Page 1

PSY K ISK HÄL SA

*

REHABIL I T ER ING

*

ÅT ERHÄ MTNING

*

DEL AK T IGHET

NR. 3 - 2018 PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING

OSÄKERHETEN ÄR STÄNDIGT NÄRVARANDE Staffan Nylund om känslan av att inte passa in

När känner du dig vilsen? Tema: utanförskap Respons 1


NR. 3/2018

innehåll

3 4

EN KÄNSLA SOM TAR MYCKET ENERGI Pernilla Nylund OSÄKERHETEN HAR ALLTID VARIT EN DEL AV HANS LIV Pernilla Nylund

8

INMURAD PÅ ANDRA SIDAN JORDEN: OM UTANFÖRSKAP Patrik Simberg

HUR FÖRHÅLLER DU DIG TILL INSTAGRAM10 FLÖDET

"UTANFÖRSKAP ÄR FÖRJÄVLIGT, MEN ATT GÅ 14 SÖNDER ÄR VÄRRE"

Staffan Nylund

16

SONEN LÄR HENNE OM LIVET Pernilla Nylund

20

SOCIAL UTSATTHET VÄCKER SMÄRTA I OSS Nonni Mäkikärki

23

PÅ HEMLIG RESA I TRE LANDSKAP Gunnar Enlund

Julia Holmqvist, Anina Heino och Stella Klockars

24

EN HÄLSNING FRÅN SKÄRGÅRDSKURSEN Pia Rosengård

12

NU KÖR VI IGÅNG MED YAM! Ann-Charlott Rastas

31

REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGS- KURSVERKSAMHET 2018

13

VIKTIGT HJÄLPA VARANDRA GENOM MOTGÅNGAR Pernilla Nylund

35

KONTAKTUPPGIFTER

UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad Tel: 050-548 8950 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi

ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund mob. 050-5488950 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman mob. 050-5488951 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Viveca Stenius, Matias Alderin, Nonni Mäkikärki, Eivor Finnäs MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman mob. 050-5488951 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr

PÄRMBILD: Staffan Nylund foto Linda Tallroth-Paananen ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi 2 Respons


REDAKTÖRENS KOLUMN

En känsla som tar mycket energi Du känner säkert igen den där känslan som kommer

Hur har din sommar varit? Vad tänker du på när du

krypande ibland. Känslan av utanförskap. Känslan av att

blickar tillbaka på sommarmånaderna? Du minns kan-

vara annorlunda, att inte passa in, att känna sig ensam.

ske värmen, getingarna, speciella människomöten?

Den känslan tror jag att de flesta människor upplever

Men hur var känslan under sommaren? Hur kändes det

ibland.

i hjärtat?

Har du funderat på i vilka situationer du upplever

Kvällarna blir allt mörkare nu och kanske kryper du

detta utanförskap? För egen del kan den där känslan

upp i soffan med en filt för att värma dig. Vi har gjort en

ramla över mig när jag minst anar det, helt plötsligt, och

helsida med tips på hur du kan få en fin höst. Titta när-

utan förvarning – i ett rum fullt av vänner, när jag står i

mare på sidan 18 .

kassakön och väntar på att få betala för min mat eller när jag åker tåg. Den är starkt förknippad med självkänslan.

På Psykosociala förbundet har vi några spännande

Och eftersom självkänsla är färskvara så kommer utan-

månader framför oss som börjar med nya YAM-pro-

förskapet krypande när självkänslan inte är så stark och

jektet och även nya intressanta samarbeten som drar

stabil som jag vill att den ska vara.

igång nu.

I höstens första nummer av tidningen Respons har vi

Vi vill önska dig en riktigt fin höst. Ta hand om dig – alla

en lång intervju med bloggaren och småbarnspappan

årstider.

Staffan Nylund som beskriver sin vardag med psykisk ohälsa så här: - Mitt illamående började i unga år. Osäkerheten har alltid funnits där, jag har egentligen aldrig haft några nära vänner eller någon självklar gemenskap. Skoltiden var jobbig, och jag gick hela tiden omkring med en känsla av utanförskap. Jag minns att jag kände mig väldigt utanför och annorlunda. Jag passade inte in någonstans. Intervjun med Staffan Nylund kan du läsa på sidan 4. Vi skriver även om hur användning av sociala medier kan skapa en känsla av utanförskap. - Varför känner man plötsligt att man inte har några vänner fastän man har det? Användningen av sociala medier kan skapa en illusion av att alla andra har det och gör roligare saker än du. Detta kan bidra till en känsla av utanförskap och känslan kan dyka upp fort och omedvetet då man jämför sig med andra. Hela texten hittar du på sidan 10.

PERNILLA NYLUND Ansvarig redaktör


TEMA UTANFÖRSKAP

Osäkerheten har alltid varit en del av hans liv En känsla av utanförskap har präglat 30-årige Staffan Nylunds uppväxt. Han var en tyst kille i skolan som aldrig tog för sig. Osäkerheten gjorde honom till ett lätt offer för mobbarna. Idag är han hemmapappa på heltid – och långtidssjukskriven på grund av sin psykiska ohälsa. För att reda ut tankarna driver han bloggen ”Lite speciell”. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: LINDA TALLROTH-PAANANEN

H

an mår ganska bra idag,

ligen aldrig har haft några nära vän-

säger han när vi ses på

ner eller någon självklar gemenskap.

ett

Jakobstad.

Skoltiden beskriver han som jobbig,

Solen skiner och han

med en ständig känsla av utanför-

kafé

i

förklarar att vår och sommar är de bästa tiderna på året, medan hösten och vintern är riktigt tuffa.

FAKTA

skap. - Jag minns att jag kände mig

Staffan Nylund

väldigt utanför och annorlunda. Jag

- När det blir mörkt på hösten

passade inte in någonstans. I årskurs

sjunker jag ner i depression. Vintern

åtta hittade jag några nya vänner

Bor: i Kronoby

är hemsk. Så har det varit i många år,

som också gillade sport och vi bil-

Ålder: 30 år

säger han.

dade någon slags gemenskap under

Familj: sambo och tvåårig son

en tid.

Sådan är jag: hjälpsam, empatisk,

Vi träffas för att prata om psykisk ohälsa, om hur livet som småbarns-

Åren efter högstadiet var en

nyfiken Gör: bloggare och influencer

pappa fungerar när man inte mår

vilsen

bra, om hur knepigt det är att vara

vid Handelsskolan i Karleby men

Det får mig att må bra: när jag

sjuk och samtidigt behöva sätta

beskriver den här tiden som väldigt

lyckas hjälpa och inspirera andra

mycket energi på kontakten med

destruktiv. Ångesten kom krypande

Instagram: _litespeciell_

olika myndigheter.

allt oftare och han gick omkring

Blogg: www.litespeciell.com

period.

Staffan

studerade

med en ständig känsla av otillräck-

Osäkerheten alltid närvarande

lighet. - Jag visste inte vartåt i livet jag

Jag har social fobi och därför blev

Staffan Nylunds illamående började

var på väg. Och sen började jag

tanken på militärtjänstgöringen en

i unga år. Han säger att osäkerheten

känna mig enormt stressad över att

stress som gjorde att jag mådde väl-

alltid har funnits där, att han egent-

militärtjänstgöringen närmade sig.

digt dåligt, berättar han.

4 Respons


Första panikångestattacken

garna kom allt oftare och kraftigare.

I ett blogginlägg skriver han om sin

rusade in på toaletten på bussen och

första panikångestattack, som inträf-

spydde. Där och då trodde jag att jag

fade under det första (och enda)

hade ätit något dåligt eller att jag

dygnet i Dragsvik. Så här skriver han:

var åksjuk. Jag förstod inte då vad

”Jag ville inget hellre än att bryta

- Jag minns att jag kände mig väldigt utanför och annorlunda. Jag passade inte in någonstans.

Till slut blev det för mycket och jag

ångest kunde göra med en.”

ihop och be min pappa att vända

Efter en sömnlös natt och fortsatt

om igen. Men nu fanns det ingen

ångest kontaktar han en underser-

återvändo. Jag skulle hoppa på bus-

geant som hjälper honom. Han får

sen ner till Dragsvik där jag skulle

avbryta sin militärtjänstgöring ome-

göra min värnplikt. Ångesten blev

delbart och åker hem till Österbot-

alltid varit detsamma – efter några

starkare för varje kilometer vi åkte

ten efter knappt ett dygn i Dragsvik.

månader på jobbet har han blivit

med bussen. Tankarna rusade och jag kände mig yr och illamående.

- Äntligen kunde jag andas igen,

sjukskriven och småningom avbrutit sina arbetskontrakt då han har

berättar han.

känt att prestationsångesten blivit

Alla andra skrattade och skämtade

Prestationsångesten tar över

för stor.

för mig själv. Det var en lång resa på 5-6 timmar men jag minns inte

Den psykiska ohälsan har alltid varit

ständigt, förklarar han.

mycket annat än att jag mådde för

en del av Staffan Nylunds tillvaro,

För att få ordning på sina tankar

jävligt. När vi väl närmade oss på all-

mer eller mindre. Perioder av arbet-

kring sin psykiska ohälsa driver han

var gick den psykiska ångesten över

slöshet och sjukskrivningar har var-

bloggen ”Lite speciell”. Planen var

till att bli fysisk. Jag var nära att få

vats med kortare inhopp på olika

från början att inläggen skulle han-

panik och skakade. Hjärtklappnin-

arbetsplatser,

dla om småbarnslivet, men rätt snart

med varandra men jag satt bara tyst

men

mönstret

- Den känslan tar lätt över full-

har

Respons 5


KOLUMN

blev det mera fokus på mående, och illamående. - Märkligt nog har det fungerat väldigt bra att vara förälder. Det har aldrig funnits någon ångest kring

Alla har rätt till en trygg skolgång

det. Utanförskap. "Vi går emot höst, betraktelsens tid"; ord lånade av Björn Afzelius.

Vill hjälpa andra

Skolorna i vårt land har nu inlett det nya läsåret. Som före detta lärare har jag grub-

I dagsläget är det fokus på tvåårin-

blat över varför många jag träffat som handledare inom den öppna sjukvården,

gen som gäller. Och att försöka hitta

berättat för mig hur tuff deras skolgång varit. Måste man uppleva skolans värld som

en väg ut ur illamåendet, eller snarare

ett utanförskap? Nej och åter nej. Alla ska ha rätt att få uppleva skolans värld som

ett sätt att hantera sina svårigheter.

trygg och underbar, utan utanförskap, fast man har fått olika gåvor i sin livsryggsäck.

Sedan en tid tillbaka går han i kognitiv beteendeterapi och han tycker att

Det är skolans upprätthållare och personalens uppgift att skolgången är trygg och

det hjälper honom framåt.

berikande för liten som stor. Alla bör få uppmärksamhet i sin skola. Det förebyggande

Nu vet han också vad han vill

programmet YAM som i höst startat i årskurs 8 i Jakobstadregionens högstadieskolor

med sitt liv; hjälpa andra, på olika

kommer förhoppningsvis att ge nya redskap att förebygga utanförskap i våra skolor.

sätt. Ett sätt är att dela med sig av

Sedan vill jag slå ett slag för alla erfarenhetsexperter som finns där ute. Tag med dem

sina erfarenheter på bloggen. Ett

i utbildningen av lärare, från förskole- till universitetslärare. De är duktiga och har

annat att skapa ett forum för kam-

mycket att ge till skolans värld. Ge dem en chans åt våra kommande lärare!

ratstöd på nätet. Den stora frågan är dock hur han ska få ekonomin

Sote kommer, kommer inte? Det är en politisk fråga. Om Sote blir av, hoppas jag

att gå ihop, när olika myndigheter

att Psykosociala förbundet, dess föreningar och hela tredje sektorns kunskaper tas

utreder på olika sätt. Planen i bör-

tillvara.

jan av året var att han skulle börja arbeta i rehabiliterande syfte två

Till er alla en skön höst, och lingonröda tuvor.

dagar i veckan, fyra timmar per dag, men ångesten blev så kraftig att han

CHRISTER RÖNNLUND

aldrig kunde påbörja det arbetet.

Ordförande, Psykosociala förbundet

Detta ledde till utredningar på TEbyrån och ett utlåtande som lyder: ’Han har vägrat delta i arbete i rehabiliterande syfte’, vilket innebar tre månaders karens från FPA och en kamp för att hitta en läkare som kunde sjukskriva honom. - Jag förstår inte varför man år 2018 ska tvingas slåss för sin rätt på det här sättet. Har myndigheterna så lite kunskap om psykisk ohälsa? Det ska inte behövas enorma arbetsinsatser från personer som är sjuka och som ramlar mellan stolarna i systemet. Man borde kunna lösa liknande situationer smidigare, säger han.

6 Respons


JJakobstads akobstad s

PRESENTERAR...

DäDär r drödrömmar mmar blirblirsansanna na

Mikael Andersson

Armlös, benlös, men inte hopplös Det är aldrig omöjligt trots att man inte har de bästa förutsättningarna. Redan som nyfödd dömdes Mikael Andersson ut av läkare och samhället när han föddes utan armar och ben. Idag har han accepterat sina förutsättningar, hittat modet att vara annorlunda och gå sin egen väg. Mikael är gift och har fyra barn, är entreprenör och en efterfrågad föreläsare. Mikael Andersson har hela sitt liv fått kämpa för saker som andra tagit för givet. Han beskriver målande om hur han redan från den dagen han föddes har fått utstå tuffa prövningar och mött fördomar. Det finns inga facit hur man ska göra för att klara av att övervinna sina rädslor och hinder som dyker upp i livet. Mikael ger en positiv syn på de möjligheter man själv kan påverka och förändra i sin egen livssituation. Genom att försöka skapa och bygga rätt förutsättningar för sig själv så kommer man långt. Det är något som räddat Mikael själv från depression.

I Mikael föreläsning tar han också upp vikten av att ha tydliga mål och drivkrafter. Föreläsningen genomsyras av värme, skratt och insikter. Mikaels föreläsning berör på djupet – missa den inte!

Vi bjuder på kaffe/te och tilltugg från kl 17.30. 25 euro. Biljetten betalas på plats.

7.11.2018 kl. 18.30-20.00 Campus Allegro - Schaumansalen

067863264

www.arbis.jakobstad.fi

Föreläsningen arrangeras i samarbete med

Respons 7


TEMA UTANFÖRSKAP

www.pixabay.com

Inmurad på andra sidan jorden:

om utanförskap En tidskapsel grävdes år 1995 ner i en liten kulle mitt på skolgården i (pojk) skolan King’s High School i staden Dunedin på Nya Zeelands södra ö. Bland annat eleverna i konstklassen fick bidra med material till kapseln. Eller fick och fick, det ingick helt enkelt i dagens program att framställa bildkonst för den. Sådant sätter fart på en 17-årings tankar där i klassen. Vad ska man lämna efter sig för kommande generationer att hitta efter si och så många år? TEXT: PATRIK SIMBERG 8 Respons


Föreläsning: Sluta grubbla, börja leva Kom med på en föreläsning till Algården (Alholmsgatan 13 i Jakobstad) där vi får lära oss om hur man kan använda sig av ACT (Acceptance and Commitment Therapy)

E

för att uppnå en större psykologisk flexibitt ganska onödigt projekt med

att på något sätt bryta ett mönster och

litet i vardagen. Tisdagen den 30.10.2018 kl.

tanke på den ganska snabba

föra nya bra saker med sig. Det är klart att

17.30 -20.00, kaffeservering kl. 17.30-18.00.

omsättningen

personal

familjer kommer i många skepnader, jag

och elever, var det med efterk-

av

hyser inga illusioner om en piprökande

räknas till tredje vågens beteendeterapi.

lokhet. Men då, 1995 i mitt liv, kändes det

farfar omgiven av sin klan. Men vi hade

Fokus inom ACT ligger på att leva ett liv i

på något sätt storartat, som det måste ha

otur. Med en air av jag-vet-faktiskt-den-

riktning mot sina egna värderingar och

känts för dem som begravde saker i pyr-

filmen-vet-du-den? diskuterade duned-

vi funderar kring hur man kan leva ett rikt

mider för länge sedan i Egypten.

inborna ännu fjolårets skräll i biograferna,

och levande liv trots sjukdom och olika

ACT är en värdebaserad livsfilosofi som

Jag ritade dagligen andra skolpojkar

Once Were Warriors (Krigarens Själ). I fil-

hälsohinder. Vi kommer under kvällen att

som fick agera modell mitt i klassen för

men misshandlar den maoriska patri-

tillsammans gå igenom de sex olika kärn-

oss andra. Syftet var att lära sig att avbilda

arken sin familj under påverkan av alko-

processerna inom ACT; medveten när-

människor rätt. Vi blev på sätt och vis

hol. Oerhört verkade det, temat som inte

varo, acceptans, livsvärden, defusion (= att

experter på att rita våra jämnåriga. Så det

kände kulturgränser präglade filmen och

inte tro på allt man tänker), långsiktigt han-

var ingen större sak att rita skolpojkarna

temat var en orsak till att den var hård

dlande samt det observerande jaget.

i min teckning, omringade en och en

valuta även internationellt. Filmen, årets

Anmäl senast tisdagen den 23.10 till

av små axelhöga murar dessutom. Min

stora snackis, lyfte med sin sensation fram

Algården, Lena eller Anki, tfn 050 406 6135.

tanke var att återge i bildform det som

en sida av kulturen i detta land så när dia-

Varmt välkommen!

skavde i mig allra mest: utanförskapet

metralt motsatt beläget på vår jord med

och bristen på kommunikation som slog

hänsyn till Finland, nämligen tigandets

emot mig som den fuktigt varma luften

kultur. Ju större skräll en sådan film ställer

gjorde då jag steg ur planet på Nya Zee-

till med, desto starkare är den tystnad som

land vid årets början.

den finns till för att bryta. Om finländarna

Spelar du för mycket?

inte är verbalt vassa, är nyzeeländarna

Problem bubblade under ytan

aningen mer munviga, men det oaktat var

Varannan

murarna i min teckning befogade.

samtals-grupp i Vasa för dig med

Teckningen var en frustrerad ung män-

måndag

ordnas

en

spelproblem. Gruppen ger möjlighet

niskas utlopp för sina känslor. De fick

Fasansfulla upplevelser

att träffa andra i samma situation, dela

gärna gräva ner den och sedan undra

Jag fick min alldeles egna skräckrealistiska

upplevelser och erfarenheter. Det är

när de grävde upp den igen. Teckningen

filmupplevelse i form av det där året som

kostnadsfritt att delta och det bjuds på

var också en spegel av ett lands kultur, ett

vittne till prostitution, sjukdom, kriminalitet,

något smått att äta och dricka. Plat-

land som levde för idrott, för religion. De

knark, råsupande och allmänt struntande i

sen är Österbottens Kriscenter Valo,

hade en religiös inställning till idrott och,

människovärdet. Det frågades försiktigt om

Korsholmsesplanaden 44. Tidpunk-

vad det verkade, en sportslig inställning till

jag ville åka hem tidigare från Nya Zeeland.

ten är måndagar udda veckor, klockan

religion. Mina utbyteskompisars familjer

I alla fall efter den gången då mina polare

16-17.30. Datum: 10.9, 24.9, 8.10, 22.10,

hade sina församlingar som de utes-

kom hem till min familj och fann mitt rum

5.11, 19.11, 3.12 och 17.12. Vid frågor,

lutande umgicks i och i hemmen anade

efter att ha simmat genom havet av fimpar

vänligen kontakta Johanna eller Mon-

man problemen bubbla under ytan – när

och tomflaskor i köket och vardagsrum-

ica: 044-0102178 eller 044-244196.

det inte var öppen kris förstås. Helst skulle

met. En till döden torterad hundvalp fig-

det egna laget segra, de satt alla inom

urerade också i trädgårdslidret.

sina murar och höll käft om sina problem eller mjukare värderingar överlag.

Jag höll ut eftersom jag är sådan till min läggning att jag inte slutar slå huvudet i väggen före jag svimmar. Utan större

Hamnar i trasiga familjer

katastrofer reste jag hem, och grät när jag

Mina närmaste utbyteskompisar och jag

hade passerat bagagebandet på Helsing-

råkade hamna i trasiga familjer. En teori

fors-Vanda, ni vet, då man kommer ut

bland oss var att utbyteseleven var tänkt

genom dörrarna till mötande anhöriga.

Respons 9


TEMA UTANFÖRSKAP

Hur förhåller du dig till instagram-flödet? Det har varit en bra dag på jobbet. Eftermiddagssolen skiner ännu varmt och jag lägger mig på sängen för att vila. Jag öppnar Instagram och skrollar igenom flödet. “Oj, så många nya inlägg” tänker jag. Jag ser grillfester, strandhäng, konserter, skärgårdsliv, och utlandsresor. Medan jag skrollar vidare känner jag en klump i magen. Varför känner jag plötsligt ångest? Klumpen växer och jag känner mig ensam och utanför. TEXT: JULIA HOLMQVIST, ANINA HEINO OCH STELLA KLOCKARS, ACCEPTANS RF

K

änner du igen dig? Vi tror

skapas på sociala medier. Additions-

flödet och ge dig en insikt om vad som

att nästan alla som använder

stress handlar om att man adderar

är verkligt och vad som inte är det.

sociala

det.

ihop t.ex. olika personer till en. Denna

medier

gör

Varifrån kommer den här

person blir en sorts supermänniska

ångesten och känslan av utanförskap?

som gör allt och har allt. På Instagram

Varför känner man plötsligt att man

ser jag att en är på grillfest, en annan är

Vad kan man göra för att minska på känslan av utanförskap? Vi har några tips till dig:

inte har några vänner fastän man har

på stranden med sina vänner, en tredje

Testa att radera applikationer som t.ex.

det?

dansar på en konsert och en fjärde

Instagram, Snapchat eller Facebook

Användningen av sociala medier

njuter med familjen på sommarstugan.

under en vecka. Du kommer att märka

kan skapa en illusion av att alla andra

I mitt huvud blir alla dessa personer

att du inte går miste om något och

har det och gör roligare saker än du.

en som jag jämför mig själv med och

känslan av utanförskap minskar.

Detta kan bidra till en känsla av utan-

plötsligt känner jag mig otillräcklig. Jag

Ta en titt på ditt eget flöde och fun-

förskap och känslan kan dyka upp fort

får en känsla av att man alltid borde

dera på hur det kan se ut från en utom-

och omedvetet då man jämför sig med

göra något eftersom alla andra också

ståendes sida. Kanske ditt flöde ser lika

andra. Då man jämför sig med andra

gör det.

perfekt ut som de flöden som du jämför dig med?

via sociala medier bildas en upp-

Hur kan man ändra på problema-

fattning om att även man själv “borde”

tiken kring känslan av utanförskap?

Fundera över vem du följer på Ins-

och “måste” leva på samma sätt, göra

Detta kan vara en svår fråga att svara

tagram, och rensa bort de som bidrar

samma saker och ha allt det fina som

på. När det kommer till sociala medier

till din känsla av utanförskap. Ifall du

man ser andra ha.

gäller det även att fundera på vad man

märker att ditt flöde påverkar dig nega-

själv bidrar med. När du lägger upp

tivt, ändra på vad det är du ser där!

Finns supermänniskor?

bilder från din semester, har det en

Kom ihåg att det är så många som

Ett begrepp som vi har stött på – addi-

påverkan på andra? Om du är med-

känner igen sig i detta och att det ofta

tionsstress - beskriver hur problema-

veten om detta, kommer det troligtvis

är en förskönad verklighet som du ser

tiken med känslor av utanförskap kan

att hjälpa dig se hur du förhåller dig till

i flödet.

10 Respons


Anhörigseminariet lördagen den 6.10

Vad händer i terapirummet?

Program 8.45 Kaffeservering 9.00 Välkomsthälsning och presentation av kriscenter Valos verksamhet 9.15-10.15 Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Föreläsare: psykoterapeut Kirsi Louhi-Timmerbacka KORT BENSTRÄCKARE 10.30-12.00 ”Schematerapi: Hur fungerar barndomens kartor i vuxen terräng?” Föreläsare: socialhandledare Annika Paananen från Föregångarna 12-13 LUNCH (på egen bekostnad på valfri restaurang) 13-14.30 Familjeterapi. Föreläsare: familjeterapeut Heikki Kurkiala 14.30-15 Avslutande diskussion Plats: Folkhälsanhuset, Rådhusgatan 25 i Vasa Anmälan: Senast 1.10 till eva.hanses@finfamipohjanmaa.fi eller 044-2000 733 Seminariet är kostnadsfritt!

Respons 11


Nu kör vi igång med

YAM!

TEXT: ANN-CHARLOTT RASTAS FOTO: PERNILLA NYLUND

N

u har vi jobbat på med YAM

YAM-projekt! Att bygga upp en databas

om YAM. Inkommande läsår kommer vi

förberedelserna i ett halvt år.

har även hört till vårt arbete. Genom

att YAMma tillsammans med cirka 480

Och bra har allt löpt!

databasen kommer vi att kunna analy-

elever i årskurs åtta. Det ser vi fram emot!

I mars började vi arbeta

sera och mäta effekterna på hur YAM-

Första veckan i september startar vi

med YAM-planeringen. Många pusselbi-

programmet har inverkat på eleverna, ett

igång med YAM i skolorna. Och vi är de

tar som skulle placeras på rätt plats. Målet

år efter genomgått YAM-program.

första i hela Finland som har rättighet att

innan semestern var att hålla ett styr-

utöva YAM. Detta är något som Psykoso-

gruppsmöte, träffa alla högstadieskolors

YAM till närmare 500 elever

ciala förbundet är väldigt glada och stolta

rektorer och pedagogiska team/elev-

När det blev semestertider, kunde vi kon-

över! Så nu kör vi och vi är glada och vi är

vårdteam. Samt att knyta kontakt till res-

statera att vår plan har hållit och vi kun-

positiva YAMmare på gång!

pektive skolor så alla skolor har en egen

nat koppla av och samla krafter inför

kontaktperson. Det viktigaste för oss här

kommande höst. Nu har vi då återvänt

i starten har varit kontakten mellan oss

från våra semestrar och tagit tag i nästa

och skolorna. Vi har stävat efter en nog-

mål:

grann planering så att vi så smidigt som

alla skolor, Oxhamns skola i Jakobstad,

möjligt kommer in i skolornas kalender.

Cronhjelmskolan i Larsmo, Sursik skola i

Det har varit en glädje för oss att knyta

Pedersöre och Zachariasskolan i Nykar-

kontakt till skolornas personal, vi känner

leby. Vi kommer även att delta på föräl-

oss välkomna och behövda med vårt

dramöten för att informera föräldrarna

12 Respons

Projektledare/YAM-instruktör Ann-Charlott Rastas

information till skolpersonalen i

Projketarbetare/YAM-instruktör Camilla Roslund-Nordling YAM-instruktör Pia Rosengård


Viktigt hjälpa varandra genom motgångar ”På samma sätt som våra drömmar är olika, är likaså motgångar och hinder individuella. Genom att lyssna på varandra kan vi hjälpa varandra att gå från hopplöshet till hopp”. Det säger biskop Björn Vikström. TEXT: PERNILLA NYLUND

M

otgångar kan se ut

- Vi har omedvetet slagit sönder

på väldigt många olika

gamla nätverk som tidigare skyddade

sätt.

Vikström

oss; grannsämjan, byagemenskapen,

Björn

talar om att bekymmer

släktgemenskapen och så vidare. Det

och problem kan beröra oss både på

här har skapat en stor ensamhet, och

ett personligt plan men även indi-

resultatet är att det idag finns väldigt

rekt. Kanske bär du på en oro inför

många ensamhushåll i vårt land.

framtiden, kanske är du orolig för dig

-

Samhällets

grundtrygghet

själv eller någon i din närhet, kanske

behövs, men vi måste också inse att

känner du en oro inför utvecklingen

vi behöver varandra. Vi är beroende

i världen (den politiska utvecklingen,

av varandra för att må bra. Våga leva

miljön osv).

med ”öppna fönster”, där du möter

Hur hittar man en balans i allt detta?

Våga leva med "öppna fönster", där du möter det okända, var nyfiken på dina medmänniskor, sök efter det goda och våga möta din egen svaghet, utsatthet och osäkerhet.

det okända, var nyfiken på dina medmänniskor, sök efter det goda och

- Det som är specifikt för oss

våga möta din egen svaghet, utsat-

människor är vår förmåga att kunna

thet och osäkerhet. Om vi inte kan

föreställa oss olika typer av fram-

godkänna vår egen svaghet pekar

tider. Vi har fantasi och tänker både fint och hoppfullt, men vi kan även ta ut alla bekymmer på förhand. Vi

vi ofta på andra eller annat för att

behöver vara medvetna om det.

vi inte vill kännas vid svagheter hos

- Vi behöver även veta att mot-

oss själva. Det är viktigt att kunna se

gångar och oro är bra för oss, efter-

både styrkor och svagheter hos oss

som det får oss att växa som män-

själva och andra. Då växer vi som

niskor. Motgångar och oro kommer

människor.

alltid att finnas i livet, i någon form. Men hur förhåller vi oss till den oron?

Våga misslyckas Ibland är vi alltför snabba att kritis-

Många är ensamma idag

era och döma, menar Vikström. Han

Björn

sam-

hoppas att vi kan bli bättre på att

hällsutvecklingen med en bekym-

Vikström

talar

om

uppmuntra varandra att våga miss-

rad röst. Han menar att vi kan skapa

lyckas, istället för att förlama varan-

förutsättningar för att människan ska

dra genom att fokusera på att fordra

känna tillit, men att välfärdsstaten

för mycket.

vacklar när den går från det gemen-

- Ge mig nya chanser att göra rätt.

samma ansvaret till det mer indivi-

Då vågar jag också misslyckas, säger

duella.

han.

Respons 13


TEMA UTANFÖRSKAP

"Utanförskap är förjävligt, men att gå sönder är värre"

U

tanförskap. Ett ord som ger

mitt liv efteråt, och gör det fortfarande. När

mig rysningar och illamående.

jag tänker tillbaks på dom åren, för 20 år

Men var det då värt all den ångest, alla

Jag har upplevt känslan av att

sedan, så inser jag hur mycket dom har

sömnlösa nätter och all plåga som det

vara utanför och inte passa in

format mig och vad dom gjorde med mitt

innebar för att passa in i facket? Nej. Jag

så länge jag kan minnas, och har mer eller

självförtroende och min självkänsla. Mitt

skulle aldrig göra samma resa igen om

mindre vant mig vid att det är så det ska

vuxenliv har präglats av just utanförskap.

jag fick chansen att starta om från början.

vara.

mig som "en av dom".

Jag har kämpat, ja jag har verkligen försökt

Idag har jag äntligen insett att jag varken

Det började redan i skolan där jag ofta

att på något vis kunna passa in i det stress-

kan eller vill passa in i det samhälle som

blev åsidosatt på skolgården på rasterna.

fyllda, prestationsinriktade samhälle vi lever

råder. Jag lever då hellre kvar i det utan-

Jag var en väldigt blyg och tyst kille, som

i. Jag har jobbat och slitit, trots att jag egen-

förskap som har blivit något av en vardag

inte ville göra mycket väsen av mig och där-

tligen inte hade krafterna för att orka med

för mig. Jag måste få gå min egen väg i

för blev jag slutligen också ett lätt mobbn-

det. Jag har gått in i otaliga väggar, bränt

livet, annars kommer jag aldrig någonsin

ingsoffer. Jag var lite speciell redan då och

ut mig, ljugit om diverse sjukdomar när

bli hel igen.

jag antar att det var orsaken till varför dom

ångesten har varit allt för kraftig för att orka

valde att ge sig på just mig. Men det är en

med livet. Jag har i åratal hållit inne med

helt annan historia.

mina känslor och mitt mående. Allt detta

Mina upplevelser i lågstadiet påverkade

Dikter om utanförskap

Utanförskap är förjävligt, men att gå sönder om och om igen är ännu värre.

gjorde jag för att någon gång i livet få känna

Text: Staffan Nylund

Tror ingen finns där

Dela känna skapa må

Vet inte ut, inte in

Det är okej att göra så

Sitter ensam i parken

Tankarna går i ett oändligt spinn

Och livet

Blicken bort djupt ner i marken

Drömmarna är många

Det älskar jag faktiskt ändå

Tänker inte gå

Men hur att dom fånga

Tänker inte missmodet seger nå

Jag är lycklig och glad

Gäng, vänner, familjer

Men livets bok saknar flera blad

Ensam jag mig ur atmosfären skiljer

Själens oro är ofta min gäst

Men jag är modig och stark

Sätter min styrka på prov och test

Ensam i folkets park

Siar om dagar som komma skall

Ensamheten kan inte döda mej

Minns de gångna i svärta och förfall

Jag försökte

Ensamheten inget hinder nej

Försöker vara i det som kallas nu och här

Jag försökte höra till ert fina gäng

Ensamhet jag är starkare än så

Men finner mig alltid i en annan atmosfär

Jag försökte analysera och tolka på rätt sätt

Ensamhet jag kommer inte gå

Jag räds det ensamma och tomma

Jag försökte duga

Det skålas och skrattas

Vill inte bli en bortsprungen vissen blomma

Men bakom ryggen pratade ni

Allt som mig fattas

Jag tror ingen finns där

Skrattade och pekade

Men jag har pennan och orden

För mig och den jag är

Dumma fjant som tror hon förstår

Skriver en låt jobbar på ackorden

Jag vet inte ut inte in

Och så kan hon inte ens anpassa sig

Allt i min egen bubbla

Ensam i själen min

Och skala bort allt som är hon

Ensamhet får mig inte att snubbla

Så jag väljer att i stunden något krevera

Personlighet är ingen positiv sak

För jag är modig och stark

Låta tankarna i konsten florera

Det ska bort

Ensam i folkets park

Känna sällskapet i pennan och blocket

Ensam i min värld

Öppna upp det emotionella locket

14 Respons

Ingrid Snellman

”Det ska bort”

Fredrica Nyman


PERSONALNYTT

Hej! Jag heter Susann Gleisner och har jobbat sedan maj på deltid

med mina sjukdomar och inte sett dem alls som ett hinder i min

som ekonom här på Psykosociala Förbundet. Det är ett otroligt

karriär och i livet - tvärtom. Mina sjukdomar har fått hänga med

roligt gäng här och man känner sig genast välkommen med i

mig i min ryggsäck genom allt jag gjort i livet. Jag har även bott

gänget, vilket är trevligt. Jag jobbar som sagt deltid och kommer

i Sverige i två olika omgångar, först i Västerås och sedan i Väster-

främst att sitta på kansliet i Jakobstad hela dagar på måndagar,

ljung. Där jobbade jag i stora stall som beridare (red och tävlade

utöver det blir det ibland andra dagar och ibland jobb hemifrån.

främst) bland annat åt en OS/landslagsryttare. Otroliga år, slitigt

Jag känner ju redan att det finns så mycket intressant att jobba

och kämpigt jobb, men också ett fantastiskt jobb, inspirerande

med så att få arbetstiden att räcka till är inget problem, tvär-

och lärorikt och även en massa viktiga erfarenheter från den

tom hoppas jag det utvecklas till mer i framtiden! Hela denna

världen som jag bär med mig och har nytta av idag.

bransch är ju otroligt intressant och utmanande att jobba inom. Jag delar detta deltidsjobb med ett annat deltidsjobb som verk-

Jag är väldigt glad över mitt jobb här på Psykosociala För-

samhetsledare för Nykarleby 4H.

bundet som ekonom och trivs väldigt bra. Jag ska jobba med ekonomifrågor, framförallt med budgeter, bidrag etc. Men det är

Jag bor i Socklot i ett nybyggt stockhus med min sambo som

ett väldigt brett jobb ser jag redan nu och otroligt inressant så

är sjökapten och våra två underbara döttrar som nu är 4 år och

det blir aldrig tråkigt och arbetsuppgifterna varierar. Sen kom-

1,5 år. Jag är också tävlingsryttare, har stall och egna och andras

mer jag också vara en kontaktperson åt medlemföreningar

hästar, varav mina döttrar blivit konstigt nog också hästtokiga.

i olika ekonomifrågor. Ser fram emot att få börja träffa mer av

Min äldre började redan som 2-åring rida väldigt aktivit och bör-

alla människor inom denna sektor. Jag har tidigare gått Psykisk

jade tävla som 3-åring och har hunnit samla en hel del roset-

första hjälp 1 och fick i maj chansen att gå Psykisk första hjälp 2

ter redan. Jag har varit i hästvärlden sedan barnsben och för

och det var en jätteintressant kurs som jag rekommenderar alla!

mig är det en livsstil kring ridsporten. Jag har ju haft en hel del

Jag gillar ju att jobba med ekonomi och siffror, men även gillar

framgångar och åkt land och rike runt på tävlingar, tävlat bland

jag väldigt mycket människomöten, ta del av andra människors

annat i Helsinki Horse Show, i Sverige osv. Jag har ännu stora

livsresor och att få hjälpa andra på det sätt jag kan. Jag hoppas

mål med min tävlingskarriär och trots att man med småbarn

vi träffas inom en snar framtid!

inte hinner exakt på samma sätt som tidigare så går allt om man vill och kan prioritera rätt. Mina småtjejer har ju varit med mig i

Susann Gleisner

stallet sen nyfödda så för dem är det en vardag de blivit väldigt vana med och älskar att vara med mamma i stallet och med hästarna, vilket oftast är roligt trots att hjälpen ibland är mera stjälp än hjälp... Sen gillar vi att tillbringa tid med familjen, träffa vänner och bekanta och åka ut med båten. Vintertid är slalom något hela familjen gillar mycket och även andra vintersporter. Vi gillar att vara utomhus så mycket det går med olika aktiviteter. Jag är utbildad familjedagvårdare, merkonom och student. Har även gått mycket kurser och kortare utbildningar, bland annat specialyrkesexamen i ledarskap. Jag har hunnit pröva på många olika jobb, såsom försäljning, dagvård, kontorsjobb och sen har jag sedan tonåren varit väldigt föreningsaktiv och haft många förtroendeuppdrag. Mest meriterande är ordförandejobbet inom Jakobstadsnejdens Diabetiker rf som gav mig väldigt mycket erfarenheter och kunskap att ta med mig i mitt bagage. Jag har en egen liten firma där jag i liten skala bokför åt småföreningar, är ute och föreläser ibland, och gör olika uppdrag inom hästvärlden. Sen har jag också skrivit en egen barnbok som heter ”Hur då sjuk?”, gavs ut 2013 via Scriptum, med den har jag olika jobbuppdrag som jag också utför. Jag själv har diabetes typ1 och haft sedan jag var barn, sen har jag också sjukdomen celiaki och jag har alltid försökt leva väldigt positivt Respons 15


Sonen lär henne om livet Anne Salovaara-Kero mådde som en prinsessa under hela graviditeten. Att barnet, det mellersta i ordningen, skulle ha en intellektuell funktionsnedsättning fanns inte på kartan. Idag behöver sonen ständigt någon vuxen vid sin sida. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: PRIVAT

H

on säger att det är full fräs

sonen

dygnet

runt. Sonen, som idag är 12 år, har en svår och

vårdkrävande beteendestörning till följd av en sällsynt kromosomdeletation, vilket innebär att en bit av en kromosom saknas. Han saknar även sin ena njure och fick för några år sedan diagnosen ADHD. Bara fyra barn i Europa har liknande funktionsnedsättningar. - När Anton var ett år började vi märka att någonting var tokigt. Han hade försenad motorisk utveckling och försenad talutveckling. Vi ville veta varför han betedde sig annorlunda. Varför han lärde sig långsammare än alla andra. Men det var inte riktigt någon som tog oss på allvar i början. Inte förrän vi krävde att få en

En sorgeprocess

utredning, berättar Anne Salovaara-

Att få ett barn med den här typen

Kero.

av funktionsnedsättning har varit en

Hon pratar om hur oerhört viktigt det är med ett mellanmänskligt

- Jag har behövt sörja ett liv som

bemötande, att bli sedd, hörd och

jag trodde att familjen skulle få. Jag

bekräftad, att ge och ta i dialogen.

har behövt gå igenom sorgen kring

Hon har i 20 års tid jobbat med folk

”Varför blev det så här?”, för att kunna

som inte fått den bekräftelsen, och

gå vidare. Jag kom farligt nära det

vet därför hur viktigt det är att lyssna

svarta hålet.

och se individen.

FAKTA

sorgeprocess, förklarar hon.

Idag har hon ett annat förhålln-

Anne Salovaara-Kero •

mellersta har en intellektuell funktionsnedsättning •

Föreläser om sitt liv

Bloggar på mammaannorlunda. blogspot.com

ingssätt till situationen. Hon känner sig numera utvald och fokuserar på

- Jag har behövt sörja ett liv som jag trodde att familjen skulle få. Jag kom farligt nära det svarta hålet. 16 Respons

• •

Är politiskt aktiv och ordförande för Vasa handikappråd

tiga mellanmänskliga bemötandet. Livet är fortfarande tufft, säger hon,

Jobbar som direktör för Österbottens Kriscenter

allt det som sonen lär henne om livet, om fördomar, om det vik-

Mamma till tre barn, varav det

Beskriver sig själv som ”mamma,

och annorlunda. Men på ett helt

direktör, medmänniska och nor-

okej sätt.

malstörd”


"Norden är vårt hem" Vi finlandssvenskar behöver omdefiniera synen på oss själva. Vi är en del av Norden där drygt 20 miljoner människor talar eller förstår svenska. Det säger Jens Berg, tidigare chefredaktör för Hufvudstadsbladet. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: LARSON ÖSTERBERG

P

å SAMS sommardagar i juni

flexiblare skola och utbildning med

föreläser Jens Berg om fin-

en klarare sluss in i arbetslivet.

landssvenska Vilka

ödesfrågor.

utmaningar

står

-

Integrationen

arbets-

vi

marknaden går långsamt och den

inför som minoritet och vad kan vi

regionala fördelningen av nyanlända

göra för att överleva?

är skev. Det här behöver vi åtgärda,

Några av utmaningarna som Jens

eftersom vi är beroende av invan-

Berg målar upp är dels bristen på fin-

dring. Befolkningstillväxten i Finland

landssvenskt samarbete –revirtänk

är en av de lägsta i Norden.

gör att vi sällan ser till hela målgrup-

Den sista stora utmaningen han

pens bästa utan fokuserar på den

pratar om är den stora flyttvågen till

egna regionen, det egna samman-

Sverige.

hanget, den egna institutionen.

- Hela sex procent av finlandss-

- Byt inte automatiskt till finska när ni pratar med en finskspråkig! Då gör vi svenskan onödig. mycket bättre, men vi behöver höja blicken och se till hela målgruppens bästa. - Olika tekniska plattformar borde vara en självklarhet när man vill utöka

Han talar även om majoritetens

venskarna har under 2000-talet flyt-

samarbetet

syn på oss, alltså de finskspråkiga i

tat till vårt västra grannland. Hälften

skolor, institutioner och medier. Vi

Finland.

flyttar tillbaka så småningom, men

behöver även bli bättre på att bjuda in

det är ändå en stor siffra.

de finskspråkiga.

- Många finskspråkiga anser oss

mellan

finlandssvenska

- Byt inte automatiskt till finska när ni

vara inåtvända och navelskådande,

”Vi kan bättre än så här”

pratar med en finskspråkig! Då gör vi sven-

sköter våra egna saker och sällan bjuder in finskspråkiga i våra angelä-

Vad ska vi göra då? Jens Berg menar

göra är att omdefiniera synen på oss själva

genheter.

att vi kan bättre än så här. Vi kan så

och se oss som en del av Norden.

att vi är en grupp människor som

skan onödig. Men det vi allra mest behöver

Politisk okunskap och illvilja är ytterligare en utmaning. - Den regering vi har just nu är

I sin föreläsning om finlandssvenska

en katastrof för det svenska i Fin-

ödesfrågor pekar

land. Svenska servicestrukturer har

Jens Berg på några

drabbats hårt de senaste tre åren.

av utmaningarna

Förhoppningsvis får vi en ny regering

som vi finlandssven-

senast 2019, där Blå framtid och San-

skar står inför. Den

nfinländarna knappast sitter med,

tidigare chefredak-

och då blir alla andra alternativ bät-

tören för Hbl driver

tre för det svenska, säger han.

idag den egna kom-

Långsam integration på arbetsmarknaden

munikationsfirman Montem.

Integrationen av nyanlända är en viktig bit för att påverka balansen mellan språkgrupperna, menar Jens Berg. Han säger att vi behöver en Respons 17


www.pixabay.com

Vä lk om m e n hös t! Hösten är här och med den lite svalare väder och mörkare kvällar. Kanske är du en av dem som är tacksam och glad över att den varma sommaren lider mot sitt slut och välkomnar en höst med rutiner? Eller skyr du hösten som pesten och går redan nu och drömmer om att få gå barfota igen? För att du ska komma i höststämning har vi funderat på några saker som kan göra din höst riktigt fin. Fyll gärna på den här listan med dina egna idéer och önskemål om de kommande månaderna. För att du ska må så bra som möjligt.

1. Nystart

3. Naturupplevelser

Längtar du efter att göra någonting annorlunda? Kan-

Naturen bjuder in till en färgsprakande fest under höst-

ske gå en ny kurs, utmana dig själv att prata med nya

månaderna. Gå ut och upplev den du också!

människor, skapa en ny rutin som får dig att må bättre eller kanske laga en helt ny maträtt? Hösten upplevs på

4. Ljus

många sätt som en nystart och känns ibland som ett

För att skapa en känsla av lugn och ro kan man med fördel

oskrivet blad. Vad ska ditt blad innehålla?

plocka fram ljuslyktor och doftljus när kvällarna blir mörkare. Eller ge bort ett ljus till någon du tycker om – det uppskattas

2. Myskläder

av de flesta.

Äntligen kan man plocka fram de där mysiga koftorna, byxorna och halsdukarna som legat orörda under den varma

5. Varma drycker

sommaren. Kanske hittar ett nytt höstplagg in i garderoben

Under hösten är det extra gott med varma drycker av alla de

också? En ylletröja, till exempel?

slag; varm choklad med kanel, kanske en ny sorts te, en slät kopp kaffe med en god vän, eller varför inte dricka den första glöggen redan nu!

18 Respons


KOLUMN

Händer det här på riktigt? Välkommen, hoppas du ska trivas här hos oss! Jag går

och hade ångest. Så till slut bestämde jag mig för att

rundvandring på mitt nya jobb, och dessa ord sägs av

inte ens försöka mera, och loggade ut. Och i och med

alla jag träffar. När jag börjat jobba och lite kommit in i

detta började jag sakta känna mig lite mera välkommen

arbetsuppgifterna frågar alla hur det känns och om det

i mitt eget liv. När jag inte mera blev påmind om allt

finns något de kan hjälpa till med. Och så poängterar de

jag inte var, kunde jag sakta börja lära känna den jag

att inga frågor är för dumma, och att det är okej att fråga

faktiskt var.

vad som helst. I början är jag lite blyg och vågar inte riktigt fråga allt jag undrar, men redan efter någon vecka

Jag kämpar fortfarande. Varje dag. Min väg till åter-

på jobbet märker jag att det är okej att inte veta allt.

hämtning ur depressionen har bara börjat. Men jag bör-

Och jag ställer de frågor jag behöver ställa. Och ingen

jar så småningom lära mig att jag inte är mindre värd

skrattar åt mig. Ibland får jag tvärtom höra att det var

än någon annan. Kollegorna hjälper mig omedvetet i

jättebra att jag ställde just den frågan, eftersom kollegan

det här avseendet. Ibland är det först när man känner

inte funderat på just den saken men det skulle vara bra

sig accepterad, som man märker hur utanför man känt

att veta. Och så gör vi vad vi kan för att ta reda på svaret.

sig tidigare.

Så här har det inte alltid varit för mig. Mina erfaren-

FELICIA NYMAN

heter av utanförskap är obehagligt många, och de är väl

Följ min återhämtning i min blogg, på adressen

orsaken till blygheten jag upplevde i början. Det bör-

fredricanyman.com/blogg

jade redan i barndomen. Jag upplevde länge att allt jag gjorde måste vara lite bättre än vad andra gjorde, för att jag skulle få finnas till. Så till slut, efter år av en känsla av att sällan riktigt höra hemma någonstans, att aldrig riktigt duga för den jag var, ledde det till en svår utmattningsdepression. 2015 brakade jag ihop av pressen. Jag orkade inte längre vara på min vakt hela tiden. Jag orkade inte mera luska ut hur jag skulle vara för att alla jag träffade skulle tycka om mig när jag själv ändå inte kände mig välkommen i deras sällskap. Så jag blev sjukskriven, och blev ännu mera utanför än jag tidigare varit. Utanför samhället, men jag kände mig också utanför i mitt eget liv. Åtminstone utanför det liv jag tidigare levt med program från morgon till kväll sju dagar i veckan. Hände det här på riktigt? Var jag så här svag? Tålde jag faktiskt inte mera än så här? Totalt var jag sjukskriven i två år och tre månader. Sjukskrivningen innebar att jag måste se mina demoner i ögonen. Allt jag försökt distansera mig från genom att fylla dagarna med så mycket program som möjligt. Vem var jag nu när jag inte kunde fylla min tomhet och utanförskap med prestationer? Det blev inte bättre av att jag möttes av en bild av hur mitt liv borde se ut så fort jag loggade in på sociala medier. Folk gifte sig, fick barn, avlade höga examina till höger och vänster. Och jag låg på soffan Respons 19


TEMA TEMA UTANFÖRSKAP RÄDSLA

Social utsatthet väcker smärta i oss Den där vidriga känslan då alla andra gick tillsammans på kaffe efter att tillställningen tog slut, men ingen bad dig med. Den där känslan av betydelselöshet då du stod och pratade med en halv bekant efter höstmötet då en tredje person kom fram och plötsligt var det som om du inte mera fanns där. Då ingen gillade din bild på Facebook. Den där känslan då du kom in i ett rum fullt med människor men fick inget svar på ditt hej. Vi vet alla hur det känns att bli lämnad utanför. TEXT: NONNI MÄKIKÄRKI

O

Vi klarar oss inte utan varandra

okända människor.

mar från antikens Grekland där man genom

Reaktionen har en biologisk bakgr-

cism till och med aktivera smärtsys-

omröstning

und och kan spåras till tiderna då vi

temet och kännas som fysisk smärta

levde på savannen.

i kroppen.

rdet ostracism härstam-

med

tav-

lor eller skärvor av lera, ostrakon,

Enligt viss forskning kan ostra-

landsförvisade personer som ansågs

Vår överlevnad var beroende av

Vi börjar omedelbart att förän-

farliga för folkfriheten. I psykologin

tillhörighet till en grupp. Vi klarade

dra vårt beteende för att bli accept-

har begreppet använts sedan 1990-

oss helt enkelt inte utan andra. Då

erade och återupptagna i gruppen.

talet. Det handlar om social avvis-

vi av någon orsak hamnade utan-

Alternativen kan bland annat vara

ning, utfrysning, exkludering utan

för kopplades det inre varningssys-

att vi försöker anpassa oss till grup-

tydliga motiv. Vi har alla en inne-

temet på. En stark känsla av stress

pen, underkastar oss ledaren och

boende önskan av att höra till och

och ångest berättade åt oss att vi

reglerna för gruppen. Om vi trots

då vi blir socialt avvisade ifrågasät-

behöver söka oss tillbaka till grup-

våra försök att anpassa oss ändå inte

ter vi hela vår existens på sätt och

pens trygghet.

känner att vi inkluderas väcks ilska

vis. Vi känner oss betydelselösa,

Trots att vi inte mera lever på är

mekanismen

och aggression inom oss. Ostracism

osynliga och ovärdiga andras upp-

savannen

den

kan vara grundläggande då man

märksamhet.

samma. Vid ofrivillig ensamhet slår

söker orsaker till varför framförallt

Då vi utsätts för ostracism spelar

larmsystemet på medan gemenskap

ungdomar i segregerade områden

det ingen roll om det är avsiktligt

aktiverar hjärnans belöningssystem

söker sig till kriminella gäng och

eller inte. Vi känner utanförskap,

och skapar välbefinnande.

extremistiska rörelser.

betydelselöshet, förtvivlan och ilska

Även korta stunder av ostracism

oberoende. Mekanismen är så starkt

väcker starka känslor av obehag,

Koppling till depression

inbyggd i oss att vi känner obehaget

osäkerhet och stress, till och med

Ostracism har också en koppling

trots att vi vet att den är oavsiktlig.

då man blir utsatt för ostracism av

till isolering och depression. För

20 Respons


Brottsofferjouren i Vasa ger stöd och råd Brottsofferjourens uppgift är att förbättra ställningen för brottsoffret,

anhöriga

och

rättegångs-

vittnen genom att bland annat påverka och ge stödtjänster. Du kan kontakta oss via telefon eller på nätet och du får vara anonym. Vi respekterar kundernas självbestämmanderätt och har tystnadsplikt. Stödtjänsterna baseras på professionellt arbete och på en professionellt styrd frivilligverksamhet. Brottsofferjouren finns i Folkhälsan-huset

Rådhusgatan

25

i Vasa. Tjänsterna är till för dig som har utsatts eller misstänker att du utsatts för ett brott, har en närstående som har blivit utsatt för

www.pixabay.com

ett brott eller är vittne i ett brottmål. Det är lätt att ta kontakt med Brottsofferjouren

och

servicen

är avgiftsfri och konfidentiell. Du självkänslan.

- Vi har alla en inneboende önskan av att höra till och då vi blir socialt avvisade ifrågasätter vi hela vår existens på sätt och vis. Vi känner oss betydelselösa, osynliga och ovärdiga andras uppmärksamhet.

kan få stöd och rådgivning genom

Varje gång vi upplever social

att boka ett personligt besök eller

utsatthet väcks smärtan i oss från

genom telefonsamtal. Vi har en

tidigare upplevelser. Och vi vill inte

telefonjour 116 006 som betjä-

känna den smärtan. Vi försöker inte

nar på svenska onsdagar mellan

ens mera att få kontakt med andra,

kl. 13-17 och på finska må-ti 13-21

utan stannar utanför. Vad som helst

och ons-fre kl. 17-21. I jouren sva-

för att undvika att bli lämnade utan-

rar utbildade frivilliga som har gått

för av andra.

Brottsofferjourens

grundkurs.

Vi

Men lyckligtvis kan också såren

behöver mera frivilliga eftersom

som ostracism orsakat läkas. Vi

verksamheten utvecklas hela tiden!

behöver känna igen hur vi reagerar

En ny grundkurs kommer att ord-

och lära oss nya handlingssätt. Ofta

nas igen under hösten 2018. Ta

behöver vi hjälp av andra för att se

kontakt om du är intresserad! Våra

våra egna skadliga beteendemön-

frivilligarbetare fungerar även som

ster. Men hjälp finns att få.

stödpersoner som kan följa med

till polisstation och rättegång. Läs mer på vår hemsida, www.riku.fi/

Källor:

se.

Brottsofferjouren

producerar

vid något skede, om vi trots uppre-

Williams,

(2011):

även en hel del material som går

pade försök inte blir återupptagna

Consequences and Coping. Syr-

att beställa via hemsidan. Sven-

i gemenskapen, ger vi helt enkelt

jämäki, Lyyra & Hietanen (2018):

skspråkig

upp. Vi börjar söka felet i oss själva vilket kan inverka väldigt skadligt på

K.D.

Ostarcism

I don’t need your attention: ostracism can narrow the cone of gaze

service:

0440

371050.

Finskspråkig service: 0400 175269. Hjälpande telefon: 116 006.

Respons 21


Här går jag och är helt underbar

Livsloppet i Karis 10.10 Den 10 oktober varje år infaller Världsdagen för psykisk hälsa, en dag instiftad av WHO som syftar till att öka kunskapen om psykisk ohälsa. Alla människor ska ha möjlighet att uppleva sin tillvaro som meningsfull, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets motgångar, oberoende handikapp.

Våra nya tygväskor med texten Här går jag och är helt underbar finns till försäljning för priset 15 euro. En postavgift på 2,40 euro tillkommer. Beställningen görs till Sonja Wickman, per e-post: sonja. wickman@fspc.fi eller per telefon 050548 8951. Tygväskorna är en del av vår marknadsföring och delas ut till olika aktörer som vi möter inom vår verksamhet, men nu är det även möjligt för pri-

L

ivsgnistan rf, tillsammans med

Föreläsningar på kvällen

övriga aktörer i arbetsgrup-

Starten för loppet sker vid ”Sahara”, Pen-

pen, vill uppmärksamma dagen

typarken, vid Nabogatans ända. Klockan

vatpersoner att köpa väskan.

för att lyfta fram vikten av såväl

9.30 börjar vi med en kort uppvärmn-

psykisk som fysisk hälsa. Att leva med

ing. Startskott skjuts klockan 10.00 av

psykisk ohälsa är fortfarande tabubelagt

Raseborgs stadsdirektör. Loppet är 330

och många ”friska” har svårt att se det som

meter långt. Målet är vid parkourparken.

en sjukdom. De insjuknade bär ofta på

Där blir det musikuppträdanden i någon

skam som gör det svårt att leva med sin

form. Loppets längd ska göra det möjligt

sjukdom. Det är ovetskapen och fördomar

för vem som helst att delta, oberoende

vi vill hjälpa till att ändra på. Få alla att mera

fysiska eller psykiska handikapp.

öppet prata om psykisk ohälsa, våga fråga,

Loppet är alltså för alla och ingen anmälan behövs, det är gratis och

våga förstå. År 2016 och 2017 arrangerade Psykoso-

tvåspråkigt. På kvällen föreläser Jenny

ciala förbundet ett Livslopp på Världsdagen

Sinisalo kl. 16.30 på svenska med

för psykisk ohälsa i Jakobstad. I år, 2018, är

rubriken

det vår tur att ordna det i Karis, Raseborg,

gen” och kl. 17.45 på finska, "Itsetunto

10.10. kl.10. Det här är något vi vill göra till-

pähkinänkuoressa".

sammans; lyfta fram vår stad, vår positiva

hålls på Bio Pallas.

”Mental

träning

i

varda-

Föreläsningarna

syn på livet samt den viktiga kopplingen

Arbetsgruppen som jobbat med

mellan fysisk och psykisk hälsa/ohälsa.

evenemanget är Livsgnistan, Klubbhus

Visa att vi står för att alla människor är lika

Fontana, Axxell, Psykosociala förbundet

I NÄSTA NUMMER...

värdefulla, handikappade eller ej.

och Kelmu.

Respons nummer 4/2018 har tema

skam, deadline är 15 november och utkommer i december. Skicka gärna in material till oss på adressen Psykosociala förbundet/ Respons, Kanalesplanaden 19B 13, 68600 Jakobstad eller e-post till: pernilla.nylund@fspc.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta och redigera inkommet material.

22 Respons

Livsloppet i Jakobstad ifjol. Foto: Pernilla Nylund


På hemlig resa i tre landskap Medlemmarna i Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden, tillsammans med några från Psykosociala föreningen Cronblomman i Kronoby, åkte på en resa med hemligt mål. Bussen startade från Oravais och sökte sig småningom upp till Kronoby. TEXT OCH FOTO: GUNNAR ENLUND

V

i åkte till en början ut till

finns läktare i två våningar. Totala

annan uppgift är att den är byggd

Café Bryggan i Öja, där

höjden till korset på kyrktornet är

under 1500-talet på resterna av en

vi fick förmiddagskaffe.

52 meter. Kyrkan rymmer 2500

gammal träkyrka från 1300-talet.

Viken där caféet ligger är

personer.

föreställer

Kyrkan var tidigare gemensam för

viktig för Finlands historia - Det var

Jesus på förklaringsberget och är

hela finska Sydösterbotten. Men

där vapenfartyget Equity landsatte

målad av Adolf fon Becker 1888.

vi var inte och såg på denna, den

vapen som kanske blev avgörande

Ylistaro är i finska Sydösterbotten

hade varit intressant med sina fina

för beväpnande av de vita styr-

eller Etelä Pohjanmaa.

väggmålningar.

Altartavlan

korna som drev ut de ryska solda-

Men

vi

såg

något

annat

Vi kommer till Storkyro

intressant, Kyrö Distillery i Napue i

Karleby sedan längs riksväg 13

Vi fortsätter vår resa och kommer

whisky av inhemsk råg. Starten på

förbi Kaustby till Masala Caravan i

till Storkyro, där finns en gammal

destilleriet kom från att fem gossar

Halsua, där vi åt en god lunch. Vi

stenkyrka tillägnad den helige Lau-

satt på bastulaven och mediterade,

befann oss nu i Mellersta Österbot-

rentius, byggd på 1300-talet. En

”varför kan inte vi göra en god

terna under Finlands frihetskrig. Vi fortsatte vår resa först genom

Storkyro, där man tillverkar gin och

ten eller Keski Pohjanmaa. Resan

whisky i Finland?”. Nåväl, 2014 bör-

fortsatte genom Evijärvi till Kau-

jade de i liten skala göra gin, de fick

hava och Ylistaro. Där fick vi beun-

pris i London för sitt goda gin, vilket

dra den stora kyrkan som byggdes

uppmuntrade

under Nikolaj den förstes tid, alltså

Whiskyn måste lagras minst tre år

1847 till 1852. Ylistaro, som sedan år

för att kunna kallas whisky så de

1658 hade fungerat som kapellför-

har nu gjort fyra satser som säljs på

samling under Storkyro, var vid den

restauranger. Vi blev guidade runt

tiden Finlands största kapellför-

i det gamla mejeriet som används

samling med cirka 8000 medlem-

som bryggeri. Det var intressant att

mar. De hade planerat att bygga en

se och höra hur några eldsjälar har

kyrka i trä, men kejsaren befallde

kunnat skapa något så unikt som

att man i den kejserliga socknen

ett eget whiskymärke i Finland.

skulle bygga en stenkyrka. Kyrkan

Storkyro hör till landskapet Öster-

är i nygotisk stil och är ritad av

botten.

dem

att

fortsätta.

statsarkitekt Ernest Lohrmann. Kyr-

Efter besöket i Storkyro åkte vi

kan är Finlands tredje största kyrka

hemåt genom Vörå och Nykarleby

- kyrksalen är 50 meter lång och

mot Jakobstad och Kronoby. Vi var

24 meter bred och höjden inne är

alla trötta och tacksamma för alla

16 meter. Längs båda långväggarna

upplevelser under dagen.

Respons 23


En hälsning från skärgårdskursen TEXT OCH FOTO: PIA ROSENGÅRD, PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET

S

kärgårdskursen ordnades igen

Efter lunch och bilfärd tillbaka till

betydelse och funderingar på hur en bra

av Psykosociala Förbundet på

kursstället var det tid för vila några tim-

vård ska vara. Här hade gruppen många

Houtskär i Åbolands skärgård.

mar. Alla våra kurser har tid för vila eller

kloka tankar!

Vägen från Österbotten kändes

egen aktivitet under eftermiddagen. Vi

lång men väl på plats så förstod jag varför

mår alla bra av att få tid för återhämtning

Skickliga plättstekare

kursen år efter år ordnas på just den här

och det känns bra att få dra sig tillbaka för

Dagarna gick snabbt. Vi hann spela

platsen. Vacker omgivning, nära vattnet,

sig själv en stund. Vissa satt och pratade,

minigolf, vara på guidad intressant tur

uteterass vid ”vårt” hus och matsal med

någon läste, sov eller var ute på egen

på skärgårdsmuseet samt pröva på all-

god mat nära till. Platsen är perfekt och

promenad. Under veckan hade Hasse

mogesegling. Seglingen var en intressant

visade sig vara värd den långa resan.

ett par föreläsningar med olika teman.

upplevelse; att glida fram tyst, bara till

Kursledarna och jag kom kvällen före

Ett tema var vad som varit till hjälp vid

vågskvalp, var underbart. Vissa av oss

kursstarten och jag gillade direkt huset

tillfrisknande. Många bra exempel kom

(ingen nämnd-ingen glömd) fick en rejäl

som var reserverat för vår kurs.

fram och bland andra nämndes Psykoso-

saltvattendusch! Strandbastun eldades

På måndag anlände så våra kursdelt-

ciala förbundets kurser som en bra hjälp.

under ett par kvällar och sista kvällen var

agare. Elva personer från olika håll i Fin-

Det var ju roligt att höra. Gemensamt för

det plättstekning på utsidan. Alla var så

land samlades och första dagen startade

de flesta var att vi mår bra av att försöka

skickliga plättstekare så gruppen kunde

med lunch. Kursledarna Lilli och Hasse

ha välstrukturerade dagar med tillräcklig

platsa i Plättsteknings-VM!

inledde med info om dagarnas program

sömn och lite motion varje dag. Alla mår

Mest av allt minns jag den trevliga stäm-

och principerna för kursen. Alla hade rest

också bra av att ha någonting att göra,

ningen i gruppen, alla skratt och fina prat-

långt och var ganska trötta denna första

det var vi eniga om. Andra teman för

stunder. Ett varmt Tack till er alla som var

dag, men det var bra att få en start och

våra diskussioner var medicineringens

med, gav av er själva och till varandra.

att lite få bekanta sig med varandra under eftermiddagen. Det är också viktigt med tid för vila och vi hade ett par timmar efter middagen som var ”egen tid” och många passade då på att ta igen sig.

Alla upp på Borgberget Första hela dagen på plats började med en guidad vandring till Borgberget efter frukost. Vi gick genom en del av ön och vår guide Steve berättade om olika ställen och händelser. Halvvägs var det vattenpaus och alla orkade vi oss sedan upp till utsiktsplatsen på Borgberget. Vi såg ända till Åland från tornet på berget och för länge sedan har Borgberget haft en viktig roll som utsiktspost för att spana på främmande makters skepp för vårt land. Vandringen avslutades med varm soppa och kaffe och bulle när vi kom ner från utsiktstornet. Den varma soppan satt bra, vinden var kall denna måndag förmiddag. 24 Respons


Respons 25


ASIAT. DUNDELEKTRORADE IN NIK FTG

NOTORNA

BONDEN

SÅN

RINNER GENOM PARIS

INTYG

MUSTAN G DET ÄR EN PUSTANDE DRAGARE

OAKLEY, PRICKSKYTT BLÅ BÄR



PRONOMEN

FÅS NÅNGÅNG PÅ JACKPOT

OPIATET EVITA EJ UTRIKES

FALS UNGEFÄRLIG FINSK FLICKA

PROMEMORIA

JUST MED PLAY BODEGOR

FÖRKUNNAREN

SKRUV

FÖRUTSÄGELSE HÄRRÖRDE

USA-BAS PÅ KUBA

DE LÄR FLYGA IBLAND

DEN KRUSILÅTER DULLEN DÄR BAK OMRÅDE

PRODUKT

STRID BÄNKNÖTARE PIGGE

GUIDE SMEK

POPMISS LIAM, SKÅDESP.

DEN LYSER I TAKET KÄNGUS SON

LARS VON, FILMARE ÄR NYBÖRJAREN

RADIODEL HÄR FINNS VERONA MÅLTIDEN

ÄKTA HÄLFT MED VITT IBLAND KLOTSPEL

EJ IAKTTAGEN

URINFÖRGIFTNING HUSREST

2:a DEC.

FRUSEN DIVÄTEOXID

KLASSISKT KORTSPEL FÖR TVÅ

DRAKE MED IDROTTSGALA

SVARTSJUK

ASIATISKT SEGELHÅLLARE

IIII GADDSTEKELN DET ALLVARLIGA SÖMNPROBLEMET

ÖSTER OM FLORIDA KORSARER

VEM SOM HELST SOM

@

TRÄD FÖR SKEPPSBYGGE

UTLÄNDSK KÖTTBIT

ÄSKA

BLANDNING

STRÖMNING

SPIK TONOMFÅNGET

VILOTID I VARMA LÄNDER

FRID AV SAMMA ÅSIKT SEGELRÄNNA

KÄND SURREALIST

FLÖDAR

ROVAN

DE ÄR TORKADE DRUVOR

SINADE KREVERA

BLYG BLOMMA?

KANSKE EN PROMENADLIMPA?

Konstruktion/foto Jan H. Eriksson

26 Respons


Stöd vårt arbete för att hjälpa människor som lider av psykisk ohälsa i olika delar av världen. Ge en gåva genom att sända ett SMS med texten UTJÄMNING10 (10€) eller UTJÄMNING20 (20€) till numret 16155 eller på webben utjämning.fi.

Insamlingstillstånd: RA/2016/517 för 1.1.2017–31.12.2019, beviljat 22.09.2016 av Polisstyrelsen. Åland ÅLR 2017/6120 för 2018, beviljat 16.8.2017 av Ålands Landskapsregering. De insamlade medlen används under åren 2018–2020 i Finska Missionssällskapets utrikesarbete.

Respons 27


DAGS ATT PLANERA IN HÖSTENS TEATERBESÖK!

EN NYSKRIVEN MUSIKAL AV HUMORGRUPPEN KAJ PREMIÄR: 8.9.2018 PÅ RITZ I VASA

14 000 BOKA D

E, 3000 PL ATS

ER FINNS KVA

R!

BILJETTKASSAN PÅ RITZ KYRKOESPL. 22A | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 (LÖ STÄNGT I AUGUSTI) BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

28 Respons


Rafael Karsten

– bland indianfolk i Sydamerika

I sin biografi över etnologen och religionsforskaren Rafael Karsten (1879–1956) hittar René och Raili Gothóni tre sammanbindande teman: religion, äventyr och utanförskap – alla med rötter i Karstens barndom och uppväxt. Hans äventyrliga och banbrytande forskning bland indianfolken i Sydamerika ledde till stor popularitet, men senare anpassade han sig inte till utvecklingen inom antropologin och sociologin, och blev en outsider i den akademiska världen. SFV:s nya biografier lanseras i slutet av september. Böckerna kostar 15 euro. Beställ på redaktion@sfv.fi eller 09-6844 570, eller fråga efter böckerna i bokhandeln. www.sfv.fi/bok

restaurang

Stenbrytaren

KORSNÄS 06/3641 152 www.stenbrytaren.Þ

* Kaffe * Bakverk * Lunch * Pizza * Grillmat * A la carte *

* Kaffe * Bakverk * Lunch * Pizza * Grillmat * A mera la carte* * Tårtor * Catering * Möten * Barnkalas * med * Tårtor * Catering * Möten * Barnkalas * med mera Respons 29


Larsmo Kommun www.larsmo.fi

Malax Kommun

Vi vill förebygga psykisk ohälsa

www.malax.fi

Psykosociala förbundet är en ideell och riksomfattande organisation som stöder personer med psykisk ohälsa. Med hjälp av gåvor, donationer och testamenten kan vi arbeta mer förebyggande. Testamentera för ett mer välmående Finland i framtiden. Tack för ditt bidrag!

www.vora.fi / 06 382 1111

Korsnäs Kommun resurscentret

ångarna

Mer info: www.fspc.fi eller 050-525 1243

www.korsnas.fi

årt kunniga, dynamiska team!

arna söker Det har vi också! Föregångarna har 14 Föregångarna 15 års års

gledare inom erfarenhet av att ge individuell och mångprofessionell handledomsarbetet ning för arbetssökande och studerande i alla åldrar. ndledare i studier (Ramp)

Föregångarna har 17 års

Tag kontakt! angarna.fi www.foregangarna.fi

OCH DIN FRAMTID

egangarna. Utbildning Ab

www.foregangarna.fi

15, 65100 VASA | Tfn. 010-3211 370

Handelsesplanaden 12 B 15, 65100 VASA 30 Respons


Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2018 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Vem kan söka? Personer (unga och vuxna) med psykisk ohälsa i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 050-514 2295. Det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Ansökan bör vara oss tillhanda senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringen, Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad. Vi tar inte emot ansökningar per e-post på grund av GDPR-datasekretess.

Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval enligt behovsprövning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås i första hand av Pia Rosengård tel. 050-514 2295.

Kurser finansierade av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA)

DET ÄR LUGNT - MÅ BRA-KURS FÖR UNGA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Ungdomscentra Villa Elba, Karleby 16 - 19.11.2018

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 17.10.2018. Ansökningsblankett kan beställas på tel. 050-514 2295 eller skrivas ut från hemsidan www.fspc.fi Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Unga i åldern 16-20 år med stressymptom och ångest. Som vill lära sig stresshantering och få stöd i återhämtningen. Målsättning • Att öka den ungas välbefinnande, att förbättra självkännedom och självkänsla, att ge den unga metoder att känna igen och hantera stress och nervositet, att ge den unga möjligheter till kamratstöd av jämnåriga i samma situation. Hitta roliga avkopplande saker att göra tillsammans.

Respons 31


SÖMNSKOLA Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Norrvalla, Vörå 07 - 10.12.2018

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 06.11.2018. Ansökningsblankett kan beställas på tel. 050-514 2295 eller skrivas ut från hemsidan www.fspc.fi Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med psykisk ohälsa och sömnproblem, t.ex. insomningssvårigheter, fragmenterad sömn eller för tidig uppvaknande. Målsättning • Få kunskap kring sömnens fysiologi ( d.v.s. hur en normal sömn är upp-byggd), kring olika former av sömnstörningar och tänkbara orsaker till dem samt hur man själv med hjälp av olika livsstilsförändringar kan förbättra sin sömnkvalitet. Inom ramarna för kursen kommer vi även att integrera ACT ( Acceptance and Commitment Therapy/ Training) som ett redskap för att lära sig sova bättre.

Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen. • Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar hur du skall gå till väga? • Får du den vård och stöd du behöver/önskar? • Är du anhörig och funderar över dessa saker? Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats måndagar och fredagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna. Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du behöver mej!

Rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

Ställ en fråga Är du orolig för ditt eget mående, för hur någon i din närhet mår eller behöver ventilera dina funderingar med någon? Fråga oss! Gå in på www.fspc.fi och ställ din fråga där. Vi finns här för dig.

32 Respons

För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet gång.


ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR ANPASSNINGSKURSER MED STEA STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET RF PERSONUPPGIFTER

Namn

Personbeteckning

___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ E-postadress Telefon ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER

Kursens namn ___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid

TIDIGARE DELTAGANDE I KURSER

Jag har inte tidigare deltagit I Psykosociala förbundets kurser Jag har tidigare deltagit I Psykosociala förbundets kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________

UPPGIFTER Sjukdom som föranleder ansökan OM SJUKDOM/ ___________________________________________________________________________________________ FUNKTIONSNEDSÄTTNI ___________________________________________________________________________________________ NG ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon

På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer) ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Regelbunden medicinering

Specialdiet, allergier

Respons 33


Ansรถkningsblanketten fรถrvaras enligt bokfรถringslagen kap 2 10ยง Returneras till: Psykosociala fรถrbundet rf/Rehabiliteringen Kanalespl. 19 B 13 68600 Jakobstad Tel. 050-514 2295

34 Respons


KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet VERKSAMHETSLEDARE Bodil Viitanen Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-525 1243 bodil.viitanen@fspc.fi

REHABILITERINGSCHEF Ann-Charlott Rastas Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-368 8891 ann-charlott.rastas@fspc.fi

REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

BYRÅ-/REDAKTIONSSEKRETERARE Sonja Wickman Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8951 sonja.wickman@fspc.fi

INFORMATÖR Pernilla Nylund Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8950 pernilla.nylund@fspc.fi

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitetshus Algården Verksamhetsled. Anki Sundqvist Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 anki.sundqvist@contactrf.fi www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN r.f. Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Jessica Söderman Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Sydösterbotten PRIMULA r.f. Psykosociala föreningen Primula r.f. Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi www.vanstuganprimula.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN r.f. Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139

Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF VERKSAMHETSKOORDINATOR Verksamhetsled. Eva Åstrand Nonni Mäkikärki Långviksg. 13, 65100 Vasa Georgsg. 18 A Pl9, 00120 Helsingfors Mob. 045-121 9173 Mob. 050-590 3436 eva.astrand@soaf.fi nonni.makikarki@fspc.fi www.soaf.fi

KURSKOORDINATOR Pia Rosengård Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-514 2295 pia.rosengard@fspc.fi

EKONOM (25 %) Susann Gleisner Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-313 5788 susann.gleisner@fspc.fi

Vörå RÅGBLOMMAN r.f. Gun-Maj Långs Grannasv. 1, 66600 Vörå Mob. 040-529 5062 Vasa EMPATI r.f. Helena Nykamb Kyrkoespl. 3 A 12, 65100 Vasa Mob. 050-560 8325

Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKTEN r.f. Verksamhetsledare Hans Engelholm Snickeriv. 2, 66100 Malax Tel: 050-382 7830 hans.engelholm@hotmail.com

NYLAND Helsingfors SYMPATI r.f. Verksamhetsled. Anne Ahlgren Mob. 050-446 2974 info@sympati.fi www.sympati.fi Borgå RINGEN r.f. Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS r.f. Margareta Gripenberg Tel. 040-842 9861 Raseborg LIVSGNISTAN r.f. Pamela Kinnunen Mob. 040 73409 46 info@livsgnistan.fi ACCEPTANS r.f. Stella Klockars info@acceptans.fi

ÅBOLAND Pargas DUETTO r.f. Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi LA LOTTA r.f. Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA r.f. Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 35


Du som kör mycket: Hos oss kan du tanka Din bil med förmånlig och ren biogas för under 30€/gång och köra ca 500 km/tank. Samtidigt gör Du gott för naturen! Vilken Härlig känSla att få tanka förmånlig biogaS!

Västra Jeppovägen 288 (längs med riksväg 19). www.jeppobiogas.fi

Psykosociala förbundets medlemstidning 3/2018  
Psykosociala förbundets medlemstidning 3/2018  
Advertisement