hemsidor längre och e-posten med tunga bilagor flyter snabbare än tanken, intygar Westerlund. VessĂśnet ger ocksĂĽ en mängd nya snabba och stabila mĂśjligheter att njuta av TV-, musik- och spelunderhĂĽllning samt hĂĽlla kontakt med nära och kära via videobild och sĂĽklart ocksĂĽ Ăśvervakning av hem och stuga. đ&#x;”˛
KMR-Trans och VessÜnets talkogäng har byggt stÜrsta delen av stomlinjerna pü VessÜ.
Det här kostar det: •
Medlemsavgift i andelslaget inklusive fiberreservering 450 euro
•
Anslutningsavgift 2 400 euro
•
Installationspaket inklusive WLAN-router 290 euro
BorgĂĽ Energi 1/2015 | 15
TEXT MARIKA KANGASKOLKKA | FOTO DAN ANDERSSON OCH FINSK ENERGIINDUSTRI RF
Sommarjobb och studier BorgĂĽ Energi har i ĂĽr deltagit i energibranschens kampanj Teckna dig till ett sommarjobb, med tvĂĽ sommarjobbsplatser.
Viktigt att ge ungdomarna ett ansvarsfullt arbete �Energibranchens kampanj pügick i februari–mars. I och med den är Borgü Energi även med i Ansvarsfullt sommarjobb 2015, vars mül är att erbjuda flera sommarjobbsplatser med bättre kvalitet fÜr unga.
ENERGIBRANSCHEN vill med sin kampanj Teckna dig
till ett sommarjobb, nü ut till ungdomar med information om utbildnings- och karriärmÜjligheter inom branschen. Finsk Energiindustri rf har Üppnat en egen hemsida fÜr ungdomar, energiamaailma.fi, som berättar om olika yrken inom energisektorn och hur man kan utbilda sig. Sidan har även material fÜr lärare att ladda ner och använda i undervisningen. Energibranschen i Finland erbjuder yrkesstuderande ungdomar totalt 1 600 – 1 800 sommararbetsplatser ürligen. Borgü Energi har erbjudit ürligen ca 20 yrkesstude? fÜr dig t pü t o randen ett sommarjobb. g ü N te
s svalte a.fi e k r y Ett annorlunda sätt att sÜka jobb GÜr aailm rm a i g ä r i Kampanjen Teckna dig till ett sommarene karr vilka tar pü dig. e s jobb riktade sig till ungdomar i üldern h oc m vän o s 14–17 ür. Med en teckning, fotografi r e het mÜjlig eller serieteckning kunde man anmäla sitt intres-
Nina Fransas Informationschef, BorgĂĽ Energi
16 | BorgĂĽ Energi 1/2015
se fĂśr ett tvĂĽ veckors sommarjobb pĂĽ ett valfritt fĂśretag som hĂśr till kampanjen. Ă…r 2014 deltog 110 sĂśkande i kampanjen och ungefär hälften fick sommarjobb. FĂśr mĂĽnga var det här fĂśrsta egentliga sommarjobbet. Som bonus i tävlingen väljs de bästa bidragen att ingĂĽ i en animation, poster eller serie om energi. Materialet publiceras pĂĽ Energiindustrins ungdomssida, Facebook och Youtube. đ&#x;”˛
TEXT MARIKA KANGASKOLKKA | FOTO MARIKA KANGASKOLKKA, IMPORTĂ–RERNAS BILDER
IdĂŠ
�Frustrationen är stor när man inser att WiFi:n inte nür husets alla rum med tillräcklig styrka. Johan MannerstrÜm, IT-konsult Ab MannerCorp Oy
Datanätverk via eluttagen Allt fler apparater i hemmet behÜver en stabil nätfÜrbindelse. Nätverksadaptrar är ett enkelt sätt att utvidga hemdatanätet. TV-TITTANDE via Internet har Ükat
behovet av bygga ut hemmets fasta datanät. TrüdlÜst nätverk är inte alltid optimalt eftersom utrustning i hemmet kan kräva anslutning via nätverkskabel. Ett sätt att bygga nätverket utan fÜrfulande kabeldragning är att använda nätverksadaptrar. – Nätverk Üver elnätet ger en stabilare uppkoppling, samtidigt som det mÜjliggÜr även hÜgre hastigheter fÜr till exempel dataspelandet, berättar Johan MannerstrÜm, IT-konsult. Dessa adaptrar har funnits pü marknaden i Üver tio ür, men har fÜrst nu slagit igenom. Utbudet är ocksü stÜrre än tidigare och det gäller att pü fÜrhand fundera ifall man behÜver en med flera uttag i samma enhet eller en med genomkoppling, d.v.s. en adapter som placeras mellan eluttaget och en elstÜpsel, vilket är en utmärkt fÜrbättring ifall man har fü eluttag, süsom ofta är fallet i äldre hus. Adaptrarna säljs ofta i par, en fÜr att leda nätuppkopplingen frün
modemet till elnätet och en motpart som ÜverfÜr nätuppkopplingen till en dator, smart TV eller spelkonsol. Adaptrarnas ÜverfÜringshastigheter är idag allt frün standarden 100 Mbit/s upp till 1000 Mbit/s. – FÜr ett vanligt hushüll brukar oftast 100–200 Mbit/s räcka gott och väl, säger MannerstrÜm. Dessa har ett bra pris-kvalitetsfÜrhüllande, och fungerar fÜr normalt TV-tittande Üver internet eller datoranvändning. Hastigheterna är alltid riktgivande och pris korrelerar även i detta fall med hÜgre ÜverfÜringshastighet. – Men normalt bruk ger inga problem och att hastigheten inte är pü topp märks endast dü man till exempel ÜverfÜr stora mängder data, konstaterar MannerstrÜm. Adaptern ska helst pluggas direkt i vägguttaget, skarvsladdar fÜrsvagar hastigheten. Dessutom ska de helst kopplas inom samma säkring. Lägenheter i hÜghus har ofta eluttag och lampor pü samma säkring sü där är
det bara att koppla in och använda. I äldre hus eller flervĂĽningshus är det bra att vara uppmärksam Ăśver att säkringarna kan ĂĽstadkomma huvudbry. – Men man mĂĽste prĂśva och se om det fungerar, hĂśgst troligt är att det fungerar, säger MannerstrĂśm. Nätverket kan ocksĂĽ fungera i elnät Ăśver säkringar men lustiga fenomen kan uppstĂĽ, som att när man släcker en lampa i närheten sĂĽ slutar nätverket att fungera. Problemet lĂśses i sĂĽ fall med flera adaptrar med vilka man kan koppla vidare frĂĽn ett elnät till ett annat, om sĂĽ behĂśvs. Datasäkerheten varierar frĂĽn märke till märke men de flesta erbjuder mĂĽngsidiga krypteringsinställningar som det lĂśnar sig att bekanta sig med. Viktigast är att alltid att ändra nätverkets standardnamn och lĂśsenord. Noggrannare instruktioner finns sĂĽklart i produktfĂśrpackningen, fĂślj dem tipsar MannerstrĂśm. đ&#x;”˛ BorgĂĽ Energi 1/2015 | 17
TEXT MARIKA KANGASKOLKKA, PAMELA WESTERLUND | FOTON MARIKA KANGASKOLKKA, IMPORTÖRERNAS BILDER
Laddbara verktyg
Framtidens melodi Har du brottats med en massa sladdar, som slår knut på sig själv när du ska klippa häcken? Eller ryckt och dragit i motorsågen utan att få igång den? Och i misstag spillt bensin över hela maskinen. Det finns råd.
18 | Borgå Energi 1/2015
Kristian Karlsson på Flexo-Power berättar att det idag redan finns riktigt effektiva laddbara maskiner.
DE FLESTA TÄNKER på borrmaskiner och skruvdragare när man nämner batteridrivna verktyg, men utbudet är mycket större och nya produkter kommer ut på marknaden hela tiden. Proffsen, t.ex. timmermän, har blivit vana vid de lättare batteridrivna maskinerna, som fungerar med en knapptryckning när man behöver dem. Nu börjar dessa yrkesmaskiner även nå ut till hobbyrenoveraren och trädgårdsentusiasten.
Priset inte avgörande Kristian Karlsson på Flexo-Power i Borgå rekommenderar batteridrivna verktyg till hemmabruk. Inköpspriset är ännu högre än för bensindrivna verktyg, men då behöver man inte lägga ut något på bensin för driften. Och samma batteri passar oftast till olika maskiner av samma märke så följande maskin behöver inte köpas med batteri utan t.ex. motorsågens batteri
Tysta och avgasfria trädgürdsredskap med laddbart batteri, t.ex. gräsklippare och trimmer. Även den laddbara motorsügen gÜr effektivt arbete.
kan användas ocksĂĽ i trimmern. Ett bra batteri har en indikator, som berättar hur mycket laddning som ĂĽterstĂĽr, och en snabbladdare kan ladda ett medelstort batteri pĂĽ en timme. Effektiva och avgasfria PĂĽ Agro-HG i BorgĂĽ berättar Ingmar Bussman att de kunder, som kĂśpt batteridrivna motorsĂĽgar, trimrar eller häcksaxar har varit mycket nĂśjda med sina verktyg. Apparaterna är lätta att använda, ĂĽstadkommer mindre oljud och är dessutom avgasfria. De har inte heller sladdar, som trasslar. – Den batteridrivna häcksaxen klipper lika bra som en el- eller bensindriven sax. Dessutom tror Bussman att de batteridrivna verktygens popularitet kommer att Ăśka i och med att batteritekniken gĂĽr framĂĽt. – Snart är alla maskiner ackumaskiner, fĂśrutspĂĽr Bussman. Ă„ven Karlsson pĂĽ Flexo-Power pĂĽpekar att t.ex. robotgräsklipparen, som ocksĂĽ den är batteridriven, kommer att bli vanligare. đ&#x;”˛
Virtapiste hüller koll pü laddningsstationerna VIRTAPISTE.FI är en ny landsomfattande mobil-
tjänst riktad till dem som kÜr elbil. Den lättanvända tjänsten berättar i realtid var den närmaste lediga laddningsstationen finns. FÜrutom att tjänsten ger specifik information om stationen kan man ocksü pü fÜrhand gÜra en bokning. Även start och avslutning av laddningstid skÜts behändigt via mobilen eller med hjälp av ett RIFID-kort eller -nyckelring som kan beställas via Virtapistes hemsida. Debitering av laddningstid fungerar med fÜrhandsbetalning. Vid registrering betalar medlemmen med kreditkort 30 euro och när saldogränsen pü medlemskontot understiger 10 euro debiteras igen fÜljande 30 euro. Liikennevirta Oy som ägs av 18 elbolag upprätthüller information om 60 laddningsstationer pü 13 orter i Finland. Mer information finns att läsa pü www.virtapiste.fi I Borgü finns det fyra laddningsställen som används av ca 34 elbilar. Den mest reserverade laddningsstolpen finns pü Krämartorget intill hjärtat av Gamla stan. I medeltal används stolpen drygt 160 timmar per münad.
Ingmar Bussman fĂśrevisar en effektiv häcksax pĂĽ Agro-HG. Ă„ven den är batteridriven. ď ˇRobotgräsklipparen gnäller inte om sommarens gräsklippning.
BorgĂĽ Energi 1/2015 | 19
TEXT OCH FOTO MAARIT GABRIELSSON, PEAK PRESS (SIBELIUS STATYN), KONDITORI CAFÉ VAHERKYLÄ-EK (BAKELSE)
Lovisa i turen att fira en märkesperson Sommargästen Sibelius ihågkoms i staden med såväl konserter som egen bakelse. Ifjol firade Borgå Tove Jansson, som var sommargäst i dåtida Borgå landskommun.
LOVISA kan i sommar vänta besökare från när och fjärran, när staden firar Jean Sibelius 150-årsjubileum. Lovisa förknippas intimt med tonsättarmästarens liv. Han tillbringade sina barndoms- och ungdomssomrar i staden, där hans släkt på fädernet bodde. Lovisa satsar kraftigt på Sibeliusjubileet. Under årets lopp ordnas konserter, föreläsningar, guidade turer, kryssningar och utställningar. En Sibeliusbakelse kommer att kunna köpas och restaurangerna serverar delikatesser typiska för tiden för 150 år sedan.
Jubileumsåret kulminerar i de traditionella Sibeliusdagarna 10–12.9, som på avslutningsdagen får sin höjdpunkt i uppförandet av Kullervo-symfonin, som Sibelius till stor del komponerade i Lovisa åren 1890–91. Symfonin uppförs i Lovisa kyrka av Lojo stadsorkester med syskonen Johanna Rusanen-Kartamo och Ville Rusanen som solister. Sibeliusdagarnas konstnärliga ledare, cellisten Jan-Erik Gustafsson, som uppträder världen runt, har också tagit med kompositioner av Aulis Sallinen och Pjotr Tjajkovskij i repertoaren. Varderas årsdagsjubileum firas samtidigt med Sibelius. Det har gått 175 år sedan Tjajkovskij föddes och 80 år sedan Sallinen föddes. Artistgardet är internationellt och av hög klass. Jan-Erik Gustafssons flickvän, violinisten Anna-Liisa Bezrodny uppträder på flera av konserterna liksom också det kända ryska violinistparet Natalia Lomeiko och Yuri Zhislin. Utöver syskonparet Rusanen återfinns också många andra finländska toppförmågor bland de uppträdande, till exempel Paavali Jumppanen och Mika Väyrynen. Dagarna inleds torsdagen den 10.9 med en öppningskonsert i Lovisa gymnasium, där verk av Sibelius, Sallinen, Tjajkovskij och Antonin Dvorák framförs. Fredagen den 11.9 kan man med början klockan 18 njuta av musik komponerad av Sallinen, Dmitrij Sjostakovitj och Johannes Brahms.
Konditori Café Vaherkylä-Ek har gjort en Sibeliusbakelse, som är fylld med choklad, hallon och grädde och täckt med marsipan. En G-klav i choklad är kronan på verket.
20 | Borgå Energi 1/2015
Sibelius Lovisa Källa: Och blüare var himlen... Jean Sibelius och Lovisa; Mia GrÜnstrand, foto Lovisa museum
JEAN SIBELIUS tillbringade lyckliga
barndomsstunder i sin fars hemstad, där han lekte pü garnisonsvallarna och havsstranden. Som vuxen ütervände den unga kompositÜren ännu nügra günger till sitt sommarparadis. Den fÜrtjusande lilla smüstaden med sin kyrka, sina esplanader och sina trähuskvarter ser pü münga ställen ännu nästan lika ut som pü 1870–1890-talet, dü Sibelius var där och njÜt av sommar och hav, musicerade och komponerade.
Hur Johansson blev Sibelius och de andra Sibeliusarna i Lovisa Sibeliussläktens namn hÜr samman med hemmanet Sibbes (ocksü känt som Sibbe) i Lappträsk, därifrün det äldsta av Johan Johanssons (1759–1820) och Maria Mattsdotters (1763–1804) tio barn, Johan (Jean Sibelius farfar, 1785–1844) ür 1801 flyttade till den närbelägna staden Lovisa. Han bÜrjade använda det ur hemställets namn härledda
släktnamnet Sibelius, som lät fÜrnämligare än Johansson. Johan Sibelius ingick i december 1816 äktenskap med provinsialläkaren Mathias Åkerbergs dotter Katarina Fredrika (1792–1879). Paret kÜpte ett hus pü Västra Tullgatan, nuvarande Sibeliusgatan. UtÜver Jean Sibelius far Christian fick familjen tre sÜner och en dotter.
– Borgünejdens musikinstitut och Lovisa dansinstitut är ocksü med. Evenemangen Rosornas charm och Lovisa Historiska Hus har bägge i ür Sibelius som tema. Under vürens lopp kan det hända att ytterligare utställningar och smü konserter ordnas, säger Flinck.
Lovisa stads kulturinstruktÜr Sirpa Flinck (t.v.) konstaterar att Sibeliusdagarna gÜr mycket gott üt Lovisa stads image. Turistsekreterare Lilian Granberg väntar besÜkare till Lovisa frün när och fjärran.
Samma dag fortsätter man klockan 21 med �Klasaren kastar loss� i Keskus-Centralen, där nästan hela Sibeliusdagarnas artistgarde uppträder. Publiken skäms bort med en dos operaarior, dragspels-, cello-, violin- och pianomusik. Pü lÜrdagen ordnas en dagskonsert kallad �Den unge Sibelius� klockan 15 i den gamla fullmäktigesalen i rüdhuset, där det bjuds pü lyriska smüstycken av Edvard Grieg, Sergei Prokofjevs Sonat fÜr tvü violiner, op. 56 och Sibelius Strüktrio, c-moll. FÜreläsningar och annat program FÜreläsningar med Sibelius som tema inledde jubileumsüret redan i februari. Den 31 maj stür en fÜreläsning och en konsert under namnet �I Sibelius trädgürd�. Pü sommaren ordnar Lovisa guider Sibeliusvandringar i staden och den 24 juni kan man üka pü en Sibeliuskryssning till Svartholm. I Lovisa stads museum finns utställningen �Den unge Jean Sibelius� att bekanta sig med. – Lokala affärer, cafÊer och restauranger ställer berÜmvärt aktivt upp i firandet av jubileumsüret, berättar Lovisa stads kulturinstruktÜr Sirpa Flinck.
Sibeliusdagarna har lĂĽnga traditioner Sibeliusdagarna ordnas i ĂĽr redan fĂśr 22 gĂĽngen. Enligt kulturinstruktĂśren är de varje ĂĽr en stor satsning fĂśr kulturväsendet. – Allt, som bara är mĂśjligt, gĂśrs med lokala krafter. BiljettfĂśrsäljningen är i full gĂĽng, broschyrer har tryckts och postats runt om i Finland, sommarens reklamsatsningar fĂśrbereds och pressintervjuer beviljas. – Allt det här kostar. I stadens budget finns cirka tjugotusen euro reserverat fĂśrr Si Sibe Sibeliusdagarna, beli be liius usda daaga garn r a,, rresten rn este es tenn mĂĽ te m mĂĽste ste st skramlas as ihop av sponsorer och sti stiftelsen t ft ti ftel else el senn sa se samt mt ttäckas äcka äc kass me ka m med d biljettintäkter. ntäkter. Flinck k poängterar att Sibeliusdagarna gĂśr mycket ggott ott ĂĽt Lovisa stads image. – Sibeliusdagarna eli lius usda us daga da gaarna är ocksĂĽ en bland de sammanlagt mma manl nlag nl agtt 85 ffestivaler, ag esti es t valer, som Finland d Festival Festivals alss ma al m marknadsfĂśr rkkna nads d fĂś ds fĂśrr oc ooch h dit till eexempel xempel Ope xe Operafestivalen era rafe fest fe stiv st ival iv alen al en i Nyslott och jazzfest jazzfestivalen tiv i allen i BjĂś BjĂśrnejĂśrn jĂś rnern eborg ocksĂĽ cksĂĽ ck sĂĽ hhĂśr. Ăśr.. Ăśr – Vi äärr pĂĽ ssamma amma am ma a sstartlinje tart ta r linj nje nj med dem m i ma marknadsfĂśringen. ark rkna nads na dsfĂś ds fĂśri fĂś ring ri ngen ng en. en Gemensamma broschyrer samma brosch hyre rerr gĂś re gĂśrs rs ppĂĽ ĂĽ ĂĽtminstone tone sex olika sprĂĽk. Dessutom om finns det gemensamma amma hemsidor, or,, or som ocksĂĽ ksĂĽĂĽ de ks ger väldigt dig igtt mycket synlighet. đ&#x;”˛
BorgĂĽ Bor B Bo oorrgĂĽ rg gĂĽĂĽ E En Ene Energi nneergi rgi rg gi 1 1/ 1/2015 /2 201 20 01 0 15 | 2 21 1
TEXT OCH FOTO MARIKA KANGASKOLKKA
Nya sköna bistrorestaurang Restaurangerna i Borgå är kända vida omkring. Bistroutbudet har också ökat med två nya restauranger i centrum. Och en bistro är ju naturligtvis mer än bara ett lunchställe.
ELOISA WINE & DELI är beläget endast ett stenkast från torget, i det mindre stenhuset alldeles intill stadshuset. Eloisa öppnades i september 2014 och restaurangens lunch har redan nu sina stamkunder. Lunch till skäligt pris, vackert upplagd och tillverkad av goda råvaror, är också ett av restaurangens trumfkort – ett av många. Köksmästare Mark Kumlin planerar lunchlistan med pietet för en vecka i taget och fastän Eloisas utrymmen är trånga så tillverkas maten ändå alltid här på plats. Kumlin berättar om kökets ”elddop” när en trupp hungriga brandmän med mycket knappt om tid kom in. Lunchen gick dock fort att tillaga och brandmännen hann njuta av god mat. Förutom två varma lunchalternativ kan man även komponera en sallad av dagens ingredienser i deli vitrinen.
22 | Borgå Energi 1/2015
Vin, champagne och tapas Marika Sandström berättar att idén om Eloisa föddes för att möta ett behov, ett lunchställe dit man kan komma även efter jobbet och ta ett glas vin med goda vänner. Eloisa (livlig) är på finska en egenskap som beskriver vin och det passade även som namn på restaurangen. Tapas med en skandinavisk twist serveras till vin och champagne. Köksmästaren tillreder gärna tapas av säsongens vilt, såsom fasan, älg eller vildsvin samt av fisk och grönsaker. Bland annat pumpasoppan har varit en av kundernas favoriter. Eloisa ordnar även specialprogram om vin och skumvin, som till exempel provsmakningar, berättar Sandström.
Ägaren Marika Sandström berättar att Eloisa även har take away lunch.
er vid torget Specialkaffe och te KÜket i Eloisa är även utrustat med kaffemaskinernas Ferrari, La Marzocco. KaffebÜnorna mals pü plats och kaffemaskinen tillverkar bland annat en utmärkt espresso och capuccino. Till kaffet kan man till exempel njuta av en bit delikat chokladkaka tillverkad av ortens chokladbagare. Även utbudet av Althaus teer är omfattande. Kanske smakar det med en kopp Darjeeling Puttabong eller Milk Oolong?
ď łď€ Rafael’s restaurangerna ligger i Grand huset. Bistron har även take away kaffe och luncher.
RAFAEL’S BISTRO BAR & CAFE vid Borgü torg är som en
uteservering inomhus. De stora fĂśnstren mot torget släpper in ljus och det är trevligt att sitta och fĂślja med torgruljansen Ăśver en kopp kaffe. Syskonen Marella Närkki och Toni Oksanen var pĂĽ arbetsresa i Spanien, Madrid, när idĂŠn om ett lunchställe i bistrostil uppstod. I Madrid finns ju en bistro i nästan vartenda kvarter. Hemma i BorgĂĽ inleddes projektet att omvandla den fĂśrra sportbaren till bistro och Rafael’s Bistro Ăśppnades pĂĽ hĂśsten 2014. Rafael’s Bistro serverar lunch pĂĽ vardagar och pĂĽ listan finns dagens soppa med egenbakat brĂśd samt välsmakande husmanskost, som till exempel oxgryta, biff Ă la LindstrĂśm eller grillad broiler. Dessutom kan man även beställa frĂĽn Rafael’s Steakhouse Ă la carte lista. – All mat gĂśrs i eget kĂśk och rĂĽvarorna kommer i huvudsak frĂĽn inhemska smĂĽproducenter. Sommartid kan man även avnjuta lunchen pĂĽ Rafael’s terass intill parken, tilllägger syskonen. Tapas är Ăśverraskande populärt Spanskinspirerade tapas har funnit vägen till borgĂĽbornas hjärtan och mindre sällskap samt par sitter ofta kvällstid och njuter av ett glas vin med tapassortiment. Marella Närkki berättar att de till och med blev lite Ăśverraskade av hur omtyckta tapas är. Man ville ha en bistro som är mysig och trevlig att komma till, och det har man med alldeles tydligt lyckats med. Mat- och vinbaren är ocksĂĽ ett välutrustat kafĂŠ och man serverar olika specialkaffen med sĂśta och salta tilltugg. Kaffetrenden pekar fortfarande uppĂĽt och idag är mĂĽnga kunder redan väldigt kaffemedvetna. Namnet Rafael gĂĽr i släkten Rafael’s Bistro Bar & Cafe samt Rafael’s Steakhouse är ett familjefĂśretag, och namnet Rafael har funnits i släkten redan länge. Redan farfars farfar hette Rafael i andra namn och sedan dess har sĂśner i familjen fĂĽtt samma namn. Marella fick namnet Rafaela. DärfĂśr är det naturligt att syskonens restaurang ocksĂĽ heter Rafael’s. đ&#x;”˛
BorgĂĽ Energi 1/2015 | 23
TEXT PAMELA WESTERLUND | FOTO PAMELA WESTERLUND OCH NELLA LINDSTRÖM
Husdjuren får bästa vården
Husdjuren vårdas på många sätt bättre och effektivare än vi människor. På Djurklinik Avec satsar man på avancerad diagnostik och kan ge rätt vård snabbt. FÖR CHITA WAHLROOS kändes det naturligt att också hon skulle studera medicin i någon form eftersom hennes farfar var läkare och hennes pappa jobbade som tandläkare. Så egentligen var det ingen slump att hon utbildade sig till veterinär vid Helsingfors universitet och dessutom förkovrade sig i djurtandvård. Efter avlagd examen år 2001 öppnade hon en liten veterinärstation på Ågatan i Borgå, för att redan år 2005 flytta verksamheten till dövskolans gamla utrymmen på Gymnasiegatan. I och med flytten fick också kliniken sitt nuvarande namn Djurklinik Avec (Eläinklinikka Avec). Efter några år började även de nya utrymmena kännas trånga och gav inte tillräckligt med möjligheter för att kunna utveckla klinikens tjänster. Det var dags att börja söka efter nya utrymmen. – Slutligen skulle det dröja tre år förrän fastighetsförmedlaren hittade de perfekta utrymmena på Montörsvägen 10 i Borgå, berättar Wahlroos. Hallen var ett tacksamt objekt att förvandla till en modern djurklinik eftersom det i de öppna utrymmena tidigare hade funnits en möbelaffär. – Dessutom fanns det i källarvåningen potential att bygga tränings- och skolningsutrymmen för uthyrning. Under åren hade Chita och hennes man Timo Wahlroos bekantat sig med flera djurkliniker i Finland för att få
24 | Borgå Energi 1/2015
en inblick i olika lösningar. Förrän de hittade MöbelAlms fastighet hade paret till och med ritat upp hur de ville att deras kliniks olika funktioner skulle vara organiserade. Det visade sig att deras ritningar matchade möbelhusets fastighet perfekt, fastän huset var betydligt större än de hade önskat sig. Efter mycket kalkylerande beslöt Chita och Timo att göra storinvesteringen och samtidigt göra planer för att kunna locka till sig mera kunder från områden utanför Borgå. Byggarbetet inleddes i mars 2014 och den toppenmoderna djurkliniken tog emot sina första kunder redan samma år i oktober. Gemytligt och funktionellt Att stiga in i djurkliniken Avec känns som att komma till receptionen i ett finare hotell. Man blir väl bemött i trevliga kundutrymmen och det finns många soffgrupper för väntande kunder, så djuren behöver inte vara i synkontakt med varandra. Intill den stora receptionen finns sex undersökningsrum. Klinikens patientströmmar är planerade så att besvärliga sjukhusbakterier ska kunna elimineras eller åtminstone minimeras effektivt. Till exempel ett undersökningsrum är avsett för patienter med hudsjukdomar eller för patienter med smittosamma infektioner, berättar Wahlroos. Ett av mottagningsrummen har en mjukare inredning för att det bättre ska läm-
ď ˛ď€ Kunderna tas emot i gemytliga utrymmen. Inredningen har Chita Wahlroos planerat tillsammans med Charlotta BjĂśrkendahl. ď ś Chita Wahlroos och Fille bekantar sig med varandra fĂśre narkosen. I dag ska Fille fĂĽ tandvĂĽrd.
pa sig fÜr eutanasi. Bakom kundutrymmena finns djurklinikens hjärta med bl.a. operationssalar, utrymmen där man tar rÜntgenbilder eller undersÜker med ultraljud. Kliniken har ett hÜgklassigt laboratorium samt ett instrumentvürdssystem som uppfyller hÜga kvalitetskrav. Där sker all desinficering och sterilisering av instrument och utrustning. Djur under behandling har stora burar där de tryggt kan vänta pü sin tur eller üterhämta sig efter ett ingrepp. Till exempel stÜrre hundar har egna büs utrustade med golvvärme berättar Wahlroos. Speciellt är ocksü att alla behandlingsutrymmen har uttag fÜr syre och i det tekniska utrymmet finns en avancerad syregenerator, som säkrar att kliniken har syre även under strÜmavbrott. – Sü här avancerad teknik med externa syretuber som tilläggsresurs finns inte ens pü münga sjukhus, tillägger Wahlroos. TillfÜrlitlig diagnostik är bÜrjan till god vürd – Vi strävar efter att vürden alltid ska vara effektiv och fÜrdelaktig. Det är viktigt att husdjuret für vürden utan lünga väntetider – därfÜr är diagnostiken i nyckelroll fÜr att vi snabbt ska kunna diskutera vürdplanen med husdjursägaren. Vi har utrustning fÜr att kunna gÜra avancerade undersÜkningar inom münga medicinska
Djurklinik Avec flyttade i oktober 2014 till MĂśbel Alms gamla fastighet i Ă–stermalm i BorgĂĽ.
specialomrĂĽden, till exempel kan vi i dag undersĂśka med en ny och mycket avancerad ultraljudsapparat. Nytt är ocksĂĽ undersĂśkningar och vĂĽrd inom kardiologin. En fĂśrdel är att vi ocksĂĽ utbildar vĂĽr personal inom mĂĽnga olika specialomrĂĽden. Till exempel ska vi snart även kunna erbjuda titthĂĽlsundersĂśkningar och -operationer berättar Chita Wahlroos entusiastiskt om sin nya husdjursklinik. đ&#x;”˛
Avecs veterinärtjänster Preventiv hälsovürd süsom rüdgivning, ürskontroller och vaccinationer. Inremedicinska undersÜkningar och vürd bl.a. matsmältningsorganen, njurar, lever, andningsorgan och münga endokrina organ Kardiologi undersÜkningar av hjärt- och blodcirkulationsorgan. Ortopedi undersÜkningar av rÜrelseorgan samt kirurgiska ingrepp. Titthülskirurgi pü kommande. Kirurgi t.ex. kastrering, sterilisering samt krävande kirurgi pü matsmältningorget, samt urinvägar och operationer av tumÜrer. Laboratorie-, rÜntgen- och ultraljudsundersÜkningar Behandling av hud- och Üronsjukdomar Tandvürd, tandstensborttagning, tandrÜntgen och kirurgi Fysioterapi
Hundsport och fÜrskola AVEC ARENA är en av Borgüs träningshallar fÜr hundar. Tränings-
hallen Avec Arena som finns i Djurklinik Avecs källarvĂĽning är fĂśrsedd med konstgräs och stĂśtdämpningen i mattan gĂśr den skonsam fĂśr hundtassarna. Utrymmena i källarvĂĽningen hyrs av bĂĽde fĂśreningar och privatpersoner. I hallen tränas bland annat agility och lydnad. Bredvid den stora hallen finns ett mindre utrymme där djurskĂśtare Nella LindstrĂśm hĂĽller fĂśrskola fĂśr hundvalpar. I fĂśrskolan ska hundarna lära sig sociala färdigheter med andra hundar och bli vana med ingrepp som kan ske pĂĽ en veterinärmottagning, till exempel klippning av klor och andra smĂĽ ingrepp. đ&#x;”˛
Nisse är ÜverfÜrtjust i att träna pü banan i Avec Arenan.
BorgĂĽ Energi 1/2015 | 25
TEXT ROLF GABRIELSSON | FOTO ROLF GABRIELSSON (KLAUS HÄRÖ)
d n a b o e id v t f a h i v ” Hade ag j e d a h a m m e h e r a l spe . r ö s s i g e r m l i f t i v i l b inte
Den unga Klaus Härö funderade på att bli präst KLAUS HÄRÖ blev tidigt intresserad av film. I något skede av sin ungdom umgicks han också med tanken på att bli präst. Intresset för film, och för att göra film, var ändå så brinnande att det avgjorde hans yrkesval. I dag är Borgåbon aktuell med sin femte långfilm, Fäktaren, vars handling utspelar sig i Estland. Det hade emellertid kunnat gå så att vi inte i Klaus Härö haft den också internationellt uppburna filmregissör han i dag är. Om det inte varit för hans pappas ovilja att skaffa en videobandspelare hade Klaus kanske trots allt blivit präst eller något annat. – Vi var säkert den sista familjen i Borgå, som köpte video. Så länge jag bodde hemma hette det hela tiden att jag inte behöver någon video. Jag fick alltså vänta att de filmer, som jag så innerligen ville se, kom upp på
26 | Borgå Energi 1/2015
biorepertoaren. Nu efteråt har jag många gånger tänkt att min filmtörst kunde ha släckts om vi haft video, intresset skulle ha riktats mot någonting annat och jag skulle inte vara filmregissör i dag. Härö drar paralleller till sitt regissörsjobb. – Jag får vänta två, tre år innan jag äntligen efter alla strävanden får se filmen färdig. Och det var ju precis det jag övade redan i tonåren, det var samma väntan då. Jag kunde inte bara gå och se en film jag var intresserad av. Varje fredag öppnade jag tidningen i förhoppning om att den nu skulle finnas i biografens programannons. – Jag hängde också på biografen och frågade, vad kommer nu, vad kommer nu. Det var en ständig väntan, en övning i tålamod och, som det senare skulle visa sig, en träning för det jobb jag har i dag.
– Belöningen var förstås desto större när jag sedan slutligen såg en film jag gått och väntat på och dessutom ofta kunde konstatera att den förbluffande väl stämde överens med, hur jag hade tänkt mig den, hur jag gjort den i mitt huvud på basis av vad jag läst och hört om filmen.
”Jag hade fått nys om att det fanns någonting mer, filmer, som jag ville se, men inte kom åt. Många av de filmer Klaus Härö ville se gick heller aldrig på bion i Borgå. – Visst tyckte jag också om Superman och vad allt underhållningsfilmerna för barn och ungdom på 80-talet hette, men jag hade fått nys om att det fanns någonting mer, filmer, som jag ville se, men inte kom åt. – När vi någon gång med kompisarna från Strömborgska gick till Radiotähti mitt emot Nimbus för att hyra någon videofilm hade jag knappt hunnit till Hitchcock, Orson Welles och så vidare när de redan stod vid disken med någon Ninja killer film eller någon liknande. – Jag var i minoritet, de var tio och jag var en. Inte ville de se en konstfilm och när de någon gång såg en sådan så var det för dem bara ett bevis på att man inte skulle lyssna på Härö. – Så jag drog slutsatsen väldigt tidigt när jag som tretton-fjortonåring satt som ensam kråka på någon Bergman-matiné och såg på Höstsonaten och inte ens de, som jobbade på biografen, orkade se på filmen, att om jag någonsin kommer åt att göra film så blir det nog sådana filmer, som ingen annan än jag själv vill se. På den punkten har ju Klaus Härö sedermera gång på gång fått uppleva sig ha haft fel. De filmer han gjort har fått en stor publik och uppskattats både i hemlandet och utomlands. Intressant på tal om hans tidiga intresse för Bergmans filmer är att han år 2004 på Guldbaggegalan i Sverige som första utländska filmskapare fick ta emot Ingmar Bergmanpriset för sin film Elina – som om jag inte fanns. Bergman skrev också ett brev till Härö, i vilket han tackade den unga filmskaparen för en utomordentlig film.
”I något skede var huvudet fullt av berättelser utan slut. Att filmen kom att bli en så stor del av Klaus Härös liv tror han själv hänger mycket ihop med att han växte upp i Gamla stan i Borgå och var enda barnet i familjen. – Jag hörde ju gamla tanter och farbröder berätta dramatiska historier från gamla tider, historier, som inte var avsedda för barns öron, och som tog ett abrupt slut när de märkte att jag lyssnade. Hör du, har du litet mera kaffe, sade de och bytte samtalsämne.
– I något skede var huvudet fullt av berättelser utan slut. Nå vad gör en sju-åttaåring då? Han fantiserar naturligtvis, lägger ihop och korvar om, sitter med en bandspelare och kanske läser in. – Dels är jag uppvuxen med dessa berättelser, dels hade jag hur mycket tid som helst att gå omkring på gatorna i Gamla stan och på Borgbacken och bara lägga ihop de här putslena, jag hade tid att fabulera. – När jag sedan kommit upp i tonåren och sett en del film och teater tänkte jag att det är något, som jag skulle vilja hålla på med, för det verkar som om man skulle kunna berätta så starkt och fint med film. Film blev för mig något annat än Tom och Jerry. Hur man skulle bli filmmakare visste Klaus Härö emellertid inte ännu under skolåren i Strömborgska. – Om någon spelade gitarr så kunde han ganska bra veta om hans begåvning räckte till för att tänka på det som ett yrke eller bara som en hobby. Men jag hade ju ingen referens för mitt filmintresse. Jag befann mig ganska länge i en valsituation, där jag ville någonting så otroligt mycket, men inte visste hur och om det var möjligt.
”Efter det andra studieåret tänkte jag sluta. I sinom tid klarnade det hela ändå för honom och han kom på andra försöket in i Konstindustriella högskolan på filmkonstinstitutionens regi- och manuskriptlinje. – Där märkte jag ganska snart att jag i motsats till mina studiekamrater inte hade någon riktig konkret erfarenhet av att göra film, jag hade ju bara läst om film och jo, någon smalfilm hade jag gjort med någon kompis. – De första övningsfilmerna blev otroligt förödmjukande för mig, det vad jag sett i mitt huvud och det jag såg på duk var så långt ifrån varandra att jag efter det andra studieåret tänkte sluta, jag kan inte det här, jag klarar inte av att alla människor tittar på mig och jag har inte en aning om vad det var jag ville förmedla. Klaus Härö slutade inte, men sökte sig till praktik och jobbade en tid som regiassistent och såg regissörer jobba, såg hur någon får alla med sig trots att det inte går enligt planerna och hur någon annan skriker och skyller på andra, allt är andras fel. – Det var nyttigt att se för mig, jag hade ju ingen syskonreferens. De första tjugo åren hade jag lärt mig att gå min egen väg och de följande tjugo åren har nästan gått till att lära mig samarbeta med andra människor. Det har varit svårt, men också gett en stor glädje i jobbet. Också studierna klarade Härö sedermera av och fick sin magisterexamen år 1999 och under åren, som följde, har han regisserat två kortfilmer, en tv-film och fem långfilmer av vilka Fäktaren är den senaste. Han har en egen favorit bland dem alla, men vill inte säga vilken. – Så mycket kan jag säga att den nya filmen gör mig glad. Och jag kan också säga åt dem, som tyckt om mina tidigare filmer att jag inte tror att de blir besvikna på Fäktaren heller.
➽
Borgå Energi 1/2015 | 27
�En güva att fü gÜra Fäktaren.
Huvudrollen innehas av den i Estland kända sküdespelaren Märt Avandi, här tillsammans med Liisa Keppel, som har rollen som ett av barnen i fäktningsklubben. Pressbild: Tuomo Manninen Klaus HärÜ flankerad av filmens producenter Kai Nordberg (t.h.) och Kaarle Aho (t.v.). Bild: Mari Laukkarinen KLAUS HÄRÖS FEMTE lüngfilm handlar om en ung,
okänd man vid namn Endel Nelis, som i bÜrjan pü 1950-talet anländer till Hapsal efter att flytt frün Leningrad undan hemliga polisen. Han für anställning som lärare och grundar en idrottsklubb fÜr barn. Han blir som en far fÜr dem och bÜrjar inviga dem i sin stora passion, fäktning. Det fÜr honom pü kollisionskurs med skolans rektor, som avundsjukt bÜrjar undersÜka Endels fÜrflutna. Handlingen utvecklar sig till ett rÜrande drama om kärlek och om en människa, som via barnen finner en mening med sitt liv. Klaus HärÜ minns att han fÜrst ställde sig ganska skeptisk till tanken pü att gÜra en film frün femtiotalets Estland. Han ville hellre gÜra nügon nutidsskildring än att liksom i sina tidigare filmer gü tillbaka till det fÜrgüngna. – Men manuskriptet var bara sü bra. I motsats till münga andra manus, som jag läst, blev det bara bättre och bättre fÜr varje sida, sü när jag läst igenom tänkte jag att det skulle vara en güva att fü gÜra filmen. Klaus HärÜ fick uppdraget och i slutet av april 2012 var han i Hapsal fÜr att bekanta sig med miljÜn där. – Med sina gamla träbyggnader är den ju inte sü olik Borgü, men püminner kanske ändü mera om HangÜ, fÜr ocksü Hapsal finns liksom vid vägens ände. – Det är en gammal kurort frün tsartiden med en gammal tügstation, som är alldeles fÜr stor och pampig fÜr staden med en pelarkolonn, lika lüng, som tsarens tüg. Det var med tanke pü ett tsarbesÜk, som stationen byggdes, men tsaren kom aldrig och där stür stationen nu som ett monument Üver nügot, som aldrig blev. Fäktaren baserar sig inte pü nügon bok utan manuskriptet med sina vissa inslag av sanningshalt har skrivits av fÜrfattaren och bildkonstnären Anna Heinämaa, vars fäktningshobby fÜrde henne till Hapsal, där hon kom i kontakt med människor, som varit med i fäktningsklubben. Av dem fick hon hÜra berättelsen om Endel Nelis och fann den sü intressant att hon byggde ett filmmanus pü den. – Det är berättelsen om en vuxen, som träder i stället fÜr de egna fÜräldrarna när det kniper och som gick emot den allmänna opinionen när han grundade fäkt28 | Borgü Energi 1/2015
ningsklubben. Men Fäktaren berättar ocksü om de tuffa villkor, som esterna levde under pü 50-talet, säger HärÜ. – Samtidigt är det berättelsen om lilla Estland och stora Sovjetunionen och Üverhuvudtaget om hur det är de stora, som trampar de smü pü türna och hur ocksü de smü behÜver stü upp och fÜrsvara sin plats. Tankarna gür osÜkt till Ryssland och Ukraina, men enligt HärÜ är det ett rent sammanträffande. – Den här filmen fick ju sin bÜrjan lüngt innan Ukraina dÜk upp pü agendan. Men visst är det otroligt hur historien upprepar sig.
â€?Otroligt hur historien upprepar sig. HärĂś berättar att inspelningarna befann sig i begynnelseskedet när man en mĂśrk fredagskväll kring mĂĽnadsskiftet februari mars i fjol filmade en tragisk scen, där en morfar och en ung pojke sitter vid kvällsvardsbordet när det knackar pĂĽ dĂśrren och tvĂĽ män kommer in och fĂśr bort morfadern fĂśr att han stĂĽtt upp mot myndigheterna och fĂśrsvarat fäktningsklubben. – PlĂśtsligt verkade alla i det jätteduktiga estniska filmteamet disträa och helt upptagna av sina mobiler. Jag bad dem fĂśrsĂśka koncentrera sig pĂĽ den krävande scenen, när nĂĽgon lĂĽgmält svarade jo, men vi läser precis att ryssarna är i Ukraina. – Det är nĂĽgot helt annat att fĂĽ den nyheten där än att sitta hemma vid kaffebordet och läsa den i morgontidningen och stilla spekulera fĂśr sig själv om vad det skall leda till. Klaus HärĂś säger sig under de senaste tre ĂĽren ha fĂĽtt bĂĽde en snabbkurs i estniska, i landets historia och ocksĂĽ i fäktning. – FĂśr mig har det varit en hemskt, hemskt glad resa fastän det emellanĂĽt varit tungt, men vi har alla hjälpt varandra. När det varit svĂĽrt har vi orkat fĂśr att vi trott sĂĽ starkt pĂĽ det vi gĂśr. đ&#x;”˛
Lätt & kul!
Trevligt till våren KAKRECEPT & FOTO NINA FRANSAS | ILLUSTRATIONER CAMILLA HÄGGBLOM
Apelsinkaka med choklad En klassiker att njuta av i vårsolen eller på kalaset. Kakan smakar bäst efter några dagar. Om man förvarar den i kylskåp behåller den sin saftighet i många dagar. Kakan kan också frysas ned. 200 g smör 3 dl socker 4 ägg 4 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 2 tsk vaniljsocker ¾ dl kaffegrädde saft och rivet skal från en apelsin smör till formen Glasyr: ca 75 g smält choklad och lite apelsinskal
Gör så här: Rör rumsvarmt smör och socker vitt och pösigt med elvisp. Tillsätt äggen ett i taget, under vispning. Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker och sikta ner dem i kaksmeten. Tvätta apelsinen väl. Rör ned apelsinsaften, rivna skalet och kaffegrädde. Rör om försiktigt till en slät smet. Smörj en ca 2 l kakform och häll i smeten. Grädda i 175 grader i ca 50–60 minuter. Testa gärna med en sticka innan du tar ut kakan så att den verkligen är torr. Låt kakan svalna. Smält chokladen och dekorera kakan med choklad och det rivna apelsinskalet.
Så gör du en fjärilsbar Vad är mer rogivande att följa med hur fjärilar dansar omkring från blomma till blomma en solig dag? Du kan förbättra deras förutsättningar att hitta mat genom att öppna en fjärilsbar. Baren gör du av en glasburk som du fyller med en bit ren tvättsvamp.
r
nde
rte i ba
en a n Öpp lsbar! i fjär
Bl
1 GÖR EN SÖT nektar av rödvin, farinsocker, honung eller
sirap. Man kan också blanda med banan eller apelsin. Låt blandningen mogna i rumstemperatur ett dygn, rör om några gånger så att sockret löser upp sig. 2 FYLL BURKEN så att tvättsvampbiten blir dränkt. Fjärilarna kommer att landa på tvättsvampbiten och njuta av serveringen. 3 HÄNG UPP BURKEN på ett soligt ställe, t.ex. från en trädgren eller i en buske. Kom ihåg att mata fjärilarna genom hela sommarsäsongen!
Har du redan en fågellista? I många av oss bor en liten listskapare. Om du inte ännu har grundat en lista på fåglar som bor nära ditt hus eller på sommarstugan så är våren den perfekta tidpunkten att sätta i gång. Du behöver inte så mycket mer än en penna, anteckningsblock och kikare. Ifall biologitimmarna har fallit i glömska är en fågelbok att rekommendera. Anteckna datum, fågelns namn, och om det är en hane eller hona. Ta också barn och barnbarnen med i projektet så blir de bekanta med sina flygande och glatt kvittrande grannar.
Borgå Energi 1/2015 | 29
TEXT MARIKA KANGASKOLKKA | FOTO MARIKA KANGASKOLKKA OCH MATS TUOMINEN
Bakom kulisserna
Lurens Fredagen efter midsommar, den 26 juni 2015, har musikalen Annie Mästerskytten premiär pü Lurens. biten av Tom Pallas är
stämningen pü
Lurens.
DET Ă„R TRADITION att ta en kort midsommarpaus efter
flera intensiva veckor av fÜrberedelser och Üvningar, fÜr att sedan dra igüng showen. Premiären är nervpirrande spännande som alltid och lurensgänget är taggade infÜr sommarens säsong. Men det krävs mycket talkoarbete, Üvningar och fÜrberedelser innan vi är där. Tom Pallas, en luttrad Lurens veteran, spelar i ür rollen som Pawnee Bill, en cirkusdirektÜr och konkurrent till Buffalo Bill. – Jag hade tänkt ta paus i sommar, säger Pallas med ett snett leende, men det blev inte sü. Pallas har varit med i Lurens gänget sedan 1981 och 1985 stod han fÜrsta güngen pü scenen. – Det har blivit Üver 20-talet pjäser med üren, berättar han men de fÜrsta üren jobbade han bland annat med kulisserna och som parkeringsvakt. Han minns sin fÜrsta stora roll med värme, Lejonet i Trollkarlen frün Oz. Bland sina absoluta favoritsäsonger nämner Pallas fÜrra ürets pjäs Sü som i himmelen samt Robin Hood med musik av Süs och Kopp, Jorden runt pü 80 dagar och Pelle SvanslÜs. Barnpjäser är roliga att spela fÜr responsen kommer direkt – ungarna är sü ärliga! Annie Mästerskytten är en traditionell musikal och regissÜren Oskar SilÊn är ny pü Lurens.
– Det ska bli spännande att se vad han gĂśr med pjäsen, säger Pallas. Alla roller i pjäsen har tilldelats och skĂĽdespelarna bekantar sig med manuset och sin roll ppĂĽ egenhand. Längs med vĂĽren träffas gängett fĂśr att Ăśva och sjunga tillsammans och nĂśta in dansstegen i minnet. PĂĽ fĂśrsommaren är det Ăśvningar sĂĽ gott som varje dag. Det blir ocksĂĽ byggtalko dĂĽ kulisserna skall sättas upp och klädprovningar med mera. – Lurens är som ens hem och man krattar och städar och gĂśr annat som behĂśvs. Man blir en stor familj under den nästan halvt ĂĽr lĂĽnga tiden och samhĂśrigheten ärr viktigast, en fĂśrutsättning fĂśr en bra säsong,, säger Tom Pallas. FĂśr nya hugade teaterintresserade säger er Pallas att det är bara att komma med. Och ch vĂĽgar man inte upp pĂĽ scen sĂĽ kom ihĂĽg att därfĂśr finns bĂĽde regissĂśr och andra skĂĽdedespelare. – De hjälper dig att ta steget Ăśver trĂśskeln. eln. Och när du väl har tagit det steget sĂĽ finns nns ingen ĂĽtervändo, säger Pallas med ett stortt leende. đ&#x;”˛
Lurensgänget
ning .
samlat fĂśr Ăśv