Page 1

2012:3 • Årgång 53 • 99 kr

ARBETSPLATSEN Lennart Levi, Töres Teorell, Marie Hallander-Larsson m fl

Revideringen av diagnosbiblarna


INNEHÅLL Inledning 4 TEMA: Psykisk hälsa på arbetsplatsen Lennart Levi 6

Frisk av jobbet  Arbetsmiljö­frågan i 2010-talets Sverige Personal­arbete och psykisk hälsa på Swedbank

Töres Theorell 16 Marie Hallander-Larsson 24

Hjärnkolls undersökning av attityder till psykisk ohälsa

Emma Thelander 30

Hälsofrämjande ledarskap inom kommunal sektor

Andrea Eriksson 36

Hur kan företag förebygga psykisk ohälsa?

Anders Karlsson 42

Massmord och tyst våld

Yeshiwork Wondmeneh 50

Revideringen av diagnosbiblarna

Per-Anders Rydelius 54

Hjälp via Internet för alkoholoch drogmissbruk

Kristina Sinadinovic 60

Aktuell litteratur

Björn Wrangsjö

68


Psykisk hälsa på arbetsplatsen:

Rimliga krav och hälso­ samma värderingar Det är tyvärr uppenbart att stigman kring psy­ kisk ohälsa fortfarande är ett stort problem. Den statliga kampanjen Hjärnkoll har gjort en enkät som vi redovisar på sid 30, som visar att varannan chef med personalansvar tror att 10 procent eller färre av deras anställda kommer att utveckla psy­ kisk ohälsa någon gång under sitt yrkesliv. Den verkliga siffran är 20–40 procent enligt Social­ styrelsens uppskattningar. Vi har också gjort ett nedslag på en av Sveriges största arbetsplatser, Swedbank. Deras personal­ direktör Marie Hallander-Larsson säger att man på banken allt oftare talar om psykisk hälsa och att må bra, om exempelvis mindfulness och meditation, men att man inte pratar om psykisk ohälsa. Det bekräftas av Kommunals utredare Yashiwork Wondmeneh, som också har kartlagt förekomsten av diskriminering på arbetsplatser. Andrea Eriksson har forskat i hälsofrämjande ledarskap i den kommunala sektorn. Hennes avhandling visar att många chefer tänker i hälso­ främjande termer, men att tidspress gör att de får svårt att gå från ord till handling. Det som författarna i numret pekar på är att hälsofrågorna, såsom att ha rimliga prestations­ krav och att arbeta för en sund värdegrund på arbetsplatsen, måste prioriteras mycket högre.

Under vilka förutsättningar blir vi friska respek­ tive sjuka av arbetet? Hur hanterar man psykisk sjukdom på jobbet? Och hur ser attityderna till psykisk ohälsa ut på våra arbetsplatser idag? Det är några av kärnfrågorna i detta tema­ nummer om psykisk hälsa på arbetsplatsen. Lennart Levi och Töres Teorell, två av Sveriges ledande arbetsmiljöforskare, har bidragit. Lennart Levi inleder med att diskutera ”jobbets” hälso­ befrämjande betydelse och hur ett meningsfullt arbete kan inverka positivt på den enskilde, familjen och samhället. Teorell fortsätter och visar i sin översikt att det finns klara samband mellan dålig arbetsmiljö och påfrestningar under arbetsdagarna, s k ”spänt arbete” (job strain, kombinationen av höga krav och små möjligheter att kontrollera sin egen arbetsituation) och risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Intressant är också hans forskning som visar hur psykosocial chefsutbildning och kulturella aktiviteter kan förbättra arbetsmiljön. Anders Karlsson, arbetsmiljöingenjör och råd­ givare på tjänsteföretagens arbetsgivar­organisation Almega, konstaterar att samarbetet mellan företagshälsovården och den allmänna vården skulle kunna utvecklas. Det finns fortfarande en del missuppfattningar om vad som är företags­ hälsovårdens roll, dvs att förebygga och arbeta med hälsan och den arbetsförmåga som finns.

Redaktionen

4


Barn uppfostrade av förvärvsarbetande mödrar

– för 50 år sedan

”Alltfler mödrar söker sig ut i förvärvsarbete. Är det en bra eller olycklig utveckling med hänsyn till barnen?

övervägande ekonomiskt nödtvång ligger i klass 2 barnens beteende­rubbningar kring 40–45 procent.

...För att göra en allsidig och objektiv undersökning insamlade jag under åren 1957–1958 med hjälp av lärare och skolsköterskor ett material, som omfattade 3600 barn i Göteborg, Stockholm och Malmö. Barnen var till hälften 8-åringar i klass 2 och till hälften 12–13-åringar i klass 6. Insamlingsmaterialet valdes rent slumpmässigt.

...Om man jämför barnens skolprestationer visar det sig att barn till mödrar som arbetar av ”positiva” skäl ligger mycket högt över de barn vars mödrar arbetar av ekonomiskt nödtvång. Här finns också en annan faktor som säger en del, nämligen hur lång arbetsdag mamman har. Om hon kommer hem före kl 6 på eftermiddagen eller tidigare har barnen statistiskt säkerställt mindre beteenderubbningar än om hon kommer hem senare eller har natt- och skiftarbete.

...Under bearbetningen av materialet har det visat sig att någon skillnad i fråga om skolprestationer mellan förvärvsarbetande respektive hemmamödrars barn icke förekommer vare sig i klass 2 eller 6. När det gäller lärarnas uppfattning av barnens beteende finns vissa bestämda skillnader mellan 8-åringarna och 12–13-åringarna. I Göteborg och Malmö har heltidsarbetande mödrars barn i klass 2 statistiskt säkert oftare s k beteenderubbningar, som i frågeformuläret kallades ”anmärkningsvärda avvikelser från vanligt uppträdande”, 29 procent beteenderubbningar hos heltidsarbetande mödrars barn mot 19 procent hos hemmamödrars barn.

...Jag har också tagit reda på hur barnen blir omhänder­ tagna på eftermiddagarna. Så hög procent som 46 lämnas utan någon tillsyn. Barn som har tillsyn har lägre procent beteenderubbningar men skillnaden är inte statistiskt säker. ...Personligen tycker jag att det är bäst och lyckligast om modern stannar hemma medan barnen är små. Men erfarenheten säger mig att det inte finns så många otillfredsställda kvinnor någonstans som i hemmakvinno­gruppen.”

...Om modern arbetar för att hon är intresserad av sitt yrke eller önskar höja familjens standard, t ex med tanke på barnens studier, eller andra ”positiva” orsaker, har barnen inte oftare beteenderubbningar än hemarbetande barn. Om modern däremot arbetar utanför hemmet av

Doktor Gerd Blume-Westerberg/Synnøve Bellander (ur Psykisk Hälsa 1962:3)

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA Tidskrift för främjandet av psykisk hälsa. Organ för Föreningen Psykisk Hälsa. Utkommer med 4 nr/år. Årgång 53 ISSN: 0033-3212 Copyright © Föreningen Psykisk Hälsa 2012

MEDLEMSKAP (inkl. prenumeration på tidskriften och det elektroniska veckobrevet samt rabatter på skrifter och seminarier) Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år, Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 99 kr Org.nr. 802002-7291 Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043 Föreningen har 90-konto, pg 900853-3

CHEFREDAKTÖR & ANSv. UTGIVARE: Per-Anders Rydelius REDAKTÖR: Carl von Essen Omslagsillustration: Jonas Rahm REDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, special­pedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Cecilia Modig, socionom och författare; Per-Anders Rydelius, professor i barnoch ungdomspsykiatri, överläkare och Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi.

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: Maila info@psykiskhalsa.se ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se Form & Produktion: Pelle Isaksson TRYCK: Edita, Västra Aros 2012. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

5


Frisk av jobbet

6


Lennart Levi är medicine doktor och professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet. Han har varit rådgivare till FN-organen WHO och ILO och till Europeiska kommissionen och var riksdagsledamot (c) 2006–2010.

skriande behov av ”hängrännetänkande”, eller Sedan länge har patienten och hans/hennes funk­ med ett finare ord ett ”systemtänkande”. Likaså tioner enkelt och praktiskt delats in i två kategorier: råder en oförmåga att överbrygga klyftan mellan soma och psyke, i kropp och själ – som om vatten­ tillgängligt vetande och politiska beslut, och täta skott var inbyggda i höjd med kragknappen. mellan beslutens intentioner och deras faktiska Det som låg norrut var psykiatrins domäner. genomförande och effekter. Låt oss ta arbetslivs­ Söderut låg det övriga, den somatiska medicinens. frågorna som ett illustrationsexempel. Detta var grundmurat när jag påbörjade mina Två av grundpelarna i EU:s medicinstudier vid Karolinska Lissabonstrategi är: Fler och institutet för över 60 år sedan. bättre jobb. Och detta trots att man ju fak­ Två av ”Fler” jobb betyder ett tiskt sedan länge visste att både grundpelarna inkluderande arbetsliv – inklu­ nervsystem, insöndringskörtlar i EU:s Lissabon­ derande för alla som kan och och immunsystem utgjorde strategi är: Fler vill arbeta och är i arbetsför mycket effektiva budbärare mel­ ålder. För yngre såväl som för lan de båda ”nivåerna”. Och att och bättre jobb. äldre. För kvinnor som för män. orgnismen därför fungerar, och För utrikes födda såväl som för måste fungera, som en helhet. inrikes. För generellt anställningsbara som för Men vårt samhälle är inte planerat för en sådan mer betingat arbetsföra. helhetssyn. Såväl planering som diagnostik och ”Bättre” jobb betyder ett arbetsliv som främjar terapi följer en långt mer fragmenterande plan­ såväl hälsan som verkningsgraden i arbetsinsatsen, ritning (Levi, 2009). och därmed produktiviteten. Stuprör och hängrännor

Mina 50 år i forskarsamhället och efterföljande fyra år i Sveriges Riksdag har lärt mig att ett ut­ brett ”stuprörstänkande” råder, och att vi är i ett

Arbetslinjen

Alliansregeringens politiska huvudmålsättning är jobb åt alla i arbetsför ålder. Alla som kan och

7


Arbetsmiljö­ frågan i 2010-talets Sverige – ur ett subjektivt forskarperspektiv

16


Töres Theorell är läkare, specialist i internmedicin och professor emeritus vid Karolinska Institutet. Han var 1995– 2006 chef för Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin. Hans vetenskapliga produktion har handlat om stress i relation till hjärtinfarkt och psykosomatiska sjukdomar.

Sverige hörde under efterkrigstiden och kanske framförallt under 1970–90-talet till arbetsmiljö­ forskningens föregångsländer i världen. Vi satsade procentuellt mycket pengar och fick också fram forskning som enligt oberoende internationella utvärderingar var världsledande på området. Forskningen gick också hand i hand med lagstift­ ningen. Flera forskare hade stort inflytande över de arbetsmiljölagar som stiftades på 1980-talet i de nordiska länderna. Dessa lagar markerade en historiskt viktig epok eftersom de betonade vikten av demokrati och medinflytande för de anställda. Framförallt inom tillverkningsindustrin gjorde man intressanta experiment med helt nya arbetsorganisatoriska modeller som uttryckte en väg bort från löpande bandet. Inom forskningen byggde mycket av detta på sociologisk teori bl a kring den känsla av aliena­ tion som uppstår om arbete delas upp i mycket små delar enligt de principer som Taylor hade formulerat för bilindustrin i USA. En av de mest inflytelserika forskarna var socialpsykologen Bertil Gardell vars forskning påverkade flera av företagsledarna i vårt land. Hans forskning tydde på att långt driven ”taylorisering” hade menliga effekter på de anställdas hälsa. Men också de biologiskt orienterade stressforskarna, bl a psy­

kologen Marianne Frankenhaeuser och läkaren Lennart Levi hade inflytande över forskningens huvudinriktning. Ett viktigt steg togs när Bertil Gardell och Marianne Frankenhaeuser med sina medarbetare startade ett viktigt samarbete som innebar att man slog ihop den biologiska stressforskningen med den sociologiska. Detta samarbete stimulerade uppkomsten av två sedan mycket använda teoretiska modeller för arbets­ miljöforskning, nämligen Frankenhaeusers och hennes medarbetares respektive Robert Karaseks och hans medarbetares. Den Frankenhaeuserska modellens perspektiv var individens reaktion på påfrestning – en stor/ liten ansträngning kan kombineras med en känsla av lust/olust. Om man anstränger sig mycket kan man antingen göra det med en lustkänsla vilket i den teoretiska modellen motsvarar ”eustress” (ungefär glad stress) eller också med olust vilket då motsvarar distress (ungefär negativ stress). I Karaseks modell var perspektivet istället omgiv­ ningens krav respektive de kontrollmöjligheter som omgivningen ger de anställda. Höga krav i förening med små kontrollmöjligheter för de an­ ställda ger upphov till en ”spänd” situation (som ökar risken för distress enligt Frankenhaeusers terminologi) medan höga krav i förening med

17


Personal­ arbete och psykisk hälsa på Swedbank Intervju med Marie Hallander, koncernpersonaldirektör på Swedbank

24


Marie Hallander-Larsson är koncernpersonaldirektör på Swedbank och chef för bankens HR-funktion (Human Relations). Hon är fil kand i psykologi och pedagogik och var tidigare personaldirektör på Posten och Scandic Hotels AB. Redaktionen intervjuade henne inför detta nummer av Psykisk Hälsa.

Kan du kort beskriva HR-funktionens uppdrag och organisation? HR-avdelningen har ett väldigt tydligt upp­ drag – att hjälpa andra att göra ett så bra jobb som möjligt. Swedbanks HR-avdelning har en lite annorlunda struktur. När jag blev HR-ansvarig på företaget bestämde jag mig för att jag skulle se mig själv som VD. En VD har vissa kringfunk­ tioner som får allt att flyta. Jag har därför bland annat en CFO (ekonomichef ) som sköter alla resurser och allt som har med ekonomi att göra, en marknadschef som ”paketerar” HR-frågorna, dvs tar fram informationsmaterial osv och en IT chef som hanterar alla IT-frågor. Förutom dessa stödfunktioiner är HR uppdelad i tre affärsområden: • Ledarskap • Medarbetarskap • Performance and Pay (lönefrågor etc) Swedbank är ett företag med cirka 18 000 anställda och har totalt 8 utlokaliserade personal­ chefer. De anställdas genomsnittliga anställnings­ tiden är relativt lång, 19,3 år för män och 16,4 år för kvinnor.

Vad förknippar du med begreppet psykisk hälsa? För mig är det någonting som man själv upplever, hur bra man mår. En ”glad gubbe” när man går till jobbet helt enkelt, den upplevda känslan av att det känns schysst att gå till jobbet. Det fysiska och det psykiska hänger ihop och utgör tillsammans känslan av hur man mår. Det går inte heller att särskilja en god hälsa på jobbet och hemma. Vad förknippar du med begreppet psykisk ohälsa? Gränsen för ohälsa är när det blir destruktivt, när det psykiska börjar ta sig fysiska uttryck. När det finns varningssignaler på att allt inte står bra till. Problemet är kanske att man inte alltid vågar be om hjälp när man har hamnat i ett tillstånd av psykisk ohälsa. Har du själv någon erfarenhet av psykisk ohälsa? – egen, närståendes, kolleger? Nej, inte på det personliga planet. Men jag har däremot erfarenhet av personal som mått mycket psykiskt dåligt. När jag jobbade på Posten körde jag själv en medarbetare till psykakuten. Där visade sig en psykisk sjukdom i botten.

25


Hjärnkolls under­ sökning av attityder till psykisk ohälsa

30


Emma Thelander är informationskonsult och medarbetare i bl a Psykisk Hälsas elektroniska nyhetsbrev.

Mer än varannan chef underskattar hur vanlig den psykiska ohälsan är i arbetslivet. Men faktum är att psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningarna och den näst vanligaste orsaken till de kortare sjukskrivningarna i Sverige. Hjärnkoll, en regeringsinitierad satsning som syftar till att öka kunskaper och förbättra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning, har i två separata undersökningar belyst attityder kring psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Trots att psykisk ohälsa är så vanligt gör arbets­ givare och chefer alldeles för lite för att förebygga den på arbetsplatserna, enligt Hjärnkolls projekt­ ledare Rickard Bracken. Han menar att man underskattar hur vanlig ohälsan är. Det förklarar också varför så många chefer står dåligt rustade när deras anställda utvecklar psykisk ohälsa. I två olika undersökningar; Attityder till personer med psykisk ohälsa – Underlag för kommunikationsstrategi och Chefer och psykisk hälsa och ohälsa – attityder, kunskap och beteende, har Hjärnkoll studerat psykisk hälsa och psykisk ohälsa på arbetsplatsen och tittat på den kunskap och de attityder som finns kring ämnet. Kampanjen Hjärnkolls syfte är att slå hål på

fördomar om psykisk ohälsa och öppna upp för samtal kring frågan. De tre huvudbudskapen är: • Att det är vanligt med psykisk ohälsa • Att psykisk ohälsa ar viktigt att prata om • Att du kan göra skillnad Hjärnkoll drivs av Handisam (den statliga myndigheten som samordnar funktionshinder­ politiken) i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH. Kampanjen var inled­ ningsvis tänkt att avslutas vid nyåret 2011/2012, men nu har Handisam fått i uppdrag att lämna en plan för fortsatt arbete i tre år till.

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa – attityder, kunskap och beteende heter en undersökning utförd av Hjärnkoll. I studien har man undersökt de attityder, den kunskap och de beteenden som finns bland chefer i relation till deras anställdas psykiska hälsa. I studien deltog 429 svenska chefer med personalansvar i en webbaserad enkät­undersökning. Urvalet var befolknings­ representativt med avseende på ålder, kön och region i åldersspannet 16–74 år.

31


Hälso­ främjande ledarskap inom kommunal sektor

36


Andrea Eriksson är beteendevetare och doktor i folkhälso­ vetenskap och arbetar som forskare vid Skolan för Teknik och Hälsa vid Kungliga Tekniska Högskolan. I december 2011 lade hon fram en avhandling med titeln ” Health-promoting leadership: A study of the concept and critical conditions for implementation and evaluation” vid Nordic School of Public Health NHV.

Det talas ofta om hälsofrämjande ledarskap och om chefens betydelse för medarbetarnas hälsa. Men vad innebär egentligen begreppet hälsofrämjande ledarskap, och finns förutsättningar att arbeta hälsofrämjande? I mitt avhandlings­arbete om hälsofrämjande ledarskap kom jag fram till att chefer vet ganska väl vad hälsofrämjande ledarskap innebär, men inom skola, vård och omsorg saknas ofta de förutsättningar som behövs för att skapa hälsosamma arbetsplatser. Utifrån min forskning kommer jag att diskutera vad ett hälsofrämjande ledarskap innebär, och vilka förutsättningar chefer inom den kommunala sektorn har för att utveckla ett sådant ledarskap.

Bakgrund

Sverige har en lång tradition när det gäller arbets­ miljöarbete. Genom tillämpad forskning, reglering och lokalt arbetsmiljöarbete har riskerna för fysiska skador minskats. Trots dessa framsteg har den arbetsrelaterade hälsa, som bland annat visar sig i sjukfrånvaro, inte minskat utan snarare tilltagit under flera perioder under de senaste decennierna. Forskare är överens om att sjukfrånvaron i en arbetsorganisation kan ses som en indikator på de anställdas hälsoläge men att en låg sjukfrånvaro

inte alltid behöver innebära god hälsa hos den enskilda individen. Hälsa har inte enbart definie­ rats som frånvaro av sjukdom, utan också som en resurs i det dagliga livet där fysiskt, mentalt och so­ cialt välmående inkluderas. Hälsofrämjande arbete brukar definieras som den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa (WHO, 1986). En sådan process innebär att anställda ses som resurser i arbetsplat­ sens verksamhet och att de görs delaktiga i sådant på arbetsplatsen som påverkar deras välmående. Holistiska ansatser som inkluderar ledarskap, or­ ganisationskultur och hur arbete är organiserat har i allt större utsträckning lyfts fram som viktiga för möjligheten att utveckla en arbetsplats som främjar de anställdas hälsa (Paton m.fl. 2005). Förutsättningarna för att starta en hälsofrämjan­ de organisationsutveckling skiljer sig mellan olika typer av arbetsplatser. Kommunal vård och omsorg är till exempel en kvinnodominerad arbetssektor som kännetecknas av högre sjukfrånvaro och en sämre psykosocial arbetsmiljö jämfört med de mansdominerade kommunala sektorerna. Chefer inom vård och omsorg möter inte sällan motsägel­ sefulla krav i sitt arbete att hantera medarbetares arbetsvillkor och arbetsmiljö, och upplever ofta att de är i behov av mer stöd (Kankkunen, 2009).

37


Hur kan företag förebygga psykisk ohälsa?

42


Anders Karlsson är arbetsmiljöingenjör och beteendevetare. Han har arbetat med arbetsmiljöfrågor i 25 år och är idag rådgivare på tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation, Almega. I denna artikel besvarar han ett antal frågeställningar från redaktionen runt psykisk hälsa och arbetsmiljön.

vill göra gott. Otydliga gränssnitt till varandras roller och arbete gör att vi gärna vidgar och markerar våra revir. Det kan skapa osäkerhet, stress och konflikter. Situationen kan bli svår att Tydlighet och tillit är alltid viktigt för en sund hantera och riskerar att bli sjuklig om tydlighet organisation. Vi kan se till att ha ett utvecklande och tillit saknas. ledarskap och att uppdrag, roller, mål, förvänt­ Den kanske viktigaste frågan för chefen att ningar, m.m. är kommunicerade och förstådda. ställa som ledare är därför: Av naturliga skäl finns all­ Har jag rustat mina tid oklara förhållanden i en medarbetare så att de klarar verksamhet som vi måste Otydliga gränssnitt av sina uppdrag? Att de leva med. Dock, en i övrigt till varandras roller kan ta beslut och är trygga tydlig verksamhet ger en och arbete gör att med dessa beslut; att de har skärpa att kunna identifiera vi gärna vidgar adekvat kompetens, tillräck­ de brister som ändå finns, liga befogenheter och resurser att gränsen till det oklara och markerar våra för sina uppdrag; finns och blir synligare. Att jag även revir. Det kan skapa känner medarbetarna att de ser ´tigern´, inte bara vet osäkerhet, stress och har ett tillräckligt stöd? att den finns där någon­ konflikter. IT-revolutionen har för­ stans i buskarna. Jag kan ändrat arbetslivet i grunden. då lättare förhålla mig till Det är viktigt att i organisa­ detta, vad som eventuellt tionen diskutera vilka möjligheter IT-verktyg ger fattas mig för att kunna lösa problemet. att minska stressen och främja balans i livet res­ Det handlar mycket om tillit till egen och pektive hur IT kan öka stressen och (o)beroende andras förmåga, förväntat stöd, att processer i livet. Diskussionen om trådlös uppkoppling och rutiner fungerar. Trots allt handlar stress i (distans)arbetet har många gånger varit miss­ mindre om arbetsbelastning, även om det är en riktad då det är en väsentlig skillnad mellan att betydande komponent. Vi har ambitioner och Hur kan det hälsoförebyggande arbetet utvecklas, så att man slipper psykisk ohälsa pga stress m m?

43


Massmord och tyst v책ld

50


Yeshiwork Wondmeneh är utredare på Svenska Kommunalarbetareförbundet med särskilt fokus på arbetsmiljö och hälsa. Hon är romanförfattare på fritiden och har bl a skrivit När Bergen andas (2001).

mer eller mindre öppet hade sagt att han höll Ännu en gång inträffade en vansinnig dödsskjut­ på att tappa fotfästet. En psykiater som han haft ning, denna gång på en biograf i Colorado, USA. kontakt med hade, åtminstone vid ett tillfälle, En ensam ung man i tjugoårsåldern dök upp i meddelat universitetet om att han kunde vara biografsalongen i full skyddsmundering och med farlig. automatvapen i handen och sköt 12 personer till Denna tragiska incident har lett till krismöten döds, däribland en sexårig flicka, och skadade på universitet, där Holmes lärare och kolleger svårt 58 andra. Det hände 20 juli i år och nyheten stötte och blötte svåra var chockerande. Genast frågor ungefär av följande satte media igång med slag: ”hur kunde vi missa att gräva fram förövarens Det finns små perversa tecken och signaler? Var­ identitet: Vem är han? handlingar som är så för lät vi honom dra sig Är han sjuk eller inte? vardagliga att de faller undan sociala umgängen? Är det något avvikande inom ramen för det Varför försökte vi inte i hans hemmiljö, i den titta in i hans privatliv?” sociala tillvaron eller normala. Det börjar Man kanske tänker på i hela hans väsen som helt enkelt med brist de teoretiska chanser man gjorde honom till ett på respekt, med lögner hade haft för att förhin­ sådant monster? Är det eller manipulation. dra en sådan stor tragedi, ett politiskt hat eller ett men inte utnyttjat dem rent vansinne som ligger och känner ångest på grund av det. Eller man bakom dådet? kanske känner skuld för sin oförmåga att iden­ James Holmes, som förövaren heter, beskrivs tifiera ”sjukliga symptom” eller för att man inte som en begåvad och välrenommerad forskar­ orkat engagera sig för sin medmänniska. studerande som hade hoppat av sin utbildning Men tragiska incidenter inträffar också i ”det i neurovetenskap efter första året. Nästan ingen tysta”, i vardagen. De kan inträffa på arbets­ i hans bekantskaps krets har något ont att säga platsen, där en enskild individ systematiskt kan om honom. Men flera vittnar också om att han

51


Revideringen av diagnos足 biblarna

54


Per-Anders Rydelius är professor i barn- och ungdomspsykatri vid Karolinska Institutet, och ordförande i Föreningen Psykisk Hälsa.

Varje land för sin lokala hälsostatistik enligt ICD-systemet, International Classification of ICD-systemet. Varje land har också möjligheten Diseases, är WHO:s instrument för att kunna att anpassa systemet till den egna situationen och beskriva och jämföra hälsoläget mellan olika kulturen. Det betyder länder runt om i att ICD-systemet för de världen. Systemet psykiatriska tillstånden har utvecklats sedan Det amerikanska kan se lite olika ut andra världskriget och DSM-systemet är ett vid jämförelser länder har varit föremål för renodlat psykiatriskt emellan. Vanligen regelbundna upp­ klassifikationssystem ... brukar det gå några år dateringar. Under min mellan WHO:s beslut egen arbetstid har Successivt och egentligen att introducera en ny jag varit med om att efter introduktionen upplaga av ICD-systemet använda ICD 6, ICD 7, av DSM-III (som kom innan de olika länderna ICD 8, ICD 9 och ICD 1980) har DSM-systemet inför nyheten. Intres­ 10. För närvarande sitsant i sammanhanget ter jag som den interfått allt större klinisk är att USA fortfarande nationella barn- och betydelse och kommit använder en modifierad ungdomspsykiatrins att användas runt om i version av ICD 9 och representant i den världen. planerar övergången till ”advisory group” som ICD 10 samtidigt som arbetar med ICD 11, det amerikanska psykiatriska systemet DSM ”Di­ den kommande versionen av ICD. ICD-systemet agnostic System of Mental Disorders” revideras täcker alla sjukdomar, dvs både kroppsliga och från versionen DSM-IV-TR till DSM-V. psykiatriska sjukdomar och är organiserat i olika Det amerikanska DSM-systemet är ett renodlat kapitel varav ett är ”Mental Disorders”, dvs. de psykiatriskt klassifikationssystem som utveck­ psykiatriska tillstånden. lats och ägs av APA, the American Psychiatric

55


Hjälp via Internet fÜr alkoholoch drogmissbruk

60


Kristina Sinadinovic är kriminolog och utredningssociolog, disputerade nyligen på Karolinska Institutet med en doktorsavhandling om korta Internetbaserade interventioner för problematisk substansanvändning.

Svensk forskning har visat att Internetbaserade interventioner kan fungera som en mycket viktig plattform för att nå grupper med problematiskt substansbruk som riskerar att förbli oidentifierade av den traditionella vården. Användning av en svensk kort Internetbaserad intervention, bestående av 10–11 frågor om eget bruk av alkohol eller droger som generar personlig återkoppling, har visat sig ha samband med en minskning i alkoholanvändningen bland individer med problematiskt alkoholbruk. Att enbart besvara frågor via Internet utan att få en personlig återkoppling visade sig ha samma effekt. Denna effekt verkade dock vara något mindre än effekten av att använda ett betydligt mer komplext Internetbaserat behandlingsprogram baserat på principer av kognitiv beteendeterapi. Bland individer med drogbruk verkar dock besvarande av frågor om eget bruk av alkohol eller droger med personlig återkoppling vara mer effektivt än att enbart besvara frågorna. Användningen av alkohol och illegala droger klassas idag som en av de främsta riskfaktorerna som direkt eller indirekt orsakar miljontals döds­ fall världen över. Utöver för tidig död, resulterar

substansbruket i en rad fysiska, psykiska och sociala negativa konsekvenser för den enskilda brukaren, för människor i dess närhet liksom för samhället i stort.

Allt fler instrument och metoder

Idag finns det en rad evidensbaserade instrument och behandlingsmetoder som i tidigare forsk­ ning har visat sig effektiva för att identifiera individer med problematiskt substansbruk och för att hjälpa dem att minska ett sådant. Dessa instrument och behandlingsmetoder är till största delen reserverade för användning av olika yrkes­ kategorier som på olika sätt arbetar med denna typ av problem. För att en individ med proble­ matiskt substansbruk ska kunna ha nytta av dessa instrument och behandlingsmetoder förutsätts att denne har insikt om att den egna användningen av alkohol eller illegala droger är problematisk, att denne har reflekterat över den egna konsum­ tionen och över möjligheterna att förändra en problematisk sådan, att denne är motiverad att göra en förändring och slutligen har sökt profes­ sionell hjälp för detta ändamål. Men majoriteten av alla individer med proble­ matiskt substansbruk kommer inte så långt och

61


Aktuell litteratur

68


Det är inte kärlek. När sex blir en drog. Kerstin Rydberg & Erik Sundby. Norstedts, 2012, Recension av Björn Wrangsjö. Depressioner ökar

Enligt WHO är depression på väg att bli den största folksjukdomen i västvärlden. I en depression finns ofta en upplevelse av ensamhet och att vara avstängd från att kunna uppleva det som gör livet värt att leva. Parallellt förefaller problem kring beroende och missbruk bli allt vanligare eller åtminstone bli allt tydligare. Förutom välkända missbruksformer såsom alkohol och droger, har på senare år ”shoppingmissbruk”, spelmissbruk, samt även sexmissbruk börjat komma i fokus. Allt missbruk har vissa komponenter gemensamma, beroendet av drogen i vid mening, ångesten om tillgången blockeras, upplevelsen av tvång samt att det inre smärtsamma läge den beroende försöker hålla ifrån sig med självmedicinering snarare för­ stärks än lindras genom de negativa konsekvenser beteendet på längre sikt för med sig. Bok om sexmissbruk på svenska

Kerstin Rydberg, journalist och Erik Sundby, beroendebehandlare, har skrivit den första boken på svenska om sexmissbruk. Här finns hela skalan av svårigheter beskriven från milda former som övervägande kan hållas i schack med beslut­ samhet och förebyggande åtgärder till uppsli­ tande, livshotande tillstånd för missbrukaren och trauman för en utsatt person om missbruket är förenat med maktutövning och aggressivitet. Författarna pekar på att det inte är särskilt märkligt att allt missbruk har gemensamma drag. Man kan säga att ur missbrukssynpunkt leder alla vägar till Rom som i detta fall är hjärnans belöningscentrum vilket stimuleras av transmittor­ substansen dopamin. Denna stimulering ger en

kick, ett momentant välbefinnande vilket, förutom lustkänslan i sig, kan fungera avledande och i nå­ gon mån förbyggande mot att inre smärttillstånd tar över det subjektiva upplevelsefältet. Onda cirklar

Kicken i missbrukarupplevelsen blir också en plattform för omgivningens moralisering över missbruksbeteendet, vilket försvårar inlevelsen i missbrukarens djupaste dilemman, som enligt författarna är skräcken för att bli övergiven. Bakom detta dilemma ligger ofta djupt plågsam­ ma obearbetade livserfarenheter inom ursprungs­ familjen. Det är en ödets ironi att det beteende, drogmissbruk, som kommer till användning för att hantera denna skräck samtidigt leder till att omgivningen tenderar att dra sig undan. Undan­ taget är en medberoende partner som vanligen är djupt kluven men ändå inte lämnar missbruka­ ren. Här blottläggs en annan ironi: Samma part­ ner som då tenderar att inte överge missbrukaren bidrar genom sitt beteende till att missbruket upprätthålls. Ett övergivande leder inte sällan till manifest depression. Författarna lyckas göra dessa problematiska be­ teende och deras konsekvenser tillräckligt konkreta för att läsaren ska få en klar och relativ detaljerad bild av händelseförlopp och dilemman, men utan att skildringarna i sig blir erotiserade. Upplevelsebubblan

Den sexberoende skapar sig en egen ”upplevelse­ bubbla” skild från verkligheten genom en kombination av några av följande beteenden: fantasisex, tittarbeteende, tvångsmässigt förföran­ de, blottande, sexköp, byte av andra tjänster mot sex, ”sexstöld” genom olämplig sexualisering i kontakt med andra, anonymt sex, koppling av sex och smärta, exploatering och sexuella övergrepp. Vissa av dessa beteenden kan ha oskyldig karaktär

69


Hur kan man främja den psykiska hälsan på jobbet? Och hur är attityderna till psykisk ohälsa? De frågorna granskas i detta temanummer om psykisk hälsa på arbetsplatsen. Dessutom recensioner, revideringen av diagnos-­ manualerna ICD och DSM, och jämförelser av internet­ baserade metoder för att behandla missbruk.

Psykisk Hälsa nr 3 2012: Smakprov  

Smakprov ur Psykisk Hälsa nr 3 2012

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you