Page 1

PSY K ISK HÄL SA

*

REHABIL I T ER ING

*

ÅT ERHÄ MTNING

*

DEL AK T IGHET

NR. 4 - 2018 PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING

HAN VILLE TA LIVET AV SIG "Jag är glad att jag överlevde"

Varför skäms vi så mycket? Tema: skam Respons 1


NR. 4/2018

innehåll

3

VARFÖR SKÄMS VI SÅ MYCKET? Pernilla Nylund

JAG FÖRSÖKTE TA MITT LIV" 4 " Pernilla Nylund

9

DEN STORA SKAMMEN Staffan Nylund

JAG ÄR HELLRE UNIK ÄN NORMAL" 10 " Pernilla Nylund 12

"JAG HAR SKÄMTS SÅ MYCKET I MITT LIV" Pernilla Nylund

14

INGEN RIKTIG MÄNNISKA Fredrica Nyman

"DET BLIR ETT EKORRHJUL AV LÖGNER" 16 Pernilla Nylund 22

JAG BEUNDRAR DEM SOM INTE SKÄMMER UT SIG STUP I KVARTEN Viveca Stenius

"OM DU INTE SÄGER HEJ GÖR DU DEN ANDRA 24 OSYNLIG"

Bodil Viitanen

REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGSKURSVERK- 33 SAMHET 2 Respons

Vi jobbar med tidningen: Pernilla Nylund, ansvarig redaktör Sonja Wickman, redaktionssekreterare och layout


REDAKTÖRENS KOLUMN

Prata högt om skammen Det är många som har visat engagemang i ämnet skam,

jag hjälpa andra och visa att det finns hopp om ett bät-

som vi har fokus på i den här tidningen. Vi är många

tre mående om man bara får hjälp och stöd, säger han.

som upplever skam – kanske gör vi alla det – på olika

Intervjun med Rasmus Anderssén kan du läsa på sidan 4.

sätt. Men varför skäms vi så mycket? Varför låter vi skammen påverka oss i vår vardag? I vårt sätt att tänka. I

På Psykosociala förbundet avrundar vi så småningom

vårt sätt att vara. Det ska vi ta reda på och få lära oss mer

ett spännande år. Vårt nya YAM-projekt har tagits emot

om i det här numret av Respons.

väldigt väl ute i skolorna och kommit igång ordentligt under hösten. Vi har deltagit i många intressanta

Erfarenhetsexperterna Celinda Byskata och Pia Alarto

sammanhang och på olika sätt fortsatt vårt arbete för

är upphovsmakare till kampanjen #fuckskam, som

psykisk hälsa åt alla.

vill uppmuntra oss att fundera på vår egen relation till skam. De menar att vi behöver dela våra erfarenheter

Nu vill vi önska Dig en riktigt lugn och skön december

om skam för att skammen inte ska få fortsätta styra våra

månad och en fin juletid! Kram på dig!

liv. - Det är lättare att hantera skammen när man kan prata högt om den. Då kan man också skratta åt allt absurt som man skäms för, säger de. Artikeln om Celinda och Pia hittar du på sidan 20. Spelmissbruk kan förstöra relationer och en stor portion skamkänslor är ofta kopplade till missbruket. Mattias Boström har kämpat mot spelberoende i många år och han har skämts oerhört mycket för att han har försatt sig själv och sin familj i en svår situation. - Jag har spelat väldigt mycket i mitt liv. Jag spelade till och med bort vår bröllopsresa, berättar han. Texten om spelberoende hittar du på sidan 16. Vi bjuder även på en lång intervju med Rasmus Anderssén som för några år sedan försökte ta sitt liv. Rasmus var 22 år när han plötsligt en morgon bestämde sig för att ”idag ska jag dö”. Han sätter sig i bilen, kör ut på riksväg åtta, och någonstans mellan Jakobstad och Vasa frontalkrockar han i mycket hög fart med en långtradare. En stund senare vaknar han upp i diket, med grus i munnen och smärta i hela kroppen. Självmordsförsöket misslyckas, och det är han oerhört glad och tacksam för idag. - Det är klart att jag har dåligt samvete för att jag utsatte långtradarchauffören för mitt självmordsförsök, men jag kan inte göra någonting ogjort. Istället försöker

PERNILLA NYLUND Ansvarig redaktör


4 Respons


"Jag försökte ta mitt liv" Rasmus är 22 år när han i mycket hög fart frontalkrockar med en långtradare. En stund senare vaknar han upp i diket, med grus i munnen och smärta i hela kroppen. Självmordsförsöket misslyckas, och det är han oerhört glad och tacksam för idag. Det här är berättelsen om en överlevare. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: LINDA TALLROTH-PAANANEN

Respons 5


TEMA SKAM

I

bland kommer det mejl som griper tag i en med full kraft. Som genast berör och som skakar om en fullständigt. Det

här var ett sådant mejl: ”Hej! Jag heter Rasmus Anderssén och är 27 år gammal. År 2013 försökte jag ta mitt liv, genom att frontalkrocka i en lastbil. Trots

här är dagen då han ska ta sitt liv.

- Jag har fått många insikter under de här senaste åren. Bland annat att döden är en permanent lösning på ett inte alltid så permanent problem.

att jag körde över 200 km/h, och

Han hade jobbat sent kvällen innan, druckit några öl och sedan inte sovit en enda minut under natten. När morgonen kommer tar han sina bilnycklar och kör från Jakobstad, ut på riksåttan och svänger söderut, mot Vasa. Efter några kilometer ser han en långtradare på håll, trycker på gasen och kör över på mötande sida. Kraschen

är

våldsam.

Bilen

flög mer än 20 meter ut ur bilen

totalförstörs och hamnar i diket på

därefter

ena sidan om vägen. Rasmus flyger

diagnostiserades jag med bipolär

överlevde

jag.

Kort

ut, antingen genom framrutan eller

störning...”.

någon av sidofönstren - ingen vet med säkerhet - och landar i diket på

Det här är en historia som måste

motsatta sidan.

berättas. En historia ur verkliga livet.

- Mina minnen från diket är lud-

Om hur psykiskt illamående hos en

diga. Jag minns att jag hade ont

ung människa kan leda till ett själv-

överallt och tänkte ”fan också, det

Livet före och efter krocken

lyckades inte”. Men jag skadades

som hände och varför gick det så långt?

mordsförsök. Vad var det egentligen

förvånansvärt lite i krocken. Ena

Vi träffas på ett kafé i Jakobstad för

benet var av på två ställen och jag

- Jag hade mått dåligt i över ett

att prata om det som hände. Om livet

hade massor av skrapsår, men alla

år och visste inte riktigt vad jag

före och efter självmordsförsöket.

inre organ hade klarat sig bra, berät-

skulle ta mig till. Jag upplevde att

Rasmus har beställt en bacons-

tar han.

jag inte hörde hemma någonstans

mörgås och kaffe och tar några tug-

och hade en odefinierbar känsla

gor innan han börjar berätta.

Dåligt samvete

i kroppen som hela tiden skavde.

- Jag har fått många insikter under

Chauffören som körde långtradaren

Jag har alltid fört en inre dialog

de här senaste åren. Bland annat att

klarade sig utan fysiska skador och

med mig själv och i mitt huvud

döden är en permanent lösning på

kom genast för att hjälpa Rasmus.

målade

olika

ett inte alltid så permanent problem.

- Det är klart att jag har dåligt

skräckscenarier. Det blev för job-

Ingen ska behöva känna som jag

samvete för att jag utsatte långtra-

bigt till slut.

gjorde. Alla som mår dåligt behöver

darchauffören för mitt självmords-

jag

ständigt

upp

- Det var nog ingen som vis-

veta att det finns hjälp där ute och

försök, men jag kan inte göra någon-

ste att jag mådde så dåligt som

att det finns människor att vända sig

ting ogjort. Istället försöker jag hjälpa

jag gjorde. Jag var väldigt bra på

till. Även om det känns tufft och job-

andra och visa att det finns hopp om

att maskera mitt illamående, som

bigt på många sätt så behöver man

ett bättre mående om man bara får

hade byggts upp under lång tid. Vi

få veta att det inte alltid kommer att

hjälp och stöd, säger han.

pratade inte så mycket om känslor

kännas på samma sätt.

i vår familj och jag visste inte vart jag skulle vända mig, så det föll sig på något underligt sätt naturligt

Redan

- Jag vill berätta att livet kan bli bra.

sjukhusvistelsen

börjar läkarna misstänka att Rasmus har bipolär sjukdom, vilket senare

detaljerat

bekräftas. Han säger att det var skönt

att tänka att jag skulle ta livet av

berättar han om den där förmidda-

att få diagnosen, och medicinen gör

mig. Det kändes som en självklar-

gen i juni för fem år sedan, då han

det lättare att kontrollera topparna

het.

plötsligt bestämmer sig för att det

och dalarna.

6 Respons

Eftertänksamt

under

och


Respons 7


För familjen (mamma, pappa och

löst sig och tack vare medicinen och

fyra syskon) kom självmordsförsöket

min inställning till livet mår jag hyf-

som en stor chock. Ingen av dem vis-

sat bra nu. Jag har jobb, jag har blivit

ste att Rasmus mådde psykiskt dåligt,

pappa, jag lever.

förutom en av bröderna som han

Rasmus samarbetar idag med före-

hade berättat för, men mest i förbi-

ningen Suicide Zero som håller på att

farten. Det var ingenting som man

etablera sig i Finland, och så jobbar

hade diskuterat desto mera.

han med FinFami rf – centralorgani-

Han säger att familjen pratar mera känslor idag än före krocken.

- Mår man skit måste man prata med någon. Det är inte hållbart att bära alla jobbiga känslor inom sig.

sation för lokala anhörigföreningar. Han skriver även på en bok om sina erfarenheter, som baserar sig på dag-

Ingen lätt väg tillbaka

böckerna han skrev under sinnesun-

Hur man lappar ihop sig själv efter ett

självmordsförsök

har

dersökningen. En undersökning som

En överlevare

han beskriver som ”hemsk”.

Rasmus har flera tatueringar på

Rasmus

- Det känns mycket värre att

armarna och händerna. På knogarna

inget givet svar på. Han kan förstås

tänka på sinnesundersökningen än

har han tatuerat in ”Survivor” (över-

bara utgå från sina egna erfarenheter.

på krocken. Det var verkligen ingen

levare) och på vänster handled finns

Lätt har det inte varit. Vägen tillbaka

trevlig upplevelse att sitta inlåst

tatueringen ”Not insane” (inte galen).

har bestått av utdragna rättegångar,

på samma anstalt som mördare,

Totalt har han över 30 tatueringar på

en påfrestande sinnesundersökning,

våldtäktsmän och svårt schizofrena

kroppen, varav de flesta har kommit

fängelse i ett år och böter på över

människor i två månader, samtidigt

till efter självmordsförsöket.

80 000 euro (för att han avsiktligt

som de tog bort min medicin. Jag

- Jag kommer aldrig att försöka ta

krockade med ett annat fordon). När

tvivlade många gånger på mina egna

livet av mig igen. Det var ett rop på

den här intervjun görs har han pre-

känslor och den person jag är, säger

hjälp, och nu har jag fått hjälp.

cis fått ta bort fotbojan som han burit

han.

det senaste halvåret. - Det har varit tufft, men allt har 8 Respons

- Jag tvivlade på vad som var verkligt och vad som var inbillning.

- Mår man skit måste man prata med någon. Det är inte hållbart att bära alla jobbiga känslor inom sig.


TEMA SKAM

Den stoRa skammen Nu ska jag berätta för er om en sak som jag aldrig förut vågat prata om med någon. Jag pratar inte om det med min familj ens, utan undviker det så långt det går. Det här är mitt livs största skam, och det är ett väldigt känsligt ämne för mig. TEXT: STAFFAN NYLUND FOTO: LINDA TALLROTH-PAANANEN

D

et började i lågstadiet och

har ju alltid fantiserat om att göra radio

fel. Allt detta för att det fanns dom som

det var även det här som

eller podcast, men det här gör att jag

tyckte det var en kul grej att reta mig för

ledde till att jag blev retad

har tvekat och tvekar fortfarande. Jag

att jag inte kunde säga R. Tänk att en

och så småningom även

vet inte om jag skulle klara av vetskapen

liten bokstav kan lämna så stora äRR

mobbad och utfryst av många. Det är

om att andra människor kan sitta och

och en så stor skam!

nämligen så att jag har haft något av ett

bedöma mig var som helst i världen.

Jag ville berätta det här för att alla ska

talfel hela mitt liv. Jag har aldrig kunnat

Jag kan se framför mig hur dom skrattar

tänka efter en extra gång och aldrig mera

uttala bokstaven R helt rent, utan det

åt mig. Det här är ju förstås bara något

retas, mobbas eller se ner på någon bara

har alltid blivit något av ett skorrande

som finns i mitt eget huvud. Jag känner

för att hen är lite annorlunda. Annor-

läte när jag säger ett ord eller en mening

så här ännu idag och ser ner på mitt tal-

lunda är fint. Sprid kärlek, inte hat.

som innehåller den där bokstaven. Det

här är något som jag har skämts över sedan den dagen, och gör det fortfarande. Jag hatar till exempel att höra min egen röst och har med tiden blivit lite av en expert på att hitta och använda mig av ord och meningar som innehåller så lite R som möjligt. Allt detta gör jag enbart för att undvika, eller åtminstone lätta lite, på skammen.

Två radiointervjuer Att jag nu har vågat ställa upp på två radiointervjuer redan i år, och dessutom lyssnat på dom utan att skämmas desto mera är ett under, och en väldigt stor vinst. Ett talfel gör mig inte till en sämre människa, men det är så jag har känt mig hela mitt liv. Det finns stunder när jag har hatat mig själv för att jag inte kan prata lika rent som alla andra. Jag Respons 9


"Jag är hellre unik än normal" Mikael Andersson har alltid fått kämpa för vad andra tar för givet. Han föddes utan armar och utan ben och redan som nyfödd dömdes han ut av läkarkåren och samhället. Idag har han accepterat sina förutsättningar och hittat modet att vara annorlunda. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

N

är

Andersson

sin son förrän en månad senare.

berättar om sitt liv och

Mikael

Läkarnas råd till föräldrarna var att

sina

man

han bör vårdas på institution, att de

djupt berörd. Både av

tankar

blir

ska glömma bort sin son och att de

det mörka och sorgliga - samhäl-

ska försöka få ett nytt barn, efter-

lets svek under hans första år i livet,

som Mikael inte kommer att kunna

men också av hoppet och glädjen

leva ett värdigt liv.

och den enorma viljestyrka som

- Jag har mina föräldrar att tacka

finns inom honom, som gör att han

för att jag lever. De vägrade lämna

tar sig fram i livet på ett sätt som

mig på någon institution utan tog

många trodde var omöjligt. Begränsningarna sitter ofta i vårt eget huvud, menar han. - Jag söker ständigt resurser inom mig för att ta mig förbi ett problem. Mitt liv formas av det som finns i mitt huvud. Om jag har rätt inställning och tror att jag ska fixa någonting, så gör jag oftast det.

- Jag söker ständigt resurser inom mig för att ta mig förbi ett problem. Mitt liv formas av det som finns i mitt huvud.

Men det kan ta tid och kräva mycket

hem mig och gav mig en fantastisk uppväxt. - Men jag känner mig sviken av vuxenvärlden

eftersom

jag

blev

motarbetad i så många år. Läkarna och sjukvården stal min barndom då de i flera år ville pröva ut olika proteser på mig, trots att jag redan hade utvecklat egna sätt att ta mig fram.

tålamod, säger han.

Tonåren var en jobbig tid

Chocken vid födseln

Det är en väldigt ärlig och känslosam

Man vet inte med säkerhet var-

När Mikael föddes kom det som

föreläsning vi får ta del av. Tonåren

för Mikael föddes utan armar och

en chock för alla att han saknade

var en jobbig tid, då han ständigt

ben, men forskning visar att det

armar och ben. Hans mor har sen-

försökte bli någon han inte var, eft-

antagligen beror på bekämpnings-

are berättat om kaoset som utbröt i

ersom han så förtvivlat gärna ville

medlet hormoslyr, som på 1960-

förlossningssalen när sonen föddes,

vara ”normal”.

talet användes i stor mängd ute

och hur barnmorskorna sprang iväg

- Jag skämdes så djupt för mig

på åkrarna i trakten där hans mor

med honom. Han togs ifrån sina

själv. Jag hatade mig själv eftersom

befann sig i början av graviditeten.

föräldrar och modern fick inte träffa

jag hade en kropp som inte pas-

10 Respons


sade in i samhället jag levde i. Jag

utan assistans har länge varit en

handlar om mental träning. Jag

var instängd i en kropp som jag inte

stark drivkraft för Mikael Andersson.

har präntat in i ryggmärgen att jag

ville ha.

Att få köra egen bil, gå på toaletten

inte ska fråga om hjälp omedelbart.

ensam, kunna klä på sig själv och

Jag måste försöka själv först, säger

sedan några år tillbaka – kunna resa

han.

Idag ifrågasätter han begreppet normalitet. - Vem är normal, egentligen?

ensam till olika arbetsuppdrag run-

Föreläsningen, som är ett samar-

Idag har jag hittat modet att vara

tom i Norden. Idag är han inte bara

bete mellan Psykosociala förbun-

annorlunda. Jag är stolt över mig

gift och har fyra barn, han är också

det och Jakobstads Arbis, stimul-

själv och jag är mycket hellre unik

egenföretagare och en mycket eft-

erar till reflektion och eftertanke.

än normal. Normalt är rätt tråkigt,

erfrågad föreläsare.

Vi får möta det mörka, svåra och

tycker jag, säger han och ler.

- Det handlar om att ta ans-

smärtsamma, men också det ljusa,

var för det man vill. Kraften kom-

starka och positiva. Och en känsla

En stark drivkraft och tydliga mål

mer inifrån och man kan inte gå

av att det faktiskt är möjligt att

och vänta på att andra ska se till

övervinna de begränsningar man

Att kunna fungera självständigt och

att det händer något i ens liv. Allt

ger sig själv.

Respons 11


TEMA SKAM

"Jag har skämts så mycket i mitt liv" Jojo Oinonen bär en generationsskam som har gått i arv. Hon är född i Sverige av finska föräldrar och blev kallad ”invandrarunge” när hon var liten. Idag är hon skam-expert. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: PRIVAT

S

kammen är en av våra vikti-

oss människor.

gaste känslor, och en av våra

- Skammen har en oerhört viktig

största utmaningar är att lära

uppgift – att skydda oss i vår sårbarhet.

oss hantera den. Det är spe-

Vi ska ha skam i kroppen men det är

ciellt viktigt i kontakten mellan vuxna

stor skillnad på skam och skuld. Skuld

och barn, men även mellan vuxna, för att

fokuserar på något man gjort och känner

skapa kontakt och dialog.

sig ångerfull över. Skamkänslor påverkar

- Min vision är att lära ut om hur vi kan

vem man är och hur man ser på sig själv.

En sund skamkänsla är bra och hjälper oss i livet, men blir skammen för giftig kan den vara förödande.

bli vänner med skammen istället för att på tabusidan, där den ofta har oinskränkt

Skuldkänslor är obehagliga

makt så länge vi inte benämner den…

Skuld inträffar när man upplever att man

Skammen är ljusskygg, och det är väl

har gjort någonting fel. Skuldkänslor

Följden är att man vill gå och gömma

förklaringen till att den så sällan belyses.

låta den ha fritt spelrum på skuggsidan,

är obehagliga men inte helt outhärd-

sig för andra och man vill försvinna från

Det säger Jojo Oinonen, Skam-expert

liga eftersom skulden har att göra med

den situation som skapade skamkäns-

och gestaltterapeut. Hon berättar att hon

saker man kunde ha gjort annorlunda

lorna. Man känner sig värdelös när man

har skämts så mycket i sitt liv och att hon

och triggar en empatisk respons på att

upplever skamkänslor.

hade ett våldsamt ”skamuppvaknande”,

vilja ställa till rätta, be om ursäkt. Skam

berättar hon.

däremot triggar alltid isolering och har

Varför har vi då skam och skuldkänslor?

- Jag har levt med depression som

därmed mer att göra med bilden man

- Måttliga mängder med skam och

härstammar från ett trauma. Numera är

har av sig själv. När vi upplever skam är

skuld i vardag är hälsosamt. Det är

temat skam det som fyller min mottag-

ofta en ”publik” inblandad, publiken kan

någonting naturligt eftersom världen vi

ning, berättar hon.

bestå av verkliga människor som dömer

lever i ger upphov till situationer som kan tolkas på fler olika sätt av olika människor.

Hon förklarar att hon har ”nördat in

oss eller så kan det handla om vår inre

sig” på det här med skam eftersom hon

kritiker, som dömer oss och som ger

anser det så viktigt att prata om vad vi

upphov till skamkänslor. När man känner

Skammens fyra yttringar

skäms för. Och om den hälsosamma

skam känner man sig exponerad för hela

- Den skadliga, eller den så kallade gift-

skammen, som fyller en viktig funktion

sin omgivning just i ögonblick när man

iga skammen, handlar om vad skam-

och har en frisk, sund och viktig roll hos

inte vill bli sedd, man känner sig liten.

men gör med oss och våra reaktioner

12 Respons


till den, vårt beteende. Den kan orsaka en tillbakadragande effekt, den kan göra

gas och broms.

barnet speglar sig i den vuxna,

- Den växlar mellan att försöka upprätthålla

positiv

Skammen är alltså tätt sammanlänkad

oss själva eller att vi utvecklar ett undvi-

självbild, att man duger som man är, till

med anknytningsprocessen, förklarar

kandebeteende, förklarar Jojo Oinonen.

ängslan över hur man bör vara för att få

hon.

Att ha för mycket skuld och skam-

en

någorlunda

i blicken som säger om man är okej.

att vi attackerar andra, att vi attackerar

höra till, förklarar hon.

- Har du fått en trygg grundankny-

känslor kan få till följd att vi blir dep-

Till Jojo Oinonens mottagning kom-

tning har du med stor sannolikhet en

rimerade. Har man å andra sidan för lite

mer många klienter som fastnat i sitt

sund skamkänsla i kroppen och därmed

skuld och skamkänslor kan det yttra sig

skamtänk. Som är övertygade om att

också en sund skuldfunktion, alltså en

i att man beter sig antisocialt, det vill

det är just dem det är fel på.

förmåga att ta ansvar för dig själv och

säga att man inte bryr sig om vad andra

- Då har jag alltid en motfråga: tror

känner och att man kör över folk i sin

du att ett barn föds med den här typen

omgivning.

av tankar och känslor om sig själv? Då

Andra, som kanske inte fått en trygg

brukar de flesta klienter förstå att det

anknytning, är ofta på helspänn och tol-

inte är dem det är fel på.

kar det mesta som kritik eller hot, eller

Vi föds delvis med skamkänslor som ett inbyggt system, men det vi känner skam över är något vi lär oss med tiden och vilken kultur vi växer upp i. Det som tidigare var skambelagt eller

Oinonen hänvisar också till anknytningsteorin, som hon tycker har en avgörande roll när man vill hjälpa dem

dina handlingar, och hur de påverkar andra.

att det ständigt är dem själva det är fel på. Därför är det extra viktigt att vi lyfter

opassligt kanske inte alls är det numera.

som fastnat i skammen.

Klienter fastnar i sitt skamtänk

viktiga processen att som nyfödd, baby

- Vi ger skammen makten om vi

och barn bli tryggt anknuten till viktiga

undviker att prata om den och det den

Jojo Oinonen beskriver skam som en

vuxna, i första hand föräldrarna. Det lilla

orsakar, menar hon.

- Anknytningen är den sköra men

skammen och vågar prata mera om den.

Respons 13


TEMA SKAM

Ingen riktig människa

J

ag har ett missat samtal på mobilen. Eftersom jag är rädd för att ringa samtal och har ett enormt kontrollbehov slår jag

upp numret på Fonecta. Det är någon som arbetar med undersökningar om bland annat arbetslivet som har ringt, och jag tänker att det var ju tur att jag inte svarade. Någon vecka innan har jag fått en lång enkät att fylla i, om bland annat min jobbsituation. Jag har inte ens öppnat enkäten. För jag jobbar inte. Jag studerar inte heller. Det är september 2015 och jag är sjukskriven för svår utmattningsdepression. Jag har inte koncentrationsförmåga till att fylla i en

det är pinsamt att vara svag. Dåligt. Jag är

utbrister en av mina arbetskamrater.

lång enkät om mitt obefintliga arbete.

en dålig människa. Jag borde skämmas!

Och jag inser än en gång, att jag egen-

Dessutom skäms jag också något otrol-

Och det gör jag. Jag skulle kunna vinna

tligen kanske skämts en massa helt i

igt över sjukskrivningen. Jag är bara 24

guldmedalj om skam var en idrottsgren.

onödan. Att min utmattning kanske inte

år gammal, och redan utbränd.

Jag skulle kunna bli världsmästare fak-

definierar hela mig och min person.

Nästa dag ringer de igen, och dagen

tiskt! Jag skäms om någon annan går in

Men det är svårt att sluta skämmas

efter. Och dagen efter det försöker de

i mig på gatan. Säger ursäkta och förlåt

när man väl börjat med det. Skam är en

nå mig per textmeddelande. Jag svarar

och skäms över att det är jag som ber om

väldigt stark och ofta ologisk känsla. Man

inte, och till slut blockerar jag numret i

ursäkt.

skäms fast man inte ens har någon orsak

telefonen. Jag skäms så mycket att jag

Vi spolar fram tiden några år, till

till det. Men att inse att hela skammen

tycker att min historia inte är värd att ta

november 2018. Jag är tillbaka i arbet-

inte är befogad är att ha kommit en liten

upp i undersökningen. För jag är odug-

slivet och trivs bra med mina kolleger.

bit på vägen ur den. Att ta reda på vari-

lig, har gjort bort mig. Jag är ingen riktig

Jag har inte nämnt att jag varit sjuk-

från den kommer, och varför jag skäms

människa mera. Riktiga människor går

skriven för utmattning eftersom jag

så mycket är nästa steg i min återhämt-

till jobbet, riktiga människor presterar.

fortfarande skäms över det. Så plötsligt

ning. Och varje dag inser jag mer och

Hela tiden lite mera. Riktiga människor

en dag blir det tal om mina föreläs-

mer om mig själv och min skam.

ligger inte på soffan och är rädda för allt.

ningar och jag får frågan om vad jag

Riktiga människor funderar inte på när

föreläser om. Jag svarar med sannin-

FREDRICA NYMAN

grannarna jobbar, för att slippa möta

gen, att jag föreläser om mina erfaren-

Fredrica bloggar och föreläser om åter-

dem när de ska hämta posten. Riktiga

heter av utmattning och depression i

hämtningen ur svår utmattningsdepres-

människor är inte så patetiska som jag.

en ung ålder. Att jag har en blogg om

sion. Bloggen hittas på adressen fredri-

Jag borde ha orkat mera. Det är det

ämnet och att jag på grund av den fått

canyman.com/blogg. Notera gärna att

som alla sagt år mig, att när man är ung

förfrågningar om att hålla föreläsningar.

Fredrica hade fått fel namn under sin

orkar man vad som helst. Men jag gjorde

Jag väntar spänt på reaktionen. ”Vilket

gästkolumn i Respons 3/2018. Vi bekla-

inte det. Alltså måste jag vara svag, och

viktigt ämne! Vad heter din blogg?”

gar detta.

14 Respons


KOLUMN

Skam är inte skuld Skammen är något som sitter väldigt djupt i oss män-

ordnats på svenska speciellt i huvudstadsregionen med

niskor och har ofta rötterna i barndomen. Teologiedok-

tema skam, där bland annat erfarenhetsexperter deltagit

tor Ben Malinen har forskat i skam och skrivit böcker

och berättat om sina erfarenheter av skam och att bear-

om skam. Han beskriver skamkänslor som något som

beta skamkänslor för att komma vidare i livet.

skiljer sig från skuldkänslor. Skuld handlar om moral och dåligt samvete för något man gjort fel medan skammen

Jag önskar alla läsare en skamfri vinter!

är kopplat till upplevelsen av sig själv som en misslyckad och dålig människa. Skammen påverkar starkt männi-

BODIL VIITANEN

skors liv och leder ofta till psykisk illamående.

Verksamhetsledare

Vägen till att acceptera och godkänna sig själv med de alla de egenskaper, styrkor och brister man har kan vara lång. Ben Malinen talar om att komma till insikt om skammen, att inse att man bär på den och förlåta sig själv och inse att man är tillräckligt bra som man är, sådan man är. Ibland läser vi, ser eller hör via media om talangfulla, ambitiösa människor, som presterar mycket och är framgångsrika. De vinner priser, medaljer och når framgång. Här kan många kända idrottare, skådespelare, musiker, popstjärnor passa in i bilden. När de sedan öppet berättar – ofta i ett senare skede i livet - om hur olyckliga de varit och hur kämpigt de haft det med sig själva på toppen av sina karriärer kan man kanske inte riktigt förstå, att de bär på så starka och djupa negativa upplevelser av sig själva – dessa fantastiska människor. Det kan vara svårt för en utomstående att förstå hur en framgångsrik, talangfull och kunnig förebild för andra kan känna sig så misslyckad, vara så olycklig och deprimerad. Det är, tror jag, först när man själv börjar fundera på sina egna tankar, känslor och upplevelser av skam, man förstår vad det handlar om. Traumatiska upplevelser och upplevelser av att inte bli bekräftad, som barn, kan leda till skamkänslor. Det är därför bra att skam lyfts fram på ett öppet sätt idag. Idag vet vi bättre och förstår bättre hur vi ska förhålla oss till våra barn, så att de inte behöver känna skam över sitt eget jag. Det finns behov och intresse av att tala om skam och bara under det senaste året har flera tillfällen

Respons 15


TEMA SKAM

"Det blir ett ekorrhjul av lögner" Mattias Boström har kämpat mot spelberoende i många år. Han berättar att det är väldigt mycket skamkänslor som kommer med beroendet. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: PRIVAT

S

pelandet började som ett tids-

ta snabblån. Jag lånar även pengar av

fördriv. Det var roligt och gav

kompisar, kollegor och mina föräldrar...

en adrenalinkick – ett glädje-

och lovar att jag ska sluta spela. Men

Han skäms för att det har gått så långt,

rus! - varje gång han vann. Det

egentligen går jag och väntar på storvin-

för att han har sårat så många i sin när-

var en kick och som gjorde att han ville

sten, den där stora vinsten som ska hjälpa

het, för att han inte vågar ta sitt liv som

spela mer. Och mer.

mig att betala tillbaka alla skulder. Minst

han så många gånger har funderat på.

- Jag spelade till och med bort vår bröllopsresa, berättar han.

Ända sedan han var liten har han varit

100 000 euro ska jag vinna. Jag intalar

i kontakt med spelapparater, då han följt

mig själv att när jag har vunnit storvin-

Måste ta konsekvenserna

med sin pappa till olika servicestationer.

sten och betalat tillbaka alla skulder, DÅ

Så kommer dagen då alla vill ha sina

Alla julklapps- och födelsedagspengar

ska jag sluta spela. Jag är bara en enda

pengar tillbaka. Det kommer indrivning-

gick till spelandet.

vinst från att slippa allt det här.

sräkningar i postlådan så gott som varje

- Den första formen av skam kom när

Mattias börjar sova dåligt och blir

dag och ingen lånar ut pengar till honom

jag tryckte ner fler mynt i automaten än

snart deprimerad. Han skäms oerhört

mera. Han måste ta konsekvenserna av

jag hade tänkt från början.

mycket för att han har försatt sig själv

sina handlingar.

- Så småningom började kompisarna

och sin familj i den här svåra situationen.

- Det var skönt att få berätta allt, låta

kommentera att man ska sluta spela när

Han är gift, har två barn och är spelber-

alla känslor komma ut. Jag skämdes

man har vunnit pengar, att man ska spara

oende.

enormt för att jag sårat så många i min

pengarna. Jag förstod inte hur de kunde tänka så. Jag ville hela tiden spela mer, berättar Mattias.

FAKTA Hjälp för spelberoende

Skäms över sin situation Så småningom börjar han dölja sitt spe-

lande och spelar i smyg istället. Det är då han kommer in i ett ekorrhjul av lögner,

ende, cirka 170 000 personer. En majoritet av dem är män. •

eftersom pengarna ständigt är slut. - Det finns alltid en massa räkningar

jag bort stora delar av lönen och tvingas 16 Respons

För att kunna få hjälp med sitt spelmissbruk behöver man först erkänna för sig själv och andra att man har problem.

som ska betalas, bilen ska tankas, mat ska handlas och så vidare. Samtidigt spelar

Omkring tre procent av alla finländare lider av spelmissbruk eller spelbero-

Det finns hjälp av olika slag – till exempel via A-kliniken, kokenet.fi, psykporten. fi eller peluuri.fi.

- Ta kontakt med din närmaste hälsovårdscentral eller mentalvårdsbyrå.


Årets julklapp Psykosociala förbundets julklapp går detta år till Nyyti ry:s verksamhet för studerande i levnadskonst och för stärkande av välbefinnande. Nyyti ry är en riksomfattande förening som arbetar för studerandens välmående. Information i levnadskonst handlar bland annat om tankekraft, tidsanvändning, motion och mycket annat. Via deras hemsida kan även svenskspråkiga studerande hitta verktyg och information för att främja sitt välmående och stärka sin psykiska hälsa. Nästa år ska verksamheten utvecklas till att erbjuda studerande en nättjänst ”Bra fråga” som ska erbjuda självhjälp i levnadskonst. Om du vill läsa mera om Nyytis verksamhet kolla deras hemsida www.nyyti.fi. Du kan också lyssna på deras podcasts. Nyytis personal och deras verksamhetsledare Minna Savolainen tackar å det varmaste för julgåvan. Personalen i bilden nedan: I många år har förbundet istället för att skicka ut julkort i december donerat en motsvarande summa i julklapp till något välgörande ändamål eller för att ge en guldkant i tillvaron där människor möts, vårdas eller söker hjälp. Med julklappen har man tidigare år bland annat kunnat skaffa instrument till en ungdomspsykiatrisk avdelning, stöda dagverksamhet på vuxenavdelning, stöda Röda korsets flyktinghjälp och Lucia-insamlingen.

närhet, men nu hade jag inte längre

skäms för att jag är 38 år och fortfarande

Text Bodil Viitanen, verksamhetsledare

något val. Nu fick jag ta konsekvenserna.

inte kan ha koll på min ekonomi.

Bild Nyyti ry/Minna Savolainen

Idag är Mattias Boström utbildad

- Men det allra värsta är att jag saknar

erfarenhetsexpert. Han vill ge spelmiss-

spelandet! Det är nio år sedan jag spe-

bruket ett ansikte för att kunna hjälpa

lade senast och jag saknar spänningen,

andra i samma situation. Att visa sig sår-

hoppet som pirrar i kroppen varje gång

bar som man i Finland är inte helt lätt.

man spelar!

Därför döljer man sina problem så länge det bara är möjligt, menar han.

Fotnot: Mattias Boström har skrivit boken Bli inte fast! - En sann historia om

Skammen har genom åren tagit

spelberoende. I boken berättar han om

enormt mycket av hans energi, och den

hur han resonerade då han var besatt

har lämnat mörka spår i själen.

med att fixa situationen han försatte sig

- Jag har svikit alla jag känner och jag

själv och sin familj i. Respons 17


Det viktiga bemötandet Programledaren Mårten Svartström har tillsammans med sin kollega Sonja Kailassaari gjort närmare 1500 intervjuer i tevestudion. Erfarenheterna har lärt honom att man behöver anpassa sig i varje möte, och att det första bemötandet är oerhört viktigt. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: YLE/PARAD MEDIA

I

sin roll som programledare för Efter

Många av dem har en agenda som vi

Nio möter Mårten Svartström en

lyfter fram och pratar kring. Till exempel

Många av gästerna har under årens

mängd olika människor. Inför varje

är det många som har skrivit böcker som

lopp gråtit under intervjun, och Mårten

intervju har han och kollegan som

de är aktuella med och vill berätta om.

berättar att han också har tårar i ögonen

rutin att träffa gästen så tidigt som möjligt, för att gästen ska känna sig bekväm.

ibland. Men han vågar inte gråta under

Utmanande intervjuer

inspelningen, av den enkla anledningen att han inte tror att han kan sluta.

- Det är inte så många som är media-

250 program har hittills blivit gjorda. De

vana och därför blir vårt bemötande extra

mest utmanande intervjuerna är dem man

viktigt. Vi vill att alla ska känna sig lugna

aldrig kan förbereda sig inför, menar han.

och trygga i intervjusituationen, säger han.

som totalt okänsliga?

- De gäster som gör oss mest nervösa

- Hur ska Sonja förhålla sig till det? Och hur lång tid tar det innan jag fungerar i intervjusituationen igen? funderar han.

är de som ska berätta personligt om

Vi träffar Mårten Svartström i sam-

Under årens lopp har programledar-

något trauma, om sorg eller om de lider

band med en föreläsning i Tammerfors,

duon träffat allt från modeskapare, poli-

av en allvarlig sjukdom eller har en funk-

och han konstaterar att alla dessa männi-

tiker, vetenskapsmän och seglare till

tionsvariation. Dessa intervjuer är helt

skomöten har lärt honom mycket om hur

präster, komiker, racerförare och psyki-

unika och vi är rädda för att ställa dumma

han själv fungerar. Under årens lopp har

atriker.

frågor eller frågor som gör gästen arg.

han fått många insikter och numera vet

- Dessa personer har en sak gemen-

- Och vad händer om Sonja eller jag

samt; de är ganska lätta att prata med.

själv börjar gråta? Eller om vi framstår

18 Respons

han hur han ska anpassa sig i olika situationer för att gästen ska känna sig trygg.


Psykoterapi med fokus på nuet och framtiden Anhörigseminariet 2018 arrangerades i Vasa detta år och bjöd på riktigt bra föreläsare som på olika sätt tangerade temat "Vad händer i terapirummet?" Seminariet är ett samarbete mellan Svenska Österbottens Anhörigförening, FinFami Österbotten och Psykosociala förbundet. Denna gång fanns även Österbottens Kriscenter med som samarbetspart. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

F

örst ut var psykoterapeut

måste bemöta varje klient på det sätt som

byttor som får mig att missuppfatta eller

Kirsi Louhi-Timmerbacka som

jag själv vill bli bemött. Och inse att fram-

felbedöma olika situationer? Hur kan jag

berättade om KBT, Kognitiv

steg kan betyda väldigt många olika saker

komma förbi mitt svartvita tänkande?

beteendeterapi. Hon började

för olika personer.

sin föreläsning med att lyfta frågan ”Varför går man i terapi?”.

- Många av mina klienter förstorar det

Inom den kognitiva beteendeterapin

som är negativt och förminskar det som

är det vanligt med hemuppgifter. Ofta får

är positivt. Och många kan sätta väldigt

- Många av mina klienter har en diag-

klienterna göra en livslinje där han eller

stor vikt vid en liten detalj som kom-

nos på psykisk ohälsa och kommer i

hon skriver ner viktiga händelser i livet.

mer att färga en hel upplevelse och som

rehabiliterande psykoterapi. Andra har

Man får berätta om personer som betytt

bekräftar de egna, negativa tankarna,

jobbiga händelser i bagaget som är svåra

mycket för en, och ibland skriver man

berättar Kirsi Louhi-Timmerbacka.

att släppa. Kanske går man omkring med

dagbok under ett dygn. Allt detta är vär-

Eftersom det är ett anhörigseminar-

tankar och beteenden som begränsar

defull information för terapeuten, och gör

ium så talar hon även kring den aspekten

positiva upplevelser i livet, säger Kirsi

att behandlingen fortsätter även utanför

lite närmare:

Louhi-Timmerbacka.

terapirummet. En vanlig hemuppgift är

- Du ska inte vara din anhörigs tera-

- Vissa vill komma för att få vägledning

att arbeta med att kartlägga sina tankar i

peut. Hjälp din anhörig att komma till

och prata. Man kanske är trött på gamla,

en konkret situation och därefter försöka

terapin istället och uppmuntra till att få

återkommande vanor eller går omkring

hitta alternativa tankar.

behandlingen att gå framåt. Och glöm

med en olustkänsla som man inte riktigt

- Vi funderar sedan tillsammans på

inte att du som anhörig också har ett

blir klok på. Då kan det vara bra att få dis-

hur man kan tänka framåt och aktivera

liv. Ta hand om dig! Annars är risken

kutera det med sin terapeut.

sig istället för att grubbla och älta. Hur kan

stor att du som anhörig också börjar

jag undvika tankefällor och logiska kuller-

må dåligt.

Våra tankar har stor betydelse för vårt välmående. När man inser att man kan

påverka sitt eget beteende kan det öppna nya dörrar, menar Kirsi.

Mer fokus på nuet och framtiden Terapiformen KBT är en strukturerad, aktiv och insiktsbefrämjande psykoterapi som är mer inriktad på nuet och framtiden än på det förflutna. - Men det absolut viktigaste för att en person ska börja må bättre är bemötandet. Som terapeut måste jag skapa ett förtroende till klienten och förstå det unika i varje persons upplevelse. Jag

Psykoterapeut Kirsi Louhi-Timmerbacka berättar om KBT, kognitiv beteendeterapi.

Respons 19


TEMA SKAM

Låt inte skammen styra ditt liv Celinda Byskata och Pia Alarto är initiativtagare till kampanjen #fuckskam, som vill uppmuntra just dig att fundera på din egen relation till skam. Vad skäms du över? Hur reagerar du då du känner skam? Hur påverkar skammen ditt liv? - Vi behöver dela våra erfarenheter om skam för att skammen inte ska få fortsätta styra våra liv. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

U

SKAM-seminariet

- Jag skämdes för att jag såg mig

på Lappvikens källa förd-

själv som en börda och för att jag

Har mobbat sig själv i många år

jupar vi oss i ämnet skam

blev mobbad, för att jag var mager

Både Celinda Byskata och Pia Alarto

ur många olika perspek-

och hade stripigt hår, för mina diag-

är utbildade erfarenhetsexperter. Pia

tiv. Vi får höra berättelser om skadlig

noser, för att jag var sjuk i huvudet,

berättar om muren hon har skapat

skam, och vi får veta varför vi känner

och en massa annat, säger Celinda

runt sig själv i många år.

skam. Vad är det som händer i krop-

Byskata.

nder

- Muren är min övervikt som jag

pen? Celinda Byskata och Pia Alarto

- Skammen har varit en central

fortfarande jobbar med. Jag har alltid

berättar om sina upplevelser av skam

del av mitt liv väldigt länge och jag

varit ganska stor och jag minns att

och hur mycket skammen har styrt

är verkligen jättebra på att skäm-

även min mormor påpekade det för

deras liv.

mas!

mig när jag var ung.

Celinda Byskata och Pia Alarto är initiativtagare till kampanjen #fuckskam, som vill uppmuntra dig att fundera på din egen relation till skam. 20 Respons


www.pixabay.com

Man blir kvitt sin skam endast genom att synliggöra och lyfta fram sin skam. Skam är en känsla som kan vara svår att känna igen. Som värst kan skammen styra vårt liv. Skammen riktas ofta mot oss själva och vår personlighet. Då börjar vi skämmas över hurudana vi är som människor. Ingen ska behöva skämmas för hurudan hen är. Vi kan skämmas över saker vi gjort fel, men aldrig över vem vi är.

bestämde

olika saker i livet. Celinda säger att

jag mig för att pojkvänner inte var

-

I

gymnasieåldern

hon inte vågar gå till simhallen eft-

någonting för mig, för jag tänkte

ersom hon skäms över sin kropp.

”jag är inte värd att bli älskad”. Jag

- Jag kan också skämmas över

har alltid haft många vänner och

hur jag skottar snö eller krattar.

varit med om mycket, men jag har

Tänk om jag håller i krattan fel och

inte levt. Så när jag fyllde 30 hade

grannarna ser! Eftersom jag skäms

jag en stor kris. Jag insåg att jag

så mycket brukar jag stanna upp

måste göra någonting och börja

och snyta mig eller något liknande

leva mer, så jag började utveckla

om jag ser att någon går förbi när

mig själv på olika sätt och jag har

jag är ute.

alltid haft en drivkraft att vilja hjälpa

Båda säger att de inte har pra-

andra. I samband med min utveck-

tat om skam särskilt mycket tidig-

lingsprocess

hur

are. De upplever att det är lättare

mycket jag har mobbat mig själv

att hantera skammen när man kan

under många år när jag har skämts

prata högt om den.

har

jag

insett

för mig själv!

- Då kan man också skratta åt allt absurt som man skäms för!

Skammens två ansikten

Förhoppningen nu är att dis-

Det är ett väldigt befriande och

kussionen om skam fortsätter på

viktigt seminarium vi får ta del av.

sociala medier och i andra sam-

Celindas och Pias föreläsning har

manhang. För det här är något vi

rubriken ”Skammens två ansikten:

behöver prata om. Det är alla delt-

då skammen tog över mitt liv”. De

agare på SKAM-seminariet överens

berättar om olika skamupplevelser

om. Mer information hittar du på

som har hindrat dem från att göra

www.skam.fi.

Respons 21


KOLUMN

Jag beundrar dem som inte skämmer ut sig stup i kvarten På 1980-talet kom en banbrytande bok som sades vara

Ingen av dessa män har gjort något fel, tvärtom har de

den första inom psykiatrin som behandlade skam på all-

energiskt gjort sitt yttersta och presenterat ett storartat

var. Det var Donald L. Nathansons bok The Many Faces of

arbetsresultat. Ändå skäms de så att det dryper om dem.

Shame. Rekommenderas varmt.

Varför? Jo för att de anteciperar ett avvisande. Och när är

Att han troligtvis var den första förklarar åtminstone för

avvisandet som värst? Jo, när man har gjort sitt absolut

mig hur det kan komma sig att så mycket inom psykiatrin

bästa och står där och darrar av upphetsning och tror att

går ut på att korrigera patientens felaktiga reaktionssätt i

man ska få beröm. Och just då, när man tror att man ska

stället för att hjälpa. Den som hela tiden måste värja sig

få beröm så drabbas man av skammen, helt enkelt för att

mot skam måste också ägna sig åt att ständigt hitta fel hos

man minns de där gångerna som man i stället för beröm

andra. Det finns inte plats eller tid för ärligt kunskapssö-

fick en skopa ovett för att man trodde att man var nånt-

kande, som skulle leda till inkännande och bekräftelse. I

ing. Tyvärr en helt normal erfarenhet hos de flesta av oss,

stället skriver man sida upp och sida ner om symptom

hur välmenande föräldrar och omgivning vi än hade. Bar-

och ställer ogina diagnoser som inte beaktar patientens

net trodde att döden stod för dörren och det fortsätter

psykiska situation.

den vuxna att tro, tills hen har lärt sig att möta och känna den mördande skammen.

Skam är en överväldigande svår känsla, så jag borde inte

ondgöra mig över att vissa terapeuter inte heller klarar

VIVECA STENIUS

den. Under de många år som jag har ägnat åt att studera

Pensionerad efter 38 år på Finlands Svenska Television.

skammen hos mig själv (och framförallt åt att känna den

Därefter engagerad i Psykosociala föreningen Sympati rf,

utan att förgås) är det lustigt nog tre helt vanliga män som

först som ordförande och sedan som ledare för gruppen

har hjälpt mig. Den första var en kollega på SVT. Jag vet

Skriv ditt liv, som fortfarande är i full gång.

inte vad han heter, jag vet bara vad han har sagt. Så här ungefär: ”Först går man an i femtio år och sliter och släpar för att man måste leva och förtjäna sitt uppehälle, och sen tillbringar man resten av sitt liv med att skämmas för hur man har gått an.” Jag skrattade igenkännande och kände mig lättad och förstådd. Det är ett öde som väldigt lätt drabbar oss pratsamma och framåtsträvande människor. De introverta skäms kanske för allt som de inte gjorde, det vet jag ingenting om, jag har alltid beundrat dem för att de åtminstone inte skämmer ut sig stup i kvarten. Den andra var Gösta Ågren, vår stora österbottniska poet. Han gav en intervju i samband med att han fick något stort och prestigefyllt pris. Och han sa ungefär: ”När jag hade skrivit min första diktsamling tog jag cykeln och cyklade till posten med den. Jag började skämmas redan på vägen hem.” Nytt igenkännande skratt. Ny tacksamhet för en sådan uppriktighet. Den tredje var Arto Paasilinna i en dokumentär som sändes i repris i samband med hans död helt nyligen. Han sa ungefär så här: ”När ett manus är godkänt hos förläggaren kommer skammen. Det finns författare som skäms i ett år, jag själv klarar mig med ett par veckor. ”Han sa det i konstaterande ton, så är det bara, de flesta skäms. 22 Respons


Vi på Psykosociala förbundet önskar Dig en riktigt fin och fridfull jul! Ta hand om dig, du är värdefull!

Rönnlund återvaldes till

Årets

styrelseordförande

medlemmar

På Psykosociala förbundets höst-

Ordinarie Stella Klockars (Acceptans

I samband med Psykosociala för-

möte i Jakobstad 7.11 återvaldes

rf), ersättare Li Näse (La Lotta rf)

bundets höstmöte utsågs även Årets

Christer Rönnlund, Sydösterbotten,

medlemmar. I år tilldelades utmär-

till styrelseordförande för 2019. Det

Ordinarie

blir Rönnlunds sjätte år som styrelse-

(SÖAF),

ordförande för förbundet. Styrelsen

(SÖAF)

Marja-Lena

ersättare

Jarkko

Södergård

kelsen tre personer, varav en fanns på

Pirttiperä

plats i Jakobstad. Niina Määttä (Duetto rf) tilldelas utmärkelsen Årets medlem

kommer under 2019 att se ut på följande sätt:

med följande motivering: Ordinarie Maj-Len Jossfolk (Svalan rf), ersättare Paavo Rantala (Primula rf)

Ordinarie Eivor Finnäs (Contact rf),

"Niina

är

aktiv,

ansvarsfull

och

engagerad. Hon ser till att få saker att hända i föreningen och hennes hjärta

ersättare Pekka Saajoranta (Cronblom-

Ordinarie Henrik Lagerberg (Reseda

klappar för de svagaste. Hon sköter

man rf)

rf), ersättare Martina Lindholm-Eriksson

också förtroendeuppdrag i styrelsen vid

Ordinarie Pamela Kinnunen (Livs-

Ordinarie Johanna Cresswell-Smith

Utmärkelsen tilldelas även Carita Ahl-

gnistan rf), ersättare Anneli Ekholm

(Sympati rf), ersättare Ann-Christine

vik-Fors (Contact rf) och Sigrid Sundell

(Ringen rf)

Mattson (Sympati rf)

(Sympati rf). Stort grattis till er alla!

sidan om verksamheten hon sköter".

Respons 23


"Om du inte säger hej gör du den andra osynlig" Reflektioner från en föreläsningsdag om mänskliga rättigheter. TEXT OCH FOTO: BODIL VIITANEN, VERKSAMHETSLEDARE PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET

J

ag och min kollega Nonni

Modiris föreläsning. Han tog upp

samtala, kommunicera, lyssna och föra

hade möjligheten att delta

samtalets betydelse för att komma

dialog människor emellan. Att Navid

i

framåt i samhällspolitiken och för att

själv är skicklig att samtala och möta

”En

Organisationskonferensen handling

tillsammans människor emellan hitta

människor gick inte att ta miste på. Han

idag - Nycklar i integrationsarbetet”

inkluderande

förståelse för andras synpunkter och

lyckas verkligen fånga sin publik.

som arrangerades av Svenska Folk-

situation. Navid belyste hälsningens

skolans Vänner och Svenska kultur-

betydelse; att när du inte säger hej gör

Mänskliga rättigheter

fonden i oktober. Vi samlades i Helsing-

du den andre osynlig. Det leder i sin tur

Författaren

fors i ”världens lyckligaste land” (hänv:

till psykisk ohälsa. Vi är ju här för var-

isten Alexandra Pascalidou var också

FN: s index 14.3.2018) för att lyssna på

andra i samhället påminde Navid oss

en stark föreläsare för de mänskliga rät-

intressanta föreläsare och talare både

om; det vill säga ”Samhälle” och inte

tigheterna. Hon har också skrivit böcker

från Finland och Sverige. Riksdagsleda-

”särhelle”. Gemenskap betyder att skapa

som exempelvis ”Bortom mammas

mot och fredsarbetare Pekka Haavisto

gemensamt tillsammans. Navid har

gata”, ”Mammorna” och ”Taxi”. Alex-

deltog som en av talarna och berättade

skrivit bland annat boken ”Hej syster”

andra har intervjuat de mest utsatta

om sina erfarenheter av fredsarbete

och startat mångfaldsprojektet Sverige

invandrarna i olika områden och gett

från konfliktområden runtom i världen.

3.0. På samma sätt som Pekka Haavisto

dem en röst genom att berätta deras

Han lyfte fram globala trender såsom

lyfter han fram betydelsen av att

berättelser i sina böcker. Där det finns

klimatförändringen,

och

människorättsaktiv-

urbaniseringen,

de ungas situation i u-länderna, snabb utveckling och spridning av informationsteknologi,

tekno-innovation

och marginalisering av minoriteter. På många håll i världen har minoriteter fått syndabocksstämpel. Det pågår många stora kriser idag och samtidigt ges mera humanitär hjälp än någonsin. Det humanitära arbetet är farligt och Pekka belyste i både ord och bild platser han besökt och människor han mött. Jag uppskattar det arbete Pekka och andra i hans arbetsteam gör ute i världen; de vågar möta människor i konfliktområden och tala med personer som ingen annan annars lyssnar på. Att kommunikation och dialog är en grundbult i allt humanitärt arbete blev mycket tydligt i Pekkas budskap.

Den viktiga dialogen Kommunikation och dialog var också

Författare Navid Modiri talar om samtalets betydelse för att komma framåt i sam-

det starka budskapet i författare Navid

hällspolitiken.

24 Respons


Tack för fint

Stängt i

samarbete!

mellandagarna

Vi på Psykosociala förbundet vill

Vänligen notera att våra kanslier är

rikta ett stort tack till våra sponsorer,

stängda under hela vecka 52 (sista

som på ett eller annat sätt hjälpt

veckan i december). Både kansliet i

oss att göra föreläsningen ”Armlös

Jakobstad och regionkansliet i Hels-

och benlös men inte hopplös” med

ingfors. Samtidigt vill hela personalen

Mikael Andersson till en riktigt fin

passa på att önska just Dig en skön

upplevelse! Först vill vi tacka Jakob-

och fridfull jul.

stads Arbis för fint samarbete kring

föreläsningen. Det har varit riktigt mångfald finns också fattigdom. Hen-

roligt och givande att få samarbeta

ens starka budskap till oss var att det

med er!

behövs galenskap för att befria oss från kedjorna samhället binder oss med.

Övriga vi vill tacka för sponsorering av innehåll i våra goodiebags är föl-

Vi lär av varandra

jande: formgivaren Johanna Hög-

För att knyta an till rubriken för dagen

väg som driver Highway Design,

och vad vi kan göra på ”verkstadsgol-

staden Jakobstad, Ida Kronholm på

vet” i olika organisationer då vi talar

Team Nordic Trail, samt Dermoshop.

om integrering av invandrare är det

Vi är så glada och tacksamma över

tvåvägsmodellen man borde eftersträva

allt ni har bidragit med!

i allt integrationsarbete. Det betyder att

man lär av varandra, gör saker tillsammans och inkluderar människor i handling och dialog. Inklusion som betyder delaktighet innebär att man också får ta ett ansvar. Detta behov av inklusion kom också fram starkt i de ”Fyra röster

Livsloppet i

Våra tygväskor

Karis

Våra tygväskor med texten Här går jag

om Integration” som framfördes av

och är helt underbar finns till försäljning

Ahmed Hassan, Burhan Hamdon, Sen-

Stort tack till Pamela Kinnunen och

för priset 15 euro. En postavgift på 2,40

ada Arnautovic och Casey Tkatc, som

alla andra som ordnade livsloppet i

euro tillkommer. Beställningen görs till

alla berättade om sina erfarenheter och

Karis 10.10 2018! Önskar vi alla som

Sonja Wickman, per e-post: sonja.wick-

synpunkter på integration. Det blir så

var med från Duetto Rf. Det var en

man@fspc.fi eller per telefon 050-548

lätt ”de” och ”vi” fastän man i finsk inte-

lång bra dag men tiden gick fort i bra

8951.

grationspolitik menar väl då man vill

sällskap.

hjälpa och stöda invandrare att bli inte-

grerade. Att få ta ett ansvar och göra saker tillsammans med oss finländare är mycket viktigt. Till organisationerna framfördes ett viktigt budskap; ta med invandrarkvinnor i ert arbete. De behöver komma ut i samhället, möta andra människor och vara delaktiga. Finska staten kan stöda med 100 procent lönesubvention de arbetsgivare som anställer någon med invandrarbakgrund. Något för oss tredje sektorns organisationer att tänka på – det vill säga, på vilket sätt kan vi bidra med en inkluderande handling i vårt organisationsarbete och vår verksamhet?

Respons 25


FÖRENINGSNYTT

Cronblomman på resa till Etseri En regnig augustimorgon kom Tore Liljekvist och hämtade oss med en jättefin buss vid Regnbågen i Kronoby för ett besök till Djurparken i Etseri. Vi åkte genom Terjärv till Evijärvi och Lappajärvi via Soini till Etseri. Där fick vi komma in i det fina huset som är byggt speciellt för pandorna Lumi och Pyry. De var så gulliga när de gick runt och mumsade på bambuskott. Ibland låg de på rygg och lekte med maten. De hade egna burar så de fick vara i fred och inte störde varandra. Efter besöket i djurparken åt vi lunch på ABC innan vi åkte vidare till Töysä och den jättestora ”bybutiken” i Tuuri, det är ett varuhus som är byggt så att man lätt går vilse och köper

Efteråt drack vi kaffe innan vi åkte

exotiska djuren som Kina lånat ut åt

något som man inte tänkt köpa. Vi

hem genom Alavus och Kuortane. Vi

oss.

gick runt ett par timmar men jag tror

kom tillbaka till Kronoby relativt tidigt,

inte någon gjorde några stora inköp.

trötta och nöjda efter att vi fått se de

Duetto på utfärd

GUNNAR ENLUND

Duetto rf. besökte Brännskär

i

början på augusti. Vi hade en trevlig utfärd, fint väder och vi åt god fisksoppa. Brännskär är en gammal fiskehamn i Åbolands skärgård utanför Nagu. Nuförtiden är det en naturnära besökshamn där både barn och vuxna kan trivas. Ön

ägs

numera

av

Åbolands

skärgårdsstiftelsen och är bebodd av bara två familjer som driver verksamhet där.

RALF HERMANSSON, NIINA MÄÄTTÄ 26 Respons


Kondoleansadresser till försäljning Psykosociala

förbundets

kon-

doleansadresser finns till försäljning. Det är fotografen och formgivaren

Öppet hus på en efterlängtad samlingsplats Öppet

hus-kvällen

Ingela Nyman som har utformat adresserna och vi är oerhört nöjda med resultatet. Adresserna kostar 15 euro styck och kan beställas från redaktionssekreterare Sonja Wickman på telefon 050-548 8951 eller via e-post: sonja. wickman@fspc.fi. Man kan också gå in

vänstugan

serverade kvällskaffe med underbara

på Psykosociala förbundets hemsida

Primula i Kristinestad inleddes med

tilltugg, som inmundigades under upp-

och klicka hem adresserna om man så

allsång ledd av Lasse Eriksson och Sven

sluppen stämning.

vill (www.fspc.fi). Adresserna säljs till

Rosendahl i nyrenoverade fastigheter.

Samtidigt avslutades årets svamp-

förmån för stödjande av psykiskt funk-

Först samlades man i Hemslöjdsgården

dagar som Marthaförbundet under de

tionshindrades rehabilitering, utbildn-

som finns bredvid vänstugan.

senaste 8 åren hållit tillsammans med

ing och rekreation.

När sången tystnat och skrattet lagt sig och struparna kändes torra så förflyttades gästerna till vänstugan där rådgivarna

Solveig

Backström

vänstugan. Kvällen blev en injektionsspruta för flera av oss inför höstens aktiviteter.

och

Jenni Haapala från Marthaförbundet

CHRISTINA CALDÉN-BACK

Lasse Eriksson och Sven Rosendahl ledde allsång.

Solveig Backström och Jenni Haapalat serverade kvällskaffe med underbara tilltugg. Respons 27


BOKRECENSIONER

En berättelse om allvarlig traumatisering Marcus Groth: Om vänskap, hundar och glädjen över att kunna andas

När skådespelaren Marcus Groth var nio år gammal dog hans mamma i cancer. Två år senare begick hans pappa självmord. Marcus bodde hos olika släktingar, men flyttade sedan tillbaka hem till barndomshemmet där hans bror, Joakim, som var nästan sju år äldre, bodde kvar. De två pojkarna fick sköta sig i stort sett på egen hand. Hemmet blev ett kärt tillhåll för många kamrater. Marcus började jobba vid 13 års ålder med sådana jobb som småpojkar

ryssar och lidande konstnärer kommer vi så småningom

kunde hålla på med på den tiden och Joakim blev författare.

över till terapin som helar. Idag har Marcus Groth ett eget

Traumat följde traumats normala gång: Marcus klarade

gestaltterapicentrum i Estland.

sig igenom sin uppväxt utan att egentligen tänka på sin

Trots att jag personligen opponerar mig mot vissa non-

föräldralöshet. Det var först på tröskeln till vuxenheten som

chalanta och bryska drag hos gestaltterapin är Marcus

traumat hann ikapp honom. Detta framgår tydligt i boken

Groths beskrivning av den vånda och den panik och skam

och för den skull har den blivit kritiserad. Vilket bara visar

han bar med sig från barndomens trauman och hans väg till

att man inte i allmänhet känner till traumats mekanismer.

frid (det är det ord han använder själv) så sann och i över-

Detta är en typisk Skriv ditt liv-bok i den meningen att

ensstämmelse med mina erfarenheter att jag överser med

den börjar med barndomen och utvecklar sig till en fin

att den person som till slut efter misslyckade andra försök

beskrivning av skådespelaryrkets många facetter och slutli-

att få terapeutisk hjälp var en terapeut som jag själv verkli-

gen till en mycket relevant beskrivning av vad som är nöd-

gen avskydde. Saker och ting är inte så rätlinjiga som man

vändigt för att traumat ska, om inte förlösas så i alla fall

ofta skulle önska.

mildras.

En viktig fråga är frågan om mobbningens (och vänli-

Barndomsskildringen är förtjusande, det är en berättelse

gare: frustrationens) roll i det terapeutiska arbetet. Denna

om en gedigen borgerlig tillvaro i Munksnäs i Helsingfors,

fråga är väl framme i Marcus Groths text från skoltiden fram

familjen har bil och ställer gärna till fester, föräldrarna är bil-

till nuet. Han lever i en kultur där mobbning är svår att få

dade och populära och pojkarna har det bra. Det kan tänkas

syn på. Senare som skådespelare träffar han ryska regissörer

vara en förklaring till att det ändå till slut gick bra för dem.

vilkas metod i huvudsak verkar gå ut på förödmjukelse, ett

Med sämre utförsgåvor kunde det ha slutat annorlunda.

annat ord för mobbning. Då är det följdriktigt att han inte

Det enda som gör mig tveksam beträffande barn-

noterar att ett av gesteltterapins verksamma element är ren

domsskildringen är det flitiga bruket av finska och hels-

mobbning. Detta framgår tydligt av de YouTube-inslag som

ingforsisk slang. Det gör att boken kanske inte kan säljas i

finns om gestaltterapins grundare Frederic Perls.

Sverige, vilket vore mycket synd. Det är en viktig bok som

Boken rekommenderas trots detta varmt.

förtjänar stor spridning. Efter många dråpliga historier från karriärlivet, med galna

28 Respons

VIVECA STENIUS


Med skammen i högsätet Mikael Persbrandt: Så som jag minns det

med, inte dans på teatern. Han kastar sig ut i skådespelaryrket utan formell utbildning och blir så småningom, efter många statistroller, en stjärna. Till många skådespelarkollegors förtrytelse. Det är tidvis svårt att hänga med i svängarna, men det är inte heller viktigt. Det viktiga är att få syn på de stora teman som boken presenterar: alkoholism, drogmiss”Det fanns en stor äkta matta på köksgolvet och där bru-

bruk med påföljande djup skam, kärleken som driver fram

kade jag ligga och gråta tills jag var helt tömd på tårar.

längtan efter något annat och den överlägsna begåvnin-

/- - -/ Gråten som mina vändor slutade i på den tiden är

gen som inte vill låta sig tystas.

intressant, för flera år senare när jag gick in i det sten-

Kanske borde jag inte säga att det slutar bra, men jag

hårda missbruket, det som höll på att ta livet av mig, då

säger det ändå, det är en ljus bok i allt elände, och på

upphörde det. Jag kom aldrig i det läget mer, jag grät inte

vilket sätt det slutar bra ska jag inte avslöja. Spänningen

längre.” (s 151f)

är tidvis olidlig.

Boken om Mikael Persbrandt: Så som jag minns det är

Vi får många inblickar i skådespelarens yrkesutövning

skriven av författaren Carl-Johan Vallgren, men den är

och rollgestaltningar, i arbetsplatsmobbning, i kändisars

skriven i jag-form och läsaren upplever att det är Mikaels

alkoholbruk och kärleksliv och inte minst i den svenska

egen röst som hörs hela tiden.

pressens totala hänsynslöshet mot dem som anses vara

Att läsa den boken är som att störta sig igenom ett

lovligt byte.

liv, ständigt andfådd av den hårda farten. Men varje sida

Persbrandt själv är den första att ta all skuld på sig, så

stämmer till eftertanke. Man förstår att en av Sveriges

till den grad att man tycker det låter som inlärda repliker.

mest bejublade skådespelare är så bejublad och man

Skammen förföljer honom utan misskund. Det är gri-

förstår också att han väcker så stor anstöt.

pande med tanke på att han i offentligheten har utmålats

Ung och mycket begåvad med många intressen och

som fullblodsnarcissist, men kanske är det också följdrik-

passioner råkar han i klammeri med rättvisan och sit-

tigt. Iögonenfallande är författarens sätt att vända på ord-

ter i häkte till sin ensamstående mammas förskräckelse.

följden varje gång Persbrandt talar om sig själv och någon

Det går undan från första början. Ändå tar det lång tid

annan. Skrivreglerna påbjuder att man skriver t ex ”Pelle

för denna mångbegåvade gosse att finna sin väg i livet.

och jag”. Persbrandt säger aldrig så, han säger ”Jag och

Han börjar som dansare, med stor talang, tills han sent

Pelle”. Det ser ut att vara ett ställningstagande från förfat-

omsider själv begriper att det är skådespelare han ska bli.

tarens sida. Det irriterar.

Det går till så att han får hoppa in på Dramatens stora

Boken rekommenderas ändå varmt.

scen för att vara stand in för en etablerad dansare och där och då begriper han att det är teater han ska hålla på

VIVECA STENIUS

Respons 29


JOSEPH STEIN

SHELDON HARNICK

JERRY BOCK

SPELMAN PÅ TAKET AV

E N

A V

TEXT AV

V Ä R L D E N S

M E S T

MUSIK AV

S P E L A D E

RÅN NU ÄVEN F EN! WEBBSHOP

M U S I K A L E R

REGI MARKUS VIRTA ORIGINALPRODUKTION: NEW YORK STAGE REGISSERAD OCH KOREOGRAFERAD AV JEROME ROBBINS

GE EN UPPLEVELSE I PRESENT

PRODUCERAD AV HAROLD PRINCE Baserad på berättelser av Sholem Aleichem, med specialtillstånd av Arnold Perl Presenteras i samarbete med Music Theatre International (Europe)

GE ETT PRESENTKORT TILL WASA TEATER! Kan köpas via teaterns biljettkassa eller via www.wasateater.fi

BILJETTKASSAN PÅ RITZ KYRKOESPL. 22 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 | BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

God Jul och Gott Nytt År

Svaret till korsordet i Respons 3/2018 T

O

NOTORNA

SÅN

R

RINNER GENOM PARIS

INTYG

A

V

I

L

D

H

Ä

S

T

DET ÄR EN PUSTANDE DRAGARE

Å

N

G

L

O

K

E

T

S

OAKLEY, PRICKSKYTT BLÅ BÄR

A

N

N

I

E

S

T

O

R

I

N

S

FÅS NÅNGÅNG PÅ JACKPOT

PRONOMEN

V

K

O

D

E

I

N

E

T

P

E

R

O

N

FALS

G

EJ UTRIKES

E

PROMEMORIA

P

M

UNGEFÄRLIG FINSK FLICKA

JUST MED PLAY BODEGOR

F

A

I

R

FÖRKUNNAREN

P

A

S

T

O

R

N

SKRUV

G

N

O

S

A

M

P

OPIATET

reserverad

BONDEN

MUSTANG



044-281 0407, Jakobstad

ASIAT. DUNDELEKTRORADE IN NIK FTG

EVITA

FÖRUTSÄGELSE HÄRRÖRDE

USA-BAS PÅ KUBA

DEN LÅTER DÄR BAK

KRUSIDULLEN OMRÅDE

S

DE LÄR FLYGA IBLAND

G

U

A

N

T

D

I

A

E

S

E

R

V

A

M

O

SMEK

K

E

L

POPMISS LIAM, SKÅDESP.

L

I

R

DEN LYSER I TAKET KÄNGUS SON

L

A

M

P

K

R

O

N

A

N

PRODUKT

STRID

V

BÄNKNÖTARE

A

N

R PIGGE

K GUIDE

LARS VON, FILMARE

T

R

I

E

ÄR NYBÖRJAREN

O

E

R

F

A

R

E

N

ÄKTA HÄLFT

M

A

K

A

URINFÖRGIFTNING

U

R

E

T

SINADE KREVERA

T

R

B

E

A

RADIODEL HÄR FINNS VERONA

A

N

T

E

N

I

EJ IAKTTAGEN

O

S

E

D

Ö

T

DE ÄR TORKADE DRUVOR

R

U

S

S

I

T

A

FRUSEN DIVÄTEOXID

FRID

R

O

VILOTID I VARMA LÄNDER

N

N

S

E

I

N

N MÅLTIDEN

M

HUSREST

D

ROVAN

MED VITT IBLAND KLOTSPEL

B

R

E

T

B

O

U

L

E

FLÖDAR

R

I

N

N

E

R

KÄND SURREALIST

D

A

L

I

AV SAMMA ÅSIKT SEGELRÄNNA

E

DRAKE MED IDROTTSGALA

D

N

SVARTSJUK

ASIATISKT SEGELHÅLLARE

K

I

N

E

S

I

S

K

T

B

A

H

A

M

A

S

E

VEM SOM HELST SOM

A

ÄSKA

B

E

BLANDNING

N

E

N

STRÖMNING

I

S

M

H

A

V

E

T

I

O

L

KANSKE EN PROMENADLIMPA?

T

A

X

ÖSTER OM FLORIDA KORSARER

R

Ö

V

A

2:a DEC. KLASSISKT KORTSPEL FÖR TVÅ

R

E

DET ALLVARLIGA SÖMNPROBLEMET TRÄD FÖR SKEPPSBYGGE

@

A

P

R

E

G

I

S

T

R

E

T

Å

TONOMFÅNGET

N

UTLÄNDSK KÖTTBIT

S

T

E

A

K

BLYG BLOMMA?

V

SPIK

I

IIII GADDSTEKELN

Konstruktion/foto Jan H. Eriksson

30 Respons


BAKA MED MILLA Jag bakar ganska sällan bullar, mest för att jag i något skede fått för mig att det är lite omständligt, men det här receptet (av Roy Fares) kunde jag inte motstå och jag måste medge att det varken var svårt eller tog speciellt lång tid. Drömgoda blir dom och frostingen ger verkligen bullarna det där ”lilla extra”! I mitt hushåll räcker en plåt ingenstans så till barnkalaset på kommande blir det nog två plåtar!

Kanelbullar med det lilla extra Vetedeg 30 g jäst 200 g mjölk (2 dl) 450 g vetemjöl (7,5 dl) 55 g ägg (1 st) 3 g salt (0,5 tsk) 5 g malen kardemumma (1 msk) 100 g smör, rumsvarmt 45 g strösocker (0,5 dl) 40 g farinsocker (0,5 dl) Lägg ut degen på ett mjölat bord och täck med bakduk. Fyllning

Låt vila 20-30 minuter. Smörj sidorna på en ugnssäker

120 g farinsocker strö (1,5 dl)

form, ca 32 x 22 cm. Täck bottnen med bakplåtspapper.

16 g kanel (3 msk) 150 g smör, rumsvarmt

Rör ihop ingredienserna till fyllningen.

1 ägg till pensling

Kavla ut degen till en platta, 50 x 30 cm. Rulla med lite spänning ihop till en rulle från långsidan.

Frosting

Dela degen i 15-20 bitar och lägg bitarna i formen. Täck

60 g smör (rumsvarmt)

med bakduk och låt jäsa till dubbel storlek, det tar 1,5–2

130 g florsocker (1,75 dl)

timmar.

150 g färskost

Sätt ugnen på 180 grader.

5 g vaniljpulver (0,5 msk)

Pensla bullarna med ägg. Grädda bullarna mitt i ugnen 25-30 minuter, bullarna ska få en fin gyllenbrun färg.

Gör så här:

Ta ut bullarna från ugnen och låt svalna en liten stund.

Vetedegen Smula jästen i bunken till din degblandare. Värm mjöl-

Frosting

ken till fingervarmt och slå över jästen och blanda runt.

Vispa med en elvisp ihop smör, vaniljsocker och färsk-

Lägg i resterande ingredienser förutom smöret. Kör

ost. Tillsätt lite i taget av florsockret och vispa till en

ihop degen långsamt med krok. När degen gått ihop

luftig frosting. Bred på lite frosting på varje bulle och

ökar du tempot lite och tillsätter lite i taget av smöret.

låt svalna.

Kör degen 10 minuter i maskin tills den bildat gluten och känns elastisk, glansig och fin på ytan.

företagstjänster företagstjänster

CAMILLA ROSLUND-NORDLING

Industrivägen 1 Industrivägen 1 66100 Malax 66100 Malax

Teollisuustie 1 1 Teollisuustie 6610066100 Maalahti Maalahti

Tel. 010-7788444 Tel. 010-7788 010-7788444 456

Tel. 010-7788444 Tel. 010-7788444 Puh. 010-7788 456

Fax 06-3654550 Fax 06-3654550

Fax 06-3654550 Fax 06-3654550

www.wtmalax.fiwww.stromdahl.fi

www.stromdahl.fi

www.stromdahl.fi

www.stromdahl.fi

God Jul och Gott Nytt År!

Respons 31


Larsmo Kommun www.larsmo.fi

Malax Kommun www.malax.fi

Läger vid hav och sandstrand!

www.vora.fi / 06 382 1111

Korsnäs Kommun

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD

Föregångarna

www.korsnas.fi

resurscentret tel. 0500 369 690, info@porkenas.net • www.porkenas.net

Ta chansen att jobba i vårt kunniga, dynamiska team!

Har du eller någon du känner Resurscentret Föregångarna söker Har du funderat på: Det har vi också! Föregångarna har 14 Föregångarna 15 års års Arbete? vägledare inom beroendeproblematik?EnAttvikarierande erfarenhet av att ge individuell testa på något yrke?

och mångprofessionell handledStudier / studieplatser? uppsökande ungdomsarbetet ning för arbetssökande och Karriärträning? studerande i alla åldrar. En vikarierande handledare i studier (Ramp) Det går att förändra sin livsstil.

(alkohol, droger, spel ....)

Vi erbjuder behandling med fortlöpande intagning.

Tag kontakt! Mera info på www.foregangarna.fi www.foregangarna.fi

Resurscentret Föregångarna FÖR DIG OCH DIN FRAMTID upprätthålls sedan 1.8.2015 Utbildning Ab av Folkhälsan Utbildning AB.

Ring 040 650 8112 pixnekliniken@malax.fi

Föregångarna har 17 års

www.foregangarna.

www.foregangarna.fi

Handelsesplanaden 12 B 15, 65100 VASA | Tfn. 010-3211 370

Handelsesplanaden 12 B 15, 65100 VASA

Annons 5 cm x 8 cm

Kultur för alla på Kimitoön CMYK: M34, Y91museum Sagalunds RGB: R255,02G147, B33 421738

Dalsbruks Bruksmuseum Björkboda låsmuseum 040 7219535

CMYK: C100, M56 www.sagalund.fi RGB: G70, B139

DEADLINE FÖR NÄSTA NUMMER AV RESPONS Respons nummer 1/2019 har deadline 15 februari och utkommer i mars. Skicka gärna in material till oss på adressen Psykosociala förbundet/Respons, Kanalesplanaden 19B 13, 68600 Jakobstad eller e-post till: pernilla.nylund@fspc.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta och redigera inkommet material.

Textfont Calibri 32 Respons


Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2019 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Vem kan söka? Personer (unga och vuxna) med psykisk ohälsa och anhöriga i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 050-514 2295. Det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Ansökan bör vara oss tillhanda senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringen, Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad. Vi tar inte emot ansökningar per e-post på grund av GDPR-datasekretess.

Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval enligt behovsprövning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås i första hand av Pia Rosengård tel. 050-514 2295.

Kurser finansierade av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA)

SÖMNSKOLA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Norrvalla, Vörå 07 - 10..03.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 06.02.2019. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med psykisk ohälsa och sömnproblem, t.ex. insomningssvårigheter, fragmenterad sömn eller för tidig uppvaknande. Målsättning • Få kunskap kring sömnens fysiologi ( d.v.s. hur en normal sömn är uppbyggd), kring olika former av sömnstörningar och tänkbara orsaker till dem samt hur man själv med hjälp av olika livsstilsförändringar kan förbättra sin sömnkvalitet. Inom ramarna för kursen kommer vi även att integrera ACT ( Acceptance and Commitment Therapy/ Training) som ett redskap för att lära sig sova bättre.

Respons 33


KUL FÖR UNGA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf, FinFami Österbotten rf, Understödsföreningen för Svenskspråkig missbrukarvård rf Himos, Särkisaari läger- och kursgård 07 - 10.03.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 01.02.2019. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Unga 13-20 åringar med erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller missbruk i familjen. Häng med och kom och njut av livet i slalombacken eller ute i skidspåret! Målsättning • Att erbjuda möjlighet för unga att stärka sin självkänsla och få ett avbrott i vardagen genom att göra positiva och roliga saker tillsammans. Vi kommer att satsa på att alla kan välja, skida eller åka slalom och lära den som inte kan. Spela spel, umgås och ha det kul. Träffa andra som har en liknande situation som dig, kamratstöd, prata kring hur vi kan göra för att må bättre och ha det bra.

DET ÄR LUGNT - MÅ BRA KURS FÖR UNGA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf, FinFami Österbotten rf, USM Solvalla idrottsinstitut, Esbo 25 - 28.04.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 26.03.2019. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Unga i åldern 16-20 år med stressymptom och ångest. Som vill lära sig stresshantering och få stöd i återhämtningen. Målsättning • Att öka den ungas välbefinnande, att förbättra självkännedom och självkänsla, att ge den unga metoder att känna igen och hantera stress och nervositet, att ge den unga möjligheter till kamratstöd av jämnåriga i samma situation. Hitta roliga avkopplande saker att göra tillsammans.

KURS I SKÄRGÅRDEN Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Skärgårdsskolan, Houtskär, Åbolands skärgård 10 - 14.06.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 03.05.2019. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med erfarenhet av psykisk ohälsa som vill finna krafter via naturen. Målsättning • Att erbjuda upplevelser av psykiskt välmående genom olika gruppaktiviteter i gemenskap med andra. Föreläsning och gruppdiskussioner om psykisk hälsa och återhämtning. Få insikt om sin egen kapacitet. Friluftsliv genom skärgårdsaktiviter som bl.a. mete, allmogesegling, vandra i naturen, bastubad och dopp. Kamratstöd.

34 Respons


MOTION OCH VÄLMÅENDE Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Norrvalla, Vörå 19 - 22.09.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 15.08.2019. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med erfarenheter av psykisk ohälsa. Målsättning • Att erbjuda social träning, naturupplevelser i form av dagliga längre vandringar, konditionshöjande aktiviteter. Metoderna under kursen är; föreläsning och gruppdiskussioner kring välmående. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

DEPRESSIONSSKOLA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Lemböte lägergård, Åland 24 - 27.10.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 20.09.2019 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med depressions symptom. Med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning • Att lära sig att förebygga och hantera depressionstillstånd. Målet med kursen är att med självhjälpsmetod, föreläsning och gruppdiskussioner få verktyg för att förkorta depressionsepisodens längd och göra depressionsepisoderna mindre kraftiga. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

ANPASSNINGSKURS FÖR ANHÖRIGA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf i samarbete med Finfami Nyland rf. Ruissalo Spa, Åbo 14 - 17.11.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 11.10.2019 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Anhöriga till personer med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland. Målsättning • Att erbjuda anhöriga stöd och information genom föreläsningar. Gruppdiskussioner kring olika aktuella teman kring anhörigrollen, egna känslor, tankar och funderingar som berör dig som anhörig. Att erbjuda ett läge mellan vila och aktivitet. Möjlighet att stanna upp och finna krafter. Träffa andra med liknande erfarenheter = kamratstöd.

Respons 35


Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen. • Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar hur du skall gå till väga? • Får du den vård och stöd du behöver/önskar? • Är du anhörig och funderar över dessa saker? Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats måndagar och fredagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna. Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du behöver mej! Rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

Ställ en fråga Är du orolig för ditt eget mående, för hur någon i din närhet mår eller behöver ventilera dina funderingar med någon? Fråga oss! Gå in på www.fspc.fi och ställ din fråga där. Vi finns här för dig.

Vi vill förebygga psykisk ohälsa Psykosociala förbundet är en ideell och riksomfattande organisation som stöder personer med psykisk ohälsa. Med hjälp av gåvor, donationer och testamenten kan vi arbeta mer förebyggande. Testamentera för ett mer välmående Finland i framtiden. Tack för ditt bidrag! Mer info: www.fspc.fi eller 050-525 1243

36 Respons

För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet gång.

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

17.2-23.2-2019 529€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

God Jul och Gott Nytt År!


ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR ANPASSNINGSKURSER MED STEA STÖD FRÅN STEA Ankomstdatum

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET RF PERSONUPPGIFTER

Namn

Personbeteckning

___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ E-postadress Telefon ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER

Kursens namn ___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid

TIDIGARE DELTAGANDE I KURSER

Jag har inte tidigare deltagit I Psykosociala förbundets kurser

Jag har tidigare deltagit I Psykosociala förbundets kurser (år och kurs)

___________________________________________________________________________________________

UPPGIFTER Sjukdom som föranleder ansökan OM SJUKDOM/ ___________________________________________________________________________________________ FUNKTIONSNEDSÄTTNI ___________________________________________________________________________________________ NG ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon

På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer) ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Regelbunden medicinering

Specialdiet, allergier

Respons 37


38 Respons


ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR kurserna Kul för unga och Det är lugnt-må bra kurs för unga Ankomstdatum

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET RF PERSONNamn Personbeteckning UPPGIFTER På sökanden __________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ E-postadress Telefon

Föräldrarnas Vårdnadshavare kontaktuppgifter ___________________________________________________________________________________________ Adress (ifylles endast om inte samma som ovan) ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ E-postadress Telefon (hem) Telefon (arbete) _________________ UPPGIFTER

_____________________

____________________

Vad gör att just du söker till kursen?: ___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Regelbunden medicinering: Specialdieter, allergier Obs! Med denna blankett kan man endast ansöka till anpassningskursen för unga

Respons 39


40 Respons


ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR ANPASSNINGSKURSEN ; FÖR ANHÖRIGA .

Ankomstdatum

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET RF PERSONUPPGIFTER

Namn

Personbeteckning

___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ E-postadress Telefon ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon

KURSUPPGIFTER

Kursens namn ___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid

TIDIGARE  Jag har inte tidigare deltagit I Psykosociala förbundets anhörigkurs DELTA Jag har tidigare deltagit I Psykosociala förbundets anhörigkurs, vilket år GANDE I FSPC:S ANHÖRIGLÄGE ___________________________________________________________________________________________ UPPGIFTER

Jag är anhörig till: 

Make/maka/sambo med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa

Annan närstående med psykisk ohälsa

Vad är det som föranleder ansökan, vill du berätta lite: ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________

Ev. sjukdomar vi bör ta i beaktande , ev regelbunden medicinering

Specialdiet, allergier

Obs! Med denna blankett kan man enbart söka till anhörigkursen Respons 41


42 Respons


KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet VERKSAMHETSLEDARE Bodil Viitanen Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-525 1243 bodil.viitanen@fspc.fi

REHABILITERINGSCHEF/ PROJEKTLEDARE YAM Ann-Charlott Rastas Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-368 8891 ann-charlott.rastas@fspc.fi

REHABILITERINGSRÅDGIVARE/ PROJEKTARBETARE YAM Camilla Roslund-Nordling Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

BYRÅ-/REDAKTIONSSEKRETERARE Sonja Wickman Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8951 sonja.wickman@fspc.fi

INFORMATÖR Pernilla Nylund Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8950 pernilla.nylund@fspc.fi

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitetshus Algården Verksamhetsled. Anki Sundqvist Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 anki.sundqvist@contactrf.fi www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN r.f. Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Jessica Söderman Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Sydösterbotten PRIMULA r.f. Psykosociala föreningen Primula r.f. Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi www.vanstuganprimula.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN r.f. Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139

Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF VERKSAMHETSKOORDINATOR Verksamhetsled. Eva Åstrand Nonni Mäkikärki Långviksg. 13, 65100 Vasa Georgsg. 18 A Pl9, 00120 Helsingfors Mob. 045-121 9173 Mob. 050-590 3436 eva.astrand@soaf.fi nonni.makikarki@fspc.fi www.soaf.fi

KURSKOORDINATOR Pia Rosengård Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-514 2295 pia.rosengard@fspc.fi

EKONOM Susann Gleisner Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-313 5788 susann.gleisner@fspc.fi

Vörå RÅGBLOMMAN r.f. Gun-Maj Långs Grannasv. 1, 66600 Vörå Mob. 040-529 5062 Vasa EMPATI r.f. Helena Nykamb Kyrkoespl. 3 A 12, 65100 Vasa Mob. 050-560 8325

Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKTEN r.f. Verksamhetsledare Hans Engelholm Snickeriv. 2, 66100 Malax Tel: 050-382 7830 hans.engelholm@hotmail.com

NYLAND Helsingfors SYMPATI r.f. Verksamhetsled. Anne Ahlgren Mob. 050-446 2974 info@sympati.fi www.sympati.fi Borgå RINGEN r.f. Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS r.f. Margareta Gripenberg Tel. 040-842 9861 Raseborg LIVSGNISTAN r.f. Pamela Kinnunen Mob. 040 73409 46 info@livsgnistan.fi ACCEPTANS r.f. Stella Klockars info@acceptans.fi

ÅBOLAND Pargas DUETTO r.f. Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi LA LOTTA r.f. Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA r.f. Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43


Vi behöver varandra Respons skriver är en tidning ur brukarperspektiv som behandlar om psykiskt psykisk funktionshälsa och hindrades ohälsa ur ett situation, brett perspektiv. behov och vård. Tidningen riktar sig främst Det är till en människor tidning där med vi skriver psykisk hoppfullt ohälsa, men men realistiskt, också till de som arbetar mångsidigt och med, inspirerande, eller på med andraettsätt innehåll har kontakt som består med människor av livsberättelser, som har kolumner, psykiska reportage besvär. Tilloch politiker hälsofrämjande och andra beslutsfattare. tips. Tidningen innehåller även information om våra rehabiliteringskurser, vad som är på gång inom förbundet och vad som hörs ute i samhället om psykisk hälsa.

www.fspc.fi

Profile for Pernilla Nylund

Respons 4/2018  

Psykosociala förbundets medlemstidning

Respons 4/2018  

Psykosociala förbundets medlemstidning

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded