Respons 3 2014 by Pernilla Nylund

psy k isk häl sa

rehabil i t er ing

åt erhä mtning

DELAKTIGHET

nr. 3 - 2014 Psykosociala föRBUNDETS medlemstidning

Jag är stolt över min familj viktigt att vara här och nu Sanna Ehdin fokuserar på livsglädje

Jeanette Östman om sina tankar kring Jeppis Pride

I HUVUDET HAR HAN ALLTID VARIT EN POJKE Adam Guarnieri föddes som flicka

Okej att vara sig själv? Tema: HBTIQ

Psykosociala förbundet

Respons 1

ÅR

nr. 3/2014

Foto: Linda Axelsson

innehåll

Får vi lov att vara oss själva Pernilla Nylund

med fokus på den självläkande människan Pernilla Nylund

jag borde ha blivit född som en pojke Pernilla Nylund

dubbelminoriteters rättigheter behöver aktiv bevakning Pernilla Nylund

hon har byggt upp en helt ny vardag Pamela Kinnunen

mer naturligt att prata om hbt-frågor nu Pernilla Nylund

hon gör priden för sina barns skull Pernilla Nylund

vill att skolorna inför obligatorisk undervisning i hbtiq-frågor Pernilla Nylund

i samtal om tro hopp och kärlek Pernilla Nylund

mansrollen gör honom obekväm ibland Pernilla Nylund

utmattningssyndrom snart en folksjukdom Pernilla Nylund

mind stöder människor i kris Pernilla Nylund

UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel: 06-7232 515 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi

ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund tel. 06-7232 516 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Johanna Cresswell-Smith MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr

PÄRMBILD: Jeanette Östman ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi

redaktörens kolumn

Får vi lov att vara oss själva? I det här numret av tidningen Respons talar vi om

25-årige Adam Guarnieri föddes som flicka, men

mänskliga rättigheter. Vår rätt att vara människor.

kände sig aldrig bekväm i en flickas kropp. Han

Utan att behöva kategoriseras, placeras i särskilda

berättar att han alltid har upplevt sig själv som en

fack, tvingas in i ett hörn som vi inte själva valt, bara

pojke. Under tonårstiden kämpade han emot både

för att vi möjligen bryter mot det som kallas norm.

sig själv, samhället och normerna som fanns där

Vi kommer bland annat att skriva om hbtiq som står

ute. År 2010 fick Adam diagnosen transkönad och

för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad

har nu genomgått en könskorrigering. Idag är han

och queer. Med andra ord – sexuella minoriteter,

mer hemma i sin egen kropp än någonsin tidigare.

och rätten att vara människa. Det handlar om hur

Själsligt har könskorrigeringen varit en tung pro-

vi måste leva för att må bra. Hur vill du leva för att

cess, menar han, men en förändring i rätt riktning.

må bra?

Alternativet, att fortsätta leva som man i en kvinnas kropp, vill han inte tänka på. Intervjun med Adam

Claes Schmidt är Sveriges mest kända transvestit.

hittar du på sidan 4.

Ibland är han Sara Lund. Han säger så här: - För att må bra måste jag få klä mig som Sara då

Välkommen till ett nytt nummer av Respons. I den

och då. Att vara transvestit är inte en böjelse, utan

här tidningen kan du även läsa om utmattningssyn-

ett sätt att vara och tänka. En variation. Det är inte

drom och hur du blir en självläkande människa.

märkvärdigare än så. Alla människor måste äta och sova för att må bra. En transvestit måste byta köns-

Sköt om dig, och ha en riktigt mysig höst!

roll för att må bra. Det handlar inte om sex och kön, det handlar om känslor. På sidan 24 kan du läsa mer

Pernilla nylund

om Claes/Sara.

Informatör

Jeppis Pride är kulturfestivalen som uppstod som en idé på Facebook sommaren 2013. ”Gnistan exploderade omedelbart i en folkfest som pågått sedan dess och nu utmynnar i den första Pridefestivalen som någonsin ordnats i Jakobstad”, skriver arrangörerna på sin hemsida. Vi besökte Jeppis Pride och talade med en av huvudpersonerna bakom festivalen – Jeanette Östman. Östman är journalist och bor med sin familj i Jakobstad. Både Jeanette och hennes fru är engagerade i Priden, och hon säger att det är för barnens skull som hon gör det här. - För våra barns skull vill jag stå upp och visa att jag är stolt över min familj. Hbt-människor är inte något distanserat fenomen som bara finns i huvudstadsregionen eller i andra delar av världen, utan vi finns och har alltid funnits. Hbt-människor är helt vanliga, normala människor, kanske till och med din granne! Det bästa vore ju om alla kunde få vara bekväma med sig själva och hela sin personlighet. Läs hela intervjun med Jeanette Östman på sidan 10.

TEMA HBTIQ

”Jag borde ha blivit född som en pojke” För 25 år sedan föddes Adam Guarnieri som en flicka. Men han kände sig aldrig som en flicka – i huvudet har han alltid varit en pojke. Nu har Adam genomgått en könskorrigering och är mer hemma i sin egen kropp än någonsin tidigare. TEXT och foto: pernilla nylund - Jag har antagligen haft det lättare

Jag hör också till en troligtvis ganska

och själv beskriver han den här tiden

än många andra transpersoner efter-

liten procent som gärna skulle gå om

som ”förvirrande och jobbig”. Han

som ingen egentligen har ifrågasatt

högstadiet. Om jag varit 10 år yngre

kände sig inte hemma i sin egen kropp

mig. Alla i min omgivning har på något

skulle hela mitt liv möjligen sett helt

och förstod inte vad han kunde göra

sätt alltid vetat att jag är en pojke. Jag

annorlunda ut. Jag skulle antagligen

för att bli vän med det egna jaget. Han

har klätt mig som en pojke, jag har

ha snubblat över termer som transsex-

betett mig som en pojke. Redan i dagis

uell redan i lågstadieålder och ”kom-

sa jag till alla att jag är en pojke.

mit ut” i ett mycket tidigare skede. Jag VEM?

- Men visst, nog känns det som

kunde ha fått höra till pojkarna redan

om jag har förlorat många år av mitt

i högstadiet och fått mer av en grupp-

liv som jag aldrig får tillbaka, då jag

tillhörighetskänsla. Än idag finns det

ständigt har varit på jakt efter att hitta

situationer när jag känner mig avvi-

mig själv. Jag har haft en fri uppväxt,

kande eller som att jag inte passar in...

och det är jag tacksam för, men trots

Han pratar om de tidiga barndoms-

det har jag inte kunnat vara mig själv,

åren som en glad tid då han lekte med

en syster.

säger Adam.

andra barn – främst pojkar – och fick

Växte upp: I Smedsby utanför Vasa.

Adam försöker förklara:

vara ”som alla andra”. Men redan tidigt

Delar numera lägenhet med en

- Jag har missat mycket på grund

kände han sig obekväm i kvinnliga att-

kompis i Karleby.

av att jag hela den där känsliga peri-

ribut. Klänning hade han bara som ett-

Gör: Studerar formgivning/rums-

oden

åring, ”sen lärde jag mig att säga nej”,

planering vid Yrkeshögskolan Novia

emot både mig själv, samhället och

och kort hår har han alltid haft. Typiskt

i Jakobstad.

dess syn på mig. Man är inte i alla

flickiga attribut är ändå ingenting han

Tycker om: Att skejta (longboarding),

lägen tillräckligt stark för att hävda sig

kopplar ihop med könet.

läsa, klättra i träd, laga mat, Game of

(tonåren/puberteten)

kämpat

Adam Guarnieri Ålder: 25 Familj: mamma, pappa, två bröder,

Thrones (böckerna och serien).

som person, åtminstone var inte jag

- Jag presenterade mig ofta med ett

det. Jag har helt ordlöst i många lägen

pojknamn om jag träffade någon som

Utmaningar och äventyr. Alla typer

känt mig tvingad att vara på ett visst

inte kände mig från tidigare. Det kom

av kreativt och praktiskt arbete

sätt. När man sen ändå inte kunde vara

liksom helt automatiskt.

(måla, snickra, bygga). Sommaren 2014: Åkte till Stock-

annat än i grund och botten sig själv så

Passade inte in i könsnormen

holm. Hängde på stränder och

älskelser heter för att jag helt enkelt

I lågstadiet blev det allt tydligare att

och besökte Helsinki Pride.

inte klarade av att ens tänka tanken.

Adam inte passade in i könsnormen

krockar det ordentligt. - Jag har missat allt vad tonårsför-

4 Respons

i parker. Pratade på Jeppis Pride

En lång process att hitta sig själv, säger Adam Guarnieri. lekte fortfarande bara med pojkar, ”jag

Adam berättar att han under ton-

- Ändå är jag förvånad över att

lärde mig inte ens namnen på flick-

åren utvecklade en dålig hållning och

speciellt min mamma fått ta emot så

orna i min klass förrän vi gick i 4:an”.

gjorde allt för att dölja sina växande

många frågor och funderingar kring

Skolans kurator försökte reda ut varför

bröst. Varje morgon tog han på sig

mig under hela min uppväxt.

han aldrig ville vara med flickor. Per-

många lager t-skjortor innan han gick

sonalen på skolan visste inte hur de

till skolan.

skulle hantera detta faktum.

Högstadiet var en jobbig tid. Adam mådde dåligt då omgivningen såg honom som flicka medan han själv

Stark familjesammanhållning

kände sig som en pojke. Han gick till en

att jag bara lekte med pojkar. Så här

Adam växte upp i Smedsby utanför

ord på sina känslor, att han borde ha

i efterhand funderar jag förstås var-

Vasa i en familj med fyra barn – Adam

blivit född som en pojke.

- Min psykolog konstaterade snart att det inte var något märkligt med

psykolog och satte för första gången

för skolan gjorde en sådan stor grej av

är nummer två i ordningen. Han berät-

- Psykologen tog det jättebra och

att jag inte lekte med flickor. Har det

tar att familjen har stark sammanhåll-

försökte hjälpa mig på alla sätt och vis.

någon betydelse, egentligen? Och för

ning och att föräldrarna alltid har för-

Samtidigt kände han ett behov av

vem i så fall?

svarat honom. Speciellt hans mamma

att berätta för kompiskretsen - och för-

har vid vissa tillfällen känt sig ifrågasatt

äldrarna. Han säger att det var ”mycket

som förälder.

fiskande från båda håll”.

Redan i första klass blev Adam stämplad som en stökig elev för att

- Men för det mesta är det väl så

- Till en början ville jag inte sätta

att mamma känner sitt barn bäst, eller

ord på hur jag kände och mina för-

mänhet kanske gör och passade där-

hur? Hon visste att hon inte kunde

äldrar trodde att jag var okej med mig

för inte in i normen. Speciellt kvinnliga

styra mina klädval eller bestämma

själv så de sa inte heller något... Men

han pratade mycket och hade åsikter. - Jag tog mer plats än flickor i all-

lärare hade jag problem med ända upp

vem jag skulle leka med. Mina föräld-

en gång tittade vi på ett tevepro-

i högstadiet, berättar Adam.

rar är världens bästa, säger han.

gram om en transkille och då sa min Respons 5

Adam utvecklade skäggväxt.

Viktigt få operera bort brösten I slutet av år 2011 opererade man bort brösten. En viktig operation, menar han. - För transkillar är bröstkorrigeringen kanske den viktigaste operationen eftersom den är så påtaglig. Brösten syns och dem vill man ha bort. Känslan efter operationen är obeskrivlig. Helt plötsligt behövde jag inte ha flera t-skjortor på mig för att gå ut! När den här intervjun görs väntar Adam på att få en konsultationstid till en plastikkirurg för att diskutera nästa operation, för att få en penis. Men vägen dit är brokig, och han vet inte om han är beredd att genomgå en sådan operation. Det är många frågor som behöver få svar innan han kan ta ett beslut, och informationen på nätet är knapphändig. Först handlar det om att ta bort de nu befintliga organen – äggstockar, äggledare, livmoder... - Jag får inte riktigt grepp om operationen och försöker forska så mycket jag kan på nätet, men det är svårt. Många sådana här operationer misslyckas, eller blir inte hundra promamma: ”men, han är ju precis som

Han förklarar den omvälvande känslan

cent lyckade, och då funderar man så

du!”.

av att gå från östrogen till testosteron

klart om det är värt det?

När Adam senare fick en remiss till

och hur det var att hamna i puber-

Nyfikna frågor från allmänheten,

transpolikliniken i Helsingfors berät-

tetet på nytt – den här gången som

som vad han har i byxorna, viftar han

tade han för sina föräldrar. Han sa som

21-åring.

numera bort.

det var, att han känner sig som en

- Jag bryr mig inte om vad någon

Rösten blev mörkare

annan har mellan benen heller, säger

- De tog det väldigt bra. De var inte

- Jag var i puberteten samtidigt som

han.

alls förvånade. Snarare beredda på att

mina yngre syskon, så plötsligt hade

Den allra närmaste kretsen har varit

jag skulle säga något sådant.

mina föräldrar tre hormonella barn

väldigt stöttande under hela könskor-

pojke och borde ha fötts som en pojke.

År 2010 fick Adam diagnosen tran-

hemma på samma gång! Det kän-

rigeringsprocessen. Själsligt har det

skönad, vilket innebar att könskorri-

des märkligt att vara så medveten om

varit en tung process, menar han, men

geringen kunde inledas. Han började

hormonförändringen utan att kunna

en förändring i rätt riktning. Alterna-

injicera hormonet testosteron och

påverka de egna humörsvängning-

tivet, att fortsätta leva som man i en

hamnade i operationskö till kirurgen

arna, berättar han.

kvinnas kropp, vill han inte tänka på.

för att så småningom ta bort brösten. 6 Respons

Långsamt blev rösten mörkare och

Det är härifrån och framåt som gäller.

kolumn

Förbundet hänger med i det som sker Alla gick vi och väntade, under försommaren, på den

sonal och alerta styrelser under årens gång, och så bör

”riktiga sommaren”. Pang, och den kom med dunder och

det förbli. Tack till alla som varit involverade i olika upp-

brak och rikligt med värme. Vilken värme! Ibland har man

drag under årens gång! När man fyller år kan man ha

upplevt att det varit för rikligt av den goda varan. Hop-

önskemål - min önskan är att förbundets medlemsantal

pas att ni alla kunnat, på sätt eller annat, njuta av det som

ännu kunde öka.

sommaren bjudit på. Alla kommer vi säkert minnas sommaren 2014, som sommaren när det var otroligt varmt.

Denna tidnings tema är sexuella minoriteter. I sommar

Min vana trogen började jag på vårvintern och under

har detta tema diskuterats hetskt i många medier. Dis-

våren planera allt det som borde göras under somma-

kussion är alltid bra, men varför denna stil, misstroende

ren. I år lyckades jag inte heller med mina planer. Livet är

och arrogans-diskussionen? Varför kan man inte i denna

sådant, inte går allt i uppfyllelse.

debatt erkänna och godkänna att en annan människa har en annan sexuell läggning? Vi är alla människor födda

Det som man tänkte, funderade och verkställde för 30

till denna värld med rättighet att få leva som man är. Jag

år sedan blev kanske som man planerade. Vårt förbund

frågte blott, vem har rätt att fördömma och döma sin

fyller 30 i år, och det ska vi fira i oktober. All respekt för

medmänniska?

de som var med och sådde fröet till vårt förbund när det begav sig. Jag upplever att Psykosociala Förbundet är det förbund som hängt med och hänger med i det som sker

Till Er alla - ha en skön sensommar och en underbar höst!

i vårt samhälle, till våra medlemmars bästa. Ryter till när det behövs och för medhårs om så behövs. Det har varit

christer rönnlund

ett teamarbete tillsammans med förbundets duktiga per-

Psykosociala förbundets ordförande

- Vi är alla människor födda till denna värld med rättighet att få leva som man är. Jag frågte blott, vem har rätt att fördömma och döma sin medmänniska?

Respons 7

TEMA HBTIQ

Mer naturligt att prata om hbt-frågor nu För 15 år sedan var det kontroversiellt att prata om homosexualitet som något vanligt. Då var det mera prat om ”vi och dom”, alltså något åtskilt från det ”normala”. Det säger Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa på Folkhälsan, som har sett hur attityderna har förändrats. TEXT: pernilla nylund foto: privat

ningen i finländska skolor fungerade

Åhman berättar att det idag är mera

väldigt svagt.

självklart att tala om hbtiq-frågor än

uss Åhman är huvudansvarig

våra sexsnackare i ögonen dagen

för konceptet Sexsnack som

efter, säger hon och skrattar.

utvecklades år 2000, under en tid då sexualundervis-

Attityderna mer öppna nu

- Mellan åren 1994-2004 fanns

för några år sedan, att den största för-

inte sexualundervisning med i läro-

ändringen har skett inom just detta

planen, utan skolorna fick själva välja

område. Tidigare var det kontrover-

om – och hur – de undervisade i det

siellt att tala om homosexualitet som

här ämnet. Den här friheten ledde till

något vanligt. Numera är attityderna

att många skolor hade lite, eller ingen,

mer öppna, även om Suss Åhman

sexualundervisning alls och det var då

tycker att förändringen går frustre-

vi utvecklade Sexsnack.

rande långsamt.

- Idag fungerar konceptet som ett komplement till den vanliga sexualundervisningen som numera har blivit en

- Man kunde gott speeda upp förändringen lite! Sexsnackarna

använder

numera

naturlig del av hälsokunskapen, berät-

ett mer inkluderande grepp när de

tar Suss Åhman.

talar om hbtiq-frågor med eleverna.

Konceptet Sexsnack går ut på att

När man ger olika exempel i klasserna

skolorna köper in ett baspaket som

varierar man mellan hetero-exempel

består av två sexsnackare, oftast en

och homo-exempel, för att visa att allt

man och en kvinna, som besöker klas-

är okej.

Suss Åhman är sakkunnig i sexuell hälsa vid Folkhälsan. Hon menar att det har skett en markant attitydförändring i hbtiq-diskussionen de senaste åren.

- Tack vare massmedia har hbtiq-

serna och håller lektioner där man

- Vi har märkt att många ungdomar

frågorna blivit mer accepterade. Ta

pratar öppet och ärligt om sex och

funderar på homosexualitet. Den van-

serien ”Sex and the city” som exempel.

samlevnad och kallar saker och ting

ligaste frågan är kanske hur man kan

Där har en av tjejerna en bögkompis

för dess rätta namn.

veta om man är homosexuell eller inte.

som hon ofta shoppar med. Han blir

- Många tycker att det är bra att

Hon säger att ungdomar idag är

nästan som en accessoar, vilket vis-

någon utomstående kommer till sko-

väldigt bra på att ta emot information.

serligen är rätt stereotypiskt, men det

lan för att prata om de här sakerna,

Och att de uppskattar när informatio-

sänker ändå tröskeln och öppnar upp

kanske för att man inte behöver se

nen är rakt på sak, öppen och ärlig.

för ett mer tolerant samhälle.

8 Respons

Förvirrad av alla begrepp? Här kommer en lista över begrepp som kan vara till hjälp när du orienterar dig i hbt-diskussioner. Asexuell

är en person som inte har

någon sexlust eller något intresse/behov

Homofobin överlappar ibland transfobin.

av att inkludera andra i sin seualitet.

Hbt-personer Bög är en homosexuell man.

är en förkortning

av homo, bi, transpersoner och ett samlingsbegrepp för dessa grupper.

Cisperson är en person vars könsidentitet är inom normerna för det kön

Identitet en människas uppfattning

Sexuell läggning

som registrerades vid födseln. Alltså

om vem hon är, något som påverkas

som används för att gruppera männis-

en som inte är en transperson.

av andras uppfattning om vem hon är.

kor utifrån vem de har förmågan att bli

Dragking

Interkönad

är ett begrepp

kära i eller attraherad av. är oftast en kvinna som

en person som har ett

klär sig som en man för att underhålla/

oklart kön utifrån könsorganens upp-

Stjärnfamilj

tänja sina egna eller andras gränser

byggnad eller kromosomuppsättningen.

av familjebildningar som fungerar lika

och föreställningar.

Ett stort antal diagnoser samlas under

bra om de bygger på kärlek, ansvars-

detta begrepp som är ett biologiskt syn-

tagande, respekt och omtanke. Stjärn-

drom. (Kallades förut hermafrodit)

familjen valdes av Språkrådet till ett av

Dragqueen

är oftast en man som

klär sig som kvinna med samma syften

Diskriminering

30 nyetablerade ord under 2009.

Jämställdhet

som dragkingen. betyder

att

grupper eller individer på något sätt

är jämlikhet mellan

kvinnor och män, att kvinnor och män

Straigt

ska ha samma möjligheter, rättigheter

person.

syftar på en heterosexuell

och skyldigheter i samhället.

Trakasserier

särbehandlas. Strukturell diskriminering betyder att diskrimineringen är

Könsuttryck

inbyggd i samhällets sätt att fungera.

genom bl.a. klädstil och kroppsspråk

betyder att man

kan uttrycka kön.

Feminism

betyder alla former

är en politisk analys och

är att utsätta någon/

några för kränkande handlingar.

Transpersoner

är personer som

identifierar sig eller uttrycker ett annat

rörelse som anser att kvinnor som

Mentalt

kön/könsidentitet

grupp är underordnade männen i sam-

innebär en persons självidentifierade,

hället och vill ändra på det.

självupplevda kön.

Genus

hänvisar till begrepp som

Norm accepterade regler för önskvärt

in i det motsatta könets roll. Denna per-

maskulin och feminin och vad dessa

beteende och utseende som ofta skapar

son vill framhäva alla sina egenskaper,

betyder för oss. Ett genusperspektiv

hierarkiska grupperingar i samhället.

inte bara de som anses tillhöra det egna

än sitt biologiska kön.

Transvestit

är en person som klär

sig i det motsatta könets kläder och går

innebär att man tittar på hur män res-

biologiska könet. Det kallas drag när

pektive kvinnor formas som grupper

Outa att outa någon betyder att man

av vår kultur.

berättar om en persons sexuella lägg-

Hatbrott

är ett brott som motiveras

man använder det som underhållning.

ning eller könstillhörighet för andra

Transkönad är en person som inte

som personen inte ännu kommit ut för.

kan identifiera sig med sitt biologiska

av hat mot vissa grupper av människor

kön. En del korrigerar sitt kön genom

pga hudfärg, sexuell läggning, trostillhö-

Polygam

en person som har sex

kirurgiska ingrepp eller hormonbeh-

righet, nationalitet för att nämna några.

eller kärlekshistorier med fler än en

vandling. Transsexuell används ännu

person i taget.

i Sverige och som medicinska termer

Homofobi

är en ideologi, en upp-

i Finland.

fattning eller värdering hos en individ,

Queer

en grupp eller i ett samhälle som ger

identitet där personen eftersträvar att

Öppen

en negativ bild av homosexualitet eller

inga sexualitets- eller könsnormer ska

man lever öppet som hbt-person.

på homo- och bisexuella människor.

vara hindrande för det egna livet.

kan vara ett perspektiv eller att vara öppen betyder att Källa: www.regnbagsankan.fi Respons 9

TEMA HBTIQ

Hon gör Priden för sina barns skull Det har varit en lång och rolig process. Men också utmattande. För ett år sedan slog nyheten om Jeppis Pride ner som en bomb i det österbottniska bibelbältet. Sedan dess har mycket hänt i en rasande fart. Möt Jeanette Östman, en av de stora drivkrafterna bakom Priden. TEXT och foto: pernilla nylund

rots en del motstånd från

Vill visa solidaritet

kyrkligt konservativa och

Jeanette Östman är journalist och

en del smaklösa kommen-

bor med sin familj i Jakobstad. Både

tarer

insändarspalterna

Jeanette och hennes fru är engage-

och på webben upplevde personerna

rade i Priden, och hon säger att det är

bakom evenemanget att den breda

för barnens skull som hon gör det här.

VEM?

Jeanette Östman Bor: I Jakobstad

allmänheten steg fram och sa ”yes! Vi

- För våra barns skull vill jag stå

sluter upp och visar öppenhet!” när

upp och visa att jag är stolt över min

Familj: fru och två barn, och

det blev officiellt att Jeppis Pride ska

familj. Hbt-människor är inte något

många andra nära och kära.

arrangeras.

distanserat fenomen som bara finns

Gör: Är journalist

- Det känns som att Priden skulle

i huvudstadsregionen eller i andra

Sådan är jag: Blir lätt eld och lågor

befria hela regionen från den kon-

delar av världen, utan vi finns och har

över goda idéer, och skrider till ver-

servativa bibelbältestämpeln. Jakob-

alltid funnits också här i Österbotten.

ket. Sen sitter jag där och ror, ibland

stadsregionen är mycket mer än så,

Hbt-människor är helt vanliga, nor-

segt. Bannas en del. Och så blir det bra.

säger Jeanette Östman.

mala människor, kanske till och med

Om samhällsklimtet för hbt-män-

- Men samtidigt som det här är ett

din granne! Det bästa vore ju om alla

niskor i Finland: Homofobin, både

roligt och positivt evenemang finns

kunde få vara bekväma med sig själva

den yttre och den internaliserade,

det ett stort allvar bakom processen.

och hela sin personlighet.

gör fortfarande alltför många människor väldigt olyckliga. Liv går i

Priden är känslig för många männis-

Planeringen av Jakobstads första

kor. Det är en stor sak för de konser-

Pride har hållit på sedan förra somma-

spillo. På andra plan är det rätt okej,

vativa att vi ska synas och ta plats. De

ren. Jeanette uppskattar att ungefär

vi kan påtala orättvisor och maktens

känner sig på något sätt hotade. Inom

200-300 personer har varit engage-

hjul snurrar i nuläget i riktning mot

vår minoritet vill vi visa hänsyn och

rade och att ett tiotal har slutit upp till

större jämlikhet. Men attitydforstran

respekt för dem som finns kvar här i

alla stormöten.

tar aldrig slut. Drömmer om: En balans där jag får

myllan, som inte har ”kommit ut”, utan

- Hela processen speglar Jep-

istället funnit sitt sätt att förhålla sig

pis Pride. Det är inte bara personer

jobba kreativt och intensivt, och

till sig själva utan att manifestera det.

som tillhör en sexuell minoritet eller

däremellan vakna upp till dagar utan

Speciellt män verkar uppleva att det är

könsminoritet som jobbar för festiva-

en massa kreativa och energislukan-

svårt att leva öppet som hbt-människa

len. Talkoandan bland allmänheten,

de projekt. Men eftersom jag känner

i Österbotten.

utflugna österbottningar, straight och

mig själv så vet jag att det är det här

queera, är stor. Festivalen lyfter fram

som är livet. Och visst är det för det

frågor som berör oss alla, som jämlik-

mesta enbart roligt.

10 Respons

”Hbt-människor är helt vanliga, normala människor, kanske till och med din granne!”

het och gemenskap. I slutändan hop-

gen skulle inleda behandlingen av

delar av världen hade detta inte varit

pas jag att man går med i paraden

den jämlika äktenskapslagen insåg vi

möjligt. Jeanette menar att tidsandan

också för att man är stolt över sin stad

att boken måste lanseras precis då för

har förändrats och så länge utveck-

och den mångfald som får plats här.

att vår bok, som handlar om just dessa

lingen rör sig framåt är hon nöjd. Även

Jeppis pride, liksom. Samtidigt ska det

människors egna upplevelser, måste få

om det finns många ojämlikheter i

bli skönt när Priden är över. Det har

en plats i den debatten. Tajmingen var

samhället som borde åtgärdas.

varit ett slitsamt år, förklarar hon.

perfekt, det var ett tåg vi inte kunde

- Men man ska också komma ihåg

missa, så det blev mycket jobb på kort

att Finland är lite egensinnigt och

tid innan boken skulle tryckas.

charmigt. Vi kommer alltid att vara lite

Bokprojektet ”Klartext” Samtidigt som Pride-planerna framskred arbetade Jeanette med ett bok-

Den 20 februari i år släpptes antologin.

efter, men när vi gör någonting är det väl förankrat och genomarbetat – och

projekt – antologin ”Klartext (med all

- Det blev stort. Vi fick mycket upp-

förhoppningsvis mer bestående. På

respekt) - ord om sexualitet och kön”.

märksamhet i media och jag är glad

det sättet har jag en stor tilltro till att

Jeanette Östman är redaktör för boken

över att samhällsdebatten som följde

när vi väl får samma rättigheter som

tillsammans med journalistkollegan

var saklig. Det ärliga anslaget i boken

andra, då håller de. Så länge diskus-

Johanna Korhonen, och hon berättar

gick hem.

sionsklimatet är sakligt är jag rätt nöjd.

att det plötsligt blev väldigt bråttom att få boken färdig. - När det meddelades att riksda-

Hon säger att det är bra att vi har

Läs mer om boken ”Klartext (med all

kommit så långt i Finland att man kan

respekt) - ord om sexualitet och kön” i

ge ut en sådan här bok. I vissa andra

bokrecensionen på sidan 33. Respons 11

TEMA HBTIQ

Vill att skolorna inför obligatorisk undervisning i hbtiq-frågor I år firar föreningen Regnbågsankan 10 år. Oscar Ohlis är inne på sin andra period som ordförande. Här berättar han om hur föreningen har förändrats under åren som gått. TEXT: pernilla nylund Foto: Karin lindroos

egnbågsankan är en förening

för

personer

som

tillhör eller är intresserade av frågor som berör sexu-

ella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland. I början fungerade föreningen mest som en träffpunkt för likasinnade där man hittade på roliga

- Men jag har en positiv tro till att

”Vi vill jobba för en attitydförändring redan i lågstadiet och vi vill att lärarna ska få mer fortbildning i de här frågorna.”

det kommer att gå framåt. Jag vill gärna tro att våra rättigheter kommer att förbättras, säger han.

FAKTA

saker tillsammans, men under åren

Regnbågsankan

har föreningen blivit mer politiskt aktiv och numera är intressebevakning en stor del av verksamheten.

pratade om. Det fanns nästan ingen

På föreningens årsmöte tidigare i

information alls i läroböckerna om till

Regnbågsankan rf är föreningen

år lade man fram ett förslag på obli-

exempel homosexualitet. Jag fick söka

för personer som tillhör eller

gatorisk undervisning i hbtiq-frågor

information på biblioteket, berättar

är intresserade av frågor som

i grundskolan. Vi bad Oscar Ohlis

han.

berör sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfin-

berätta mer om det:

land och vill främja jämlikhet.

- Det finns inte inskrivet i dagens

Ett flertal projekt som skulle för-

läroplan att man ska undervisa i hbt-

bättra hbt-personers rättigheter har

frågor, och det skulle vi vilja ändra på.

antingen strandat eller förbisetts

Föreningens syfte är att stöda

Vi vill jobba för en attitydförändring

under pågående regeringsperiod.

sexuellt likaberättigande och

redan i lågstadiet och vi vill att lärarna

Vad beror det här på, tror du?

motarbeta diskriminering på grund av sexuell läggning.

ska få mer fortbildning i de här frå-

- Den nuvarande regeringen har en

gorna. I dagens läge är det upp till den

alltför brokig sammansättning. Vissa

enskilda läraren att ta upp det här med

partier är också väldigt splittrade när

Föreningen är verksam inom

sina elever.

det gäller de här frågorna och många

svenskspråkiga Finland.

- När jag gick i skola i Österbotten på 90-talet var detta ingenting man 12 Respons

vågar inte ta ställning eftersom man är rädda för att förlora väljare.

Oscar Ohlis, ordförande för Regnbågsankan, vill se en attitydförändring kring hbt-frågor redan i lågstadiet.

Respons 13

TEMA HBTIQ

I samtal om tro, hopp och kärlek När Jakobstads stadsdirektör Mikael Jakobsson inviger den historiska första Pridefesten i Jakobstad talar han om ett viktigt pionjärsarbete. Han menar att regionens överlevnad hänger på en öppenhet och tolerans för det annorlunda, att man vågar ta emot nya intryck. ”Allt detta skapar en samhällelig mångfald och visar att vi alla duger precis som vi är”, säger han. TEXT och foto: pernilla nylund

samhälle, men de är också

att bli straffad av Gud?”. Det fanns en

symboler som förknippas med staden

enorm skam inom mig, över att vara

Jakobstad, då man varje år i decem-

så här, säger han.

ro, hopp och kärlek är

- Rädslan inför Gud var speciellt

Prästen och familjeterapeuten Jan-

symboler för Jeppis Pride

stark. Jag minns att jag tänkte ”om jag

Erik Nyberg funderar kring det faktum

och vägen mot ett jämlikare

lever ut min sexualitet, kommer jag då

att vi har ett väldigt problematiskt synsätt kring sexualitet. - Via sociala medier har vi rivit barriärer, vi har flyttat ut vårt allra innersta

ber hänger upp symbolerna över Stor-

Camilla Kronqvist lever med sin

gatan i staden. Tro, hopp och kärlek

fru och två barn i Finland. Hennes fru

handlar om sidor av det liv vi alla delar,

kommer ursprungligen från Tyskland.

Diskussionen fortsatte senare i en

om att kunna sätta sin tro till något,

Camilla berättar om ögonblicket då

friare form - infallsvinklarna, åsikterna

om att våga hoppas något och att få

hon berättade för sin blivande svär-

och erfarenheterna är många och

älska och bli älskad. I ett samtal om

mor att paret skulle gifta sig och att de

ämnet högaktuellt. Arrangörerna hade

detta diskuterar fyra personligheter

också väntade barn.

på ett mycket genomtänkt sätt lyckats

i det offentliga rummet. Då blir det väldigt laddat, menar han.

vardaglivet utifrån sina egna erfaren-

- Stunden som skulle bli så rolig och

hitta personer till debatten som kom-

heter. I panelen sitter familjeterapeu-

speciell blev ett mycket svårt ögon-

pletterade varandra och som gjorde

ten Jan-Erik Nyberg, filosofen Camilla

blick. Min svärmor tittade på oss och

att publiken fick en bredare syn på

Kronqvist, skådespelaren Simon Häger

sa: ”Det ni säger får det att vända sig i

utmaningarna som hbt-personer har

och Tom Eklund, förälder till ett hbt-

magen på mig”.

tampats och fortsättningsvis tampas

barn. Simon Häger kom ut som homo-

- Jag kommer aldrig att glömma hennes ord. Det kändes fruktansvärt.

sexuell för några år sedan och han

Idag har vi dock en mycket fin rela-

talar om självförnekelsen och rädslan

tion och hon älskar sina barnbarn,

som präglade tiden före det.

berättar Camilla.

14 Respons

med. Bilden: Jan-Erik Nyberg, Camilla Kronqvist, Simon Häger och Tom Eklund diskuterar kring symbolerna tro, hopp och kärlek och vad de betyder för dem personligen.

Lång process att bli sig själv I en paneldebatt på Jeppis Pride gör man en historisk tillbakablick för att försöka ta reda på hur det har varit att leva som hbt-person i Österbotten under de senaste årtiondena och fram till idag. Hur har samhällsförändringen sett ut och påverkat hbt-personer? Vilka utmaningar och ljusglimtar ser man i dag? TEXT och foto: pernilla nylund

eltagare

paneldebat-

jade studera och arbeta och gick helt

det just nu pågår någon slags samhäl-

ten är Marina Furubacka

upp i det. Sen flyttade jag till Åbo och

lelig mognadsprocess.

(mottagningsskötare/före-

då kom aids-hysterin. Så småningom

Tomas Ray är präst och stiftssekre-

tagare), Adam Guarnieri

började en fantasi växa fram. ”Kanske

terare i Helsingfors. Han pratar om alla

(studerande), Tomas Ray (präst, stifts-

jag kan leva så här?!”. Jag gifte mig och

människors lika värde och förklarar att

sekreterare) och Stefan Nyman (his-

fick barn.

han personligen har haft ett lättare liv

torielärare). Den sistnämnda berät-

- Några år senare dränerades jag

som homosexuell i storstaden än i den

tar bland annat om hur han frös sina

på alla krafter totalt. Jag drabbades av

lilla hemstaden. Marina Furubacka bor

känslor i över 20 år och tänkte att

ångest och svår depression. Jag fun-

i Nedervetil utanför Karleby och hon

homosexualiteten kanske ”växer bort”.

derade på att ta livet av mig.

anser att det är lätt att vara hbt-person

Han försökte ständigt fly från sig själv

Idag mår han bra och säger att det

och utvecklade arbets- och studie-

aldrig var något alternativ att flytta till

- För mig har det aldrig varit något

mani, gifte sig och fick två barn… Men

någon större stad permanent utan för-

alternativ att flytta bort. Jag vill göra

så kom verkligheten ikapp honom.

söka öppna upp diskussionen i Jakob-

vad jag kan för hbt-personer i min

Och när den gjorde det slog ångesten,

stadsregionen istället. Han menar att

egen region, säger hon.

i Österbotten.

depressionen och självmordstankarna till. - Jag var familjefar och hade mycket att kämpa emot. Det var en kamp på liv och död och jag hade svårt att lära känna mig själv och att acceptera mig själv som jag är. Att bli mig själv har varit en lång process, säger Stefan Nyman. Nyman berättar att han är uppvuxen på ett litet jordbruk i Österbotten där man inte pratade om känslor. Man pratade om dagens arbete och inte så mycket annat, förklarar han. - Det fanns många flyktvägar att ta till för att gömma sig själv. Jag bör-

Stefan Nyman, Marina Furubacka och Adam Guarnieri berättar om sina erfarenheter av att vara hbt-person. Även Tomas Ray deltog i paneldebatten. Respons 15

Varför går du med i Prideparaden? Helena Heino, Närpes - Jag är en ganska nyutkommen hbt-mamma och vill visa mitt stöd för mitt barn. Hon får vara precis som hon är och jag älskar henne. Det är första gången jag går med i en Prideparad så det ska bli riktigt roligt.

Kusinerna Piritta Harju, Vasa och Minna Emas-Westergård, Korsholm - Vi går med i paraden för att visa vårt stöd genom att fysiskt närvara. Det är en helt annan sak än att sätta kryss i en ruta på nätet. Genom att vara här visar vi vårt stöd för att alla ska bli behandlade lika.

Systrarna Fanny och Betty Ehnvall, Jakobstad - Det verkar vara svårt att leva som hbt-person och vi vill visa vårt stöd för dem. Vi deltar hellre i Prideparaden i Jakobstad än i Helsingfors eftersom det är så religiöst här. Prideparaden behövs.

Under sommaren har det hållits Prideparader på flera olika håll i landet, bland annat i Helsingfors, Jakobstad och på Åland. Här är några bilder från paraden i Jakobstad. 16 Respons

kolumn

Mitt hjärtas stad Får jag berätta en saga? Det handlar om ett ställe. Jag

tiva känslor. Jag ställde mig på trappan till Rådhuset och

brukar kalla stället för Mitt Hjärtas Stad. Jag ska berätta

skrek. Och hamnbusarna och källarpoeterna kom spring-

om vad som hände där en gång.

ande. För trots att jag inte hängt i de kvarteren på ett bra

Mitt Hjärtas Stad är inte en storstad, utan mer än mysig

tag hade de inte glömt mig. De är ju good guys.

liten stad, kanske lite sydfransk sådär. Ett stort område av

Det var inte enkelt. Det var inte roligt. Brandsläck-

Mitt Hjärtas Stad är de högljudda arbetarkvarteren med

ningen tog lång tid. Men det gick. Med mycket hjälp från

hemliga poesiaftnar i inrökta källare. Där bor de som för-

invånarna i de pulserande och vackra arbetarkvarteren

tjänat en plats i stan. Hela stadsdelen tycks pulsera, det

fick jag släckt elden. I precis rättan tid.

bultar och bränner av kärlek. När resten av staden tycks

Rådhuset blev lite brandskadat, lite svedda tape-

sova hörs ännu musik och stoj från dessa kvarter. Hamn-

ter och sådär. Men inget som inte gick att reparera. Så

busarna på krogarna där slåss och skriker men är ändå

småningom. Och idag är Rådhuset snyggare än vad det

good guys, ni vet.

någonsin varit. Drömmarna som ramlade ner från väg-

Det kan verka skrämmande, men det är det inte. Dess-

garna är uppsatta igen.

utom är det vackert där, det är där man hittar de lummiga

Och jo, slumkvarteren finns kvar. Fast stadsstyrelsen

träden och slagorden, skrivna med krita på tegelvägg. Nu

har en jävligt bra plan - en framtidsvision som det heter

för tiden hänger jag där oftast.

- på hur man ska rusta upp dem.

Nästan gömt i en av gränderna i Mitt Hjärtas Stads fulare delar, långt från de vackra arbetarkvarteren, låg en

ellen strömberg

gång ett hus vars färg flagnat för längesen. Där bodde

Jobbar på Musikcafé After Eight i Jakobstad, bloggar och

bara en stor trötthet. På golvet låg besvikelser, som skär-

skriver i olika sammanhang

vor av porslin, så vassa att man kunde skära sig på dem. Där började jag hänga rätt mycket för några år sen. Så mycket att jag till slut glömde bort de andra delarna av staden. Granne med huset låg flera hus att upptäcka. I de husen bodde missunnsamheten, självföraktet, avundsjukan och till slut tomheten tätt intill varandra. Det var ett sånt där brandfarligt område, började ett hus brinna så spred det sig lätt till andra. Och det började brinna, en kväll när jag vistats i trötthetshuset alldeles för länge. Det spred sig långt utanför de mörka gränderna. Först trodde jag att jag kunde hindra elden själv, att det skulle hjälpa med ett par hinkar vatten. Mitt på torget, höjt över alla andra hus står Rådhuset. Stadens stoltaste hus. Huset där tron, hopp och kärleken bodde. Där väggarna var dekorerade med nya drömmar. Dit hittade elden. Jag stod maktlös och såg på, ingen ensam hink vatten i världen kunde stoppa det som nu höll på att hända. Det var då jag bad om hjälp. Jag insåg, att jag ensam inte kunde hindra elden, och med elden alla dessa nega-

Respons 17

Med fokus på den självläkande människan Sanna Ehdin Anandala är en svensk författare och hälsoguru som har kallats ”den främsta företrädaren för den nya hälsovågen”. Hon ägnar sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att man ser till helheten och sambandet mellan kroppen, tankarna, känslorna, själen och hälsan. TEXT: pernilla nylund Foto: privat

mitten av maj besökte Sanna

Ehdin Anandala Bennäs i Pedersöre för att tala inför en storpublik. Syftet med föreläsningen

”Den självläkande människan”, är att

sätta fokus på det friska, på våra styrkor och det som ger oss livsglädje. Hon uppmanar oss att göra det som vi mår bra av och som gör oss glada. Då påverkar vi också tillfriskningsprocessen. Hennes hälsotänk innebär att man frångår synsättet att bekämpa det sjuka, till att främja och stimulera det friska. - Därmed får människor makten att själva påverka sin hälsa i en mycket större utsträckning än vad vi traditionellt har fått lära oss, säger hon. Under

föreläsningen

talar

hon

mycket om kost, livsstil och vårt sätt att tänka. Hon visar olika avslappningsövningar som syftar till att vi ska lyssna mer på vårt hjärta och att vi ska lära oss att andas rätt. Hon berättar om bristen på fokuserad närvaro, att vi ofta är någon annanstans i tankarna än ”här och nu”. Samtidigt funderar hon på energibristen som den moderna tidens sjukdom. - Förr skrev läkarna ut värme, vatten och vila på recept. Vi borde ta lärdom av detta och verkligen vårda våra relationer och hitta saker som är positiva för oss, säger hon och räknar upp beröring, närvaro och andlighet som

18 Respons

Vi ska lyssna mer på vårt hjärta och att vi ska lära oss att andas rätt. Det säger Sanna Ehdin Anandala.

punkter vi kan jobba mera för att för-

rar på hjärtat. Hjärtat är kroppens diri-

man gör små, små förändringar i livet

bättra.

gent som kontaktar alla celler i krop-

som på sikt ger stora utslag. Så små-

pen. Med hjälp av terapin har jag lärt

ningom blir de små förändringarna

mig att fokusera på livets goda.

starka, bestående förändringar. handlar om att tillföra energi till krop-

sina egna känslor och att man förval-

Aldrig för sent ändra livsstil

pen, att häva blockeringar, att rensa

tar dem på ett bra sätt.

Sanna Ehdin Anandala är fil. Dr.

ut gamla slaggprodukter, att sova och vila tillräckligt.

Sanna Ehdin Anandala fascineras av människans egen kraft och vad den kan göra med läkningsprocessen. Men det förutsätter att man har tillgång till

Den naturliga, självläkande kraften

- Om vi inte har tillgång till våra

immunolog och verksam som fri fors-

känslor kan vi inte bli friska. Vi måste

kare, föreläsare och författare till tolv

- Genom att skratta häver vi block-

våga möta mörkret ibland för att hitta

böcker som finns utgivna i många län-

eringar, så jag försöker skratta ofta och

de här känslorna och sedan leva,

der. Budskapet hon vill förmedla är

länge. Slaggprodukter rensar jag ut

tänka, göra och utvecklas från vår

att det aldrig är för sent att förändra

genom att ta bada i såpa några gånger

egen kris.

sin livsstil. Hon pratar om stress och

i veckan. Det funkar för mig, säger

När hon berättar utgår hon från sina

skräpmat som vår tids stora hälsoris-

Sanna och förklarar att nyckeln till en

egna erfarenheter. Hon berättar om

ker, samtidigt är hon övertygad om att

god hälsa i mångt och mycket handlar

hur hon tidigare i livet hade lätt för att

människan kan läka – om hon själv

om den egna inställningen och attity-

ta in andras önskemål, ängslas, tänka

vill!

den till de egna problemen.

negativa tankar och oroa sig – för att

- Med ökad självkännedom och

- Om man fokuserar på livets goda

hon inte ville göra saker fel. Dessutom

självkärlek kan man påskynda läk-

stimulerar vi läkningsprocessen. Och

levde hon väldigt självbestraffande.

ningsprocessen. Vi behöver kunskap,

kom ihåg: vi är relationsmänniskor.

Hon var helt enkelt inte snäll mot sig

personligt engagemang och hopp! Vi

Använd varandra för att överleva och

själv.

behöver integrera mjuka värden och

stärka er själva.

- Men allt det där har jag sopat

kosttillskott i den traditionella medi-

Sanna Ehdin Anandala har skrivit

under mattan. Mycket med hjälp av

cinen. Vi behöver alternativa metoder

tretton böcker. Läs mer om dem på

metoden ”Happy heart therapy”, en

för att läka hela kroppen.

hennes hemsida: www.sannarelations.

avslappningsövning där man fokuse-

- Livsstilsmedicinen innebär att

com.

Frimärken som väcker debatt Den 8 september är det officiell utgiv-

för subkulturer. Under sin karriär hann

ningsdag för de homoerotiska Tom

Tom of Finland göra över 3 500 teck-

of Finland-frimärkena. Men redan för

ningar”, skriver Itella på sin hemsida.

flera månader sedan väckte frimärkena ovanligt stort intresse - Itellas

Konstnären bakom Tom of Finland

webbsidor kraschade på grund av

var Touko Laaksonen (1920-1991),

det stora besökarantalet. Frimärkena

och man kan få veta mer om mannen

är omdiskuterade och har väckt pro-

bakom teckningarna på utställningen

tester – man har till exempel kunnat

Förslutna hemligheter - Tom of Fin-

skriva på protestlistor på nätet. ”Tom

land i breven som öppnas i Postmu-

of Finland är en av de mest kända fin-

seet den 6 september. I utställningen

ländska bildkonstnärerna ute i världen.

visas Laaksonens aktiva brevväxling

Hans överdrivet maskulina homoero-

från början av 1940-talet till döds-

tiska teckningar har blivit ikoniska i

året 1991. Utställningen pågår fram till

sin egen stilart och har bland annat

den 29 mars 2015 i det nya Postmu-

påverkat populärkulturen och modet.

seet som ska öppnas i museicentret

I sina verk utnyttjade Tom of Finland

Vapriikki i Tammerfors.

självironi och humor som är typiska Respons 19

Dubbelminoriteters rättigheter behöver aktiv bevakning Arbetet med att bevaka minoriteters rätt i samhället handlar om att bevaka mänskliga rättigheter. ”Ett arbete som aldrig tar slut”, konstaterar Anna Caldén, ordförande för Finlands Svenska Handikappförbund. På en nordisk konferens utanför Helsingfors i början av juni belyser man dubbelminoriteters vardagsproblematik ur flera infallsvinklar. Här är några av sakerna som diskuterades. TEXT: Pernilla nylund Foto: Sonja Wickman

nna Caldén inleder kon-

- Finlandssvenska barns rätt till

ferensen med att prata om

teckenspråk har blivit väldigt svårt

diskriminering, något som

eftersom det råder stor brist på tol-

hon ofta möter i sin vardag

kar. Inom äldrevården är det också

– antingen direkt eller indirekt.

problem då vårdare inte kan det fin-

- Diskriminering kan bara bemötas

landssvenska

teckenspråket.

Sedan

om vi möter människor som individer

den finlandssvenska dövskolan i Borgå

– inte som grupp eller tillhörighet. Vi

stängdes 1993 har vardagen för fin-

måste trygga alla minoriteters ställ-

landssvenska döva blivit extra utma-

ning.

nande, säger han.

Eva Biaudet är minoritetsombuds-

Bristen på stöd för det finlandssven-

man i Finland och hon talar om den

ska teckenspråket har gjort att antalet

utsatthet som ofta drabbar dubbel-

dövskolor minskar och döva barn inte-

minoriteter.

greras i hörande skolor.

- Dubbelminoriteter med socioeko-

- Men trots implantat behöver

nomiska problem eller mentala pro-

många teckenspråket i alla fall. Många

blem är väldigt utsatta. Vardagstrakasserier, hatprat och fördomar är något

Anna Caldén inledde konferensen.

lider av sämre skolgång eftersom de inte får samma information som sina

vi måste tala om dagligen för att kunna förändra attityder. Ett typiskt fenomen är att hatprat förekommer när minoriteter tar plats. När man bryter mot normen och tar plats kan vissa människor känna sig ”hotade”, säger hon.

Intressant konferens Det är en intressant konferens som SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder – arrangerar. Vi får ta del av många olika infallsvinklar på problematik som dubbelminoriteter upplever, och hur vi kan jobba vidare med

intressebevakning.

För

aktiv

intressebevakning behövs, det märker vi framför allt när vi får höra om situationen för de finlandssvenska teckenspråkiga. Janne Kankkonen berättar: 20 Respons

Janne Kankkonen arbetar för att det finlandssvenska teckenspråket inte ska dö ut.

skolkamrater. Man hör inte vad resten av klassen pratar om, förklarar Janne Kankkonen. - Döva finlandssvenska barn ska ha tillgång till ett finlandssvenskt teckenspråk och en finlandssvensk identitet. Idag finns det finlandssvenska teckenspråket med på Unescos lista över språk som hotar att dö ut.

”Man går miste om värdefullt kunnande” Ingrid Burman är ordförande för Handikappförbunden i Sverige. Hon menar att inom de flesta samhällsområdena har nordbor med funktionsnedsättningar sämre förutsättningar än andra medborgare. - Det här är dåligt både ut ett

Ingrid Burman är ordförande för Handikappförbunden i Sverige.

mänskligt perspektiv men också ur ett ekonomiskt perspektiv då länderna

- Politik som berör personer med

går miste om värdefullt kunnande.

funktionsnedsättning ska utformas i

Man talar gärna om det universellt

samverkan med brukarna och deras

Den två dagar långa konferensen

utformade samhället, men man talar

företrädare – det är jätteviktigt! Målet

hölls på Hanaholmen utanför Helsing-

inte om tillgänglighet.

för de nordiska ländernas funktions-

fors i början av juni.

hinderspolitik är full delaktighet och att avskaffa diskriminering.

Var går gränsen för onlineberoende? ”Vi är den sista generationen som

och öga mot öga. I framtiden kom-

skiljer på online och offline”. Det säger

mer även socialarbetare att använda

Camilla Granholm, doktorand i socialt

flervägskommunikation. Vi kan inte

arbete vid Svenska social- och kom-

längre frånse att de flesta av oss är

munalhögskolan vid Helsingfors uni-

online, säger hon.

versitet. I sin forskning intresserar hon

Statistik visar att år 2012 använde

sig för hur informations- och kom-

78 procent av 16-74-åriga finländare

munikationsteknologi kunde utnyttjas

internet dagligen eller nästan dagli-

inom socialt arbete. Under en föreläs-

gen. Även om vi hela tiden är här, är

ning tidigare i år förklarar hon att inom

vi också väldigt ofta där (i cybervärl-

social service har det funnits ett mot-

den). Frågan vi alla ställer oss är: var

stånd mot att använda teknologi. Var-

går gränsen för onlineberoende?

för? För att det finns en myt om att det Skriv till oss och berätta! Vad använ-

endast är genom ansikte mot ansiktemöten man kan skapa en tillitsfull relation mellan klient och socialarbetare.

www.sxc.hu

der du internet till? Hur ofta är du online?

- Socialarbetare upplever att tekno-

ver vara tillgängliga där klienterna

Mejla: respons@fspc.fi eller skriv till:

finns. Det handlar inte om antingen/

Psykosociala förbundet/Respons, Sol-

vi ändra på. Socialarbetare behö-

eller utan om både och. Både virtuellt

kullavägen 65, 68600 Jakobstad. Respons 21

Hon har byggt upp en helt ny vardag Pamela Kinnunens mående har gått upp och ner i perioder. Hon har fått diagnosen bipolär sjukdom och är numera utbildad erfarenhetsexpert. Resan hit har varit brokig och gett henne många nya insikter. I ett brev till Psykosociala förbundet delar hon med sig av sina erfarenheter. Det här är Pamelas berättelse. TEXT: Pamela kinnunen Foto: privat

ommaren 2013 blev jag färdig erfarenhetsexpert inom mentalvården.

För

att

bli

en erfarenhetsexpert krävs

att man har personlig erfarenhet av mental-, eller missbrukarvården och har gått en utbildning för det. Även en anhörig kan bli erfarenhetsexpert. Som erfarenhetsexpert kan man dra grupper, vara stödperson, föreläsa, vara med och utveckla vårdsystem och så vidare. Min utbildning var åtta månader lång, vi hade närstudier en gång i veckan på Axxell i Karis. När jag inledde studierna var jag inte helt på det klara med vad det var jag gett mig in på. Jag tyckte bara att det lät intressant och i mitt intresse har alltid funnits en vilja att hjälpa andra. Vi jobbade mycket med oss själva men fick också lite teori i mental-, och missbrukarfrågor. Vi gjorde släktträd och livslinjer och var på studiebesök till enheter inom mental-, och missbrukarvården. Det var psykiskt en mycket tuff utbildning. Jag var nära att

”Jag är mycket stolt och glad över min titel - Erfarenhetsexpert. Jag har redan haft några uppdrag.” Då jag ganska grundligt gjorde min livslinje märkte jag att mitt liv faktiskt har innehållit ett växlande mående, skriver Pamela Kinnunen. 22 Respons

hoppa av ett par gånger. Det drog upp en hel del tankar och känslor som jag kanske inte var redo för just då. Utbildningen var alltså på många sätt olik andra utbildningar. Det krävdes heller inga teoretiska slutprov. Utbildningen är en rehabiliterings-

”Det finns ljus i varje tunnel och även de mest jobbiga sakerna i livet går att svänga till något gott.”

VEM?

Pamela Kinnunen

process, och den hjälpte åtminstone

Bor: I Karis (passligt stort, pass-

mig i accepterandet av min sjukdom

ligt svenskt, bra tågförbindelser

och med att få en klarare bild av min

och allmänt passligt för mig)

sjukdomstid och sjukdomsbild. Så till

Ålder: 40 år (men inombords 25)

min glädje gick jag skolan till slut. Är

Familj: Man, fyra barn i åldern 5-19 år. Gör: Jobbar med erfarenhetsexper-

mycket stolt och glad över min titel - Erfarenhetsexpert. Jag har redan

vågat tidigare. Tyvärr kunde jag aldrig

tisen, aktiv inom församling och

haft några uppdrag, några som jag

dricka bara lite, vilket ledde till att jag

kyrka, går på Klubbhus Fontana,

helt ordnat själv med att skicka ut lite

ofta sade och gjorde sådant jag sedan

samlar på Kalle Anka-pocketar och

information om mig själv och vad jag

ångrade efteråt. Dessutom började jag

latar mig i solen då det går.

har att erbjuda olika enheter. Jag har

i sökandet av en pojkvän som verk-

Tycker om: Att se mina barn ut-

bland annat föreläst på Psykosociala

ligen ville vara med mig köpa deras

vecklas och vara glada, träffa mina

förbundets bipolära kurs. Det var jät-

uppmärksamhet med sex. Att få stäm-

vänner, äta gott (till exempel pizza,

teskoj och givande. Varje uppdrag ger

peln som lättfotad och ett lätt kap var

glass, choklad). Läsa sanna livsberät-

igen så mycket nytt och det känns all-

inte svårt.

telser.

tid lika bra efteråt. I mitt intresse ligger

Då jag var 20 år hittade jag äntligen

Bästa årstiden: Våren. Då kommer

att föreläsa för olika grupper, både för

vad jag trodde var min prins. En man

allt till liv igen. Ljuset och fågelsån-

självinsjuknade och för vårdpersonal.

som avgudade mig över allt annat.

gen kommer och varje dag växer

För mig är det dessutom mycket vik-

Vi skaffade ”hela paketet” - barn, gif-

något nytt fram i naturen. Allt det

tigt att få ut information till studerande

temål, hus. Allt gjorde jag i hopp om

som varit visset och grått får nytt

inom området. Så jag har också varit

att ”sen blir jag nog fullständigt lyck-

liv. Helt som i vårt liv - efter mörker

på Novia i Åbo och föreläst för bli-

lig bara jag har allt”. Slutresultatet blev

kommer ljus igen!

vande socionomer.

dock att vi skilde oss efter sju år, då jag insett att nu växer det nog inte fram

Lång väg tillbaka

någon kärlek mera och att jag egentli-

Min väg till detta har varit lång och

gen varit kär i det han gav mig och inte

inte alls enkel. Jag har sedan 1999 haft

i honom själv.

psykiatriska diagnoser. Många olika,

Under denna tid hann jag också bli

men i dagens läge är det bipolär sjuk-

utbränd från det jobb jag hade, och

dom. Som jag ser min situation nu

med det började min psykiatriska resa,

sedan vi träffades och idag ser mitt liv

så tror jag också att det är min rätta

som är aktuell än idag. Utbrändheten

helt annorlunda ut än då. Jag har 50

diagnos. Det har jag kommit fram till

övergick i depression.

procent rehabiliteringsstöd och utöver

tack vare utbildningen då jag genom

det jobbar jag som inhoppare inom

Började långsamt bygga upp min vardag

äldreomsorgen. Jag gör också en del

märkte jag att mitt liv faktiskt har innehållit ett växlande mående.

att ganska grundligt göra min livslinje

frivilligt arbete och har ett stort nät-

Jag var mycket ensam och gick till-

verk med vänner, klubbhus, kyrka och

Skoltiden var för mig alltid soci-

baka till det som gett mig små stun-

församling. Idag känner jag mig inte

alt jobbig, den fick mig inte riktigt att

der av välbefinnande och känsla av

ensam och missanpassad mera.

passa in, och jag sökte ständigt min

att var omtyckt. Jag började träffa

Under min sjukdomstid har jag varit

plats både på fritiden och bland vän-

män och satte mig i en massa risk-

intagen på psykiatrisk avdelning tre

ner. Den känslan hölls kvar även i

fyllda förhållanden. Tills jag till slut

gånger och gått på elbehandling (ECT)

mina vidareutbildningar. Under hög-

träffade den man som jag idag är gift

tio gånger. Erfarenheterna av dem är

stadietiden fick jag smaken på alkohol.

med och har tre gemensamma barn.

varierande, både bra och dåliga. Men

Känslan den gav var härlig för mig. Nu

Tack vare honom började jag sakta

som slut vill jag bara säga att det finns

vågade jag släppa loss mera än tidi-

komma på fötter och långsamt bör-

ljus i varje tunnel och även de mest

gare och framför allt vågade jag ta

jade jag bygga upp min vardag och ett

jobbiga sakerna i livet går att svänga

kontakt med pojkar som jag inte alls

nätverk omkring mig. Det är nu 13 år

till något gott”. Respons 23

Mansrollen gör honom obekväm ibland ”I grund och botten handlar det om att man måste få vara sig själv för att må bra. Jag försöker få folk att förstå, men jag står inte med någon pekpinne. Istället kommer jag med ett alternativ som ibland skapar en viss förvirring. Varför måste vi till exempel vara antingen man eller kvinna – kan vi inte bara få vara människor?”. Det säger Claes Schmidt som ibland är Sara Lund och Sveriges mest kända transvestit. TEXT: pernilla nylund Foto: elisabeth ohlson wallin

flera årtionden levde han med

kvinnliga egenskaper. Inte ens försva-

en enorm skam och en mängd

ret anställer någon som pekar med

skuldkänslor. Vem är jag? Är

hela handen.

jag man eller kvinna? Tänk om

I många år gömde han sig i gar-

någon får veta att jag klär mig i kvin-

deroben, utan att prata med en enda

nokläder ibland!

människa om sina skamfyllda käns-

Idag är han en framgångsrik förelä-

lor. Till slut var det frun som avslöjade

sare och har gett ut boken ”Från Man

honom, och han säger att det var det

till Människa”.

bästa som kunde ha hänt.

”Under alla år jag har rest omkring som Sara har jag aldrig fått några negativa kommentarer. Jag har blivit bemött med respekt överallt.”

- Det är helt otroligt. Förr var jag

- Jag trodde aldrig att jag skulle bli

rädd för att folk skulle få veta. Nu beta-

30 år. Jag trodde att jag skulle ta livet

fru Anita märker det omedelbart. Jag

lar folk för att få veta! Med tanke på hur

av mig. Att tvingas välja att vara man

blir extra irriterad och extra känslig. Då

värdelös jag har känt mig i många år

eller kvinna i ett antingen-eller-sam-

säger hon att jag ska gå och byta om

är det en omvälvande känsla att vara

hälle kändes alldeles för betungande.

så att det blir människa av mig, haha!

eftertraktad, säger han. Claes Schmidt är en rolig typ. Han använder humor för att avdramatisera

Varför måste vi välja? Det borde vara

Efter så många års äktenskap vet hon

varje människas rätt att få definiera sig

precis hur jag fungerar. Om det går

själv, säger han.

två-tre veckor utan att jag får vara Sara

och han säger att hela succén bygger

så blir det jobbigt. Då är det bättre att

Mansrollen blir obekväm

byta könsroll i några timmar, förklarar

- Varför ser vi på diagnoser som

Idag lever han 50 procent av sitt liv

han.

på att han har en adhd-begåvning. något negativt och nedsättande? Visst

som Claes och 50 procent av sitt

vore det bättre om vi kunde försöka

liv som Sara. Men Sara och Claes är

hitta styrkan i varje människa istället?

samma person.

Alla har något som de är bra på. Lyft

Ingen vet varför vissa människor blir transpersoner. - Men vad man vet är att runt 5

- Jag reser alltid som Sara när jag

procent är det. Om jag inte får leva ut

är ute och har föreläsningar. Men jag

min manliga och kvinnliga sida mår

I ett samtal med Claes Schmidt talar

förställer inte rösten och jag går inte

jag väldigt dåligt. Jag tycker att det är

han mycket om mansrollen och hur

kvinnligt bara för att jag har hög-

mera märkligt att vi anpassar oss till

den håller på att förändras. Han menar

klackat. Jag går annorlunda eftersom

antingen den ena eller andra könsrol-

att män vågar vara mera mänskliga nu

jag bär högklackat, men så är det väl

len istället för att anpassa oss till vara

och att män är beredda att ställa upp

för alla som har sådana skor?

människor.

fram det.

på sådant som förr ansågs som kvinnogöra. - Se på arbetsmarknaden till exempel. Där efterfrågas män som har

gör

Första gången Claes var ute på stan

honom obekväm ibland, och det är

Han

säger

att

mansrollen

som Sara var han väldigt rädd. Han

då han måste byta könsuttryck och bli

berättar att han hade fördomar om

Sara.

hur människor skulle reagera.

empati och social kompetens, sådant

- Allt känns jobbigt och blir som ett

- Folk avslöjade mig direkt. De såg

som förr betraktades som typiskt

påhäng jag inte kan bli av med. Min

att jag var en man i kvinnokläder, men

24 Respons

Claes Schmidt som ibland är Sara Lund är Sveriges mest kända transvestit. det hände ingenting. Alla var glada

hade ingen sagt till mig att det var okej

och log och någon bjöd mig på kakor.

för en man att klä sig i kvinnokläder?

att få folk att skratta åt sina feltänk och

jag gått omkring och trott att mina

Vill få folk att skratta

rar oss utan varandra. Tänk inte homo,

värsta farhågor skulle besannas, och

I sina föreläsningar pratar SaraClaes

funktionsmöjlighet,

så händer ingenting!

(det är så han ofta talar om sig själv)

människa! Jag vill uppmuntra alla att

Jag blev så fruktansvärt arg! Där hade

- Målet med mina föreläsningar är inse att allt hänger ihop. Att vi inte klaetnicitet...

tänk

- Under alla år jag har rest omkring

mycket om hur vi människor är pro-

stå för den de är och att använda ord

som Sara har jag aldrig fått några

grammerade och att vi behöver upp-

som uppmuntrar, inkluderar och väl-

negativa kommentarer. Jag har blivit

datera oss. Att vi behöver bredda vårt

komnar.

bemött med respekt överallt. Varför

sätt att tänka och våga reflektera. Respons 25

Utmattningssyndrom - snart en folksjukdom

Vad är utmattningssyndrom och hur kan man som anhörig stöda en närstående som drabbas av det här? Camilla Pitkänen, psykiatrisk sjukskötare, reder ut begreppen. Text och foto: Pernilla nylund

et var på 1970-talet som man i USA började tala om burn out, utbrändhet. Till en början trodde man att

detta var ett fenomen som bara drab-

bade högpresterande jurister, läkare, lärare, vårdpersonal… Idag är utbrändhet på god väg att bli en folksjukdom. - Utbrändheten var populär i Sverige på 1980-talet och början på 1990-

Miivi Selin-Patel är Helsingforsföreningen Sympatis nya verksamhetsledare.

talet. Det var ett trendigt ord och man talade slarvigt om att man ”känner sig utbränd”. Men det här är inget tillstånd som börjar som en blixt från en klar himmel. Det är något som kan ha pågått i flera år, säger Camilla Pitkänen. Hon berättar att den mest centrala känslan är en känsla av att vara tömd på mental och fysisk energi. Att man kanske klarar av att arbeta, men när man kommer hem finns inga krafter kvar. Så småningom håller den här känslan i sig hela dagarna, hur mycket man än sover och vilar. Till slut känns det motbjudande att gå till jobbet, trots att det är ett jobb man egentligen tycker mycket om. En naturlig följd av detta är att man får sänkt självförtroende i arbetet, vilket hör till sjukdomsbilden.

Fysiska

symtom

uppkom-

mer – huvudvärk, sömnproblem, ont i nacke, axlar, till exempel. Om man låter situationen fortgå kan detta leda till depression. - När man har levt i en stres�-

- Det bästa med arbetet på Sympati är att vi har öppet hus. Det är roligt när medlemmar kommer hit, alla är så snälla.

sig situation i över ett halvår varvar man upp och vid utmattningssyndrom har kroppens stressystem blivit trubbigt och okänsligt. De hormoner 26 Respons

Camilla Pitkänen oroas över att utbrändhet är på god väg att bli en folksjukdom.

”Den mest centrala känslan är en känsla av att vara tömd på mental och fysisk energi. Man kanske klarar av att arbeta, men när man kommer hem finns inga krafter kvar.”

saker. Men ingen storstädning, varnar Camilla Pitkänen, utan snarare hjälpa till att bära ut soporna, plocka ur diskmaskinen och liknande.

Motionskampanjen

- Man ska inte ta bort allt ansvar från den som är sjuk, det kan stjälpa mer än hjälpa, menar hon.

Kom ihåg att motionera och delta i vår kampanj!

- Regelbundenhet i vardagen har visat sig vara oerhört viktigt. Gå ut

Alla som deltar i motionskampanjen

på promenader på förmiddagen och

och lämnat in ett motionspass senast

eftermiddagen. Ät på bestämda tider.

15 oktober till förbundet deltar i utlott-

Och tala, tala, tala. Även om ni kanske

ningen av fina vinster. Det är inte för

som utsöndras i en stressig situation

inte kan hålla igång en längre dialog är

sent att börja motionera. Motionspas-

och normalt utlöser en stressreaktion

det väsentligt för båda parter att tala

set finns på förbundets hemsida och

har inte längre någon effekt. Perso-

med varandra.

nen känner sig trött och tröttheten blir kvar. Förloppet vid utmattningssyndrom följer ett tydligt mönster. I den här ordningen brukar kroppen reagera:

kan laddas ner därifrån. Du kan också

Hon påpekar också att det är viktigt

beställa motionspasset i pappersform

för anhöriga att behålla sina egna liv,

från förbundet. I nästa nummer av

att fortsätta leva trots att en närstå-

Respons publicerar vi vinnarna som

ende mår dåligt.

dras på höstmötet. Vi har tack vare

- Livet ska gå på som vanligt både

sponsorer och samarbetspartners fått

uppvarvning, kaos, återhämtning och

med rutiner och nöjen. Som anhörig

fina vinster att lotta ut, bland annat

så småningom - nyorientering.

kan du aldrig återhämta en närstå-

presentkort till spa, kryssningspresent-

- Risken för utmattningssyndrom

ende – det måste den här personen

kort med mera. Så nu – sätt igång och

drabbar oftare personer som har svårt

göra själv. Du kan finnas där som stöd,

motionera!

att hävda sig, har dåliga arbetsförhål-

men återhämtning handlar om att

landen, är ängsliga, rädda att bli invol-

återta makten över sitt eget liv och lära

verade, har svårt att ta beslut och sätta

känna sig själv på nytt.

gränser, och är osäker på sig själv. Dessa sårbarhetsfaktorer i kombination med dåliga arbetsförhållanden gör att människor riskerar att drabbas

UTMATTNINGSSYNDROM SYMPTOM

av utmattningssyndrom. Det är också

Känslomässiga

viktigt att komma ihåg att vem som

•Lättirriterad, orolig och ned-

helst kan drabbas, säger hon.

stämd. Det är också van-

- Ofta tar man på sig för mycket om

ligt att man har ångest.

10 september Den 10 september varje år uppmärksammas självmord genom en inter-

man inte känner sin egen begränsning Tankemässiga

nationell suicidpreventiv dag. Detta

•Försämrat minne, koncentra-

för att öka medvetenheten om själv-

Viktigt med kunskap

tionssvårigheter, problem med att

mord, som numera anses vara ett stort

Och hur kan jag som anhörig stöda

planera och genomföra uppgifter.

folkhälsoproblem - enligt Världshäl-

och har självkännedom.

och hjälpa?

soorganisationen WHO är det årligen Sömnstörningar

uppemot en miljon människor som tar

är viktigt att läsa på och ta till sig kun-

•Svårt att somna och/eller många

sitt liv.

skap om vad stress är för någonting

uppvaknanden under natten.

Camilla Pitkänen pratar om att det

och vilka konsekvenser det kan få för

År 2003 beslöt därför WHO, i samarbete med den internationella orga-

människan. Hon anser även att man

Trötthet

nisationen för självmordsprevention

ska stöda personen att söka professio-

•Energilöshet, trötthet som är

IASP, att den 10 september ska bli en

nell hjälp.

svår att vila bort, utmattning.

dag när man uppmärksammar detta

- Just den biten kan vara svår. Det

problem. Under denna dag hålls det

här måendet är starkt kopplat till utan-

Kroppsliga

på många platser i världen konferen-

förskap och man har svårt att accep-

•Hjärtklappning, magkatarr,

ser, minnesstunder och andra typer av

tera att man är sjuk och behöver hjälp.

förstoppning, högt blodtryck,

manifestationer. Man uppmärksam-

värk, överdriven ljudkänslighet.

mar även de metoder och program

Man kan också stöda sin närstående genom att avlasta med praktiska

som finns för att förebygga självmord. Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att

Respons 27

TEMA HBTIQ

”Regnbågsbarn behöver mera skydd” Ett flertal barnskyddsorganisationer demonstrerade i början av juni för att regnbågsfamiljer ska behandlas lika inför lagen som andra. Det är särskilt familjer med två mammor som är sårbara.

är den nya faderskapsla-

organisationerna oroliga för att regn-

veten om problematiken kring moder-

gen behandlas av reger-

bågsfamiljernas juridiska situation fal-

skapsfrågan och att hon därför gav

ingen riskerar regnbågs-

lit bort.

den arbetsgrupp som skulle ge ett för-

hamna

”Ideologiskt motstånd får inte leda

slag till ny faderskapslag i uppdrag att

utanför. Det är inte frågan om att

familjerna

att

till att barn sinsemellan behandlas

också göra en översikt av vad som kan

regnbågsfamiljerna glömts bort efter-

ojämlikt” skriver de olika organisatio-

behövas när det gäller moderskaps-

som många av de organisationer som

nerna i ett pressmeddelande.

lagstiftningen.

är med och demonstrerar har hörts av

Förutom Regnbågsankan rf med-

- Jag är jätteledsen att det nu fram-

arbetsgruppen som förberedde lag-

verkade även Regnbågsfamiljer, Män-

ställs som om justitieministeriet skulle

förslaget.

niskorättsförbundet, Seta och Trasek i

plocka bort någonting när det tvärtom

demonstrationen.

är så att det är en sak som jag vill att

- Jag tror att det handlar om att regeringen ger efter för mera värde-

man ska utreda, säger Henriksson.

ten som är vice ordförande för Regn-

Moderskapsfrågan finns inte i regeringsprogrammet

frågan inte skulle gå igenom i den

bågsankan rf.

- Det har aldrig ännu funnits några

nuvarande regeringen, men eftersom

konservativa krafter säger Petra Nys-

Enligt Henriksson är det klart att

I det här skedet är det fokus på

paragrafer när det gäller moderskaps-

frågan nu har utretts grundligt finns

familjer med två mammor. Man arbe-

frågan och det finns inte heller med i

det en god grund inför kommande

tar för att de ska få samma rätt att bilda

regeringsprogrammet, säger justitie-

regeringsförhandlingar.

familj på lika grunder som familjer

minister Anna-Maja Henriksson.

med föräldrar av olika kön.

Henriksson säger att hon var med-

Källa:

texten

publicerades

på

svenska.yle.fi den 2.6.2014

- Barn med två mammor har inte samma rättskydd som andra barn i och med att det krävs en intern adoption för att båda mammorna ska ha samma rättigheter. Om något händer den biologiska föräldern före adoptionen har vunnit laga kraft förlorar bar-

Regeringen beslöt att stryka regnbågsfamiljerna I det lagförslag som justitieministeriets tjänstemannagrupp överlämnade till regeringen finns mammornas lika rätt inför lagen inte med och nu är 28 Respons

www.sxc.hu

net båda sina föräldrar, säger Nysten.

Inte jättemånga frågor om hbtiq Den största fråga/svar-sajten för unga i Finland är just nu Decibel.fi, den tvåspråkiga ungdomswebbportalen på nätet där unga får information, rådgivning och har möjlighet att påverka. Vi frågade ungdomsinformatören Liselott Nyström i Korsholm om de har märkt någon förändring i sexualfrågorna på sin sida? Ser frågorna likadana ut idag som när de startade upp 2008? Och vilka typer av frågor kring HBTIQ får de? Text: Pernilla nylund

i får nog en del hbtiq-

äventyrlig och testa gränser också

frågor, nu som då. De är

kan ta sig uttryck i sexuella pröva-

inte speciellt många, kan-

på:anden.

ske motsvarar de andelen

Liselott Nyström säger att det inte

hbtiq-personer i samhället inom våra

är så mycket ”är jag lesbo eller bög”-

kategorier om kärlek och sex? Men

frågeställningarna som är själva pro-

jag tycker ändå att de blivit lite fler än

blemet, utan mera hur de ska berätta

tidigare. Framför allt tycker jag att det

för omvärlden, hur personen de är

är frågeställarnas inställning som för-

kära i kan reagera, om de kan få barn

ändrats lite, de kan till exempel säga så

tillsammans och så vidare.

där mera att ”by the way, jag hånglade

- Det känns som om problemen lig-

med en tjej i lördags” (av en tjej alltså).

ger på följande nivå numera. Det kan

- När jag började 2009 var de få frå-

också handla om att de vill ha kontakt

gor som kom, till exempel om huru-

med andra som är hbtiq. Men man ska

vida frågeställaren är homo eller inte,

också komma ihåg att medelåldern på

mera upprörda, förvirrade och skamfyllda. Visst kommer en del sådana ännu idag, men ibland får man också

dem som ställer frågor på Decibel.fi är Ungdomsinformatör Liselott Nyström svarar på hbtiq-frågor.

en känsla av att det här med att vara

15-16 år, så det kan hända att det ser annorlunda ut bland studeranden och unga vuxna, säger hon.

Psykosociala förbundet på Mentalhälsomässan Psykosociala förbundet kommer i år igen att finnas med på Mentalhälsomässan som ordnas i Helsingfors i november. Mässan är ett unikt evenemang där olika organisationer och arbetsgrupper möts. Temat för mässan är i år ”Mera tillsammans”. Mera info om evenemanget finns på www.mielenterveysmessut.fi. Mässan ordnas i Gamla Hamnen, Lilla Hamngatan 3-5 i Helsingfors. Psykosociala förbundets utställningsplats kommer i år att vara E 18. Mässan är öppen tisdagen den 18.11 kl. 9-17 samt onsdagen den 19.11 kl. 9-16. Inträdet är 5 euro/person. Pensionärer, studerande och grupper (minst 10 personer) betalar 3 euro/person. Psykosociala förbundet kommer även att få ett antal fribiljetter. Ifall du är intresserad av att besöka mässan kan du höra dig för om eventuell fribiljett. Ta gärna kontakt med Ira Häggström på regionskansliet (ira.haggstrom@fspc.fi).

Respons 29

Lyckat läger på Houtskär I början av juni arrangerade Psykosociala förbundet en rehabiliteringskurs ute på vackra Houtskär. Några dagar efter kursens slut överraskades vi av härlig feedback från några av deltagarna. Två fina dikter landade på kansliet - utformningen ser ni på bilderna. Så här skriver två kursdeltagare: Jag vill likt en fjäril, flyga fritt över ängarna, suga i mig blomstrens nektar, känna smaken av dess sötma, bli smekt av sommarvinden. Jag vill vara fri att flyga, vart jag vill, känna solens vingslag och vinden i mitt hår. Efter denna vecka känner jag mig lätt som en fjäril som kan flyga fritt, tacksam från mitt hjärta att jag fick denna möjlighet. NI ÄR VÄRDEFULLA! TACK! Varma kramar, Maren På sommarläger vi alla vara innerst inne, vill vi vara bara ingen stress, ångest eller oro vi vill hellre låta saker bero. Kompisar, vänner, kalla det vad ni vill. Denna vecka har ni för mig funnits till. Tack ska ni ha, vänner fina. Finns risk för att jag på fredag börjar grina.

30 Respons

föreningsnytt

Cronblommorna på friluftsdag till Emmes Text och foto: gunnar enlund

n solig och varm vårdag var tio glada medlemmar från Cronblomman på friluftsdag till det natursköna Emmes i

Nedervetil. Vi hade kunnat vara flera men av olika orsaker uteblev några som tänkt komma med. En del hade svårigheter att hitta fram, men så småningom kom vi till Emmes retreat och hälsades välkomna av värdinnan Ulla-Beth Mäki-Jussila. Till en början bjöds vi på lunch bestå-

ende av en god laxsoppa. Efter maten presenterades övernattningsstugorna av husvärden Henrik Wiik. Stugorna är verkligen speciella, de är byggda uppe i tallarna och alla anpassade så att de passat in mellan träden. Sen gick vi

Natursköna Emmes i Nedervetil.

runt och njöt av den underbara naturen vid det stora Emmesträsket. Småningom samlades vi i lusthuset där Ulla-Beth pratade om hur man finner livsglädje i vardagslivet och hur man orkar gå vidare efter svårigheter i livet. Vi hade avslappningsövningar under ledning av Ulla-Beth. Det kändes fint att vi satt nära varann i det lilla utrymmet. Efteråt bjöds vi på kaffe och vi satt och pratade runt kaffebordet. En del tog ett bad i det vårkalla men uppfriskande vattnet i sjön. Sen skildes vi åt och åkte hem, en upplevelse rikare och med en tanke att vi kan återkomma ett annat år för en trevlig och skön eftermiddag ute i naturen.

Övernattningsstugorna är byggda uppe i tallarna.

Respons 31

HITTA DIN STYRKA Psykosociala förbundets 30 årsjubileum och höstmöte i Åbo Den 23-25 oktober samlas vi vid Ruissalo Spa i Åbo under temat ”Hitta din

Program

styrka”. Psykolog och brukare Arnhild

TORSDAG 23.10

Kl. 14.00-14.30 Avslutningsord och

Lauveng från Norge föreläser om Den

Kl. 17.00-18.00 Bekanta sig med

reflektioner Birgitta Eklund, psykote-

svåra konsten att hoppa långsamt –

hotellet, simning eller spaavdelning

rapeut

om förbättringsprocesser vid allvarlig

Kl. 18.00-19.00 Kvällsbit

Kl. 14.30-15.00 Kaffe Kl. 15.00-16.30 Vattengymnastik

psykisk sjukdom. Vi kommer också att få ta del av psykiater Hans Fredriks-

FREDAG 24.10

eller utflykt till Åbo slott

sons presentation om Salutogenes –

Bufféfrukost

Kl. 16.30-19.00 Eget tid och vila

hälsans ursprung – hitta dina styrkor.

Kl. 9.30-10.00 Anmälan och kaffe

Kl. 19.00-20.30 Festmiddag

På programmet har vi också inslag av

Kl. 10.00-10.10 Välkomsthälsning av

Kl. 20.30 Dans i restaurangen

motion och en utflykt till Åbo slott.

Eva Sjöström, ordf. i Psykosociala för-

Festmiddag hålls på kvällen 30-årsju-

eningen Duetto rf/Pargas

LÖRDAG 25.10

bileet till ära. Stadgeenliga höstmötet

Kl. 10.10-10.30 Psykosociala förbun-

Bufféfrukost

hålls på lördag förmiddag. Från Öst-

dets ordförande Christer Rönnlunds

Kl. 9.30-9.45 Stefan Wallin framför

erbotten ordnas en gemensam buss-

hälsning

Åbo stads hälsning

transport till Åbo. Vi hoppas att både

Kl. 10.30-12.00 Föreläsning Arnhild

Kl. 10.00-11.30 Psykosociala förbun-

jubileumsseminariet och höstmötet

Lauveng, Psykolog, Norge

dets HÖSTMÖTE

väcker intresse i år att delta. Även sam-

Kl. 12.00-13.00 Lunchpaus och ben-

Kl. 11.30-12.00 Cecilia Magnusson,

arbetsparter och övriga intresserade

sträckare

juridiskt ombud SAMS

välkomnas att delta på seminariet.

Kl. 13.00-14.00 föreläsning Hans

Kl. 12.00 Lunch/kaffe och hemfärd

Fredriksson, psykiater

Logi: Enkel- eller dubbelrum på Spahotell Ruissalo, Runsala parkväg 640, Åbo Rumspris: 55 euro/person/natt, i dubbelrum, 90 euro/person/natt i enkelrum Anmälningar: från föreningarna bör göras till förbundet så att dessa finns oss tillhanda på centralkansliet i Jakobstad tisdagen den 16.9. Anmälan anmäls till bodil.viitanen@ fspc.fi tfn 06-723 2515 eller till sonja.wickman@fspc.fi, tfn 06-723 3153. Frågor och information: Psykosociala förbundets verksamhetsledare Bodil Viitanen tfn 06-723 2515. Istället för gåvor och blommor med anledning av förbundets 30-årsjubileum kan inbetalningar göras till förbundets Jubileumskonto, vars intäkter går till utdelning av stipendier till personer med psykisk ohälsa för rehabilitering, utbildning och rekreation.

32 Respons

En bok som inte borde finnas

bokrecension

”Jag blev tidigt medveten om min läggning. Jag blev fäst

nesfrid. Jag talar om de

vid en flicka, jag var olyckligt kär. Jag förstod att jag inte

juridiska

kunde vara den enda i världen. Jag läste mycket, undrade

kring föräldraskap, vård-

varför man inte skriver något om det här. Ända tills jag

nadshavarskap och intern

förstod att dessa känslor var förbjudna”.

adoption, och om den

procedurerna

emotionella

anknyt-

Mirkka Rekolas text om hur det är att leva med en ständig

ningen

rädsla för att bli arresterad är djupt berörande. Fram till år

barn. På den ena arenan

1972 var homosexualitet straffbart och vi får veta att inte

förutsätts jag vara sak-

ens författarens psykiater är medveten om hennes lägg-

lig, påläst, exakt, lite hård

ning, ”av rädsla för att man skulle försöka omvända mig”.

och välartikulerad. På den

till

mitt

första

andra förväntas jag visa Den 20 februari 2014 släpps antologin Klartext (med all

känslor, våga vara öppen,

respekt). Ord om sexualitet och kön. Den lanseras sam-

sårbar,

tidigt som riksdagen inleder behandlingen av den jäm-

mottaglig. Det är svårt att

lika äktenskapslagen. Boken får stor genomslagskraft

sammanjämka dessa dia-

och debatten tar fart, igen en gång. En debatt som känns

metralt olika dimensioner

ömsom föråldrad, gammalmodig, kränkande, ömsom

av det mänskliga psyket. /.../ Ovissheten om jag någonsin

saklig i sin framtoning. Men debatten borde, precis som

formellt kommer att få bli förälder till mitt barn får ofrån-

boken, egentligen inte finnas. Det är precis som bokens

komligt hämmande effekter på den process som borde

deltagande

och

redaktörer skriver – ”om sexuella minoriteter och köns-

utgöra mitt absoluta fokus just nu, det vill säga att vara

minoriteter var en självklar och normal del av det kollek-

fullständigt närvarande för att lära känna och ta hand om

tiva finländska medvetandet som det borde vara så skulle

mitt barn”.

boken inte behövas”. Jeanette Östmans text om den enorma byråkrati och det Det är rätt dyster läsning vi serveras. Framför oss står 14

massiva papperskrig som måste till innan hon får bli för-

finländska personligheter som naket och ärligt berättar

älder till sitt barn är häpnadsväckande. Vansinnigt. Full-

om fragment ur sitt liv, om våndan i att vika från den så

ständigt onödigt och grymt diskriminerande. Jag för-

kallade normen, om det själsdödande i att inte få vara sig

står varför Östman gråter mer när hon, tre månader och

själv. Jag känner mig illa till mods när jag läser. Jag tänker

några dagar efter att sonen fötts, blir förälder till samma

”har vi inte kommit längre än så här?”. Vi har inte kommit

son, i juridisk bemärkelse.

längre än så här. Den dystra läsningen om våndan, kampen, ängslan, rädslan, de undanträngda tankarna, den är

”Att jag gråter mer då än vid själva förlossningen säger

fortfarande verklighet på sina håll i dagens Finland. Så

något om detta för familjebanden ack så ovidkommande

länge vi definierar varandra genom vår könstillhörighet

och ändå alldeles oerhört väsentliga erkännandet”.

kommer våndan att ligga som en mörk skugga över delar av vårt samhälle. Ja, det sker en attitydförändring, men

Trots den märkbart starka känslan av ängslan och för-

den sker frustrerande långsamt. Samtidigt som vi öppnar

tryck lyckas redaktörerna Johanna Korhonen och Jea-

upp för ett mänskligare samhällsklimat där rättigheterna

nette Östman formulera kritiken mot fördomarna på ett

för sexuella minoriteter förbättras, sker en förändring åt

väldigt smidigt och lågmält sätt. De låter texterna tala för

andra hållet i andra delar av världen. Det finns länder som

sig själva. Texter, som är befriande ojämna, spretiga och

nyligen har infört antigaylagar och inskränker grundläg-

mycket individuella. Just därför blir innehållet så starkt.

gande rättigheter som yttrandefrihet och föreningsfrihet.

Och trots att det är rätt dyster läsning vi serveras ligger

Den utvecklingen är skrämmande.

ett hoppfullt skimmer över helheten. Här finns så mycket kärlek, och en dröm om en mer rättvis värld att leva i. En

”Det löper två röda trådar genom mitt liv just nu: en syn-

värld där alla får vara sig själva.

nerligen byråkratisk och en ytterst sinnlig. Och de konkurrerar om min tid, energi, mina pengar och min sin-

pernilla nylund Respons 33

bokrecension

Vår rätt att vara människor I över 40 år stuvar Claes Schmidt effektivt undan en

kanske det enda vettiga? Allt blir så tydligt. Budskapet går

annan sida av sig själv, den andra sidan - den kvinn-

fram och som läsare överraskas jag av att boken är så

liga sidan. Han samlar alla kvinnliga attribut i en speciell

stimulerande. Den är både allvarlig, klok och rolig på en

väska som förpassas längst in i garderoben, en väska han

och samma gång.

bara plockar fram när ingen annan kan se. Som liten visste han inte vem han var – pojke eller flicka? Man eller

Jag lutar mig tillbaka i stolen, tänker att motsatsen till kär-

kvinna? Sitt livs hemlighet vågade han inte berätta för

lek inte är hat. Det är rädsla, människans värsta fiende.

någon. Under militärtiden skyllde han på att han måste

Rädsla stänger och skapar aggression, misstänksamhet,

öva på sina trummor (han var musiker) men istället för

diskriminering, hot och krig. Kärleken öppnar, är nyfiken

att spela bytte han kläder ”och transade häcken av mig

och bryr sig om sina medmänniskor. Det mest spännande

inne på regementet!”. Han berättar att det var ett sätt att

är att det är upp till varje människa att välja kärlek eller

överleva, men att han hela tiden var livrädd för att någon

rädsla. Märkligt nog är det väldigt många som väljer rädsla

skulle dyka upp och avslöja honom.

istället för kärlek. Som väljer misstänksamhet istället för

Senare gifter han sig med Anita, fortsätter med sin

kommunikation. Som fördummar istället för att uppgra-

machovardag (han beskriver sig som extra macho just

dera sig. Och som stänger dörrar istället för att öppna

för att han inte vill avslöja den andra sidan av sig själv)

dem.

och håller sitt utanförskap hemligt även för sin fru. Så småningom klarar han inte av att leva så länge, han vill

Idag är Claes/Sara en av Sveriges mest bokade föreläsare.

inte leva med skammen, rädslan för att bli ”upptäckt”, och

Hen framträder i syfte att uppdatera och bredda sättet att

känslan av att vara missförstådd.

tänka och inspirera andra att våga reflektera över sig själv

Idag är Claes Schmidt Sveriges mest kända transvestit.

vår rätt att vara människor och vår rätt att slippa katego-

och sina medmänniskor – utan att döma. Hen talar om Genom sitt andra jag, Sara Lund, har han gett transves-

riseras. Måste man vara antingen det ena eller det andra,

tismen ett ansikte där han visar upp en man som älskar

frågar hen sig? Kan vi inte bara få vara oss själva?

sin fru och som då och då är en kvinnlig man. I boken ”Från man till människa” talar han om normer och funderar kring vad de gör med oss som individer, och vad det egentligen innebär att vara människa? Jag är man och klär mig i kvinnokläder ibland för att plocka fram något som jag inte får kontakt med annars. Jag gillar mycket av det som vår kultur definierar som kvinnligt. Därför behöver vi ett särskilt ord för att beskriva mitt sätt att vara; det heter inte att jag är människa. Det kallas att jag är transvestit. /.../ För att må bra måste jag få klä mig som Sara då och då. Att vara transvestit är inte en böjelse, utan ett sätt att vara och tänka. En variation. Det är inte märkvärdigare än så. Alla människor måste äta och sova för att må bra. En transvestit måste byta könsroll för att må bra. Det handlar inte om sex och kön, det handlar om känslor. Boken är delvis skriven som en dialog mellan Claes och Sara där de pratar om vår rätt att vara människor, om värderingar som styr våra liv och hur vi är programmerade att tänka. Det är ett listigt grepp författaren använder, 34 Respons

pernilla nylund

När man mår dåligt i själen på äldre dar Psykisk ohälsa bland äldre är något som få pratar om - ändå är den mer vanlig än i andra åldersgrupper. Därför ska nu personal i äldreomsorgen utbildas i att hitta och hjälpa äldre som lider av psykisk ohälsa. händer i livet när man åldras, vilket är en bidragande orsak till att många på ålderns höst mår dåligt. Uppemot 15 procent av personer i åldergruppen 65+ lider av psykisk ohälsa, mot 4-10 procent i övriga grupper. Därför har staten tillsammans med SKL satsat på att utbilda personal som jobbar med äldre i att upptäcka signaler på psykisk ohälsa tidigt och i hur man kan stödja den sjuka hela vägen till ett tillfrisknande. – Många har ju en bild av sin mormor som bjuder på bullar och saft, men vi vill också lyfta fram en annan bild. Det är kanske så att mormor super eller morfar är psykiskt sjuk, och då måste man lyfta upp och våga prata om det. Det ska vara lika naturligt att söka vård om man har ont i kroppen som när man har ont i själen, säger Ola Winwww.sxc.hu

quist, utvecklingsledare på Kommunförbundet Skåne.

åkan var 62 år när han

det. Jag sa bara att jag inte mår riktigt

plötsligt började få ont

bra, men att det snart skulle bli bättre.

Lyssna, erbjuda vård och uppmuntra

i kroppen. Han gick till

Det var mitt svar. Men det blev ju inte

I dag avslutade 20 personer från äld-

läkare flera gånger, men

bättre, berättar 69-årige Håkan Wing-

revården runt om i Skåne sin utbild-

ren.

ning. De är först ut, och syftet är att

de sa alla att han var fullt frisk. I själv verket bar Håkan på en stor oro över

Efter att ha mått dåligt i ett halvår

fler i Skåne ska utbildas under 2014.

att han led av allvarliga sjukdomar. Till

blev Håkan Wingren inlagd, och fick

Utbildningen ska ge personal ett ABC

slut vann den oron över honom och

genomgå ECT-behandling. I dag är

för psykiskt sjuka- kallat BLEUS, som är

han blev svårt deprimerad.

han frisk och aktiv i föreningen Libra

ett verktyg för att fånga ohälsan bland

för att hjälpa andra.

äldre. Det handlar om bedömning,

– Jag började gå ner mig och kände

att lyssna, erbjuda vård, uppmunta

att ingenting var värt i mitt liv. Jag blev så illa däran att jag fick läggas in. Det

Vanligt bland äldre

till hjälpen och sen vara ett stöd ända

var min hustru och mina barn som

Håkan är inte ensam om att vara

fram till tillfrisknande.

tyckte att jag inte var mig själv. Jag

äldre och må dåligt i själen. Faktum är

ville bara ligga med huvudet i kudden

att depression är betydligt vanligare

Texten

hela dagen. Jag var tyst och inbunden,

bland personer över 65 år än i andra

se/nyheter/regionalt/sydnytt den 16

men då kunde jag ju inte prata om

åldersgrupper. Det är mycket som

december 2013

publicerades

på

www.svt.

Respons 35

Mind stöder människor i kris Mind har arbetat med att främja den psykiska hälsan i Sverige sedan 1931. Genom åren har man både arbetat med att påverka samhället och fungerat som stödverksamhet för människor som mår psykiskt dåligt. Vi blev nyfikna på deras verksamhet och gjorde därför ett besök hos Mind i slutet av januari. Text och foto: pernilla nylund

ed ett hurtigt ”hej och

visa på nya vägar för att främja den

på två ben: stödverksamhet och infor-

välkomna!” möter Carl

psykiska hälsan.

mation. Till stödverksamheten hör

von Essen oss i dörren. Han är generalse-

kreterare på Mind i Sverige och en av

Carl von Essen och kollegan Maria-

nystartad

självmordsupplysning

Louise Söderberg berättar om verk-

där man kan chatta med specialutbil-

samheten:

dade volontärer inom området för att

tre som arbetar här. Mind finns i cen-

- Vi är inte en brukarorganisation,

få stöd, och till informationsdelen hör

trala Stockholm, i luftiga och fräscha

men vi arbetar hela tiden med att

att vara en röst i samhällsdebatten, ge

lokaler. Här jobbar man med att skapa

utveckla verksamheten för att stöda

ut en tidning och skriva nyhetsbrev,

strukturella samhällsförändringar och

människor inom vårt område. Vi står

säger Carl.

Carl von Essen och Marie-Louise Söderberg är två av tre som jobbar på Mind i Stockholm.

36 Respons

- Självmord är ett allvarligt folkhälsoproblem och den vanligaste dödsorsaken bland unga.

självmordsupplysningen och de tycker

hälsa. För att ytterligare nå ut till all-

alla att det är otroligt meningsfulla

mänheten bytte man nyligen namn till

samtal som de får ta del av. En del som

Mind. Tidigare hette föreningen Sfph

hör av sig till oss är akut självmords-

(Svenska föreningen för Psykisk Hälsa).

benägna och då har vi givetvis ringt

Så här skriver de om namnvalet på sin

polisen, men de flesta är sådana som

hemsida: ”Mind är inte en förkortning,

funderar på självmord och har ingen

utan helt enkelt en avsiktlig dubbelty-

att prata med om detta. De svåra sam-

dighet, det vill säga engelskans sub-

talen kantas av hopplöshet och uppgi-

stantiv för sinne/medvetande och ver-

Projektledaren Marie-Louise berät-

venhet, ändå känns det som om man

bet ”att bry sig”. Vi arbetar för en bättre

tar om självmordsupplysningen som

gör en enorm nytta bara genom att

psykisk hälsa och för att främja med-

körde igång för ungefär 1,5 år sedan.

prata med de här människorna.

mänsklighet”.

Det var något av ett pionjärarbete när

Ungas psykiska hälsa har försämrats

Mind startade den här tjänsten, men

på senare år och antalet självmords-

snart skulle det visa sig att det fanns

försök i ålderskategorin unga vuxna

ett viktigt tomrum att fylla.

har ökat. Därför ville man hitta en form

Vad är Mind?

- Självmord är ett allvarligt folkhäl-

av stödverksamhet som tilltalar unga,

Mind är en ideell förening som främjar

soproblem och den vanligaste döds-

och allt talar för att man har gjort just

den psykiska hälsan och stöder män-

orsaken bland unga. Samtidigt är det

det i självmordsupplysningen.

niskor i kris.

ett undanträngt problem. Vi vill bryta

- Unga vill ha vuxenkontakt och

Har arbetat för psykisk hälsa sedan 1931.

tabut och visa att vi kan och vågar

samtidigt anonymitet. Att chatta är ett

Fokuserar på självmordsfrågor, psykisk

prata om självmord, säger Marie-Lou-

modernt sätt att kommunicera och

ohälsa bland äldre och ungas psykiska

ise.

som fungerar för den här ålderskate-

hälsa. Hette tidigare Sfph (Svenska För-

gorin.

eningen för Psykisk Hälsa). Bytte namn

- Innan vi körde igång var vi rädda för vad vi skulle möta. Tänk om någon

De frågor som Mind speciellt arbe-

tar livet av sig när de chattar med oss!

tar med är, förutom självmord, psykisk

Vi valde noggrant ut 40 volontärer till

ohälsa bland äldre och ungas psykiska

till Mind år 2013. Finns på www.mind.se.

Anhörigseminarium 2014 - med fokus på mående och närstående Tisdag 30 september klockan 9-15 Plats: Jakobstad, Yrkesskolan Optima, auditoriet ”Mässkär” Program 9.00

kaffe och smörgås. Staden Jakobstad bjuder.

9.30 Musik 9.45 Välkomsthälsning av Karl-Göran Löfgren, ordförande för Svenska Österbottens Anhörigförening 10.00

Biskop Björn Vikström föreläser om mående, att klara av vardagen

12.00 Lunch. Serveras i elevmatsalen. Varmrätt, salladsbuffé, bröd och kaffe 8,00 euro. Var och en betalar själv. 13.00

Mathias Rosenlund föreläser om sina erfarenheter som anhörig. Rosenlund debuterade ifjol med boken ”Kop- parbergsvägen 20” där han beskriver en utsatt situation med fattigdom, en fru som är bipolär och en bror med samma sjukdom.

14.30 Slutord Seminariet är öppet för alla intresserade! Anmälan till Eva Åstrand senast 19.9 på telefon 045-121 9173 eller e-post eva.astrand@soaf.fi. Arrangörer: Svenska Österbottens anhörigförening, Omaiset mielenterveystyön tukena Vaasanseutu - Anhörigas stöd för mentalvården i Vasanejden och Psykosociala förbundet.

Respons 37

38 Respons

Rehabiliteringskurser 2014 Info om våra kurser Psykosociala förbundets rehabiliteringskurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY) och Folkpensionsanstalten (FPA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Till kurser kan söka Personer (vuxna, familjer och barn) med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland Anhöriga till kurser som är ämnade till denna målgrupp. För att söka till våra rehabiliteringskurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 06-7232517, det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Skicka in din ansökan senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringschef, Solkullav. 65, 68600 Jakobstad.

Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval under rehabiliteringschefens ledning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås från rehabiliteringschef Ann-Charlott Rastas per telefon 06-7232517 eller ann-charlott.rastas@fspc.fi.

Kurs finansierad av Folkpensionsanstalten (FPA) REHABILITERINGSKURS FÖR UNGA (16-30 ÅR) MED PSYKISKA STÖRNINGAR (kursnr. 55837) Tidpunkt: Kursen är processbetonad, 3 delad kurs enl. Del 1: 20 - 24.04.2015 Del 2: 07 - 11.09.2015 Del 3: 16 - 20.11.2015 Plats: Härmän kuntokeskus, Härmä Ansökan: Sänds in snarast till din egen FPA-byrå (helst 3 månader innan kursens start), på ansökningsblankett KU132r med bifogat B-läkarutlåtande eller rehabiliteirngsplan som rekommenderar omnämnda kurs. Målgrupp: Unga personer med lindrig/medelsvår depression eller panik- och ångeststörningar. Du är studerande, i arbetslivet eller på väg att återgå till arbete/studier. Målsättning: Att säkerkställa och förbättra studie-, arbets- och funktionsförmågan. Att förstärka klientens självkännedom och självaktning. Att stöda klientens personlighets- och identitetsutveckling. Att dryfta och fördjupa klientens personliga värden och val. Att förstärka och öka den sociala aktiviteten och färdigheterna. Att uppmuntra och stödja klineten så att man kan sköta sitt eget liv, sina studier eller sitt arbete. Att stärka klintens funktionsförmåga, välbefinnande och livshantering samt ökande av fysisk aktivitet. Kursens innehåll:

Att erbjuda information, stöd och handledning både individuellt och i grupp. Genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviter försöker man uppnå rehabiliteringsmålen. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka återhämtningsprocessen.

 Respons 39

Kostnad:

Kursen är helt avgiftsfri, inkl. kost, logi och resekostnader enl. FPA-reseersättning. Möjlighet att ansöka om rehabiliteringspenning under rehabiliteringsperioden.

Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd

SEMESTERSTÖD FÖR ANHÖRIGA Är du i behov av vila, avkoppling eller rekreation? Ansök då om semesterstöd

Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nord-

för en semestervecka på Härmä Spa. En

ling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala

egenandel på 15-30 euro/dygn betalar

rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen.

den som blivit beviljad semesterstödet och det faktureras på förhand. Semes-

•

hur du skall gå till väga?

tern beviljas för 5 dygn och innefattar kost, logi och program på svenska.

Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar

•

Får du den vård och stöd du behöver/önskar?

•

Är du anhörig och funderar över dessa saker?

26.10 – 31.10.2014, på Härmä Spa i Alahärmä, för anhöriga och stödpersoner

Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats tisdagar-torsdagar kl.

till personer med psykisk ohälsa.

9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt

Sista ansökningsdag är 15.9.2014.

med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna.

Ansökan kan göras elektroniskt via www.semester.fi, Svenska semesterför-

Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du

bundet eller i pappersform som skickas

behöver mej!

till: Rehabiliteringsrådgivare Svenska semesterförbundet c/o

Camilla Roslund-Nordling

Folkhälsan Raseborg Ab

Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad

Högbensvägen 30

Tel. 050-409 6640

10350 Mjölbolsta

camilla.roslund-nordling@fspc.fi

För mera frågor ring gärna Susanna Stenman, tfn 0503047642.

I nästa nummer... Nummer 4/2014 kommer att bli ett jubileumsnummer där vi ägnar en stor del av tidningens innehåll åt att reflektera över de 30 år förbundet har verkat. Hur såg verksamheten ut i början och hur ser den ut nu? Vilka är de viktigaste milstolparna under åren som gått? Vi skriver även om förbundets höstmöte och jubileumsfest i Åbo. Dessutom har vi intervjuat Émilie Meyer om vilken inverkan behandlingsformen shiatsu har mot depression. Detta och mycket annat i nummer 4/2014 som utkommer i början av december.

40 Respons



ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR REHABILITERINGSKURSER MED STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum

PERSONUPPGIFTER

Namn

Personbeteckning

___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ Telefon (hem) Telefon (arbete) GSM ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER

Kursens namn

TIDIGARE DELTAGANDE I FSPC:S KURSER

Jag har inte tidigare deltagit I FSPC:s kurser

UPPGIFTER OM SJUKDOM/ HANDIKAPP

___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid

Jag har tidigare deltagit I FSPC:s kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________ Sjukdom som föranleder ansökan ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon

På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer)

Regelbunden medicinering

Specialdiet, allergier

Obs! Med denna blankett kan man inte söka till FPA:s rehabiliteringskurser.

Respons 41

FÖRVÄNTNING- Vad förväntar du dig av kursen? AR PÅ KURSEN __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ YRKE

Yrke __________________________________________________________________________________

BOENDEFÖRHÅLLANDE FAMILJEKURSER (ifylls endast om det är fråga om familjekurser)

Sysselsättningsläge

Pensionssituation

‫‫‬

Studerande

‫ ‫‬Har rehabiliteringsstöd fr.o.m._________t.o.m._______

‫‫‬

Är i arbete

‫‫‬

Är på pension tillsvidare

‫‫‬

Arbetslös

‫‫‬

Annat, vad_______________________________________

‫‫‬

Är sjukskriven fr.o.m. _____________t.o.m.________________

‫‫‬

Bor ensam

‫‫‬

Bor med min familj

‫‫‬

Annat

Barn

‫‫‬

Familjemedlemmar som söker till kursen

‫‫‬

Make, maka

‫‫‬

Förälder

Namn

‫‫‬

Annat

Personbeteckning

______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ÖVRIGT

Annat som Du tycker talar för att just Du borde antas till kursen _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________

SAMTYCKE

Jag samtycker till, att de nödvändiga uppgifter gällande min rehabilitering, vilka behövs för att kunna behandla min ansökan, får ges vid behov till FSPC.

‫‫‬ UNDERSKRIFT

Jag samtycker

Ort __________________________

‫‫‬

Jag samtycker inte

Tid

Sökandens underskrift

_____________ ______________________________________

Ansökningarna behandlas konfidentiellt Returneras till:

42 Respons

Psykosociala förbundet rf / rehab.chef Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-7232 517

KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet Verksamhetsledare Bodil Viitanen Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2515 Mob. 050-525 1243 Fax. 06-723 2420 bodil.viitanen@fspc.fi RehabiliteringsCHEF Ann-Charlott Rastas Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2517 Mob. 050-368 8891 Fax. 06-723 2420 ann-charlott.rastas@fspc.fi REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 Fax. 06-723 2420 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar tisdag-torsdag Byrå-/redaktionssekreterare Sonja Wickman Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 3153 Mob. 050-548 8951 Fax. 06-723 2420 sonja.wickman@fspc.fi Informatör Pernilla Nylund Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2516 Mob. 050-548 8950 Fax. 06-723 2420 pernilla.nylund@fspc.fi REGIONSEKRETERARE Ira Häggström Eriksg. 8, 00100 Helsingfors Mob. 050-590 3436 ira.haggstrom@fspc.fi

Respons på nätet Du har väl inte missat att det numera även är möjligt att läsa tidningen Respons på nätet! Med anledning av att Pyskosociala förbundet i år firar 30-årsjubileum har vi valt att publicera årets alla nummer även på nätet. På vår hemsida hittar du till den elektroniska versionen av Respons: www.fspc.fi.

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitets hus Algården Verksamhetsledare Vivan Melander-Granlund Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 psykosocialajakobstad @gmail.com www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Sofia Rosenqvist Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.narpes.fi/svalan Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Handelsespl. 20 A, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Camilla Pitkänen Mob. 050-409 9977 camilla.pitkanen@soaf.fi Vörå RÅGBLOMMAN Eva-Stina Krooks Vesterbackan 83, 66600 Vörå Mob. 0500-602 754 Vasa EMPATI Iris Dahl-Burman Storkärrv. 137, 65710 Singsby Kontaktperson Empati: Maria Andila Mob. 050-572 9242

Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKT SOCKEN r.f. Patrica Strömbäck Malax församling Snickeriv. 2, 66100 Malax Mob. 050-338 1059 patrica.stromback@evl.fi

NYLAND Helsingfors SYMPATI Verksamhetsled. Miivi Selin-Patel Mob. 045-863 7800 info@sympati.fi www.sympati.net Borgå RINGEN Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS Kjell Österberg Tel. 019-241 2066 Mob. 050-468 0496

ÅBOLAND Väståbolands stad DUETTO Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi Kimitoön FREDSDUVAN Gunilla Mäenpää Mob. 046-895 7257 gunilla.maenpaa@hotmail.com LA LOTTA Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net Psykosociala förbundets ordförande Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43