Issuu on Google+

Sommarblad Juni-Augusti 2012

Willy hoppar än

Bandi bilder inifrån

Bunkern - rymning 40 år

Marika snabbsimmar

Stefan

Simhoppstränaren Willy Marholt, 68, dyker i Djupadalsbadet - i det nya badhuset blir det inga hopp.

snabbpratar

Hembygd - nytt museum

Tysta politiker • Fotbollsbröder • Pirjos tårta • Tävlingar


www.aramis.st Kvarngatan 22

019-58 33 18

PIZZA KEBAB SALLAD Snabbt och gott - Mycket för pengarna!

Har du svårt att sköta dina fötter? Låt oss hjälpa dig! Hembesök 500:Under juli 400:Välkommen att ringa oss för tidsbokning: Dip. Medicinska fotterapeuter

Camilla 073-626 60 05 Eva 070-324 65 40

Nytt bostadsområde i Matildelund Nu pågår arbetet med att ta fram 23 st nya småhustomter i Matildelundsområdet, som ligger i norra delen av Kumla. Tomterna kommer att fördelas via tomtkön under våren/sommaren 2012 och preliminär byggstart kan ske under hösten 2012. Intresserad av att köpa tomt i Kumla? Anmäl dig till vår tomtkö via hemsidan www.kumla.se/e-tjänster (under Bygga, bo & miljö samt rubriken Övrigt)

23 SMÅHUSTOMTER SLÄPPS VÅREN 2012

2 3

Kumlanytt.se Sommarblad 2012


Studentdrömmar Den tredje kullen av John Norlandersgymnasiets studenter har just lämnat skolan för gott. Nu väntar en ny tillvaro för de nykläckta. Vad har de för förhoppningar? Enkät: Anders Björk Foto: Sune Eskelinen

Frågor 1. Hur ser du på framtiden, vad är dina förhoppningar? 2. Hur har det varit att gå på John Norlandergymnasiet?

Richard Eckerman

Cibelle Broman

1. Vetti sjutton vad jag ska göra. Jag tar första bästa jobb jag får, till att börja med alla fall. 2. Det har varit bra, John Norlander är en lugn och fin skola.

1. Jag ska plugga rättsvetenskap i Örebro. 2. Det som varit bra är att det alltid funnits hjälp i närheten om man vill ha det.

Stina Wärn

Nikolai Dujenov

Anton Eskelinen

1. Just nu känns det lite osäkert, jag vill plugga i höst men jag vet inte var jag kommer in. 2. Utbildningen och lärarna har varit väldigt bra och vi har haft en stor gemenskap eftersom vi varit så få.

1. Jag vill börja jobba som personlig tränare. 2. Något som varit extra bra är att man haft en så nära relation med lärarna. Det har kännts ungefär som man varit hemma och kunnat prata om vad som helst.

1. Jag vill hitta ett jobb inom området servering och restaurang och börja tjäna mina egna pengar. 2. Det har varit positivt, en trevlig skola där man får en bra utbildning.

Andreas Larsson

Josefine Nilsson

Eric Widhage

1. Jag kommer vara en del i min familjs sommarstuga i Harje, Askersund i sommar. Vad gäller jobb vill jag hitta nåt där man får arbeta med kroppen. Kanske nåt inom lager? 2. Eftersom det inte är så många elever får man en nära relation till lärarna och har stora möjligheter att lära sig mycket bara man är uppmärksam.

1. Den ser ljus ut, jag ska börja jobba som frisör på Barberar'n i Kumla och det ser jag fram emot. Samtidigt tar jag framtiden lite som den kommer. 2. Det som varit bra är att vi varit en liten klass som blivit väldigt tajt. Mindre bra har varit att jag behövt åka buss till Örebro först och sen ta mig till Kumla därifrån eftersom jag bor i Ekeby.

1. Det finns inget speciellt jag känner jag vill jobba med, jag tar det jag kan få. Jag ska sommarjobba en del på Elinstallationer i Laxå alla fall. 2. Ansvaret har legat mycket på en själv att göra saker. De har inte jagat efter en med högaffel direkt och det har väl varit både på gott och ont. Man lär sig ta ansvar. Sen kanske skolan har för lite elever och pengar för sitt eget bästa.

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

3


Sydnärke är inte så dumt Från Lekebergs böljande kullar till Vätterns glittrande stränder, över bördiga slätter och genom djupa skogar utbreder sig det vackra Sydnärke. Vi kan färdas i 110 på motorvägen eller puttra fram på grusade byvägar - och vi kan ta tåget åtminstone genom en del av denna pyttelilla tårtbit som är vår egen del av den stora vida världen. REDAKTÖR Lars Litzen redaktion@kumlanytt.se PRODUKTION Piia Vaarala Piia form & kommunikation www.piia.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Lisbeth Axelsson Anders Björk Anna Buske Göran Ekberg Sune Eskelinen Kent Halttunen Pirjo Karttunen Per Larsson Erik Lodetti K-G Mattsson Rolf Pettersson Mats Runering Helga Stensgaard Marjo Vaarala Gunnar Wahlberg ANNONS Anders Björk annons@kumlanytt.se UPPLAGA Totaldistribuerad samhällsinformation, Kumla kommun (ca 9 200 hushåll) samt i butiker. Tidningen kan även läsas i digital form på www.kumlanytt.se TRYCK V-TAB Örebro 2012 www.v-tab.se DISTRIBUTION SDR Örebro www.sdr.se ADRESS Kanal Regional - Kumlanytt Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.kumlanytt.se OMSLAGSFOTO Sune Eskelinen

4 5

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

Och vi gillar smaken och luften i södra Närke, vår plats på jorden. Många av oss kommer aldrig lämna den för särskilt länge. Åtminstone inte levande. Räknar vi ihop de fem kommuner som räknas till Sydnärke - Kumla, Lekeberg, Hallsberg, Askersund och Laxå - är vi tillsammans 59 737 innevånare enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik. Rätt mycket människor, rätt många förhoppningar. Vi på Kumlanytt tror på Sydnärke med Tiveden och dess möjligheter att utvecklas på allehanda sätt. Vi tror på kulturens kraft - och sportens. Från akvareller till hårdrock, från discodans till en makalös straffräddning. Vi tror faktiskt på jordbruket - modernäringen - som en omistlig del av av våra livsbetingelser. Vi tror på högteknologiska industrier, på andra tillverkningsföretag, på tjänstesektorn med alla dess olika yrken, butikerna, transporterna och självklart måste vi tro på kommunernas förmåga att klara våra grundläggande behov. Vi tror helt enkelt att denna flitiga myrstack där generationer avlöser varandra har en ljus framtid. OM vi vet vad vi gör och varför. OM vi tillsammans kan se sambanden mellan oss. Om vi är informerade och engagerar oss åtminstone på något sätt. Och har roligt på vägen! Vi tror att Kumlanytts modell för information via många kanaler - webb, tidning, radio, TV - behövs för hela Sydnärke. Vi är på gång att utveckla modellen. Håll utkik! Med vänlig hälsning Lars Litzén, ansvarig utgivare Du är alltid välkommen som medlem i föreningen Kanal Regional som ger ut denna tidning och driver hemsidan Kumlanytt.se där mer info kan läsas.

Teckning: Rolf Pettersson

Annonsera med fördel hos Kumlanytt Den som vill nå en bred publik annonserar med fördel i någon - eller flera - av Kumlanytts medier - på webben, i tidningen, i radio eller som sponsor för vårt TV-magasin. Vår webbsida får cirka 29 000 besök i månaden, både av Kumlabor och andra som vill hänga med. Tidningen delas ut till Kumlas samtliga cirka 9 200 hushåll - till hösten och julen 2012 kommer nya nummer. Våra radioprogram sänds på webben samt framför allt i Radio 94,3 med dess breda lyssnarskara i Sydnärke. Våra TV-magasin sänds i Com Hems kabelnät och kan ses av cirka 45 000 hushåll i Örebro, Kumla och Hallsberg. För annonsering, priser etc kontakta Anders Björk, tel 0730-59 38 36 eller annons@kumlanytt.se


Det skulle inte kunna hända. Den nya bunkern på Kumlafängelset ansågs av alla vara rymningssäker. Men så hände det, natten till den 18 augusti 1972. Då lyckades 15 (!) hårt bevakade fångar på specialavdelningen rymma över den sju meter höga muren och försvinna ut i nattmörkret.

40 år sedan fångarna kunde öppna bunkern Fotografiskt minne blev kriminalvårdshistoria Den mest osannolika rymningen i den svenska kriminalvårdens historia var ett faktum. Hur kunde det hända? Hur kunde de lyckas med det till synes omöjliga? Och vad hände sedan? I år är det 40 år sedan och Kumlanytt uppmärksammar den dramatiska händelsen. På säkerhetsbunkern satt de grövsta brottslingarna i Sverige, åtminstone de som staten ansåg farligast. Men där fanns inga mördare med undantag av de kroatiska extremisterna Miro Baresic och Andris Kavusch som mördat den jugoslaviske ambassadören. Och det var dessa två personer som gav den hysteriska reaktionen från anstaltsledningen och media, ”Mördare på flykt ” var en vanlig rubrik i tidningarna. Men förutom dessa fanns inga mördare i rymmargänget och de hade ingen ledande roll i rymningen. Som de flesta andra hängde de bara med i släpet av rymmare.

Några hade huvudroller Låt oss nämna några av dem som hade huvudrollerna i rymningen: Här satt Tony Rosendahl, mycket högt begåvad och specialiserad på förmögenhetsbrott. Han var dömd för bedrägeri eftersom han tillskansade sig pengar med förslagenhet och utan våld. Han var förmodligen hjärnan bakom rymningen. Bo Wickman känd som ”Bosse Dynamit” och som namnet antyder en duktig och erfaren dynamitard, även han högt begåvad. Sen fanns där Karl Bruno Karlsson från Örebro, mer känd som ”Kalle Kanon”, och som med sin ringa storlek hade en viktig roll i rymnin-

gen, liksom Bill Donald Svensson, utrustad med ett fotografiskt minne. En annan numera känd rymling var LarsInge Svartenbrandt men han tillhörde inte den ledande kretsen utan tycks ha tillhört de som hängde på och tog chansen att komma ut.

Kalle Kanon kände sig risig - Jag känner mig väldigt risig och vill gå in i cellen, sa plötsligt ”Kalle Kanon” under den sedvanliga vallningen på rastgården i fängelset. Jag behöver gå in och lägga mig, sa han till vakten. Vakten släppte in honom i hans cell och Kalle la sig i sin säng. Några dagar tidigare hade en vakt visat upp celldörrsnyckeln i några sekunder för länge för Bill Donald Svensson. Med sin blick fotograferade han nyckeln och ritade ned bilden på ett papper. Av det gjordes sen en modell i en tvål som därefter gick till tillverkning i verkstaden. Den nyckeln fanns nu i handen på en av fångarna när de passerade den småvuxne Karl Bruno Karlssons cell där han låg låtsandes sjuk. Blixtsnabbt låstes dörren upp, oklart av vem. Ingen av vakterna märkte något. Inne i cellen förberedde sig Karl Bruno ”Kalle Kanon” genom att bädda sin säng som att en kropp låg i den. Efter vaktkontrollen klockan 24.00 smög han sig ut och kröp in i ett litet skåp i pentryt. Skåpet mätte endast 150 x 40 x

Tidningarna tog till den största rubrikstilen efter rymningen och Kumlas rykte som Sveriges fängelseort cementerades.

50 cm. Ingen annan fånge skulle kunnat klara av att krypa in och uthärda två timmar i detta minimala utrymme.

Nu kröp han ut ur skåpet Omkring två på natten kröp ”Kalle Kanon” ut ur sitt gömställe och öppnade alla celldörrar på specialavdelningen. Planen från början var att endast ett fåtal skulle rymma men spontant gavs alla helt plötsligt möjlighet att sticka från anstalten. Korridoren utanför cellerna var inte TV-bevakad men däremot fanns avlyssningsapparater som dock hade oskadliggjorts genom att ha smetats in med margarin. När de drivande fångarna kom ut ur sina celler begav de sig till motionsrummen och till verkstaden. Från motionsrummen bröts fyra ribbstolar av lättmetall loss och sammanfogades till en repstege med hjälp av band från

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

5


verkstaden, där man tillverkade remtyg till försvaret. Samma gröna band användes till att knyta ihop två linor som användes för att glida ner på utsidan av den sju meter höga muren. Från verkstaden fixades olika sorters borrverktyg och annat som ”Bosse Dynamit” var expert på och med dessa hjälpmedel tog de sig igenom övriga dörrar.

Rymningen tycks uppenbart ha varit helt planerad inifrån bunkern och inget tyder på att de hade hjälp utifrån murarna. Där fanns inga bilar som väntade, ingen back-up med flyktvägar eller flyktplatser. Och det visade sig snabbt vara ödesdigert för rymmarna. Men det är som att det var själva rymningen, att lyckas ta sig ut från den rymningssäkra bunkern, var själva poängen för planerarna. För att bevisa att det är fel metod att bygga ”rymningssäkra” bunkrar utan att Kriminalvården borde inrikta sig på behandling istället för straff. Hur det gick efter rymningen var av mindre intresse. Det var alltså en form av demonstration, en markering mot staten och politiken.

Wilson: Inga nycklar fick visas - Efter rymningen plockades ribbstolarna av aluminium bort snabbt och tydliga instruktioner gavs att inga nycklar fick visas upp för fångarna, berättar dåvarande fängelsechefen Lennart Wilson för Kumlanytt. Vi hade förstått att vissa människor hade fotografiskt minne. De kunde bara med en blick se hur nycklarna var gjorda och kunde därefter göra en ritning, Klockan 4.00 på morgonen fick polisen larm om att någonting hänt på fångvårdanstalten. Tre, fyra minuter senare fanns två radiopatruller på plats och samtidigt meddelades det att en massrymning skett från säkerhetsavdelningen. Då kallades all extrapersonal in och klockan 4.15 larmades alla angränsande län. Överallt upprättades vägspärrar. Klockan 5.55 utfärdades rikslarm till all polis i landet och gränserna spärrades av. Hundpatruller sattes in och under dagen även helikoptrar.

Demonstration mot Kriminalvården Hur välplanerad rymningen var bevisas av att de interner , som inte medverkat i planering-

Åkte till systemet i Hallsberg

Bo “Bosse Dynamit” Wickman, en av hjärnorna bakom rymningen, avled 2008.

en, bara hade att gå ut genom celldörren och ett antal uppbrutna dörrar, vidare ut på fängelsegården där repstegen väntade för att ta dem ut i frihet. Tre av fångarna avböjde dock, däribland mästerrymmaren Sölwing Holmström som förklarade efteråt med ett leende, att han föredrog att bevittna rymningen från första parkett. Att han inte tog chansen var förmodligen för att han hade kort tid kvar av sitt straff.

Vi hjälper dig gärna med ditt byggprojekt! Kumla-Björka 206 I 019-57 09 05 I www.xlbjorka.se Öppet: mån-ons, fre 07.00-17.00, tors 07.00-18.30, lör 10.00-13.00

Om själva rymningen var väldigt välplanerad så var tiden på flykt däremot spontan och till synes helt oplanerad. Med något undantag tycks rymmarna inte ha en aning om vart de skulle ta vägen för att komma undan rättvisan. Undantaget verkar vara Tony Rosendahl som höll sig undan i nästan fem månader och greps mest av en slump i Uppsala. Polis och åklagare utgick ifrån att de hade hjälp utifrån och att de färdats iväg med en bil eller flera. Under rättegången hävdade chefsåklagare Harald Österlund till exempel att 12 (!) personer hade farit iväg i en Volvo bort från anstalten. I själva verket fanns ingen bil utanför som väntade på flyktingarna. En av fångarna gömde sig i en stuga strax söder

NYHET!

Alltid välkoman till

Verkstad & Butik Öppet mån-fre 10-18, lör 10-13 Hagendalsv. 3, Kumla, 019-57 03 01 www.smyckakumla.se

6 7

Kumlanytt.se Sommarblad 2012


om anstalten och där satt han och tryckte ett par dagar. Sen knallade han upp till Kumla torg och tog en taxi till Hallsberg och gick in på systembolaget. Bolaget låg då ett hundratal meter från polisstationen och polisens ledningscentral, där det myllrade av poliser. Efter uträttat ärende klev han lugnt in i taxin igen och begärde en körning till Skövde. Sju andra snodde cyklar och körde till Stenekorset där sedan polisen hittade fyra övergivna cyklar och därefter tre på Kumla torg.

Tony på rymmen i TV-intervju På rymmen lät sig Tony Rosendal intervjuas av av radio och TV där han gav sin förklaring till varför de rymde ”Vi flydde därför att förhållandena på Kumla är omänskliga. Enda sättet vi fann för att få någon förbättring till stånd var just att rymma. Vår avsikt var att få igång en kriminalpolitisk debatt.” Vad fångarna först och främst krävde var att specialavdelningarna avskaffades och att vårdformerna förbättrades. - Det här var på 70-talet och då diskuterades de här frågorna livligt, vård eller straff. Idag är det ett annat klimat med råare klientel och ännu hårdare bevakning, säger f d fängelsechefen Lennart Wilson. Den jugoslaviska regeringen och deras ambassadör i Sverige tog kontakt med den svenska regeringen för att höra hur ambassadmördarna kunde rymma. Alla var överens om att de måste gripas så snart som möjligt. Det var dessa två personers flykt som främst föranledde den närmast hysteriska reaktionen och polisens enorma insatser.

Oavsedda konsekvenser Och de första som greps var de två jugoslaverna. De greps redan på söndagskvällen. Tio av rymmarna greps inom en vecka sedan de jagats av ett stort polisuppbåd. På kort tid infångades alla rymmare förutom Tony Rosendahl. Den stora Kumlarymningen fick konsekvenser men inte i den riktning fångarna hoppades, att det skulle vara mer vård och mindre straff. Istället har det satsats väldiga resurser på att stärka säkerheten och se till att Kumlabunkern verkligen är en bunker utan möjlighet att rymma ifrån. Lars-Åke Madelid

Stor sortering av

Snittblommor, Krukväxter, Jord, Gödning, Sommarblommor 019-57 35 10 Stene Brunn 106, Kumla månd-fred kl 9-18 lörd-sönd kl 9-15

Fängelset har nästan blivit som hemma för Marina Norberg som regelbundet besökt de intagna sedan hon var liten och följde med pappa Olle Eriksson.

Marina trogen fängelsekund... Sveriges hårdaste fängelse har det kallats, Kumlaanstalten. Här sitter mördare, bankrånare och knarklangare. En del ända upp till 25 år. Men det finns en som - till och från - vistats på Kumla i 40 år. Hon heter Marina Norberg. - Jag följde med mina föräldrar till fängelset redan som barn och har aldrig känt mig otrygg där. Då är det värre ute i samhället, säger Marina 52. Vi hinner inte komma innanför dörren hemma hos Marina Norberg förrän hon frågar om vi vill ha kaffe. Ja, det står faktiskt redan färdigt. Med smaskig blåbärskaka. -Vi kan gå lite tyst förbi här, lillen sover, säger Marina och pekar på en barnvagn. Förutom tre egna barn räknar Marina och maken Roger in över 200 fosterbarn som sina egna. Som jourhemsföräldrar har de sedan 1982, på kort varsel tagit emot barn som behövt omedelbar hjälp. Åldrar och anledningar varierar. Nyfödda till tonåringar med familjeproblem kring droger, vanvård eller misshandel.

Pappa Olle började besöka För Marinas del började engagemanget att hjälpa andra med sin pappa Olle Eriksson. Vid sidan av sitt arbete som köpman i Kumla, hade han länge engagerat sig för unga killar i stan som sniffade. - Han startade ungdomsgård och försökte göra något för dem. De som hamnade i fängelse åkte han och hälsade på.

Ibland tog Olle med sig hela sin familj på besöken. Tre barn, massor av bullar och någon blomsterbukett. - Första gången jag besökte ett fängelse var jag nog inte tio år fyllda. Idag måste man vara 20 år för att följa med in.

Glad för fängelset 1965 byggdes till Olles stora glädje ett fängelse i Kumla. Nu slapp han åka landet runt till olika anstalter för att hälsa på sina grabbar. Snart kom familjen Eriksson att besöka alla interner som ville ha ett besök. Marina var bara tolv år första gången hon klev in på Kumlaanstalten. Knappast en trygg värld för en ung flicka väl? - Nej, det stämmer inte. En del säger att de är så rädda första gången de går in på Kumlafängelset, men det var aldrig jag. Jag hade ju med mig mamma och pappa och kände väl att, eftersom det var okey för dem att gå in där, så var det även det för mig. Marina Norberg har sedan den dagen heller aldrig känt sig orolig under sina besök på anstalten. - Det är skillnad när man träffar dem där, då är de nyktra och avgiftade. För många av brotten sker ju under drogpåverkan. När man kommer dit som en medmänniska så blir man

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

7


vänligt bemött, då är de flesta av dem jättetrevliga. Nä, då känns det farligare när jag kommer ut, då kan man ju bli påkörd av en bil.

Sång, musik och stillett Snart följde fler i de Erikssonska spåren. Vänner till familjen började delta i besöken. En skara som till slut blev till en återkommande besöksgrupp. - Till att börja med gjorde besöksgruppen inga kontinuerliga besök. Vi kom någon gång i månaden eller till de stora helgdagarna. Ofta hade vi med oss Per-Olof, en vän som kunde spela dragspel och så var vi några som sjöng till musiken. Med tiden blev besöken tätare och mer sammanhängande. Familjen Eriksson gick tre kvällar i veckan, efter arbetets slut. Varannan söndag och vissa lördagar, några timmar varje gång. - En period hade vi ett filmteam med oss som visade ”Korset och stilletten” för dem. Den tror jag att jag såg 19 gånger, så den kan jag utantill. Då kunde det sitta 100 fångar i samlingssalen. Idag är förhållandet ett annat. - Nu är fängelset uppdelat i en mängd olika avdelningar och man träffar bara 12 eller 20 interner åt gången.

Fått nya recept Det skiftande inslaget av nationaliteter på anstalten har för Marina haft en positiv del. - Jag gillar ju att baka och laga mat, och bland fångarna med sina olika matkulturer finns det en del som är riktigt duktiga i matlagning. Så min receptpärm är numera fylld av goa recept. För många av fångarna är de här besöken de enda andningshålen de har i en mycket tuff miljö, och många är de som berättar hur mycket besöksgruppen betyder för dem. Hårdheten är ständigt närvarande och många far illa. För den som har problem med klaustrofobi är fängelset ingen bra miljö. - Idag är anstalten hermetisk tillsluten. Bara att komma in är en hel sträcka av grindar, idkort, detektorer och kontroller. Ingen slinker in utan vidare. Inte heller ut. Förr kunde det hända att fångar tog sig över muren. Vem minns inte när Ioan Ursut tog sig ut på två minuter eller när 15 andra hoppade över 1972? Marina har med åren träffat alla de brottslingar som omtalats i pressen. Men när vi frågar om några personliga

BERGS SKRÄDDA S L L RE HA Lagning, ändring m.m. av kläder

Thiodora Naccachian V Storgatan 1, 694 30 Hallsberg Tel: 0582-134 40 Öppettider: mån-fre kl 09.30-17.00 lunchstängt kl 12.30-13.00

8 9

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

Marina Norberg menar att vi alla kan göra en hel del för att förhindra att kriminaliteten breder ut sig. Det kan räcka med att vi vågar växla några ord med den stökige grannen. Vi måste våga ta ett steg längre ibland.

minnen kring blir dem blir det stopp. - Nej, där går gränsen. Jag för ingenting vidare av det som jag känner till om enskilda personer på fängelset. Det skulle jag aldrig göra. Men så pass mycket kan jag säga att det är en väldigt brokig skara som sitter där, och många av dem har genom åren gett mig grundliga lektioner i att bli kriminell. Utan att jag blivit det.

Hade inbrott Ibland har kontakterna med tjyvarna även inneburit oväntade fördelar. Som den kväll Marina kom hem till familjens villa och upptäckte en lapp på köksbordet. - På lappen stod det; ”Ursäkta att jag bröt mig in hos er. Jag visste ju inte att det var hos er jag var förrän jag fick se familjefotografierna i vardagsrummet. Så glöm nu inte att låsa dörren i fortsättningen. Det kan ju komma tjuvar!”

Hjälp till anhöriga - Tidigt tog mamma och jag kontakt med fångarnas fruar, som ofta behövde hjälp med barnvakt när de besökte sina män. Efter besöken fick de sova över hemma hos oss, särskilt om de hade långt att åka. Numera finns övernattningsrum i stan som drivs av kommunen, anstalten och kyrkorna.

Marina och Roger har fått tid att vara jourfamilj istället. - Vi känner mycket för familjerna, ofta far de illa. Ibland innebär mannens fängelsevistelse ett värre straff för dem. Han blir ju omhändertagen av samhället, medan frun blir ensamstående. Så de är ju också att se som brottsoffer. Fyrtio år på Kumlafängelset har gett Marina en mild syn på internerna, hon ser en människa i varje brottsling. - Det är människan bakom som är det viktiga, inte vad fången gjort för att komma dit. De har en lång väg tillbaka och många står utan hjälp när de kommer ut.

”Fängelser - nödvändigt ont” Marina ser fängelser som något nödvändigt ont. I vissa fall till nytta. - Ingen blir bättre av att sitta på fängelse, men för en del tror jag fängelserna behövs. Man kommer ifrån sina gamla gäng. Får tid att studera, fundera på vad som gick snett i livet och förhoppningsvis komma ut med nya ögon. I en viss åldersgrupp börjar många också tröttna på sitt kriminella liv och beslutar sig för att ta ansvar för sig och andra. Med åldern kommer förståndet, avslutar Marina Norberg. Text och foto KG Mattsson

Elinstallationer Uthyrning Installation av ljud, ljus & bild Smarta hus Nätverksinstallationer www.alltek.se, 070-558 24 09


På väg att korsfästas? Willy Marolt, 68, koncentrerar sig inför hoppet från 10:an på Djupadalsbadet. Det krävs mod och vilja i den här sporten säger den gamle tränaren.

”Simhopp tuffare än boxning” SIMHOPP: I över 40 år har Willy Marolt varit simhoppstränare i Kumla. Men nu är det förmodligen slut med det då det nya badhuset saknar hopptorn och Willy vet vad det är han kommer sakna mest. - Att se glädjen i barnens ansikten när de har klarat ett nytt hopp det är lycka för mig säger han till Kumlanytt. Vi träffas på Djupadalsbadet och vädret gör att övriga besökare går att räkna på handens fingrar. Ett entusiastiskt killgäng i 12-års åldern leker dock för fullt i vattenrutschbanan och ser inte ut att bry sig nämnvärt om det mulna vädret.

Det gör heller inte Willy Marolt, 68, när han värmer upp med lite volter från hopptornet och får det att framstå som världens enklaste grej. Skulle undertecknad testa samma saker skulle det definitivt sluta i total katastrof.

Willy är född i Maribor i Slovenien och kom till Sverige 1965. Sedan 1978 är han bosatt i Kumla och tränare i simhopp har han varit sedan 1971, men hur kom det sig att han började med simhopp?

Önskar alla en lite skönare, lite grönare och lite godare sommar! Kontakta oss gärna om du har några frågor kring oss som redovisningsbyrå eller de tjänster som vi erbjuder.

019-57 56 14 www.dinredovisningsbyra.com

Malin Wennergren

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

9


norlunda alla andra. Det finns en kombination av tävlingsadrenalin och rädsla som jag gillar. Boxning är också en tuff sport, men bara på tävling. I simhopp är både träning och tävling psykiskt påfrestande. Vad är det för rädsla du gillar, kan du utveckla? - Det är tufft att hoppa från tio meter och göra volter och snurra samtidigt. Det krävs mod och vilja för att klara det. Men vill man verkligen klara av nåt så övervinner man sin rädsla. Har du slagit dig nån gång när du hoppat? - En gång landade jag på ansiktet när jag hoppade. Mina ögon var helt igenmurade en vecka efteråt och alla trodde att jag hade gått en boxningsmatch.

Barnens lycka klara hopp

Nej, han brukar inte få svindel, Willy Marolt, som började med simhopp mest av en slump men talangen fanns där från början. Sedan blev han hopptränare i Kumlas simklubb.

- Det var en slump, jag såg några simhopparkillar som hoppade studsmatta och gick dit och provade själv. De blev imponerade när jag gjorde lite volter och tog med mig till Gustavsvik i Örebro. - Väl där gjorde de saker som jag inte skulle våga, men jag försökte göra likadant hea tiden. ”Den där jäveln är inte klok”, sa de till slut, han

måste vi få med till våra träningar och så blev det. Förutom simhopp har Willy länge varit tränare i boxning, två sporter med stora likheter enligt Willy, vad anser han då är den stora charmen med simhopp?

Kräver mod och vilja

I samband med att Kumlahallens badhall slagit igen för gott och det nya badhuset inte kommer ha något hopptorn är risken stor att simhoppet försvinner helt från Kumla. Som mest var det runt 20 personer som höll på med simhopp hos SK Nautilus i Kumla/Hallsberg, nu är antalet nere på fem. - Det känns inget roligt alls. Har vi ingenstans att träna går det ju inte att fortsätta. Att se glädjen i ett barns ansikte när de klarat av ett nytt hopp som de varit rädda för att göra innan, det är lycka för mig, säger den gamle simhopparen Willy Marolt. Text Anders Björk Foto Sune Eskelinen

- Det är en mentalt väldigt tuff sport, helt an-

framtidens fönster Det kompletta fönsterföretaget Köp våra underhållsfria SP-testade fönster och få tid över till annat i sommar! Vi säljer alla sorters fönster, välkommen till vår utställningslokal på Hagendalsv. 30 i Kumla eller ring oss på tel: 070-776 44 75 Välkommen!

10 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 11


Willy bjuder på ett akrobatiskt nummer iförd samma dräkt som han hade 1977 då SM i skämthopp arrangerades i Djupadalsbadet. En dag då det var rekordmycket folk på plats, enligt Willy.

Sommartider hej hej, vi har öppet för dig hela sommaren

Mia, Therese & Petra

019-58 00 66, Hagendalsv. 5

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

11


Marika - världens snabbaste “tant” Hon började simma när hon var tio år. Blev svensk ungdomsmästare vid 14 och tog sedan en rasande massa medaljer innan hon tio år senare la av som ”simmarpensionär”. Utbildning, lärarjobb och familjeliv följde. Ända tills Svenska simförbundet år 2000 startade tävlingar för veteraner. - Förra året slog jag mitt sjätte världsrekord , säger Marika Johansson, 46. Lördag kl 9 i Djupadalsbadet. Bland de första på plats vid 50-metersbassängen är Marika Johansson. Kläderna åker raskt av, baddräkten finns redan på inunder. Hon sätter på sig badmössan och rättar till simglasögonen. Det är sex månader sedan hon simmade senast och hon påstår att hon känner sig lite ringrostig. Men ingenting av detta märks.

När bassängen kokade Efter ha doppat sig paddlar hon iväg som en säl och 38 armtag senare duttar hon fingrarna i kaklet och vänder tillbaka. Tiden 40 sekunder ser hon som ren avkoppling. En tid som en god motionssimmare nog skulle se som mycket bra gjort.

- Nja, vore det tävling skulle det gå mycket fortare, säger Marika. Sommaren 2006 var tiden 26,56 sekunder och publiken i Haninge simhall kokade när Marika Johansson från Kumla slog händerna i kaklet. Vid 40 års ålder hade hon slagit nytt världsrekord på 50 meter frisim. Men det var bara början. Hon slog sina egna rekord fem gånger till, de tre första i årsklass 40-45 och de två andra i 45-49. - De här rekorden var några av mina roligaste vinster, kanske nästan lika roliga som när jag tog min första guldmedalj i Svenska ungdomsmästerskapen 1980. Då hade Marikas simframgångar bara börjat. Vid den tiden fanns inte masterssimning och

många vältränade 25-åringar klev ur rampljuset som simmarpensionärer. Numera kan man fortsätta till Mastersimning från 25+ och uppåt. Ändå kom Marika inte med bland veteranerna förrän vid 37 års ålder. Så mycket annat av livet hade kommit emellan.

Sport ligger i släkten Marikas pappa Hans Pettersson, Osten kallad, var på sextiotalet en av Sveriges bästa fotbollsmålvakter. Fostrad i IFK Kumla och allsvensk spelare i Degerfors IF. Två gånger vaktade han kassen i landslaget. Även brorsan Tomas har rullat boll och spelade en tid i division 3. Simningen blev Marikas område. - Jag började i Kumla simsällskap när jag var

VÄLKOMMEN TILL EN RIKTIG GYMNASIESKOLA Barn- och fritidsprogrammet I Bygg- och anläggningsprogrammet I Ekonomiprogrammet I El- och energiprogrammet I Estetiska programmet I Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet I Hantverksprogrammet (lärling) I Hotell- och turismprogrammet I Humanistiska programmet I Industritekniska programmet Introduktionsprogrammet - fem inriktningar I Naturbruksprogrammet (lärling) I Naturvetenskapsprogrammet I Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet I Teknikprogrammet I VVS- och fastighetsprogrammet (lärling) I Vård- och omsorgsprogrammet Särskild variant: Musikestet I Nationell idrottsutbildning: Fotboll & Orientering Gymnasiesärskolan: Särskolans individuella program I Särskolans specialutformade program

www.alleskolan.eu 12 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 13


Ingen vanlig motionär - världsmästarinnan Marika Johansson paddlar lättjefullt i Djupadalsbadets bassäng. Sätter hon fart hänger ingen i hennes ålder med!

tio, var liten och rund och inte särkilt slimmad för bassängen. Men i sjätte klass började det myckna tränandet ge resultat. Första guldet kom på 100 meter frisim i svenska ungdomsmästerskapen, något hon inte alls räknat med. - Men jag sänkte mitt personliga rekord till 59,0 prick. Det gav mig en plats i juniorlandslaget. Snart avlöste guldmedaljerna varandra i ungdomslandslaget och seniorlandslaget. Marika tävlade i World Cup och flackade Europas simhallar runt några år. - Men när jag började simgymnasiet kom jag in i en svacka. Jag slarvade med maten och

sömnen och det började gå sämre. Efter gymnasiet slutade jag simma och utbildade mig till förskollärare istället. Marika återstartade visserligen vid 22 och fick några framgångsrika år i landslaget innan hon tog adjö vid 25 års ålder. Livet som simmarpensionär väntade.

15 år på Duvans förskola Marika bildade familj och kom att jobba 15 år med småbarn på Duvans förskola i Kumla. Men även jätteroliga arbeten har sina gränser. När Kumla kommun i början av det nya årtusendet drog in på personal och ökade

barnkullarna på avdelningarna upplevde hon att det var dags för nya vägar. - Jag hade funderat länge på att bli gymnastiklärare, och nu kände jag att det var rätt tid. Det blev gymnastik- och idrottshögskola i Örebro och därefter arbete som gymnastiklärare på Fylstaskolan. Ett arbete hon nu innehaft tio år och säger sig stormtrivas med. Så Marikas alla elever har fått förstklassig simundervisning på gymnastiklektionerna. Ibland träffade hon sina gamla simmarkompisar, en gemenskap som blev allt tätare då en veteranrörelse för tio år sedan startade i Sverige. Gamla simmare ville inte sluta simma

Sköna & Snygga Slippers Flera färger • Pris: 150-250 kr

Öppet: Mån-fre kl 13-17 (året runt) Lör-sön kl 13-16 (maj-sept)

019-58 81 87 I Sveav. 19, Kumla www.skoindustrimuseet.se

Svenska Skoindustrimuseet Skotillverkning Historia Försäljning Skomode

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

13


bara för att de fyllt 25. Snart såg mängder av masterklubbar dagens ljus, så även i Kumla. - Här finns veteraner ända upp i 80-årsåldern. Det finns de som tränar flera gånger i veckan, andra tar det lite lugnare. De förnyade motionstillfällena gav så goda resultat att Marika som 43-åring kom att få en så bra tid på 50 meter frisim att hon kvalade in på SM för seniorerna. - Så snabbt ska man egentligen inte kunna simma i den åldern enligt expertisen. Men jag kom till och med att få simma lagkapp ihop med min dotter Vera.

Medaljerna undanstoppade Medaljer och pokaler finns det gott om hemma hos familjen Johansson. Men prishyllan får man leta efter. - Nej, jag har ingen prishylla, de ligger i en låda allihop. Jag är inte mycket för det där med pokaler och gamla framgångar, utan är mer inriktad på nuet och nästa mål. Hon funderar inte ens särskilt mycket på att hon är världsrekordhållare för sjätte gången. - Jag är mest förvånad över att lilla jag kan simma fortast av alla. Ibland frågar mina elever mig om jag verkligen är världsmästare och då brukar jag svara att jag i alla fall är världens snabbaste tant. Det viktigaste är inte att man kan rada upp en massa prestationer, utan hur man är och hur man mår. Att kämpa väl är viktigt. Det gläder extra mig att se individer som kämpat hårt och når framgång både inom skola och idrott. Marika om någon bör ju veta vad som krävs

Marika Johansson funderar på att satsa på VM i Kanada 2014.

för att bli en bra världsmästare. Som grund för sina framgångar pekar hon på sin envishet, sin goda fysik, höga ambitioner och starka målinriktningar. - Man måste vara beredd att offra andra saker om man vill vinna, och man måste fortsätta även när det känns tungt. Numera kan Marika i alla fall ta det lugnt i

Tel: 019-58 21 30 www.s-varme.se Sörbyvägen 3, 692 34 Kumla

simbassängerna. Några längder i Djupadalsbadet räcker. Men viljan och målen finns kvar. - Jag hoppas jag kan slå fler världsrekord framöver, gärna 2014 i Masters-VM i Montreal, avslutar Marika Johansson. Text och foto Karl-Gustav Mattsson

KLEVET HYRMASKINER Uthyrning till företag och privatpersoner privatpersoner

Det kompletta företaget! Totalentreprenör - borrar och installerar allt för vatten och energi, allt i egen regi. • VVS-arbeten • El-arbeten • Kyl-arbeten • Installerar bergvärme Vi borrar själva - egen borrigg!

Jakt & Fritid Köp din din jaktutrustning jaktutrustning hos Köp hos oss!

Handelshuset i Hallsberg 0582-68 68 00 klevet.se ttja et! Ny drag av rot

Passa på att se om ditt tak

plåt- & tegeltak

Specialiserade på rostfria sömsvetsade tak, koppar och rheinzink. Takmålning samt vattenblästring av tak. 500-800 bar utföres.

www.ostmansplat.se Företagsgatan 4 019-58 22 80

14 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 15


Kommunfullmäktige

12 personer svarar för 94 procent av inläggen Kumlaborna har valt 45 personer till kommunens högsta beslutande organ. Men det är ett fåtal av de förtroendevalda som yttrar sig. Det visar Kumlanytts kartläggning när valperioden hunnit halvvägs. Tolv personer svarar för 94 procent av inläggen. Lennart Eriksson (s), nummer 1 i talarstolen.

Mats Hellgren (m) nummer 2.

Katarina Hansson (s) nummer 3.

Dan-Åke Moberg (s) nummer 4.

Föga förvånande är det Lennart Eriksson, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande, som äntrat talarstolen flest gånger i fullmäktige sedan hösten 2010 fram till i vår, 82 gånger. Det ingår i hans roll att presentera eller försvara olika förslag.

mokraterna Katarina Hansson med 61 inlägg och Dan-Åke Moberg med 58.

Så värst många fler förtroendevalda är det inte som yttrar sig när de tunga besluten ska fattas. Kumlanytt har räknat fram att 513 inlägg gjorts på fullmäktiges möten (som alla kan ses och höras på www.kumlanytt.se). De 12 politiker som gjort 10 eller fler inlägg svarar för 483 stycken. Nästan alla andra sitter tysta möte efter möte. Noterbart är att de som valde Sverigedemokraterna inte fått ut särskilt mycket, partiets företrädare har inte gjort ett enda inlägg i debatten.

På andra plats parkerar moderaternas oppositionsråd Mats Hellgren med 72 framträdanden, också logiskt med tanke på att Hellgren som representant för det största borgerliga partiet kan ses som det styrande partiets huvudmotståndare. Flitigast därefter i talarstolen är socialde-

De följs av ett knippe opponenter: kristdemokraten Per Holm med 46 inlägg, miljöpartisten Mats Gunnarsson 36, folkpartisten Christina Örnebjär 28 och centerpartisten Jan Engman 27 inlägg. I nästa grupp kommer socialdemokraternas andra försvarslinje med Annica Moberg 24, Stefan Svensson 23 och Björn Eriksson med 10 inlägg. Vänsterpartisten Elisabeth Berglund kan väl också tillföras denna grupp med 22 inlägg.

100:-påRabatt

Klipp ut 100-lappen

. Hyra av Flyttsläp/Flyttbil . 10-pack Flyttlådor (=90:-/10st) . Hyra av Förråd/Magasin . Flyttstäd (även rut-avdrag)

Gäller hos AML tom. 2012-08-31 Max en/kund

(Klipp ut annonsen)

www. AML. nu

019-58 01 01 

Ett knippe opponenter

15år 1997-2012

Gustav kommenterar Den som noga räknat igenom alla inläggen är Gustav Strömberg, sistaårselev på JN-gymnasiet, som var praktikant under en månad hos Kumlanytt. Här är hans kommentar: - Det man känner efter att ha kollat på massa fullmäktigemöten är att de bitvis är seriösa debatter men ofta så brukar det spåra ur och det blir personangrepp till höger och vänster om vem som ljuger och vem som talar sanning. Så man kan säga att det är som en komediserie för ibland kan man inte låta bli att småskratta! - Man märker också att socialdemokraterna tar vara på att vara flest i kommunfullmäktige då de en efter en pratar från talarstolen, vid vissa tillfällen är det tre sossar i rad som diskuterar om samma ämne. Text Lars Litzén, Statistik Gustav Strömberg Nästa sida: hela listan

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

15


Så ofta talar dina politiker Här är antalet inlägg som gjorts i Kommunfullmäktige okt 2010 - april 2012 Arbetarepartiet - Socialdemokraterna

Moderata samlingspartiet

Dan-Åke Moberg Lennart Eriksson Katarina Hansson Gunnel Kask Mårten Blomqvist (ordf) Annica Eriksson Björn Eriksson Marie Eriksson Stefan Svensson Eva Wilhelmsson Christer Thörner Gun-Britt Andersson Majeed Ahmad Rauf Ing-Marie Andersson Andreas Brorson Katarina Öberg Carl-Gustav Thunström Lisbet Björklund Thomas Andersson Jeanette Widström Sten Persson Britt Gelin

Margareta Engman Mats Hellgren Göran Arveståhl Göran Andersson Berry Keller Elisabet Ekestubbe Marina Andersson Anders Schölin

58 82 61 7 0 24 10 0 23 0 0 0 0 0 1 0 2 0 0 0 0 0

Kristdemokraterna 1 72 7 0 1 2 0 0

Centerpartiet Jan Engman Per-Arne Mårstad Anette Friman

27 3 0

Folkpartiet liberalerna Linda Axäng Christina Örnebjär Tony Larsson Malmberg

4 28 1

Per Holm Siv Jerlström Raymonda Kourie

46 0 0

Vänsterpartiet Elisabeth Berglund Denis Nilsson

22 0

Miljöpartiet de gröna Mats Gunnarsson Marcus Thörn Carina Riberg (ers)

36 3 1

Sverigedemokraterna Jan Spiik Per-Åke Ringhald

0 0

Eleganta solskydd inne och ute Välkommen in och besök vår utställning på Radiatorvägen 3 i Örebro.

Eleganta solskydd inne och ute

16 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 17 Välkommen in och besök vår utställning

www.orebromarkisfabrik.se, telefon 019 - 26 25 00


Från skosnören till specialband

Bandi stannar hemma och satsar på export

Bandis industrifastighet i funkisstil är en välbekant syn för kumlaborna. Lokalerna byggdes 1946.

Det är Kumla som gäller för Bandi. När andra bolag flyttar sin tillverkning till Kina eller andra lågprisländer fortsätter det familjeägda företaget att väva band på Köpmangatan 62.

Fotografera med kvalité i sommar

500 personer som mest

Casio Exilim EX-ZR100 12,5x optisk zoom, 24 mm vidvinkel med mekanisk bildstabilisator, videoklipp i full HD, 3" TFT-skärm

Utsedd till årets bästa kamera!

– Vi har sedan starten förvärvat och flyttat hit ett trettiotal företag, senast Goodstep AB, en grossistfirma inom skotillbehör, säger Johan Lindmark, fjärde generationens VD i familjen. Vi har ett kontor i Shanghai för import av enklare skoband som vi tidigare tillverkade här, men vår produktion idag är det ingen större vinning att flytta.

1 795:-

ord. pris 2 795:-

KVALITET • SERVICE • OMTANKE Hagendalsv 7, Kumla • 019-57 08 44

Bandis historia i Kumla hänger samman med skoindustrins. Partiskomakeriet växte fram under mitten av 1800-talet och redan 1856 var familjen Lindmark med på ett hörn med en grossistverksamhet för import av läder och tillbehör till skoindustrin. Under 1900-talets första hälft köpte fabrikanterna skobanden från Tyskland, men krigen försvårade importen och 1938 grundade Johans farfar och farfarsfar

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

17


Banden från Bandi leveras idag, denna vecka eller nästa vecka. Banden produceras på direkt beställning och lager förekommer inte. Violet Samuelsson har arbetat på Bandi i 39 år.

AB Bandindustri, då i nuvarande Sveas bageri i centrala Kumla. Verksamheten blomstrade och 1946 flyttade bandtillverkningen in i den nybyggda industrifastigheten i funkisstil med stora fönster, som

blivit så välkänd för kumlaborna. Skosnören tillverkades, men också vävda och flätade band till trikå- och konfektionsindustrin och sybehörsband till sybehörsgrossister och varuhuskedjor.

Som mest arbetade 500 personer på Bandi i lokaler som byggdes ut efterhand för att idag uppmäta 22 000 kvadratmeter. Fortfarande under 1970-talet tillverkade företaget produkter för konfektions- och

• VW, AUDI, SEAT OCH SKODA SERVICE • AKTURISERAD TOYOTAVERKSTAD Hos oss slipper du obehagliga överraskningar, vi har prisgaranti och utför endast det arbeten du beställt! Öppettider: mån-fre kl 07.00-17.00, onsdagar kl 07.00- 20.00 Tel: 0582-150 55 Adress: Tegelgatan 1, Hallsberg

18 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 19

• ALL BILVERKSTAD • SKADEVERKSTAD - SAMARBETAR MED ALLA FÖRSÄKRINGSBOLAG • AC REPRATIONER & HJULINSTÄLLNINGAR • VI ANPASSAR REP EFTER ERAT ÖNSKEMÅL • ORIGINALDELAR, ALTERNATIVDELAR, BEGAGNATDELAR - VALET ÄR DITT!


Ramadan Iljazi håller tungan rätt i mun när han trär trådarna i vävstolen.

Foto: Per Larsson Text: Lisbeth Axelsson

skoindustri. När sedan de industrierna flyttade till lågprisländer gällde det att hitta nya modernare varianter av band att tillverka.

– Vävstolarna är automatiska, men de måste solvas och träs, ett arbete som kräver fingerfärdighet och kunnande. Vi är i ständigt behov av textilkunnigt folk och jag är särskilt glad för att jag nu hittat och anställt Maja Fägerås, textilingenjör.

Kunderna specialbeställer – Vi har varit snabba att anpassa oss till förändringar på marknaden. När nya fibrer och garner utvecklades gjorde det möjligt för oss att bearbeta nya marknader. Syntetbanden tog över och en ny färgningsteknik gjorde att vi kunde ta fram alla tänkbara färger. Sjukvården, försvaret, räddningstjänsten, kabelindustrin och företag inom tillverkning av

sport- och fritidsprodukter är nu kunder hos Bandi. Sortimentet är bredast i Norden. – Förut tillverkade vi för lager, idag består 80 procent av vår tillverkning av produkter som våra kunder specialbeställer hos oss. Vi är specialister inom vårt område och fungerar ofta som bollplank gentemot beställaren och är rådgivare till produktutvecklare och designers. Ett oändligt antal olika produkter, ofta i korta serier, ska framställas i fabrikens 70 maskiner, en artikel i varje. Det här ställer förstås stora krav på personalen. Det är inte utan anledning det tar 4-5 år att bli en duktig vävare.

Gått långa vägen Även Johan Lindmark, 33 år, som tillträdde som vd i januari i år, har gått långa vägen till sin position som vd i familjeföretaget. – Jag har egentligen aldrig upplevt något tryck från min familj att ta över ledarskapet

För reparation av hushållsmaskiner kontakta:

Ängvaktarvägen 3, Hallsberg 0582-147 85, 070-719 01 25

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

19


Se och hör Bandis maskiner väva! www.kumlanytt.se /bandi

Johan Lindmark (t v) är fjärde generationen i ledningen för Bandi i Kumla. De mjuka textilbanden som Bandi tillverkade symboliserades av cockerspanieln i logotypen (nedan). Vovven hänger kvar trots att produkterna förändrats.

för Bandi. Jag utbildade mig till industriell ekonom och var intresserad av att vara på företaget, jobbade här på loven. Jag hade arbetat här i åtta år innan jag tog över.

37 procent på export Trettiosju procent av Bandis tillverkning går på export. Ambitionen nu är att öka den andelen genom att satsa på försäljning till USA och Europa. – Vi tar nu våra produkter till en ny marknad för säkra framtiden.

Fakta om Bandi Ägare: Familjen Lindmark, Kumla Antal anställda: 75 personer Omsättning 2011: 100 miljoner kr Antal vävmaskiner: 100 st

20 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 21

Kapacitet: Varje maskin väver fram 3 000 meter band per vecka i tvåskift. Solva: Trä varp genom solv (tråd). Principen är densamma som i en konventionell vävstol.


Välkommen till våra kyrkor i sommar!

Musik i sommarkväll, friluftsgudstjänster, utställning och mycket mer! Besök vår webbplats för aktuellt program. Vägkyrka i Ekeby 2-15 juli. Utställning med målningar av konstnär Stefan Gustavssson. ”Fågelmotiv i akvarell” Guidning av kyrkan. hembakt bröd. Kaffeservering med

Musik i sommarkväll

29 juli kl 18 Hardemo kyrka ”Ett musikaliskt äventyr med familjen Hellgren” 5 augusti kl 20.00, Kumla kyrka ”Mjuka franska klanger” med alt, viola och harpa. www.svenskakyrkan.se/kumla

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

21


DIN FÄRGAFFÄR I KUMLA! VI HAR TAPETER FRÅN ALLA KÄNDA VARUMÄRKEN:

Kom in och upptäck alla vackra tapeter! Just nu har vi många vackra vårnyheter i butiken!

Nordsjö Light & Space – en lysande nyhet!

FYNDA LACKFÄRG!

Ta med annonsen till butiken, så får du

50���%

rabatt på 1 liter Nordsjö Ready V40 lackfärg!

NAMN:

VILKET GOLV ÄR DU? Hos oss hittar du garanterat en favorit! Vi har ett stort utbud av trägolv, klinker och plastmattor. Kom in i butiken så hjälper vi dig att hitta rätt golv för just

E-POST:

dina behov!

Annlo & Birgitta hjälper dig i butiken!

Gäller vidvid ettett köptillfälle t o tmo30/6 2013. Kan inte Gäller köptillfälle m 29/9 2012. Kan kombineras med andra inte kombineras medrabatter. andra rabatter.

Din idé – vår design! KUMLA: Stenevägen 43. Tel: 019-56 06 50. Öppettider: Vardagar 9–18. Lördagar 9–13.

22 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 23

www.nordsjoidedesign.se


Naturreservatet Björka lertag ligger inte långt från tätorten. Fågelskådaren Frank Tholfsson är en av dem som skådat fåglar på platsen sedan mitten av 1970-talet.

Björka lertag

Naturreservat in på knuten har blivit dubbelt så stort Naturreservatet Björka lertag har blivit dubbelt så stort sedan även Vissberga lertag nu ingår. - Det är fantastiskt att ha en så fin

fågellokal så nära tätorten, säger ornitologen Frank Tholfsson, som varit med sedan starten av naturreservatet.

Frank Tholfsson vill att vi träffas i den norra delen av Björka lertag denna vackra vårkväll när solen lyser och värmer. Han förslår att vi ses bakom PK:s Mekaniska, då får vi den bästa ingången till naturresevatet.

Kumla Redovisning AB - din personliga ekonomikonsult

Vi hjälper små och medelstora bolag med administrativa uppgifter, så som: • • • • Auktoriserat serviceombud för Nibe villavärme

Löpande bokföring Löner Moms Årsredovisningar ... och mycket mer

Kontakta oss gärna för mer information: 070-584 34 59 • www.kumlaredovisning.se

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

23


Jag tycker det är fantastiskt att det finns en så fint fågelområde så nära Kumla. Här kan man sitta och bara njuta av naturen, berättar fågelskådaren Frank Tholfsson.

Nu utökas naturreservatet Björka lertag och blir nästan dubbelt så stort (till vänster om mittlinjen).

- Jag minns att jag var här med min storebror någon gång i mitten av 1970-talet. Redan då var det ett område som var intressant för oss fågelskådare, berättar han. Området har ju en gång varit gammal sjöbotten och när man slutade ta upp lera blev det ett vattenfyllt område med vassar där fåglarna trivdes. Det är alldeles vindstilla när vi går över den lilla träbron, rundar vindskyddet i norra delen

belt så stort. Det innebär också att möjligheterna till en stunds avkoppling i ett intressant naturområde har blivit större. - Jag tycker det är kul att området utvecklas. Här finns väldigt många fina karaktärsarter som till exempel sångsvan, närktergal, gräshoppsångare och brun kärrhök. Men jag tror det allra viktigaste är att det finns en så här fin plats nära Kumla som man kan gå eller cykla till och dessutom få fåglarna så nära inpå sig. När Frank Tholfsson får drömma om framtiden ser han också en del betade strandängar runt det nuvarande naturreservatet. Då skulle området kunna bli ännu mer rikt på olika arter. Men så är han tillbaka till nutiden. - Nu är det viktigt att området sköts ordentligt så att det blir gynnsamt för fåglar och andra växter och djur, förklarar han. Frank funderar en stund på varför han och andra tycker att en stund i naturen är en kvalitetshöjare i livet. - Kanske är det så att vi lever i en tid med högt tempo och då behövs de här små oaserna som ligger nära tätorterna ännu mer, säger han.

Har Du stopp i avloppet, läckande kranar eller problem med värmen? Behöver Du nytt och fräscht i badrum eller kök? Vänd dig till:

Kumla VVS 019-58 04 24 070-491 80 22

av lertaget och stannar till vid bänkarna och sofforna. Sävsångare och gräshoppsångare sjunger intensivt i vassruggarna. En brun kärrhök flyger upp och tar några vingslag för att glida väg över den gula vassen och de blå vattenspeglarna.

Sitta och njuta - Här är det fint att sitta en stund när man har med sig fikakorgen. Man kan bara sitta och njuta av fåglarna och naturen, är det inte underbart, utbrister Frank. Han har tillsammans med de andra fågelskådarna i Kumla drivit på utvecklingen av området som en viktig fågellokal. Tillsammans med den lokala naturskyddsföreningen och Kumla kommun blev Björka lertag kommunens första naturreservat 1997. Ett naturskönt område som ligger nära tärorten.

Noga inventering av fåglar - Vi har jobbat med skötselplaner och vi har inventerat området, förklarar Frank Tholfsson. Faktum är att Björka lertag är väldigt noggrant inventerat på fåglar. Varje år genomför de lokala ornitologerna Hans Waern och Jonas Engzell inventeringar av alla fåglar som häckar i området. Och Jonas Engzell har fortsatt inventera fåglar i lertaget varje år trots att han numera är bosatt i Skåne. Vi fortsätter vår promenad i norra delen av området. Här finns gångstråk som är väl utmärkta och lätta att hitta. Vi tar oss upp för de många trappstegen i det relativt nybyggda fågeltornet och genast hittar vi ett par sångsvanar med tre små vita dunungar. - Det var kul att se att häckningen har lyckats, säger Frank.

Chans till avkoppling ökar

Välkommen! 24 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 25

Han pekar runt och visar vilka delar som ingår i den utökade naturreservatet där även Vissberga lertag ingår. Det innebär att reservatet expanderar västerut och har blivit nästan dub-

Text & foto: Kent Halttunen

Faktaruta Naturreservatet Björka lertag bildades 1997. Området är 18 hektar stort. I maj i år beslutade kommunfullmäktige att utöka Björka lertag så att det även innefattar Vissberga lertag. Det innebär att ytterligare 15 hektar blir naturreservat. Björka lertag är en fågelrik lokal med många häckande arter. Totalt har 182 olika arter noterats på fågellokalen. Det innebär att det är en av Närkes artrikaste fågellokaler. I början av juni i år invigdes det utökade Björka lertag.


Intressanta ting och vyer att upptäcka på cykelturen: Utsikt över Kvismaredalen (stora bilden). Milsten mellan Ekeby och Sköllersta. Vattenfyllt kalkbrott vid Lugnet.

Nu är kommunen ute och cyklar igen! Det är populärt att cykla. Under förra året ökade försäljningen av nya cyklar med cirka tio procent. Därför satsar kommunerna på nya cykelbanor både för att göra framfarten säkrare och för att förenkla cykelresorna. Men cykeln är så mycket mer än ett effektivt och miljövänligt sätt att ta sig till arbetet eller affären. Cykeln gör det möjligt att i lugn och ro uppleva naturen och till skillnad från den bilburne får man höra både näktergalens sång och känna syrenblommornas dofter utefter vägen. År 2011 påbörjade kulturavdelningen i Kumla kommun arbetet med att omarbeta och förnya de cykelguider som gjordes på 1970-talet. Guiderna ger förslag på lämpliga cykelturer med kartor, vägbeskrivningar och information om några av de sevärdheter man passerar under färden.

besöksmålen är för Kumlaborna kända sedan tidigare. Här finns Kvarntorpsområdet med industriminnen, flera av kommunens kulturbyggnader och muséer är andra sevärdheter utefter vägen. Ett gravfält som länge varit känt men som nu gjorts tillgängligt är Tillrebacken i Hardemo. Till skillnad från Hjortsbergagravfältet med lämningar från bronsålder till vikingatid tillhör Tillrebackens gravfält yngre järnålder och är genom sina böljande kullar och läge minst lika vackert. En stig fram till gravfältet kommer att färdigställas under sommaren.

Tre nya turguider

Dags upptäcka Ekeby

Förra årets två cykelguider var mycket populära. Dessa berörde två kortare turer till Vallersta och Hällabrottet. I år tillkommer tre nya guider, Säbylund/Kvarntorp, Hardemo och Ekeby. De nya turerna är något längre än förra årets. Alla är över två mil långa och hela Ekebyturen är på 38 km. Några större strapatser är det ändå inte fråga om. Kumla är platt och de flesta sträckorna är lättcyklade. Ibland på grusvägar men mestadels glider cyklarna fram över välpreparerade asfaltsvägar. Vinden är som vanligt det största hindret för en behaglig tur. Även om de flesta av turerna avverkas på några timmar kan det vara bra att ha med vatten och kanske något ätbart. Utanför centralorten är tillgången på affärer eller kaféer liten och tillskottet på näring och vätska är en förutsättning för ett gott humör. Vad finns att se under turerna? Många av

Ekeby har tidigare inte beskrivits i någon cykelguide och här finns ett geografiskt område som för många i centralorten kanske är outforskat. Det är jordbrukslandskapet och de vida slätterna som präglar området och här finns i anslutning till Kvismaren också kommunens rikaste fågelliv. En medhavd kikare gör cykelturen intressantare. Ett annat område som många kanske inte känner till är miljön runt AB Mossby kalkbrott intill Hällabrottet. Här finns betydande lämningar efter kalkbränning, vattenfyllda gruvhål och Lugnet, ett gammalt torp med en äppellund som blommar vackert under försommaren. Cykelguiderna finns tillgängliga på bland annat biblioteket och turistbyrån. De finns också att ladda ner från www.kumla.se.

H AIR S TUDIO M Stängt i sommar: v. 27 fredag • v. 28 måndag • v. 29 • v. 30 onsdag, torsdag och fredag Vi önskar er en toppen bra sommar, glöm inte att ta hand om ert hår!

Marina & Mikaela på Hair Studio M Trädgårdsgatan 7 • Tel: 019-57 36 33

Text och foto Göran Ekberg Kulturintendent, Kumla kommun

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

25


d!

r& u iv

e m a t

R

Sommarens besöksmål i Kum

Djupadalsparken & Djupadalsbadet

Ett område med konstgjord sjö, vacker park, utomhusbad, strövområde, el-ljusspår, restaurang/pub, minibangolfbana, frisbee-bana och amfiteater. I området byggs även kommunens nya inomhusbad som står klart i december 2012.

Vallerstakällaren

Kumla turistbyrå & Kumla

Sommarutställning: Gunnar Bruse Öppet: mån-fre kl 10-17

Uppförd i slutet av 1500-talet av fogden över Västernärke.

Kumla bibliotek med Kumla utställningshall & Utställningshörnan Öppet: mån-fre kl 9-18

Svenska Skoindustrimuseet

Skotillverkning, historia, försäljning och skomode. Öppet: mån-fre kl 13-17, lör-sön kl 13-16

Aktivitetshuset

Yta för skateboard, inlines, BMX och en bouldervägg för klättring. Öppet: måndag och onsdag kl 16-21

Öjamossen med Älgasjön Naturskönt område med Kumlas enda kvarvarande naturliga sjö.

Skolmuseet i Hardemo & Sockenmagasinet i Hardemo

Skolsal och lärarbostad från slutet av 1800-talet samt ett av få kvarvarande magasin i Närke. Öppna visningar: Söndagar v. 25-34 kl 14-17

26 27

Hults naturreservat

Ta en promenad genom det lövreservatet. Kumlanytt.se Sommarbladskogsdominerade 2012

Björka lertag naturreservat

En stig leder runt det gamla lertaget och från en plattform kan man på nära håll beskåda fågellivet.

Viaskogens naturreservat Naturupplevelser och motion.


Annons från Kumla kommun

mla kommun Konsthall

ewitz

Mer information om alla besöksmål:

www.orebrotown.com/kumla Konst på Stan

Kumla sjöpark

Konstvandring i de centrala delarna av Kumla. Hämta din vandringsfolder på Kumla turistbyrå.

Kumlas nya moderna mötesplats med vattenytor, bryggor, stränder, amfiteater och gångvägar.

Kumla Solsystemsmodell

Ta dig runt den skalenliga modellen av vårt solsystem, från torget till Kvarntorpshögens topp. Hämta din vandringsfolder på Kumla turistbyrå.

Konst på Hög & Kvarntorpshögen

Unik skulpturpark med ett 30-tal konstverk på toppen av Kvarntorpshögen. Öppet: Alla dagar kl 10-20, kaffestuga kl 10-17

Kvarntorps friluftsområde

18-håls golfbana, rid- och vandringsleder i varierande natur, grillplatser, fritt fiske i de vattenfyllda dagbrotten, Norra Mossby naturreservat m.m.

Stenarbetsmuseum Yxhult & Hembygdsgården i Hällabrottet

Stenarbetets historia med en unik samling gipsförlagor, mekanisk verkstad och modellsamling. Utställning, försäljning och kaffeservering i hembygdsgården. Öppna visningar: Söndagar v. 22-34 kl 14-17

Vestastenen

Kommunens enda runsten, huggen i sandsten.

Lekebackens domarring och gravfält

Bad i Hästhagsbrottet

Ett av närkes största gravfält från brons- och järnåldern.

Sanna Hed militär- och friluftsmuseum & Kumla Sannaheds Hembygdsgård Sveriges största mötesplats för militärer under 1800-talet. Öppna visningar: Söndagar v. 26-33 kl 14-17 Kaffeservering under visningarna.

Ett härligt friluftsbad för hela familjen.

Hällkistan i Yxhult

En av länets få gravar från stenåldern.

Finns som guidad tur. Bokning 019-58 81 06 Sommarblad 2012 Kumlanytt.se

27


Premiär för helt nya Hyundai i30!

”Det lönar sig alltid att besöka oss”

Nyhet! Vi är experter på försäljning till företag. Testa oss... Köpmang. 45 Kumla Tel. 019-56 09 80 Öppet: mån-fre kl 9-18 lör kl 10-13

Skön sommar med plagg från Swesco Tänk om. Tänk nya Hyundai i30.

5 års Nybilsgaranti med fri körsträcka

i30 1.6 Select miljöbil 169 900 kr eller 1 699 kr/mån 5 års Nybilsgaranti med fri körsträcka ● 5 års Vägassistans ● 5 års Serviceassistans 5 års Lackgaranti ● 3 års Vagnskadegaranti ● 12 års Rostskyddsgaranti

Bränsleförbrukning vid bl. körning: (1.6 CRDi/1.6 aut) 4,1-6,7 l/100 km, CO2 108-157 g/km. Miljöbil enl. definition i förordning 2007:380. Bilarna på bild är extrautrustade. Finansieringsförslag via Hyundai Finans: 6,50% ränta (per 2011-07-19), 36 mån, 30% kontant eller inbytesbil, 45% restvärde, eff. ränta 7,66%.

www.motorcentrumkumla.se 

Tag med kuponge n och få

2 0 % på hela RABATT

Gäller vid ett

vårt sort iment. köptillfä lle före 3 1 dec 20 12

Bäst på sikt! Stenskottslagning från 0 kr vid minst halvförsäkring

Bilrutor Solfilm till bil

Har bilprovningen anmärkt på dina strålkastare?

NYHET!

Vi åtgärdar så strålkastarna återfår sin skärpa och klarhet

Nerikes Glasmästeri AB • Stenevägen 25, Kumla Tel 019-58 38 00 • www.nerikesglas.se

28 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 29

Fönsterreparationer Solfilm till fastigheter Växthusglas Isolerglas Altaninglasning

JOUR DYGNET RUNT 019-58 38 00


Lena Maria Klingwall föddes utan armar och med ett ben men har gjort en strålande sångkarriär. Snart kommer hon till Kumla för en konsert.

Lena Maria utan armar tog världen med storm Sjunger på Kumlasjönt 27 juni Onsdag 27 juni kommer Lena Maria Klingwall med band till Kumlasjönt. En kvinna känd för många svenskar genom Ingvar Oldsbergs TV-program ”Här är ditt liv”. I Asien är hon superkändis. Detta för att hon trots sitt handikapp, född utan armar och ett ben, är en framgångsrik sångerska.

Billackering, plastreparationer & mindre plåtskador

- För många är ett handikapp ett livslångt problem, men för mig är det kanske min största tillgång, säger Lena Maria Hon möter oss redan i dörren till sitt kontor. Vi kommer mitt i lunchen, men Lena Maria hejar glatt och ber oss komma in. Det är det första intrycket man får av henne. En avslappnad och glad, vanlig tjej. Men sedan bryts bilden. För när vi slår oss ner och hon dricker upp det sista ur koppen är det foten hon har på bordet och tårna som hon greppar handtaget med. Lena Maria hör till den mycket begränsade grupp som föds fast de egentligen inte "borde". När ett fosters utveckling på något sätt går fel stöter kroppen normalt bort det. Men i mycket sällsynta fall fullföljs graviditeten. Så föddes Lena Maria.

Inte överbeskyddad

Dysviks lack AB 019-31 08 75, V:a Åby Kumla

Hon såg dagens ljus utan armar och med det ena benet förkrympt. Bara högerbenet såg ut som vanligt. Ett inte alltför bra utgångsläge för en ny världsmedborgare.

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

29


Om det inte varit för sina föräldrar hade livet troligen tett sig annorlunda för Lena Maria. När de fick beskedet att deras nyfödda baby var handikappad, beslöt de sig nästan genast för att ge henne en så normal uppväxt som möjligt. Utan att vara överbeskyddande. - Jag tror att det är lättare att vara född med ett handikapp. Att bli av med armarna som vuxen är mycket värre, då måste man lära om allt från början.

Simmade som treåring Endast tre år gammal lärde sig Lena Maria att simma. Vid 18 års ålder deltog hon i sitt första SM och blev uttagen till svenska handikapplandslaget. På VM samma år blev hon dubbel guldmedaljör och slog dubbla världsrekord. Höjdpunkten i hennes simkarriär var OS 1988 i Seoul, Sydkorea. Som ledare och frikyrkligt aktiva lät föräldrarna henne också gå i kyrkans alla barn- och tonårsverksamheter. - Mamma och pappa anslöt mig aldrig till någon handikappförening. De lät mig umgås med vanliga kompisar i stället och de har gjort att jag aldrig riktigt känt något utanförskap. Jag har aldrig känt mig som en handikappad.

Turnerat i hela världen 1987-1991 studerade Lena Maria vid Musikhögskolan i Stockholm. Sedan examen har hon turnérat över hela världen. I Japan, Korea, Taiwan, Singapore och Thailand har hon blivit allra populärast. Genom de cirka 60 turnéerna i

Asien med konserter, TV, radio och massmedia och 50 skivor och filmer har hon blivit enormt uppmärksammad. Hon är också en efterfrågad talare vad gäller människovärde, identitet och livskvalitet. 1996 skrev Lena Maria boken ‘FotNoter’ som nu är översatt på 14 olika språk. Hon är kvinnan som stått överst på prispallar i världsmästerskap, intervjuats i alla media, turnerat som sångerska flera år, träffat kändisar och fått medaljer av kungligheter. En dröm för många. Men Lena Maria tar framgångarna med ro. - Visst är det kul att få applåder, men det har aldrig varit mitt mål. När jag var yngre ville jag hellre bli sekreterare eller lastbilschaufför.

Hjälpt av sin tro Att vara född i rätt land ser Lena Maria också som en viktig förutsättning för hur handikappade behandlas. I Sverige har hon fått hjälp med rehabilitering. Då är synen på de handikappade klart annorlunda i Japan eller Indien. Där anses det som stor skam att få ett handikappat barn. Ofta göms de undan på institutioner, få av dem går i vanlig skola. - Tron har varit en naturlig del av mitt liv så länge jag minns. Som kristen vet jag att jag har ett värde hur jag än är och ser ut. Gud har en mening med mitt liv, och därför kan jag leva lycklig mitt i en svår situation, avslutar Lena Maria Klingwall. Text: Karl-Gustav Mattsson Kumlasjönt 27 juni: Lena Maria sjunger kl 19.00. Arr: Pingstförsamlingen & Ekumeniska rådet i Kumla

- Visst är det kul att få applåder, men det har aldrig varit mitt mål, beättar Lena Maria. När jag var yngre ville jag hellre bli sekreterare eller lastbilschaufför.

Bildelsnetto Hallsberg

ADR: TEGELGATAN 1 Bildelar & verktyg TEL: 0582-151 40

Tel: 0582-15140 Tegelgatan 1, Hallsberg www.bildelsnetto.se

Inredningsbutik & Kafé stan där nä allt är till salu! Vi säljer nytillverkade inredningsprodukter i fransk och dansk design, eller varför inte köpa med bordet och stolen hem?

Målning

Du hittar oss på Hagendalsvägen 30 i Kumla

samt allt i branschen förekommande arbeten.

Öppet alla dagar kl 10-18

www.kafetillsalu.se

30 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 31

Tapetsering

Välkommen!

Telefon: 019-57 55 54 070-330 92 80, 070-561 06 80


Pontus och Robin Rosén spelar i samma lag, bor i samma hus och har bägge spelat för amerikanska skolor.

Fotbollsbröderna Rosén sparkar sällan på varandra FOTBOLL: Brödraparet Pontus och Robin Rosén trivs tillsammans och det märks inte enbart genom deras samspel på planen. IFK Kumla-grabbarna bor ihop, har båda testat på spel i USA och att fotbollen skulle bli deras sport avgjordes redan i vaggan. - De flesta får ett gosedjur när de föds, men vi fick varsin fotboll av farsan, berättar bröderna Rosén för Kumlanytt. Vi träffas hemma hos bröderna Pontus och Robin Rosén dagen före match mot serieledande Nordvärmland i division 3. På borden inne i huset står tavlor på kända fotbollsspelare uppradade, vi sätter oss dock ute i farstun för en pratstund. - Det här är EM-rummet säger Robin upprymt, och pekar mot den storbilds-TV som hänger på väggen med det stundande EM-slutspelet i fotboll i tankarna.

"Jag älskar Kumla" Förutom några kortare utflykter till andra klubbar har anfallsparet Rosén varit IFK Kumla troget. Lillebror Pontus säsong är i skrivande stund i fara efter att han skadat korsbandet mot Sköllersta, men känslorna för IFK Kumla är ändock starka.

- Jag älskar IFK Kumla, det är kärlek så fort jag närmar mig Idrottsparken, det känns som hemma. - Det är avslappnat och skönt att spela i Kumla och just nu har vi jäkligt bra tränare och lag, fyller Robin i. Har det funnits andra sporter för er eller har det alltid varit fotboll? - Jag har spelat hockey och innebandy, men fotbollen har alltid kommit först. Dom flesta får ett gosedjur när dom föds, men vi fick varsin fotboll av farsan, han ville väl sätta ribban direkt berättar Pontus.

Som en sköldpadda när han nickar Båda lyfter fram den gemenskap och lagsammanhållning som råder i ett lag när jag frågar vad det är med fotboll de gillar.

- Det är inte bara spelet i sig utan allt runtomkring, säger Pontus. - Fotbollslaget träffar man mer än ens närmsta vänner och det är många kompisar jag fått genom fotbollen, fortsätter Robin som precis som lillebror är en snabb och kreativ anfallare, men hur bedömer de varann egentligen?

Vill ha bättre ungdomsverksamhet - Robins största styrka är en-mot-en situationer. Hans svaghet är huvudspelet, han drar ner huvudet under axlarna och ser ut som en sköldpadda när han ska nicka, säger Pontus om storebror som replikerar. - Pontus gör mycket mål och assist och är ett bra föredöme på både träning och match genom sitt sätt att vara. Svagheten är humöret, när det går emot blir han lätt tjurig och grinig.

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

31


IFK Kumla avancerade förra året från div 4 till div 3 och har fått en bra start på årets säsong. Det finns dock mer att ta av enligt bröderna. - Kumla ska minst spela i div 3. Det finns alla förutsättningar för spel i div 2 med en bra anläggning och ett intresse i kommunen. Men om IFK Kumla ska satsa på div 2 borde det finnas större ungdomsverksamhet i klubben. Närmsta laget under oss är P-96 och det är ett stort kliv att ta därifrån till seniorspel, säger Robin och Pontus är inne på samma linje. - Det känns lite konstigt att Yxhult och inte IFK Kumla har ett P-94 lag som spelar i juniorallsvenskan.

Äventyr i USA avklarat Både Robin och Pontus har provat på att plugga och spela fotboll i USA. För Robins del blev det ett år i Daytona Beach, Florida medan Pontus höll till i Greeneville, Tennessee. - Jag hade turen att hamna på ett bra ställe med ett bra lag. Vi kom femma i hela landet Robin bland flera hundra college, minns Robin. - Mitt ställe var väl inte riktigt lika glamoröst, jag trivdes jättebra med allt som hade med fotbollen att göra, men förutom fotbollen fanns det inte så mycket att göra i Greenville, berättar Pontus. Pontus

Robin Rosén är en av IFK Kumlas drivande profiler när klubben överraskat i division 3.

Skulle ni vilja åka dit igen? - Både och, fotbollen skulle vara kul att upp. leva igen, allt runtom den var väldigt professionellt skött. Men skolan saknar jag inte, säger Pontus.

Väljer varandra Det är inte bara på fotbollsplanen bröderna Rosén trivs med varann, de delar även bostad sen ett par år tillbaka. - Vi köpte huset som ett renoveringsobjekt ihop med farsan för två år sedan. Och det har gått över förväntan att bo ihop faktiskt även om

vi nog kommer flytta isär snart, skrattar Robin. Avslutningsvis den ofrånkomliga frågan som jag väntat hela intervjun med att ställa. Vem är egentligen bäst? - Pontus säger Robin och några hundradelar senare kontrar Pontus med att säga att Robin är bäst. Därefter redogör de varför de tycker brorsan är bättre än de själva. Inte den tuppfäktning man vant sig vid hos andra hormonstinna bröder. Ödmjuka grabbar, de där Roséns! Text Anders Björk Foto: Per Larsson

Från ritning till färdigt objekt! All typ av byggnation - Allt inom bygg

KONTAKT Foppas bygg 070-593 39 97 KW bygg 070-897 77 83 PN:s bygg & energiteknik 070-776 44 75

Våra samarbetspartners:

32 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 33

Somm

arerbj Gälle

r t.o.m

Nyttja rotavdraget!

udand

. 31 au

Kostnadsfri takbesiktning med fuktkontroll på vinden 15 års garanti

gusti

e

2012


Foto: Roger Lundberg

Apropå det stora slagsmålet i Åbytorp Nemo saltat sobrius ni sanit. Det är latin och betyder ”ingen dansar nykter såvida han inte är galen”. Nu närmar sig midsommar, den tid på året när vi dansar nyktra runt en majstång och det utan att vara galna. Man kan nog allmänt säga att de flesta som dansar är nyktra, i alla fall någotsånär. Men hur är det med den som slåss? Kan man slåss på nykter kaluv utan att vara galen? Nej, det var spriten som förledde de fridsamma skomakargesällerna i Stene en varm lördagskväll i slutet av 1800-talet. Där satt de i sin verkstad kring en brännvinskutting och fyllde drycken i en stor skopa som gick laget runt. För varje varv ökade berusningen. Från att ha varit blyga och tysta började de skräna och skrodera. De var upplagda för rackartyg. Kanske skulle de skoja lite med Byrsta- och Järsjöbönderna? Ja! De drack lite mer, fyllde överläppen med snus och gav sig iväg, beväpnade med remmar, blydagg och batonger. Fler gesäller och skomakare mötte upp och till slut utgjorde de nästan ett helt kompani på vägen, de flesta fulla och beväpnade. När de kom fram

FITS YOUR LIFE - MITSUBISHIMOTORS.SE

började de göra rackartyg så att bönder och drängar tvingades ut för att försvara sina gårdar. Men gesällerna var övermäktiga. I elfte timmen, när snart hela bondestyrkan var utslagen, ryckte krigsmakten ut i form av husaren Sjö från Järsjö rote. Som ett åskväder kom han farande och sprängde in med sin häst i Stenehopen så att stickor och strån rök. Gnistorna lyste om hästhovarna under bataljen. Skomakarna flydde över åkrar och ängar, men Sjö och hans kamp följde efter. Det blev en dans som gesällerna sent skulle glömma. Bondpojkarna passade på att betala igen och några av skomakarna fick så mycket stryk att de nödgades plåstra om variga sår i månader efteråt. Det stora slagsmålet i Åbytorp kan absolut skrivas på onykterhetens konto. För egen del som klassens slagskämpe var jag väl förmodligen galen. Av ilska. Det var i småskolan. Som ensam flicka i en klass på sex elever fick jag ständigt vara beredd med nävarna när Klasse, Nisse, Ove, Kurt och Leif satte igång att retas. Jag minns ett tillfälle när vi stod uppställda på led utanför lektionssalen i väntan på att fröken skulle komma. Det var Klasse som

Lisbeth Axelsson, journalist och författare.

satte igång, han var liten som en vätte. Jag slängde honom i väggen så det small. Han började att grina. Fröken kom. Hon sa ingenting! Särskilt galen måste jag ha varit när jag i andra klass mitt på skolgården inför allas åsyn gav mig på en riktig retsticka, en kille i sjuan. Jag var arg så det ångade ut genom öronen. Jag gav mig in i närkamp med knytnävarna och fick in några bra träffar. Gert-Ove hette han och jag såg i hans ögon när slagsmålet pågick att han insåg att han skulle förlora kampen, så han gick undan, den fegingen! Sedan dess har jag inte slagits. Galenheten har väl lagt sig och onykter är jag aldrig. Händelsen om slagsmålet i Åbytorp är nedtecknad 1945 av Holger Hård i Stenebacken och förmedlat till krönikörens kännedom av hembygdskära Krickan Johansson i Jultorp, Åbytorp.

ARA UTE? V T T A U D R GILLA

. N I N E M M O VÄLK

KÖP TILL SST AUTOMAT FÖR 1.995kr

NU MED SKINNKLÄDSEL BLUETOOTH ELJUSTERBAR FÖRARSTOL!

MITSUBISHI ASX 1,8 DIESEL PRIS

MITSUBISHI OUTLANDER 2,2D

235.900 kr.

PRIS

Lägg till 4-hjulsdrift för 18.000 kr.

294.900 kr.

Månadsavgift 3.295kr inkl försäkring och 3 mån låneskydd. Förmånsvärde 1.838kr per månad*

Månadsavgift 2.699kr inkl försäkring och 3 mån låneskydd. Sveriges längsta bilgaranti

Bränsleförbrukning bl. körning 4,8-8,8l/100 km. CO2 127-202g/km. Finansiering enl Mitsubishi Motors Finans: Rörlig ränta per 2012-02-01 6,50%. Avbet. 36 mån, kontant 30,4%, restvärde 45%, effektiv ränta 7,31%. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är cirkapriser. Bilarna på bilden är extrautrustade. Gäller t.o.m. 2012-06-30 eller så långt lagret räcker. *Förmånsvärde enl Skatteverket: Outlander 2.2 D 4WD med 50% marginalskatt.

Bilförsäjningen: Stenevägen 37, Öppettider: Mån-Fre 09.00-18.00 Verkstad: Stenevägen 18, Öppettider: Mån-Fre 07.00-16.30

Telefon växel: 019-58 96 00 Varmt välkomna!

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

33


Trivseltekniker Kontor • Fönsterputs • Hemstäd • Byggstäd

Ha en skön sommar! önskar

070-490 24 00 Västra Drottningg. 8, Kumla I 019-57 03 30 I v.parken@telia.com

Världsbutiken Hallsberg

Livsmedel, leksaker, korgar, presenter m.m. Öppet alla vardagar STORTORGET 1 • VÄLKOMMEN! Alltid schyssta varor Aldrig rea på mänskliga rättigheter!

34 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 35


Titta, ett nytt museum!

Om allt går enligt planerna kommer Kumla-Sannaheds hembygdsförening den 5 augusti kunna öppna nytt hembygdsmuseum i Sannahed. Det är militärernas gamla persedelförråd vid landsvägen som inretts med hantverk, butiker och rum från skilda tidsepoker. - Sedan vi startade projektet för tre år sedan har det lagts ner sammanlagt 6 500 timmar på att skapa det här museet, säger Lars Kjellström, ansvarig för arbetet. Till vänster strax efter infarten i Sannahed, från Kumla räknat, ligger en lång röd träbyggnad med gula fönsterluckor, i två våningar. I kanten av huset skvallrar en telefonkiosk, med pikspetsigt tak, om att här ruvar berättelser från tider som flytt. Ingången till det stora huset ligger på kortändans södra sida, den som en gång var entrédörr till handlare Dubergs speceriaffär.

- För några år sedan var det här i stort sett en tom lokal, men med hjälp av några fotografier från 1930-talet har det snickrats till hyllor, lådor och affärsdisk så att det blivit snarlikt lanthandeln som fanns här förr.

Handlare Dubergs specerier På disken står kassaapparat och våg av gammalt datum. Hyllorna är fyllda speceri- och kolonialvaror från förr, 55:ans lyxkaffe, Mazettis ögonchoklad, SSA:s bordsirap, Örebro kex, tyger, mörka saftflaskor, parfymflaskor, albyl, John Silvercigaretter i plåtlåda med mera.

På den gamla entrédörren till Dubecks lanthandel sitter fortafarande gammal tvättmedelsreklam kvar.

- En del är från föreningen, annat är skänkt av privatpersoner, berättar Lars Kjellström. Första våningen i det gamla huset innehåller en avdelning med tidiga brandvagnar, som använ-

Tel: 076-345 98 28 Köpmangatan 22, Kumla Öppet: mån-fre 11-18, lördag 10-14

Lunch

Kaffe & Kaka

Glass

Ost & Charkbrickor

Catering

• Mattor

• Kakel

• Parkett

• Klinker

0707-23 84 52 Kumlanytt.se Sommarblad 2012

35


des i byar eller på större gårdar. Längre in finns ett vävrum, med allt från kardor, spinnrockar till vävstolar. - Det är tänkt att skolor i bygden ska kunna komma hit och prova på hur det gick till förr när man skulle tillverka kläder. Det gamla persedelförrådet byggdes 18341837 av Nerikes husarer. Under 1800-talet inrymdes här en lanthandel. - Det fanns till och med en bensinpump när gengastiden var över.

Arbetsgrupp har jobbat mycket Så småningom blev butiken omodern och stängdes, och förrådet blev förråd igen. Huset kom i Kumla kommuns ägo med Kumlas hembygdsförening som ansvarig för den inre verksamheten. - Med tiden fick vi så fullt med prylar i huset att

Lars Kjellström och hans hembygdskamrater har lagt ner tusentals timmar på att få fason på Kumla-Sannheds nya museum. Damfrisering (t v), utrustning skänkt av frisörutbildningen på Virginska skolan. Musikaffär (nederst till t v) med allt från radiogrammofoner till transistorapparater. Tvättstuga även ett vävrum ska finnas i museet som ska vara öppet för skolor i bygden att komma och prova på.

I vår blå husvagn kan man göra massor av skoj. Rita, måla, göra teater, berätta, leka. 16–22 augusti kl. 11–15 finns vi på Djupadalsbadet. För barn från 1,5 år LÄS SOM EN TOK FÅ EN BOK! Gäller hela sommarlovet 15 juni–20 augusti på Kumla bibliotek Ålder: 0–19 år www.kumla.se www.orebrotown.com/kumla

36 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 37


Elden är lös! En lokal brandvagn av den sort som användes på större gårdar förr i tiden. Bilden till höger visar trädgårdsmöblemang av äldre snitt.

vi insåg att något måste göras för att levandegöra det. 2009 beslutade vi oss för att göra om huset till ett museum. En särskild arbetsgrupp på 10-12 personer från hembygdsföreningen har jobbat med projektet. Närmare 6 500 arbetstimmar sammanlagt. Trappan som slingrar sig upp till andravåningen har begåvats med en handikappanpassad lift. Föreningen har fått bidrag från EU:s Leader att bygga upp museet. På andra våningen hittar man tvättstuga, vist-

husbod och en enrumslägenhet med kök byggd med känsla à la 1950-tal. Utanför finns en trädgårdsstudie över hur det kan ha sett ut en gång det begav sig. I ett annat hörn en skolinteriör samt bibliotek. Ett rum från 1900-talets början innehåller pampigt möblemang och lugnt tickande väggur.

Snickarglädje Staketspjälor

Damfrisering och fotobutik Därefter följer en damfrisering, med skänkta attiraljer från en frisörskola, därefter en musik-

Reinholtz Trä

070-724 86 15 • Fjugestavägen, Åbytorp

Våning 1

Våning 2 Musik-

Damfrisering

Vävrum

Förråd

FotoRum från 1900-talets början

Tvättstuga

Barnensdagvagn Lokala brandvagnar Dubergs Kontor

ingång

Ateljé

Bibliotek Skola

Trädgården

Kök

Vardagsrum

50-tals lägenhet

Torget, Kumla I 019-56 02 48

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

37


Rum från 1900-talets början.

affär med allt från radiogrammofoner till transistorapparater, och så en fotobutik fylld av kamerateknik skänkt från flera personer. Till sist fotoateljé med material från Hjalmar Olssons butik på Hagendalsvägen.

Öppet under sommarhelger Kumla hembygdsmuseum i Sannahed kommer att ha öppet på helgerna under somrarna. Det blir fri entre. Allt dock beroende på om frivilliga vill ställa upp och jobba. - Föreningens medlemmar kommer att ansvara men möjlighet finns alltid för andra intresserade att delta, avslutar Lars Kjellström. Text och foto: K-G Mattsson

Arne Arnshelm har byggt upp en riktig fotoaffär i museet med hjälp av gåvor från flera personer. Även en fotoateljé kan beskådas.

Kvarngatan 17, Hallsberg • 0582-145 80 Öppettider: Mån-fre 10-18, lörd 10-16, sönd STÄNGT Midsommarafton 10-14, Midsommardagen STÄNGT Reservation för tryckfel och slutförsäljning

Myggmarschaller 2-pack ............................. 15:Getingfångare ......................................... från 15:Gräsfrö ...................................................... från 69:Vattenkanna 10 l ............................................ 55:Grillkol, briketter, tändvätska, grillspett i trä och stål. ENGÅNGSARTIKLAR: Bestick, tallrikar, kaffekoppar, muggar, servetter, dukar m.m.

“900 M2 LÅGPRIS” www.uffeslada.se

38 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 39

PRISEX:

ÖLGLAS 50-PACK

40:-


Alla vardagstjänster du behöver – Bli Nyckelkund Inte bara bank och försäkringar. På Swedbank i Kumla finns vi samlade under ett och samma tak. Som Nyckelkund kan du prova hela vårt koncept. Prata med din banktjänsteman för att få en kostnadsfri bankvärdering av din bostad på Fastighetsbyrån, samt en genomgång av din familjejuridiska situation hos Juristbyrån. Välkommen in till kontoret i Kumla.

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

39


Teckning: Rolf Pettersson

Utnyttj a ROTavdrag et!

OVE PERSSON BYGG Kumla

Snickerier Renovering Ställningsuthyrning

070-714 60 81

Kumla Folkets Hus www.kumla.fh.se Filmpremiärer i sommar Ice Age 4 3D 27/6, 29/6 kl 18.00 1/7 kl 18.00 The Amazing Spider-man 3D 3-4/7 kl 19.00 8/7 kl 18.00 Cockpit 13/7 kl 19.00 15/7 kl 18.00

LIVE från

Dark Knight Rises 25/7, 27/7 kl 19.00 Madagaskar 3 3D 1/8, 3/8 kl 18.00 5/8 kl 17.00 Snabba Cash 2 17/8 kl 19.00 19/8 kl 18.00 20/8 kl 19.00 24/8 kl 19.00 26/8 kl 18.00 27/8 kl 19.00 Live från Kungliga Operan Trollflöjten av Mozart 19 okt kl 19.00

Biljettbokning 019-58 25 30 40 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 41

New York i HD-kvalitet & surroundljud

13 okt kl 19.00 Donizetti: Kärleksdrycken 27 okt kl 19.00 Verdi: Othello 10 nov kl 19.00 Adès: Stormen 1 dec kl 19.00 Mozart: Titus Mildhet 8 dec kl 19.00 Verdi: Maskeradbalen 15 dec kl 19.00 Verdi: Aida 5 jan kl 18.00 Berlioz: Trojanerna 19 jan kl 19.00 Donizetti: Maria Stuarda 16 feb kl 19.00 Verdi: Rigoletto 2 mars kl 18.00 Wagner: Parsifal 16 mars kl 18.00 Zandonai: Francesca da Rimini 27 april kl 18.00 Händel: Julius Caesar


De ska sätta sjön i gungning Kompisarna Robert och Niklas arrangerar Sjöslaget 3-4 augusti. Det blir inte bara musik utan mat, dryck och aktiviteter. Det ska bli en riktig sommarfest, lovar de. Idén till Sjöslaget har legat och grott ett tag men i januari i år bestämde de sig, till sommaren ska det bli fest. Det händer inte så mycket i Kumla menar kompisarna Robert Andersson och Niklas Högberg. – Det finns ju såklart Kumlasjönt och Högenkonserten men vi ville ha en helhet som tilltalar alla åldrar, berättar killarna.

Mycket att tänka på Organisationen har flutit på bra men det är mycket att tänka på. Området ska inhägnas och vakter hyrs in. Kompisar kommer att ställa upp med biljettkoll och skjutsandet av artister. Det ska finnas mat- och drycktält plus andra aktiviteter. Det som är bokat är sumobrottning och bordshockey. Bungyjump håller på att kollas upp. – Tänk vad häftigt att hoppa och nästan doppa huvudet i sjön, säger Niklas Högberg. Det börjar fredag 3 Robert Andersson augusti med liveband på Stationshotellet. På lördagen klockan 12 öppnas området vid Kumlasjön och kl 16 gör den första artisten entré. Det blir r efterfest med livemusik på hotellet. Biljetter till båda dagarna kostar 365 kronor, inträde till lördagens scenkon- Niklas Högberg

Man lever bara en gång, konstaterar Niklas och Robert som arrangerar en jättefestival vid Kumlasjön.

serter kostar 250 kronor. Det är en slant men killarna jämför med andra festivaler och konserter och menar att det är ett rimligt pris.

Pop vid sjön, punk på hotellet – Tanken är att det ska vara mer popaktig musik vid sjön som tilltalar många medan det på hotellet kommer att vara mer punk, säger Robert Andersson. Staffan Hellstrand och sångaren Nikola Sarcevic från Millencolin är de stora namnen. Band som ska spela är bland annat Bruket och Little Marbles. Just nu är det 100 biljetter sålda men de har en Facebookgrupp där 400 personer klickat i att de kommer att delta. Max 400 personer kan komma in på hotellet och nere vid scenen har de tillstånd för 3 000 personer. – Jag räknar med att sälja slut på biljetterna, nej jag är säker på att vi kommer att göra det, säger Niklas.

Kan komma igen Om arrangemanget blir lyckat och det kommer mycket folk kommer festen att utökas till nästa år. De funderar på att ha det i Kumla sjöpark där det finns större ytor att ha aktiviteter på. Det värsta som skulle kunna hända i år är att alla band ställer in: – Även om det går åt skogen har vi gjort ett försök, man lever bara en gång, avslutar Robert. Text och foto Anna Buske

Viagatan 9, Kumla 019-57 10 70 www.eklundsbilvard.se

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

41


Stefan kan zappas under sommar-OS Stefan Klemetz är kumlingen som gått den långa vägen från speakertornet hos Indianerna till att idag räknas som en av landets mångsidigaste sportkommentatorer som syns och hörs lite varstans. - Det här är drömjobbet för mig och något jag vill hålla på med tills jag går i pension, säger Stefan Klemetz. Majsolen strålar likt vilken sommardag som helst när vi beger oss hem till Stefan Klemetz i Hällabrottet. Dagen innan har speedwaysäsongen i Elitserien dragit igång och Stefan kommenterade matchen Piraterna-Dackarna på Canal+. Vädret är lika inbjudande som fikat som ställs fram så vi slår oss ner på altanen för att följa med när Stefan Klemetz tar oss igenom sin långa resa som började med speakerjobb och radiopratande här i Kumla.

Varit Kumla trogen Stefan växte upp på Ängabacken och förutom en utflykt till Stockholm, där han bodde ett år 2001, och ett par år som ung i Örebro, har Stefan varit bygden trogen. - Jag har alltid tyckt det varit bra i Kumla. Visst

Möt sommaren i Högkvarteret!

Lediga lägenheter finns

var det kul bo i Stockholm men kompisar och familj finns ju här för både mig och tjejen. Efter skolan började Stefan jobba på lager, innan han blev en resande godisförsäljare. Och det var lite av en slump som gjorde att han halkade in på den bana han idag blivit så framgångsrik inom.

"Det här är nog inget för mig" - Farsan var väldigt engagerad i Indianerna och föreslog att jag skulle börja som speaker på deras matcher. Det är nog inget för mig tänkte jag först, men det var kul och jag blev kvar där i tre-fyra år. I samma veva var även Stefan med när Kumla närradio började sända bortamatcher med Indianerna och Kumla Hockey som var väldigt framgångsrika då.

Tanka bilen med sol? - Jo, det går faktiskt!

För dig som vill möta sommaren i en lägenhet med Kumlas bästa utsikt kan vi berätta att det finns lägenheter i Högkvarteret. Alla är generöst utrustade med modern och hög standard. Gästlägenhet ingår i hyran och garage finns att hyra till samtliga lägenheter. Ring kundservice på tel 019-58 88 00 och anmäl ditt intresse. Mer information om de lediga lägenheterna och våra övriga bostäder finns på www.kumlabostader.se

www.karkulla.se 0768-910 340

Köpmangatan 7, Kumla · Telefon: 019-58 88 00 E-post: info@kumlabostader.se

42 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 43

- Det var en väldigt rolig och utvecklande tid. Vi jobbade i stort sett ideellt och åkte med spelarbussen till bortamatcherna.

Började på Eurosport Nu hade Stefan fått blodad tand och tog kontakt med Radio Örebro för att höra om de behövde hjälp. Det ville de och det var Chris Härenstam, idag en av landets mest kända kommentatorer men då chef för sporten på Radio Örebro, som såg till att Stefan fick börja. Härenstam försvann till Eurosport och det dröjde inte länge innan Stefan Klemetz följde efter. Men när blev kommenterandet ett heltidsjobb för honom? - När det började bli mycket på Eurosport sa jag upp mig från jobbet som säljare och satsade allt på det här, jag tror det var runt 2001, säger Stefan efter en tids funderande. Tiden på Eurosport gjorde att Stefan skaffade sig en bred grund att stå på. Han fick kommentera allt möjligt, exempelvis fotboll, speedway och aerobic. 2005 lämnade han Eurosport för Canal+, det var främst chansen att få kommentera hockey som lockade. Han hade även börjat jobba som kommentator för SVT och höll i deras GP-sändningar av speedway. Stefans stora motorintresse har gjort att han dessutom kommenterat Rally-VM och STCC för SVT.

"Det var som dag och natt" Att Stefans sportintresse är väldigt stort har nog de flesta förstått nu, men hur var egentligen hans egen idrottskarriär? - Jag spelade fotboll och höll på med orientering till jag var 14-15. Hockey höll jag på ända tills jag var 22, bland annat var jag med när Kumla tog steget upp i div 1, men det räckte med ett år där för att jag skulle tappa motivationen. Jaså, varför det? - Div 1 var serien under Elitserien på den tiden och det var som dag och natt jämfört med div 2, som vi kom från. Jag minns att vi fick stryk första matchen hemma mot Huddinge med 14-1. Jag hängde inte med och nånstans började jag känna att "fasen jag blir nog inte bättre än så här". Engagemanget för Kumla Hockey har dock funnits långt efter den egna karriärens slut, Stefan Klemetz har varit både ordförande i klubben och satt så sent som ifjol i sportgruppen vars främsta uppgift var att värva spelare till


Stefan Klemetz i Hällabrottet har många kanaler att välja på. Själv kan han höras som sportkommentator i flera av dem. I sommar är der OS som gäller.

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

43


Kumla Hockey. Men det är ingen tvekan om vilken som är favoritsporten. - Det är speedway som är nummer ett. Jag har följt sporten noga i så många år. Sen är det en fördel när man är kommentator att man alltid har en expert vid sidan så man behöver inte kunna precis allt, säger Stefan med ett skratt och tilllägger att hockeyn är hans nummer två.

Blir sällan nervös Känner du att du har ditt drömjobb? - Ja det är nog så, jag kände direkt när jag kom in på radion att det här var nåt jag ville hålla på med. Eftersom mitt intresse för sport är så stort känns det ju som att hålla på med sin hobby. Direktsändningar, hundratusentals tittare, tv-kameror som zoomar in, ja det vore lätt att

förstå om nervositeten smög sig på ibland, men icke sa Nicke. - I början kanske, men inte nu längre. Däremot kan det vara lite spänt alldeles innan sändningen börjar, man får en känsla av att nej fasen, nu måste jag skärpa mig, det är allvar här snart. - Jobbmässigt hoppas jag kunna hålla på med det här till jag går i pension. För mig är det viktigt att göra sånt jag tycker är roligt och inte för ekonomins eller prestigens skull. - Sen är det klart att man alltid vill ha nya utmaningar och en sådan för mig blir nu till OS då jag ska kommentera boxning för första gången, det ska bli väldigt roligt, säger Stefan Klemetz. Text: Anders Björk

Konsert med

Lena Maria Klingvall och band Onsdag 27/6 kl 19.00

KUMLASJÖNT Scenen vid Kumlasjön

Arr: Kyrkor i Kumla & Kumla Promotion

Foto: Sune Eskelinen

Hälsokosthandel - med brett & ekologiskt sortiment Växtbaserade läkemedel Torkad frukt, nötter & bär Hälsorådgivning ÖPPET Kosttillskott HELA Eko livsmedel SOMMAREN! Téer, 85 sorter Välkommen in för personlig rådgivning! / Elisabeth Stenström

Teckning: Rolf Pettersson

Mossbanegatan 76 A, Kumla 019-57 85 16 , 019-57 85 06

44 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 45

Tel: 0582-150 50 Stortorget 1 Hallsberg

Nybyggnation I Renovering och tillbyggnad Infiltrationsanläggningar I Service Värmesystem: Värmepumpar och Pannor Vattenpumpar I Konstruktioner


Stjärnsmällen i Kumla, augusti.

Speedway med Indianerna, tisdagar.

Sommarevenemang i Kumla

Foto: Helga Stensgaard

För mer information: www.orebrotown.com/kumla

Sommarutställning: Gunnar Brusewitz 15 maj - 15 september i Kumla konsthall

Guidning av Konst på Hög Söndag 8/7, 22/7 och 5/8 kl 14.30 på Kvarntorpshögen

Utställning: Ögonblick 19 maj-21 augusti i Kumla utställningshall, Kumla bibliotek

Utställning: Sofie Jansson 13 juli - 22 augusti i utställningshörnan, Kumla bibliotek

Utställning: Stickcafé 2 juni - 25 juni i utställningshörnan, Kumla bibliotek

Speedway: Indianerna - Piraterna Tisdag 17 juli kl 19.00 på ICA Maxi Arena (Kumla motorstadion)

Läs som en tok - få en bok! Pågår 15 juni - 20 augusti

Kumlasjönt: WestMannaFolk Onsdag 18 juli kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Musik på Hög: Brolle Lördag 16 juni kl 16.00 på Kvarntorpshögen

Kumlasjönt: CHIPPIS Onsdag 25 juli kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Gamla Bilders Dag Söndag 17 juni kl 14-17 på Hembygdsgården i Hällabrottet

Speedway: Indianerna - Västervik Tisdag 31 juli kl 19.00 på ICA Maxi Arena (Kumla motorstadion)

Pyssla på Kumla bibliotek Måndag, onsdag, torsdag under v. 25-27

Sjöslaget Lördag 4 augusti vid Kumlasjön, Djupadalsparken

BMX-camp för nybörjare 18-21 juni kl 14.00-15.30 på Aktivitetshuset

Hembygdsgårdarnas Dag Söndag 5 augusti kl 14-17 på Hembygdsgården i Hällabrottet

Premiär Kumlasjönt: Rockkonsert Onsdag 20 juni kl 14.00-22.00 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Invigning av nya 1900-tals museet Söndag 5 augusti kl 13.00 i Persedelförrådet, Sannahed

Midsommarfirande i Sannahed Fredag 22 juni kl 13.00 vid Kumla Sannaheds Hembygdsgård

Regementsmarsch med guide Söndag 5 augusti kl 15.00 i Sannahed

Skatecamp för nybörjare 25-28 juni kl 14.00-15.30 på Aktivitetshuset

Kumlasjönt: Country Church Onsdag 8 augusti kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Kumlasjönt: Lena-Maria Klingvall med band Onsdag 27 juni kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Stjärnsmällen i Kumla 11-12/8 och 18-19/8 på amfiteatern i Kumla sjöpark

Sommarmilen Lördag 30 juni kl 17.30 vid Torps herrgård

Kumlasjönt: En överraskning! Onsdag 15 augusti kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Öppen visning av Blackstastugan Söndag 1 juli kl 14.00-17.00

Bubblan - berättelser på väg 16-22 augusti kl 11.00-15.00 på Djupadalsbadet

Speedway: Indianerna - Elit Vetlanda Tisdag 3 juli kl 19.00 på ICA Maxi Arena (Kumla motorstadion)

The Run Lördag 18 augusti kl 14.00 på Kvarntorpshögen

Kumlasjönt: Allsång Onsdag 4 juli kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Speedway: Indianerna - Hammarby Tisdag 21 augusti kl 19.00 på ICA Maxi Arena (Kumla motorstadion)

Veteranfordonsträff och hantverksdag Onsdag 4 juli kl 18.00 vid Kumla Sannaheds Hembygdsgård

Kumladagarna 24-26 augusti på Kumla torg

Nostalgiafton på Kumla torg Fredagen 29 juni kl 17.00-21.00 på Kumla torg

Radio i sommar Kumlanytt sänder Äntligen Fredag

2012-06-26 Vargarna - Indianerna

under sommaren på radio 94,3 och webben kl 10-13.

2012-07-24 Valsarna - Indianerna

Sändningar från Indianernas bortamatcher kl 18.45 på www.speedwayradio.se:

2012-08-14 Dackarna - Indianerna

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

45


46 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 47


Pirjo Karttunen serverar vännerna Nina Gustafsson och Annica Arvidsson en delikatess i trädgården. Foto: Sune Eskelinen

Pirjos Skagentårta till midsommarbordet Den är inte särskilt svår att göra, säger Pirjo Karttunen om sin vackra Skagentårta. Den kan med fördel göras en dag i förväg innan man garnerar den. Sedan blir denna havsdoftande godbit en attraktion på varje sommarbord. Botten

Gör så här

200 g rågbröd

Mixa råbrödet i matberedaren.

75 g smält margarin

Smält margarinet och blanda samman matfettet med rågsmulorna till en deg.

Fyllning 200 g philadelphiaost 250 g kesella 3 msk färsk riven pepparrot 300 g skalade hackade räkor 150 g hackade kräftstjärtor ½ dl finklippt dill

Tryck ut i en rund form med avtagbar kant. Låt stå svalt i 1 timme. Smaksätt räkorna med pressad limesaft, cayennepeppar och lite salt. Låt dra en stund.

½ tsk salt

Blanda samman ingredienserna till fyllningen. Bre ut fyllningen över botten.

1 krm svartpeppar

Låt vila i några timmar eller över natten i kylen.

½ hackad rödlök

Garnera med räkor, några kräftstjärtar, stenbitsrom, äggklyftor, gurka, citron och förstås några dillvippor!

Cayenepeppar Limesaft

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

47


Över tusen föreläsningar de första 50 åren i Kumla Öppna föreläsningar var under 1900-talet ett viktigt inslag i Kumlabornas möjligheter att lära sig nytt i en mängd skilda ämnen. Detta var långt före TV:s intåg och kunniga föreläsare med skioptikonbilder hade alltid publik. MATS RUNERING fortsätter här sin historik om föreläsningarnas historia i Kumla. Förra avsnittet i Kumlanytts Vårblad handlade om starten i Fosterländska föreningens regi. Två år före Fosterländska föreningens nedläggning 1913 utlyste dess föreläsningsstyrelse ett möte den 23 september 1911 för att bilda en föreläsningsförening för Kumla kommun. 24 personer antecknade sig för inträde i den kommande föreningen. Den nya föreningen fick en helt annan karaktär än Fosterländska förening-

en. Av interimsstyrelsens fem ledamöter var fyra aktiva inom nykterhetsrörelsen och två inom arbetarrörelsen. Den 7 oktober hölls konstituerande möte då styrelse valdes och stadgar antogs. Erhard Morén fortsatte som föreståndare. Förutom de fem interimsvalda styrelsemedlemmarna utsåg även kyrkostämman två ledamöter till styrelsen. Småningom utsåg Kumla stad och Kumla landskommun vardera en ledamot. 7 oktober 1911 kan därför anses vara Kumla föreläsningsförenings tillkomstdatum.

”Kvinnan och nykterheten” Redan under första verksamhetsåret anordnade föreningen 25 föreläsningar. Den allra första föreläsningen höll på trettondagen 1912 då lektor Enar Sahlin inför 100 besökande föreläste över ämnet ”Kvinnan och nykterheten”. I stadgarna fastslogs att föreläsningar och elementära praktiska kurser skulle anordnas. Man skulle dock undvika politiska och religiösa meningsbrytningar.

Föreningen fick anslag från stat och kommun. De flesta föreläsningarna hölls till att börja med i församlingssalen, dvs gamla kyrkskolan. Från slutet av 10-talet övergick man till ordenshusen Vega (IOGT, Skolvägen) och Nathanael (NTO) och senare Folkets Hus A-sal. Föreläsningar även i bl a Yxhult, Byrsta och Hörsta. Medeltalet åhörare steg från 90 under 1912/13 till 175 för 1922/23. Det var störst intresse för föreläsningar med skioptikonbilder, särskilt reseskildringar, medan nykterhetsföreläsningar väckte dåligt intresse. Mot slutet av 1920-talet sjunker medeltalet till cirka 100 – kanske till följd av konkurrens från radion? Vid föreningens 25-årsjubileum 1936 betecknade Justus Elgeskog föreningen som Sveriges bäst skötta. Medeltalet åhörare var då 140150. Det blev en nedgång i intresset under andra världskrigets slutskede för att sedan återigen öka i början av 1950-talet. Justus Elgeskog var, i synnerhet under sin rektorstid i Karlskoga, ofta i Kumla och mycket omtyckt för sin humor och stora förmåga att levandegöra sitt ämne. Han hade en imponerande längd av föreläsningsämnen och alla fick han hålla i samhället.

Sten Bergman i Kamtchatka Under de 50 första åren arrangerade Kumla föreläsningsförening 1 109 föreläsningar, vilket ger ett medeltal om 22 föreläsningar per år. Under samma tid var åhörarnas sammanlagda antal 148 710 vilket ger ett medeltal om 135 personer per föreläsning. Kassaomsättningen uppgick till 135 710 kronor, vilket ger en kostnad på 122 kronor i medeltal per föreläsning. De flesta föreläsningarna rörde sig inom områden som natur-, rese- och folklivsskildringar, historia, geografi och naturvetenskap. Man arrangerade också konserter, uppläsningsaftnar, sångaftnar och filmkvällar. De flitigast återkommande föreläsarna var Justus Elgeskog, Torsten Boberg, E Th Thörnberg, Harry Blomberg, Albert Viksten, Giovanni Lindberg med flera. Sten Bergman var flitigt anlitad med sådana föreläsningar som ”Med hundsläde genom Kamtchakta” eller ”Bland vildar på Nya Guinea”. Ofta förekommande föreläsare under de första årtiondena var Emil Svensén, Karl-Erik Forslund och Carl Cederblad. Under den senare delen av 50-årsperioden förekom föreläsningar av Västgöta-Bengtsson, Lars Madsén och Vera Siöcrona. Flitigt anlitade lokala föreläsare var John Yngve Åkesson och Hugo Ericsson. I samarbete med länsbildningsförbundet, som bildades 1920, hölls kurser i olika ämnen. År 1924 hölls en folkhögskolekurs om 15 föreläsningar och 1930 en liknande kurs med inte mindre än 34 föreläsningar. Minst ett 50-tal

48 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 49


föreläsningar har hållits i samband med jordbrukskurser av olika slag.

Fabian Månsson och katolikerna När man skulle höra Fabian Månsson fick man inte ha bråttom. Det sades vara en verklig upplevelse att lyssna till hans förkunnelse, inte minst hans favoritämne katolicismen. Månsson hatades katolicismens förkunnare och tålde inte på något sätt några påvar eller kardinaler. En söndagseftermiddag föreläste han över detta ämne inför storpublik. När han hållit på i drygt två timmar ringde man från Hallsberg och undrade om Fabian Månsson synts till? ”Jo, han håller på och talar om katolikerna här i Kumla”. ”Gör han, publiken har suttit här och väntat på honom i en timme”. Föreståndaren gick fram till honom och viskade, att man väntade på honom i Hallsberg. ”Låt dom vänta, jag är inte färdig här än!” I samarbete med bildningsförbundet och ABF engagerades författaren Sven Stolpe för en litterär kurs om sex föreläsningar. En av föreläsningarna hade Stolpe hållit tidigare i Kumla och nu beslöt föreläsningsföreningen att den föreläsningen kunde utgå ur kursen och Stolpe själv få välja ett passande ämne. Under hösten hade det hållits riksdagsval som gjort ett av partierna till förlorare. Nu passade Stolpe på att prata politik, menande att det förlorande partiet gott kunde packa sina kappsäckar och försvinna ur andra kammaren, där det hädanefter inte hade något inflytande. I lokalen satt redaktören för det utpekade partiets tidning i Örebro. Han slog larm i tidningen. Stolpe försökte släta över men fick en varning från Folkbildningsbyrån. Sedan dess besvärade inte föreningen Stolpe med någon föreläsning i Kumla.

Laura Petri och natten i Rom Det dröjde ganska länge innan föreningen kallade någon kvinnlig föreläsare. Föreståndare Erik Ekdahl motsatte sig länge detta. När han sent omsider gav med sig engagerades en dam från Karlstad för att föreläsa om Spanien. Det höll det på att bli fiasko i premiären. För damen ifråga var Kumla hennes första plats för det nya ämnet. Bättre lyckades det med Laura Petri när hon föreläste om påven och andra katoliker i Rom. Hennes beskrivning av ett sammanträffande med en munk kom en av styrelsens ledamöter att efter föreläsningen säga: ”Det var tydligt att Laura var kär i munken”. När Laura kom nästa gång för att tala över ämnet ”En natt i Rom” hade hennes popularitet nått dithän att Natanaels alla utrymmen ej räckte till. När hon kom var kön så lång att hon fick hålla dubbelföreläsning. Och det var trångt båda gångerna. Troligen hade publiken och Laura olika åsikter om vad ämnesnamnet innebar. Under föreningens första årtionden var namnet Karl Holmsten ofta med i terminsprogrammen. Han pratade ofta om svenskarna i Amerika, något han kände väl till efter många resor till svenskbygderna. Han hade föreläsningsrekordet med 300 föreläsningar om året. Det berättas att föreläsningsbyrån i Stockholm

kallade upp Holmsten för att få veta hur han bar sig åt för att kunna genomföra en sådan prestation. På sommarmånaderna hålls i regel inga föreläsningar, varför han måste ha hållit flera föreläsningar om dagen tidsvis för att klara 300. Holmsten förklarade att han måste sköta sig utomordentligt väl, inte använda vare sig sprit eller tobak och vara mån om att uppsöka sovlägret snarast efter föreläsningens slut.

Föreläsningsföreningen hade under sina första 50 år även konserter, sångaftnar och filmkvällar. Vid sångaftnarna anlitades bl a Allan Jerbo, Åke Claesson och Olle Nygren, vilka alla sjöng till luta. Bland filmer som visats märks Värmlänningarna med två visningar och 970 personer, Johan Ulfstjerna med två visningar och 635 personer samt Sången om den eldröda blomman med två visningar och 875 personer.

Här var programmen Nedan redovisas totala programmet några utvalda år. 1935 Besökarna kunde lösa terminskort för 1 krona eller enstaka föreläsning 25 öre. Lokalen är Natanael om ej annat anges. • Rurik Holm, Engelbrekt och hans insats i Sveriges historia • Sven Kjersén, Skönheten och verkligheten • Ture Nerman, Från blockhuset till skyskrapan • Åke Eliaeson, Från den gustavianska tidens Stockholm • M. Friman, Jordbrukskurs • H J Bengtsson, Genom Nya Zeelands underland • Laura Petri, En natt i London • J Nihlén, Bland kristna, muselmän och turkar. Jugoslavien inifrån. • Sven Stolpe, Om Sven Lidman • Per Stjärne, Abessinien, land och folk. • Carl Cederblad, Kulturidealismen och dess kris (Folkets hus) • Ernfrid Malmgren, Esperanto som turistspråk • E Louis Backman, Människans tidigaste utvecklingshistoria • Ivar Ambjörn, Irland och irländarna • Torsten Boberg, Om vargar och varghistorier • Nils Ambolt, Med Sven Hedin på hans senaste forskningsfärd • Georg Magnusson, Paris (Natanael och Åbytorp) • A Agelborg, Vättern – natur och djurliv (Hörsta, Mossby och Natanael) • J Nihlén, Dagrar och skuggor i tredje riket • Edvin Wide, ungdomen och idrotten 1941 Besökarna kunde lösa terminskort för 1 krona eller enstaka föreläsning 35 öre. Lokalen är Natanael om ej annat anges. • Sten Bergman, Andrémännens hemfärd (Folkets hus) • Per Westerlund, Hos Huvudjägarna i Assam och Burma • Ljudfilm Värmlänningarna (Folkets hus) • Albert Viksten, Pelle Molin, Ådalens diktare • R Lundström, Axeln Berlin-Rom. Sovjetryska expansioner • T Lundberg, Från Port Said till Durban • Folkmusikafton med riksspelman Einar Olsson (Hörsta skola) • Albert Sandklev, Karl XII:s död, nya undersökningar • Jeanna Oterdahl, Är jag sämre än andra? • Gösta Lundquist, Lapplandssommar • Jordbrukskurs med Einar Haeggblom

• Sven Berggren, Med svenska lastbilschaufförer på finska ishavsvägen Rovaniemi-Petsamo • Gunnar Axberger, Vilhelm Moberg samt Livsdyrkare och grubblare • Emil Lemhagen, Larsson läser annonser • Ljudfilm Laila (Folkets hus) • T Lundberg, Svenska insatser i Öst-Afrikas industri och lantbruk • Elis Anvill, Kineser och japaner i krig och fred (Byrsta Missionshus) • Elis Anvill, Chiang Kai-shek och hans gärning • Hjalmar Bengtsson, New Orleans, sjörövarnas och kreolernas klassiska stad 1951 Besökarna kunde lösa terminskort för 1 krona eller enstaka föreläsning 35 öre. Lokalen är Folkets hus om ej annat anges. • Filmafton ”Ordet” av Kaj Munk • Ragnar Ekelund, Intryck från en biltur runt U.S.A. (Brånsta skola) • Marita Lindgren, Konstnären, vardagen och vi vanliga döda • Sven Backlund, Bakgrunden till Koreakriget • Harald Falk, Hembygdsafton • Erland Sundström, Från Gråkoltarna till Jehovas vittnen, Ur sekternas historia (Natanael) • Allan Jerbo, Visor till luta • Yngve Åkeson, Närkesafton (Stene skola) • Albert Sandklef, Carl XII:s död (Natanael) • Stefan Szende, Sovjetunionen och Amerika respektive Europa • Folke Persson, Fågel och fisk. Lofoten i närbild. • Lars Bergström, En afton med Janne Vängman. Folklivsskildringar • Ragnar Ekelund, Amerika i färg. Intryck från biltur runt U.S.A. • Elis Berven, Kampen mot kräftsjukdomar (Natanael) • Natan Valmin, Grekland, land och folk (Natanael) • Oscar Rundblom, Möte med dagens Kina • Per Vesterlund, Hos svenska lappar i helg och söcken • Per Vesterlund, Sikkim, det förbjudna landet i Himalaja (Stene skola) • Märtha Gahn, Textilier efter nutidens krav (Natanael) • Erik Dahl, Något om Eldslandet och dess invånare • Konsertafton med violinisten Issay Mitzitzky Bakgrundsbild: Ordenshuset Natanael vid korsningen Hagendalsvägen-S Kungsvägen där de flesta föreläsningarna hållits.

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

49


Gunnars kluriga korsord Lösningar ska vara redaktionen tillhanda senast 31 augusti 2012. Tio priser till de först öppnade rätta. Sänds till Kumlanytt, V:a Drottninggatan 11, 692 33 Kumla eller lämnas i brevlådan (gaveln Kvarngatan). Märk kuvertet med Korsord.

Vågrätt 1. 8. 9. 10. 15. 16. 19. 20. 21. 22. 24. 26. 27. 31. 32. 34. 38. 39. 40. 43. 44. 45.

Nattaktiva skadedjur i fam.blattodea Förkortning av bl.a. på latin Rom.talet 49 Framställning av tecknad film Utforskar t ex terrängen Behagligt ”Ostdjur” Rysk flod Riddarhusets devis är___ et marte Labans äldsta dotter Välutbildad teolog Stad i Japan Färgämne Gauss Terbium Edson Arantes do Nascomento Militärt handeldvapen Woods Astrid-figur ”Torrt” på fransk vinflaska Motsats till avkopplad Häpen

Lodrätt

1. Används som tvättmedel och i slem- lösande mediciner 2. Ungefär 3. Manl. förnamn 4. Läran om livet i sötvatten 5. Ofta =”Gamla sta’n” i franska städer 6. Afrikansk huvudstad 7. Futhark 11. En av Jupiters större månar 12. Mottagaren av ett brev

Namn: ____________________________________________________________________________ Adress: ____________________________________________________________________________ 13. 14. 17. 18. 25. 28. 29. 30. 33. 35. 36. 37. 40. 41. 42. 43.

Fastän Päls Motsats till sr Bror till Oden Rom. talet 502 Sänder i Norge Lars Svensson Holland Tvekan Stad vid Rivieran Tyskt AB Verb vid teatern, fult i billack Mangan Hårt vatten Orienteringstävling Motsats till jr

Vinnarna i Vårbladets korsord Tio förhoppningsvis lyckliga vinnare har dragits ur den hög med ett fyrtiotal bidrag som anlände efter Gunnar Wahlbergs korsord i Vårbladet. Åtminstone en stötesten hade några tyvärr snubblat över: den romerske rättstjänare som efterfrågades skulle vara LIKTOR, ej LEKTOR, Men de flesta ordletare hade ändå klarat detta, inte minst följande kloka personer, som belönas med var sin biobiljett: Barbro Karlsson, Åkergatan, Susanne Eriksson Bragevägen, Gustaf Widström, Nora, Lillemor Boström, Magasinsgatan, Siw Wallin, Lövegatan, Birgitta Larsson, Andréns väg, Inger Flink, Mästaregatan, Pia Danielsom, Ö Drottninggatan, Monica Fahlin, Bondgårdsgatan och Catarina Widström-Häkkinen, Magasinsgatan. Pristagarna gratuleras!

Teckning: Rolf Pettersson

50 Kumlanytt.se Sommarblad 2012 51


Tävla med din sommarbild! Ämnet är klassiskt och bilden kan se ut hur som helst, bara den är mer eller mindre somrig och tagen i år. Glada barn och trötta hundar, vattenstänk och solnedgång, blommor! Gemenskap och ensamhet, situationer som kan vara roliga eller dramatiska, horisonter och detaljer - allt är möjligt att fånga på bild, om det så är med mobilens kamera eller vassare grejer. Tveka inte att mejla in din bild till sommarbild@kumlanytt.se före 31 augusti - det kan löna sig! Det är innehållet som räknas när Kumlanytts jury med fotograf Sune Eskelinen som ordförande bedömer bilderna. Tio pristagare utses - tre bilder belönas med 500 kr var, övriga sju får fina hederspriser.

En vacker blombukett är aldrig fel på en sommarbild. Foto: Kent Halttunen

Jämför bilderna - finn fem fel

Kumlanytt.se Sommarblad 2012

51


BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN

Besök Närkes största utställning av dörrar och fönster

Ring en fönsterrådgivare

Monterat & Klart!

Välj r ä fönst tt er!

Välkommen! Boka kostnadsfritt hembesök med våra installatörer på 019-56 91 44 eller besök byggvaruformedlingen.se

U-värde 0.77w/m2

SHF 2-LUFT WSP3:1 Ett modernt fönster som ser gammalt ut.

EC90 2-LUFT ALU Marknadens lägsta U-värde 0.77w/m2

Passa på att beställa ditt uterum nu!

Monterat & Klart! Vi har allt för ditt uterum från standard till det exklusiva. Stommar, skjutdörrar, skjutfönster och tak. Kom in och prata uterum med oss vi hjälper dig till ett uterum som passar både till hus och ekonomi. Kostnadsfri måttanpassning och alltid fri hemleverans 15.000:vid order över 10.000:-

NU 12.900:ord. pris 18.900:-

Takskjutport med automatik Nu kostar det bara från 12.900:- * inkl. moms att få en takskjutport med automatik från tyska Novoferm monterad och klar med ROT-avdraget använt.

UTERU MSKAMPA NJ!

Monterat & Klart! Ring oss för kostnadfri offert! 10-års GARANTI på material och arbete!

I erbjudandet ingår Novoferm ISO 20 takskjutport upp till 2500 x 2125 mm med vit mellanpanel, motor 1 st. handsändare och montage. K-värde/panel=1,0 Frakt tillkommer. * Ord. pris 18.900:Välkommen till vår utställning i Kumla!

Öppettider: Måndag-Fredag 9.00-17.00 Torsdag 9.00-18.00 Christer

Richard

Göran

Fordonsgatan 3 • KUMLA • 019-56 91 44 • info@byggvaruformedlingen.se • www.byggvaruformedlingen.se BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN


Kumlanytt.se Sommarblad 2012