Page 1

PSY K ISK HÄL SA

*

REHABIL I T ER ING

*

ÅT ERHÄ MTNING

*

DEL AK T IGHET

NR. 4 - 2019 PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING

Läsarna berättar:

SÅ KÄNNS DET NÄR BELASTNINGEN BLIR FÖR STOR

Ta hand om dig Tema: utmattning Respons 1


NR. 4/2019

innehåll

3

PSYKISK HÄLSA FÖR ALLA Pernilla Nylund

16

FÖRENINGSTRÄFFAR I ÖSTERBOTTEN Sonja Wickman

4

VAD BETYDER UTMATTNING

17

MIN UTMATTNING Katja Nyman

6

UTMATTAD OCH DEPRIMERAD Maj-Len Jossfolk

"DET ÄR MÖJLIGT ATT KOMMA UT UR 10 MÖRKRET"

Pernilla Nylund

20

12

SÅ KÄNNS DET ATT KRASCHA - OCH LANDA Staffan Nylund

14

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET 35 ÅR

"MITT STÖRSTA MONSTER ÄR STRESSEN" 18 Pernilla Nylund JOBBIGA TANKAR OCH KÄNSLOR ÄR EN DEL AV LIVET Pernilla Nylund

REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGSKURS36 VERKSAMHET

UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad Tel: 050-548 8950 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi

ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund mob. 050-5488950 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman mob. 050-5488951 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Viveca Stenius, Matias Alderin, Nonni Mäkikärki, Eivor Finnäs MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman mob. 050-5488951 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr

PÄRMBILD: Foto: Linda Tallroth-Paananen ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi

2 Respons


REDAKTÖRENS KOLUMN

Psykisk hälsa för alla Du känner kanske till att vi har startat en ny kampanj,

enbart utmattad, utan insjuknade även i upprepad, svår

som har samma namn som den här kolumnrubriken,

depression.

”Psykisk hälsa för alla”. Den har vi kört igång för att uppmärksamma att Psykosociala förbundet fyller 35 år i år.

På sidan 6 kan du läsa Maj-Lens egen berättelse om sin utmattning och depression.

Med kampanjen vill vi hjälpa dem som behöver hjälp, just här – just nu.

I det här numret av Respons skriver vi även om en

Vi är alla värda att få må bra. Du och jag, och alla runt

del annat. Vi skriver om autism och vi skriver om en

omkring oss är värda att få må bra. Den psykiska häl-

teaterpjäs om nojor som har turnerat i Svenskfinland

san utgör grunden för människans välbefinnande och

under hösten. Vi bjuder även på en hel del bilder från

är därför så oerhört viktig. Tillsammans kan vi bidra till

förbundets jubileumsseminarium i Åbo, och så har vi

kraft, styrka och hopp för dem som behöver det. Titta

en intressant artikel om gnäll. Förhoppningsvis hittar Du

gärna närmare på vår kampanj på sidan 21 eller på vår

något värdefullt att läsa i årets sista nummer av tidnin-

hemsida, www.fspc.fi.

gen Respons.

Den här tidningen har fokus på utmattning. Utmattning

Med önskan om en fin vintertid.

är inte en medicinsk diagnos i Finland och arbetsrelaterad utmattning kommer inte heller inom den närmaste

PERNILLA NYLUND

framtiden att ge den drabbade rätt till betald sjukskriv-

Informatör och ansvarig redaktör

ning - trots att utmattning nu finns med på Världshälsoorganisationen WHO:s uppdaterade lista över sjukdomar och medicinska tillstånd som träder i kraft 2022. I dag har man alltså inte möjlighet att få sjukdagpenning ifall man är utmattad eftersom det också kräver en diagnos på exempelvis depression. Men nu höjs många röster om att utmattning borde klassas som en sjukdom. På sidan 4 kan du läsa vad utvecklingsdirektör Kristian Wahlbeck på MIELI Psykisk Hälsa Finland rf anser om detta. Maj-Len Jossfolk är en av många finländare som blivit utmattad. Hon är en person som har blivit uppfostrad till att vara duktig, ansvarstagande och arbetsam, vilket också präglat henne i vuxenlivet. Dessutom kräver hon mycket av sig själv. - Jag hann arbeta i 13 år. Takten blev bara snabbare och snabbare, det krävdes mera effektivitet med mindre resurser. Jag hade svårt att säga nej och att delegera arbetsuppgifter. Jag tog ansvar för sådant som nödvändigtvis inte var min sak. Jag hade många fritidsintressen som motvikt till arbetet men jag började också prestera i dem. Till slut kraschar hon. Ordentligt. Återhämtningen och rehabiliteringen blir en lång process. Hon var inte


TEMA UTMATTNING

Vad betyder

utmattning? I det här numret av tidningen Respons skriver vi en hel del om utmattning. För att få klarhet i definitionen av utmattning bad vi utvecklingsdirektör Kristian Wahlbeck på MIELI Psykisk Hälsa Finland rf om hjälp.

V

i frågade även vad han

mande

anser om att utbrändhet

ICD-11, som inte ännu tagits i

inte definieras som en medicinsk diagnos i Fin-

land (ännu), trots att WHO tar med burnout i den internationella kategoriseringen över sjukdomar och medicinska tillstånd från 2022.

Är utmattning och utbrändhet samma sak? Är dessa alltid arbetsrelaterade? -

Inom

vården

talar

vi

Utmattningssyndrom kännetecknas av en känsla av utmattning, cynism och negativism på arbetet och sänkt arbetseffekt, förklarar Kristian Wahlbeck.

om

utmattning, som beror på långvarig psykisk belastning i arbetet eller privat. Utbrändhet är en äldre term, en översättning av engels-

sjukdomsklassifikationen

bruk. Enligt definitionen i ICD-11 är UMS ett arbetsrelaterat syndrom, som kännetecknas av en känsla av utmattning, cynism och negativism på arbetet och sänkt arbetseffekt, förklarar Kristian Wahlbeck.

Att en person i Finland blir utmattad på jobbet, men inte har depression, innebär alltså att personen får klara sig så gott det går på egen hand (utan ersättning), eller vara ledig på egen bekostnad. Vad anser du om detta?

kans ”burnout”, och inom vården försöker man undvika termen ef-

- Om tillståndet är arbetsre-

tersom den lätt tolkas som total

laterat

uttömning som man inte kan repa

utmattningssyndrom,

(på

penning. Om man får ett läkarintyg

sig från. Använd alltså hellre ter-

engelska burnout syndrome), som

med diagnosen UMS så kan man

men utmattning än utbrändhet.

också kommer att ingå i den kom-

alltså bli utan lön eller sjukdagpen-

4 Respons

använder

vi

termen

- Det är korrekt att utmattningssyn-

UMS

drom inte berättigar till sjukdag-


ning för den tid man är ledig. Det finns en viss logik i detta; eftersom UMS är arbetsrelaterat, kräver den främst insatser på arbetsplatsen för att undanröja orsakerna

Anser du att folk i allmänhet vet vad termerna utmattning, utbrändhet, utmattningssyndrom, depression osv innebär?

till utmattningen. UMS ska alltså främst åtgärdas på arbetsplatsen,

- Nej, termerna blandas nog friskt

och inte genom sjukledighet. Bak-

ihop. Dessutom råddar många ihop

sidan av detta är ju att människor

UMS med kroniskt trötthetssyn-

som ändå behöver sjukledighet kan

drom, som ju är en vedertagen

hamna i kläm och bli utan utkomst

diagnos till skillnad från UMS.

om de drabbas av utmattningssyndrom och arbetsgivaren inte vidtar åtgärder i tid. - Själv tycker jag att om läka-

Upplever du att ordet utmattning används felaktigt idag?

ren konstaterar UMS och behov av sjukledighet, så borde man nog

- Det finns en rätt utbredd mis-

ha rätt till sjukdagpenning och

suppfattning om att sjukledighet

vår lagstiftning borde till denna

skulle vara den bästa åtgärden vid

del ändras. Detta får givetvis inte

UMS, men så är alltså inte fallet

leda till att man struntar i att vidta

utan bäst resultat når man genom

åtgärder på arbetsplatsen, säger

åtgärder på arbetsplatsen för att

Wahlbeck.

minska belastningen.

- Det finns en rätt utbredd missuppfattning om att sjukledighet skulle vara den bästa åtgärden vid utmattningssyndrom, men så är inte fallet utan bäst resultat når man genom åtgärder på arbetsplatsen för att minska belastningen.

Respons 5


TEMA UTMATTNING

Utmattad och deprimerad Jag har blivit uppfostrad till att vara duktig, ansvarstagande och arbetsam, vilket också präglat mig i vuxenlivet. Dessutom kräver jag mycket av mig själv. Tankarna att jag kunde ha gjort det bättre fanns ständigt i mitt huvud och de har följt med mig in i arbetslivet. TEXT OCH ILLUSTRATIONER: MAJ-LEN JOSSFOLK

J

vande och mångsidigt jobb.

Två veckors sjukskrivning kändes länge

Det var ett jobb där man aldrig

Kraschen kom följande dag då jag skulle

kunde bli fullärd - på både gott

ta mig till jobbet på morgonen. Jag stod

ag hade ett intressant, krä-

och ont.

på alla fyra i duschen och grät och vis-

Jag hann arbeta i 13 år. Takten blev

ste inte vad jag skulle göra. På något sätt

bara snabbare och snabbare, det krävdes

samlade jag ihop mig och promenerade

mera effektivitet med mindre resurser.

i väg till jobbet. Jag stängde dörren till

Jag hade svårt att säga nej och att del-

arbetsrummet, satte mig vid datorn, grät

egera arbetsuppgifter. Jag tog ansvar för

och skrev e-post till min förman, om hur

sådant som nödvändigtvis inte var min

det kändes. Jag var inte kapabel att göra

sak. Jag hade många fritidsintressen som

beslut själv om att söka professionell

motvikt till arbetet men jag började också

hjälp. Min förman ringde inom kort och

prestera i dem.

uppmanade mig att beställa tid till läkare

Arbetet började kräva mer och mer. Jag deltog i många skolningar och fort-

Återhämtningen och rehabiliteringen var en lång process. Jag var frusterad över att återhämtningen inte skedde i den takt som jag ville, jag var otålig. Men det gick inte att stressa fram återhämtningen.

genast och hon godtog inga ursäkter om vad jag hade ogjort på skrivbordet.

bildningar samt frivilliga åtaganden. Det

På kvällen sitter jag på akutmottag-

blev många resor runtom i landet och

ningen och stirrar in i väggen. Jag är

ett telefonnummer till psykologen som

högarna på skrivbordet på byrån bara

helt slut. Jag försöker samla tankarna

jag kan ringa följande vecka. Luften går

växte. Jag blev fartblind.

om vilka symtom jag har: sömnlöshet,

totalt ur mig. Jag gråter, men två veckors

magsmärtor,

andnöd,

sjukskrivning känns som en lång tid för

Finland då jag under en toalettpaus inte

Sen kom dagen på ett möte i mellersta

gråtmild och så vidare. Hos läkaren inser

mig som knappt varit sjukskriven tidig-

längre kände igen människan som tit-

jag att jag inte tar mig ur detta utan att

are. Följande vecka satt jag hos psykolo-

tade på mig i spegeln. Jag såg en mycket

få prata med någon professionell person.

gen och förklarade för honom att jag inte

trött person som inte längre hade glöd i

Ut kommer jag med ett recept på söm-

var utmattad men på god väg. På detta

blicken.

nmedel, två veckors sjukskrivning och

svarade han att då det gäller utmattning

6 Respons

hjärtklappning,


behövs en lång sjukskrivning. Jag drog

jag träffade min förman som tyckte att

efter andan för att svara men hann inte

jag ska återgå till sjukledighet. Femte

Vad är då skillnaden mellan utmattning

förrän han sa att ’folk brukar säga att så

dagen fungerade inte tankarna längre.

och depression? Jag fick en definition, att

länge kan de inte vara borta från arbetet’.

Jag stod vid kopieringsmaskinen och

en utmattad person VILL men orkar inte,

Han tog orden ur min mun.

visste inte vilken väg papperen ska vän-

medan en deprimerad person varken vill

das. Jag ringde min läkare som sa att jag

eller orkar.

Tvingade mig upp ur sängen Min

sjukskrivning

förlängdes

inte att stressa fram återhämtningen.

inte skulle bli förskräckt men hon ville nu

Vad har då hjälpt att återhämta mig?

sjukskriva mig i tre månader. Till en bör-

Jag hade lyckan att ganska snabbt efter

med

jan försökte jag återhämta mig utan anti-

insjuknandet få psyko- och samtalster-

tvåveckorsperioder under två månad-

depressiva mediciner, men situationen

api. Jag behövde medicinerna för att

ers tid. Jag försökte återhämta mig, men

blev sådan att jag i samråd med läkaren

orka vända ut och in på mig själv i terapin

det var inte lätt. Sådant som jag tidigare

påbörjade medicinering som förhoppn-

och fungera i vardagen. När jag mådde

upplevt som positivt var inte nödvän-

ingsvis skulle höja humöret. Medicinerna

som sämst orkade jag inte prata men jag

digtvis det längre. Jag tvingade mig upp

gör inte mig frisk men hjälper mig att ta

började rita och måla mina känslor på

ur sängen på morgonen och försökte ta

itu med saker som behöver bearbetas.

papper. Vem skulle ha trott det med min

promenader varje dag och jag handar-

Jag återgick inte till arbetslivet efter

sjua i teckning i högstadiet? Jag skulle

betade, vilket varit min stora passion i

sjukskrivningen. I flera år fick jag rehabili-

aldrig teckna mera efter skolan men tänk

åratal.

teringsstöd och slutligen sjukpension.

vad man får äta upp sina ord. Det fick mig

Efter två månader hemma valde jag

till och med att delta i konstverkstaden på

att på prov återgå till arbetet. Första dagen

En lång process

gick okej. Arbetskamraterna hade satt

Återhämtningen och rehabiliteringen

Det fanns ett behov att få tömma

rosor på mitt skrivbord så att jag skulle

var en lång process. Jag var inte enbart

huvudet på tankar och funderingar så

känna mig välkommen och högarna på

utmattad utan insjuknade i upprepad,

jag satte mig vid datorn och skrev. Det

bordet var borta och omskötta. Andra

svår depression. Jag var frustrerad över

förvånade mig storligen, för modersmål-

dagen grät jag på jobbet. Tredje och

att återhämtningen inte skedde i den takt

stimmarna i skolan hade tagit kål på min

fjärde dagen var jag på fortbildning, där

som jag ville, jag var otålig. Men det gick

lust och förmåga att skriva. Jag försökte

folkhögskolan!

Respons 7


TEMA UTMATTNING

hålla fast vid mina tidigare fritidsintressen men i lugnare takt - handarbete, böcker, körsång och promenader. Jag fick lära mig att livet inte ska presteras, utan levas.

Nya vänner under sjukdomstiden

Fotografering ger mig kraft

Jag har haft förmånen att vara omgiven av många vänner och jag har också fått

Jag

nya vänner under sjukdomstiden. Vän-

senaste 15 åren men speciellt mycket

nerna och familjen har hjälpt mig med

det senaste året när jag återhämtat

praktiska saker som jag inte själv orkat

mig från min senaste utmattning och

göra i hemmet. Vännerna har orkat

depression. Fotografering ger mig kraft

lyssna, prata och vara närvarande i mitt

och fokus och avslappning. Om jag

liv. Män och äldre personer har haft

har mild ångest så brukar jag gå ut

svårare att förstå min utmattning och

och söka motiv i specifika färger, typ

depression. Jag bar på en mask att jag

rött. Jag söker motiv i rött och så foto-

var glad och pigg. Det var många som

graferar jag dem, och ibland publicerar

inte kunde genomskåda den och det tog

jag bilderna på sociala medier. Ibland

länge förrän jag kunde ta av mig masken.

kan det också vara olika hjärtmotiv jag

Jag har också haft förmånen att få delta

hittar.

i många rehabiliteringskurser både via FPA och Psykosociala förbundet. Dessa har betytt mycket för mig. På kurserna har jag fått träffa många fina människor i liknande situationer. Kamratstöd är viktigt. Jag måste också bli nådigare mot mig själv. Hur har mitt liv blivit efter utmattningen och depressionen? Det är inte som tidigare och kommer aldrig att bli men allting har en mening. Stresströskeln har blivit mycket lägre men jag strävar efter att ”leva livet, inte prestera det”. Illustration: "Spegel, spegel vem där"

8 Respons

har

fotograferat

mycket

Foto: MONICA BJÖRKELL-RUHL

de


Det behöver inte vara enkelt för att det ska bli bra Olof Röhlander blandar humor och allvar i en föreläsning där han pratar om hur viktigt det är att ta hand om sig. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: SONJA WICKMAN

O

lof Röhlander är en av

Sveriges

talare

(inte

bästa

bara

vår

åsikt, han har även fått

denna utmärkelse offentligt) och han bjuder på mycket inspiration och goda poänger. Han levererar såna där citat som skapar insikt. Till exempel: "Omstarter är sällan enkla. Men det behöver inte vara enkelt för att det ska bli bra". "Motstånd skapar utveckling". "Lever du din egen dröm, eller lever du för någon annan?".

Gör en omstart innan du kraschar Olof pratar om hur man kan göra en omstart innan man kraschar helt. Om hur viktigt det är att ta hand om sig och inte sparka så mycket på sig själv. Och att ta hjälp när det känns som svårast. -

Känner

du

dig

maktlös,

sociala medier och ha full koll på

- Det kan räcka med att du tar ett

uppgiven och nere? Sträck ut en

varandra. Idag vill vi göra allt. Sam-

beslut som du har tänkt på länge

hand. Det finns alltid någon i din

tidigt. Det är inte så hälsosamt alla

men skjutit upp och skjutit upp och

närhet som vill hjälpa dig när du

gånger.

skjutit upp. Ta beslutet. Och förhåll

har det svårt.

dig till det. Sortera dina tankar på

Uppgifter som är meningsfulla

ett papper och skapa en översikt

var enklare förr. Mera förutsägbart med fler tydliga ramar och att livet

Forskning visar att vill du ha ett bra

på i huvudet. Vi har mycket sämre

hade någon slags kronologisk ord-

liv ska du ha meningsfulla uppgifter.

minne än vi tror, därför är det bra att

ning; man går i skola, utbildar sig,

Alltså uppgifter som ger dig någon-

skapa en överblick, säger han.

hittar ett jobb, träffar en partner,

ting tillbaka, som är värda din kraft

Tips! Om du vill bli boostad med

gifter sig, får barn och så vidare.

Olof Röhlander menar att livet

om det är för mycket att hålla kolla

och energi. Självbestämmande pra-

insiktsfulla och inspirerande funder-

- På den tiden visste man knappt

tar han också om, alltså hur viktigt

ingar kan du med fördel följa Olof

vad grannen gör. Idag kan vi vara

det är att kunna forma och styra sitt

Röhlander på Instagram eller Face-

inne i varandras vardagsrum via

liv i en riktning man själv har valt.

book.

Respons 9


TEMA UTMATTNING

"Det är möjligt att komma ut ur mörkret" För några år sedan sjönk Nicklas Haarus ner i en trötthet som han beskriver som ett enda stort mörker. Utmattningen gjorde honom isolerad, ensam och rädd. Men så här i efterhand vet han också att det är möjligt att komma ut ur mörkret. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

U

tmattningen kom efter

försvinna. Ibland tog jag mig till när-

en tids svårigheter på den

maste matbutik för att handla det

arbetsplats där Nicklas

jag behövde, men sen gick jag direkt

Haarus hade jobbat på så

hem.

kallad ”flitpeng”, eller arbetsersättning som den officiella termen lyder. Arbetsuppgifterna

ändrades

plöt-

Isoleringen och ensamheten det allra värsta

sligt och utan förvarning, och Nicklas

Han berättar om svårigheterna att

upplevde att kommunikationen på

sova och att han i samband med

arbetsplatsen var ytterst bristfällig.

sjukskrivningen fick högt blodtryck.

Som ett resultat av svårigheterna på

Men han säger att ångesten och isol-

jobbet blev han känslomässigt trött

eringen var det allra värsta.

och fick ångest. Så småningom blev

- Att vara ensam med sina tankar

han sjukskriven för depression. Först

och leva med en känsla av att ingen

några veckor, sedan några månader.

tycker om en... det är jobbigt.

-Jag har levt med psykisk ohälsa mer eller mindre hela livet, men jag har aldrig upplevt en sådan tomhet som när jag var utmattad och sjukskriven för depression.

Efter 1,5 års sjukskrivning återgick

Nicklas är idag 45 år och bor i

inte tagit min medicin, men det straf-

han till att jobba på flitpeng, men nu

Nykarleby i Österbotten. Måendet

far sig direkt, säger han och ler lite

på en annan arbetsplats.

har stabiliserats och han går numera

finurligt.

- Jag har levt med psykisk ohälsa

på samtalsterapi var tredje månad.

mer eller mindre hela livet, men jag

Han säger att vägen ut ur mörkret för

timmar

har aldrig upplevt en sådan tomhet

hans del innebar att han fick samtals-

fredag, på två olika arbetsplatser. Han

som när jag var utmattad och sjuk-

stöd, och rätt medicin. Via försam-

sköter städningen, och trivs helt okej

skriven för depression. När det var

lingen fick han fin hjälp av en diako-

med det.

som värst orkade jag ingenting, jag

nissa.

bara låg hemma och ville inte gå

- Helst skulle jag vilja må bra även

ut. Jag ville inte visa mig bland folk

utan min medicin, men jag måste

för jag skämdes, och jag trodde ald-

nog ta den länge ännu. Ibland när

rig att känslan av hopplöshet skulle

jag har mått bra har jag slarvat och

10 Respons

För närvarande arbetar han fyra om

dagen,

måndag

till

- På fritiden är jag mycket på Facebook. Det är ett bra sätt att umgås med folk, säger han. - Och där upplever jag att jag blir accepterad för den jag är.


pixabay.com

Genom att berätta om sin psykiska ohälsa vill Nicklas Haarus hjälpa andra.

Respons 11


TEMA UTMATTNING

Så känns det att krascha - och landa Det har gått över 8 år sedan jag för allra första gången kom i kontakt med utmattningsdepression och allt vad det innebär. Jag hade fått fast anställning på mitt första riktiga jobb och kände mig så oerhört stolt, glad och stark. Aldrig förut hade jag tjänat mina egna pengar och jobbat 8 timmar varje dag. Allt kändes så rätt. Det var nu livet började och det var här jag hade min framtid. TEXT: STAFFAN NYLUND FOTO: LINDA TALLROTH-PAANANEN

S

amtidigt levde jag ett helt

blev som förlamad, jag kallsvettades och

otroligt värdelös någon gång, vare sig före

annat liv där hemma. Ett liv i

skakade. Jag kände hur hjärtat rusade

eller efter den kraschen. Det är svårt att

turbulens, utan stabilitet och

och hur illamåendet tog över. Allt bara

förklara hur det kändes, men tänk dig att

aldrig någon lugn och ro. Jag

stod stilla, allt blev svart och jag kunde

ro igenom tjära utan åror i en båt som har

hade utvecklat ett kraftigt spelberoende.

inte göra någonting alls. Jag bara stod där

en massa hål i sig. Det går inte. Hela ens

Jag spelade hela tiden och till slut hade vi

och stirrade tills jag blev så illamående att

tillvaro är en enda stor dimma av ångest,

inga pengar kvar alls att betala hyra eller

jag var tvungen att springa till närmaste

oro och skam. Skam över att inte orka.

el. Jag blev allt mer förblindad av speldjä-

toalett i full panik. Jag var så rädd. Rädd

Skam över att man gått in i väggen. Skam

vulen, även om jag innerst inne visste att

för att jag skulle få en hjärtattack och dö.

för precis allt. Jag bara låg där och började

det jag höll på med var fel. Dels mot mig

Jag trodde på riktigt att jag skulle dö. Efter

så småningom acceptera att det nog var

själv, men framför allt mot min sambo

toalettbesöket gick jag raka vägen till min

så här jag skulle må nu och för all framtid.

och min familj som jag sårade och ljög för

chef, men vågade inte säga som det var

Det fanns absolut inget hopp och inget

konstant. Vardagen var otrygg (på många

utan ljög ihop något om magsjuka och

ljus. Allt var bara mörker.

plan) och så här i efterhand förstår jag att

åkte hem. Det skulle bli min sista dag på

Månaderna gick och trots att jag själv

jobbet i sig spelade en väldigt liten roll i

jobbet och efter det väntade 3 månader

inte hade trott det så började jag komma

att jag gick in i väggen. Men det var där

av totalt mörker. Det var förmodligen mitt

tillbaka lite dag för dag. Det tog väldigt

det hände.

livs värsta månader och jag trodde aldrig

många månader innan jag kände mig så

att jag skulle komma upp igen. Jag trodde

pass stark att jag ville börja umgås med

allt var över för min del.

människor igen. Men det blev bättre och

Allt var som vanligt Dagen som förändrade mitt liv var en helt

slutligen vågade jag även börja tänka på

vanlig höstdag och jag skulle åka till job-

Jag orkade ingenting

att hitta ett nytt jobb. Men jag hade all-

bet. Allt var precis som det skulle vara och

Dagarna gick oerhört långsamt där jag

deles för bråttom. Jag vet det nu, men

jobbdagen löpte till en början på som

låg helt utslagen av min depression. Jag

förstod inte det då. Jag ville ju bara till-

dom brukade göra. Men som en blixt från

orkade ingenting, absolut INGENTING.

baka till något som påminde om det liv

en klar himmel så bara small det till. Jag

Jag har nog aldrig känt mig så slut och så

jag levde innan det small till. Så jag hop-

12 Respons


pade på det första bästa jobbet jag hit-

den växlade något otroligt i mitt mående.

i juli, vilket har hjälpt och hjälper mig

tade, naiv som jag var. Jag kände en plöt-

Varje gång jag gick in i ett maniskt skov så

väldigt mycket. Men den största förän-

slig energikick och en må bra-känsla som

ville jag att något nytt skulle ske, och helst

dringen av alla var när jag började med

jag inte hade känt på väldigt länge. Nu

med detsamma. Så jag hoppade på första

en helt ny medicin för min del, lamictal.

skulle allt vända och nu skulle det bli som

bästa tåg med ett överdrivet självför-

En medicin som har hjälpt många med

förut igen!

troende och en orealistisk självbild. Det

bipolär sjukdom. Och det tog inte länge

slutade alltid i fullständig katastrof när jag

innan den gav positiv effekt. Från att ha

In i mörkret igen

veckan efteråt föll som ett korthus rakt ner

haft en ständigt pågående ångest och en

Det började bra och flöt på den första

i en hemsk depression. Jag visste inte var-

utmattning som vägrade ge sig så har jag

veckan. Jag kände mig stark och glad

för. Jag förstod ingenting. Jag trodde på

nu varit ångestfri sen den dagen jag bör-

igen, ja som en ny människa. Men så plöt-

riktigt att det var mig det var fel på. Jag

jade ta den. Jag är också så mycket pig-

sligt hände det igen. Från ingenstans fick

trodde att jag fick skylla mig själv, precis

gare och tar inte någon stor stress över

jag otroligt stark ångest som drog ner mig

som dom sa. Men jag kunde inte styra

saker som jag gjorde innan. Häromdagen

i depressionen igen, och på nolltid var jag

det som hände mig. Det kan ingen annan

kom jag på mig själv med att vara glad

fast i mörkret igen. Och sådär höll jag på

som blir sjuk heller. För ingen, absolut

när jag vaknade och fick känna mig sådär

- år in, år ut, utan att veta varför mitt liv

INGEN, väljer att bli sjuk.

normalt morgontrött igen. Den känslan är

gick upp och ner som en hemsk berg-

något jag saknat väldigt länge.

och dalbana. Jag hittade inte balansen.

Äntligen ångestfri

Hittade inte rätt trots att jag kämpade,

År 2019 har verkligen varit ett år när

mycket bättre så är jag ändå försiktigt

försökte och gjorde mitt allt. Det ville sig

mycket förändrats till det bättre för mig.

positiv. Men jag hoppas att det här är mitt

inte ändå och jag blev allt mer frustrerad,

Det började med att vår andra son föd-

nya liv nu. Jag är så himla glad över att

tappade självförtroendet igen och kände

des i januari. Sen fick jag min diagnos,

äntligen få må bra, så bra som jag kan må

en allt större hopplöshet inför livet.

Bipolär sjukdom typ 2 och vi började

med mina förutsättningar. Det är aldrig

Det jag inte visste då var att jag hade en

prova ut mediciner. Jag blev även bev-

för sent och det finns hopp för alla, så ge

bipolär sjukdom och att jag på grund av

iljad KBT-terapi som jag fick börja med

inte upp utan våga tro på att det vänder.

Och trots att allting nu har blivit så

Respons 13


Psykosociala förbundet

35 år Psykosociala förbundet fyller 35 år i år! Det firades med ett kombinerat jubileumsseminarium och höstmöte på Ruissalo spa i Åbo i november. Under de två dagarna bjöds deltagarna på en fin föreläsning om positiv psykologi med Axel De La Chapell, där vi alla fick lära oss att uppmärksamma det goda i livet. Förbundet arrangerade även en hälsopromenad vid havet och de förtroendevalda fick möjlighet att delta i en föreläsningsdiskussion ledd av Svenska studieförbundets verksamhetsledare Mari Pennanen. Festmiddagen bestod av fyra rätter och vi skålade i bubbel. Dessutom hade vi bjudit in en barnkör från Sirkkala skola i Åbo som sjöng några vackra sånger för oss. Under dagarna fanns även tid för simning, vattengymnastik och egna promenader för den som ville det. I samband med jubileumsseminariet utsågs årets medlem, som tilldelades Camilla Karlsson från föreningen Duetto. Och titeln Årets hedersmedlem fick Karl-Göran Löfgren från Vörå. Här är några bilder från jubileumsseminariet. TACK till alla som deltog, eller som på annat sätt firat Psykosociala förbundets 35 år! 14 Respons


35 år i ett intressepolitiskt perspektiv

P

Aktuellt just nu!

Oro för svenskans ställning i Finland

sykosociala förbundet fyller i år 35 år. Ända sedan starten 1984 har intressefrågor varit viktiga för förbundet att bev-

Europarådets

kommitté

för

aka. Samhället har visserligen förändrats

minoritetsrättigheter oroar sig

på 35 år, men det finns ändå kärnfrågor

för svenskans försämrade ställ-

och begrepp som på olika sätt under

ning i Finland. Trots svenskans

årens lopp varit i fokus. Att få vård och

starka lagliga ställning saknar

service på svenska har varit en kärn-

många svensktalande faktiska

fråga som alltid funnits med i förbundets

möjligheter att använda sina

arbete.

språkliga rättigheter.

Förbundet

grundades

av

några

patientföreningar och en anhörigfören-

att ta egen makt över sitt eget liv; att ta steget från patient till person.

Exempelvis tjänsten

inom

och

social-

hälsovården

ing och under de första åren var intresse-

Idag då vi närmar oss 2020 ser begrep-

är man i en sårbar ställning

bevakningen inriktad på att bemöta

pen igen lite annorlunda ut. Under de

och har ett särskilt behov att

behovet av kamratstöd, rehabilitering

senaste åren har vi börjat tala om erfar-

kunna använda sitt moders-

och lågtröskeltjänster för personer med

enhetsexpertis och det är erfarenhetsex-

mål. (Källa; Juridiskt ombud

psykisk ohälsa utskrivna från sjukhus.

perternas röst man vill få fram. Erfaren-

på SAMS – Samarbetsförbun-

Människor skickades hem från mental-

hetsexpertis-diskussionen

det

sjukhusen då avvecklingen av anstalt-

idag samhällspolitiken i Finland ända

splatser pågick som kraftigast under

upp på regeringsnivå. Inom sjukvården

slutet av 80-talet och hela 90-talet. I

anställer man erfarenhetsexperter idag-

föreningarna ville man aktivt hjälpa män-

en omöjlig tanke bara några årtionden

niskor att klara sig i samhället och erbjöd

tidigare. Tredje sektorn har varit en stark

redan då psykosocialt stöd på lågtröskel-

påverkare i denna utveckling då männi-

nivå. Tredje sektorn utvecklades starkt

skor fått lyfta fram sina erfarenheter och

i Finland både före och speciellt efter

livsberättelser och utbildningar av erfar-

Förbundets

insändare

millennieskiftet och stärktes med hjälp

enhetsexperter har tagit fart. Att erfaren-

höstmötet

6.11

av resurser från RAY – Penningautomat-

hetsexperter också kan utbildas på sven-

denna gång om den nationella

föreningen. Även förbundets och dess

ska är en viktig fråga att försöka påverka.

strategin

för

Strategin

innebär

genomsyrar

kring

funktionshinders

höstmöte 13.11.2019)

Insändare från höstmötet från

handlade

psykisk

hälsa.

föreningars resurser stärktes. Nya fören-

Psykisk hälsa för alla står det i förbun-

ingar grundades och många ändrade

dets vision och strategi för framtiden.

längtat suicidpreventivt pro-

sina namn från patientförening till psyko-

Värdegrunden vilar på de mänskliga

gram i Finland. Att satsa på

social förening. Olika innovativa projekt

rättigheterna och alla människors lika

att förebygga självmord på ett

kunde prövas och personal anställas,

värde som också gäller för personer med

övergripande och målmedve-

både i förbundet och i lokalföreningarna

psykisk funktionsnedsättning. Alla har

tet sätt är ett viktigt ställnings-

tack vare understöd från RAY.

rätt till psykisk hälsa, rätt att få vara delak-

tagande.

ett

efter-

Brukarperspektivet började man tala

tig och rätt att få vård, stöd och tjänster

om på 2000-talet. Begreppet kom in som

på svenska. Påverkansarbete talar vi om

spänna över flera regeringspe-

ett viktigt begrepp i intressebevakningen

idag då vi avser intressebevakning. Jag

rioder, vilket är en god nyhet

och informationsarbetet. Perspektivet på

hoppas förbundet i framtiden har både

med tanke på att ändrings-

det självupplevda, återhämtning och livs-

styrka och resurser att möta nya utman-

processer tar tid. Insändaren

berättelserna stod nu i fokus. Alain Topor,

ingar inom intressebevakningen och i att

hittar du på vår blogg, http://

psykolog från Sverige, inspirerade både

stärka vår målgrupps rättigheter, till att

fspcblogg.blogspot.com/.

som föreläsare och som författare av

också få stöd och tjänster på svenska.

böcker som handlade om återhämtning från svåra psykiska störningar och om

Strategin

kommer

att

BODIL VIITANEN, verksamhetsledare Respons 15


Föreningsträffar i Österbotten Under hösten ordnade Psykosociala förbundet två föreningsträffar i Österbotten för två av våra medlemsföreningar. En må bra-dag på Norrvalla i Vörå där deltagarantalet var nästa 40 stycken och en må bra-kväll i Vasa på Folkhälsanhuset. Må bra-dagen på Norrvalla bestod av roliga samarbetsövningar och en föreläsning om motion och avslappning, däremellan bjöds det på god mat. Må bra-kvällen i Vasa bestod av en föreläsning om hälsa och välmående på äldre dar och kaffe och smörgåsar. Dagarna blev mycket lyckade och alla fick något värdefullt att ta med sig hem.

SONJA WICKMAN

16 Respons


KOLUMN

Min utmattning Så här i efterhand är min utmattning ett skolboksexempel. Jag

Dessutom var det sommar då jag var i sämst skick och det

var 35 år, lyckligt gift, hade små barn, höll på att bygga hus och

innebar att det var krångligt att få hjälp. Visst var jag till någon

hade precis bytt jobb. Livet var på topp, men precis allt skulle

psykolog, men jag upplever ändå att jag på många sätt fick

ske på samma gång. Även om vi inte byggde huset själva fanns

hjälpa mig själv upp ur mörkret. Men så är det ju, att man måste

det hela tiden saker att ta beslut om och engagera sig i. Och det

själv ha viljan och styrkan att ta sig upp. Med åren har jag inte

gjorde jag mer än gärna, det var ju roligt. Men eftersom bygget

varit rädd för att söka hjälp när jag känt att det varit tungt.

pågick under ett helt år blev det tungt till slut. Roligt och utmanande var det också med nytt arbete som

Efter min utmattning har jag värderat livet på ett annat sätt.

inleddes just när husbygget kom in i en intensivare fas. Kol-

Det handlar inte om några omvälvande saker som att sluta jobba

legerna var i princip de samma, men arbetsuppgiften en annan,

helt eller sälja bort egendom. Däremot har jag försökt vara mer

att coacha dem jag tidigare jobbat sida vid sida med. Också här

i nuet, jag har valt att jobba deltid i längre perioder och just nu

ville jag ge 100 procent, förstås.

är jag studieledig. Jag gillar förändring i små doser, på mitt eget

Kanske hade det fungerat att köra på så här med bygge och nytt jobb om jag inte hade haft så mycket annat att engagera

initiativ. Att själv få bestämma över sin tid är förstås också en utmaning, men hittills har det gått bra.

mig i. Men det fanns ju två små barn på tre och fem år att sköta om också.

Några år efter min sjukskrivning var det min tur att uppmana min vän att sakta ner. När livet rullar på är det lätt hänt att man

Vardagen rullade på i allt snabbare takt. Barnen skulle föras till

tappar fokus på sig själv och även andra. Men om du har en vän

dagis, hämtas från dagis, mat skulle tillredas. Det gällde att hålla

som stressar för mycket, kan några väl valda ord räcka som hjälp.

reda på när det var leksaksdag, när det krävdes regnkläder och när de skulle på utflykter. Jag och maken hade fullt upp med

KATJA NYMAN

att jobba heltid och få familjelivet att fungera. Husbygget gick

Studieledig journalist, tvåbarnsmamma och Jakobstadsbo

framåt och fler och fler viktiga beslut skulle fattas. Och mitt i allt detta stod jag, utan tid att känna efter eller reflektera över hur jag egentligen mådde. Jag bara körde på autopilot. Jag var mycket stressad, det ser jag ju i efterhand. En sak som vittnar om detta är att jag under det stressiga året lyckades samla på mig hela tre fortkörningsböter, vilket jag nästan aldrig fått före eller efter det året. Som tur är kom en tydlig vändpunkt. En god vän och kollega besökte mig när vi precis hade flyttat in i det nya huset och efter en stund lade hon handen på min axel och sa: ”Katja, nu måste du ta det lugnare”. Jag märkte då att jag talade jättesnabbt och var manisk av all stress. De där orden av min vän var det som krävdes för att jag skulle förstå att det inte gick att fortsätta som jag gjorde. Jag blev sjukskriven, och här började min långa resa tillbaka. Tidvis var det tufft, jag bara låg oseende på soffan fast barnen lekte runt mig. Jag orkade inte längre fatta några beslut och drömmen om det nya huset kändes plötsligt inte rolig längre. Jag blev folkskygg, undvek i det längsta att prata med bekanta jag såg på stan. Jag var ju sjukskriven och om jag då var ute på stan skämdes jag om jag såg en kollega. Dumt förstås, förstår jag i efterhand, men med en trött hjärna tänker man inte alltid klart. Det här hände 2011, så inte så länge sedan. Men jag upplever att man i dag talar mycket öppnare om mående och utmattning än då. Respons 17


"Mitt största monster är stressen" När Karolina Teir berättar om sina erfarenheter av Chrons sjukdom, IBS, ätstörning, depression, ångest och OCD (tvångssyndrom) och hur hon idag lyckats minska eller helt bli av med dessa besvär med hjälp av kosten, så vill hon även betona vikten av att kunna hantera stress. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

R

edan

som

9-åring

fick

Karolina Teir svåra problem med magen. Tarmen blev

inflammerad

och

tunntarmen och 25 cm av tarmen

tjocktarmen.

avlägsnades.

diarré, magknip efter maten och att

- Min tarm var helt förstörd, berättar hon.

Vanliga

symtom

är

gå ner i vikt. Sjukdomen går inte över, men med behandling kan du

hon sondmatades i sex veckor. Som

Karolina Teir har Chrons sjukdom,

11-åring fick hon kortisonbehandling

en sjukdom som orsakar inflam-

Det är under en föreläsning i

för samma besvär och två år senare

mation i mag-tarmkanalen, oftast

Jakobstad som vi får ta del av Karo-

blev hon riktigt sjuk. Då opererades

i tunntarmen och första delen av

lina Teirs väg mot ett bättre mående.

18 Respons

leva i stort sett som vanligt.


- För mig handlar det om att hitta en balans mellan mat, sömn, träning och stresshantering.

Sökandet efter alternativ börjar - Som 20-åring fick jag igen aktiv Chrons och behandlades med kortison. Men efter det hände någonting. Jag blev inte bra. Diarrén fortsatte och jag hade hemska smärtor varje natt. Läkarna sa att den enda behandlingen är medicin, ´något annat kan vi inte göra´. Jag ville inte riktigt tro på det. Så det var då mitt sökande började. Jag testade alla alternativa

Byrå-/redaktionssekreterare Sonja Wickman och Sonja Finholm på Alfred Media funderar kring den nya layouten.

Vi utvecklar Respons

metoder som fanns; kognitiv terapi,

Vi har kört igång ett nytt samarbete för

är att ”nya” Respons går i tryck som num-

homeopati, en massa olika eliminer-

att utveckla tidningen Respons. Vi kom-

mer 1/2020. Du kommer fortsättningsvis

ingsdieter och så vidare.

mer att jobba med Sonja Finholm på

att känna igen din tidning, men några

- Efter många års sökande kom

Alfred Media, som har fått i uppdrag att

nya element kommer att finnas med i

jag fram till att det handlar om en

fräscha till layouten, och vår förhoppning

fortsättningen.

helkroppslösning. Tidigare hade jag

bara behandlat en liten del av kroppen men nu insåg jag att allt hänger ihop. För mig handlar det om att hitta en balans mellan mat, sömn, träning och stresshantering. Jag är noga med vad jag äter och är väl-

Pjäsen Bakom verkligheten spelas på Svenska Teatern

digt restriktiv när det gäller socker

"Vem är jag?

till exempel, men det är framför allt

Är jag mamma?

stressen som är mitt största monster

Eller är jag en fågel?"

och 80 procent av mina tarmbes-

"Och vad är min uppgift?

vär beror på min tidvis oförmåga att

Är jag en agent från en utomjordisk planet, skickad för att rekognosera?

hantera stress och framförallt mitt

Eller är det meningen att jag skall hoppa?"

förhållningssätt till stress. Karolina berättar om en studie där

Då 24-åriga Lotta hamnar i psykos, färgas världen av existentiella frågor.

testpersonernas förhållningssätt till

Hon börjar ifrågasätta sig själv. Hennes mamma och pappa försöker hitta

stress påverkar huruvida de upplever

svar och hjälpa sin dotter, men var ska man söka då hela verkligheten visar

fysiska symptom eller inte.

avigsidan?

- Stress är inte alltid negativt, Bakom verkligheten är en sann berättelse om en psykiskt sjuk flicka och hennes

påminner hon om. - Därför jobbar jag mycket med mitt eget förhållningssätt till stress.

föräldrar. Pjäsen baserar sig på Lotta Näses och Patricia Bruuns roman Som om jag var någons skuggsida.

Det är enormt viktigt, eftersom kopplingen mellan tarmen och hjärnan

Den 15 februari 2020 har pjäsen premiär på Svenska Teatern i Helsingfors.

är större än vi tror.

Pjäsen är ett samarbete med Teaterhögskolan.

Respons 19


TEMA UTMATTNING

Jobbiga tankar och känslor är en del av livet För 15 år sedan upplevde Petra Kahn Nord stark ångest och svettningar på jobbet. Att försöka sig på ett leende kändes övermäktigt. Det här fick henne att inse att allt inte var som det skulle. Hon blev sjukskriven, och där och då började den långa kampen mot stressen. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

H

ångest tidigare, men när

Jobbar som stresscoach och föreläsare

hon pressade sig själv

Idag arbetar Petra Kahn Nord som

att prestera mer på job-

stresscoach

on hade aldrig upplevt

och

hon

föreläser

bet kom stressen krypande och blev

gärna i ämnet. Hon pratar mycket

snart en ständig följeslagare. I sam-

om vikten av återhämtning och hur

band med sjukskrivningen började

vi kan leva hälsosamt i utmanande

hon begränsa sitt liv för att bli av

perioder.

med de svåra känslorna. Vardagen

- Vi behöver lära oss att leva för

började handla om att manövrera

att hålla länge och fundera på vad

livet för att slippa uppleva stress och

vi som individer kan göra för att

negativa känslor.

må bra.

- Livet krympte när jag försökte

-

bli kvitt stress och ångest, säger hon.

Jag

gillar

fortfarande

inte

stress, men jag har ett annat

Vändningen kom när hon fick lära

förhållningssätt

till

min

egen

sig att både ångest och stress är helt

stress idag. Jag försöker inte bli

vanliga mänskliga känslor som är

av med stressen, utan jag har lärt

ofrånkomliga delar av livet.

mig att leva med den istället. Jag Petra Kahn Nord, utbildad i Acceptance and Commitment Therapy och stresshantering.

har tagit kommandot över mina

långvarig och ihållande kan vi bli

ACT

Commit-

att utmana mig själv i det jobbiga.

sjuka. Det som är avgörande är vårt

ment Therapy) och fick verktyg för

Numera inser jag att svåra tankar

förhållningssätt till våra tankar och

stresshantering, då insåg jag att jag

och känslor är en del av livet.

känslor.

måste sluta se känslor och tankar

Jag har accepterat det och slutat

som hinder.

kämpa för att vara perfekt.

- Stress är inte farligt om det finns tid för återhämtning. Stress är en del av livet, men om stressen blir

- När jag kom i kontakt med 20 Respons

(Acceptance

and

tankar och lever livet i den riktning jag önskar och har lärt mig


Respons 21


22 Respons


Kan man bli fri från nojor? Ja, det är fullt möjligt. Åtminstone om man får tro skådespelarna Frida Wickholm och Minerva Peijari, eller kanske främst deras karaktärer Lara och Bella som är nojexperter. I pjäsen "Heck No - Hekate Nojförsvar" som just nu turnerar i Svenskfinland, har man fokus på nojor. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

L

ara och Bella har grundat

perterna anser att man borde ha med

- Det kan påverka självbilden eft-

ett föreläsningsföretag. De

sig i handväskan eller ryggsäcken

ersom det blir ett problem i varda-

föreläser om nojor utgående

under en helt vanlig dag.

gen.

från sina egna erfarenheter

Det är en väldigt underhållande som

Teater

Föreställningen "Heck No - Hek-

och lär andra hur de kan bekämpa

föreställning

Hekate

ate Nojförsvar" är ett samarbete

sina nojor. Allt för att vi ska lära oss

bjuder på, där man blandar både

med Psykosociala förbundet där

att leva ett nojfritt liv.

humor och allvar. Publiken fnissar

målet är att göra en pjäs som min-

- Glömde jag stänga av spisen? Sa

igenkännande lite nu som då, sam-

skar stigmat kring psykisk ohälsa.

jag något dumt? Hatar alla mig? Är

tidigt som pjäsen lär oss att det är

Pjäsen har visats i Jakobstad, Kris-

det säkert att jag inte har något mel-

okej att det blir tokigt ibland. Det blir

tinestad

lan tänderna? Om du någon gång

tokigt för oss alla emellanåt.

hösten och det blir även några

och

Helsingfors

under

tänkt dessa tankar kan du ha drabbats

Vi får även lära oss att allmänna

föreställningar på olika håll i Sven-

av en noja! säger Lara, och menar att

nojor, som de allra flesta människor

skfinland under januari och febru-

då behöver man försvara sig.

har ibland, är sporadiska och tillfäl-

ari. Datum och orter meddelas på

I föreställningen får vi lära oss olika

liga och helt ofarliga. Däremot kan

Psykosociala förbundets hemsida

grundläggande försvarstekniker mot

återkommande och långvariga nojor

www.fspc.fi och på sociala medier.

nojor, och vi får ta del av vad nojex-

blir skadliga för oss.

Håll utkik efter det!

Respons 23


Pixabay.com

Skapa en autismvänlig miljö runt individen Begreppet autism har blivit väldigt vanligt numera. Men vad är autism egentligen och hur ser symtomen ut? TEXT: PERNILLA NYLUND

A

Kan förväxlas med psykisk ohälsa

samspel, förklarar Lena Nylander.

snedsättningar. Det innebär

Vuxna med autism, med eller utan intelle-

bygga ohälsa, men en förutsättning är

utism

är

erade

kognitiva

utvecklingsrelatfunktion-

Det finns förstås möjlighet att före-

att personer med autism har

ktuell funktionsnedsättning, löper risk att

att omgivningen har goda kunskaper om

annorlunda och funktionshindrande sätt

drabbas av psykiska besvär, framför allt

hur den kognitiva funktionsnedsättnin-

att ta in och bearbeta information. Vard-

ångesttillstånd och depression. Forskn-

gen (som autism innebär) yttrar sig hos

agslivet påverkas ofta.

ing visar att över 40 procent någon gång

den enskilda individen.

- Man kan inte se på ett nyfött barn

drabbas av psykisk ohälsa. Personer med

- Kognitiva svårigheter innebär att

om barnet har autism, men funktions-

autism har en “sårbar” hjärna och blir lätt

individens förutsättningar inte är tillräck-

variationen finns med från tidig ålder. Det

stressade. De vistas ofta i icke autism-

liga för de krav som ställs av omgivnin-

är utvecklingsrelaterat och påverkar alltså

vänliga miljöer. Dessutom har det visat

gen, alltså den belastning som vardags-

barnets utveckling. En vuxen med autism

sig att generna är delvis desamma för

livet innebär. Man har ofta problem med

har alltid varit ett barn med autism. Det

autism, ADHD och psykisk ohälsa (schiz-

att tolka information, vilket leder till prob-

säger psykiater Lena Nylander från Sver-

ofreni, bipolär sjukdom och depression).

lem med kommunikation av olika slag.

ige.

Ibland är symptomen på psykisk ohälsa

- Omgivningen ställer ofta orimliga

svåra att känna igen och kan förväxlas

krav på personer med autism. Man tror

med beteenden som hör till autismen.

ofta att personen fixar mer än vad som

När man ställer diagnos måste man konstatera om personen har intellektuell funktionsnedsättning eller ej. Symtom på

- Bristande förståelse för socialt sam-

är realistiskt för den enskilda individen.

autism är till exempel varaktiga brister i

spel finns vid alla autismspektrumtillstånd,

Eftersom personer med autism ofta är

social kommunikation och social interak-

och nästan alla med psykisk ohälsa har

stresskänsliga och lättstressade leder

tion, och även begränsade eller repetitiva

problem med socialt samspel. De flesta

krav som överstiger förmågan till väl-

beteendemönster, intressen och aktiv-

människor som har en pågående psykisk

digt mycket stress. Och stressen minskar

iteter.

sjukdom är mindre intresserade av socialt

förmågan till kommunikation, säger hon.

24 Respons


Vad kan omgivningen göra?

Livet som krigsbarn

Vi måste hänga med i tiden

så man behöver sätta in stödinsatser,

I boken Reijo Armas får vi följa en 5-årig

Psykosociala förbundet har nyligen

använda sig av god pedagogik, och öka

pojke från Vasa som är krigsbarn. Reijo bor

firat sina 35 år. En tillställning som

välbefinnandet på det sätt som passar

i Sverige under åren 1940-1944 och det

besöktes av många. Stort tack till alla

individen bäst. Ha en positiv attityd och

är dessa år boken handlar om; vardagen

som jobbat med arrangemanget.

var tydlig i din kommunikation. Fysisk

som krigsbarn i ett nytt land, saknaden

aktivitet är bra, helst varje dag! Med andra

och längtan efter sin egen familj, lycka,

Alla föreningar var representerade,

ord - bygg en omgivning som passar

sorg och så småningom hemkomsten

glädjande nog. Det visar att vi

personen med autism.

från det idylliska livet i Sverige till fattig-

behövs nu, och i framtiden. För 35 år

dom i ett krigshärjat Finland. Det är Karin

sedan var inte förbundet det samma

Herala i Vasa som har skrivit boken som

som det är i dag och så ska det inte

baseras på hennes makes barndoms-

heller vara. Ett förbund måste alltid

upplevelser.

"hänga" med i tiden, i utvecklingen.

Omgivningen behöver bli bättre på att bidra till en autismvänlig miljö, menar Lena Nylander. - Ingen medicin har effekt mot autism

FAKTA Autism

Det sker inte utan aktiva medlemmar

Ett barn med autism har ett annor-

i våra föreningar - utan föreningar är

lunda socialt samspel - barnet besva-

vi inget förbund. Personalen får inte

rar inte mammans leende, barnet

glömmas, vi har haft och har en duk-

sträcker inte fram sina händer för att

tig och kunnig personal. Jag ser med tillförsikt på fram-

komma i famnen, tvärtom - barnet

tiden. Vi är inte stora, men starka och

vill inte känna kroppskontakt.

sammansvetsade!

Svårigheter att kommunicera ungefär hälften utvecklar inget tal alls eller bara enstaka ord och mycket

Nu, och också tidigare år, kände jag

enkelt tal. Den svaga ordförståel-

en värme och kärlek när jag valts till

sen och oförmågan att avläsa andra

ordförande. Denna känsla kan endast

människors gester och ansiktsuttryck

Psykosociala förbundet ge. Tusen

försvårar kontakten till andra männ-

tack för det förtroende Ni gav mig,

iskor. Därför behöver personer med

när jag valdes till ordförande för år

autism mycket stöd och olika hjälp-

2020. Det värmer!

medel för att kunna kommunicera. Autism yttrar sig olika hos olika individer. Många har försenad eller utebliven talutveckling, svårt att läsa

Psykosociala förbundets styrelse 2020

Slutligen vill jag önska Er alla en lugn och skön jul och ett gott nytt år 2020!

av och förstå mimik och kroppsspråk,

Ordinarie Paavo Rantala

tolkar språket konkret och bokstav-

2021) Sydösterbotten.

CHRISTER RÖNNLUND,

ligt, förstår inte låtsas- och fantasi-

Ordinarie Henrik Lagerberg (2020-

Psykosociala förbundets

lekar, använder sina leksaker på ett

2021) Åland.

ordförande

annorlunda sätt, kan vara över- eller

Ordinarie

underkänslig för ljud, ljus, beröring,

Smith

smärta, temperatur, lukt-, smak- och

gionen.

andra sinnesintryck och har svårt

Ordinarie

för förändringar. Vissa utvecklar

(2020-2021) Vasa med omnejd.

ovanliga rörelsemönster som att

Ordinarie Eivor Finnäs (2019-2020)

gunga, vagga, eller gå på tå, snurra

Norra Österbotten.

eller vifta.

Ordinarie Pamela Kinnunen (2019-

Johanna

(2020-2021)

(2020-

CresswellHelsingforsre-

Marja-Lena

Södergård

2020) Västra och Östra Nyland. Källa: Finlands Svenska Autism- och

Till ordförande återvaldes Christer

Aspergerförening

Rönnlund från Psykosociala föreningen Svalan i Sydösterbotten.

Respons 25


Har du fastnat i gnällfällan? Vi har alla träffat gnällspiken som klagar på allt från vädret, till chefen, till priset på bananer i ett och samma andetag. Hur ska man bemöta en person eller en grupp som gnäller? Eller är det du själv som har fastnat i gnällfällan? Och hur påverkar gnället vår hälsa? TEXT: PERNILLA NYLUND

N

är

vi

börjar

gnälla

eller sitt jobb. Och på kort sikt tycker

förändras kemin i hjär-

hjärnan att det är skönt att gnälla,

Liria Ortiz säger att gnäll defini-

nan.

men på lång sikt kan en person som

eras av att man bara fokuserar på

ständigt gnäller bli deprimerad.

problem och det man är missnöjd

Halterna

av

bra-signalsubstanserna

berättigad kritik?

endorfin och serotonin sänks och vi

- När vi gnäller flyttar vi prob-

med, istället för att försöka hitta

tappar vår lust och vår handlings-

lemet utanför oss själva. Vi slipper

kraft och blir passiva.

ta ansvar för våra val och handlin-

- Gnäll är ett sätt att reglera och

möjliga lösningar.

- Gnäll fungerar som ett långsamt

gar och för hur livet gestaltar sig

hantera sina negativa känslor. Däre-

verkande gift som påverkar allt från

för oss just nu. Gnället fyller funk-

mot ska man inte förväxla gnället

kroppens immunförsvar till vår han-

tionen att jag lurar mig själv så jag

med situationer när man försva-

dlingskraft, vår livsglädje och våra

inte behöver göra något. Samtidigt

rar eller kämpar för sina egna, eller

relationer. Det säger psykologen

bidrar det till en känsla av att vara ett

andras, rättigheter på en arbetsplats

och författaren Liria Ortiz.

passivt offer.

eller i samhället.

skylla på faktorer utanför en själv för

Hur definieras gnäll?

Ställ frågor

att förklara varför man inte är så nöjd

Men vad är gnäll egentligen? Och

Hur ska man då bemöta en person

som man skulle vilja vara med sitt liv

vad är det för skillnad på gnäll, och

som har fastnat i gnällfällan?

Hon menar att det är bekvämt att

26 Respons


Vintern är här Det pratas om att årets mysigaste årstid är här. Vintern. Med sina mörka kvällar och kyligare luft, som gjort för att krypa ner under filten och titta på några avsnitt av favoritserien. Men tänk om man inte gillar vintern? Tänk om man inte gillar tanken på att befinna sig i denna mörka årstid? Då ska du titta igenom den här listan. Kanske kan du hitta ny inspiration eller få en ny tanke om något som du vill göra under vintern. För att du ska må bra.

Pixabay.com

1. Fynda på loppis

två aha-upplevelser. Kanske härstam-

Kanske några omaka koppar och fat

mar din släkt inte alls från den plats

kan få flytta hem till dig, eller en sliten,

eller det land som du tror? Kanske

gammal stol som behöver ny färg för

hittar du avlägsna släktingar som du

att piggna till? Att ge gamla saker nytt

kan skapa en relation till? Ta hjälp av

liv är riktigt roligt. Testa du också!

Riksarkivet, Genealogiska samfundets sajt HisKi eller Arkivportalen.

2. Ta tillvara bibliotekets många skatter

5. Fotografera mera

Gå till biblioteket och låna e-böcker,

Upptäck din omgivning genom en

tidskrifter eller en alldeles vanlig bok.

kameralins. Och överraska dig själv

Eller varför inte stanna en hel förmid-

med att hitta nya motiv och nya

dag för att läsa olika tidningar?

promenadrundor. Naturen kan bjuda på oanade skådespel och mäktig

3. Leta fram garn och stickor

väderlek denna tid på året. Vad väljer

Tycker

du att se?

du

om

att

arbeta

med

händerna? Kanske kan du hitta nya mönster på nätet som ger dig inspira-

6. Baka något nytt

tion och kickar igång kreativiteten!

Släng in en ny ingrediens i ett gammalt beprövat recept – bara för att

4. Släktforska

testa något annorlunda! Vem vet, det

Att söka sina rötter kan ge både en och

kan ju bli fantastiskt gott!

- Börja med att lyssna på budskapet, bekräfta personen i sitt lidande och ställ därefter lösningsfokuserade frågor. Samarbeta kring lösningarna. Fundera tillsammans på vad man kan göra åt saken. Ge inte gnället för mycket utrymme. - Om det är du själv som gnäller behöver du fundera på acceptans eller förändring. Accepterar du det som händer eller kan du jobba för någon slags förändring till det bättre? Vad kan du själv påverka för att stämningen på din arbetsplats ska vara god, och för att du själv ska må bra?

Foto: Sonja Wickman Respons 27


JULBAKA MED MILLA Svaret till korsordet Nu som då när sötsuget slår till hemma hos oss så påmin-

i Respons 3/2019

ner mig pojkarna om den gången då jag bakade en SÅ god chokladpaj och den bara måste jag baka igen, hävdar dom. Problemet är att jag inte för mitt liv kan minnas någon sådan paj överhuvudtaget och därför haft svårt att uppfylla önskan. Men chokladpaj skulle det vara så då provade jag detta recept och det blev riktigt bra! Enkelt recept och inte för sött!

Chokladpaj med tryffel

HAN KAPAR NJUTER AV TILL SIN EGEN TILLVARO BRÄDER

SKILDRAT

125 g smör (rumsvarmt) 3 dl vetemjöl 2 msk strösocker 2 msk kakao 2 msk vatten 1 krm salt

2,5 dl vispgrädde 250 g mörk choklad (ca. 60%) 50 g smör 0,5 dl florsocker Gör så här:

A

D

I

V

I

T

A



E

S

K

R

ÄR LINGONEN GODAST

R

Å

R

Ö

R

D

IRRELEVANT

E

G

A

L

FLAMMA

E

L

D

NÅGOT FÖR MINNET, KORT

M

E

M

AKTIGT

LYNX

L

O

KALS VÄNINNA

FLICKAN I ÖGAT

I

R

I

S

FYRTYP GOTLÄNDSKA KLIPPOR

A

G

S

T

I

G

A

R

TITEL FÖR BRITTISK HERRE

LEDER I SKOGEN FIRN

E

TA EMOT VAR SOM HELST

A

N

A

M

M

A

Ö

SVENTON VÄRLDSTRÄDET I ASATRON

T

U

R

E

KANSKE AV VIN

V

Y

SÅNGAREN TOMAS

K

SÖRJA INTE ALLS KROKIGT

D

Y

E

G

L

A

R

R TAS BORT UR CELLULOSA

T

M

HAN TOGS UR SKOLAN

AMERIK. MAMMA ARKADERNA

APA

TRADE MARK

M

A R

LÖGN-

N

GÖR DEN UTBLICK LYSTNE GÅR HUNDEN RUNT

D

R

O

A D

LEDONT

PÅYRKA

U

R

G

E

R

A

E

STORBRITANNIEN

ALAN, SKÅDESPELARE ÄR FÅRET

L

A

D

D

ÄR ÄVEN POTATISEN EN

K

N

Ö

L

FLYGPLANSGARAGE KEYBOARD

H

A

N

G

A

U

L

L

R

I

K

T

R

I

K

E

T

URKUND STAPELN

A

K

T

EPOK

F

GENOMSKINLIG

G

L

A

S

K

L

A

R

N

A

SÄLJER STARKT

A

L

K

O

S

E

E

R I

FÖRSVAR

T

A

L

A

N

DE STICKER UT FRÅN FOTEN

R

T

S

SADES UPP

LÄGGS PÅ LINJE

T

Å

R

KONSTER

A

DETTA NOR LIGGER MELLAN SUMATRA STÖRRE OCH VÄGGJAVA BONAD AV SAMISKT URSPRUNG

I

V

R

I

G

FYRA I ROM

I

V

H

SVITERNA DITÅT

G

A

L

L

R

A

D

E

BRORSDÖTTRAR SER MAN PÅ

N

I

E

C

FLOSSAMATTORNA

R

Y

HÖGSINT VÄDERSTRECK

Ä

D

E

L

T

MORISSETTE ÄDELTRÄDET

A

L

A

N

V

E

T

E

DJURNAGEL

PÅ LASTPALL GULDTECKEN

E

U

R

K

U

N

K

A

R

N

A

POLARNITISK TRAKTER HÅLORNA

LUKADE

Fyllning:

TJURLÄTE ANDORRA INFRARÖTT

UTSE

B

B

S

Pajdeg:

SKA DANSLÅTAR VARA

S

S

EN NEGATIV LINS ÄR…

K

O

N

K

A

V

SPANNMÅL AV VÅRELLER HÖSTTYP

SÄTTA SIG UPP MOT

T

R

O

T

S

A

STINKDJUREN BORT

CENTRAL

I

N

R

E

KORTFÄRG

R

U

T

E

R

E

L

U

N

D

N

AKUT LUNGSJUKDOM

S

A

R

S

NISCHEN

V

R

Å

N

ÖS!

G

O

A:n

A

A

A

INTE GÅ

S

Konstruktion och foto: Jan H. Eriksson

Mät upp ingredienserna till pajdegen och arbeta samman. Tryck ut pajdegen i en pajform ca 24 cm i diameter. Nagga botten med en gaffel. Ställ in i kylen minst 30 minuter eller frysen minst 5 minuter. Grädda pajskalet mitt i ugnen i 225°C i ca 10 min. Låt pajskalet svalna. Fyllning:

Pedersöre Kommun www.pedersore.fi

Bryt chokladen i bitar. Koka upp grädden i en kastrull. Ta direkt bort från värmen när det börjar koka. Det är annars lätt att det kokar över så gå inte ifrån kastrullen. Lägg i chokladbitarna, smör och florsocker i den varma grädden (kastrullen är nu borttagen från värmen, chokladen får inte koka). Rör till en jämn, blank och fin chokladsmet. Låt chokladsmeten svalna i rumstemperatur tills den är ljummen. Häll chokladsmeten i pajskalet. Låt stå i kylskåp minst 2 timmar eller frysen minst 30 minuter så att chokladsmeten stelnar. Servera med t.ex. vispad grädde och/eller hallon. CAMILLA ROSLUND-NORDLING

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND 16 - 22.2.2020 555€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

God Jul och Gott Nytt År! 28 Respons

 Tipsa redaktionen! Vill du tipsa oss om artiklar eller något annat aktuellt? Mejla ditt tips till pernilla.nylund@ fspc.fi eller skriv till Psykosociala förbundet/ Respons, Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad.


Vi på Psykosociala förbundet önskar Dig en riktigt fin och fridfull jul! Ta hand om dig, du är värdefull!

137-åringen grattar 35-åringen!

Läger vid hav och sandstrand!

Svenska hörselförbundet gratulerar till era 35 år! Vi hoppas på fortsatt gott samarbete. Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

Kultur för alla på Kimitoön Sagalunds museum 044-281 0407, Jakobstad

02 421738

Dalsbruks Bruksmuseum Björkboda låsmuseum 040 7219535

www.pixnekliniken.fi tfn 040 650 8112

www.sagalund.fi

Respons 29


Larsmo Kommun www.larsmo.fi

www.vora.fi / 06 382 1111

Malax Kommun www.malax.fi

Korsnäs Kommun www.korsnas.fi

www.forsberg.info Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000 Larsmo Filialapotek Kackurvägen 1 Tel. (06) 723 4199

Vi gratulerar 35 åringen

Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar med anledning av Psykosociala förbundets 35 år!

Finlands svenska Marthaförbund rf gratulerar Psykosociala förbundet och tackar för ett gott samarbete under de gångna åren!

www.nykter.fi Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa Tel. 06 - 318 0900, www.nykter.fi

www.optimaedu.fi 30 Respons

Nykarleby Stad www.nykarleby.fi


Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2020 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Vem kan söka? Personer (unga, vuxna och anhöriga) med psykisk ohälsa i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland kan söka till våra kurser. I varje kurs finns tydligt beskrivet målgruppen för kursen. Är du i behov av stöd, avbrott i din vardag, vill ha information och jobba med dig själv och dela med dig till andra kursdeltagare? Då är du välkommen att ansöka till våra kurser. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Du kan göra din ansökan till våra kurser direkt via vår hemsida! Enkelt och lätt! Ansökan till kurserna görs genom att fylla i ansökningsblanketterna som finns under vald kurs på kurslistan. Viktigt är att du kryssar i till vilken kurs du önskar ansöka till. När du sänt in din ansökan, får du direkt ett tack-svar, då vet du att ansökan har kommit fram till oss. Önskar du fylla i och printa ut din ansökan och sända den per post så kan du även hämta den blanketten från vår hemsida, eller beställa den från oss på tel. 050-5142295. Försenade ansökningar tas inte i beaktande, förutom när vi har lediga kursplatser. Vi tar inte emot ansökningar via e-post på grund av GDPR-datasekretess.

Val av kursdeltagare Till kursen prioriteras de som inte tidigare har deltagit i våra kurser. Våra kurser är behovsprövade, därför är det viktigt att du fyller i alla punkter noggrant i din ansökan. Meddelande, antagen/icke antagen, sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start.

Kurser finansierade av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA)

KUL FÖR UNGA Arrangör Psykosociala förbundet rf i samarbete med Finfami Österbotten rf och USM Plats Himos, Särkisaari läger- och kursgård Tid 05 - 08.03.2020 Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 09.02.2020 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Unga 13-20 åringar med erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller missbruk i familjen. Häng med och kom och njut av livet i slalombacken eller ute i skidspåret! Målsättning • Att erbjuda möjlighet för unga att stärka sin självkänsla och få ett avbrott i vardagen genom att göra positiva och roliga saker tillsammans. Vi kommer att satsa på att alla kan välja; att skida eller åka slalom och att lära sig- den som ännu inte kan. Spela spel, umgås och ha det kul. Träffa andra som har en liknande situation, kamratstöd, prata kring hur vi kan göra för att må bättre och ha det bra.

Respons 31


ATT LÄRA MIG LEVA MED BIPOLÄRITET Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Ruissalo Spa, Åbo 23 - 26.04.2020

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 25.03.2020 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med diagnosen bipolär och med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning • Att lära sig att leva med sjukdomen bipolär. Lära dig att känna igen dina svängningar och hur du bemästrar dem. Få stöd och att hitta verktyg för en bättre vardag. Metoderna under kursen är föreläsning och gruppdiskussioner samt att träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

KURS 60 PLUS Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Lärkkulla, Karis 14 - 17.05.2020

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 15.04.2020 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Kursen riktar sig till personer över 60 år. Målsättningen är bland annat att erbjuda stöd och verktyg som ökar de psykiska resurserna och välmåendet. Vi pratar kring den psykiska-, fysiska- och sociala hälsan. Matprat; om mat som ger oss kraft och livsglädje. Vi testar på avslappning och gör promenader dagligen. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

KURS I SKÄRGÅRDEN Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Skärgårdsskolan, Houtskär, Åbolands skärgård 08 - 12.06.2020

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 10.05.2020. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med erfarenhet av psykisk ohälsa som vill finna krafter via naturen. Målsättning • Att erbjuda upplevelser av psykiskt välmående genom olika gruppaktiviteter i gemenskap med andra. Föreläsning och gruppdiskussioner om psykisk hälsa och återhämtning. Få insikt om sin egen kapacitet. Friluftsliv genom skärgårdsaktiviter som bland annat mete, allmogesegling, vandra i naturen, bastubad och dopp. Kamratstöd.

32 Respons


PERSONLIG UTVECKLING Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Norrvalla, Vörå 24 - 27.09.2020

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 28.08.2020 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Unga vuxna med erfarenhet av psykisk ohälsa. Till kursen antas i första hand personer i 20-30 årsåldern. Upplever du att självkänslan och självbilden fått sig en törn? Då är denna kurs rätt för dig. Målsättning • Teman under kursen är självkännedom, självkänsla och självbild. Genom föreläsningar, gruppdiskussioner och övningar ökar vi på självinsikten. Att erbjuda möjlighet till aktivitet och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kamratstöd.

DET ÄR LUGNT - MÅ BRA KURS FÖR UNGA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf, FinFami Österbotten rf, USM Norrvalla, Vörå 08 - 11.10.2020

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 11.09.2020 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Unga i åldern 16-20 år med stressymptom och ångest och som vill lära sig stresshantering och få stöd i sin återhämtning. Målsättning • Att öka den ungas välbefinnande, att förbättra självkännedom och självkänsla, att ge den unga metoder att känna igen och hantera stress och nervositet. Träffa andra med liknande erfarenhet, kamratstöd av jämnåriga i samma situation. Hitta roliga avkopplande saker att göra tillsammans.

DEPRESSIONSSKOLA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Backby herrgård, Esbo (tidigare Kaisankoti) 22 - 25.10.2020

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 18.09.2020 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med depressionssymptom och med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning • Att lära sig att förebygga och hantera depressionstillstånd. Målet med kursen är att med självhjälpsmetod, föreläsning och gruppdiskussioner få verktyg för att förkorta depressionsepisodens längd och göra depressionsepisoderna mindre kraftiga. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

Respons 33


SÖMNSKOLA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Norrvalla, Vörå 12 - 15.11.2020

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 16.10.2020. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med psykisk ohälsa och sömnproblem, t.ex. insomningssvårigheter, fragmenterad sömn eller för tidigt uppvaknande. Målsättning • Få kunskap kring sömnens fysiologi (d.v.s. hur en normal sömn är uppbyggd), kring olika former av sömnstörningar och tänkbara orsaker till dem samt hur man själv med hjälp av olika livsstilsförändringar kan förbättra sin sömnkvalitet. Inom ramarna för kursen kommer vi även att integrera ACT (Acceptance and Commitment Therapy/ Training) som ett redskap för att lära sig sova bättre.

Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen. • Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar hur du ska gå till väga? • Får du den vård och stöd du behöver/önskar? • Är du anhörig och funderar över dessa saker? Ja då ska du ta kontakt med Camilla som finns på plats måndagar och fredagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna. Här finns hjälp och stöd,

Rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling

hör av dej om du behöver mej!

Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640, camilla.roslund-nordling@fspc.fi

I NÄSTA NUMMER....

Ställ en fråga

Nästa nummer av Respons har deadline 15 februari och den utkommer i

Är du orolig för ditt eget mående,

mars. Skicka gärna in material till oss

för hur någon i din närhet mår

på adressen Psykosociala förbundet/

eller behöver ventilera dina fun-

Respons, Kanalesplanaden 19B 13,

deringar med någon? Fråga oss!

68600 Jakobstad eller e-post till: per-

Gå in på www.fspc.fi och ställ din

nilla.nylund@fspc.fi. Redaktionen för-

fråga där. Vi finns här för dig.

behåller sig rätten att förkorta och redigera inkommet material.

34 Respons


KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet VERKSAMHETSLEDARE Bodil Viitanen Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-525 1243 bodil.viitanen@fspc.fi

REHABILITERINGSCHEF/ PROJEKTLEDARE YAM Ann-Charlott Rastas Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-368 8891 ann-charlott.rastas@fspc.fi

REHABILITERINGSRÅDGIVARE/ PROJEKTARBETARE YAM Camilla Roslund-Nordling Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

BYRÅ-/REDAKTIONSSEKRETERARE Sonja Wickman Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8951 sonja.wickman@fspc.fi

INFORMATÖR Pernilla Nylund Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8950 pernilla.nylund@fspc.fi

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN

NYLAND

Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitetshus Algården Verksamhetsled. Anki Sundqvist Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 anki.sundqvist@contactrf.fi www.contactrf.fi

Helsingfors SYMPATI r.f. Verksamhetsled. Anne Ahlgren Mob. 050-446 2974 info@sympati.fi www.sympati.fi

Sydösterbotten SVALAN r.f. Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Jessica Söderman Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Sydösterbotten PRIMULA r.f. Psykosociala föreningen Primula r.f. Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi www.vanstuganprimula.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN r.f. Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139

Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF VERKSAMHETSKOORDINATOR Långviksg. 13, 65100 Vasa Nonni Mäkikärki Mob. 045-121 9173 Georgsg. 18 A Pl9, 00120 Helsingfors malin.knip@soaf.fi Mob. 050-590 3436 www.soaf.fi nonni.makikarki@fspc.fi

KURSKOORDINATOR Pia Rosengård Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-514 2295 pia.rosengard@fspc.fi

EKONOM Susann Gleisner Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-313 5788 susann.gleisner@fspc.fi

Vörå RÅGBLOMMAN r.f. Gun-Maj Långs Grannasv. 1, 66600 Vörå Mob. 040-529 5062 Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKTEN r.f. Verksamhetsledare Anette Engsbo Snickeriv. 2, 66100 Malax Tel: 050-382 7830

Borgå RINGEN r.f. Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS r.f. Margareta Gripenberg Tel. 044-984 0075 Raseborg LIVSGNISTAN r.f. Pamela Kinnunen Mob. 040 73409 46 info@livsgnistan.fi ACCEPTANS r.f. info@acceptans.fi

ÅBOLAND Pargas DUETTO r.f. Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi LA LOTTA r.f. Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA r.f. Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664

Respons 35


Respons skriver ur brukarperspektiv om psykiskt funktionsURPREMIÄR: 23.11.2019

DRAMATISERING: ANNINA ENCKELL hindrades situation, behov och vård. Tidningen riktar sig REGI: ULRIKA BENGTS främst till människor med psykisk ohälsa, men också till TEXTAD FÖRESTÄLLNING de som arbetar med, eller på andra sätt har kontakt med TEKSTITETTY SUOMEKSI människor som har psykiska besvär. Till politiker och andra SUBTITLED IN ENGLISH beslutsfattare.

OM KVINNOR I ARBETARKLASSEN OCH LIVSLÅNG VÄNSKAP

L O K A L A

U P P L E V E L S E R

I

V Ä R L D S K L A S S

ÖVER 10 000 BOKADE! SPELAR TILL MARS 2020, PLATSER FINNS!

GE EN UPPLEVELSE I PRESENT ELLER JULKLAPP Wasa Teaters Presentkor t kan köpas från vår biljettkassa eller wasateater.fi

TEXTAD FÖRESTÄLLNING TEKSTITETTY SUOMEKSI SUBTITLED IN ENGLISH

Kan köpas på valfri summa och kan användastill valfri föreställning. WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN MÅN-LÖR 12-14 & 15-18 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

Profile for Pernilla Nylund

Psykosociala förbundets medlemstidning  

Respons 4/2019

Psykosociala förbundets medlemstidning  

Respons 4/2019

Advertisement