psy k isk häl sa
*
rehabil i t er ing
*
åt erhä mtning
*
DELAKTIGHET
nr. 4 - 2014 Psykosociala föRBUNDETS medlemstidning
HON MISTE KONTROLLEN ÖVER SIG SJÄLV Schizofrenin nära att bryta ner Arnhild Lauveng
Scener ur ett trasigt liv Mathias Rosenlund om hur det är att vara anhörig
Med fokus på hälsa Tema: jubileumsnummer
Psykosociala förbundet
30
Respons 1
ÅR
nr. 4/2014
innehåll
3
ett jubileumsår att minnas Pernilla Nylund
SJÄLVMORD ÄR ETT GLOBALT 14 FOLKHÄLSOPROBLEM
Pernilla Nylund
4
jag hade en märklig känsla av att inte finnas Pernilla Nylund
16
SE MÄNNISKAN! Pernilla Nylund
6
vad är det som håller människor friska Pernilla Nylund
23
PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS HISTORIK Pernilla Nylund
8
nya krafter med shiatsu Pernilla Nylund
28
vildmarksläger i kuusamo Michael Slama
10
ångest hör livet till Pernilla Nylund
30
rehabilitering på kereta Sol-Britt Ståhlberg
12
"även motgångar kan vändas till något positivt" Ira Häggström
REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGSKURS37 VERKSAMHET 2015
UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel: 06-7232 515 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi
ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund tel. 06-7232 516 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Ira Häggström MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman tel.06-7233 153 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr
PÄRMBILD: Mathias Rosenlund ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi 2 Respons
redaktörens kolumn
Ett jubileumsår att minnas I slutet av varje år är det vanligt att man blickar till-
- Många människor är dåliga på att lyssna till sin egen
baka och reflekterar över året som gått. Hur har 2014
kropp. Att vi lever för mycket med huvudet och att vi
sett ut? Vad minns vi av det här året? På förbundet har
har på tok för höga krav på oss själva.
det varit ett intensivt år, speciellt hösten har inneburit
- Jag var också i den situationen för några år sedan.
mycket jobb för oss alla. Vi kan med glädje konstatera
Jag jobbade och jobbade utan att tänka efter vilka sig-
att media (äntligen!) har börjat visa större intresse för
naler kroppen gav mig. Jag lyssnade inte på signalerna.
vår målgrupp. Flera artiklar, kolumner, insändare och
Det slutade i en djup depression som tog väldigt lång tid
teveproduktioner vittnar om att man även ute i samhäl-
att bearbeta. Läs mer om shiatsu på sidan 8.
let talar mer om psykisk hälsa. Det är bra. Välkommen till det här årets sista Respons. I den här Som ni säkert vet firar förbundet 30 år just det här året.
tidningen kan du även läsa om höstens rehabilitering-
Hipp hipp hurra! Tidningen du håller i din hand är där-
skurs i södern och om Mentalhälsomässan i Helsing-
för ett jubileumsnummer där vi både blickar bakåt och
fors. Dessutom bjuder vi på vimmelbilder från jubile-
framåt. Vi firade vårt jubileum i Åbo med pompa och
umsfesten i Åbo.
ståt och hade bjudit in flera fina föreläsare. Norska Arnhild Lauveng var bara 17 år när hon lades in på psy-
Ta hand om dig, och ha en fridfull jul!
kiatrisk klinik med diagnosen schizofreni. Schizofreni beskrivs som en kronisk, biologisk sjukdom och Arnhild fick höra av sina vårdare att hon aldrig kommer att bli
Pernilla Nylund
frisk - vården gick ut på att lära henne leva med sina
Informatör
symtom. När hon protesterade och sa att hon ville bli frisk ansågs hon besvärlig och hotades med att hon inte var värd att få någon vård alls med den inställningen. - De sa att de inte ville kasta bort resurser på kroniskt sjuka som jag. Därför fick jag i flera år bo på Åldringshem och avdelningen för psykiskt sjuka patienter som man egentligen inte behandlade. Tio år senare friskförklaras Arnhild Lauveng och hon börjar studera psykologi vid universitetet i Oslo. Det är en ofattbar resa hon har gjort, Arnhild Lauveng. En resa som antagligen hade sett helt annorlunda ut om hon inte hade träffat rätt socialarbetare. På sidan 4 berättar hon om frånvaron av hopp, om vård som inte fungerar, och om hur viktigt det är att bli sedd. Shiatsu är en behandlingsform som hjälper kroppen att återfå balansen genom att öka energiflödet och ge plats för eftertanke. Vi har träffat Émilie Meyer som är shiatsuterapeut. Hon menar att energistörningar ofta ligger bakom vanliga hälsoproblem.
"Jag hade en märklig känsla av att inte finnas" Norska Arnhild Lauveng var bara 17 år när hon lades in på psykiatrisk klinik med diagnosen schizofreni som man, enligt hennes vårdare, aldrig kan bli frisk från. Tio år senare studerar hon psykologi vid Oslo universitet och idag arbetar hon som psykolog, författare och föreläsare. Det är en makalös resa hon har gjort, Arnhild Lauveng. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND
K
änslan av att inte finnas är
år. De allra första symtomen innehöll
av att inte veta vem jag är. Jag miste
central i Arnhild Lauvengs
frågor som ”Är jag god nog? Finns jag?
kontrollen över mig själv och mina
berättelse om livet såsom
Är jag viktig? Vad är verklighet?
känslor och jag kände att jag inte
det såg ut under många
4 Respons
- Sen kom rösterna. Och en känsla
existerade, säger hon.
bagage. Men det fanns inga andra än
boken ”I morgon var jag alltid ett lejon”.
mamma och mig, det var bara vi två,
Arnhild Lauveng fick under sin sjuk-
och jag kände så småningom att jag
domstid aldrig veta att en tredjedel av
höll på att gå sönder. Mamma jobbade
alla schizofrenipatienter blir friska.
hårt med att ge oss tak över huvudet
Vändningen kom helt oväntat. En
och mat på bordet. Känslor talade vi
socialarbetare besökte henne för att
inte så mycket om. Arnhild berättar att hon en tid efter pappans död slutade känna. Av den enkla anledningen att det gjorde för ont. Hon började skolan och var en ”snäll flicka”.
diskutera hennes framtid. När socialarbetaren frågade Arnhild om framtiden svarade hon ”jag vill bli psykolog”. - Det var helt fantastiskt att få möta någon som trodde på mig! Jag bodde på ett hem för kroniker och min dagliga sysselsättning var att vika
- För om jag var snäll skulle inte
handdukar. Jag hörde röster och var
mamma dö. Så tänkte jag. Sen blev jag
tungt medicinerad. Ändå trodde hon
mobbad i nio år för att jag var för tråkig
på mig! Jag hade bevarat insidan även
och duktig i skolan. Jag hade inga vän-
om utsidan var väldigt trasig. Och jag
ner, jag orsakade inga bråk. Och precis
hade ända sedan högstadiet drömt om
som nu tar sig psykiatrin i Norge främst
att bli psykolog.
an de bråkiga, utåtagerande barnen under 13 år. Så är det fortfarande. Man
Små steg framåt
ser inte de tysta barnen.
Men vägen dit var lång och krokig.
Känner sig tom på känslor
Inget mer, säger hon.
- Jag hade ju bara gått i grundskola. I sina tidiga tonår går Arnhild Lauveng
- Därför var det jätteviktigt för mig
omkring och känner sig tom. Tom på
att ta små steg framåt innan jag var
känslor eftersom hon i många år har
redo att ta stora steg. Här har vi rätt att
tvingat sig själv att inte känna efter. Så
kräva av psykiatrin att de hjälper oss
småningom börjar hon höra röster.
steg för steg. Folk med psykisk ohälsa
- Det är antagligen alla mina känslor
blir ofta kallade lata och omotiverade
som kommer tillbaka. Till slut har jag
men blir man bemött med respekt kan
ingen kontroll över rösterna och mina
under ske. Tillsammans kan man skapa
handlingar. Då hamnar jag på psyki-
något värdefullt – vi kan inte ensamma
atrin och för första gången i mitt liv blir
förändra världen.
jag sedd. Men vad blir jag sedd som? Det är första gången hon föreläser i Finland och hon gör det på Psykoso-
- Jo, jag fick en diagnos. Schizofreni. Men ingen såg MIG, som människa.
Friskförklarad efter tio år Tio år efter att Arnhild Lauveng hade fått diagnosen schizofreni blev hon
ciala förbundets seminariedag i Åbo. Vi
Schizofreni beskrivs som en kro-
är många som vill veta hur hon tagit sig
nisk, biologisk sjukdom och Arnhild
friskförklarad
ur det apatiska tomrummet av känslor
fick genast höra av sina vårdare att hon
psykologi vid Oslo universitet. Det är
som i flera år var hennes vardag.
aldrig kommer att bli frisk - vården gick
ingen mirakelkur som har gjort henne
ut på att lära henne leva med sina sym-
frisk utan slitsamt och ihärdigt arbete.
Pappan dör
tom. När hon protesterade och sa att
En grupp med läkare, stödkontakt,
Historien börjar när pappan får cancer.
hon ville bli frisk ansågs hon besvärlig
yrkesvägledare och psykolog stödde
Arnhild är då tre år. När hon är fem år
och hotades med att hon inte var värd
henne under många år. Idag säger hon
dör pappan.
att få någon vård alls med den inställ-
att hon inte är rädd för att bli psyko-
ningen.
tisk igen, möjligen för att bli utbränd.
- Jag var rädd varje dag i två år att
och
började
studera
min pappa skulle dö. Jag tänkte att om
- De sa att de inte ville kasta bort
Efter så många års sysslolöshet är
jag är tillräckligt snäll så dör han inte.
resurser på kroniskt sjuka som jag.
nästan allt roligt, och fritiden intensiv.
Men sen dog han i alla fall och jag lade
Därför fick jag i fler år bo på Åldring-
Förutom arbetet som psykolog skriver
hela skulden på mig själv.
shem och avdelningen för psykiskt
hon böcker. ”I morgon var jag alltid ett
sjuka patienter som man egentligen
lejon” rekommenderas till alla som har
inte behandlade.
intresse för psykologi. Den är unik. Pre-
- Jag önskar att någon i det skedet hade hjälpt mig med mina känslor, att någon hade kunnat ta en del av mitt
Frånvaron av hopp är huvudtemat i
cis som Arnhild Lauveng. Respons 5
Psykiater Hans Fredriksson säger att de flesta människor befinner sig i gråzonen mellan att vara frisk och sjuk.
Vad är det som håller människor friska? Den frågan ställer sig Hans Fredriksson, psykiater i Helsingfors. För att hålla sig frisk behöver man hitta sina styrkor, menar han. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND
D
et är en intressant föreläsn-
- Att ”ha hälsa” är ett ännu större
ing han bjuder på, Hans
mysterium! Hälsa är vad som, inom
Fredriksson. Frisk eller sjuk
medicinen, är att ha ”normala värden”.
- hur definierar man det?
Salutogenes erbjuder en modell som
För att kunna diskutera friskhet och
förklarar vilka faktorer som upprät-
vad som håller oss friska måste man
thåller
börja med att bena ut vad en sjukdom
välmående hos människan. Avgörande
är. När är man sjuk?
är hur individen anpassar sig till olika
- De allra flesta människor befinner sig i gråzonen. Man kan vara lite sjuk
och
förbättrar
hälsa
och
- De allra flesta människor befinner sig i gråzonen. Man kan vara lite sjuk men ändå känna sig frisk.
situationer och kan leva i jämvikt och harmoni med sin omgivning.
men ändå känna sig frisk. Själv har jag diabetes men jag har lärt mig att leva
Förändringar är bestående
en känsla av sammanhang och olika
med det och känner mig därför frisk,
De centrala begreppen inom salu-
styrkekällor. ”Det enda bestående i vårt
säger Hans Fredriksson.
togenes handlar just om anpassning,
liv är förändringar”, menar Hans Fre-
6 Respons
i ungdomen och får sin styrka i den
Birgitta är årets hedersmedlem
yngre vuxenvärlden. I dagens samhälle
TEXT : PERNILLA NYLUND
driksson, och därför är det viktigt att vi värnar om relationer. - Känslan av sammanhang får sin grund i barndomen, den utvecklas
är det för mycket av det mesta. Vi har för lite tid och det är svårt att hitta jäm-
exempel immunförsvaret, materiella
B
resurser, sociala nätverk, modersmål
förbluffad av utmärkelsen Årets heder-
och traditioner. Hälsa och sjukdom är
smedlem.
vikt mellan arbete och vila. Balansen mellan under- och överbelastning är knepig att hitta, säger han. Styrkekällorna han talar om är till
en mångdimensionell företeelse, hälsa är inte ett ”antingen - eller”- tillstånd.
irgitta Eklund, psykiatrisk sjukskötare, egenföretagare och
tidigare
förande
för
styrelseordPsykosociala
förbundet, säger att hon blev alldeles
- Jag blev väldigt överraskad. Jag hade ingen som helst aning om att jag skulle få den här utmärkelsen. Men självklart blev jag mycket glad, säger hon. Det var i samband med förbundets 30-årsjubileumsfest i Åbo som utmärkelsen delades ut.
FAKTA
Birgitta Eklund säger att det är till-
ationen på 1980-talet men det som är
sammans med andra som hon har
annorlunda nu jämfört med då är att
SALUTOGENES - DET SALUTOGENA
kunnat bidra med sitt engagemang
det inte är enbart "kroniker" som skrivs
PERSPEKTIVET
och sitt kunnande inom psykiatrin.
ut, utan att då vårdplatserna mins-
- Det är i möten med andra som det Salutogenes kommer från latinets salus,
goda sker, konstaterar hon.
kas kraftigt så blir det allt svårare att få sjukhusvård för både barn, unga och
som betyder hälsa och från det grekiska
Hon säger att förbundets återver-
vuxna även i akutskedet. ”Gallringen"
ordet genesis som betyder ursprung
kan och relation till lokalföreningarna
blir hårdare och utskrivningarna skyn-
eller uppkomst. Professor Aaron Anto-
har stärkts för varje år. Speciellt glad är
das på för att få cirkulation på vårdplat-
novsky var den som myntade begrep-
Birgitta Eklund över att förbundet har
serna. Vårdtyngden förskjuts till hem-
pet.
fungerat som den rehabiliteringshan-
kommunernas öppenvårdssystem och
dledare kommunerna inte har lyckats
framför allt till den vårdbehövandes
tillgodose denna målgrupp.
familj.
På senare tid har det blivit ett alltmer växande intresse på vilka faktorer som
- På det lokala planet finns det märk-
- Det är där som jag är orolig att
gör att man är vid god hälsa. Man kan-
ligt nog ingen rehabiliteringshandle-
beredskapen inte räcker till just på
ske inte kan ta hälsan som självklar och
dare för vår målgrupp. Men där tycker
grund av att rehabiliteringshandledare
att hälsa endast är frånvaro av sjukdom.
jag att Psykosociala förbundet har klivit
saknas på kommunnivå.
fram och fyllt en viktig funktion. Man VARFÖR ÄR MAN FRISK?
har alltid kunnat ta kontakt med förbundet för att få hjälp och stöd.
Motiveringen till Årets hedersmedlem lyder som följer:
Det salutogena perspektivet innebär att
Hon menar att psykisk ohälsa är en
man lägger tonvikten på hälsobring-
kostsam folksjukdom för både indivi-
”Birgitta Eklund har fungerat som ord-
ande faktorer, där intresset är mer foku-
den och samhället. Därför är hon också
förande i förbundets Styrelse åren
serat på så kallade "friskfaktorer" än på
mycket oroad för vad som händer på
2006-2009 och flera gånger som
"riskfaktorer".
sjukhusnivå just nu.
ledare på nordiska sommarsamlingar
- Jag var med när den första vågen
och familjekurser i över ett årtionde.
Källa: www.salutogenes.com
kom från slutna avdelningar. Nu är det
Birgitta har med sitt sätt att bemöta
dags igen. Jag hoppas att det finns en
människor med olika bakgrund vun-
plan för dem som kommer ut. Eller är
nit uppskattning och förtroende både
kommunerna oförberedda? Det som
inom
sker just nu påminner mycket om situ-
organisationer”.
förbundet
och
inom
andra
Respons 7
Nya krafter med shiatsu Shiatsu är behandlingsformen som hjälper kroppen att återfå balansen genom att öka energiflödet och ge plats för eftertanke. Émilie Meyer, shiatsuterapeut sedan två år tillbaka, menar att just energistörningar ofta ligger bakom vanliga hälsoproblem. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND 8 Respons
S
hiatsu är en terapiform av
sin kropp. Den har inneburit en själ-
japanskt
vutveckling i positiv riktning och den
ursprung
som
i
årtusenden utövats i Fjärran Östern. Shi betyder finger
och atsu betyder tryck. Behandlingen ges genom att man trycker med fingrar och handflator på olika punkter på kroppen och syftar till att upprätthålla hälsan, att rätta till interna problem orsakade av störningar i energiflödet. Inom shiatsun ser man människan som en helhet, en helhet där det fysiska och
- Tyvärr finns det ingen quick fix sedan när livet faller samman och måendet blir sämre. Det tar tid att återhämta sig, men vi måste ge kroppen den tiden. Alla är värda att må bra.
psykiska samverkar.
har lärt henne att känna inre frid och ro. - Det kommer inte som någon överraskning att folk blir utbrända allt tidigare numera. Många sitter framför datorn flera timmar om dagen, äter mat som är full av tillsatsämnen och rör sig sällan ute i naturen. En sådan livsstil är inte hälsosam. Tyvärr finns det ingen quick fix sedan när livet faller samman och måendet blir sämre. Det
- Trots att shiatsu som terapiform
tar tid att återhämta sig, men vi måste
är gammal har den bara funnits i Fin-
Frankrike men som numera bor och
ge kroppen den tiden. Alla är värda att
land sedan 1980-talet, berättar Émilie
verkar i Jakobstad.
må bra, säger hon.
Meyer. väntrummet, när hon skakar hand med
Som akupunktur - utan nålar
sin klient. Redan här registrerar hon
Många beskriver shiatsu som aku-
handslag, ögonkontakt, kroppshålln-
punktur utan nålar. Det är en behan-
ing, hudens färger, sättet att tala.
dlingsform som förebygger och stärker
Hon säger att terapin börjar ute i
- Jag försöker ta in hela människan
kroppens självläkande. Shiatsu är ett
redan där. Första gången man kommer
komplement till psykoterapi och medi-
till mig sätter vi oss ner och går igenom
ciner, det ersätter inte läkemedel.
klientens livssituation. Vi diskuterar
- En fråga som ofta ställs före behan-
sömnvanor, hur de äter, tidigare opera-
dlingen är om man kan behandlas med
tioner, om de är allergiska, hur de mår
shiatsu när man tar mediciner. Det här
fysiskt och psykiskt, hur kroppstem-
borde man alltid prata med sin läkare
peraturen är, hur magen mår, och så
om innan man gör en behandling. Shi-
vidare. Allt hänger ihop.
atsu gynnar kroppens naturliga försvar
VEM?
Émelie Meyer
Hon säger att många människor är
parallellt med medicinerna. Behandlin-
dåliga på att lyssna till sin egen kropp.
gen kan hjälpa människor att tolerera
Att vi lever för mycket med huvudet
och uppta sina mediciner bättre. Men
Bor: I Jakobstad i ett litet och
och att vi har på tok för höga krav på
man ska under inga omständigheter
enkelt trähus med trädgård.
oss själva.
avbryta sin medicinering under behan-
Familj: Min älskade man och katt.
- Jag var också i den situationen för
dlingstiden! Detta ska man i så fall all-
Gör: Arbetar som shiatsuterapeut.
några år sedan. Jag jobbade och job-
tid kolla med sin läkare. Shiatsu får
Tycker om: Att vara med famil-
bade utan att tänka efter vilka signaler
inte heller ersätta ett läkarbesök, säger
jen och vänner, sol, skog, naturliga
kroppen gav mig. Jag lyssnade inte
Émilie.
sköna dofter. Det
på signalerna. Det slutade i en djup depression som tog väldigt lång tid att
Preventiv behandlingsform
bearbeta.
bästa
med
shiatsu
som
behandlingsform: Svårt att säga
Hon förklarar att shiatsu är en preven-
- det är så personligt! Man måste
- Inom shiatsun ger vi livsstilsrek-
tiv behandlingsform som ger en känsla
prova. För min del hjälper den mig
ommendationer, och jag brukar säga
av välbefinnande. Man skapar ett lugn
i min självutveckling, ger mig inre
till mina klienter att de ska våga släppa
och förbättrar funktionen av de inre
frid och ro, det är en komplett-före-
taget. Men det är svårt, speciellt här i
organen. Ryggsmärta mellan skulder-
byggande behandlingsform.
Finland där många har ett enormt kon-
bladen är ofta kopplat till stress och
Fritidsintressen: Trädgårdsarbete,
trollbehov! När man har den inställnin-
utmattning. Ångesten är kopplat till
qigong, meditation, promenader i
gen ger man inte utrymme för improv-
magen.
naturen.
isation, och det är synd, för livet blir så mycket roligare om man vågar ge plats
- Så var det för mig. Jag hade mycket ångest i magen, säger Émilie.
för överraskningar i vardagen, säger
Hon berättar att shiatsun har hjälpt
Émilie som är född och uppvuxen i
henne att slappna av och lära känna
Sådan är jag: Spontan, känslig, empatisk, intuitiv.
Respons 9
Ångest hör livet till Att känna ångest är helt normalt. Ångest hör livet till och hjälper människan vid val och anpassning. Men det är en ofantlig skillnad mellan normal ångestnivå och den extrema niå av ångest som personer med ångestsyndrom upplever. TEXT: PERNILLA NYLUND foto: rgbstock.com
U
era i styrka - från lätt oro till total panik.
fokus på ångest får vi veta
Men vad händer i kroppen när man har ångest?
mer om varför männi-
1. Tankarna rusar, du upplever en
till gång när man har ångest. Det är ett
nder en temakväll med
skan drabbas av ångest.
overklighetskänsla.
Det kan också kännas olika från gång viktigt och naturligt alarmsystem som
Camilla Pitkänen, psykiatrisk sjukskö-
2. Tunnelseende, illamående
fungerar som en signal om att något är
tare och anhörigrådgivare på Svenska
3. Hjärtklappning
fel, säger hon
Österbottens Anhörigförening, berättar
4. Spända muskler, darrningar,
att ångesten är en reaktion för kamp eller flykt. - Ångestens viktigaste uppgift är att skydda människan, inte skada henne.
skakningar
När ska man söka hjälp?
5. Yrsel, svindel
- När man upplever att ångesten tar för
6. Andningen blir som en flämtand-
mycket energi, är plågsam och inverkar
ning, muntorrhet
på din funktionsförmåga. Då ska du söka hjälp.
Men för den som lider av ångestsyn-
7. Kalla händer eller svettiga händer
drom innebär detta att känslan kom-
8. Adrenalinet pumpar runt i kroppen
mer inifrån, inte som ett yttre hot.
9. Bröstsmärtor
i hand med ångest. En stor andel av
10. Dödsskräck, en rädsla för att bli
dem som lider av ångest är personer
Det har forskats mycket kring ångest och resultaten visar att många som får
tokig
- Vissa personlighetsdrag går hand
som strävar efter att allt ska vara perfekt. Vissa har ett förstärkt kontrollbe-
ångest har höga krav på sig själva och många är konflikträdda. Om kraven uti-
Ångesten slutar om man ger den
hov och ett behov av att ständigt bli
från är större än vi klarar av, ja då går
chansen, menar Camilla Pitkänen.
bekräftad och accepterad. Typiskt är
- Ångestanfallen blir inte lika drama-
också att man är osäker på sin egen
- Man vet också att ångeststörnin-
tiska om man vet vad som händer i
förmåga, vilket i sin tur leder till att
gar ofta börjar i barn- och ungdomsår.
kroppen. Reaktionen kan förstås vari-
man ofta börjar grubbla på allt möjligt.
vi sönder.
Om de blir obehandlade finns det en stor risk att de blir långvariga eller leder till depression, säger Camilla Pitkänen. Ångeststörningar är vanligare hos kvinnor än hos män. Vad detta beror på vet man inte, förutom att kvinnor rent allmänt tenderar att oroa sig mer än män. Rent generellt kan ångesten beskrivas som ett tillstånd av ängslighet, spänning, rädsla och obehag.
- Vissa personlighetsdrag går hand i hand med ångest. En stor andel av dem som lider av ångest är personer som strävar efter att allt ska vara perfekt. 10 Respons
Vad kan man göra för att bli av med ångesten? Till att börja med handlar det om att bli kvitt sin skam och rädsla. Ingen utifrån kan säga hur du ska göra. - De insiktsfulla aha-upplevelserna måste komma från oss själva. För att bli kvitt en skam måste man acceptera den och jobba vidare därifrån. För att stå ut med ångesten behöver man lära
Var finns dagens engagemang? Vi deltog i en organisationskonferens med temat "Tillgänglighet och relevans", där flera föreläsare diskuterade frågor kring vad och vem som engagerar idag? Var finns dagens engagemang? Vad är en relevant organisation?
sig att ifrågasätta sina egna tolkningar
TEXT och foto: PERNILLA NYLUND
av saker och ting. De egna tankarna
Olika behandlingsmetoder fokuserar
I
på att förändra tankar, vanor och beteenden. Man gräver inte så mycket
informatör på Marthaförbundet och
sin organisation och ett större nätverk
i det förflutna - det är härifrån och
grundare av bloggtjänsten Ratata. Alla
runtomkring sig.
framåt som gäller. Med hjälp av olika
tre tycker att man ska ta tillvara det
- Men trots att så mycket händer på
andningstekniker, avslappningsövnin-
som fungerar i sin egen organisation
internet vill man träffas i verkligheten,
gar och alternativa behandlingar kan
men att man också måste vara öppen
det är när man träffas som man får
man komma långt. Det finns förstås
för nya idéer. Detta gäller speciellt om
energi, säger Mecki Andersson.
antidepressiva mediciner att ta till om
man jobbar med unga. En öppen kom-
du inte kan fungera som människa,
munikation är viktig.
och känslorna är inga lagar man måste följa, även om man tror det. - Man kan helt klart bli av med sin ångest och man kan hjälpa sig själv!
en paneldebatt deltar Timo
Den stora utmaningen inom alla
Santala, eldsjäl och initiativta-
organisationer idag är antagligen att
gare till Restaurangdagen, Mecki
hitta sätt att nå ut på alla plan, både
Andersson som är verksamhetsl-
fysiskt och virtuellt. Det här kräver mer
edare på Musikcafé After Eight i Jakob-
arbete än tidigare arbetssätt, speciellt
stad, och Karin Lindroos, fotograf och
om man vill ha fler medlemmar till
men man ska komma ihåg att medi-
- Våga testa nya saker och våga
cinerna inte botar ångesten, säger
misslyckas! Hoppa utan att veta var du
Camilla Pitkänen.
landar! säger panelen.
Leif Jakobsson, direktör på Svenska kulturfonden, funderar kring hur en relevant organisation ser ut idag. - En organisation som lever i tiden och som vågar se tiden i ögonen är
Alla tre berättar om sina idéer, sitt
en relevant organisation. Det är stora
engagemang och hur viktigt det är att
förändringar på gång, både ekono-
följa den där känslan i magen som säger
miskt och politiskt, och det gäller att
att ”yes! Gör det här, det här blir bra!”.
hänga med och vara delaktig.
- Om man vågar lyssna på mag-
FAKTA
OLIKA ÅNGESSTÖRNINGAR
känslan så blir det ofta bra till slut. Man
Konferensen hölls i Tammerforshu-
behöver inte ta reda på allt innan man
set. Sammanfattningsvis var det en
kör igång, man kan också pröva sig fram.
mycket lyckad konferens med många
Man lär sig ofta väldigt mycket under
nya möten och funderingar inför fram-
processens gång, menar Karin Lindroos.
tiden.
- Paniksyndrom - Social fobi - stark rädsla inför sociala situationer, leder ofta till isolering - Plats- eller situationsrelaterad ångest - Generaliserat ångestsyndrom (ängslig, pessimistisk, stressad, spänd, oroar sig hela tiden över sig själv, sin familj, sina vänner, man sover dåligt, har spända muskler och får ofta ångest över sina orostankar) - Tvångssyndrom - Posttraumatiskt stressyndrom
Respons 11
"Även motgångar kan vändas till något positivt" I september ordnades en erfarenhetsexpertkväll i G18-huset i Helsingfors. Under kvällen fick man höra en erfarenhetsexperts livshistoria. Pamela Kinnunen berättade sin historia "från sängbottnen till talarstolen". TEXT och foto: Ira Häggström
P
amelas historia kunde vi
Erfarenhetsexperter är en ny grupp
också läsa om i senaste
som kan spela en viktig roll i utveck-
Respons, nummer 03/2014.
landet av mentalvårdstjänster så att
En erfarenhetsexpert är en person som har genomgått en erfarenhetsexpertutbildning och har egen erfarenhet av mentala problem eller missbruk.
Pamelas mående har gått
de bättre motsvarar behovet hos
upp och ner i perioder. Hon har varit
användarna. Erfarenhetsexpertutbild-
med om mycket och har slutligen fått
ningen pågår i åtta månader. Gruppen
diagnosen bipolär sjukdom. Idag är
träffas en gång i veckan, cirka 4-5 tim-
hon utbildad erfarenhetsexpert och vill
mar per gång. Utbildningen kan ses
nu dela med sig av sin historia. Pamela
som en del av rehabiliteringsproces-
Kinnunen tog del av den första erfar-
sen. Det kom dock fram under kväl-
enhetsutbildningen som ordnades på
len att utbildningen är en väldigt tung
svenska år 2011-2012 av Axxell.
process och att alla inte är färdiga för
sociala förbundet gärna bidra med sin
den, i och med att många tankar och
kunskap och kompetens till samarbet-
känslor dras fram igen.
sprojektet. Finskspråkiga erfarenhet-
Under
kvällen
berättade
också
Mikael Söderström, erfarenhetsexpert och ordförande för KoKoA – utbildade
Ett samarbetsprojekt mellan Psyko-
sexpertkurser har redan visat sig vara
erfarenhetsexperter rf om vad erfaren-
sociala förbundet och Kran rf har plan-
framgångsrika inom området och nu
hetsexpertis är och vad det egentligen
erats gällande utveckling av erfaren-
hoppas vi att motsvarande utbildnin-
hetsexpertisen i Svenskfinland. Kran rf
gar kunde erbjudas också på svenska.
innebär i praktiken. En erfarenhetsexpert är en person
har ansökt om RAY-finansiering och
Kvällen arrangerades av Kran rf och
som har genomgått en erfarenhet-
ifall projektet förverkligas vill Psyko-
KoKoA – utbildade erfarenhetsexperter rf.
sexpertutbildning och har egen erfarenhet av mentala problem eller missbruk. I utbildningen kan man delta om man själv har haft mentala problem eller missbruk, återhämtat sig från det, använt sig av olika tjänster, eller varit i egenskap av anhörig eller närstående.
En erfarenhetsexpert kan verka som • En resurs inom planering, evaluering och utveckling av missbrukar- och mentalvårdstjänster • Erfarenhetsexpertutbildare • Ledare i olika klientgrupper • Föreläsare för andra drabbade och för studerande och personal inom området • Stödperson • Kamratstöd 12 Respons
Camilla Laxström (från vänster), Sigrid Sundell och Gunilla Ulfvens, samtliga medlemmar i föreningen Sympati.
kolumn
Sorgen - kärlek som inte behöver ta slut För en tid sedan hittade jag en intressant artikel om sorg
tiden närvarande. Vissa årstider kan lyfta sorgen till ytan
i finska tidningen Pohjalainen. Anna Liisa Aho, docent i
många år och årtionden senare. Turunen menar också
hälsovetenskaper konstaterar att sorgen idag blivit mera
att dödens orsak starkt påverkar sorgen. En ung män-
fjärmad från människors vanliga liv. Idag är det mera
niskas död är speciellt tungt och traumatiserande, likaså
främmande att tala om döden. Förr talade man öppet om
död till följd av brott mot liv. (Källa Pohjalainen 3.8.2014)
döden och döden var mera närvarande. Man dog ofta i hemmet både på grund av ålderdom och sjukdom förr.
När detta nummer av tidningen kommer ut är det en
Idag är det vanligare att man dör på sjukhus, inte i hem-
mörk tid på året vi är mitt inne i även om julhelgen bryter
met bland sina närmaste. Förr delade man också sorgen
mörkret för några dagar. Alla Helgonsdag inföll i novem-
med grannar, släkt och vänner på ett mera öppet sätt än
ber med alla tända ljus för de avlidna på gravgårdarna.
idag. Idag är man rädd för döden och rädd för att tala om
Ljusen lyste upp i mörkret och påminde oss om dem vi
döden och möta sörjande.
förlorat, saknar och sörjer.
Det är mycket viktigt att få stöd av sin omgivning i sor-
Jag önskar alla läsare en ljus och fin vinter!
gen. Tyvärr, menar Aho, har många den uppfattningen idag att sorgen tar slut vid begravningen och sörjande
bodil viitanen
blir ofta lämnade ensamma i sin sorg. Det är viktigt att
Verksamhetsledare, Psykosociala förbundet
stödet från närstående, vänner och bekanta fortsätter efter begravningen. Att få sjukledigt på grund av sorg är inte heller så enkelt idag. Anna Liisa Aho har gett initiativ till lagändringar, som skulle underlätta för sörjande att vara borta från arbetslivet en tid; till exempel att man skulle kunna vara hemma på specialsjukvårdsersättning efter eget barns död i tre månader utan att bli diagnostiserad som sjuk. Idag krävs det att man får en diagnos för att kunna vara sjukskriven eftersom sorgen i sig inte räknas som sjukdom. Ofta måste därför läkare skriva sjukledighet med till exempel depressionsdiagnos, trots att det handlar om sorg och inte depression. Anna Liisa Aho definierar sorg som kärlek. Hon säger så vackert att såsom kärleken behöver sorgen inte ta slut. Psykoterapeut Tuija Turunen påpekar att sorgen är en normal reaktion på en närståendes död och den får fortgå hela livet ut. Det viktigaste menar hon, är ändå att kunna fortsätta sitt liv. Sorgen förändras med tiden och i olika livsperioder ser den olika ut, men den är ändå hela
Respons 13
Självmord är ett globalt folkhälsoproblem För första gången någonsin beskriver Världshälsoorganisationen WHO självmord som ett globalt folkhälsoproblem. Årligen betgår över 800 000 personer självmord i världen. TEXT: PERNILLA NYLUND
W
HO beskriver i rapporten
Omkring 1000 personer dör varje år i självmord i Finland.
självmord
som ett stort folkhälsoproblem
som
måste konfronteras och hejdas. Organisationen varnar samtidigt för att siffror kan vara svåra att ta fram och att
begår självmord i Finland varje år jäm-
mindre än hälften av de 172 länder
fört med de övriga nordiska länderna.
som studerats i rapporten för egen sta-
Vad tror du att det här beror på, Shek-
tistik, vilket gör det svårt att få en mer
har Saxena?
exakt uppskattning av läget. Ändå vet
- Nu känner jag inte till Finland jät-
man att omkring 75 procent av alla
tebra, men mitt intryck är att man i
självmord sker i låg- och medelinkom-
Finland måste fokusera på tre saker -
stländer. I dessa länder är det betydligt
att minska tillgängligheten av vapen,
vanligare att unga människor och kvin-
att minska stigman och att minska
nor tar sina egna liv, än i rikare länder. Generellt tar dock fler män än kvinnor livet av sig. Män 50 år eller äldre är sär-
användningen av alkohol. Shekhar Saxena är chef för enheten för psykisk hälsa på WHO.
skilt sårbara, framför allt i rikare länder. Siffrorna
som
WHO
Omkring 1000 personer dör varje år i självmord i Finland. WHO:s nya mål är att minska antalet självmord i världen
presenterar
med tio procent fram till år 2020.
innebär att det begås ett självmord var
ett stort samhälleligt problem. Regerin-
- För att länderna ska lyckas med
fyrtionde sekund ute i världen. Och
gen och samhället måste göra mycket
detta måste man lära sig att arbeta sek-
för varje självmord finns det sannolikt
mer för att förhindra självmord, säger
toröverskridande. Man måste angripa
ytterligare 20 personer som försöker ta
Shekhar Saxena, chef för enheten för
problemen från flera olika håll och öka
sitt liv. Vanligast är självmorden bland
psykisk hälsa på WHO.
kunskapen om självmord, och lära sig
unga i åldern 15-29 år. Bara trafiken
- Samtidigt är det viktigt att inte bara
hur man ska bemöta personer som är
kräver fler liv bland unga i Finland än
fokusera på den psykiska ohälsan, utan
självmordsbenägna. Det säger doktor
just självmord.
hälsa överlag. Man måste ta helheten i
Alexandra Fleischmann på WHO.
beaktande. För att må bra behöver man
”Man måste göra mer för att förhindra självmord”
ha det fysiska, psykiska och sociala i balans, menar han. NYCKELORD FRÅN SEMINARIET
Den 10 september varje år uppmärk-
I WHO:s studie framgår att många
sammas den internationella suicidpre-
länders regeringar inte betraktar själv-
ventiva dagen. I Helsingfors arrang-
mord som ett hälsoproblem. Därför
1. Självmord kan förebyggas
erade man i år ett seminarium kring
saknas nationella strategier på många
2. Vi måste öka medvetenheten kring
suicidprevention och två represent-
håll ute i världen.
anter för WHO fanns på plats för att beskriva situationen just nu. - Det är ett stort hälsoproblem och 14 Respons
Finland är ett av de länder som saknar ett självmordsförebyggande program, trots att nästan dubbelt så många
självmord 3. Vi spelar alla en viktig roll 4. Lyssna på din medmänniska
Hamlet sade det vackrare Pjäsen "Hamlet sade det vackrare" blev ett annorlunda jobbuppdrag för oss inom rehabiliteringen. TEXT: ann-charlott rastas Foto: wasa teater
F
örmånen
med
vårt
jobb
som vi oftast inte ser. Camilla och jag
dessa svåra uppväxtförhållanden så ger
inom förbundet är den fina
satt med i deras referensgrupp tillsam-
det en inblick och en eftertanke och
grejen att få vara mångsidig,
mans med personal från barnskyddet
en förståelse för barn och unga från
jobba och bli involverad i olika
och skolhälsovården. Vår uppgift var
liknande förhållanden. Det finns all-
grejer som har med psykisk hälsa att
att producera en del av studiemateri-
tid en orsak till varför just denna unga
göra. I augusti blev vi uppringda från
alet, samt att läsa in oss på pjäsen, vara
beter sig som han/hon gör.
Wasa Teater, där man höll på att sätta
med och se hur den byggdes upp och
Jag fick förmånen att vara med på
upp en pjäs som heter "Hamlet sade
hur skådespelet speglade ungdomar-
höstens premiär och det var spännande
det vackrare". Pjäsen är ett samarbet-
nas vardag.
att se - hur har helheten blivit? Pjäsen
sprojekt med Lagmansgårdens skol-
var jättefin, känslosam, berörande och
hem, för omhändertagna barn- och
"Mackes barndom har präglats av
informativ. Rekommenderar att spe-
ungdomar, finns i Pedersöre. Förfat-
våld och alkohol. Katarinas styvpappa
ciellt du som yrkesmänniska går och
tarna och skådespelarna har träffat
har otaliga gånger förgripit sig på
tittar på den om du har möjlighet, den
ungdomar och personal på Lagmans-
henne och Volodja, som kommit från
kommer att turnera runt i Svenskfin-
gården. Utgående från dessa möten
svåra förhållanden hemma i Ryssland,
land och det finns möjlighet för skolor
har pjäsen blivit till.
har inte en enda närstående att ty sig
att köpa in pjäsen för högstadiet och
"Hamlet sade det vackrare" hand-
till. Men när ett kringresande cirkussäll-
andra stadiets skolor. Och det som är
lar om tre ungdomar som livet inte
skap kommer till orten finns det mitt
fint är att det utarbetats ett studiema-
varit skonsamt mot. Pjäsen behand-
i allt någon som bryr sig om Macke,
terial för lärare, handledare mm. För att
lar ett allvarligt tema, men föreställn-
Katarina och Volodja. I tunnelns ände
kunna jobba vidare med temat.
ingen innehåller också mycket musik,
syns det lite ljus..."
humor och en stor dos cirkusartister.
Om du har du möjlighet - se den! Livets lina, som finns med i pjäsen, är smal.
"Hamlet sade det vackrare" är en berät-
Många tankar och många käns-
En del trillar dit, förblir där, men mången
telse om utslagna ungdomar som
lor väckte pjäsen. Framför allt för den
klarar av att stiga upp på linan igen och
finns mitt ibland oss just precis idag,
som inte vet och har upplevt något av
fortsätta att balansera på livets lina. Respons 15
Se människan! När biskop Björn Vikström föreläser på Anhörigseminariet i Jakobstad är budskapet glasklart. Han talar mycket om att man ska se människan. Hela människan. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND
V
i människor har en ten-
Anhörigförening, Anhörigas stöd för
dens att sköta alla våra
mentalvården i Vasanejden och Psyko-
problem själva, trots att vi
sociala förbundet. Biskopens föreläsn-
många
gånger
behöver
andra för att kunna hjälpa oss själva. - Vi måste inse att vi är människor
ing blir något kortare än planerat eftersom han plötsligt börjar må dåligt, så vi bryter och tar en tidigare lunch.
- Det är fruktansvärt att som anhörig inse sin egen otillräcklighet. Vad kan jag göra?
med både svaghet och allsmäktighet och att vi inte alltid kan hantera saker
Scener ur ett trasigt liv
och ting på egen hand. Men att söka
Eftermiddagens föreläsare är författaren
Med sitt skrivande vill Mathias
styrka i svagheten innebär en risktagn-
Mathias Rosenlund som är anhörig till
Rosenlund skapa en debatt om "sånt
ing. Är vi beredda att ta den risken? frå-
en bror med bipolär sjukdom. Han målar
som det inte pratas om i samhället".
gar biskopen.
upp flera gripande scener ur ett trasigt liv,
Debutboken
Han talar om hur viktigt det är att
speciellt ett tillfälle i broderns lägenhet
fokuserade främst på fattigdom. Upp-
våga leva med öppna fönster och det
är extra stark. Brodern ringer och gråter
följaren kommer att tangera psykisk
nyckfulla som livet för med sig. Om
ångestfullt. Mathias åker dit och försöker
ohälsa.
det kapitalistiska samhället som blivit
hjälpa. Men hur kan han hjälpa?
Kopparbergsvägen
20
- På grund av att det finns mycket
- Det är fruktansvärt att som anhörig
okunskap måste man ständigt föra en
genomsyras av en individualistisk kul-
inse sin egen otillräcklighet. Vad kan
kamp utåt mot myndigheter, skolor
tur. Ändå, menar han, ska vi inte tro
jag göra? Jag kan inte underlätta
och andra instanser, vilket är väldigt
att ingen längre bryr sig om sina med-
ångesten. Jag kan bara finnas där. Så
tärande. Psykiska sjukdomar i Finland
människor.
jag ber min bror rulla en cigarett för att
försvinner ingenstans, de ökar. Genom
allt mer egoistiskt och att vi numera
- I grunden är vi människor inte
han ska få någonting annat att tänka
att skriva om det här kanske jag kan
själviska. Det finns många exempel på
på för en stund... För det jag gör och
påverka och skapa lite mer förståelse.
hur folk vill hjälpa varandra.
det jag säger är obetydligt i förhållande
- Men vi människor har också en
till sjukdomen.
- Alla måste få plats i det offentliga samtalet och i litteraturen, säger han.
förmåga att se på våra liv ur ett historiskt perspektiv vilket innebär att vi lättare än andra kan drabbas av oro. Vi oroar oss för våra barn, för våra föräldrar, freden i världen... Och det är en sund reaktion. Alternativet är att stänga ögonen helt och hållet. Biskopen vill också framhålla vikten av att få prata när vi upplever något tungt. - Ibland är det viktigt att få berätta om och om igen för att sätta in det jobbiga i ett sammanhang. Att få uttrycka det man är med om har en läkande funktion och här är det också betydelsefullt att det finns någon som orkar lyssna. Som finns där. Omkring 60 personer har kommit för att delta i Anhörigseminariet som arrangeras av Svenska Österbottens 16 Respons
Mathias Rosenlund var en av föreläsarna på Anhörigseminariet som arrangerades i Jakobstad under hösten.
kolumn
Att se självdestruktiviteten För mig var det en svår och lång kamp att se självdestruk-
hat, droger och förstörelse blev satt i sitt rätta ljus. Här
tiviteten. Man kan säkert lätt tro det är enkelt att märka
började jag se hur jag själv drivit mig till ett stadium där
ett självdestruktivt mönster och sedan bryta det. Men så
jag varje dag önskade jag skulle dö. Ungefär samtidigt
var verkligen inte fallet för mig. Jag minns inte egentligen
så kom en känsla som jag inte känt på länge. Hopp. Nu
när min självdestruktivitet började. Var det när jag bytte
kunde jag distansera mig från min självdestruktivitet och
daghem för elfte gången? Var det när jag fick höra om
urskilja en väg där jag slapp lida dygnet runt. Jag började
att min mor ville ta livet av sig? Eller var det när jag själv
urskilja vilken skada jag verkligen orsakade mig själv.
började få önskan att dö som nioåring? Jag kan inte säga. Det är svårt att summera allt i en kolumn, men processen Självdestruktiviteten kom smygande mer och mer år efter
var och är lång än idag. Ett och ett halvt år efter behand-
år tills den blommade ut och tog en ordentlig form i ton-
lingshemmet så ser jag världen ljusare. Mina diagnoser
åren. Efter mobbning och dysfunktionella förhållanden i
har tynat bort och jag lever ett liv enligt mina värderingar
alla delar av livet så beslöt jag som fjortonåring att raka
som jag verkligen har, istället för att drivas av hat. Men
min skalle, köpa en bomberjacka och höja min högerarm
ibland dyker lusten upp, att fördriva sig själv in i galen-
till swastikan och Hitler. Det var kanske en lek först, och
skap och vanvett. En känsla av att det självdestruktiva
jag förstod inte bättre, men här hade självhatet blivit så
mönstret är något skönt och spännande. Skillnaden idag
pass stort så självdestruktiviteten fick leva fritt. Jag såg
är att jag har ett val, och det valet är inte svårt. Valet av att
inte det som något självdestruktivt, utan som något äkta,
välja ett anständigt och gott liv. Ett liv där jag istället läg-
något med sanning, något bra. Det tog bara ett halvt år
ger mig ner och önskar mina medmänniskor lycka istället
innan jag skar mig själv för första gången. ”Pojkar skär
för lidande. En verklighet som gör så jag vill leva.
sig inte!”, har jag fått höra många gånger. Där tar man fel. Många män skär sig, bland de mest destruktiva musiksti-
benjamin sidorov
larna så är det rätt allmänt, något som hyllas, något som
Studerande Helsingforsbo
ses som en styrka, ett slags bevis på att man valt en väg av självhat och vänt livet ryggen. När jag blev äldre så började mitt självdestruktiva mönster ta allt mer och mer utrymme. Det rasistiska hatet räckte inte mer, jag började hata allt runtomkring mig. Jag trodde på hatet fullt ut. Jag levde i en föreställning om att världen var lurad, förförd och att världen sårade mig var eviga dag. Jag kunde inte se min del i det hela, att om allt verkligen är fel så är det rätt sannolikt att problemet ligger i mig själv. För att göra en lång historia kort så kan man säga att det ledde till missbruk av alkohol, droger och spel. Det i sin tur ledde till tvångsvård, ett flertal psykvistelser och diagnoserna flödade in. Men fortfarande levde jag i föreställningen att det var världen som var problemet. Jag kunde fortfarande inte fatta att jag var självdestruktiv och ledde mig själv rakt in i döden. Jag såg självskadebeteenden som något hälsosamt, inte som något dåligt, vilken form det än hade. Sen kom behandlingshemmet när jag var 22. Där började min del dras fram. Istället för klappande på huvudet så blev jag konfronterad. Min världsbild blev utmanad, mitt beroende av Respons 17
5 frågor till medlemsföreningarna Psykosociala förbundet har 14 medlemsföreningar runtom i Svenskfinland. Här har några svarat på hur deras verksamheter ser ut. Vad heter din förening och på vilken ort finns den?
Ansökningar för medel till verksamheten görs till olika
Psykosociala föreningen Contact rf, Jakobstad
stiftelser, fonder, kommuner och penningautomatfören-
Hur många medlemmar har föreningen?
Vi samarbetar även med mentalvårdsbyrån, A-kliniken
245 medlemmar
och hemsjukvården (hemsjukvården kommer hit varje
ingen RAY under året. Styrelsen sammankallar 7-8 ggr/år.
vecka och delar medicin med brukare i dosetter, vi ger Berätta kort om verksamheten!
sen medicin till brukare varje dag från dosett).
I allaktivitetshuset Algården har vi daglig verksamhet alla vardagar i veckan. Hit kommer personer med psykisk ohälsa för att träffa andra, knyta nya kontakter, stöda var-
På vilket ätt har verksamheten förändrats under de
andra, delta i aktiviteter och hobbyverksamhet, komma
senaste åren?
in på en kopp kaffe och/eller äta, arbeta och på detta sätt
I februari 2013 anställdes en handledare på deltid med
få ett rikare liv. Verksamheten sköts av en verksamhetsle-
medel från RAY , tack vare det har vi möjlighet till mera
dare Vivan Melander-Granlund på heltid och en handle-
varierande verksamhet. Det senaste året har mat tillretts
dare Lena Granlund-Stens på deltid med medel från RAY.
dagligen på Algården och det har uppskattats av bru-
Kocken är anställd med lönesubvention. Studerande i YA
karna, vanligtvis äter mellan 12 - 18 personer här per dag.
gör både sin praktik och yrkesprov här. Flera brukare som
Idag har vi även yngre personer som gör rehabiliterande
jobbar här har flitpeng, några arbetar i rehabiliterande
arbete här.
syfte eller är på arbetsprövning för att senare kunna ta sig ut i arbetslivet. Veckoprogrammet består av allt från träning i olika former (gymmet, utepromenader) till avslapp-
Hur gör jag för att ta kontakt med din förening?
ning, hobbyverksamhet och handarbete som sedan säljs
Telefonnummer till Algården, 06-7233300, mobilnummer
på basaren. Fotbad varje tisdag och på onsdagar blod-
050-4066135, e-post psykosocialajakobstad@gmail.com
trycksmätning och vägning. Ljusterapirummet används flitigt. Brukarna har även tillgång till datorer. I vårens och höstens program ingår: - sommarresa och i juletid teaterresa - julfest - friskvårdsdag ordnas med medel från förbundet - basar 2 ggr/år - grillfest på våren, sikfest på hösten - sånggruppen samlas varannan måndagkväll - cafékväll ordnas varannan lördagkväll. - förbundets vår och höstmöten - anhörigföreningens temakvällar vid Algården som är välbesökta 18 Respons
Contacts allaktivitetshus Algården besöks dagligen av 20-30 personer.
Vad heter din förening och på vilken ort finns den? Psykosociala föreningen Sympati rf. (Sympati förkortat). Vi finns i Helsingfors. Hur många medlemmar har föreningen? Ungefär 240 medlemmar Berätta kort om verksamheten! (hur ser det ut just nu?) Vår verksamhet består av dagverksamhet (Öppet Hus) och flera olika grupper, bl.a. Psykosgruppen, Skriv Ditt Liv, Finn Glädje i vardagen och Datorgruppen. Dessutom gör vi ett antal utflykter och musé- och teaterbesök under året. På vilket sätt har verksamheten förändrats under de senaste åren? Vi har börjat erbjuda lågtröskel verksamhet för daglediga. Öppet Hus är öppet måndag-torsdag mellan 13 och 16 och då är det fritt fram att komma och ta en kopp kaffe eller te, läsa tidningen, diskutera med vår värd/ värdinna, spela spel eller fast lyssna på musik. Vårt medlemsantal har ökat stadigt vilket ger oss en möjlighet att erbjuda flera och mångsidigare grupper. Hur gör jag för att ta kontakt med din förening? Genom att ringa verksamhetsledaren Miivi på 050 446 2974 eller skicka e-post till info@sympati.fi. Du är också alltid välkommen på en kopp kaffe under Öppet Hus.
Medlemmar i Psykosociala föreningen Sympati på utfärd.
Vad heter din förening och på vilken ort finns den?
Hur gör jag för att ta kontakt med din förening?
Psykosociala föreningen Träffpunkten rf. Föreningen finns i
Man kan ringa till verksamhetsledaren Anette Engsbo 050-382
Malax- Korsnäs
78 30 onsdagar eller varannan fredag, diakonen 050- 330 10 59 i Malax församling alla vardagar. Man kan hitta oss på facebook,
Hur många medlemmar har föreningen?
eller man kan fråga ta kontakt med någon av dem som besöker
I dagsläget har föreningen 29 medlemmar.
verksamheten.
Berätta kort om verksamheten! (hur ser det ut just nu?) Verksamheten består av Öppet hus verksamhet, eller minivänstuga i Malax och Korsnäs. Varje onsdag i Malax Sockenstuga och varannan fredag i Korsnäs UF mellan 10-14. Till verksamheten hör soppa och kaffe till självkostnadspris. Föreningen har anställd verksamhetsledare som ordnar varierande och innehållsrikt program. Till programmet hör temaföreläsningar med inbjudna gäster, återvinningsverkstad, i våras odlades potatis och morötter, dill och persilja osv. Föreningen har en egen facebook-sida ”Träffpunkt Socken och Spiron” där kan man hela tiden följa med vad som händer och vad som hänt. På vilket sätt har verksamheten förändrats under de senaste åren? Verksamheten har förändrats på det sättet att den hittat sin form och sina besökare. Ursprungsidén finns kvar, att det finns en plats dit man är välkommen sådan man är, för att umgås eller för att delta. Enda kravet är nykterhet och att man kan vara tillsammans med andra.
Foton från Träffpunkten rf:s verksamhet. Respons 19
Vad heter din förening och på vilken ort finns den?
en utbildningsform och ett pionjärprojekt som heter Psy-
Ålands intresseförening för psykisk hälsa Reseda rf
kopedagogisk intervention med professionen om diagnosen bipolaritet i studiecirkelform för brukare, anhöriga
Hur många medlemmar har föreningen?
och det närmaste nätverket runt individen. Vi har även
136 medlemmar
och avser att bjuda in teatergrupper som bildats av brukare och anhöriga av psykiatri och attitydambassadörer
Berätta kort om verksamheten! (hur ser det ut just nu?)
om psykiatri och psykisk ohälsa. Vi har ett årligt evene-
Föreningen arbetar för att sprida information i samhäl-
mang som kallas ”friskvårdsdagen ”.
let om psykisk ohälsa och föreningen består av brukare, anhöriga och sympatisörer. Föreningen har de senaste
På vilket sätt har verksamheten förändrats under de
åren satsat på info, utbildning och seminarier. Vi har
senaste åren?
genomfört en erfarenhetsexpertutbildning för brukare
Verksamheten har blivit mera uppsökande och aktiv och
och anhöriga tillsammans med Ålands högskola och Axx-
mer synliggjord och har blivit mindre av ett förvaltande.
ell Utbildnings AB med examination av 10 personer i mars 2014 och vi har jobbat in ett årligt seminarium som heter
Hur gör jag för att ta kontakt med er förening?
”Världsmentalhälsodagen” tillsammans med Klubbhuset
Föreningen har en egen hemsida under Ålands handi-
Pelaren och Ålands hälso - och sjukvårds psykiatriska kli-
kappförbund och en sluten facebooksida med valda vän-
nik som hålls den 10 oktober varje år. Förra året var det
ner och föreningen kan nås via e-mail reseda@handicam-
ett tema om återhämtning och i år är temat ”Familjen”.
pen.ax eller via föreningens ordförande Henrik Lagerberg
Vi har två anhöriggrupper och föreningen satsar nu på
henrik.lagerberg@aland.net tel. 0400-478884.
Vad heter din förening och på vilken ort finns den?
– 2009 och ”Utvecklande av anhörigstödet, främjande av
Svenska Österbottens anhörigförening r.f. Föreningen har
psykisk hälsa i svenska Österbotten” år 2010-2012. Från
som verksamhetsområde svenska Österbotten och hyr
och med år 2013 har SÖAF r.f. beviljats riktat verksam-
utrymmen i Vasa på Fredsgatan 16.
hetsunderstöd, så kallat Ak understöd. Föreningens medlemsantal har mer än fördubblats de senaste fyra åren
Hur många medlemmar har föreningen?
och bland de nya medlemmarna finns också barnfamiljer.
I oktober 2014 har föreningen 244 medlemmar.
Verksamheten har de senaste åren utvecklats mot psykoedukation och mot att upplysa om olika sjukdomstill-
Berätta kort om verksamheten! (hur ser det ut just nu?)
stånd inom psykisk ohälsa. Inom föreningen verkar också
Inom vår förening tror vi på vikten av stöd och att möta
ambassadörer som berättar om sina egna erfarenheter
människor i liknande situationer. Genom att prata om och
och inom föreningen är också en erfarenhetspool under
dela sina erfarenheter kan vi stöda varandra. När någon
utveckling.
närstående insjuknar i psykisk ohälsa påverkar det många i den personens närhet, då vill vi kunna erbjuda stöd både
Hur gör jag för att ta kontakt med din förening?
till de anhöriga och också till familjen som helhet.
Du kan t.ex. ringa eller skicka e-post till Eva (045-1219173,
Söaf r.f. förverkligar sitt syfte genom att ordna rekrea-
eva.astrand@soaf.fi), eller till vår anhörigrådgivare Camilla
tionstillfällen för medlemmarna, temakvällar för både
(050-4099977, camilla.pitkanen@soaf.fi) eller till Karl-
allmänheten och medlemmarna, resor, utfärder och tea-
Göran (050-5845814, karlgoran.lofgren@gmail.com). Du
terbesök. Föreningen ordnar också årligen ett anhörigse-
kan också besöka oss på Fredsgatan 16 eller komma med
minarium tillsammans med andra samarbetsparter. Söaf
på något av våra evenemang!
deltar också i olika mässor och tillställningar som berör hälsa. Föreningen skickar ut ca fem medlemsbrev i året. På vilket sätt har verksamheten förändrats under de senaste åren? anhöriga till personer med psykisk ohälsa. År 2007 fick föreningen för första gången Ray bidrag och kunde då anställa en verksamhetsledare. Föreningen har haft möjlighet att utveckla verksamheten tack vare stöd från penningautomatföreningen RAY till projekten ”Stödjande av psykiskt sjukas anhöriga i svenska Österbotten” år 2007 20 Respons
www.rgbstock.com
Söaf r.f. har funnits sedan 1996 och grundades i Vörå av
Uppskattad monter på mentalhälsomässan Årets Mentalhälsomässa är över för
I NÄSTA NUMMER... I nästa nummer av Respons är temat
med den psykosociala föreningen
"Ung och utsatt". Vi diskuterar digi-
den här gången. I slutet av novem-
Sympati rf och i montern fanns med-
tala missbruk, hur man förstår och
ber åkte hela personalen till Helsing-
lemstidningen Respons, våra nya
bemöter ungdomar och vad vården
fors för att delta med mässans enda
vykort med texten ”Du är värdefull”,
kan erbjuda unga i dag. Vi träffa även
svenska inslag. Precis som förra året
och de färska kondoleansadresserna
Benjamin Sidorov som har växt upp
blev vår monter väldigt uppskattad
som precis har kommit från trycke-
under dysfunktionella familjeförhållan-
av besökarna – många tyckte att den
riet. På mässan bjöds det även på två
den med psykisk sjukdom och miss-
var trevlig och fin och idén med tvätt-
svenska föreläsningar. Krister Hjul-
bruk. Detta och mycket annat i första
linorna fick återigen bra feedback.
fors berättade om sitt mående i ett
numret 2015 som utkommer i början
Temat för årets mässa var ”Mera till-
samtal med rehabiliteringschef Ann-
av mars.
sammans” och därför fick besökarna
Charlott Rastas, och erfarenhetsex-
den här gången svara på frågan ”Vem
pert Pamela Kinnunen berättade hur
gör dig glad?”. Vi delade vår monter
hon tog sig ur sitt illamående.
Ira Häggström regionsekreterare på Psykosociala förbundet, Harry Juselius anställd på Sympati och Sonja Wickman byrå-/redaktionssekreterare på Psykosociala förbundet.
För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet gång.
Julgåva till Kvinnojouren Vi fortsätter en fin tradition där vi,
mer utsatta kvinnor från den egna
istället för att skicka julkort, ger en
kommunen, men också från grann-
donation till ett specifikt ändamål.
kommunerna
Donationen på 250 euro går till olika
Pedersöre och Kronoby.
ändamål varje år. Den här gången valde vi att ge pengar till Kvinnojouren i Jakobstad som arbetar för att stärka våldsutsatta
kvinnors
Larsmo,
Nykarleby,
Det vanligaste är att de stannar på Kvinnojouren några nätter. - De allra flesta har ett behov av
självkänsla.
att prata med någon som tror på dem
Varje år utsätts 100 000 kvinnor för
och som vill lyssna, säger utveck-
fysiskt eller sexuellt våld eller hot om
lingskoordinator Sara Mikander.
våld av sin partner i Finland. Ungefär
Den 25.11 uppmärksammades den
tjugo av dem dör på grund av våldet.
internationella dagen mot våld mot
Till Kvinnojouren i Jakobstad kom-
kvinnor.
Psykosociala förbundets verksamhetsledare Bodil Viitanen överrräcker julgåvan till Sara Mikander på Kvinnojouren i Jakobstad. Respons 21
1.
2.
Psykosociala fรถrbundet
30 รฅr 3.
4. 22 Respons
5.
Psykosociala förbundets historik Det har nu gått 30 år sedan förbundet såg dagens ljus. På den tiden, 1984, var namnet Finlands Svenska Psykosociala Centralförbund r.f. I dag har vi ett något kortare namn. Här bjuder vi på en kort historik, jubileumsåret till ära. TEXT: pernilla nylund
6.
Vilken härlig jubileumsfest det blev! Ett stort tack till alla er som var med i Åbo för att fira förbundets 30-årsjubileum. Ingen fest utan gäst, som det heter. Här bjuder vi på vimmelbilder från festen.
J
ag läser i förbundets skrifter
tor till Östanlid och några år senare till
inför jubileet för tio år sedan
de nuvarande utrymmena på Solkulla i
att det redan på 1970-talet
utkanten av Jakobstad.
började bildas psykosociala
För tio år sedan, år 2004, hade förbun-
föreningar runtom i Svenskfinland.
det 975 medlemmar. I dag är vi uppe i
Gunnar Enlund berättar att den för-
närmare 1 700 medlemmar och vi har 14
sta föreningen startade sin verksam-
medlemsföreningar i hela Svenskfinland.
het i Jakobstad 1972. Så småningom
Förbundets allmänna målsättningar
bildades föreningar i Vasa, Helsing-
är fortsättningsvis att motverka stig-
fors, Ekenäs och på Åland. I början av
matisering av psykisk ohälsa genom
1980-talet föddes tanken på en takor-
målmedveten attitydpåverkan, infor-
ganisation som skulle göra det enklare
mationsspridning och upplysningsar-
att ansöka om medel för att ordna
bete. Att påverka i intressefrågor som
rehabiliteringsläger. 1984 registrerades
berör människor med erfarenheter av
förbundet och en verksamhetsledare
psykisk ohälsa på regional- riks- och
började arbeta halvtid från Jakobstad.
internationell nivå och att erbjuda
Sedan 1985 ordnar förbundet rehabili-
ändamålsenlig psykosocial rehabiliter-
teringskurser som bekostas av Fpa och
ing för psykiskt funktionshindrade.
Penningautomatföreningen Ray. De årligen återkommande ”ruskaresorna” och rehabiliteringsresan till södern har 1. Ira Häggström och Miivi Selin-Patel 2. Lilli och Pekka Saajoranta 3. Fr. vänster Lena Granlund-Stens, Else Borgman, Anita Wetterbro och Rita Pettil.
varit speciellt uppskattade av kursdeltagare i alla tider. Den första tidningen utkom år 1992.
Under förbundets 30 år har följande
Då var tidningen mindre och hade
personer verkat som ordförande i
tunnare format. Namnet på tidningen
styrelsen:
var FSPC Nytt Respons och kom till en
4. Fr. vänster Karl-Göran Löfgren, Nafija Sabljakovic, Gunilla Ulfvens och Gunnar Enlund.
början ut två gånger per år – en gång
Erik Lassus
på hösten och en gång på våren. Från
Per Fellman
och med 1999 kommer tidningen ut
Gösta Karf
5. Erik Liljeström med en alkoholfri välkomstdrink.
fyra gånger per år och heter numera
Olof Dahlgren
Respons.
Chistian Beijar
6. Personalen på Ruissalo Spa förbereder välkomsskålen.
1994 ansökte förbundet om medel
Inger Sjölund
till ett eget hus i Jakobstad som man
Birgitta Eklund
skulle använda som kansli och allaktiv-
Gustav Skuthälla
itetshus för föreningen Contact. Från år
Christer Rönnlund
1995-2004 fanns förbundets kansli och föreningen Contact rf under samma foto: Pernilla nylund
tak, därefter flyttade förbundets konRespons 23
TEMA JUBILEUM
Medlemstidningen Respons är vi väldigt stolta över! Tidningen har utvecklats mycket under åren som gått. Fröet till den allra första tidningen såddes år 1992 och sedan dess har mycket hänt (som ni kan se av alla pärmbilder på det här uppslaget). Innehållet ser annorlunda ut idag, liksom det visuella. Vi jobbar mycket med att skapa en fin balans i tidningen och vi vill att den ska hålla hög kvalitet. Förutom att förmedla information via tidningen skriver vi också på bloggen och vår Facebooksida. Gilla oss där så får du mer information om psykisk hälsa!
1
psy k isk häl sa
*
rehabil i t er ing
*
åt erhä mtning
*
Del ak t ighet
nr. 3 - 2014 Psykosociala förBUnDETs mEDlEmsTiDning
Första numret av Respons som kom ut 1992. Tidningen hette då FSPC NYTT Respons.n till en tillJag är stolt över min familJ viKtigt att vara Här ocH nU Sanna Ehdin fokuserar på livsglädje
Jeanette Östman om sina tankar kring Jeppis Pride
i HUvUDet Har Han alltiD varit en PoJKe Adam Guarnieri föddes som flicka
Okej att vara sig själv? 24 Respons
Tema: HBTIQ
psykosociala förbundet
30
Respons 1
ÅR
Personalen har utökats på 30 år
I
3
början av förbundets existens
förbundet hade en projektsekreterare
Inom ramen för Kom Med-pro-
anställde man en verksamhets-
anställd. En viktig insats gjordes i att
jektet åren 2011-2013, vars syfte var
ledare på halvtid och så smånin-
utveckla förebyggande arbete i grupp
att utveckla den psykosociala fören-
gom blev det utökat till heltid. I
bland barn och unga i samarbete med
ingsverksamheten
social- och hälsovården.
volontärinsatser och frivilligt arbete,
över 10 år var verksamhetsledaren den enda fast anställda personen i förbun-
Rehabiliteringssekreterare
med
fokus
på
blev
hade förbundet både en projektledare
det om man studerar historiska data.
möjligt att anställa från år 2006 och det
på heltid och en volontärsamordnare
En befattning som kanslist fick man
var i grevens tid kan man säga. Reha-
anställd på deltid. Väncirklar starta-
från år 1997 och då var det först också
biliterings – och anpassningskursverk-
des upp via projektet och en modell
på deltid – senare på heltid. Befattnin-
samhetens omfattning krävde allt mera
för koordinering av frivilliga insatser
gen har senare ändrats till byrå- och
personalinsatser från år till år och det
utarbetades. Efter projektets slut har
redaktionssekreterare - medlemstid-
var ohållbart för en verksamhetsledare
väncirklarna fortsatt med de frivilliga
ningen Respons är nämligen en viktig
att sköta detta vid sidan om allt annat
krafter och de resurser som finns idag.
och omfattande del av arbetet. Person-
administrativt arbete. Senare har befat-
Som mest har förbundet haft 8 per-
alresurserna var alltså väldigt knappa i
tningen ändrats till rehabiliteringschef.
soner samtidigt på sina lönelistor och i
början.
År 2012 fick förbundet utökat rehabili-
november 2014 är det totalt 6 anställda
Regionsekreterare för Södra Finland 4 blev aktuellt från 1999. Tanken var att kunna se till lokalföreningarnas behov
teringspersonalresurserna med5 en deltid.
rehabiliteringsrådgivare
inom förbundet. Hit räknar vi inte tillpå
6
fälligt anställda på olika kurs- föreläsnings- eller andra uppdrag.
i Södra Finland och stötta dem. För ett nytt informations- och upplysningsprojekt kunde man anställa en projektsekreterare år 2004. År 2008 i och med att projektet tog slut men verksamheten fortsatte som en del av förbundets allmänna informationsverksamhet blev befattningen ändrad till informatör. Arbetsfältet ser ut att växa och öka hela tiden idag inom informationsfältet. Informatören ska idag också hinna ha hand om informationsbevakningen inom sociala media där www.rgbstock.com
det sker en utveckling i mycket snabb takt. Det
tidsbundna
projektet
Stödgruppsverksamhet för barn och unga i Åboland var ett regionalt utvecklingsprojekt åren 2005-2008 då Respons 25
TEMA JUBILEUM
Lyckade projekt under åren Det är lätt hänt – då man blickar tillbaka – att man glömmer bort projekt som funnits tidigare i verksamheten och som avslutats. Ofta har projekt en början och ett slut och i och med att finansiering tar slut tar också projektverksamheten slut.
S
om små sociala och kul-
också mycket arbete av den nationella
turella projekt kan man också
organisation som har i uppgift att sköta
och psykisk ohälsa. Det producerades
beskriva de årliga nordiska
det praktiska. Allt kan inte skötas enbart
bra material under projektets gång,
sökte sambandet mellan hörselskada
sommarsamlingar som Nor-
med frivilliga insatser. Inom förbundet
som till exempel informationsbro-
diska Föreningen för Social och Men-
hoppas vi ändå att det i framtiden kan
schyren om ”Tinnitus - när tystnaden
tal Hälsa (NFSMH) anordnade i många
ordnas utbyte av kunskap, erfaren-
väsnas”. Det är fint med gränsöverskri-
år tillsammans med de nationella för-
heter, kultur och rekreation oss nor-
dande samarbete av detta slag . Man
bunden runtom i Norden. Vårt förbund
dbor emellan. Det är viktigt att vi kan
lär sig nyttiga saker om andra funk-
stod arrangör två gånger. År 2000
mötas.
tionsnedsättningar än de man kom-
Det fyraåriga projektet Stödgrupps-
mer i kontakt med i egen organisation.
Åland och år 2007 i Vörå i Österbot-
verksamhet för barn och unga i
Vi hoppas framtiden för med sig nya
ten. Systerorganisationen MTKL i Fin-
Åboland åren 2005-2008 var inriktat
gränsöverskridande samarbetsprojekt.
land stod också arrangör några gånger,
på den viktiga målsättningen att före-
Kom Med-projektet åren 2011-2013
bland annat år 2003 i Kyrkslätt och år
bygga psykisk ohälsa bland barn och
riktade in sig på att utveckla frivil-
2010 på färjan M/S Kristina Brahe. Nor-
unga i familjer där det förekommer
ligt arbete och volontärverksamheten
diska sommarsamlingarna har varit
psykisk ohälsa. I samarbete med per-
i samarbete med medlemsförenin-
mycket uppskattade. Volleybollturn-
sonal inom mentalvård, socialvård och
garna. Projektets resultat ser vi i vän-
eringen var ett viktigt inslag och ofta
elevvård försökte man utveckla både
cirklar som fortsätter träffas i åtmin-
var det Finlands duktiga representan-
samarbetsformer och arbetsmetoder
stone Pargas, Jakobstad och Närpes.
ter från MTKL eller från Sinnisbati från
för att i grupp stöda barn och familjer.
Det är viktigt med frivilliga insatser och
Färöarna som vann och tog hem van-
Det var en viktig insats som gjordes
i grupp kan det fungera bra om det
dringspokalen. Mental Helse Norge
i Åboland inom ramen för projek-
känns tryggt i gruppen. Volontärverk-
vann också ibland. Vårt förbund ham-
tet. Metoderna är alltjämt användbara
samheten är en viktig del i förenings-
nade ofta på sista plats, men roligt
och förbundet hoppas metoderna och
verksamheten.
hade vi ändå då vi kämpade med dan-
arbetssätten lever vidare ännu idag
skarna om att vinna nästsista platsen.
genom den kunskap anställda fick ta
Studiebesök, föreläsningar och kreativa
del av under projektets gång.
kvällsprogram från något nordiskt land
Samarbetsprojektet Anti Depp med
var uppskattade programpunkter. Vän-
Svenska Hörselförbundet rf åren 2006-
skapsband knöts mellan deltagare över
2009 var ett projekt som fokuserade
nations- och språkgränserna. Nordiska
på de osynliga funktionsnedsättningar
sommarsamlingar ordnas inte mera.
som möter människor med både hör-
Det är både för kostsamt och det kräver
selskada och depression. Man under-
26 Respons
www.rgbstock.com
samlades nordiska gäster på Bastö på
Höstmöte i Åbo
I
samband med Psykosociala för-
grupp när man talar om psykisk ohälsa.
bundet 30-årsjubileumsfest i Åbo
Informatören Pernilla Nylund berättade
hölls även förbundets årsmöte.
om förbundets nya kondoleansadresser
Mötesordförande Erik Liljeström
och
klubbade av föredragningslistan i fin takt.
nya
regionsekreteraren
Vinnare i motionskampanjen
Ira
Häggström presenterade sig.
Psykosociala förbundets motions-
På listan fanns förbundets verksamhet-
Som sista punkt på höstmötet upp-
kampanj har avslutats. I samband
splan för 2015 som verksamhetsledare
vaktades Årets medlem som 2014 är
med höstmötet i Åbo den 25.10
Bodil Viitanen redogjorde för, budgeten
Psykosociala föreningen Sympatis ord-
drogs vinnarna och dessa publice-
för nästa år godkändes och medlem-
förande Viveca Stenius.
rar vi här. Vi vill passa på att tacka alla som motionerat och deltagit
savgiften fastställdes såsom tidigare till Motiveringen till Årets medlem lyder
i kampanjen och vi vill även rikta
som följer:
ett stort tack till alla sponsorer som
relseordförande för 2015 och styrelsele-
"Viveca Stenius utses till Årets medlem
bidragit på ett eller annat sätt. Under
damöterna är desamma som det gångna
pga hennes fina insatser för förenin-
jubileumsdagarna delade vi även ut
året. Styrelsen sitter två år, ordförande
gen Sympati, en titel som hon verkligen
stegmätare till alla deltagare, för att
sitter ett år. I styrelsen sitter Gunnar
förtjänar. Hon är en driven person som
ytterligare motivera våra medlem-
2,75 euro per föreningsmedlem. Christer Rönnlund återvaldes till sty-
Enlund, Karl-Göran Löfgren, Bengt Norr-
jobbat hårt för att lyfta fram frågor om
mar att röra på sig ibland. Och vi
back, Eva Sjöström, Gunilla Ulfvens, Kjell
mental ohälsa bland medier och bes-
hoppas förstås att de kommer till fli-
Österberg och Carola Saarela.
lutsfattare.
tig användning.
Under höstmötet delgavs medlem-
Tack vare Viveca så har Sympati lyfts
marna även aktuell information från
fram vilket har ökat deras medlemsan-
förbundets olika verksamhetsområden.
tal stadigt under de senaste åren. Utan
Här är vinnarna
Bodil presenterade ett mötesutlåtande
Vivecas insatser så skulle föreningen
Presentkort till Spahotell Ruissalo
som skickades till pressen där man tog
Sympati inte vara den fina förening den
vanns av Marianne Lindén
fasta på att unga är en särskilt utsatt
är idag."
Presentkort
till
Spahotell
Härmä
vanns av Nguyen Thi Thuy Ngoan Presentkort
till
Spahotell
Härmä
vanns av Annele Rantanen Presentkort
till
Spahotell
Härmä
vanns av Timo Jämsä Presentkort på en Silja Line-kryssning vanns av Marianne Nylund Presentkort på en Silja Line-kryssning vanns av Lea Salonen Presentkort på en Silja Line-kryssning vanns av Fredrika Ahlbäck Presentkort på en Silja Line-kryssning vanns av Vivi Denstedt Presentkort på en Viking Line-kryssning vanns av Patrik Lindqvist En t-skjorta från Viking Line vanns av Åsa Åman Ett par strumpor från Viking Line vanns av Anne Lärka Vi gratulerar! Respons 27
Vildmarksläger i Kuusamo Som både psykiater och psykiatrisk patient upplevde jag min första kurs ordnad av Psykosociala förbundet särskilt intressant och givande. Också för min yngre son var det första gången och jag vågar säga att han delar min positiva uppfattning om resan och lägret. TEXT och foto: michael slama
H
aldin och Roses buss
alltså uppleva Lappland i både höst-
ryska gränsen. Där fick vi se röda gran-
startade från Vasa Rese-
och vinterskrud och jag tog massor av
itväggar längs floden som flöt i mean-
center lite efter kl.8 denna
fotografier.
der och vattenfall, bland dessa Finlands
måndag med den trevliga
Vi rörde oss mest i Oulanka nation-
största. I fjärran syntes det typiska lap-
chauffören Tore Liljequist och kurs-
alpark norr om Kuusamo nära den
pländska berglandskapet - avlånga
ledaren Janne Nyman. Småningom fylldes bussen både med sammanlagt 23 kursdeltagare och tre kvinnliga ledare. ”Sydlänningar” hämtade vi från tåget i Ylivieska. Efter lunchen på en ABC-station styrde vi mot Nuorikeskus Oivanki i Kuusamo där vi inkvarterades i trepersonersrum. På vägen såg vi de första renarna i små flockar så att Tore ibland måste bromsa. Janne och de övriga ledarna informerade på ankomstdagens kväll och varje morgon – efter den rikliga frukosten – om dagens program. Tisdag till fredag var aktiva dagar med ”promenader” i vildmarken. Ibland gick vi mer än 10 km. Men det fanns även kortare alternativ. Proviant och en termos med kaffe eller annat tog vi med i ryggsäck. Natten till torsdag kom snö så programmet anpassades till dessa förhållanden. På fredagen var det mesta av snön borta. Vi fick 28 Respons
Jan-Erik Wennerqvist är en av de nöjda kursdeltagarna på vildmarkslägret i Kuusamo.domen till en tillgång.
Lokalföreningen Kompis ordnade läger för 25:e gången ”Årets höjdpunkt” sa Kjell! Han är ordförande för föreningen Kompis. Jag tror att lägerdeltagarna är helt överens med honom. Detta om det årligen återkommande och mycket uppskattade lägret för föreningens medlemmar.
- Ömsesidig hjälpsamhet och hänsyn var självklara uttryck av mellanmänsklig respekt.
TEXT: Britt-marie fredriksson
P
snötäckta berg med vartenda träd syn-
latsen Rosvik var Ekenäs
”Tie” Linnokari serverade god mat,
församlings lägergård. Den
som inte lämnade övrigt att önska.
var lyckad som lägerplats.
God mat är ju en viktig ingrediens i
Gruppandan var god. Pro-
ett lyckat läger! Till sist ett stort tack
grammet var lagom varierande, sam-
till Carita Englund och Ann-Sofi Stor-
tidigt som plats gavs för vila och
backa. De höll i trådarna för hela
umgänge.
lägret. Carita såg till att alla praktiska
ligt som på en målning. Fikapaus blev
Prästen Tuija Willman stod för ett
det i allmänhet i lappkåtorna med kor-
intressant program där snöre, stenar
oss andlig spis. Hon förankrade sina
vgrillning i mörk och rökig miljö. På
och tyger och en ”brunn” fick gestalta
väl övervägda insikter i psykoterapi i
kvällen fick vi alltid mycket god mat,
hennes budskap om vår relation till det
den andliga atmosfären. Hon fångade
sista kvällen åt vi renskav.
andliga. Sittdans och seniordans med
också upp och deltog i deltagarnas
arrangemang fungerade. Ann-Sofi gav
Janne Nyman som är psykolog höll
Kenna Holmström var ett uppiggande
”hantverkande” samt utomhusaktiv-
en föreläsning om sambandet mellan
och roligt programinslag där vår gäst
iteter.
kropp och själ med den viktiga slut-
på ett sympatiskt sätt fick igång oss,
satsen att var och en får, och ska vara,
som nött husets trästolar ett par dagar.
Nu återstår bara mitt eget TACK! Jag tror att vi också säger på återseende.
sig själv och att alla är lika värdefulla. Just detta upplevde man även praktiskt
Deltagarna tacksamma
- ömsesidig hjälpsamhet och hänsyn
Föreningen
var självklara uttryck av mellanmänsk-
mang ger varje år möjlighet till mas-
lig respekt.
sage eller fotvård för var och en. Jag
Kompis
lägerarrangeFAKTA
Vi kunde även njuta av bastu tre
behöver knappast påpeka att delta-
kvällar och de modigaste tog sig
garna är tacksamma över att få behan-
Ekenäsföreningen Kompis är den enda
ett dopp i sjön! Sista kvällen var det
dling. Man glömmer ofta bort att sköta
som ordnat sommarläger för sina
plättkalas i lappkåtan intill där var och
om sig själv tillräckligt bra, samtidigt
medlemmar. Det första lägret ordna-
en stekte sin plätt själv!
som sådana behandlingar kan tära på
des 1989. Verksamheten har pågått i 25 år.
Hemresan gick via Uleåborg tågsta-
ekonomin alltför mycket. Tisdagskväl-
tion där alla från Nyland, Åboland och
lens långbordsmiddag ”toppades” med
Åland tog farväl. Denna lördag kväll
solosång av sopranen Hanna Gran-
Initiativtagare var sjukhusprästen Hen-
eller senast på småtimmarna var sedan
dell. Det kändes hisnande att lyssna
rik von Schanz från Ekåsen.
alla lyckligt hemma efter en för både
till alla höga toner hon klarade. Hanna
Det första lägret hölls på Ramsdal,
kropp och själ verkligen upplyftande
är förstås aktiv i ett flertal musikaliska
Hangö församlings lägergård.
vecka i Lappland. Allas önskan var att
sammanhang. Vid bordet hade vi också
Psykosociala förbundet med stöd av
nöjet att få umgås med Sonja Knuts-
Diakonissan i Ekenäs, Carita Englund,
penningautomatföreningen
Söderlund. Hon var Kompis-gruppens
har varit med ända sedan starten 1989.
kunde i
dragare för ett par år sedan. Hennes
Kuusamo varje höst. Efterfrågan finns
visit betydde ett glatt återseende för
och nyttan är stor!
Kompisgänget.
ordna
just
detta
vildmarksläger
Respons 29
Rehabilitering på Kreta Jag fick ett glädjande besked 1,5 vecka innan kursveckan på Kreta. Man hade fått en avbokning och eftersom jag varit på reservplats så fick jag nu möjligheten att komma med. Det var ju förstås tråkigt för den som inte kunde åka men till stor glädje för mig. Yes, Agia Marina, here I come! TEXT och foto: Sol-britt ståhlberg
D
et blev tidig väckning
vid hotellet var vi halv ett på natten.
desamma hela tiden) hade egna dis-
torsdag morgon, 11.9, efter
Jag har bott tidigare på samma hotell
kussioner. Vi skulle berätta hur vi mår
en natts orolig sömn. Tåget
så jag visste vad som väntade; att släpa
och vilka intryck vi fått. Efter samlingen första morgonen hade vi ”ledigt”.
skulle avgå från Seinä-
sitt bagage i en brant backe upp från
joki strax innan klockan 11 på fm. Till
bussen till hotellet. Konstigt vad min
Seinäjoki har jag ca 1 timmes körning.
kappsäck vägde fast jag hade försökt
Lokalbuss till grannbyn
Min man skjutsade mig så att jag inte
packa så litet som möjligt med mig.
Lördagen åkte vi gemensamt med
behövde lämna bilen vid järnvägssta-
Det är ett underbart hotell med många
lokalbuss till grannbyn Platanias. Där
tionen. Redan på tåget träffade jag flera
små byggnader och många gångar,
fick vi också rejält med motion i branta
av mina medresenärer. En del av dem
så det är till en början svårt att lära
backar längs vindlande gator. Det fina
hade stigit på i Bennäs. Ett par av dem
sig hitta. Och när man tror att man
med den här kursen var att promenad-
kände jag sedan tidigare. Ledaren Lilly
har det på klart, så vips, har man gått
erna gick i en sådan takt att alla orkade
hade jag också rest tillsammans med
vilse! Vi fyra fick en lägenhet med två
med oberoende av ens kondition. Vi
förr. Tågresan ner till Helsingfors gick
sovrum och ett vardagsrum med soffa
pausade och hämtade andan med
snabbt. Vi pratade, skrattade och bör-
och kokvrå. Sedan vi delat upp vem
jämna mellanrum. De som ville fick
jade lära känna varandra. Sista biten
som skulle sova var, så satte vi oss på
stanna kvar och shoppa och ta sig hem
till flygfältet gick med buss. Där skulle
balkongen och pratade. Ända fram till
på egen hand. Enklast var det att ta taxi.
vi träffa de två andra ledarna, Ancha
halv femtiden på morgonen! Vi hade
Kvällsmaten åt vi kl.19 alla kvällar. Från
och Johanna, samt de resenärer som
så mycket som vi ville dela med oss av
hotellets uterestaurang är utsikten över
kom från södra delen av vårt land. Det
till de andra.
ett litet berg och havet också mäktig. Där kan man njuta av den vackra
var också spännande att se vem man
Följande morgon (fredag) efter fru-
skulle få till sin rumskompis. Jag fick
kosten hade vi samling i receptionens
inte bara en rumskompis utan tre sty-
aula. Där presenterade vi oss och fick
Vi hade åter en ledig dag på söndag.
cken! Det kändes fint och redan från
litet allmän information och förman-
Den som ville fick följa med och van-
början var det som om vi skulle ha varit
ingar. Vi delade in oss i tre grupper.
dra i en olivlund. Jag valde att gå till
gamla vänner.
Samma tid nästan alla morgnar hade
stranden i stället.
Flygresan tog 4 timmar och framme 30 Respons
vi samling och smågrupperna (som var
solnedgången.
En busstur till huvudstaden Cha-
nia stod på måndagens agenda. Först var vi till en saluhall där man sålde allt möjligt; olivtvål, olivoljor, honung, kläder, färskt kött och färsk fisk. Runt fiskstånden luktade det inte alltför gott så där vände jag om ganska fort. Efter saluhallsbesöket promenerade vi iväg
mycket skrattade vi också. Både resel-
- Vi skulle sammanfatta kursveckan med ett enda ord. Det ord som kom för mig var "glädje".
edarna och medresenärer var mycket trevliga. Jag kunde inte ha fått bättre rumskompisar. Vi satt ute till sent på nätterna och pratade, grät och skrattade.
Också där var det smala, vindlande
Sammanfattar kursen med ordet glädje
gator. Litet svettigt blev det för ter-
Kursveckan var välplanerad. Fast det
för att njuta av den gamla stadsdelen.
mometern visade på +35 grader. Några
danser. De som uppträdde kom också
låter som vi skulle ha haft fullt upp med
timmar shopping på egen hand hann
och dansande runt våra bord och det
alla utfärder, så var det ändå massor
vi med. Jag och några till åt lunch. Jag
bjöds igen på en snaps med rävgiftet
med egen tid för att vara på stranden
tog en grekisk sallad för jag kunde ju
raki, och så skulle vi ropa ”oopaa”, vad
eller vid poolen och bara koppla av.
inte åka hem utan att ha prövat på den
det nu månntro betyder. Mot slutet
Eller shoppa om man så ville. Jag skulle
välkända rätten. Gott var det och det
av kvällen fick vi vara med och dansa
gärna sammanfatta kursen med fler
var inte snålat med portionsstorleken.
zorba, den dans som uppfanns för en
ord än glädje; bland annat trevligt och
När vi skulle betala bestod man oss
film. En mycket trevlig afton.
glatt sällskap, underbar natur, god mat. en
Särskilt den grekiska yoghurten som
garanterat kål på mask om man lider
buss åt oss. Vi åkte till ett gammalt
jag åt med deras honung var supergod.
av det. Usch, vad starkt och hemskt det
munkkloster; Agia Triada, som finns
Så även honungsmelonerna som fanns
smakade.
beläget på halvön Akrotiri. Det var
vid varje måltid. De smakade mycket
verkligen intressant att få se. Munkarna
godare än de vi får köpa här hemma.
Fint badväder
ville inte bli fotograferade och det
Som ett positivt minne lämnade också
Det var skönt att ha en stranddag igen
respekterade vi. Men deras katter tog vi
minnet av grekerna, eller kretenare,
på tisdagen. Temperaturen under hela
bilder av. De grekiska katterna såg vi för
som de föredrar att bli kallade. De är
veckan låg mellan 28-35 grader och
övrigt överallt där vi färdades på Kreta.
öppna, glada, vänliga och kan bjuda
en kanna av brännvinet raki. Det tar
Onsdagen
hade
man
hyrt
vattentemperaturen var också hög. Vi
på sig själva. Jag tackar er alla som var
hade fint badväder med ett lugnt hav
Många känslor
med och alla er som lät mig vara en av
alla dagar utom avresedagen. Då var
Avresedagen har kommit. Det känns
de utvalda! Ett extra tack till mina rum-
det rödflaggat som varning att det gick
mycket vemodigt trots att vi ännu har
skompisar. Tänk så många nya vänner
stora vågor. Vi lekte som barn i dem
hela dagen på stranden. Ett par tim-
och bekanta jag fått, som jag inte skulle
men man kunde inte bege sig långt ut
mar vid polen hann jag med denna
ha träffat, om jag inte haft depression.
för man sögs lätt med. Det var inte lätt
sista dag. Jag skulle gärna ha stannat
Hoppas vi möts snart igen.
att komma upp på fötter när man slogs
längre här på Kreta. Vi skulle samman-
omkull. Vi var så länge på stranden att
fatta kursveckan med ett enda ord. Det
Ps. Som grädde på moset så har jag
det blev litet brått att duscha bort saltet
ord som kom för mig var ”glädje”. Visst
och mina rumskompisar redan träf-
från kroppen, och ställa oss i ordning
var det många känslor som även med-
fats och haft en tjejkväll. Även damen
för den grekiska afton som vi skulle få
förde mycket gråt under kursens gång,
från södra Finland kom ända hit upp till
uppleva vid hotellet på kvällen. Då hade
men för mig var det glädjen som seg-
Österbotten för att träffa oss andra tre,
man dukat stående bord utomhus och
rade. Om ett gott skratt förlänger livet
och det var verkligen kul att hon hade
det var dansuppvisning med grekiska
så lever jag nu dubbelt så länge, för så
möjlighet till detta. Respons 31
bokrecension
Gripande relationsdrama om barn som kommer i kläm På ett väldigt jordnära sätt målar debutförfattaren Seré Prince Halverson upp en bild av ett familjedrama som läsaren nästan känner sig delaktig i. Vardagen är central i berättelsen om Ella Beene, en kvinna som lever i lycka tillsammans med man och två styvbarn som avgudar henne. Livet på den amerikanska landsbygden är en idyll – ända tills Joe drunknar och lämnar efter sig en förtvivlad fru, två förvirrade barn och ett djupt skuldsatt familjeföretag. I samband med begravningen dyker barnens biologiska mamma upp och snart kräver hon vårdnaden om barnen, trots att hon inte har träffat Annie och Zach på över tre år. När barnen föddes hamnade modern i svåra förlossningspsykoser och den psykiska ohälsan tog snart över. Hon beslöt sig för att lämna sin man och sina barn eftersom hon inte ansåg sig förmögen att kunna ta hand om dem mera.Det visar sig snart att hennes version av vad som hände är ganska annorlunda än den som Joe berättat för Ella. Det visar sig också att Joe hemlighöll fakta om familjeföretaget som är mer skuldsatt än någon hade kunnat ana. I detta virrvarr av sorg, ilska och frustration gör Ella sitt yttersta för att ta hand om sina älskade styvbarn. I tre år har de inte haft någon annan mor än henne.Samtidigt som Ella försöker få företaget på fötter går hon in i en vårdnadstvist med barnens biologiska mor.
Jag hade råkat på den här staden, en man och hans barn, det här huset, de här träden. Jag hade snubblat på någons borttappade skatt. /.../ Jag kunde inte slösa energi på att fundera på vem som var den rättmätiga ägaren till över-
”På andra sidan glädjen” är en rörande berättelse om rela-
givna gafflar och skedar, marken och träden, ett hus, en
tioner och hemligheter, om kärleken mellan en styvmor
trädgård. Jag kunde inte längre hävda att mina barn var
och hennes styvbarn, om sanningar som måste uttalas –
mina. De hade en annan mor som också älskade dem.
hur smärtsamma de än är. Det är också en berättelse om
En kvinna som kanske inte hade blivit behandlad rättvist.
barn som hamnar i kläm när vuxna människor inte kan
Jag tittade på huset och försökte föreställa mig det utan
komma överens. Boken är ytterst välskriven och andas
Annie och Zach. Marken började gunga under mina fötter.
värme rakt igenom.
Jag tog tag i grindstolpen och höll i mig som om mitt liv hängde på det. (sid 220)
32 Respons
pernilla nylund
Personalnytt
Ljusmanifestation
IRA ÄR NY REGIONSEKRETERARE PÅ FÖRBUNDET
för dem som begått självmord
Söndagen den 16 november ordnades fackeltåg på olika håll i landet. Det är en ljusmanifestation för självmordsoffer och deras anhö-
Jag heter Ira Häggström och har från
riga. Varje år begår cirka 1 000 fin-
och med början av augusti börjat jobba
ländare självmord och efterlämnar
som vikarierande regionsekreterare på
omkring 10 000 sörjande anhöriga.
Psykosociala förbundets regionskansli i
Hos de anhöriga väcker självmordet
Helsingfors. Jag kommer att jobba här
många frågor, sorg, skuld och skam.
fram till maj 2015.
De efterlevande är också utsatta för
Jag är född och uppvuxen i Hels-
en förhöjd risk att insjukna i depres-
ingfors och är till min utbildning Ekon.
sion och att själva begå självmord.
mag. från Svenska handelshögskolan i
I vart fjärde självmord figurerar en
Helsingfors. På Hanken studerade jag
anhörigs självmord i bakgrunden.
marknadsföring och företagsledning
Orsakerna till självmord är många
& organisation. Jag har också studerat
och kan inte förklaras med enskilda
vuxenpedagogik vid Uni vid sidan av
faktorer. Det finländska självmordet
mina studier på Hanken.
är ett problem som i synnerhet ung-
Den tredje sektorn ligger mig varmt
domar samt män i arbetsför ålder är
om hjärtat och jag har de senaste 7
utsatta för. Finland toppar den inter-
åren jobbat inom dagvårdssektorn.
nationella
Jag har jobbat både som verksamhet-
självmordsstatistiken
-
självmord är en av de allra vanligaste Text: Ira Häggström Foto: Bildbolaget Du&Vi
sledare för privata daghem men också som företagare. Jag förverkligade en av mina stora drömmar år 2009, då
dödsorsakerna i vårt land. I Finland dör fyra gånger fler människor i självmord än i trafikolyckor.
jag var med om att grunda ett privat
Sorgbandet r.f. grundades år 1997
daghemsföretag. Under fyra intensiva
sommarmånaderna vistas vi möjligast
med syfte att stöda de efterlevande
år som företagare var jag med om att
mycket ute i skärgården på vårt som-
och att främja öppenheten om själv-
starta fyra privata daghem i Helsing-
marställe i Lovisa. Under vintermånad-
mord. Verksamhetens grundidé är att
fors. En spännande och väldigt givande
erna tycker vi om att åka skidor hela
vi som varit eller är i samma situation
tid som jag lärde mig mycket av.
familjen.
stöder varandra. Föreningen har stöd-
Psykisk ohälsa är en ny erfaren-
Till mina uppgifter som region-
grupper runtom i landet. Gruppen är
het för mig. Jag hade rätt lite kunskap
sekreterare på förbundet hör bl.a.
en plats där man kan tala med andra i
om det här området innan jag började
utveckling av organisations -och fören-
I nästa nummer... samma läge om sina känslor, eller där
jobba här, men kunskapen ökar för
ingsstöd. Intressebevakningsärenden,
man kan vara tyst tillsammans om det
varje dag. Det känns jätte intressant att
delaktighet i olika nätverk, arbetsgrup-
I nästa Respons som är temat känns så.nummer Även deavpersoner leder
börja jobba med något nytt och något
per och informationstillfällen som tan-
”Ung och utsatt”. Vi diskuterar grupperna har förlorat någon digitala anhörig
som känns som väldigt viktigt för mig,
gerar mental hälsa. Jag hoppas att på
missbruk, hur Läs manmer förstår bemövia självmord. på och http://www.
jag gillar att prova på nya saker och
bästa möjliga sätt sköta förbundets
ter ungdomar och vad vården kan surunauha.net/
anta nya utmaningar.
verksamhet i södra Finland och bevaka
erbjuda unga i dag. Vi träffar även Ben-
förbundets intressen i södra Finland.
jamin Sidorov som har växt upp under
Jag bor i Helsingfors, är 38 år gam-
dysfunktionella
familjeförhållanden
mal, gift och mamma till tre under-
Jag ser fram emot den här tiden på
bara pojkar (10, 7 och 2 år). På min
Psykosociala förbundet, och hoppas
fritid tycker jag om att umgås med
att få träffa så många som möjligt av
Detta och mycket annat i första num-
min familj, och det är nog barnen och
er! Efter mitt vikariat på förbundet hop-
ret 2015 som utkommer i början av
deras fritidsintressen som uppfyller
pas jag fortsättningsvis kunna verka
mars.
det mesta av min fritid just nu. Under
inom den tredje sektorn.
med psykisk sjukdom och missbruk.
Respons 33
Nya kondoleansadresser
Föreningsguiden är klar
Psykosociala förbundet är jätteglada
byrå- och redaktionssekreterare Sonja
Nu är Psykosociala förbundets med-
över att kunna presentera våra nya kon-
Wickman på telefon 06-723 3153 eller via
lemsföreningsguide klar! I den 24 sidor
doleansadresser som nyligen har anlänt
e-post: sonja.wickman@fspc.fi. Man kan
tjocka guiden får man information om
från tryckeriet. Det är fotografen och
också gå in på vår hemsida och klicka
förbundets verksamhet, styrelse, lokal-
formgivaren Ingela Nyman som har
hem adresserna om man så vill. Adres-
föreningsverksamhet och föreningsla-
utformat adresserna och vi är oerhört
serna säljs till förmån för stödjande av
gen. Man kan dessutom läsa om bok-
nöjda med resultatet. Adresserna kostar
psykiskt funktionshindrades rehabilite-
föring, verksamhetsberättelse, bokslut
15 euro styck och kan beställas från vår
ring, utbildning och rekreation.
och medlemsregister. Bland annat. Guiden är ett verktyg för alla föreningar när det gäller grunder i föreningsadministration. Vi hoppas också att guiden förtydligar vår verksamhet och att det i sin tur sänker tröskeln att ta kontakt med förbundet. Vi strävar efter att bygga och utveckla vår verksamhet kontinuerligt och på ett innovativt sätt som motsvarar lokala behov. Beställ gärna medlemsföreningsguiden från oss! Kontaktuppgifter hittar du längst bak i tidningen.
Förenings kom ihåg!
Notera tidsfrist för motioner Enligt verksamhetsplanen för 2015 kommer
vårmötet
att
hållas
före
Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd
utgången av april månad i Jakobstad. Exakt tidpunkt och plats meddelas till medlemsföreningarna per post i samband med kallelsen i februari/mars.
Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling
Vid vårmötet är ett av de stadgeenliga
finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rät-
ärendena motioner. Förbundet vill där-
tigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen.
för påminna om att motioner måste enligt gällande stadgar skickas in till för-
•
Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar
bundet senast före utgången av februari
hur du skall gå till väga?
månad 2015.
•
Får du den vård och stöd du behöver/önskar?
•
Är du anhörig och funderar över dessa saker?
Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats tisdagar-torsdagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna. Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du behöver mej! Rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi
34 Respons
JULBAKA MED MILLA Till Allhelgona tyckte jag det verkligen var dags för
Gör så här:
säsongens första sats pepparkakor. Jag älskar peppar-
1. Sätt ugnen på 175 grader, varmluft.
kakor! Dom ska vara tunntunna, lagom bruna och hem-
2. Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker vitt och riktigt pösigt.
bakade förstås, äts med fördel med ett glas mjölk till.
3. Smält smöret och rör i mjölken, blanda det med äggsmet-
Eftersom tunna kakor är nästan omöjliga att flytta, så brukar jag göra så att jag kavlar ut dem direkt på bakplåtspappret, trycker ut så många kakor det ryms och
en. 4. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt och vänd försik tigt ner det i sockerkakssmeten.
sedan pillar jag bort ”överloppsdegen” runt kakorna.
5. Fyll en smord och bröad sockerkaksform.
Det låter kanske bökigt men går faktiskt riktigt behän-
6. Grädda sockerkakan naturell i mitten av ugnen i 25-30
digt! Receptet har jag ärvt av kära mamma.
minuter. Prova med en sticka, sockerkakan ska inte vara kladdig.
Märtas pepparkakor 220 gr smör el margarin 2 msk sirap
7. Låt din sockerkaka svalna något och stjälp sedan upp den på en tallrik eller ett brödgaller. (Recept, Leila Lindholm)
2,5 dl socker 2 tsk soda 1 ägg
En annan av mina favoriter då det gäller torra kakor är
3 tsk kardemumma
morotskakan! Älskar både kaka och morot, så det är en
2 tsk kanel
perfekt kombination.
6 dl vetemjöl
Morotskaka Smält smöret. Rör i socker, soda och kryddor. Rör ner
8 dl fint riven morot eller 4-5 stora morötter
ägg och sedan mjölet. Ställ i kylen tills degen blivit fast,
(kan varieras efter smak)
åtminstone ett par timmar. Kavla sedan ut en lagom
1,5 dl fint riven mandel (80g/påse)
stor bit åt gången, mjöla degen bara litet. Grädda i ca
4,5dl vetemjöl
200 grader, 5 – 10 min (beroende på ugn).
3,5 dl råsocker 4 ägg 1 burk ananaskross (227g) (kan uteslutas om man vill)
En fredag eftermiddag då jag hade ”huset fullt” av busiga
2 dl rybsolja
pojkar och vi dessutom hade jagat runt på gården en
3 tsk kanel
god stund i jakten på vår kanin ”Houdini Sofia” (ja, hon
1 tsk kardemumma
är ytterst rymningsbenägen) så behövde vi absolut få
2 tsk bakpulver
något gott, snabbt... då passade det bra med en saftig
1 tsk soda
sockerkaka. Denna är lätt att göra och blir verkligen saftig och god! Jag brukar skippa citronskalet och i stället
Glasyr:
tar jag några droppar citronsaft och en skvätt honung
400 gr Philadelphia (naturell)
eller sirap! Mums!
2 dl florsocker Citron saft enligt smak!
Saftig sockerkaka 3 st ekologiska ägg
Vispa ägg och socker. Tillsätt oljan. Blanda mjöl, bak-
2.5 dl strösocker
pulver, soda, kryddor och mandeln. Blanda försiktigt
1 tsk vaniljsocker
mjölblandningen med äggsmeten. Tillsätt sen morot
50 g smör
och ananaskrosset. Häll smeten i en smord och bröad
1 dl mjölk
form (ca 26 cm). Grädda i 175 grader ca 55 min (kolla att
3.5 dl vetemjöl
kakan är färdig med sticka). Glasyren blandar man bara
2 tsk bakpulver
ihop och brer över den svalnade kakan.
1 st nypa salt skal av 1 citron smör och ströbröd till formen
Camilla Roslund-Nordling
Respons 35
För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: Carl von Essen ochpsykosocialaforbundet Marie-Louise Söderberg är två av tre som jobbar på Mind i Stockholm. gång. 36 Respons
Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2015 Kursverksamheten förverkligas i den mån finansiering fås från Penningautomatföreningen (RAY).
Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY) och Folkpensionsanstalten (FPA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.
Till kurser kan söka Personer (unga och vuxna, familjer) med psykisk ohälsa i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.
Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 06-7232517, det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Skicka in din ansökan senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringschef, Solkullav. 65, 68600 Jakobstad.
Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval under rehabiliteringschefens ledning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås via telefon 06-7232517, 050-4096640 eller ann-charlott.rastas@fspc.fi, camilla.roslund-nordling@fspc.fi.
Kurser finansierade av Penningautomatföreningen (RAY)
MÅ BRA KURS, MED INRIKTING PÅ ÅTERHÄMTNING Tidpunkt:
25 - 29.03.2015
Plats: Norrvalla, Vörå Ansökan senast:
02.03.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp: Vuxna personer med nedsatt psykisk funtkionsförmåga, med psykosociala svårigheter och psykisk ohälsa från hela Svenskfinland. Målsättning:
Att erbjuda föreläsningar/gruppdiskussioner och eget arbete kring temat "må bra" finna egna kraftresurser för att öka självinsikten. Att erbjuda möjlighet till aktivitet, motion och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kramratstöd, samt social samvaro.
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.
Respons 37
KURS I PERSONLIG UTVECKLING Tidpunkt:
09 - 12.04.2015
Plats: Norrvalla, Vörå Ansökan senast:
16.03.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp: Vuxna personer med psykosociala svårigheter och psykisk ohälsa från hela Svenskfinland Målsättning:
Att erbjuda föreläsningar/gruppdiskussioner och övningar för att öka självinsikten. Teman för kursen är självkännedom, självkänsla och självbild. Att erbjuda möjlighet till aktivitet och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kampratstöd, samt social samvaro.
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.
EGEN KRAFT I FOTOFORM Tidpunkt:
14 - 17.5.2015
Plats:
Pörkenäs lägergård, Jakobstad
Ansökan senast:
20.4.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp: I första hand unga vuxna (20-30 år) med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland Krävs inga förkunskaper i fotografering Målsättning:
- Erbjuda ett äventyr för unga vuxna
- Stärka självkänslan
- Naturupplevelser
- Social samvaro
- Stöda återhämtningen
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.
KURS I SKÄRGÅRDEN Tidpunkt:
8 - 12.06.2015
Plats: Lärkkulla skärgård, Houtskär Ansökan senast:
11.5.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp: Vuxna personer med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland Målsättning:
Erbjuda upplevelser av psykisk välmående genom olika gruppaktiviteter i gemenskap med andra.
Föreläsning och gruppdiskussioner om psykisk hälsa och återhämtning. Få insikt om sin egen ka
pacitet. Friluftsliv genom skärgårdskativiter som bl.a. mete, allmogesegling, vandra i naturen, bastu-
bad och dopp, kamratstöd.
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel. 38 Respons
FAMILJEKURS FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA Tidpunkt:
3 - 6.8.2015
Plats: Ferie- och kurscenter Högsand, Lappvik Ansökan senast:
29.5.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp: Familjer där en vuxen drabbats av psykisk ohälsa från hela Svenskfinland. Målsättning:
Att stöda familjemedlemmarnas kraftresurser, att våga ha roligt tillsammans trots svårigheter i fa-
miljens vardag. Att få information, stöd och handledning både individuellt och i grupp, för att stärka tanken om återhämtning inom familjen. Träffa andra i liknande situation, kamratstöd.
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri för hela familjen. (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.
KURS I SÖDERN Tidpunkt:
17 - 25.9.2015
Plats: Agia Marina, Kreta Ansökan senast:
29.5.2015
Kursavgift:
350 euro/person, inkl. resekostn. logi och halvpension samt utfärd. Kursen finansieras med penning-
automatmedel.
Övrigt:
Läkarintyg eller rekommendation av egen terapeut eller vårdare bör bifogas ansökan. I rekommendationen bör framgå hälsotillstånd nu och tidigare, samt varför kursen skulle vara till nytta för sökande just nu. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sidan 41.
Målgrupp:
Personer med psykisk ohälsa och psykosociala svårigheter, som deltagit tidigare i Psykosociala förbundets rehabiliteringskurs inom hemlandet.
Målsättning:
Att ge personer med psykisk ohälsa möjlighet att delta i en anpassningskurs utomlands under trygg psykosocial ledning. Att befrämja kulturella intressen och den psykosocial förmåga, samt miljöombyte. Att dela med sig av egna och lära sig av andras erfarenheter = kamratstöd. Personlig utveckling, stödja återhämtningen och övervinna rädslor. Kursen förverkligas genom gemensamma träffar varje dag, föreläsningar, gruppdiskussioner, avkoppling tillsammans med andra deltagare.
DEPRESSIONS SKOLA Plats Under planering Tid Under planering, hösten 2015 Målgrupp Vuxna personer som upplever sig deppade, depression. Med psykosocial funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning Att lära sig att förebygga och hantera depressions tillstånd. Målet med kursen är att med självhjälpsmetod, föreläsning och gruppdiskussioner få verktyg för att förkorta depressionsepisodens längd och göra depressionsepisoderna mindre kraftiga. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd. Kostnad Kursen är helt avgiftsfri för hela familjen (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel. Respons 39
Kurs finansierad av Folkpensionsanstalten (FPA) REHABILITERINGSKURS FÖR UNGA (16-30 ÅR) MED PSYKISKA STÖRNINGAR (kursnr. 55837) Tidpunkt:
Kursen är processbetonad, 3 delad kurs enl.
Del 1: 20 - 24.04.2015 Del 2: 07 - 11.09.2015 Del 3: 16 - 20.11.2015 Plats: Härmän kuntokeskus, Härmä Ansökan: Sänds in snarast till din egen FPA-byrå (helst 3 månader innan kursens start), på ansökningsblankett KU132r med bifogat B-läkarutlåtande eller rehabiliteirngsplan som rekommenderar omnämnda kurs. Målgrupp: Unga personer med lindrig/medelsvår depression eller panik- och ångeststörningar. Du är studerande, i arbetslivet eller på väg att återgå till arbete/studier. Målsättning: Att säkerkställa och förbättra studie-, arbets- och funktionsförmågan. Att förstärka klientens självkännedom och självaktning. Att stöda klientens personlighets- och identitetsutveckling. Att dryfta och fördjupa klientens personliga värden och val. Att förstärka och öka den sociala aktiviteten och färdigheterna. Att uppmuntra och stödja klineten så att man kan sköta sitt eget liv, sina studier eller sitt arbete. Att stärka klintens funktionsförmåga, välbefinnande och livshantering samt ökande av fysisk aktivitet. Kursens innehåll:
Att erbjuda information, stöd och handledning både individuellt och i grupp. Genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviter försöker man uppnå rehabiliteringsmålen. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka återhämtningsprocessen.
Kostnad:
Kursen är helt avgiftsfri, inkl. kost, logi och resekostnader enl. FPA-reseersättning. Möjlighet att ansöka om rehabiliteringspenning under rehabiliteringsperioden.
Svenska semesterförbundet i Finland ordnar semesterstöd, i samarbete med Psykosociala förbundet MÅ BRA SEMESTER Är du i behov av vila, avkoppling eller rekreation? Ansök då om semesterstöd för en må bra semestervecka på Härmä Spa. Inplanerat program är till exempel gymnastik, vattengymnastik, massage och övrigt skönt semesterprogram. Semestern beviljas för 5 dygn och innefattar halvpension, logi och program på svenska. Psykosociala förbundet kommer att finnas på plats under veckan med information och stöd. En egenandel på 20-22 euro/person/dygn beroende på den sökandes ekonomiska och sociala situation. Den egna andelen betalar den som blivit beviljad semesterstödet och det faktureras på förhand. Tidpunkt
19 - 24.04.2015, på Härmä Spa i Alahärmä.
Målgrupp
Personer med psykisk ohälsa. Du kan ansöka som enskild person eller ta med din partner och tillsammans uppleva en semestervecka. Sista ansökningsdagen är 8.3.2015.
Ansökan kan göras elektroniskt via www.semester.fi, Svenska semesterförbundet eller i pappersform som skickas till: Svenska semesterförbundet c/o Folkhälsan Raseborg Ab Högbensvägen 30 10350 Mjölbolsta För mera frågor ring gärna Susanna Stenman, tfn. 050-3047 642, Svenska semesterförbundet i Finland 40 Respons
ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR REHABILITERINGSKURSER MED STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum
PERSONUPPGIFTER
Namn
Personbeteckning
___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ Telefon (hem) Telefon (arbete) GSM ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER
Kursens namn
TIDIGARE DELTAGANDE I FSPC:S KURSER
Jag har inte tidigare deltagit I FSPC:s kurser
UPPGIFTER OM SJUKDOM/ HANDIKAPP
___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid
Jag har tidigare deltagit I FSPC:s kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________ Sjukdom som föranleder ansökan ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon
På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer)
Regelbunden medicinering
Specialdiet, allergier
Obs! Med denna blankett kan man inte söka till FPA:s rehabiliteringskurser.
Respons 41
FÖRVÄNTNING- Vad förväntar du dig av kursen? AR PÅ KURSEN __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ YRKE
Yrke __________________________________________________________________________________
BOENDEFÖRHÅLLANDE FAMILJEKURSER (ifylls endast om det är fråga om familjekurser)
Sysselsättningsläge
Pensionssituation
Studerande
Har rehabiliteringsstöd fr.o.m._________t.o.m._______
Är i arbete
Är på pension tillsvidare
Arbetslös
Annat, vad_______________________________________
Är sjukskriven fr.o.m. _____________t.o.m.________________
Bor ensam
Bor med min familj
Annat
Barn
Familjemedlemmar som söker till kursen
Make, maka
Förälder
Namn
Annat
Personbeteckning
______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ÖVRIGT
Annat som Du tycker talar för att just Du borde antas till kursen _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________
SAMTYCKE
Jag samtycker till, att de nödvändiga uppgifter gällande min rehabilitering, vilka behövs för att kunna behandla min ansökan, får ges vid behov till FSPC.
UNDERSKRIFT
Jag samtycker
Ort __________________________
Jag samtycker inte
Tid
Sökandens underskrift
_____________ ______________________________________
Ansökningarna behandlas konfidentiellt Returneras till:
42 Respons
Psykosociala förbundet rf / rehab.chef Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-7232 517
KONTAKTUPPGIFTER
Psykosociala förbundet Verksamhetsledare Bodil Viitanen Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2515 Mob. 050-525 1243 Fax. 06-723 2420 bodil.viitanen@fspc.fi RehabiliteringsCHEF Ann-Charlott Rastas Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2517 Mob. 050-368 8891 Fax. 06-723 2420 ann-charlott.rastas@fspc.fi REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 Fax. 06-723 2420 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar tisdag-torsdag Byrå-/redaktionssekreterare Sonja Wickman Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 3153 Mob. 050-548 8951 Fax. 06-723 2420 sonja.wickman@fspc.fi Informatör Pernilla Nylund Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2516 Mob. 050-548 8950 Fax. 06-723 2420 pernilla.nylund@fspc.fi REGIONSEKRETERARE Ira Häggström Eriksg. 8, 00100 Helsingfors Mob. 050-590 3436 ira.haggstrom@fspc.fi
JULSTÄNGT Psykosociala förbundet har julstängt 23.12. Rehabiliteringen har julstängt 20.12-6.1.
Personalen på Psykosociala förbundet önskar DIG en riktigt skön Jul- och nyårshelg!
Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitets hus Algården Verksamhetsledare Vivan Melander-Granlund Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 psykosocialajakobstad @gmail.com www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Sofia Rosenqvist Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Handelsespl. 20 A, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Camilla Pitkänen Mob. 050-409 9977 camilla.pitkanen@soaf.fi Vörå RÅGBLOMMAN Eva-Stina Krooks Vesterbackan 83, 66600 Vörå Mob. 0500-602 754 Vasa EMPATI Iris Dahl-Burman Storkärrv. 137, 65710 Singsby Kontaktperson Empati: Maria Andila Mob. 050-572 9242
Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKT SOCKEN r.f. Patrica Strömbäck Malax församling Snickeriv. 2, 66100 Malax Mob. 050-338 1059 patrica.stromback@evl.fi
NYLAND Helsingfors SYMPATI Verksamhetsled. Miivi Selin-Patel Mob. 045-863 7800 info@sympati.fi www.sympati.fi Borgå RINGEN Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS Kjell Österberg Tel. 019-241 2066 Mob. 050-468 0496
ÅBOLAND Väståbolands stad DUETTO Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi Kimitoön FREDSDUVAN Gunilla Mäenpää Mob. 046-895 7257 gunilla.maenpaa@hotmail.com LA LOTTA Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi
ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net Psykosociala förbundets ordförande Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43