Page 1

psy k isk häl sa

*

rehabil i t er ing

*

åt erhä mtning

*

DELAKTIGHET

nr. 4 - 2014 Psykosociala föRBUNDETS medlemstidning

HON MISTE KONTROLLEN ÖVER SIG SJÄLV Schizofrenin nära att bryta ner Arnhild Lauveng

Scener ur ett trasigt liv Mathias Rosenlund om hur det är att vara anhörig

Med fokus på hälsa Tema: jubileumsnummer

Psykosociala förbundet

30

Respons 1

ÅR


nr. 4/2014

innehåll

3

ett jubileumsår att minnas Pernilla Nylund

SJÄLVMORD ÄR ETT GLOBALT 14 FOLKHÄLSOPROBLEM

Pernilla Nylund

4

jag hade en märklig känsla av att inte finnas Pernilla Nylund

16

SE MÄNNISKAN! Pernilla Nylund

6

vad är det som håller människor friska Pernilla Nylund

23

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS HISTORIK Pernilla Nylund

8

nya krafter med shiatsu Pernilla Nylund

28

vildmarksläger i kuusamo Michael Slama

10

ångest hör livet till Pernilla Nylund

30

rehabilitering på kereta Sol-Britt Ståhlberg

12

"även motgångar kan vändas till något positivt" Ira Häggström

REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGSKURS37 VERKSAMHET 2015

UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel: 06-7232 515 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi

ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund tel. 06-7232 516 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Ira Häggström MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman tel.06-7233 153 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr

PÄRMBILD: Mathias Rosenlund ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi 2 Respons


redaktörens kolumn

Ett jubileumsår att minnas I slutet av varje år är det vanligt att man blickar till-

- Många människor är dåliga på att lyssna till sin egen

baka och reflekterar över året som gått. Hur har 2014

kropp. Att vi lever för mycket med huvudet och att vi

sett ut? Vad minns vi av det här året? På förbundet har

har på tok för höga krav på oss själva.

det varit ett intensivt år, speciellt hösten har inneburit

- Jag var också i den situationen för några år sedan.

mycket jobb för oss alla. Vi kan med glädje konstatera

Jag jobbade och jobbade utan att tänka efter vilka sig-

att media (äntligen!) har börjat visa större intresse för

naler kroppen gav mig. Jag lyssnade inte på signalerna.

vår målgrupp. Flera artiklar, kolumner, insändare och

Det slutade i en djup depression som tog väldigt lång tid

teveproduktioner vittnar om att man även ute i samhäl-

att bearbeta. Läs mer om shiatsu på sidan 8.

let talar mer om psykisk hälsa. Det är bra. Välkommen till det här årets sista Respons. I den här Som ni säkert vet firar förbundet 30 år just det här året.

tidningen kan du även läsa om höstens rehabilitering-

Hipp hipp hurra! Tidningen du håller i din hand är där-

skurs i södern och om Mentalhälsomässan i Helsing-

för ett jubileumsnummer där vi både blickar bakåt och

fors. Dessutom bjuder vi på vimmelbilder från jubile-

framåt. Vi firade vårt jubileum i Åbo med pompa och

umsfesten i Åbo.

ståt och hade bjudit in flera fina föreläsare. Norska Arnhild Lauveng var bara 17 år när hon lades in på psy-

Ta hand om dig, och ha en fridfull jul!

kiatrisk klinik med diagnosen schizofreni. Schizofreni beskrivs som en kronisk, biologisk sjukdom och Arnhild fick höra av sina vårdare att hon aldrig kommer att bli

Pernilla Nylund

frisk - vården gick ut på att lära henne leva med sina

Informatör

symtom. När hon protesterade och sa att hon ville bli frisk ansågs hon besvärlig och hotades med att hon inte var värd att få någon vård alls med den inställningen. - De sa att de inte ville kasta bort resurser på kroniskt sjuka som jag. Därför fick jag i flera år bo på Åldringshem och avdelningen för psykiskt sjuka patienter som man egentligen inte behandlade. Tio år senare friskförklaras Arnhild Lauveng och hon börjar studera psykologi vid universitetet i Oslo. Det är en ofattbar resa hon har gjort, Arnhild Lauveng. En resa som antagligen hade sett helt annorlunda ut om hon inte hade träffat rätt socialarbetare. På sidan 4 berättar hon om frånvaron av hopp, om vård som inte fungerar, och om hur viktigt det är att bli sedd. Shiatsu är en behandlingsform som hjälper kroppen att återfå balansen genom att öka energiflödet och ge plats för eftertanke. Vi har träffat Émilie Meyer som är shiatsuterapeut. Hon menar att energistörningar ofta ligger bakom vanliga hälsoproblem.


"Jag hade en märklig känsla av att inte finnas" Norska Arnhild Lauveng var bara 17 år när hon lades in på psykiatrisk klinik med diagnosen schizofreni som man, enligt hennes vårdare, aldrig kan bli frisk från. Tio år senare studerar hon psykologi vid Oslo universitet och idag arbetar hon som psykolog, författare och föreläsare. Det är en makalös resa hon har gjort, Arnhild Lauveng. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

K

änslan av att inte finnas är

år. De allra första symtomen innehöll

av att inte veta vem jag är. Jag miste

central i Arnhild Lauvengs

frågor som ”Är jag god nog? Finns jag?

kontrollen över mig själv och mina

berättelse om livet såsom

Är jag viktig? Vad är verklighet?

känslor och jag kände att jag inte

det såg ut under många

4 Respons

- Sen kom rösterna. Och en känsla

existerade, säger hon.


bagage. Men det fanns inga andra än

boken ”I morgon var jag alltid ett lejon”.

mamma och mig, det var bara vi två,

Arnhild Lauveng fick under sin sjuk-

och jag kände så småningom att jag

domstid aldrig veta att en tredjedel av

höll på att gå sönder. Mamma jobbade

alla schizofrenipatienter blir friska.

hårt med att ge oss tak över huvudet

Vändningen kom helt oväntat. En

och mat på bordet. Känslor talade vi

socialarbetare besökte henne för att

inte så mycket om. Arnhild berättar att hon en tid efter pappans död slutade känna. Av den enkla anledningen att det gjorde för ont. Hon började skolan och var en ”snäll flicka”.

diskutera hennes framtid. När socialarbetaren frågade Arnhild om framtiden svarade hon ”jag vill bli psykolog”. - Det var helt fantastiskt att få möta någon som trodde på mig! Jag bodde på ett hem för kroniker och min dagliga sysselsättning var att vika

- För om jag var snäll skulle inte

handdukar. Jag hörde röster och var

mamma dö. Så tänkte jag. Sen blev jag

tungt medicinerad. Ändå trodde hon

mobbad i nio år för att jag var för tråkig

på mig! Jag hade bevarat insidan även

och duktig i skolan. Jag hade inga vän-

om utsidan var väldigt trasig. Och jag

ner, jag orsakade inga bråk. Och precis

hade ända sedan högstadiet drömt om

som nu tar sig psykiatrin i Norge främst

att bli psykolog.

an de bråkiga, utåtagerande barnen under 13 år. Så är det fortfarande. Man

Små steg framåt

ser inte de tysta barnen.

Men vägen dit var lång och krokig.

Känner sig tom på känslor

Inget mer, säger hon.

- Jag hade ju bara gått i grundskola. I sina tidiga tonår går Arnhild Lauveng

- Därför var det jätteviktigt för mig

omkring och känner sig tom. Tom på

att ta små steg framåt innan jag var

känslor eftersom hon i många år har

redo att ta stora steg. Här har vi rätt att

tvingat sig själv att inte känna efter. Så

kräva av psykiatrin att de hjälper oss

småningom börjar hon höra röster.

steg för steg. Folk med psykisk ohälsa

- Det är antagligen alla mina känslor

blir ofta kallade lata och omotiverade

som kommer tillbaka. Till slut har jag

men blir man bemött med respekt kan

ingen kontroll över rösterna och mina

under ske. Tillsammans kan man skapa

handlingar. Då hamnar jag på psyki-

något värdefullt – vi kan inte ensamma

atrin och för första gången i mitt liv blir

förändra världen.

jag sedd. Men vad blir jag sedd som? Det är första gången hon föreläser i Finland och hon gör det på Psykoso-

- Jo, jag fick en diagnos. Schizofreni. Men ingen såg MIG, som människa.

Friskförklarad efter tio år Tio år efter att Arnhild Lauveng hade fått diagnosen schizofreni blev hon

ciala förbundets seminariedag i Åbo. Vi

Schizofreni beskrivs som en kro-

är många som vill veta hur hon tagit sig

nisk, biologisk sjukdom och Arnhild

friskförklarad

ur det apatiska tomrummet av känslor

fick genast höra av sina vårdare att hon

psykologi vid Oslo universitet. Det är

som i flera år var hennes vardag.

aldrig kommer att bli frisk - vården gick

ingen mirakelkur som har gjort henne

ut på att lära henne leva med sina sym-

frisk utan slitsamt och ihärdigt arbete.

Pappan dör

tom. När hon protesterade och sa att

En grupp med läkare, stödkontakt,

Historien börjar när pappan får cancer.

hon ville bli frisk ansågs hon besvärlig

yrkesvägledare och psykolog stödde

Arnhild är då tre år. När hon är fem år

och hotades med att hon inte var värd

henne under många år. Idag säger hon

dör pappan.

att få någon vård alls med den inställ-

att hon inte är rädd för att bli psyko-

ningen.

tisk igen, möjligen för att bli utbränd.

- Jag var rädd varje dag i två år att

och

började

studera

min pappa skulle dö. Jag tänkte att om

- De sa att de inte ville kasta bort

Efter så många års sysslolöshet är

jag är tillräckligt snäll så dör han inte.

resurser på kroniskt sjuka som jag.

nästan allt roligt, och fritiden intensiv.

Men sen dog han i alla fall och jag lade

Därför fick jag i fler år bo på Åldring-

Förutom arbetet som psykolog skriver

hela skulden på mig själv.

shem och avdelningen för psykiskt

hon böcker. ”I morgon var jag alltid ett

sjuka patienter som man egentligen

lejon” rekommenderas till alla som har

inte behandlade.

intresse för psykologi. Den är unik. Pre-

- Jag önskar att någon i det skedet hade hjälpt mig med mina känslor, att någon hade kunnat ta en del av mitt

Frånvaron av hopp är huvudtemat i

cis som Arnhild Lauveng. Respons 5


Psykiater Hans Fredriksson säger att de flesta människor befinner sig i gråzonen mellan att vara frisk och sjuk.

Vad är det som håller människor friska? Den frågan ställer sig Hans Fredriksson, psykiater i Helsingfors. För att hålla sig frisk behöver man hitta sina styrkor, menar han. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

D

et är en intressant föreläsn-

- Att ”ha hälsa” är ett ännu större

ing han bjuder på, Hans

mysterium! Hälsa är vad som, inom

Fredriksson. Frisk eller sjuk

medicinen, är att ha ”normala värden”.

- hur definierar man det?

Salutogenes erbjuder en modell som

För att kunna diskutera friskhet och

förklarar vilka faktorer som upprät-

vad som håller oss friska måste man

thåller

börja med att bena ut vad en sjukdom

välmående hos människan. Avgörande

är. När är man sjuk?

är hur individen anpassar sig till olika

- De allra flesta människor befinner sig i gråzonen. Man kan vara lite sjuk

och

förbättrar

hälsa

och

- De allra flesta människor befinner sig i gråzonen. Man kan vara lite sjuk men ändå känna sig frisk.

situationer och kan leva i jämvikt och harmoni med sin omgivning.

men ändå känna sig frisk. Själv har jag diabetes men jag har lärt mig att leva

Förändringar är bestående

en känsla av sammanhang och olika

med det och känner mig därför frisk,

De centrala begreppen inom salu-

styrkekällor. ”Det enda bestående i vårt

säger Hans Fredriksson.

togenes handlar just om anpassning,

liv är förändringar”, menar Hans Fre-

6 Respons


i ungdomen och får sin styrka i den

Birgitta är årets hedersmedlem

yngre vuxenvärlden. I dagens samhälle

TEXT : PERNILLA NYLUND

driksson, och därför är det viktigt att vi värnar om relationer. - Känslan av sammanhang får sin grund i barndomen, den utvecklas

är det för mycket av det mesta. Vi har för lite tid och det är svårt att hitta jäm-

exempel immunförsvaret, materiella

B

resurser, sociala nätverk, modersmål

förbluffad av utmärkelsen Årets heder-

och traditioner. Hälsa och sjukdom är

smedlem.

vikt mellan arbete och vila. Balansen mellan under- och överbelastning är knepig att hitta, säger han. Styrkekällorna han talar om är till

en mångdimensionell företeelse, hälsa är inte ett ”antingen - eller”- tillstånd.

irgitta Eklund, psykiatrisk sjukskötare, egenföretagare och

tidigare

förande

för

styrelseordPsykosociala

förbundet, säger att hon blev alldeles

- Jag blev väldigt överraskad. Jag hade ingen som helst aning om att jag skulle få den här utmärkelsen. Men självklart blev jag mycket glad, säger hon. Det var i samband med förbundets 30-årsjubileumsfest i Åbo som utmärkelsen delades ut.

FAKTA

Birgitta Eklund säger att det är till-

ationen på 1980-talet men det som är

sammans med andra som hon har

annorlunda nu jämfört med då är att

SALUTOGENES - DET SALUTOGENA

kunnat bidra med sitt engagemang

det inte är enbart "kroniker" som skrivs

PERSPEKTIVET

och sitt kunnande inom psykiatrin.

ut, utan att då vårdplatserna mins-

- Det är i möten med andra som det Salutogenes kommer från latinets salus,

goda sker, konstaterar hon.

kas kraftigt så blir det allt svårare att få sjukhusvård för både barn, unga och

som betyder hälsa och från det grekiska

Hon säger att förbundets återver-

vuxna även i akutskedet. ”Gallringen"

ordet genesis som betyder ursprung

kan och relation till lokalföreningarna

blir hårdare och utskrivningarna skyn-

eller uppkomst. Professor Aaron Anto-

har stärkts för varje år. Speciellt glad är

das på för att få cirkulation på vårdplat-

novsky var den som myntade begrep-

Birgitta Eklund över att förbundet har

serna. Vårdtyngden förskjuts till hem-

pet.

fungerat som den rehabiliteringshan-

kommunernas öppenvårdssystem och

dledare kommunerna inte har lyckats

framför allt till den vårdbehövandes

tillgodose denna målgrupp.

familj.

På senare tid har det blivit ett alltmer växande intresse på vilka faktorer som

- På det lokala planet finns det märk-

- Det är där som jag är orolig att

gör att man är vid god hälsa. Man kan-

ligt nog ingen rehabiliteringshandle-

beredskapen inte räcker till just på

ske inte kan ta hälsan som självklar och

dare för vår målgrupp. Men där tycker

grund av att rehabiliteringshandledare

att hälsa endast är frånvaro av sjukdom.

jag att Psykosociala förbundet har klivit

saknas på kommunnivå.

fram och fyllt en viktig funktion. Man VARFÖR ÄR MAN FRISK?

har alltid kunnat ta kontakt med förbundet för att få hjälp och stöd.

Motiveringen till Årets hedersmedlem lyder som följer:

Det salutogena perspektivet innebär att

Hon menar att psykisk ohälsa är en

man lägger tonvikten på hälsobring-

kostsam folksjukdom för både indivi-

”Birgitta Eklund har fungerat som ord-

ande faktorer, där intresset är mer foku-

den och samhället. Därför är hon också

förande i förbundets Styrelse åren

serat på så kallade "friskfaktorer" än på

mycket oroad för vad som händer på

2006-2009 och flera gånger som

"riskfaktorer".

sjukhusnivå just nu.

ledare på nordiska sommarsamlingar

- Jag var med när den första vågen

och familjekurser i över ett årtionde.

Källa: www.salutogenes.com

kom från slutna avdelningar. Nu är det

Birgitta har med sitt sätt att bemöta

dags igen. Jag hoppas att det finns en

människor med olika bakgrund vun-

plan för dem som kommer ut. Eller är

nit uppskattning och förtroende både

kommunerna oförberedda? Det som

inom

sker just nu påminner mycket om situ-

organisationer”.

förbundet

och

inom

andra

Respons 7


Nya krafter med shiatsu Shiatsu är behandlingsformen som hjälper kroppen att återfå balansen genom att öka energiflödet och ge plats för eftertanke. Émilie Meyer, shiatsuterapeut sedan två år tillbaka, menar att just energistörningar ofta ligger bakom vanliga hälsoproblem. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND 8 Respons


S

hiatsu är en terapiform av

sin kropp. Den har inneburit en själ-

japanskt

vutveckling i positiv riktning och den

ursprung

som

i

årtusenden utövats i Fjärran Östern. Shi betyder finger

och atsu betyder tryck. Behandlingen ges genom att man trycker med fingrar och handflator på olika punkter på kroppen och syftar till att upprätthålla hälsan, att rätta till interna problem orsakade av störningar i energiflödet. Inom shiatsun ser man människan som en helhet, en helhet där det fysiska och

- Tyvärr finns det ingen quick fix sedan när livet faller samman och måendet blir sämre. Det tar tid att återhämta sig, men vi måste ge kroppen den tiden. Alla är värda att må bra.

psykiska samverkar.

har lärt henne att känna inre frid och ro. - Det kommer inte som någon överraskning att folk blir utbrända allt tidigare numera. Många sitter framför datorn flera timmar om dagen, äter mat som är full av tillsatsämnen och rör sig sällan ute i naturen. En sådan livsstil är inte hälsosam. Tyvärr finns det ingen quick fix sedan när livet faller samman och måendet blir sämre. Det

- Trots att shiatsu som terapiform

tar tid att återhämta sig, men vi måste

är gammal har den bara funnits i Fin-

Frankrike men som numera bor och

ge kroppen den tiden. Alla är värda att

land sedan 1980-talet, berättar Émilie

verkar i Jakobstad.

må bra, säger hon.

Meyer. väntrummet, när hon skakar hand med

Som akupunktur - utan nålar

sin klient. Redan här registrerar hon

Många beskriver shiatsu som aku-

handslag, ögonkontakt, kroppshålln-

punktur utan nålar. Det är en behan-

ing, hudens färger, sättet att tala.

dlingsform som förebygger och stärker

Hon säger att terapin börjar ute i

- Jag försöker ta in hela människan

kroppens självläkande. Shiatsu är ett

redan där. Första gången man kommer

komplement till psykoterapi och medi-

till mig sätter vi oss ner och går igenom

ciner, det ersätter inte läkemedel.

klientens livssituation. Vi diskuterar

- En fråga som ofta ställs före behan-

sömnvanor, hur de äter, tidigare opera-

dlingen är om man kan behandlas med

tioner, om de är allergiska, hur de mår

shiatsu när man tar mediciner. Det här

fysiskt och psykiskt, hur kroppstem-

borde man alltid prata med sin läkare

peraturen är, hur magen mår, och så

om innan man gör en behandling. Shi-

vidare. Allt hänger ihop.

atsu gynnar kroppens naturliga försvar

VEM?

Émelie Meyer

Hon säger att många människor är

parallellt med medicinerna. Behandlin-

dåliga på att lyssna till sin egen kropp.

gen kan hjälpa människor att tolerera

Att vi lever för mycket med huvudet

och uppta sina mediciner bättre. Men

Bor: I Jakobstad i ett litet och

och att vi har på tok för höga krav på

man ska under inga omständigheter

enkelt trähus med trädgård.

oss själva.

avbryta sin medicinering under behan-

Familj: Min älskade man och katt.

- Jag var också i den situationen för

dlingstiden! Detta ska man i så fall all-

Gör: Arbetar som shiatsuterapeut.

några år sedan. Jag jobbade och job-

tid kolla med sin läkare. Shiatsu får

Tycker om: Att vara med famil-

bade utan att tänka efter vilka signaler

inte heller ersätta ett läkarbesök, säger

jen och vänner, sol, skog, naturliga

kroppen gav mig. Jag lyssnade inte

Émilie.

sköna dofter. Det

på signalerna. Det slutade i en djup depression som tog väldigt lång tid att

Preventiv behandlingsform

bearbeta.

bästa

med

shiatsu

som

behandlingsform: Svårt att säga

Hon förklarar att shiatsu är en preven-

- det är så personligt! Man måste

- Inom shiatsun ger vi livsstilsrek-

tiv behandlingsform som ger en känsla

prova. För min del hjälper den mig

ommendationer, och jag brukar säga

av välbefinnande. Man skapar ett lugn

i min självutveckling, ger mig inre

till mina klienter att de ska våga släppa

och förbättrar funktionen av de inre

frid och ro, det är en komplett-före-

taget. Men det är svårt, speciellt här i

organen. Ryggsmärta mellan skulder-

byggande behandlingsform.

Finland där många har ett enormt kon-

bladen är ofta kopplat till stress och

Fritidsintressen: Trädgårdsarbete,

trollbehov! När man har den inställnin-

utmattning. Ångesten är kopplat till

qigong, meditation, promenader i

gen ger man inte utrymme för improv-

magen.

naturen.

isation, och det är synd, för livet blir så mycket roligare om man vågar ge plats

- Så var det för mig. Jag hade mycket ångest i magen, säger Émilie.

för överraskningar i vardagen, säger

Hon berättar att shiatsun har hjälpt

Émilie som är född och uppvuxen i

henne att slappna av och lära känna

Sådan är jag: Spontan, känslig, empatisk, intuitiv.

Respons 9


Ångest hör livet till Att känna ångest är helt normalt. Ångest hör livet till och hjälper människan vid val och anpassning. Men det är en ofantlig skillnad mellan normal ångestnivå och den extrema niå av ångest som personer med ångestsyndrom upplever. TEXT: PERNILLA NYLUND foto: rgbstock.com

U

era i styrka - från lätt oro till total panik.

fokus på ångest får vi veta

Men vad händer i kroppen när man har ångest?

mer om varför männi-

1. Tankarna rusar, du upplever en

till gång när man har ångest. Det är ett

nder en temakväll med

skan drabbas av ångest.

overklighetskänsla.

Det kan också kännas olika från gång viktigt och naturligt alarmsystem som

Camilla Pitkänen, psykiatrisk sjukskö-

2. Tunnelseende, illamående

fungerar som en signal om att något är

tare och anhörigrådgivare på Svenska

3. Hjärtklappning

fel, säger hon

Österbottens Anhörigförening, berättar

4. Spända muskler, darrningar,

att ångesten är en reaktion för kamp eller flykt. - Ångestens viktigaste uppgift är att skydda människan, inte skada henne.

skakningar

När ska man söka hjälp?

5. Yrsel, svindel

- När man upplever att ångesten tar för

6. Andningen blir som en flämtand-

mycket energi, är plågsam och inverkar

ning, muntorrhet

på din funktionsförmåga. Då ska du söka hjälp.

Men för den som lider av ångestsyn-

7. Kalla händer eller svettiga händer

drom innebär detta att känslan kom-

8. Adrenalinet pumpar runt i kroppen

mer inifrån, inte som ett yttre hot.

9. Bröstsmärtor

i hand med ångest. En stor andel av

10. Dödsskräck, en rädsla för att bli

dem som lider av ångest är personer

Det har forskats mycket kring ångest och resultaten visar att många som får

tokig

- Vissa personlighetsdrag går hand

som strävar efter att allt ska vara perfekt. Vissa har ett förstärkt kontrollbe-

ångest har höga krav på sig själva och många är konflikträdda. Om kraven uti-

Ångesten slutar om man ger den

hov och ett behov av att ständigt bli

från är större än vi klarar av, ja då går

chansen, menar Camilla Pitkänen.

bekräftad och accepterad. Typiskt är

- Ångestanfallen blir inte lika drama-

också att man är osäker på sin egen

- Man vet också att ångeststörnin-

tiska om man vet vad som händer i

förmåga, vilket i sin tur leder till att

gar ofta börjar i barn- och ungdomsår.

kroppen. Reaktionen kan förstås vari-

man ofta börjar grubbla på allt möjligt.

vi sönder.

Om de blir obehandlade finns det en stor risk att de blir långvariga eller leder till depression, säger Camilla Pitkänen. Ångeststörningar är vanligare hos kvinnor än hos män. Vad detta beror på vet man inte, förutom att kvinnor rent allmänt tenderar att oroa sig mer än män. Rent generellt kan ångesten beskrivas som ett tillstånd av ängslighet, spänning, rädsla och obehag.

- Vissa personlighetsdrag går hand i hand med ångest. En stor andel av dem som lider av ångest är personer som strävar efter att allt ska vara perfekt. 10 Respons


Vad kan man göra för att bli av med ångesten? Till att börja med handlar det om att bli kvitt sin skam och rädsla. Ingen utifrån kan säga hur du ska göra. - De insiktsfulla aha-upplevelserna måste komma från oss själva. För att bli kvitt en skam måste man acceptera den och jobba vidare därifrån. För att stå ut med ångesten behöver man lära

Var finns dagens engagemang? Vi deltog i en organisationskonferens med temat "Tillgänglighet och relevans", där flera föreläsare diskuterade frågor kring vad och vem som engagerar idag? Var finns dagens engagemang? Vad är en relevant organisation?

sig att ifrågasätta sina egna tolkningar

TEXT och foto: PERNILLA NYLUND

av saker och ting. De egna tankarna

Olika behandlingsmetoder fokuserar

I

på att förändra tankar, vanor och beteenden. Man gräver inte så mycket

informatör på Marthaförbundet och

sin organisation och ett större nätverk

i det förflutna - det är härifrån och

grundare av bloggtjänsten Ratata. Alla

runtomkring sig.

framåt som gäller. Med hjälp av olika

tre tycker att man ska ta tillvara det

- Men trots att så mycket händer på

andningstekniker, avslappningsövnin-

som fungerar i sin egen organisation

internet vill man träffas i verkligheten,

gar och alternativa behandlingar kan

men att man också måste vara öppen

det är när man träffas som man får

man komma långt. Det finns förstås

för nya idéer. Detta gäller speciellt om

energi, säger Mecki Andersson.

antidepressiva mediciner att ta till om

man jobbar med unga. En öppen kom-

du inte kan fungera som människa,

munikation är viktig.

och känslorna är inga lagar man måste följa, även om man tror det. - Man kan helt klart bli av med sin ångest och man kan hjälpa sig själv!

en paneldebatt deltar Timo

Den stora utmaningen inom alla

Santala, eldsjäl och initiativta-

organisationer idag är antagligen att

gare till Restaurangdagen, Mecki

hitta sätt att nå ut på alla plan, både

Andersson som är verksamhetsl-

fysiskt och virtuellt. Det här kräver mer

edare på Musikcafé After Eight i Jakob-

arbete än tidigare arbetssätt, speciellt

stad, och Karin Lindroos, fotograf och

om man vill ha fler medlemmar till

men man ska komma ihåg att medi-

- Våga testa nya saker och våga

cinerna inte botar ångesten, säger

misslyckas! Hoppa utan att veta var du

Camilla Pitkänen.

landar! säger panelen.

Leif Jakobsson, direktör på Svenska kulturfonden, funderar kring hur en relevant organisation ser ut idag. - En organisation som lever i tiden och som vågar se tiden i ögonen är

Alla tre berättar om sina idéer, sitt

en relevant organisation. Det är stora

engagemang och hur viktigt det är att

förändringar på gång, både ekono-

följa den där känslan i magen som säger

miskt och politiskt, och det gäller att

att ”yes! Gör det här, det här blir bra!”.

hänga med och vara delaktig.

- Om man vågar lyssna på mag-

FAKTA

OLIKA ÅNGESSTÖRNINGAR

känslan så blir det ofta bra till slut. Man

Konferensen hölls i Tammerforshu-

behöver inte ta reda på allt innan man

set. Sammanfattningsvis var det en

kör igång, man kan också pröva sig fram.

mycket lyckad konferens med många

Man lär sig ofta väldigt mycket under

nya möten och funderingar inför fram-

processens gång, menar Karin Lindroos.

tiden.

- Paniksyndrom - Social fobi - stark rädsla inför sociala situationer, leder ofta till isolering - Plats- eller situationsrelaterad ångest - Generaliserat ångestsyndrom (ängslig, pessimistisk, stressad, spänd, oroar sig hela tiden över sig själv, sin familj, sina vänner, man sover dåligt, har spända muskler och får ofta ångest över sina orostankar) - Tvångssyndrom - Posttraumatiskt stressyndrom

Respons 11


"Även motgångar kan vändas till något positivt" I september ordnades en erfarenhetsexpertkväll i G18-huset i Helsingfors. Under kvällen fick man höra en erfarenhetsexperts livshistoria. Pamela Kinnunen berättade sin historia "från sängbottnen till talarstolen". TEXT och foto: Ira Häggström

P

amelas historia kunde vi

Erfarenhetsexperter är en ny grupp

också läsa om i senaste

som kan spela en viktig roll i utveck-

Respons, nummer 03/2014.

landet av mentalvårdstjänster så att

En erfarenhetsexpert är en person som har genomgått en erfarenhetsexpertutbildning och har egen erfarenhet av mentala problem eller missbruk.

Pamelas mående har gått

de bättre motsvarar behovet hos

upp och ner i perioder. Hon har varit

användarna. Erfarenhetsexpertutbild-

med om mycket och har slutligen fått

ningen pågår i åtta månader. Gruppen

diagnosen bipolär sjukdom. Idag är

träffas en gång i veckan, cirka 4-5 tim-

hon utbildad erfarenhetsexpert och vill

mar per gång. Utbildningen kan ses

nu dela med sig av sin historia. Pamela

som en del av rehabiliteringsproces-

Kinnunen tog del av den första erfar-

sen. Det kom dock fram under kväl-

enhetsutbildningen som ordnades på

len att utbildningen är en väldigt tung

svenska år 2011-2012 av Axxell.

process och att alla inte är färdiga för

sociala förbundet gärna bidra med sin

den, i och med att många tankar och

kunskap och kompetens till samarbet-

känslor dras fram igen.

sprojektet. Finskspråkiga erfarenhet-

Under

kvällen

berättade

också

Mikael Söderström, erfarenhetsexpert och ordförande för KoKoA – utbildade

Ett samarbetsprojekt mellan Psyko-

sexpertkurser har redan visat sig vara

erfarenhetsexperter rf om vad erfaren-

sociala förbundet och Kran rf har plan-

framgångsrika inom området och nu

hetsexpertis är och vad det egentligen

erats gällande utveckling av erfaren-

hoppas vi att motsvarande utbildnin-

hetsexpertisen i Svenskfinland. Kran rf

gar kunde erbjudas också på svenska.

innebär i praktiken. En erfarenhetsexpert är en person

har ansökt om RAY-finansiering och

Kvällen arrangerades av Kran rf och

som har genomgått en erfarenhet-

ifall projektet förverkligas vill Psyko-

KoKoA – utbildade erfarenhetsexperter rf.

sexpertutbildning och har egen erfarenhet av mentala problem eller missbruk. I utbildningen kan man delta om man själv har haft mentala problem eller missbruk, återhämtat sig från det, använt sig av olika tjänster, eller varit i egenskap av anhörig eller närstående.

En erfarenhetsexpert kan verka som • En resurs inom planering, evaluering och utveckling av missbrukar- och mentalvårdstjänster • Erfarenhetsexpertutbildare • Ledare i olika klientgrupper • Föreläsare för andra drabbade och för studerande och personal inom området • Stödperson • Kamratstöd 12 Respons

Camilla Laxström (från vänster), Sigrid Sundell och Gunilla Ulfvens, samtliga medlemmar i föreningen Sympati.


kolumn

Sorgen - kärlek som inte behöver ta slut För en tid sedan hittade jag en intressant artikel om sorg

tiden närvarande. Vissa årstider kan lyfta sorgen till ytan

i finska tidningen Pohjalainen. Anna Liisa Aho, docent i

många år och årtionden senare. Turunen menar också

hälsovetenskaper konstaterar att sorgen idag blivit mera

att dödens orsak starkt påverkar sorgen. En ung män-

fjärmad från människors vanliga liv. Idag är det mera

niskas död är speciellt tungt och traumatiserande, likaså

främmande att tala om döden. Förr talade man öppet om

död till följd av brott mot liv. (Källa Pohjalainen 3.8.2014)

döden och döden var mera närvarande. Man dog ofta i hemmet både på grund av ålderdom och sjukdom förr.

När detta nummer av tidningen kommer ut är det en

Idag är det vanligare att man dör på sjukhus, inte i hem-

mörk tid på året vi är mitt inne i även om julhelgen bryter

met bland sina närmaste. Förr delade man också sorgen

mörkret för några dagar. Alla Helgonsdag inföll i novem-

med grannar, släkt och vänner på ett mera öppet sätt än

ber med alla tända ljus för de avlidna på gravgårdarna.

idag. Idag är man rädd för döden och rädd för att tala om

Ljusen lyste upp i mörkret och påminde oss om dem vi

döden och möta sörjande.

förlorat, saknar och sörjer.

Det är mycket viktigt att få stöd av sin omgivning i sor-

Jag önskar alla läsare en ljus och fin vinter!

gen. Tyvärr, menar Aho, har många den uppfattningen idag att sorgen tar slut vid begravningen och sörjande

bodil viitanen

blir ofta lämnade ensamma i sin sorg. Det är viktigt att

Verksamhetsledare, Psykosociala förbundet

stödet från närstående, vänner och bekanta fortsätter efter begravningen. Att få sjukledigt på grund av sorg är inte heller så enkelt idag. Anna Liisa Aho har gett initiativ till lagändringar, som skulle underlätta för sörjande att vara borta från arbetslivet en tid; till exempel att man skulle kunna vara hemma på specialsjukvårdsersättning efter eget barns död i tre månader utan att bli diagnostiserad som sjuk. Idag krävs det att man får en diagnos för att kunna vara sjukskriven eftersom sorgen i sig inte räknas som sjukdom. Ofta måste därför läkare skriva sjukledighet med till exempel depressionsdiagnos, trots att det handlar om sorg och inte depression. Anna Liisa Aho definierar sorg som kärlek. Hon säger så vackert att såsom kärleken behöver sorgen inte ta slut. Psykoterapeut Tuija Turunen påpekar att sorgen är en normal reaktion på en närståendes död och den får fortgå hela livet ut. Det viktigaste menar hon, är ändå att kunna fortsätta sitt liv. Sorgen förändras med tiden och i olika livsperioder ser den olika ut, men den är ändå hela

Respons 13


Självmord är ett globalt folkhälsoproblem För första gången någonsin beskriver Världshälsoorganisationen WHO självmord som ett globalt folkhälsoproblem. Årligen betgår över 800 000 personer självmord i världen. TEXT: PERNILLA NYLUND

W

HO beskriver i rapporten

Omkring 1000 personer dör varje år i självmord i Finland.

självmord

som ett stort folkhälsoproblem

som

måste konfronteras och hejdas. Organisationen varnar samtidigt för att siffror kan vara svåra att ta fram och att

begår självmord i Finland varje år jäm-

mindre än hälften av de 172 länder

fört med de övriga nordiska länderna.

som studerats i rapporten för egen sta-

Vad tror du att det här beror på, Shek-

tistik, vilket gör det svårt att få en mer

har Saxena?

exakt uppskattning av läget. Ändå vet

- Nu känner jag inte till Finland jät-

man att omkring 75 procent av alla

tebra, men mitt intryck är att man i

självmord sker i låg- och medelinkom-

Finland måste fokusera på tre saker -

stländer. I dessa länder är det betydligt

att minska tillgängligheten av vapen,

vanligare att unga människor och kvin-

att minska stigman och att minska

nor tar sina egna liv, än i rikare länder. Generellt tar dock fler män än kvinnor livet av sig. Män 50 år eller äldre är sär-

användningen av alkohol. Shekhar Saxena är chef för enheten för psykisk hälsa på WHO.

skilt sårbara, framför allt i rikare länder. Siffrorna

som

WHO

Omkring 1000 personer dör varje år i självmord i Finland. WHO:s nya mål är att minska antalet självmord i världen

presenterar

med tio procent fram till år 2020.

innebär att det begås ett självmord var

ett stort samhälleligt problem. Regerin-

- För att länderna ska lyckas med

fyrtionde sekund ute i världen. Och

gen och samhället måste göra mycket

detta måste man lära sig att arbeta sek-

för varje självmord finns det sannolikt

mer för att förhindra självmord, säger

toröverskridande. Man måste angripa

ytterligare 20 personer som försöker ta

Shekhar Saxena, chef för enheten för

problemen från flera olika håll och öka

sitt liv. Vanligast är självmorden bland

psykisk hälsa på WHO.

kunskapen om självmord, och lära sig

unga i åldern 15-29 år. Bara trafiken

- Samtidigt är det viktigt att inte bara

hur man ska bemöta personer som är

kräver fler liv bland unga i Finland än

fokusera på den psykiska ohälsan, utan

självmordsbenägna. Det säger doktor

just självmord.

hälsa överlag. Man måste ta helheten i

Alexandra Fleischmann på WHO.

beaktande. För att må bra behöver man

”Man måste göra mer för att förhindra självmord”

ha det fysiska, psykiska och sociala i balans, menar han. NYCKELORD FRÅN SEMINARIET

Den 10 september varje år uppmärk-

I WHO:s studie framgår att många

sammas den internationella suicidpre-

länders regeringar inte betraktar själv-

ventiva dagen. I Helsingfors arrang-

mord som ett hälsoproblem. Därför

1. Självmord kan förebyggas

erade man i år ett seminarium kring

saknas nationella strategier på många

2. Vi måste öka medvetenheten kring

suicidprevention och två represent-

håll ute i världen.

anter för WHO fanns på plats för att beskriva situationen just nu. - Det är ett stort hälsoproblem och 14 Respons

Finland är ett av de länder som saknar ett självmordsförebyggande program, trots att nästan dubbelt så många

självmord 3. Vi spelar alla en viktig roll 4. Lyssna på din medmänniska


Hamlet sade det vackrare Pjäsen "Hamlet sade det vackrare" blev ett annorlunda jobbuppdrag för oss inom rehabiliteringen. TEXT: ann-charlott rastas Foto: wasa teater

F

örmånen

med

vårt

jobb

som vi oftast inte ser. Camilla och jag

dessa svåra uppväxtförhållanden så ger

inom förbundet är den fina

satt med i deras referensgrupp tillsam-

det en inblick och en eftertanke och

grejen att få vara mångsidig,

mans med personal från barnskyddet

en förståelse för barn och unga från

jobba och bli involverad i olika

och skolhälsovården. Vår uppgift var

liknande förhållanden. Det finns all-

grejer som har med psykisk hälsa att

att producera en del av studiemateri-

tid en orsak till varför just denna unga

göra. I augusti blev vi uppringda från

alet, samt att läsa in oss på pjäsen, vara

beter sig som han/hon gör.

Wasa Teater, där man höll på att sätta

med och se hur den byggdes upp och

Jag fick förmånen att vara med på

upp en pjäs som heter "Hamlet sade

hur skådespelet speglade ungdomar-

höstens premiär och det var spännande

det vackrare". Pjäsen är ett samarbet-

nas vardag.

att se - hur har helheten blivit? Pjäsen

sprojekt med Lagmansgårdens skol-

var jättefin, känslosam, berörande och

hem, för omhändertagna barn- och

"Mackes barndom har präglats av

informativ. Rekommenderar att spe-

ungdomar, finns i Pedersöre. Förfat-

våld och alkohol. Katarinas styvpappa

ciellt du som yrkesmänniska går och

tarna och skådespelarna har träffat

har otaliga gånger förgripit sig på

tittar på den om du har möjlighet, den

ungdomar och personal på Lagmans-

henne och Volodja, som kommit från

kommer att turnera runt i Svenskfin-

gården. Utgående från dessa möten

svåra förhållanden hemma i Ryssland,

land och det finns möjlighet för skolor

har pjäsen blivit till.

har inte en enda närstående att ty sig

att köpa in pjäsen för högstadiet och

"Hamlet sade det vackrare" hand-

till. Men när ett kringresande cirkussäll-

andra stadiets skolor. Och det som är

lar om tre ungdomar som livet inte

skap kommer till orten finns det mitt

fint är att det utarbetats ett studiema-

varit skonsamt mot. Pjäsen behand-

i allt någon som bryr sig om Macke,

terial för lärare, handledare mm. För att

lar ett allvarligt tema, men föreställn-

Katarina och Volodja. I tunnelns ände

kunna jobba vidare med temat.

ingen innehåller också mycket musik,

syns det lite ljus..."

humor och en stor dos cirkusartister.

Om du har du möjlighet - se den! Livets lina, som finns med i pjäsen, är smal.

"Hamlet sade det vackrare" är en berät-

Många tankar och många käns-

En del trillar dit, förblir där, men mången

telse om utslagna ungdomar som

lor väckte pjäsen. Framför allt för den

klarar av att stiga upp på linan igen och

finns mitt ibland oss just precis idag,

som inte vet och har upplevt något av

fortsätta att balansera på livets lina. Respons 15


Se människan! När biskop Björn Vikström föreläser på Anhörigseminariet i Jakobstad är budskapet glasklart. Han talar mycket om att man ska se människan. Hela människan. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

V

i människor har en ten-

Anhörigförening, Anhörigas stöd för

dens att sköta alla våra

mentalvården i Vasanejden och Psyko-

problem själva, trots att vi

sociala förbundet. Biskopens föreläsn-

många

gånger

behöver

andra för att kunna hjälpa oss själva. - Vi måste inse att vi är människor

ing blir något kortare än planerat eftersom han plötsligt börjar må dåligt, så vi bryter och tar en tidigare lunch.

- Det är fruktansvärt att som anhörig inse sin egen otillräcklighet. Vad kan jag göra?

med både svaghet och allsmäktighet och att vi inte alltid kan hantera saker

Scener ur ett trasigt liv

och ting på egen hand. Men att söka

Eftermiddagens föreläsare är författaren

Med sitt skrivande vill Mathias

styrka i svagheten innebär en risktagn-

Mathias Rosenlund som är anhörig till

Rosenlund skapa en debatt om "sånt

ing. Är vi beredda att ta den risken? frå-

en bror med bipolär sjukdom. Han målar

som det inte pratas om i samhället".

gar biskopen.

upp flera gripande scener ur ett trasigt liv,

Debutboken

Han talar om hur viktigt det är att

speciellt ett tillfälle i broderns lägenhet

fokuserade främst på fattigdom. Upp-

våga leva med öppna fönster och det

är extra stark. Brodern ringer och gråter

följaren kommer att tangera psykisk

nyckfulla som livet för med sig. Om

ångestfullt. Mathias åker dit och försöker

ohälsa.

det kapitalistiska samhället som blivit

hjälpa. Men hur kan han hjälpa?

Kopparbergsvägen

20

- På grund av att det finns mycket

- Det är fruktansvärt att som anhörig

okunskap måste man ständigt föra en

genomsyras av en individualistisk kul-

inse sin egen otillräcklighet. Vad kan

kamp utåt mot myndigheter, skolor

tur. Ändå, menar han, ska vi inte tro

jag göra? Jag kan inte underlätta

och andra instanser, vilket är väldigt

att ingen längre bryr sig om sina med-

ångesten. Jag kan bara finnas där. Så

tärande. Psykiska sjukdomar i Finland

människor.

jag ber min bror rulla en cigarett för att

försvinner ingenstans, de ökar. Genom

allt mer egoistiskt och att vi numera

- I grunden är vi människor inte

han ska få någonting annat att tänka

att skriva om det här kanske jag kan

själviska. Det finns många exempel på

på för en stund... För det jag gör och

påverka och skapa lite mer förståelse.

hur folk vill hjälpa varandra.

det jag säger är obetydligt i förhållande

- Men vi människor har också en

till sjukdomen.

- Alla måste få plats i det offentliga samtalet och i litteraturen, säger han.

förmåga att se på våra liv ur ett historiskt perspektiv vilket innebär att vi lättare än andra kan drabbas av oro. Vi oroar oss för våra barn, för våra föräldrar, freden i världen... Och det är en sund reaktion. Alternativet är att stänga ögonen helt och hållet. Biskopen vill också framhålla vikten av att få prata när vi upplever något tungt. - Ibland är det viktigt att få berätta om och om igen för att sätta in det jobbiga i ett sammanhang. Att få uttrycka det man är med om har en läkande funktion och här är det också betydelsefullt att det finns någon som orkar lyssna. Som finns där. Omkring 60 personer har kommit för att delta i Anhörigseminariet som arrangeras av Svenska Österbottens 16 Respons

Mathias Rosenlund var en av föreläsarna på Anhörigseminariet som arrangerades i Jakobstad under hösten.


kolumn

Att se självdestruktiviteten För mig var det en svår och lång kamp att se självdestruk-

hat, droger och förstörelse blev satt i sitt rätta ljus. Här

tiviteten. Man kan säkert lätt tro det är enkelt att märka

började jag se hur jag själv drivit mig till ett stadium där

ett självdestruktivt mönster och sedan bryta det. Men så

jag varje dag önskade jag skulle dö. Ungefär samtidigt

var verkligen inte fallet för mig. Jag minns inte egentligen

så kom en känsla som jag inte känt på länge. Hopp. Nu

när min självdestruktivitet började. Var det när jag bytte

kunde jag distansera mig från min självdestruktivitet och

daghem för elfte gången? Var det när jag fick höra om

urskilja en väg där jag slapp lida dygnet runt. Jag började

att min mor ville ta livet av sig? Eller var det när jag själv

urskilja vilken skada jag verkligen orsakade mig själv.

började få önskan att dö som nioåring? Jag kan inte säga. Det är svårt att summera allt i en kolumn, men processen Självdestruktiviteten kom smygande mer och mer år efter

var och är lång än idag. Ett och ett halvt år efter behand-

år tills den blommade ut och tog en ordentlig form i ton-

lingshemmet så ser jag världen ljusare. Mina diagnoser

åren. Efter mobbning och dysfunktionella förhållanden i

har tynat bort och jag lever ett liv enligt mina värderingar

alla delar av livet så beslöt jag som fjortonåring att raka

som jag verkligen har, istället för att drivas av hat. Men

min skalle, köpa en bomberjacka och höja min högerarm

ibland dyker lusten upp, att fördriva sig själv in i galen-

till swastikan och Hitler. Det var kanske en lek först, och

skap och vanvett. En känsla av att det självdestruktiva

jag förstod inte bättre, men här hade självhatet blivit så

mönstret är något skönt och spännande. Skillnaden idag

pass stort så självdestruktiviteten fick leva fritt. Jag såg

är att jag har ett val, och det valet är inte svårt. Valet av att

inte det som något självdestruktivt, utan som något äkta,

välja ett anständigt och gott liv. Ett liv där jag istället läg-

något med sanning, något bra. Det tog bara ett halvt år

ger mig ner och önskar mina medmänniskor lycka istället

innan jag skar mig själv för första gången. ”Pojkar skär

för lidande. En verklighet som gör så jag vill leva.

sig inte!”, har jag fått höra många gånger. Där tar man fel. Många män skär sig, bland de mest destruktiva musiksti-

benjamin sidorov

larna så är det rätt allmänt, något som hyllas, något som

Studerande Helsingforsbo

ses som en styrka, ett slags bevis på att man valt en väg av självhat och vänt livet ryggen. När jag blev äldre så började mitt självdestruktiva mönster ta allt mer och mer utrymme. Det rasistiska hatet räckte inte mer, jag började hata allt runtomkring mig. Jag trodde på hatet fullt ut. Jag levde i en föreställning om att världen var lurad, förförd och att världen sårade mig var eviga dag. Jag kunde inte se min del i det hela, att om allt verkligen är fel så är det rätt sannolikt att problemet ligger i mig själv. För att göra en lång historia kort så kan man säga att det ledde till missbruk av alkohol, droger och spel. Det i sin tur ledde till tvångsvård, ett flertal psykvistelser och diagnoserna flödade in. Men fortfarande levde jag i föreställningen att det var världen som var problemet. Jag kunde fortfarande inte fatta att jag var självdestruktiv och ledde mig själv rakt in i döden. Jag såg självskadebeteenden som något hälsosamt, inte som något dåligt, vilken form det än hade. Sen kom behandlingshemmet när jag var 22. Där började min del dras fram. Istället för klappande på huvudet så blev jag konfronterad. Min världsbild blev utmanad, mitt beroende av Respons 17


5 frågor till medlemsföreningarna Psykosociala förbundet har 14 medlemsföreningar runtom i Svenskfinland. Här har några svarat på hur deras verksamheter ser ut. Vad heter din förening och på vilken ort finns den?

Ansökningar för medel till verksamheten görs till olika

Psykosociala föreningen Contact rf, Jakobstad

stiftelser, fonder, kommuner och penningautomatfören-

Hur många medlemmar har föreningen?

Vi samarbetar även med mentalvårdsbyrån, A-kliniken

245 medlemmar

och hemsjukvården (hemsjukvården kommer hit varje

ingen RAY under året. Styrelsen sammankallar 7-8 ggr/år.

vecka och delar medicin med brukare i dosetter, vi ger Berätta kort om verksamheten!

sen medicin till brukare varje dag från dosett).

I allaktivitetshuset Algården har vi daglig verksamhet alla vardagar i veckan. Hit kommer personer med psykisk ohälsa för att träffa andra, knyta nya kontakter, stöda var-

På vilket ätt har verksamheten förändrats under de

andra, delta i aktiviteter och hobbyverksamhet, komma

senaste åren?

in på en kopp kaffe och/eller äta, arbeta och på detta sätt

I februari 2013 anställdes en handledare på deltid med

få ett rikare liv. Verksamheten sköts av en verksamhetsle-

medel från RAY , tack vare det har vi möjlighet till mera

dare Vivan Melander-Granlund på heltid och en handle-

varierande verksamhet. Det senaste året har mat tillretts

dare Lena Granlund-Stens på deltid med medel från RAY.

dagligen på Algården och det har uppskattats av bru-

Kocken är anställd med lönesubvention. Studerande i YA

karna, vanligtvis äter mellan 12 - 18 personer här per dag.

gör både sin praktik och yrkesprov här. Flera brukare som

Idag har vi även yngre personer som gör rehabiliterande

jobbar här har flitpeng, några arbetar i rehabiliterande

arbete här.

syfte eller är på arbetsprövning för att senare kunna ta sig ut i arbetslivet. Veckoprogrammet består av allt från träning i olika former (gymmet, utepromenader) till avslapp-

Hur gör jag för att ta kontakt med din förening?

ning, hobbyverksamhet och handarbete som sedan säljs

Telefonnummer till Algården, 06-7233300, mobilnummer

på basaren. Fotbad varje tisdag och på onsdagar blod-

050-4066135, e-post psykosocialajakobstad@gmail.com

trycksmätning och vägning. Ljusterapirummet används flitigt. Brukarna har även tillgång till datorer. I vårens och höstens program ingår: - sommarresa och i juletid teaterresa - julfest - friskvårdsdag ordnas med medel från förbundet - basar 2 ggr/år - grillfest på våren, sikfest på hösten - sånggruppen samlas varannan måndagkväll - cafékväll ordnas varannan lördagkväll. - förbundets vår och höstmöten - anhörigföreningens temakvällar vid Algården som är välbesökta 18 Respons

Contacts allaktivitetshus Algården besöks dagligen av 20-30 personer.


Vad heter din förening och på vilken ort finns den? Psykosociala föreningen Sympati rf. (Sympati förkortat). Vi finns i Helsingfors. Hur många medlemmar har föreningen? Ungefär 240 medlemmar Berätta kort om verksamheten! (hur ser det ut just nu?) Vår verksamhet består av dagverksamhet (Öppet Hus) och flera olika grupper, bl.a. Psykosgruppen, Skriv Ditt Liv, Finn Glädje i vardagen och Datorgruppen. Dessutom gör vi ett antal utflykter och musé- och teaterbesök under året. På vilket sätt har verksamheten förändrats under de senaste åren? Vi har börjat erbjuda lågtröskel verksamhet för daglediga. Öppet Hus är öppet måndag-torsdag mellan 13 och 16 och då är det fritt fram att komma och ta en kopp kaffe eller te, läsa tidningen, diskutera med vår värd/ värdinna, spela spel eller fast lyssna på musik. Vårt medlemsantal har ökat stadigt vilket ger oss en möjlighet att erbjuda flera och mångsidigare grupper. Hur gör jag för att ta kontakt med din förening? Genom att ringa verksamhetsledaren Miivi på 050 446 2974 eller skicka e-post till info@sympati.fi. Du är också alltid välkommen på en kopp kaffe under Öppet Hus.

Medlemmar i Psykosociala föreningen Sympati på utfärd.

Vad heter din förening och på vilken ort finns den?

Hur gör jag för att ta kontakt med din förening?

Psykosociala föreningen Träffpunkten rf. Föreningen finns i

Man kan ringa till verksamhetsledaren Anette Engsbo 050-382

Malax- Korsnäs

78 30 onsdagar eller varannan fredag, diakonen 050- 330 10 59 i Malax församling alla vardagar. Man kan hitta oss på facebook,

Hur många medlemmar har föreningen?

eller man kan fråga ta kontakt med någon av dem som besöker

I dagsläget har föreningen 29 medlemmar.

verksamheten.

Berätta kort om verksamheten! (hur ser det ut just nu?) Verksamheten består av Öppet hus verksamhet, eller minivänstuga i Malax och Korsnäs. Varje onsdag i Malax Sockenstuga och varannan fredag i Korsnäs UF mellan 10-14. Till verksamheten hör soppa och kaffe till självkostnadspris. Föreningen har anställd verksamhetsledare som ordnar varierande och innehållsrikt program. Till programmet hör temaföreläsningar med inbjudna gäster, återvinningsverkstad, i våras odlades potatis och morötter, dill och persilja osv. Föreningen har en egen facebook-sida ”Träffpunkt Socken och Spiron” där kan man hela tiden följa med vad som händer och vad som hänt. På vilket sätt har verksamheten förändrats under de senaste åren? Verksamheten har förändrats på det sättet att den hittat sin form och sina besökare. Ursprungsidén finns kvar, att det finns en plats dit man är välkommen sådan man är, för att umgås eller för att delta. Enda kravet är nykterhet och att man kan vara tillsammans med andra.

Foton från Träffpunkten rf:s verksamhet. Respons 19


Vad heter din förening och på vilken ort finns den?

en utbildningsform och ett pionjärprojekt som heter Psy-

Ålands intresseförening för psykisk hälsa Reseda rf

kopedagogisk intervention med professionen om diagnosen bipolaritet i studiecirkelform för brukare, anhöriga

Hur många medlemmar har föreningen?

och det närmaste nätverket runt individen. Vi har även

136 medlemmar

och avser att bjuda in teatergrupper som bildats av brukare och anhöriga av psykiatri och attitydambassadörer

Berätta kort om verksamheten! (hur ser det ut just nu?)

om psykiatri och psykisk ohälsa. Vi har ett årligt evene-

Föreningen arbetar för att sprida information i samhäl-

mang som kallas ”friskvårdsdagen ”.

let om psykisk ohälsa och föreningen består av brukare, anhöriga och sympatisörer. Föreningen har de senaste

På vilket sätt har verksamheten förändrats under de

åren satsat på info, utbildning och seminarier. Vi har

senaste åren?

genomfört en erfarenhetsexpertutbildning för brukare

Verksamheten har blivit mera uppsökande och aktiv och

och anhöriga tillsammans med Ålands högskola och Axx-

mer synliggjord och har blivit mindre av ett förvaltande.

ell Utbildnings AB med examination av 10 personer i mars 2014 och vi har jobbat in ett årligt seminarium som heter

Hur gör jag för att ta kontakt med er förening?

”Världsmentalhälsodagen” tillsammans med Klubbhuset

Föreningen har en egen hemsida under Ålands handi-

Pelaren och Ålands hälso - och sjukvårds psykiatriska kli-

kappförbund och en sluten facebooksida med valda vän-

nik som hålls den 10 oktober varje år. Förra året var det

ner och föreningen kan nås via e-mail reseda@handicam-

ett tema om återhämtning och i år är temat ”Familjen”.

pen.ax eller via föreningens ordförande Henrik Lagerberg

Vi har två anhöriggrupper och föreningen satsar nu på

henrik.lagerberg@aland.net tel. 0400-478884.

Vad heter din förening och på vilken ort finns den?

– 2009 och ”Utvecklande av anhörigstödet, främjande av

Svenska Österbottens anhörigförening r.f. Föreningen har

psykisk hälsa i svenska Österbotten” år 2010-2012. Från

som verksamhetsområde svenska Österbotten och hyr

och med år 2013 har SÖAF r.f. beviljats riktat verksam-

utrymmen i Vasa på Fredsgatan 16.

hetsunderstöd, så kallat Ak understöd. Föreningens medlemsantal har mer än fördubblats de senaste fyra åren

Hur många medlemmar har föreningen?

och bland de nya medlemmarna finns också barnfamiljer.

I oktober 2014 har föreningen 244 medlemmar.

Verksamheten har de senaste åren utvecklats mot psykoedukation och mot att upplysa om olika sjukdomstill-

Berätta kort om verksamheten! (hur ser det ut just nu?)

stånd inom psykisk ohälsa. Inom föreningen verkar också

Inom vår förening tror vi på vikten av stöd och att möta

ambassadörer som berättar om sina egna erfarenheter

människor i liknande situationer. Genom att prata om och

och inom föreningen är också en erfarenhetspool under

dela sina erfarenheter kan vi stöda varandra. När någon

utveckling.

närstående insjuknar i psykisk ohälsa påverkar det många i den personens närhet, då vill vi kunna erbjuda stöd både

Hur gör jag för att ta kontakt med din förening?

till de anhöriga och också till familjen som helhet.

Du kan t.ex. ringa eller skicka e-post till Eva (045-1219173,

Söaf r.f. förverkligar sitt syfte genom att ordna rekrea-

eva.astrand@soaf.fi), eller till vår anhörigrådgivare Camilla

tionstillfällen för medlemmarna, temakvällar för både

(050-4099977, camilla.pitkanen@soaf.fi) eller till Karl-

allmänheten och medlemmarna, resor, utfärder och tea-

Göran (050-5845814, karlgoran.lofgren@gmail.com). Du

terbesök. Föreningen ordnar också årligen ett anhörigse-

kan också besöka oss på Fredsgatan 16 eller komma med

minarium tillsammans med andra samarbetsparter. Söaf

på något av våra evenemang!

deltar också i olika mässor och tillställningar som berör hälsa. Föreningen skickar ut ca fem medlemsbrev i året. På vilket sätt har verksamheten förändrats under de senaste åren? anhöriga till personer med psykisk ohälsa. År 2007 fick föreningen för första gången Ray bidrag och kunde då anställa en verksamhetsledare. Föreningen har haft möjlighet att utveckla verksamheten tack vare stöd från penningautomatföreningen RAY till projekten ”Stödjande av psykiskt sjukas anhöriga i svenska Österbotten” år 2007 20 Respons

www.rgbstock.com

Söaf r.f. har funnits sedan 1996 och grundades i Vörå av


Uppskattad monter på mentalhälsomässan Årets Mentalhälsomässa är över för

I NÄSTA NUMMER... I nästa nummer av Respons är temat

med den psykosociala föreningen

"Ung och utsatt". Vi diskuterar digi-

den här gången. I slutet av novem-

Sympati rf och i montern fanns med-

tala missbruk, hur man förstår och

ber åkte hela personalen till Helsing-

lemstidningen Respons, våra nya

bemöter ungdomar och vad vården

fors för att delta med mässans enda

vykort med texten ”Du är värdefull”,

kan erbjuda unga i dag. Vi träffa även

svenska inslag. Precis som förra året

och de färska kondoleansadresserna

Benjamin Sidorov som har växt upp

blev vår monter väldigt uppskattad

som precis har kommit från trycke-

under dysfunktionella familjeförhållan-

av besökarna – många tyckte att den

riet. På mässan bjöds det även på två

den med psykisk sjukdom och miss-

var trevlig och fin och idén med tvätt-

svenska föreläsningar. Krister Hjul-

bruk. Detta och mycket annat i första

linorna fick återigen bra feedback.

fors berättade om sitt mående i ett

numret 2015 som utkommer i början

Temat för årets mässa var ”Mera till-

samtal med rehabiliteringschef Ann-

av mars.

sammans” och därför fick besökarna

Charlott Rastas, och erfarenhetsex-

den här gången svara på frågan ”Vem

pert Pamela Kinnunen berättade hur

gör dig glad?”. Vi delade vår monter

hon tog sig ur sitt illamående.

Ira Häggström regionsekreterare på Psykosociala förbundet, Harry Juselius anställd på Sympati och Sonja Wickman byrå-/redaktionssekreterare på Psykosociala förbundet.

För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet gång.

Julgåva till Kvinnojouren Vi fortsätter en fin tradition där vi,

mer utsatta kvinnor från den egna

istället för att skicka julkort, ger en

kommunen, men också från grann-

donation till ett specifikt ändamål.

kommunerna

Donationen på 250 euro går till olika

Pedersöre och Kronoby.

ändamål varje år. Den här gången valde vi att ge pengar till Kvinnojouren i Jakobstad som arbetar för att stärka våldsutsatta

kvinnors

Larsmo,

Nykarleby,

Det vanligaste är att de stannar på Kvinnojouren några nätter. - De allra flesta har ett behov av

självkänsla.

att prata med någon som tror på dem

Varje år utsätts 100 000 kvinnor för

och som vill lyssna, säger utveck-

fysiskt eller sexuellt våld eller hot om

lingskoordinator Sara Mikander.

våld av sin partner i Finland. Ungefär

Den 25.11 uppmärksammades den

tjugo av dem dör på grund av våldet.

internationella dagen mot våld mot

Till Kvinnojouren i Jakobstad kom-

kvinnor.

Psykosociala förbundets verksamhetsledare Bodil Viitanen överrräcker julgåvan till Sara Mikander på Kvinnojouren i Jakobstad. Respons 21


1.

2.

Psykosociala fรถrbundet

30 รฅr 3.

4. 22 Respons

5.


Psykosociala förbundets historik Det har nu gått 30 år sedan förbundet såg dagens ljus. På den tiden, 1984, var namnet Finlands Svenska Psykosociala Centralförbund r.f. I dag har vi ett något kortare namn. Här bjuder vi på en kort historik, jubileumsåret till ära. TEXT: pernilla nylund

6.

Vilken härlig jubileumsfest det blev! Ett stort tack till alla er som var med i Åbo för att fira förbundets 30-årsjubileum. Ingen fest utan gäst, som det heter. Här bjuder vi på vimmelbilder från festen.

J

ag läser i förbundets skrifter

tor till Östanlid och några år senare till

inför jubileet för tio år sedan

de nuvarande utrymmena på Solkulla i

att det redan på 1970-talet

utkanten av Jakobstad.

började bildas psykosociala

För tio år sedan, år 2004, hade förbun-

föreningar runtom i Svenskfinland.

det 975 medlemmar. I dag är vi uppe i

Gunnar Enlund berättar att den för-

närmare 1 700 medlemmar och vi har 14

sta föreningen startade sin verksam-

medlemsföreningar i hela Svenskfinland.

het i Jakobstad 1972. Så småningom

Förbundets allmänna målsättningar

bildades föreningar i Vasa, Helsing-

är fortsättningsvis att motverka stig-

fors, Ekenäs och på Åland. I början av

matisering av psykisk ohälsa genom

1980-talet föddes tanken på en takor-

målmedveten attitydpåverkan, infor-

ganisation som skulle göra det enklare

mationsspridning och upplysningsar-

att ansöka om medel för att ordna

bete. Att påverka i intressefrågor som

rehabiliteringsläger. 1984 registrerades

berör människor med erfarenheter av

förbundet och en verksamhetsledare

psykisk ohälsa på regional- riks- och

började arbeta halvtid från Jakobstad.

internationell nivå och att erbjuda

Sedan 1985 ordnar förbundet rehabili-

ändamålsenlig psykosocial rehabiliter-

teringskurser som bekostas av Fpa och

ing för psykiskt funktionshindrade.

Penningautomatföreningen Ray. De årligen återkommande ”ruskaresorna” och rehabiliteringsresan till södern har 1. Ira Häggström och Miivi Selin-Patel 2. Lilli och Pekka Saajoranta 3. Fr. vänster Lena Granlund-Stens, Else Borgman, Anita Wetterbro och Rita Pettil.

varit speciellt uppskattade av kursdeltagare i alla tider. Den första tidningen utkom år 1992.

Under förbundets 30 år har följande

Då var tidningen mindre och hade

personer verkat som ordförande i

tunnare format. Namnet på tidningen

styrelsen:

var FSPC Nytt Respons och kom till en

4. Fr. vänster Karl-Göran Löfgren, Nafija Sabljakovic, Gunilla Ulfvens och Gunnar Enlund.

början ut två gånger per år – en gång

Erik Lassus

på hösten och en gång på våren. Från

Per Fellman

och med 1999 kommer tidningen ut

Gösta Karf

5. Erik Liljeström med en alkoholfri välkomstdrink.

fyra gånger per år och heter numera

Olof Dahlgren

Respons.

Chistian Beijar

6. Personalen på Ruissalo Spa förbereder välkomsskålen.

1994 ansökte förbundet om medel

Inger Sjölund

till ett eget hus i Jakobstad som man

Birgitta Eklund

skulle använda som kansli och allaktiv-

Gustav Skuthälla

itetshus för föreningen Contact. Från år

Christer Rönnlund

1995-2004 fanns förbundets kansli och föreningen Contact rf under samma foto: Pernilla nylund

tak, därefter flyttade förbundets konRespons 23


TEMA JUBILEUM

Medlemstidningen Respons är vi väldigt stolta över! Tidningen har utvecklats mycket under åren som gått. Fröet till den allra första tidningen såddes år 1992 och sedan dess har mycket hänt (som ni kan se av alla pärmbilder på det här uppslaget). Innehållet ser annorlunda ut idag, liksom det visuella. Vi jobbar mycket med att skapa en fin balans i tidningen och vi vill att den ska hålla hög kvalitet. Förutom att förmedla information via tidningen skriver vi också på bloggen och vår Facebooksida. Gilla oss där så får du mer information om psykisk hälsa!

1

psy k isk häl sa

*

rehabil i t er ing

*

åt erhä mtning

*

Del ak t ighet

nr. 3 - 2014 Psykosociala förBUnDETs mEDlEmsTiDning

Första numret av Respons som kom ut 1992. Tidningen hette då FSPC NYTT Respons.n till en tillJag är stolt över min familJ viKtigt att vara Här ocH nU Sanna Ehdin fokuserar på livsglädje

Jeanette Östman om sina tankar kring Jeppis Pride

i HUvUDet Har Han alltiD varit en PoJKe Adam Guarnieri föddes som flicka

Okej att vara sig själv? 24 Respons

Tema: HBTIQ

psykosociala förbundet

30

Respons 1

ÅR


Personalen har utökats på 30 år

I

3

början av förbundets existens

förbundet hade en projektsekreterare

Inom ramen för Kom Med-pro-

anställde man en verksamhets-

anställd. En viktig insats gjordes i att

jektet åren 2011-2013, vars syfte var

ledare på halvtid och så smånin-

utveckla förebyggande arbete i grupp

att utveckla den psykosociala fören-

gom blev det utökat till heltid. I

bland barn och unga i samarbete med

ingsverksamheten

social- och hälsovården.

volontärinsatser och frivilligt arbete,

över 10 år var verksamhetsledaren den enda fast anställda personen i förbun-

Rehabiliteringssekreterare

med

fokus

blev

hade förbundet både en projektledare

det om man studerar historiska data.

möjligt att anställa från år 2006 och det

på heltid och en volontärsamordnare

En befattning som kanslist fick man

var i grevens tid kan man säga. Reha-

anställd på deltid. Väncirklar starta-

från år 1997 och då var det först också

biliterings – och anpassningskursverk-

des upp via projektet och en modell

på deltid – senare på heltid. Befattnin-

samhetens omfattning krävde allt mera

för koordinering av frivilliga insatser

gen har senare ändrats till byrå- och

personalinsatser från år till år och det

utarbetades. Efter projektets slut har

redaktionssekreterare - medlemstid-

var ohållbart för en verksamhetsledare

väncirklarna fortsatt med de frivilliga

ningen Respons är nämligen en viktig

att sköta detta vid sidan om allt annat

krafter och de resurser som finns idag.

och omfattande del av arbetet. Person-

administrativt arbete. Senare har befat-

Som mest har förbundet haft 8 per-

alresurserna var alltså väldigt knappa i

tningen ändrats till rehabiliteringschef.

soner samtidigt på sina lönelistor och i

början.

År 2012 fick förbundet utökat rehabili-

november 2014 är det totalt 6 anställda

Regionsekreterare för Södra Finland 4 blev aktuellt från 1999. Tanken var att kunna se till lokalföreningarnas behov

teringspersonalresurserna med5 en deltid.

rehabiliteringsrådgivare

inom förbundet. Hit räknar vi inte tillpå

6

fälligt anställda på olika kurs- föreläsnings- eller andra uppdrag.

i Södra Finland och stötta dem. För ett nytt informations- och upplysningsprojekt kunde man anställa en projektsekreterare år 2004. År 2008 i och med att projektet tog slut men verksamheten fortsatte som en del av förbundets allmänna informationsverksamhet blev befattningen ändrad till informatör. Arbetsfältet ser ut att växa och öka hela tiden idag inom informationsfältet. Informatören ska idag också hinna ha hand om informationsbevakningen inom sociala media där www.rgbstock.com

det sker en utveckling i mycket snabb takt. Det

tidsbundna

projektet

Stödgruppsverksamhet för barn och unga i Åboland var ett regionalt utvecklingsprojekt åren 2005-2008 då Respons 25


TEMA JUBILEUM

Lyckade projekt under åren Det är lätt hänt – då man blickar tillbaka – att man glömmer bort projekt som funnits tidigare i verksamheten och som avslutats. Ofta har projekt en början och ett slut och i och med att finansiering tar slut tar också projektverksamheten slut.

S

om små sociala och kul-

också mycket arbete av den nationella

turella projekt kan man också

organisation som har i uppgift att sköta

och psykisk ohälsa. Det producerades

beskriva de årliga nordiska

det praktiska. Allt kan inte skötas enbart

bra material under projektets gång,

sökte sambandet mellan hörselskada

sommarsamlingar som Nor-

med frivilliga insatser. Inom förbundet

som till exempel informationsbro-

diska Föreningen för Social och Men-

hoppas vi ändå att det i framtiden kan

schyren om ”Tinnitus - när tystnaden

tal Hälsa (NFSMH) anordnade i många

ordnas utbyte av kunskap, erfaren-

väsnas”. Det är fint med gränsöverskri-

år tillsammans med de nationella för-

heter, kultur och rekreation oss nor-

dande samarbete av detta slag . Man

bunden runtom i Norden. Vårt förbund

dbor emellan. Det är viktigt att vi kan

lär sig nyttiga saker om andra funk-

stod arrangör två gånger. År 2000

mötas.

tionsnedsättningar än de man kom-

Det fyraåriga projektet Stödgrupps-

mer i kontakt med i egen organisation.

Åland och år 2007 i Vörå i Österbot-

verksamhet för barn och unga i

Vi hoppas framtiden för med sig nya

ten. Systerorganisationen MTKL i Fin-

Åboland åren 2005-2008 var inriktat

gränsöverskridande samarbetsprojekt.

land stod också arrangör några gånger,

på den viktiga målsättningen att före-

Kom Med-projektet åren 2011-2013

bland annat år 2003 i Kyrkslätt och år

bygga psykisk ohälsa bland barn och

riktade in sig på att utveckla frivil-

2010 på färjan M/S Kristina Brahe. Nor-

unga i familjer där det förekommer

ligt arbete och volontärverksamheten

diska sommarsamlingarna har varit

psykisk ohälsa. I samarbete med per-

i samarbete med medlemsförenin-

mycket uppskattade. Volleybollturn-

sonal inom mentalvård, socialvård och

garna. Projektets resultat ser vi i vän-

eringen var ett viktigt inslag och ofta

elevvård försökte man utveckla både

cirklar som fortsätter träffas i åtmin-

var det Finlands duktiga representan-

samarbetsformer och arbetsmetoder

stone Pargas, Jakobstad och Närpes.

ter från MTKL eller från Sinnisbati från

för att i grupp stöda barn och familjer.

Det är viktigt med frivilliga insatser och

Färöarna som vann och tog hem van-

Det var en viktig insats som gjordes

i grupp kan det fungera bra om det

dringspokalen. Mental Helse Norge

i Åboland inom ramen för projek-

känns tryggt i gruppen. Volontärverk-

vann också ibland. Vårt förbund ham-

tet. Metoderna är alltjämt användbara

samheten är en viktig del i förenings-

nade ofta på sista plats, men roligt

och förbundet hoppas metoderna och

verksamheten.

hade vi ändå då vi kämpade med dan-

arbetssätten lever vidare ännu idag

skarna om att vinna nästsista platsen.

genom den kunskap anställda fick ta

Studiebesök, föreläsningar och kreativa

del av under projektets gång.

kvällsprogram från något nordiskt land

Samarbetsprojektet Anti Depp med

var uppskattade programpunkter. Vän-

Svenska Hörselförbundet rf åren 2006-

skapsband knöts mellan deltagare över

2009 var ett projekt som fokuserade

nations- och språkgränserna. Nordiska

på de osynliga funktionsnedsättningar

sommarsamlingar ordnas inte mera.

som möter människor med både hör-

Det är både för kostsamt och det kräver

selskada och depression. Man under-

26 Respons

www.rgbstock.com

samlades nordiska gäster på Bastö på


Höstmöte i Åbo

I

samband med Psykosociala för-

grupp när man talar om psykisk ohälsa.

bundet 30-årsjubileumsfest i Åbo

Informatören Pernilla Nylund berättade

hölls även förbundets årsmöte.

om förbundets nya kondoleansadresser

Mötesordförande Erik Liljeström

och

klubbade av föredragningslistan i fin takt.

nya

regionsekreteraren

Vinnare i motionskampanjen

Ira

Häggström presenterade sig.

Psykosociala förbundets motions-

På listan fanns förbundets verksamhet-

Som sista punkt på höstmötet upp-

kampanj har avslutats. I samband

splan för 2015 som verksamhetsledare

vaktades Årets medlem som 2014 är

med höstmötet i Åbo den 25.10

Bodil Viitanen redogjorde för, budgeten

Psykosociala föreningen Sympatis ord-

drogs vinnarna och dessa publice-

för nästa år godkändes och medlem-

förande Viveca Stenius.

rar vi här. Vi vill passa på att tacka alla som motionerat och deltagit

savgiften fastställdes såsom tidigare till Motiveringen till Årets medlem lyder

i kampanjen och vi vill även rikta

som följer:

ett stort tack till alla sponsorer som

relseordförande för 2015 och styrelsele-

"Viveca Stenius utses till Årets medlem

bidragit på ett eller annat sätt. Under

damöterna är desamma som det gångna

pga hennes fina insatser för förenin-

jubileumsdagarna delade vi även ut

året. Styrelsen sitter två år, ordförande

gen Sympati, en titel som hon verkligen

stegmätare till alla deltagare, för att

sitter ett år. I styrelsen sitter Gunnar

förtjänar. Hon är en driven person som

ytterligare motivera våra medlem-

2,75 euro per föreningsmedlem. Christer Rönnlund återvaldes till sty-

Enlund, Karl-Göran Löfgren, Bengt Norr-

jobbat hårt för att lyfta fram frågor om

mar att röra på sig ibland. Och vi

back, Eva Sjöström, Gunilla Ulfvens, Kjell

mental ohälsa bland medier och bes-

hoppas förstås att de kommer till fli-

Österberg och Carola Saarela.

lutsfattare.

tig användning.

Under höstmötet delgavs medlem-

Tack vare Viveca så har Sympati lyfts

marna även aktuell information från

fram vilket har ökat deras medlemsan-

förbundets olika verksamhetsområden.

tal stadigt under de senaste åren. Utan

Här är vinnarna

Bodil presenterade ett mötesutlåtande

Vivecas insatser så skulle föreningen

Presentkort till Spahotell Ruissalo

som skickades till pressen där man tog

Sympati inte vara den fina förening den

vanns av Marianne Lindén

fasta på att unga är en särskilt utsatt

är idag."

Presentkort

till

Spahotell

Härmä

vanns av Nguyen Thi Thuy Ngoan Presentkort

till

Spahotell

Härmä

vanns av Annele Rantanen Presentkort

till

Spahotell

Härmä

vanns av Timo Jämsä Presentkort på en Silja Line-kryssning vanns av Marianne Nylund Presentkort på en Silja Line-kryssning vanns av Lea Salonen Presentkort på en Silja Line-kryssning vanns av Fredrika Ahlbäck Presentkort på en Silja Line-kryssning vanns av Vivi Denstedt Presentkort på en Viking Line-kryssning vanns av Patrik Lindqvist En t-skjorta från Viking Line vanns av Åsa Åman Ett par strumpor från Viking Line vanns av Anne Lärka Vi gratulerar! Respons 27


Vildmarksläger i Kuusamo Som både psykiater och psykiatrisk patient upplevde jag min första kurs ordnad av Psykosociala förbundet särskilt intressant och givande. Också för min yngre son var det första gången och jag vågar säga att han delar min positiva uppfattning om resan och lägret. TEXT och foto: michael slama

H

aldin och Roses buss

alltså uppleva Lappland i både höst-

ryska gränsen. Där fick vi se röda gran-

startade från Vasa Rese-

och vinterskrud och jag tog massor av

itväggar längs floden som flöt i mean-

center lite efter kl.8 denna

fotografier.

der och vattenfall, bland dessa Finlands

måndag med den trevliga

Vi rörde oss mest i Oulanka nation-

största. I fjärran syntes det typiska lap-

chauffören Tore Liljequist och kurs-

alpark norr om Kuusamo nära den

pländska berglandskapet - avlånga

ledaren Janne Nyman. Småningom fylldes bussen både med sammanlagt 23 kursdeltagare och tre kvinnliga ledare. ”Sydlänningar” hämtade vi från tåget i Ylivieska. Efter lunchen på en ABC-station styrde vi mot Nuorikeskus Oivanki i Kuusamo där vi inkvarterades i trepersonersrum. På vägen såg vi de första renarna i små flockar så att Tore ibland måste bromsa. Janne och de övriga ledarna informerade på ankomstdagens kväll och varje morgon – efter den rikliga frukosten – om dagens program. Tisdag till fredag var aktiva dagar med ”promenader” i vildmarken. Ibland gick vi mer än 10 km. Men det fanns även kortare alternativ. Proviant och en termos med kaffe eller annat tog vi med i ryggsäck. Natten till torsdag kom snö så programmet anpassades till dessa förhållanden. På fredagen var det mesta av snön borta. Vi fick 28 Respons

Jan-Erik Wennerqvist är en av de nöjda kursdeltagarna på vildmarkslägret i Kuusamo.domen till en tillgång.


Lokalföreningen Kompis ordnade läger för 25:e gången ”Årets höjdpunkt” sa Kjell! Han är ordförande för föreningen Kompis. Jag tror att lägerdeltagarna är helt överens med honom. Detta om det årligen återkommande och mycket uppskattade lägret för föreningens medlemmar.

- Ömsesidig hjälpsamhet och hänsyn var självklara uttryck av mellanmänsklig respekt.

TEXT: Britt-marie fredriksson

P

snötäckta berg med vartenda träd syn-

latsen Rosvik var Ekenäs

”Tie” Linnokari serverade god mat,

församlings lägergård. Den

som inte lämnade övrigt att önska.

var lyckad som lägerplats.

God mat är ju en viktig ingrediens i

Gruppandan var god. Pro-

ett lyckat läger! Till sist ett stort tack

grammet var lagom varierande, sam-

till Carita Englund och Ann-Sofi Stor-

tidigt som plats gavs för vila och

backa. De höll i trådarna för hela

umgänge.

lägret. Carita såg till att alla praktiska

ligt som på en målning. Fikapaus blev

Prästen Tuija Willman stod för ett

det i allmänhet i lappkåtorna med kor-

intressant program där snöre, stenar

oss andlig spis. Hon förankrade sina

vgrillning i mörk och rökig miljö. På

och tyger och en ”brunn” fick gestalta

väl övervägda insikter i psykoterapi i

kvällen fick vi alltid mycket god mat,

hennes budskap om vår relation till det

den andliga atmosfären. Hon fångade

sista kvällen åt vi renskav.

andliga. Sittdans och seniordans med

också upp och deltog i deltagarnas

arrangemang fungerade. Ann-Sofi gav

Janne Nyman som är psykolog höll

Kenna Holmström var ett uppiggande

”hantverkande” samt utomhusaktiv-

en föreläsning om sambandet mellan

och roligt programinslag där vår gäst

iteter.

kropp och själ med den viktiga slut-

på ett sympatiskt sätt fick igång oss,

satsen att var och en får, och ska vara,

som nött husets trästolar ett par dagar.

Nu återstår bara mitt eget TACK! Jag tror att vi också säger på återseende.

sig själv och att alla är lika värdefulla. Just detta upplevde man även praktiskt

Deltagarna tacksamma

- ömsesidig hjälpsamhet och hänsyn

Föreningen

var självklara uttryck av mellanmänsk-

mang ger varje år möjlighet till mas-

lig respekt.

sage eller fotvård för var och en. Jag

Kompis

lägerarrangeFAKTA

Vi kunde även njuta av bastu tre

behöver knappast påpeka att delta-

kvällar och de modigaste tog sig

garna är tacksamma över att få behan-

Ekenäsföreningen Kompis är den enda

ett dopp i sjön! Sista kvällen var det

dling. Man glömmer ofta bort att sköta

som ordnat sommarläger för sina

plättkalas i lappkåtan intill där var och

om sig själv tillräckligt bra, samtidigt

medlemmar. Det första lägret ordna-

en stekte sin plätt själv!

som sådana behandlingar kan tära på

des 1989. Verksamheten har pågått i 25 år.

Hemresan gick via Uleåborg tågsta-

ekonomin alltför mycket. Tisdagskväl-

tion där alla från Nyland, Åboland och

lens långbordsmiddag ”toppades” med

Åland tog farväl. Denna lördag kväll

solosång av sopranen Hanna Gran-

Initiativtagare var sjukhusprästen Hen-

eller senast på småtimmarna var sedan

dell. Det kändes hisnande att lyssna

rik von Schanz från Ekåsen.

alla lyckligt hemma efter en för både

till alla höga toner hon klarade. Hanna

Det första lägret hölls på Ramsdal,

kropp och själ verkligen upplyftande

är förstås aktiv i ett flertal musikaliska

Hangö församlings lägergård.

vecka i Lappland. Allas önskan var att

sammanhang. Vid bordet hade vi också

Psykosociala förbundet med stöd av

nöjet att få umgås med Sonja Knuts-

Diakonissan i Ekenäs, Carita Englund,

penningautomatföreningen

Söderlund. Hon var Kompis-gruppens

har varit med ända sedan starten 1989.

kunde i

dragare för ett par år sedan. Hennes

Kuusamo varje höst. Efterfrågan finns

visit betydde ett glatt återseende för

och nyttan är stor!

Kompisgänget.

ordna

just

detta

vildmarksläger

Respons 29


Rehabilitering på Kreta Jag fick ett glädjande besked 1,5 vecka innan kursveckan på Kreta. Man hade fått en avbokning och eftersom jag varit på reservplats så fick jag nu möjligheten att komma med. Det var ju förstås tråkigt för den som inte kunde åka men till stor glädje för mig. Yes, Agia Marina, here I come! TEXT och foto: Sol-britt ståhlberg

D

et blev tidig väckning

vid hotellet var vi halv ett på natten.

desamma hela tiden) hade egna dis-

torsdag morgon, 11.9, efter

Jag har bott tidigare på samma hotell

kussioner. Vi skulle berätta hur vi mår

en natts orolig sömn. Tåget

så jag visste vad som väntade; att släpa

och vilka intryck vi fått. Efter samlingen första morgonen hade vi ”ledigt”.

skulle avgå från Seinä-

sitt bagage i en brant backe upp från

joki strax innan klockan 11 på fm. Till

bussen till hotellet. Konstigt vad min

Seinäjoki har jag ca 1 timmes körning.

kappsäck vägde fast jag hade försökt

Lokalbuss till grannbyn

Min man skjutsade mig så att jag inte

packa så litet som möjligt med mig.

Lördagen åkte vi gemensamt med

behövde lämna bilen vid järnvägssta-

Det är ett underbart hotell med många

lokalbuss till grannbyn Platanias. Där

tionen. Redan på tåget träffade jag flera

små byggnader och många gångar,

fick vi också rejält med motion i branta

av mina medresenärer. En del av dem

så det är till en början svårt att lära

backar längs vindlande gator. Det fina

hade stigit på i Bennäs. Ett par av dem

sig hitta. Och när man tror att man

med den här kursen var att promenad-

kände jag sedan tidigare. Ledaren Lilly

har det på klart, så vips, har man gått

erna gick i en sådan takt att alla orkade

hade jag också rest tillsammans med

vilse! Vi fyra fick en lägenhet med två

med oberoende av ens kondition. Vi

förr. Tågresan ner till Helsingfors gick

sovrum och ett vardagsrum med soffa

pausade och hämtade andan med

snabbt. Vi pratade, skrattade och bör-

och kokvrå. Sedan vi delat upp vem

jämna mellanrum. De som ville fick

jade lära känna varandra. Sista biten

som skulle sova var, så satte vi oss på

stanna kvar och shoppa och ta sig hem

till flygfältet gick med buss. Där skulle

balkongen och pratade. Ända fram till

på egen hand. Enklast var det att ta taxi.

vi träffa de två andra ledarna, Ancha

halv femtiden på morgonen! Vi hade

Kvällsmaten åt vi kl.19 alla kvällar. Från

och Johanna, samt de resenärer som

så mycket som vi ville dela med oss av

hotellets uterestaurang är utsikten över

kom från södra delen av vårt land. Det

till de andra.

ett litet berg och havet också mäktig. Där kan man njuta av den vackra

var också spännande att se vem man

Följande morgon (fredag) efter fru-

skulle få till sin rumskompis. Jag fick

kosten hade vi samling i receptionens

inte bara en rumskompis utan tre sty-

aula. Där presenterade vi oss och fick

Vi hade åter en ledig dag på söndag.

cken! Det kändes fint och redan från

litet allmän information och förman-

Den som ville fick följa med och van-

början var det som om vi skulle ha varit

ingar. Vi delade in oss i tre grupper.

dra i en olivlund. Jag valde att gå till

gamla vänner.

Samma tid nästan alla morgnar hade

stranden i stället.

Flygresan tog 4 timmar och framme 30 Respons

vi samling och smågrupperna (som var

solnedgången.

En busstur till huvudstaden Cha-


nia stod på måndagens agenda. Först var vi till en saluhall där man sålde allt möjligt; olivtvål, olivoljor, honung, kläder, färskt kött och färsk fisk. Runt fiskstånden luktade det inte alltför gott så där vände jag om ganska fort. Efter saluhallsbesöket promenerade vi iväg

mycket skrattade vi också. Både resel-

- Vi skulle sammanfatta kursveckan med ett enda ord. Det ord som kom för mig var "glädje".

edarna och medresenärer var mycket trevliga. Jag kunde inte ha fått bättre rumskompisar. Vi satt ute till sent på nätterna och pratade, grät och skrattade.

Också där var det smala, vindlande

Sammanfattar kursen med ordet glädje

gator. Litet svettigt blev det för ter-

Kursveckan var välplanerad. Fast det

för att njuta av den gamla stadsdelen.

mometern visade på +35 grader. Några

danser. De som uppträdde kom också

låter som vi skulle ha haft fullt upp med

timmar shopping på egen hand hann

och dansande runt våra bord och det

alla utfärder, så var det ändå massor

vi med. Jag och några till åt lunch. Jag

bjöds igen på en snaps med rävgiftet

med egen tid för att vara på stranden

tog en grekisk sallad för jag kunde ju

raki, och så skulle vi ropa ”oopaa”, vad

eller vid poolen och bara koppla av.

inte åka hem utan att ha prövat på den

det nu månntro betyder. Mot slutet

Eller shoppa om man så ville. Jag skulle

välkända rätten. Gott var det och det

av kvällen fick vi vara med och dansa

gärna sammanfatta kursen med fler

var inte snålat med portionsstorleken.

zorba, den dans som uppfanns för en

ord än glädje; bland annat trevligt och

När vi skulle betala bestod man oss

film. En mycket trevlig afton.

glatt sällskap, underbar natur, god mat. en

Särskilt den grekiska yoghurten som

garanterat kål på mask om man lider

buss åt oss. Vi åkte till ett gammalt

jag åt med deras honung var supergod.

av det. Usch, vad starkt och hemskt det

munkkloster; Agia Triada, som finns

Så även honungsmelonerna som fanns

smakade.

beläget på halvön Akrotiri. Det var

vid varje måltid. De smakade mycket

verkligen intressant att få se. Munkarna

godare än de vi får köpa här hemma.

Fint badväder

ville inte bli fotograferade och det

Som ett positivt minne lämnade också

Det var skönt att ha en stranddag igen

respekterade vi. Men deras katter tog vi

minnet av grekerna, eller kretenare,

på tisdagen. Temperaturen under hela

bilder av. De grekiska katterna såg vi för

som de föredrar att bli kallade. De är

veckan låg mellan 28-35 grader och

övrigt överallt där vi färdades på Kreta.

öppna, glada, vänliga och kan bjuda

en kanna av brännvinet raki. Det tar

Onsdagen

hade

man

hyrt

vattentemperaturen var också hög. Vi

på sig själva. Jag tackar er alla som var

hade fint badväder med ett lugnt hav

Många känslor

med och alla er som lät mig vara en av

alla dagar utom avresedagen. Då var

Avresedagen har kommit. Det känns

de utvalda! Ett extra tack till mina rum-

det rödflaggat som varning att det gick

mycket vemodigt trots att vi ännu har

skompisar. Tänk så många nya vänner

stora vågor. Vi lekte som barn i dem

hela dagen på stranden. Ett par tim-

och bekanta jag fått, som jag inte skulle

men man kunde inte bege sig långt ut

mar vid polen hann jag med denna

ha träffat, om jag inte haft depression.

för man sögs lätt med. Det var inte lätt

sista dag. Jag skulle gärna ha stannat

Hoppas vi möts snart igen.

att komma upp på fötter när man slogs

längre här på Kreta. Vi skulle samman-

omkull. Vi var så länge på stranden att

fatta kursveckan med ett enda ord. Det

Ps. Som grädde på moset så har jag

det blev litet brått att duscha bort saltet

ord som kom för mig var ”glädje”. Visst

och mina rumskompisar redan träf-

från kroppen, och ställa oss i ordning

var det många känslor som även med-

fats och haft en tjejkväll. Även damen

för den grekiska afton som vi skulle få

förde mycket gråt under kursens gång,

från södra Finland kom ända hit upp till

uppleva vid hotellet på kvällen. Då hade

men för mig var det glädjen som seg-

Österbotten för att träffa oss andra tre,

man dukat stående bord utomhus och

rade. Om ett gott skratt förlänger livet

och det var verkligen kul att hon hade

det var dansuppvisning med grekiska

så lever jag nu dubbelt så länge, för så

möjlighet till detta. Respons 31


bokrecension

Gripande relationsdrama om barn som kommer i kläm På ett väldigt jordnära sätt målar debutförfattaren Seré Prince Halverson upp en bild av ett familjedrama som läsaren nästan känner sig delaktig i. Vardagen är central i berättelsen om Ella Beene, en kvinna som lever i lycka tillsammans med man och två styvbarn som avgudar henne. Livet på den amerikanska landsbygden är en idyll – ända tills Joe drunknar och lämnar efter sig en förtvivlad fru, två förvirrade barn och ett djupt skuldsatt familjeföretag. I samband med begravningen dyker barnens biologiska mamma upp och snart kräver hon vårdnaden om barnen, trots att hon inte har träffat Annie och Zach på över tre år. När barnen föddes hamnade modern i svåra förlossningspsykoser och den psykiska ohälsan tog snart över. Hon beslöt sig för att lämna sin man och sina barn eftersom hon inte ansåg sig förmögen att kunna ta hand om dem mera.Det visar sig snart att hennes version av vad som hände är ganska annorlunda än den som Joe berättat för Ella. Det visar sig också att Joe hemlighöll fakta om familjeföretaget som är mer skuldsatt än någon hade kunnat ana. I detta virrvarr av sorg, ilska och frustration gör Ella sitt yttersta för att ta hand om sina älskade styvbarn. I tre år har de inte haft någon annan mor än henne.Samtidigt som Ella försöker få företaget på fötter går hon in i en vårdnadstvist med barnens biologiska mor.

Jag hade råkat på den här staden, en man och hans barn, det här huset, de här träden. Jag hade snubblat på någons borttappade skatt. /.../ Jag kunde inte slösa energi på att fundera på vem som var den rättmätiga ägaren till över-

”På andra sidan glädjen” är en rörande berättelse om rela-

givna gafflar och skedar, marken och träden, ett hus, en

tioner och hemligheter, om kärleken mellan en styvmor

trädgård. Jag kunde inte längre hävda att mina barn var

och hennes styvbarn, om sanningar som måste uttalas –

mina. De hade en annan mor som också älskade dem.

hur smärtsamma de än är. Det är också en berättelse om

En kvinna som kanske inte hade blivit behandlad rättvist.

barn som hamnar i kläm när vuxna människor inte kan

Jag tittade på huset och försökte föreställa mig det utan

komma överens. Boken är ytterst välskriven och andas

Annie och Zach. Marken började gunga under mina fötter.

värme rakt igenom.

Jag tog tag i grindstolpen och höll i mig som om mitt liv hängde på det. (sid 220)

32 Respons

pernilla nylund


Personalnytt

Ljusmanifestation

IRA ÄR NY REGIONSEKRETERARE PÅ FÖRBUNDET

för dem som begått självmord

Söndagen den 16 november ordnades fackeltåg på olika håll i landet. Det är en ljusmanifestation för självmordsoffer och deras anhö-

Jag heter Ira Häggström och har från

riga. Varje år begår cirka 1 000 fin-

och med början av augusti börjat jobba

ländare självmord och efterlämnar

som vikarierande regionsekreterare på

omkring 10 000 sörjande anhöriga.

Psykosociala förbundets regionskansli i

Hos de anhöriga väcker självmordet

Helsingfors. Jag kommer att jobba här

många frågor, sorg, skuld och skam.

fram till maj 2015.

De efterlevande är också utsatta för

Jag är född och uppvuxen i Hels-

en förhöjd risk att insjukna i depres-

ingfors och är till min utbildning Ekon.

sion och att själva begå självmord.

mag. från Svenska handelshögskolan i

I vart fjärde självmord figurerar en

Helsingfors. På Hanken studerade jag

anhörigs självmord i bakgrunden.

marknadsföring och företagsledning

Orsakerna till självmord är många

& organisation. Jag har också studerat

och kan inte förklaras med enskilda

vuxenpedagogik vid Uni vid sidan av

faktorer. Det finländska självmordet

mina studier på Hanken.

är ett problem som i synnerhet ung-

Den tredje sektorn ligger mig varmt

domar samt män i arbetsför ålder är

om hjärtat och jag har de senaste 7

utsatta för. Finland toppar den inter-

åren jobbat inom dagvårdssektorn.

nationella

Jag har jobbat både som verksamhet-

självmordsstatistiken

-

självmord är en av de allra vanligaste Text: Ira Häggström Foto: Bildbolaget Du&Vi

sledare för privata daghem men också som företagare. Jag förverkligade en av mina stora drömmar år 2009, då

dödsorsakerna i vårt land. I Finland dör fyra gånger fler människor i självmord än i trafikolyckor.

jag var med om att grunda ett privat

Sorgbandet r.f. grundades år 1997

daghemsföretag. Under fyra intensiva

sommarmånaderna vistas vi möjligast

med syfte att stöda de efterlevande

år som företagare var jag med om att

mycket ute i skärgården på vårt som-

och att främja öppenheten om själv-

starta fyra privata daghem i Helsing-

marställe i Lovisa. Under vintermånad-

mord. Verksamhetens grundidé är att

fors. En spännande och väldigt givande

erna tycker vi om att åka skidor hela

vi som varit eller är i samma situation

tid som jag lärde mig mycket av.

familjen.

stöder varandra. Föreningen har stöd-

Psykisk ohälsa är en ny erfaren-

Till mina uppgifter som region-

grupper runtom i landet. Gruppen är

het för mig. Jag hade rätt lite kunskap

sekreterare på förbundet hör bl.a.

en plats där man kan tala med andra i

om det här området innan jag började

utveckling av organisations -och fören-

I nästa nummer... samma läge om sina känslor, eller där

jobba här, men kunskapen ökar för

ingsstöd. Intressebevakningsärenden,

man kan vara tyst tillsammans om det

varje dag. Det känns jätte intressant att

delaktighet i olika nätverk, arbetsgrup-

I nästa Respons som är temat känns så.nummer Även deavpersoner leder

börja jobba med något nytt och något

per och informationstillfällen som tan-

”Ung och utsatt”. Vi diskuterar grupperna har förlorat någon digitala anhörig

som känns som väldigt viktigt för mig,

gerar mental hälsa. Jag hoppas att på

missbruk, hur Läs manmer förstår bemövia självmord. på och http://www.

jag gillar att prova på nya saker och

bästa möjliga sätt sköta förbundets

ter ungdomar och vad vården kan surunauha.net/

anta nya utmaningar.

verksamhet i södra Finland och bevaka

erbjuda unga i dag. Vi träffar även Ben-

förbundets intressen i södra Finland.

jamin Sidorov som har växt upp under

Jag bor i Helsingfors, är 38 år gam-

dysfunktionella

familjeförhållanden

mal, gift och mamma till tre under-

Jag ser fram emot den här tiden på

bara pojkar (10, 7 och 2 år). På min

Psykosociala förbundet, och hoppas

fritid tycker jag om att umgås med

att få träffa så många som möjligt av

Detta och mycket annat i första num-

min familj, och det är nog barnen och

er! Efter mitt vikariat på förbundet hop-

ret 2015 som utkommer i början av

deras fritidsintressen som uppfyller

pas jag fortsättningsvis kunna verka

mars.

det mesta av min fritid just nu. Under

inom den tredje sektorn.

med psykisk sjukdom och missbruk.

Respons 33


Nya kondoleansadresser

Föreningsguiden är klar

Psykosociala förbundet är jätteglada

byrå- och redaktionssekreterare Sonja

Nu är Psykosociala förbundets med-

över att kunna presentera våra nya kon-

Wickman på telefon 06-723 3153 eller via

lemsföreningsguide klar! I den 24 sidor

doleansadresser som nyligen har anlänt

e-post: sonja.wickman@fspc.fi. Man kan

tjocka guiden får man information om

från tryckeriet. Det är fotografen och

också gå in på vår hemsida och klicka

förbundets verksamhet, styrelse, lokal-

formgivaren Ingela Nyman som har

hem adresserna om man så vill. Adres-

föreningsverksamhet och föreningsla-

utformat adresserna och vi är oerhört

serna säljs till förmån för stödjande av

gen. Man kan dessutom läsa om bok-

nöjda med resultatet. Adresserna kostar

psykiskt funktionshindrades rehabilite-

föring, verksamhetsberättelse, bokslut

15 euro styck och kan beställas från vår

ring, utbildning och rekreation.

och medlemsregister. Bland annat. Guiden är ett verktyg för alla föreningar när det gäller grunder i föreningsadministration. Vi hoppas också att guiden förtydligar vår verksamhet och att det i sin tur sänker tröskeln att ta kontakt med förbundet. Vi strävar efter att bygga och utveckla vår verksamhet kontinuerligt och på ett innovativt sätt som motsvarar lokala behov. Beställ gärna medlemsföreningsguiden från oss! Kontaktuppgifter hittar du längst bak i tidningen.

Förenings kom ihåg!

Notera tidsfrist för motioner Enligt verksamhetsplanen för 2015 kommer

vårmötet

att

hållas

före

Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd

utgången av april månad i Jakobstad. Exakt tidpunkt och plats meddelas till medlemsföreningarna per post i samband med kallelsen i februari/mars.

Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling

Vid vårmötet är ett av de stadgeenliga

finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rät-

ärendena motioner. Förbundet vill där-

tigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen.

för påminna om att motioner måste enligt gällande stadgar skickas in till för-

Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar

bundet senast före utgången av februari

hur du skall gå till väga?

månad 2015.

Får du den vård och stöd du behöver/önskar?

Är du anhörig och funderar över dessa saker?

Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats tisdagar-torsdagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna. Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du behöver mej! Rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

34 Respons


JULBAKA MED MILLA Till Allhelgona tyckte jag det verkligen var dags för

Gör så här:

säsongens första sats pepparkakor. Jag älskar peppar-

1. Sätt ugnen på 175 grader, varmluft.

kakor! Dom ska vara tunntunna, lagom bruna och hem-

2. Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker vitt och riktigt pösigt.

bakade förstås, äts med fördel med ett glas mjölk till.

3. Smält smöret och rör i mjölken, blanda det med äggsmet-

Eftersom tunna kakor är nästan omöjliga att flytta, så brukar jag göra så att jag kavlar ut dem direkt på bakplåtspappret, trycker ut så många kakor det ryms och

en. 4. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt och vänd försik tigt ner det i sockerkakssmeten.

sedan pillar jag bort ”överloppsdegen” runt kakorna.

5. Fyll en smord och bröad sockerkaksform.

Det låter kanske bökigt men går faktiskt riktigt behän-

6. Grädda sockerkakan naturell i mitten av ugnen i 25-30

digt! Receptet har jag ärvt av kära mamma.

minuter. Prova med en sticka, sockerkakan ska inte vara kladdig.

Märtas pepparkakor 220 gr smör el margarin 2 msk sirap

7. Låt din sockerkaka svalna något och stjälp sedan upp den på en tallrik eller ett brödgaller. (Recept, Leila Lindholm)

2,5 dl socker 2 tsk soda 1 ägg

En annan av mina favoriter då det gäller torra kakor är

3 tsk kardemumma

morotskakan! Älskar både kaka och morot, så det är en

2 tsk kanel

perfekt kombination.

6 dl vetemjöl

Morotskaka Smält smöret. Rör i socker, soda och kryddor. Rör ner

8 dl fint riven morot eller 4-5 stora morötter

ägg och sedan mjölet. Ställ i kylen tills degen blivit fast,

(kan varieras efter smak)

åtminstone ett par timmar. Kavla sedan ut en lagom

1,5 dl fint riven mandel (80g/påse)

stor bit åt gången, mjöla degen bara litet. Grädda i ca

4,5dl vetemjöl

200 grader, 5 – 10 min (beroende på ugn).

3,5 dl råsocker 4 ägg 1 burk ananaskross (227g) (kan uteslutas om man vill)

En fredag eftermiddag då jag hade ”huset fullt” av busiga

2 dl rybsolja

pojkar och vi dessutom hade jagat runt på gården en

3 tsk kanel

god stund i jakten på vår kanin ”Houdini Sofia” (ja, hon

1 tsk kardemumma

är ytterst rymningsbenägen) så behövde vi absolut få

2 tsk bakpulver

något gott, snabbt... då passade det bra med en saftig

1 tsk soda

sockerkaka. Denna är lätt att göra och blir verkligen saftig och god! Jag brukar skippa citronskalet och i stället

Glasyr:

tar jag några droppar citronsaft och en skvätt honung

400 gr Philadelphia (naturell)

eller sirap! Mums!

2 dl florsocker Citron saft enligt smak!

Saftig sockerkaka 3 st ekologiska ägg

Vispa ägg och socker. Tillsätt oljan. Blanda mjöl, bak-

2.5 dl strösocker

pulver, soda, kryddor och mandeln. Blanda försiktigt

1 tsk vaniljsocker

mjölblandningen med äggsmeten. Tillsätt sen morot

50 g smör

och ananaskrosset. Häll smeten i en smord och bröad

1 dl mjölk

form (ca 26 cm). Grädda i 175 grader ca 55 min (kolla att

3.5 dl vetemjöl

kakan är färdig med sticka). Glasyren blandar man bara

2 tsk bakpulver

ihop och brer över den svalnade kakan.

1 st nypa salt skal av 1 citron smör och ströbröd till formen

Camilla Roslund-Nordling

Respons 35


För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: Carl von Essen ochpsykosocialaforbundet Marie-Louise Söderberg är två av tre som jobbar på Mind i Stockholm. gång. 36 Respons


Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2015 Kursverksamheten förverkligas i den mån finansiering fås från Penningautomatföreningen (RAY).

Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY) och Folkpensionsanstalten (FPA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Till kurser kan söka Personer (unga och vuxna, familjer) med psykisk ohälsa i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 06-7232517, det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Skicka in din ansökan senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringschef, Solkullav. 65, 68600 Jakobstad.

Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval under rehabiliteringschefens ledning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås via telefon 06-7232517, 050-4096640 eller ann-charlott.rastas@fspc.fi, camilla.roslund-nordling@fspc.fi.

Kurser finansierade av Penningautomatföreningen (RAY)

MÅ BRA KURS, MED INRIKTING PÅ ÅTERHÄMTNING Tidpunkt:

25 - 29.03.2015

Plats: Norrvalla, Vörå Ansökan senast:

02.03.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp: Vuxna personer med nedsatt psykisk funtkionsförmåga, med psykosociala svårigheter och psykisk ohälsa från hela Svenskfinland. Målsättning:

Att erbjuda föreläsningar/gruppdiskussioner och eget arbete kring temat "må bra" finna egna kraftresurser för att öka självinsikten. Att erbjuda möjlighet till aktivitet, motion och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kramratstöd, samt social samvaro.

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.

Respons 37


KURS I PERSONLIG UTVECKLING Tidpunkt:

09 - 12.04.2015

Plats: Norrvalla, Vörå Ansökan senast:

16.03.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp: Vuxna personer med psykosociala svårigheter och psykisk ohälsa från hela Svenskfinland Målsättning:

Att erbjuda föreläsningar/gruppdiskussioner och övningar för att öka självinsikten. Teman för kursen är självkännedom, självkänsla och självbild. Att erbjuda möjlighet till aktivitet och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kampratstöd, samt social samvaro.

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.

EGEN KRAFT I FOTOFORM Tidpunkt:

14 - 17.5.2015

Plats:

Pörkenäs lägergård, Jakobstad

Ansökan senast:

20.4.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp: I första hand unga vuxna (20-30 år) med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland Krävs inga förkunskaper i fotografering Målsättning:

- Erbjuda ett äventyr för unga vuxna

- Stärka självkänslan

- Naturupplevelser

- Social samvaro

- Stöda återhämtningen

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.

KURS I SKÄRGÅRDEN Tidpunkt:

8 - 12.06.2015

Plats: Lärkkulla skärgård, Houtskär Ansökan senast:

11.5.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp: Vuxna personer med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland Målsättning:

Erbjuda upplevelser av psykisk välmående genom olika gruppaktiviteter i gemenskap med andra.

Föreläsning och gruppdiskussioner om psykisk hälsa och återhämtning. Få insikt om sin egen ka

pacitet. Friluftsliv genom skärgårdskativiter som bl.a. mete, allmogesegling, vandra i naturen, bastu-

bad och dopp, kamratstöd.

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel. 38 Respons


FAMILJEKURS FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA Tidpunkt:

3 - 6.8.2015

Plats: Ferie- och kurscenter Högsand, Lappvik Ansökan senast:

29.5.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp: Familjer där en vuxen drabbats av psykisk ohälsa från hela Svenskfinland. Målsättning:

Att stöda familjemedlemmarnas kraftresurser, att våga ha roligt tillsammans trots svårigheter i fa-

miljens vardag. Att få information, stöd och handledning både individuellt och i grupp, för att stärka tanken om återhämtning inom familjen. Träffa andra i liknande situation, kamratstöd.

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri för hela familjen. (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.

KURS I SÖDERN Tidpunkt:

17 - 25.9.2015

Plats: Agia Marina, Kreta Ansökan senast:

29.5.2015

Kursavgift:

350 euro/person, inkl. resekostn. logi och halvpension samt utfärd. Kursen finansieras med penning-

automatmedel.

Övrigt:

Läkarintyg eller rekommendation av egen terapeut eller vårdare bör bifogas ansökan. I rekommendationen bör framgå hälsotillstånd nu och tidigare, samt varför kursen skulle vara till nytta för sökande just nu. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sidan 41.

Målgrupp:

Personer med psykisk ohälsa och psykosociala svårigheter, som deltagit tidigare i Psykosociala förbundets rehabiliteringskurs inom hemlandet.

Målsättning:

Att ge personer med psykisk ohälsa möjlighet att delta i en anpassningskurs utomlands under trygg psykosocial ledning. Att befrämja kulturella intressen och den psykosocial förmåga, samt miljöombyte. Att dela med sig av egna och lära sig av andras erfarenheter = kamratstöd. Personlig utveckling, stödja återhämtningen och övervinna rädslor. Kursen förverkligas genom gemensamma träffar varje dag, föreläsningar, gruppdiskussioner, avkoppling tillsammans med andra deltagare.

DEPRESSIONS SKOLA Plats Under planering Tid Under planering, hösten 2015 Målgrupp Vuxna personer som upplever sig deppade, depression. Med psykosocial funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning Att lära sig att förebygga och hantera depressions tillstånd. Målet med kursen är att med självhjälpsmetod, föreläsning och gruppdiskussioner få verktyg för att förkorta depressionsepisodens längd och göra depressionsepisoderna mindre kraftiga. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri för hela familjen (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel. Respons 39


Kurs finansierad av Folkpensionsanstalten (FPA) REHABILITERINGSKURS FÖR UNGA (16-30 ÅR) MED PSYKISKA STÖRNINGAR (kursnr. 55837) Tidpunkt:

Kursen är processbetonad, 3 delad kurs enl.

Del 1: 20 - 24.04.2015 Del 2: 07 - 11.09.2015 Del 3: 16 - 20.11.2015 Plats: Härmän kuntokeskus, Härmä Ansökan: Sänds in snarast till din egen FPA-byrå (helst 3 månader innan kursens start), på ansökningsblankett KU132r med bifogat B-läkarutlåtande eller rehabiliteirngsplan som rekommenderar omnämnda kurs. Målgrupp: Unga personer med lindrig/medelsvår depression eller panik- och ångeststörningar. Du är studerande, i arbetslivet eller på väg att återgå till arbete/studier. Målsättning: Att säkerkställa och förbättra studie-, arbets- och funktionsförmågan. Att förstärka klientens självkännedom och självaktning. Att stöda klientens personlighets- och identitetsutveckling. Att dryfta och fördjupa klientens personliga värden och val. Att förstärka och öka den sociala aktiviteten och färdigheterna. Att uppmuntra och stödja klineten så att man kan sköta sitt eget liv, sina studier eller sitt arbete. Att stärka klintens funktionsförmåga, välbefinnande och livshantering samt ökande av fysisk aktivitet. Kursens innehåll:

Att erbjuda information, stöd och handledning både individuellt och i grupp. Genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviter försöker man uppnå rehabiliteringsmålen. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka återhämtningsprocessen.

Kostnad:

Kursen är helt avgiftsfri, inkl. kost, logi och resekostnader enl. FPA-reseersättning. Möjlighet att ansöka om rehabiliteringspenning under rehabiliteringsperioden.

Svenska semesterförbundet i Finland ordnar semesterstöd, i samarbete med Psykosociala förbundet MÅ BRA SEMESTER Är du i behov av vila, avkoppling eller rekreation? Ansök då om semesterstöd för en må bra semestervecka på Härmä Spa. Inplanerat program är till exempel gymnastik, vattengymnastik, massage och övrigt skönt semesterprogram. Semestern beviljas för 5 dygn och innefattar halvpension, logi och program på svenska. Psykosociala förbundet kommer att finnas på plats under veckan med information och stöd. En egenandel på 20-22 euro/person/dygn beroende på den sökandes ekonomiska och sociala situation. Den egna andelen betalar den som blivit beviljad semesterstödet och det faktureras på förhand. Tidpunkt

19 - 24.04.2015, på Härmä Spa i Alahärmä.

Målgrupp

Personer med psykisk ohälsa. Du kan ansöka som enskild person eller ta med din partner och tillsammans uppleva en semestervecka. Sista ansökningsdagen är 8.3.2015.

Ansökan kan göras elektroniskt via www.semester.fi, Svenska semesterförbundet eller i pappersform som skickas till: Svenska semesterförbundet c/o Folkhälsan Raseborg Ab Högbensvägen 30 10350 Mjölbolsta För mera frågor ring gärna Susanna Stenman, tfn. 050-3047 642, Svenska semesterförbundet i Finland 40 Respons




ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR REHABILITERINGSKURSER MED STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum

PERSONUPPGIFTER

Namn

Personbeteckning

___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ Telefon (hem) Telefon (arbete) GSM ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER

Kursens namn

TIDIGARE DELTAGANDE I FSPC:S KURSER

Jag har inte tidigare deltagit I FSPC:s kurser

UPPGIFTER OM SJUKDOM/ HANDIKAPP

___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid

Jag har tidigare deltagit I FSPC:s kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________ Sjukdom som föranleder ansökan ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon

På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer)

Regelbunden medicinering

Specialdiet, allergier

Obs! Med denna blankett kan man inte söka till FPA:s rehabiliteringskurser.

Respons 41


FÖRVÄNTNING- Vad förväntar du dig av kursen? AR PÅ KURSEN __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ YRKE

Yrke __________________________________________________________________________________

BOENDEFÖRHÅLLANDE FAMILJEKURSER (ifylls endast om det är fråga om familjekurser)

Sysselsättningsläge

Pensionssituation

‫‫‬

Studerande

‫ ‫‬Har rehabiliteringsstöd fr.o.m._________t.o.m._______

‫‫‬

Är i arbete

‫‫‬

Är på pension tillsvidare

‫‫‬

Arbetslös

‫‫‬

Annat, vad_______________________________________

‫‫‬

Är sjukskriven fr.o.m. _____________t.o.m.________________

‫‫‬

Bor ensam

‫‫‬

Bor med min familj

‫‫‬

Annat

Barn

‫‫‬

Familjemedlemmar som söker till kursen

‫‫‬

Make, maka

‫‫‬

Förälder

Namn

‫‫‬

Annat

Personbeteckning

______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ÖVRIGT

Annat som Du tycker talar för att just Du borde antas till kursen _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________

SAMTYCKE

Jag samtycker till, att de nödvändiga uppgifter gällande min rehabilitering, vilka behövs för att kunna behandla min ansökan, får ges vid behov till FSPC.

‫‫‬ UNDERSKRIFT

Jag samtycker

Ort __________________________

‫‫‬

Jag samtycker inte

Tid

Sökandens underskrift

_____________ ______________________________________

Ansökningarna behandlas konfidentiellt Returneras till:

42 Respons

Psykosociala förbundet rf / rehab.chef Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-7232 517


KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet Verksamhetsledare Bodil Viitanen Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2515 Mob. 050-525 1243 Fax. 06-723 2420 bodil.viitanen@fspc.fi RehabiliteringsCHEF Ann-Charlott Rastas Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2517 Mob. 050-368 8891 Fax. 06-723 2420 ann-charlott.rastas@fspc.fi REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 Fax. 06-723 2420 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar tisdag-torsdag Byrå-/redaktionssekreterare Sonja Wickman Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 3153 Mob. 050-548 8951 Fax. 06-723 2420 sonja.wickman@fspc.fi Informatör Pernilla Nylund Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2516 Mob. 050-548 8950 Fax. 06-723 2420 pernilla.nylund@fspc.fi REGIONSEKRETERARE Ira Häggström Eriksg. 8, 00100 Helsingfors Mob. 050-590 3436 ira.haggstrom@fspc.fi

JULSTÄNGT Psykosociala förbundet har julstängt 23.12. Rehabiliteringen har julstängt 20.12-6.1.

Personalen på Psykosociala förbundet önskar DIG en riktigt skön Jul- och nyårshelg!

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitets hus Algården Verksamhetsledare Vivan Melander-Granlund Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 psykosocialajakobstad @gmail.com www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Sofia Rosenqvist Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Handelsespl. 20 A, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Camilla Pitkänen Mob. 050-409 9977 camilla.pitkanen@soaf.fi Vörå RÅGBLOMMAN Eva-Stina Krooks Vesterbackan 83, 66600 Vörå Mob. 0500-602 754 Vasa EMPATI Iris Dahl-Burman Storkärrv. 137, 65710 Singsby Kontaktperson Empati: Maria Andila Mob. 050-572 9242

Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKT SOCKEN r.f. Patrica Strömbäck Malax församling Snickeriv. 2, 66100 Malax Mob. 050-338 1059 patrica.stromback@evl.fi

NYLAND Helsingfors SYMPATI Verksamhetsled. Miivi Selin-Patel Mob. 045-863 7800 info@sympati.fi www.sympati.fi Borgå RINGEN Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS Kjell Österberg Tel. 019-241 2066 Mob. 050-468 0496

ÅBOLAND Väståbolands stad DUETTO Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi Kimitoön FREDSDUVAN Gunilla Mäenpää Mob. 046-895 7257 gunilla.maenpaa@hotmail.com LA LOTTA Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net Psykosociala förbundets ordförande Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43


Respons 4 2014  

Psykosociala förbundet

Advertisement