Page 1

PSY K ISK HÄL SA

*

REHABIL I T ER ING

*

ÅT ERHÄ MTNING

*

DEL AK T IGHET

NR. 3 - 2019 PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING

"HÄSTAR ÄR ÄRLIGA OCH KOMMUNICERAR HELT KRAVLÖST" Tessa Turtonen om hur djur kan stärka oss som människor

Djuren lär oss om livet Tema: djurens betydelse för vår hälsa Respons 1


NR. 3/2019

innehåll

3

DRÖMMEN OM EN HUND Pernilla Nylund

18

MIN STOREBROR FICK DIAGNOSEN SCHIZOFRENI Pernilla Nylund

4

DJUREN LÄR OSS OM LIVET Pernilla Nylund

20

HÄSTARNAS BETYDELSE FÖR MITT VÄLMÅENDE Susann Gleisner

8

HEJ PÅ DIG RENJA HAKALA

26

ENSAMHET ÄR TÄRANDE Pernilla Nylund

10

"MAN MÅSTE FÅ VARA SIG SJÄLV" Pernilla Nylund

28

NATUREN ÄR EN KÄLLA FÖR VÄLMÅENDE Eivor Finnäs

30

VIKTIGT GÖRA PROBLEM SYNLIGA Marica Nordman

DEN STORA SORGEN EFTER ETT ÄLSKAT 12 HUSDJUR

Nonni Mäkikärki

16

VIKTIGT FÅ PRATA AV SIG NÄR KRISEN SLÅR TILL Pernilla Nylund

REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGSKURS36 VERKSAMHET

UTGES AV: Psykosocial öfrbundet r f | Kanalesplanaden 19 B 13, 680 Jakobstad eT :l 05-48 8950 | E-post: o f r n a m n .e f e t r namn@fspc. | w .fwspc.

ANSVARIG REDAKTÖR : eP rnal n iu y N d o m 0 5 9 .8 b 4 | - 0 5

REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT : o S nja n km c i W o m 1 5 9 .8 b 4 - 0 5

TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: eP rnal i n u l y N ,d o S nja n ka m c i W , e v i V ac e tS nius, asitM e dlA n ri , o N nni ,kirä M o viE r n iF näs, e t S al o Kl srakc , o N a rn égl Ta MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du by t adress eller v il prenumerera på Respons, kontak t: Sonja Wick man mob. 05-48195 eller sonjaw.ick man@fspc. P renumerationspr is: 20 euo r 4/ nr

PÄRMBILD : eT ssa uro tT nen, o f o t : Li n d a al o r T th-Pa nanen ANNONSER : CJ Cente, r 50294- 285, cjenter@mal x.

2 Respons


REDAKTÖRENS KOLUMN

Drömmen om en hund Den vackraste tiden på året börjar nu, om du frågar mig.

”Det finns ett alldeles speciellt band mellan mig och

Tidig höst, när de svala kvällarna får en att mysa ännu

Buster som inte går att förklara, och jag vet att det ban-

mer under filten i soffan, när löven så småningom börjar

det gör mig gott. Fast alla förhållanden har ju sina svåra

skifta färg och luften bjuder på härlig krispighet. Om jag

stunder då förhållandet sätts på prov. Det finns dagar

hade en hund skulle jag älska att vara ute i skogen med

då hunden inte är ens bästa vän...”. På sidan 31 hittar du

den och busa! Jag skulle packa en ryggsäck med god-

kolumnen.

saker och kaffe och gå ut på morgonen för att komma tillbaka sent på eftermiddagen, rosig om kinderna och

I det här numret av Respons lyfter vi även fram den

glad i hjärtat. För jag tror verkligen att djur har positiv

tärande ensamheten som drabbar människor som inte

inverkan på människans hälsa. Naturen också, så det

själva har valt sin ensamhet. Vi skriver också om schiz-

skulle vara en alldeles underbar kombination!

ofreni, och ger information om Österbottens Kristele-

Men nu har jag ingen hund, och den insikten drabbar

fon. Vi skriver om hösten som står för dörren, och några

mig som ett slag i magen med jämna mellanrum. För

av evenemangen som är på kommande den närmaste

jag är pälsdjursallergiker. I en värld där det finns massvis

tiden. Det blir en härlig höst på många sätt!

med gulliga djur och ljuvliga pälsar som man vill borra ner näsan i... (istället nyser jag oproportionerligt mycket

Ta hand om dig, du är värdefull!

de gånger jag har struntat i mitt handikapp och gosat ändå. Ögonen kliar och rinner och halsen tjocknar tills

PERNILLA NYLUND

luften kommer ut stötvis).

Informatör och ansvarig redaktör

Men drömmen om en hund lever kvar. Jag har ofta fått höra att allergin kommer att växa bort. Kanske den gör det, kanske inte. Tills dess umgås jag med djur lite på avstånd. Beundrar alla underbara fyrbenta varelser och låter dem nosa på min hand ibland (men ser till att tvätta mig noga efteråt). Lyssnar på omgivningens härliga berättelser om hundar och katter och - hönor! – och all den kravlösa kärlek som djuren bidrar med. I det här numret av Respons bjuder vi på många sådana berättelser. Om hundar och katter och hästar som betyder mycket för oss människor. Vi har bland annat träffat Tessa Turtonen i Maxmo som driver Stall Falisa. Hon säger att djuren lär oss om livet. - Djur har inga föreställningar om hur livet ”borde” vara. Och de ställer inga krav på prestationer. De påminner oss om att lyssna inåt, att lyssna till de egna behoven, att andas och att känna att man är bra som man är. Intervjun med Tessa Turtonen kan du läsa på sidan 4. Vår gästkolumnist Kaj Högstedt är hundägare till Buster, en hund av rasen Lagotto Romagnolo (en italiensk vattenhund). I sin kolumn skriver han bland annat:


TEMA DJUR OCH HÄLSA

Djuren lär oss om livet På vilket sätt kan djur påverka vår hälsa? Vi har besökt Stall Falisa för att få veta mer om hur hästar, katter och hundar kan stärka oss som människor. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: LINDA TALLROTH-PAANANEN

N

är vi svänger in

på prestationer. De påminner oss om

av hästarna. Gårdens kaniner håller

parkerar

att lyssna inåt, att lyssna till de egna

oss sällskap en bit på avstånd. Tessa

utanför stallet möts vi

behoven, att andas och att känna att

säger att hästarna väcker mycket

av ett lugn och en still-

man är bra som man är, säger Tessa

känslor hos oss människor. Känslor

Turtonen.

av alla de slag.

gården

och

samhet som får både mig och fotograf-Linda att le. Att landa här efter

- Vissa som kommer hit kän-

en timmes bilkörning känns som en

ner rädsla inför mötet med en häst,

riktigt fin belöning. Här, på Stall Fal-

medan andra upplever fascination.

isa i Maxmo, bor Tessa Turtonen med sin familj och 13 djur; hästar, kaniner, katter, en hund - och en åsna. På Stall Falisa fokuserar man på ridglädje och ordnar bland annat stalldagar, ridläger och ponnyklubbverksamhet. Vi är här för att vi vill veta mer om samspelet mellan människa och djur,

- Djuren lär oss om livet. De har inga föreställningar om hur livet "borde" vara och de ställer inga krav på prestationer.

och hur djur kan påverka vår hälsa.

ett bra sätt att börja träna sin emotionella

intelligens.

Mötet

med

hästen fungerar som en bra språngbräda till att börja jobba med inre processer, säger hon, och förklarar att vissa människor har behov av trygghet medan andra vill lära sig att gå utanför den egna bekväm-

- Stall Falisa är ingen ridskola i ordets traditionella bemärkelse. De

Därför är samspelet med hästen

lighetszonen. Vissa kunder behöver en vän att ta hand om medan andra

våra hästar utvecklar en harmon-

Hästar väcker mycket känslor

isk relation till hästen och lär sig att

Vi slår oss ner precis utanför stallet för

tillgodose, om vi lär oss hur hästen

förstå dess beteende och naturliga

att prata om inre hälsa och hur man

tänker och fungerar.

behov. På det sättet lär vi oss mycket

kan stärka sig själv i växelverkan mel-

om oss själva som människor.

lan djur och människa. Vacker öster-

som kommer hit och umgås med

behöver en vän som tar hand om dem. Alla dessa behov kan en häst

- Djuren lär oss om livet. De har

bottnisk natur omger gården och

Har alltid förstått sig på djur

inga föreställningar om hur livet

solstrålar dansar mellan lövträden. I

Naturen har alltid varit väldigt viktig

”borde” vara. Och de ställer inga krav

hagen bakom stallet skymtar vi några

för Tessa. Och djuren har kommit att

4 Respons


Respons 5


spela en allt större roll i hennes liv.

som fanns i mig när jag var yngre

tet, då vi har mycket folk på gården,

Numera säger hon att hon inte skulle

och inte mådde så bra.

berättar hon.

kunna leva utan hästarna – ”de är som mina lungor”.

Hon säger att hon har lärt sig den hårda vägen vad hälsa och

Lärande via upplevelser

- Som person är jag känslig och

välmående är, genom några mörka

Ett vanligt år på Stall Falisa bör-

har en stark intuition. Jag har alltid

år av anorexi som hon drabbades

jar i september. Från september till

förstått mig på djur. De är raka och

av som 17-åring och som tvingade

april håller Tessa regelbunden grup-

ärliga och kommunicerar helt krav-

henne att omvärdera sig själv och

pverksamhet av olika slag. Klub-

löst. Människor kan däremot vara

sina behov.

bverksamhet för barn som vill lära

komplicerade, genom att säga en

- På den tiden var prestationen

känna en häst, ridgrupper för vuxna

sak men visa något helt annat med

och duktigheten i fokus. Nu har jag

som vill fokusera på kroppskänne-

sitt kroppsspråk.

ett helt annat förhållningssätt till

dom och självkänsla och olika typer av stalldagar.

Stallet byggdes 2011 och när

min egen hälsa. Nu lever jag min

hästarna var tre till antalet kände

dröm och vet vad jag behöver för

Tessa att hon ville dela med sig av

att må bra och vara hållbar; mycket

mycket på lärande via upplevel-

den här känslan. Att kravlöst få lära

egen tid, mycket långsamtid, lugna

ser, med känsla, visualiseringar och

sig om sig själv i samspelet med en

promenader med hunden... och att

fantasi som hjälpmedel. Samspe-

häst.

ha anställda i stallet som jag kan

let med hästen byggs upp genom

I

ridningen

fokuserar

man

- Hästarna har lärt mig att känna

dela ansvaret med. Numera är jag

kommunikation som båda parter

efter när jag är stressad och när jag

också väldigt bra på att ta tupplu-

förstår.

är utvilad och harmonisk. De har

rar under dagen för att orka med de

- Vi har roligt tillsammans med

lärt mig att slopa perfektionisttänket

mest intensiva perioderna i arbe-

våra djur, men aldrig på deras

6 Respons


bekostnad. Om hästen har haft

inte sätta en siffra på någon. Därför

en kund som inte mår så bra, som

passar jag bättre som vikarie, säger

kanske har svåra erfarenher och

hon och ler.

tungt bagage, då behöver hästen återhämtningen sker tillsammans

Mumrik är gårdens äldsta häst

med flocken. Flocken helar, säger

Under tiden vi går runt på gården

hon.

hämtar Tessa ut Mumrik från hagen,

tid för återhämtning efteråt. Den

I maj har man mer tid för privata

en 14-årig brukshäst från Sverige.

kunder som får komma hit och

Mumrik är gårdens äldsta häst och

umgås med hästarna. I juni ordnas

Tessa berättar att han älskar att ta

ridläger och juli reserverar Tessa

det lugnt och är väldigt trygg i sig

för fortbildning och lite semester.

själv. En naturlig ledare.

- Och augusti månad är toppen för terrängridturer, berättar hon. Vintertid hoppar Tessa ibland

- Mumrik väcker ofta stor beundran med sitt härliga utseende, sitt lugn och sin styrka.

in som lärarvikarie. Hon är utbil-

Tessa gosar lite med honom

dad pedagog, men säger att hon

och när hon slutar berör Mumrik

inte vill vara klasslärare. Det är inte

hennes hand med sin övre läpp.

hennes kall. - Nej, jag har insett att jag inte vill sätta betyg på eleverna. Jag vill

- Hästarna har lärt mig att känna efter när jag är stressad och när jag är utvilad och harmonisk. De har lärt mig att slopa perfektionisttänket som fanns i mig när jag var yngre och inte mådde så bra.

- Han vill att jag ska fortsätta klia

Blir du nyfiken på verksamheten på

honom, säger hon och gosar lite

Stall Falisa? Här kan du läsa mer:

till.

www.stallfalisa.fi.

Respons 7


TEMA TEMA TEMA INTROVERT DJURENS BETYDELSE DJUR FÖR VÅR OCHHÄLSA HÄLSA

Hej på dig Renja Hakala, utbildare vid Finska Terapihundskolan! Berätta – vad är en terapihund? -En terapihund är en social tjänstehund som jobbar tillsammans med sin förare med att ge stöd, motivation och välbefinnande till elever, patienter eller klienter. Terapihundsteamet, alltså hunden och föraren, kan jobba i skolor eller inom vård och omsorg.

Hur jobbar ni?

Djuren har en lugnande inverkan på oss och motverkar stress. Sänker blodtrycket och minskar risken för hjärtinfarkt och storke.

-Vi har ett ganska brett arbetsfält så vi jobbar med allt från specialbarn inom dagvården till dementa i äldreomsorgen. Och allt däremellan. Våra arbetssätt beror helt och hållet på våra klienters behov. Det kan handla om att stärka klientens självförtroende,

utveckla

eller

färdigheter,

kognitiva

sociala min-

nesträning eller att träna upp mus-

Hur tänker du kring djurens betydelse för vår hälsa?

kelstyrkan efter t.ex. en stroke - det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för hur man kan jobba

-Det är ju vetenskapligt bevisat att

med terapihunden.

djuren har en hälsofrämjande effekt

lighet att umgås med i princip vilket

På vilket sätt kan du och din hund öka patienters och klienters välbefinnande?

djur som helst för att det ska ha en

-Jag brukar säga att vi gör tera-

positiv effekt på vårt välmående.

peutiska besök hos våra klienter, eft-

Djuren har en lugnande inverkan

ersom redan hundens närvaro ger

på oss och motverkar stress. Sänker

klienterna ett välbefinnande. Det

blodtrycket och minskar risken för

beror lite på våra klienters behov

hjärtinfarkt och stroke. Dessutom

vilka aktiviteter vi gör med hunden,

har forskningen visat att barn som

men framför allt så är Cindy ett stort

har kontakt med djur har minskad

stöd för klienten. Det ger en känsla

på oss människor. Men man behöver inte för den skull skaffa egna djur, det räcker faktiskt att man har möj-

risk att utveckla astma och allergi. En massa positiva effekter med

av trygghet att få kela med, klappa FOTO: ANTONIA GUSS

andra ord!

och gräva ner fingrarna i en varm hundpäls. Vi diskuterar och gör

Hon är mycket social och vänlig

olika aktiviteter med hunden och vi

och gillar alla människor, så hon

kan smygträna t.ex. fin- eller grov-

passar alldeles utmärkt som tera-

motorik samtidigt som vi har roligt

pihund. Cindy är väldigt kärleks-

tillsammans med hunden. Men för

full och dessutom bra på att läsa

de flesta räcker det faktiskt bara att

-Cindy är en snart 5-årig bichon hava-

av människor, hon är en riktig

få umgås med Cindy och få hålla

naistik, en så kallad allergivänlig ras.

glädjespridare!

henne nära.

Din egen hund, Cindy, är utbildad besökshund och terapihund. Berätta mer om henne!

8 Respons


pixabay.com

Respons 9


"Man måste få vara sig själv" Som 12-åring insåg han att han var mer intresserad av pojkar än flickor. Många år senare föreläser Ted Urho, tidigare känd radioröst i Svenskfinland, gärna om sina erfarenheter och utmaningar med att vara homosexuell. Varför? För att det fortfarande finns ställen där man behöver hålla andan och inte får vara sig själv. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: VIKTOR GRANDELL 10 Respons


stgöring. - Det tog mig många månader innan jag vågade berätta vem jag egentligen är, eftersom jag upplevde att det fanns mycket fördomar inom institutionen, säger han.

En minoritet i minoriteten Ted Urho är född i Helsingfors och uppvuxen i Esbo. Under studieåren bodde han i Österbotten och gjorde sin militärtjänstgöring vid Nylands brigad. Han säger att han är rätt bra förankrad i de olika delarna av Svenskfinland. Vi får ta del av Teds föreläsning i Tammerfors, på SAMS sommar-

- Precis som andra finlandssvenskar behöver vi också kämpa för våra rättigheter. Även om samhället har blivit mycket mera öppet och tolerant finns det fortfarande transpersoner som på grund av sin omgivnings förtryck inte kan leva på det sätt som de vill.

dagar, och Ted är en frisk fläkt som pratar snabbt och engagerat om hur det känns att vara en minoritet i minoriteten – om hur det känns att vara både bög och hurri, som föreläsningen heter. - Det behövs många steg av acceptans innan man vet vem man är. Först måste man medge för sig

H

själv att man inte är som alla andra.

trångsynthet; kyrkans trångsynthet

För mig dröjde det till årskurs 9

och en slags ”klasstrångsynthet”.

innan jag erkände för mig själv att

- I överklassen har homosexual-

jag är homosexuell. Före det levde

iteten frodats så länge den har varit

jag med en slags dubbel identitet.

dold. Jag märkte under min uppväxt

- I gymnasiet började jag bli

att man i Helsingfors är oerhört

bekväm med min identitet och lärde

tolerant och accepterande till det

mig hur jag skulle bemöta kom-

yttre, men om det finns homosex-

mentarer om min läggning. Några år

ualitet inom den egna släkten så

senare åkte jag till Togo i Afrika för

blir det genast något hemskt och

an säger att ju äldre

att arbeta som lärare och då var jag

smutsigt. Det finns ett slags ”not in

han blir desto mer sällan

tillbaka på ruta ett. Avsaknaden av

my backyard-syndrom” här.

behöver

empati och förståelse blev för stor,

han ”komma

ut” och berätta om sin

sexualitet.

- Samhället är väldigt förändrat

nu, jämfört med när jag var ung. Att

berättar han. Efter att ha jobbat på skolan i ett halvt år vågade han äntligen berätta för några elever att han var gay.

Han slår ett slag för Pride-festivalen också, och förklarar varför den behövs. - Precis som andra finlandssvenskar behöver vi också kämpa för

avvika från normen är inte längre ett

- Ryktet spred sig och snart märkte

våra rättigheter. Även om samhäl-

”problem” bland dagens ungdomar.

jag vem som var min vän på riktigt

let har blivit mycket mera öppet

Vi är numera en del av samhället

och vem som valde att undvika mig.

och tolerant finns det fortfarande

och ingen dissar oss, men det finns

I lärarkåren var min homosexualitet

transpersoner som på grund av sin

fortfarande platser där man måste

inte ett problem, minns Ted.

omgivnings förtryck inte kan leva

vara försiktig med vad man berättar om sig själv. Han nämner den finska armén

på det sätt som de vill. Det finns

Trångsynthet

människor som av olika skäl inte kan leva på det sätt som de är. Där-

som han upplevde som homofo-

Tillbaka i Svenskfinland noterar han

för behövs Pride. Vi behöver mar-

bisk när han gjorde sin militärtjän-

snart att det finns två olika sorters

schera för alla dem som INTE kan!

Respons 11


TEMA DJURENS TEMA BETYDELSE DJUR FÖR VÅR OCHHÄLSA HÄLSA

Den stora sorgen efter ett älskat husdjur Där satt vi i bilen alla tre, min dotter, vår hund Chico och jag. Precis som så många gånger förr. Chico älskade att åka bil, att få vara med. Det bästa var att få sitta i framsätet med min dotter. Att få ligga bredvid henne på en filt, med huvudet i hennes famn. Men den här resan var annorlunda än de vi tidigare gjort. Den här resan skulle bli den sista för Chico. Vi hade fått besked om hans cancer dagen innan och avlivningsbeslutet var gjort. TEXT OCH FOTO: NONNI MÄKIKÄRKI

D

et var inte lätt att ta

erhet, rädsla och skuld. Mitt inre fylldes

beslutet, att veta när det

av ett virrvarr av delvis motstridiga

Sorgeprocessen är universell

var dags. Jag ville ju inte

tankar och känslor. Sorg över förlusten

Då jag senare läste forskning om sor-

utsätta min älskade hund

av en familjemedlem, osäkerhet om

gen efter ett husdjurs död kände jag

för mer smärta än nödvändigt men

jag gjort rätt beslut, en sorts existentiell

igen mycket av det jag läste. Trots att

inte heller leka gud och avsluta ett liv

skuld över att ha makten att besluta

sorg är något mycket personligt och

för tidigt. Och jag ville ju ha honom,

om att avsluta ett liv.

intimt, är sorgeprocessen universell.

min familjemedlem, kvar hos mig ännu en stund. Men som djurägare hör det till ansvaret att inte utsätta sin vän för

otroligt

Och det gör ingen skillnad på om det vi

mycket kärlek och tacksamhet över de

Men

jag

kände

också

sörjer är en människa eller ett djur. Sor-

gemensamma tio åren och att ha fått

gen kan i båda fallen vara lika smärt-

lära känna en så fin hund.

sam och djup. Då vi sörjer vårt djur,

onödigt lidande i slutfasen, det hör till

Det som mest hjälpte mig att fatta

paketet så att säga. Ett husdjur är totalt

beslutet var Chico själv. Då jag tänkte

Så var det också med Chico. Han

utelämnat och beroende av oss. Från

på all den kärlek och glädje han gett

och hela hans väsen tog en stor plats

den stund då man hämtar djuret, till

mig insåg jag att jag inte har rätt att

i mitt liv och i mitt hjärta. Han kom

den stund då det är dags att ta farväl.

hålla honom kvar och förlänga hans

till mig då han var tre år gammal. En

Men hur kan man veta när lidandet

lidande av själviska skäl. Jag ville visa

rufsig, ovårdad, mycket stressad hund

väger mera i vågskålen än viljan att

min tacksamhet och bära mitt ansvar.

med traumatisk bakgrund. Efter några

leva?

sörjer vi ju en familjemedlem.

Trots att djuret är helt beroende av

dagar var jag färdig att ge honom till-

vår omsorg påstår jag ändå att det är

baka till min veterinärkusin som räddat

vi människor som mest omformas av

honom från att tas bort. Men istället

Veterinären hade sagt att beslutet i

relationen till djuret. Vi får uppleva en

bestämde jag mig för att inte ge upp,

detta skede inte kunde tas för tidigt

kärlek som i sin villkorslöshet är helt

inte överge honom som andra gjort.

och jag litade på hennes ord. Men det

unik och vi får så mycket mer än vi

Och med regelbundna rutiner, trygga

hindrade mig inte från att känna osäk-

någonsin kan ge tillbaka.

människor och massor, massor av kär-

Litar på veterinären

12 Respons


Han var där, vid min sida, då jag gick igenom en otroligt svår period, med förluster i rad. Människorelationer tar slut, men en hund står alltid vid din sida. Den är den lojalaste vän man kan ha, en som aldrig berättar dina hemligheter för någon.

lek som östes över honom blev han

honom till sitt rum och grät i hans

Avskedet

efter en tid den underbaraste, mest tro-

päls. I de stunderna fick hon känna

Jag visste ju att han inte alltid kommer

fasta terrierkille.

att någon var på hennes sida och

att finnas, att stunden av farväl låg fram-

hon var inte helt ensam mot fienden,

för oss en dag. Jag hade börjat se mer

alltså mig.

och mer tecken på att han blev äldre. Jag

Han var där, vid min sida, då jag gick igenom en otroligt svår period, med förluster i rad. Människorelationer tar

Ödmjukt deltog han i hennes

hade gråtit flera gånger i förväg för att vi

slut, men en hund står alltid vid din

lekar, som cirkushund, läkarpatient

en dag skulle skiljas. Han hade nog inte

sida. Den är den lojalaste vän man kan

och ibland till och med iklädd dock-

förstått alls då jag mitt i allt börjat böla då

ha, en som aldrig berättar dina hem-

kläder. Då han fick nog sa han ifrån.

vi satt i soffan och myste. Hundar lever

ligheter för någon.

Det hände att han någon gång naf-

här och nu, något som vi människor

Han stod och väntade vid dörren då

sade till henne, framförallt då han

ibland har så svårt med. De har det bra då

vi kom hem - inte viftande med endast

var äldre, men då hade leken gått för

de har det bra.

svansen utan med hela sin bakdel. Han

långt och han hade all rätt till det.

Nu hade alltså stunden kommit då

låg där och värmde fötterna då man

Han var en otroligt tålmodig och

det var dags att ta farväl. Då vi kom till

skulle sova – oavsett om man ville det

konsekvent lärare i hur man ska

veterinären (samma veterinär som tio år

eller inte. Då man var ledsen hoppade

behandla andra. Han lärde henne att

tidigare räddat Chico från avlivning) lade

han upp i soffan – eller bad att man

man inte ska tvinga andra att göra

vi hans favoritfilt på golvet och satte oss

skulle lyfta upp honom - och tittade på

något mot sin vilja. Och det har visat

hela familjen på den - Chico mellan mig

en med tröstande blick.

sig att barn med djur i familjen ibland

och min dotter. Först fick han en spruta

kan lära sig att lättare visa empati

som fick honom att somna. Varsamt lyfte

mot andra. Sen är det ju en etisk

veterinären upp honom på ett bord och

För min dotter, som är enda barnet,

fråga hur mycket man har rätt att öva

gav honom två sprutor till. Under de sista

hade Chico en speciell roll. Hon bru-

sig med djur. Det är alltid den vuxna

hjärtslagen andades jag in doften av hans

kade kalla honom sin lurviga store-

i familjen som har ansvaret för både

päls tills jag kände honom fara iväg.

bror. Då hon grälat med mig, tog hon

barnets och djurets välmående.

En lurvig storebror

Det gjorde så oerhört ont. Men Respons 13


TEMA DJURENS TEMA BETYDELSE DJUR FÖR VÅR OCHHÄLSA HÄLSA

samtidigt var det på något sätt så vackert. Det var viktigt för mig och jag var tacksam att vi gjorde detta som familj. Jag hade involverat min dotter i hela processen och förklarat varje steg. Vi har alltid talat mycket om känslor men ändå var jag förvånad över hur fint hon uttryckte sina. Vi grät tillsammans. Massor. Tills min dotter tröttande på att ha en mamma som brast i gråt hela tiden. Hon började känna igen min blick då mina tankar for till Chico och gjorde sitt allt för att distarhera mig så att jag inte skulle börja gråta igen. Det kan säkert kännas lite skrämmande för ett barn att se sin förälder gå igenom en stor sorg. Sorgen kan ju vara så förlamande.

Vi tog pauser i sörjandet Därför var det viktigt att också ta pauser i sörjandet. Att hålla i rutinerna och göra

husdjur har det kommit fram att

åka till simhallen och låta bassängvattnet

Många tankar och känslor

skölja bort tårarna emellanåt.

Sorg är en naturlig reaktion på förlust

stor betydelse i bearbetandet av känslor

saker som hör till vardagen. Att till exempel

förståelse och empati från omvärlden har

Det kändes så tomt, nästan som om en

av något som är viktigt för en och sorg

och

del av mig var borta. Chico hade ju varit en

innebär nästan alltid motstridiga tankar

dande. Alltid finns inte denna förståelse i

för

sorgeprocessens

framskri-

del av mitt liv och delat min vardag i tio år.

och känslor. Vi känner kärlek, saknad,

näromgivningen och därför har det blivit

Och nu när han inte fanns mera påminde

nedstämdhet, ilska, skuld och ibland till

allt vanligare med sorgegrupper också

allt om honom. Min blick fastnade vid de

och med skam. Sorgeprocessen inne-

för människor som sörjer ett djur. Före-

ställen han brukade ligga. Då jag kom hem

bär på sätt och viss en identitetskris, då

ningen för mental hälsa i Finland startar

kunde jag nästan höra hans tassar mot

vi måste fundera hur livet varit och hur

en på Lappvikens källa i höst. Jag hade

golvet. Alla de ställen i närområdet där vi

det ska fortsätta. Vem vi varit och vem vi

lyckan att få allt det stöd jag behövde

gått otaliga promenader tillsammans.

egentligen är utan det vi förlorat.

från människor runtomkring mig.

Jag började också tvivla på om jag alls

Vi har alla våra sätt att bearbeta sorg.

Jag har kommit över den största sor-

varit värd min hunds kärlek? Hade jag levt

Vi har våra överlevandsmekanismer och

gen, men saknaden stannar kvar. I bör-

upp till det löfte jag gett att ta hand om

sätt att försöka hela oss. I sorgen visar

jan påminde varje promenad där vi bor

honom, att erbjuda honom regelbundna

de sig tydligt. För mig var det viktigt att

om Chico. Men nu har jag även nya min-

rutiner, långa promenader, tillräckligt med

få dela min sorg med andra. Att få ringa

nen från dessa ställen. Jag får utforska

intryck och aktivitet och skogsturer? Hade

till en vän och få prata ut om alla de

vårt grannskap på ett nytt sätt, med våra

jag varit värd den respekt, all den kärlek,

tankar och känslor som vällde inom mig.

nya familjemedlemmar, två katter. Det är

trofasthet och lojalitet han visat mig? Jag

Och att få gråta, gråta, gråta. De första

med ett stort leende och en varm känsla

kunde inte sluta tänka på småbarnsåren,

dagarna grät jag så mycket att jag inte

i hjärtat som jag minns Chico. Ibland fylls

på alla de gånger jag varit trött, stressad

kunde gå till jobbet. Det var tacksamt att

mina ögon ännu av tårar då jag tänker

och otålig, ryckt i kopplet och höjt min

ha en arbetsplats där det fanns förståelse

på honom, mitt livs hund.

röst. Tagit ut min trötthet på den som

för det.

minst av allt förtjänade det. 14 Respons

I undersökningar om sorg efter ett

Jag har, och kommer alltid att ha, ett westieformat hål i mitt hjärta.


Ensamheten syns inom djurskyddet Höga veterinärkostnader kan skapa problem. Är du i en ekonomiskt utsatt situation och ditt djur blir sjukt, kan det hända att djuret inte får den vård som behövs. Jessica Löfgren-Eriksson utreder djurskyddsfall med sällskapsdjur och hästar. TEXT: NONNI MÄKIKÄRKI

O

fta

om

förlåter dig för allt. Att ha ett djur kan

endast om så kallade catladies. En häst-

utdragna, svåra fall som

handlar

det

innebära många hälsofrämjande aspekter

farm kan ha en människa som ska sköta

kommer från den kommu-

för ägaren. Men för att djuret ska må bra

40 hästar. Slutresultatet blir att djuren far

nala djurskyddstillsynen till

behöver den omsorg. Det krävs pengar,

illa.

regionförvaltningsverket. - Sällan handlar det om onda män-

tid och kunskap.

- Det fattas en klausul i den finska djurskyddslagen som skulle begränsa hur

niskor som med avsikt vill skada djuren

Kommunal budget

eller med flit lämnar dem utan vatten eller

Hon menar att djur borde ingå i social-

tilläggshjälp. Ingen kan ensam ta hand

föda. Främst handlar det om människor

skyddet. Det borde finnas en budget för

om så många djur!

som vill djuren väl, men av en eller annan

situationer där det uppstår ett akut behov

orsak inte klarat av det, säger Jessica Löf-

av veterinärvård, men där djurägaren av

En mänsklig tragedi

gren-Eriksson, doktor i veterinärsmedicin

sociala orsaker inte har råd med det.

- Att främja djurens välmående är min

och länsveterinär i södra Finland.

många djur en människa kan ha utan

- Djur upprätthåller och främjar

huvudsakliga uppgift som tjänsteman,

Det kan handla om utmattning, ekon-

välmående i så hög grad att det kunde

men vi får inte glömma att bakom djur-

omiska svårigheter, missbruk, eller någon

ingå i kommunens budget för förebyg-

skyddsfallen finns oftast en mänsklig

annan kris.

gande verksamhet.

tragedi. Jag gör mitt bästa för att söka

Utan sina djur skulle många av hennes klienter inte ha någon alls.

- Lever man på utkomststöd är det en omöjlig ekvation att ha råd med åtta hun-

hjälp, men samarbetet mellan olika myndigheter fungerar inte alltid som det ska.

- Det finns så mycket ensamhet och

dar, men EN hund kan öka din livskvalitet

Hon efterlyser mera flexibilitet för att

det syns inom djurskyddet. Man har

på många sätt. De höga veterinärkost-

hitta lösningar. Att till exempel en äldre

ingen att tala med om sina problem,

naderna kan vara ett problem för många.

person med hund skulle få hemvård av

ingen som hjälper. Svårigheterna får sakta

Är du i en ekonomiskt utsatt situation och

någon som gillar hundar.

men säkert växa tills någon blir orolig för

ditt djur blir sjukt, kan det hända att den

djurens välmående. Det känns sorgligt att

inte får den vård den skulle behöva.

i arbetet att ibland rasta hunden?

en djurskyddsanmälan. Varför är vi män-

För många djur

kelsen Årets djurskyddare av Finlands

niskor så rädda att hjälpa varandra?

Inom djurskyddet stöter hon också på

Djurskyddsföreningars förbund.

man ingriper först i det skede då det görs

Hon ser tydligt i sitt arbete hur djuren tillfredställer ett behov.

- Och varför skulle det inte kunna ingå För några år sedan fick hon utmär-

samlare. Det handlar om personer, ofta

- Det kändes fint, jag tycker att det är

kvinnor, som aktivt ”räddar” och ”samlar”

det finaste pris man kan få. Jag har job-

- En hund ger dig sitt allt. Den botar

på så många djur att det blir omöjligt för

bat brett inom veterinärmedicinen, men

ensamhet och ger dig alltid sin kravlösa,

dem att trygga deras basbehov av mat,

inom djurskyddet känner jag att jag kan

villkorslösa kärlek. Den är alltid din vän,

vård och hygien. Men det handlar inte

påverka mest.

Respons 15


Viktigt få prata av sig när krisen slår till En kris meddelar sällan att den är på väg. Den uppstår plötsligt och kan bero på många olika orsaker – en partner som är otrogen, en älskad katt som dör, jobbiga relationer eller bekymmer som känns oöverkomliga. Nu har Österbottens kriscenter Valo öppnat en kristelefon på svenska för hela Svenskfinland. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

K

ristelefonen samtalsstöd

erbjuder när

krisen

slår till. Med lågtröskelverksamhet hoppas man

kunna hjälpa dem som ringer att hitta alternativ och metoder för att underlätta situationen. Man hoppas även kunna hjälpa dem som ringer att våga tro på sig själva och hitta kraft och energi för att komma igenom krisen. Kanske kan man till

De som svarar i telefonen är pro-

- Att få prata med någon som lyssnar och få bolla olika alternativ kan vara precis det som behövs för att krisen ska kännas mera hanterbar.

fessionella utbildade

krismedarbetare frivilliga

och

stödpersoner.

Samtalen är helt anonyma. - Varken den som ringer eller den som svarar behöver säga sitt namn och personalen ser inte heller uppringarens nummer. På det sättet kan anonymiteten garanteras. - Vi som svarar i telefonen är empatiska medmänniskor som vill

och med lösa problemen tillsam-

hjälpa, stöda och lyssna. Vi har även

mans under samtalet.

beredskap att ta emot samtal på

Att få kommunicera sina känslor

engelska, säger Camilla Björk.

och funderingar på det egna mod-

medla hopp när allt känns hopplöst,

ersmålet är oerhört viktigt, menar

att lyssna när någon behöver reda

Camilla Björk som är koordinator

ut kaotiska tankar och att förebygga

och krismedarbetare.

att situationen blir värre.

- Att få prata med någon som lyssnar och få bolla olika alternativ att krisen ska kännas mera hanter-

Relationsproblem vanliga

bar. Då ska inte språkfrågan eller

Den svenska kristelefonen öppnade

förmågan att uttrycka sig få orsaka

i april i år och har sedan dess tagit

ytterligare svårigheter, säger hon.

emot ett hundratal samtal från olika

kan vara precis det som behövs för

Kristelefonens verksamhet koor-

håll i Svenskfinland. Karaktären på

dineras av Föreningen för men-

samtalen är högst varierande, berät-

tal hälsa i Finland och den svenska

tar Camilla Björk.

telefonen

ansvarar

Österbottens

kriscenter Valo för.

- Ofta handlar det om relationer; problem

i

parförhållandet

Måndag och onsdag kl. 16-20 Tisdag, torsdag och fredag kl. 9-13

eller

- Den finskspråkiga versionen,

problem med svärmor eller barnen

Kriisipuhelin, har funnits sedan 1970

eller de egna föräldrarna. Men det

och öppnades i självmordsförebyg-

kan också handla om panikångest,

gande syfte. Den svenska telefonen

någon form av beroendeproblema-

har samma målsättning – att för-

tik eller ekonomiska bekymmer.

16 Respons

Kristelefonen på svenska är öppen:

 09 2525 0112


Respons 17


Min storebror fick diagnosen schizofreni ”Jag och min bror har vuxit upp sida vid sida och blivit kramade av samma mamma. För mig är det en gåta att han får diagnosen schizofreni, medan jag anses vara frisk.” TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: JONAS GEUKEN

18 Respons


digt tacksam för idag, och det är

- När min bror insjuknar är det som om han dör för mig. Jag har aldrig hört talas om schizofreni. Vad ska mina kompisar säga om de får veta att min bror är galen!

det vackraste någon gjort för mig, säger Åsa.

Se syskonen Åsa

Konradsson

Geuken

målar

upp ett viktigt anhörigperspektiv. Där budskapet är tydligt – ”Se syskonen! Syskonen behöver kärlek och bekräftelse!”. - När min bror fyller 20 år besöker jag honom för första gången på sjukhuset. Mamma säger att ”han mår mycket bättre nu”, så jag följer med, och vi köper en prinsesstårta på vägen dit. - Men ingen har berättat hur det ser ut innanför de låsta dörrarna. Ingen har berättat att det är en liten fågelunge med stripigt hår som ligger där i sängen. Som är så gravt medicinerad att han inte ens kan prata. Det kommer att ta henne fem år

Mycket ångest

att acceptera sin storebrors sjuk-

Som anhörig faller hon snart i glöm-

dom. Att det är som vilken sjukdom

ska och upplever att hon varken blir

som helst som drabbar hjärnan.

sedd, hörd eller bekräftad – varken

- Men för mig är det en gåta

av föräldrarna eller vården. Hon är

att han får diagnosen schizofreni,

14 år och vill bli omhändertagen,

medan jag anses vara frisk. Vi har

men från den stunden och framåt

vuxit upp sida vid sida och blivit

är det hennes klassföreståndare,

kramade av samma mamma. Ändå

baskettränare

är det han som blir sjuk och inte

och

kompisarnas

föräldrar som uppfostrar henne. - Under den här tiden har jag

jag. Varför?

hat mot sjukdomen. Mamma är på

Bedriver forskning inom schizofreni

sjukhuset varje dag och varje helg,

Åsa Konradsson Geuken har idag

sa Konradsson Geuken

men jag vill inte besöka honom. Jag

stor nytta av sina erfarenheter.

är stolt syster till Mats

känner skam över att jag hatar min

Hon arbetar som universitetslärare

Konradsson. När Åsa är

bror för att han får all uppmärk-

och bedriver forskning vid Uppsala

14 år får hennes bror sin

samhet. Jag känner mig ensam och

universitet inom fältet schizofreni.

första psykos och tas in på sluten

bortglömd och känslan är att ingen

Hon säger att hon dagligen får

psykiatrisk vård. Från den dagen

frågar hur jag mår.

slåss med näbbar och klor för att

mycket ångest och känner ett stort

Å

kommer det att dröja fem år innan

Först flera år senare får Åsa veta

hennes bror ska ha det bra och hon

Åsa kan acceptera sin brors sjuk-

att hennes mamma tidigt skapar ett

efterlyser bättre system i samhället

dom, och de har fått kämpa hårt för

nätverk runt sin dotter, för att vard-

för personer med schizofreni, att vi

att hitta tillbaka till varandra som

agen ska fungera. Mamman ringer

behöver bli bättre på att behandla

syskon.

läraren, baskettränaren, kompisar-

dem som har sjukdomen.

- När min bror insjuknar är det

nas föräldrar och så vidare. För

som om han dör för mig. Jag har

att de ska veta och för att de ska

aldrig hört talas om schizofreni.

kunna hjälpa till. För det kommer

Vad ska mina kompisar säga om de

att behövas.

får veta att min bror är galen!

- Det mamma gjorde är jag väl-

Relationen till storebror Mats då, hur ser den ut idag? - Den är numera god. Min storebror finns kvar som ett skal. Ett skal som hela tiden förändras.

Respons 19


TEMA DJUR OCH HÄLSA

Hästarnas betydelse för mitt välmående För mig har hästarna, ridningen, tävlandet och tränandet och att vara i stallet blivit en livsstil. Jag vet inte hur ett liv utan hästar ser ut. TEXT: SUSANN GLEISNER FOTO: PRIVAT

J

ag har varit inbiten ”häst-

trar är otroligt givande och såklart

tjej” sedan jag var barn.

en dröm som går i uppfyllelse att

Som 5-åring fick jag testa

få lära ut allt jag kan åt mina tjejer.

att rida en gång och sen

Sen får de självklart välja om de vill

var jag fast (och är fortfarande). Jag

hålla på med hästar eller inte, och

startade min första tävling då jag

så länge de vill stöttar jag dem så

var 7 år - banhoppning – sen dess

mycket jag kan.

har jag tävlat i banhoppning på rätt elitstall. Hemma på föräldragården

En livsstil att hålla på med hästar

fick jag ett eget stall och egen täv-

För mig har hästarna, ridningen,

lingshäst då jag var 11 år, och sen

tävlandet och tränandet och att

dess har jag haft egna hästar och

vara i stallet blivit en livsstil och en

eget stall hemma.

”normal” vardag för mig. Jag vet

hög nivå och även jobbat i Sverige i

Att bli ett med hästen och få känna när allt fungerar, det är en härlig känsla.

Jag har två döttrar som är i

inte hur ett liv utan hästarna ser

nuläget 5 och 2 år, båda två är i

ut. Att ha hästar och rida, träna och

princip ”födda” i stallet och har

tävla tar mycket tid, energi, tålamod

förstås

väldigt

och ekonomi. Men det som det ger

mycket i stallet då jag sköter allting

tillbaka istället är så mycket mera

gonfoder, att leda ut dem i hagen

själv. Båda två har börjat rida tidigt

värt! Att hästar och ridning är bra

och se dem glada och nöjda, att

också. De har en egen liten ponny

för ens välmående är redan bevisat

mocka boxarna rent och sopa stall-

och min äldre dotter började tävla

genom många studier och forskn-

golvet fint är känslor som får mig

i banhoppning som 3-åring, och

ing. Att tidig morgon gå in i stallet

att må bra och den känslan förstår

den yngre börjar högst sannolikt i

och känna doften av hästar och se

nog alla som håller på med hästar.

samma ålder som det verkar nu. Att

glada och pigga hästar som står och

Stallet är ju hästarnas hem och jag

dela detta intresse med mina döt-

väntar på mig med att få sitt mor-

mår bra när hästarna mår bra.

varit

20 Respons

med

mig


Över 50 000 röster för Terapigarantin Medborgarinitiativet om terapigarantin har uppnått över 50 000 stödförklaringar (i juli 2019) och kommer därför att gå vidare till behandling i Riksdagen. Med ändringar i mentalvårdslagstiftningen vill man med Terapigarantin förbättra möjligheterna att få hjälp i tid och öka jämlikheten så att alla med psykiska problem kunde få den hjälp och det stöd de behöver - så tidigt som möjligt. Vårdbehovet skulle bedömas redan inom bashälsovården och samtalsstöd skulle ordnas senast inom en månad för den hjälpsökande och inte kräva diagnos av psykiatriker för att komma igång. Kostnaderna för Terapigarantin har uppskattats till 35 miljoner euro på årsnivå. En investering som skulle löna sig för Finland att satsa på, då landets totalkostnader för psykiska störningar uppgår till 11 miljarder euro/år enligt OECD:s rapport från år 2018. Mentalhälsopoolen är ett nätverk som består av ett 30-tal finländska mentalhälso- och intresseor-

Mycket slit och hårt jobb

Hästen litar på mig

När man väl blir en inbiten häst-

Det är också den känslan som är

tjej och får tävlandet som en var-

så bra för mitt välmående - när

dag i sitt liv så krävs det självklart

man sitter upp på hästryggen och

mycket av en som människa och

får ett djur på 600 kg att göra det

ryttare också. Det ligger mycket

som man säger åt den, att jag som

hårt slit, tidiga morgnar och sena

ryttare kan läsa av hästen och att

kvällar och blod, svett, och tårar

hästen litar på mig och älskar

bakom framgångar. Men känslan

det lika mycket som jag gör. Att

när du styr mot ett 130 cm högt

bli ett med hästen och få känna

och 150 cm brett hinder och du

när allt fungerar, det är en här-

Duetto rf gjorde en resa till Dals-

galopperar emot det tillsammans

lig känsla. När man håller på med

bruk och Kimito den 19.6.2019. Med

med din häst och du bokstavligen

hästar så kan man inte fundera på

på resan var 20 medlemmar. Resan

flyger över… det är något som är

så mycket annat än vad man gör

innehöll en runda på Dalsbrukstor-

svårt att förklara för någon som

just då, det är stora djur med fly-

get och en guidad tur på Bruksmu-

inte själv fått uppleva det. Men

ktinstinkter du håller på med, och

seum och Glashyttan samt Dals-

det är också just det momentet

därför tror jag också att hästar

bruks slaggstenskyrka. Vi åt lunch

på tävlingsbanan som gör att man

och ridning är så otroligt bra för

på Strandhotellet och sedan åkte vi

som tävlingsryttare fortsätter att

välmåendet. Problem och bekym-

till Kimito och besökte Café Cake

försöka nå framgång och uppnå

mer försvinner rätt så fort, och

My Way (Koko Suomi Leipoo-vin-

sina mål. Ibland kommer tunga

ljudet av att hästarna står lugna

naren), och där bjöds vi på gott

motgångar men bara man litar på

och nöjda och tuggar på sitt hö

kaffe och god kaka.

sig själv och sin häst, inte ger upp

borde alla få uppleva – det är så

och fortsätter träna så når man

rogivande och då mår man bra

Hälsningar: Niina & Ralf och

även framgång.

själv också.

Duetto rf

ganisationer som alla arbetar för Psykisk hälsa och bevakar mentalvårdsfrågorna i Finland gemensamt.

BODIL VIITANEN, verksamhetsledare

Duetto reste till Dalsbruk och Kimito

Respons 21


TEMA DJURENS TEMA BETYDELSE DJUR FÖR VÅR OCHHÄLSA HÄLSA

"Tack vare min hund är jag ofta utomhus"

M

in hund heter Rune och

gnar då allt man vill är att ligga i sän-

är en 3-årig labrador.

gen i pyjamas hela dagen.

man har till den varelsen. I dom värsta stunderna, då man kän-

Rune är otroligt ener-

Att ha ett husdjur betyder ansvar,

ner sig som sämst, ger det stor tröst att

gisk och vild, men han

men ansvar är inte bara något dåligt.

man i alla fall klarar av att ta hand om

kan också vara riktigt snäll och gosig

Med ansvaret följer oändligt med kär-

en liten varelse. En liten fyrbent var-

då det behövs. Ibland gör han sådant

lek och glädje. Det känns fint att finnas

else i vars ögon man är viktig och

som jag inte förstår, till exempel äter

till för en liten varelse, som på sitt sätt

värdefull. Det är ibland tillräckligt.

upp mina öronproppar, rotar i tvättkor-

finns till för dig. Det finns inget som gör

gen efter svettiga strumpor och river

en så lycklig som att känna av det band

sönder min morgontidning. Rune har den bästa attityden man kan ha, och bemöter allt och alla med iver och en viftande svans. Både jag och Rune njuter av att få uppleva stora och små saker tillsammans. Då man har en hund kan det hända en del oväntade saker, det värsta som hänt mig är att jag vaknat till ett husdjur som hade lös mage direkt på morgonen och alla sängkläder fick tvättas. Och ibland händer det att man känner sig riktigt låg, och husdjuret är den enda orsaken som får en att stiga upp ur sängen.

Morgonmys i sängen Som tur är så är det oftast mer tacksamt att vara hundägare, det finns en god chans att ens morgnar börjar med morgonmys i sängen tillsammans med den fyrbenta håriga kumpanen innan man tar sig ut på en mer eller mindre idyllisk morgonpromenad. Det bästa med att ha hund är att man tillbringar mer tid utomhus än vad man annars skulle göra. Dessutom är man tvungen att ta sig ut också när man verkligen vill stanna inomhus, som till exempel regniga söndagsmor22 Respons

MALENA LUNABBA


"Min katt gör mig alltid glad"

J

ag har en tvåårig katt som heter Killi. Hon flyttade in med mig för ett år sedan och idag kan jag inte föreställa

mig mitt liv utan henne. Killis favoritposition är att ligga på rygg med alla fyra tassarna i vädret. Det ser ut som att hon har bemästrat det som de flesta människor inte ännu har listat ut - hur man tar det riktigt lugnt i livet. Det händer ofta att Killi väcker mig på natten. Hon lägger sig bredvid mitt huvud och om jag inte har märkt henne så kommer hon och trampar på min bröstkorg och vill att jag ska paja henne. Andra gånger så skrapar hon på täcket. Då tar jag upp kanten så att hon kan krypa under täcket och

öppnar. Detta är smått irriterande, för

Katten ger mig kärlek

hennes silkeslena päls känns så skön

min partner får nog gå på toaletten

Jag upplever dagligen så mycket glädje

mot min kropp. Detta lilla liv har valt

helt i fred.

över att jag får tillbringa tid med min katt.

att sova bredvid mig, och jag känner

Killi tycker om att äta damm. Om

Om jag är ledsen och gråter så brukar Killi

mig viktig och älskad. Närheten till

hon ser en dammtuss flyga omkring

komma och lägga sig bredvid mig eller

denna lilla hårboll värmer mitt hjärta.

så galopperar hon glatt efter den och

i min famn. Det tröstar oerhört mycket.

har svalt den före man hunnit få tag

Det känns nästan som att ha ett litet

på den. Detta resulterar ibland i att hon

barn när man får vakta henne och se till

Springer omkring i lägenheten

hostar upp hårkorvar. Ibland jagar Killi

att hon har det bra. Killi blir alltid så glad

Killi är väldigt full av energi och hon

också insekter och snö på vår balkong.

över att se mig och det är en härlig känsla

tycker om att springa fram och till-

Vid sidan om dessa delikatesser så

att få ett sådant välkomnande när man

baka i lägenheten. Ibland ser hon ut

njuter hon av helt vanlig kattföda.

kommer hem.

som en seriefigur när hon springer på

Det är något speciellt med att

Det är också glädjande att se hur

plats före hon kommer iväg. Hennes

komma hem och bli bemött av en

saker som jag gör kan få henne att må

mjuka tassar slinter på parkettgolvet.

liten ivrig katt vid dörren. Hon jamar

så mycket bättre. Hon blir speciellt glad

Killi trivs bra på vår inglasade balkong,

glatt och vi har ofta diskussioner där

över en ren kattlåda, eller om jag städat

men mest av allt trivs hon i samma

hon jamar och jag svarar “vad?” eller

hemma. Då galopperar hon glatt omkring

rum som hennes människa. Jag får

“hej” upprepade gånger. Inte så inne-

i lägenheten. Jag känner så mycket kär-

aldrig gå till toaletten ensam. Om jag

hållsrikt, men hon fortsätter alltid att

lek för denna lilla hårboll och är glad över

mot förmodan har gått dit utan henne

jama tillbaka. Speciellt om hon har

att hon flyttade in med mig.

så sitter hon utanför dörren och jamar

varit ensam en längre tid så har hon

högljutt och skrapar på dörren tills jag

behov av att få jama åt mig.

IRENE HENRIKSSON Respons 23


En kväll om ätstörningar Program 9 oktober 17-17.15 Välkommen! Nonni Mäkikärki, Psykosociala förbundet 17.15-18 Föreläsning ”Mina erfarenheter av ätstörningar” med Anne Hietanen, tv- och radioprofil 18.00-18.45 Föreläsning Rasmus Isomaa från Fredrikakliniken 18.45-19.15 Diskussion och möjlighet att ställa frågor till föreläsarna. Diskussionen leds av Kirsi Broström, verksamhetsledare för Ätstörningsförbundet i Finland. 19.15-20 Mingel med lite smått och gott. Diskussionen fortsätter i friare former. Plats: G18 Helsingfors, festsalen Tidpunkt: 9.10 klockan 17-20 Anmälan: Senast 1.10 till nonni.makikarki@fspc.fi eller 050-590 3436 Kostnad: Gratis!

24 Respons


LÄSARBREV

Jag trivs bäst med djur omkring mig

B

lev så glad, då jag läste, att

jur, är de bästa terapeuterna! De vet precis

gråter varje gång jag ser ett träd fällas eller

detta nummer ska handla om

när du inte mår bra och försöker trösta på

ett djur blir illa behandlat. Visst finns det

djurens inverkan på vår hälsa.

sitt lilla sätt, t.ex. en tass på din hand eller

djur som också jag har obehag för, såsom

Det finns inte en så sorglig

sätter sitt huvud i famnen på dig.

getingar och huggormar, därför är jag inte

sak, att inte ett djur eller en fågel, som gör

Fåglarna trivs i träden utanför min bostad

heller nån som älskar stugliv.

något finurligt skulle få mig att le, men

och där underhåller de mig på sommaren

Min älsklingsfågel är koltrasten, att lyssna

även fälla en tår, för det rör mig så in på

när jag sitter på balkongen. Och de som

till dess härliga sång under sena kvällar, vår

djupet. Som högkänslig trivs jag hellre

övervintrar får mat i vår syrenbuske, så jag

och försommar. Den symboliserar för mig

med djur och natur omkring mig, än med

får följa med fågellivet året om. Synd att det

hopp, hopp om att allting ordnar sig. Så när

människor.

hela tiden fälls träd överallt, jag lider otroligt

livet emellanåt fylls av svårigheter och man

Sedan barnsben har jag haft olika hus-

när jag ser träd fällas i min omgivning och

inte ser någon utväg och så plötsligt hör

djur - hamstrar, undulater, katt och hund,

hör om skogar som skövlas, bara för att det

jag koltrasten sjunga eller vintertid ser den

som jag omsorgsfullt skött. Alla i vår familj

ska byggas nya bostadskvarter. Skogen och

hoppa i snön framför mig, då säger jag tyst

har varit djurvänner. Med mormor försökte

träden som är djurens och fåglarnas hem.

för mig själv – ”Camilla det ordnar sig!”. Och

vi hålla vid liv fågelungar, som fallit ur boet.

Vi människor borde lära oss att leva på

jag fylls av tacksamhet.

Värst var det nog att mista min älskade

naturens vilkor och inte tvärtom. Trädens

pudel Tino. Hundar och även andra husd-

sus är något av det mest rogivande, jag

CAMILLA

Djuren förstärker vår hälsa

J

ag har själv alltid älskat djur,

katter och hundar med oss på våra olika

ända sedan jag var en liten

besök.

flicka har vi haft djur hemma

Varför är en terapihund så viktig i samhället? Redan på 1960-talet forskades det om hur

djur. Jag märkte redan tidigt hur härligt

Besöker åldringshem varje månad

det är att ha ansvar över något och få all

Hemma hade jag redan bestämt mig för

effekter på människan både psykologiskt

den kärlek ett djur faktiskt ger, vare sig det

att aktivt ta upp detta med en av mina

och fysiologiskt. Här kan jag ge ett exem-

är en höna eller en hund.

egna hundar, eftersom han alltid varit

pel: i samband med våra besök på äldre-

otroligt lugn och människoglad.

boenden brukar vi försöka få till lite små

eller så har jag varit omgiven av

Då jag sedan började bli så pass gam-

djuren har en positiv inverkan på människan. Djuren kan ha en massa olika positiva

mal att jag skulle börja bestämma sig

Idag har vi främst fokuserat på

jumpaövningar, allt från att klienterna ska

vartåt jag ville gå i livet, hade jag det på

åldringshem, vi besöker 2-3 hem varje

sträcka på handen för att ge honom godis,

det klara redan i lågstadiet.

månad i trakten där vi bor.

gå med honom i koppel, vara ute i naturen

Jag skulle jobba med djur.

Armaani, som hunden heter, har själv

och så vidare.

Jag utbildade mig till djurskötare och

valt att vi ska fokusera på äldre. Jag har

Anledningen till att de flesta av oss kän-

några år senare gick jag linjen djurtränare.

provat med flera olika hem, men jag ser

ner ett lugn då vi är nära djur beror på

I samband med dessa utbildningar

klart och tydligt på honom att han vill

frisättningen av oxytocin i vår kropp.

gick jag en kurs kallad terapidjursförare/

jobba med de äldre, vilket jag tycker är

ekipage. Detta var något jag verkligen

fantastiskt!

fastnade för. Under skoltiden gjorde vi besök till olika servicehem i trakten med djur vi

Oxytocin är ett hormon som produceras i hypofysen i hjärnan, och som har

Vi gör detta som välgörenhet och har

flera olika viktiga funktioner i människo-

gjort det nu i snart tre år. Armaani fyller

kroppen. Detta hormon skapar avslappn-

sju nu i år.

ing, sänker stress, oro och blodtryck och

ansåg passade för uppgiften (djuren

Armaani har också jobbat periodvis

valdes noga med tanke på lynne och

som läshund och som terapihund på

temperament). Vi hade allt från åsnor, får,

olika möten och samlingar.

orsakar vissa muskelkontraktioner.

JENNY BJÖRKLUND Respons 25


Ensamhet är tärande Det kommer mörka tankar ibland när jag är ensam. Jag funderar vad jag har för uppgift här i livet och varför just jag ska vara så ensam? Roland Grankulla tycker att vi behöver bli bättre på att se och bekräfta varandra. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

F

orskning visar att ofrivillig ensamhet är ett stort hot mot hälsan. Ensamhet ökar bland annat risken för hjärt-

kärlsjukdomar, depression och oro. - Det stämmer säkert. Ingen mår

bra av ensamhet som man inte själv har valt, säger Roland Grankulla som bor i Larsmo. 47-åringen

är

väldigt

utåtrik-

tad och social, har många släktingar och vänner och tycker om att slänga några ord till bekanta han möter. Ändå känner han sig ensam så gott som varje dag. Han funderar om det beror på cpskadan han fick vid födseln, som gör att han för det mesta går med kry-

kaffe räcker. Det behöver inte ta

ckor. Som liten blev han under flera

lång tid. Ändå är det sällan någon

Besöker gärna norra Sverige

år mobbad i skolan och kallades

hör av sig eller kommer och hälsar

Så ofta han kan, vanligtvis 2-3 gånger

bland annat för “vingelben”.

på. Jag önskar att jag hade en rik-

per år, tar han sig upp till norra Sverige

tig vän som bryr sig på riktigt, säger

och området kring Karesuando, Kiruna

han.

och Pajala. Under hela sin uppväxt har

- De mobbade, som barn gör ibland. Jag hade svårt att läsa och de som mobbade trodde att de var bättre själva. Jag försökte hålla mig utanför, för att inte bli retad, men det var jobbiga år, berättar han.

De säger att de inte hinner Roland säger att han nog hade barn-

Fokuserar folk på fel saker nu för tiden?

han besökt Sveriges nordligaste kyrkby med församlingen han tillhör, och där

- Ja, jag tycker att det har blivit

känner han sig alltid välkommen.

för mycket fokus på det egna. Vi tar

- I Norrbotten finns en annan typ av

inte hand om varandra på samma

hjälpsamhet. Man ser varandra, bjuder

sätt som förr. Vi skulle behöva hjälpa

in varandra på kaffe och håller gemen-

varandra mera och se varandra.

skapen vid liv. Jag önskar att det kunde

Till

vardags

arbetar

Roland

vara på samma sätt här, säger han.

domskamrater när han växte upp,

Grankulla med metall på arbetscen-

Han berättar om ett besök i byn

men han träffar dem sällan numera.

tralen Intek i Jakobstad. Han förkla-

Karesuando då han gick från hus till

- Sedan mina barndomsvänner

rar att han “borrar i metall fyra tim-

hus och hälsade på. Överallt var han

fick familj har de nästan aldrig tid

mar om dagen”. Övrig tid tillbringar

välkommen och överallt fick han kaffe.

att ses. De säger att de inte hin-

han oftast hemma i lägenheten.

Uppe i norra Sverige har han aldrig

ner. Till slut känner man sig väldigt

- När jag blir trött på att sitta inne

påträngande då man frågar och frå-

brukar jag åka buss. Jag hjälper

- Om jag visste att det fanns ett jobb

gar och det aldrig passar.

busschaufförerna ibland och då får

för mig där skulle jag nog flytta dit,

jag åka med gratis.

säger han.

- Ett litet samtal över en kopp 26 Respons

känt sig ensam.


KOLUMN

Självmord innebär alltid en kris för en anhörig Den 10 september infaller självmordsförebyggande dagen,

Några fakta och statistik om självmord

som uppmärksammas på olika sätt både i Finland och utomlands. Med den här kolumnen vill vi på Psykosociala förbundet

lyfta frågan. För det är viktigt att prata om självmord.

2016 och 90 mera än år 2015. Statistiken för år 2018 blir

Självmord innebär alltid en kris för närstående. Man talar om en traumatisk kris eftersom det är en svår och upprivande hän-

År 2017 gjordes 824 självmord i Finland, 30 mera än år klar först i slutet av år 2019.

WHO uppskattar i sin rapport från år 2015 att över 800

delse. Att förstå och acceptera ett självmord och att bearbeta

000 människor årligen dör till följd av självmord runtom

något sådant kräver mycket av de efterlevande. Dessa barn, sys-

i världen och att efter trafikolyckor är självmord den näst

kon, föräldrar, arbetskamrater, vänner, släktingar och grannar

vanligaste dödsorsaken bland 15-29-åringar.

reagerar på olika sätt beroende på olika faktorer.

WHO uppskattar att för varje självmord bland vuxna sker 20 självmordsförsök.

För de allra närmaste är sorgen tyngst och tar lång tid att genomleva. Oftast behövs utomstående stöd och hjälp. Det är

WHO uppmanar alla länder att göra upp självmordsförebyggande strategier.

viktigt att veta att det är okej att söka hjälp och våga be om hjälp utifrån. Frågan om hur man ska tala om självmordet med barn och unga när man själv är mitt inne i sorgen är inte lätt. Självmord är svårt att förstå och acceptera för vuxna och än sedan för barn? Det är många frågor som blir obesvarade vid ett självmord. Att acceptera döden som självmord kan vara svårt. Vanliga känslor i samband med självmord är skuld och ilska. Människor reagerar också väldigt olika. En del stänger in sina känslor och förnekar det som hänt. Sorgen kan också ta sig olika uttryck. För en del är det lättare att tala om sina känslor och möta andra sörjande medan andra behöver få bearbeta sin sorg och sina känslor individuellt på sådant sätt som passar en bäst. Föreningen Sorgebandet rf - Surunauha ry är en förening i Finland som stöder människor som har någon i sin närhet som tagit sitt liv. Föreningen fungerar huvudsakligen på finska och gör ett fint arbete i vårt land med kamratstödsgrupper, material och bra information på sin hemsida. Nyligen publicerade föreningen en bok som riktar sig till barn och familjer där död genom självmord skett. Boken är skriven på finska av Anne Leppänen och heter ”Surupilven salaisuus”. Fritt översatt ”Sorgmolnets hemlighet”. Jag vill uppmana speciellt dig som jobbar med barn och unga och familjer där man haft död genom självmord att läsa boken, som också innehåller råd om hur man bearbetar självmord med barn. Mera om Sorgebandet rf:s verksamhet hittar du på sajten www.surunauha.net.

Önskar alla läsare en fin höst! BODIL VIITANEN Verksamhetsledare Respons 27


Pixabay.com

Naturen är en källa för välmående Naturens hälsobringande effekter, såväl psykiska som fysiska, är vetenskapligt belagda. På ett styrelsemöte fick vi i föreningen Contact information om möjlighet att gå en grundkurs i Green Care. Styrelsen var enig om att det kunde ge föreningen ett mervärde att ha några som genomgått utbildningen. TEXT: EIVOR FINNÄS

A

tt använda naturen som

Kontakt med djur och natur kan hjälpa

åtminstone en av handledarna i den

källa för människors välbe-

människor att finna sig själva, att nå

praktiska verksamheten ha genomgått

finnande är vad Green Care

sina inre tankar och känslor.

grundkursen. Arbetet ska ske målin-

handlar om.

riktat, professionellt och ansvarsfullt

hållet i kursen var vi tre som nappade

Natur, verksamhet och gemenskap

på tillfället och anmälde oss; förenin-

Ganska snart kunde vi konstatera att

var och varsam användning av natu-

gens rehabiliteringshandledare Lena

det inte är några nya, märkvärdiga saker

rens resurser och omsorg om djurens

Granlund-Stens samt Micki Ahlvik och

som sker inom Green Care. Mycket av

välmående. Man eftersträvar att skapa

undertecknad från styrelsen.

det vi läste om och jobbade med han-

ett socialt, ekologiskt och kulturellt

Utan att veta desto mer om inne-

och innehålla natur, verksamhet och gemenskap. Man poängterar miljöans-

Människans förhållande till naturen

dlade om saker som gjorts och görs

mervärde. All verksamhet ska anpassas

är ursprungligt. Gröna landskap har i

regelbundet på Algården och inom

efter kundens/klientens behov. Vanliga

alla tider betytt mat, dryck och skydd

vård och omsorgsverksamhet över-

målgrupper är barn och unga, funk-

för människan. Detta minns våra celler

lag. Men Green Cares kvalitetskriterier

tionshindrade, personer med erfaren-

ännu i den urbana tid vi nu lever. Vis-

och etiska förhållningssätt är det som

het av psykisk ohälsa, äldre och min-

telse i naturen minskar trötthet, stress

skiljer GC från annan välmåendeverk-

nesstörda. Avsikten med verksamheten

och oro, löser spänningar, stärker kon-

samhet som sker ute i naturen. För att

kan vara att verka stödjande, förebyg-

ditionen och ger oss upplevelser för

få använda begreppet Green Care om

gande, rehabiliterande, fostrande eller

alla sinnen. Sjukdomar läker snabbare

en verksamhet måste GC:s kvalitetskri-

bara fungera som upplevelsebetonad

om vi får se skog, hav och landskap.

terier och etiska principer följas och

rekreation. Naturbaserad rehabilitering

28 Respons


Mentalhälsoveckan i Vasa

passar också bra vid utmattningssyndrom då naturen laddar oss utan att ta någon energi. För en riktigt utmat-

Vecka 47 hålls två evenemang som

berättelse om stress och utmattning

tad människa kan en sten vara det

tangerar området psykisk hälsa. Torsda-

och om hur hon med metoden ACT

första hon orkar med, den kräver abso-

gen den 21.11 från klockan 17.30 arrang-

förändrat sitt liv. Denna föreläsning hålls

lut ingenting. Sen kanske hon klarar

eras ”En kväll om att orka” i Folkhälsan-

även fredag förmiddag 22.11 på Novia.

blommor och plantor och småningom

huset. Författaren Heidi Hakala berättar

Arrangörer är Folkhälsan, Marthaför-

djur och sedan människor. Green Care

om sin bok ”Bara lite till”, som hand-

bundet, Österbottens föreningar, Fin-

har fokus på vad som gör oss friska, på

lar om hur det är att vara ung kvinna i

Fami Österbotten, SFV (Svenska Folk-

människans förmågor och resurser.

dagens samhälle med krav på presta-

skolans vänner), Svenska Österbottens

Den som vill läsa mer om Green

tioner både professionellt och privat,

anhörigförening

Care kan gå in på den nationella före-

och dessutom hela tiden exponerad i

förbundet, Kriscenter Valo.

ningens hemsida: www.gcfinland.fi.

sociala medier. Efter kaffet delar Petra

Möten mellan djur och människa

Kahn Nord med sig av sin personliga

SÖAF,

Psykosociala

Håll utkik på sociala medier för mer information.

Vi från Algården valde att göra ett gemensamt studiebesök till Stall Falisa i Maxmo. Där tog Tessa Turtonen emot oss och berättade om sin djurassisterade verksamhet. Det var spännande att höra om de otroliga möten som kan ske mellan djur och människor. Att fördjupa sig i ämnet ”naturbaserad verksamhet” var givande och motiverande. Idéer flödade och lusten att utveckla utomhusverksamheten på Algården växte. Vi har ju en fin trädgård med buskar, blommor, äppelträd, vinbärsbuskar och lite grönsaksodlingar. Mycket mer kunde göras, men där kommer verkligheten emot. För ytterligare satsningar skulle vi behöva mera personalresurser.

En föreställning om att leva ett nojfritt liv

Utfärder till bärskogen

Glömde jag stänga av spisen? Sa jag

Nu i sensommartid görs från Algården

något dumt? Hatar alla mig?

plats, ort och datum meddelas senare. Heck No - Hekate Nojförsvar är ska-

utfärder till bärskogen. En sån dag bru-

Om du någon gång tänkt dessa

pad av Teater Hekate i samarbete med

kar verkligen innehålla allt det Green

tankar kan du ha drabbats av en NOJA!

Psykosociala förbundet. Kom och se en

Care står för. Mål och mening. Sinne-

För att förhindra dessa begränsande

underhållande och lärorik föreställning

stimulans. Gemenskap och aktivitet i

tankar i framtiden rekommenderar vi att

om nojor och livet med dem.

skog och mark. Alla deltar och hjälps

du ser Heck No - Hekate Nojförsvar.

För mer information besök hekate.fi,

åt att fylla hinkarna. Man rör sig i ter-

I vår föreläsning lär våra experter Bella

följ oss på Facebook och Instagram eller

räng, får motion och frisk luft. Till sist

och Lara ut hur DU kan försvara dig mot

mejla oss på teaterhekate@gmail.com.

samlas man kring korvgrillning och

nojor och kan börja leva ett nojfritt liv!

Följande datum kommer föreläsningen

delar matsäckssmörgåsarna och kaf-

För vad är det värsta som kan hända,

att hållas för allmänheten:

fetermosen.

egentligen?

Man är nöjd och lite

11.11 Jakobstad (Premiär)

stolt, känner vinden i håret och stenen under baken, hör fågelkvitter och sko-

Längd: ca 1h utan paus

gens sus och njuter av naturens färger.

Åldersrekommendation:

Kaffet och korven doftar och smakar

med äldre sällskap)

gott. Man är tillsammans, en del av en

Spelperiod: Premiär 11 november i

Mera information och anmälan finns på

gemenskap och växer lite som männi-

Jakobstad. Turné i Svenskfinland novem-

Psykosociala förbundets hemsida www.

ska och medmänniska.

ber-december.

fspc.fi

13.11 Kristinestad 16+

(yngre

Exakt information om

19.11 Helsingfors

Respons 29


Viktigt göra problemen synliga Det finns en del situationer då människan är spe ciellt sårbar, exempelv i s inom vården i mötet mellan patient och läkare och annan vårdpersonal. I en sådan sårbar situation blir det också särskilt viktigt att få använda sitt eget modersmål.

S

peciellt inom psykiatrin

underskrifter som behövdes för att

inverkan på samhället. Att påverka

och

kan

riksdagen ska ta förslaget upp till

lagstiftningen är viktigt. Genom att

behovet att få använda sitt

mentalvården

behandling. Det arbetet är abso-

stadga om klarare och bättre struk-

eget språk betonas ytter-

lut inte förbi då det nu gäller att

turer kan man åtgärda problemen

ligare. Att få vård och service på

påverka politikerna som har den

lättare. Därför måste arbetet för att

svenska är en lagstadgad rättighet,

beslutande makten.

förbättra den nuvarande ohållbara

men trots det har det visat sig vara

På lokalnivå finns det också möj-

problematiskt att få svenskspråkig

ligheter att påverka. Man kan skriva

service inom bland annat psyki-

en skrivelse till sin hemkommuns

ombuden på SAMS gärna hör era

atrin och mentalvården.

vårdnämnd

erfarenheter och tankar kring dessa

eller

till

hemkom-

situationen fortsätta allt ihärdigare. Kom

att

munens representant i organ som

brist på svenskspråkig personal.

behandlar psykiatriska frågor. En

Dessutom har det visat sig att det

annan möjlighet är att skriva till

MARICA NORDMAN

överlag är svårt att rekrytera per-

politiker och diskutera problemet

Juridiskt ombud

sonal inom psykiatrin och men-

och lösningar. Dessutom kan man

talvården. Det skulle behövas bät-

gå med i något av de olika råd som

tre strukturer som försäkrar att alla

hemkommunen

på ett jämlikt sätt och i enlighet

ungdomsrådet. Till vars och ens rättssäkerhet

även på svenska. Vi är alla överens

hör dessutom att man, i fall man

om att det borde ske en förändring

får ett felaktigt beslut av en myn-

men vad finns det egentligen för

dighet i sitt ärende, kan överklaga

möjligheter för var och en av oss

det individuella beslutet. Mekanis-

att påverka situationen?

merna är starkt förankrade i lagen besvärlig process. Men med tanke viktig roll i hur vår värld formas så är det viktigt att föra saker till dom-

och göra problem synliga. Det är viktigt att uppmärksamma män-

stolens övervägande.

lem. Exempelvis kan man skriva

Alla har rätt att må bra

insändare, artiklar, rösta i val, ställa

Den psykiska hälsan är en grundläg-

upp i val eller grunda och skriva

gande del av vars och ens liv. Alla

under medborgarinitiativ. Ett bra

ska ha rätt till och samma möjlighet

och färskt exempel är medbor-

att må bra. Det är naturligtvis först

garinitiativet om terapigaranti som

och främst viktigt för personen själv

under sommaren fick dom 50 000

men välmående har även en stor

niskor

om

30 Respons

att

det

finns

prob-

Skriv insändare eller artiklar

Rösta i val (eller ställ upp i val)

på att domstolens beslut har en

medborgarsamhället

påverka

Så här kan du påverka

och det kan därför kännas som en

Det finns många bra alternativ för att

juridiska

exempelvis

med lagen får den vård de behöver,

Viktigt göra problemen synliga

de

Problemet är att det finns en stor

har,

frågor.

ihåg

Grunda eller skriv under medborgarinitiativ

Skicka en skrivelse till din hemkommuns vårdnämnd

Kontakta politiker och diskutera problem och lösningar

Gå med i något råd som finns i din hemkommun


GÄSTKOLUMN

Människans bästa vän (och ibland sämsta) När jag googlar på ”Människans bästa vän” så får jag

oxytocin (ett hormon och en signalsubstans, även kallat lugn-

3 830 000 resultat. Jag förstår varför. Det gjorde jag inte tidigare.

och ro hormonet, som styr en rad livsviktiga funktioner). Och

Jag tycker definitivt att hunden kan vara människans bästa vän.

visst vet jag att våra tonårspojkar fick lära sig att ta ansvar när de

Jag upplever det själv nästan dagligen. Sen finns det dagar när

skötte om hunden och kanske blev lite mera empatiska på kup-

hunden definitivt inte är min bästa vän.

pen – något som inte alls är oviktigt för tonårspojkar.

Men, vi tar det från början…

Frånsett vad forskningen säger om djurens betydelse för vår

Vi skaffade hund till familjen för sju år sedan när vi flyttade

hälsa så tror jag att varje djurägare får ett särskilt förhållande

till ett hus med en större tomt vid stranden. Före köpet hade

till sitt djur. Det finns ett alldeles speciellt band mellan mig och

våra söner tjatat på föräldrarna i flera år om att de skulle köpa

Buster som inte går att förklara, och jag vet att det bandet gör

en hund till familjen. Föräldrarnas svar var att det inte var möjligt

mig gott.

där vi bodde då; en liten gårdsplan utan plank och port i ett livligt bostadsområde är inte en bra uppväxtmiljö för en hund.

Fast alla förhållanden har ju sina svåra stunder då förhållandet sätts på prov. Det finns dagar då hunden inte är ens bästa vän.

”Men om vi någonsin flyttar till ett annat ställe med en större

En sån dag inträffade nyligen då Buster knyckte ett ostpaket på

gårdsplan med mera natur runtomkring, så då skaffar vi hund”,

cirka 300 gram från bordskanten och glufsade i sig innehållet på

lovade mamma.

nolltid när vi inte råkade vara uppmärksamma. Då var han ganska

Och så kom den dagen för sju år sedan. Flytten var ett faktum.

billig, kan jag säga.

Nu hade vi en större tomt omgärdad av natur och vatten. Inget

Men hans självömkan (osten satte sig som en klump i magen)

plank eller staket men det behövdes inte eftersom det då inte

fick snart oss att tycka synd om honom. Det går helt enkelt inte

fanns några grannar i närheten.

att vara arg på en hund som tittar på en med sina hundögon.

”Jaha. Och var är hunden?” frågade sönerna som då var 13

KAJ HÖGSTEDT

och 16 år gamla.

Skribenten är en egenföretagare inom kommunikation

Då var det bara att krypa till korset och efter intensivt for-

hemma i Jakobstad.

skande i böcker och på internet fastnade vi för en ras och efter flera samtal med en uppfödare skaffade vi oss en hundvalp av rasen Lagotto Romagnolo. Det är en italiensk vattenhund som numera används som tryffelhund i Italien och på platser där man letar efter tryfflar. Vår Buster har ändrat våra liv. Han finns hos oss varje dag, hans närvaro känns även de gånger vi skulle vara bortresta och han har fått ta in på hundpensionat. ”Undrar hur Buster har det nu”, kan vi fråga varandra de gångerna. Varje dag ska han ut på promenad, minst två gånger, oavsett väder. Varje dag ska han ha mat och färskt vatten. Hans klor ska klippas, öronen noppas och pälsen ska trimmas ett par gånger per år. Han ska regelbundet till veterinär för kontroller, vaccinationer eller behandlingar för (hittills) mindre skavanker. Han ska dessutom underhållas och lekas med regelbundet, skulle vi inte låtsas komma ihåg så påminner han oss gärna med små skall och uppfordrande blick eller genom att knycka en sko eller ett annat valfritt plagg som han kommer och visar upp. De gångerna finns det något retfullt i blicken som säger ”Kom och jaga mig då, era lata människor!” Ja, han kräver rätt mycket tid av oss, vår Buster. Men samtidigt ger han oss mycket tillbaka, svårt att exakt säga vad. Visst har jag hört om forskning som visar på samband mellan beröring och Respons 31


Samtalsgrupp för närstående Gruppen är till för anhöriga och närstående till personer som lider av psykisk ohälsa. Gruppen är avgiftsfri och öppen för alla. Gruppen samlas en tisdag i månaden kl.17.30–19.00 i Psykosociala Förbundets lokaler, 13 Kanalesplanaden 19 B 4. Höstens datum är 10.9, 1.10, 5.11 och 3.12. Ta gärna kontakt ifall du vill a mera information! Katrin Björklund, Anhörigkoordinator E-post: katrin.bjorklund@finfamipohjanmaa.fi Tel. 044 7634 101

32 Respons

När en insjuknar förändras mångas värld Du är inte ensam.

För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet


Geritrim investerar i kvalitativ rehabilitering och vård av äldre Beställ kött direkt av producenten! 0500-884 833 (Sami), 050-360 1447 (Marika) BESÖKARE ÄR ALLTID

VÄLKOMNA, men ring gärna före!

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND 3 - 9.11.2019 555€

BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)

GERITRIM är ett modernt geriatriskt rehabiliteringscenter i Kristinestad. Vår verksamhet är allmännyttig och styrs av långa traditioner, specialyrkeskunskap och en stark värdegrund.

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

Nyhet!

I början av året gjorde vi en betydande investering, då vi tog i bruk Andago - Finlands första dynamiska kroppsviktsstöd. Andago rör sig intuitivt i takt med klienten och med hjälp av robotiserad rörelsestyrning. Andago är mångsidig och lämpar sig generellt för alla kunder som behöver träning i balans-, gång och koordination.

Rehabilitering lönar sig alltid! Välkommen till Lappo, Brändö -en genuin skärgårdsupplevelse

Mer info: www.geritrim.fi

www.pellas.ax info@pellas.ax tel. 040 8324 333

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

ALKOHOLBEROENDE ÄR EN SJUKDOM ALKOHOLISM ÄR INTE EN KONSEKVENS AV DRICKANDE. DRICKANDE ÄR EN KONSEKVENS AV ALKOHOLISM, SOM ÄR EN SJUKDOM. Alkohol är en kemisk substans som påverkar både sinnen och känslor. Alkoholism är ett kemiskt beroende som uppkommer i det centrala nervsystemet och som påverkar den drabbade både fysiskt och psykiskt.

TERMEN ALKOHOLISM ÄR INTE NOG FÖR ATT BERÄTTA HELA SANNINGEN. Användningen av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet ökar hela tiden vid sidan av alkoholanvändningen, dvs. andelen blandmissbrukare ökar i förhållande till rena alkoholmissbrukare. Detta är anledningen till att vi inte enbart talar om alkoholism utan om rusmedelsmissbruk. Rusmedlet kan inte bytas ut till ett annat, eftersom redan ett milligram av något läkemedel som i huvudsak påverkar det centrala nervsystemet fungerar som drog för någon som är beroende. Detta leder oundvikligen till grundberoendet, dvs alkohol eller droger. Ca 10 % av användarna blir beroende av rusmedel.

EN PERSON SOM ÄR BEROENDE AV RUSMEDEL BEHÖVER VÅRD Enda alternativet för att tillfriskna är ett nyktert liv.

AB MOLPE FRYS Fullständigt foderkök för infrysning och tillverkning av pälsdjursfoder

Tel. 06-3476 733

Jeppo Lantgris

ÄR DU OROLIG FÖR DIN EGEN ELLER NÅGON AV DINA NÄRSTÅENDES SITUATION? TVEKA INTE ATT KONTAKTA OSS.

OBS! VÅRDEN GES PÅ FINSKA!

MINNESOTA-HOITO OY

24

Vasunmäentie 883, 62100 Lapua Tel. 06 433 0600 Dejour 0400 815 307

hoito

VÅRD SOM VERKLIGEN KAN BOTA ALKOHOLISM

tfn. 050 - 313 2464

Över 90%

BEHANDLINGSRESULTAT

ENDA I FINLAND • FRAMGÅNGSRIK BEHANDLING SEDAN 1993

info@minnesota-hoito.fi • www.minnesota-hoito.fi • www.facebook.com/Minnesota-Hoito

Respons 33


SKILDRAT

HAN NJUTER AV SIN EGEN TILLVARO

KAPAR TILL BRÄDER

SKA DANSLÅTAR VARA

TJURLÄTE ANDORRA INFRARÖTT

UTSE

ÄR LINGONEN GODAST



IRRELEVANT

FLAMMA LÖGNAKTIGT

NÅGOT FÖR MINNET, KORT

KALS VÄNINNA

LYNX

FYRTYP GOTLÄNDSKA KLIPPOR

FLICKAN I ÖGAT

TITEL FÖR BRITTISK HERRE LEDER I SKOGEN FIRN

TA EMOT VAR SOM HELST SVENTON VÄRLDSTRÄDET I ASATRON

KANSKE AV VIN SÅNGAREN TOMAS

GÖR DEN UTBLICK LYSTNE GÅR HUNDEN RUNT

SÖRJA INTE ALLS KROKIGT

HAN TOGS UR SKOLAN

STOR- TAS BORT TRADE BRITAN- UR CELLUMARK NIEN LOSA

PÅYRKA

ALAN, SKÅDESPELARE ÄR FÅRET

AMERIK. MAMMA ARKADERNA

APA

LEDONT

FLYGPLANSGARAGE KEYBOARD

ÄR ÄVEN POTATISEN EN

URKUND STAPELN FÖRSVAR

DE STICKER UT FRÅN FOTEN

GENOMSKINLIG

EPOK

KONSTER

SADES UPP

LUKADE

LÄGGS PÅ LINJE

SÄLJER STARKT

POLARNITISK TRAKTER HÅLORNA

SVITERNA DITÅT

FYRA I ROM

DETTA NOR LIGGER MELLAN STÖRRE SUMATRA VÄGGOCH JAVA BONAD AV SAMISKT URSPRUNG

BRORSDÖTTRAR SER MAN PÅ

FLOSSAMATTORNA

MORISSETTE ÄDELTRÄDET

HÖGSINT VÄDERSTRECK

EN NEGATIV LINS ÄR…

SPANNMÅL AV VÅRELLER HÖSTTYP

SÄTTA SIG UPP MOT

STINKDJUREN BORT

CENTRAL

KORTFÄRG

AKUT LUNGSJUKDOM

NISCHEN

DJURNAGEL

PÅ LASTPALL GULDTECKEN

INTE GÅ

ÖS!

A:n

Konstruktion och foto: Jan H. Eriksson

34 Respons


Larsmo Kommun www.larsmo.fi

www.vora.fi / 06 382 1111

Malax Kommun www.malax.fi

Korsnäs Kommun www.korsnas.fi

BIG DOG Ab Oy www.bigdog.fi

Vallgrundvägen 78 a Replot

Till användare av bröstprotes Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov. Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum. Nästa gång, se till att välja den bästa

09-649839 ● www.amoena.

Torgg. 12 tfn 018-23 860 • info@aventyret.inet.fi Respons 35


Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2019 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Vem kan söka? Personer (unga, vuxna och anhöriga) med psykisk ohälsa i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland kan söka till våra kurser. I varje kurs finns tydligt beskrivet målgruppen för kursen. Är du i behov av stöd, avbrott i din vardag, vill ha information och jobba med dig själv och dela med dig till andra kursdeltagare? Då är du välkommen att ansöka till våra kurser. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Du kan göra din ansökan till våra kurser direkt via vår hemsida! Enkelt och lätt! Ansökan till kurserna görs genom att fylla i ansökningsblanketterna som finns under vald kurs på kurslistan. Viktigt är att du kryssar i till vilken kurs du önskar ansöka till. När du sänt in din ansökan, får du direkt ett tack-svar, då vet du att ansökan har kommit fram till oss. Önskar du fylla i och printa ut din ansökan och sända den per post så kan du även hämta den blanketten från vår hemsida, eller beställa den från oss på tel. 050-5142295. Försenade ansökningar tas inte i beaktande, förutom när vi har lediga kursplatser. Vi tar inte emot ansökningar via e-post på grund av GDPR-datasekretess.

Val av kursdeltagare Till kursen prioriteras de som inte tidigare har deltagit i våra kurser. Våra kurser är behovsprövade, därför är det viktigt att du fyller i alla punkter noggrant i din ansökan. Meddelande, antagen/icke antagen, sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start.

Kurser finansierade av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA)

DEPRESSIONSSKOLA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Lemböte lägergård, Åland 24 - 27.10.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 20.09.2019 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med depressionssymptom. Med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning • Att lära sig att förebygga och hantera depressionstillstånd. Målet med kursen är att med självhjälpsmetod, föreläsning och gruppdiskussioner få verktyg för att förkorta depressionsepisodens längd och göra depressionsepisoderna mindre kraftiga. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

36 Respons


ANPASSNINGSKURS FÖR ANHÖRIGA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf i samarbete med Finfami Nyland rf. Ruissalo Spa, Åbo 14 - 17.11.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 11.10.2019 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Anhöriga till personer med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland. Målsättning • Att erbjuda anhöriga stöd och information genom föreläsningar. Gruppdiskussioner kring olika aktuella teman kring anhörigrollen, egna känslor, tankar och funderingar som berör dig som anhörig. Att erbjuda ett läge mellan vila och aktivitet. Möjlighet att stanna upp och finna krafter. Träffa andra med liknande erfarenheter = kamratstöd.

ATT LÄRA MIG LEVA MED BIPOLÄRITET Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Kaisankoti, Esbo 14 - 17.11.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 11.10.2019 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med diagnosen bipolär. Med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning Konsten, att lära sig att leva med sjukdomen, bipolär. Lära dig att känna igen dina svängningar och hur du bemästrar dem. Stöd till att finna verktyg för en bättre vardag i livet. Metoderna under kursen är, föreläsning och gruppdiskussioner, Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

KURS 60 PLUS Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Norrvalla, Vörå 31.10 - 3.11.2019

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 4.10.2019 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och är över 60 år. Målsättningen är att erbjuda stöd och verktyg som ökar dom psykiska resurserna och välmåendet. Vi pratar bland annat kring den psykiska, fysiska och sociala hälsan. Matprat, mat som ger oss kraft och livsglädje. Testar på avslappning och lätt vattengymnastik, samt lätta promenader dagligen. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd. Respons 37


Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen. • Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar hur du ska gå till väga? • Får du den vård och stöd du behöver/önskar? • Är du anhörig och funderar över dessa saker? Ja då ska du ta kontakt med Camilla som finns på plats måndagar och fredagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna. Här finns hjälp och stöd,

Rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling

hör av dej om du behöver mej!

Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640, camilla.roslund-nordling@fspc.fi

Nu kan du ansöka till våra kurser direkt via hemsidan! Vi vill göra det ännu enklare för Dig att ansöka till våra kurser! Därför kan du nu skicka in din ansökan direkt via vår hemsida www.fspc.fi. Ansökan till kurserna görs genom att fylla i ansökningsblanketterna som finns under vald kurs på kurslistan (viktigt är att du kryssar i till vilken kurs du önskar ansöka). När du har sänt in din ansökan, får du direkt ett Tack-svar, då vet du att ansökan har kommit fram till oss! Vill du hellre fylla i och printa ut din ansökan och sända den per post så kan du också göra det. Titta uppe till höger på ansökningsblanketten som du får fram när du trycker på "Ansök nu!" på den kurs du är intresserad av. Närmare information om kurserna får du av kurskoordinator Pia Rosengård, telefon 050-514 2295.

Ställ en fråga Är du orolig för ditt eget mående, för hur någon i din närhet mår eller behöver ventilera dina funderingar med någon? Fråga oss! Gå in på www. fspc.fi och ställ din fråga där. Vi finns här för dig.

I NÄSTA NUMMER.... I nästa nummer av Respons skriver vi bland annat om utmattning, gnäll och autism. Tidningen har deadline 15 november och den utkommer i december. Skicka gärna in material till oss på adressen Psykosociala förbundet/Respons, Kanalesplanaden 19B 13, 68600 Jakobstad eller e-post till: pernilla. nylund@fspc.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta och redigera inkommet material.

38 Respons


Psykosociala förbundet VERKSAMHETSLEDARE Bodil Viitanen Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-525 1243 bodil.viitanen@fspc.fi

REHABILITERINGSCHEF/ PROJEKTLEDARE YAM Ann-Charlott Rastas Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-368 8891 ann-charlott.rastas@fspc.fi

REHABILITERINGSRÅDGIVARE/ PROJEKTARBETARE YAM Camilla Roslund-Nordling Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

BYRÅ-/REDAKTIONSSEKRETERARE Sonja Wickman Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8951 sonja.wickman@fspc.fi

INFORMATÖR Pernilla Nylund Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8950 pernilla.nylund@fspc.fi

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN

NYLAND

Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitetshus Algården Verksamhetsled. Anki Sundqvist Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 anki.sundqvist@contactrf.fi www.contactrf.fi

Helsingfors SYMPATI r.f. Verksamhetsled. Anne Ahlgren Mob. 050-446 2974 info@sympati.fi www.sympati.fi

Sydösterbotten SVALAN r.f. Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Jessica Söderman Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Sydösterbotten PRIMULA r.f. Psykosociala föreningen Primula r.f. Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi www.vanstuganprimula.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN r.f. Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139

Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF VERKSAMHETSKOORDINATOR Verksamhetsled. Eva Åstrand Nonni Mäkikärki Långviksg. 13, 65100 Vasa Georgsg. 18 A Pl9, 00120 Helsingfors Mob. 045-121 9173 Mob. 050-590 3436 eva.astrand@soaf.fi nonni.makikarki@fspc.fi www.soaf.fi

KURSKOORDINATOR Pia Rosengård Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-514 2295 pia.rosengard@fspc.fi

EKONOM Susann Gleisner Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-313 5788 susann.gleisner@fspc.fi

KONTAKTUPPGIFTER

Vörå RÅGBLOMMAN r.f. Gun-Maj Långs Grannasv. 1, 66600 Vörå Mob. 040-529 5062 Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKTEN r.f. Verksamhetsledare Anette Engsbo Snickeriv. 2, 66100 Malax Tel: 050-382 7830

Borgå RINGEN r.f. Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS r.f. Margareta Gripenberg Tel. 044-984 0075 Raseborg LIVSGNISTAN r.f. Pamela Kinnunen Mob. 040 73409 46 info@livsgnistan.fi ACCEPTANS r.f. Stella Klockars info@acceptans.fi

ÅBOLAND Pargas DUETTO r.f. Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi LA LOTTA r.f. Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA r.f. Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664

Respons 39


BOKA IN ETT BESÖK TILL NYRENOVERADE WASA TEATER

JOSEPH STEIN

SHELDON HARNICK

JERRY BOCK

SPELMAN PÅ TAKET AV

TEXT AV

MUSIK AV

EN MUSIKAL OM KÄRLEK OCH TRADITIONER. PREMIÄR: 21.9.2019 REGI: MARKUS VIRTA

Respons skriver ur brukarperspektiv om psykiskt funktions-

TEXTAD FÖRESTÄLLNING | TEKSTITETTY SUOMEKSI situation, | SUBTITLED behov IN ENGLISH hindrades och vård. Tidningen riktar sig

främst till människor med psykisk ohälsa, men också till de som arbetar med, eller på andra sätt har kontakt med människor som har psykiska besvär. Till politiker och andra

10 0 - Å R

L O K A L A

U P P L E V E L S E R

I

beslutsfattare.

SJUBIL

EUMSP

JÄ S

V Ä R L D S K L A S S

NYA ROMAN BLIR TEATER I VASA

EN EPISK BERÄTTELSE OM DEN KVINNLIGA ARBETARKLASSEN REGI: ULRIKA BENGTS TEXTAD FÖRESTÄLLNING | TEKSTITETTY SUOMEKSI | SUBTITLED IN ENGLISH

WWW.WASATEATER.FI

Profile for Pernilla Nylund

Respons 3_2019  

Psykosociala förbundets medlemstidning

Respons 3_2019  

Psykosociala förbundets medlemstidning

Advertisement