__MAIN_TEXT__

Page 1

I I


I kamp om läderkulan Erfarenheten visar, att där idrott en gång slår rot, där gör fotbollsspelet också snart sin etre och samlar snabbt ivriga anhängare. I Pargas skulle det dock dröja åtminstone ett år efter PMIF:s grundande innan kampen om läderkulan på allvar kommer igång. I föreningens räkenskapsböcker kan man se det första beviset för att något håller på att hända, då kassören G Alfred Fors den 2 maj 1916 bokför ett »bollinlägg» a 5 mk och den 3 juni samma år »Ahlkvist, fotbollsportan> om 5 mk. Fotbollsintresset stiger snabbt och utan större anspråk på planer och utrustning inleds övningar för stundande matcher mot lag bl.a. från Abo och Kimito på Bläsnäsängarna. Den veterligen allra första officiella fot-

bollsmatchen i Pargas spelades den 23 juli 1916 på den nyligen färdigställda idrottsplanen intill samskolan och som motståndare har man ett lag från Vrethalla i Kimito. Under rubriken »Fotbollsmatch på Pargas Malm» skriver Au dagen därpå bl.a. följande: »Kimitolaget var sammansatt av spelare från Vrethalla-trakten, medan Pargas laget var Pargas Malms idrottsförenings fotbollslag. Med liv och lust togo spelarna itu med leken. Frånvaron av bollbehandling och beräkning ersattes av energi och gåpåarlusta. Matchen blev ganska jämnspelt, vilket även bevisas av resultatet 2- 2. Under vardera halvtiden gjorde båda lagen var sitt mål. Kimito-borna, som verkade mera tränade, höllo bättre ut och voro i slutet måhända något över-

Pargas Malms Idrottsförenings veterligen första »officiella» fotbollselva av den 23 juli 1916. Sittande fr.v. Fredrik Svahnström, målvakten Karl Fagerstrijm och Ivar Ekström. På knä Elis Ekström, Valter Ste~lmark och John Johansson. Stående Elol1 Hällurul, Gösta Svahnström, Eric Danskanen, Gunnar Lindroos och Otto Eklund.

[105]


lägsna. Den talrika publiken åsåg med synnerligt intresse den ofta nog rätt skämtsamma leken. Med m era övning under sakkunnig ledning skulle lagen bli rätt bra, ty det finns ett ypperligt materiel i dessa landsortspojkan>. Den 11 augusti samma år noterar Au helt kort: »En tävlan i fotbollssparkning försiggick förlidne söndag e.m. å Långdalen invid Vreta. Det var Långvik- Vreta laget och ett lag från Pargas som tävlade. Desamma som för ett par veckor sedan tävlade i Pargas. Ansenligt med folk hade samlat sig vid planen för att åse tävlingen. Matchen vanns av Kimito med 2- 1». Ett par veckor senare anhåller föreningen hos Finska bollförbundet om förbundsmedlemskap och föreningssekreteraren John Pettersson skriver som motivering följande: »Sedan numera inom Pargas Malms idrottsförening bildats ett fotbollslag, får föreningen härmed anhålla om inregistering i Finska bollförbundet av nämnda lag, bestående av följande ordinarie medlemmar: Eric Danskanen, Otto Eklund, Ivar Ekström, Karl . Fagerström, Elon Hällund, John Johansson, Lennart Karlsson, Gunnar Lindroos, Valter Stenmark, Fredrik Svanström, Gösta Svanström ävensom reservmännen Gunnar Blässing, Elis Ekström, Alvar Jansson och Anton Järnström». Lagets mening vore, att inom närmaste framtid tävla med IFK:s i Abo lag n om ett mellan dessa båda lag uppställt vandringspris, varför vi våga hoppas, att saken med det snaraste måtte avgöras. - Lagets dräkt vore tills vidare vanlig vit skjorta och svarta sportbyxon>. Och bara ett par dagar senare kommer förbundets svar: »Edert ärade bref hafva vi emottagit. Edert anhållan om inregistrering i F.B.F. har styrelsen godkänt. I det vi önska Edert förening all framgång på fotbollsportens område, anmäla vi, att förbundets stadgar och registreringskort erhålla ni av lekt. Aug. Blomberg i Abo». Samma dag inlämnar föreningens viceordf. Fredrik Svanström till kronolänsmannen i Pargas en anhållan om att få arrangera en »tävlan i fotboll den 3 september innevarande ån>. AU förhandsmeddelar dagen före matchen, som skall spelas mot Abo IFK:s n lag: »A Pargas Malms sportplan spelas i morgon en match mellan Pargas MlF och Abo IFK:s andra lag. Matchen gäller om den nyinstiftade pokalen mellan dessa båda föreningar och den kallas »Pargas Kängan». Den livskraftiga pargasföreningen, som nu är den första landsortsföreningen i Sydvästra Finland som officiellt upptagit fotbollsspelet på sitt program har under sommaren flitigt tränat sig och har redan nått en aktningsvärd skicklighet i spelet». Den 5 september refererar tidningen vidare: »Senaste söndag spelades en fotbollsmatch mellan Pargas MlF och Abo IFK:s

n lag om vandringspriset »Pargas Kängan». IFK segrade med 3 - 2. Planens dimensioner bredd 40 m . Ett närmare referat omöjligt, ty spelet led av planens smalhet. Pargaslaget bar gjort framsteg trots avsaknad av långspel. Många äro snabba och energiska. Hela laget ett verkligt gåpåargäng. Jästa vecka spelar pargasborna i Abo». Matchen i Pargas, för vilken föreningen i övrigt erlägger 14 mk och 30 P i krigsskatt, blir inledningen till ett livligt fotbollsutbyte med lag från Abo. Man spelar en returmatch mot IFK n och förlorar denna gång med hela 1- 6 och en match mot Turun Riento n , vilken återges i Au på följande sätt: »Fotbollsmatchen igår mellan TR n och unga Pargas Malms IF blev för mången en överraskning, ty man hade väntat att det mera tävlingsvana åbolaget skulle vinna klart. Pargaspojkarna visade sig vara ytterst sega och alldeles i slutet av matchen lyckades TR peta bollen i PMIF:s mål och vann med l - O. Pargas var överlägset första halvleken men lyckades ej göra mål. Sällan har ett debutlag spelat så bra som Pargas igår. Utvecklingsmöjligheterna äro de största. Man borde skaffa sig en kompetent tränare så spelarna finge rätt skolning. Följden skulle bli att Pargas bleve ett Finlands Örgryte» . Den 24 september möter Pargas-elvan ytterligare Urheilu1iitto, men får finna sig i en matchförlust med målsiffrorna 1- 4. 1917

Säsongens första match spelas redan den 13 maj och gäller enligt Au »en match om den nyinstiftade Lasse-pokalen. De tävlande lagen äro Pargas IF (f.d. Pargas Malms IF) och UL n . Matchen gäller samtidigt för n-klass serien». UL möter ett oväntat hårt motstånd av pargasborna och den första sammandrabbningen blir oavgjord l - l. För att få ett avgörande till stånd ordnades en 9mspelsmatch samma dag och Au noterar: ». .. ' härvid segrade UL med 2 - 0, ty pargaspojkarna hade i den första matchen ådragit sig flera skavanker och voro mycket trötta». Styrelsen för fotbolls- och idrottssektionen är medveten om att föreningens representationslag inte är vad det borde vara och medlemmarna Ivar Ekström, Fredrik Svanström, Lennart Karlsson, Valter Stenmark och Eric Danskanen samlas den 30 juni till rådplägning. Enligt ett bevarat mötesprotokoll fastställer man ett träningsprogram för fotboll så att: »Måndagar och torsdagar från kl. 7 e.m. bestämdes till ordinarie träningsdagar för fotboll. Träningsdag för långboll lördagar från kl. 5 e.m. Danskanen fick i uppdrag att sammankalla och uppställa fotbollslag. Den nybildade fotbollsfonden beslöts användas för utrustning

[106]


(speciellt fotbollskängor) för mindrebemedlade fotbollsspelare, varvid av fonden erlägges 1/3 - 1/2 av priset». Hur pass aktiv fotbollssäsongen sedan blir för PIF kan eftervärlden inte få besked om i föreningens urkunder. Några som helst matchresultat eller referat finns inte bevarade. AU noterar blott, att en fotbollsmatch hållits mellan IFK II och PIF, troligen den 14 oktober, men resultat saknas . Matchen gällde vandringspriset Pargas Kängan.

1918-1920 Nödår kan man med fog kalla de tre påföljande fotbollsåren i Pargas. Både aktiva och i all synnerhet hängivna ledare lämnar orten och med dem försvinner all livaktighet. Au belyser situat ionen ganska träffande i ett par notiser i oktober 1918: »Om söndag i Idrottsparken 1/2 11 f.m. match PIF och IFK n i tävlan om det mellan föreningarna uppst ällda vandringspriset den S.k. Pargas Kängan» och dagen därpå: »Meddelas att Pargas IF icke kan ställa upp till speh.

192 1 Sedan föreningen på årsmötesnivå fattat beslut om återupptagen verksamhet börjar fotbollen rulla igen. Men det är klart att man efter en tre års paus i träningarua inte kan räkna med så värst stora framgångar. Och årsberättelsen konstaterar helt kort: »I fotbollsspelet , som medlemmarna omfatta med största intresse, har tillsvidare inga större segrar uppnåtts. Matchen mot AIK visade dock att början är gjord, och att föreningen med fort satt arbet e kan göra sig gällande även på detta område». Pargas Kungörelser berättar också om en vänskapsmatch mot »Dragsfjärds fotbollslag» den sist a juli, men något referat från matchen finns inte. En humoristisk notis i nr 4 av den i år först a gången utkomna tidningen Sportliv noterar att »Landsmatchen Pargas - Holland spelades den 11 dennes. Pargaspojkarna kunde inregistrera en härlig viktoria med 7 mål mot O» . Tidningen Västra Finland är mer detalj erad i sitt matchreferat och omtalar att Holland representerades i matchen av »besättningen på den holländska ångaren Eem, som för närvarande ligger i Pargas». Som ett synbart resultat av de regelbundna sammankomsterna och träningstillfällena på idrottsplanen varje söndag eftermiddag och onsdag kväll kan man uppställa och till F inska Bollförbundet anmäla ett ordinarie representationslag med följande sammansättning: Lars Palin, Gunnar Lindroos, Gunnar Lindholm, Arvid Karlsson, Claes Wilkman, Elis Ekström, Brynolf Mickelsson, Gösta Malmqvist , Rafael Abrahamsson,

Brage Forss och Alvar Jansson med Bernt Björklund och Valter Sundell som reserver. I samband med en totalinventering av föreningens inventarier konstateras att fotbollsutrustningen måste kompletteras. Och under året inköps tre par fotbollskängor, en fotboll och en visselpipa.

1922-1 930 Den tydliga optimism som präglade fotbollsentusiasterna senaste år förmår man inte vidmakthålla, då också föreningens verksamhet som helhet nu sakta men säkert tynar av för att småningom helt upphöra. I maj 1922 erlägger man trot s allt årsavgiften till bo11förbundet och anmäler följande lag till »seriematcherna»: Claes Wilkman, Arvid Karlsson, Gösta Malmqvist, Brynolf Mickelsson, Elis Ekström, John Malmqvist, Rafael Abrahamsson, Erik Malmqvist, Gunnar Lindroos, Tor Stenmark och Lars Palin med Gunnar Andersson, Bernt Björklund och Gunnar Lindblom som reserver. Utrustningen utökas med två fotbollar. Såväl tidningsreferat som uppgifterna i föreningens arkiv är mycket kortfattade ifråga om matchresultat från de få matcher som under de närmaste åren spelades. Pargas K ungörelser noterar att PIF möter Abo IFK kl. l e.m . den 30 juli 1922, men resultatet uteblir och Au b erättar om »kampen om Abo-pokalen i fotboll i vilket deltar utom Abo även Pargas IF och Salon Viesti» samt om en match mot Riento n . I en match i distriktsserien vinner PIF över Turun Urheiluliitto och Au relaterar: »Urheiluliitto lade sig till »f1ogg» i dubbel bemärkelse av Pargas IF. Dess spelare blevo nämligen något söndersparkade av de duktiga pargasgossarna, som segrade med 2 - h. Abo IFK vinner denna n klass serie med 10 poäng, PIF samlar två poäng och blir fjärde bland de sex deltagande lagen. Matchen mot Salon Viesti spelas i Pargas och enligt »spelreglerna» borde PIF via bollförbundet ha erlagt respengar t ill det gästande laget. Så sker emellertid inte och Salo-föreningen vänder sig per brev till PIF och kräver ersättning. Föreningssekreterarens (Ivar Ekström) svar belyser förhållandena i Pargas ganska väl: »Besvarande Edert värderade brev av den 12 dennes få vi härmed meddela, att vi redan senaste sommar underrättade lektor Blomberg om, att vi ej kunna lämna bidrag till Bollförbundet, då vi på grund av idrottsplanens öppna läge erhålla endast frivilliga inträdesavgifter och dessa i regel ej uppgå ens till 100 mark per match. I stället hava vi varken anhållit om eller erhållit resebidrag av Bollförbundet. Då det emellertid är vår uppriktiga önskan att på något sätt gottgöra Eder, och vår förenings dåliga ekonomi omöjliggör sändandet av bidrag, våga

[107]


intresset ha medlemmarna visat för fotbollsspelet och på träningskvällarna har därför uteslutande . spelats fotboll», men ekonomin tillåter inga alltför stora »Utsvävningat». Av årets fyra matcher vinner PIF över Kimitoöns Idrottsring med 6 - 1 och över Abo IFK III med 3- 1 men förlorar mot Turun Riento (0- 4) och i en returmatch mot Kimito-laget (0 - 4). 1932 Entusiasmen stiger, intresset för bollsporten - för idrott överhuvudtaget - stiger och de aktivas antal ökar stadigt. Föreningsledningen börjar tänka på att anställa en fotbollstränare och man engagerar Per Kuffschinoff från Abo »mot fria resor och uppehälle» att några dagar under sommaren ge spelarna nödig undervisning i fotbollsteknik och träningsmetodik. Spelarna får egna speltröjor, mörkgröna med svart krage och svarta ärmuppslag och fotbollsplanen f6rbättras under försommaren och får ny yta. För att höja intresset för fotbollsspel föreslår man en triangelserie mellan Kimito , Nagu och Pargas, vilken dock inte kan genomföras, och regelbundna träningstillfällen hålls varje tisdag och fredag. Och de aktivas antal är t .o.m . så stort att man ordnar en speciell match för att klassificera spelarna i A och B lag. Lokaltidningen utnyttjas flitigt för informationen och speciella reklamaffischer trycks. På grund av förbättringsarbetena på idrottsplanen blir säsongens matcher bara fem till antalet. Abo IFK och Kimitoöns Idrottsring utgör motståndare i fyra av matcherna och i den femte vinner man stort (11-1) över ett lag kallat »Skären». Vid ett möte i november fattar styrelsen beslut om att »anmäla föreningen till medlem i Bollförbundet».

Representations/aget 1924. Sittande fr.v. Gösta Malmqvist, Elis Ekström, Lars Palif1, Claes Wilkman och Arvid Karlsson. Stående John Malmqvist, Gunnar Lit1dblom, Erik Malmqvist, Brynolf Mickelsson, Gunnar Lindroos och Rafael Abrahamsson.

vi föreslå, att vi instundande sommar spela en match å Eder plan». Man utmanar i september avdelta kustartillerisektionen på Örö utanför Hangö till en match i Pargas, men sektionen avböjer då man den planerade speldagen »hava Överbefälhavaren här på inspektion» . Följande år anmäler PIF inte något lag till den s.k. Abokretsens fotbollsserie. Två matcher blir säsongens slutfacit. Den ena utkämpas mot »ett militärlag från Örö, varvid PIF fick stryk (3- 1) beroende kanske mest därpå att en del spelare från Pargas deltogo på Örö-Iagets sida» fastslår föreningens årsberättelse och den andra är enligt Au en »landsmatch». Besättningen på kolångaren Zaan från Holland utmanar men förlorar mot pargasborna med hela 9- 0 inför en »talrik publik» . Men så blir det tyst på fotbollsfronten. Inga officiella träningstillfällen eller matcher ordnas. Kampen om läderkulan har definitivt avstannat ... Och det dröjer ända fram till föreningens verkliga uppryckning, årsmötet den 12 augusti 1930, innan verksamheten kommer igång igen. Bollsporten får då sin egen sektion och ansvaret för denna läggs på Brynolf Mickelsson, Armas Laaksonen och Sigfrid Fagerlund.

1931 Någon rivstart får föreningens återupptagna verksamhet inte. Och detta gäller också för fotbollen. Visserligen spelas fyra officiella matcher under året och årsberättelsen fastslår: »Största

1933 »Refererande till ett tidigare samtal mellan förbundssekreteraren hr. Schneidler och undertecknad Mannström, återkomma vi nu till tränarfrågan. Vi äro i hög grad intresserade av att få en tränare, som kunde bibringa föreningens fotbollslag de nödiga grunderna i fotbollsspelet. Emedan föreningen icke tillsvidare varit inregistrerad har vår anhållan om medlemskap i Bollförbundet icke godkänts. Våra registreringshandlingar äro emellertid för närvarande under behandling hos vederbörande ministerium och motse vi dem i retur inom ett par veckor. P å den grund ha vi icke kunnat rikta vår anhållan om tränare till Bollförbundet. Då fotbollstiden emellertid åter är i antågande vända vi oss till Eder med en anhållan om att Ni

[108]


ville försöka arrangera saken för oss, ty vi äro övertygade om att Ni har större möjlighet att skaffa oss en god och lämplig tränare antingen direkt från någon storklubb eller också genom Bollförbundet . Vi motse Edert svar med uppgift om villkoren för tränarens anställande för en tid av ca två veckor i maj månad). Detta brev, som undertecknats av föreningens ordförande Knut Mannström ger upphov till en lång och livlig brevväxling, som emellertid inte ger Pargas någon fotbollstränare ännu denna säsong . Med Claes Wilkman (ordf.), Brynolf Mickelsson, Armas Laaksonen och Felix Grönblom som sektionsstyrelse arbetar man dock vidare, samlas till gemensam träning två gånger i veckan och A- och B-lagen utkämpar sammanlagt t io matcher mot lag från Abo och Kimitoön. I fotbollens tecken inleds i år samarbete med den nybildade föreningen Dragsfjärds Idrottsklubb. Dragsfjärdsklubbens sekreterare Odin Wikstrand meddelar före det första matchutbytet: )Planen är nog mycket usel enär vi rustat ny å Björkboda samt litet sma1. Längden är nog 91,5 m. Men med god vilja övervinner man nog små svårigheter. Vår idrottsklubb är nybildad i år och fotboll är nog litet okänt ännu, så vi önskar match mot B-laget. Ni kan inträffa med motor vid Sunnanå brygga, så sänder vi bil att avhämta Edert lag). PIF utklassar Dragsfjärd och med 6- 0 besegrar man också Kimitoöns Idrottsring. Hemmamatcherna ger sektionen ett alldeles speciellt bekymmer. Det ekonomiska utbytet är obetydligt på grund av att de flesta i publiken underlåter att lösa biljett - fotbollsplanen är tillsvidare inte inhägnad! 1934 Claes Wilkman, Felix Grönblom, Levi Landen och Oiva Sulonen anförtros bollsektionens verksamhet och man förbereder säsongen med att anskaffa nya representationsdräkter för spelarna. Färgkombinationen är fortfarande grön & svart. Intresset för fotboll bara ökar och man tar initiativ till ett särskilt motionslag för f.d. fotbollsspelare och friidrottsmän, som inte aktivt deltar i något fotbollslag. Träningsmatcher utkämpas mot nybörjarna från Dragsfjärd. I distriktsserien tar man allvarligt på uppgiften och inleder träningen tidigt på våren. Man arbetar med två seniorlag och ett juniorlag. A-laget blir andra i serien för II klass lag men B-laget lyckas mindre bra i serien för III klass lag. Det sammanlagda antalet matcher, seriematcher, vänskapsmatcher, klubbmatcher och propagandamatcher, för spelsäsongen stiger t ill hela 27 . Ett referat från en av seriematcherna för-

Representatiol1slaget 1934. Sittande [r.v . Toivo L aaksonm, Karl Lindblom, Ake Johansson, livari Sa lo, Allan Karlsson och Arne Eriksson. Stående Roland Steffansson, Oiva Sulonerz, Rafael Johansson, Albin Johansson och Torstm Gustafsson .

tjänar här utrymme. Under rubriken En fotbollens klang- och jubeldag i Pargas skriver Pargas Kungörelser: )Senaste söndags fotbollsmatch blev ett glädjeämne för alla fotbollens utövare och gynnare. Piffen avfärdade nämligen en av sina värsta konkurrenter i serien (Abo IFK) med 3 - 1. Resultatet i sig själv ser ju ganska blygsamt ut , men betyder dest o mera för Piffen. Utom att åt er två pinnar håvades hem borde pojkarna fått tilltron till den egna förmågan stärkt . . . Publikrekord för året kunde noteras med ca 300 åskådare, av vilka 114 betalande. Fastän föreningen försökt avstänga planen så mycket som möjligt, var likväl 2/3 )gratisåskådare), vilket bevisar nödvändigheten av, att planen helt och hållet omgives med plank . . . I och med Piffens inträde i distriktsserien har fotbollsintresset gripit omkring sig på ett iögonenfallande sätt. Senaste söndag lät t. o.m. en hejarklack höra sig, vilket denna sommar varit lika sällsynt, som gökens rop om vintern . . . Kedens first string var nog ändå Sulonen, som härjade både uppe och nere. Han var bästa pargasspelaren ... Efter huvudmatchen spelade småpoj karna en livfull fotbollsmatch, vilken vanns av det gula laget med 2- 0). Jubileumsåret till ära utdelar föreningen fyra intressepris till A- och Blagen och dessa tillfaller Rafael Joh ansson, Ake Johansson, Sulho Engström och Albin Johansson resp. Arne Eriksson, Engle Karlsson, Pentti Aalto och Toivo Laaksonen. Vid sidan av seriematcherna spelar man allt fler s.k. vänskapsmatcher - träningsmatcher och bland dessa är i år matcherna mot Abo stads Tekniska Verk, Abo-sommargäster i Pargas,

[109]


Mackabe från Abo (även med i distriktsserien) och Dragsfjärds IK de viktigaste. Sektionen medverkar föredömligt i genomförandet aven matchmellan hantverkare och affärsmän i Pargas och Pargas-historiens bevisligen första damfotbollsmatch mellan fröknar och fruar anställda vid Pargas Kalkbergs Ab. Pargas Kungörelsers redaktör refererar den sistnämnda matchen fyndigt: »Senaste söndag (i oktober) utspelades på den såphala och vattenfyllda sportplanen en hektisk fotbollskamp. Pargas Kalks fruar hade utmanat fröknarna vilka då de antogo utmaningen spetsat sig på en promenadseger i uppvisningsstil. Men fruarnas kolossala gåpåaranda fällde utslaget till deras fördel. Spelarna kände stor dragning till »Moder J ord» och följ den var en ofrivillig krigsmålning till den, trots ruskig väderlek, talrika publikens hörsamma förnöjelse. Vackra saker utfördes, såsom omfamningar, handpåläggningar på bollen, luftsparkar o.s.v. ... Domaren var gift och linj emännen ungkarlar. Inkomsten skall användas för att instundande vinter anställa en instruktris i konståkning» . 1935 »Intresset för fotbollsspelet har städse varit stort inom föreningen. Föreningen mönstrade två ordinarie senior- och två juniorlag, av vilka seniorernas I och II lag deltogo i bolldistriktets II resp. III klass serieturneringar. PIF:s I lag, som tagit sin representationsuppgift med stort allvar, framvisade under hela säsongen god form och uppnådde i serien samma poängtal som Abo IFK II . Omspelet, som skedde under vidriga väderleksförhållanden, vanns av IFK .och PIF blev således andra i serien bland sammaruagt nio deltagande lag. Under året utkämpades sammanlagt 49 matcher, vilka fördela sig på följande sätt: seriematcher 8 (5 vunna, en förlorad och 2 oavgjorda) vänskapsmatcher 6, klubbmatcher 15 och propagandamatcher 20. Bland bortamatcherna må särskilt nämnas segern över Mariehamns IFK i Mariehamn. Till sektionsstyrelsen ha hört herrar Oiva Sulanen, Arne Eriksson, Toivo Laaksonen, Armas Laaksonen och Rafael J ohansso11». Detta är allt vad årsberättelsen har· att förtälja om det gångna verksamhetsåret. Och helt visst ger den inte full rättvisa åt säsongen, då ju denna de facto är synnerligen livaktig och innehåller många nya initiativ. Bland dessa måste man särskilt notera den stort upplagda idrotts- och »lusbresan till Mariehamn, som sammankopplas med landskapskampen i friidrott. Hela 70 föreningsmedlemmar är med på resan och det är just i samband med denna representationslaget har nöjet att besegra

Mariehamns-elvan. Matchen spelas med 9-mannalag, då man som spelplan måste utnyttja stadens torg, vilket är bara 30 m brett och drygt 80 m långt. Fotbollsplanen i staden har nyligen blivit insådd och är obrukbar. Mikaelin Pallokerho, Kärpät (Abo) och Abo IFK:s I lag utgör under säsongen nya bekantskaper för pargaspubliken . Ledningen för Pargas Kalk, som alltid hyst ett stort intresse för idrott av olika slag, uppställer ett vandringspris i fotboll (liksom också i friidrott) och bolagets olika avdelningar inbjuds till kamp om pokalen i en matchserie. Piffen åtar sig de praktiska arrangemangen och bolagsfotbollen rullar igång. Som segrare i den första »bolagsserie11» utgår mekaniska verkstaden före yrkesskolan och byggnadsavdelningen. AU kommenterar b1.a. följande: »De flesta av mästarna och andra pristagarna spela i Piffens lag, vilket förklarar överlägsenheten. Det var dock trevligt att se att många ej mera aktiva idrottsmän allt fortfarande visade gamla takter och bidrogo till utmärkt propaganda bland yngre intresserade och bland publiken, ty helt säkert satt där om kvällarna på läktaren ny vordna fotbollsentusiaster.» I en propagandamatch mellan spelare från Pargas' och Abo marinskyddskårer med spelare huvudsakligen från PIF och Abo IFK vinner Pargas med 4 - 2. Arets intressepris tilldelas vid säsongavslutningen Sulho Engström, Arne Eriksson, Torsten Gustafsson, Albin Johansson, Erik J ohansson, Rafael Johansson, Ake Johansson, Allan Karlsson, Toivo Laaksonen, Karl Lindblom, Iivari Salo och Oiva Sulonen. 1936 Fotbollssektionen kopplas vid årsmötet samman med bandysektionen till en »bollsektio11» och styrelsen får följande medlemmar: Armas Laaksonen (ordf.) , Oiva Sulonen, Nils Bergenvall, Arne Eriksson, Toivo Laaksonen, Harry Sundgren, Nils Wennerström och Erik Johansson. Sektionsordföranden kommer dock inte att få leda verksamheten mer än ett par månader av innevarande år. I mars antecknar styrelsen vid ett möte »med sorg att styrelsemedlemmen A. Laaksonen den 9 mars avgått med döden. Beslöts uppvakta vid graven genom nedläggandet aven krans». Måhända blir förlusten av ordföranden en bidragande orsak till att livaktigheten plötsligt avtar på fotbollsfronten, träningarna försummas olovligt mycket och framgångarna blir heller inte överhövan stora. A-laget samlar ett fåtal poäng i distriktsserien men B-lager lyckas nå en andra placering i III klass-seriens sluttabell. A-laget försöker sig på kvalificering i bollförbundets C-

[110]


serie, men elimineras genast i en förlustmatch mot Porin Palloilijat. Förgäves försöker centralstyrelsen anställa en tränare för sitt representationslag men varken hänvändelser till förbundstränaren Abbe Lönnberg eller Idrottsföreningen Kamraterna i Helsingfors ger resultat. Man får fortfarande treva sig fram på egen hand .. . Den 20 - 21 juni anordnar man en »lustresa» till Hangö i samband med stafett- och mångkampsSFI-mästerskapen med Hangö IK som lokal värd. I Hangö möter man HIK i en hård uppgörelse, som dock stadsborna vinner med 4- 2. Den returmatch man hoppats på mot Mariehamns IFK på hemmaplan uteblir, då mariehamnarna på grund av svag föreningsekonomi meddelar att man måste avstå från resan till Pargas. Stöttepelarna i föreningsfotbollen är i stort sett desamma som under de närmast föregående åren, Oiva Sulonen, Erik Johansson, Toivo Laaksonen, Ake Johansson, Sulho Engström, Arne Eriksson, Iivari Salo, Arne J okinen, Allan Karlsson, Lennart Blåberg och Georg KroneId. För sina sju mål i seriematcherna erhåller Ake Johansson hederspriset »pennskaftet». På centralstyrelsenivå inleds under året planeringen för ny spel dräkt för representationslaget. Man har konstaterat, att den mörkgröna dräkten »speciellet vid spel på gräsplan är svår att urskilja. Den ny a dräkten skulle komma att bestå av grön skj orta i vilken äro invävda två ränder, kragen och ärmuppslagen äro vita, vita benkläder samt strumpor i samma färg som skjortan med två vita ränder på nedvikningen». 1937 »Någon fotbollstränare lyckades man trots styrelsens energiska ansträngningar icke anställa». Arsberättelsens konstaterande är kort och lakoniskt. Men även om man inte får tag i en tränare k ommer förväntningarna på säsongen att bli mycket stora. Redan p å vårkanten är det klart att Abo IFK:s »omöjliga» bollklistrare Armas (Amme) Karlsson kommer att spela för Piffen, sedan han erhållit anställning i »bolaget». Han åt ar sig också att instruera spelarna och leda träningarna. Och resultaten låter heller inte vänta på sig. Redan den 5 maj besegrar man i en vänskapsmatch Rauman Pallo-lirot och matchreferaten berättar om »farliga skott, som Ami K arlsson dock klarade fint» och om »Ake JohansSon och Oiva Sulonen, som spelande i sina nya pigga grön-vita dräkter gjorde ett gott intryck». Kort därpå tar man stryk av Turun Riento och referaten berättar: ». . . berodde detta till stor del på att forwards totalt tappade koncepterna

framför målet» och »Pargas-pojkarnas snabbhet bör upparbetas en hel klass för att anfallen skola löpa och skjutförmågan m åste bli bättre» samt »Ett vägande handicap ha piffarna i våra planförhållanden. Pargasplanen är för liten för normalt spel och då förstaklasslagen från Abo numera vägra att spela i Pargas p å grund av planförh ållandena ha piffarna dessutom ej mera tillfälle till ordentliga och lärorika träningsmatcher. Följ aktligen har fotbollen råkat in i en återvändsgränd från vilken endast en ny plan kan leda den ut och ge den ny fart» . Man klarar 5- 5 mot Urheiluliittos I lag, vinner över Riento II med 7- 1, spelar oavgjort mot TPS II och besegrar klart Turun Kärpät samt Hangö IK i en vänskapsmatch med 5- 3. Injektionssprutan Amme Karlsson och framgångarna är trots allt inte tillräckligt för att med en gång lyfta aktiviteten tillbaka till den nivå den var för ett år redan. Antalet deltagare i träningstillfällena är litet och så blir det också ifråga om antalet spelade matcher under säsongen. Sektionsstyrelsen, som med undantag av Sulho Engström, (ny för året), är identisk med fjolårsstyret ser dock optimistiskt på situationen och det är i förvissning om bättre tider man tar itu med förberedelserna för nästa verksamhetsår. 1938 Oiva Sulonen får förnyat förtroende som sektionsbas och hans medhjälpare i styrelsen blir Levi L anden, Guy Sundgren, Ake Johansson, Sulho Engström, Armas Karlsson och Toivo Laaksonen. Träningarna hålls regelbundet två gånger i veckan under Amme Karlssons ledning och i uppropen till spelarna i lokaltidningen säger han b1.a. l) . . . och böra följande spelare ovillkorligen deltaga i träningarna ... ». Lagandan, kampandan och segerviljan växer. Spelarna tar sin uppgift att föra Piffens färger uppåt i serietabellerna på allvar och man hörsammar sin tränares maningar. Man anordnar en domarkurs och Amme Karlsson och Toivo Laaksonen deltar i distriktets pojkledarkurser. I medlet av 'maj skriver lokaltidningen inför seriestarten: »Instundande söndag bli vi i tillfälle att bevittna Piffens första match i distriktets I -klass serie (Distriktsstyrelsen har uppflyttat föreningens I lag till I klass serien fr.o .m. detta spelår) . Som motståndare får Piffarna »kanariefåglarna» från Abo alias IFK, som ju haft en del motgångar att kämpa med de senaste åren. Nu äro de fast beslutna att starta p å nytt med sikte på mästerskap och ära och de ha beslutat börja med att ta Piffarnas skalper. Nu blir frågan den

[111]


PIP-ettan 1938. På huk fr.v. Elis Peltola, A rmas Karlsson (målvakt) och Allan Karlsson. Stående Giista Ahlqvist, Erik Johansson, Arne Jokinen, Bertel Johansson, Sulho Engstriim, Rafael Johansson, Toivo Laaksonen och Oiva Sulonen.

om det skall lyckas, ty Piffarna ha tränat flitigt och känna ansvaret tungt, varför de helt säkert komma att visa lejonklorna. Vi ska bara hoppas de lämnar rampfebern hemma. Intressant blir även att se de nya dräkterna (röd skjorta, vita byxor och rödvita strumpor) , vilka nu godkänts av förbundet, som utdömde den grön-vita dräkten. Planen har fått sig en extra överhalning, så allt borde vara klart för premiären». Och Piffen får sin eftertraktade seger över »arvsfienden» från Abo. Efter en j ämn match, i vilken »Amme Karlsson nu som så många gånger förut var bästa man på plan och Jarl Söderman den bästa backen» vinner man med målsiffrorna 1- 0. Lokaltidningen fastslår, att pargasborna aldrig sett ett så håglöst IFK, som i denna match, men att detta inte förringar PIF:s insats, samt att Bertel J ohansson och brodern »Raffe» spelade »lovande och påpassligt». Efter seger över Riento och oavgjort mot UL och TPS slutar PIF p å en hedersam andra plats i serietabellen, endast en poäng efter vinnande TPS. I vänskapsmatcherna mot Mariehamns IFK och Hangö IK ges motståndarna inte en chans och i kvalificeringsmatcherna fö r en plats i Bseriens sydvästra zon för nästa spelår klarar man

på nytt av Hangö IK och Riento men Pallo Pojat från huvudstaden sätter stopp för Piffens vidare framfart i dessa sammanhang. Stommen i det framgångsrika laget. utgörs av Pentti Aalto, Erik J ohansson, Rafael Johansson, Ake Johansson, Arne J okinen, Allan Karlsson, Engle Karlsson, Toivo Laaksonen, William Lindegren, Oiva Sulonen, Helmer Nordlund, Amme Karlsson, Jarl Söderman och Sulho Engström. 1939 Genom nyindelning av serielagen lyfts PIF vid ingången av spelsäsongen till division II och efter en aktiv träningsperiod, under bl.a. distriktstränarens ledning, inleds seriespelet i medlet av maj. Såväl lokaltidningen som AU uppmärksammar seriedebuten med omfattande intervjuer bl.a. med nya sektionsordföranden Allan Ljungqvist och föreningsbasen Knut Mannström och man spekulerar ingående i Piffens möjligheter i seriens rätt hårda sällskap. Hangö Bollklubb blir första motståndare och »Piffen fick sätta alla klutar till för att rädda hem ena poängen. Vi m åste dock medge, att Hangö var närmare segern och utan Ammes kallblodiga spel hade nog Piffen fått se sig slagen». Citatet är hämtat ur lokal-

[112]


tidningens matchreferat. Tidningen rosar Bertel J Q?-ansson, »Topi» Laaksonen och Oiva Sulon~, medan Allan Karlsson denna gång anses vara i behov av hårdare träning för att uppnå sin tidigare effektivitet, Ake Johansson är »egendomligt orörlig och ineffektiv» och »brodern Rafael borde avfyra sina skott med större snabbhet då tillfälle därtill bjudes». Måhända uppmuntrade av lokaltidningens ständigt återkommande goda r åd och anvisningar - ibland t.o.m. utskällningar - i samband med matchreferaten samlar spelarna sig väl i säsongens matcher och slutar på en hedersam tredje plats i serietabellen. Förvisso kan föreningen härmed bokföra sitt hittills framgångsrikaste fotbolls år under vilket följande spelare fört föreningsfärgerna i I laget: Rafael, Bertel, Ake och Erik Johansson, Oiva Sulonen (en av lågets äldsta spelare med 31 år på nacken), Toivo Laaksonen, J arl Söderman, Arne J okinen, Sulho Engström, Armas Karlsson (äldst - 33 år) , Iivari Salo, Pentti Aalto, Helmer Nordlund, Gunnar Lindqvist, Allan Karlsson och Göran Lindqvist. II laget representeras huvudsakligen av Gunnar Ahlbäck, Elis Peltola, Birger Hannula, Iivari Salo, Erik Hagman, Erkki Gustafsson, Arvo Johansson, Gunnar och Göran Lindqvist, Helmer Nordlund och Ingram Myhrberg, och juniorlaget av Rolf Isaksson, Jan-Erik Sjöblom, Erkki och Viljo Takkunen, Matti Korpela, Bengt Karlsson, Jarl och Ingmar Eriksson, Pontus Lemberg, Hans Gestranius och Holger Bäckman. En lyckad säsong ökar entusiasmen och förväntningarna både bland spelare och supporters. Men snart grusas alla förhoppningar om fortsatt framgång . Orosmoln hopas över vårt land. Idrotts:' planerna avfolkas. Och snart förbyts fotbollskamperna i blodiga strider vid östgränsen. Sektionsstyret Allan Ljungqvist, Göran Lindqvist, Tor Eklund, Oiva Sulonen, Armas Karlsson, Toivo Laaksonen, Rafael Johansson, Sulho Engström och Levi Landen har en svår uppgift att planera den fortsatta verksamheten ...

1940 Kriget rasar fram till medlet av mars och sätter självfallet tydliga spår i verksamheten. Bara tio matcher spelas under säsongen och aktiviteten bland de aktiva spelarna sjunker kraftigt. Säsongen inleds i juni med en vänskapsmatch mot Pargas luftv ärn med Amme Karlsson som domare. Int äkterna 394:20 mk går oavkortat till organisationen Lotta-Svärd till förmån för krigsinvaliderna. I en andra »krigsmatch» möter man Avd. bataljonen JR 9. Representationslaget deltar 8

år i C-serien (III divisionen) och placerar sig på andra plats i sluttabellen efter Abo IFK. Riento klarar man av med 5- 1 efter en svag match på såphal bana och mot Ekenäs IF blir slutsiffrorna desamma. Abo IFK och Pallo-Pojat är däremot för starka. Amme Karlsson vaktar buren b1.a. i matchen mot IFK, men lämnar småningom uppgiften i yngre händer. Han ersätts till en början med Iivari Salo som alternerar med Torsten Wahlsten. Men Allan Karlsson finns ännu med, liksom Jarl Söderman, Arne J okinen, Toivo Laaksonen, veteranen Oiva Sulonen och alla J ohanssönerna. Från tidigare bekanta ansikten är också Pentti Aalto, Gunnar Lindqvist och Helmer Nordlund, men Elis ,P eltola och Hermes Ramstedt är nykomlingar. Sektionsstyrelsen är densamma som föregående år med undantag av Tor Eklund, som avgår.

1941 En härlig solskensdag den 15 juni bryts den tillfälliga freden, vapnen tas fram och kriget flammar igen. Spelarna drar ut i fält - en del för att aldrig återvända ... Och Jarl Eriksson hör till dem som aldrig skall dra på sig den röd vita fotbollströjan mera. Den 16 augusti offrar han sitt liv i Tsokkila. Första omgången i division III spelades föregående höst och serien skall slutspelas denna vår. Man inleder därför en omsorgsfull träning redan i februari för att »finna konditionen tidigare än vanligt» Träningen utgörs till en början av s.k. uppmjukningsgymnastik för såväl seniorer som juniorer. De förra leds av klubbtränaren Amme Karlsson och de senare av junior-»managerw) Nils Bergenwall. Särskilt juniorträningarna är mycket välbesökta. I seriematcherna klarar man lätt av Ekenäs IF (5 - 2) och Riento (2- 0), men tar stryk av Abo IFK (0 - 5). Laget deltar också i distriktsserien, men denna hinner aldrig slutspelas, ty inkallelserna till krigstjänst splittrar snart representationslaget fullständigt. Sålunda spelar man endast sex officiella matcher under säsongen och de nyanskaffade fotbollskängorna hinner knappast bli inkörda .. .

1942 Någon idrottssäsong i egentlig bemärkelse har verksamhetsåret inte varit. Det är blott juniorerna bland fotbollsspelarna, skid- och terränglöparna som varit i tillfälle att idka sport. Vårt land kämpar för sin frihet. Landets bästa söner är kallade under fanorna . Skolflickorna och gossarna har efter vårterminens avslutning mobiliserats för

[113]


att i någon mån täcka den brist på arbetskraft som är rådande}). Det ligger något av sordin över årsberättelsens korta redogörelse. Med tillstånd av kronolänsmannen Ivar Schoultz arrangeras sammanlagt sex juniormatcher på hemmaplan och laget spelar ytterligare två matcher på bortaplan. Motståndare är lag från Dalsbruk, TPS, Yrkesskolan i Pargas, Gnistan från Kimito samt självfallet Abo IFK. Styrelsen får vid årsmötet följande utseende: Allan Ljungqvist (ordf.), Ami Karlsson, Levi Landen, Oiva Sulonen, Rafael Johansson, Toivo Laaksonen, Nils Bergenwall och Holger Bäckman (j uniorrepresentant) .

1943 Arsmötet i mars, med fjorton närvarande medlemmar, ger Allan Ljungqvist också i fortsättningen ansvaret för sektionens fortsatta arbete. Styrelsemedlemmar blir: Ami Karlsson, Oiva Sulonen, Rafael Johansson, Toivo Laaksonen, Nils Bergenwall, Edvard Johansson, Lars Karlsson och Max Lindberg. Av dessa kommer emellertid en av föreningens hittills främsta idrottsmän, representationslagets kapten Rafael Johansson inte att återse sina föreningskamrater. Han hör till årets dyra tribut p å krigsgudens altare . . . Bara juniorerna upprätthåller träningen och ställer upp i sammanlagt fyra matcher, varav man vinner bara en. Med Abo IFK sker ett ovanligt fotbollsutbyte - på anhållan av IFK })lånan> Piffen Oiva Sulonen som })kanariefågeh för innevarande spelsäsong. Också Rafael Johansson och Ake Johansson är aktuella, men av dessa stupar den förstnämnda samma dag IFK:s })låneanhållam når Piffens styrelse . . .

1944 De soldater som av nåd tillåtits överleva krigets fasor återvänder mot senhösten från fronten, men säsongen är då förbi. Det blir följaktligen en mycket kort verksamhetsberättelse Allan Ljungqvist, Ami Karlsson, Toivo Laaksonen, Edvard Johansson , Oiva Sulonen, Helmer Nordlund, Tor Sviberg och Kurt Lemberg har att lämna uppgifter för. Bollsektionens, som för övrigt nu är föreningens enda fristående sektion (samtliga övriga har sammanslagits till en sektion), verksamhetsberättelse kommer verkligen inte att innehålla något annat än några resultat från juniormatcher i bandy och styrelsemedlemmarnas namn. Innan året går till ända kallas föreningsmedlemmarna till allmänt möte och man besluter att på nytt bilda separata sektioner för de olika idrottsformerna. I Göran Lindqvist, Ake Johansson, Sulho

Engström, Guy Henrichson och Levi Landen får bollsektionen nya styrelsemedlemmar.

1945 Krigets efterdyningar lägger sig småningom och man går in för att ta igen allt vad som förlorats under ofredsåren. Och med god tur lyckas man engagera fotbollsspecialisten, gymnastiklektorn från Abo Juuso Lampila som tränare för hela sommaren. Resultaten syns genast. Både yngre och äldre spelare kommer i allt större antal till träningstillfällena och när aktiviteten är som störst är över hundra spelare per vecka med i övningarna. Arbetena på den nya idrottsplanen i Paj back intensifieras och slutförs på hösten - dock så sent att inga matcher hinner spelas här denna säsong. De olika lagen spelar sammanlagt 45 matcher, därav 40 på hemmaplan. Ilandskapsserien (division II) klarar I laget oavgjort mot Mariehamns IFK och gamla trätobrodern Abo IFK. Både mot Mackabe och Kärpät från Abo anställer man målkalas och vinner med 8- 0 resp. 9- 0. Målkalas kan man väl också tala om i matchen mot TPS i distriktsserien, men denna gång med siffrorna 10- 2 till Piffens nackdel. I vänskapsmatcher mot Karis IK och Abo IFK samt i en match mot Ekenäs IF tar man tre vackra segrar, men i en andra match mot Ekenäs är rollerna ombytta. Sedan sommaren 1939 har inget utbyte ägt rum med Hangö IK. Nu försöker man inspirera stadens klubb till nya sammandrabbningar om det s.k. Centrumpriset, vilket sedan senaste möte blivit kvar i Hangö. Hangö-klubben är beredd på en match, men denna kommer trots allt inte till stånd förrän vinter och snö omöjliggör planerna. I distriktsserien (division III) och olika vänskapsmatcher (Kimito Sportförening, Abo IFK och Paraisten Rehti) är II laget framgångsrikt och noterar endast två förluster i elva matcher. Ett oldboyslag förlorar båda sina matcher mot TPK och TPS medan juniorlagen spelar oavgjort i fyra och vinner två av sju matcher och pojklaget förlorar med 9- 0 i en vänskapsmatch · mot TPS . De spelare som medverkat i I lagets samtliga aderton matcher under säsongen tilldelas intressepris. Ramlaget är: Pontus Lemberg, Toivo Laaksonen, Lasse Lagerström, Göran Lindqvist, Ake Johansson, Bertel Johansson, Ingram Myhrberg, Sakari Tanner, Oiva Sulonen, Torsten Wahlsten Aarne J okinen och Börje Engblom. Den framgångsrika säsongen är emellertid inte utan bekymmer. Livaktigheten kräver utrustning och pengar. Och just nu är det nästan omöjligt att i landet få köpa läderbollar. Man tillskriver idrottsvänner i Sverige och SIK-basen Harry

[114]


Näsström lyckas inte utan svårighet skaffa fram två bollar, vilka som gåva sänds till Pargas. De många matcherna med åtföljande omkostnader resulterar i ett underskott på nästan 40.000 mk och förgäves anhåller man hos Finlands Bollförbund om ekonomiskt stöd ... Sektionsstyret: Allan Ljungqvist, Ami Karlsson, Göran Lindqvist, Oiva Sulonen, Toivo Laaksonen, Nils Bergenwall och Guy Henrichson.

kommer lagen att spela rätt få matcher och bara fyra vänskapsmatcher finns med på säsongprogrammet. Mötet med Öreby Idrottssällskap från Sverige inför en publik på omkring 800 pargasbor blir otvivelaktigt sommarens största fotbollshändelse. Öreby IS gör en matchturne i södra Finland i slutet av juni och spelar också mot Hangö IK, Ekenäs IF och Abo IFK. Sektionen svarar för alla praktiska arrangemang kring svenskarnas turne. I Pargas vinner Öreby med

1946 Den nya idrottsplanen blir klar för användning, men detta faktum kan inte bota den iögonenfallande stagnation i verksamheten som nu inträder. Fjolårets träningsflit finns inte och ~eriematcherna går dåligt. Varken juniortränaren Bertel J ohansson eller seniorernas ledare Ami Karlsson rår just nu på situationen. Men av erfaren1iet vet de, att ett dödläge i idrottssamman hang ofta mycket snabbt förbyts i entusiasm och snabb uppryckning. De fortsätter därför sitt osjälviska, frivilliga arbete. För att finansiera en olycksfallsförsäkring, som nu för första gången tecknas för I lagets spelare (Pontus Lemberg, Börje Engblom, Ake Johansson, Göran Lindqvist, Bertel Johansson, Ingram Myhrberg, Torsten Wahlsten, Oiva Sulonen, Kauko Lindroos, Nils Söderström, Helge Blåberg, Toivo Laaksonen, Jens Westen, Kurt Lemberg, Sulho Engström och Tor Hakalax - årets nyförvärv från TPS och representationslagets målvakt) föranstaltas en frivillig penninginsamling. Resultatet blir 7.050 mk. Av landskapsseriematcherna förmår man vinna bara en och II laget orkar inte ens med dett a i distriktsserien. För b-juniorerna och pojklaget går det dock något bättre och här bokför man faktiskt ett par matchsegrar. Totalt

2- 0.

PIP:s B-juniorer, distriktsmästare 1946. På knä fr.v. Kurt Johansson, Bengt Gustafson, Ove Lindström, Reijo Lindb/om och Paavo Tschernij. Stående Harry A/honen, Erik Johanssol1, Aulis Jakobsson, Per-Erik Isaksson, Henry Vikström och Pingald Vilenius.

Sedan 1939 har inga matcher spelats om Levi Landens »Byapoka1», uppställd som vandringspris i pojkfotbollsserie (under 19 år) mellan ortens byalag. Kamperna upptas nu på nytt i Piffens regi och med Ove Lindström som lagkapten hemför Parsby-pojkarna liksom år 1939 pokalen. Den ifjol planerade matchen mot Hangö IK om Centrumpriset kommer i år till stånd och efter en lättvunnen fight tillfaller pokalen Piffen - för alltid. För att stimulera till fortsatta duster mellan Piffen och Abo IFK donerar prosten J ohn Wikström en vandringspokal (fotboll och bandy), om vilken man börjar kämpa fr.o.m . följ ande säsong. Sektionsstyrelsen: Ami Karlsson (ordf.), Arvid Karlsson, Nils Bergenwall, Toivo Laaksonen, Sulho Engström, Oiva Sulonen, Göran Lindqvist, Tor Christiansson och Kauko Lindroos. 1947 För att eventuellt råda bot på den stagnation i aktiviteten man noterat under förra säsongen anställs Ake Liljedahl från Stockholm som tränare för ca två månader. Och det är med tillfredsställelse föreningsledningen noterar hans fasta , nästan hårda grepp i tränaruppgifterna och verkningarna av hans instruktioner syns ganska snart. Spelarna sköter sin träning exemplariskt och en synnerligen god laganda växer fram. De fem olika lagkombinationer, som kan uppställas, spelar hela femtio matcher, av vilka blott femton slutar i förlust . Ilandsskapsserien förlorar I laget bara en poäng (mot Abo IFK) i höstomgången. IFK-matchen är helt visst. värd utrymme i detta sammanhang och PK:s matchreferat belyser många intressanta sammanhang: »Höstfinalen i landskapsserien mellan Piffen och Abo IFK slöt rättvist oavgjord efter att Abo i halvtid haft ledningen med 1-0. Matchen gick i typisk cupstil och den ena rafflande situationen avlöste den andra. Abo vann lottningen och valde medvind. Piffen tog det oaktat initiativet och prövade Auramo (IFK:s målvakt) med ett flertal skott. Efter hand gled dock spelet över på Piffens planhalva och försvaret var hårt

[115]


PIF:s I lag sommaren 1947. På k'1ä fr.v. Toivo Laaksonen, Göran Lindqvist, Harry Isaksson, Bertel Johansson och Arne Jokinen. Stående tränaren Ake Liljedahl, Kauko Lineiroos, Ake Johan sson, Bengt Gustafson, Ingram Myhrberg, Hans Gestranius och Per-Erik Isakssol1.

pressat. Isaksson i hemmaburen fick vid ett par tillfällen visa sin duglighet men efter 33 minuter tog Abo rättvist ledningen på ett vackert skott där Isaksson var totalt utan chans. Piffarna spelade nu fullkomligt huvudlöst och Abospelarna härjade efter behag men kunde inte öka sin ledning utan halvtid ingick med O- l. I andra halvlek hade en del omplaceringar gjorts med Piffen-elvan, vilka skulle visa sig bliva utslagsgivande för matchen. Abo-kedjan visade sig dock farlig och efter 16 minuter ökade de sin ledning till h ela 2- 0 . Flertalet trodde väl nu att matchen var avgjord, men Piffen kom med en berömvärd spurt och efter 32 minuter reducerade Myhrberg påpassligt till 1- 2. Bengt Gustafson ledde nu sin kedja utmärkt och hade bl.a. en nick i ribban. Piffarna arbetade förtvivlat för utjämning och i 38 min. var utjämningen klar genom Bengt Gustafson, som slog till direkt utan chans för Abo-målvakten. Endast ett par minuter återstod och Piffen gjorde allt för att bärga båda poängen, men resultatet 2- 2 stod sig tiden ut. I Abolaget var h.b. Casagrande, c.f. Johansen och h. y. Söderström de bästa. Piffen hade sina bästa i c.h.b. Lindqvist samt i kedjan Bengt Gustafson och Ingram Myhrberg. Hela laget är dock värt en eloge för den grandiosa upphämtningen, men lagspelet lämnade en hel del övrigt att önska. Domaren Olavi Ojama dömde gott. Sagt av Liljedahl : Hade verkligen väntat seger, men som matchen gestaltade sig får man vara mer än nöjd. Piffarna tycks ha väldigt svårt att förstå markeringens betydelse samt det lugna markspelet. Roligt att se konditionsträningens resultat. Det var nog den som till 90 % gav den ena poängen».

Måhända är det genom Ake Liljedahl man får nya kontakter med klubbar i Sverige . Enköpings IF, Hagalunds IF och Stockholms Spårvägars IF kommer på besök och det är bara Enköping som lider nederlag mot Piffen. ågon svarsvisit i Sverige kan emellertid inte arrangeras, trots ivriga försök, främst beroende på att de svenska föreningarna inte har ekonomiska resurser att garantera Piffens vistelse i Sverige. Prosten Wikströms vandringspris stannar tillsvidare i Pargas, sedan PIF vinner tre och spelar oavgjort mot IFK i en av de fyra pokalmatcherna mellan I och II lagen samt juniorlag. De spelare som medverkat i I lagets samtliga 21 matcher erhåller intressepris vid föreningens prisutdelning och julfest den 5 december. Dessa är: Harry Isaksson, Per-Erik Isaksson, Ake Johansson, Toivo Laaksonen, Hans Gestranius, Aarne J okinen, Ingram Myhrberg, Helge Blåberg, Kauko Lindroos, Ake Gustafsson, Bengt Gustafson, Bertel Johansson och Göran Lindqvist. Sektionens pris fö r god insats tillfaller Tor Christiansson och Helge Eriksson. Sektionsstyrelsen: Bertel Johansson (ordf.), Tor Christiansson, Ake Johansson, Oiva Sulonen och Göran Lindqvist. A v dessa är Oiva Sulonen nu med i styrelsen sitt fjortonde år. Och trots sina 40 år medverkar han ännu sporadiskt i representationslaget. Sålunda skriver PK i ett matchreferat i början av säsongen (PIF - TPS): )}Oförbrännelige Oikku syntes på centern igen och tog sin uppgift på fullt allvar. Håller fortsättningen vad dagen lovade, torde han ännu vara vår slugaste centen>. 1948

)}Landsska,psseriematchen mellan Piffen och Mackabe blev ett verkligt målkalas. Halvtidsresultatet var blott 2 - 0, men i andra halvlek skramlade maskorna så det stod härliga till. 11 - 0 var slutsiffrorna. I Piffen fäste man sig vid John Sjöberg, som arbetade och slet för många. Hans överfly ttning till Pargas är av oerhört stor betydelse för köpingens fotboll, som efter den svenska tränarens sejour senaste år och nu Sjöbergs medverkan, går framåt med stormsteg. I centern Gustafson (Bengt) har Pargas ett stort pund att förvalta. Litet slipning ännu och pojken blir oerhört farlig. Han sköt bra ur olika lägen och var i besittning aven lämplig portion fräckhet. Bra centerämne! Totti Wahlsten var med igen och tillsammans med Gustafson och Ake J oh an sson bildade han en icke oäven innertrio. Också Bertel Johansson utmärkte sig genom sina farliga skott, som ofta resulterade. Myhrberg har ännu inte hittat sin fjolårsform. Lindqvist på center-

[116]


halven spelade lugnt och förnuftigt som alltid». Au skriver detta efter en match i början av säsongen. Det går vägen för Piffen ivåromgångens alla matcher utan nämnvärt motstånd och efter kvalificeringsmatcher mot Viipurin Reipas i Lahtis och Jyväskylän Palloilijat (seger med 3- 1 resp. 4- 0) är man redo för finlandsserien . Också i den avgörande kvalificeringsmatchen är John Sjöberg planens synligaste man. Sjöberg är Piffens spelande tränare fr .o.m. i år och han lyckas på ett utmärkt sätt dirigera sina mannars spel så att utdelningen blir hundraprocentig. Som erkänsla för gjorda uppoffringar och goda prestationer begåvas laget med en Sverige-turne i slutet av juni. Resan blir en stor upplevelse trots att det nybakade finlandsserielaget inte lyckas vinna en enda av sina turnematcher. Man spelar mot Heby AlF, Enköpings IF, Slite IF och KA 3 i Fårösund. Innan seriespelet inleds besöks P argas av Stockholmslaget Ulvarna, som visar sig v ara Piffen helt överlägset (4 - 0) . Finlandsseriepremiären inträffar så den 18 juli. Harry Isaksson är sedan ifjol ordinarie burväktare med Ove Lindström som ersättare. Vet eranen Toivo Laaksonen är lagkapten. Och även nu går det vägen. Man besegrar Porvoon Veikot med 3- 2 och tar sina första dyrbara poäng. Man klarar ytterligare av Turun Teräs och spelar oavgjort mot Kallion PalJoseura från Helsingfors, Hangö IK samt Turun Kisatoverit. Men mer blir det heller inte. Sammanlagt sju p oäng i serien och en fjortonde placering visar med besked att Piffen trots allt ännu inte är mogen för fotboll på så här hög nivå. I sin besvikelse över de uteblivna framgångarna gör man ytterligare helt bort sig i serien om distriktsmästerskapet och förmår samla bara en poäng. Den ovanligt långa spelsäsongen avslutas först den 30 oktober! Laget rekryterar sina spelare bland följande mannar: Harry Isaksson, Toivo Laaksonen, Aarne Jokinen, John Sjöberg, Göran Lindqvist, Bertel Johansson, Kauko Lindroos, Ingram Myhrberg, Bengt Gustafson, Ake Johansson, Per-Erik Isaksson, Hans Gestranius, Ake Gustafsson, Torsten Wahlsten, Ove Lindström och Nils Söderström. Reservlaget (Ove Lindström, Jens Westen, Donald Hedström, Helge Blåberg, Veli Aho, Max Lindberg, Karl-Gustaf Lundström, Viking Larzen, Bengt Björklund, Kurt Björklund, Georg Aaltonen, Per-Erik Engberg och Kurt Lemberg) når en sjätte placering i distriktsserien och av säsongens alla matcher vinner man bara hälften. Och inte går det heller bättre för vare sig A-juniorerna (Kurt Gestranius, Anatoli Uschanoff, Atte Laine,

Torsten Lindroos, Stig Karlsson, Sven Rindell, Aulis Jacobsson, Aulis Halava, Paavo Tjernij , Kurt Johansson, Henry Vikström, Fingal Vilenius och Ake Laine) eller B-juniorerna (Karl-Erik Nylund, Rolf Johansson, Rolf Lundqvist, Erik J ohansson, Alf Hellsberg, Rainer Vikström, Otti Lönnroth, H elge Lehtonen, Magnus Österholm, Rainer Rosing och Urpo Sandholm) . C-juniorerna (Raimo Lindgren, Bror Lundqvist, Göran Silander, Henry Söderblom, Bo Gustavsson, Georg Stenbacka, Ingmar Vikström, Ole Backman, Rolf Magnusson, Rainer Karlsson, Heikki Lindholm, Klas Salminen, Tom Vanne och Urho Sandholm) vinner sju av nio spelade matcher och hemför till föreningens stora tröst och glädje distriktsmästerskapet. När säsongen avslutats gör sektionsstyreisen upp en detaljerad statistik över årets v erksamhet och härvid konstaterar man att om matchresultaten varit över hövan, så har åtminstone match antal et varit stort. Under säsongen spelas nämligen hela 65 matcher! Fotbollen har lockat många unga och man kan bygga den fortsatta verksamheten p å en bred bas. Råmateriel finns ! Framtiden förefaller att vara tryggad. Vid sidan om det egentliga seriespelet bedriver sektionen nu en hård propagandaverksamhet. Man inser betydelsen och nödvändigheten av denna. I detta syfte och samtidigt för att bidra till olympiainsamlingen utlyses en tvekamp mellan Pargas Kalks »spinnfotbollslag» och »damer av det dallrande fläsket» (köpingstj änstemännens fruar) och en mellan köpingens affärsmän och Pargas Kalks tjänstemän. Inför dessa matcher skriver PK b1.a. följande: »Efter det damerna visat sina konster ifråga om läderkulebehandling, uppträda på arenan affärsmännen i köpingen contra vid PKAB anställda tjänstemän. Att se den flyfotade Anders Bäckiund tampas om bollen med j eepkörande Harald Bergström blir helt visst sevärt». Det blir publiksucce och stor nettobehållning. Sektionsstyrelsen: Göran Lindqvist (ordf.) Ingram Myhrberg, Harif Löfroth, Tor Christiansson och Toivo Laaksonen. 1949 »Verksamheten inom sektionen har v arit synnerligen livlig. I fotboll spelade föreningens representationslag i landskapsserien. Beroende på att de flesta äldre spelarna slutat spela fotboll har laget genomgått en betydande för yngring. Detta har gjort sitt till att någon större spelstyrka ännu inte kunnat uppnås. Dock uppnådde laget tredje placering i nämnda serie. För att höja intresset

[117]


för fotboll och taga hand om den stora skaran av ungdomar anställdes herr Thore Mattsson från Falun, Sverige, såsom fotbollstränare för tiden 27. 7 - 5. 9. 49. Arets stora händelse blev Slite IF:s besök i Pargas den 13- 18. 8. 49. Slite IF spelade tre matcher med följande resultat: PIFSlite IF 2 - 3, Ekenäs IF - Slite IF 8 - 3 och Abo IFK- Slite IF 8-1. Den 4 september gästades föreningen av Göteborgs IFK:s juniorlag, mot vilket lag föreningen lyckades spela 2 - 2. Som jämförelse kan nämnas att gästerna vunno över distriktets juniorlag med 5 - 0. I föreningens lag medverkade dock två seniorer, nämligen Ake J ohansson och Kauko Lindroos. Sektionsstyrelsen har haft följande sammansättning: ordf. Bertel Johansson, sekr. Ingram Myhrberg, materialförvaltare Tor Christiansson, kassör Henry Fagerholm och ledamöter Nils Bergenvall och Toivo Laaksonen. Såsom juniormanager och tränare har verkat Helge Blåberg». Så långt sektionens årsredogörelse. U r en särskild bilaga till redogörelsen framgår, att man i landskapsserien i två repriser vinner över Abo IFK liksom i matchen om prosten Wikströms vandringspris. Finlands bollförbund anordnar en träningsledarkurs i Pargas för hela åbodistriktet, och i denna deltar Helge Blåberg. I augusti flyttar John Sjöberg tillbaka till Vasa och Piffen förlorar härmed en av sina starkaste spelare. Men unga pojkar kommer istället. Bengt Gustafson (18) och Per-Erik Isaksson (19) är nu självskrivna i representationslaget och Henry (»Mutterh) Vikström, Erik Johansson, Bertel Isaksson och Algot Andersson är helt nya namn. Oiva Sulonen har nu kopplat loss från sektionens aktiva arbete. För sin hängivna insats till fotbollens fromma både som aktiv spelare och som synnerligen aktiv funktionär och ledare överräcker årsmötet den 24 februari till honom förtjänsttecknet i guld. Bara fem medlemmar har före honom erhållit denna utmärkelse. 1950 Lagkaptenen Bertel Johansson fortsätter som sektionsordförande och av fjolårsmedlemmarna i styrelsen fortsätter också Ingram Myhrberg, H enry Fagerholm, Tor Christiansson och Toivo Laaksonen. Nils Bergenwall och Ake Johansson gör come back, medan Stig (Stickan) Henriksson och J iirgen Schmidt är helt nya namn. Fem lag mönstras för en måttligt matchrik men föga framgångsrik säsong. Representationslaget förlorar åtta av sjutton spelade matcher, n laget vinner bara en och B- och C-juniorerna likaså bara en av tolv matcher. Den föryngring av I laget

som inleddes senaste år fortsätter och nya namn dyker upp i lagsammansättningen. Karl-Erik Nylund, Donald Hedström och Torsten Lindroos debuterar. För att sporra de aktiva till större ansträngningar företas en matchturne till Sverige med Slite IF på Gotland som värd. På Gotland får man stryk av värdarna (4 - 1) och av Othem (7 - 1) men klarar oavgjort (4 - 4) mot Hablingbo. På återvägen från Slite gästar laget sin f.d. tränares Ake Liljedahl klubb, Arsta AIK, mot vilken man i en välspelad match får finna sig i en knapp förlust (2 - 1). Med 5 - 0 besegrar Heby AlF Piffen i en vänskapsmatch i Pargas med Helge Blåberg som rättsskipare. Ett juniorträningsläger, som planerats i Pensar måste denna sommar inhiberas på grund av bristande intresse hos föreningens juniorer. 1951 Representationslaget tränar målmedvetet med sikte på nytt avancemang till finlandsserien. Men efter en medelmåttlig säsong, utan större lagrar, finns man fortfarande kvar ilandskapsserien. I laget medverkar hela 22 spelare. Flitigast är Kauko Lindroos, Ruben Öhman, Harry Isaksson och Bertel Johansson. Nya debutanter i laget är förutom Ruben Öhman, Kurt Johansson, Heikki Lindholm, Gotthard Gestranius och Rolf J ohansson. Internationella inslag i säsongens program börj ar höra till saken och i månadsskiftet j uni juli får Pargas besök av idrottsvännerna i Slite. Efter att ha förlorat samtliga möten sedan starten för fotbollsutbytet skedde, 1948, går Piffen nu segrande ur leken (4 - 0) och får härmed en länge eftertraktad revansch. Under sitt besök i Finland spelar Slite IF ytterligare två matcher - mot Salon Viesti i Salo och Turun NMKY i Pargas. Också i dessa matcher förlorar svenskarna. De gotländska gästernas gåva till Piffen är en stilig gästbok. I juli kommer Arsta AIK för att spela en match mot Piffen, som förlorar 1- 2 och en mot en PKAB-lagkombination, vilken också förlorar. Ekenäs IF räddar den finländska äran genom att klå gästerna i Ekenäs. Arsta AIK förärar Piffen tio »Sirius extra prima» bandyklubbor som gåva. n laget spelar åtta matcher i distriktsserien, vinner fem och förlorar resten. Motståndare är Salon Viesti, Mackabe, TPS, KSF I , TPK, AIFK I, ABOIS och Turun NMKY. I laget medverkar Heikki Lindholm, Donald Hedström, Rainer Johansson, Gotthard Gestranius, Karl-Erik J y_ lund, Helge Blåberg, Erik Johansson, Ingmar Eriksson, Torsten Lindroos, Tom Vanne, Kurt Gestranius, Ingram Myhrberg, Kurt Johansson,

[118]


Raimo Lindgren, Reijo Lindblom, Nils Drugg, Torsten Wahlsten, Göran Lindqvist, Toivo Laaksonen, (39 år), Bertel Isaksson, Henry Wikström, Ove Lindström, Ake Johansson, Algot Andersson och Ruben Öhman. B-juniorerna förlorar fem DM-matcher och klarar oavgjort i bara två (mot Perniön Urheilijat och Kimito SF). Lagmedlemmar: Tom Vanne, Edgar Andersson, Elof Sundell, Börje Linden, Rainer Johansson, Rolf Magnusson, Helge Lehtonen, Guy Wikström, George Stenbacka, Ingmar Wikström, Karl-Erik Öhman, Henry Söderblom, Ole Backman, Torolf Lindberg, Bo-Erik Jensen, Rolf Österman, Rainer Söderlund, Bo Johansson och Börje Andersson. C-juniorerna (J ohn G. Karlsson, Börje Fagerholm, Bo-Erik Jensen, Ralf Lehtonen, Pär Henriksson, Birger Granqvist, Yngvar Strömborg, Tor Virtanen, Börje Hilden, Stig Mattsson, Torwa1d Gerkman, och Kaj Söderblom) förlorar endast en match (0 - 1 mot TPS). På föreningens årsmöte går man in för att utse ett skilt styre för fotbollsarbetet och ansvaret läggs på Bertel Johansson (ordf .), Ingram Myhrberg och Tor Christiansson. Helge Blåberg handhar fortsättningsvis juniorernas träning. 1952 Fotbollen befinner sig nu i en vågdal - en ganska djup sådan. Redan senaste år ondgjorde man sig över bristen på äldre pojkar och man kunde inte ens ställa upp ett A-juniorlag. Förhållandet är detsamma också i år och man fruktar att detta skall återspeglas i representationslaget, då man självfallet för detta inte i alltför hög grad k an nyrekrytera spelare. En liten kompensation utgör emellertid den stora livaktigheten bland de yngsta pojkarna 12-åringarna. För första gången ställer dessa i år upp ett distriktsserielag och man tränar mycket flitigt. Knattarna (Ingmar Karlsson, Birger Ackalin, Björn Mattsson, Antti Mattsson , Sune Strandholm, Rainer Öhman, Per (Pepe) Henriksson, Kaj Bergman, Karl-Erik J ohansson, Rolf Isaksson, Dick Bergenwall, J arkko J okinen och Kurt Bergman) utklassar Mackabe med 5 - 0, spelar oavgjort mot TPS II och förlorar 1- 2 mot TPK II. C-juniorerna vinner tre av sina fem matcher men B-juniorerna rår endast på UP-46. II laget spelar bara två matcher och vinner med 2- 1 över Salon Viesti och med 1- 0 över TuPa. Representationslagets slutfacit för säsongen är dystert. Dystrare än på många år. Antal spelade matcher: 17, segrar 3, oavgjorda 2, förl uster 12, målkvot 22 - 53. Siffrorna talar sitt t ydliga, obarmhärtiga språk. I stort består laget av samma spelare som föregående säsong, men

Kurt Gestranius, Rainer Johansson och Reijo Lindblom debuterar. Något internationellt utbyte blir det inte i år - tydligen är olympiska spelen i Helsingfors så internationella, att de räcker också för Piffen. Arsberättelsen ger en antydan härom. Sektionsledningen (Bertel Johansson, Ingram Myhrberg, Henry Fagerholm, Nils Bergenwall, Ake Johansson, Stig Henriksson och Toivo Laaksonen) är bekymrad. Och vid föreningens styrelsemöte den 17 september tar Bertel Johansson fotbollens downperiod till tals. Man är ense om att åtminstone tränar- och ledarfrågan måste lösas. Sektionen får i uppdrag att för nästa säsong skaffa fram en person »lämplig som tränare och managen>. Någon mer konkret lösning på problemet kan man inte finna i detta skede. 1953 Bertel Johansson lämnar vid årsmötet ordförandeskapet till Ingram Myhrberg, som också har sig sekreterarens uppgifter. Henry Fagerholm, Sixten Karlstedt, Bertel Johansson, Kurt Gestranius och Tom Wanne bildar den övriga styrelsen. Centralstyrelsens direktiv, att ordna tränarfrågan för representationslaget tas på fullaste allvar och Tor Christiansson och Helge Blåberg får i uppdrag att sondera. Och småningom reder situationen upp sig. Distriktstränaren Olavi Luoto från Abo åtar sig att leda träningarna denna säsong. Helge Blåberg utses till tränare för B-juniorerna, Tom Vann e och Edgar Andersson för C-juniorerna och Arne J okinen tar ansvaret för de yngsta. Såsom tidigare utses uttagningskommitte, i vilken inväljs Ingram Myhrberg, Tor Christiansson och representationslagets kapten, Henry Wikström. Styrelsen besluter att pris till bästa man i varje lag skall utdelas i mer betydelsefulla matcher. De regelbundna träningarna inleds redan i början av mars och man är mån om att sköta alla detaljer i verksamheten ordentligt. Och när det så är dags för seriespel är förhoppningarna igen större och man sänder sex lag i elden. Också ett oldboyslag planeras, men planerna skrinläggs tillsvidare. Ått man efter en paus på ett par år igen kan ställa upp ett A-juniorlag hälsas av sektionsstyret med stor tillfredsställelse. Framgångarna för laget uteblir visserligen - pojkarna förlorar alla sina matcher - men detta tas med jämnmod. Huvudsaken är att luckan mellan representationslaget och B-juniorerna har kunnat fyllas. Nu kan nyrekryteringsvägarna igen hållas öppna. Representationslaget, som senaste år fick kämpa hårt för att undvika nedflyttning från 1andsskaps-

[119]


serien, placerar sig efter en hygglig säsong på fjärde plats i sluttabellen, efter Ekenäs IF, BK-46 och Hangö IK. Stor andel i framgångarna har otvivelaktigt Bengt Gustafson, som går från klarhet till klarhet och samlar många av de hederspris som tillfaller bästa spelare i de olika matcherna. I de avgörande dusterna om andelsaffär Normas vandringspris mot Pargas-kollegan, AlF-föreningen Rehti, vinner Piffen klart och får priset för alltid. Det internationella utbytet, som dels på grund av olympiaden försummades senaste år, aktualiseras igen. Piffen reser västerut och besegrar vänorten Slites representationslag med 3 - 1 - Piffens i övrigt första seger på utländskt botten. På Gotland spelar man ytterligare oavgjort mot Klintenhamns IK (1 - 1) och på hemresan en förlustmatch (2 - 5) mot Arsta AIK i Stockholm . I laget spelar nyförvärvet från Turun Pallokerho, Armas Järvenpää ett par matcher i höstomgången. Nya inslag i »ettam är i övrigt Harry Ramstedt, Karl-Erik Öhman, Ralf Johansson, Nils Karlsson och Ake Järvinen. De flitigaste spelarna är Henry Wikström, Kurt Gestranius och Ruben Öhman, som medverkar i säsongens samtliga 23 matcher. Henry Wikström är främsta målskytt med tolv mål. Lagkaptener: Henry Wikström (I), Harry Ramstedt (II), Tom Wanne (A), Tancred Johansson (B), Bjarne Björklund (C) och Björn Mattsson (D). I årets förteckningar över medverkande spelare saknas Ake Johansson - något som inträffat på drygt tjugo år - krigsåren undantagna. Den hängivna »fightern» tar inte mera kängorna från hyllan! Hans fotbollsbana, som omspänner nästan ett kvartssekel, är slut. Hans gedigna insats kvarstår som ett lysande föredöme för alla aktiva föreningskamrater. Helge Blåberg, som med årens lopp skaff at sig meriter för större domaruppdrag, slår i år igenom som nationell fotbollsdomare. Han dömer sex mästerskapsseriematcher och anförtros uppdraget att skipa rättvisa också i mästerskapsseriefinalen. Henry Wikström deltar i bollförbundets läger för »yngre lovande fotbollsspelare». 1954 Kampen om läderkulan är igen hård på alla fronter. Aktiviteten sjuder, förhoppningarna om större framgångar växer. Träningen kör igång redan innan bandysäsongen avslutats och man tar närmast sikte på att skapa ett slagkraftigt representationslag för jubileumsårets förtroendeuppdrag. Distriktstränaren Olavi Luoto åtar sig också i fortsättningen ansvaret för

träningen. I träningspassen deltar regelbundet över tjugo spelare, en betydligt högre siffra än vad man varit van vid under de närmast föregående åren. På den nästan kroniska ledarbristen, i synnerhet för den kraftigt expanderande juniorverksamheten, rår man också småningom bot, då ytterligare två av sektionens medlemmar åtar sig tränaruppgifter (Bertel Isaksson och Ingmar Wikström) . Säsongen inleds redan den 22 april och pågår ända till utgången av september. Antalet matcher i de olika ålderskategorierna blir fler än tidigare på grund av det avtal som träffats mellan Finlands Bollförbund och AlF om gemensamma såväl nationella som distriktsserier. Detta innebär större aktivitet, nya motståndare och nya erfarenheter. Efter en svag inledning under våromgången spelar Piffen upp sig på hösten och samlar tio poäng. Abo IFK vinner serien, Piffen blir femte . Tio lag deltar. Bertel Johansson, Ove Lindström, Henry Wikström, Nils Karlsson och Bengt Gustafsson är mest i elden och liksom tidigare är Wikström den skarpaste målskytten (tio mål). I årets representationslag gör Ingmar Wikström, Börje Hilden och Börje Andersson debut och medverkar i ett par matcher. II laget har inte mycket att säga till om i distriktsserien, utaa förlorar fem av sju matcher. Börje Andersson och Erik Johansson gör de flesta målen. Ajuniorerna (Guy Grönblom, Arthur Fokin, Börje Andersson, Reidar Grönroas, Börje Hilden, Greger Pahlman, Ingmar Söderblom, Georg Stenbacka, Taisto Virtanen, Edgar Andersson, Bengt Karlsson, Herbert Lehtonen, Bengt Holmström, Ake Johansson, Bengt Granqvist och Ingmar Wikström) samlar tio poäng av tjugotvå möjliga. B- och C-juniorerna placerar sig på fjärde plats i sina klasser medan D-juniorerna når ett pinnhål högre. De främsta målskyttarna i resp. juniorlag är Börje Andersson, Tancred Johansson, Björn Mattsson (20 mål) och Per Henriksson. Slite IF utmanas till jubileumsmatch, men kan inte anta utmaningen. Det blir istället Arsta AIK som kommer till Pargas och 40-årsjubileet. Piffen vinner vänskapsmatchen med 1- 0. Kort härefter reser Piffen till Kimito, där man utkämpar en vänskapsmatch mot IF Salomis från Skåne ett lag som på inbjudan av Kimito SF befinner sig på Kimitoön. Salomis spelar en vacker och effektiv fotboll och vinner klart, 4 - 1. Bland övriga vänskapsmatcher gör Piffen måhända bäst ifrån sig mot mästerskapsserielaget TuTo. Efter en jämn uppgörelse förlorar man knappt 1- 2. Bertel Johansson fungerar fortsättningsvis som

[120]


bas för fotbollsavdelningen inom bollsektionen och i hans styrelse sitter Ingram Myhrberg, Henry F agerholm, Tor Christiansson, Kurt Gestranius, Bertel Isaksson och Sixten Karlstedt. Gamle Kämpen Toivo Laaksonen har nu lämnat sin plats i styrelsen i yngre händer. Första gången invaldes han i styrelsen år 1935. I en kommentar till styrelsen fastslår årsberättelsen: )Outtröttliga och energiska Tor Christiansson har under året offrat om möjligt ännu mera tid och intresse än tidigare i sin uppgift som representationslagets manager och fotbollssportens allt i allo). Helge Blåberg fortsätter som juniortränare och domare både på lokal och internationell nivå och han inväljs i distriktets skolningsutskott. Allan Ljungqvist, som sedan länge varit föreningens representant i styrelsen för Finlands bollförbund Abo distriktet, väljs vid distriktets årsmöte till ordförande. Han anförtros också specialuppdraget att fungera som ledare för B-landslaget i fotboll mot Danmark i Köpenhamn. För att till en del upphjälpa föreningens sviktande ekonomi, bidrar sektionen till kassan med 74.000 mk, som blir nettot av tre danser i Föreningshuset. 1955 Bertel Johansson fortsätter som sektionsledare med Ingram Myhrberg, Henry Fagerholm, Tor Christiansson, Sixten Karlstedt och Henry Wikström i styrelsen.

T räningen börjar redan i februari i centralfolkskolans gymnastiksal och Pargas Kalks ekonomiebyggnad, Manegen. Bertel Johansson och Helge Blåberg leder träningen under vårvintern - senare tar Olavi Luoto över. Liksom tidigare ställer man upp sex lag, av vilka inget dock lyckas vinna sin zonserie. Trots några goda matcher, b1.a. 2- 2 mot 1954 års finska mästare Turun Pyrkivä, kan I laget inte avancera från landsskapsserien utan får nöja sig med en blygsam placering i slutprotokollet. Säsongens höjdpunkt blir Slite IF:s besök i medlet av augusti. Vänskapsmatchen blir denna gång en lätt uppgörelse för hemmalaget, som härmed tar sin tredje seger över gotlänningarna. Tillsvidare har man mötts sex gånger. II laget spelar endast en match - motståndare är TuPa som överrumplas med 1- 0. A- och Bjuniorerna placerar sig lågt i serietabellerna, men de y ngsta pojkarna kämpar sig fram till tätpositioner - dock inte serievinster. Arets representationslag byggs upp av följande spelare: Ove Lindström, Erik Johansson, Kurt

Gestranius, Bertel Johansson, Bertel Isaksson Henry Vikström, Ruben Öhman, Per-Erik Isaks~ son, Harry Ramstedt, Rainer Johansson, Nils Karlsson, Bengt Gustafson, Börj e Hilden, Tage Grönroos, Bertel Karlsson, Börje Andersson, Guy Wikström och Helge Blåberg. Bertel Isaksson och Carl-Erik Johansson (junior) får efter avslutad säsong Pargas Kalks pokaler, som tillfaller bästa spelare under året. Som lagkaptener i resp . lag fungerar Bertel Johansson, Georg Stenbacka, Börje Hilden, Tancred Johansson, Carl-Erik Johansson och Per Henriksson. 1956 Livaktigheten ser ut att öka. Juniorernas antal i träningssammanhangen stiger och även tränarfrågan tycks kunna ordnas, då vasabon Lars T ång flyttar till Pargas mot höstkanten. Inför nästa spelsäsong tar han hand om seniorernas träning medan Helge Bl åberg, Engle Casen, Bertel Isaksson och Reidar Grönroos sköter juniorerna. Träningen inleds strax efter årsskiftet huvudsakligen utomhus. Men när seriespelet inleds låt er framg ångarna, åtminstone för I laget, vänta på sig länge - alltför länge! När matcherna är avverkade står det klart, att Piffen åker ur landskapsserien och det är dags att börja om från början igen. II laget vinner Sill zon men finalen blir p å grund aven tidigt påkommen vinter ospelad. A-juniorerna är för få för att räcka till för ett ordinarie lag, B-juniorerna blir andra i zonen och C- och D -juniorerna sjunde p å sitt håll. Bedrövelsen i fotbollslägret är förvisso stor. Under sommaren besöker StoJkholms Polisens IF Pargas och vinner en vänskapsmatch mot Piffen med 4- 1. Också ett danskt B-juniorlag (Bagsv aerd) besegrar PIF-juniorerna inför pargaspublik (4 - 2) . Man har planerat en resa till Slite och Gotland men dels p å grund av representationslagets svaga spelförmåga, dels på grund av sviktande ekonomi annulleras alla planer. Järmast som en följd av den vågdal fotbollen befinner sig i rent kvalitativt, väcks frågan om bildandet av ' en specialförening för bollsport. Initiativtagare är representanter för AlF-föreningen Paraisten Rehti , vilka också sammankallar ett diskussionsmöte kring frågan. Mötet besluter att gå in för en särskild bollklubb och man tillsätter ett arbetsutskott, som skall arbeta vidare med projektet . Pargas Idrottsförening bereds tillfälle att skriftligen uttala sig och efter grundligt övervägande avstyrker man förslaget, som härmed också helt förfaller. Fotbollen skall fortsättningsvis rulla inom traditionsrika Piffens ramar . . .

[121]


Med denna säsong lägger veteranen Bertel J ohansson definitivt fotbollskängorna på hyllan. En av föreningens färgstarkaste spelare drar sig härmed tillbaka. Bengt Gustafson koras till årets bästa idrottsman inom föreningen och erhåller en inteckning i Bergsrådet Emil Sarlins stora Björnpokal. För utmärkta insatser får Reidar (»Grädde») Grönroos och Guy Karlsson (B-junior) belöningspokaler, skänkta av Pargas Kalk. Sektionsstyrelsen: Bertel Johansson (ordf.), Ingram Myhrberg, Henry Fagerholm, Tor Christiansson, Sixten Karlstedt och Tom Vanne.

1957 Lars Tång fortsätter som tränare för I laget och träningen sköts föredömligt. Under högsäsongen trän ar man tre gånger per vecka och inleder kretsseriespelet välförberedda. Och efter segrar i samtliga matcher och med en övertygande målkvot (37- 2) spelar man igen upp sig till landskapsserien. I distriktsserien går det inte fullt så bra - man får nöja sig med en tredje plats i serietabellen efter TPS II Kimito SF. I det nybakade landskapsserielaget medverkar Rainer J ohansson, Ruben Öhman, Per Henrik Nyberg, Carl-Erik Johansson, Lasse Mäenpää, Bjarne Lindholm, Bo Söderlund, Bertel Isaksson, Aimo Öhman (20 mål), Tancred Johansson, Erik Johansson, Börje Hilden, Bengt Gustafson, Harry Ramstedt, Per-Erik Isaksson, Helge Blåberg, Bertel Karlsson, Björn Mattsson, Kurt Karlsson och Rolf Lindblom. II laget: Ove Lindström, Rurik Palm, Lars Tång, Bo Söderlund, Nils Karlsson, Göran Olsson, Bertel Karlsson, Helge Blåberg, Ingmar Vikström, Guy Vikström, Harry Ramstedt, Kauko Lindroos, Bengt Gustafson, Per-Erik Isaksson, Kurt Gestranius, Erik Johansson, Georg Stenbacka, Ralf Lindblom och Kurt Karlsson. A- juniorerna förmår inte ställa upp ett eget lag, men B-juniorerna har gott om rekryteringsmaterial: Kaj Lievendahl, Sune Gustavsson, Jarkko J okinen, Kurt Karlsson, Guy Karlsson, Sune Strandholm, Kurt Bergman, Jyrki Jokinen, Per Henriksson, Göran Karlsson, Kaj Bergman, Björn Mattsson, Carl-Erik Johansson, Björn Nyström, Bo Söderlund, Lasse Mäenpää och Jan-Erik Eriksson. C-juniorerna spelar bara tre matcher och utklassas av motståndarna med målkvoten 18- 2. D-juniorerna däremot visar gott gry och förlorar endast mot SalPa (0 - 1) . Medverkande: Anders Lönnqvist, Bruno Lindell, Börje Laaksonen, Tore Strömborg, Jyrki Jokinen, Mårten Malmlund, Alf Söderholm, Tommy Lindholm, Boris Söderlund,

Bror Blomqvist, Ake Lemberg, Kaj Mickelsson och Rainer Salin. Ruben Öhman och Jyrki Jokinen belönas med årets spelarpris. I sektionsstyrelsen är Helge Blåberg ny ordförande med Tor Christiansson, Tom Vanne, Bengt Gustafsson, Lars T ång (som ersätter bortflyttade Ingram Myhrberg) och Henry Fagerholm.

1958 Vid årsmötet i februari övertar Bertel J ohansson på nytt ledarskapet för sektionen och i styrelsen inväljs Guy Henrichson, Tom Vanne, Helge Blåberg, Per-Erik Isaksson, Caj Bäckström och Tor Christiansson. Verksamheten präglas redan under vårvintern av stor livaktighet med Lars Tång, Helge Blåberg, Rainer Johansson och Bengt Gustafson som tränare. Av dessa lämnar emellertid Lars Tång tränaruppgifterna, då han på sensommaren återvänder till Vasa. Avsaknaden aven ordinarie tränare talar snart igen sitt tydliga språk och framgångarna kan man snart bara drömma om. Och förlusten av Bertel Isaksson, som övergår till Abo IFK, gör minsann inte heller situationen bättre . En nedflyttning från landskapsserien är ganska snart ett dystert faktum . . . Och att B-juniorerna måste avbryta seriespelet på grund av svag träningsvilja och bristande lagsammanhållning är mer än beklagligt. Djuniorernas seger i serien med målkvoten 60 - 2 i tio matcher är måhända säsongens största och enda ljuspunkt. Sin ekonomi klarar man med hjälp aven nyårs- och en påskdans i föreningshuset samt ett populärt skinklotteri. Rainer Johansson, I lagets kapten, ges i år titeln bästa fotbollsspelare och får föreningens hederspris. I sommarens byaserie vinner orrby med laget Tommy Lindholm, Fjalar Vikström, Alf Silfver, Kaj Sundell, Tore Strömborg, Mårten Malmlund, Bertel Lehtonen, Bengt Rantala, Christer Blomqvist, Bjarne Silfver och Karl-Johan Holmberg.

1959 »Sektionens livaktighet har under det gångna, 45:te verksamhetsåret varit glädj ande stor. Verksamheten präglas av uppryckning inom bollsporten, kanske då främst fotbollen, som ju senaste säsong nådde s.a.s. botten. Detta försök till uppsving slog väl ut och v ad representationslaget i fotboll beträffar, är samtliga medverkande värda eloge för träningsflit och goda insatser i såväl tävling som övrig verksamhet. Statistiken visar att 72 träningstillfällen arrangerats och dessa

[122]


har besökts i medeltal av åtta spelare. Vidare arrangerade sektionen i samarbete med Pargas Kalks Roddare ett träningsläger i Nagu, Pensar. Lägret, som pågick i tre dygn under pingsthelgen, bevistades av ett 20-tal seniorspelare och blev en fullträff ur alla synvinklar sett. I träningssyfte har sektionen förevisat två fotbollsfilmer, den ena »Brasiliansk karusell». I kretsserien var målet givetvis klart, d.v.s. att vinna och gå upp ilandskapsserien. Seriesegern satt dock långt inne och det fordrades omspel mot starka Dalsbruks Jäntevä innan den var vunnen. Tidigare i serien hade Piffen blivit nedsablad med hela 6 - 0 av samma lag i Dalsbruk och när också omspelsmatchen skulle gå på samma plan var det med något blandade känslor laget ställde upp till kamp. Spelarna samlade sig dock föredömligt och kunde med sitt optimistiska spel bärga hem segern med 3 - 2. Av övriga matcher kan här nämnas segrarna över Pallo-sepot och TPK i Finlands-cupen. I sin tredje match blev laget utslaget av Abo IFK, som' vann så knappt som med 1- 0 (självmål!) . En ålandsturnering anordnades tidigt på sommaren, en tidpunkt som för Piffens del var olyckligt vald. Laget som åkte ut, var inte det slagkraftigaste, inhöstade braknederlag 1- 6 och 0 - 9 mot Mariehamns IFK och IF Finströms Kamraterna. Den av Abolands Järn donerade vandringspokalen i B- och C-juniorfotboll erövrades i år för alltid av Abo IFK, som vann båda matcherna med 4- 1. För första gången möttes föreningarnas D-j uniorer i spel om den av f.d. landslagsmålvakten Armas Karlsson donerade vandringspokalen och här tog våra yngsta juniorer sin första inteckning med segern 2- 0.» Arsberättelsen har ett stänk av optimism och fortsätter: »Under det gångna året har sektionen varit synnerligen aktiv i akt och mening att stärka föreningens ekonomi. Härvid kan omnämnas två danser, första maj-festen, påsklotteriet, pappersinsamlingen, fotbollssupporterklubben och skinklotteriet - samtliga evenemang ekonomiskt framgångsrika. Antecknas bör att lejonparten av pappersinsamlingen utfördes av sektionens yngsta juniorer, som förtjänstfullt ihågkoms med små pris.» Stöttepelarna i I laget är otvivelaktigt Bertel Isaksson (lagkapten) - som har återvänt under hemföreningens fana - , Carl-Erik Johansson (27-målsskytt) och Henry Vikström. Flitigast i elden i II laget är Greger Pahlman, Kurt Bergman, Torsten Lindroos, Kurt Karlsson, Harry Ramstedt (lagkapten) och Ove Lindström. Varken A- eller B- juniorerna representerar föreningen i seriespel, men C- och D-juniorerna är desto aktivare. Tore

Strömborg, Mårten Malmlund, Ole Cederholm, Bror Blomqvist (lagkapten) , Bo Gustafsson och Bjarne Karlsson medverkar i de flesta matcherna för C-juniorerna medan Tommy Lindholm (lagkapten), Carl Mattsson, Harry Henriksson, Tage Engman, Reijo Tuomi och Arne Stenius är flitigast i den yngsta klassen. Tommy Lindholm framträder som ett synnerligen tekniskt spelarlöfte och svarar för hela 21 av D-juniorernas 27 mål i nio matcher! Styrelsen: Tor Christiansson (bandyordf.), Caj Bäckström (fotb. ordf.), Guy Henrichson, Henry Fagerholm, Helge Blåberg, Per-Erik Isaksson och Reidar Grönroos. 1960

Träningen för I lagets vidkommande inleds den 18 januari och man är fast besluten att kämpa för åtminstone ett förnyat kontrakt ilandskapsserien. Huvudansvarig tränare är igen Helge Blåberg, som får verkligt sakkunnig hjälp i tränaren Knut (»Kinna») Gustavsson från Sverige, då han besöker Pargas några gånger under vårvintern för att instruera I laget. Laget får i Hilding Karlsson, som lämnar Rehti, Roger Lindberg, som kommer från Hangö IK och Ulf Packal€~n (»Packeli»), som flyttar från Abo IFK tre goda förstärkningar. De noggranna förberedelserna inför spelsäsongen till trots, inleds seriespelet mycket snöpligt. Man samlar bara en poäng i tre inledande matcher och framtidsutsikterna ter sig dystra. Men särskilt i höstomgångens matcher förmår man rycka upp sig och noterar hedersamma 3 - 3 mot Abo IFK, 15 - 0 mot Roima och 4 - 3 mot Turun Teräs . Och när så serien äntligen är till ända har man med tolv poäng säkrat sin plats i samma kategori för nästa säsong. Matchen mot Teräs förtjänar här ett citat ur Au: »Piffen som i sin sista match i landskapsserien mot Turun Teräs ställdes inför det smått hopplösa, nämligen att tvingas ta båda poängen för att få vara med i leken också nästa säsong, infriade sina supporters förhoppningar genom att vinna med siffrorna 4 - 3, halvtid 2 - 1. Hemmalaget som gav sitt yttersta var värda segern. För bästa insats i Piffen belönades högerhalven Pelle Isaksson med spelarpris». Skribent är signaturen Q, alias Guy Henrichson. »Det har sagts: »Det skall inte vara elva spelare på planen, det skall vara elva kamraten>. För att stärka kamratskapet har sektionen ordnat juniorträffar, pojkarna har träffats varje onsdag i klubblokalen under ledning av Stig Eriksson och Ulf Packah~n. Intresset har varit stort och ett t j ugotal grabbar har varje gång varit närvarande, programmet har varit omväxlande, b1.a. frågesport, pilkastning, bordstennis och andra trevliga tävlingar

[123]


Representationslaget 1960. På huk [r.v. R eidar Grönroos, Henry Vikströ·m, Börje Hi/den (målvakt) och Guy Karlsson. Stående Carl-Erik Johansson, Bel1gt Gustafson, Per-Erik Isaksson, Aimo Öhman, bröderna Tancred och Rainer Johansson samt Ulf PackaIen.

har förekommit». Detta skriver sektionens årsberättelseförfattare. Och måhända kan de omtalade åtgärderna tillskrivas förtjänsten till b1.a. C-juniorernas stora framgångar - laget vinner tolv av fjorton matcher under säsongen och spelar oavgjort i en. Styrelsen: Tor Christiansson (bandyordf.), Caj Bäckström (fotb.ordf.), Harry Ramstedt, Henry Fagerholm, Helge Blåberg, Per-Erik Isaksson, Reidar Grönroos, Stig Eriksson och Kurt Karlsson. 1961 I lagets nya tränare, distriktstränaren Leo Aaltonen, inser betydelsen av matchvana och tar initiativ till en lång rad tränings- och vänskapsmatcher redan i ett tidigt skede av spelsäsongen. Redan den 11 mars är sandplanen intill idrottsplanen isfri och tillräckligt torr för en första träningsmatch. Och innan seriespelet kommer igång har man hunnit avverka hela nio matcher. Redan första matchen, mot TPK, ger mersmak. En seger med 1- 0 motsvarar helt både lagets och publikens förväntningar. Au relaterar genom signaturen Q: )}Kaj Bergman ser ut att gå mot en stark säsong. Centerhalven Rainer Johansson spelade sin vana trogen säkert och Erik Johansson, som hade dragits ner till vänsterback, var alldeles utmärkt bra. I anfallet prövades Bertel Isaksson, som åtminstone denna gång inte gj orde vad man hade väntat sig av honom. Roger Lindberg började starkt, men föll tillbaka på grund av konditionsbrist eller lättja)}. Q delar ut både uppmuntran och )}sporraD> - ris och ros! En av säsongens värdefullaste matchvinster når man mot Mariehamns IFK. Före matchen skriver

IFK-bladet b1.a. följande: )}Inför dagens match mellan IFK och Pargas står intresset på toppen, detta dels på grund av att kamraterna från Mariehamn har intagit en sådan förnämlig plats i serien som delad andra, och dels på grund av att dagens motståndare heter Pargas IF. Matcherna mellan IFK och Pargas har alltid varit synnerligen jämna och spännande. För det mesta har det noterats uddamålsseger för någotdera laget. Pargasgrabbarna har ju också alltid spelat en förnämlig fotboll och detta gör sitt till att vi gärna ser dem som gäster i Mariehamn. Idag står vi ånyo inför en sådan match, då det är synnerligen svårt att tippa utgången. IFK ser ut att ha kommit i gång på allvar med bl.a. bortaseger över Teräs i förra omgången, men även Pargas har börjat visa framfötterna. Vi tror dock att hemmaplan och hemmapubliken blir det som får vågskålen att väga över till IFK. Alltså tippar vi hemmaseger i dagens match, låt oss säga 4- 3)}. - Så bra går det emellertid inte för mariehamnarna. Istället blir det Piffen som gör en stormatch och vinner överraskande med 3 - 0 efter särskilt goda insatser av Roger Lindberg, Carl-Erik Johansson och Bertel Isaksson. Efter ytterligare segrar mot IF Finströms Kamraterna (5 - 2), Turun Weikot (4- 2) och TPK (5 - 1) är det klart att Piffen har en teoretisk chans till finlandsserieavancemang. Men kravet är seger i samtliga återstående matcher (sex) under höstomgången. Och detta orkar man dessvärre inte med och totalt slutar Piffen på tredje plats - det bästa slutfacit på många år! Under året flyttar Roger Lindberg från Pargas och lämnar därmed Piffen. I det framgångsrika landskapsserielaget medverkar Kaj Bergman, Rainer Johansson, Henry Vikström, Per-Erik Isaksson (lagkapten), Börje Hilden (målvakt), Carl-Erik Johansson, ~rik Johansson, Tancred Johansson, Ulf PackaIen, Roger Lindberg, Bertel Isaksson, Bjarne Björklund, Ole Backman, Harry Ramstedt, Göran Karlsson, Bror Blomqvist, Helge Blåberg, Reidar Grönroos och Bo Johansson. II laget noterar inga större matchframgångar. Lagkapten är Harry Ramstedt och flitigaste spelare Kurt Gestranius, Hilding Karlsson, Reidar Grönroos och Göran Karlsson. B-juniorerna vinner tre av sina sju matcher med Bror Blomqvist (lagkapten), Harry Henriksson, Tore Strömborg, Arne Stenius, Bertel Lehtonen och Tommy Lindholm som stomme i laget. Cjuniorerna kan inte upprepa sina fjolårsbravader utan får finna sig i ett fåtal matchvinster. Carl Mattsson gör tio av samtliga 25 mål, Tage Engman och Ralf Gustafsson är flitigast i elden. Regelbun-

[124]


det medverkar också Bertel Eriksson, Ingmar Viitanen och Alf Silfver. Det yngsta representationslaget förm år vinna bara över svaga Rehti och i en pokalmatch mot Abo IFK. Hela 27 pojkar medverkar i de olika matcherna: Hans-Erik Christiansson , Reijo Rautanen, Guy Söderholm, Reijo Tuomi, Erkki Sakkonen , Bj arne Lindholm, Anders Högnäs, Toivo Kokkala, Erik Strömborg, Ingmar Engström, Lennart Forssell, Markus Stenius, Pekka Alho, Christer Vuorinen, Börje Engström, Pertti Pyy, Bertil Lindholm, Bo-Erik Isaksson, Jack Lunden, Harri Vainio, Hilding Selin, BoErik Palmgren, Kurt Söderholm, Gunnar Bergman, Anders Skaag, Börje Öhman och Kaj Söderblom. Samtliga juniorlag har nu egna tränare i Stig Eriksson (B) , Ulf Packalen (C) och Helge Blåberg (D) . I en tekniktävling för B- och C-juniorerna segrar Bertel Lehtonen resp. Tommy Lindholm. I distriktets t ekniktävling i St Karins blir Tommy f j ärde i sin klass. Vid säsongens avslutning, föreningens julfest, får Rainer Johansson Emil Sarlins vandringspris för b ästa idrottsman i föreningen. Rainer J ohansson har under flere år varit en verklig stöttepelare i representationslaget och i år utmärker han sig som en mycket konditionsstark och pålitlig spelare. Sektionsstyret: Tor Christiansson (bandyordf.), Caj Bäckström (fotb.ordf.), Harry Ramstedt ,Lars Backman, Erik Johansson, Helge Blåberg, Bengt Gustafson, Per-Erik Isaksson och Stig (»Jomppa») Eriksson.

i juniorlagen är Harry Henriksson, Reijo Tuomi och Erik Strömborg. Liksom senaste år sänder sektionen representanter till träningsläger i Eerikkilä. I år är det Hans-Erik Christiansson, Lennart Forssell och Reijo Rautanen som reser. Byaserien för juniorer . vinner Skräbböle före Söderby och Parsby. Premium till bästa spelare under året får Per-Erik Isaksson, Stig Söderholm (B) , Christer Vuorinen (C) och Bertel Lindblom (D) . Sektionsstyret som sammankommer till sju protokollförda möten består av Tor Christiansson (bandy), Tor Tefke (fotboll), Bengt Gustafson, Henry Fagerholm, Erik Johansson, Lars Backman, Helge Blåberg, Per-Erik Isaksson, Stig Eriksson och Caj Bäckström.

1962 Leo Aaltonen fortsätter som tränare men de stora förhoppningar man ställer på säsongens matcher grusas åtminstone för I laget, som överraskas av idel matchförluster och slutar småningom p å fjärde plats i serietabellen. Man lyckas dock säkra sin plats i landskapsserien, en nödvändig föruts ättning för fortsatta ansträngningar mot högre mål. Per-Erik Isaksson får i år förtroendet som lagkapten och som ordinarie spelare i sin elva har han Henry Vikström, Rainer Johansson, Bertel Isaksson (11 mål) , Bjarne Björklund, Erik Johansson, Börje Hilden, Ulf Packaien, Carl-Erik J ohansson och Kalevi Männikkö. Närmaste reserver är Kaj Bergman och Antti Mattsson. II laget spelar i distriktsseriens III klass och vinner sin zon, men förlorar i finalen mot Abo IFK. J u nioriagen tränas av Stig Eriksson, Harry Isaksson och Karl-Erik Karlsson. Bäst reder sig Cjuniorerna, som vinner fyra och spelar oavgjort i två av sina sammanlagt sex matcher. Lagkapten

1963 En viss kräftgång kan nu otvivelaktigt förmärkas. Bollen rullar inte som den borde! Fjolårstränaren Leo Aaltonen ersätts av Mana Himberg, också han från Abo, men redan efter en kort tid lämnar han Piffen och tränaruppgiften utan någon som helst förklaring . . . Bertel Isaksson tar över och försöker rädda vad som räddas kan. Man hinner spela endast tre träningsmatcher före seriestarten och under våromgången förmår man samla bara fyra matchpoäng. Höstomgången går något bättre, men risken för nedflyttning från landskapsserien är i slutskedet mycket stor. Då två matcher återstår har Piffen nio poäng . I seriens nästsista match mot Hangö AIK inleder man med ett bedrövligt spel och Hangö går till ledningen med 2- 0. Efter en dramatisk andra halvlek lyckas Piffen dock vinna kampen med 3 - 2 främst tack vare Tore Strömborgs och Bertel Isakssons starka insats. Ännu fem minuter före fulltid reder Piffen över Mariehamns IFK i sin sista seriematch, men ledningen förbyts i oavgjort 2- 2 och man börjar redan räkna med en bedrövlig nedflyttning som verklighet. Men omständigheterna skapar en omspelsmatch mot Turun Kisa-Veikot - matchen gäller nedflyttning eller icke nedflyttning. Med två stiliga mål av Tommy Lindholm och Bengt Gustafson vardera skjuter man dock motståndarna i sank och säkrar sin plats ilandskapsserien. Fotbollsledarna och entusiasterna kan än en gång andas ut ... Under sommaren besöker Sovjet-laget Znamja Truda Pargas och förstärkt med spelare från Turun Weikot och Turun Kisa-Veikot ställer Piffen upp i en träningsmatch - dock med ringa framgång. Också finska pojklandslaget besöker Pargas och man ordnar en vänskapsmatch. Pojkarna klarar lätt av Piffens I lag med hela 7 - O.

[125]


Av juniorerna klarar sig B-pojkarna bäst med sex matchvinster och oavgjort i en match. Totalt spelar laget nio matcher. I laget medverkar Kaj Talonen, Tage Engman, Carl Mattsson, Guy Söderholm, Alf Silfver, Ralf Elmvik, Erkki Sakkonen, Hans-Erik Christiansson, Ralf Gustafsson, Ralf Stenmark, Guy Casen, Anders Högnäs, Stig Söderholm, Lasse Koskimaa, Reijo Tuomi och Tor Karlsson . C- och D-juniorerna vinner tillsammans bara tre matcher av sjutton! Under sommaren medverkar Tommy Lindholm med stor framgång i Abo-distriktets pojklag. Tor Christiansson fortsätter som föreningens representant i styrelsen för Finlands Bollförbunds Abo-distrikt. För sina insatser under en lång räcka av år tilldelas han vid distriktets årsmöte Finlands idrotts förtjänstmedalj i silver. Christiansson uppnår i år sin hahrsekelgräns. Nio danser, två i föreningshuset och sju på Lillholmen samt det traditionella skinklotteriet utgör sektionens bidrag till föreningsverksamhetens finansiering. Styrelsen: Tor Christiansson (bandy), Tor Tefke (fotboll), Bengt Gustafson, Henry Fagerholm, Lars Backman, Erik Johansson, Caj Bäckström, Guy Henrichson, Per-Erik Isaksson och Helge Blåberg. 1964

Jubileumsåret skall bli ett topp år - det besluter man redan på vintern, när träningen inleds, nu med Helge Blåberg som I lagets ordinarie tränare. Men man kommer att dras med målvaktsproblem och först för höstomgången får man i TuTo:s Ilmari Viitanen en ordinarie, rutinerad burväktare. Våromgången ger endast fyra matchpoäng, höstomgången sju. Och detta förslår inte för ett förnyat seriekontrakt. Man m åste skrida till omspel om nedflyttningen och motståndare blir TuPa. Abo-laget vinner l - O till alla Piffensupporters stora besvikelse och Piffen förpassas till den S.k. »gärdsgårdsseriem> - kretsserien. Detta är minsann inte någon välkOl"I!men födelsedagspresent för 50-åringen Pargas IF, men man noterar hellre några enskilda stora framgångar som de verkliga presenterna, t .ex. Tommy Lindholm som med stor framgång spelar i distriktets pojklag och i landslaget. I hemmalaget toppar han för övrigt målskytte»ligan» med tolv mål. Också juniorerna bereder föreningen nästan bara besvikelser - undantag utgör C-juniorerna, som de facto noterar fler matchvinster än fö rluster. I samband med jubileumsfestligheterna kan emellertid också representationslaget bidra till glansen och festyran. Mot gästande Slite IF gör

man nämligen en fin match och vinner 4- 3 och i landskapsseriematchen mot Mariehamns IFK, vilken för övrigt utgör tipsobjekt, avfärdas gästerna med klara siffror (4 - 0) . Som bästa spelare i dessa matcher premieras J ouko Takatupa resp. Tommy Lindholm . I jubileumsårets samtliga lagkombinationer medverkar följande spelare: I laget: Guy Karlsson, Henry Vikström, Kurt Karlsson, Bjarne Björklund, Mårten Malmlund, Erik Johansson, Tommy Lindholm, Tore Strömborg, Carl-Johan Fågelström, Timo Torssonen, Bengt Gustafson, Rainer Johansson, Ilmari Viitanen, Bror Blomqvist, Eino Blomster, P er Nyberg, Leif Blomqvist, Jyrki Jokinen, Bertel Isaksson, Per-Erik Isaksson, Jouko Takatupa, Harry Henriksson, Kaj Talonen, Markku Talonen och Rainer Salin. II laget: Reidar Grönroos, Bjarne Lindholm, Lasse Mäenpää, Bengt Gustafson, Rainer J ohansson, Bertel Lehtonen, Ruben Öhman, Leif Blomqvist, Per Henriksson, Christer Blomqvist, Timo Torssonen, Per-Erik Isaksson, Ole Cederholm, H elge Blåberg, Ingmar Vikström, Greger Pahlman och Bror Blomqvist. A-juniorerna: Kaj Talonen, Markku Talonen, J ouko Takatupa, Ralf Gustafsson, Carl Mattsson, Rainer Salin, Tage Engman, Bertel Eriksson, JanErik Blomqvist, Harry Henriksson, Erkki Spets, Ralf Stenmark, Tom Aberg, Anders Högnäs, Paavo Fokin, Alf Silfver, Bernt Skärström, Holger Lindblom och Guy Casen. B-juniorerna: Juhani Sinisalo, Reijo Rautanen, Guy Söderholm, Bo-Erik Isaksson, Roger Johansson, Ingmar Engström, J an Engström, Göran Blomqvist, Bertel Lindblom, Jukka Aström, Ake Hermansson, Reijo Tuomi, Stig Skaag, Håkan Öhman, Erkki Sakkonen, Håkan Engblom, Kurt J ohansson, Anders Skaag, Pertti Pyy och Keijo Vuokko. C-j uniorerna: Anders Skaag, Keijo Vuokko, Gray Gustafsson, Arno Öhman, Göran Blomqvist, Folke Pahlman, Bertel Lindblom, Börje Öhman, Håkan Öhman, Pertti Pyy, Jan-Egon Aaltonen, Ingmar Engström, Kaj Söderblom, Erik Söderholm och Ove Andersson. D-juniorerna: Pentti Rannikko, Ismo Rautanen, Erkki Kruuna, Hans Ranta-aho, Rune Nordling, Raimo Kivelä, Ben Isaksson, John Karlsson, Kim Karlsson , Tony Öhman, Markus Johansson, Björn Backman, Sune Järnström, Olav Sjölund, John Söderholm, Reima Raitio och Kari Ranta-aho. Styrelsen: Tor Christiansson (bandy), Tor Tefke (fotboll), Bengt Gustafson, Henry Fagerholm, Per-Olov von Weymarn, Guy Henrichson, PerErik Isaksson, Erik Johansson och Helge Blåberg.

[126]


1965 Representationslagets kamp i kretsserien är fruktlös. Man vinner visserligen hälften av sommarens matcher, men placeringen i serien blir anspråkslös. Tränaren Helge Blåberg och de övriga sektionsledarna Tor Tefke, Tor Christiansson, Bengt Gustafson, Henry Fagerholm, Erik J . J 0 hansson, Henry Vikström, Guy Karlsson, Harry Henriksson och Dmari Viitanen är rådvilla. Man försöker sig på en radikal föryngring av laget med Mårten Malmlund, Kaj Talonen (målvakt), Carl Mattsson, Leif Blomqvist och Harry Henriksson som stomme, men pojkarnas ringa erfarenhet skapar självfallet en påtaglig osäkerhet. B1.a. Rainer Johansson, Bengt Gustafson, Henry Vikström, Börje Hilden och Per-Erik Isaksson uppträder huvudsakligen i n laget. Pargaspubliken har svårt att tro, att laget skall reda sig utan dessa spelare - de hör nästan till representationslagets inventarier .. . Men man gör ett försök och ser tiden an . .. n laget vinner sin serie (klass nI) och juniorlagen lyckas bättre än på många år. Inget av lagen placerar sig sämre än på tredje plats i sluttabellerna. En stor del av äran till framgångarna kan otvivelaktigt tillskrivas tränarna Rurik Palm, Stig Eriksson och Bror Blomqvist. Guy Karlsson prisbelönas som bästa seniorspelare vid säsongavslutningen och Anders Skaag, Bertel Lindblom, Folke Pahlman, Reijo Rautanen, Arno Öhman, Börje Öhman, J ohn Karlsson, Raimo Kivelä, Björn Backman, Tony Öhman, Ismo Rautanen och Tom-Henrik Gustafson som framgångsrika juniorer.

1966 Måhända kan säsongen åtminstone för I laget betecknas som något av rehabilitering. Småning-

om kommer laget igång på allvar och seriespelet börjar löpa riktigt bra. Och efter en jämn säsong går man in på andra plats i serietabellen. Mannen bakom resultatet är Rainer Johansson, som från n laget tar steget upp till I laget igen och samtidigt iklär sig tränartröjan - Piffens »spelande tränare» kallas han i årsberättelsen. Men då hösten kommer lämnar han Pargas för att tillträda tjänsten som rektor för Lappfj ärds folkhögskola i Lappfjärd. En av föreningens föredömligaste spelare iklär sig nu Lappfjärds Bollklubbs speldräkt - en välkommen förstärkning för Sydöst er bottens fotboll, men en svårersättlig förlust för Piffen. Näst efter Tommy Lindholm är Johansson måhända 60-talets största avtappning för bollsporten i Pargas. I lagets ordinarie sammansättning: Bertel Isaksson, Guy Karlsson, Carl Mattsson, Bror Blomqvist, Mårten Malmlund, Kaj Talonen, Rainer Johansson, Per Nyberg, Kurt Karisson, Henry Vikström och Harry Henriksson. II laget spelar endast sex matcher !och av spelarna är det bara Reidar Grönroos som ställer upp i samtliga. Alf Silfver, Bertel I,ehtonen, Ralf Stenmark, Bjarne Lindholm, Bo-Erik Isaksson och Bjarne Björklund är i övrigt de aktivaste. B-juniorerna samlar elva poäng, som förslår till en fjärde plats i serien bland nio lag, C-juniorerna blir tredje och D -juniorerna fjärde. Slutfacit kunde ju vara sämre, men man förmår hålla stilen främst tack vare de uppoffrande amatörtränarna Helge Blåberg, Rurik Palm, Stig Eriksson och Carl-Erik Johansson. Som lokala domare fungerar Helge Blåberg, Ruben Öhman, Stig Eriksson och Arne Öhman. Carl-Erik Johansson deltar i en kurs för fotbollstränare, Kaj Talonen i en annan kurs för målvakter och Helge Blåberg och Carl-Erik Johansson leder en fotbollsskola för juniorer under tolv år under vintermånaderna. En systematisk planering av träningsverksamheten hoppas man att skall ge resultat på långsikt! Bakom denna planering står styrelsen Tor Christiansson (bandy), Bengt Gustafson (fotboll), Kaj Mickelsson, Henry Fagerholm, Erik J. J ohansson, Henry Vikström, Guy Karlsson, Harry Henriksson, Bertel Isaksson och Helge Blåberg.

1967

Heige Blåberg leder fotbollsskolan i samskolans gymnastiksal vårvintern 1965. John Säderholm lär in dribbling.

»Verksamheten har i likhet med tidigare år varit livlig och lagen har spelat 73 matcher mot 57 senaste år. Av matcherna har 35 slutat med seger, 12 oavgjort och 26 med förlust. Målkvot goda 192- 145. Sammanlagt har över hundra spelare medverkat. Bästa takterna visade repre-

[127]


sentationslaget genom segrar i krets- och distriktsserier, som bet~de avancemang till landskapsserien». Ungefär såhär inleds sektionens årsberättelse. Och förvisso har man anledning att vara nöjd - i all synnerhet som I laget efter diverse motigheter i serieinledningen kan hemföra serieseger och ånyo flytta upp tilllandsskapsserien, vilken synes motsvara 'den 'högsta nivå fotbollen just nu kan nå upp till i Pargas. Mårten Malmlund och Bror Blomqvist är nu de mest framträdande spelarna i laget och de kompletteras väl av trion Per-Erik Wikman, Holger Lindblom och Mauri Holmberg. Av de äldre spelarna är Ruben Öhman ensam kvar som ordinarie medlem i laget. CarlErik J ohansson, som övertagit tränarsysslan, spelar med då han behövs. Under seriepausen gör representationslaget en resa till Gotland och spelar oavgj ort (1 - 1) mot Slite IF. Och på Rainer Johansson initiativ knyts de första kontakterna med Lappfjärds Bollklubb, som kommer till Pargas för en vänskapsmatch. Gästerna går till paus med 2- 0 ledning, men i andra halvleken samlar sig Piffen fint, reducerar och vinner med 3 - 2. Holger Lindblom och Bror Blomqvist konkurrerar väl med Carl Mattsson, som får priset som bästa spelare i hemmalaget. Rune Swed belönas i lappfjärdselvan. Efter en paus på två år rustar man i år på nytt upp ett A-juniorlag och Stig Eriksson åtar sig ansvaret för träningspassen. Han tar också hand om D-juniorerna. Rurik Palm sköter B- och Helge Blåberg C-juniorerna. B-juniorerna förmår vinna bara tre av tio matcher, C-juniorerna med Björn Backman som effektiv målskytt (19 fullträffar) vinner sex av nio och D-juniorerna med TomHenrik Gustafson som ')/dirigent» vinner tre och förlorar sju. Det nya A-juniorlaget Gray Gustavsson, Pertti Pyy, Håkan Jakobsson, Bertel Lindblom, Jan-Egon Aaltonen, Reijo Rautanen, Ove Törnqvist, Jukka Sev6n, Anders Skaag, Bo-Erik Isaksson och Börje Öhman gör en nöj aktig säsong. Arets klubbrnästerskap i teknik för juniorer vinner Börje Öhman (B), Bengt Johansson (C) och Tom-Henrik Gustafson (D) . Tom-Henrik vinner också distriktsmästerskapet i teknik i sin klass. Från de äldsta till de yngsta är årets lagkaptener följande: Guy Karlsson, Ulf Packalim, Pertti Pyy Börje Öhman, John Söderholm och Henrik Karlsson. Arets bästa fotbollsspelare blir Guy Karlsson. Sektionsstyrelsen: Bengt Gustafson (ordf.), Stig Holm, Henry Fagerholm, Erik J. Johansson, Helge Blåberg, Tor Christiansson, Guy Karlsson, Henry Vik ström, Rurik Palm och Bertel Isaksson.

1968 Fotbollen rullar berg- och dalbana! Senaste år åkte I laget upp ilandskapsserien - i år blir det platt fall därifrån igen. Carl-Erik Johansson försöker förgäves rycka sina medspelare med i effektiv träning och hårdare tag - men det bara vill inte lossna. Inte heller en viss nyrekrytering hjälper upp situationen. Baklängesmålen i seriematchen bara ökar ... I inledningsmatcherna i allfinska cupen går det rätt hyfsat, men finlandsserielaget Herttua från huvudstaden sätter snart stopp för Piffen. I en returmatch mot Lappfjärds Bollklubb i Lappfjärd får man stryk 2- 3. II laget når en uppmuntrande tredje plats i serietabellen främst genom Ruben Öhman, Krister J ärnström , Johan Thorn, Tor Strömborg, Ralf Stenmark, Bror Blomqvist (8 mål), Ulf Packaien, Per Henriksson, Bjarne Karlsson, Bertel Isaksson, Leif Blomqvist och Anders Skaag. Stig Eriksson tränar A-juniorerna till seger i fem FM-cupmatcher och lika många DM-seriematcher. B-juniorerna gör en skral säsong, men C- och D -juniorerna reder sig hyfsat . C-juniorerna deltar under sommaren i ett fotbollsläger i Kuopio och spelar här en vänskapsmatch mot Vittingejuniorer från Sverige. Piffen vinner 6 - 1. I februari nås föreningen av dödsbud. Henry Fagerholm rycks bort i ett mänskligt sett alltför tidigt skede. I honom förlorar icke minst fotbollsgänget en hängiven och trogen ledare. Styrelsen: Bengt Gustafson (ordf.) , Henry Fagerholm, Erik J . Johansson, Helge Blåberg, Carl-Erik Johansson, Mårten Malmlund, Henry Vikström och Stig Holm. 1969 Och igen avancerar representationslaget nr I till landsskapsserien - berg- och dalbanan är fullkomlig! Helt fri från en elakartad knäskada går Carl-Erik Johansson nu med allvar in för att föra fram sitt lag. Han kör hårt på träningarna och medverkar själv i samtliga säsongens tjugo matcher som oundgänglig koordinerande spelare. Han toppar också målskyttestatistiken med 21 mål. Många unga pojkar har nu intagit äldre spelares plats i laget och sålunda återfinns b1.a. Tore Strömborg, Mårten Malmlund, Bror Blomqvist och Bertel Isaksson mest i II lagets sammansättningar medan b1.a. Börje Öhman, Gray Gustavsson och Arno Öhman är ordinarie spelare i I laget. Backen Guy Karlsson har ynglingarna dock ännu inte lyckats konkurrera ut. II lagets kapten och allt i allo, Ulf Packaien, för sina mannar till åtta segrar i elva matcher -

[128]


Representationslaget 1968. På huk fr .v. H olger Lindblom, Amo Öhman, Gray Gustavsson, Per-Erik Vikman, Guy Karlsson och Bertel Isaksson. Stående Bengt Gustafson, Börje Öhman, Mårten Malmlund, Carl Mattsson, Carl-Erik Johansson och Thomas Engström.

därav sju segrar i seriesammanhang, och laget slut ar futtiga en poäng efter zonsegraren. Flitigast i elden är förutom lagkaptenen Anders Skaag, Krister Järnström, Per Henriksson, Pekka Alho, Leif Blomqvist, Bjarne Karlsson (tio mål) och Tore Strömborg. Av juniorlagen rosar B-juniorerna marknaden mest - bara TPS är bättre i distriktsserien. Ramlaget bildas av Björn Backman, Tom-Henrik Gustafson, Ove Kronberg, Stefan Lindholm, H enrik Karlsson, Ismo Rautanen, Henrik Laaksonen, John Söderholm, Sven-Olof Blomster, Pertti Pahlman och Pertti Karlsson. I september möter B- och D-juniorerna IK Ramunder från Söderköping i Sverige och besegrar bägge motståndarIagen. Tom-Henrik Gustafson är överlägsen i juniorernas teknik-KM i B-klassen och uppnår en p oängsiffra som berättigar honom till guldmärket. Säsongens domaruppgifter handhas av Helge Blåberg, Stig Eriksson, Carl-Erik Johansson, Ruben Öhman och Ulf PackaIen. Helge Blåberg ansvarar för fotbollsskolan för knattar under 9

vintermånaderna i svenska samskolans gymnastiksal. Blåberg är detta år sektionens enda representant i större sammanhang ifråga om organisatoriska uppgifter - han är medlem av Finlands Bollförbunds Abo distrikts styrelse. Björn Mattsson har återvänt till Pargas efter ett par års vistelse i Björneborg och årsmötet väljer honom till sektionsb~s med Bengt Gustafson, Erik J . Johansson, Helge Blåberg, CarlErik Johansson, Erik J. Johansson, Rurik Palm, Mårten Malmlund, Per-Erik Wikman och Harry Ramstedt i styrelsen. 1970 Så spelar representationslaget då i landsskapsserien igen, och man är fast besluten att göra allt för att kunna hållas där. Forssan Alku blir första motståndare i serien, och Piffen förlorar klart (1- 4) . Också Bk-46 tar båda poängen på sandplanen i Pargas (2- 1) och först i matchen mot Hangö AIK får Piffen på hemmaplan poängutdelning med målsiffrorna 4 - 3. För Hangös del blir detta säsongens enda serieförlust en

[129]


meriterande seger för Pilfen alltså! Men sedan går det inte lika bra i Ekenäs, där »idarna» vinner 4- 2. I juni är Hyvinkään Palloseura på besök i köpingen och Piffen delar poängen, men förlorar mot Salon Vilpas (0 - 3). Få är de som vågar hoppas på poäng i matchen mot Hangö IK, men vid slutsignalen står spelet i alla fan 2- 2. Forssan Palloseura och LTU får ge båda poängen till Pargas i våromgångens sista matcher. Höstomgången inleds mycket svagt. Man förlorar mot BK-46, Forssan Alku, Hangö AIK och Ekenäs IF. Förlusten mot Forssa kan man visserligen tillskriva olyckliga omständigheter - på utsatt matchdag står det ordinarie laget klart för drabbning inför en talrik hemmapublik och man har föresatt sig revansch för våromgångens förlust. Men domaren infinner sig aldrig och matchen uppskjuts och spelas vid en tidpunkt, då man inte har tillgång till fyra av de ordinarie spelarna som för närvarande avtjänar sin värnplikt. - Nu är man piskad till seger i Hyvinge mot HyPS, om man överhuvudtaget skall hänga med i kampen om ett förnyat kontrakt för nästa säsong. Och efter en verklig kämpamatch kan man resa hem med båda poängen i bagaget. Nästa poängutdelning gynnar Salon ViI pas och nu är man definitivt invecklad i en hård bottenstrid tillsammans med Forssan Palloseura, Forssan Alku, Littoisten Työväen Urheilijat och Hyvinkään Palloseura. Man lyckas ta den ena poängen av Hangö IK och hemma i Pargas besegras Forssan PS med 5- 0. Härmed är kontraktet för landskapsserien förnyat och man har råd med att förlora i Littois mot LTU (1 - 2) , som åker ur serien. I den allfinska cupen kämpar man också fint och noterar 4- 3 mot Piikkiön PS, 2 - 1 (efter två matchförlängningar) mot Patterin Haka från Abo, 2 - 1 mot Turun Teräs och 6- 1 mot Salon Vilpas. IF Finströms Kamraterna blir det lag som sätter krokben för Piffens cupspelare. Nestorn Guy Karlsson är nu lagkapten i ett lag som kan uppvisa rätt många helt nya ansikten. De flesta matcherna spelar förutom lagkaptenen, Börje Öhman, Rune Engblom, Raimo Rasikannas, CarlErik Johansson (24 mål), Holger Lindblom, Gray Gustavsson, Bertel Lindblom, Kim Karlsson, Ove Kronberg, Björn Backman, Arno Öhman och Mauri Holmberg. II laget gör en svag säsong och slutar på sjätte plats i serietabellen. Juniorerna sköter sig överlag bra, bl.a. blir B-juniorerna serietvåa efter TuTo. Med gratisbiljetter på Viking-linjen gör Bjuniorerna en svarsvisit hos IK Ramunder i Söderköping och klarar 1- 1. Med på resan är

också C-juniorerna som besegrar svenskarna med hela 8 - 0. Ronny Sjöblom och Tomas Ölander är lagets verkliga målskyttar - tillsammans svarar de för tjugo av lagets 46 mål under sommaren. För de yngsta pojkarna ordnas utöver seriespelet en s.k. knatteliga - främst avsedd för dem som inte ryms med i det ordinarie laget - ett initiativ som noteras med förtjusning av pojkarna. Heta duster om årets knattemästerskap följer. I slutet av spelsäsongen besöker Ake Liljedahl från Sverige Pargas - mannen bakom Piffens finlandsserievistelse för över t j ugo år sedan. Man upplivar gamla minnen i form av ett träningspass för spelare som på fyrtiotalet medverkade i representationslaget. Liljedahl leder träningen vid det historiska tillfället. Arets bästa seniorspelare blir Carl-Erik J ohansson. För att finansiera verksamheten ordnas traditionellt ett skinklotteri, en danstillställning och så tar man aktivt del i arrangemangen kring den nya inkomstkällan på föreningsnivå - bingospelet. Sektionsstyrelsen återväljs på ett undantag när - Guy Karlsson ersätter Mårten Malmlund. 1971

Under en bild av tränande fotbollsspelare skriver Au:s signatur Q den 24 mars: »Ända sedan december har Piffens fotbollsspelare mött upp tre gånger i veckan till träningar, välbesökta sådana, som gör att man gärna tror att spelarna verkligen går hårt in för årets landskapsserie, som startar i början av maj . Träningarna går som bilden visar delvis utomhus med fotbollsspel på riktigt. Pilfen har också fått förstärkningar i och med att åbobröderna Thomas och Rolf Engström i år spelar för pargaslageb>. Efter seriepremiären noterar samma skribent: »Piffen vann över Roima från Nystad i söndagens seriepremiär i Pargas med 2- 0 (1 - 0) . Någon bra match var det inte och hemmalaget har i sina träningsmatcher visat upp bättre spel. Försvaret höll dock ganska bra, men samspelet i anfallen var det inte så mycket bevänt mecD>. Under rubriken Piffen har framgång i fotbollsserierna skriver Q ytterligare: »Piffens representationslag, som i morgon på hemmaplan möter TPK i division III är hittills zonens enda obesegrade lag och leder alltså serien. Senast tog man en klar seger över VG-62 i Nådendal (4 - 1) och har för avsikt att också i morgon sätta TPK på plats .. ,» . Allt är bra förspänt - man går från seger till seger - syns det! Och seger (2 - 0) blir

[130]


det också över TPK. Men så inhöstas sommarens första förlust - i matchen mot Salon Vilpas och denna följs småningom av flere. Man tar stryk av Turun Pallo, Turun Weikot samt Abo IFK. Först i sammandrabbningen med Turun Teräs lyckas man samla sig till en kämpamatch, som ger arbetssegern 4- 3. I höstomgången får Teräs revansch med exak~ samma siffror. Efter seger i tolv av de tjugo seriematcherna går Piffen så in på tredje plats i sluttabellen efter Mariehamns IFK och Turun Veikot. Aktivaste spelare är Pertti Pyy, Jan-Egon Aaltonen, Rolf och Thomas Engström, Per-Erik Wikman (lagkapten), Guy Karlsson, Holger Lindblom, Carl-Erik J ohansson, Ove Kronberg, Gray Gustavsson, Mårten Malmlund, Björn Backman och Börje Öhman. En tredje plats i serien och femton matchpoäng blir slutfacit för II laget, som nu dirigeras av Bertel Eriksson. Med Henry Vikström som lagkapten grundar huvudsakligen f.d. spelare ett s.k. motionslag, som också anmäls för seriespel - i distriktets IV klass serie. Hela 26 spelare medverkar till att laget går in på en hedersam andra plats i zonen. Bästa målgörare är tyngdlyftaren Göran Karlsson och Bertel Isaksson. Följande spelare deltar i det populära lagets matcher Henry Vikström, Bertel Isaksson, Per-Ole Ridberg, Ulf Packaien, Bjarne Björklund, Göran Karlsson, Kalevi Männikkö , Bengt Gustafson, Bror Blomqvist, H arry Ramstedt, Leif Blomqvist, Roger Nybäck, Reidar Grönroos, Raimo Lindgren, Birger Dahlberg, Bj arne Lindholm, Johan Hollsten, Ake Järvinen, Veijo Peltola, Rurik Palm, Benny Isaksson, Rainer Salin, Bertel Lehtonen, Ismo Rautanen, Kari Virta och Helge Blåberg. Samtliga juniorlag lyckas måttligt i serierna - bäst går det för de allra yngsta. A- och B-juniorernas lagkaptener Ove Kronberg och Keijo Intonen har vissa svårigheter att få sina spelare aktivt med i träningarna medan Tomas Ölander och Dick Holmström kan dirigera lydigare C- och D-juniorer. Två goda påläggskalvar visar sig B-juniorerna Tom-Henrik Gustafson och Henrik Karlsson vara. På egen begäran spelar de hela säsongen i A-juniorlaget, som tack vare detta nämnvärt förstärks. De medverkar också i Abo-distriktets B-juniorlag. För årets hemmamatcher donerar Pargas sparbank och föreståndarna för Esso GuU och Shell servicestationer hederspris och tack vare ortens bankers välvilja kan man anskaffa tjugo nya träningsdräkter för representationslaget. Erik J . Johansson lämnar vid valmötet sektionsstyrelsen, vilken i övrigt återväljs.

1972 Ulf Packalen blir I lagets tränare och Mårten Malmlund går upp som lagkapten. Man visar goda takter i vårens träningsmatcher, men det går betydligt sämre när bollen börjar rulla i division III. Våromgången ger endast sex matchpoäng av aderton möjliga. Och inte går det heller bättre under hösten. Efter en nervpirrande match mot Turun Teräs - en kamp som om den förloras innebär nedflyttning till kretsserien - lyckas Piffen klara l - l och ett förnyat kontrakt för nästa år. Man är tydligen igen på väg mot en downperiod och sektionsledarna försöker förgäves finna orsaken härtill. Man vet att det faktum att många spelare också medverkar aktivt i handbollsspelet är till stort förfång för den gemensamma fotbollsträningen. Man noterar också att spelarna avsiktligt slarvar med träningen och att lagandan inte är den bästa möjliga. Men ett lämpligt botemedel kan man inte finna ut. II lagets framgångar är dock trösterika - tolv seriepoäng i sju matcher. Men i laget medverkar alltför många träningsskolkare, för att prestationerna skall kunna övertyga sektionsledarna om att här finns gott om reservkrafter för nästa års representationslag. Motionslaget, som också i år huvudsakligen består av äldre spelare vilka gärna ställer upp till spel »om det råkar passa» utan att tänka så värst mycket på förträning och grundkondition, reder sig utmärkt i serien. För att avgöra zonsegern måste omspel mellan Piffenveteranerna och Hirvensalon Heitto II tjllgripas. Och här stöter motionslaget på patrull (0 - 4) . Lagets allt i allo och kapten är fortfarande Henry Vikström och i Kalevi Männikkö, Raimo ;lindgren, Kurt ÖbIom, Tore Strömborg, Ulf PackaIen, Harry Ramstedt, Bertel Isaksson, Bjarne Karlsson, Per Nyberg och Lasse Mäenpää har han sitt starkaste stöd. På juniorhåll lyckas man överlag skralt i seriespelet och med oro ser många äldre föreningsmedlemmar framtiden an. I ett par matcher måste man t.o.m. ty sig till walk over, då tillräckligt många spelare inte kan uppbringas för lag. Men en sämre period brukar alltid förbytas i en bättre . .. Sektionsstyret H elge Blåberg (ordf.), Björn Mattsson, Bengt Gustafson, Harry Ramstedt, Carl-Erik Johansson, Rurik Palm, Guy Karlsson och Per-Erik Vikman arbetar med förtröstan vidare . . . 1973 »Våren börj ar visa sig på våra breddgrader och det betyder också att kung fotboll blir den kanske

[131]


mest utövade idrottsformen. Piffens seniorer har redan alltsedan januari skaffat sig grundkondition på länkar, först två gånger i veckan och nu från början av april har träningsturerna utökats till tre i veckan. För ett par veckor sedan inleddes också raden av träningsmatcher, där Piffen vunnit över KSF med 3 - 1, över Jäntevä med 4- 3 och över Hirvensa10n Heitto med l - O samt förlorat med 0 - 5 mot Salon Pallo i Salo och mot Kaarinan Pojat 2 - 7 i Pargas. Ulf Packalen som dragit träningarna ser en aning bistert på situationen och tycker att träningsfliten kunde vara bättre, då en stark insats fordras för att säkerställa serieplatsen i den hårda konkurrensen. Jämfört med fjol årslaget är årets sammansättning något förnyad och förändrad. Bräderna Engström, Guy Karlsson och })Vikw) Wikman spelar inte längre för Piffen, och då inte heller nyförvärv finns betyder det att nya spelare får sin chans. Största problemet för närvarande är dock enligt })Packeli}) målvaktsproblemet. Kaj Talonen som ifjol gjorde en stabil insats i målet har nog lovat hoppa in någon match, men vill inte binda sig för hela sommaren och Gray Gustavsson har bestämt vägrat ställa sig mellan stolparna. Nu i träningsmatcherna har bl.a. Henrik Laaksonen och Mauri Holmberg offrat sig. Serien kör för Piffens del igång den 5 maj med hemmamatch mot J omala IK från .Åland. Övriga lag i samma zon är IF Finströms Kamraterna och Mariehamns IFK (Aland), Abo IFK, Turun Pyrkivä och TPK, Hirvensalon Heitto, VG-62 (Nådendal) och Littoisten Työväen Urheilijat. Piffen har även i distrikts serierna ~nmält ett andra och ett tredje lag. Damfotboll blir det åtminstone inte ännu i år. Nu då handbollssäsongen är så gott som avslutad börjar förstås juniorernas fotbollsträningar. A- (födda 1955- 56) och B-juniorerna (1957 - 58) börjar träna nu någon gång efter påsken och dras främst av Rurik Palm och Kari Virta, men även })Jomppa}) Eriksson finns med i bilden då han har tid. Träningsdagar blir måndagar och torsdagar kl. 18.00. C- (1959- 60) och D-juniorerna (1961-62) har redan inlett träningarna och närapå två fulla lag har redan infunnit sig tisdagar och fredagar kl. 17.00. })Kecki}) Johansson och })Janne» Blomqvist fungerar som tränare. Knattarna (födda 1963 eller senare) samlas till första träning i morgon (fredag) kl. 18.00 på sandplan. Greger Pahlman och Lasse Honkanen leder. Träningsdagar blir tisdagar och fredagar kl. 18.00}). Detta skriver Pargas Kungörelser den 6 april under rubriken })Fotbollen rullar igång}}. En dryg

Nybakade distriktsmästare. PIF:s C-juniorer 1973. På huk fr.v . R eijo Sinisalo, Ke"zt Fagerström, Ralf Westeriund, Sture Sandell, R olle Eriksson, Kenneth Stubb, Lasse Isaksson och Jaml e Antson. Stående tränaren Carl-Erik Johansson, CarlJohan Wiksträm, Bob Adolfsson, Ingmar Ginström, Mikael Ramstedt, Dick H olmström, L eo Vahalahti, Johan Karlsson och Leif Sainio.

vecka senare öppnas spelsäsongen med en träningsmatch mot Jäntevä från Dalsbruk, vilken Piffen vinner med 4- 3. Seriepremiär blir det den 4 maj mot Jomala IK i division III med ett lag som saknar några gamla kämpar, men istället innehåller nya krafter. Ulf Packalen har trimmat pojkarna. Seriepremiären blir tyvärr strykpremiär (O - l) och under hela våromgången lyckas man vinna bara mot Abo IFK (2- 0). Man anar att Piffen löper risk att falla ur serien. Ännu den 11 september försöker man leva i hoppet och AU skriver })Piffen slog LTU och kämpar ännw) , men två veckor senare är lagets öde beseglat. Rubriker som }}Piffen tog avsked med 6 - 3 över VG-62}) och }}Adjö, säger Piffen» skvallrar om att degraderingen till division IV är ett faktum. Arsberättelsen, som styrelsen avger konstaterar: }}Att det gått så pass dåligt för vårt representationslag kan väl till stor del skyllas på att det varken i styrelsen eller bland spelarna finns tillräckligt intresse. Att en stor del av matcherna spelas under veckosluten hjälper inte heller upp saken. Spelarna vill helt enkelt inte offra sina veckoslut, då dessutom en stor del av dem har familj att ta hänsyn till. Speciellt svårt att få ihop fulltaligt lag har det varit inför Alands-matcherna. Intresset för träningen har det också varit klent beställt med}). Över fyrtio träningstillfällen hålls under året, men bara ett fåtal spelare deltar ens närmelsevis i dem alla. Ingen spelare medverkar i alla matcher, men Börje Öhman, Mårten Malmlund (lagkapten), Jan-Egon Lindblom, Mauri Holmberg, Jukka Sev6n, Johan Karlsson, Kaj Talonen, Björn

[132]


Backman, Leif Blomqvist, Reijo Rautanen och Kim Karlsson är flitigast. Bland de flitigaste ifråga om träning återfinns Anders Timgren och Johnny Gestranius, men dessa medverkar bara i ett fåtal matcher. Reservlagets (II laget) framgångar i distriktsseriens II klass inskränker sig till sju matchvinster. På förlustkontot får man anteckna lika många matcher. Motionslaget (III laget) vinner sin zon i distriktets IV klass och efter att ha vunnit över andra zonens segrare TuKV III är distriktsmästerskapet Piffens. I laget medverkar regelbundet Raimo Lindgren, Tore Strömborg, Henry Vikström, Johnny Gestranius, Per Nyberg, Kari Virta, Bertel Isaksson, Roger Nybäck, Bjarne Karlsson, Harry Ramstedt, Stig Kavander, Ulf Packalen och Bengt Gustafson. Bland juniorerna kammar A-juniorerna noll i samtliga matcher, B-juniorerna vinner fyra av elva och D-juniorerna sex av tolv. C-juniorerna tar emellertid överraskande DM efter att ha segrat i matcherna mot storklubbarna TPS och TuTo. Bara i matchen mot Kaarinan Reipas måste man ge sig (3- 7) . Oftast i elden i mästarlaget är Dick Holmström (lagkapten) , Mikael Ramstedt, Lasse Isaksson, Bob Adolfsson, Leo Vahalahti, Ingmar Ginström, Sture Sandell,

Roland Eriksson, Kenneth Stubb, Kent Fagerström, Leif Sainio, J an Antson och Reijo Sinisalo. C- och D -juniorerna besöker på försommaren Strömberg i Sverige och förlorar mot svenskarna. Senare besöker Strömbergs IK Pargas och Piffen tar revansch. Arets fotbollsträning för knattar sköts av Greger Pahlman och L asse Honkanen, men träningarna är glest besökta och pojkarna mycket unga. Stig Eriksson tränar A-juniorerna, Kari Virta B-, CarlErik Johansson C- och Jan-Erik Blomqvist Djuniorerna. Mårten Malmlund utses till årets bästa fotbollsspelare. 1974 Ulf Packalen blir ordförande, Helge Blåberg, Harry Ramstedt, Bengt Gustafson, Björn Mattsson, Carl-Erik Johansson och Rurik Palm återväljs medan Arno Öhman och Stig-Olof Carlberg nyväljs i sektionsstyrelsen. Genom upprop i PK försöker man få alla spelare med på träningarna, som nu leds av Berte1 Isaksson och hålls i och i terrängen kring Manegen. Intresset för träningarna ser ut att öka, helt visst vill man göra en insats för att föra Piffen tillbaka till division III.

[133]


I skidspåret 1915 )}Tävlingen om )}Västra Finlands)} vandringspris äger rum i Pargas den 7 mars. Under rådande tidsförhållanden har styrelsen för Väst-Finska Ungdomsförbundet icke ansett skäl förefinnas för anordnande av sedvanligt vinterting, men de med detsamma förenade skidtävlingarna komma dock att anordnas. Pargas Malms Idrottsförening har åtagit sig arrangemangen och äga tävlingarna, till vilka varje tävlande förening bör sända minst tre representanter, rum i Pargas söndagen den 7 instundande mars. Anmälningar insändas under direktör Emil Sarlins adress till Pargas Malms Idrottsförening. Föreningen anskaffar logi och kost, men bör anmälan göras med det första, hälst inom denna månads utgång)}. - På detta sätt kungör tidningen Västra Finland det första verkliga skidevenemanget i Pargas inom ramen för den för ett halvt år sedan nybildade föreningen. Självfallet är det med intresse tävlingen motses, såväl inom föreningen som bland ortsborna. Notisen ingår i VF den 18 februari, varför man är i god tid ute med tävlingsinbjudan. Men trots detta är det bara värdföreningen och Nagu Lilll andets sportförening som ställer upp. Starten är förlagd på isen utanför Furuvik och målet i närheten av Storgård Norrgård och sker precis kl. 9.30 på morgonen. Man skidar en 10 km:s bana mest i )}brutem terräng. I frånvaro av Nagu-föreningens bästa skidlöpare, som det heter i ett tävlingsreferat i VF dagen därpå, vinner Gösta Svahnström överlägset och genom klubbkamraten Valter Sundell får Pargas en dubbelseger. Fritiof Blomqvist från Nagu blir tredje och så följer John Johansson Pargas, John Svahnström Nagu, Felix Grönfelt, Erik Stenvall och Axel Neittamo samtliga från Pargas. Nagus mångkampare Sergei Andersson avbryter tävlingen. Medeltiden för de fyra bästa i pargaslaget avgör utgången i lagtävlingen och Pargas tar sin första inteckning i VF:s vandringspris, ett stiligt horn. Före denna historiska tävling hade PMIF arrangerat tre träningstävlingar, i vilka man tävlade om direktör Emil Sarlins vandringspris. Slutresultatet i de tre tävlingarna, sammanlagt 28 km,

hade blivit: 1) Gösta Svahnström, 2) John Johansson, 3) Valter Sundell 4) Felix Grönfelt 5) Erik Stenwall 6) Fredrik Svahnström 7) Valter Stenström. Pokalen utdelas i samband med prisutdelningen för dagens )}stortävling)} och tillfaller för ett år framåt Gösta Svahnström. Tävlingsreferatet i VF utmynnar i ett glatt konstaterande: )}Man kan med tillfredsställelse anteckna, att skidsporten på senare tid tagit ett rätt vackert uppsving i Pargas ... )} Ännu samma månad deltar några PMIF-skidare i Turun Urheiluliittos tävlingar och Gösta Svahnström tar en meriterande tredje placering i det internationella sällskapet. 1916 Pargas Malms Idrottsförenings styrelse har knappast någon tanke på historieskrivning i sin verksamhet. Inga resultatförteckningar synes ha bevarats i föreningens arkiv från dessa första intressanta tävlingar. Eller har man bevarat dem så vårdslöst att de på sätt eller annat förkommit i ett senare skede. Historieskrivaren må förlita sig på notiser och tävlingsreferat i dagstidningarna! En del papper arkiveras emellertid mycket omsorgsfullt, särskilt kopior av avgående skrivelser och inkomst- och utgiftsverifikat. Sålunda kan dessa förtälja, att Fredrik Svahnström den 27 januari utkvitterar Fmk 17:25 av G. Alfred Forss - ett belopp som han använder för beställning av skidor hos herr J. V. Heikinaho i Ypäjä. Någonting är alltså i görningen. Och den 5 mars inbjuder man till en andra skidtävling om VF:s vandringspris. Samtidigt skall Emil Sarlins träningspokals öde för året avgöras. Tävlingsanmälan görs denna gång till kontoristen John Pettersson. Denna skiddag blir den största i föreningens korta liv, då samma dag ytterligare avgörs en tävling mellan kommunens folkskolor om ett av föreningen nyinstiftat vandringspris. Tävlingarna inleds redan kl. 9 p å morgonen i ett svårt skidföre. Man skidar en 5 km:s slinga två gånger med start på idrottsplanen invid samskolan. Fyra föreningar ställer upp , men av dessa representeras Hitis Ungdomsförening ej av ett fulltaligt lag. Inalles startar

[134]


hela tjugo man och Gösta Svahnström vinner knappt före Sergei Andersson. Det blir dock N agu Lillandets Idrottsförening som vinner lagtävlingen, får hornet och därmed en välkommen revansch för fjolårsnederlaget. lO-km:sloppet räknas samtidigt som en tredje etapptävling i kampen om E mil Sarlins pokal. Pokalvinnare blir Fritjof Blomqvist . Måhända hade Gösta Svahnström tagit pokalen också denna gång, om han inte i andra etappskidningen hade råkat ut för skidbrott och varit tvungen att avbryta. F olkskoltävlingen vinner Levo folkskola , som får en första inteckning i vandringspriset - en sköld som bestämts bli evigt vandrande. Lärarinnan Anna Jansson bär stolt hem skölden, som nu skall hänga på Levoskolans vägg ett år framåt . . .

1917 Skidsäsongen inleds med träningstävling i medlet av januari. Den 4 februari deltar föreningens bästa åkare i Turun Urheiluliittos stora tävlingar i skidstafett om Turun Sanomats vandringsstatyett »Slungaren». Pargas slutar på åttonde plats (åtta av tio lag fullföljer tävlingen). Finlands Svenska Gymnastik- och Idrottsförbunds Abo distrikt anförtror Pargas arrangemangen av distriktsmästerskapen och dessa avhålls den 18 februari. Arrangörerna skiljer sig fint från sitt första uppdrag och Valter Sundell tar i seniorklassen sin första DM-medalj . I den rätt jämna tävlingen blir Gösta Svahnström fjärde. Några dagar senare avgörs DM i backåkning i Abo och norskfödda pargasbon Gust af Wiese »visar sig besitta fäderneärvda anlag och utför sina hopp med schvung och hurtig stil». Wiese blir fjärde i juniorklassen. Valter Sundell, Gösta Svahnström och Fritjof Blomqvist tar tåget till Ekenäs och SFI-mästerskapen. Banan anses vara lätt och det är också tillåtet att springa med skidorna i händerna! Men det blir motigt för pargastrion. I yrväder och lös snö avbryter både Blomqvist och Svahnström. Sundell kämpar sig t ill en femte placering. I medlet av mars är det så dags för vinterns största skiddag. Hela sex olika tävlingar skall avgöras och över hundra deltagare ställer upp. Vädret är idealiskt, föret gott och publikanslutningen stor. Dagen inleds med Pargas Frivilliga Brandkårs tävling mellan divisionerna. Den gula divisionen vinner sedan Allan Engblom, Fredrik Svahnström och Karl Vikström belagt de tre första platserna. I huvudloppet om VF:s horn deltar agu Lillandets Sportförening, Kamratförbundet i Skären Pargas, Alö Ungdomsförening P argas och Norra Pargas Ungdomsförening. PMIF

ställer alltså inte upp i egenskap av idrottsförening och arrangör. Jorra Pargas UF utgår som segrare i lagtävlingen, Fritjof Blomqvist vinner individue11t. I en juniortävling på 10 km vinner Albin Lindholm före Rafael Ljungqvist och Gunnar Lindroos. Också damerna har idag sin egen tävling - den genom tiderna första damtävlingen i Pargas. Julia Gustafsson, Elsa Fagerlund och Mimmi Kyrklund tar de tre första prisen på den 3,5 km långa sträckan. Som avslutning på skiddagen släpper man folkskoleleverna ut i spåret och denna gång hemför Storgårds folkskola skölden. Individuellt bäst är Albert Vahlroos från Bläsnäs-skolan. En av deltagarna från Allmänna Idrottsklubben i Abo refererar efter avslutad tävlingssäsong i föreningens egen tidning Klubbliv på följande sätt: »Här må endast nämnas Pargasbornas förbluffande framsteg i denna idrottsgren. Samma löpare som ifjol gjorde rätt dåJiga tider på 10 km löpte nu 20 och 30 km med en uthållighet, som man ej kunnat tilltro dem efter så kort förberedelse. Särskilt må framhållas distriktsmästaren Valter Sundell och andra pristagaren Felix GrÖnfelt. Den senare, vilken genom sin figur är föga lämpad för långdistanslöpning, är ett levande bevis för vad intresse och ihärdighet i förening kunna åstadkomma. I Pargas-bornas framsteg spårar man för övrigt tydligt verkningarna av ett intensivt, av intresse och förståelse för idrotten lett arbete, men så har de också i ingenjör Emil Sarlin och veterinär Fredrik Svahnström två män av den rätta kalibern» . Ett annat AU-referat använder ungefär samma tongångar, då man försöker redogöra för PMIF:s initiativ att öka skidintresset på orten: »Pargas Malms IF som under sin korta existens åtskilliga gånger ådagalagt stor livaktighet har nyligen utfört en vacker och bety delsefull gärning samhället och idrotten till fromma. Genom föreningens försorg har anskaffats 150 par skidor, som fördelats bland folkskolebarnen i Pargas kommun varjämte föreningen för att yttermera höja intresset för den hurtiga Qch stärkande skidsporten uppställt en prydlig vandringssköld mellan skolorna. Den vackra handlingen skall förvisso få betydelsefulla följder . Den kommer att dana hurtiga idrottsmän och kraftiga samhällsmedlemmar, vilka med tacksamhet skola ihågkomma föreningens gåva. Honnör för PMIFl». Föreningen har lyckats ställa priset på skidorna så lågt som 6:50 mk per par och då man tar initiativ till insamling av pengar via skoldirektionerna för att täcka också större delen av detta pris, kommer eleverna att behöva betala bara omkring två mk per par.

[135]


1918 En inspirerad skidstart avbryts burdust ' av orosmoln och krig - inbördeskriget kommer och de flesta aktiva drar ut i kampen mot våld och anarki. Verksamheten ligger helt nere och skidträningen ersätts med sträng exercis i frihetskämparnas led.

1919 Orosmolnen har dragit förbi och man vill gå in för att läka de sår och fylla de luckor kriget åstadkommit. Nya krafter måste uppbringas, nya förmågor, som kan föra arbetet vidare. Men intresset har mist sin udd. AIK i Abo arrangerar DM med Idrottsparken som start- och målplats den 23 mars. Klubbsekreteraren Axel Kuffschinoff uppvaktar PMIF med en inbjudan till deltagande, men i ett kort tävlingsreferat i Au dagen efter mästerskapen noteras helt sakligt »Deltagandet var mycket lamt. Pargas Idrottsförening som senaste år var bäst i denna idrottsgren uteblev helt och hållet».

1920 Pådrivaren Fredrik Svahnström har lämnat hembygden och ingen finns som kan aktivera medlemmarna till vare sig tränings- eller tävlingsverksamhet. Krigets sår är ännu öppna ... J akobstads Idrottsförening inbjuder till stora nationella tävlingar vid segelpavilj ongen i J ako bstad den 14 mars, men inbjudan föranleder inga åtgärder.

1921 t' All verksamhet fortfarande down. I backtä vlingar i Abo deltar föreningens f.d. medlem Gustaf Wiese, som nu representerar Abo IFK. Skidlöparen Valter Sundell inväljs i föreningens styrelse vid allmänt möte den 30 april.

1922 Föreningens återuppvaknande våren 1921 innebär ännu ingen aktivitet på skidfronten. Bevarade annaler förtäljer blott, att man uppsamlat olika vandringspris i akt och mening att på nytt arrangera tävlingar om dem. Storgårds folkskola söker fram skidskölden och Emil Sarlins träningspokal återbördas av Fritjof Blomqvist. Vinterns enda skidevenemang blir skolskidningarna den 5 mars. Mielisholms folkskola tar sin första inteckning i skölden. Föreningens få skidare ställer upp i några träningstävlingar och träningspokalerna (också en juniorpokal har instiftats) , tillfaller Brynolf Mickelsson och Eliel Mickelsson (junior). Valter Sundell, Brynolf Mickelsson och Erik Johansson anmäls till DM i Abo

den 12 mars, men anmälnings brevet åtföljs av följande reservation: »Då vi erhållit kännedom om tävlingarna så sent, att vi ej hunnit sätta oss i förbindelse med alla våra deltagare, förbehåller vi oss rätt att erlägga startavgifterna vid starten». Att döma av resultatförteckningen från mästerskapen har de anmälda uteblivit. Pargas är däremot med på ett hörn i budkavleskidningen Abo Helsingfors och i nr 3 av AIKs klubbtidning »Klubbliv» refereras: »Budkavleskidningen AboHelsingfors, som började den 23 februari kom strax före kL 8 f.m. till Pargas, där den mottogs av Brynolf Mkkelsson, som förde den vidare framåt till Nagu. Slutsträckan Ekenäs - Helsingfors kördes av Jussi Björk, som blev haffad av polisen i Ekenäs för att han åkt skidor på gatorna».

1923 All verksamhet är helt beroende av föreningens styrelsemedlem Brynolf Mickelsson, som är med i tävlingarna både som arrangör och som aktiv deltagare. Folkskoltävlingarna avhålls i mars och som lagsegrare utgår Bläsnäs finska folkskola före Malm folkskola. Snabbast i tävlingarna är Adus Landen, Olof Sundell och Viljo Lehtonen. Ett nytt vandringspris för lagtävlingen inköps och till de bästa deltagarna ges medaljer.

1924 Brynolf Mickelsson har många järn i elden och en stor del av hans tid åtgår till verksamheten inom skyddskåren. Piffens organiserade skidverksamhet inskränks till ett minimum. Distriktsmästerskapen arrangeras i Abo, men pargasborna syns ej i resultatförteckningarna. Vid ett styrelsemöte den 19 februari besluter man att anskaffa ett nytt vandringspris för träningstävlingarna, då Emil Sarlins pokal »Utgått ur föreningen» i och med att man föregående år tävlat tredje gången om detsamma. Man håller träningstävlingar och folkskolorna kallas till kamp genom annons i lokaltidningen. Några resultat från tävlingarna varken publiceras i dagstidningarna eller införes i föreningens arkiv .. .

1925 -1 930 ~'

Perioden ända fram till år 1931 är mörklagd vad beträffar resultatförteckningar i föreningens arkiv. Men nulevande skidentusiaster från denna tid vittnar om att några tävlingar dock arrangerades och att man t.O.m, representerade föreningen i DM - ehuru sparsamt! I 1925-års DM placerar sig Erik Johansson på fjärde plats i seniorklassen. Följande år blir han femte vid Abo Skyddskårsdistrikts mästerskaps-

[136J


tävlingar i Ispois och år 1928 tredje vid DM, som verkligen arrangeras av Pargas IF. Distriktets årsberättelse för 1928 konstaterar: »En glädjande tilldragelse inom distriktet är även det, att distriktsmästerskapstävlingarna uti skidning kunnat arrangeras uti landsorten. PIF lovade nämligen mot löfte om att erhålla funktionärer från distriktet åtaga sig dessa arrangemang och distriktets sekreterare utreste därför till Pargas. Detta år infunno sig icke så många deltagare till dessa tävlingar, men vi äro övertygade om att under kommande år deltagarantalet skall stiga från år till år. Endast genom att placera dessa tävlingar uti landsorten kunna vi hoppas på att erhålla mera deltagare från landsortsföreningarna». Då Abolands distrikt av Finlands sv. skidförbund bildas i december 1929 inväljs Brynolf Mickelsson i distriktsstyrelsen. Efter detta möte sänder distriktet ut en skrivelse, vari man bl.a. säger: »För möjliggörandet av ett mera energiskt och framgångsrikt arbete för skididrottens främjande inom Svenska Finland, är detsamma indelat i distrikt. Den 22 december 1929 hölls i Abo konstituerande möte för Abolands distrikt av Svenska Finlands Skidförbund. Vid detta möte beslöts följa samma distriktsindelning J'om inom SFL Då vi tagit för givet, att Ni som medlem i moderförbundet även ansluta Eder till specialförbundet, hava vi tagit oss friheten invälja en representant för Eder förening . Till följd av de dåliga vintrarna senaste år har arbetet inom den dåvalda styrelsen helt legat nere. Då det bland svenskarna i Aboland finns och bör finnas goda skidlöpare, och för att ytterligare förkovra oss, är det av st örsta vikt att samarbetet fås så livligt som möjligt genom arrangerandet av gemensamma tävlingar och mästerskap för vår landsända. I synnerhet föreningarna i Aboland borde förfoga över goda skidlöpare då dess flesta medlemmar tillhöra skyddskåren och skidningen inom denna nästan är obligatorisk».

1931 Sedan föreningen på nytt gått in för en uppryckning och effektiv verksamhet arrangeras träningstävlingar och resultaten bokförs sorgfälligt i årsberättelsen. Sturle Engström är överlägsen i seniorklassen och Ake Sjöblom i juniorklassen. Närmast dem i resultatlistan kommer Thorvald Lindqvist och Allan Karlsson samt bland juniorerna Aake Lehtonen och Gustav Hagman. Brynolf Mickelsson, som fungerar som gymnastiklärare vid Pargas svenska samskola, tar initiativ till tävlingar för skidlöparmärket och det blir självfallet PIF som står för arrangemangen. Sjutton

pojkar deltar. Märkesskidningar arrangeras även för Pargas Malms lägre och högre folkskolor med över fyrtio deltagare.

1932 Sturle Engström deltar endast i en av serietävlingarna om tränarpokalen och det blir Torvald Lindqvist som får sin första inteckning i priset. Elis Johansson tar pokalen ifrån junioren Ake Sjöblom genom att klart vinna andra och tredje pokalskidningen. Gunnar Lindqvist, Rafael J ohansson och Aake Lehtonen kommer närmast dem i prislistan. Den 4 mars sänder Brynolf Mickelsson ut en inbjudan till DM, som igen förläggs till Pargas. Seniorerna tävlar på en 20 km:s bana, juniorerna på 10 km och startavgiften är S mk för samtliga deltagare. Sammanlagt elva skidlöpare ställer upp - av dem två från Nagu och resten från Pargas. Gunnar Pettersson från Nagu vinner helt suveränt före klubbkamraten Ake Engström och Piffens Thorvald Lindqvist och Nils J ohansson. I j uniorklassen är Elis Johansson bäst och besegrar klart Ake Sjöblom och Gunnar Lindqvist. Föret vid tävlingarna är gott och till en avskrift av tävlingsprotokollet som Brynolf Mickelsson efter tävlingarna överstyr till disrtiktskansliet i Abo bifogar han följande rader: >>Vad tävlingarna vidkommer, så förlöpte de utan mankemang, litet senare än den fastställda tiden, men då b åde anmälning och lottdragning skulle försiggå, förstår man saken. Med en önskan att även nästa år få föranstalta dessa tävlingar och då här fi nnes några skidare som redan passerat 3S års gränsen och således ej kunna tävla med de yngre men i nästa år lovat göra )>come back» på skidbanan, så hoppas jag att det blir en skild grupp »oldboys över 3S ån). Tävlingarna skulle härigenom bliva större, men ej svårare att genomföra». I Pargas Malms högre folkskolas tävlingar vinner Bertel Johansson före Torsten Wahlsten i den yngre pojkklassen och Allan Söderholm före Alfred Lindqvist i den äldre. På föreningens styrelsemöte i november beslutar man att i fortsättningen arrangera klubbrnästerskap och propagandaIopp på skidor »Malmen Runt», samt en utfärd i nöjessektionens regi. Inför förestående vinter 1932- 1933 bildas en vinteridrottssektion under vilken skidsektionen självfallet skall sortera.

1933 På grund aven snöfattig vinter inskränks verksamheten märkbart. Det är med knapp nöd man lyckas genomföra klubbrnästerskapen. Thorvald Lindqvist blir den första officiella klubbmäs-

[137]


taren bland seniorerna och Elis Johansson bland juniorerna. Den planerade propagandaskidningen för firmor och korporationer inhiberas, men i samråd Barnskyddsföreningen genomförs tävlingar för småpojkar med talrik anslutning. Snöbristen tvingar skidarna ut på isarna och här hålls också några träningstävlingar i februari och mars. De främsta i tävlingarna är Thorvald Lindqvist, Sturle Engström och Nils Johansson i seniorklassen och Elis Johansson, Karl Karlsson och Alfred Lindqvist i juniorklassen. Också på distriktsnivå är man bekymrad över den rådande snöbristen och säger i sin årsberättelse: »Beträffande det gångna året är det icke mycket att säga. P å grund av den ihållande snöbristen har några större tävlingar icke kunnat avhållas. Endast klubbtävlingar har arrangerats av AIFK och PIF».

1934 Vid föreningens årsmöte bildas en separat sektion för skidsporten med Brynolf Mickelsson som bas i styrelsen. Ledamöter blir Guy Sundgren och Thorvald Lindqvist. Men vintern blir igen snöfattig och av de för vandringspriset stipulerade tre träningstävlingarna kan bara en genomföras. Trots detta utdelas priset och til1faller Sturle Engström och Ake Johansson, som vinner resp. klasser. Thorvald Lindqvist, som avtjänar sin värnplikt i Hangö, är u r form och kan inte försvara sina segrar från de två närmast föregående åren. DM inhiberas, och propagandaskidningarna och Barnskyddsföreningens tävlingar ...

1935 Med Brynolf Mickelsson som ordförande och Guy Sundgren och Thorvald Lindqvist som styrelsemedlemmar lägger sektionen upp optimistiska planer för en livlig skidsäsong. Men tredje året i följd blir vintern en missräkning. Pargas-terrängen förunnas tillfälligt bara så mycket snö att man kan genomföra en träningstävling. Och Thorvald Lindqvist har sin militärtid bakom sig och visar igen sin st yrka i skidspåret. Bland åtta seniorer vinner han det enda skidframträdandet före Elis Johansson, Sturle Engström och Helge H elander. I juniorklassen segrar Keijo Sundberg före Valter N ordström. Thorvald Lindqvist anmäls till en skidkurs i Lahtis i början av säsongen, men kunskaperna från densamma har han ej stor nytta av denna vinter. Man har tänkt sig klubbmästerskapen i slutet av februari och hinner också annonsera dem med grenar också för damer. Men det stannar vid planer - snön låter vänta p å sig ända tills solen

inte längre tillåter ett behövligt snötäcke. Man får spara sina krafter och intresset , som trots besvikelserna ifråga om snötillgången finns, till nästa år ...

1936 Efter trägen väntan kommer det äntligen snö i massor och skidlöparna får ge utlopp för all sin inneboende och under flere år ansamlade energi. Man inleder tävlingssäsongen med träningstävlingarna om vandringspokalen. T ävlingarna gäller samtidigt som KM. Seniormästare blir Thorvald Lindqvist, som knappt vinner över Sven-Erik Hagman, och juniormästare enda deltagaren Keijo Sundberg. PIF får uppdraget att arrangera årets DM, som får hela tjugo deltagare. Arrangörerna har åtta man med i tävlingarna och bäst klarar sig junioren Keijo Sundberg, som tar sin första DM-medalj . Nagu- och Abo-borna är klart bättre bland seniorerna och bästa piffare, Sturle Engström, kommer i mål som femte man. Lindqvist, som får gå först ut i spåret, misslyckas totalt och kommer i mål som nästsista man. Den 11 mars anordnar Fiskars IF backåkningstävlingar och PIF sänder Frans Söderberg som deltagare i allmänna klassen. I samband med vinterns »Sportsöndag» den 1 mars kallar man socknens skidintresserade till masskidning för avläggande av prov för skidlöparmärket. Under säsongen avlägger samman lagt 34 personer märkesprovet.

1937 Fj olårets sektionsstyrelse Brynolf Mickelsson (ordförande), Guy Sundgren, Thorvald Lindqvist och Erik H agman får förnyat förtroende. Man kan inleda tävlingsverksamheten först i början av mars och KM står först p å listan. Man tävlar i seniorklassen och juniorklassen sQm förut, men utökar mästerskapen med en pojkklass och en damklass. Thorvald Lindqvist är inte med och Karl K arlsson blir se nio r mästare före Allan H amnström. Bertel Johansson är helt överlägsen i juniorklassen och besegrar de närmaste konkurrenterna Runar Hagman och Elis Nyman hur lätt som helst. Pojkmästare blir Tor Engström med Sven Lindholm på andra plats och i det historiska damloppet vinner Saima J okinen med en minut till godo på Airi Gustavsson och två och en halv minut till Sylvi Laaksonen. Med Jarl Hermansson som mästare vinner Nagu IF en fyrdubbel seger i seniorernas DM i Nagu. Ake Sjöblom är ensam om att försvara Piffens färger och blir femte. I juniorklassen har PIF inget att hämta mot Nagu-borna. I samband

[138]


med skid-DM utkämpas också en stafettävling 4 X 10 km och här visar N agu verkligen sin överlägsenhet i skidspåret genom att hemföra en dubbelseger. Mästerskapen arrangeras av Nagu IF. Frans Söderberg deltar för andra gången i Fiskars IF:s backtävlingar, men med måttlig framgång. Hela femtiosju personer avlägger under vintern prov fö r skidmärket och bland dem finns också veteranen Torsten Vinter (50 år) och oldboyn Brynolf Mickelsson (39 år) som erhåller guldmärket . Atta damer får skidmärket. Barnskyddsföreningens tävlingar samlar hela femtio deltagare, som fördelar sig på tre åldersklasser. Föreningen blir p å våren godkänd som medlem av finska skidförbundet.

brist». Pargas har anförtrotts årets DM och en tävlingsinbjudan går också ut till de åboländska föreningarna. Men mästerskapen måste inhiberas ...

1940 Vintern blir snörik och förutsättningarna för en livlig tävlingsverksamhet syns bli goda. Men då året gryr rasar kriget och spolierar alla tävlingsmöjligheter. Föreningen arrangerar inte en enda skidtävling och man samlas till årsmöte först i juli månad. Härvid återväljs sektionsstyret i sin helhet. Mötet konstaterar kort att kriget satt sordin på all verksamhet och man hedrar de stupade med en stunds tystnad. Bland de hedrade finns också den lovande skidlöparen Olof Söderström.

1941 1938 Vid årsmötet den sista j anuari inrangeras orienteringen i skidsektionen fortfarande" med Brynolf Mickelsson som ordförande. I styrelsen inväljs Ake Sjöblom, Kaj Sjöblom, Carl-Gustav Holmström och Birger Hägerstrand. Ännu i början av februari ser det ut som om vintern igen skulle bli snölös, men rikliga snöfall i medlet av månaden medger planerade tävlingsarrangemang. KM och Barnskyddsföreningens tävlingar arrangeras samtidigt. Olof Söderström ställer första gången upp i fö reningens mästerskap och vinner 20 km:s loppet med nästan fem minuters marginal till tvåan K eijo Sundberg. I juniorklassen är Martti Korpela överlägsen. Vihtori Konttinen och Tor Engström kommer närmast honom i resultatlistan. Pojkklassens 10 km vinns av Torsten Vahlsten, som kommer i mål hela 12 minuter före tvåan H enrik Grandell. I knattetävlingarna . deltar 47 pojkar. DM förläggs till Dragsfjärd och PIF sänder sina bästa skidare dit. I seniorklassen blir Keijo Sundberg tredje och får sålunda revansch på klubbmästaren Olof Söderström, som blir sjätte. Martti Korpela och Vihtori Konttinen tar en dubbelseger i juniorklassen. P å grund av den korta skidsäsongen hinner bara sjutton medlemmar avlägga prov för skidmärket.

1939 Sektionsstyrelsen Brynolf Mickelsson ordförande, Ernst Moberg, Georg Forssell och CarlGustaf Holmström får inte stort besvär med årets verksamhetsberättelse. Man konstaterar kort: }>Några tävlingar i skidning kunde under året tyvärr icke anordnas på grund av rådande snö-

Fred r åder igen i landet och skidlöparna utövar sin sport i full utsträckning. Distriktsmästerskapen hålls i Pargas och dessa gäller samtidigt som klubbmästerskap för PIF. Karl Karlsson , som inte gjort större väsen av sig i skidspåren sedan 1937, vinner b åde KM och DM-medaljer före klubbkamraten Sturle Engström. Nils Viberg tar sitt första DM i sin första mästerskapstävling i juniorklassen. Rurik Hagman blir tredje och Hermes Ramstedt fjärde . Vinterns barnskyddsföreningstävlingar lockar 42 deltagare och bland de m ånga hurtiga skidknattarna utmärker sig speciellt Bertel Engström (14- 15-årsklassen) och Uolevi Lehtonen (lO - Il-årsklassen) som goda skidbegåvningar. I mars anordnas i Pargas skidstafettävlingar om Abo IFK:s jubileumspokal och bland fyra deltagande lag vinner Västanfjärd före Pargas (Nils Viberg, Tor Engström, Karl Karlsson och Sturle Engström) p å den sammanlagt 40 km långa sträckan. Under hela säsongen avlägger 65 medlemmar prov för SFI:s skidlöparmärke. Sektionsstyrelsen från senaste år får i sin helhet förnyat förtroende vid årsmötet den 28 februari .

1942 Kriget har brutit ut igen och medlemmarna är ute vid fronten i kamp för landets frihet. Dödsbuden kommer. Sven-Erik Hagman kommer inte att synas i skidspåret mer .. . Tävlingar hålls endast för folkskolbarn och juniorer. I folkskoltävlingarna, som enligt tävlingsinbjudan syftar till att få barnen ut i naturen och ge dem omväxling i skolarbetet, deltar närmare hundra pojkar i åldern 10- 16 år. Pristagare blir Uolevi Lehtonen, Kuuno Söderholm, Samuli Aalto, Kurt

[139]


J ohansson, Berndt Granholm och Per Ramstedt. I klubbtävlingarna vinner Bertel Engström och Georg Österlund i 16-resp. 19-årsklassen. Den inskränkta verksamheten leds av Brynolf Mickelsson (ordförande), Ernst Moberg, Georg Forssell och Gunborg Fagerholm.

1943-1944 Sektionen får vid årsmötet 1943 sin styrelse återvald, men denna upprätthåller på grund av krigstillståndet ingen verksamhet. Inte heller följande år är situationen bättre och vid sidan om bollsektionen tillhör skidsektionen »sektion för övriga idrottsgrenar» med Risto Karlsson som ordförande. Inte ett enda officiellt t ävlingsevenemang kan arrangeras. Rurik Hagman och Kaj Sjöblom stupar ...

1945 En gradvis tilltagande aktivitet präglar verksamheten. I december senaste år har skidsektionen i kombination med orienteringssektionen på nytt blivit självständig med Ernst Moberg som styrelseordförande och Brynolf Mickelsson, Engle Casen, Leo Karlstedt och Sturle Engström som ledamöter. I blixtföre på hård skare avgörs klubbmästerskapstävlingarna i medlet av februari. Sju deltagare ställer upp, av dem två juniorer. Tor Engström vinner fullständigt överlägset före Sturle Engström och av de två juniorerna Per Ramstedt och Brage Hamberg är den förstnämnda klart bättre. PIF svarar för DM-arrangemangen och nu tar Tor Engström sitt första mästerskap. Bertel Engström får se sig knappt slagen av Karl-Erik Andersson från Jagu i ungdomsklassen (18- 21 år) men Btage Hamberg vinner en överlägsen seger i juniorklassen. Ingen deltagare anmäls till oldboysklassen. Tor och Bertel Engström sänds till SFM i Fiskars, där de dock får nöja sig med mindre framträdande placeringar. För första gången anordnas en tävling i skidorientering i medlet av mars. Tävlingen har karaktär av träning och utgör ett experiment som hos de sex deltagarna väcker mersmak.

1946 Vintern blir ovanligt snörik och verksamheten borde som en direkt följd härav bli synnerligen livlig. Sektionsledarna noterar dock, att intresset bland de yngre inte är så stort som man skulle önska och transportsvårigheter till tävlingar på annan ort bidrar till att PIF inte representeras så livligt som man också skulle önska. Några större skidevenemang anordnas inte, men i klubbkampen

PIF-skidningens verkliga veteran Tor Engström i slutet av 40talet.

mot ortskollegan Rehti får säsongen ett nytt tävlingsinslag. Klubbkampen utkämpas med både man1iga och kvinn1iga deltagare och tack vare sina starkare damer vinner Rehti lagtävlingen och får en första inteckning i Aa Normas vandringspris. I KM deltar efter en paus på åtta år igen några damskidare. Lea Andersson vinner sitt första mästerskap. I seniorklassen kan ingen hota Tor Engström och Brage Hamberg vinner i ungdomsklassen med hela tio minuter tillgodo på tvåan Albert Sandberg. Reijo Lindblom blir mästare i juniorklassen. PIF sänder ingen representant till DM i Kimito men väl till stafett-DM 4 X 10 km i Nagu. Pargas-kvartetten blir fjärde. I årets folkskoltävlingar deltar 108 elever, därav hela 32 flickor. Intresset ökar också på spinnsidan ... Bertel Fjäder från Lielax folkskola och Kerstin Kivekäs från samma skola blir skoltävlingarnas individuella segrare. Sektionsstyrelsen: Ernst Moberg ordförande, Runar Ekblad, Engle Casen, Ake Johansson, Tor Engström, Keijo Sundberg, Leo Karlstedt, Kurt Sundgren, Gunborg Lindholm, Margit Gustafsson och Brynolf Mickelsson.

1947 Vintern blir snöfattig och verksamheten ringa. Ledarna är också bekymrade över det synbarligen

[140]


svalnande intresset för anordnade tävlingar. Blott ett fåtal deltar i arrangemangen. Klubbmästare blir Tor Engström (seniorer), Brage Hamberg (ungdomar), Alf Vilen (under 19 år) , Kurt Johansson (under 17 år), Sturle Engström (oldboys) och Marita Karlsson (damer). DM arrangeras i Pargas och banor har uppgjorts i samråd med elever vid Abolands folkhögskola i P jukala. Start och mål förläggs till folkhögskolan. Men mästerskapen samlar bara pargasbor, förut om i juniorklassen, och distriktsstyrelsen utlyser nya mästerskap. Tor Engström, Bertel Engström och Sturle Engström ger PIF tre DM-medaljer i senior-, A-junior resp . oldboysklassen. PIF sänder ett representationslag också till stafett DM i Kimito, men ett .missöde tvingar laget att avbryta t ävlingen. Helsingfors Aktiebank har donerat ett v andringsprl.s för skol tävlingar i skidning, friidrott och simning. Skidtävlingarna avgörs i slutet av mars och Skräbböle folkskola får en första inteckning i pokalen. Sektionens ledare är fortfarande Ernst Moberg med Runar Ekblad, Margit Gustafsson, Engle Casen, Brynolf Mickelsson, Leo Karlstedt och Tor Engström som styrelseledamöter. Materialförvaltare är Frejvid Karlsson. För att om möjligt öka det sjunkade skidint resset besluter styrelsen att hos Finlands svenska skidförbund anhålla om att för ett par dagar få en skidinstruktör till Pargas. Men hänvändelsen ger inte önskat resultat. Man får kämpa vidare p å egen hand.

1948 På grund av ringa snötillgång blir verksamheten också denna vinter begränsad. Man avhåller dock programenligt de traditionella tävlingarna liksom klubbkampen mot Rehti. Nagu IF står som värd för distriktsmästerskapen och seniorerna tävlar både på 15 och 30 km. Tor Engström hemför mäst erskapet på 30 km och blir andra på den kortare sträckan. I oldboysklassen placerar sig Sturle Engström på andra plats. Att bredden i föreningen just nu är ganska svag bevisas av stafettlagets små chanser i stafettmästerskapen. Inte heller i år lyckas man pressa sig till en bättre placering på 4 X 10 km än tredje. Klubbmästerskapen samlar fjorton deltagare i fyra åldersklasser och räknat från seniorklassen till pojkklassen blir mästarna följande: Tor Engström, Sturle Engström (oldboys) , Alf Vilen och Kurt Johansson. Tor och Bertel Engström segrar dubbelt i klubbkampen mot Rehti och tack vare Helvi Ravis och Gunvor Granholms goda insatser i damklassen (tredje och fj ärde plats) utgår PIF som lagsegrare och får sin första inteckning i Jorma-pokalen. Vinterns

skoltävlingar får ett rekordstort deltagande och Skräbböle folkskola är igen överlägset bäst. Bland de 142 deltagarna kan man kora följande »skolmästare» Olle Siren (under 11 år), Urpo Sandholm (under 13 år), Rune Sjöblom (under 15 år), Solveig Björklund (under 13 år) och Anneli Kuusisto (under 15 år) . Det är fortfarande Ernst Moberg som har sektionens tömmar i sin hand och i den arbetsvilliga styrelsen sitter som ledamöter Runar Ekblad, Margit Gustafsson, Brynolf Mickelsson, Leo Karlstedt, Tor Engström och Sturle Engström. Märkesombudsman är Engle Casen och materialförvaltare Frejvid Karlsson.

1949 Sektionsstyret får förnyat förtroende vid årsmötet - blott p å en punkt sker en förändring, Adam Lindholm övertar materialförvaltarens uppgifter" Men styrelsen får spara sig denna vinter. Snön uteblir nästan helt och vinterns tävlingsverksamhet inskränker sig faktiskt bara till KM, som dessutom får endast fyra deltagare - en per åldersgrupp. Det är Tor Engström, Sturle Engström, Kurt Johansson och Sven Karlsson som med Brynolf Mickelsson som tidtagare skidar åt sig var sitt klubbrnästerskap.

1950 Redan i början av januari skriver föreningens sekreterare i lokaltidningen Pargas Kungörelser: »Skidsäsongen står framför oss. Tiden är inne för vår stora nationalidrott, skidlöpningen, som inte behöver idrottsplaner eller gymnastiksalar utan har de vida fälten och de stora skogarna fritt till sitt förfogande .. .». En månad senare samlar man sina medlemmar till KM, men deltagarantalet är litet. Seniormästare blir Tor Engström, oldboysmästare Sturle Engström och juniormästare Kurt Johansson (19 - 21 år), Almar Fagerström (17 - 19 år) och Stig Karlsson (under 17 år). Sinikka Mäenpää vinner damklassen klart före Else Jonsson. Västanfjärds UF står som arrangör för DMtävlingarna och Piffens mästare Tor Engström har inga svårigheter med att ta mästerskapet både på 15 km och 30 km. Klubbkampen mot Rehti blir tillsvidare lagd på is, sedan Pilfen av Rehti-ordföranden Holger Bäckman erhållit följande meddelande: »Emedan samarbetsavtalen mellan våra förbund icke mera äro i kraft anse vi oss icke kunna mottaga Eder inbjudan till klubbkamp på skidor om det av 01. Norma skänkta vandringspriset. Vi hoppas dock att ännu denna vinter kunna tävla om detta priS» .

[141]


På förslag av Brynolf Mickelsson gör PIF en hänvändelse till distriktsstyrelsen om att stafettDM skulle ombildas, så att man skulle tävla med tre man a 10 km. Måhända tillkommer detta förslag mot bakgrunden av att stafettmästerskapen inom Finlands svenska skidförbund omfattar just 3 X 10 km och att man sålunda vill likrikta mästerskapen, men synbarligen frestas PIF-ledningen till detta också på grund av den svaga bredden inom föreningen .. . De traditionella skoltävlingarna hålls den 17 februari och fem dagar senare samlas man till årsmöte och återval av sektionsstyrelsemedlemmarna Ernst Moberg (ordförande), Runar Ekblad, Margit Gustafsson, Brynolf Mickelsson, Tor Engström, Sturle Engström, Engle Casen och Adam Lindholm och som nya inväljs Per-Erik Fagerholm och Kurt Sundgren.

1951 PIF går i spetsen för riksskidningen på orten. I ett upprop till allmänheten säger man: »Fram med skidorna! Denna anmodan gäller alla, gamla, unga, kvinnor och män. Inkommande söndag skidar hela Pargas. Senaste vinter skidade 516 personer! Låt se att siffran blir större i år. Tag hela familjen ut i spåret och njut av vår vackra vinter b) Och tack vare en ovanligt snörik och lång vinter blir deltagandet rekordartat. Skidsektionen bygger sitt arbete på bred bas! Tor Engström är fortfarande överlägsen i seniorklassen och vinner klubbmästerskapet före Martti Velhonoja. Sturle Engström blir oldboysmästare utan konkurrens och i en för året ny tävlingsklass »veteraner över SO ån) deltar Sigfrid Järnström ensam liksom Sinikka Mäenpää i damklassen. Carl-Gustav Sundman tar sitt första klubbmästerskap i A-juniorernas (19 - 21 år) tävlingsklass och Rune Sjöblom får ett mästerskap i B-juniorklassen utan medtävlare . Sinikka Mäenpää blir Piffens enda distriktsmästare för året. Sturle Engström blir tredje i oldboysklassen. DM-arrangör är Kimito Sportförening. Klubbkampen mot Rehti återupptas och Piffen vinner både i lagtävlingen och individuellt. Tor Engström står inte att hejda i herrklassen och Gunvor Granström är bäst på spinnsidan. Den sista februari ställer hela nio skolor med rekordantalet deltagare (272 elever) upp till kamp om Helsingfors Aktiebanks vandringspris. Malm folkskola (Malm, Storgård och Norrby) utgår som segrare i lagtävlingen. Skidverksamheten leds av samma styrelse som under närmast föregående år.

1952 Ända sedan början av 1920-talet har Brynolf Mickelsson varit eldsjälen bakom de flesta skidevenemang på orten, men särskilt inom ramen för PIF. Och sedan 1934, då en separat skidsektion (i kombination med orienteringen) bildades, har han suttit med i styrelsen. Mickelsson är nu 54 år och lämnar styrelsen och sin plats i yngre händer ... Henning Lauren och Jens Westen nyväljs som ungdomsledare, främst för orienterarna, i övrigt får styrelsen förnyat förtroende. Vinterns tävlingsarrangemang inskränker sig till klubbmästerskapen, skoltäv1ingarna - i vilka deltar hela 323 elever - och riksskidningen. Fortfarande finns ingen som gör Tor Engström äran stridig om klubbmästarvärdigheten iseniorklassen och Sturle Engström har ingen kunnat hota i oldboysklassen sedan 1947. Sven Karlsson blir Ajuniormästare och Tor Nurmi vinner B-juniorklassen. Kerstin Holmberg ställer upp och tar sitt första skidmästerskap . KM har utökats med tävlingsklasser också för småpojkar och i klassen Is - 16-åringar vinner Roger Sundman och i yngsta klassen (13- 14-åringar) Rolf Holmberg. Nagu IF arrangerar DM och genom Sven Karlsson (A-junior) och Sturle Engström (oldboy) får PIF två mästerskap. I seniorklassen blir Tor Engström tredje nch i damklassen vinner Nagus Berit Karlsson före Kerstin Holmberg och Erna Ekman. Ortskollegan Pargas Rehti ger w .o. i klubbkampen om Normas vandringspris, vilket härmed tillfaller Piffen för alltid. Stig Henriksson anmäls till FSS-mästerskapen i slalom i Borgå och belägger en hedersam femte placering. Och som socker i botten får PIF efter avslutad säsong skidförbundets silvertallrik för bästa förening inom förbundet ifråga om deltagande i riksskidningen.

1953 Snön låter vänta p å sig ända in i februari, men trots en relativt kort säsong kommer slutfacit att bli gott. Klubbmästerskapen avgörs i Pjukalaterrängen med 24 deltagare i de olika klasserna. I Tor Engströms frånvaro tar Bertel Engström mästerskapet före Almar Fagerström i allmänna (senior-) klassen och Keijo Sundberg vinner i oldboysklassen. På A-juniorernas IS km är Börje Mattsson klart bättre än Harry Ramstedt och i B-juniorklassen vinner Kalevi Johansson före Jorma Gestrin. Klas Andersson (14 - 15 år), Rolf Holmberg och Göran Wide (12 - 13 år) är de främsta »knattarna» . Erna Ekman och Ingrid Lönnqvist (13-15 år) blir mästarinnor på spinn-

[142]


sidan. Under mycket gynnsamma förhålIanden arrangeras DM i Pargas i medlet av februari. Deltagarantalet är glädjande stort och tävlingarna blir jämna och spännande. I samband med mästerskapen avgörs även Abolands Ungdomsförbunds skidtävlingar. Dragsfjärds IK besegrar Piffen med 24 sekunder i stafettloppet, som samlat sju lag. Erna Ekman tar föreningens enda mästerskap --'- de övriga går till Nagu och Kirnito. Man arrangerar tävlingar för samtliga skolor i både köpingen och i landskommunen. HAB:s vandringspris tillfaller för första gången Suomalainen keskikoulu. Sektionen har fortfarande hand om arrangemangen kring riksskidningen och man lyckas inspirera omkring 800 pargasbor till deltagande. I Frejvid Karlsson får sektionen ny sekreterare som efterträder Kurt Sundgren. De övriga i styrelsen är Ernst Moberg ordförande, Runar Ekblad, E ngle Casen, Margit Gustafsson, Adam Lindholm, Per-Erik Fagerholm, Henning Lauren och Jens Westen. Som skidledare fungerar Sturle Engström, Stig Henriksson, Tor Engström och J ens Westen. 1954 I gen en gång spelar snöbristen skidledningen och de aktiva ett stort spratt. I januari faller den första snön och ger ett snötäcke som ligger så länge att en träningstävling och klubbrnästerskapen hinner avverkas. Men så kommer en snabb snösmältning och ett nytt snötäcke låter vänta på sig förgäves. Carl-Gustav Sundman vinner både träningst ävling och klubbmästerskap i allmänna klassen. Närmast honom i klubbmästerskapen kommer Bertel Engström och Almar Fagerström. Kerstin H olmberg vinner över Sinikka Mäenpää i damklassen och Tor Nurmimästerskap och vandringspris i A-juniorklassen utan medtävlare. Roger Sundman vinner B-juniorernas 10 km och Pekka Uschanoff och Anders Lönnqvist blir mästare i knatteklasserna. Gun-Maj Andersson skidar också ensam åt sig ett klubbrnästerskap i flickklassen. Distriktsmästerskapen i Dragsfjärd blir en stor framgång för PIF. Carl-Gustav Sundman och Almar Fagerström hemför en dubbelseger på 15 km och samtidigt lagsegern tillsammans med Bertel E ngström. Man lägger också beslag på mästerskapet i stafett 3 X 10 km och Kerstin Holmberg får en hedersam andraplacering i damklassen. Att skolskidningarna inte arrangeras får tillskrivas snöbristen liksom det att inte fler än 695 riksskidningsprov hinner avläggas. Sektionsstyrelsens sammansättning är densamma som ifjol frånsett att Per-Erik Fagerholm och Margit Gus-

tafsson vid årsmötet avgår utan att få n ågon ersättare. Föreningen representeras i distriktets ksidutskott av Stig Henriksson, Tor och Sturle Engström och i förbundets styrelse som distriktets representant Stig Henriksson med Sturle Engström som suppleant. Vid föreningens 40-årsjubileum får sektionens mångåriga aktiva ledare Brynolf Mickelsson högsta utmärkelse, föreningens standar och kallas till hedersmedlem. Föreningens guldmärke tillfaller Sturle E ngström och Ernst Moberg. 1955 Snön kommer tidigt och tillgången blir ovanligt god. Almar Fagerström deltar i ett träningsläger iSolvalla idrottsinstitut och sektionen anordnar en instruktionskurs. Hittills har föreningen representerats mycket sporadiskt i nationella tävlingssammanhang, men nu besluter man att gå in för också en större utåtriktad representation. Almar Fagerström delt ar i mycket hård konkurrens i Turun Hiihtäjäts tävlingar i slutet av januari och når en sjuttonde placering. Man arrangerar en träningstävIing på Stor-Tervo och Erna Ekman sänds till Solvalla för att delta i en kurs för barnskidskollärarinnor. Redan i början av februari kallar Korpo IK till DM. Stafettrion Engström - Sundman - Fagerström upprepar sin fjolårsseger och samma trio hemför också lagsegern på 15 km i allmänna klassen. I en sekundstrid mellan Klas Andersson och Per Lundström vinner Andersson B-juniorernas 10 km:s lopp. FSSM arrangeras i år i Bennäs och Almar Fagerström blir Piffens enda representant. Han deltar med måttlig framgång både på sprintersträckan och i långloppet. Klubbrnästerskapen röner stort intresse och tjugo deltagare samlas på startplatsen i Sandfall. Segrare i allmänna klassen blir Bertel E ngström, som med nio sekunder vinner över Almar Fagerström. Tor Engström har efter många framgångsrika år lämnat tävlingsspåret och deltar inte heller nu. Däremot är Sturle Engström med i oldboysklassen och vinner före Ajax Vestin. Lars Lundström, Per Lundström, Frej Westin och Kaj Karlsson heter mästarna i juniorklasserna. Bara två flickor ställer upp och Gun-Maj Andersson vinner I3 - IS-åringarnas 3 km före Leila Ekblad. Inom ramen för riksskidningen ordnas ett par konditionsskidningar och i en av dem deltar överraskande Tor Engström. På gammal rutin vinner han den inofficiella tävlingen. Enligt omarbetade stadgar för skoltävlingarna håller skolorna egna uttagningstävlingar och antalet deltagare i »stortävlingen» blir därför mindre nu än fön. Men

[143]


kampen om de individuel1a tätplatserna och om lagsegern blir så mycket hårdare. 113 elever har utvalts att representera nio skolor, lagsegern går igen till Suomalainen keskikoulu före Skräbbböle folkskola. Klubbkampen mot Nagu IF blir en ny och intressant upplevelse. Man tävlar i fem olika kategorier och i lagtävlingen räknas de tre bästa i allmänna klassen och den bästa i samtliga övriga klasser. Nagu IF står för arrangemangen i Käldinge och kommer också att dra det längre strået i lagtävlingen. Efter en hård uppgörelse i allmänna klassen får Bertel Engström ge sig för agus Bruno Lindblom. Nagu tar dubbelseger i oldboysklassen och en tredubbel seger i damklassen. Bara Per Lundström lyckas snyta de klart bättre naguborna på en individuell seger i B-juniorernas 10 km:s lopp. Nagu vinner i lagtid med hela tolv minuter. När snön har smält på de allra flesta sluttningarna i Pargas samlas skidentusiasterna på initiativ av Stig (Stickan) Henriksson till ett långlöp på Stor-Tervo, »Stor-Tervo-loppet» (24 km) den 3 april. Här ligger snön ännu i tillräckliga mängder för att tillåta denna sena final, även om loppet blir tungt och krävande. Tor Engström, som inte visat sig alltför ofta i skidspåret de två senaste åren, har samlat sig till en verklig kraftmätning och kommer igen med bravur. Han leder loppet från start till mål och vinner med en marginal på över två minuter till tvåan Jouko .R ainio, som i sin tur besegrar trean Paavo Laakso med nästan två minuter. Sju man avbryter efter 8 eller 16 km. Den livliga skidsäsongen leds av Ernst Moberg och det utskott som sektionen valt speciellt för skidverksamheten består av Tor Engström (ordförande), Stig Henriksson, Jens Vesten, CarlGustav Sundman och Bertel Engström. 1956 Ytterligare en snörik och ovanligt lång vinter ger möjlighet till effektivare träning och rikhaltigt tävlingsprogram. På det lokala planet arrangerar man inte färre än fem tävlingar och de aktiva deltar ytterligare i en handfull tävlingar på distrikts- eller nationell nivå. I säsongens första tävling, en träningstävling, i slutet av januari besegrar Bertel Engström klubbkamraten Almar Fagerström med bara tre sekunder på den 10 km långa sträckan. Paavo Laakso tar emellertid följande vecka klubbrnästerskapet i allmänna klassen framför näsan på dem båda och gör det dessutom ganska eftertryckligt. Lars Lundström är överlägsen i A-juniorklassen liksom Per Lundström bland B-juniorerna. Guy Karlsson och Henrik

Lundström vinner pojkklasserna och Sirkka-Liisa

Jalonen ställer ensam upp i damklassen. I distriktsmästerskapen ställer PIF upp en stark stafettrio Bertel Engström, Almar Fagerström och Paavo Laakso, som också utan större svårighet hemför stafettrnästerskapet i Västanfjärdsterrängen. aguborna Bruno Lindbom och Ole Andersson är däremot för starka på allmänna klassens 15 km och tar en dubbelseger före Almar Fagerström och Bertel Engström. Den sparsamt tävlande oldboyn Tor Engström utklassar sina konkurrenter i sin klass och vinner med över 16 minuter tillgodo på ragus Sven Sjödahi och 23 minuter till Korpos Toivo Naulanen. B-junioren Per Lundström ger PIF det andra mästerskapet. Med en tids differens om nästan 15 minuter tar Piffen revansch över N agu IF i tidernas andra klubbkamp, låt vara att agu tar dubbelseger både i allmänna klassen och i damklassen. Tor Engström visar ännu en gång sin överlägsenhet i oldboysklassen, som han vinner. Han sekunderas väl av klubbkamraten Sturle Engström, som inspirerats till att söka fram sin skidutrustning för att ge Piffen ett möjligast starkt klubblag. Klas Andersson och Lars Lundström vinner dubbelt i A-juniorklassen och Per Lundström är klart bäst på B-juniorernas 10 km. Stortervoloppet skall bli tradition och liksom senaste år avslutar man skidsäsongen med detta. Loppet har förlängts till 30 km och man skidar en 10 km:s slinga i ett strålande vårvinterväder den 25 mars. Tävlingen är öppen för alla föreningar inom det åboländska distriktet och de tävlande representerar fyra föreningar. Måhända skulle deltagarantalet ha varit ännu större om inte storstrejken försvårat transporterna för många av tävlingsåkarna. Pargas Kalkbergs Ab har donerat ett speciellt vandringspris »Sandfall Tegelbruks vandringspris i Stor-Tervo-loppet 30 km skidning», om vilket man nu tävlar första gången. Bertel Engström leder loppet rätt överlägset ännu vid 20 km med Tor Engström på fjärde plats. Men båda faller kraftigt tillbaka i slutskedet och det blir Västanfjärds UF som genom Osvald Eriksson får en första inteckning i det eftertraktade vandringspriset. Sven Karlsson visar sig vara Piffens starkaste man och blir fjärde. Stickan Henriksson har träget deltagit i många av de senaste årens skidtävlingar och tvekar inte heller att ställa upp denna gång. Han får dock finna sig i att se samtliga »Ungdoman> före sig i prislistan. I resultatförteckningarna för skidsäsongen ingår uppgifter om medlemmars deltagande också i nationella sammanhang. Almar Fagerström ställer upp i Pihkala-loppet Virkby-Helsingfors och

[144]


blir 14:de man bland ca 600 deltagare. Några åkare är med i Fiskarsspelen, dock med måttliga framgångar. Och skol tävlingarna ger finska mellanskolan en tredje rak lagseger. På anmodan av Pargas kommuns idrottsnämnd handhar sektionen arrangemangen aven kommunkamp Pargas landskommun - Kimito och i riksskidningen kan man visa upp ett resultat som överskrider alla tidigare rekord. Sektionens skidutskott har samma sammansättning som senaste år och sektionsordföranden Ernst Moberg blir enhälligt återvald. 1957 Säsongen inleds ovanligt tidigt. Snö faller redan i december i så stora mängder att de flesta aktiva hinner inleda sin uteträning och förbereda sig för en lång och effektiv tävlingsvinter. Men någon mer snö blir det inte förrän i februari, träningen lider och intresset svalnar. Det blir trots allt en kort och intensiv skidsäsong, när snön så äntligen behagar lägga sig i djupa drivor i slutet av februari. Kimito SF anförtros de åboländska kretsrnästerskapen och trots att agu IF lyckas vinna stafettloppet visar Piffen dock att man kan ställa upp ett slagkraftigt lag, som täcker de allra flesta åldersklasserna i de individuella loppen. Ett nytt namn i skidsammanhang är Bertel Isaksson, som nu helt överraskande blir tredje på seniorernas 15 km, klart bättre än samtliga övriga klubbkamrater. A-junioren Per Lundström blir andra i sin klass, Rolf Holmberg och Johan Sjöström andra resp. tredj e i B-juniorklassen. Utan konkurrens får Tor och Sturle Engström var sitt kretsrnästerskap i yngre resp. äldre oldboysklassen . Skidutskottet Tor Engström (ordförande), . Stig Henriksson, Jens \iVesten, Kerstin Holmberg och Bertel Engström planerar för ett stort upplagt })Skärgårdslopp» mellan Pargas och Kimito, men på grund av den sena vintern besluter man att uppskjuta detta till nästa år. För ändamålet företar Stig Henriksson och Almar Fagerström en rekognosering per skidor Pargas-Karuna turretur den sista mars. Det gäller att välja lämplig terräng för storspåret. Klubbrnästerskapen avgörs i Pjukala-Ersby terrängen och deltagarantalet blir rekordartat. 38 medlemmar kämpar om mästerskapen. Oldboysskidarna Tor Engström och Stig Henriksson föredrar att ställa upp i allmänna klassen och de placerar sig på tredje resp. fjärde plats efter Bertel Engström och Almar Fagerström. Sturle Engström får som enda deltagare äldre oldboysmästerskapet. Junior- och pojkmästare i de olika klasserna blir Per Lundström, Tuure Tuuii, Kaj 10

Karlsson och Henrik Lundström. Kerstin Holmberg saknar inte konkurrens i damklassen denna gång. Hon får fyra medtävlare och vinner före Valborg Vennström och Erna Ekman. Ulla Lundström och Birgith Söderholm segrar i flicklasserna. L3.gtävlingen om HAB:s skolpokal blir en triumf för Storgårds finska folkskola liksom Stor-Tervoloppet en triumf för N agu och årets skidmästare Ole Andersson. Andersson vinner i överlägsen stil före Piffens Almar Fagerström och N agus Bruno Lindbom, som inleder utmärkt men som slocknar totalt under de sista tio kilometrarna. Oldboyn Tor Engström skidar jämt och blir fjärde. I samband med Stor-Tervo-loppet utlyser man en })turistklass}) på 20 km och snabbast är här ortsföreningens Caj Bäckström. Också juniorerna tävlar i Stor-Tervo-terrängen och på förslag av Nagu IF avgörs även A-junior, B-junior och damklassen i klubbkampen mot Nagu. I tävlingen räknas den bästa i varje klass från resp. förening. Per Lundström får sin efterlängtade revansch på Leif Pettersson och Frej Westin och Truue Tuuli förvisar i B-juniorklassen kretsrnästaren Sakari Virtanen från Nagu till tredje plats. Kerstin Holmberg och Erna Ekman vinner dubbelt i damklassen, Kristina Ljungqvist blir fjärde. De återstående klasserna, seniorer och oldboys, avgörs i uruselt före i .r agu den 29 mars. Trots att Nagu vinner dubbelt i allmänna klassen kan man inte hota Piffens lagseger genom Almar Fagerström, Paavo Laakso och Bertel Engström, samt självfallet tack vare Tor Engströms starka insats i oldboysklassen, som han vinner med en Il minuters marginal till Nagus Gunnar Karlsson. Stickan Henriksson blir andra, drygt sex minuter efter Engström. 1958 Snötillgången, som är helt avgörande för verksamheten, växlar i hög grad från år till år. Denna vinter blir snörik och lång och skidarnas program blir omfattande. Ur statistiska tabeller för året får man fram uppgifter om att hela sjuttio medlemmar deltar i sektionens tävlingar. Man har alltså nått en viss bredd och man har ett gott underlag att J;>ygga vidare på. Och skidutskottet Tor Engström ordförande, Stig Henriksson, J ens Westen och Bertel Engström vet att ta vara på detta och lägger upp ett aktiverande träningsoch tävlingsprogram för skidentusiasterna. I propaganda- och upplysnings syfte arrangerar man i medlet av januari en s.k. skidtjärarkväll på skridskobanan, men man lyckas inte locka den stora allmänheten. Bara ett tiotal personer infinner sig för att få sina skidor tjärade efter alla konstens regler. Sjundeå IF står som arrangör för DM (Abo-

[145]


lands och Nylands idrotts distrikt) i stafett och Piffen sänder ett senior- och ett B-juniorlag. B-juniorerna Tuure TuuIi, Heikki Vennelä och Frej Westin lyckas kämpa sig till bronsmedaljerna. Arets klubbmästerskap samlar hela 49 skidåkare, som i ett härligt vinterväder gör upp om placeringarna i de olika klasserna. De flesta deltagarna anmäler sig i pojkklasserna, men också i seniorklassen deltar fem åkare. Klubbmästare blir Paavo Laakso före Bertel Engström och Almar Fagerström och i oldboysklassen stakar Tor Engström i mål som solklar segrare och med en sluttid som över en minut underskrider Paavo Laaksos tid i allmänna klassen. Härmed har han utmärkt sig som Piffens genom tiderna framgångsrikaste och »segaste» skidlöpare. Ar 1938 tog han första gången pris i KM i juniorklassen och 1947 vann han sitt första mästerskap i seniorklassen. De övriga klubbmästarna är Per Lundström (A-junior) , Tuure Tuuli (B-junior) Henrik Lundström (14 - 15 år), Anders Lönnqvist (12 - 13 år), Svante Gestranius (under 11 år), Kerstin Holmberg (damer), Sirkka Madetoja (14 - 15 år) och Margita Engström (12- 13 år). Nagu Idrottsförening åtar sig värdskapet för kretsmästerskapen och förlägger dem som alltid till Käldinge-terrängen. I stafettloppet får Tor Engström förtroendet att skaffa Piffen ett stort försprång till konkurrenterna redan på första etappen. Han kompletteras utmärkt av Per Lundström som noterar tävlingens hittills bästa individuella tid och kan sända iväg slut mannen Almar Fagerström med ett jätteförsprång. Fagerström anser sig dock inte ha råd till att ta det lugnt utan skidar den sista etappen på ännu bättre tid än Lundström och Piffen vinner förkrossande överlägset. Också Piffens andra lag Lars Lundström, Johan Sj öström och Paavo Laakso är klart bättre än N ag u, Korpo och Västanfjärd. I den individuella tävlingen på 15 km under andra mästerskapsdagen får N agus Ole Andersson dock chansen till revansch. Och med en dryg minuts marginal till Fagerström tar han mästerskapet. Närmast Fagerström bland de sjutton deltagarna kommer Bertel Engström, Paavo Laakso och Lars Lundström. Den starka samlingen i början av prislistan ger också Piffen lagsegern med över tio minuter tillgodo på N agu IF. Per Lundström vinner före Tuure Tuuli i A-juniorklassen och bland Bjuniorerna avgör Frej West in en sekundstrid med KSF:s Per-Ake Mattson till sin favör. Tor och Sturle Engström är i en klass för sig i oldboysloppen och Kerstin Holmberg gör upp om mästerskapet i damklassen med svåra konkurrenten,

klubbkamraten Sirpa TuuIi. Närmast dem kommer Runa Ölander från Västanfjärd och Erna Ekman. Ulla Lundström och Heikki Vennelä vinner i flick- och pojkklassen. I tävlingen om AUF:s pokal vinner De Ungas Vänner på Alön genom laget Almar Fagerström, Tor Engström, Bertel Engström och Johan Sjöström. För att bereda alla barn i köpingen en möjlighet att delta i åtminstone en skidtävling tar man initiativ till en s.k. ungdomsskidning med start och mål vid Gamla samskolan. Tävlingen visar sig vara värd sitt ändamål och inte färre än sextio pojkar och flickor ställer upp i ett underbart vinterväder den 16 februari. Segrare i de olika klasserna blir Per Öster man, Anders Lönnqvist, Lars-Erik Engström, Birgith Söderholm, Margita Engström och Margita Taken. I akt och mening att få fram ett så starkt stafettlag som möjligt att representera köpingen i den s.k. Raasi-stafetten hålls uttagningstävlingar. Köpingen och landskommunen sänder två skilda lag till stafettävlingen, lag som till övervägande del består av Piffens tävlingsåkare. Lagen placerar sig synnerligen anspråkslöst i den hårda konkurrensen och efter tävlingen ondgör sig skidledningen över det dåliga samarbetet från landskommunens sida, vilken insisterar på att få ställa upp ett eget lag istället för att sammanslå det med köpingen. Ett lag bestående av köpingens och landskommunens allra bästa åkare, anser man att skulle ha haft en chans t.o.m. till topplacering. Traditionsenligt svarar sektionen för skol- . skidningsfinalen, som nu arrangeras vid Skräbböle folkskola. 193 elever är med och svenska centralfolkskolan tar sin första lagseger. För första gången deltar skidlöparna i skidtävlingar på Aland den 1- 2 mars. Man sänder en fyramannatrupp till de s.k. HammarIandsspelen och Johan Sjöström återvänder med ett första pris i A-juniorklassen. Almar Fagerström blir andra efter Ole Andersson från agu på seniorernas 10 km och tredje p å 20 km. N agu IF förmår inte ställa upp ett fulltaligt lag i klubbkampen mot pargasborna och måhända är det detta som tar stinget ur favoriten Ole Andersson, så att Almar Fagerström nu för första gången lyckas besegra honom. Per Lundström, som just nu avtjänar sin värnplikt, kan inte ge sitt bästa och i A-juniorklassen vinner Johan Sjöström. Tuure Tuuli tar en klar seger i B-juniorklassen före Frej Westin och Tuures tvillingsyster Sirpa vinner damernas 6,5 km. Tor och Sturle Engström deltar ensamma i oldboysklassen och stakar i mål i nämnd ordning. I vårligt före skidas den 16 mars Stig Henrikssons länge

[146]


Stig Henriksson leder sin årligen återkommande skidskola Brunnsdäld.

planerade Skärgårdslopp Pargas-Kimito - Pargas via Karuna. Henrikssons dröm, att få se massor av skidare ute i spåret går nästan i uppfyllelse 84 personer avverkar den förhållandevis långa sträckan. Att Ole Andersson skall vinna årets Stor-Tervolopp, anser de flesta bland åskådarna, då loppet går av stapeln den 23 mars, men många vill ändå hålla också på Almar Fagerström. Andersson vet emellertid, att han får Sandfall-pokalen för alltid om han vinner idag, varför han inte lämnar något åt slumpen . Han leder loppet från start till mål och till publikens stora överraskning tar Fagerström stryk också av oldboyn Tor Engström. Bertel Engsröm blir femte efter Dragsfjärds Martti Rousku. Stig Henriksson och hans hustru Ulla samlar 52 barn i sin skidskola. Det är meningen att skidskolan skall bli årligen återkommande och sålunda ge barnen de första lärospånen i skidningens ädla konst. 1959 Snösmältningen kommer tidigt och skidsäsongen blir kort, men intensiv. De flest a rutintävlingarna hinner arrangeras, men på grund av den tidigt påkornna blidan måste Stor-Tervo-loppet, Skärgårdsloppet och skolskidningarna inhiberas. Nagu IF upplever en stark down-period och klubbkampen lämnas tillsvidare därhän. Redan i början av januari deltar Johan Sjöström och Lars Lundström i ett träningsläger i Solvalla i distriktets regi och den 18 januari samlas 29 skidlöpare till träningstävlingar i Sysilax. En vecka senare är seniorlaget Paavo Laakso, Bertel Engström och Lars Lundström samt juniorlaget Frej Westin, Heikki Vennelä och Tuure Tuuli i elden i stafettDM i Esbo. Lagen placerar sig på

sjätte resp. fjärde plats i den knivskarpa konkurrensen. Som en uppföljning av den tjärningsdag man senaste år försökte sig på anordnas ett skidtjärnings-, vallnings- och teknikträningsläger under Stig Henrikssons, Tor och Bertel Engströms ledning. Ett tjugotal pojkar deltar. Den första februari står man som arrangör för sockenmästerskapen och en vecka senare ordnas allmän dans i Föreningshuset för att stärka kassan. D å ungdomsskidningarna förra året slog väl ut, b esluter man sig för att också i fortsättningen arrangera liknande tävlingar. I år samlar tävlingarna 51 deltagare och från de äldsta till de yngsta blir segrarna i de olika klasserna följande: Henrik Lundström, Tom my Lindholm, Ralf Hagman, Riitta Kaanela, Riitta Helin och Soile Madetoja. Prisen i tävlingarna har liksom ifjol donerats av olika firmor och privatpersoner på orten. U nder en längre tid har antalet deltagare i klubbrnästerskapen ständigt stigit. Så också i år. Hela 77 fö reningsmedlemmar - mest juniorer kan sändas ut i tävlingsspåret i Pjukala-Ersbyterrängen. Paavo Laakso visar sin styrka i det svårvallade blidföret och vinner allmänna klassens 15 km före Bertel Engström. Lars Lundström och Lars Lindholm avbryter. Tor Engström vinner i oldboysklassen lika ohotad som Sirpa Tuuli i damklassen. P å B-juniorernas 10 km ser det inli:~dnings ­ vis ut att dra ihop sig till en tvekamp mellan Frej Westin och Tuure TuuIi, men sedan Frej West in avbrutit vinner Tuure Tuuli före Heikki Vennelä. Mästare i de övriga klasserna blir: Henrik Lundström (14-15 år), Arne Stenius (12- 13 år), Ralf Hagman (under 11 år), Riitta Kaanela (14 - 15 år) Margita Engström (12- 13 år) och Barbro Lundqvist (under 11 år) . Också kretsrnästerskapen samlar ett rekordant al tävlande. Tävlingarna h ålls i Pargas på banor som PIF-åkarna väl känner till . Stafettloppet vinns klart av Tor Engström, Paavo Laakso och Lars Lundström och p å allmänna klassens 15 km tar PIF en trippelseger genom Bertel Engström, Lars Lundström och Paavo Laakso. Det är självfallet Tor Engström som tar mästerskapet i oldboysklassen och med en sluttid som skulle ha gett honom en tredje plats t .o.m. i allmänna klassen! Sirpa Tuuli och Ulla Lundström sköter om att PIF får en dubbelseger i damklassen och i C-juniorklassen (under 17 år) smått utklassar H eikki Venne1ä sina medt ävlare (29 st) . I samband med kretsrnästerskapen avgörs den första landskapskampen p å skidor mellan Aland och Aboland. Aboland vinner rätt klart och A1and inbjuder till revanschmöte på Aland nästa vinter. Den första mars arrangerar

[147]


Vahdon Tuisku distriktstävlingar, till vilka föreningen sänder en nio-mannatrupp . Tor Engström - vem annars - svarar för den bästa prestationen och vinner solklart i yngre oldboysklassen. Ernst Moberg har lett sektionen sedan 1945 och får ständigt förnyat förtroende . I sin styrelse har han för skötseln av skidverksamheten Tor Engström, Frejvid Karlsson, Erna Ekman, Stig Henriksson, Lars Lundström, J ens Vesten och Adam Lindholm. 1960 Vid årsmötet besluter man att bilda skilda sektioner av den hittillsvarande gemensamma skidoch orienteringssektionen. Men ordföranden Ernst Moberg vill ingen av de två sektionerna gå miste om varför han väljs till ordförande för dem båda. Styrelsen består av Tor Engström, Frejvid Karlsson, Lars Lundström, Stig H enriksson och J ens Westen. Som materialförvaltare fungerar Adam Lindholm. Stig Henriksson är fortfarande föreningens representant i Finlands svenska skidförbunds styrelse. För att till trettondagen den 6 januari, då Egentliga Finlands landskapsstafettävling skall avgöras i Nådendal, få fram bästa möjliga stafettlag arrangeras redan den 3 januari i prima skidföre en tränings- och uttagningstävling. Från Vimpeli nyinflyttade J aakko Männistö visar goda takter och vinner före Tuure TuuIi. Med stafettlaget Paavo Laakso, Lars Lundström, Johan Sjöström, Sirpa TuuIi, Heikki Vennelä, Tuure TuuIi, Jaakko Männistö och Almar Fagerström gör Piffen så debut i Nådendal och vinner en lovvärd seger i B-klassen. Lars Lundström, J aakko Männistö och Almar Fagerström sänds tre veckor senare till DM-stafettävlingarna i Sibbo. Lundström svarar för en verklig sensation p å första etappen, kommer först till växlingsplatsen och Piffen leder alltså tävlingen. Männistö förlorar emellertid några platser på andra etappen, vilket Fagerström sedan i det sista hårda fältet inte kan göra någonting åt. Man kan dock yvas över en hedersam fjärde placering. Juniorlaget Frej Westin, Heikki Vennelä och Tuure Tuuli blir tredje bland sex deltagande lag. I de individuella distriktsmästerskapen i Dragsvik med Ekenäs IF som arrangör har Piffens längdåkare likväl inte mycket att säga till om. Almar Fagerströms nionde plats på 30 km och tionde plats på 15 km är PIFrepresentanternas bästa prestation denna gång. De traditionella ungdomsskidningarna planerar man att hålla invid Ekonomiebyggnaden »Manegem), men ett tjockt lager cement damm på snötäcket tvingar arrangörerna att transportera alla

tävlingsdeltagare till Sandfall, som sålunda blir skådeplatsen för uppgörelserna mellan de 62 ungdomarna. Arets kraftmätning nr ett i Aboland sker i Dragsfjärd den 13- 14 februari. På lördagen avgörs stafettloppet 3 X 10 km och av fem lag tillhör tre Piffen. Måhända har man grupperat sina skidlöpare oriktigt, ty inget av de tre lagen förmår ge arrangörsföreningens trio motstånd. Redan efter Börje Karlssons snabba åkning på första etappen står det klart vart mästerskapsmedaljerna kommer att gå denna gång. Efter detta svidande nederlag är pargasåkarna helt naturligt i högsta grad kampsugna följande morgon och bara Martti Rousku förmår bryta Pargas-fronten och blir andra efter Almar Fagerström. De följande fyra platserna beläggs av Lars Lundström, Paavo Laakso, Jaakko Männistö och Lars Lindholm. Tor Engström är med för att vinna och ingen kan heller hota honom i yngre oldboysklassen. Frej Westin vinner visserligen över klubbkamraten Tuure Tuuli på A-juniorernas 15 km, men åt KSF:s Per-Ake Mattson kan han ingenting göra. Bara Piffens Sturle Engström och Toivo N aulanen från Korpo IK ställer upp på 10 km äldre oldboys och som så många gånger förr drar Engström det längre strået. Sirpa Tuuli behöver inte förta sig för att vinna i damklassen. I Jomala väntar ålänningarna så den 28 februari på att få ta revansch för nederlaget i landskapskampen senaste år. Och det otroliga, ja orginella inträffar, att Aland vinner kampen med exakt samma marginal, 2 minuter och 33 sekunder, som Aboland vann ifjol. Paavo Laakso och Tor Engström i oldboysklassen samt Sirpa Tuuli i damklassen är de enda från Pargas i det åboländska laget som ~yckas ta ifrån ålänningarna två grensegrar. Klubbrnästerskapen lockar något färre deltagare än ifjol, men kampen om mästerskapen blir spännande. Almar Fagerström vinner knappt i allmänna klassen före Lars Lundström och Jaakko Männistö. Bertel Engström, som flyttat från orten, är inte med i leken längre .. . Ännu en gång tar Tor Engström medaljen i oldboysklassen, denna gång före Henrik Leandersson. Frej Westin, Heikki Vennelä och Sirpa Tuuli tar mästerskapen i A- och B-juniorklassen resp . damklassen. I de övriga klasserna blir klubbmästarna följande : Anders Lönnqvist, Svante Gestranius, Gunnar Bergman, Margita Engström, Margita Taken och Barbro Lundqvist. I blida och med cement damm i spåren avgörs skoltävlingarna i medlet av mars. Tävlingarna är populära och nu ställer hela fjorton av sexton förefintliga skolor upp till kamp om poäng och

[148]


pokal. Centralfolkskolan upprepar sin f j olårsseger med svenska samskolan på andra plats. I tungt och krävande före genomförs nr två av Skärgårdsloppet Pargas - Kimito - Pargas. Närmare 200 personer - mest Pargas-bor - deltar i 70-km:s skidningen. Stor-Tervo-Ioppet har blivit en tradition - en tävling som avslutar säsongen. Och i år kan man avsluta en i det närmaste tre månader lång skidsäsong. 30-km:s loppet gäller samtidigt som kretsrnästerskap, men intresset i de övriga föreningarna är denna gång svagt. Leif Pettersson från Nagu är enda icke Pargas-bo . ytterligare en gång får Tor Engström en chans, att visa att gammal är äldst och han besegrar tvåan Paavo Laakso med över en och en halv minut. Varje år håller Stickan Henriksson sin barnskidskola, så också i år. Och 41 flickor och pojkar får diplom över genomgången )kurs) . Den 15 december har sektionen nöjet att uppvakta Sturle Engström, 's om nu passerar halvsekelgränsen. Till honom överlämnas den traditionella älgstatyetten och blommor . . . Två veckor senare får man vara med om en annan uppvakt ning. En av föreningens för några år sedan mycket fra mgångsrika juniorskidlöpare Henrik Lundström omkommer i en motorcykelolycka på Skärgårdsvägen . Sektionen uppvaktar med en adress vid hans begravning . . . 1961 Efter att senaste år ha kunnat redovisa för en rekordlivlig verksamhet under en lång och snörik vinter får man i år tala om en minst sagt sorglig säsong. Må ordspråket )UPP som en sol, ned som en pannkaka) gälla för sektionens verksamhet. Snön är praktiskt taget obefintlig och för att medlemmarna överhuvudtaget skall få skida och tävla måste man sända dem till tävlingar på rätt avlägsna orter! Det blir dock endast nio skidlöpare som denna vinter kommer att representera föreningen - mot 67 ifjol! Sektionssty ret Ernst Moberg, Tor Engström, Frejvid Karlsson, Lars Lundström, Stig Henriksson och Jens Westen står maktlösa ... Skolskidningarna inhiberas, kretsrnästerskapen, som skulle ha hållits i Korpo inhiberas, klubbrnästerskapen, Skärgårdsloppet, ungdomsskidningarna och Stor-Tervo-Ioppet. Vinterns fiasko är ett faktum! På grund av minimal träning kan föreningens representationslag i landskapsstafetten i Patis inte alls göra sig gällande och vid DM i Sibbo får Paavo Laakso nöja sig med en fjärde plats bland yngre oldboys, Tuure Tuuli blir femte på A-j uniorernas 15 km och Heikki Vennelä likaså femte i B-juniorklassen. Venneläs fjärde

plats vid FSSM i Esbo i B-juniorklassen är värd allt beröm liksom andra platsen i samma klass i hård konkurrens vid Kaarinan Urheilijats distriktstävlingar i början av februari. Med hopp om snö för nästa vinter )firan> man självständighetsdagen i december med att tillsammans med Pargas Kalks Roddares aktiva iordningsställa en löpbana, en länk, längs en stig i Brunnsdäldterrängen som skall användas för både löpning och skidning. 1962 Vintrarnas nyckfullhet fortsätter. En hel vinter med bar mark förbyts nu i en lång och synnerligen snörik vinter - låt vara med avbrott i form av snöslask ett par veckor i januari. Tränings- och tävlingsprogrammet läggs snabbt upp och verksamheten kommer igång. Med intresse inväntar ledningen de första tävlingarna, där juniorerna skall medverka. Skall senaste års uppehåll i arbetet nu minska deras antal? Farhågorna är obefogade. Glädjande nog är intresset fortfarande stort. I januari arrangeras en rad träningstävlingar främst i Sysilax-Kurckasterrängen och det framgår tydligt att Heikki Vennelä denna säsong kommer att bli ett av föreningens större glädjeämnen i tävlingsspåren. Korpo IK gör om sitt försök från ifjol att arrangera kretsmästerskapen och ännu i sista stund ser det ut som om man skulle vara tvungen att uppskjuta dem på grund av tillfällig snöbrist. Men tack vare ett lätt snöfall dagen före tävlingarna lyckas man med hjälp av tolv man som i tio timmar skottar ihop snö längs en utstakad rutt få till stånd en användbar slinga om 5 km. Men på första tävlingsdagen regnar det igen och stafettävlingen kan genomföras under de mest miserabla yttre förhållanden. Kimitos Per-Ake Mattsson presterar tävlingens individuellt bästa etapptid, men han kan inte mera nå den flyende Lars Lindholm i Piffens första lag som tar mästerskapet. Heikki Vennelä och Paavo Laakso är Lindholms lagkamrater. I ett minimum av snö avgörs följande dag de individuella mästerskapens öde. Man förkortar banan till 3 km och den skidas två eller tre gånger beroende på tävlingsklass. Ingen kan hejda Per-Ake Mattssons framfart på seniorernas 9 km och han besegrar Paavo Laakso med närmare två minuter. Heikki Vennelä tar däremot minst lika överlägset segern i A-juniorklassen liksom Tor Engström och Sturle Engström i yngre resp. äldre oldboysklassen. Liksom för två år sedan kombineras kretsmästerskapen med landskapskampen Aland - Aboland och åbolänningarna tar nu en fullständigt överlägsen seger. Det är storm och snöyra då skolskidningarna

[149]


den att Heikki Vennelä också i år skall gå mot avgörs den 17 februari. Men likväl är hela tolv, en framgår:.g ,rik säsong. I Guy Karlsson får man skolor med och sammanlagt 154 startande elever. Skolmästarna från de äldsta till de yngsta blir en ny snabbåkare. följande: Lars-Erik Engström och Pirjo Winberg, Landskapsstafetten avgörs i Somero men Piffens J uhani Sinisalo och Pirkko Winberg samt Martti rätt oerfarna stafettlag har ingen chans till toppAgge och Clara Högnäs. Finska mellanskolan vinplacering i den h årda tävlingen. Inte h eller i DM ner lagtävlingen. lyckas man hemföra någon medalj av ädlare valör. Ungdomsskidningarna samlar 63 deltagare och De traditionella ungdomsskidningarna - öppna klubbrnästerskapen i början av mars 38. KM avför vem som helst bland pargasungdomarna görs också de i piskande storm och snöyra och samlar sextio deltagare som kämpar friskt om antalet deltagare i seniorklassen liksom i samtliga placeringar och pris. Alla som kommer i mål får äldre kategorier är synnerligen litet. Lars Lindpris! »Ungdomsmästare» blir Nils Grönroos, J anholm besegrar Hilding Isberg i allmänna klassen Egon Aaltonen, Hans Ranta-aho, Seija Björkroth, och Henrik Leandersson får ge sig för den självAira Kauppila och Clara Högnäs. skrivna segraren Tor Engström i oldboysklassen . Kretsrnästerskapen förläggs till Västanfjärd De övriga klubbmästarna blir Heikki Vennelä och man tävlar i fler klasser än någonsin. Stafett(A-junior), Martin Sjöström (B-junior), Sirpa Tuuli trion Heikki Vennelä, Guy Karlsson och Tuure (damldassen), Lars-Erik Engström (14 - 15 år), Tuuli kan inte upprepa PIF-bravaden, seger i Juhani Sinisalo (12 - 13 år), Göran Karlsson (under stafettloppet if j 01. KSF vinner klart främst tack 11 år) och Maj-Britt Eriksson (12- 13 år). vare en fantastisk upphämtning av Per-Ake MattsDen egentliga tävlingssäsongen avslutas på Storson på sista etappen. Vid andra växlingen har Tervo och i samband med Stor-Tervo-Ioppet avPiffen ännu en två minuters ledning. Mattsson görs också nu kretsrnästerskapet på 30 km. Tolv står inte heller att hota på 15 km individuellt. man ställer upp, av dem tre från Nagu. Och vem Per Lundström, som fly ttat från Pargas, represenvinner icke om icke Tor Engström! Han stakar i terar Västanfjärd och blir andra före Guy Karlsmål hela sju minuter före tvåan Leif Pettersson son. A-junioren Heikki Vennelä behöver inte känna från Nagu och nio minuter före närmaste klubbsig hotad på 15 km i sin klass, men i övrigt har PIF kamrat, Johan Sjöström! Sektionens verkliga inte några mästerskapsmedaljer att hämta. Skid»stålfarfan>! En inofficiell klubbkamp mellan PKR sporten ser ut att gå starkt framåt på Kimito-ön och PIF arrangeras den 20 mars och man tävlar och det är också dit de flesta medaljerna nu går. i stafett 5 X 5 km. Tävlingen hålls en vardagskväll Tor Engström har definitivt ställt undan tävlingsoch innan sista etappen är avverkad stakar slutskidorna, liksom Sturle Engström. Och för första männen i mål i det härligaste månsken. PKR gången på många år koras en oldboysmästare med vinner sammandrabbningen. Innan den sista snön annat namn - Bruno Lindbom från Nagu. hinner smälta bort arrangeras Skärgårdsloppet på Bara en skola (Heisala) uteblir från årets skolen 55 km:s bana till Nagu tur och retur. 48 skidskidningar som samlar rekord antal finalister, 171 entusiaster avverkar hela sträckan - de flesta elever. Överlägset bäst visar sig svenska samskolan är Pargas-bor. att vara och vinner poängtävlingen före finska Arets facit från Stickan och Ulla Henrikssons folkskolan i Lemlax. De bästa är Anders Högnäs, barnskidskola är 48 elever. Marjatta Tuu1i, Martti Agge, Inger Kokkola, I medlet av november anordnar Nylands-AboTapio Tuuli och Barbro Lindqvist. lands ID ett träningsläger i Solvalla och Piffens Guy Karlsson, Frej West in och Lars Lindholm lovande skidlöpare Heikki Vennelä och Pekka representerar PIF i landskapskampen mot A1and Hilska får förmånen att resa dit. i Breidablick på Aland. Aboland vinner kampen. Vid föreningens årsmöte återväljs styrelsen förDen 10 mars håller man generalmönstring p å utom Lars Lundström som ger plats åt Henrik - hemmaplan. Medlemmarna kallas till kamp om Leandersson. k1ubbmästerskapsmeda1jer och vandringspris. Helt oväntat tar Frej Westin mästerskapet i senior1963 klassen före Guy Karlsson och yngre oldboyn Lars Ernst Moberg fortsätter som skidarnas ledare! Lindholm. Henrik Leandersson kan i lugn och ro Och styrelsen får i sin helhet förnyat förtroende. skida hem ett mästerskap i yngre oldboysklassen Mångåriga materialförvaltaren ger dock sina uppliksom Tom Moberg i A-juniorklassen. Anders Höggifter till en ny frivillig funktionär, Hilding Isberg. lund och Stig Henriksson förmår inte ge LeandersI medlet av januari tillåter snötillgången de son något motstånd och Moberg är ensam i sin första träningstävlingarna och dessa ger vid hanklass. Lars-Erik Engström och Martin Sjöström

[150]


kämpar hårt om mästerskapet i B-juniorklassen och med bara 15 sekunder tillgodo på Sjöström får Engström sin medalj. Olli Vennelä blir tredje före Tommy Lindholm. Margita Engström vinner damernas 5 km hur hon vill och i de övriga åldersklasserna koras följande mästare och mästarinnor : Nils Grönroos (14-15 år), Jarl-Ove Lehtinen (1 2- 13 år), Börje Karlsson (under 11 år), Agneta Söderlund (14 - 15 år) , Inger Kokkala (12 - 13 år) och Clara Högnäs (under 11 år). Den inofficiella klubbkampen mot PKR utvidgas till att omfatta även roddklubbarna Wärtsil än Soutajat och esteen Soutajat från Abo. Tävlingen gäller 10 X 5 km och i laget får ställas upp deltagare oberoende av ålder. PIF:s lag Frej Westin, Lars Lindholm, Guy Karlsson, Martin Sjöström, Lars-Erik Engström, Nils Grönroos, Hilding Isberg, Erkki Sakkonen, Anders Timgren och Toivo Kokkala vinner denna första lagtävling före PKR, i vars lag emellertid flere av föreningens aktiva tävlingsåkare uppträder. K retsrnästerskapen på 30 km avgörs som en separat tävling med PIF som arrangör och Sysilaxt errängen som tävlingsarena. Per-Ake Mattsson från Kimito vinner enligt alla tips. Guy Karlsson är den enda som eventuellt skulle ha kunnat ge honom en match. Men han är otursföljd och bryter under uppvärmningen före starten sin ena skida, får en ny som blir slarvvallad och bryter ena staven mitt under loppet .. . och blir tredje. I ett härligt vårvinterväder avslutar man en aktiv skidsäsong med utfärd »Pargas runt på skidor». Färden går från Föreningshuset på Malmen till Kassor - Lemlax - Mielisholm - Vånå- Lofsdal - Ersby och tillbaka till Föreningshuset, en sträcka på ca 30 km. Nitton skidbitna medlemmar fullfölj er rundfärden. Skidskolan redovisar för 49 deltagare och i december deltar Lars-Erik Engström och Nils Grönroos i ett skidläger i Solvalla arrangerat av NAID. F ör att stärka sektionskassan svarar man för två allmänna danser på Lillholmen och för att stärka kamratskap och laganda inom sektionen hålls ett allmänt skidarmöte i klubblokalen, där gemensamma frågor diskuteras och skidfilmer förevisas. 1964 ~~ T rots att snötillgången i början av året är minimal och att snön kommer mycket sent lägger sig inte ledare och aktiva till ro . Man ordnar träningst ävlingar som man kallar »löpning på bar mark» ändatills det första snötäcket i början av februari tillåter skidträning. För att celebrera föreningens

50-åriga tillvaro planerar man en nationell stortävling, men får avslag på anhållan från Skidförbundet med motiveringen, att anhållan inlämnats för sent. Istället övertar man NAID:s distriktsmästerskapsarrangemang i stafett av Kimito SF, som har svårigheter med att programenligt genomföra dem på grund av snöbristen och den därav uppkomna förskjutningen i tävlingsprogrammet. Detta är Piffens hittills mest krävande skidevenemang, men om man tolkar tidningsreferaten riktigt efter genomförda mästerskap lyckas man klanderfritt i arrangemangen. Med Kimito SF som värd avgörs kretsmästerskapen mitt i februari, och stafettrion Vennelä Karlsson - Westin ger inte KSF-Mattsson någon chans att hota medaljerna. Mattsson i sin tur ge r ingen annan en chans på 15 km allmän klass i de individuella tävlingarna. Frej Westin blir andra och Heikki Vennelä fjärde . Lars Lindholm och J ohn Lindqvist lägger beslag på oldboysm ästerskapen, men i övrigt blir mästerskapsskörden liten och tätplaceringarna för Piffens del synnerligen få. Sammanlagt 77 deltagare kämpar i ungdomsskidningarna om ära och prisskedar. Anders Timgren, Seppo Kaunisto, Börje Karlsson, Carolus Lehtinen, Pirkko Vinberg, Berit Karlsson, Maaret Vennelä och Nina Schmidt segrar i de olika åldersgrupperna. Också skolskidningarna blir en massmönstring av skidbiten ungdom. Tävlingarna hålls i medlet av mars i ett strålande vårvinterväder, som lockar massor av föräldrar, släkt och vänner, lärare och andra supporters till tävlingsplatsen i Sysilax. Man kan fira en verklig skiddag! »Skolmästare» blir Seppo Kaunisto, Pirkko Vinberg (14-15 år), Martti Agge, Barbro Lindqvist (12 - 13 år) och Börje Karlsson och Pirjo Jokela (under 11 år). Svenska samskolan vinner också årets lagtävling. Liksom under de närmast föregående åren blir deltagarantalet i klubb mästerskapen i de äldre åldersgrupperna svagt, medan juniorerna ställer upp i stora skaror. Guy Karlsson lyckas fint i KM och vinner överlägset över Frej Westin och Heikki Vennelä på allmänna klassens 15 km. Lars Lindholm får mästerskapet nästan »gratis» i yngre oldboysklassen, sedan medtävlarna Henrik Leandersson och till Pargas återkomna Bertel Engström båda avbrutit efter en första 5 km:s slinga. Martin Sjöström har ingen medtävlare i A-juniorklassen och Lars-Erik Engström vinner B-juniorernas 10 km med nästan 10 minuters marginal till tvåan Bill Westin. Ake Johansson tar mästerskapet i äldre oldboysklassen och skidbegåvningen Margita Engström blir mästarinna i damklassen före Margareta Järnström. Segrare i de övriga klasserna

[151]


från 16 år till under 11 år blir Jils Grönroos, Seppo Kaunisto, Börje Karlsson, Henrik Karlsson, Pirkko Vinberg, Inger Kokkala, Monica Granholm och Anne Isberg. Kimitos Per-Ake Mattsson vinner ohotat KrM på 30 km, som arrangeras av PIF. Dragsfjärds Börje Karlsson och Piffens Frej 'Vestin kämpar hårt om andra platsen och det blir Westin som drar det längre strået denna gång. Efter ett jämnt lopp blir Guy Karlsson fjärde. Piffen sänder några representanter också till FSS-mästerskapen i Fiskars, men placeringarna i resultatlistorna blir blygsamma. Stig Henrikssons skidskola har redan mångåriga traditioner och alltfler föräldrar inser betydelsen av att deras barn får lära sig att rätt använda sin skidutrustning. Hela sextio telningar har Stickan i årets skidskola. Den tidiga snösmältningen omöjliggör ett planerat långlopp »Pargas Runt» och inte heller klubbkampen mot PKR ryms med i vårvinterns program. Sektionsstyrelsen har under jubileumsåret följande sammansättning: Ernst Moberg ordförande, Tor Engström, Frejvid Karlsson, Stig Henriksson, Per-Ole Karlsson och Henrik Leandersson. Som materialförvaltare fungerar Hilding Isberg. 1965 Den första snön kommer vid årets börj an och man ordnar snabbt träningstävlingar. Men efter en kort tid blir det töväder igen och först i februari kan man arrangera egentliga tävlingar. Hela vinterns tävlingsprogram skall nu genomföras på kort tid och föreningens aktiva hinner inte delta i andra än lokala arrangemang, samt KrM och DM. Redan i början av mars sätter vårvädret in och b1.a.

Några av 60-talets kännspaka profiler i skidsa111111anhang. Fr.v. Guy Karlsson, Bmgt Forss, Guy Henrichson och Frejvid Karlsson.

KrM individuellt måste inhiberas. Också i år förfaller storloppet Pargas-runt och någon form av klubbkampsutbyte hinner man inte med. Tjugoen tävlingar och instruktionstillfällen genomförs trots allt och med sammanlagt 554 deltagare. Guy Karlsson, Frej 'Vestin, Bertel Isaksson, Lars Lindholm, Anders Timgren, Kurt Johansson, Lars-Erik Engström, Bo-Anders Engström och Kalevi Lahtinen är flitigast i tävlingsspåren. Juniorerna Anders Timgren och Lars-Erik Engström i kombination med senioren Frej Westin tar efter en hård uppgörelse med Dragsfjärds IK och KSF stafett-KrM. Ungdomsskidningarna och KM samlar massor deltagare. Det formligen kryllar av barn och ungdomar i Sysilax varje tävlingsdag. Och i de olika tävlingsklasserna sticker följande skidarlöften oftast av från mängden och belägger tätplatser i tävlingsprotokollen: Ralf Forsström, Börje Karlsson, Henrik Karlsson, Pirkko Vinberg, Kirsti Lahtinen, Seppo Kaunisto, Stina Eriksson, Gun Engström, Gun Isberg, Timo Varila, Helena Varila, Barbro Lindqvist och Inger Kokkala. Det sägenomspunna Vasa-loppet i Sverige får genom bröderna Bertel och Gunnar Fjäder denna vinter sina första deltagare från Pargas. Deras placeringar i resultatlistan numreras 3021 och 4257. 1752 pargasbor avverkar de stipulerade riksskidningskilometrarna. Styrelsen som har anledning att sammanträda bara tre gånger leds av Ernst Moberg och medlemmar är Tor Engström, Frejvid Karlsson, PerOle Karlsson, Stig Henriksson och Henrik Leandersson. 1966 Ett bevis för huru nyckfull den åboländska vintern verkligen är, utgör de två senaste åren - en extremt kort och snöfattig vinter följs aven lika extremt lång och snörik. Och detta föranleder sektionssekreteraren Frejvid Karlsson att inleda årets verksamhetsberättelse på följande sätt: »En synnerligen givande och livlig skidsäsong kan bokföras till de tidigare i föreningens historia. Den långa snörika vintern möjliggjorde att samtliga planerade tävlingar som skulle hållas kunde genomföras, vartill kommer ett flertal tävlingar som inrutades i programmet på säsongens slut. Resultatförteckningarna i slutet av denna årsberättelse ger säkert besked om att denna vinter varit en av de mera framgångsrika, om icke rent resultatmässigt så åtminstone i fr åga om att samla ungdomen till uppbyggande friluftsliv i goda kamraters lag. Abo Underrättelser skrev i en krönika att Pargasungdomen har mera att välja på i idrotter än andra orter i vår krets, varför det är förståeligt

[152]


Lars Lindholm t.V . och Anders Timgren .

att en relativt dyr sport som skidning utan det uppmuntrande publikstödet inte kanske lockar så stora skaror. Vi kan dock inte klaga på intresset bland dem som i våra tävlingar och träningar sökt sig ut i skidspåren och de som stått för arrangemangen och offrat många timmar och arbete för idrotten utan ersättning eller fördelar, kan känna sig mycket nöjda». Säsongens sista tävling, som tillkommer på initiativ av skidledare i Korpo, skidas i Korpo som klubbkamp mot ett kombinerat skärgårdslag från Korpo och Nagu den 3 april! 786 deltagare fördelade på 25 tävlingar eller andra skidtillfällen och jämnt nittio medlemmar som deltagare i en eller flere tävlingar blir totalfacit för den långa skidvintern. Anders Timgren, Martin Sjöström, Bo-Anders Engström, Nils Grönroos och Kalevi Lahtinen gör de flesta tävlingsstarterna. Fyra Pargas-bor deltar i Vasa-loppet - Bengt Forss blir 3016:nde, Bertel Fjäder 3335:te och Gunnar Fjäders placering lyckas man aldrig få reda på. Erling Fjäder avbryter vid halva sträckan. Det totala antalet deltagare är 6278. Atta man representerar Piffen i N AIDM i Ingå och i stark kyla skidar Kalevi Lahtinen åt sig en silvermedalj i C-juniorklassen - medaljen delar han dock med KSF:s Tom Pettersson, som klockas fö r samma sluttid. Trion Seppo Kaunisto, J arlOve Lehtinen och Kalevi Lahtinen förlorar Cklassens stafett-DM till Liljendals IK med bara tio sekunder. Piffens seniorer förlorar klart till DI K, KSF och VUF i KrM-stafetten i agu och KSF:s bröder Per-Ake och Leif Mattsson vinner senior- och A-juniorklassens 15 km individuellt, men i de yngre klasserna tar Anders Timgren och

Kalevi Lahtinen var sitt mästerskap. På 30 km är Martti Rousku från Dragsfjärd starkast i PerAke Mattssons frånvaro. Klubbrnästerskapen samlar 59 deltagare och klubbmästare blir följande räknat från oldboysklassen till yngsta pojk- och flickklassen: Bengt Forss (före John Lindqvist), Lars Lindholm, Martin Sjöström (före Guy Karlsson och Nils-Erik Lundberg), Lars-Erik Engström, Anders Timgren, Kalevi Lahtinen (före Seppo Kaunisto), Ralf Forsström, Kurt Lindholm, Thomas Karlsson, Pirkko Vinberg, Inger Kokkala, Kirsti Lahtinen, Anne Isberg och Gun Isberg. Sektionen ansvarar som förut för de praktiska arrangemangen av köpingens skolmästerskap, socken- och köpingsrnästerskapen samt de olika PKskidningarna och -mästerskapen. Stig Henriksson håller skidskola med 54 deltagare och 3825 personer protokollför 9158 riksskidningslänkar . Tor Engström väljs till ny ordförande med Ernst Moberg som ersättare och Frejvid Karlsson, Per-Ole Karlsson, Stig Henriksson, Henrik Leandersson och Ralf Karlsson i styrelsen. 1967 Tor Engström återväljs som sektionsbas med Ernst Moberg, Frejvid Karlsson, Stig Henriksson, Per-Ole Karlsson, Ralf Karlsson, Guy Karlsson och Martin Sjöström som medarbetare i styrelsen. Viceordföranden Ernst Moberg flyttar dock från Pargas för att bli tandläkare i Lappfjärd och han lämnar efter sig en svårbesatt plats i styrelsen, där han suttit ända sedan 1939. FSS utser Stig Henriksson till skidinstruktör och Martin Sjöström till hans medhjälpare. Konditionsträningen för vintern inleds redan i oktober föregående år, men

[153]


'R9!!!!: 'l.A

Oldboyn Hilding Isberg och påläggskalven Timo Vari!a.

själva skidträningen kommer igång med den första bestående snön först i januari. För tävlingarna donerar Pargas Kalkbergs Ab en serie tävlingsnumror och av firma Bröderna Fjäder erhåller man start- och måldukar. Vem av de aktiva som når de största framgångarna är på basen av deras placeringar i årets tävlingar rätt svårt att avgöra - namn som Guy Karlsson, Martin Sjöström, Nils-Erik Lundberg, Lars Lindholm, Anders Timgren, Seppo Kaunisto, Nils Grönroos, Bo-Anders Engström och Lars-Erik Engström åt erkommer turvis på hedersamma placeringar. Guy Karlsson blir köpingsrnästare, Martin Sjöström kretsrnästare på 30 km, Nils-Erik Lundberg klubbmästare i seniorklassen och Lars Lindholm köpings-, klubb- och kretsrnästare i yngre oldboysklassen. Också de övriga ovannämnda tävlar flitigt och med god framgång. Lovande takter visar unga Hans Ranta-aho, Jorma Vinberg, Elmer Lindberg, Kurt Lindholm, Börje Karlsson och Stig Hermansson - pojkar som med åren sannolikt kommer att med all heder föra föreningens färger och dra med sig kamrater i en avkopplande idrottsform - skidning. 1968

Tävlingar på hemmaplan arrangeras i samma utsträckning som tidigare - tränings-, klubbmästerskaps-, skolmästerskaps-, ungdoms-, firma-, köpingsmästerskaps- m.fl. tävlingar. Men mer än under föregående år representerar skidlöparna denna vinter föreningen i tävlingar på främmande ort. Man ställer upp b1.a. i både FM och Salpausselkä-spelen. Det är Anders Timgren, den andra

föreningsmedlemmen genom tiderna, som är med i FM-sammanhang och i Lahtis torde han vara den första piffare som sliter spår på Salpausselkäåsen. Det är heller inte svårt att efter avslutad säsong utpeka föreningens bästa åkare. A-junioren Anders Timgrens prestationer talar för sig: nionde plats i FSSM, distriktsmästare, kretsrnästare, första placering i TUL:s nationella tävlingar, 37:de i FM, DM i stafett 3 X 10 km i lag med Kalevi Lahtinen och Nils Grönroos samt kretsrnästare på 30 km i allmänna klassen före ils-Erik Lundberg och Nils Grönroos. De övriga skidlöparna rosar inte marknaden så synligt, men deras flitiga deltagande i en lång rad tävlingar utanför Pargas och Aboland ger god PR för Piffens skidsport och sporrar de yngsta medlemmarna till efterföljelse. I ungdoms-, skol- och klubbinästerskapstävlingarna håller sig Hans Ranta-aho , Kurt Lindholm, Thomas Karlsson, Tage Hellberg, Bror Söderlund, Nina och Susanne Schmidt, Elmer Lindberg, Christer Gruner, Marianne Lundqvist, Gun och Anne Isberg, Ulla Backas, Kirsti Lahtinen, Asa Wihlman och Börje Karlsson bäst framme . På grund av den rätt långa skidsäsongen och det flitiga tävlandet kan man inte hålla finanserna inom budgetens ram och i brist p å pengar kan man inte aktivera sig så mycket som skidvädret annars skulle tillåta. Tor Engström leder fortsättningsvis sektionsarbetet tillsammans med en styrelse som med undantag av Erkki Mildh (som ersätter Stig Henriksson) är densamma som ifjol. Under året lämnar Mildh styrelsen på grund av bortflyttning. Föreningen och skidsporten skakas den 6 april av budet om Lars-Erik Engströms död. Den alltid [154]


glada och hj älpsamma skidlöparen, medeldistanslöparen - ännu bara en ungdom - omkommer i en tragisk bilolycka på Kimitoön. Hans plats står t om, men hans minne lever . . .

ri Sibakoff, Kjell Gestranius, Inger Granholm och Lars Lindholm, då j ulfesten stundar i december.

1969 Ar 1946 invaldes Tor Engström i sektionens ledning. Här fortsätter han alltjämt oförtrutet. Stig H enriksson kommer igen och blir viceordförande, de övriga styrelsemedlemmarna är Frejvid K arlsson, Per-Ole Karlsson, Henrik Leandersson, Ralf Hermansson, Allan Lindholm och Martin Sj öström. Heikki Lindholm är ett nytt seniornamn i Piffens skidargäng och han kämpar hårt med Anders Timgren om titeln föreningens bästa skidlöpare. Han lyckas också i sina föresatser, men helt visst kan Anders inte bjuda på fullgott motstånd på grund av sin pågående militärtjänstgöring. Lindholm och Kjell Gestranius toppar statistiken över de aktivaste tävlingsåkarna. Juniorerna Kurt Lindholm och Bo-Anders Engström samt nestorn John Lindqvist gör många goda lopp. I K rM i Korpo tar Kalevi Lahtinen (A-junior), Lars Lindholm (A-oldboys) , John Lindqvist (Boldboys) med Stig Henriksson p å tredje plats samt Kurt Lindholm (C-junior) välkomna segrar i konkurrens med åkare från Nagu, Korpo, Kimito och Dragsfjärd. I allmänna klassen är KSF :s bröder Per-Ake och Leif Mattsson överlägsna p å 15 k m . I DM i Kimito får Piffens aderton represent anter inte ett enda mästerskap. KrM på 30 km avgörs traditionellt i Pargas. Per-Ake Mattsson vinner i överlägsen stil före Anders Timgren, Heikki Lindholm och elitorienteraren Veikko Kiili. Vid sidan av tävlingsverksamheten engageras medlemmarna varje år också i annan föreningsverksamhet. Gemensamt utför medlemmarna talko arbete på skidspåret i Sysilax. Man fungerar som arrangörsstab i PK-tävlingar, köpingsmästerskap och riksskidning. Bas för riksskidningen är Stig Henriksson, som i år bokför hela 11 250 prest ationer på spåren i Muddais, Skarpdal, Stortervo, Kurckas, Bläsnäs, Lielax och Kårkulla. Man anordnar skidkvällar i klubblokalen med prisutdelning från mindre tävlingar, film- och bildvisningar, kaffe etc . Före årets säsongstart arrangerar man också en »valla-kväll» och Tor Engström ger nybörjare - en del i sällskap av sina föräldrar värdefulla tips i vallningens svåra konst. Stig och Ulla Henrikssons skidskola utgör ett uppskattat komplement till sektionens skolningsverksamhet. För att stärka kassan bygger medlemmarna en plastbåt, som säljs till »bolaget» - ortsidrottens stora gynnare! Vandringsprisen tillfaller Heikki Lindholm, Lau-

1970 J ämnt två månader varar årets skidvinter. Trots att den blir kort hinner man genomföra det mesta av vinterns planer, men resultatmässigt når man inte upp ens till fjolårsnivån. Och skidledarna kan inte låta bli att b1.a. i sin årsberättelse ifrågasätta den nuvarande verksamheten. Man konstaterar b1.a.: »Den stora massan av skidfolk har under de senaste åren ökat mycket markant också i vår landsända, som ju inte är något »skidans land». De sektionsmedlemmar som hjälpt till med att uppgöra och genomföra ett skidprogram som vädergudarna ibland vill förhindra och som gör att utstakade planer måste rubbas, kan även i år känna tillfredsställelse över det frivilliga, ofta otacksamma arbete som utan ospard möda gjorts för den del av dagens unga som ännu inte slitits med i en hetsigare »fritidssysselsättning» i barer, cafeer, på gator och på vägar. Vi har redan tidigare påtalat behovet av avlönat folk också inom »vår idrott». Otaliga är de timmar som nu helt på frivillig väg offras för röjning, spårdragning och märkning, detta trots att spåren och tävlingsplatsen i flere års tid hållits på samma ställe i Sysilax. Tyvärr måste man dock konstatera, att skaran av dessa frivilliga, som i allmänhet är desamma också i andra sammanhang, år från år minskar. Kunde inte någon på samhällets bekostnad se efter dessa tävlings-riksskidningsspår liksom fallet är med andra idrottsarenor, vilka helt säkert inte frekventeras av lika stora folkskaror? Man kan väl också i detta sammanhang med fog framkasta frågan om tävlingsskidning eller motionsdito vore att föredra i vår bygd. På grund av den nyckfulla vintersäsongen här, måste man väl medge att det fordras betydligt mer aven skidare för att bli »stjärna» här än på någon mera nordligt belägen ort, dit vintern kommer tidigare och dröjer kvar längre. Vore det inte bättre att offra allt på konditionsmotionsskidning och helt lämna tävlingsmomenten borta? Eller är v årt skidprogram idag det riktiga, med såväl motions- som tävlingsskidning? Några frågor vilka helt säkert icke idag kan besvaras, men som får gälla som tankeställare för framtiden». Heikki Lindholm är inte med längre och Anders Timgren återtar sin plats som föreningens bästa skidlöpare. Han vinner KM före Timo Varila och Nils-Erik Lundberg men förlorar KrM på 15 km till bröderna Mattsson från Kimito. Timo Varila snuvar honom på köpingsrnästerskapet och ett sjukdomstillbud spolierar tyvärr en del av hans

[155]


säsong och möjligheter att träna. I övrigt är medlemmarnas topplaceringar i olika tävlingar tunnsådda. Sålunda får föreningen inte ett enda kretsmästerskap - något som mer än väl belyser klubblagets verkliga svaghet just nu. Sektionsstyrelsen: Stig Henriksson (ordf.), Frej vid Karlsson, Tor Engström, Allan Lindholm, Ralf Hermansson, Henrik Leandersson, Anders Timgren och Martin Sjöström. 1971 Pargas, Aboland - ja hela landet lider av snöbrist under större delen av vintern. Ännu i slutet av februari ligger tävlingsverksamheten nere i väntan på snö. Den 21 februari arrangerar Kimito SF dock KrM - helt i strid med kretsstyrelsens rekommendationer om att framskjuta tävlingarna tills mera snö fallit. Piffen blir orepresenterat man känner sig djupt besviken . .. Vid denna tidpunkt fattar sektionsstyrelsen beslut om att helt slopa vinterns tävlingsprogram och endast sikta in sig på någon form av motionsskidning såvida snö inte kommit före den första mars. Men snön kommer och ligger kvar nästan tre veckor. En bråd tid följer med massor av talkoarbete på skidspåret i Sysilax. Den 7 mars hålls PK-skidningarna och Timo Varila vinner individuellt före Hilding Isberg och Tor Aren. Samtidigt arrangeras den första ungdomsskidningen med 46 deltagare. Segrare i de olika åldersklasserna blir Roland Fagerholm (C-jun.), Eja Hamnström (15 - 16 år), Hans Öhman och Hanna Salminen (13 - 14 år), Mikael Ramstedt och Mari-Susanne Karlsson (11 - 12 år), samt Mikael Barkar och Reija Hellberg (under 10 år). Anders Timgren är starkast i köpingsmästerskapen, som denna gång arrangeras av Rehti. Timo Varila vinner seniorernas KM före Timgren, Lahtinen och Nils-Erik Lundberg. Harry Ramstedt segrar i A-oldboysklassen före Pentti Lahtinen och Tor Aren. Erkki Lavonen är en ny »stjärna» bland B-oldboys och han vinner före Henrik Leandersson och John Lindqvist. Elmer Lindberg är snabbaste B-junior och Nina Schmidt är k lart före Gun Hellen och Anne Isberg i damklassen. Klubbmästare i de övriga klasserna blir: Thomas Karlsson, Catharina Johansson, Hans Öhman, Marita Lindberg, Mikael Ramstedt, Mari-Susann Karlsson, Martin Forss och Reija Hellberg. Bertel Fjäder är igen med i Vasa-loppet och placerar sig mitt i fältet i slutprotokollet. Tor Engström, sektionens mångåriga styrelsemedlem och ordförande, når den 25 maj halvsekelgränsen och tacksamma kamrater uppvaktar. Stig Henriksson styr sektionen med Frejvid

Karlsson, Tor Engström, Allan Lindholm, Erik Hellen, Ralf Hermansson, Anders Timgren, Henrik Leandersson och Elmer Lindberg i styrelsen. 1972 Snöbrist igen. Skrala träningsmöjligheter och ännu sämre tävlingsväder. Besvikelse och sjunkande humör hos både skidåkare och ledare! Först i slutet av februari faller snön på allvar och de första tävlingarna kan arrangeras. Men den korta säsongen tillåter bara nio tävlingar. Det är nU Timo Varilas tur att avtjäna sin värnplikt och han kan inte göra Anders Timgren äran stridig om titeln föreningens bästa skidlöpare. Timgren vitmer samtliga lopp han deltar i på hemmaplan. I kretsmästerskapen får han dock fortsättningsvis se bröderna Mattsson före sig i resultatlistorna. I många år har Pentti Lahtinen agerat rådgivare och manager för sin son Kalevi. A v allt att döma anser han sonens prestationer inte vara tillfredsställande, ty sedan ifjol deltar han själv i tävlingar. Och vid årets KrM visar han med besked, att man aldrig blir för gammal för att lära - han vinner klart A-oldboysklassens 15 km före Korpo IK:s Ake Tammi. I konkurrens av Valter Söderström KSF och Ruben Vesterholm VUF blir Stig Henriksson tredje på B-oldboysklassens 10 km. Kretsordföranden har troget varje år ställt upp i dessa tävlingar och utgör härmed ett verkligt föredöme för den yngre »generationem. Hans Öhman, Susanne Schmidt, Ole Wihlman, Yvonne Holmen, Mikael Ramstedt, Anne Hamnström, Pontus Karlsson, Kerstin Engström, Tom Engström, Martin Forss, Tua Paro, Roger Heinonen, Mari-Susanne Karlsson och Caj Carlson är vinterns mest synliga Jumorer. Stig Henriksson (ordf.), Frejvid Karlsson, Tor Engström, Henrik Leandersson, Allan Lindholm, Nils Barkar,' Anders Timgren, Erik Hellen, Ralf Hermansson och Elmer Lindberg utgör sektionsledning. Förutom sitt ordförandeskap i den åboländska kretsen är Henriksson också medlem i länets idrottsnämnd och köpingens motionsidrottskommitte. Den 21 oktober begår »Stickam sitt halvsekeljubileum. Skidkamraterna sällar sig till den mycket stora uppvaktarskara, som söker sig till jubilarens hem. Man visar sin uppskattning över sin ordförandes hängivna insatser för skidsporten genom att som gåva överlämna en jolle i glasfiber, vilken medlemmarna själva tillverkat. Vid årets julfest får Henrik Leandersson föreningens förtjänsttecken i silver nr 88 som erkänsla för sitt frivilliga arbete för sektionen och Piffen.

[156]


1973 »Skidsektionens verksamhet under året är en av de minimalaste i föreningens snart 60-åriga tillvaro. Under tidigare år då tävlingsunderlaget _ snön - har kommit i sparsam omfattning har ändå någon eller några t ävlingar kunnat arrangeras. För att under senaste säsong få i gång en sådan verksamhet hade krävts andra egenskaper av såväl ledare, funktionärer som deltagare än vad en normalt utrustad föreningsmedlem har. Senaste vinter borde ledarna ha kunnat trolla fram snö och de aktiva åkarna borde minst ha varit utrustade med rullskidor. Det första lyckades vi inte med och då rullskidorna genom sin kostnad ännu inte blivit var mans egendom, måste vi t yvärr konstatera att den egentliga skidverksamheten blev lika med noll. Sektionen arrangerade 15.4 i motionsbefrämjande syfte en promenad p å Stor-T ervo. 83 personer startade och fullföljde vandringen, 59 på den längre och 24 p å den kortare banan (cirka 20 respektive 14 km). Ekonomin har av förståeliga skäl icke varit ansträngd - utgiftssidan upptar cirka 70 mk. r föreningens bingo- och pappersinsamlingsverksamhet har sektionens medlemmar deltagit i ordinerad omfattning.

Sektionens styrelse har " under året bestått av ordförande Stig Henrikssort, sekreterare och kassör Frejvid Karlsson samt ledamöter Tor Engström, Henrik Leandersson, Allan Lindholm, Anders Timgren, Nils Barkar och Erik Hellen. Styrelsen har sammankommit till två protokollförda möten och ett allmänt möte har hållits. Stig Henriksson har varit ordförande i styrelsen för Abolands krets av NAID samt medlem i länets idrottsnämnd och köpingens motionsidrottskommitte . Anders Timgren har varit medlem i kretsens skidutskott. Skidsektionen tackar sin trogna krets av anhängare, som trots det kompakt a naturmotståndet fortfarande har kvar sin optimistiska tro på en bättre vinter.,) 1974 Några köldknäppar och litet snö växlar med snabbt sjunkande temperatur, regn och vattenflöde. Växlingarna i väderleken sker var och varannan dag ända från början av året. Skidverksamheten ligger helt nere. Styrelsen är densam ma som senaste år och dess verksamhetsmöjligheter minst lika kringskurna . . .

[157]


I vattnet })Ute är det vinter, marken är täckt av snö och fjärdarna bundna av is. Det behöves mycket av intresse och av inre värme, för att i detta nu komma ihåg sommarens simning och för att under midvinterns dagar arbeta för simidrotten. Abo Simsällskap synes ha detta levande intresse, att döma av, att det samlat oss hit denna kväll i simidrottens tecken. Och väl att så är, ty vår nordiska sommar är kort - när den kommer måste all organisation vara i ordning och alla förberedelser undangjorda, så att sommarens dagar helt kunna ägnq.s simidrottens utövande och befrämj ande. Det behöves ett intensivt arbete för att övervinna de fördomar och den okunnighet sirnkonsten har att bekämpa. Huru stor fördomen mot simningen i vårt land är, kan jag av egen erfarenhet giva ett ex ampel på. För något över tjugo år sedan var jag som ung lyceist bosatt i

Satakunta på en ödemarksgård, belägen en mil från allmän landsväg. Förhållandena där voro synnerligen ursprungliga. På hemfärd i båt från höbärgningen beslöt jag att roa skördefolket med en uppvisning i simkonst, ramlade i vattnet från min plats vid styret, precis som det plägar tillgå vid simuppvisningar, klädde av mig i vattnet och för att vara art.ig mot kvinnorna i båten, klädde jag i vattnet på mig de viktigaste plaggen innan jag togs upp. M@ i stället för de glada miner jag väntat efter minhlla uppvisning, möttes jag av allvarlig tystnad. Förklaringen härtill fick jag senare p å kvällen, då gårdens husbonde uppsökte . mig och framförde sina och familjens tankar rörande saken. Han sade att det icke var möjligt att utföra slika konster i vattnet, utan att hava försvurit sig åt Ahti, vattnets ande, och att det var bäst att jag slutade därmed, i annat fall skulle

Simpromotion i Pargas 1914. [158]


Ahti förr eller senare taga sitt igen, )}perii omansa)}, som orden föllo . Såtillvida hade ju mannen rätt, att icke ens de mest simkunniga böra överskatta sina krafter och sin förmåga i vattnet, men hans och hans omgivnings uppfattning om det onaturliga i att människan kunde färdas i vattnet som på land visade, huru stark dessas fördomar mot simning var. Ä ven i skärgården har j ag ofta mött denna starka fördom mot simning och fruktan för de risker, som kunna vara förenade därmed. Det finnes sjömän, som flere gånger seglat världen runt, men som icke kunna simma och icke av fri vilja gå i vattnet. Det är som en vidskepelse hos dem, att de icke vilja hava någonting att göra med vattnet. De mena, att vattnet förr eller senare kan bli deras grav och de frukta det. I stället för att lära sig simma och sålunda minska risken av att en gång hamna i det våta, föredraga de att förbliva okunniga i den konst de mera än andra behöva. De äldres fördom och okunnighet gör, att även de unga i otillräcklig grad övas i simning. Huru ofta erfara vi icke, att barn drunkna, emedan de icke lärt sig konsten att simma. J ag kom senaste sommar till ett redskapslider, där en gammal man höll på med att timra en liten likkista. Jag frågade, åt vem den skulle bli, och han svarade: åt en tioårig gosse, som drunknade dagen förut. - Han hade lekt på en strandklippa tillsammans med t v änne syskon och råkat slinta nedför klipphällen. Han kunde inte simma, ej heller hans 2 år äldre broder, och han var ohjälpligt förlorad. Inom 2 veckor förlorade i min närmaste omgivning fyra gossar i åldern 8 till 10 år sitt liv genom att under lek falla i vattnet utan att kunna hjälpa sig själva eller få hjälp av andra. J ag minnes än i denna dag - och jag kommer länge att minnas huru jag greps av vemod över att dessa gossar måste gå till spillo, emedan de själva och deras kamrater icke fått lära sig någonting så enkelt och naturligt som konsten att simma. Och jag intogs av ett visst tviveloni, huruvida det alls lönade sig att arbeta för simkonsten, då vi trots många års strävanden ännu icke kommit dess längre. - Mitt missmod skingrades någon vecka senare av n ågra små töser, som mötte mig på Malmen i Pargas. De voro 3, i åldern 7 till 10 år. De voro barhuvade och barfotade, deras ansikten voro bruna och deras lemmar kopparfärgade. De gingo med spänstiga steg och käck hållning och hade över sig en viss tillförsikt, som gjorde, att jag stannade och såg närmare på dem. J ag fann då, att de buro simhanddukar på armen och att de Voro simskoleelever på väg till sin simskola. J ag förstod, att det var simmarens friluftsliv, som

härdat dem så att de icke voro i behov av huvudbonader och skodon, att det icke blott var solen, som färgat deras kroppar bruna, utan att havets saltstänk haft sin andel däri, att spänstigheten och den käcka hållningen kom av de mångsidiga övningar simidrotten skänker och j ag förstod, att den tillförsikt, som präglade deras små personer, kom av att de visste, att de kunde någonting, som kanske far eller mor icke kunde och som kanske äldre bror tidigare ensam stoltserat med, att de kunde simma. Och utan att de själva visste av det, återgåvo de små töserna mig hoppet på vår simidrotts framtid. En kort tid därefter var jag i tillfälle att promovera en av dem till simkandidat, samma tillfälle, vid vilket Finlands antagligen yngsta simmagister, en åttaårig flicka, promoverades. Dessa småttingars prestatiou.!=r i vattnet äro de kraftigaste bevis på, huru naturlig simkonsten är, på att man icke behöver lova sig åt )}Ahti)} för att klara sig i vattnet, inför deras prestationer måste alla fördomar vika, och de ge oss utan vidare anvisning på vilken väg simidrotten skall fram. Den skall fram genom de unga. I att lära de unga simma hava simsällskapen sin största och tacksammaste uppgift; och alla de, som inte k unna aktivt deltaga i själva simundervisningen, böra bistå simsällskapen genom att lämna dem det ekonomiska understöd de behöva för att kunna upprätthålla simskolor, och genom att låta sina barn besöka dessa skolor. Det vi göra för simidrotten blir mångfaldigt återgäldat. Ty ju flera de simkunniga äro, desto flere människoliv sparas. Och envar av oss kan en gång, så simkunnig han än är, behöva hjälp aven av dessa ungdomar, vars undervisning i simkonst han understött. Sedan år 1913 upprätthåller Abo Simsällskap, som numera räknar ca 200 medlemmar, en simskola i Kuppis simbassiner, besökt årligen av ca 600 elever, av vilka varje år närmare ett hundratal promoverats. Dessutom har sällskapet de två senaste åren i Pargas haft en filialsimskola, besökt' av ca 90 elever per år. J ag hoppas, att dessa siffror giva vid handen, att Abo Simsällskap är väl förtjänt av allas vårt understöd och med uttalandet härav hälsar jag Eder å Sällskapets vägnar välkomna till dess årsfesb>. Ovanstående citat, direktör Emil Sarlins tal vid Abo Simsällskaps årsfest år 1915, får gälla sofi). ingress till den korta översikt över Pargas Idrottsförenings simverksamhet som nu följer. Citatet ger tankeväckande perspektiv på fö~­ hållandena vid tiden för tillkomsten av Pargas Malms Idrottsförening och dess första initiativ

[159]


inom simsporten. Bakom orden står en person med brinnande intress~ för simningens ädla konst och han har inte sparat möda då det gällt att driva på simskolarbetet i sydvästra Finland. Vilken framsynthet och entusiasm utstrålar inte hans ord i en notis i lokaltidningen inför starten aven simskola i Pargas: )}Så länge simundervisningen ej blivit införd i skolorna, är det föräldrarnas plikt att se till att deras barn inhämta kunskap i simning och livräddning. Men ej allenast barnen böra bli i tillfälle att lära sig simma, även äldre personer böra icke underlåta att inhämta nödiga kunskaper i simning. I synnerhet lärare och lärarinnor böra förskaffa sig fullständig kännedom i 's imkonsten för att därefter vid undervisningen helst praktiskt kunna meddela sina elever de första grunderna. PMIF, som ej sparat någon möda för att få ovannämnda kurser till stånd har för avsikt att föranstalta vid Lielax sund och å Attu såg liknande simkurser som i Pargas och hoppas att alla till fullo skola inse nödvändigheten och nyttan av dessa kurser och skänka dem sitt bistånd och erkännande genom att uppmana andra att genast anmäla sig till kurserna)}. Redan något år före PMIF ser dagens ljus har alltså Abo Simsällskap, måhända på initiativ av Emil Sariin, föranstaltat simskolor i Pargas. Dessa har förlagts vid den natursköna Djupviken och omkring hundra elever har varje gång varit med.

1914- 1922 Sedan Pargas Malms Idrottsförening bildats upptas omedelbart simningen som en viktig verksamhetsform på föreningens program. Och förvisso kan äran för att denna verksamhet redan vid föreningsstarten blir mycket livlig och omhuldad tillskrivas stiftande styrelsemedlemmen Emil Sarlin. De första simskolorna inom ramen för PMIF får dock starkt stöd av ASS, som ställer sina simlärare till förfogande . Enligt en notis i AU den 22 juli 1914 anordnar ASS på anhållan av Pargas Kalkbergs Ab (läs Emil Sarlin!) en simkurs i juli med början den 23 juli. Något senare berättar Västra Finland om en förestående simpromotion och simuppvisning på följande sätt: )} Simpromotion och sim uppvisning föranstaltas i Djupviken vid Pargas Malm nästa söndag den 16 augusti kl. 2 e.m. Simskolan i Pargas har under den månad den varit i verksamhet besökts av ca 100 elever, av vilka ett 30-tal om söndag skola promoveras. Programmet upptar åtskilliga trevliga nummer vadan pargasborna torde ta tillfället i akt. Simmare från Abo Simsällskap medverka vid uppvisningen.)}

Och så kommer det till att ett första större simevenemang anordnas i Pargas. Och då simsporten i föreningens hävder intar en mycket bemärkt plats är det inte utan orsak referatet från denna historiska tilldragelse återges här i sin helhet: )}Simpromotion och simuppvisning försiggick i går (den 16 augusti 1914) å Pargas Malm. Promoverade blevo till magistrar 12 herrar och 4 damer samt till kandidater 10 herrar och 7 damer, sammanlagt 33 personer. A v de kvinnliga magistrarna uppnådde en, fröken Agnete Wiese röstetalet 30 och av de manliga herr Lövgren (Gösta) samma siffra. I samband med promotionen försiggingo tävlingar i kappsimning på 100 meter för manliga magistrar och 50 meter för manliga kandidater samt 50 meter för kvinnliga magistrar och kandi dater. Därutöver utförde damer och herrar från Abo ett flertal nummer såsom vattenpolo, figurflytning etc. Promotionen åsågs aven publik på omkring 300 personer och intresset var stort. Senare på kvällen försiggick i biografteatern ett samkväm vars program från början till slut gick i simsportens tecken. Härvid utdelades pris och diplom. Som promotor fungerade ing. E. (Emil) Sarlin. Simkursen har letts av redaktör V. (Viktor) Lindqvist från Abo som tillbringat sin semester i Pargas. Som ett uttryck av tacksamhet fick herr Lindqvist av intresserade personer en gåva i form aven sekundometer.)} Ett dokument, som bevisar att arrangemanget är ett team-work av Abo Simsällskap och Pargas Malms Idrottsförening, är den anhållan om resolution för evenemanget som de båda föreningarna tillställer kronolänsmannen i Pargas och som undertecknas a v Viktor Lindqvist och John Pettersson å resp. föreningars vägnar. I slutet av juli 1915 arrangeras på nytt en simkurs i Djupviken och deltagarantalet blir lika stort som föregående år. Man engagerar Viktor Lindqvist som kursledare också denna gång och resultatet blir trots ett delvis kallt och regnigt väder mycket gott. Kursavslutning och promotion försiggår den 22 augusti, varvid Emil Sarlin kan promovera 21 magistrar och 11 kandidater. I ett kort och kärnfullt tal till promovendi och föräldrar betonar han betydelsen av att lära sig simma och uppmanar föräldrarna att sända sina barn till simskolan. Till simmagistrar promoveras Thyra Blomqvist, Ulla Uppman, Helga Uppman, Jenny Engman, Ann-Mari Palin, Dally Lindström, Viktoria Karlsson, Helga Wiese, Anna Kristiansson, Valter Blåberg, Otto Eklund, Mauritz Lindström, Gösta Lundmark, Paavo Alonen, John Holmberg, Alvar Lindström, Väinö Salminen, Karl Hagman, Erkki Aaltonen, Vilhelm Sandberg

[160]


och Vilhelm Alander. Kandidater blir: Ragnar Akalin, Fredrik Björklund, Allan Engblom, Emil Fagerlund, Alvar Jansson, Alvar Karlsson, Rafael L jungqvist, Lars Palin, Eino Teqvist, Uuno Vaklin och Gunnar Virtanen. En särskild uppmärksamhet tilldrar sig vid promotionstillfället lilla fröken Helga Wiese, som nyss fyllt åtta år, och som inofficiellt koras till Finlands yngsta simmagister. I samband med promotionen anordnas en simuppvisning med b1.a. tävlingar. Snabbsimmet för damer vinner Agnete Wiese före Helga Christiansson och J enny Engman och livräddningst ävlingen av fjolårssimmagistern I var Ulriksson före Volmar Sundberg och Anton Hermansson. Uppvisningsprogrammet kompletteras med figurflytning >}Följa Johm, säckstrid och vattenpolo. På kvällen hålls en avslutningsfest. Den 24 april 1916 arrangerar föreningen soare i Skräbböle och i en förhandsnotis i Au får man läsa följande: >}Föreningens idrottsplan måste iståndsättas till sommaren och detta går ej för sig utan pengar. De planerade sim kurserna draga även dryga kostnader. Därför nödgas föreningen vädja till allmänheten och den 24 d:s kl. 6 e.m . finna en fulltalig publik samlad i festlokalen . . .>} Redan i juni varslar tidningsnotiser om förestående simkurser å Pargas Malm och iLielax, Björkö eller Attu. Och den 25 juni samlas alla simintresserade i Pargas till sammanträde i samskolan, där man besluter om sommarens program. Den 9 juli vidtar den första simkursen för sommaren i den Nya siminrättningen vid Djupviken och kursen föregås aven vädjande, allvarsfylld uppmaning om deltagande: >}Under t venne somrar har elevantalet vid den av föreningen underhållna simskolan varit relativt stort, men allt fortfarande finns det på Pargas Malm och i trakten närmast omkring många barn, för att ej t ala om vuxna, som ännu ej kunna komma till rätta om de råka i sådant läge att simkunnighet vore av nöden. Nästan dagligen förekomma i tidningarna meddelanden om kullseglingar med förlust av människoliv, eller notiser om drunknande som gått under emedan de ej varit simkunniga . I vår skärgård där man nästan dagligen är t vungen att röra sig till sjöss, där olyckor kunna inträffa, är det vars och ens plikt att sörja för att han själv, hans barn och underlydande bli i tillfälle att lära sig simma för att kunna lämna andra handräckning samt även rädda sig själva.>} Otvivelaktigt är dessa tankar framsprungna ur Emil SarEns framsynta, skarpa hjärna. Den 23 juli hålls simuppvisning som avslutning på den första simkursen, som samlat ett 50-tal ivriga 11

simmarämnen. Vanda Gustafsson vinner simuppvisningens tävling för damer före Anna Christiansson och Ivar Ulriksson är snabbast på herrarnas 110 m . Volmar Sundberg och Anton Hermansson kommer närmast honom. Utom tävlan simmar Agnete Wiese 55 m på tiden 58,3 och den mera som fotbollspelare kända Charlie Stormbom 100 m på tiden 1.37,9. I medlet av augusti anordnar man sedvanlig promotion, gemensam för simskolorna på Malmen och i Qvidja. Sammanlagt 120 icke- eller föga simkunniga har deltagit i kurserna och av dem promoveras nu 26 till simmagistrar eller kandidater av traditionella promotorn Emil SarIin. Lärare vid kurserna har varit Viktor Lindqvist och Helga Christiansson vid simskolan i Djupviken och Charlie Stormbom vid simskolan i Qvidja. Magistrar blir Vanda Gustafsson (primus med 30 röster), Elsa Fagerlund, Ester Uppman, Martta Salminen, Maja Laakkonen, Titti Karlsson, Alli Blåberg, Viola Holmberg, Karin Engmans, Florence Wiese, Anna Andersson, Alfred Forss, Arvid Lind, Erik Karlsson, Lars Palin, Emil Fagerlund och Henry Ertman och kandidater Ella Johansson, Holger Ertman, Gunnar Gustafsson, Ragnar Fredriksson, Allan Holmberg, Kosti J ohansson, Arvid Karlsson och Kosti Ruko. Promotionstävlingarna ger följ ande resultat: 50 m fritt, damer: 1) Vanda Gustafsson 53,6 2) Martta Salminen 55,0 3) Mimmi Karlsson 60,0. 50 m herrkandidater: 1) Holger Ertman 42,8 2) Gunnar Gustafsson 49,6 3) Ragnar Fredriksson 61 ,0. 100 m herrmagistrar: 1) Henry Ertman 1.39,6, 2) Arvid Lind 1.55,8 3) Erik Karlsson 2.03,5. Följande år får simskolorna rekordartad anslutning. Omkring 170 personer undervisas i två kurser, som leds av Alfons Starch, Helga Christiansson och Henry Ertman och hålls helt i ASS ' regi, den ena i Djupviken den andra vid Björkö. Simskolorna resulterar i 45 promovendi som får sina ek- och pilkransar på hjässan av Emil .S arlin. 1918 blir liksom för landet i sin helhet ett ödesdigert eår för ~drotts- och simverksamheten i Pargas. Frihetskriget lamslår verksamheten och simskolorna återupptas först år 1923 efter att föreningens simintresserade medlem Ivar Engfeldt året innan på Finska Sjöräddningssällskapets stipendium 1.250 mk deltagit i simkurser för blivande simlärare anordnade av samma sällskap .

[161]

1923-1930 Föreningens verksamhet har på nytt kommit igång och i juli 1923 arrangeras en simskola med


fröken Thyra Blomqvist som ledare för flick- och damgruppen samt Alfons Starch från Abo Simklubb som ledare och med Ivar Engfeldt som biträdande lärare för goss- och herrgruppen. Kurserna får sammanlagt 149 deltagare, varav den yngsta är 6 och den äldsta 17 år. För de praktiska arrangemangen står fortfarande Abo Simklubb. Den 12 augusti försiggår avslutningsfesten med promotion i siminrättningen i Djupviken. 36 elever promoveras av nyvalda föreningsordföranden Alfred Törnroos. Aina Sundberg blig primusmagister. Man tävlar i kappsimming och resultatlistan får följande utseende: 50 m flickor: 1) Rauha Laaksonen 52,6 2) Aina Sundberg 57,5 3) Gundel Mellberg 58,0 50 m pojkar: 1) Thorolf Sund 44,5 2) Olavi Roine 49,5 3) Armas Laaksonen 51,5 25 m småflickor: 1) Sirkka Lindqvist 27,8 2) Irja Roine 29,7 3) Anita Valenius 31,8 25 m småpojkar: 1) Rafael Holmberg 20,5 2) Levi Lindblom 20,8 3) Bo Zimmerman 26,7 4) Alfons ordfors 27,0 Pojkarna tävlar också i raka trampolinhopp och här vinner simläraren Ivar Engfeldt före Erik Sundberg, Armas Laaksonen och Olavi Roine. Dagstidningar eller föreningsarkiv noterar inga simkurser under år 1924 men därpåföljande år berättar Västra Finland om simpromotion och uppvisning på följande sätt: »Senaste söndag försiggick i Djupvikens siminrättning avslutningsfest för Pargas Idrottsförenings och Abo Simklubbs simskola samt högtidlig promotion. Simskolan hade samlat 104 elever, varav 29 uppnått sådan färdighet, att de kunde promoveras. Ledare för kursen var herr Ivar Engfeldt samt fröken Titti Karlsson. Promotionen förrättades av herr Alfred Törnroos» . Notisen ingår den 15 augusti. Måhända arrangeras någon simkurs också under de närmaste åren, men härom sägs ingenting i föreningens urkunder och varken Västra Finland eller Abo Underrättelser synes veta något härom. Först år 1930, sedan föreningsverksamheten än en gång väckts till liv, kan en viss aktivitet förmärkas också på simningens område. Föreningens årsmöte samma år tillsätter en särskild simsektion med I var Engfeldt, Rafael Holmberg och Levi Landen som styrelse. Men på grund aven omfattande scharlakansfeberepidemi kan denna sommar inga simkurser hållas.

met ingår stafettsimning 4 X 50 m med lagkombinationer från Pargas och Abo Simklubb som deltagare. Abo-kvartetten vinner med tiden 2.17,2 mot Pargas' 2.37,0. Arets kurser har letts av Ivar Engfeldt, Knut Mannström och Al1i Andersson. 1932

I var Engfeldt blir ordförande i simsektionen med Levi Landen och Tor Christiansson som styrelsemedlemmar. Sektionen har fått en arbetsduglig och intresserad styrelse, men förvisso är det Knut Mannström som blir en avgörande kraft också för simningens fortsatta arbete. På hans initiativ anhåller man om medlemskap i simförbundet och strax börjar inbjudan till olika simföreningars tävlingar inkomma. Man får tävlingsinbjudan b1.a. från Hämeenlinnan Uimaseura och Lappeenrannan Uimarit, men självfallet har man ännu inga representanter att sända . . . Med Abo Simklubb upprätthålles fortsättningsvis ett gott samarbete, även om Abo-klubben alltmer fjärmats från sina svenskspråkiga gynnare och föreningskollegor sedan man börjat överväga en övergång till enspråkig verksamhet och slutligen också helt stryker den svenska versionen av föreningsnamnet ur föreningsregistret. För att få programmet vid promotionsdagen den 14 augusti så fullödigt och intressant som möjligt inbjuds representanter för Abo-klubben till en polomatch mot ett Pargas-lag. Av de 76 kursdeltagarna promoveras 14 till magistrar och 19 till kandidater. I det traditionella promotionskappsimmet 50 m fritt får resultatlistan följande utseende: Pojkar: 1) Edvin Söderblom 46,2 2) Mark Vikman 52,8 3) Engle Karlsson 56, l Flickor: 1) Laura Laaksonen 1.00,0 2) Karin Hermansson 1.01 ,2 3) Maire Dahlström 1.03,2. Bengt Roseniund och Alli Andersson har lett sommarens kurser.

1931

En simskola arrangeras under juli - augusti med hela 136 deltagare. Av deltagarna är över en tredjedel helt icke-simkunniga. Den 16 augusti promoveras 32, därav fyra magistrar. I program-

[162]

Simpromotion i gamla siminrättningen 1932.


1933 »Verksamheten för simkonstens befrämjande har redan blivit tradition», noterar Ivar Engfeldt i sektionens årsberättelse. Man håller simskola med Bengt RosenIund som ledare för pojkkursen och Elsa Törnroos som ledare för flickorna och vid promotionen den 20 augusti kan föreningsordföranden Knut Mannström trycka kransar på fjorton huvuden. Magistrar blir Doris Karlsson, Sylvi Laine, Airi Sundberg, Tyyne Tulinen, Birgit Österlund, Ingvald Hannula, Eng1e Karlsson, Leo Ottosson, Ake Siivonen och Keijo Sundberg och kandidater Max Lindholm, Osmo Sundvall och Vilj o Takkunen. Maire Dahlström vinner 50 m fritt med tiden 51,2 före Doris Sarkala (52,5) och Tyyne Tulinen i flickklassen och i pojkklassen är Erkki Pulkki överlägsen på 100 m fritt med 1.25,4. På andra plats kommer Harry Lindgren med tiden 1.31,2. Keijo Sundberg vinner småpojkarnas 50 m fritt med tiden 51,5 före Engle Karlsson (51,6) och Max Lindholm (57,1). Abosimmare vinner en vattenpolomatch mot Pargas (4 - 1) . Enligt lokaltidningen Pargas Kungörelser, som refererar simpromotionen, är årets simskola den fjortonde i ordningen. Sektionsstyrelsen har i Erik Johansson fått en ny medlem medan Ivar Engfeldt fortfarande är ordförande och Levi Landen återvald medlem. Under året utkommer klubbtidningen »Piffen» för första gången med en »oansvarig red.aktion» som utgivare och i nummer 1 ingår ett horoskop med framtidsperspektiv också på föreningens simverksamhet omkring femtio år framöver. En okänd författare skriver »Att Piffens simsektion icke heller blivit på efterkälken är ju självklart. I det våta skördar Söderhavsinfödingen Ka-ha-mokus, tysken Weismiillers, svensken Arne Borgs med fleres efterträdare av Pargas stam sköna lagrar. De japanska simmarfenomenen förslå ingenting mot de Piffska simmarna, vilka lärt sig ett nytt simsätt - ett ur-indokinesiskt-siamesiskt benöver-armsystem. Piffens erhållna schangtila gåva av Pargas Kalk, den ultramoderna sim- och badinrättningen i Djupviken sträcker sig över hela Kyrkfjärden från grynnan i sydost till Tjuven i nordväst och från dess 75 meter höga trampolin utför Piffens simakrobater med fenomenet Sundberg i spetsen sina halsbrytande ko-tiger-språng» . Detta är självfallet parodi, en förvanskning av verkligheten, men raderna innehåller trots allt några väsentliga fakta, som för eftervärlden utgör intressant information.

1934 Intresset för simsporten har gått ner

någon

mån. Detta faktum kan utläsas b1.a. i ett sjunkande antal deltagare i simskolan. Men sektionsstyrelsen Engfeldt-Landen-Johansson jobbar vidare i förvissning om att intresset förvisso ökar igen, sedan den nya siminrättningen i Djupviken är färdigt utbyggd och kan erbjuda ungdomarna en toppmodern samlingsplats i simningens tecken. Man arrangerar simskolor under juli månad med 90 deltagare, av vilka 23 fullföljer proven för magisters- eller kandidatvärdighet. Magda Colliander och Harry Lindgren fungerar som simlärare. Vid simskolavslutningen och promotionen den 5 augusti håller promotorn Ivar Engfeldt ett promotionstal, i vilket han berör Pargas Idrottsförenings stora insats i simundervisningen genom att årligen arrangera välbesökta simskolor. Han framför ett stort tack till bergsrådet Emil Sar1in, som alltid omhuldat och fortfarande stöder simkurserna på orten. Promotionstillfället besöks av omkring 600 personer som bänkar sig på tre stora pråmar förankrade omkring siminrättningen, och man får vara med om demonstration av olika simsätt, simtävling, längddykning, kombinerade hopp, livräddning och polomatcher. Herrklassens 100 m fritt vinner Edvin Söderblom överlägset (1.33,0) före Arvo Kajander och Keijo Sundberg medan Maire Dahlström med 50,0 vinner damernas 50 m fritt före Doris Sarkala och Aire Sundberg. Lars Siivonen är snabbast i pojkklassen och simmar 50 m fritt p å tiden 43,2. Pentti Lahti och Martti Tiilikainen kommer närmast i resultatförteckningen. Bland småflickorna är Etel Björkroth bäst och hon vinner m ed tiden 1.03,5 på 50 m fritt före Aida Laaksonen och Airi Gustafsson. Polomatchen melIan två promovendilag slutar oavgj ord l - l och kappsimningen mellan Turun Uimaseura och Piffen - stafett 7 X 50 m - blir en lätt match för Abo-borna. Också polomatchen mellan Pargas och Abo slutar l - l. I läng d dykning presterar Arvo Kajander 36 m. Referenten skriver i Pargas Kungörelser: »Det allmänna intrycket av söndagens vackra uppvisning var, att Slmundervisningen p å orten är i goda händer».

1935 Verksamheten bygger fortsättningsvis på upprätthållandet av simskolor med åtföljande simpromo'tion och simtävlingar. Harry Lindgren och Ella Andersson leder sommarens kurser, som samlar 125 elever. Turun Uimaseuras hedersordförande Elis Ekman förrättar promotionen och h an kan promovera 11 magistrar och tolv kandidater. Keijb Sundberg blir primusmagister. I samband med promotionen utdelas också simförbundets nyinstiftade simmärke till sammanlagt 85 sim-

[163]


mare, som under sommaren avlagt prov för detsamma. I simtävlingar för promovendi vinner Airi Gustafsson 50 m fritt på tiden 54,0 med Marita Karlsson och Gerda Engblom på andra och tredje plats och Pentti Lahti besegrar Keijo Sundberg och Keijo Lunden i pojkklassen 43,0, 44,7 resp. 45,8). I de öppna tävlingarna visar Maire Dahlström igen sin överlägsenhet då hon vinner 50 m fritt för damer på tiden 46,0 före Airi Sundberg och Tyyne Tulinen och Erik Johansson klockas för 1.24,4 på herrklassens 100 m fritt som han vinner före Oiva Sulonen och Lars Siivonen. Utom tävlan simmar Harry Lindgren sträckan på tiden 1.20,2. En polomatch mellan Turun Uimaseura och Pargas slutar med seger 4 - 1 för åbolaget. Det sjumannalag, som representerar Piffen består av Åke Johansson, Edvin Söderblom, Oiva Sulonen, Harry Lindgren, Keijo Sundberg, Erik Hagman och Toivo Laaksonen. Också stafettävlingen mellan de två klubbarna resulterar i seger för Abo. Arets sektionsstyrelse har bestått av Ivar Engfeldt (ordförande), Armas Laaksonen och Gunnar Hagman .

1936 Ella Andersson och Harry Lindgren ansvarar också för sommarens kurser i simskolan, vilka samlar 141 deltagare - 71 flickor och 70 pojkar. Kursen avslutas med sedvanlig promotion och simtävlingar. Knut Mannström kan denna gång promovera hela 53 elever, varav 18 blir magistrar. Promotionstävlingarna ger följande resultat: 50 m fritt flickor: 1) Linnea Karlsson 51,9 2) MajLis Aalto 53,5 3) Doris Sjöblom 54,7 50 m fritt pojkar: 1) Kaj Sjöblom 40,2 2) Jorma Salme1ainen 41,3 3) Sven Lindholm 41,5 100 m fritt herrar: 1) Erik Johansson 1.29,5 2) Algot Ahlbäck 1.31,1 3) Keijo Lunden 1.32,8 Den 9 mars nås föreningen av ett sorgebudskap - sektionsstyrelsemedlemmen Armas Laaksonen har avlidit. Med honom förlorar simningen en stark kraft. Verksamheten leds under resten av året av ordf. Ivar Engfeldt och Keijo Sundberg.

1937 Erik Johansson återkommer i sektionsstyrelsen efter en två års paus och ersätter avlidna Armas Laaksonen. Ivar Engfeldt är självskriven ordförande och Keijo Sundberg får förnyat förtroende som styrelseledamot. Dessa går i spetsen för simverksamheten, som under denna sommar blir den livligaste sedan föreningsstarten 1914. Helsingfors Simsä1lskaps Per-Erik Widen leder en kurs i kappsimning och simhopp, man anordnar traditionell

simskola och i månadsskiftet juli- augusti avhålls i Pargas Abolands första distriktsmästerskapstävlingar med PIF som arrangör. Mästerskapen kombineras med egna klubbmästerskap och simskolans avslutning och promotion. Simskolan lockar 105 elever, varav 17 promoveras till magistrar och 19 till kandidater. Promotor är Alfons Starch från Abo - samma man som i början av 20-talet ledde simkurserna i Pargas. Promotionen och distriktsmästerskapen blir en stor publikframgång. Siminrättningen är dagen till ära flaggprydd och riksflaggan vajar högst uppe i trampolintornet. Pargas frivilliga brandkårs hornorkester inleder programmet med musik och promotor Starch håller ett välformulerat tal till promovendi och deras föräldrar. Simlärarna Ella Andersson och Harry Lindgren avtackas och så är det dags för tävlingarna. Piffens Torsten urmi vinner klart 200 m bröstsim för herrar och blir föreningens allra första distriktsmästare. Hans tid är måttlig - 3.25,0. På spinnsidan tar Maire Dahlström ett andra mästerskap genom att vinna damernas 50 m fritt på tiden 47,6. Marita Karlsson blir andra med 48,8. Harry Lindgren är fullständigt utan konkurrens på 100 m fritt som han simmar på tiden 1.04,8 med Erik Johansson på andra och Algot Ahlbäck på tredje plats (1.19,4 resp. 1.24,5) . Maire Dahlström visar sin överlägsenhet bland damerna och tar ytterligare ett mästerskap då hon vinner 100 m bröstsim på tiden 1.40,8 före Karin Bergman fr ån Abo Simklubb, som klockas för tiden 1.46,4. Torsten Vahlsten vinner pojkklassens 50 m fritt för promovendi (41 ,3) före Bengt Sundell och Erkki Lindroos. I flickklassen är Hjördis Höglund klart bättre än tvåan Ilse Troberg och trean Hertta Jakobsson.

1938 Med Ella Andersson och Kaj Sjöblom som lärare håller man simskola för 101 deltagare i juli och Alfred Törnroos har nöjet att promovera tio magistrar och 15 kandidater vid promotionen den 7 augusti. Vid promotionstillfället avgörs klubbrnästerskapen, tävlingar för promovendi och en lång rad uppvisningar och musikframträdanden samt självfallet tal förgyller sommarens största sbnevenemang, invigningen aven splitterny, toppmodern siminrättning i Djupviken. Knut Mannström hälsningstalar och framför idrottsf~lkets, främst simmarnas, tack till Pargas Kalkbergs Ab som uppfört och underhåller inrättningen. Bland de inbjudna finns naturligtvis simsportens stora gynnare, bergsrådet Emil Sarlin. Ritningarna till den nya siminrättningen har

[164]


Nya sim inrättningen i Djupviken invigs den 7 augusti 1938.

gjorts av arkitekt Arne Eklund och dess dimensioner fyller stora krav. Den har tävlingsbanor av av både 25 m :s och 50 m:s längd, trampolin och svikter samt åskådarläktare för över 500 personer. Simsporten i Pargas har fått en injektion, som förvisso skall ge goda resultat långt framöver ... Doris Sjöblom blir klubbmästarinna på 50 m fritt med tiden 45,7 före Marita Karlsson och Hjördis Höglund. Algot Ahlbäck vinner 100 m fritt (1.1 8,8) före Erik Johansson och Martti Nissinen och Torsten Nurmi är klart bäst på 200 m bröst (3.28,1) som han vinner före Osmo Andersson och Keijo Lunden. I tävlingarna för promovendi är simmagistern Paul Öhrnberg snabbast bland pojkarna och får tiden 46,0 på 50 m fritt. Pauli Nurmi och Helge Nyström kommer närmast honom i prislistan. Flickornas tävling ger Alfhi1d Lindqvist en knapp seger före Göta Gustafsson och Majlis Karlsson. Abo Simklubb arrangerar årets distriktsmästerskap och Piffen sänder sina bästa simmare. Torsten Nurmi motsvarar alla förväntningar och vinner med god marginal mästerskapet på 200 m bröst (3. 24,0), Harry Lindgren blir andra före klubbkamraten Algot Ah1bäck på 100 m fritt med tiden 1.19,6 och Marita Karlsson får bronsmedalj på 100 m bröst i damklassen (1.49,1). Några simmare deltar

i Abo Simklubbs nationella tävlingar i augusti, men framgångarna är i den hårda konkurrensen måttliga. Då man denna sommar inte kunnat erhålla simlärare från Abo eller Helsingfors för simskolans pojkgrupp går man in för att skola egna lärare. Som ett led i detta arbete sänds Kaj Sjöblom i månadsskiftet juni- juli som deltagare i Helsingfors Simsällskaps kurs för utbildande av instruktörer i simning och livräddning. Med betyg från denna kurs kan Sjöblom leda sommarens och måhända många påföljande somrars simkurser. Man ställer siktet framåt och planerar för effektivare simundervisning. För detta ändamål verkställs en undersökning bland skolungdomarna i syfte att utröna simkunnigheten bland dem. Och med undersökningen som grund skall den fortsatta planeringen för simundervisningen på orten läggas upp. Under året har sektionsstyrelsen bestått av I var Engfeldt ordförande, Erik Johansson och Torsten Nurmi. 1939 Piffens simskolor i Pargas. Och just t j ugonde simskolan jubileets tecken når

[165]

har redan blivit ett begrepp i år då man arrangerar den med högtidlig promotion i livaktigheten i verksamheten


sin absoluta topp hittills. Förutom den sedvanliga simskolan i Djupvikens siminrättning, som i år besöks av 123 elever, håller man kurser också i Simonby (35 elever), Björkö (35), Mustfinnö (27) och Mielisholm (22) eller sammanlagt 242 elever. Man har stora svårigheter vid anställandet av simskollärare för så många kurser, men lyckas slutligen förutom Kaj Sjöblom engagera Lenny Laaksonen och C-M. Öhrnell. Under deras ledning presterar kurserna 15 magistrar och 21 kandidater, som promoveras av mag. P .E. Tegengren vid kursavslutningen och promotionen den 13 augusti. I samband med denna avgörs också distriktsmästerskapen, som blir en klar triumf för Abo Simklubb. Aboborna vinner samtliga sträckor och tävlingsklasser förutom herrarnas 100 m fritt, där C-M. Öhrnell och Algot Ahlbäck tar en dubbelseger med tiderna 1.17,7 och 1.20,2. I en vattenpolomatch mellan Piffen och ASK blir målsiffrorna 2 - 2. Kappsimningarna för promovendi lockar bara tio deltagare och prislistan får följande utseende: 50 m fritt för pojkar: 1) Olof Sillman 41,5 2) Guy Henrichson 47,5 3) Magnus Johansson 49,2. Olof Sill man promoveras f.ö. till primusmagister 50 m fritt för flickor: 1) Gunnel Johansson 48,1 2) Brita Engfeldt 50,0 3) Göta Fredriksson 50,1 . I medlet av augusti kallar sektionsledningen till uttagningstävlingar för en länge motsedd klubbkamp mot Abo sirnklubb. Kampen avgörs den 20 augusti i Abo och blir en lätt match för ASK som vinner med poäng siffrorna 45 - 21. Piffen lyckas inte vinna en enda sträcka och förlorar även polomatchen med 0 - 3. Sommaren avslutas med KM i Djupviken som på grund av den sena tidpunkten bjuder på rätt kyligt väder och kallt vatten. Deltagarantalet är litet och resultaten blir måttliga. Keijo Lunden vinner 100 m fritt (1.22,1) blir tvåa på 200 m bröst och trea på 50 m rygg (3.58,1 resp. 53,7). Bengt Sundell blir mästare i ryggsim 50 m (47,2) före Algot Ahlbäck och Lasse Lauren är överlägsen på 200 m bröst (3.21,8). Marita Karlsson vinner damernas 100 m bröst (1.43,6). I sju år har hängivne simentusiasten Ivar Engfeldt lett simverksamheten inom föreningen. I år träder han emellertid tillbaka och får i Kaj Sjöblom en aktiv, blodung efterträdare på ordförandeposten. I styrelsen inväljs Keijo Sundberg, Algot Ahlbäck, Erik J ohansson och Torsten Nurmi.

heller i Djupviken. De flesta mer erfarna sektionsledarna inkallas i krigstjänst och ungdomar försöker fylla deras platser. Sektionen får igen ny ordförande i Oiva Sulonen och i styrelsen inväljs vid årsmötet som hålls först i juli Erik Johansson, Torsten urmi, Lasse Lauren och Toivo Laaksonen. Siminrättningen öppnas först den 20 juli och man håller simskola för 75 deltagare med Lenny Laaksonen och Lasse Lauren som lärare. Carl-Gustav Holmström förrättar promotionen av de tio magistrarna och aderton kandidaterna vid kursavslutningen i Djupviken inför fullsatt »simstadiom>. Efter promotionen tävlar promovendi sinsemellan (pojkar) på 50 m fritt och nyblivna simmagistern Guy Henrichson visar sig vara i en klass för sig och vinner med tiden 37,8 över Per Ramstedt (40,4) och Pauli Nurmi (42,0). De åboländska distriktsmästerskapen har igen kopplats samman med promotionshögtidligheterna och dessa tävlingar blir en värdig avslutning på en stor simmardag. Piffen har emellertid inte en enda värdig representant att ställa upp i kamp om mästerskapsmedaljerna och ASK tar rubb och stubb. I augusti noterar föreningen, att rykten utspritts om att simning förbjudits av »myndigheterna» med motiveringen, att denna sport skulle vara hälsovådlig. Man vänder sig till polis- och hälsovårdsmyndigheterna på orten och erfar att ett dylikt förbud icke existerar i Pargas lika litet som på andra orter och i en officiell skrivelse som mass distribueras i kommunen säger man: »Att simning för närvarande skulle vara hälsovådlig har icke kunnat konstateras, varför simning obehindrat kan ske. Det är förvånande huru ett så fullkomligt grundlöst rykte har kunnat sprida sig i vårt samhälle». Osäkra simmare återvänder till siminrättningen och man kan igen återgå till normal dagordning ... Man har tidigare prövat på att arrangera KM i slutskedet av simsäsongen och lärt sig, att vädret ofta är kyligt och deltagarantalet minimalt. Trots detta dröjer det ända till den 5 september innan årets klubbmästerskap fås till stånd och då är det bara tre simmare som vill tävla i Djupvikens ljumma böljor. Bengt Sundell vinner 100 m fritt med tiden 1.22,5 före Ake Siivanen som klockas för 1.34,8. På 50 m rygg är Sundell ensam och får tiden 49,8 medan Torsten Wahlsten försöker sig på 200 m bröst som han avverkar på tiden 4.36,7.

1940

Kriget har återverkat på all verksamhet och ger inte tillfälle till ett lika gott idrottsligt utbyte som under de närmast föregående åren - inte

1941

Landet upplever oroliga tider och detta återspeglas överallt i Piffens verksamhet. I februari

[166]


får sektionen visserligen sin styrelse, återigen med en ny man som ordförande. Bruno Mattsson får fö rtroendet att leda simverksamheten tillsammans med Erik Johansson, Torsten Nurmi, Lasse Lauren och Bengt Sundell. Men styrelsens verksamhet hinner inte ens planeras innan krigslarmet går på nytt och allt stagnerar. Varken simskola eller några som helst tävlingar anordnas. Föreningen har upplevt sitt sämsta simår sedan 20talet!

en fortbestående framgångsrik simmarverksamhet. Men kriget har spolierat mycket och det tar år innan många av de uppkomna såren kommer att läkas - vissa är i det närmaste evigt bestående skador . . . Redan i februari kommer budet om Kaj Sjöbloms hjältedöd. En aktiv simmare har gått bort - alltför tidigt. Sektionsstyrelsen har icke ändrat sammansättning sedan fjolåret, ja den har inte ens sammankommit för konstituering.

1942

1945

Styrelsen återväljs mitt under sommaren och man anordnar en simskola i Djupviken med Lenny Laaksonen och Elna Engström som instruktriser. Sektionsledarna finner det dock inte mödan värt att närmare redogöra för arrangemangen kring denna, vare sig i årsberättelsen eller genom notiser och annonser i dagstidningarna, varför detaljuppgifter härom inte finns att tillgå för en historieskrivare. Man noterar blott, att verksamheten på grund av de rådande krigsförhållandena är anspråkslös, samtidigt som man framhåller att föreningen dock har en vädjobana, på v ilka »våra gossar för föreningens färger med en heder och ära, som står över allt beröm. I fost erlandets tjänst, vid fronten och på havet, fyller de sin plikt.» Men alla återvänder inte från denna kraftmätning. Den 14 december stupar den lovande juniorsimmaren ils Lindström i ärofull strid.. .

Jubileumsåret blev ofirat ifjol. Man vill nu ta ut högtidligheterna i efterskott och styrelsen går in för att arrangera en storslagen promotion som avslutning på sommarens simskola. Simskolan har samlat sextio elever, varav åtta får eklövskransen och nitton pillövskransen som tecken på magisters- resp. kandidatvärdighet i simning. Kapten Allan Ljungqvist förrättar promotionen och i sitt festtal säger han b1.a.: »Icke blott med pokaler och pris som vinkande segerlön skall och bör simningen idkas, utan den bör idkas för dess egen skull, för dess nytto- och hälsobringande orsaks skull. Simning och simsport bör mer än tidigare omfattas av hela vårt folk - bli en folkets gemensamma, uppburna sportgren. Simkonsten bör förvärvas av allt fler och fler av oss, inbyggare i de tusen sjöarnas land. Vår sommar är kort, men härtill har vi dock tillräcklig tid - tillräckligt tid till simning och bad, tillräckligt tid att lära oss simma, att stärka vår fysiska kraft i den hårda och många gånger påfrestande kampen för tillvarOD». Efter promotionen följer simtävlingar för småpojkar och flickor och man tävlar i frisim 50 m . Kurt Johansson avverkar sträckan på tiden 40,4 och vinner före Erik Johansson och Ake Pettersson som noterar 43,2 och 46,9. Snabbaste flicka är Leila Blomberg (59,0) och hon vinner före Elli Sundqvist och Göta Engström. Också klubbmästerskapen avgörs denna simmardag. Algot Ahlbäck blir klubbmästare både på 100 m fritt (1.17,1) och 200 m bröst (3.21,4) före Bengt Sundell och Ake Siivonen på förstnämnda sträckan och före L~sse Lauren och Torsten N urrni i bröstsim. Guy Henrichson vinner 50 m frisim med tiden 35,2 med Per Ramstedt (36,1) och Charles Nordlund (37,0) på andra och tredje plats. I programmet för promotionsdagen ingår ytterligare simhopp, som utförs av Piffens mästerhoppare Gustav Ahlbäck och Ake Siivonen från 10 m :s trampolinen och från svikten. Stora applåder från fullsatta läktare. I stor beundran följ er man med lilla Aimo Laaksonen och Reijo Lindblom som likaså utför vackra, våghalsiga hopp från

1943 Alla oroligheter till trots försöker den på nytt . återvalda sektionsstyrelsen med Bruno Mattsson som ordförande upprätthålla åtminstone en konditionsbefrämjande simverksamhet och så långt möjligt ge tillfälle till deltagande i simundervisning. Fyrtio flickor och tjugo pojkar deltar i sommarens simskola och under sommarens lopp besöks Djupvikens siminrättning flitigt av Malmens simentusiaster. Simkurserna leds av Lenny Laaksonen och Elna Engström.

1944 J ämnt trettio år har förflutit sedan Pargas Idrottsförening som nystartade Pargas Malms Idrottsförening i samråd med Abo Simsällskap arrangerade sin första simskola i Djupviken. Otaliga är de elever som här lärt sig simkonstens första grunder och lärt sig att omfatta simningen som en hälsosam, stärkande och trevlig idrottsfo rm. Till en början fungerade några förankrade pråmar som simarena, nu har man en fullt modern anläggning till sitt förfogande . Allt är upplagt för

[167]


lägre nivåer men också från trampolinens yttersta topp. Man glömmer inte heller denna gång den traditionella livräddningsuppvisningen, som utförs av Per Ramstedt och Torsten Nurmi med Ivar Engfeldt som konferensier. Efter några sluthopp från trampolinerna avtågar så publiken till tonerna aven taktfast marsch och dagens stora »vattenfest» är slut - efterlämnande starka intryck och goda impulser av betydelse för kommande dagar ... Arets simskola har letts av Lasse Lauren och lise Alander . Piffens snabbast e simmare kämpar väl i årets DM, som arrangeras i hemmabassängen i Djupviken . Algot Ahlbäck tar mästerskapet i frisim tOO m (1. 16,6) och blir andra i bröstsim 200 m (3. 17,6) före klubbkamraten Lasse Lauren (3.18,0). Guy Henrichson får bronsmedalj i klassen under 18 år frisim 50 m med tiden 35,1 och stafettlaget Lauren - Siivonen - Ahlbäck - SundelI belägger andra platsen på 4 X 50 m och klockas för tiden 2.16,0. Aret s sektionsstyrelse är historisk såtillvida, att trogna funktionären och ledaren I var Engfeldt gör come back som ordförande efter en paus på sex år. Det blir nu Engfeldts åttonde år som simmarbas i föreningen. I hans styrelse sitter nu Bengt SundelI och Algot Ahlbäck. Engfeldt är förvisso en framsynt ledare och i samarbete med föreningsordföranden Knut Mannström försöker han bädda för allt bättre förutsättningar till såväl livaktig kondit ions- och motions- som tävlingssimning. Han gör upp en verksamhetsplan för verksamhetsåret, insamlar »skingrade» inventarier och anskaffar en framstående tränare för de aktiva. Tränaren, Ragnar Österlund från Helsingfors Simsällskap, erhåller han genom en hänvändelse till simförbundet med en vädjan om att fö rbundet måtte göra någonting för höjandet av intresset för simsporten i den åboländska landsändan. Helsingforstränaren stannar i Pargas hela tio dagar och ger de aktiva grundlig instruktion i simhopp, vattenpolo och kappsimning. Och resultaten låter inte vänta på sig. »En handsbredd skiljde i starkt juniorbetonad stafett», skriver AU-referenten efter klubbkampen mellan PIF och ASK i Abo. Och han fortsätter : »En klubbkamp som med nödig förhandsreklam hade kunnat samla ett betydande antal åskådare, ägde rum i går kväll i K uppis siminrättning. Det var Piffens simsekt ion som gästade ASK med ett vältrimmat lag. Helsingforstränaren (Ragnar Österlund) har lämnat tydliga spår efter sig ... ». Bara fem tiondedels sekunder skiljer de två klubb arnas tO-mannalag åt i mål, dock med ASK som segrare på den 500 m långa st afettsträckan.

ASK vinner också samtliga individuella uppgörelser och sj äl vfallet lagtävlingen som helhet. Under Ragnar Österlunds kontroll fullgör också de framgångsrikaste simmarna proven för det s.k. duglighetsmärket, som utdelas genom simförbundet. Märket erhåller Algot Ahlbäck, Bengt Sundell, Lasse Lauren, Ake Siivonen, Torsten Nurmi, Algot Andersson, Keijo Lunden och Gustav Ahlbäck. 1946 Ivar Engfeldt fortsätter som sektionsordförande och styrelsen utökas med Lasse Lauren och Torsten Nurmi. Algot Ahlbäck och Bengt Sundell får förnyat förtroende. Simsäsongen blir lång tack vare en tidig och varm sommar. Redan den 1 juli inleds simskolan med Keijo Lunden och Marita Karlsson som ledare. I det närmaste 150 elever får sakkunnig undervisning, varav tolv blir magistrar och hela 32 kandidater vid kursavslutningen den 18 augusti med rektor Runar Lönnqvist som promotor. Den långa simsäsongen till trots inleds tävlingsverksamheten förd i början av augusti, men denna blir i stället så mycket intensivare sedan den väl kommit igång. Därförinnan har Keijo Lunden hunnit representera föreningen vid simförbundets tränings- och instruktionsdagar i Helsingfors och Kurt Johansson och Gustav Ahlbäck i träningsläger i Aulanko och Tammerfors. Dessutom har man anmält Reijo Lindblom, Frejvid Karlsson, Keijo Lunden och Gustav Ahlbäck som elever vid olika linjer i brevinstitutet för simning i simförbundets regi. Allt planeras målmedvetet och det är bäddat för en aktiv augusti månad. Redan den 4 augusti gästar man för första gången Karis simsällskap för att i Karis' sötvattens å utkämpa en klubbkamp. Meningen är att den första klubbkampen skall uppföljas av årligen återkommande matcher. Arets klubbkamp blir en triumf för Karis, som tar dubbelsegrar i två grenar och vinner tre. Karis vinner också stafetttävlingen men i vattenpolomatchen går segern till Pargas med 2- 0. Tre dagar senare är man mogen för att göra upp om klubbmästerskapen, som blir en lämplig generalrepetition inför DM fyra dagar senare. B ngt Sundell blir dubbel mästare genom att vinna 100 m fritt (1.17,5) före Algot Ahlbäck (1.20,3) och Ake Siivonen (1.21,5) och tOO m ryggsim (1.4 1,1) före Lasse Lauren (1.46,1). Algot Ahlbäck vinner bröstsimmet 200 m på tiden 3.18,6 med Lasse Lauren på andra plats (3.26,1) och Reijo Lindblom juniorernas tOO m bröstsim med tiden 1.34,5 före Klas Lunden som noterar 1.38,9. Frejvid Karlsson är ett nytt,

[168]


lovande simmarnamn. Han vinner oförmodat juniorernas 100 m frisim i överlägsen stil (1.20,9) före Erik Johansson (1.28,4) och Per Ramstedt (1. 29,1) . Marita Karlsson, Eja Gestranius och Trude Söderström gör upp om mästerskapet i damernas frisim 50 m och med tiden 48,8 blir Marita Karlsson överlägsen mästarinna. För första gången arrangerar man KM i simhopp - tre hopp utan och två hopp med fart från 10 meters höj d - och Gustav Ahlbäck behöver inte spänna sig för att med 35,33 poäng mot 23,70 vinna över Torsten Vahlsten. Distriktsmästerskapen är inressanta redan av den anledningen, att N agu Lillandets Sportförening är med genom Maj -Gret Suominen. I övrigt är det bara pargas- och åbosimmare som konkurrerar om medaljerna. ASK är som under många år helt överlägsen och tar hand om fyra individuella mästerskap samt stafettrnästerskapet. Klubbens Håkan Stormbom tar två individuella mästerskap och medverkar i det segrande stafettlaget. Men Piffens simmare gör väl ifrån sig och Algot Ahlbäck, som hela tiden förbättrar sina rekordnoteringar, simmar hem ett mästerskap i bröstsim 200 m . Hans tid är icke oäven - 3.13,6. Guy Henrichson lyckas lägga beslag på bronsmedaljen i juniorernas frisim 50 m (35,1) . Piffens verkliga eldprov i simning inträffar den 15 augusti, då man står som arrangör för VarsinaisSuomen piiri:s mästerskapstävlingar med ett 50-tal tävlingsdeltagare. Men funktionärerna har redan fått en viss rutin och med Ivar Engfeldt som tävlingsledare och med bistånd av tävlingsdomare från simföreningar i Abo kan mästerskapen genomföras på hedersamt sätt. Arrangörerna har också sina egna simmare med i leken och bäst lyckas junioren Reijo Lindblom, som tar mästerskapet i bröstsim 100 m i klassen under 18 år. Han simmar sträckan på tiden 1.33,2 och är därmed över sex sekunder snabbare än klubbkamraten Klaus Lunden som blir bronsmedaljör med tiden 1.39,8. Algot Ahlbäck är med i bröstsimmet, 200 m och med tiden 3.14,6 blir han andra. En vattenpolomatch mellan Turun Uimaseura och Piffen resulterar i seger med 1- 0 för åbolaget. I strålande sensommarväder och inför fullsatta åskådarläktare avslutas tävlingssäsongen med simtävlingar i samband med promotionen den 18 augusti. Småpojkarnas 50 m frisim vinner Reino Karlsson (40,1) före Roy Tallberg och Göran R osenblad och småflickornas två tävlingsklasser ger följande prislista: magistrar 1) Clara Sundell 51,0 2) Lisa Isberg 52,9 3) Eija Gestranius 53,0 kandidater: 1) Edit Färm 55,0 2) Harriet Höglund 59,8 3) Gretel Andersson 1. O1,1.

1947 Marita Karlsson blir sektionens första kvinnliga styrelsemedlem, då man vid årsmötet väljer sina förtroende»mäm. Tillsammans med ordföranden Ivar Engfeldt, Keijo Lunden, Algot Ahlbäck, Bengt Sundell, Torsten Nurmi, Lasse Lauren och Frejvid Karlsson skall hon föra arbetet vidare för simsporten på orten. Intresset särskilt bland de yngre förefaller att öka även om antalet deltagare i simskolan denna gång blir ovanligt litet, eller bara fyrtio - huvudsakligen pojkar. Att flickorna lyser med sin frånvaro kan måhända tillskrivas avsaknaden av kvinnlig simlärare. Stig (»Stickam) Henriksson och Gustav Ahlbäck svarar för undervisningen. Ingen av simskoleleverna avlägger prov för magistersvärdighet, sex blir kandidater. Genom Svenska Finlands Idrottsförbund lyckas man engagera siminstruktören Herbert Hjort för träning och instruktion i siminrättningen under en vecka i medlet av juli. Under denna vecka arrangeras klubbrnästerskapen med sexton deltagare . Bengt Sundell vinner 100 m fritt och 100 m ryggsim utan större konkurrens av tvåan Algot Ahlbäck. Ahlbäck vinner 200 m bröstsim före Klaus Lunden och Gustav Ahlbäck. Gustav Ahlbäck får ingen medtävlare i hopptävlingen, liksom Frejvid Karlsson i 100 m frisim i klassen juniorer under 19 år. I 17-årsklassen vinner Erik Johansson 50 m frisim med tiden 32,8 och bland åtta deltagare på samma sträcka med samma simsätt vinner Urpo Sandholm med tiden 39,5 i 14-årsklassen. Så här långt hinner man i sommarens verksamhet innan ett svårfattligt sorgebud når offentligheten. Sektionens ordförande under en tid av nästan t io år är död - borta för alltid. Signaturen S. H. (Stig Henriksson) tolkar stämningen i simmarlägret i ett In Memoriam i Pargas Kungörelser den 23 juli på följande sätt: »1 sommarens ljusaste, vackraste tid, då allting i grönska spirar. Ett budskap oss nådde, det rörde oss vid. Ivar Engfeldt är borta, Gud giv honom frid . - I var Engfeldts plötsliga frånfälle har försänkt alla hans vänner och kamrater i djup sorg. Inom Pargas Idrottsförening har han verkat i många år som den mest aktiva i simsektionen och fungerade han vid sin död som se ktionsordförande. En mera initiativrik och energisk ordförande får man söka. Många är de pargasungdomar som tack vare honom kommit till simskolan och där fått lära sig denna för alla så viktiga konst. Dagen före hans plötsliga insjuknande dryftades alla planer om säsongens program och därför känns det ännu tyngre och tommare då hans mångåriga erfarenhet och goda råd ej mera stå till buds. Ivar Engfeldt var en människa som trots det dagliga arbetet offrade mycken tid för

[169]


frivilligt arbete medmänniskorna till godo. Han var en man med hj ärtat på rätta stället. Pargas Idrottsförening kommer alltid att med vördnad och saknad minnas Ivar Engfeldt». Kort efter hans död instiftar föreningen en minnespokal, som bär hans namn och som skall tillfalla bästa simmaren under året. Och centralstyrelsen ger sektionsstyrelsemedlemmen Keijo Lunden i uppdrag att till verksamhetsårets slut sköta ordförandens arbete inom simsektionen. Den stora förlusten till trots, försöker man med samma intensitet fullfölja sommarens simprogram enligt uppgjorda planer. Varsinais Suomen piiri:s mästerskapstävlingar i Loimijoki ger PIF ett mästerskap genom Erik Johansson som vinner 50 m frisim för juniorer. Med tiden 33,9 tar han en överlägsen seger. Bengt Sundell blir tvåa i ryggsim 100 m (1.36,4) efter ASK:s Håkan Stormbom och Algot Ahlbäck likaså tvåa i bröstsim 200 m som han simmar på tiden 3.23,6. I början av augusti utkämpas en klubbkamp mot Turun Uimaseura, som dock visar sig vara helt överlägsen Piffen. Bara juniorerna Erik J 0hansson och Frejvid Karlsson förmår vinna i sina åldersklasser. De simmar 50 m fritt och 100 m fritt på tiden 32,8 resp . 1.15,2 - personliga rekord. Efter rätt goda framgångar i distriktsmästerskapen i egen regi i Dj upviken, simpromotion med rektor Runar Lönnqvist som promotor och en segerrik klubbkamp om »Raketpokalem och »Österholmpokalen» mot ASK i Kuppis är tiden inne för säsongens kanske mest spännande klubbkamp, mot Karis Simsällskap. Karis besöker nu Pargas, kampen blir mycket jämn, och åses aven publik på bortåt 400 personer. Pargas utgår efter hårda uppgörelser som segrare och får härmed revansch för nederlaget ifjol. Frejvid Karlsson och Bengt SundelI tar en dubbelseger på 100 m fritt med tiderna 1.14,8 och 1.15,4. Sundell vinner i ryggsim 50 m (41,7) och i den avslutande stafetten 10 X 50 m hejar hemmapubliken fram Piffen till en knapp seger. Och för att ytterligare bevisa sin styrka kastar man KSS i sank i vattenpolo med 6 - 3 . I hela folkets simlandskamp mot Norge deltar under sommaren 140 av föreningens medlemmar. 1948 Man har en svår nöt att knäcka, då en efterträdare skall utses för Ivar Engfeldt. Alla känner till hans gedigna insats inom sektionen och vem som helst kan inte ta upp hans fallna mantel. Valet faller emellertid på Asser Brunila, som i Marita Westen, Frejvid Karlsson, Keijo Lunden och Bengt Sundell får sakkunniga och intresserade medarbetare i styrelsen. Siminrättningen öppnas

vid midsommartid och samtidigt inleds simskolan med Gunvor Marander och Stig Henriksson som lärare för de 58 kursdeltagarna. I medlet av juli anordnas en propagandauppvisning med simtävlingar för medlemmar. Frejvid Karlsson simmar 100 m fritt på tiden 1.16,2 och Urho Sandholm vinner 50 m fritt för pojkar under 14 år på tiden 38,8 före Klas Salminen (41,4) och Tom Vanne (43,8). Roy Tallberg är snabbast i frisim 50 m för pojkar under 16 år och med sin tid 36,2 besegrar han Urpo Sandholm och Rune Sjöblom med klar marginal. Klaus Lunden vinner herrklassens 200 m bröstsim (3.26,9) före Torsten Nurmi (3.51,0) . Augusti blir en livlig tävlingsrnånad. Distriktsmästerskapen hålls i Djupviken och Piffen deltar med praktiskt taget alla sina aktiva simmare. ASK är fortfarande klart bättre och Piffen lyckas vinna bara tre individuella mästerskap. Erik Johansson är överlägsen på 100 m fritt som han vinner med tiden 1.25,1 före Roy Tallberg (1.29,8) och Urpo Sandholm (1.31,3) . Detta gäller klassen under 16 år. U rpo Sandholm ställer . också upp i 14-årsklassen (där han egentligen hör hemma), men får i frisim 50 m stryk av brodern Urho, som tar mästerskapet med tiden 38,9. Lars Nyberg tar mästerskapet i 16-åringarnas ryggsim 50 m med tiden 49,2. Urho Sandholm blir andra med nästan åtta sekunder sämre tid. Piffens tiomannalag vinner den s.k. raketstafetten klart före ASK. På samma sätt slutar också stafettsimmet 5 X 25 m för juniorer om Österholmpokalen och av bara farten far man iväg med mästerskapsmedaljerna även i stafettloppet 4 X 50 m - till stor förvåning för ASK. Den 8 augusti avslutas simskolan och promotorn Allan Ljungqvist bekransar en magister och fjorton kandidater. En dryg vecka senare arrangeras klubbmästerskapen med rätt många juniordeltagare men få seniorer. I 14-årsklassen är Roy Tallberg överlägset bäst i frisim. Han blir mästare med tiden 35,9 före bröderna Urpo och Urho Sandholm (38,8 och 38,9). Urpo Sandholm är däremot snabbast i bröstsim och han tar mästerskapet före Klas Salminen och Ralf Johansson (46,8 - 49,653,6). Erik Johansson och Helge Lehtonen är enda deltagare i klassen under 16 år. Johansson vinner 50 m fritt (31,7) utan medtävlare och 50 m bröst- och ryggsim (43,3 - 52,2) före Helge Lehtonen. Johansson ställer också upp på 100 m fritt i klassen under 18 år och vinner med tiden 1.19,4 utan medtävlare. Herrklassens frisim 100 m och bröstsim 200 m lockar de flesta deltagarna (fem resp. sex) och Frejvid Karlsson tar mästerskapet på den kortare sträckan (1.20,1) före Kurt Johansson (1.27,0) och Klaus Lunden (1.50,4) medan

[170]


K laus Lunden visar sin överlägsenhet som bröstsimmare och vinner med tiden 3.28,0 hela sju sekunder före Frejvid Karlsson och nästan tolv sekunder före Gustav Ahlbäck (3.39,6). Lunden vinner ytterligare 100 m ryggsim (1.53,4) med Karlsson på andra plats (2.04,9) och Karlsson tar mästerskapet i frisim 400 m utan konkurrenter (6. 18,2). Gustav Ahlbäck är fortfarande föreningens främsta man i trampolinhopp och han vinner klubbrnästerskapet före Klaus Lunden. Tävlingarnas enda kvinnliga deltagare Ruth Karlsson ställer upp i frisim 50 m och bröstsim 100 m och klockas för 52, l resp. 1.56,3. De aktivaste simmarna tränar också vattenpolo och intressepris tillfaller i denna gren vid föreningens julfest Torsten Nurmi, Algot Ahlbäck, Bengt Sundell, Reijo Lindblom, Frejvid Karlsson, Klaus Lunden och Kurt Johansson. Arets klubbkamp mot Karis slutar i en solklar seger för karisborna. lO-årsjubileet av tillkomsten av den nuvarande siminrättnin~en i Djupviken firas som en värdig avslutning på en aktiv säsong. Man arrangerar en kvällssimuppvisning med uppträdande förutom från egna led, från Abo Simklubb och Turun Uimaseura. Festen går av stapeln den 2 september. Dagen till ära är siminrättningen effektfullt dekorerad med kulörta lampor, flaggor och marschaller och det vackra sensommarvädret lockar inemot sj uhundra personer till festplatsen. Hälsingstalet hålls av Knut Mannström, som framför ett stort tack till PKAB för att föreningen och ortens ungdomar på bolagets försorg fått denna komfortabla inrättning. Uppvisningen inleds med trampolin- och svikt. hopp och fortsätter med tävlingar i frisim både för seniorer och juniorer. Frejvid Karlsson vinner den äldre klassens 100 m med tiden 1.19,0 före Bengt SundelI (1.26,7) och Erik Johansson är snabbaste junior på 50 m (33,0) . Man fortsätter med demonstration av olika simsätt, figurflytning o.s.v . - »Sedan kom det som allesammans väntat på - eldhoppet. Detta utfördes av Gustav Ahlbäck sålunda, att han från 10 m:s höjd hoppade med huvudet före genom en eldkvadrat på vattenytan. Publiken uppskattade mycket detta nu m-

mer, men så var det också sensationsmättat och väl utfört». Citatet är hämtat ur ett referat i Pargas Kungörelser. Referatet utmynnar i förhoppningen »Låt oss varje år få någonting sådant»!

1949 Simsporten är populär i Pargas. Men många andra idrottsgrenar tävlar om sina gynnare. Och arbetet inom de olika sektorerna blir för ledarna inom Pargas Idrottsförening mycket betungande - ja t .o.m. svårskött. Tanken på att avlasta simningen från föreningen till förmån för en skild simförening väcks och man skrider till handling vid ett centralstyrelsemöte den 22 februari 1949. Man besluter, att för årsmötet föreslå, att simverksamheten inom föreningen nedläggs för den kommande säsongen och att föreningen inte sätter hinder i vägen för bildandet aven simförening på orten. Arsmötet två dagar senare omfattar förslaget och inom kort avsänds ett brev till den redan preliminärt bildade föreningen Pargas Simmare - Paraisten Uimarit med följande ordalydelse: »Vår förening har vid årsmötet fattat beslut om att t .V. nedlägga simningen och överlåta verksamheten på Er förening, dock i vårt namn tills Er förening blivit inregistrerad. Vi uttala förhoppningen om en livlig och fruktbringande verksamhet och ett gott samarbete, den fysiska fostran i Pargas köping och Pargas kommun till fromma. Vår förening har beslutat ställa till Ert förfogande mk 5.000 :- som startkapital, som får lyftas hos vår kassör ekonom Georg Forssell. Vidare överlåta vi vår simsektion tillhörigt material b1.a. en poloboll, simmössa o.dyl. (ifall föreningen upplöses bör detta material återställas). Vidare får Er förening hålla officiella möten samt styrelsemöten i vår klubblokal t.V. efter därom gjord anmälan till vår förenings sekreterare. Av vandringspris, om vilka föreningen tävlat överlåta vi Gunnar Österholms vandringspris i simning för junioren>. Arsmötet besluter också att till Pargas Simmare överlämna föreningens anslag från Pargas köping för simskolans upprätthållande, stort 45.000 mk. Så upphör simverksamheten officiellt inom PIF och en ny simförening föds på orten ...

[171]


Med karta och kompass Gösta Svahnströms kompass, i bruk vid skidorienterir1gstävlingar i Abo i början av seklet.

1935 Föreningen har rätt många goda skidlöpare, som med intresse deltar i träningstillfällen och tävlingar. Men vinter- och skidsäsongen är kort och de aktiva får under många år finna sig i ett minimalt utövande av skidsporten på grund av den ofta återkommande snöbristen. Man får inte tillräckligt utbyte av sin favoritsport. Så är också fallet med många motionsidrottande medlemmar. Med sektionsordföranden Brynolf Mickelsson i spetsen tar sig skidledarna därför en ordentlig funderare och kommer snart underfund med att man bör skapa nya verksamhetsformer som komplement bl.a. till vinteridrottsgrenarna. Man har noterat att den i Finland rätt nya motions- och tävlingssporten, orienteringen, på en kort tid vunnit en stor spridning bland idrottsföreningarna. Tanken på införandet av »skogsluffarsportew) i föreningens verksamhetsprogram väcks och frågan kommer upp till behandling vid årsmötet den 23 januari 1935. Ärendet är måhända ännu något för tidigt väckt, ty årsmötet kan inte ta ställning till detsamma utan besluter hänskjuta det till styrelsen för närmare utredning. Ett par månader går innan frågan kommer upp i styrelsen. Detta sker den 3 april. Frågan diskuteras livligt och ingående och man stannar för att inom april månad sammankalla föreningens medlemmar til1 ett möte för att diskutera saken och y tterligare höra medlemmarnas åsikt. Vid mötet skall förekomma föredrag och instruktion i orientering. I Pargas Kungörelser av den 17 april ingår en liten notis, som sammankal1ar ifrågavarande diskussionsmöte. Notisen har följande ordalydelse: »Den 26 april kl. 19 hål1es i Föreningshuset föredrag om och instruktion i orienteringslöpning. Denna idrottsgren har på kort tid vunnit en oerhörd spridning bland såväl aktiva som motionsidkande idrottsmän. Orienteringen är helt säkert framtidens massidrott i synnerhet för alla naturälskande friluftsmänniskor.

Alla intresserade medlemmar uppmanas närvara vid instruktionstillfälleb> . Huru väl instruktions- och diskussionstillfället utfal1er förtäljer varken tidningsnotiser eller annaler i föreningens arkiv. Måhända förefinns ett stort intresse, att döma av följande åtgärd vid styrelsemöte den 2 maj . På förslag av den nybildade ungdomsavdelningens (för manliga medlemmar i åldern 13- 16 år) ordförande Brynolf Mickelsson, besluter man att arrangera en träningstävling i orientering för ungdomsavdelningens medlemmar på en )}senare besluten dag)}. Huruvida tävlingen avhålles känner heller inte föreningens annaler till. I slutet av juli tillskriver föreningens ordförande orienteringsspecialisten Leo Löf och anhåller om förslag till lämplig orienteringslitteratur och uppgifter om varifrån denna skall anskaffas. Det är alltså meningen att göra orienteringen permanent i föreningens verksamhet! Litteraturen anskaffas i enlighet med Leo Löfs förslag medelst styrelsemötes beslut den sista juli och al1t är bäddat för en god orienteringsstart. 1936 Trots den entusiasm som präglat många av förespråkarna för orienteringen då denna aktualiserades på allvar senaste år, har grenen måhända ännu några år att köra in sig på innan en organiserad tränings- och tävlingsverksamhet fås till stånd. Visserligen deltar sju av föreningens medlemmar i distriktets första mästerskapstävlingar i Abo med AIFK som arrangör den 25 oktober, men mera blir det inte under hela året. Synbarligen beror detta också på att många, bland dem Brynolf Mickelsson, som står i ledningen för verksamheten även är aktivt engagerade i skyddskårsverksamheten. Distriktsmästerskapen avgörs som en enda tävling i en enda klass och för de åboländska förhållandena är deltagarantalet, hela 28 man, glädjande stort. Banan som mäter 11,3 km

[172]


är att betrakta som en nybörjarbana, men kampen om placeringarna blir jämn och h ård. Abo IFK:s Nils Ramström vinner före Sven-Erik Fagerholm från P iffen och agus Ake Engström. Keijo Sundberg och Ake Johansson ryms också bland de tio bästa. 1937 Orienteringsledarna har noterat att något måste göras för att få fart i skogsluffandet och man inleder verksamhetsåret med en orienteringskurs den 5 maj med Birger Lönnberg som ledare. Kursen pågår två dagar och samlar femton delt agare från arrangörsföreningen. Trots att inbjudan t ill deltagande i kursen sänts till de övriga åboländska föreningarna infinner sig inte en enda utsocknens orienterare. Kursen avslutas med en instruktiv träningstävling i Stor-Tervo-terrängen. K ursledaren ger' i ett brev till föreningens orienterare efter slutförd kurs några allmänna synpunkter på orienteringssporten, synpunkter på Piffens orienteringsframtid och goda råd till de aktiva. H ans brev är ett dokument, som bara en av IK Örnens mest entusiastiska skogsluffare kan författa och det är inte utan orsak texten ges frikostigt utrymme i denna historiska översikt. Under rubriken »Orientering - en sport för alla» skriver han: »Orientering är en sport som under de senaste åren slagit igenom i det allmänna medvetandet alldeles rekordartat. För varje dag växa orienterarskarorna och sporten har organiserats inom både klubbar, distrikt och förbund. Nu görs på alla håll en intensiv propaganda för »skogarnas friska idrott» , som hittills i stort sett fått arbeta sig fram utan reklam, utan stöd och endast lita sig till egna krafter. Orientering är en sport som passar alla, oberoende av ålder och kön och den är en av de få idrotter, där resultatet och tävlingsmomentet är en bisak. Orienteringssporten kan därför med samma nöj e och lika stor behållning bedrivas som motionssport eller som tävlingsidrott. Orientering är allsidigt fostrande och utvecklande, är samtidigt hälsosam motion och intressant och roande förströelse, bedrivs i en omgivning som väl knappast någon annan idrott har motsvarighet till - ute i den underbara naturen - och är dessutom i sig själv en nyttig kunskap och färdighet. F ör att emellertid bliva en duktig orienterare krävs att man underkastar sig den teoretiska och praktiska förberedelse som erfordras för att lyckligt genomföra ett orienteringslopp. Det står ju också klart för envar att det hela blir mycket intressantare ju större teoretiskt underlag i ämnet man förskaffat sig. Principen för orientering är ju

att med tillhjälp av karta och kompass taga sig fram mellan vissa givna punkter i terrängen. Detta skall ske självständigt och tävlingen avser härigenom att på ett utmärkt sätt öka den tävlandes handlingskraft, initiativtagande och självförtroende. S.k. »hängning,) gillas inte av orienterarna utan parollen är: »Lita på dig själv». Den parollen står sig också bäst i längden. Man kan ej för orienteringslöpning giva några absoluta regler, därtill är tävlingen alltför individuellt betonad . Att i detta sammanhang gå in på de teoretiska grunderna skulle bli för långt, men det torde i alla fall stå klart för envar, att orientering inte bara innebär att kunna läsa sin karta och handskas med kompassen. Därutöver är det mycket man får resonera sig till, och mycket man får gissa sig till. Undra på sedan, att det talas om olika möjligheter i samband med orienteringslöpning. Överraskningarna äro legio, slumpen har fritt spelrum och vill det sig väl, så har vem som helst sin chans . Alla orienterare gå och vänta på »Den stora fullträffen,). Det kan dröja innan den kommer, men så en vacker dag är det klappat och klart. Man springer rätt på alla kontrollskärmar och de båda målskynkena ramlar man mitt emellan. Den som varit med om detta en gång, han släpper aldrig taget. Hösten är stororienteringarnas rätta tid. V åren däremot hör skogsströvandet och de mindre klubbtävlingarna till . Tävlingar alltså, där gemytet och inte tävlingshetsen sitter i högsätet. Och så skall man givetvis lägga rena skogsbanor, alltså banor, där löparen ej frestas att ta vägen över böndernas nysådda fält och grönskande vallar. För övrigt är våren en synnerligen lämplig tidpunkt att förvärva nya proselyter åt orienteringen och trimma nybörjarna till mästare i skogsluffarkonsten. Många klubbar med förutseende ledare ha också förstått, att så är fallet. Det finns även flere klubbar som använt vårvintern till att trimma upp sina nybörjare och andra som hungrat efter att få lära sig orienteringens svåra, men härliga konst. Det är just de klubbarna, som om ett eller annat år, kommer att ta ledningen på orienteringsområdet före ' sina mera bekväma konkurrenter. Det var därför en glädje för undertecknad att på hemväg från Närkes Skogskarlars orientering få göra en avstickare till Pargas, för att där lära bort det lilla jag kan av orientering. Att det inte blev flera än det blev på denna kurs, berodde ju på att kursen råkade köra ihop med en hel del annat. Av dennq. anledning blev kursen också kortare än vad påtänkt var. J ag vågar i alla fall hoppas, att deltp.gama redan av det lilla de fick vara med om, fick en inblick i hur rolig och innehållsrik orienterings-

[173]


sporten är. Deltagarna i kursen visade sig också besitta de rätta skogsluffartakterna och då det dessutom tycks finnas gott om goda och jungfrueliga })tassemarker» p å de stora holmarna där, är jag övertygad om , att det inte skall dröja länge förrän man i Pargas går })man ur huse}) för att ägna sig åt en av de bästa former för friluftsliv - orientering. Som avslutning vill jag betona, att orienteringstävlingar inte är rätta platsen att lära sig orienteringssportens grunder. Där blir hetsen alltför stor, även om det gäller mindre tävlingar. Bästa tillfällen för de första studierna har Ni på söndagspromenader. Tag för vana att alltid taga kartan med och kompassen, även om Ni är ute på en kortare tur i hemmamarkerna. Utnyttja särskilt rasterna för jämförelser mellan kartan och terrängen. Det är genom sådana upprepade övningar Ni nöter in alla detaljer och får verklig kartläsningsvana. Skulle Ni redan få lust att starta i en tävling, så börja helst med någon mindre klubb- eller träningstävIing. Undvik långa, krävande banor. Tag som princip att alltid gå särskilt lugnt till första kontrollen. Går Ni rätt dit, så går det - underligt nog - mycket bättre att klara följande uppgifter. Gå lugnt och metodiskt tillväga beträffande alla detaljer: vägval, kurstagning, löpning etc. Ingen brådska och inget jäkt de första gångerna. Det kan komma småningom. Sedan Ni på detta sätt kommit så långt, att Ni väl behärskar alla situationer, dröjer det inte länge förrän de bättre resultaten kommer. Ni kommer dock säkert att erfara, att detta är en bisak. Orienteringssporten är så rolig i sig själv, att tävlingsresultat äro av underordnad betydelse. J ag är övertygad om, att Ni ger mig rätt häri, så snart Ni kommit igång på allvar. Om söndag bär det alltså iväg. Tag med i ryggsäcken några smörgåsar, en })termos}) med kaffe samt kartan och kompassen. Drag ut i skog och mark, följ egna vägar, glöm alla vardagens bekymmer, vandra med öppna ögon och lyhört öra och njut av den underbara, friska f1~kt , som slår emot Er i markerna b) Måhända kan denna kurs och Birger Lönnbergs inspirerande instruktioner betraktas som upprinnelsen till den verkligt aktiva orienteringsverksamhet som småningom för Piffen ut i nationella ja t.o.m. internationella tävlingssammanhang och ger föreningen elitorienterare. Föreningens första klubbmästerskap hålls den 3 oktober i Stor-Tervo-terrängen och man tävlar i en allmän, en nybörjar och i en damklass med 10 mk som startavgift. Man använder ryska kartor

i skalan 1:50.000. Sammanlagt elva deltagare anmäler sig till tävlingarna och av dessa avbryter tre, sedan de ej lyckats hitta alla kontrollstationer. Sven-Erik Fagerholm vinner överlägset i allmänna klassen före Georg Forsell och Ake Johansson. Holger Hamnström löper i mål två minuter före Henrik Grandell och Rafael Johansson i nybörjarklassen och Sirkka Kammonen behöver drygt tre timmar för att utan konkurrens bli klubbens första mästarinna p å den 3 km långa banan med tre kontroller. I månadsskiftet september- oktober står Piffen som arrangör för DM-tävlingarna, som samlar 29 skogsluffare från fyra föreningar. Också nu avgörs mästerskapen i den storslagna Stor-Tervo-terrängen. Banans längd är i allmänna klassen 8,5 km och i de övriga klasserna 4 km. Ovivelaktigt blir mästerskapen en stör framgång för Piffens orienterare, som trots sin )wrta erfarenhet lyckas över förväntan. Redan nu' .ler lyckan för Ake J ohansson, som vinner mästerskapet i allmänna klassen med nästan tio minuter till godo till tvåan Nils Ramström från AIFK. Placeringarna 4 - 7 beläggs av Rafael Johansson, Ake Sjöblom, SvenErik Fagerholm och Keijo Sundberg. Piffens vinner överlägset i lagtävlingen. Saima J okinen får löpa ensam i damklassen, sedan hennes tre konkurrenter avbrutit. Bland nybörjarna är Piffens Bertel J ohansson snabbast och efter honom i mål är b1.a. Kurt Sundgren, Nils Wennerström och Oiva Sulonen. Kaj Sjöblom och Birger Hägerstrand är i en klass för sig bland juniorerna. Piffen gör redan denna höst en försiktig trevare ut i den })stora orienterarvärldem> och man sänder Sven-Erik Fagerholm till SFI-mästerskapen i Helsingfors. I klassen under 20 år blir han tionde man i prislistan. 1938

På årsmötet den 31 januari inrangeras orienteringen, som hittills sorterat under friidrottssektionen, i skidlöparsektionen. Sektionens namn blir skidlöpnings- och orienteringssektionen med Brynolf Mickelsson (ordförande), Ake Sjöblom, Kaj Sjöblom, Birger Hägerstrand och Carl-Gustav Holmström som styrelse. Ett idrottsutbyte har ägt rum med Aba IFK i olika grenar under många år - nu vill man ta med orienteringen också här. En klubbkamp utkämpas i Rusko i slutet av maj med Piffen som lagsegrare. Nils Ramström från Abo vinner visserligen allmänna klassen, men Piffens bredd fäller utslaget. Ake Johansson och Kaj Sjöblom belägger platserna närmast efter Ramström och Rafael J ohansson och Ernst Moberg löper i mål som

[174]


Framga' lgsrika trion Sirkka Kammonen, Margit Lindqvist och Saima j okinen efter klubbkampen i orientering PIF-Abo IFK 1938.

sj ätte och sjunde man. Brynolf Mickelsson vinner oldboysklassen och Margit Lindqvist damernas 5,4 km. Henrik Grandel1 är Piffens enda junior, som ryms bland de sex bästa i denna klass. Han blir andra. Efter att en gång ha uppskj utits anordnades DM av Abo IFK i Littois-terrängen den 9 oktober. Runar Ekblad framträder första gången som en lovande skogsluffare och blir överraskande Piffens starkaste man i al1männa (A) klassen genom att kila in sig p å tredje plats i en h ård konkurrens av Abo- och Nagu-bor. Först p å nionde plats återfinns föl jande PIF-löpare Engle Karlsson följd av Georg Forssell, Ernst Moberg och Sven-Erik Fagerholm. Fagerholm är måhända »Ur slag» på grund av militärtjänstgöringen i vapensmedsskolan på Skatudden i Helsingfors. Margit Lindqvist vinner damernas 4,5 km med över en halv timme til1 godo på sin hårdaste konkurrent och Saima J okinen blir tredje. I oldboysklassen, som vinns av Ernst Aberg, har Piffen ingen representant men desto flera i juniorklassen. H enrik Grandel1 tar juniormästerskapet, Ake Siivonen blir femte och Torsten Wahl sten sjätte. I samband med årets klubbmästerskap utkämpas en andra klubbkamp mot Abo IFK och man tävlar om en nyinstiftad »Stigfinnarpokah>. Piffen

står för arrangemangen och tävlingarna förläggs til1 Kapel1strand p å Kirjala-landet. Nils Ramström drar igen det längre strået i A-klassen och förvisar tillsammans med sina klubbkamrater Piffens bästa luffare til1 fjärde plats (Keijo Sundberg). Erik Johansson blir femte och härefter kommer Eero Jakobsson och Erik Karlsson. Brynolf Mickelsson får denna gång finna sig i en andra placering i oldboysklassen men Kurt Sundgren och Holger Hamnström ger inte åboborna någon chans i juniorklassen, där de tar en dubbelseger med Torsten Wahlsten på fjärde plats. AIFK saknar damer och Piffens trio Margit Lindqvist, Sirkka Kammonen och Saima J okinen gör upp om placeringarna. I resultatlistan kommer de att placera sig just i denna ordning. Piffen vinner lagtävlingen sedan IFK:s lag spruckit på grund av att närmare femtio procent av deltagarna avbryter i det dåliga vädret. För sin överlägsna seger i juniorklassen får Kurt Sundgren »Priset för god prestation under 1938». 1939 Arsmötet den sista januari väljer Brynolf Mickelsson (ordförande), Ernst Moberg, Kaj Sjöblom och Carl-Gustav Holmström i sektionsstyrelsen. Denna kör igång träningsverksamheten

[175]


redan i april och den 23 april ordnas en klubbtävling i Ersbyskogarna med start och mål vid Manegen. ärmare åttio orienterare trotsar regn och rusk och tävlingarna blir en lovande start på säsongen. Ernst Moberg visar sin skicklighet i kartläsning och vinner seniorklassen efter att ha })spikab> samtliga kontroller. Sven-Erik Fagerholm, Runar Berglund, Erik Johansson, Rafael J ohansson och Oiva Sulonen kommer närmast honom i prislistan . Holger Hamnström vinner juniorklassen, Oskar Grönroos besegrar Ivar Engfeldt i oldboysklassen och Runar Söderholm vinner nybörjarklassen före Adam Lindholm och Erik Lundström. Damerna tävlar i par eller grupp och duon Gunborg Fagerholm och Margit Sulonen är snabbast. Den 7 maj drabbar Piffen och Abo IFK samman i klubbkamp för tredje gången. Tävlingarna förläggs till terrängen kring Tuoria gård i Pikis med IFK som arrangör. IFK tar nu sin första lagseger och vinner också samtliga klasser individuellt. A-klassen samlar över tjugo deltagare och Nils Ramström vinner knappt före Piffens Runar Söderholm, Sven-Erik Fagerholm och Runar Ekblad. 01dboyn Brynolf Mickelsson blir andra i sin klass och Mårten Ku1lman och Holger Hamnström belägger andra resp. tredje plats i juniorklassen. Helt överraskande är IFK överlägsen också på spinnsidan och bästa representant från Piffen kommer in först på femte plats i resultatlistan Gunborg Fagerholm. Stigfinnarpokalen tillfaller IFK för några månader tills man i höstomgången på nytt avgör dess öde fram till följande vår. Sven-Erik Fagerholm ger sin förening och alla sina klubbkamrater en verklig injektionsspruta av inspiration, då han i medlet av september inleder höstsäsongen med att ta silvermedalj i mästarklassen i SFI-mästerskapen i Borgå. Carl-Gustav Holmström blir femte i B-klassen. Men krigets orosmoln har börjat hopa sig över Europa och spänningen förmärks också i Finland. Det blir ingen fortsättning på Fagerholms briljanta säsonginledning - Pargas Kungörelser meddelar bara kort, att höstens verksamhet måste inskränkas kraftigt. Texten lyder: })På grund av rådande förhållanden kommer föreningen att anordna endast en tävling i höst. I denna tävling, som försiggår den 8 oktober, kombineras föreningens mästerskap, distriktsmästerskapen, tävlingen om Stigfinnarpokalen, Silverfatet och Älgstatyetten. Orienterare - sätt igång med träningem>. Till denna »mammuttävling» anmäls hela 75 deltagare. Banorna har förlagts till Hoggais på norra Alön med start och mål vid kommunalhemmet i Bläsnäs. Seniorerna löper en 10 km:s bana, oldboys en 6 km:s och damerna och juniorerna en 5 km:s bana.

Sven-Erik Fagerholm dokumenterar sig som föreningens och hela distriktets absolut bästa orienterare just nu och vinner i seniorklassen med över fem minuter över klubbkamraten Kaj Sjöblom och förvisar f.d. mästaren ils Ramström från Abo IFK till tredje plats. Ernst Moberg blir fjärde. Brynolf Mickelsson har varit med i de flesta tävlingar sedan Piffen upptog orienteringen på sitt verksamhetsprogram, men först nu lyckas han hundraprocentigt. Han besegrar sina konkurrenter i oldboysklassen med nästan fyrtio minuter tillgodo på tvåan Rafael Abrahamsson och med fyrtiofem till trean Harald Thurenius. I var Ekström blir fjärde, Ivar Engfeldt femte och Allan Kullman sjätte - samtliga stronga Piffen-representanter. Damerna tar något tillbaka av vad som förlorades på våren till IFK och Margit Gustavsson och Lilli Lintukivi kilar "in sig på andra och tredje plats mellan två Abo-flickor. Sirkka Kammonen och Gunborg Fagerholm blir femte resp . sjätte. I juniorklassen tar Nagu IF en dubbelseger och Rolf Essen, Per-Erik Fagerholm och Kurt Stindgren, som blir Piffens bästa i denna klass, får nöja sig med fjärde, femte och sjätte plats. I lagtävlingen vinner Pargas överlägset. Tidsskillnaden blir över fyra timmar, sedan man sammanräknat tiderna för de två bästa iseniorklassen och den bästa för resp. förening i de övriga klasserna. Tidningsreferaten talar om Pargas-dominans, men hemma i Pargas anser man att de ~unde använda ordet utklassning! Stigfinnarpokalen går till Pargas och })Silverfateb> , som donerats till föreningen av dess ständiga medlemmar tillfaller Sven-Erik Fagerholm. I oktober deltar Sven-Erik Fagerholm och Car1Gustaf Holmström i finska mästerskapen, men deras placeringar i den hårda konkurrensen blir blygsamma.

1940-1944 Verksamheten är i gång, men kriget återverkar starkt på aktiviteten. Kaj Sjöblom ersätts i styrelsen av Georg Forssell, i övrigt återväljs alla ledamöter med ordföranden Brynolf Mickelsson som ledare. Inga vårtävlingar arrangeras 1940, men väl klubbmästerskap i september. Sven-Erik Fagerholm blir mästare i seniorklassen före Georg Forssell, Carl-Gustaf Holmström och Ernst Moberg. Gunborg Fagerholm klarar lätt av alla sina konkurrenter i damklassen, som hon vinner med Greta Mickelsson och Margit Gustafsson på andra och tredje plats . Hermes Ramstedt är snabbast bland juniorerna och Rafael Abrahamsson besegrar I var Ekström med tio sekunder i oldboysklassen. En 20-mannatrupp sänds till DM i Abo,

[176]


som ger föreningen tre individuella mästerskap Sven-Erik Fagerholm, Brynolf Mickelsson och Henrik Grandell (juniorklassen). Lagmästetskapet i allmänna klassen går emellertid till Abo IFK liksom stigfinnarpokalen. Sven-Erik Fagerholm och Carl-Gustav Holmström deltar också i år i SFI-mästerskapen, även om framgångarna inte är så stora, och Sven-Erik Fagerholm deltar ytterligare i FM. I slutet av oktober deltar trion Ernst Moberg, Sven-Erik Fagerholm och Engle Casen (f.d. Karlsson) i budkavle-FM i Tammerfors. Laget avbryter tävlingen. Vid årsmötet 1941 kompletteras sektionsstyrelsen med Gunborg Fagerholm. Styrelsens arbete ligger dock nere och krigsförhållandena inskränker verksamheten till en enda klubbtävling. Runar Ekblad, som inte gjort väsen av sig sedan ett par år, vinner seniorernas 8,5 km före CarlGustav Holmström och Engle Casen. Gunborg Fagerholm och Dolly Sundgren är snabbast i damklassen med Margit Gustafsson på tredje plats och i juniorklassen gör Kurt Sundgren och Egil Essen upp om segern. Sundgren är denna gång den starkare och är verkligen över en timme snabbare på den ca 6 km långa banan. I nnan år 1941 hinner gå till ända kommer budet om Carl-Gustav Holmströms död. En av sektionens aktiva ledare, föreningens sekreterare och en framgångsrik orienterare har gett sitt liv för fosterlandet. Mickelsson - Moberg- Forssell och Gunborg Fagerholm bildar sektionsstyrelsen för 1942. Arbetet är dock helt lamslaget och inte en enda tävling kan arrangeras. EngJe Casen, Runar Ekblad och Ake Sjöblom deltar trots allt i finska mästerskapen i Nurmijärvi den 11 oktober. Casen blir fjärde före Sjöblom i B-serien (ej officiellt FM) och Ekblad blir femte i 3S-årsklassen. Allt är fortfarande tyst på den lokala orienteringsfronten. Inga tävlingar eller träningstiJlfällen kommer till stånd och måhända återväljs sektionsstyret vid årsmötet den 19 mars mera av formella skäl än med tanke på aktivitet. Några av de aktiva pockar dock på att få delta i någon tävling och för deltagande i SFI-mästerskapen i Sjundeå den 24 oktober anhåller man om permission för inkallade Sven-Erik Fagerholm, Engle Casen och Runar Ekblad. Huruvida dessa någonsin deltar eller huru de placerar sig i mästerskapen förtäljer emellertid föreningens årsberättelse inte. Arsmötet 1944 väljer ingen särskild sektionsstyrelse, orienteringen hänförs till }}sektionen för övriga idrotten>. Först i december, då Knut Mannström kallar till extra föreningsmöte, får skidningen och orienteringen sin gemensamma sektionsstyrelse. Ordförande blir nu Ernst Moberg ge~om

12

och styrelsemedlemmar Brynolf Mickelsson, Sturle Engström och Leo Karlstedt. Runar Ekblad deltar med hygglig framgång i allmänna klassen i FM den 1 oktober och blir sjunde bland 120 deltagare men i hemmaskogarna hålls inga som helst tävlingar . . . Och ute vid fronten stupar Kaj Sjöblom, Birger Hägerstrand och många till. 1945 Orosmolnen drar förbi och styrelsen Ernst Moberg (ordförande), Brynolf Mickelsson, Leo Karlstedt, Engle Casen och Sturle Engström tar itu med }}återuppbyggnadsarbeteb> inom sektionen. I början av april kallar man nybörjare till ett instruktionstillfälle med Ernst Moberg och Engle Casen som lärare. Intresset är stort och 35 nya orienterarentusiaster får lära sig grunderna i stigfinnarkonsten. Tre gånger under vårens lopp arrangerar man träningstävlingar med stor anslutning. Allt är bäddat för en god höstsäsong. I ett brev från Finlands svenska orienteringsförbund daterat den 5 maj meddelar Sven-Erik Fagerholm att Piffen godkänts som medlem i förbundet. Orienteringen är definitivt organiserad i Pargas! Förbundet är nytt och har tillkommit bara ett par månader tidigare, eller den 18 mars. Vid FSO:s konstituerande möte representeras Piffen av Ernst Moberg, som också blir styrelsemedlem fram till den 23 februar i 1947. Vid ett sektionsmöte på hösten framför de aktiva önskemål om att få ett gemensamt märke på tävlingsutrustningen. Styrelsen besluter att anskaffa föreningens märke av tyg samt en flagga i föreningens färger som sarnlingstecken vid tävlingar. Hösttävlingarna inleds med DM, som hålls på Lemlax ö i Piffens regi. Arrangörsföreningen deltar med 22 skogsluffare och dessa ser till att alla mästerskap stannar hemma. Engle Casen vinner seniorklassen, Runar Ekblad yngre oldoldboysklassen och Brynolf Mickelsson tar mästerskapsmedaljen i äldre oldboysklassen utan medtävlare . Margit Gustafsson, Gunborg Fagerholm och Anita Karlsson säkrar en trippelseger i damklassen medan Lars Karlsson vinner ungdomarnas kamp om ~edaljerna och Frejvid Karlsson hittar kontrollerna snabbast bland juniorerna. I juniorklassen blir Henning Lauren andra och Sixten Karlstedt tredje. Piffen vinner Stigfinnarpriset och i en med DM sammankopplad klubbkamp mot Abo utgår Piffen som klar segrare och får vandringspriset för alltid. I ett tävlingsprotokoll från mästerskapen skriver föreningens ombudsman: }}Väderleksförhållandena var idealiska - svag vind och solsken. Efter tävlingarna fingo deltagarna bastu, samt en

[177]


kraftig köttsoppa plus surrogat med bulle. Klagomål och protester förekommo ej .» Med Hans-Jörgen Sjöstedt och Leo Karlstedt som banläggare samlas man den 7 oktober till KM vid Gunnarsnäs på Stor- Tervo-landet. Här avgörs junior- och dammästerskapets öde, resterande klasser i Kirjala-terrängen två veckor senare, på grund aven felplacering av andra kontrollen på seniorernas och yngre oldboys bana, mot vilket protest inlämnas. Frejvid Karlsson blir juniormästare före Henning Lauren, Sixten Karlstedt, Olof Lundqvist och Pär Engberg och Gunborg Fagerholm mästarinna med Anita Karlsson, Ann-Maj Leandersson och Kitt y Gahnström på de närmast följande platserna. I Kirjala vinner Engle Casen över Per-Erik Fagerholm och Oiva Sulonen med klar marginal och Runar Ekblad ställer ensam upp i yngre oldboysklassen. Hans sluttid är emellertid bättre än Engle Casens! Aldrig förr har man sänt en så stor trupp till SFI-(numera kallat FSO, sedan orienteringsförbundet bildats) mästerskapen. Hela tolv representanter anmäls till mästerskapen i Nickby, men deras placeringar blir, såsom årsberättelsen kort konstaterar, })relativt goda» . I finska mästerskapen blir Runar Ekblad 29:nde i oldboysklassen 35 - 42 år, där hans forna läromästare Birger Lönnberg tar guldmedaljen. Henning Lauren får nöja sig med en 21:sta placering i ungdomsklassen under 21 år och Margit Gustafsson slår sig fram till en hedersam 6:tte plats i damklassen. Bland de 45 damerna blir Anita Karlsson 35:te. Den i sitt slag första landskapskampen AlandAboland blir säsongens sista tävling och bland de åboländska representanterna återfinns många pargasnamn. Kampen går i Saltvik-skogarna på Aland med Nils Dahlman som banläggare och tävlingsledare. Deltagarna söker skärmarna med hjälp aven topografisk karta i skalan 1:20.000. Landskapen delar jämnt på de individuella segrarna, men totalt vinner Aland solklart. På andra plats i seniorernas slutprotokoll återfinns Sven-Erik Fagerholm och på sjätte och sjunde plats Kurt Sundgren och Engle Casen. Runar Ekblad blir tredje och Ernst Moberg elfte i oldboysklassen. Bland juniorerna är Frejvid Karlsson bästa åbolänning med en sjätte placering och i damklassen kommer Gunborg Fagerholm på andra plats. 1946 Våren inleds med kurs för nybörjare, instruktionstillfällen och träningstävlingar och den S.k. propagandaveckan blir ett klart bevis för att ett

verkligt stort intresse för orientering förefinns . Hela fyrtio personer avlägger prov för »propagandamärket». - Man är ute i god tid med anhållan om rätt att få arrangera årets FSO-mästerskap, men dessa går till Kronoby. Man planerar också för distriktstävlingar, men inte heller dessa kommer att avhållas. Klubbmästerskapen får stort deltagande och Keijo Sundberg dyker upp som mästerskapens största överraskning och vinner allmänna klassen (A) med nästan 14 minuter till godo på Sven Fagerholm. Ake Fröberg och Engle Casen blir tredje och fjärde. B-klassen vinner Lars Gestranius med Nils Fagerholm på andra plats och yngre oldboyn (C-klass) Runar Ekblad får ett mästerskap utan medtävlare. Av de fyra deltagande äldre oldboys (D-klass) är Brynolf Mickelsson fullkomligt överlä,gsen. De följande platserna beläggs av Lars Palin, Leo Karlstedt och Gunnar Karlsson. Frejvid Karlsson vinner knappt i ungdomsklassen (E-klass) före Sixten Karlstedt, Henning Lauren och Stig Karlsson, KittY Gahnström löper ensam i flickklassen och Gunborg Lindholm besegrar Ann-Maj Leandersson med en knapp minut i damklassen. Här är Göta Lindroos tredje och Gudrun Jörgensen fjärde. De ständiga medlemmarnas hederspris tillfaller Keijo Sundberg. Kimito Sportförening arrangerar DM och Piffen sänder en stor tävlingstrupp . Per-Erik Fagerh<?lm får denna gång allting att klaffa och tar mästerskapet i A-klassen med betryggande tidsskillnad till sina konkurrenter. Keijo Sundberg blir femte och Ake Fr:öberg sjätte. Runar Ekblad tar silver i yngre old1:;:>oysklassen och Nils Fagerholm blir fjärde i ungdomsklassen. Ann-Maj Leandersson besegrar föq;ta gången Gunborg Lindholm, tar mästerskapet och förvisar tillsammans med en konkurrent från Abo Gunborg Lindholm till tredje plats. Piffen vinner lagtävlingen före Nagu IF och får Stigfinnarpokalen för ett år framåt . Vid FSO:mästerskapen i Kronoby blir Nils Fagerholm sjunde i ungdomsklassen och SvenErik och Per-Erik Fagerholm tionde resp. adertonde i allmänna klassen. I serie-FM placerar sig Runar Ekblad på tjugonde plats bland hundra deltagare och i allmänna FM blir Sven-Erik Fagerholm 149:nde bland drygt tvåhundra medtävlare. I budkavle-DM misslyckas PIF:s lag fullständigt. Kampen mellan Aland och Aboland blir måhända också för Piffens del höstens största och viktigaste tilldragelse. Fiffen står som arrangör och drar banorna i Vån å-terrängen med Ernst Moberg, Adam Lindholm och Hans-Jörgen Sjöstedt

[178]


terarpappa». Vid sitsen efteråt dansar de åländska pojkarna hambo så det knakar i golvtiljorna -» och flickorna var förtjusta» förtäljer Pargas Kungörelser i ett referat några dagar senare. Under året har tjugo medlemmar avlagt prov för orienteringsmärket. Ernst Moberg, Sven-Erik Fagerholm, Engle Casen och Runar Ekblad får guldmärket. Arets sektionsstyrelse: Ernst Moberg (ordförande), Runar Ekblad, Engle Casen, Ake Johansson, Tor Engström, Keijo Sundberg, Leo Karlstedt, Kurt Sundgren, Gunborg Lindholm och Margit Gustafsson.

Sven-Erik Fagerh olrn -

elitorienterare.

som huvudansvariga banläggare och tävlingsledare. Hela 73 skogsluffare är anmälda, men delt agarna från Kimito försenar sig till starten och blir inte alls med i leken. Andra kontrollen på seniorernas och yngre oldboys bana är knepig att hitta och detta gör att t.o.m. flere rutinerade orienterare »gör bort sig» medan andra har tur. Tur har Ake Sjöblom, som kör i det närmaste prickfritt och vinner allmänna klassen. Keijo Sundberg och Engle Casen blir fjärde och sjätte i den jämna toppstriden. Sven-Erik Fagerholm hör till dem som bommar andra kontrollen och får finna sig i en för honom i dylika sammanhang rätt anspråkslös sextonde placering. Gunborg Lindholm kommer vandrande till sista kontrollen ledsen över att allting inte klaffat som hon velat. Hon får emellertid besked om att ingen av hennes konkurrenter ännu besökt kontrollen och i ilfart rusar till målplatsen, bara för att konstatera, att hon igen en gång är bäst bland de åboländska orienterarflickorna. I yngre oldboysklassen missar Runar Ekblad, men Sturle Engström lappar på och blir tredje . Konsul Viklunds stiliga vandringspris »Älgen» blir belöningen för den åboländska lagsegern - knapp, men tillräcklig. Kampen avslutas med prisutdelning i klubblokalen. Ernst Moberg får ett extra hederspris, en nyfångad gädda, och tilldelas titeln »hyperintresserad orien-

1947 Intresset för sektionens verksamhet är allt jämnt stort och man arrangerar en lång rad olika tävlingstillfällen och intruktionskurser och de aktiva bereds möjlighet att delta i många tävlingar också utanför föreningens verksamhetsområde. Men resultatrrtässigt inträder nu något aven stillastående period. Några storframgångar presteras inte och inte blir heller anslutningen i tävlingarna större än förut. Verksamheten leds alltjämt av Ernst Moberg med Runar Ekblad, Margit Gustafsson, Engle Casen, Brynolf . Mickelsson, Leo Karlstedt, Tor Engström och Frejvid Karlsson i styrelsen. Ernst Moberg, Runar Ekblad och Engle Casen representerar dessutom föreningen i distriktets orienterings utskott med Moberg som ordförande. Moberg fungerar ytterligare som ombudsman för FSO inom distriktet. I maj deltar en liten trupp i internationella tävlingar i Snappertuna och måhända kan Henning Laurens tredje placering i ungdomsklassen betraktas som den bästa prestationen. I samma klass blir Nils Fagerholm femte. Trion Olof Metzger, Keijo Sundberg och Ake Sjöblom förlorar DMbudkavlemästerskapet till Nagu IF med en dryg halv timme. Tävlingen hålls i Lieiax. Den l juni försöker man sig på propagandatävlingar för allmänheten, men man når inte syftemålet med tävlingsdagen, då endast aktiva orienterare ställer upp. En månad senare sänds 7-mannalaget Keijo Sundberg, Nils Fagerholm, Henning Lauren, Engle Casen', Runar Ekblad, Sven-Erik Fagerholm och Ake Sjöblom till en internationell budkavleorientering i samband med Finlands festspel i Helsingfors. Laget bryter tävlingen, på grund av ett otursamt missöde. Sjutton medlemmar försvarar Piffens färger vid DM i Littois den 7 september med Abo IFKsom värd. l agu IF är starkt på kommande i orienteringssammanhang och tar nu lagsegern och Stigfinnarpokalen. Ake Sjöblom gör bäst ifrån sig i allmänna klassen och blir tredje, Runar Ekblad

[179]


blir andra i oldboysklassen och Henning Lauren tredje bland jurllorerna. Också i damklassen blir Piffen utan mästerskap. Margit Gustafsson är snabbast av pargasrepresentanterna och blir andra efter AIFK:s Brita Dahlberg. Sven-Erik Fagerholms nionde placering i A-klassen och Olof Metzgers sjätte placering i ungdomsklassen under ZI år är föreningens »toppnoteringan> i FSO-mästerskapen i Fiskars och Nils Fagerholms Z4:de placering i ungdomsklassen i FM i Esbo bland 8Z startande. KM hålls i Stor - Tervo-skogarna med start vid Vedabrink och mål vid Lofsdahl gård. Z9 ställer upp i hällregnet, som dock inte förmår ta kål på kamplusten. Prislistan får följande utseende: Klass A: 1) Ake Sjöblom Z) Engle Casen, Klass C: 1) Runar Ekblad, Klass G & H: 1) Henning Lam'en, Z) Olof Nordström, 3) Frejvid Karlsson , 4) Sixten Karlstedt Klass K: 1) Ruth Gustafsson, Z) Margit Gustafsson Klass 1: 1) SvenErik Rindell, Z) Ake Lauren, Klass K: 1) Bror Lundqvist, Z) Kurt Abrahamsson, 3) Pentti Ljungqvist, 4) Edgar Leandersson. Tävlingen om scoutdistriktets vandringspris anordnas i samband med KM. Scoutkåren Pargas Pojkarna utgår som segrare. Fjorton av föreningens bästa orienterare deltar i landskapskampen mot Aland den 5 oktober vid Rörstorp i Lemland. Bara i juniorklassen lyckas man fullständigt dominera och här tar Lars Gestranius, Frejvid Karlsson, och Nils Fagerholm en trippelseger med »Putte» Engberg och Olof Metzger på femte och sjätte plats. Margit Gustafsson vinner damklassen, men de övriga Piffenflickorna Ann-Maj Leandersson och Ruth Gustafsson förvisas till åttonde och nionde plats. I oldboysklassen har Runar Ekblad nio medtävlare två av dem är före honom i mål och bland Z8 startande i A-klassen återfinns Sven-Erik Fagerholm på fjärde , Engle Casen på sjunde och Ake Sjöblom på sextonde plats i resultattabellen. I landskapens lagtävling räknas tolv deltagare och då Piffen representeras av sex i detta lag bör resultatet anses vara gott, noterar föreningens årsberättelse i en kommentar till kampen. Aboland vinner lagtävlingen med femton minuters marginal till Aland. Säsongen avslutas med en nyhet, nattorientering. Tävlingen, som blir den första i sitt slag i distriktet, lockar nio deltagare och förläggs till Sysilax-Ersby-terrängen. Banans längd är 4,6 km och i det kyliga höstvädret den 15 november avbryter endast en deltagare. Nils Fagerholm vinner klart före Henning Lauren, Runar Ekblad, Keijo Sundberg och Frejvid Karlsson.

1948

Fjolårets sektionsstyrelse utökas med Sturle Engström, men får i övrigt samma utseende och Ernst Moberg som bas. Man arrangerar några träningstävlingar i maj och redan den 6 maj sänds representationslag till budkavle-DM i Kimito . Trion Nils-Erik Fagerholm, Henning Lauren och Frejvid Karlsson ger Piffen en andra plats och i FM-budkavlemästerskapen två veckor senare belägger laget Nils-Erik Fagerholm, Sven-Erik Fagerholm och Mårten Kullman femtionde plats bland åttio lag. I Savion Sampos internationella tävlingar i början av juni blir Sven-Erik Fagerholm femte bland sextioåtta deltagare, i Helsingin Toverits dito (samtidigt granskningstävling för landslagsuppdrag) i augusti fjortonde bland hela 104 deltagare och i Keravan Urheilijats likaså internationella :t ävlingar i augusti andra bland åttionio startande. Piffen lyckas visserligen inte ta ett enda individuellt mästerskap i DM i Dragsfjärd, men laginsatsen är så jämn att Stigfinnarpokalen för alltid hemförs till Pargas. Sven-Erik Fagerholm, Olof Metzger, Per-Erik Fagerholm och Keijo Sundberg belägger de fyra följande platserna efter segraren Hans Ramström från AIFK i allmänna klassen. Runar Ekblad blir andra i oldboysklassen och Nils Fagerholm, Henning Lauren och Sven Rindell (tredje, fjärde och sjätte i juniorklassen) samt Ruth Gustafsson (fjärde i damklass~n) svarar för övriga goda Piffen-prestationer. Då Stigfinnarpokalen nu upphör att vandra, besluter föreningen att anskaffa och uppställa ett nytt vandringspris för kommande duster. Redan 1946 anhöll man om att få arrangera FSO-mästerskapen, men då drog Kronoby det längre strået i konkurrensen om arrangörsskapet. I år anförtros Piffen denna stortäviing, som samlar långt över ZOO skogsluffare. Som arrangörsförening deltar Piffen självfallet inte i tävlingarna, utan koncentrerar all energi på ett lyckligt genomförande av mästerskapen. Samtliga aktiva binds vid ansvar.sfulla funktionärsuppdrag, som kräver en stab på ca femtio man. Mästerskapen lyckas över förväntan och idel lovord över arrangemangen regnar över Piffen i dagstidningarna efter genomförda mästerskap. Au skriver: »En fullträff måste man kalla Finlands svenska orienteringsförbunds mästerskapstävlingar, vilka idag gick av stapeln har klarat sin stora och ansträngande uppgift med bravur. I spetsen för hela maskineriet stod Knut Mannström och vid sin sida hade han dugliga män. Vi omnämner här banläggaren Runar Ekblad, biträdande tävlingsledaren Engle Casen, bankontrollanten Sven-Erik Fagerholm och över-

[180]


sekreteraren Börje Engblom». Sportpressen skriver: »Det »kuggade» perfekt för stronga Pargasarrangörer vid de 13:de FSO-mästerskapen senaste söndag på Stor-Tervo holm utanför Pargas köping. Solen gjöt sina värmande strålar över en ypperlig funktionärsstab, som skötte sina åligganden under Knut Mannströms insiktsfulla ledning med klaff på allt. Men man blev litet rädd, då kartan, den ryska i skala 1:42.000, trycktes i ens hand vid K -platsen. Den var »mörk» och enligt förlj udande stämde den ej heller helt, vilket man kunde konstatera under loppet . . . Pargas-mästerskapen vann på att terrängen är så tacksam, ett strålande väder, naturskön omramning kring friluftsandakten, en vacker målplats och en skön, lagom lång sjöresa, där blott hornkapellet saknades.» Efter mästerskapen anländer ett par brev från deltagre, vars innehåll här förtjänar utrymme. IK Örnens Raymond Sell (sjunde i allmänna klassen) »Prokurist Knut Mannström, Pargas. Idrottsbroder! - Så här post festum vill jag ännu tacka för den strålande orienteringsfesten i Pargas. Redan ute på tävlingsplatsen var det lätt att konstatera hjärtligheten och stämningen, men nu en tid senare, med större perspektiv på händelserna, framstår det ännu klarare hur lyckade FSO-mästerskapen 1948 var. Något av det bästa vi orienterare fått vara med om! Pargas IF är att gratulera till denna framgång liksom alla FSO:are, ty just denna anda, som förhärskade i Pargas gör vår svenskfinska skogssport så stark och givande och ingjuter i våra medlemmar den glädje för sin idrott, som sedan gör att de så väl står sig i konkurrensen, på vilket vi igen för någon dag sedan fått det bästa bevis. Tack, Knut, och en hjärtlig hälsning till alla vännen>. Oldboyn och viceordföranden i Helsingfors gymnastikklubb skriver: »Aterkommen från FSOM känner jag mig manad att å egna och mina kamraters vägnar tacka Eder för den exemplariskt genomförda tävlingen. Jag har orienterat allt sedan skyddskårens barndom, men sällan varit med om n ågot så stämningsfullt som gudstjänsten före tävlingens början, den gav s.a.s. upptakten till den förnöj samhet och trivsel, som präglade alla deltagare; inte ett ord av klander förspordes varken före eller efter tävlingen. Funktionärernas vänlighet och goda humör förtjänar särskilt beröm. K ålsoppan var också förträfflig. Uppfriskade till kropp och själ återvände vi alla från den väna Pargas-nejdew>. Den 19 september säkrar Sven-Erik Fagerholm sin plats i landslaget, då han i den sista granskningen vid FM i Valkeakoski blir åttonde man bland 188 startande . Han dokumenterar SIg

härmed som Abolands genom tiderna framgångsrikaste orienterare. Måhända tynger dock ansvaret för mycket på hans axlar, då han i skogarna utanför Tavastehus två veckor senare skall försvara sitt fosterland i en fyrlandskamp mot Sverige, Norge och Danmark. Bland de sextio deltagarna blir han inte bättre än fyrtioförsta i mål. Samtidigt som Fagerholm söker skärmar i Tavastehus-terrängen avgörs klubbmästerskapen på Stor-Tervo-landet med start och mål i Sattmark. Mästare i de olika klasserna blir Keijo Sundberg (A) före Ake Sjöblom och Engle Casen, Henning Lauren (G) före Frejvid Karlsson och Tor Mattsson, Ake Lauren (H) före Sven Rindell , Ole Backman (J) före Pentti Ljungqvist och Ruth Gustafsson (K) före Margit Gustafsson. Piffens trio Sven-Erik Fagerholm, Olof Metzger och Nils-Erik Fagerholm deltar den 10 oktober i FSOM i budkavle i Borgå men placerar sig blott på tionde plats bland fjorton fullföljande lag låt vara att hela nio lag avbryter tävlingen. Att Aboland vinner kampen mot ålänningarna i Reso-skogarna och med Abo IFK som arrangör kan otvivelaktigt tillskrivas Piffen-representanternas goda insats. Med hjälp av den finska topografkartan i skala 1:50.000 »spikan) Sven-Erik Fagerholm och Henning Lauren skärmarna i sina tävlingsklasser och vinner överlägset. Ruth Gustafsson får finna sig i att se en åländska före sig i prislistan liksom Lars Gestranius klubbkamraten Henning Lauren före sig i juniorklassen. Nattorienteringstävlingen ifjol väckte mersmak, varför man inför KM också i denna gren. Tävlingen hålls i Muddais och samlar elva deltagare. Engle Casen vinner i allmänna klassen och Runar Ekblad i oldboysklassen. Också inom distriktets övriga föreningar har intresset för orientering i lampsken vaknat och den 23 oktober kallar distriktsstyrelsen genom arrangörsföreningen Abo IFK till DM-tävlingar utanför Abo. Nagus Martin Henriksson tar mästerskapet i A-klassen med Olof Metzger på femte och Engle Casen på sjätte plats. I oldboysklassen är det inte frågan om vart mästerskapet skall gå - till Runar Ekblad, som besegrar närmaste konkurrent Henrik PaUn från Abo med över en halv timme. Pargas vinner lagtävlingen och får en första inteckning i konsul Wikeströms vandringspokal. Som socker i botten på en synnerligen effektiv, aktiv och resultatmässigt ypperlig säsong deltar Sven-Erik Fagerholm i Sporttidningarnas 25 km:s orientering och belägger tolfte plats bland 104 konkurrenter. 1949 Ernst Moberg valdes redan år 1944 till ord-

[1811


förande för skidlöpnings- och orienteringssektionen, men han har inte på långt när gjort sitt ännu. Han får enhälligt förnyat förtroende och i styrelsen inväljs Runar Ekblad, Margit Gustafsson, Eng1e Casen, Adam Lindholm, Per-Erik Fagerholm, Brynolf Mickelsson, Tor Engström, Stur1e Engström och Keijo Sundberg. I distriktets orienteringsutskott inväljs Ernst Moberg, Runar Ekblad, Eng1e Casen och Per-Erik Fagerholm. Som ett led i uppövandet av banläggar- och kartläsningsfärdigheten hos de aktiva och hos funktionärerna anordnar man i januari en första skrivbordorienteringstävling med Frejvid Karlsson som segrare. Frejvid Karlsson, Ake Sjöblom, Adam Lindholm och Engle Casen kvalificerar sig till distriktstävlingen och Ake Sjöblom, Adam Lindholm och Engle Casen går vidare till FSOfinalen . Här blir Engle Casen fjärde bland fyrtio deltagare. I riksmästerskapen är Casen tredje bäst bland FSO-deltagarna. Redan i april går man i författning om detaljerade instruktionstillfällen ' och träningstävlingar med Ernst Moberg som ledare. Och denna verksamhet fortsätter ända fram till den IS maj, då en trupp om hela sjutton personer reser till nationella tävlingar i Fiskars. Margit Gustafsson vinner damklassen och Darling Sundman nybörjarklassen för damer. Abo IFK arrangerar DM i budkavle en vecka senare. Piffen deltar med fyra lag och kombinationen ils Fagerholm, Frejvid Karlsson och Henning Lauren reder sig bäst och blir fjärde . Med Piffen som arrangör, med Ernst Moberg som tävlingsledare och med följande vers som tävlingsinbjudan arrangeras den första triangelkampen mellan Pargas, Nagu och Abo i Kirjala-skogarna: •)Du som tror, att det är lätt att hitta, blott du kartan läser på din flykt, du får länge efter tjärnen titta den blev dikad, sen man kartan tryckt. Stigen, som du följer , alltid leder åt helt annat h åll, än kartan sagt, torpet som du söker, rivits neder, bäck, som sinat, finns i mången trakt. ,)

Bara- en individuell grenseger går Piffens näsa förbi. Engle Casen är helt suverän i A-klassen med Per-Erik Fagerholm på tredje plats, Ake Sjöblom vinner C-klassen sedan Runar Ekblad avbrutit efter tredje kontrollen, Nils Fagerholm och Frejvid Karlsson tar dubbelseger i ungdomsklassen, Henning Lauren är snabbast i G-H-klassen och i klass J och KB tar Piffen rubb och stubb genom Olle Henriksson, Harry Pettersson, Bengt Karlsson, Rune Sjöblom, Pentti Ljungqvist resp. Benita

Wesh~n,

Gunvor Lundström, Gunnel Söderblom, Göta Söderblom och Lene Lauren. Margit Gustafsson får nöja sig med en femte placering i damklassen. Piffen vinner lagtävlingen och får en första inteckning i »Triangelpokalem. I tävlingspausen juni-juli passar Frejvid Karlsson och Henning Lauren på att delta i en orienteringskurs i Solvalla idrottsinstitut och i augusti avhållas två träningstävlingar som lämplig generalrepetition inför DM individuellt och i lag med start och mål i Sildala och med Ernst Moberg som tävlingsledare och Engle Casen som banläggare. Man tävlar nu första gången om det nya »Stigfinnarpriset» som donerats av PIF. Men ingen förening ställer upp ett fullständigt lag, varför pokalen får stå över till nästa år. Runar Ekblad utklassar igen alla konkurrenter i oldboysklassen och Frejvid Karlsson och Nils Fagerholm blir bästa piffare i A-klassen och slutar på femte plats. I klass G blir Ake Lauren andra och Henning Lauren tredje. Atta medlemmar reser till FSOM i Tjöck i Sydösterbotten, men placeringarna blii blygsamma. Nils Fagerholm lyckas bäst genom att bli femte i ungdomsklassen bland 23 deltagare. KM samlar bara 22 deltagare, de flesta i A- och IJ -klassen. Mästare blir: Engle Casen (A), Frejvid Karlsson (F), Runar Ekblad (C), Henning Lauren (G-H), Margit Gustafsson (K) och Rune Sjöblom (IJ) . Natt-DM avgörs på Stor-Tervo med juniorerna Frejvid Karlsson och Henning Lauren som banmästare. Nattmörkret skingras i någon mån aven klart lysande måne, men skuggorna är förrädiska och lurar t .o.m. de mest erfarna skogsluffarna. Sålunda gör b1.a. Engle Casen bort sig på en kontroll i A-klassen och faller ner till sjätte plats i slutprotokollet. Runar Ekblad bommar emellertid inte, kör säkert som vanligt och utklassar sina konkurrenter - som vanligt . Juniorlaget Henning Lauren-Nils FagerholmFrejvid Karlsson deltar i FSOM i budkavleorientering och placerar sig hedersamt på sjätte plats. Natt-KM blir i A-klassen en uppgörelse mellan Kurt Sundgren, Engle Casen och Keijo Sundberg och i prislistan blir ordningsföljden som ovan. Runar Ekblad får ett »gratismästerskap» utan medtävlare och Frejvid Karlsson har denna gång inget motstånd i Henning Lauren i ungdomsklassen. Landskapskampen mot Aland blir för Piffens del en måttligt god säsongavslutning den 23 oktober. Aboland vinner kampen, men Piffens representanter skördar inga stora lagrar. Jens Westen blir oväntat Piffens bästa man i klass A och placerar sig som tredje i slutprotokollet. Ake Sjöblom har en god dag och förpassar Runar Ekblad till en för honom rätt ovanlig,

[182]


obekväm andra plats med en tidsmarginal på nästan 15 minuter. Abo IFK:s Per-Johan Lundsten är helt överlägsen i F-klassen och på fjärde plats återfinns Frejvid Karlsson. Lene Lauren belägger sjunde platsen i damklassen och blir härmed Piffens bästa p å spinnsidan. 1950 Sammanhållningen inom sektionen är god, frivilliga funktionärer för otaliga uppdrag finns och de aktiva skogsluffarnas antal ökar stadigt. Detta är garantier för att verksamheten skall k unna h ållas på samma aktiva nivå som under de senaste åren. Sektionsordförande är fortfarande E rnst Moberg och i styrelsen har han goda medarbetare i Runar Ekblad, Margit · Gustafsson, Engle Casen, Adam Lindholm, Per-Erik Fagerholm, Brynolf Mickelsson, Tor Engström, Sturle Engström, Keijo Sundberg och Kurt Sundgren. Under vintern arrangeras en banläggarlävling med Engle Casen som segrare före Nils-Erik Fagerholm. För att finansiera sin verksamhet inbjuds allmänheten till slädåkning på Kyrkfjärden och de aktiva vidmakthåller sin grundkondition genom att delta i PKR:s gymnastikkvällar i Manegen och flitigt ställa upp i skidträningar och tävlingar. DM i budkavle med skogarna i Lofsdal som t ävlingsplats öppnar vårsäsongen . Piffens kombination Jens Westen - Kurt Sundgren - Ake Sjöblom blir andra eft er Nagu IF. Triangelkampen arrangeras av Nagu IF och banorna har dragits på nordvästra Storlandet av erfarna skogsluffaren Ake Engström enligt en specialkarta i skalan 1:25.000 som ritats speciellt för denna tävling av forstmästare Wilhelm Svahnström. N agu vinner före Pargas med en n äst an t vå timmars tidsmarginal. Nils Fagerholm lyckas bra i A-klassen, som han vinner, med Kurt Sundgren på fjärde plats, men med undantag av pojkklassen, där Harry P ettersson och Pentti Ljungqvist t ar en dubbelseger, tar nagubor och åbobor hand om segrarna. Runar Ekblad får finna sig i en tredje placering i sin klass, Ake Lauren och Sven-Erik Rindell i en andra och tredj e plats i G-H-klassen och Margit Gustafsson och Dagny Jansson i en tredje resp. fjärde plats på spinnsidan. Sjuttio stigfinnare söker skärmar i Västanfjärd när höstens tävlingsperiod inleds med DM individuellt och i lag med Västanfjärd UF som arrangör. Arrangörsföreningens ordförande Kurt Lindroos har själv dragit banorna. I samtliga Fagerholmars frånvaro blir J ens Westen Piffens bästa man i huvudklassen. Han kilar in sig på andra plats mellan Nagus Sven Sjödahi och Martin

Henriksson. Kurt Sundgren blir sj unde och Engle Casen elfte. Runar Ekblad är pålitlig och sekunderas väl av Ake Sjöblom, så att en dubbelseger kan hemföras. Så sker också i G-H-klassen genom Ake Lauren och Sven-Erik Rindell med Pentti Ljungqvist på fjärde plats. Henning Lauren tar mästerskapet bland ungdomarna och Margit Gustafsson får silver efter en jämn löpning i den kärriga t errängen och det ostadiga, tidvis regniga vädret. Pargas vinner lagtävlingen och Piffens namn graveras i Stigfinnarpokalen. KM blir en torftig tillställning såtillvida att m an avgör mästerskapen blott i Klass A och D och bara fem m edlemmar ställer upp. De övriga klasserna avgörs i samband med landskapskampen mot Aland. J ens Westen, som denna säsong framstår före Engle Casen och Frejvid Karlsson i A-klass och Runar Ekblad har bara att söka upp samtliga kontroller för att säkra mästerskapet i oldboysklassen, då ingen i hans ålder t ycks vara hågad att göra honom äran stridig. De främsta i de övriga klasserna blir: C: Ake Sjöblom, F -G: H enning Lauren, H -J: Rune Sjöblom, K: Darling Sundman. Abo IFK anordnar natt-DM i Pääskyvuori-terrängen och banorna har lagts av IFKflickan Gunvor yqvist. Man tävlar med hjälp aven ganska ovanlig karta, skalan är 1:34.000. Pargasborna lyckas inte nå grensegrar, men vinner konsul Wikeströms vandringspokal för alltid tack vare lagsegern. Ake Sjöblom blir tredje i klass C och Kurt Sundgren femte i klass A drygt tre minuter före Engle Casen . I FSOM i Snappertuna blir Pentti Ljungqvist tionde i klass H . Arets största sammandrabbning inom distriktet, kampen mot Aland, förläggs till Skinnarvik i Kimito med Piffen som arrangör. Till en början ser allt ut att klaffa, men efter hand som A-klassens löpare avbryter tävlingen i sökandet efter andra kontrollen, börjar det klarna också fö r arrangörerna att denna är felplacerad. Sturle och Tor Engström har haft ett styvt göra att lägga banan efter den föråldrade ryska kartan och andra kontrollen har hamnat ca 400 m på sidan om d~n på kartan utprickade punkten. P å grund av detta missöde och det stora manfallet i huvudklassen (sexton avbryter) ogiltigförklaras hela kampen och lagpriset »Älgem> förblir outdelat. Av Piffens representanter fullföljer endast Engle Casen tävlingen och placerar sig på nionde plats i prislistan, som kommer att uppta endast tio namn . I klass C blir Ake Sjöblom tredj e och i klass D Runar Ekblad fjärde bland fem startande. Damerna faller helt igenom och återfinns samtliga i prislistans slutkö. Henning Lauren blir f j ärde bland ungdomarna och Ake Lauren sjunde. P er-

[183]


Johan Lundsten från IFK upprepar sin seger i denna klass från ifjol. Natt-KM blir höstens sista tävling och avhålls den 14 november med ett fåtal deltagare. R esultat: A: 1) J ens Westen, 2) Kurt Sundgren, 3) Engle Casen, C: 1) Ake Sjöblom D: 1) Runar Ekblad F : 1) Henning Lauren, 2) Ake Lauren. Härförinnan har man beslutat om aktiviteter för att stärka sektionskassan och den 28 oktober arrangeras en fest iFöreningshuset. 1951

Sektionsstyret får förnyat förtroende vid före: ningens årsmöte den 24 februari. Verksamheten följer tidigare riktlinjer och man lägger stor vikt vid träningstävlingar för nybörjare och juniorer. Vinterns banläggartävling vinner Engle Casen före Frejvid Karlsson och Henry Fagerholm. I år är det AIFK som står i turen att arrangera triangelkampen, som förläggs till Reso. Nagu IF vinner samtliga klasser utom damklassen, där Margit Gustafsson och Darling Sundman tar en dubbelseger. Runar Ekblad tar stryk av Sven Sjödahi och Henning Lauren av Bo Aberg. I klass G-H blir Harry Pettersson och Pentti Ljungqvist andra och tredje och i huvudklassen Jens Westen fjärde och Nils Fagerholm sjätte. Nagu tar en överlägsen lagseger före Pargas. Abo IFK har inte fulltaligt lag. Budkavle-DM hålls i Kimito den sista maj och trion Henning Lauren - Frejvid Karlsson - Nils Fagerholm är y tterst nära segern. Nagu är dock starkare och Piffen får finna sig i att ännu inte ha lyckats hemföra ett enda DM i budkavle. IF Reima inbjuder till FSOM och Piffen sänder åtta deltagare . Dessa återvänder emellertid utan större framgångar. I DM i samband med Turun Urheiluliittos nationella tävlingar den sista september i Masku-skogarna går det dock bättre och Piffen hemför fyra mästerskap genom Nils Fagerholm (A), Runar Ekblad (D), Darling Sundman (K) och Nils Leinonen (H). Per-Johan Lundsten syns vara oslagbar och Henning Lauren blir också denna gång klart distanserad. Margit Gustafsson blir andra i damklassen och Pentti Ljungqvist (evig tvåa) och Harry Pettersson kompletterar Nils Leinonen på andra och tredje plats i pojkklassen. N agu utgår dock som lagsegrare. KM och DM i nattorientering avgörs samtidigt första söndagen i oktober med Ernst Moberg och Per-Erik Fagerholm som banläggare och med start och mål i Finnby. Nils-Erik Fagerholm (A) , Runar Ekblad (D) och Henning Lauren (F) blir dubbla mästare, men Nagu IF vinner lagtävlingen om Piffens vandringspris i nattoriering. Ake Sjöblom blir

klubbmästare i klass C, men tar stryk av Nagu:s Sven-Erik SjödahI med nästan femtio minuter. KM i dagorientering blir generalmönstring inför Alands-kampen den 21 oktober. Klubbmästare blir Jens West en (A) före Nils-Erik Fagerholm och Frejvid Karlsson, Sturle Engström (C) före Ake Sjöblom, Runar Ekblad (F), Brynolf Mickelsson (E), Henning Lauren (F), Pentti Ljungqvist (G-H) före Harry Pettersson och Tor Nurmi, Georg Stenbacka (I-J) före John-Olav Nordström och Sten Karlsson samt Margit Gustafsson (K) före Lene Lauren. Regina Söderström, Sinikka Mäenpää och Barbro Moberg, som är nybörjare avbryter. Alandskampen arrangeras av ålänningarna på Tjudö och ger arrangörerna en länge väntad lagseger. 1952

Föreningens årsmöte åstadkommer några ommöbleringar i sektionsstyrelsell. Denna får följande utseende: Ernst Moberg (ordförande), Runar Ekblad, Kurt Sundgren, Margit Gustafsson, Adam Lindholm, Engle Casen, Per-Erik Fagerholm, Henning Lauren, Jens Westen, Sturle Engström och Tor Engström . Härmed lämnar en av föreningens allra trognaste och ivrigaste ledare, Brynolf Mickelsson, styrelsen för att aldrig återkomma .. . Också denna vinter deltar en handfull banläggare i orienteringsförbundets banläggartävling. Inom föreningen segrar junioren Pentti Ljungqvist 4elt oväntat, medan Frejvid Karlssons karta anses vara bäst på distriktsnivå. Redan den 4 maj avgörs budkavle-DM i Uskela i samband med det finska distriktets mästerskap iSalon Viestis regi. Seniorlaget blir tredje och oldboys- och juniorlagen tar mästerskapet. Lagsammansättningarna: Tor Engström - Keijo Sundberg - Kurt Sundgren (A), Ake Sjöblom - Runar Ekblad - Engle Casen (C) och Harry Pettersson ils Leinonen - Pentti Ljungqvist (G-H). I Halikon Hakoniskat:s distriktstävlingar svarar Jens Westen för en stark insats genom att i hård konkurrens med elitorienterare bli fjärde bland 44 startande. ISalon Vilpas nationella tävlingar blir Runar Ekblad andra i D-klassen och Pentti Ljungqvist sjunde bland 35 pojkar i H -klassen. Triangelkampen avgörs på Lemlax-ön, på banor som lagts av Adam Lindholm och Ernst Moberg. Fyrtio skogsluffare är med och efter jämna uppgörelser i skogen, går lagsegern till Nagu ytterst knappt före Pargas. Piffens placeringar i de olika klasserna: A: 3) Henning Lauren, 6) Jens Westen 7) Nils Fagerholm (14 startande), C: 2) Engle Casen, 3) Runar Ekblad, F : 2) Sven-Erik Rindell 3) Harry Pettersson, G-H: 1) Pentti Ljungqvist,

[1841


Skogsluffare från Pargas och Nagu (N) i Sala-terrängen 1952. Fr.v. Nils-Erik Fagerholm, Runar Ekblad, Henrik Grandell, Nils Leinonen, Bruno Lindbom (N), Engle Casen, Penui Ljungqv ist, Bo Aberg (N), Ole Andersson (N), Erik Henriksson (N), Tor Nurmi, Harry Pettersson, Je11s Vesten, Sven Sjödahi ~. (N) , Harry Ölander (N), och Karl-Erik Andersson (N).

2) Sten Karlsson, 3) John-Olav Nordström, K: 1) Margit Gustafsson, 3) Darling Sundman, 4) Lene Lauren. Som inledning på en synnerligen aktiv höstsäsong ordnas en veckas instruktionskurs för nybörjare med Henning Lauren och Frejvid Karlsson som ledare. Deltagarantalet är dock förvånansvärt litet, sex ungdomar. Georg Forssell lägger banorna för DM i dagorientering med start och mål i Tervsund. Banläggaren missar dock vid placeringen aven kontroll och endast klasserna D, K , G och H godkänns för tävling. Sedan två avbrutit i D-klassen kan Runar Ekblad i lugn och ro löpa hem mästerskapet liksom Alf Kronström vinna G-klassen (ej mästerskap) sedan samtliga tre medtävlare avbrutit. Margit Gustafsson är snabbast i damklassen och efter henne i tävlingsprotokollet återfinns bara klubbkamrater, Erna Ekman, Darling Sundman, Lene Lauren och Birgit Jahnsson. Pentti Ljungqvist och Nils Leinonen vinner H -klassen dubbelt (ej mästerskap). Runar Ekblad missar i FSOM och slutar på elfte plats i sin åldersklass bland sexton startande. J ens Westen återfinns i A-klassens resultatlista på tjugoförsta plats. Mästerskapen hålls i ·Vasa. DM i nattorientering ger Piffen två mästerskap genom Jens Westen och Runar Ekblad, men Nagu vinner lagtävlingen. Engle Casen blir andra och Ake Sjöblom tredje i klass C. I de klasser, som underkändes för distr. mästerskap på Lemlaxön gör man upp om medaljerna i samband med

Halikon Hakoniskat:s nationella hösttävlingar den 5 oktober. Frejvid Karlsson tar mästerskapet i seniorklassen ohotad. Nils-Erik Fagerholm blir tredj e. I klass C får Engle Casen se Sven Sjödahi före sig i mål liksom Ake Lauren en annan Nagubo, Bo Aberg, före sig i klass F . Nagu utgår med en överlägsen lagseger. Utom DM vinner Nils Leinonen i klass H och Kerstin Holmberg i klass M med Regina Söderström på fjärde plats. KM i natt orientering samlar bara några deltagare och klubbmästre blir Frejvid Karlsson (A), Engle Casen (C), Runar Ekblad (D) och Pentti Ljungqvist (G-H) före Bror Lundqvist och Nils Leinonen. Dag-KM avgörs i samband med Alandskampen i distriktets regi, varvid Aboland vinner och får »Älgen» för alltid. Piffens enda »landskapskampssegen> kommer genom Runar Ekblad i klass D . Henning Lauren blir tredje och klubbmästare i klass A, Engle Casen andra och mästare i klass C och Harry Pettersson andra och mästare i klass F. Kerstin Holmberg besegrar Piffens samtliga rutinerade orienterarflickor, blir andra i kampen och mästarinna före Margit Gustafsson, Darling Sundman och Regina Söderström. Den 15 november svarar sektionen för arrangemangen aven danstillstä1lning iFöreningshuset och som officiell avslutning på verksamhetsåret anordnar man en kamratsits i klubblokalen den 28 november med Nagu IF:s och Abo IFK:s orienterare som hedersgäster. Så här långt i efterskott erhåller Runar Ekblad förbundets guldplakett för sitt arbete som banläggare för FSOM i Pargas hösten 1948. 1953 Sturle och Tor Engström lämnar sektionsstyrelsen vid årsmötet och Kurt Sundgren ger plats för Frejvid Karlsson som sekreterare. I övrigt blir det återval. Styrelsen sammankommer åtta gånger under året. April och början av maj utnyttjas för nybörjarkurser, nybörjar- och träningstävlingar. Därförinnan har man sysslat med skrivbordsorientering och anordnat en banläggartävling. Inom klubben vinner Frejvid Karlsson med 163,5 poäng före Bengt Forss som kommer upp till 161 poäng.

Redan under vårsäsongen deltar juniorerna Pentti Ljungqvist och Harry Pettersson i några nationella tävlingar och når i hård konkurrens goda placeringar. Seniorerna är däremot mindre tävlingsflitiga och kommer inte igång förrän i samband med DM-budkavleorienteringen i Vemo med Abo IFK som arrangör. På initiativ av arrangörsföreningen arrangeras mästerskapen för först a

[185]


gången gemensamt med SVUL:s och TUL:s Egentliga Finlands distrikt. Mästerskapen är självfallet gemensamma endast ifråga om arrangemang och banor, i övrigt löper varje tävlande för sitt distrikts mästerskap. Piffen får sitt allra första budkavlemästerskap genom trion J ens Westen-Nils Fagerholm-Henning Lauren, som besegrar Nagu IF med över 21 minuter i allmänna klassen. Också i oldboysklassen hemförs mästerskapet genom Engle Casen - Runar Ekblad .Åke Sjöblom. Nagu IF arrangerar årets triangelkamp, som dock }>urartab> till en klubbkamp mellan Pargas och N agu, sedan orienteringsintresset sjunkit kraftigt i Abo. Nagu dominerar starkt, vinner A-, C och F -klasserna genom Erik Henriksson, Sven Sjödahl och Ole Andersson och hemför lagsegern. Pentti Ljungqvist är emellertid överlägsen alla konkurrenter i ungdomsklassen med Sten Karlsson och Lars Lundström på tredje och fjärde plats. Darling Sundman tar upp Margit Gustafssons fallna mantel och vinner i damklassen med Regina Söderström och Lene Lauren på tredje och fjärde plats. Henning Lauren blir tredje i huvudklassen och Engle Casen andra i klass C före Runar Ekblad. Triangelkampen blir Sten Karlssons sista tävling. Den 13 juni kommer budet om hans död. En lovande juniororienterare har lämnat sina kamrater i stor saknad. Den 2 augusti tävlar Piffen-orienterarna för första gången på utländsk mark. Detta sker på Gotland i en klubbkamp mot Slite IF. Ovanan med den flacka terrängen och måhända den ovanliga skalan på kartan bidrar till att framgångarna inte blir så stora. Men J ens Westen lyckas trots allt nå en fjärde placering och blir härmed Piffens bästa man. Värdföreningen vinner klubb kampen överlägset. Samma dag avgörs »Klinte-stafettem> i Klintehamn och Piffen har fått inbjudan att delta. Stafetten, som har urpremiär, omfattar 1500 m banlöpning, ca 10 km landsvägscykling, 400 m simning, 2000 m terränglöpning, ca 5 km orientering och sist 2000 m terräng- och banlöpning Piffens sexmannalag består uteslutande av orienterare (.Åke Sjöblom, Jens Westen, Frejvid Karlsson, Engle Casen, Stig Söderholm och Sixten Karlstedt) men reder sig främst tack vare Ake Sjöbloms goda insats på orienteringsetappen, där han blir andra, och blir bland aderton lag sjätte. De individuella distriktsmästerskapen i dagorientering anordnas liksom budkavle-DM gemensamt för alla distrikt och förläggs till Masku. Abo:s Kurt Ramström vinner A-klassen, men närmast honom placerar sig tre piffare, Sixten Karlstedt, Ake Lauren och Frejvid Karlsson. Ake

Skogsluffare samlade fiire tävling. Fr.v. Frejvid Karlsson, Sven Sjiidahl (Nagu IF), Karl-Erik Andersson (Nagu IF), Ake Sjiiblom, Margit Gustafsson, Rune Sjiiblom och Lars Lundstriim.

Sjöblom och Engle Casen kommer främst i yngre oldboysklassen och äldre oldboyn Runar Ekblad får löpa ensam i sin klass. I klass K blir Darling Sundman andra, igen före Margit Gustafsson och distriktsmästare i de övriga klasserna blir Tor Nurmi (G), Pentti Ljungqvist (H) med Lars Lundström på tredje plats, Per Lundström (I) och Regina Söderström (M) . Piffen får årets inteckning i Stigfinnarpriset. KM hålls på Stor-Tervo och i dagorienteringen föds följande mästare: Henning Lauren (A), Ake Sjöblom (C), Runar Ekblad (D), Birgit Jahnsson (K), Harry Ramstedt (G), Pentti Ljungqvist (H), Per Lundström (I), och Kerstin Holmberg (M) . Mästare i natt-KM blir: Frejvid Karlsson (A) före Henning Lauren och Bengt Forss, Ake Sjöblom (C) före Engle Casen och Pentti Ljungqvist (H). Natt-DM ger PIF tre mästerskap genom Frejvid Karlsson (A) - Henning Lauren och Jens Westen blir fjärde och femte -, Runar Ekblad (D) - tävlar ensam och Pentti Ljunqvist (H) före Lars Lundström. En l2-mannatrupp representerar föreningen vid FSOM i Fiskars i slutet av september. Runar Ekblad får brons i klass D, liksom Kerstin Holmberg i klass M (med Söderström på fjärde plats) och Pentti Ljungqvist blir nionde bland 33 startande i H-klassen. 96 man startar i klass A och här lyckas Jens Westen bäst och slutar på fjortonde plats i prislistan. Alandskampen blir säsongens sista tävling, en bedrövlig upplevelse för Piffens del, ja för hela Aboland. Aland vinner i hemmamarkerna med över sex timmars differens i lagtid. Bara i två klasser lyckas åbolänningarna vinna individuellt, i övrigt tar Aland rubb och stubb. Och bara Kerstin Holmberg förmår vinna sin klass bland Piffens deltagare. Hon utklassar alla sina äldre medtävlare i klass K. Runar Ekblad blir andra efter agus Ake Engström i

[186]


klass D-E och Engle Casen kämpar sig till en fjärde plats bland yngre oldboys. De övriga piffarna blandar sig denna gång i de mindre ärofulla köstriderna. Sektionens årsberättelse upptar för första gången en statistisk resume över orienteringstävlingarna under verksamhetsåret. Här noteras, att Sixten Karlstedt (14 tävlingar) , Henning Lauren (13) , Frejvid Karlsson (13), Runar Ekblad (12), Lars Lundström (12), Engle Casen (11), Pentti Ljungqvist (11) och Jens Westen (10) är årets flitigaste t ävlingsorienterare. Karlstedt har löpt 147 km, Henning Lauren och Frejvid Karlsson 136,5 km. 1954 Margit Gustafsson har varit med sedan 1938, både som aktiv och som ledare. Hon är nu 33 år och anser att hon har gjort sitt bästa. Hennes delt agande i tävlingar blir alltmer sporadiskt och vid årsmötet för jubileumsåret avgår hon ur sektionsstyrelsen, som i övrigt återväljs utan komplett ering för Margit Gustafsson. Verksamheten blir livlig, men man kan förmärka en brist på äldre orienterare, då det gäller att sammanställa klubblag. Man öppnar orienteringsåret med banläggart ävling och Bengt Forss vinner före Engle Casen och Frejvid Karlsson. På distriktsnivå blir Forss andra. Några medlemmar deltar med måttlig framgång i distrikts- och nationella tävlingar i april och början av maj och den 16 maj avgörs budkavle-DM gemensamt med de finska distrikten och med Salon Vilpas som arrangör. Kombinationerna Jens Westen - Frejvid Karlsson - Henning Lauren (A), Darling Sundman - Margit Gustafsson - Kerstin Holmberg (K) och Per Lundström - Lars Lundström - Pentti Ljungqvist (G-H) ger Piffen tre mästerskap. I cuporienteringens första omgång (ny tävlingsform för året) mellan Pargas, Nagu och Västanfjärd i trakten norr om Kärsämäki vinner Piffen med klar marginal sedan Jens Westen, Åke Lauren och Sixten Karlstedt tagit en trippelseger på långa banan och Tor Nurmi sprungit ifrån alla sina konkurrenter på korta banan. Inom maj månad hinner man ytterligare utkämpa en första klubbkamp mot Fiskars IF på åsarna nordväst om Ekenäs. Tävlingen i huvudklassen (klass M, enligt de för året nya beteckningarna) råkar ut för ett missöde och måste löpas om i samband med semifinalen i FSO-serietävlingen en vecka senare. En av kontrollerna har utplånats genom okynne och omöjliggör ett slutförande av tävlingen. Klubbtävlingen omfattar åtta grenar och resultaten blir följande: klass M: 1) Tor Hand-

roos FIF, 2) Frejvid Karlsson, 4) Sixten Karlstedt M-43: 1) Runar Ekblad M-35: 1) Åke Sjöblom M-20: 2) Tor Nurmi, 3) Harry Pettersson M-I8: 2) Pentti Ljungqvist, 3) Lars Lundström M-16: 2) Per Lundström N: 4) Margit Gustafsson, 7) Darling Sundman N-19: 1) Regina Söderström, 3) Kerstin Holmberg. Lagtiderna blir för Fiskar 14.41,59 och för Pargas 15.33,39. Jubileumsklubbkampen mot Nagu IF slutar i seger för Piffen och i semifinalen i FSO-cupen vinner Snappertuna Idrotts-Vänner. I finalen är IK Örnen överlägsen och vinner före IF Brahe och Snappertuna I-V. I Örnens segrande lag återfinns Piffens stjärna Sven-Erik Fagerholm, som i Pargas fått sina första lärospån, men som sedan några år representerar elitföreningen i huvudstaden. Fagerholm utklassar alla sina konkurrenter på korta banan i cupfinalen. För att celebrera föreningens jubileumsår besluter man om nationella tävlingar och dessa avhålls den 29 augusti med Runar Ekblad och Åke Sjöblom som banläggare. Sammanlagt 103 skogsluffare söker skärmarna i Stor-Tervo-skogama och för landslagsorienteraren Sven-Erik Fagerholm är terrängen )}mammas gata)}. Här han har många gånger kämpat om mästerskap redan i slutet av 30-talet och nu vållar inte ens den gamla ryska kartan 1:42.000 honom några som helst bekymmer. Helt suveränt vinner han M-klassen. DM arrangeras i Kisko av Salon viesti för samtliga förbundsföreningar inom distriktet Egentliga Finland. Lars Lundström tar mästerskapet i klass M-I8. I Piikkiön Karhus regi hålls natt-DM den 10 september. Jens Westen och Åke Sjöblom segrar individuellt och Piffen tar en klar lagseger. Dag-KM förläggs till Lemlax och förteckningen över mästare och mästarinnor upptar följande namn: M: Jens Westen M-3S: Åke Sjöblom M-43 Runar Ekblad N: Erna Ekman M-18: Lars Lundström M-16: Karl-Erik Adolfsson. Runar Ekblad lägger banorna för natt-KM i Gunnarsnäs-terrängen och mästartitlarna tar Frejvid Karlsson (M) före Sixten Karlstedt och Henning Lauren, Åke Sjöblom (M-3S), Tor Nurmi (M-20), Lars Lundström (M-IS) före Pentti Ljungqvist och Per Lundström (M-l6). Sixten Karlstedt, Frejvid Karlsson och Tor Nurmi deltar i september i en orienteringstävling i Fjerritslev i Danmark med måttliga framgångar och i en nattorienteringstävling mellan Nyborg Roklubb (Danmark) och en orienterargrupp från Finland blir Frejvid Karlsson tredje efter två andra finländare . Sex medlemmar deltar i FSOM på Åland och bara Runar Ekblad hävdar sig i

[187]


sammanhanget. Han blir andra i äldre oldboysklassen. Den tionde kampen Aland-Aboland utkämpas i Björkboda på Kimito-landet och fem orienterare utgör Piffens inslag i det åboländska laget. Margit Gustafsson tar ett värdigt farväl av den aktiva orienteringen genom att sätta sina konkurrenter ordentligt på plats och vinna damklassens 5,3 km . Darling Sundman blir tredje. I klass M-43-50 vinner Runar Ekblad och i M-klassen placerar sig Henning Lauren bäst och blir femte. Aboland vinner kampen. Också denna säsong är Sixten Karlstedt föreningens flitigaste löpare. Han deltar (låt vara med medelgod framgång) i fjorton tävlingar med sammanlagt 147 löpkm. Järmast honom kommer Frejvid Karlsson och Tor Nurmi med tretton tävlingar och 136,5 resp. 1lO,5 löpkm. Bland damerna är Kerstin Holmberg flitigast med fem tävlingar och 27,5 löpkm. 1955 Sektionens tävlingsprotokoll och förteckningar över styrelsemedlemmarna har i många år upptagit namnet Fagerholm i praktiskt taget alla sammanhang och med talrika variationer i förnamnet. Sedan 1949 har Per-Erik Fagerholm varit medlem av styrelsen, men vid årsmötet 1955 drar också han sig tillbaka. Namnet Fagerholm återkommer härefter rätt sällan i olika förteckningar . . . Frejvid Karlsson vinner klubbens skrivbordsorientering (M) och Regina Söderström gör den bästa banan i damklassen. Regina Söderström vinner distriktstävlingen (N) och Frejvid Karlsson blir andra i sin klass. På FSO-nivå blir Regina Söderström femte. Arets första utetävling hålls i Nousis-terrängen och gäller DM i budkavle. Piffen får mästerskapen »gratis», då inga andra föreningar deltar. I orienteringens FSO-series II zon möts IF Aland, Fiskars IF och Piffen och tävlingen förläggs till skogarna norr om Abo med Adam Lindholm som banläggare. Tävlingen blir en stor framgång för Piffen. Jens Westen och Henning Lauren tar en dubbelseger på långa banan med Harry Pettersson och Tor Nurmi på fjärde och femte plats och Pentti Ljungqvist vinner på den kortare sträckan före Rainer Vahtera och med Runar Ekblad på fjärde plats. Bästa dam är Inger Rehn från Fiskars som på den korta banan kommer in på sjätte plats bara två minuter efter Runar Ekblad. Darling Sundman är sextonde . Piffens jämna insats ger lagseger och man kvalificerar sig till FSO-finalen, som förläggs till Sääksjärvi med FSO som ansvarig arrangör. Här har Piffens skogsluffare emellertid föga att säga till om och i lagtid förlorar man med

över sex timmar till IK Örnens segrande lag och med tre och en halv timme till IF Kraft från ärpes. Föreningens första internationella tävling på »hemmamark» inväntas med stort intresse. Slite IF från Gotland är på idrottsturne i Finland och önskar möta Piffen i en dag- och en nattävling. Frejvid Karlsson strängar en 9 km:s bana i Qvidja-terrängen och den 14 augusti avgörs klubbkampen som en tävling för samtliga klasser. Gästerna har sj älvfallet svårigheter med de ryska kartorna, men Magne Pettersson lyckas dock besegra värdföreningens samtliga st0rIöpare. Helt överraskande blir oldboyn Keijo Sundberg Piffens bästa man. Han belägger andra platsen före Åke Lauren, Lars Lundström, Nils-Erik Fagerholm, Ake Sjöblom och Sixten Karlstedt. Jens Westen avbryter. I natt orienteringen tar Slite en dubbelseger före Jens Westen, Lars Lundström, Ake Lauren och Harry Pettersson. Detta klubbkampsavsnitt har förlagts till Lill-Tervo med start och mål vid Ernst Mobergs sommarvilla. Totalt vinner ' Pargas klubbkampen. Per Wikman har strängat banorna för klubbkampen Nagu-Pargas i de sumpiga markerna kring Samslax träsk i Nagu, men detta kan inte hindra Piffens framfart mellan kontrollerna. Laget Runar Ekblad, Lars Lundström, Jens Westen, Ake Sjöblom och Per Lundström gör ett säkert jobb och hemför lagsegern. Runar Ekblad är dock den enda som förmår vinna individuellt. DM i dagorientering kombineras som under tidigare år med de finska distriktens mästerskap och avgörs i Rusko. Piffen får bara två mästare, Nils-Erik Fagerholm (M) och Lars Lundström (M-20). I M-20 kompletteras Lars Lundström med Nils Leinonen och Harry Pettersson på andra och tredje plats. Då ingen annan förening åtagit sig arrangemangen av natt-DM för samtliga förbund, tar Piffen ansvaret för dem med Runar Ekblad som banmästare. Deltagarantalet blir litet och som arrangerande förening kan Piffen inte ställa upp utan Nagu IF tar hand om samtliga mästerskap. Alänningarna vinner höstens kamp mot Aboland och får en inteckning i Älghornet. Fem piffare kämpar sig till representationsplats i det åboländska laget och av dessa svarar måhända Regina (Gina) Söderström för den största överraskningen, då hon helt suveränt vinner damklassen med Erna Ekman på femte plats. Jens Westen blir tredje i klass M (12 deltagare) , Runar Ekblad tredje i klass M-43 (fyra deltagare) och Pentti Ljunqvist fjärde i klass M-20 (nio deltagare). Adam Lindholm arrangerar KM i nattorien-

[188]


tering på Stor-Tervo den 13 oktober, och Engle Casen ansvarar för banorna vid dag-KM också de på Stor-Tervo den 30 oktober i kallt väder med bitande vind och snöfall. Mästare i de nattliga tävlingarna blir: M: Henning Lauren (Frejvid Karlsson och Six ten Karlstedt bli,/:" andra och tredje), M-3S: Ake Sjöblom, M-43: Runar Ekblad, M-20: Lars Lundström (före Pentti Ljungqvist) och M-IS: Per Lundström. I dagsljus blir mästarlistan följande: M: Frejvid Karlsson före Jens Westen, Bengt Forss (som egentligen nu första gången är med för att tillämpa sin skicklighet som skrivbordsorienterare ute i naturen) och Sixten Karlstedt, M-3S:Engle Casen före Ake Sjöblom (avgjordes i samband med kampen Aland - Aboland), M-43: Runar Ekblad (ensam) , M-20: Pentti Ljungqvist fö re Lars Lundström och Tor Nurmi, M-18: Per Lundström före Reidar Grönroos och Erik Ramstedt, M-I6: Rainer Vahtera (ensam) och N-18: R egina Söderström (ensam). Jens Westen är årets flitigaste stigfinnare med t olv t ävlingar och 126 km i skogen bakom sig. L ars Lundström tävlar elva gånger (93,5 km) och Erna Ekman och Regina Söderström tre gånger. Margit Gustafsson h ar inte varit med alls längre och många andra av de tidigare aktiva damerna har efter hand lagt upp , så att man just nu verkligen »lider brist» på spinnsidan. 1956 Sektionsstyrelsen Ernst Moberg (ordförande), Frejvid Karlsson, Engle Casen, Adam Lindholm, Henning Lauren och Jens Westen återvälj s vid föreningens årsmöt e. Styrelsen, som kunnat konstatera en viss stagnation i verksamheten, försöker väcka intresset hos nybörjare och arrangerar tävlingar enbart för dessa. Men framgången är ringa. Bara ett fåtal nya skogsluffare är med i leken, när tävlingssäsongen börjar och många av de »gamla» lägger upp . Till skrivbordsbanläggartävlingen under vintern inlämnas sex bidrag i M- och ett i N-klass och Engle Casens banförslag utgår med segern före Frejvid Karlsson och Pentti Ljungqvist. P å distriktsnivå blir ordningsföljden Ljungqvist, Casen och Karlsson. Ljungqvists karta placerar sig p å 67:nde och Regina Söderströms (enda deltagare både på klubb- och distriktsnivå) på 30:nde plats bland 79 resp 38 finalister i den hela landet omfattande tävlingen . Turun Urheiluliitto arrangerar budkavle-DM i Rusko- Vahto-terrängen gemensamt för hela distriktet. Piffens trio i klass M, Lars LundströmNils Leinonen och Sixten Karlstedt leder i FSO

DM från start till mål. Nagu IF bryter tävlingen på sista etappen. I FSO-cupens distriktsfinal i N agu vinner arrangörerna N agu IF en sekundstrid med Piffen, som dock får revansch i den traditionella klubbkampen i Vån å-terrängen en vecka senare den 27 maj. Piffen vinner samtliga klasser och segrar i lagtävlingen sedan Nagu IF:s lag spruckit (ingen Nagu-dam fullföljer t ävlingen). Lars Lundström vinner på långa banan, Per Lundström på mellanbanan och Regina Söderström på den korta. I Piffens lag inräknas Lars Lundström, Henning Lauren, Per Lundström, Engle Casen och Regina Söderström. För att aktivera nybörjare och juniorer försöker man anordna ett läger med instruktion och träning på Solvik i Pargas i samarbet e med distriktet, men detta stannar blott vid ett försök, då endast en handfull intresserade anmäler sig. Man inför gemensamma s.k. »torsdagsträningan), men också dessa samlar i huvudsak stamorienterare, och till på köpet bara ett fåtal. Lars och Per Lundström deltar i ett träningsläger för juniorer i Solvall a idrottsinstitut i medlet av augusti. Lars måste dock på grund av ådragen skada avbryta lägret eft er ett par dagar och återvända hem. I september är han dock igen »fit for fight». Kerstin Holmberg blir namnet alla fastnar för under höstsäsongen. Hon kommer att framstå som en pålitlig och snabb orienterarflicka och inleder sin framfart bland topplöpare vid Salon Vilpas nationella tävlingar den 28 augusti med att vinna damklassen i h ård konkurrens. Hon tar också distriktsmästerskapet (dock utan medtävlare), liksom Runar Ekblad (även utan konkurrens), vinner sin klass i kampen mot Aland och som första kvinnliga banläggare an:svarar hon för banorna vid föreningens KM i Vånå. Lagtävlingen i DM vinner agu med enorm tidsdifferens till Piffen. Juniorerna Per Lundström, Pentti Ljungqvist och Lars Lundström är med i budkavle-FSOM i Solf och ger sin förening ett första mästerskap av detta slag. DM i nattorientering blir för Piffens del en resultatmässigt »mörk» tillställning med alla Piffare utan mästerskap. Nagu IF dominerar helt. Engle Casen lägger banorna för landskapskampen mot Aland och han väljer skogarna på Stor-Tervo som tävlingsterräng. Aboland tar sin andra inteckning i det ifjol instiftade vandringspriset Älghornet och helt visst har pargasborna en stor andel i segern. Kerstin Holmberg vinner damklassen före klubbkamraten Erna Ekman, Bengt Forss gör måhända sitt verkliga »genombrott» som oldboy M-35 och vinner över sin närmaste konkurrent med nästan 1,S minuter. Som

[189]


Kerstin Holmberg -

50-talets framgångsrikaste orienterardam.

väntat vinner Runar Ekblad M-43-klassen, men i juniorklassen missar Per Lundström fjärde kontrollen och får efter att ha lett skogs löpet större delen av tävlingen finna sig i en andra plats, distanserad av äldre brodern Lars. Efter avslutade tävlingar utdelas minnespris till Engle Casen, Frejvid Karlsson och Erik Henriksson (Nagu IF), vilka deltagit i Aland-kamperna tio gånger. Av Piffens representanter har Runar Ekblad >}fyllb> tio år redan ifjol. Man kombinerar sina egna KM med Alandkampen och de ovannämnda främsta PIF-representanterna kan alltså påräkna också en mästerskapsmedalj för dagens insats. En ny distriktsindelning skall tillämpas från ingången av detta år. Man är något ovan vid det nya systemet och piffarna uteblir från flere >}stora>} DM-tävlingar. De åboIandska mästerskapen faller bort, men både aktiva och ledare efterlyser dem för kommande säsonger. Antalet aktiva är fortfarande litet, men dessa för föreningens färger med heder. Runar Ekblad går in med fullt allvar för höstsäsongen och måhända bör han betraktas som årets framgångsrikaste skogsluffare.

Skrivbordsbanläggningens KM indelas i klasserna M, M-20 och N och mästare blir Engle Casen (före Bengt Forss och Henry Fagerholm) , Pentti Ljungqvist och Regina Söderström. På distriktsnivå har Ljungqvist karta största framgång och placerar sig på tredje plats bland sjutton andra förslag. Den 2 - 3 maj hålls en nybörjarkurs i klubblokalen och till sektionsledningens stora glädje infinner sig en stor grupp intresserade flickor. Främst är det frågan om handbollsflickor, som via orienteringen har tänkt sig kunna skaffa grundkondition och avkoppling. Ernst Moberg, Jens Westen och Sixten Karlstedt leder kursen. Redan två dagar senare samlas man till en första nybörjartävling i Malmnäs-terrängen, och om man kunnat sia i framtiden, skulle man ha kunnat säga, att just i denna tävling föds en av föreningens i framtiden mest framgångsrika orienterarflickor. Ina Hellström och Berit Jansson, som liksom medtävlarna löper i par, vinner sitt livs första orienteringstävling ... Härefter går man i författning om att genomföra det tävlingsprogram medlemmarna varit med att fatta beslut om vid ett allmänt orienterarmöte i medlet av april. Man arrangerar propagandatävlingar, träningstävlingar och motionstävlingar - s.k. promenadorienteringar - allt för att väcka ett större intresse för stigfinnandet. Tävlingen för längre hunna orienterare i samband med propagandadagens program vinns av Pentti Ljungqvist före Jens Westen, nybörjarklassen av Heikki Vennelä och damklassen av Ina Hellström. Promenadorienteringen blir dock en besvikelse för arrangörerna, endast fyra personer deltar. Samtidigt som ledningen arbetar för ett ökat orienterarintresse bland nybörjare luffar beprövade orienterare med i en lång rad distrikts- och nationella tävlingar. Främst är det Runar Ekblad, Kerstin Holmberg, och Per L undström som skördar lagrar, men också ny1:.örjaren, unga Heikki Vennelä är med och når topplaceringar i klass M-14. Då föreningen anmält sig till FSO-cupen och Nagu IF som för närvarande skulle ha varit enda motståndare föredrar att inleda tävlingssamarbete med det finska distriktet, får man möta OK Järven (en sammanslutning av nästan hela Västra Nylands orienterare) i en semifinalkamp. >}Järvarna>} arrangerar kampen och är ofina nog att helt utklassa Pargas och belägger de fyra första platserna på den åtta km långa banan. J ens Westen blir föreningens första distriktsmästare enligt den nya distriktsindelningen. Mästerskapen avgörs i Siikajärvi med Helsingfors IFK

[190]


som arrangör. Wesh~n tar mästerskapet i klass M-3S. Runar Ekblad blir sjunde i M-SO och Kerstin H olmberg tar brons i damklassen. Utanför mästerskapen arrangeras tävlingar för juniorer och H eikki Vennelä blir andra i klass M-14. I FM för oldboys i Joutseno får Runar Ekblad en hedersam femte placering bland 25 startande (M-SO), och i FSOM i J: ärpes blir han i samma klass andra bland tio startande. Engle Casen hör till de flitigaste banläggarna och det blir också han som ansvarar för placeringen av skärmarna i Vånå-skogarna, där KM avgörs den 29 september. Mästerskapen samlar bara sjutton tävlande och mästare blir: Lars Lundström (M), Runar Ekblad (M-43) , Per Lundström (M-20), Rainer Vahtera (M- 18) , Heikki Vennelä (M-14) och Kerstin Holmberg (N). Klass M-3S avgörs i samband med kampen Aland- Aboland den 6 oktober och Bengt Forss tar mästerskapet. Alands-kampen avgörs på an~ra sidan skiftet, på Lemland och blir ett svidande nederlag för åbolänningarna. Bara Runar Ekblad och Kerstin H olmberg lyckas av pargasborna nå tätplaceringar, andra resp. tredje plats i M-43 och N. Henning Lauren och Ake Sjöblom får IF Ålands hederspris för tiofaldigt deltagande ilandskapskamperna. I Turun Suunnistajats nationella tävlingar i slutet av oktober vinner Kerstin Holmberg igen en uppmärksammad seger och Pentti Ljungqvist lyckas ta en andra placering i den jämna ungdomstävlingen. Kerstin Holmbergs goda nattbanor senaste höst ger henne nytt förtroende för årets KM i Vånå. Den }>nattliga}) banan är lika lång för samtliga klasser, S km. Pentti Ljungqvist föredrar att tävla i seniorklassen, som han klart vinner före Frejvid Karlsson. Runar Ekblad (M-43), Engle Casen (M-3S), Per Lundström (M-20) och Rainer Vahtera (M-18) genomför ensamma tävlingen i resp. klasser. Sektionsstyrelsen har under året haft följande sammansättning: Ernst Moberg (ordf.), Runar Ekblad, Frejvid Karlsson, Engle Casen, Adam Lindholm, Sixten Karlstedt och Jens Westen. Henning Lauren har fungerat som ombudsman inom kretsen och varit medlem av distriktets orienteringsutskott. Kerstin Holmberg har fungerat som })damombudsman» inom den åboländska kretsen. Arets orienterare b åde kvantitativt och kvalitativt blir Runar Ekblad, som deltar i hela 27 tävlingar och löper sammanlagt 162 km. Mest löpkilometrar har dock Sixten Karlstedt (168) men })bara}) 16 tävlingar. Kerstin Holmberg ställer upp i 19 tävlingar och luffar 114 km och energiknippet Heikki Vennelä i 18 tävlingar fördelade på 81 km.

1958 Ernst Moberg väljs för ' femtonde gången till sektionsordförande med !tunar Ekblad (sedan 1946), Frejvid Karlsson , Engle Casen, Adam Lindholm, Kerstin Holmberg och Henning Lauren i styrelsen. Sektionen sammankommer till sex protokollförda möten, av vilka tre är allmänna möten ehuru svagt besökta. Sektionen är med på ett hörn i en kär uppvaktning, då Birger Lönnberg under året fyller SO år, kommanditbolaget Axo donerar en uppsättning välkomna tävlingsnumror och med anledning av Nagu-skogsluffaren Carl-Eric Anderssons förolyckande visar man sitt varma deltagande genom att till Nagu IF överlämna ett })Carl-Eric Anderssons minnespris}) och Bertel Engström och Frejvid Karlsson övervar vid den trogna idrottskamratens jordfästning. Vid FSO:s årsmöte i februari tilldelas Ernst Moberg förbundets förtjänsttecken av II klass nr 39. Skrivbordsbanläggartävlingen samlar blott ett fåtal deltagare. Engle Casen vinner klubbens interna tävling före Pentti Ljungqvist och Bengt Forss. Då föreningen ingått samarbete med De Ungas Vänner på Alön besluter man att anordna ett instruktionstillfälle i Sunnanberg och detta hålls i mars med Frejvid Karlsson som instruktör. Fjorton ungdomar är med. Säsongens första orienterarmönstring sker i OK Järvens regi och föreningen representeras av fyra man, vilka dock når blygsamma placeringar. Kerstin Holmberg vinner damklassen i Pansion Ponsis nationella tävlingar den 4 maj och två dagar senare inleds . en instruktionskurs för nybörjare i klubblokalen med ett hoppingivande stort antal deltagare, huvudsakligen representerande Norra Pargas UF, med vilken Piffen också inlett ett aktivt samarbete. Arets första })torsdagsträning}) den 8 maj samlar 47 skogsluffare och av Piffens deltagare i Halikon Hakoniskats nationella tävlingar löper Kerstin Holmberg igen hem en seger i damklassen och Runar Ekblad blir andra i M-SO. För att reducera utgifterna för resor besluter man att anmäla sig till cup-orienteringen i det finska distriktet och första motst åndare blir Pansion Ponsi. Bästa individuella prestation i Piffen-laget svarar Jens Westen för genom att bli tredje i den andra tävlingsklassen. Henning Lauren och Stig Henriksson blir femte och sjätte. Pansio-föreningen vinner lagtävlingen. Den 1 juni ställer Kerstin Holmberg som första dam från Piffen upp i den s.k. Venlojen juoksu, som arrangeras i samband med sjumannabudkavlen (J uko1a-kavlen), och som samlar hela landets elitorienterare. Hon svarar för utomordentlig insats genom att bli sjunde bland 79

[191]


startande. Efter en tyst sommar, utan tävlingar ställer hon upp i ']'yrvään Kisats nationella tävlingar den 17 augusti tillsammans med »kumpanen» Runar Ekblad. I god stil utklassar hon återigen sina konkurrenter och Runar Ekblad blir tvåa i M-SO-klassen. Ingå IF arrangerar DM och Per Lundström tar mästerskapet i klass M-20. Kerstin Holmberg »misslyckas» och blir andra i damklassen, medan Runar Ekblad får brons bland veteranerna. 25årsjubilerande Drumsö IK står som värd för FSOM och Ekblad tar silvermedalj i veteranklassen. Kerstin Holmberg får nöja sig med en femteplacering och Lars Lundström med en meriterande sjätte plats i klass M. Ekblad lägger banorna för natt-KM i terrängen kring Sandfall och mästarna i resp. klasser blir Lars Lundström (M) före Frejvid Karlsson, Jens Westt~n (M-3S) före Stig Henriksson och Bengt Forss och Rainer Vahtera (M-20). Casen uppoffrar sig som banläggare för dag-KM, också de på Stor-Tervo vid de s.k. Skräddarängarna. Lars Lundström är obeveklig och utklassar Brage J ohansson och Frejvid Karlsson i klass M. Ake Sjöblom (M-3S), Runar Ekblad (M-50), Per Lundström (M-20), Heikld Vennelä (M-16), Johan Moberg (M-14) och Kerstin Holmberg tar mästerskapen utan konkurrens eller med bara en eller ett par medtävlare. Andra i damklassen är Ina Hellström. Klass M-3S avgörs i samband med landskapskampen mot Aland. Jens Wesb~n vinner med tio minuter tillgodo på Stig Henriksson . N AIDM i nattorientering avhålls utan Piffens deltagande. Aland vinner årets landskapskamp med ca en halv timmes marginal. RUI1ar Ekblad blir tredje i M-43, Henning Lauren fjärde i klass M, Jens Westen andra före Stig Henriksson i klass M-3S och Per Lundström och Kerstin Holmberg förnekar sig inte utan vinner solklart i M-20- och N -klassen. Just nu är Kerstin Holmberg Piffens enda orienterarflicka av klass, men Erna Ekman håller på att träna upp sig undan för undan. Arets kamp har förlagts till Masku med tävlingskansli på Krouvila gård. Landskapskampen har samtidigt utlysts som kretsrnästerskap, varför främsta åbolänning i varje klass tillika blir mästare. Under de två senaste åren har man inte haft något klubbkampsutbyte med Nagu IF. Nagu har däremot haft utbyte med Kimito och i år inbjuds Piffen att delta i en triangelkamp Nagu - Kimito - Pargas. Piffen vinner individuellt i alla klasser utom i M-43. Lars Lundström och Pentti Lj ungqvist tar en dubbelseger i klass M, Jens West en och Bengt Forss i M-3S och Ulla Lundström står för täv-

lingarn as största sensation, då hon klart vinner över Kerstin Holmberg. Rainer Vahtera och Heikki Vennelä tävlar ensamma i klass M-20 och M-16. Runar Ekblad har en dålig dag och blir tredje bland fem startande. För att locka ut allmänheten på en uppfriskande vandring i senhösten arrangerar man den 6 december en första »Stor-Tervo-vandring». Trots att snön redan fallit blir propaganda dagen en fullträff med inte färre än 33 deltagare - både yngre och äldre. Banan mäter 17 km på rutten Sandfall - Sildala - Vånå Sandfall. Liksom senaste år tilldelas Kerstin Holmberg titeln »Föreningens bästa idrottskvinna» vid årsavslutningen och julfesten i december. 1959 Vid senaste årsmöte beslöt föreningen att spjälka skidlöpnings- och orienteringssektionen i två skilda sektioner. Detta sker vid 1959 års årsmöte och sektionsstyrelsen får följande sammansättning: Ernst Moberg (ordförande), Yrjö Järvenpää, Engle Casen, Runar Ekblad, Henning Lauren, Kerstin Holmberg, Sixten Karlstedt och Adam Lindholm. Den nya styrelsen går in för ett aktivt värvande av nya medlemmar - nya orienterare och man riktar sig speciellt till juniorer. Man intensifierar instruktionsverksamheten och anordnar än fler träningstillfällen. Rätt många nya förmågor dyker upp i träningssammanhangen och det är med stor tillförsikt man ser fram mot höstsäsongen. Men än en gång blir man besviken. är hösten kommer och tävlingarna behöver deltagare finns bara de trogna, »gamla» skogsluffarna kvar. Orienteringen stampar på stället! Sektionens banläggartävling vid skrivbordet avgörs i januari. Bengt Forss vinner före Pentti Ljungqvist. Redan i april är några av de mest aktiva ute och söker skärmar i nationella tävlingar. Runar Ekblad är med i OK Järvens nationella och blir andra, i Halikon Hakoniskat:s nationella, där han också . blir andra, i R auman Lukkos nationella med seger i sin klass (M-50), i Riihimäen suunnistajats nationella (åttonde) och i Elannon Iskus nationella (femte). I Halikkoklubbens tävlingar tar Piffen tre meriterande segrar genom Heikki Vennelä (M- 16) , Kerstin Holmberg (J) och Ulla Lundström (N- 18) och föreningens insatser uppmärksammas med berömmande ord i dagstidningarna. Triangeltävlingen Pargas - Nagu - Kimito arrangeras i Pargas med två banor om 8,5 km och 5,5 km. De tre bästa p å vardera banan räknas med i föreningarna rep resentationslag: Lars Lundström vinner klass M före N agus Erik Henriksson och Bruno Lindbom,

[192]


Bengt Forss utklassar alla i klass M-3S, Heikki Vennelä vinner M-I6, Stig Eriksson M-14, Ulla Lundström N-IS och Runar Ekblad M-50, de tre sistnämnda utan medtävlare. Klubbkampen mot Fiskars har fått vila n ågra år och fås inte till stånd heller denna höst. Piffen nöjer sig med att sända deltagare till en nationell tävling, som arrangeras av Fiskarin työväen urheilijat, men placeringarna blir måttliga. Kontakten med Slite I F återknyts och den 19 juli drabbar man samman i en klubbmatch i Lärbro och Storunga. På långa banan vinner värdarnas Nils Nordström och Kjell Hejdenberg, men Pentti Ljungqvist lyckas bryta deras kompakta front och blir tredje. Efter Ljungqvist följer tre Slite-bor innan Henning Lauren och Bertel Engström placerar sig i prislistan. På den korta banan (5 km) är tätstriden mycket jämn och Kerstin Holmberg, som blir femte och Piffens bästa på denna sträcka, är bara sex minuter efter segrande Gerhard Johansson (yngre junior) . Heikki Vennelä och Ulla Lundström bryter tävlingen. Slite vinner lagtävlingen. Runar Ekblad och Heikki Vennelä är flitigt i farten under hela hösten och deltar i ett otal nationella tävlingar, för det mesta med synnerligen god framgång . De ställer upp i tävlingar t .o.m. på så avlägsna orter som Tavastehus, Hyvinge och Forssa. Att allt inte står riktigt rätt till vad beträffar metoderna för nyrekrytering av tävlingsorienterare och aktiverande t av nybörjare, får sektionsledningen nogsamt bevis för, när man kallar till natt-KM och bara fyra medlemmar ställer upp. Runar Ekblad har lagt banan och i ett utomordentligt vackert månsken gör man upp om mäster-

PIF-orienteringens »grand old man» Runar Ekblad mottar mästerskapsmedaljen i veteranklassen vid FSOM 1959 ur Carl-Henrik Fagers hand. 13

skapen i klass M och M-35. Lars Lundström vinner i M-klassen före Frejvid Karlsson och Stig Henriksson tar sitt första klubbmästerskap i yngre oldboysklassen före Jens Westen. Runar Ekblad reser strax härefter till Korsholm för att bland elva veteraner vinna FSO-mästerskapet. En vecka senare blir han sjuttonde i finska mästerskapen. Dag-KM gynnas av ett vackert höstväder och ett tiotal medlemmar infinner sig för att kämpa om mästerskap och topplaceringar. Lars Lundström )spikan> samtliga kontroller och ger inte Frejvid och Per-Ole Karlsson någon chans. J ens Westen besegrar Fjalar Smeds i klass M-35 och Kerstin Holmberg tar mästerskapet i klass N före Ina Hellström och U lla Lundström. .Åke Sjöblom (M-43) och Kaj Bergman (M-20) har inga medtävlare. Man prövar denna höst på separata mästerskap för juniorer, men försöket bara återspeglar den svaga återväxten inom sektionen, då endast fyra deltar. Segrare blir Ulla Lundström (N- IS) Heikki Vennelä (M-16) och Stig Eriksson (M-14) . Den 4 oktober vinner Aland landskapskampen i Saltvik och får härmed vandringspriset Älghornet för alltid. I snöglopp, storm och regn kämpar Pargas-bor och Nagu-bor om kretsmästerskapsmedaljer i Nagu den 22 oktober. Samtliga övriga föreningars deltagare uteblir och bara tolv tävlande st äller upp, och av dessa avbryter dessutom fyra . Mästare blir: Pentti Ljungqvist (M), Jens Westen (M-35) före Bengt Forss och Sven Sjödahl (M-43) och Dagny Ölander (N) båda från Nagu IF. Runar Ekblad avrundar säsongen med att delta i Veteraanisuunnistajat:s nationella tävling och placerar sig på sjätte plats. Vid föreningens julfest tilldelas Ekblad mästarmärket i orientering. Under året har han deltagit i 21 tävlingar och löpt 126 km. Den 9 november nås föreningen av budet om Brynolf Mickelssons bortgång. Med honom förloriu orienterarna en hängiven ledare, en ivrig skogsluffare - en god kamrat . .Sektionsordföranden Ernst Moberg fyller SO år den 25 november och uppvaktas självfallet av taksamma id:cottskamrater. 1960 Sektionsstyrelsen Ernst Moberg (ordförande), Yrjö Järvenpää, Engle Casen Runar Ekblad, Henning Lauren, Stig Henriksson, Bengt Forss och Adam Lindholm arbetar intensivt vidare för att öka antalet aktiva orienterare. Man bedriver en synnerligen aktiv propaganda- och instruktionsverksamhet, särskilt i skolorna, och småningom förmärks ett resultat. Sektionen får under

[193]


Bengt Forss utklassar alla i klass M-3S, Heikki Vennelä vinner M-I6, Stig Eriksson M-14, Ulla Lundström N-IS och Runar Ekblad M-50, de tre sistnämnda utan medtävlare. Klubbkampen mot Fiskars har fått vila n ågra år och fås inte till stånd heller denna höst. Piffen nöjer sig med att sända deltagare till en nationell tävling, som arrangeras av Fiskarin työväen urheilijat, men placeringarna blir måttliga. Kontakten med Slite I F återknyts och den 19 juli drabbar man samman i en klubbmatch i Lärbro och Storunga. På långa banan vinner värdarnas Nils Nordström och Kjell Hejdenberg, men Pentti Ljungqvist lyckas bryta deras kompakta front och blir tredje. Efter Ljungqvist följer tre Slite-bor innan Henning Lauren och Bertel Engström placerar sig i prislistan. På den korta banan (5 km) är tätstriden mycket jämn och Kerstin Holmberg, som blir femte och Piffens bästa på denna sträcka, är bara sex minuter efter segrande Gerhard Johansson (yngre junior) . Heikki Vennelä och Ulla Lundström bryter tävlingen. Slite vinner lagtävlingen. Runar Ekblad och Heikki Vennelä är flitigt i farten under hela hösten och deltar i ett otal nationella tävlingar, för det mesta med synnerligen god framgång . De ställer upp i tävlingar t .o.m. på så avlägsna orter som Tavastehus, Hyvinge och Forssa. Att allt inte står riktigt rätt till vad beträffar metoderna för nyrekrytering av tävlingsorienterare och aktiverande t av nybörjare, får sektionsledningen nogsamt bevis för, när man kallar till natt-KM och bara fyra medlemmar ställer upp. Runar Ekblad har lagt banan och i ett utomordentligt vackert månsken gör man upp om mäster-

PIF-orienteringens »grand old man» Runar Ekblad mottar mästerskapsmedaljen i veteranklassen vid FSOM 1959 ur Carl-Henrik Fagers hand. 13

skapen i klass M och M-35. Lars Lundström vinner i M-klassen före Frejvid Karlsson och Stig Henriksson tar sitt första klubbmästerskap i yngre oldboysklassen före Jens Westen. Runar Ekblad reser strax härefter till Korsholm för att bland elva veteraner vinna FSO-mästerskapet. En vecka senare blir han sjuttonde i finska mästerskapen. Dag-KM gynnas av ett vackert höstväder och ett tiotal medlemmar infinner sig för att kämpa om mästerskap och topplaceringar. Lars Lundström )spikan> samtliga kontroller och ger inte Frejvid och Per-Ole Karlsson någon chans. J ens Westen besegrar Fjalar Smeds i klass M-35 och Kerstin Holmberg tar mästerskapet i klass N före Ina Hellström och U lla Lundström. .Åke Sjöblom (M-43) och Kaj Bergman (M-20) har inga medtävlare. Man prövar denna höst på separata mästerskap för juniorer, men försöket bara återspeglar den svaga återväxten inom sektionen, då endast fyra deltar. Segrare blir Ulla Lundström (N- IS) Heikki Vennelä (M-16) och Stig Eriksson (M-14) . Den 4 oktober vinner Aland landskapskampen i Saltvik och får härmed vandringspriset Älghornet för alltid. I snöglopp, storm och regn kämpar Pargas-bor och Nagu-bor om kretsmästerskapsmedaljer i Nagu den 22 oktober. Samtliga övriga föreningars deltagare uteblir och bara tolv tävlande st äller upp, och av dessa avbryter dessutom fyra . Mästare blir: Pentti Ljungqvist (M), Jens Westen (M-35) före Bengt Forss och Sven Sjödahl (M-43) och Dagny Ölander (N) båda från Nagu IF. Runar Ekblad avrundar säsongen med att delta i Veteraanisuunnistajat:s nationella tävling och placerar sig på sjätte plats. Vid föreningens julfest tilldelas Ekblad mästarmärket i orientering. Under året har han deltagit i 21 tävlingar och löpt 126 km. Den 9 november nås föreningen av budet om Brynolf Mickelssons bortgång. Med honom förloriu orienterarna en hängiven ledare, en ivrig skogsluffare - en god kamrat . .Sektionsordföranden Ernst Moberg fyller SO år den 25 november och uppvaktas självfallet av taksamma id:cottskamrater. 1960 Sektionsstyrelsen Ernst Moberg (ordförande), Yrjö Järvenpää, Engle Casen Runar Ekblad, Henning Lauren, Stig Henriksson, Bengt Forss och Adam Lindholm arbetar intensivt vidare för att öka antalet aktiva orienterare. Man bedriver en synnerligen aktiv propaganda- och instruktionsverksamhet, särskilt i skolorna, och småningom förmärks ett resultat. Sektionen får under

[193]


omkring femtio personer. Ernst Moberg fungerar som tävlingsledare med Jerker Nyberg från OK Järven som tävlings övervakare och Runar Ekblad och Engle Casen som erfarna banläggare. Bara åtta medlemmar tävlar om mästerskapen, när natt-KM avgörs i början av november. Lars Lundström, Jens Westen, Engle Casen och Heikki Vennelä tar hand om mästerskapen i svag konkurrens. Aland ser ut att definitivt ha fått övertaget i kampen mot åbolänningarna och har inte heller i år några bekymmer med att vinna. Piffens representanter gör visserligen en god insats, men bara Runar Ekblad och Olli Vennelä (M-14) lyckas hemföra en grenseger. Man har varit van att se Kerstin Holmberg vinna i damklassen, men h on är inte med längre. Kampen arrangeras i Kimito. I Veteraani-Suunnistajats nationella tävlingar slutar Runar Ekblad på fjärde plats. 1961 Livaktigheten tilltar, orienteringen är märkbart på snabbt uppåtgående. De många nybörjare som senaste år fick »blodad tand» är med i leken redan på vårkanten och sektionen får ytterligare nya juniorer, ja t .o.m. några äldre nybörjare med i tränings- och tävlingsverksamheten. De många skolnings- och propagandatillfällena bär av allt att döma frukt med besked. Arsmötet återväljer med acklamation Ernst Moberg till ordförande och styrelsen får följande medlemmar: Runar Ekblad, Pentti Ljungqvist, E ngle Casen, Adam Lindholm, Bengt Forss, H enning Laur~n och Stig Henriksson. . Orienteringssäsongen blir lång och givande. Man hinner arrangera hela 26 tävlingar med .sammanlagt 429 startande egna medlemmar. I övriga tävlingar, omfattande allting från klubbkamper till finska mästerskap, gör medlemmarna 236 starter. De många tävlingarna i hemknutarna bidrar till att locka allt fler nybörjare med. Tack v are det kartblad över köpingens område, som P argas Kalkbergs Ab ställer till förfogande kan tävlingar nu arrangeras i ett nära grannskap. Ett jed i instruktions- och propagandaverksamheten är skol- och firmaorienteringar, som lockar otroligt många deltagare. Man fortsätter också med att anordna de allt populärare promenadorient eringarna och man står som arrangör för köpingens och PK:s mästerskap. Säsongens höjdpunkt blir otvivelaktigt arrangerandet av Finlands Svenska Orienteringsförbunds mästerskap i budkavle, som hålls på StorTervo den 23 september. Tack vare uppoffrande,

idogt ar~ete från många medlemmars sida och då dessutom vädrets makter till fullo gynnar tävlingarna, blir evenemanget en verklig orienteringsfest. Piffen deltar självfallet inte i mästerskapen. Efter avslutade tävlingar erhåller banläggaren Runar Ekblad FSO:s guldplakett som tack för utmärkta banor. De individuella mästerskapen dagen därefter arrangeras på Kimitoön som »teamwork» av Kimito SF och Västanfjärds UF med hjälp av Piffen. Runar Ekblad förlorar knappt till Torsten Kahlson från HIFK i veteranklassen och Esko Brunila blir sjätte i klass M-IS bland 53 deltagare. Ulla Lundström ser ut att ta upp Kerstin Holmbergs fallna mantel och tar silver i damklassen liksom Ekblad knappt slagen av segrarinnan (Helena Kass från IF Brahe). De övrigas framgångar är måttliga. Alla stor arrangemang till trots, inleds året med traditionella banläggar-KM och Engle Casen vinner före Bengt Forss. Heikki Vennelä blir mästare i juniorklassen. I den åboländska kretsens banläggartävling deltar hela 34 personer och Pilfen dominerar fullständigt. Bengt Forss och Nils Leinonen vinner huvudklassen (lång bana) och toppen i prislistan för den korta banan blir: Ulla Lundström, Heikki Vennelä, Olli Vennelä och Regina Ljungqvist. Redan i början av april inleds tävlingssäsongen i västra Aboland och föreningen representeras i en lång rad distrikts- och nationella tävlingar. Flitigaste skogsluffare är självfallet Runar Ekblad,

Frejvid Karlsson (frä mst), Ole Andersson (Nagu IF), Ulla Lum{ström, Dagny Ölander (Nagu IF), Runar Ekblad och Ina Hellstriim på väg till startplatsen i KrM i budkavle i Västar/fjärd 1961 .

[195]


men med sig på många av sina tävlingsresor får han ofta Heikki Vennelä, Pentti Ljungqvist, Bengt Forss, Ina Hellström, Ulla Lundström och Olli Vennelä. Denna grupp samlar många toppplaceringar, skedar, fat och pokaler under vår- och höstsäsongen. Största framgångarna n år Runar Ekblad, Ina Hellström och Ulla Lundström som i många tävlingar vinner sina klasser. Triangelkampen Kimito -Nagu-Pargas den 23 april vinns av Kimito SF före Piffen. Individuella grensegrar tar Pentti Ljungqvist (M), Bengt Forss (M-3S) och Ina Hellström (N). Klubbrnästerskapen hålls redan i augusti i Kirjala-terrängen och härvid provar man första gången en ny topografisk karta i skala 1:30.000. Deltagarantalet är ovanligt stort och följande mästare koras: Pentti Ljungqvist (M), före Hilding Isberg, Rainer Vahtera och Per Suominen, Bengt Forss (M-3S) före Jens Westen, Henrik Leandersson, Engle Casen (Keijo Sundberg är med igen, men tvingas avbryta), Runar Ekblad (M-50), Heikki Vennelä (M-18), Esko Brunila (M-16) före Stig Eriksson och Olli Vennelä och Ina Hellström (N) före Ulla Lundström och systern Anna-Stina. Piffen sköter arrangemangen av kretsrnästerskapen den 3 september med tävlingscentral i Granvik. Bengt Forss (M-3S) , Runar Ekblad (M-50), Anders Lönnqvist (M-16) tar föreningens enda mästerskap. I regn och rusk avgörs natt-KM på Runar Ekblads banor i Sandfallsterrängen den 7 september. Pentti Ljungqvist (M), Bengt Forss (M-3S) , Engle Casen (M-43) , Heikki Vennelä (M-18- 20) och Stig Eriksson (M-16) heter årets mästare. I NAIDM i Fiskars tar Ekblad brons (M-50), Heikki Vennelä (M-18) silver och Ulla Lundström (N) silver och i cuptävlingen om Sportpressens ungdomspokal inom distriktet vinner laget Esko Brunila - Anders Lönnqvist - Anders Högnäs Harri Vainio. Bara nio deltar i natt-KrM och snabbast p å Ernst Mobergs banor i Kirjala är Bruno Lindbom från N agu (M) före Piffens Per Suominen, Bengt Forss (M-3S) före Stig Henriksson och Sven SjödahI Nagu IF (M-43). Den 17 september deltar Runar Ekblad, Ulla Lundström och Ina Hellström i FM, dock med anspråkslös framgång i den järnhårda konkurrensen. I Sport-Pressens cupfinal blir Piffen andra efter Gamlakarleby IF. Finalen avgörs i samband med FSOM i Kimito och i Piffens lag ingår Esko Brunila, Anders Lönnqvist, Anders Högnäs och Lars-Erik Lindroos. Piffen finns självfallet med bland »gratulanterna», då Nagu IF den 1 oktober håller 60-årsjubileumstävlingar. Bengt Forss, Runar Ekblad, Heikki Vennelä, Olli Vennelä,

[196]

Regina Ljungqvist, Ernst Moberg och Adam Lindholm som funktionärer vid natt-KrM 1961.

Harri Vainio och Ulla Lundström vinner sina klasser i Nagu-tävlingarna. Över hälften är piffare i den åboländska trupp, som i början av oktober på LumparIand sätter ålänningarna ordentligt på plats. Några år har gått, sedan Aboland senast förmått vinna. Individuella segrar hemför Heikki Vennelä (M-20), Runar Ekblad och Regina Ljungqvist klart före Ina Hellström och U lla Lundström i klass N . Piffens trio Pentti Ljungqvist - Bengt Forss Heikki Vennelä vinner budkavleorienteringen på

Bengt Forss i natt-KrM 1961.


kretsnivå i Västanfjärd den 15 oktober och samma dag utklassar Regina Ljungqvist på nytt de flitigt tävlande Ulla Lundström och Ina Hellström i en individuell tävling. Som säsongavslutningstävling hålls en kretstävling i nattorientering i centrum av Pargas med PKAB:s ekonomiebyggnad som start och mål. Pentti Ljungqvist har lagt banan och nitton lamputrustade skogsluffare mäter sina krafter. I seniorklassen är Lars Lundström oväntat starkast och vinner före Hilding Isberg och Nagu IF:s Ole Andersson och med Frejvid Karlsson på fjärde plats. Jens Westen tar stryk av Sven Sjödahi från N agu i oldboysklassen och Heikki Vennelä och Stig Eriksson vinner M-20 och M-16 i svag konkurrens. Runar Ekblad är överlägset årets flitigaste orienterare med 35 tävlingsstarter och ca 200 löpkilometer. Otroligt ihärdiga är emellertid också parhästarna på spinnsidan, Ina Hellström och Ulla Lundström som deltar i 28 tävlingar och löper ca 170 km. F ordringarna för guldmärket klaras av Runar Ekblad, Ina H ellström, Ulla Lundström och Regina Ljungqvist. Ekblad har tidigare erhållit mästarmärket, Ina Hellström och Ulla Lundström måste först ta brons- och silvermärket, varför av dessa endast Regina Ljungqvist erhåller märket av guldvalör. Den intensifierade verksamheten och det nog så glädjande, flitiga tävlandet medför givetvis ekonomiska bekymmer. Med gemensamma ansträngningar kan verksamheten dock genomföras ut an att de beviljade anslagen iföreningsbudgeten överskrids. Detta möjliggörs dels genom att medlemmarna själva bestrider en del av sina resekostnader till tävlingar, dels tack vare ett lyckat TV-lotteri på hösten, vilket gav en vinst om 55.000 mk. 1962

F jolåret blev ett framgångsrikt skogsluffarår. Man är förberedd på ett minst lika aktivt och framgångsrikt följande år, icke minst med beaktande av den träningsflit som syns råda bland de aktiva. Men att framgångarna skulle bli så stora, som de verkligen kommer att bli, har väl knappast någon av ledarna kunnat förutspå. Ungdomarna stormar fram på bred front och sekunderar bättre än någonsin de äldre orienterare som fortfarande travar på i gammal stil. Deltagarantalet i tävlingar ökar hela tiden och såväl yngre som äldre skogsluffare deltar flitigt i tävlingar också utanför sockengränsen. En god förstärkning får föreningen i Per Nyman från

Målfunktiollärer vid NAIDM i Pargas 1962 [r.v. Ake Sjöblom, Ernst Moberg, Sixten Karlstedt, Ulrika Forss och Bengt Forss. Bakom funktt'ol1ärsbordet AU-redaktörerna Göran och Guy Henrichson.

Kymin Suunnistajat, vilken på sommaren flyttar till Pargas. Den egentliga orienteringssäsongen på bar mark kan på grund aven sen vår inte komma igång förrän i slutet av april, men därförinnan ägnar man sig flitigt åt den nya formen av orientering, spårorientering på skidor, varför säsongen blir längre än någonsing tidigare. Premiär för spårorienteringstävlingar inom PIF blir det den l mars. Under det gångna året hinner medlemmarna delta i hela 62 tävlingar, varav föreningen själv arrangerar 36. Säsongens höjdpunkter på hemmaplan blir en nationell tävling och de individuella distriktsmästerskapen inom Nyland-Aboland. Den nationella tävlingen är avsedd att hållas som säsongpremiär i medlet av april, men den osmälta snön sätter definitivt stopp för detta arrangemang. I januari avgörs banläggartävlingen i klubbinstans och Bengt Forss karta för dagorientering samlar de flesta poängen. Engle Casen och Nils Leinonen kommer närmast honom. Pentti Ljungqvist vinner banläggningen i skidorientering med Bengt Forss och Engle Casen på andra och tredje plats. Bland juniorer och damer segrar Heikki Vennelä och Regina Ljungqvist före Stig Eriksson resp. Ina H ellström (skidorienteringsbanläggning) . I distriktsinstans placerar sig Nils Leinonens karta bäst (adertonde) i dagorientering och Bengt Forss (femte) i skidorientering i huvudklassen. Regina Ljungqvist vinner överraskande damklassen, och placerar sig på tjugonde plats i rikstävlingen. Under hela första delen av mars anordnas träningstävlingar i spårorientering och den 18 mars är man mogen för en kretstävling, som gäller

[197]


som klubbkamp mellan Abolands reservofficersförenings Pargas underavdelning och övriga i föreningen samt pargasavdelningens mästerskap . Pentti Ljungqvist vinner seniorernas 15 km och Runar Ekblad oldboys 10 km. Vid N AIDM i skidorientering i Kyrkslätt svarar Heikki Vennelä för den bästa insatsen genom att vinna silvermedalj i M-20. I slutet av april börjar så karusellen med en lång rad barmarkstävlingar, såväl klubbtävlingar, distriktstävlingar som nationella stortävlingar. Piffens flitigaste representanter är Hilding Isberg, som i år gör stort intrång i prislistorna, Runar Ekblad, Bengt Forss, Heikki Vennelä, Anders Höglund (nybörjare i oldboysklassen), Pentti Ljungqvist, Ina Hellström, Henrik Leandersson, Per Nyman, Nils Leinonen, Jens West en och Ulla Lundström. I kretsrnästerskapen i budkavle i Pemar med AIFK som arrangör ställer Piffen upp fem lag, varav trion Pentti Ljungqvist, Bengt Forss och Hilding Isberg tar medaljerna. I NAIDM tvingas representationslagen avbryta tävlingen. De nationella tävlingarna hålls den 20 maj med Bengt Forss och Frejvid Karlsson som banläggare. Man tävlar i Vånå-terrängen och tävlingarna kombineras med Svenska Finlands Skolidrottsförbunds mästerskap. Triangelkampen mellan Pargas, Nagu och Kimito med Kirjala-landet som tävlingsplats blir i praktiken en intern uppgörelse mellan Piffens klubbmedlemmar. Bara ett fåtal deltagare ställer upp från Kimito-ön, inga från Nagu. Pentti Ljungqvist besegrar Hilding Isberg med drygt tio minuter i huvudklassen och Bengt Forss klarar av Jens vVesten i M-3S med nitton sekunder på den 8,8 km långa banan. De övriga klassegrarna blir: Engle Casen (M-43 ensam), Runar Ekblad (M-50), Hans Nordström (M-18) , 011i Vennelä (M-16) , Harri Vainio (M-14), Bjarne Johansson (M-12), Regina Ljungqvist (N), Hilkka Kukkavuori ( -16) och Maj Lindholm (N-14) . I FSO-cupen möter man en vecka senare N agu IF och vinner klart med Hilding Isberg som individuell segrare före Nagus Bruno Lindbom och Pentti Ljungqvist. Kampen kopplas samman med kretstävlingar för juniorer och damer, som samlar ett 20-tal deltagare. Klassegrare blir Esko Brunila, Yngve Alexandersson, Hans Karlsson, Regina Ljungqvist och Soile Madetoja, samtliga från Piffen. Den 17 juni besegrar Runar Ekblad alla sina veterankonkurrenter (M-55) i Veteraani Suunnistajat:s nationella tävlingar i Köklax och tre dagar senare utklassas Piffen av IK Örnen och Akilles OK i N AID:s cupfinal i Sibbo.

I augusti deltar medlemmarna i en lång rad stortävlingar och noterar goda framgångar. Runar Ekblad vinner M-50 i Mynämäen Suunnistaj at -S2 :s 10-årsjubileumstävlingar och IF Alands internationel1a tävling. I den förstnämnda tävlingen vinner Ina Hellström klass J. Klubbmästerskapen på Stor-Tervo samlar rekordmånga deltagare (30) och mästare blir Hilding Isberg (M) , Anders Höglund (M-3S), Engle Casen (M-43), Runar Ekblad (M-50), Anders Lönnqvist (M-18), Esko Brunila (M-16), Harri Vainio (M-14) , Bjarne Johansson (M-12) och Ina Hellström (N). I kretsrnästerskapen, som hålls i Nagu med Per Wikman och Sven SjödahI som banläggare, vinner Piffen åtta av tio möjliga mästerskap: Pentti Ljungqvist (M) före Hilding Isberg, Bengt Forss (M-3S) före Jens Westen, Runar Ekblad (M-50) före Sven Sjöberg KSF, Anders Lönnqvist (M-20), Olli Vennelä (M-16) , Tom Essen (M-12) före Kim Henriksson, Ina Hellström (N) och Riitta Galkin (N-14). P å grund av värdskapet deltar inga piffare i N AIDM:s äldre klasser. Mästerskapen arrangeras i Pargas den 2 september. De juniorer som ställer upp gör emellertid mycket väl ifrån sig och mästerskapet hemförs av 011i Vennelä (M-16), Harri Vainio (M-14) och Tom Essen tar silver i M-12. I tävlingen om Sport-Pressens ungdomspokaI segrar Piffen överlägset. Piffens lag i FSOM budkavle i Jakobstad återvänder hem efter rätt anspråkslösa prestationer och inte heller FSOM individuellt ger någon verklig fullträff. Bäst klarar sig Ina Hellström som tar silver i damklassen med Ulla Lundström på fjärde plats. Runar Ekblad blir sjätte i M-50. Abo IFK:s goda orienterare har lagt av och nyrekryteringen har man inte lyckats med. Föreningen får finna sig i att duga som tävlingsarrangör och står den 27 september som värd för natt-KrM i Reso-terrängen. Kretsens bästa orienterarförening just nu, Pargas IF får dela p å samtliga medaljer - ingen annan förening ställer upp . Pentti Ljungqvist vinner huvudklassen före Per Nyman, Henrik Leandersson löper hem medaljen utan medtävlare i M-3S och Heikki Vennelä besegrar Anders Lönnqvist i M-18 - 20. Man sänder en liten trupp också till FM, som arrangeras av Borgå Akilles OK, men framgångarna inskränker sig till måttliga. Måhända kan Ina Hellströms sjuttonde plats i damklassen anses vara truppens bästa prestation. KM i nattorientering kan arrangeras i äkta nattorienterarväder, dimma och regn. Ulla och Anna-Stina Lundström har lagt banorna och placerat tävlingscentralen i Sildala. Mästare: Pentti Ljungqvist (M), Bengt Forss (M-3S), Engle Casen (M-

[198]


43), Heikki Vennelä (M-20), Anders Lönnqvist (M-18) och Olli Vennelä (M- 16). Tävlingsklasserna har under de senaste åren utökats väsentligt också ilandskapskampen Aland -Aboland och man tävlar nu praktiskt taget över hela registret. Arets sammandrabbning sker på Kimito-ön i KSF:s regi och Åland hemför en klar lagseger. Av Piffens deltagare segrar J ens Westen (M-35) före Henrik Leandersson och Anders H öglund, Runar Ekblad (M-50), Harri Vainio (M-14), Tom Helenius (M-12) före Bjarne Johansson och Soile Madetoja (N) före Gunvor Sandell. Efter några års uppehåll återupptas kontakten med Fiskars IF i samband med firmakampen Lojo Kalk-Fiskars koncernen-Pargas Kalk. Tävlingen hålls i omedelbar närhet av köpingens centrum och resulterar i seger för Piffen. Fiskarsborna Nils Gers och Per Lundström (f.d . piffare) t ar en dubbelseger i klass M före Pentti Ljungqvist och i klass M-35 får Bengt Forss, Anders Höglund och Henrik Leandersson ge sig för Hardy Kullberg. Heikki Vennelä, Runar Ekblad, Olli Venne1ä, Harri Vainio, Tom Helenius, Ulla Lundström och Ulrika Forss (N- 12) vinner sina klasser. Efter diverse klubbtävlingar och promenadorienteringar för allmänheten avslutas säsongen den 17 november med en kretstävling inattorientering. Ernst Moberg lägger banorna på Alö-landet och man tävlar i tre klasser. Pentti Ljungqvist visar sig vara den starkaste i mörkerorientering och vinner före Bruno Lindbom agu IF, Hilding Isberg och Frejvid Karlsson i klass M. Oldboyn Anders Höglund klarar knappt av Henrik Leandersson och Bengt Forss och i juniorklassen vmner E sko Brunila före Harri Vainio. Arets flitigaste skogsluffare är Hilding Isberg med 37 tävlingar och närmare 400 tävlingskilometrar bakom sig. Närmast honom kommer Pentti Ljungqvist, Olli Vennelä, Henrik Leandersson och Ulla Lundström. Runar Ekblad och Ina H ellström har tävlat något sparsammare, men istället skördat de största framgångarna. Runar Ekblad har erhållit I klass banläggarmärke och Bengt Forss och Henning Lauren motsvarande av II klass. Under året har styrelsen haft följande sammansättning: Bengt Forss (ordförande), Ernst Moberg, Pentti Ljungqvist, Adam Lindholm, Runar Ekblad, Henning Lauren och Stig Henriksson. Styrelsen kan med tillförsikt se framtiden an. Resultatmässigt har det gångna året varit synnerligen gott och Piffen klassas upp till elitförrening i orienteringssammanhang och intar tredje plats bland JAID:s föreningar efter IK Örnen och OK Järven i FSO:s årsstatistik!

1963 Framgångarna fortsätter . Livaktigheten är otroligt stor och det står klart för sektionsledningen Bengt Forss (ordförande), Ernst Moberg, Pentti Ljungqvist, Adam Lindholm, Runar Ekblad, Henning Lauren, Anders Höglund och Ina Hellström att man kanske i år går mot en »alla tiders» säsong. Framförallt ökas sektionens bredd och deltagandet i tävlingar är synnerligen stort. Och som ett resultat av flitigt tränande ökas säkerheten och prestationsförmågan hos de aktiva och många klarar högre klassfordringar än föregående säsong. De flesta av »garnlingarna» hänger ännu med, men juniorer och ungdomar gör livet allt surare för dem. Ett par förstärkningar får man då Per Lundström återvänder till »fadershuseh> efter några år i Fiskars och då Karl-Gustav Hagroos från Malax som studerar vid Abo Akademi önskar representera Piffen. Mot hösten skriver också f.d. naguborna Sverker och Folke Engström in sig i föreningen . Någon egentlig paus i verksamheten mellan höst- och vårsäsong hålls inte. Vintern ägnas åt spår- och skidorientering och denna orienteringsform blir ett utmärkt komplement till barmarksorienteringen och hjälper de aktiva att under den s.k. »dödsäsongem) hålla kontakt med karta och tävlingar. Relationerna till grannföreningarna och övriga organisationer är de allra bästa. Samarbetet med skolorna och reservofficersklubben är fruktbringande och man arrangerar tävlingar för Pargas Kalkbergs Ab, IK Academia, Abo Turnförening och scouterna. Vid nationella tävlingar anlitas tävlingskontrollanter från Nagu IF och Turun Suunnistajat och några av kretsmästerskapstävlingarna arrangeras i samband med Varsinais-Suomen piiris mästerskap. Den verkliga kronan på årets verksamhet är alltid lika unga veteranen Runar Ekblad. Det blir honom äntligen förunnat, att efter många års strävanden nu i klass M-56 tillföra föreningen dess första FM-tecken i orientering. Denna insats berättigar honom även till FSO:s stormästarrnärke och orienteringsförbundets i Finland mästarmärke, även dessa de första i föreningens historia. Ekblads insatser under året är också i övrigt enastående. Han bommar inte många skärmar och vinner praktiskt taget alla mästerskap som vinnas kan. Han blir finsk mästare, FSO-mästare, NAID-mästare, kretsrnästare, klubbmästare, Ålandskamp-segrare o.s.v. Och det råder ingen tvekan om vem som skall utses till föreningens bästa idrottsman för året. Runar Ekblad får vid föreningens års- och julfest motta bergsrådet Emil Sarlins vandringspris för alltid.

[199]


Banläggare, deltagarantal, resultatlistor och placeringar både i egna och andra föreningars tävlingar med piffare som deltagare bokförs synnerligen detaljerat i årsberättelsen, som efterhand har svällt ut till dimensioner som överträffar hela föreningens berättelser vid tiden för införandet av orienteringen i verksamhetsprogrammet. Pentti Ljungqvist toppar tävlingsstatistiken med hela 42 tävlingsstarter före Anders Höglund och Hilding Isberg med vardera 37. Om man förutom Ekblads bravader vill sammanfatta de viktigaste händelserna och framgångarna under året får man en rätt lång lista, men denna försvarar väl sin plats i detta sammanhang. Pentti Ljungqvist placerar sig på 22:dra plats i FM i banläggartävlingen efter att ha blivit andra inom NAID. Klubbmästare i denna skrivbordsorientering blir Bengt Forss, Ina Hellström och Stig Eriksson (herr- dam- resp. juniorklass). Yngve Alexandersson vinner såväl N AIDM som FSOM i dagorientering i klass M-14, Solie Madetoja blir andra och Hardis Höglund fjärde i FSOM klass N-16 och Timo Varila fjärde i klass M-14. I NAIDM tar Kim Henriksson mästerskapet i klass M-12 med Karl-Johan Gestranius på andra plats och Harri Vainio silver i M-I6 och Hardis Höglund brons i N-16. Heikki Vennelä lyckas ta silver i N Al DM i skidorientering och damlaget Ulla Lundström, Soile Madetoja och Ina Hellström löper in på andra plats i budkavle NAIDM. Damerna avancerar till riksomgången i årets cuptävling efter seger i distriktsfinalen över IK Örnen. I kampen mot Helsingin Suunnistajat har Piffen dock inte mycket att säga till om trots Ina Hellströms fjärde placering individuellt. Juniorerna vinner såväl krets- som distriktstävlingen om Sport-Pressens ungdomspokal, men blir besegrade av IF Femman i förbundsfinalen i samband med FSOM. Genom Pentti Ljungqvist, Hilding Isberg och Per Lundström erövrar Piffen kretsmästerskapet i budkavle för seniorer, genom Bengt Forss, Jens Westen och Anders Höglund motsvarande mästerskap i oldboysklassen och genom Heikki Vennelä, Stig Eriksson och Esko Brunila i juniorklassen. Mästarna inom kretsen i spårorientering heter för året Pentti Ljungqvist (M), Bengt Forss (M-3S), Runar Ekblad (M-50), Stig Eriksson (M-IS), Bror-Erik Cederlöf (M- 16) och i skidorientering Pentti Ljunqvist (M), Runar Ekblad (M-50), Esko Brunila (M-IS) och Harri Vainio (M-I6). Per Lundström (M), Anders Höglund (M-3S) och Esko Brunila (M-IS) visar sig vara kretsens bästa nattorienterare i sina reps. klasser, medan Runar Ekblad (M-50), Heikki

Vennelä (M-20), Stig Eriksson (M-IS), Harri Vainio (M-16), Kim Henriksson (M-I2) och Ina Hellström (N) tar medaljerna idagmästerskapen. Piffen vinner »sockenkampem> mot Kimito och Nagu och klubbkampen mot Fiskars samt bidrar med tre individuella segrar i Alands-kampen i Geta (Per Lundström, Runar Ekblad och om Vennelä). Aland vinner trots allt lagtävlingen. För första gången arrangeras klubbrnästerskap i spårorientering och mästare blir Pentti Ljungqvist (M), Runar Ekblad (M-50), Bengt Forss (M-3S), Stig Eriksson (M-IS), Harri Vainio (M- I6), Yngve Alexandersson (M-14) och Kim Henriksson (M- 12). KM i dagorientering samlar 29 deltagare och segrarna är räknat från klass M: Pentti Ljungqvist, Runar Ekblad, Bengt Forss, Esko Brunila, Klas Mattsson, Timo Varila, Kim Henriksson, Hardis Höglund (N-16) , Maj Lindholm (N-14) och Merete Forss (N-12). Damorienterarna svarar för arrangemangen och banläggningen vid natt-KM och följande mästare koras: Per Lundström (M), Runar Ekblad (M-50), Anders Höglund (M-3S), Olli Vennelä (M-20), Anders Lönnqvist (M-IS) och Harri Vainio (M-16). Under året får Bengt Forss, Anders Höglund och Heikki Vennelä utlösa guldmärket medan Per Lundström, Karl-Gustav Hagroos, Ina Hellström och Pentti Ljungqvist som också klarar fordringarna för detta märke samtliga innehar utmärkelsen från tidigare år. Trots det synnerligen livliga tävlandet har sektionens ekonomi kunnat skötas inom ramen för uppgjord budget, främst tack vare ett synnerligen intensivt och uppoffrande talkoarbete. Förutom dejoureringarna vid föreningens danstillställningar på Li1lholmen arrangerar man ett par egna danser med gott resultat. Också tävlingsarrangemangen ger ett litet överskott och så har man genom ett flitigt pappersinsamlande utökat kassan med vackra slantar. Föreningens ledarpokal för bästa ledarinsats under året tilldelas Bengt Forss och Anders Höglund premieras med sektionens egen ledarpokal. Verksamhetsårets livaktighet och stora framgångar tycks enbart sporra sektionsmedlemmarna till allt större ansträngningar och allt högre mål. Tack vare den stora bredden och några goda topporienterare (som under året för första gången - dock med måttlig framgång - deltar t.o.m. istorkavlen, 7-manna - Jukola-kavlen) förs föreningen småningom fram som en toppförening inom finländsk orientering och bevilj as på hösten arrangörsrätten till 1964 års finska mästerskap i huvudklasserna. Sektionen vill på detta sätt celebrera föreningens 50 årsjubileum.

[200]


Det är således ett krävande, men säkerligen intressant och givande verksamhetsår som träder in och en kraftinsats av varje sektionsmedlem kommer helt visst att behövas. 1964 )}Orienterarna kan se tillbaka på ett synnerligen livligt och innehållsrikt verksamhetsår, vilket ju är alldeles som sig bör under ett jubileumsår som detta. Föreningen har kunnat skörda vackra framgångar såväl tävlings- som arrangörsmässigt. Om fjolåret betecknades som det livligaste i föreningens orienteringsverksamhet hittills kan man utan vidare fastslå att detta rekord igen har slagits)}. Så inleder sektionsstyrelsen Bengt Forss (ordförande), Ernst Moberg, Pentti Ljungqvist, Anders Höglund, Adam Lindholm, Runar Ekblad, Henning Lauren och Ina Hellstöm sin verksamhetsberättelse för jubileumsåret. Och i sanning kan man vara nöj d. Med glans kommer man under året kunna försvara sin värdighet som elitförening vad oriep.teringen beträffar. Måhända är orienteringen ' just nu föreningens starkaste idrottsgren såväl kvantitativt som kvalitativt. Arets största händelse och samtidigt också största framgång är otvivelaktigt värdskapet för finska mästerskapen i klass M och N . Tävlingarna hålls den 13 september i Pemar-terrängen och fordrar varenda aktiv och funktionär inom sektionen på de många ansvarsfulla funktionärsposterna i tävlingsmaskineriet. De huvudsakliga förberedelserna sköts aven speciellt tillsatt tävlingskommitte (styrelsen bildar stommen), som samlar drygt hundra personer som uppövas och drillas för de många funktionärsuppgifterna. Och enligt utomstående bedömare lyckas arrangörerna fint. Dagstidningarna talar om en fullträff. Arets andra märkeshändelse, deltagandet i Tiomilakavlen i närheten av Stockholm, kan tas som ett mått på föreningens nuvarande styrka. Visserligen blir framgången i tävlingen inte direkt lysande - 93:dje plats bland 165 startande 10mannalag - men resultatet visar dock, att man har ett ganska stort och säkert )}garde)}, som också i en så krävande tävling i helt främmande förhållanden kan hålla huvudet kallt. De verkliga topparna saknas emellertid fortfarande och några nya förmågor av äldre årgång dyker heller inte upp. Det är i stort sett de senaste årens förmågor, som förkovrar sig i säkerhet och uthållighet. En väsentlig förlust drabbar föreningen, då Per Lundström ånyo lämnar föreningen och Heikki Vennelä och Sverker Engström tillbringar större delen av året vid FN-trupperna på Cypern.

Något uppehåll i verksamheten mellan olika tävlingssäsonger blir det inte heller i år frågan om. Förutom banläggartävlingen, där Bengt Forss är framgångsrikast med en andra plats inom N AID och en sjunde plats i rikstävlingen, samt skid- och spårorienteringen, som svarar för kontinuiteten i verksamheten, arrangeras hela vintern och våren gemensamma löpträningar och många av de aktiva deltar i föreningens skidtävlingar. På vårsidan lyckas man få hela föreningen bakom de gemensamma löpträningarna, )}tisdagslänkarna)}, som nu syns bli en permanent företeelse året runt till gagn för alla gemensamma strävanden och föreningens sammanhållning. Efter några års paus återupptas kontakten med fadderortsföreningen Slite IF på Gotland, mot vilken man i samband med jubileumshögtidligheterna utkämpar en klubbkamp såväl på dagen som på natten. Pentti Ljungqvist och Esko Brunila tar en dubbelseger i nattorienteringen och Piffen vinner lagtävlingen överlägset. Också i dagorienteringen är jubilaren helt överlägsen sin motståndare och efter att ha vunnit samtliga klasser individuellt distanseras Slite IF med närmare tre timmar i lagtid. För bästa tävlingsinsatsen står juniorlaget Anders Lönnqvist, Yngve Alexandersson och BrorErik Cederlöf, som hemför FSO-mästerskapet i budkavle, men Soile Madetojas mästerskap i FSOM i klass N-16 bör heller inte glömmas. Arets verkliga )}komeb> är otvivelaktigt Bo-Erik Engström, som från nybörjarstadiet på våren marscherar fram till en 11 :te placering bland 87 startande i finska mästerskapen klass M-14. Yngve Alexandersson och Kim Henriksson tar var sin bronsmedalj i FSOM klass M-16 resp. M-12 och Ulla Lundström blir fjärde i klass N och får härmed orienterarmärket i guld. Banläggarteamet Runar Ekblad - Pentti Ljungqvist erhåller FSO:s banläggarälg för Svenskfinlands bästa bana för året, FM-banan i Pemar. Också detta ett bevis för FM-arrangemangens lyckliga genomförande! I Bengt Forss och Pentti Ljungqvist får föreningen två nya I klass banläggare. Pilfen får finna sig i att bli helt utan guldmedalj i NAIDM. Bo-Erik Engström tar en silvermedalj i Klass M-14, Runar Ekblad en brons i M-50 och oldboyslaget Anders Höglund, Bengt Forss och Hilding Isberg likaså brons i budkavle-DM. Men detta är också allt. Budkavlelaget erövrar också kretsmästerskapet i samma åldersklass. KSF arrangerar KrM i skidorientering och här lyckas Bengt Forss och Olli Vennelä bäst och utklassar sina motståndare. Bengt Forss (M-43), Anders Höglund (M-3S), Olli Vennelä (M-18) och Yngve

[201]


Alexandersson (M-16) vinner motsvarande mästerskap i spårorientering, i tävlingar som hålls i samband med Varsinais-Suomen piiri:s mästerskap med Laitilan Jyske som arrangör. Dagkretsrnästare blir av föreningens medlemmar Runar Ekblad, Bengt Forss, Hilding Isberg (M-3S), Pentti Ljungqvist, Bror-Erik Cederlöf (M-IS), Tom Essen (M-l4), Ulla Lundström, Anneli Karlsson (N-I6) och Helen Schmidt (N-14). Piffen arrangerar natt-KrM på Alö-Iandet med Stig Henriksson som banläggare och arrangörsföreningen tar samtliga mästerskap genom Pentti Ljungqvist, Henrik Leandersson (M-3S), Bengt Forss, Bror-Erik Cederlöf och Yngve Alexandersson. »Sockenkampem> mot Kimito och Jagu blir en lätt uppgift liksom matchen mot Fiskars i Ingå och man får svara fö r lejonparten av de åboländska laget i kampen mot Aland i Korpo den 4 oktober. Av de tolv åboländska representanterna som ingår i laget är åtta från Piffen. Individuella klassegrare blir Bengt Forss, Runar Ekblad, Pentti Ljungqvist, Esko Brunila, Yngve Alexandersson och Ina Hellström. KM i dagorientering förläggs till neutrala marker i Littois med Turun Suunnistajat som arrangör. Pentti Ljungqvist, Runar Ekblad, Bengt Forss, Anders Höglund, 011i Vennelä, Yngve Alexandersson, Tom Essen, Kim Henriksson, Ulla Lundström, Anneli Karlsson och Helen Schmidt sorteras ut som mästare bland de 26 deltagarna. Bara tio man ställer upp i natt-KM och segrare blir Pentti Ljungqvist, Bengt Forss, Anders Höglund, Esko Brunila och Timo Varila. Tidigare har mästarna Pentti Ljungqvist, Bengt Forss och BrorErik Cederlöf utsetts i spårorienterings-KM, liksom i skrivbordsmästerskapen Bengt Forss, Ina Hellström och Olli Vennelä. Föreningens medlemmar deltar synnerligen flitigt i nationella tävlingar och noterar sammanlagt 23 klassegrar i dessa. Framgångsrika är Pentti Ljungqvist, Bengt Forss, Runar Ekblad , Hilding Isberg, 011i Vennelä, Bo-Erik Engström, Bror-Erik Cederlöf, Ulla Lundström, Ina Hellström, Yngve Alexandersson, Kim Henriksson, Nils LeinonenTor Abrahamsson, Karl-Gustav Hagroos, Lars, Erik Lindroos, Tom Essen, Soile Madetoja, Folke Engström, Helen Schmidt, Per Nyman, Timo Varila, Anneli Karlsson, Maj Lindholm, Merete Forss, Anders Höglund, Esko Brunila och Henrik Leandersson. Flitigast i elden är Bror-Erik Cederlöf med 43 tävlingsstarter. Anders Höglund har 39 och Hilding Isberg 37. De flesta banläggaruppdragen utförs av Anders Höglund som lägger fem banor. Henning Lauren och Regina Ljungqvist fun-

gerar som kretsens FSO-ombud och Pentti Ljungqvist är styrelsemedlem i FSO och representerar kretsen i N AID :s styrelse. Det är med tillförsikt sektionsstyret avslutar sin berättelse för verksamhetsåret på följande sätt: »Om också de senaste åren varit överfyllda av händelser och livaktig verksamhet och en del vackra framgångar har kunnat inregistreras här och där finns det ingen som helst orsak att börja vila på lagrarna. Härför talar framför allt det faktum, att nyrekryteringen under detta verksamhetsår varit rätt liten både vad äldre och yngre årgångar beträffar. Visserligen kommer nästa år att bli något av ett mellanår vad t.ex. tävlingsarrangemang beträffar, ett sådant mammutarrangemang som finska mästerskapen kräver en andhämtningspaus, men alla till buds stående krafter bör då istället sättas in på en intensifierad skolnings- och nyrekryteringsverksamhet. Det gäller sålunda att såsom alltid ställa målet högt, nu för tillfället att bredda skarorna och finslipa toppen. Om det kan fullföljas kan man också vara övertygad om, att orienterarna med sitt homogena och uppoffrande garde med tillförsikt kan se på framtiden, mot nya storarrangemang och stronga tävlingsinsatseu 1965 Vintern är inte längre en död period för orienteringsfolket. Man hänger sig åt banläggningstävlingar, instruktionstillfällen och skidorienteringstävlingar. Bengt Forss (M), Ina Hellström (N) och junioren Olli Vennelä vinner banläggarKM och Forss karta visar sig vara den bästa också på distriktsnivå. På riksnivå placerar den sig på en meriterande åttonde plats. Efter en lång rad skidorienteringstävlingar, mest för konditionsträningens skull och tyvärr med rätt svagt deltagarantal, arrangerar man i medlet av mars en nationell tävling - men med få deltagare. Redan i början av april kör man igång träningstävlingar på bar mark och sektionsmedlemmarna turas om med banläggningen. Och efter växlande framgångar i en lång rad nationella tävlingar sänds tre lag till DM i budkavle i Lovisa den 16 maj . I klassen M-20 tar Folke Eriksson, Esko Brunila och Olli Vennelä bronsmedaljerna liksom Yngve Alexandersson, Kim Henriksson och Timo Varila i M-16. KSF och agu IF besegrar Piffen i KrM i budkavle, men i sockenkampen Jagu - Kimito Pargas är pargasorienterarna klart bättre. Bengt Forss (M-43), Kalevi Lahtinen (M-16) , Henry Forsström (M-12), Ina Hellström (N), Maj Lindholm (N-16) och H elen Schmidt ( -14) är snabbast resp. klasser. I juni ställer man optimistiskt

[202]


upp ett sjumannalag (Per Nyman, Olli Vennelä, Esko Brunila, Hilding Isberg, Timo Varila, Pentti Ljungqvist och Folke Engström) i Jukola-kavlen, men platssiffran 137 i resultatlistan bland 210 lag skvallrar närmast om ett misslyckande. Det brister ännu i erfarenhet och ungdomarna har mycket att lära ... Veteranen Runar Ekblad är fortsättningsvis med och han söker skärmar i sammanlagt sjutton tävlingar. Bara ett fåtal gånger lyckas konkurrenterna besegra honom i M-56 klassen. Nagu IF:s Sven Sjödahllägger banorna i Korpo för kretsmästerskapen individuellt i augusti. Korpobon Arnold Oj ala, som helt visst känner hemsocknens skogar utan och innan segrar i klass M med 21 sek tillgodo på Pentti Ljungqvist. I M-18 vinner likaså Korpo-orienteraren Olof Lindström, men i övrigt lägger Piffen beslag p å mästerskapen. Kretsmästare blir Hilding Isberg (M-3S), Anders Höglund (M-43), Runar Ekblad (M-50), Esko Brunila (M-20) , Yngve Alexandersson (M16) , Bo Erik Engström (M-14), Henry Forsström (M- 12), Ina Hellström (N), Pirkko Vinberg (N-16) och Merete Forss (N-14) . Mynämäen Suunnistajat lägger banorna för klubbmästerskapen i Mynämäkiterrängen och listan över klubbmästarna får följande utseende: Pentti Ljungqvist (M), Hilding Isberg (M-3S) , Anders Höglund (M-43) , Runar Ekblad (M-50) , Folke Eriksson (M-20) , Bror-Erik Cederlöf (M-18), Yngve Alexandersson (M-16), Ralf F orsström (M-14), Henry Forsström (M-12) , Pirkko Vinberg (N-16 och Merete Forss (N-14) . Piffen anförtros arrangemangen av de individuella distriktsmästerskapen med Ernst Moberg som tävlingsledare och Anders Höglund som huvudansvarig banläggare . Mästerskapen förläggs till Pemar-terrängen och de egna skogsluffarna deltar endast delvis i de yngre juniorklasserna. Timo Varila överraskar i M-16 med att vinna före Yngve Alexandersson. Kim Henriksson tar brons i M-14, Maj Lindholm guld i N-I6 och Merete Forss och Helen Schmidt silver och brons i N-14. Trion Folke Engström, Pentti Ljungqvist och Sverker Engström för Piffen till en sjätte plats i klass M i FSOM-budkavlen i Lappträsk och Henrik Leandersson - Hilding Isberg - Anders Höglund tar övertygande mästerskapet i M-3S. I FSOMindividuellt i Lovisa Tors regi tar Piffen mästerskap genom Runar Ekblad (M-56), Bengt Forss (M-43) och Timo Varila (M-16). Olli Vennelä tar silver i M-20, Yngve Alexandersson brons i M-16, Ina H ellström brons i N och Anneli Karlsson silver i N-1 6. Runar Ekblad lyckas inte helt i FMtävlingarna och slutar på fjärde plats i veteranklassen. Ina Hellström blir tionde i damklassen.

Det åboländska lag som i början av oktober möter Aland kommer att till största delen bestå av Piffen-orienterare. »Trots detta» förlorar åbolänningarna i de åländska skogarna även om Anders Höglund, Olli Vennelä, Timo Varila och Maj Lindholm hemför, genom klassegrar, viktiga lagpoäng. Runar Ekblad svarar för nattKM:s banor i S andfall , men mästerskapen får bara tio deltagare. Mästare: Sverker Engström (M), Henrik Leandersson (M-3S), Anders Höglund (M-43), Folke Eriksson (M-20), Bror-Erik Cederlöf (M-18) och Timo Varila (M-16) . Den 10 oktober »firas» som orienteringspropagandadag med promenadorientering för allmänheten. Hela 128 köpingsbor hörsammar inbjudan till en promenad i en underbar höstnatur. De sista tävlingarna för säsongen blir en klubbkamp mot Fiskars IF, som Piffen överlägset vinner samt KrM i nattorientering i Kimito på banor av OK Järvens Jerker Nyberg. Bengt Forss hemför Piffens enda mästerskap. Fr.o.m. detta år tävlar man om sektionens intressepris - ett pris som efter tio år skall tillfalla den orienterare som samlat det högsta antalet poäng enligt en bestämd skala. Timo Varila och Yngve Alexandersson toppar statistiken detta första tävlingsår. Bengt Forss tilldelas efter avslutad säsong mästarmärket i orientering, Per Nyman, Henrik Leandersson, Olli Vennelä och Esko Brunila guldmärket. Trots ett flitigt tävlande med dyra resor går sektionsekonomin rätt väl i lås. De huvudsakliga medlen erhålls ur föreningens centralkassa, men som vederlag härför tjänstgör orienterarna som dejourer på Lillholmen och i Föreningshuset då föreningen anordnar danstillställningar. I styrelsen sitter Bengt Forss (ordf.) , Pentti Ljungqvist, Anders Höglund, Tor Abrahamsson, Adam Lindholm, Runar Ekblad, Ina Hellström, Henning Lauren och Ernst Moberg. 1966 Vinterperioden omfattar en handfull träningstävlingar i skid- och spårorientering samt en nationell tävling i skidorientering i medlet av mars. Föreningens skickligaste banläggare utses igen genom tävling både i förenings- och kretsinstans. Pentti Ljungqvist, Bengt Forss, Henning Lauren, Timo Varila och Ina Hellström lägger kontrollerna bäst. Inom N AID vinner Henning Laurens karta med Pentti Ljungqvists förslag på andra plats. I rikstävlingen blir Ljungqvist fjärde. På våren håller Bengt Forss och Hilding Isberg nybörjarkurser, men intresset är lamt. Antalet tävlingsarrangemang och tävlande blir emellertid

[203J


ungefär som förut och flitigast i skogen är Hilding Isberg med hela 48 tävlingsstarter. Yngve Alexandersson noterar 46, Timo Varila 40, Bengt Forss 38 och Bror-Erik Cederlöf 37. Anders Höglund är sektionens aktivaste banläggare. De goda relationerna till grannföreningar och det finska distriktet omhuldas och det är inte utan orsak man bl.a. deltar i det finska distriktets cuptävlingar. Här vinner juniorlaget medan seniorerna faller ur redan i tredje omgången. Varinais-Suomen piiri med orienterings ordföranden Uuno Arvola i spetsen svarar för bedömningen av sektionens banläggarkartor, Antti Kuokkanen från Turun Suunnistajat fungerar som bankontrollant vid en nationell patrulltävling, Nils Jansson från KSF har samma uppgift vid de nationella skidorienteringstävlingarna och Liedon Parma sköter de praktiska arrangemangen för Piffens KM i dagorientering. Ett synbart, fruktbart samarbete! Till de större individuella tävlingsprestationerna bör otvivelaktigt räknas Anneli Karlsson - Maj Lindholm - Pirkko Vinberg: trions bronsmedalj i FM i budkavle ( -18), Bror-Erik Cederlöfs silvermedalj i FSOM (M-20) och Pentti Ljungqvist seger i M 2 i samma mästerskap. Kim Henriksson (M-14) och Maj Lindholm (N- 16) blir NAIDmästare och i Henning Lauren och Anders Höglund får föreningen två nya I klass banläggare. Pentti Ljungqvist, Bengt Forss, Bror-Erik Cederlöf, Kim Henriksson, Ulla Lundström (N), Anneli Karlsson ( -18) och Maj Lindholm tar var sitt KrM på dagtid medan Folke Engström, Hilding Isberg, Anders Höglund och Timo Varila kompletterar på natten. Arets klubbmästare (dagorientering) blir Folke Engström, Tor Abrahamsson, Bengt Forss, Runar

Unga orienterare på startlinjen i orienteringstävlingar i Svartvikterrängen. Kim Henrikssolt (senare landslagsman) och Anne Isberg.

Ekblad, Bror-Erik Cederlöf, Yngve Alexandersson, Tom Essen, Kim Henriksson, Henry Forsström, Ina Hellström, Pirkko Vinberg, Maj Lindholm och Anne Isberg, samt i nattorientering Folke Engström, Hilding Isberg, Bengt Forss, 011i Vennelä och Timo Varila. En märkeshändelse under sommaren är besöket på Gotland och klubbkampen mot OK Rauken i Slite. Piffen tar lagsegern i nattorientering men förlorar knappt på dagen. Ett andra besök i Sverige slutar snöpligt. Redan på första etappen överskrider Piffens lag maximitiden i lO-milabudkavlen i Stockholmstrakten och tvingas bryta. Orienteringens dag firas den 9 oktober med promenadorientering och mopedorientering. Men på grund av uselt väder blir deltagarantalet mycket litet. Hilding Isberg och Timo Varila utses vid säsongavslutningen till föreningens bästa orienterare. Intressepriset går till Hilding Isberg, som efter två tävlingsår ligger en poäng efter Yngve Alexandersson. Bengt Forss fortsätter som ordförande med Pentti Ljungqvist, Anders Höglund, Allan Lindholm, Adam Lindholm, Ernst Moberg, Ina H ellström och Seppo Hietavuo i styrelsen. Henning Lauren och Ulla Lundström är FSO-ombud i kretsen och Pentti Lj ungqvist styrelsemedlem i FSO och representant för kretsen i N AID:s styrelse. 1967 »294 skogsluffare var med om att öppna landets orienteringssäsong när Piffen på söndagen anordnade vårens första nationella barmarkstävlingar på Kirjala-landet. Man hade tumme med vädergudarna, dagen blev solig och rätt varm och skogsmarkerna var praktiskt taget fria från snö. Allting var alltså upplagt för en stor orienteringsdag. Men det skulle visa sig att arrangörerna inte hade lika bra tur med sig i allt. En olycklig miss av banläggare och -kontrollant gjorde att andra kontrollen felplacerades ca 100 m och man nödgades ogiltigförklara fyra av klasserna och utlysa inofficiella resultat från dem. Beklagligt för Piffen, som har bästa rykte som tävlingsarrangör!» Så skriver Au:s signatur Q (Guy H enrichson) den 18 april. Men helt visst har man varit igång redan långt härförinnan. B1.a. DM och KrM i skidorientering har stökats undan, banläggartävlingar, träningstävlingar, instruktionsmöten o.s.v. Tor Abrahamsson, Bengt Forss, Timo Varila, Ralf och Henry Forsström blir kretsmästare och Pentti Ljungqvist, Hilding Isberg, Timo Varila och Kim Henriksson distriktsmästare i skidorientering. Nu förmärks dock en tydlig, sjunkande tendens ifråga

[204]


om deltagare både i tävlingar och instruktionstillfällen. Detta föranleder sektionsledare att aktivt uppsöka och samla nya ungdomar i sina led. Pentti Ljungqvist åtar sig huvudansvaret för de regelbundna träningarna. I budkavle-DM tar Jaget Varila - Alexandersson- Cederlöf silvermedaljerna i M-20 liksom Bo-Erik Engström Kim Henriksson - Ralf Forsström i M-I6. Av piffens representationslag i FM-budkavlen gör Pirkko Vinberg - Maj Lindholm - Anneli Karlsson kombinationen i N -I6- I8 bäst ifrån sig och går in på en fjärde plats i tävlingsfacit. Deltagandet i Jukola-kavlen ger ingen utdelning att tala om och i lO-milakavlen i Sverige tvingas man för andra gången att bryta tävlingen. Ina Hellström och Runar Ekblad blir tionde i FM individuellt och Timo Varila (M- I8) blir Piffens enda FSO-mästqre för året. OK Rauken kommer på svarsvisit, men får stryk och sockenkampen klarar man av utan större bekymmer. Med hård iver och helig ilska går åbolänningarna in för seger ilandskapskampen mot Aland och helt visst är det tack vare Piffens starka insats det går vägen och man kan avvärja hotet att vandringspriset för alltid skulle stanna i öriket. Man delar inte med sig många kretsmästerskap Listan över Piffen-segrar är lång: Pentti Ljungqvist, Tor Abrahamsson, Anders Höglund, BrorErik Cederlöf, Timo Varila, Bo-Erik Engström, Dan Karlsson, Ulla Lundström, Gun Hellen och Anne Isberg samt inattorientering Pentti Ljungqvist, Hilding Isberg och Bror-Erik Cederlöf. Arets klubbmästare: Olli Vennelä, Bengt Forss, Runar Ekblad, Bror-Erik Cederlöf, Yngve Alexandersson, Kim Henriksson, Mats Dancker, Pirkko Vinberg och Anne Isberg samt i n attorientering Pentti Ljungqvist, Anders Höglund, och Hilding Isberg. Bengt Forss, Yngve Alexandersson och Merete Forss lägger årets bästa banor i föreningsinstans. Hilding Isberg blir också i år bästa orienterare i seniorklassen men intressepriset går till Timo Varila. En stark, hängiven ledarkraft lämnar sektionen med Ernst Moberg, som i april flyttar till Lappfjärd. Styrelsens sammansättning: Bengt Forss (ordf.), Pentti Ljungqvist, Allan Lindholm (våren), PerErik Fagerholm (hösten) , Adam Lindholm, Hilding Isberg, Anders Höglund, Ina Hellström, Yngve Alexandersson och Bror-Erik Cederlöf.

Bengt Forss som ordförande. Man noterar konkret en avtappning av ledare och funktionärer och även ifråga om nyrekrytering av aktiva skogsluffare lyckas man inte nämnvärt. Ett försök att öka intresset för orientering är en ökning av antalet tävlingstillfällen, men det är huvudsakligen de senaste årens orienterare som aktiveras och bara ett fåtal nya ansikten dyker upp. Parhästarna Yngve Alexandersson och Timo Varila är de flitigaste tävlingsdeltagarna med 36 tävlingsstarter. Ina Hellström, som under ett par år hållit sig i bakgrunden, tar nu steget ut på nytt och framträder som en av sektionens säkraste orienterare . I FM för damer i Ounasvaara-terrängen blir hon sjätte i hård konkurrens, hon tar silver i FSOM, vinner i kampen mot Aland och i kretsmästerskapen. Dessutom tar hon en rad meriterande segrar och topplaceringar i olika nationella tävlingar. Runar Alexandersson (M) , Gun Hellen (N) och Yngve Alexandersson (junior) vinner banläggartävlingen på distriktsnivå och Gun Hellen blir andra på riksnivå. I KrM i budkavle i Lemlaxskogarna tar Piffen alla medaljer och i FMbudkavle placerar sig laget Yngve Alexandersson - Tima Varila - Bo-Erik Engström på 2I:sta plats bland 66 startande i M-20. I Jukola-kavlen

1968 Allan Lindholm, Anders Höglund och Bror-Erik Cederlöf avgår ur styrelsen, som i övrigt är.densamma som ifjol utan kompletteringar och med

[205]

Yngve Alexanderssoll letar skärmar.


Orienterargäng på länk. Fr.v . Seppo Hietavuo, Yngve Alexandersson, Pentti Ljungqvist, Hilding Isberg, Tom Essen, Henry Forsström, Anders Höglund, Kim Henriksson, BrorErik Cederlöf och Tor Aren.

slutar Piffens representationslag på rätt blygsamma platser i resultatlistorna. Timo Varila tar DM i M-20 och Gun Hellen i N-IS. Anne Isberg hemför en silvermedalj i FSOM klass N-14. Alandskampen bjuder på raffel. Aboland hemför alla individuella segrar utom i M-16, men Aland är ändå bättre i lag, främst tack vare sina seniorer och vinner sålunda kampen och härmed vandringspriset för alltid. Arets kretsrnästare: Pentti Ljungqvist (M), Hilding Isberg (M-3S), Bengt Forss (M-43), Timo Varila (M-20), Bo-Erik Cederlöf (M-IS), Kim Henriksson (M-16) , Kari Kuttila (M-14) , Seppo Kuttila (M-I2), Ina Hellström (N) och Anne Isberg (N-16). I natt-KrM med start vid Kommunalgården i Korpo är Pentti Ljungqvist i en klass för sig i M-klassen. Klubbmästare i dagorientering: Per Lundström (M), Hilding Isberg (M-3S), Runar Alexandersson (M-43), Timo Varila (M-20), Bo-Erik Engström (M- IS), Kim Henriksson (M-16) , Kari Kuttila (M-I4), Tage Hellberg (M-12), Pirkko Vinberg (N) , Maj Lindholm (N-IS), Marianne Lundqvist (N-16) och Anne Isberg (N-14). KM inattorientering: Pentti Ljungqvist (M) och Hilding Isberg (M-3S) Yngve Alexandersson avancerar i intressetävlingen och i 4-årsstatistiken går han till ledningen före Hilding Isberg, Timo Varila, Bengt Forss, Pentti Ljungqvist, Bror-Erik Cederlöf, Olli Vennelä, Ina Hellström, Kim Henriksson och Bo-Erik Engström. 1969 Med myförvärveb>, elitorienteraren Veikko Kiili

från Turun Suunnistajat börjar starkare vindar blåsa i Piffens orienterarIäger. En allmän upPryckning kan förmärkas och livaktigheten ökar starkt - och snabbt. Särskilt juniorerna noterar mycket värdefulla framgångar. Timo Varila debuterar t .o.m. i landslaget i nationskampen mot Sverige. Att Piffen kan räkna sig till toppföreningarna i landet får man snart bevis för. I FSO:s distriktskamp mot svenska Östgötlands distriktslag inväljs hela sex piffar e i det 22-mannalaget! I FSO :s s. k. inre ring finns ett flertal senoirer, damer och juniorer och som socker i botten får man finska orienteringsförbundets välsignelse till att arrangera nordiska orienteringsmästerskapen. Orienteringen är på »höjden av sin makt» inom Pargas idrottsförening! Några skogsluffare, Veikko Kiili, Ina Hellström, Timo Varila, Yngve Alexandersson och Olli Vennelä är värda ett särskilt kapitel i detta sammanhang. Kiili inleder sin Piffen-era med att vinna KM i banläggning helt överlägset. Inspirerad av förbundstränaren i friidrott Kalervo af Ursin deltar han i Solvalla-loppet tidigt på våren och vinner knappt före Max Holmnäs, vinner en rad nationella tävlingar i knallhård konkurrens med landseliten, vinner DM i Kimito, vinner Fiskars IF:s stort upplagda internationella tävling, vinner i landskapskampen mot Aland och utses till föreningens bästa orienterare för året. I FM kör han dock på en nit och stannar på en anspråkslös 43:dje plats och i KM lyckas Per Lundström snyta honom på mästerskapet. Ina Hellström gör sitt livs hittills starkaste säsong och i N AID:s poängtab~ll över de bästa orienterarna toppar hon damklassen. Hon placerar sig högt - många gånger också högst - i prislistorna från en lång rad nationella och internationella tävlingar runtom i landet, vinner uttagningstävlingen för nordiska mästerskapen och blir självfallet föreningens bästa orienterardam och bästa idrottskvinna överhuvudtaget under detta år. Yngve Alexandersson och Timo Varila skördar likaså massor av lagrar i nationella och internationella sammanhang i M-20. Och självfallet hör

PIF :s slagkraftiga budkavle-lag bl.a. FSO-mästare 1969 och 1971. Fr.v. Veikko Kiili, Per Lundström och Olli Vennelä.

[206]


de t ill de största poängplockarna i klubb- och landskapskamper - de visar nämligen upp en fantastisk säkerhet och återfinns sällan på sämre än prisplats i resultatlistorna . I FSOM drar Yngve det längre strået och hemför mästerskapet, men Timo svarar med att istället vinna både KrM och M-20-klassen i kampen mot Aland. 0 11i Venneläs meritlista blir också lång. I M-l sekunderar han exemplariskt Veikko Kiili i tiotals tävlingar och lyckas också besegra honom några gånger. En speciell fjäder i hatten är t .ex. segern i Auran Vannas nationella tävlingar, där Kiili blir sjätte. Föreningen uppnår sin hittills bästa placering i Jukola-kavlen, 30:de bland 328 lag. I banläggartävlingen på distriktsnivå vinner Tua Hellen i damklassen och i tävlingen om den bästa ungdomsbanan tar Piffen en trippelseger genom Jorma Laine, Timo Varila och ils Leinonen. Tom Essen tar silver i jumorklassen. 0 11i Vennelä, Per Lundström och Veikko Kiili löper hem FSOM i budkavle och i de individuella mästerskapen kompletteras Yngve Alexandersson av Seppo Kuttila i M-12 och Terese Karlsson i N-14, vilka ger Piffen ytterligare två FSOMtitl ar. Piffen vinner klart årets sockenkamp och klubbkampen mot OK Rauken från Slite samt medverkar avgörande till lagsegern mot Aland. Höstens stora elddop är självfallet nordiska mästerskapen, som man arrangerar dels i Kimito dels i hemmaskogarna med Bengt Forss som tävlingsledare och Pentti Ljungqvist och Runar Ekblad som banläggare för budkavledelen. Arrangemangen genomförs med bravur och via press, radio och TV får föreningen och köpingen en stor dos good-will och PR av största värde. Bakom årets verksamhet står Bengt Forss (ordf.), Pentti Ljungqvist, Nils Leinonen, Adam Lindholm, Hilding Isberg, Ina Hellström, Yngve Alexandersson och Per Lundström. 1970 Orienteringen har vind i seglen. Piffens skogsluffare samlar nya värdefulla segrar och trofeer, både i inhemska och utländska skogar. Medlemmarna tävlar i en förbundskamp, i uttagningar för VM och i en landskamp. Ledarstaben svarar för F M i budkavle med över 200 deltagande lag, DM i nattorientering, FM och M-uttagningar för statens järnvägar, KrM i budkavle och ett tjugotal lokala arrangemang. Ina Hellström är den aktivaste p å tävlingsbanorna och efter en lång serie topprestationer i stortävlingar, silver i FSOM och en sjunde plats i FM kan hon inväljas i landslaget mot T jeckoslovakien. Här slutar hon på en hedersam sjätte plats. Ungdomarna Kim Henriksson

och Gun Isberg är likaså på väg mot den finländska orienterartoppen - några år till och sektionen har nya landslagskandidater! De enskilda medlemmarnas framgångar är många. Kim Henriksson tar FSOM-guld, M-budkavlelaget, Ina Hellström, Runar Ekblad och Anne Isberg silver. Gun Hel1en- Pirkko Vinberg - Ina Hellström - kombinationen ger inga konkurrenter någon chans i DM i budkavle och i DM individuellt överraskar Timo Varila, som nu är senior, med att knipa segern i en svår och tung tävling i Kervo. Runar Ekblad, Ina Hellström och Terese Karlsson tar också var sitt DM. Arets klubbmästare i dag orientering heter Timo Varila (M) , Runar Ekblad (M-50), Bengt Forss (M-43) , Hilding Isberg (M-3S), BoErik Engström (M-20), Bengt Gustavsson (M-16), Seppo Kuttila (M-14) , Bertel Pahlman (M-I2), Ina Hellström (N), Anne Isberg (N- I6) och Gun Isberg (N-14) . I mörkeret är Per Lundström, Bengt Forss och Hilding Isberg snabbast. De interna mästerskapen samlar dock mycket få deltagare - bara en eller ett par deltagare i varje klass. Ett faktum som bevisar att bredden är svag även om topp orienterare finns . Timo Varila lägger den bästa banan i seniorklassen och Ulla Czuryskiewicz (f.d. Lundström) i damklassen. Kim Henriksson segrar i juniorklassen och Runar Alexandersson lägger den bästa ungdomsbanan. KM i skidorientering samlar endast några ungdomar. Kim Henriksson vinner M-I8 före Elmer Lindberg och Eero Lindberg är före Dan Karlsson i M-16. Gun Hellen tävlar ensam i damklassen och i N-I4 är Terese Karlsson överlägsen Eija Hamnström och Marita Lindberg. I tävlingen om intressepriset passerar Hilding Isberg i år Yngve Alexandersson, som i statistiken efter sex tävlingsår följs av Timo Varila, Bengt Forss, Pentti Ljungqvist och Ina Hellström. Ina Hellström samlar dock de flesta poängen under säsongen och hon är också överlägset bästa orienterare inom föreningen. I årsbästa tabellen följs hon av Runar Ekblad, Olli Vennelä, Pentti Ljungqvist, Hilding Isberg, Timo Varila, Nils Leinonen och Veikko Kiili. Kiili representerar Piffen endast i ett fåtal tävlingar, medan bIa. Pentti Lj ungqvist är synnerligen aktiv och kan otvivelaktigt räkna köpingsrnästerskapet som något aven triumf, då han besegrar bl.a. Yngve Alexandersson med över tjugo minuter på den 9,2 km långa banan. Arets sektionsbudget balanserar på 9.000 mk, av vilken summa 3.000 mk skall insamlas av medlemmarna. Bl.a.· FM-budkavlen ger i vinst ca 3.500 mk, varför ekonomin vid säsongens slut är säker balans. Sektionsstyrelsen är densamma som senaste år

[207]


med undantag av Anders Höglund som ersätter Yngve Alexandersson. 1971

Nya stora representationsuppdrag väntar Piffens skogsluffare. Sektionsbasen Bengt Forss inväljs i det finländska landslaget för en internationell banläggartävling och han placerar sig på fjortonde plats bland 73 deltagare från fjorton länder. Ungern vinner tävlingen. I landslaget för nordiska mästerskapen inväljs Veikko Kiili , som i år igen är något aktivare , samt Ina Hellström. Man deltar i lO-mila i Sverige och placerar sig p å 5l:sta plats bland hela 300 lag. En fjortonde plats i FM-budkavlen för damer och en tjugonde i herrklassen bland 142 lag samt en sjunde plats i M-35 är representativa prestationer. I FM-Iagen löper seniorerna Timo Varila, Yngve Alexandersson, 011i Vennelä och Veikko Kiili , damerna Gun Hellen, Pirkko Vinberg och Ina Hellström och i M-35 Tor Aren) f.d . Abrahamsson), Hilding Isberg och Pentti Ljungqvist. Också i FSOM uppvisar man kraft och en ökad, bredd. Hela tio FSO-medaljer blir årets skörd av dessa guld i M (Veikko Kiili), M-20 (Kim Henriksson), M-budkavle (Ol1i Vennelä, Per Lundström och Veikko Kiili) och M-35 budkavle (Nils Lehtonen, Tor Aren och Hilding Isberg). Ina Hellström kompletterar ytterligare storframgångarna med en sjätte plats i FM, Runar Ekblad med en andra plats och ytterligare Olli Vennelä med en fjärde plats i natt-FM. Ina Hellström är på toppen av sitt kunnande och spar heller inte på möda i tränings- eller tävlingshänseende. Hon blir helt överlägset säsongens flitigaste orienterare . Tillsammans med Olli Vennelä blir hon också ny innehavare av mästarmärket i orientering och liksom så många gånger förut koras hon till föreningens bästa idrottsdam, då det är dags för julfest och säsongavslutning. Veikko Kiili får motsvarande utmärkelse på herrsidan. De verkligt stora framgångarna inom orienteringen är nu så många att de lokala framgångarna, träningstävlingar, KM, KrM och t .o.m. DM nästan faller i skuggan då det gäller att ge en någorlunda kort översikt av årets mest anmärkningsvärda händelser. Men som väl är, kan också i en redogörelse som denna lugnt hänvisas till föreningens arkiv, där det från det senaste decenniets verksamhet finns mycket detaljerade uppgifter om tävlingar och olika arrangemang i de digra årsberättelserna. Här må dock ännu noteras, att Olli Vennelä, Runar Ekblad (vid det här laget 64 år gammal), Seppo Kuttila, Esko Brunila, Ina Hellström, Terese Karlsson och damlaget Vin-

berg - Hellen - Hellström tar medaljer av silveroch bronsvalör vid FSOM i Kimito. Och Aboland vinner sin tredje raka seger över Aland, självfallet mycket tack vare Piffen-inslaget i landskaps_ laget. Från Gotland får man besök av OK Rauken, en liten orienterartrupp, som inte kan bjuda Piffen nämnvärt motstånd i en klubbkamp. Sektionsstyrelsen lägger ner stort arbete på en långsiktsplanering för sin verksamhet. Man lägger fram ett utkast, där verksamheten indelas i ett flertal sektorer, för vilka olika styrelsemedlemmar bär huvudansvaret. Meningen med detta är att fördela det j ättearbete de frivilliga krafterna i denna expanderande verksamhet måste utföra, på så många personer som möjligt. Man försöker planera följande års budgetförslag grundligt i god tid , man lägger upp detaljerade planer för skolnings- och informationsverksamheten, man effektiverar nyrekryteringen av medlemmar, man strävar till lägre utgifter för tävlingsresor, klarlägger kartbehovet samt spikar på långsikt en ram för tävlings- och träningsprogram . Måhända kan man säga att sektionen vad beträffar organiseringen av verksamheten står högt över de flesta övriga sektioner inom föreningen. Och minsann om detta inte också återspeglas i resultaten . .. En stor del av äran för de framgångar sektionen nu upplever måste man förvisso tillskriva i första hand sektionsbasen, Bengt Forss, som suttit i styrelsen sedan 1960 - som ordförande sedan 1962. I Adam Lindholm (invald i styrelsen första gången 19491), Ina Hellström (invald 1963), Pentti Ljungqvist (invald 1961), Nils Leinonen, Hilding Isberg, Sverker Engström och Per Lundström har han hängivna, alltid beredvilliga medhjälpare och funktionärer - då dessa inte själv är ute och letar skärmar ... 1972

Den välorganiserade planering av verksamheten som inleddes ifjol försöker man nu så långt det bara är möjligt fullfölja. Nybörjarverksamheten ger snabbt goda resultat. Man föreläser och visar instruktionsfilmer i många skolar. Man håller en nybörjarkurs med både teori och praktik och ca åttio ungdomar i åldern 9 - 16 år är med. Av dem återfinns redan denna säsong överraskande många i föreningens tävlingar. Omkring trettio personer från södra Finland deltar i en grundkurs i kartförbättring, vilken sektionen anordnar i Pargas. Träningstävlingar och länkar ofta gemensamma med andra sektioner - hålls regelbundet, men deltagarantalet kunde vara större. Tävlingsverksamheten bedrivs som senaste år

[208]


låt vara rried något färre topprestationer. Arets verkliga trumfkort är Ina Hellström, som tävlar vidare på elitnivå inom finländsk orientering. Segrar och topplaceringar i en mängd stortävlingar, guld i FSOM, sjätte plats i FM och andra plats i kampen FSO-Östgötland hör till de bättre bitarna. Ingen tvivlar på vem som skall koras till föreningens främsta idrottskvinna ... Veikko Kiili lämnar Piffens led och Pargas för att »luffa>} för elitföreningen Liedon Parma. I honom förlorar man ett av sina starkaste orienterarkort genom tiderna. OUi Vennelä, Kim Henriksson, Timo Varila, Yngve Alexandersson, Esko Brunila i M-och M-20-klassen samt pålitliga skogsluffarna Hilding Isberg, Bengt Forss och naturligtvis pensionären Runar Ekblad i de äldre klasserna bildar nu stommen i klubblaget. Kim Henriksson (M-20) tar FSO-guld, Hilding Isberg (M-43) silver och Runar Ekblad (M-62) och Bengt Forss (M-50) brons. De yngres prestationer i FSOM är följande: Simo-Pekka Vennelä (M- 16) guld, Terese Karlsson (N-16) silver, Seppo Kuttila (M-16) och Anne Isberg (N-IS) brons. Damlaget Vinberg - Isberg Hellström tar brons i FSO-budkavlemästerskapen. Pentti Ljungqvist lägger seniorernas bästa bana i klubbinstans men Olli Vennelä vinner i distriktsinstans. I damklassen är Maj Lindholm bäst. Turun Suunnistajat arrangerar årets Jukolakavle och Piffens I lag (Esko Brunila, Yngve Alexandersson, Per Lundström, Bror-Erik Cederlöf, Timo Varila, Kim Henriksson och Olli Vennelä) reder sig hyfsat - platssiffra 36 bland 443 lag. I DM som arrangeras av Esbo IF lyckas man inte ta ett enda mästerskap. Listan över årets tio bästa seniororienterare toppas av Ina Hellström före Bengt Forss, Olli Vennelä, Hilding Isberg, Yngve Alexandersson, E sko Brunila, Pentti Ljungqvist, Bror-Erik Cederlöf, Timo Varila och Runar Ekblad. Juniorlistan upptar namn som Kim Henriksson, Simo-Pekka Vennelä, Seppo Kuttila, Anne Isberg, Terese Karlsson, Martin Forss, Eija Hamnström, Pekka Takaoja, Ves a Sinisalo och Bjarne Leinonen. Hilding Isberg leder fortfarande mammuttävlingen om intressepriset före Yngv e Alexandersson, Timo Varila, Bengt Forss, Ina Hellström, 011i Vennelä, P entti Ljungavist, Kim Henriksson, Bror-Erik Cederlöf, Runar Alexandersson, Runar Ekblad, Bo-Erik Engström, Esko Brunila, Anne Isberg, Seppo Hietavuo, Pirkko Vinberg, Seppo Kuttila , Tor Aren, Nils Leinonen och Gun Hellen. I sina strävanden att få egna kunniga funktionärer också för stortävlingar har man fram till i år lyckats skola upp över trettio klassificerade 14

banläggare - av dem åtta I klass (Runar Ekblad, Pentti Ljungqvist, Bengt Forss, Per Lundström, Henrik Leandersson, Hilding Isberg och Nils Leinonen) . Sektionsekonomin går den aktiva säsongen till trots bra i lås, sedan medlemmarna samlat in pengar bl. a. genom skogsplantering, tävlingarrangemang (startavgifter) och en danstillställning. De största utgiftsposterna bildar startavgifterna och resekostnaderna. Trettio tävlingsdräkter inköps för de aktiva medlemmarna. I redet för en orientering på frammarsch står exakt samma styrelse som senaste år - också nu Forss som ordförande. Av funktionärerna är Pentti Ljungqvist styrelsemedlem i FSO, Anders Höglund FSO:s orienteringsombud och Bengt Forss köpingens idrottsnämnds ordförande. 1973 Tack vare alla orienterares stora beredvillighet och uppoffring kan de arbetsuppgifter sektionen ställs inför och den planerade verksamheten nästan i sin helhet genomföras. Verksamhetsberättelsen, som under de senaste åren tenderat till att svälla ut i sidantal nästan i överkant försöker man nu koncentrera och samlar bl. a. positiva och negativa intryck i följande punkter: >}kommitteverksamheten har löpt bra, god sammanhållning och gott kamratskap har rått bland orienterarna, många lovande ungdomar är på kommande>} samt >}de verkligt stora framgångarna fattas, såsom finländska mästerskap och landslagsuppdrag, de tomrum som finns i klasserna M-20 M-16 har inte kunnat fyllas , de äldre flickornas inaktivitet och ledarbristen, vilken märks i juniorarbetet». Man tävlar emellertid fl itigt och de fina prestationerna saknas inte . De framgångsrikaste skogsluffarna är Kim Henriksson, Olli Vennelä, Ina Hellström, Pentti Ljungqvist, Runar Ekblad, Bengt Forss, Simo-Pekka Vennelä, Seppo Kuttila, Yngve Alexandersson, Bror-Erik Cederlöf, Esko Brunila, Nina Ljungqvist, Pirkko Vinberg och Leena Pihlaja. Genom Yngve Alexandersson, Kim Henriksson och OlE Vennelä får Piffen ett kärkommet FSOM i budkavle i klass M. I riksinstans vinner Simo-Pekka Vennelä banläggartävlingen, Ina Hellström blir andra i kampen mellan Hedmark, Norge och FSO, Pekka Takaoja (M-12) och Roger Gruner (M-14) blir NAID-mästare och Pentti Ljungqvist vinner klass 1\'1-35 B i >}3dagars>} på Gotland. Träningstä vlingar hålls varj e torsdag och dessa utnyttjas främst av juniorerna. Träningskommitten anordnar ett fast system av kontroller på norra Stortervo och pargasborna letar flitigt efter

[209]


dem i skogarna. Man satsar mycket för att få nya kartor över Pargas och just nu håller man på att förbättra kartorna över två stora områden för FSOM 1974. Skolningskommitten ordnar nybörjartävlingar hela vårsäsongen med en mängd deltagande 9 - 14-åringar. De äldre juniorerna är däremot färre. Med Runar Ekblad som banläggare arrangeras N AIDM i dagorientering på Stortervo. Arrangemangen, och icke minst banläggaren, får god kritik av press och tävlande. Man har god kontakt med grannföreningarna och samarbetar både ifråga om tävlingskontrollanter, banläggningar och instruktioner. Klubbmästarna för året: dagorientering Olli Vennelä (M), Bengt Forss (M-50), Hilding Isberg (M-43) , Nils Leinonen (M-3S), Simo-Pekka Vennelä (M-18), Seppo Kuttila (lVI-16), Bertel Pahlman (M14), Jari Kallio (M-12), Ina Hellström (N), na ttorien tering Olli Vennelä (lVI) , Bengt F orss (M-50), Hilding Isberg (lVI-43) och Simo-Pekka

Vennelä (M-18) samt i banläggartävlingel1 Pel1tti Ljungqvist (M) , Simo-Pekka Vennelä (M-20) och Maj Lindholm (N). Bästa orienterare för året blir Ina Hellström (N), Olli Vennelä (lVI) , Leel1a Pihjala och Seppo Kuttila (juniorer) . Yngve Alexandersson behåller sin tätposition i tabellen över poäng för intressepriset året innan pokalens öde avgörs. Efter honom följer Hilding Isberg, Ina Hellström, Timo Varila, Bengt Forss, Olli Vennelä, Pentti Ljungqvist, Kim Henriksson, Bror-Erik Cederlöf och Esko Brunila. En svår förlust drabbar sektionen och föreningen, då f.d. aktiva medlemmen och mångåriga sektionskassören Adam Lindholm hastigt rycks bort från jordelivet. Henrik Grandell övertar hans uppgifter. Sektionsstyrelsen har i övrigt följande sammansättning: Pentti Ljungqvist (ordf.) , Sverker Engström, Nils Leinonen, Hilding I sberg, Olli Vennelä, Esko Brunila och Ina Hellström.

[210]

Profile for Pargas IF

PIF pa frammarsch del 2  

PIF pa frammarsch del 2

PIF pa frammarsch del 2  

PIF pa frammarsch del 2

Profile for piffen
Advertisement