psy k isk häl sa
*
rehabil i t er ing
*
åt erhä mtning
*
DELAKTIGHET
nr. 3 - 2014 Psykosociala föRBUNDETS medlemstidning
Jag är stolt över min familj viktigt att vara här och nu Sanna Ehdin fokuserar på livsglädje
Jeanette Östman om sina tankar kring Jeppis Pride
I HUVUDET HAR HAN ALLTID VARIT EN POJKE Adam Guarnieri föddes som flicka
Okej att vara sig själv? Tema: HBTIQ
Psykosociala förbundet
30
Respons 1
ÅR
nr. 3/2014
Foto: Linda Axelsson
innehåll
3
Får vi lov att vara oss själva Pernilla Nylund
18
med fokus på den självläkande människan Pernilla Nylund
4
jag borde ha blivit född som en pojke Pernilla Nylund
20
dubbelminoriteters rättigheter behöver aktiv bevakning Pernilla Nylund
22
hon har byggt upp en helt ny vardag Pamela Kinnunen
8
mer naturligt att prata om hbt-frågor nu Pernilla Nylund
10
hon gör priden för sina barns skull Pernilla Nylund
12
vill att skolorna inför obligatorisk undervisning i hbtiq-frågor Pernilla Nylund
14
i samtal om tro hopp och kärlek Pernilla Nylund
24
mansrollen gör honom obekväm ibland Pernilla Nylund
26
utmattningssyndrom snart en folksjukdom Pernilla Nylund
36
mind stöder människor i kris Pernilla Nylund
UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel: 06-7232 515 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi
ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund tel. 06-7232 516 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Johanna Cresswell-Smith MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr
PÄRMBILD: Jeanette Östman ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi
redaktörens kolumn
Får vi lov att vara oss själva? I det här numret av tidningen Respons talar vi om
25-årige Adam Guarnieri föddes som flicka, men
mänskliga rättigheter. Vår rätt att vara människor.
kände sig aldrig bekväm i en flickas kropp. Han
Utan att behöva kategoriseras, placeras i särskilda
berättar att han alltid har upplevt sig själv som en
fack, tvingas in i ett hörn som vi inte själva valt, bara
pojke. Under tonårstiden kämpade han emot både
för att vi möjligen bryter mot det som kallas norm.
sig själv, samhället och normerna som fanns där
Vi kommer bland annat att skriva om hbtiq som står
ute. År 2010 fick Adam diagnosen transkönad och
för homosexuell, bisexuell, transperson, interkönad
har nu genomgått en könskorrigering. Idag är han
och queer. Med andra ord – sexuella minoriteter,
mer hemma i sin egen kropp än någonsin tidigare.
och rätten att vara människa. Det handlar om hur
Själsligt har könskorrigeringen varit en tung pro-
vi måste leva för att må bra. Hur vill du leva för att
cess, menar han, men en förändring i rätt riktning.
må bra?
Alternativet, att fortsätta leva som man i en kvinnas kropp, vill han inte tänka på. Intervjun med Adam
Claes Schmidt är Sveriges mest kända transvestit.
hittar du på sidan 4.
Ibland är han Sara Lund. Han säger så här: - För att må bra måste jag få klä mig som Sara då
Välkommen till ett nytt nummer av Respons. I den
och då. Att vara transvestit är inte en böjelse, utan
här tidningen kan du även läsa om utmattningssyn-
ett sätt att vara och tänka. En variation. Det är inte
drom och hur du blir en självläkande människa.
märkvärdigare än så. Alla människor måste äta och sova för att må bra. En transvestit måste byta köns-
Sköt om dig, och ha en riktigt mysig höst!
roll för att må bra. Det handlar inte om sex och kön, det handlar om känslor. På sidan 24 kan du läsa mer
Pernilla nylund
om Claes/Sara.
Informatör
Jeppis Pride är kulturfestivalen som uppstod som en idé på Facebook sommaren 2013. ”Gnistan exploderade omedelbart i en folkfest som pågått sedan dess och nu utmynnar i den första Pridefestivalen som någonsin ordnats i Jakobstad”, skriver arrangörerna på sin hemsida. Vi besökte Jeppis Pride och talade med en av huvudpersonerna bakom festivalen – Jeanette Östman. Östman är journalist och bor med sin familj i Jakobstad. Både Jeanette och hennes fru är engagerade i Priden, och hon säger att det är för barnens skull som hon gör det här. - För våra barns skull vill jag stå upp och visa att jag är stolt över min familj. Hbt-människor är inte något distanserat fenomen som bara finns i huvudstadsregionen eller i andra delar av världen, utan vi finns och har alltid funnits. Hbt-människor är helt vanliga, normala människor, kanske till och med din granne! Det bästa vore ju om alla kunde få vara bekväma med sig själva och hela sin personlighet. Läs hela intervjun med Jeanette Östman på sidan 10.
TEMA HBTIQ
”Jag borde ha blivit född som en pojke” För 25 år sedan föddes Adam Guarnieri som en flicka. Men han kände sig aldrig som en flicka – i huvudet har han alltid varit en pojke. Nu har Adam genomgått en könskorrigering och är mer hemma i sin egen kropp än någonsin tidigare. TEXT och foto: pernilla nylund - Jag har antagligen haft det lättare
Jag hör också till en troligtvis ganska
och själv beskriver han den här tiden
än många andra transpersoner efter-
liten procent som gärna skulle gå om
som ”förvirrande och jobbig”. Han
som ingen egentligen har ifrågasatt
högstadiet. Om jag varit 10 år yngre
kände sig inte hemma i sin egen kropp
mig. Alla i min omgivning har på något
skulle hela mitt liv möjligen sett helt
och förstod inte vad han kunde göra
sätt alltid vetat att jag är en pojke. Jag
annorlunda ut. Jag skulle antagligen
för att bli vän med det egna jaget. Han
har klätt mig som en pojke, jag har
ha snubblat över termer som transsex-
betett mig som en pojke. Redan i dagis
uell redan i lågstadieålder och ”kom-
sa jag till alla att jag är en pojke.
mit ut” i ett mycket tidigare skede. Jag VEM?
- Men visst, nog känns det som
kunde ha fått höra till pojkarna redan
om jag har förlorat många år av mitt
i högstadiet och fått mer av en grupp-
liv som jag aldrig får tillbaka, då jag
tillhörighetskänsla. Än idag finns det
ständigt har varit på jakt efter att hitta
situationer när jag känner mig avvi-
mig själv. Jag har haft en fri uppväxt,
kande eller som att jag inte passar in...
och det är jag tacksam för, men trots
Han pratar om de tidiga barndoms-
det har jag inte kunnat vara mig själv,
åren som en glad tid då han lekte med
en syster.
säger Adam.
andra barn – främst pojkar – och fick
Växte upp: I Smedsby utanför Vasa.
Adam försöker förklara:
vara ”som alla andra”. Men redan tidigt
Delar numera lägenhet med en
- Jag har missat mycket på grund
kände han sig obekväm i kvinnliga att-
kompis i Karleby.
av att jag hela den där känsliga peri-
ribut. Klänning hade han bara som ett-
Gör: Studerar formgivning/rums-
oden
åring, ”sen lärde jag mig att säga nej”,
planering vid Yrkeshögskolan Novia
emot både mig själv, samhället och
och kort hår har han alltid haft. Typiskt
i Jakobstad.
dess syn på mig. Man är inte i alla
flickiga attribut är ändå ingenting han
Tycker om: Att skejta (longboarding),
lägen tillräckligt stark för att hävda sig
kopplar ihop med könet.
läsa, klättra i träd, laga mat, Game of
(tonåren/puberteten)
kämpat
Adam Guarnieri Ålder: 25 Familj: mamma, pappa, två bröder,
Thrones (böckerna och serien).
som person, åtminstone var inte jag
- Jag presenterade mig ofta med ett
det. Jag har helt ordlöst i många lägen
pojknamn om jag träffade någon som
Utmaningar och äventyr. Alla typer
känt mig tvingad att vara på ett visst
inte kände mig från tidigare. Det kom
av kreativt och praktiskt arbete
sätt. När man sen ändå inte kunde vara
liksom helt automatiskt.
(måla, snickra, bygga). Sommaren 2014: Åkte till Stock-
annat än i grund och botten sig själv så
Passade inte in i könsnormen
holm. Hängde på stränder och
älskelser heter för att jag helt enkelt
I lågstadiet blev det allt tydligare att
och besökte Helsinki Pride.
inte klarade av att ens tänka tanken.
Adam inte passade in i könsnormen
krockar det ordentligt. - Jag har missat allt vad tonårsför-
4 Respons
i parker. Pratade på Jeppis Pride
En lång process att hitta sig själv, säger Adam Guarnieri. lekte fortfarande bara med pojkar, ”jag
Adam berättar att han under ton-
- Ändå är jag förvånad över att
lärde mig inte ens namnen på flick-
åren utvecklade en dålig hållning och
speciellt min mamma fått ta emot så
orna i min klass förrän vi gick i 4:an”.
gjorde allt för att dölja sina växande
många frågor och funderingar kring
Skolans kurator försökte reda ut varför
bröst. Varje morgon tog han på sig
mig under hela min uppväxt.
han aldrig ville vara med flickor. Per-
många lager t-skjortor innan han gick
sonalen på skolan visste inte hur de
till skolan.
skulle hantera detta faktum.
Högstadiet var en jobbig tid. Adam mådde dåligt då omgivningen såg honom som flicka medan han själv
Stark familjesammanhållning
kände sig som en pojke. Han gick till en
att jag bara lekte med pojkar. Så här
Adam växte upp i Smedsby utanför
ord på sina känslor, att han borde ha
i efterhand funderar jag förstås var-
Vasa i en familj med fyra barn – Adam
blivit född som en pojke.
- Min psykolog konstaterade snart att det inte var något märkligt med
psykolog och satte för första gången
för skolan gjorde en sådan stor grej av
är nummer två i ordningen. Han berät-
- Psykologen tog det jättebra och
att jag inte lekte med flickor. Har det
tar att familjen har stark sammanhåll-
försökte hjälpa mig på alla sätt och vis.
någon betydelse, egentligen? Och för
ning och att föräldrarna alltid har för-
Samtidigt kände han ett behov av
vem i så fall?
svarat honom. Speciellt hans mamma
att berätta för kompiskretsen - och för-
har vid vissa tillfällen känt sig ifrågasatt
äldrarna. Han säger att det var ”mycket
som förälder.
fiskande från båda håll”.
Redan i första klass blev Adam stämplad som en stökig elev för att
- Men för det mesta är det väl så
- Till en början ville jag inte sätta
att mamma känner sitt barn bäst, eller
ord på hur jag kände och mina för-
mänhet kanske gör och passade där-
hur? Hon visste att hon inte kunde
äldrar trodde att jag var okej med mig
för inte in i normen. Speciellt kvinnliga
styra mina klädval eller bestämma
själv så de sa inte heller något... Men
han pratade mycket och hade åsikter. - Jag tog mer plats än flickor i all-
lärare hade jag problem med ända upp
vem jag skulle leka med. Mina föräld-
en gång tittade vi på ett tevepro-
i högstadiet, berättar Adam.
rar är världens bästa, säger han.
gram om en transkille och då sa min Respons 5
Adam utvecklade skäggväxt.
Viktigt få operera bort brösten I slutet av år 2011 opererade man bort brösten. En viktig operation, menar han. - För transkillar är bröstkorrigeringen kanske den viktigaste operationen eftersom den är så påtaglig. Brösten syns och dem vill man ha bort. Känslan efter operationen är obeskrivlig. Helt plötsligt behövde jag inte ha flera t-skjortor på mig för att gå ut! När den här intervjun görs väntar Adam på att få en konsultationstid till en plastikkirurg för att diskutera nästa operation, för att få en penis. Men vägen dit är brokig, och han vet inte om han är beredd att genomgå en sådan operation. Det är många frågor som behöver få svar innan han kan ta ett beslut, och informationen på nätet är knapphändig. Först handlar det om att ta bort de nu befintliga organen – äggstockar, äggledare, livmoder... - Jag får inte riktigt grepp om operationen och försöker forska så mycket jag kan på nätet, men det är svårt. Många sådana här operationer misslyckas, eller blir inte hundra promamma: ”men, han är ju precis som
Han förklarar den omvälvande känslan
cent lyckade, och då funderar man så
du!”.
av att gå från östrogen till testosteron
klart om det är värt det?
När Adam senare fick en remiss till
och hur det var att hamna i puber-
Nyfikna frågor från allmänheten,
transpolikliniken i Helsingfors berät-
tetet på nytt – den här gången som
som vad han har i byxorna, viftar han
tade han för sina föräldrar. Han sa som
21-åring.
numera bort.
det var, att han känner sig som en
- Jag bryr mig inte om vad någon
Rösten blev mörkare
annan har mellan benen heller, säger
- De tog det väldigt bra. De var inte
- Jag var i puberteten samtidigt som
han.
alls förvånade. Snarare beredda på att
mina yngre syskon, så plötsligt hade
Den allra närmaste kretsen har varit
jag skulle säga något sådant.
mina föräldrar tre hormonella barn
väldigt stöttande under hela könskor-
pojke och borde ha fötts som en pojke.
År 2010 fick Adam diagnosen tran-
hemma på samma gång! Det kän-
rigeringsprocessen. Själsligt har det
skönad, vilket innebar att könskorri-
des märkligt att vara så medveten om
varit en tung process, menar han, men
geringen kunde inledas. Han började
hormonförändringen utan att kunna
en förändring i rätt riktning. Alterna-
injicera hormonet testosteron och
påverka de egna humörsvängning-
tivet, att fortsätta leva som man i en
hamnade i operationskö till kirurgen
arna, berättar han.
kvinnas kropp, vill han inte tänka på.
för att så småningom ta bort brösten. 6 Respons
Långsamt blev rösten mörkare och
Det är härifrån och framåt som gäller.
kolumn
Förbundet hänger med i det som sker Alla gick vi och väntade, under försommaren, på den
sonal och alerta styrelser under årens gång, och så bör
”riktiga sommaren”. Pang, och den kom med dunder och
det förbli. Tack till alla som varit involverade i olika upp-
brak och rikligt med värme. Vilken värme! Ibland har man
drag under årens gång! När man fyller år kan man ha
upplevt att det varit för rikligt av den goda varan. Hop-
önskemål - min önskan är att förbundets medlemsantal
pas att ni alla kunnat, på sätt eller annat, njuta av det som
ännu kunde öka.
sommaren bjudit på. Alla kommer vi säkert minnas sommaren 2014, som sommaren när det var otroligt varmt.
Denna tidnings tema är sexuella minoriteter. I sommar
Min vana trogen började jag på vårvintern och under
har detta tema diskuterats hetskt i många medier. Dis-
våren planera allt det som borde göras under somma-
kussion är alltid bra, men varför denna stil, misstroende
ren. I år lyckades jag inte heller med mina planer. Livet är
och arrogans-diskussionen? Varför kan man inte i denna
sådant, inte går allt i uppfyllelse.
debatt erkänna och godkänna att en annan människa har en annan sexuell läggning? Vi är alla människor födda
Det som man tänkte, funderade och verkställde för 30
till denna värld med rättighet att få leva som man är. Jag
år sedan blev kanske som man planerade. Vårt förbund
frågte blott, vem har rätt att fördömma och döma sin
fyller 30 i år, och det ska vi fira i oktober. All respekt för
medmänniska?
de som var med och sådde fröet till vårt förbund när det begav sig. Jag upplever att Psykosociala Förbundet är det förbund som hängt med och hänger med i det som sker
Till Er alla - ha en skön sensommar och en underbar höst!
i vårt samhälle, till våra medlemmars bästa. Ryter till när det behövs och för medhårs om så behövs. Det har varit
christer rönnlund
ett teamarbete tillsammans med förbundets duktiga per-
Psykosociala förbundets ordförande
- Vi är alla människor födda till denna värld med rättighet att få leva som man är. Jag frågte blott, vem har rätt att fördömma och döma sin medmänniska?
Respons 7
TEMA HBTIQ
Mer naturligt att prata om hbt-frågor nu För 15 år sedan var det kontroversiellt att prata om homosexualitet som något vanligt. Då var det mera prat om ”vi och dom”, alltså något åtskilt från det ”normala”. Det säger Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa på Folkhälsan, som har sett hur attityderna har förändrats. TEXT: pernilla nylund foto: privat
S
ningen i finländska skolor fungerade
Åhman berättar att det idag är mera
väldigt svagt.
självklart att tala om hbtiq-frågor än
uss Åhman är huvudansvarig
våra sexsnackare i ögonen dagen
för konceptet Sexsnack som
efter, säger hon och skrattar.
utvecklades år 2000, under en tid då sexualundervis-
Attityderna mer öppna nu
- Mellan åren 1994-2004 fanns
för några år sedan, att den största för-
inte sexualundervisning med i läro-
ändringen har skett inom just detta
planen, utan skolorna fick själva välja
område. Tidigare var det kontrover-
om – och hur – de undervisade i det
siellt att tala om homosexualitet som
här ämnet. Den här friheten ledde till
något vanligt. Numera är attityderna
att många skolor hade lite, eller ingen,
mer öppna, även om Suss Åhman
sexualundervisning alls och det var då
tycker att förändringen går frustre-
vi utvecklade Sexsnack.
rande långsamt.
- Idag fungerar konceptet som ett komplement till den vanliga sexualundervisningen som numera har blivit en
- Man kunde gott speeda upp förändringen lite! Sexsnackarna
använder
numera
naturlig del av hälsokunskapen, berät-
ett mer inkluderande grepp när de
tar Suss Åhman.
talar om hbtiq-frågor med eleverna.
Konceptet Sexsnack går ut på att
När man ger olika exempel i klasserna
skolorna köper in ett baspaket som
varierar man mellan hetero-exempel
består av två sexsnackare, oftast en
och homo-exempel, för att visa att allt
man och en kvinna, som besöker klas-
är okej.
Suss Åhman är sakkunnig i sexuell hälsa vid Folkhälsan. Hon menar att det har skett en markant attitydförändring i hbtiq-diskussionen de senaste åren.
- Tack vare massmedia har hbtiq-
serna och håller lektioner där man
- Vi har märkt att många ungdomar
frågorna blivit mer accepterade. Ta
pratar öppet och ärligt om sex och
funderar på homosexualitet. Den van-
serien ”Sex and the city” som exempel.
samlevnad och kallar saker och ting
ligaste frågan är kanske hur man kan
Där har en av tjejerna en bögkompis
för dess rätta namn.
veta om man är homosexuell eller inte.
som hon ofta shoppar med. Han blir
- Många tycker att det är bra att
Hon säger att ungdomar idag är
nästan som en accessoar, vilket vis-
någon utomstående kommer till sko-
väldigt bra på att ta emot information.
serligen är rätt stereotypiskt, men det
lan för att prata om de här sakerna,
Och att de uppskattar när informatio-
sänker ändå tröskeln och öppnar upp
kanske för att man inte behöver se
nen är rakt på sak, öppen och ärlig.
för ett mer tolerant samhälle.
8 Respons
Förvirrad av alla begrepp? Här kommer en lista över begrepp som kan vara till hjälp när du orienterar dig i hbt-diskussioner. Asexuell
är en person som inte har
någon sexlust eller något intresse/behov
Homofobin överlappar ibland transfobin.
av att inkludera andra i sin seualitet.
Hbt-personer Bög är en homosexuell man.
är en förkortning
av homo, bi, transpersoner och ett samlingsbegrepp för dessa grupper.
Cisperson är en person vars könsidentitet är inom normerna för det kön
Identitet en människas uppfattning
Sexuell läggning
som registrerades vid födseln. Alltså
om vem hon är, något som påverkas
som används för att gruppera männis-
en som inte är en transperson.
av andras uppfattning om vem hon är.
kor utifrån vem de har förmågan att bli
Dragking
Interkönad
är ett begrepp
kära i eller attraherad av. är oftast en kvinna som
en person som har ett
klär sig som en man för att underhålla/
oklart kön utifrån könsorganens upp-
Stjärnfamilj
tänja sina egna eller andras gränser
byggnad eller kromosomuppsättningen.
av familjebildningar som fungerar lika
och föreställningar.
Ett stort antal diagnoser samlas under
bra om de bygger på kärlek, ansvars-
detta begrepp som är ett biologiskt syn-
tagande, respekt och omtanke. Stjärn-
drom. (Kallades förut hermafrodit)
familjen valdes av Språkrådet till ett av
Dragqueen
är oftast en man som
klär sig som kvinna med samma syften
Diskriminering
30 nyetablerade ord under 2009.
Jämställdhet
som dragkingen. betyder
att
grupper eller individer på något sätt
är jämlikhet mellan
kvinnor och män, att kvinnor och män
Straigt
ska ha samma möjligheter, rättigheter
person.
syftar på en heterosexuell
och skyldigheter i samhället.
Trakasserier
särbehandlas. Strukturell diskriminering betyder att diskrimineringen är
Könsuttryck
inbyggd i samhällets sätt att fungera.
genom bl.a. klädstil och kroppsspråk
betyder att man
kan uttrycka kön.
Feminism
betyder alla former
är en politisk analys och
är att utsätta någon/
några för kränkande handlingar.
Transpersoner
är personer som
identifierar sig eller uttrycker ett annat
rörelse som anser att kvinnor som
Mentalt
kön/könsidentitet
grupp är underordnade männen i sam-
innebär en persons självidentifierade,
hället och vill ändra på det.
självupplevda kön.
Genus
hänvisar till begrepp som
Norm accepterade regler för önskvärt
in i det motsatta könets roll. Denna per-
maskulin och feminin och vad dessa
beteende och utseende som ofta skapar
son vill framhäva alla sina egenskaper,
betyder för oss. Ett genusperspektiv
hierarkiska grupperingar i samhället.
inte bara de som anses tillhöra det egna
än sitt biologiska kön.
Transvestit
är en person som klär
sig i det motsatta könets kläder och går
innebär att man tittar på hur män res-
biologiska könet. Det kallas drag när
pektive kvinnor formas som grupper
Outa att outa någon betyder att man
av vår kultur.
berättar om en persons sexuella lägg-
Hatbrott
är ett brott som motiveras
man använder det som underhållning.
ning eller könstillhörighet för andra
Transkönad är en person som inte
som personen inte ännu kommit ut för.
kan identifiera sig med sitt biologiska
av hat mot vissa grupper av människor
kön. En del korrigerar sitt kön genom
pga hudfärg, sexuell läggning, trostillhö-
Polygam
en person som har sex
kirurgiska ingrepp eller hormonbeh-
righet, nationalitet för att nämna några.
eller kärlekshistorier med fler än en
vandling. Transsexuell används ännu
person i taget.
i Sverige och som medicinska termer
Homofobi
är en ideologi, en upp-
i Finland.
fattning eller värdering hos en individ,
Queer
en grupp eller i ett samhälle som ger
identitet där personen eftersträvar att
Öppen
en negativ bild av homosexualitet eller
inga sexualitets- eller könsnormer ska
man lever öppet som hbt-person.
på homo- och bisexuella människor.
vara hindrande för det egna livet.
kan vara ett perspektiv eller att vara öppen betyder att Källa: www.regnbagsankan.fi Respons 9
TEMA HBTIQ
Hon gör Priden för sina barns skull Det har varit en lång och rolig process. Men också utmattande. För ett år sedan slog nyheten om Jeppis Pride ner som en bomb i det österbottniska bibelbältet. Sedan dess har mycket hänt i en rasande fart. Möt Jeanette Östman, en av de stora drivkrafterna bakom Priden. TEXT och foto: pernilla nylund
T
rots en del motstånd från
Vill visa solidaritet
kyrkligt konservativa och
Jeanette Östman är journalist och
en del smaklösa kommen-
bor med sin familj i Jakobstad. Både
tarer
insändarspalterna
Jeanette och hennes fru är engage-
och på webben upplevde personerna
rade i Priden, och hon säger att det är
bakom evenemanget att den breda
för barnens skull som hon gör det här.
i
VEM?
Jeanette Östman Bor: I Jakobstad
allmänheten steg fram och sa ”yes! Vi
- För våra barns skull vill jag stå
sluter upp och visar öppenhet!” när
upp och visa att jag är stolt över min
Familj: fru och två barn, och
det blev officiellt att Jeppis Pride ska
familj. Hbt-människor är inte något
många andra nära och kära.
arrangeras.
distanserat fenomen som bara finns
Gör: Är journalist
- Det känns som att Priden skulle
i huvudstadsregionen eller i andra
Sådan är jag: Blir lätt eld och lågor
befria hela regionen från den kon-
delar av världen, utan vi finns och har
över goda idéer, och skrider till ver-
servativa bibelbältestämpeln. Jakob-
alltid funnits också här i Österbotten.
ket. Sen sitter jag där och ror, ibland
stadsregionen är mycket mer än så,
Hbt-människor är helt vanliga, nor-
segt. Bannas en del. Och så blir det bra.
säger Jeanette Östman.
mala människor, kanske till och med
Om samhällsklimtet för hbt-män-
- Men samtidigt som det här är ett
din granne! Det bästa vore ju om alla
niskor i Finland: Homofobin, både
roligt och positivt evenemang finns
kunde få vara bekväma med sig själva
den yttre och den internaliserade,
det ett stort allvar bakom processen.
och hela sin personlighet.
gör fortfarande alltför många människor väldigt olyckliga. Liv går i
Priden är känslig för många männis-
Planeringen av Jakobstads första
kor. Det är en stor sak för de konser-
Pride har hållit på sedan förra somma-
spillo. På andra plan är det rätt okej,
vativa att vi ska synas och ta plats. De
ren. Jeanette uppskattar att ungefär
vi kan påtala orättvisor och maktens
känner sig på något sätt hotade. Inom
200-300 personer har varit engage-
hjul snurrar i nuläget i riktning mot
vår minoritet vill vi visa hänsyn och
rade och att ett tiotal har slutit upp till
större jämlikhet. Men attitydforstran
respekt för dem som finns kvar här i
alla stormöten.
tar aldrig slut. Drömmer om: En balans där jag får
myllan, som inte har ”kommit ut”, utan
- Hela processen speglar Jep-
istället funnit sitt sätt att förhålla sig
pis Pride. Det är inte bara personer
jobba kreativt och intensivt, och
till sig själva utan att manifestera det.
som tillhör en sexuell minoritet eller
däremellan vakna upp till dagar utan
Speciellt män verkar uppleva att det är
könsminoritet som jobbar för festiva-
en massa kreativa och energislukan-
svårt att leva öppet som hbt-människa
len. Talkoandan bland allmänheten,
de projekt. Men eftersom jag känner
i Österbotten.
utflugna österbottningar, straight och
mig själv så vet jag att det är det här
queera, är stor. Festivalen lyfter fram
som är livet. Och visst är det för det
frågor som berör oss alla, som jämlik-
mesta enbart roligt.
10 Respons
”Hbt-människor är helt vanliga, normala människor, kanske till och med din granne!”
het och gemenskap. I slutändan hop-
gen skulle inleda behandlingen av
delar av världen hade detta inte varit
pas jag att man går med i paraden
den jämlika äktenskapslagen insåg vi
möjligt. Jeanette menar att tidsandan
också för att man är stolt över sin stad
att boken måste lanseras precis då för
har förändrats och så länge utveck-
och den mångfald som får plats här.
att vår bok, som handlar om just dessa
lingen rör sig framåt är hon nöjd. Även
Jeppis pride, liksom. Samtidigt ska det
människors egna upplevelser, måste få
om det finns många ojämlikheter i
bli skönt när Priden är över. Det har
en plats i den debatten. Tajmingen var
samhället som borde åtgärdas.
varit ett slitsamt år, förklarar hon.
perfekt, det var ett tåg vi inte kunde
- Men man ska också komma ihåg
missa, så det blev mycket jobb på kort
att Finland är lite egensinnigt och
tid innan boken skulle tryckas.
charmigt. Vi kommer alltid att vara lite
Bokprojektet ”Klartext” Samtidigt som Pride-planerna framskred arbetade Jeanette med ett bok-
Den 20 februari i år släpptes antologin.
efter, men när vi gör någonting är det väl förankrat och genomarbetat – och
projekt – antologin ”Klartext (med all
- Det blev stort. Vi fick mycket upp-
förhoppningsvis mer bestående. På
respekt) - ord om sexualitet och kön”.
märksamhet i media och jag är glad
det sättet har jag en stor tilltro till att
Jeanette Östman är redaktör för boken
över att samhällsdebatten som följde
när vi väl får samma rättigheter som
tillsammans med journalistkollegan
var saklig. Det ärliga anslaget i boken
andra, då håller de. Så länge diskus-
Johanna Korhonen, och hon berättar
gick hem.
sionsklimatet är sakligt är jag rätt nöjd.
att det plötsligt blev väldigt bråttom att få boken färdig. - När det meddelades att riksda-
Hon säger att det är bra att vi har
Läs mer om boken ”Klartext (med all
kommit så långt i Finland att man kan
respekt) - ord om sexualitet och kön” i
ge ut en sådan här bok. I vissa andra
bokrecensionen på sidan 33. Respons 11
TEMA HBTIQ
Vill att skolorna inför obligatorisk undervisning i hbtiq-frågor I år firar föreningen Regnbågsankan 10 år. Oscar Ohlis är inne på sin andra period som ordförande. Här berättar han om hur föreningen har förändrats under åren som gått. TEXT: pernilla nylund Foto: Karin lindroos
R
egnbågsankan är en förening
för
personer
som
tillhör eller är intresserade av frågor som berör sexu-
ella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland. I början fungerade föreningen mest som en träffpunkt för likasinnade där man hittade på roliga
- Men jag har en positiv tro till att
”Vi vill jobba för en attitydförändring redan i lågstadiet och vi vill att lärarna ska få mer fortbildning i de här frågorna.”
det kommer att gå framåt. Jag vill gärna tro att våra rättigheter kommer att förbättras, säger han.
FAKTA
saker tillsammans, men under åren
Regnbågsankan
har föreningen blivit mer politiskt aktiv och numera är intressebevakning en stor del av verksamheten.
pratade om. Det fanns nästan ingen
På föreningens årsmöte tidigare i
information alls i läroböckerna om till
Regnbågsankan rf är föreningen
år lade man fram ett förslag på obli-
exempel homosexualitet. Jag fick söka
för personer som tillhör eller
gatorisk undervisning i hbtiq-frågor
information på biblioteket, berättar
är intresserade av frågor som
i grundskolan. Vi bad Oscar Ohlis
han.
berör sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfin-
berätta mer om det:
land och vill främja jämlikhet.
- Det finns inte inskrivet i dagens
Ett flertal projekt som skulle för-
läroplan att man ska undervisa i hbt-
bättra hbt-personers rättigheter har
frågor, och det skulle vi vilja ändra på.
antingen strandat eller förbisetts
Föreningens syfte är att stöda
Vi vill jobba för en attitydförändring
under pågående regeringsperiod.
sexuellt likaberättigande och
redan i lågstadiet och vi vill att lärarna
Vad beror det här på, tror du?
motarbeta diskriminering på grund av sexuell läggning.
ska få mer fortbildning i de här frå-
- Den nuvarande regeringen har en
gorna. I dagens läge är det upp till den
alltför brokig sammansättning. Vissa
enskilda läraren att ta upp det här med
partier är också väldigt splittrade när
Föreningen är verksam inom
sina elever.
det gäller de här frågorna och många
svenskspråkiga Finland.
- När jag gick i skola i Österbotten på 90-talet var detta ingenting man 12 Respons
vågar inte ta ställning eftersom man är rädda för att förlora väljare.
Oscar Ohlis, ordförande för Regnbågsankan, vill se en attitydförändring kring hbt-frågor redan i lågstadiet.
Respons 13
TEMA HBTIQ
I samtal om tro, hopp och kärlek När Jakobstads stadsdirektör Mikael Jakobsson inviger den historiska första Pridefesten i Jakobstad talar han om ett viktigt pionjärsarbete. Han menar att regionens överlevnad hänger på en öppenhet och tolerans för det annorlunda, att man vågar ta emot nya intryck. ”Allt detta skapar en samhällelig mångfald och visar att vi alla duger precis som vi är”, säger han. TEXT och foto: pernilla nylund
T
samhälle, men de är också
att bli straffad av Gud?”. Det fanns en
symboler som förknippas med staden
enorm skam inom mig, över att vara
Jakobstad, då man varje år i decem-
så här, säger han.
ro, hopp och kärlek är
- Rädslan inför Gud var speciellt
Prästen och familjeterapeuten Jan-
symboler för Jeppis Pride
stark. Jag minns att jag tänkte ”om jag
Erik Nyberg funderar kring det faktum
och vägen mot ett jämlikare
lever ut min sexualitet, kommer jag då
att vi har ett väldigt problematiskt synsätt kring sexualitet. - Via sociala medier har vi rivit barriärer, vi har flyttat ut vårt allra innersta
ber hänger upp symbolerna över Stor-
Camilla Kronqvist lever med sin
gatan i staden. Tro, hopp och kärlek
fru och två barn i Finland. Hennes fru
handlar om sidor av det liv vi alla delar,
kommer ursprungligen från Tyskland.
Diskussionen fortsatte senare i en
om att kunna sätta sin tro till något,
Camilla berättar om ögonblicket då
friare form - infallsvinklarna, åsikterna
om att våga hoppas något och att få
hon berättade för sin blivande svär-
och erfarenheterna är många och
älska och bli älskad. I ett samtal om
mor att paret skulle gifta sig och att de
ämnet högaktuellt. Arrangörerna hade
detta diskuterar fyra personligheter
också väntade barn.
på ett mycket genomtänkt sätt lyckats
i det offentliga rummet. Då blir det väldigt laddat, menar han.
vardaglivet utifrån sina egna erfaren-
- Stunden som skulle bli så rolig och
hitta personer till debatten som kom-
heter. I panelen sitter familjeterapeu-
speciell blev ett mycket svårt ögon-
pletterade varandra och som gjorde
ten Jan-Erik Nyberg, filosofen Camilla
blick. Min svärmor tittade på oss och
att publiken fick en bredare syn på
Kronqvist, skådespelaren Simon Häger
sa: ”Det ni säger får det att vända sig i
utmaningarna som hbt-personer har
och Tom Eklund, förälder till ett hbt-
magen på mig”.
tampats och fortsättningsvis tampas
barn. Simon Häger kom ut som homo-
- Jag kommer aldrig att glömma hennes ord. Det kändes fruktansvärt.
sexuell för några år sedan och han
Idag har vi dock en mycket fin rela-
talar om självförnekelsen och rädslan
tion och hon älskar sina barnbarn,
som präglade tiden före det.
berättar Camilla.
14 Respons
med. Bilden: Jan-Erik Nyberg, Camilla Kronqvist, Simon Häger och Tom Eklund diskuterar kring symbolerna tro, hopp och kärlek och vad de betyder för dem personligen.
Lång process att bli sig själv I en paneldebatt på Jeppis Pride gör man en historisk tillbakablick för att försöka ta reda på hur det har varit att leva som hbt-person i Österbotten under de senaste årtiondena och fram till idag. Hur har samhällsförändringen sett ut och påverkat hbt-personer? Vilka utmaningar och ljusglimtar ser man i dag? TEXT och foto: pernilla nylund
D
eltagare
i
paneldebat-
jade studera och arbeta och gick helt
det just nu pågår någon slags samhäl-
ten är Marina Furubacka
upp i det. Sen flyttade jag till Åbo och
lelig mognadsprocess.
(mottagningsskötare/före-
då kom aids-hysterin. Så småningom
Tomas Ray är präst och stiftssekre-
tagare), Adam Guarnieri
började en fantasi växa fram. ”Kanske
terare i Helsingfors. Han pratar om alla
(studerande), Tomas Ray (präst, stifts-
jag kan leva så här?!”. Jag gifte mig och
människors lika värde och förklarar att
sekreterare) och Stefan Nyman (his-
fick barn.
han personligen har haft ett lättare liv
torielärare). Den sistnämnda berät-
- Några år senare dränerades jag
som homosexuell i storstaden än i den
tar bland annat om hur han frös sina
på alla krafter totalt. Jag drabbades av
lilla hemstaden. Marina Furubacka bor
känslor i över 20 år och tänkte att
ångest och svår depression. Jag fun-
i Nedervetil utanför Karleby och hon
homosexualiteten kanske ”växer bort”.
derade på att ta livet av mig.
anser att det är lätt att vara hbt-person
Han försökte ständigt fly från sig själv
Idag mår han bra och säger att det
och utvecklade arbets- och studie-
aldrig var något alternativ att flytta till
- För mig har det aldrig varit något
mani, gifte sig och fick två barn… Men
någon större stad permanent utan för-
alternativ att flytta bort. Jag vill göra
så kom verkligheten ikapp honom.
söka öppna upp diskussionen i Jakob-
vad jag kan för hbt-personer i min
Och när den gjorde det slog ångesten,
stadsregionen istället. Han menar att
egen region, säger hon.
i Österbotten.
depressionen och självmordstankarna till. - Jag var familjefar och hade mycket att kämpa emot. Det var en kamp på liv och död och jag hade svårt att lära känna mig själv och att acceptera mig själv som jag är. Att bli mig själv har varit en lång process, säger Stefan Nyman. Nyman berättar att han är uppvuxen på ett litet jordbruk i Österbotten där man inte pratade om känslor. Man pratade om dagens arbete och inte så mycket annat, förklarar han. - Det fanns många flyktvägar att ta till för att gömma sig själv. Jag bör-
Stefan Nyman, Marina Furubacka och Adam Guarnieri berättar om sina erfarenheter av att vara hbt-person. Även Tomas Ray deltog i paneldebatten. Respons 15
Varför går du med i Prideparaden? Helena Heino, Närpes - Jag är en ganska nyutkommen hbt-mamma och vill visa mitt stöd för mitt barn. Hon får vara precis som hon är och jag älskar henne. Det är första gången jag går med i en Prideparad så det ska bli riktigt roligt.
Kusinerna Piritta Harju, Vasa och Minna Emas-Westergård, Korsholm - Vi går med i paraden för att visa vårt stöd genom att fysiskt närvara. Det är en helt annan sak än att sätta kryss i en ruta på nätet. Genom att vara här visar vi vårt stöd för att alla ska bli behandlade lika.
Systrarna Fanny och Betty Ehnvall, Jakobstad - Det verkar vara svårt att leva som hbt-person och vi vill visa vårt stöd för dem. Vi deltar hellre i Prideparaden i Jakobstad än i Helsingfors eftersom det är så religiöst här. Prideparaden behövs.
Under sommaren har det hållits Prideparader på flera olika håll i landet, bland annat i Helsingfors, Jakobstad och på Åland. Här är några bilder från paraden i Jakobstad. 16 Respons
kolumn
Mitt hjärtas stad Får jag berätta en saga? Det handlar om ett ställe. Jag
tiva känslor. Jag ställde mig på trappan till Rådhuset och
brukar kalla stället för Mitt Hjärtas Stad. Jag ska berätta
skrek. Och hamnbusarna och källarpoeterna kom spring-
om vad som hände där en gång.
ande. För trots att jag inte hängt i de kvarteren på ett bra
Mitt Hjärtas Stad är inte en storstad, utan mer än mysig
tag hade de inte glömt mig. De är ju good guys.
liten stad, kanske lite sydfransk sådär. Ett stort område av
Det var inte enkelt. Det var inte roligt. Brandsläck-
Mitt Hjärtas Stad är de högljudda arbetarkvarteren med
ningen tog lång tid. Men det gick. Med mycket hjälp från
hemliga poesiaftnar i inrökta källare. Där bor de som för-
invånarna i de pulserande och vackra arbetarkvarteren
tjänat en plats i stan. Hela stadsdelen tycks pulsera, det
fick jag släckt elden. I precis rättan tid.
bultar och bränner av kärlek. När resten av staden tycks
Rådhuset blev lite brandskadat, lite svedda tape-
sova hörs ännu musik och stoj från dessa kvarter. Hamn-
ter och sådär. Men inget som inte gick att reparera. Så
busarna på krogarna där slåss och skriker men är ändå
småningom. Och idag är Rådhuset snyggare än vad det
good guys, ni vet.
någonsin varit. Drömmarna som ramlade ner från väg-
Det kan verka skrämmande, men det är det inte. Dess-
garna är uppsatta igen.
utom är det vackert där, det är där man hittar de lummiga
Och jo, slumkvarteren finns kvar. Fast stadsstyrelsen
träden och slagorden, skrivna med krita på tegelvägg. Nu
har en jävligt bra plan - en framtidsvision som det heter
för tiden hänger jag där oftast.
- på hur man ska rusta upp dem.
Nästan gömt i en av gränderna i Mitt Hjärtas Stads fulare delar, långt från de vackra arbetarkvarteren, låg en
ellen strömberg
gång ett hus vars färg flagnat för längesen. Där bodde
Jobbar på Musikcafé After Eight i Jakobstad, bloggar och
bara en stor trötthet. På golvet låg besvikelser, som skär-
skriver i olika sammanhang
vor av porslin, så vassa att man kunde skära sig på dem. Där började jag hänga rätt mycket för några år sen. Så mycket att jag till slut glömde bort de andra delarna av staden. Granne med huset låg flera hus att upptäcka. I de husen bodde missunnsamheten, självföraktet, avundsjukan och till slut tomheten tätt intill varandra. Det var ett sånt där brandfarligt område, började ett hus brinna så spred det sig lätt till andra. Och det började brinna, en kväll när jag vistats i trötthetshuset alldeles för länge. Det spred sig långt utanför de mörka gränderna. Först trodde jag att jag kunde hindra elden själv, att det skulle hjälpa med ett par hinkar vatten. Mitt på torget, höjt över alla andra hus står Rådhuset. Stadens stoltaste hus. Huset där tron, hopp och kärleken bodde. Där väggarna var dekorerade med nya drömmar. Dit hittade elden. Jag stod maktlös och såg på, ingen ensam hink vatten i världen kunde stoppa det som nu höll på att hända. Det var då jag bad om hjälp. Jag insåg, att jag ensam inte kunde hindra elden, och med elden alla dessa nega-
Respons 17
Med fokus på den självläkande människan Sanna Ehdin Anandala är en svensk författare och hälsoguru som har kallats ”den främsta företrädaren för den nya hälsovågen”. Hon ägnar sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att man ser till helheten och sambandet mellan kroppen, tankarna, känslorna, själen och hälsan. TEXT: pernilla nylund Foto: privat
I
mitten av maj besökte Sanna
Ehdin Anandala Bennäs i Pedersöre för att tala inför en storpublik. Syftet med föreläsningen
”Den självläkande människan”, är att
sätta fokus på det friska, på våra styrkor och det som ger oss livsglädje. Hon uppmanar oss att göra det som vi mår bra av och som gör oss glada. Då påverkar vi också tillfriskningsprocessen. Hennes hälsotänk innebär att man frångår synsättet att bekämpa det sjuka, till att främja och stimulera det friska. - Därmed får människor makten att själva påverka sin hälsa i en mycket större utsträckning än vad vi traditionellt har fått lära oss, säger hon. Under
föreläsningen
talar
hon
mycket om kost, livsstil och vårt sätt att tänka. Hon visar olika avslappningsövningar som syftar till att vi ska lyssna mer på vårt hjärta och att vi ska lära oss att andas rätt. Hon berättar om bristen på fokuserad närvaro, att vi ofta är någon annanstans i tankarna än ”här och nu”. Samtidigt funderar hon på energibristen som den moderna tidens sjukdom. - Förr skrev läkarna ut värme, vatten och vila på recept. Vi borde ta lärdom av detta och verkligen vårda våra relationer och hitta saker som är positiva för oss, säger hon och räknar upp beröring, närvaro och andlighet som
18 Respons
Vi ska lyssna mer på vårt hjärta och att vi ska lära oss att andas rätt. Det säger Sanna Ehdin Anandala.
punkter vi kan jobba mera för att för-
rar på hjärtat. Hjärtat är kroppens diri-
man gör små, små förändringar i livet
bättra.
gent som kontaktar alla celler i krop-
som på sikt ger stora utslag. Så små-
pen. Med hjälp av terapin har jag lärt
ningom blir de små förändringarna
mig att fokusera på livets goda.
starka, bestående förändringar. handlar om att tillföra energi till krop-
sina egna känslor och att man förval-
Aldrig för sent ändra livsstil
pen, att häva blockeringar, att rensa
tar dem på ett bra sätt.
Sanna Ehdin Anandala är fil. Dr.
ut gamla slaggprodukter, att sova och vila tillräckligt.
Sanna Ehdin Anandala fascineras av människans egen kraft och vad den kan göra med läkningsprocessen. Men det förutsätter att man har tillgång till
Den naturliga, självläkande kraften
- Om vi inte har tillgång till våra
immunolog och verksam som fri fors-
känslor kan vi inte bli friska. Vi måste
kare, föreläsare och författare till tolv
- Genom att skratta häver vi block-
våga möta mörkret ibland för att hitta
böcker som finns utgivna i många län-
eringar, så jag försöker skratta ofta och
de här känslorna och sedan leva,
der. Budskapet hon vill förmedla är
länge. Slaggprodukter rensar jag ut
tänka, göra och utvecklas från vår
att det aldrig är för sent att förändra
genom att ta bada i såpa några gånger
egen kris.
sin livsstil. Hon pratar om stress och
i veckan. Det funkar för mig, säger
När hon berättar utgår hon från sina
skräpmat som vår tids stora hälsoris-
Sanna och förklarar att nyckeln till en
egna erfarenheter. Hon berättar om
ker, samtidigt är hon övertygad om att
god hälsa i mångt och mycket handlar
hur hon tidigare i livet hade lätt för att
människan kan läka – om hon själv
om den egna inställningen och attity-
ta in andras önskemål, ängslas, tänka
vill!
den till de egna problemen.
negativa tankar och oroa sig – för att
- Med ökad självkännedom och
- Om man fokuserar på livets goda
hon inte ville göra saker fel. Dessutom
självkärlek kan man påskynda läk-
stimulerar vi läkningsprocessen. Och
levde hon väldigt självbestraffande.
ningsprocessen. Vi behöver kunskap,
kom ihåg: vi är relationsmänniskor.
Hon var helt enkelt inte snäll mot sig
personligt engagemang och hopp! Vi
Använd varandra för att överleva och
själv.
behöver integrera mjuka värden och
stärka er själva.
- Men allt det där har jag sopat
kosttillskott i den traditionella medi-
Sanna Ehdin Anandala har skrivit
under mattan. Mycket med hjälp av
cinen. Vi behöver alternativa metoder
tretton böcker. Läs mer om dem på
metoden ”Happy heart therapy”, en
för att läka hela kroppen.
hennes hemsida: www.sannarelations.
avslappningsövning där man fokuse-
- Livsstilsmedicinen innebär att
com.
Frimärken som väcker debatt Den 8 september är det officiell utgiv-
för subkulturer. Under sin karriär hann
ningsdag för de homoerotiska Tom
Tom of Finland göra över 3 500 teck-
of Finland-frimärkena. Men redan för
ningar”, skriver Itella på sin hemsida.
flera månader sedan väckte frimärkena ovanligt stort intresse - Itellas
Konstnären bakom Tom of Finland
webbsidor kraschade på grund av
var Touko Laaksonen (1920-1991),
det stora besökarantalet. Frimärkena
och man kan få veta mer om mannen
är omdiskuterade och har väckt pro-
bakom teckningarna på utställningen
tester – man har till exempel kunnat
Förslutna hemligheter - Tom of Fin-
skriva på protestlistor på nätet. ”Tom
land i breven som öppnas i Postmu-
of Finland är en av de mest kända fin-
seet den 6 september. I utställningen
ländska bildkonstnärerna ute i världen.
visas Laaksonens aktiva brevväxling
Hans överdrivet maskulina homoero-
från början av 1940-talet till döds-
tiska teckningar har blivit ikoniska i
året 1991. Utställningen pågår fram till
sin egen stilart och har bland annat
den 29 mars 2015 i det nya Postmu-
påverkat populärkulturen och modet.
seet som ska öppnas i museicentret
I sina verk utnyttjade Tom of Finland
Vapriikki i Tammerfors.
självironi och humor som är typiska Respons 19
Dubbelminoriteters rättigheter behöver aktiv bevakning Arbetet med att bevaka minoriteters rätt i samhället handlar om att bevaka mänskliga rättigheter. ”Ett arbete som aldrig tar slut”, konstaterar Anna Caldén, ordförande för Finlands Svenska Handikappförbund. På en nordisk konferens utanför Helsingfors i början av juni belyser man dubbelminoriteters vardagsproblematik ur flera infallsvinklar. Här är några av sakerna som diskuterades. TEXT: Pernilla nylund Foto: Sonja Wickman
A
nna Caldén inleder kon-
- Finlandssvenska barns rätt till
ferensen med att prata om
teckenspråk har blivit väldigt svårt
diskriminering, något som
eftersom det råder stor brist på tol-
hon ofta möter i sin vardag
kar. Inom äldrevården är det också
– antingen direkt eller indirekt.
problem då vårdare inte kan det fin-
- Diskriminering kan bara bemötas
landssvenska
teckenspråket.
Sedan
om vi möter människor som individer
den finlandssvenska dövskolan i Borgå
– inte som grupp eller tillhörighet. Vi
stängdes 1993 har vardagen för fin-
måste trygga alla minoriteters ställ-
landssvenska döva blivit extra utma-
ning.
nande, säger han.
Eva Biaudet är minoritetsombuds-
Bristen på stöd för det finlandssven-
man i Finland och hon talar om den
ska teckenspråket har gjort att antalet
utsatthet som ofta drabbar dubbel-
dövskolor minskar och döva barn inte-
minoriteter.
greras i hörande skolor.
- Dubbelminoriteter med socioeko-
- Men trots implantat behöver
nomiska problem eller mentala pro-
många teckenspråket i alla fall. Många
blem är väldigt utsatta. Vardagstrakasserier, hatprat och fördomar är något
Anna Caldén inledde konferensen.
lider av sämre skolgång eftersom de inte får samma information som sina
vi måste tala om dagligen för att kunna förändra attityder. Ett typiskt fenomen är att hatprat förekommer när minoriteter tar plats. När man bryter mot normen och tar plats kan vissa människor känna sig ”hotade”, säger hon.
Intressant konferens Det är en intressant konferens som SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder – arrangerar. Vi får ta del av många olika infallsvinklar på problematik som dubbelminoriteter upplever, och hur vi kan jobba vidare med
intressebevakning.
För
aktiv
intressebevakning behövs, det märker vi framför allt när vi får höra om situationen för de finlandssvenska teckenspråkiga. Janne Kankkonen berättar: 20 Respons
Janne Kankkonen arbetar för att det finlandssvenska teckenspråket inte ska dö ut.
skolkamrater. Man hör inte vad resten av klassen pratar om, förklarar Janne Kankkonen. - Döva finlandssvenska barn ska ha tillgång till ett finlandssvenskt teckenspråk och en finlandssvensk identitet. Idag finns det finlandssvenska teckenspråket med på Unescos lista över språk som hotar att dö ut.
”Man går miste om värdefullt kunnande” Ingrid Burman är ordförande för Handikappförbunden i Sverige. Hon menar att inom de flesta samhällsområdena har nordbor med funktionsnedsättningar sämre förutsättningar än andra medborgare. - Det här är dåligt både ut ett
Ingrid Burman är ordförande för Handikappförbunden i Sverige.
mänskligt perspektiv men också ur ett ekonomiskt perspektiv då länderna
- Politik som berör personer med
går miste om värdefullt kunnande.
funktionsnedsättning ska utformas i
Man talar gärna om det universellt
samverkan med brukarna och deras
Den två dagar långa konferensen
utformade samhället, men man talar
företrädare – det är jätteviktigt! Målet
hölls på Hanaholmen utanför Helsing-
inte om tillgänglighet.
för de nordiska ländernas funktions-
fors i början av juni.
hinderspolitik är full delaktighet och att avskaffa diskriminering.
Var går gränsen för onlineberoende? ”Vi är den sista generationen som
och öga mot öga. I framtiden kom-
skiljer på online och offline”. Det säger
mer även socialarbetare att använda
Camilla Granholm, doktorand i socialt
flervägskommunikation. Vi kan inte
arbete vid Svenska social- och kom-
längre frånse att de flesta av oss är
munalhögskolan vid Helsingfors uni-
online, säger hon.
versitet. I sin forskning intresserar hon
Statistik visar att år 2012 använde
sig för hur informations- och kom-
78 procent av 16-74-åriga finländare
munikationsteknologi kunde utnyttjas
internet dagligen eller nästan dagli-
inom socialt arbete. Under en föreläs-
gen. Även om vi hela tiden är här, är
ning tidigare i år förklarar hon att inom
vi också väldigt ofta där (i cybervärl-
social service har det funnits ett mot-
den). Frågan vi alla ställer oss är: var
stånd mot att använda teknologi. Var-
går gränsen för onlineberoende?
för? För att det finns en myt om att det Skriv till oss och berätta! Vad använ-
endast är genom ansikte mot ansiktemöten man kan skapa en tillitsfull relation mellan klient och socialarbetare.
www.sxc.hu
der du internet till? Hur ofta är du online?
- Socialarbetare upplever att tekno-
ver vara tillgängliga där klienterna
Mejla: respons@fspc.fi eller skriv till:
login är en tidstjuv. Den synen måste
finns. Det handlar inte om antingen/
Psykosociala förbundet/Respons, Sol-
vi ändra på. Socialarbetare behö-
eller utan om både och. Både virtuellt
kullavägen 65, 68600 Jakobstad. Respons 21
Hon har byggt upp en helt ny vardag Pamela Kinnunens mående har gått upp och ner i perioder. Hon har fått diagnosen bipolär sjukdom och är numera utbildad erfarenhetsexpert. Resan hit har varit brokig och gett henne många nya insikter. I ett brev till Psykosociala förbundet delar hon med sig av sina erfarenheter. Det här är Pamelas berättelse. TEXT: Pamela kinnunen Foto: privat
S
ommaren 2013 blev jag färdig erfarenhetsexpert inom mentalvården.
För
att
bli
en erfarenhetsexpert krävs
att man har personlig erfarenhet av mental-, eller missbrukarvården och har gått en utbildning för det. Även en anhörig kan bli erfarenhetsexpert. Som erfarenhetsexpert kan man dra grupper, vara stödperson, föreläsa, vara med och utveckla vårdsystem och så vidare. Min utbildning var åtta månader lång, vi hade närstudier en gång i veckan på Axxell i Karis. När jag inledde studierna var jag inte helt på det klara med vad det var jag gett mig in på. Jag tyckte bara att det lät intressant och i mitt intresse har alltid funnits en vilja att hjälpa andra. Vi jobbade mycket med oss själva men fick också lite teori i mental-, och missbrukarfrågor. Vi gjorde släktträd och livslinjer och var på studiebesök till enheter inom mental-, och missbrukarvården. Det var psykiskt en mycket tuff utbildning. Jag var nära att
”Jag är mycket stolt och glad över min titel - Erfarenhetsexpert. Jag har redan haft några uppdrag.” Då jag ganska grundligt gjorde min livslinje märkte jag att mitt liv faktiskt har innehållit ett växlande mående, skriver Pamela Kinnunen. 22 Respons
hoppa av ett par gånger. Det drog upp en hel del tankar och känslor som jag kanske inte var redo för just då. Utbildningen var alltså på många sätt olik andra utbildningar. Det krävdes heller inga teoretiska slutprov. Utbildningen är en rehabiliterings-
”Det finns ljus i varje tunnel och även de mest jobbiga sakerna i livet går att svänga till något gott.”
VEM?
Pamela Kinnunen
process, och den hjälpte åtminstone
Bor: I Karis (passligt stort, pass-
mig i accepterandet av min sjukdom
ligt svenskt, bra tågförbindelser
och med att få en klarare bild av min
och allmänt passligt för mig)
sjukdomstid och sjukdomsbild. Så till
Ålder: 40 år (men inombords 25)
min glädje gick jag skolan till slut. Är
Familj: Man, fyra barn i åldern 5-19 år. Gör: Jobbar med erfarenhetsexper-
mycket stolt och glad över min titel - Erfarenhetsexpert. Jag har redan
vågat tidigare. Tyvärr kunde jag aldrig
tisen, aktiv inom församling och
haft några uppdrag, några som jag
dricka bara lite, vilket ledde till att jag
kyrka, går på Klubbhus Fontana,
helt ordnat själv med att skicka ut lite
ofta sade och gjorde sådant jag sedan
samlar på Kalle Anka-pocketar och
information om mig själv och vad jag
ångrade efteråt. Dessutom började jag
latar mig i solen då det går.
har att erbjuda olika enheter. Jag har
i sökandet av en pojkvän som verk-
Tycker om: Att se mina barn ut-
bland annat föreläst på Psykosociala
ligen ville vara med mig köpa deras
vecklas och vara glada, träffa mina
förbundets bipolära kurs. Det var jät-
uppmärksamhet med sex. Att få stäm-
vänner, äta gott (till exempel pizza,
teskoj och givande. Varje uppdrag ger
peln som lättfotad och ett lätt kap var
glass, choklad). Läsa sanna livsberät-
igen så mycket nytt och det känns all-
inte svårt.
telser.
tid lika bra efteråt. I mitt intresse ligger
Då jag var 20 år hittade jag äntligen
Bästa årstiden: Våren. Då kommer
att föreläsa för olika grupper, både för
vad jag trodde var min prins. En man
allt till liv igen. Ljuset och fågelsån-
självinsjuknade och för vårdpersonal.
som avgudade mig över allt annat.
gen kommer och varje dag växer
För mig är det dessutom mycket vik-
Vi skaffade ”hela paketet” - barn, gif-
något nytt fram i naturen. Allt det
tigt att få ut information till studerande
temål, hus. Allt gjorde jag i hopp om
som varit visset och grått får nytt
inom området. Så jag har också varit
att ”sen blir jag nog fullständigt lyck-
liv. Helt som i vårt liv - efter mörker
på Novia i Åbo och föreläst för bli-
lig bara jag har allt”. Slutresultatet blev
kommer ljus igen!
vande socionomer.
dock att vi skilde oss efter sju år, då jag insett att nu växer det nog inte fram
Lång väg tillbaka
någon kärlek mera och att jag egentli-
Min väg till detta har varit lång och
gen varit kär i det han gav mig och inte
inte alls enkel. Jag har sedan 1999 haft
i honom själv.
psykiatriska diagnoser. Många olika,
Under denna tid hann jag också bli
men i dagens läge är det bipolär sjuk-
utbränd från det jobb jag hade, och
dom. Som jag ser min situation nu
med det började min psykiatriska resa,
sedan vi träffades och idag ser mitt liv
så tror jag också att det är min rätta
som är aktuell än idag. Utbrändheten
helt annorlunda ut än då. Jag har 50
diagnos. Det har jag kommit fram till
övergick i depression.
procent rehabiliteringsstöd och utöver
tack vare utbildningen då jag genom
det jobbar jag som inhoppare inom
Började långsamt bygga upp min vardag
äldreomsorgen. Jag gör också en del
märkte jag att mitt liv faktiskt har innehållit ett växlande mående.
att ganska grundligt göra min livslinje
frivilligt arbete och har ett stort nät-
Jag var mycket ensam och gick till-
verk med vänner, klubbhus, kyrka och
Skoltiden var för mig alltid soci-
baka till det som gett mig små stun-
församling. Idag känner jag mig inte
alt jobbig, den fick mig inte riktigt att
der av välbefinnande och känsla av
ensam och missanpassad mera.
passa in, och jag sökte ständigt min
att var omtyckt. Jag började träffa
Under min sjukdomstid har jag varit
plats både på fritiden och bland vän-
män och satte mig i en massa risk-
intagen på psykiatrisk avdelning tre
ner. Den känslan hölls kvar även i
fyllda förhållanden. Tills jag till slut
gånger och gått på elbehandling (ECT)
mina vidareutbildningar. Under hög-
träffade den man som jag idag är gift
tio gånger. Erfarenheterna av dem är
stadietiden fick jag smaken på alkohol.
med och har tre gemensamma barn.
varierande, både bra och dåliga. Men
Känslan den gav var härlig för mig. Nu
Tack vare honom började jag sakta
som slut vill jag bara säga att det finns
vågade jag släppa loss mera än tidi-
komma på fötter och långsamt bör-
ljus i varje tunnel och även de mest
gare och framför allt vågade jag ta
jade jag bygga upp min vardag och ett
jobbiga sakerna i livet går att svänga
kontakt med pojkar som jag inte alls
nätverk omkring mig. Det är nu 13 år
till något gott”. Respons 23
Mansrollen gör honom obekväm ibland ”I grund och botten handlar det om att man måste få vara sig själv för att må bra. Jag försöker få folk att förstå, men jag står inte med någon pekpinne. Istället kommer jag med ett alternativ som ibland skapar en viss förvirring. Varför måste vi till exempel vara antingen man eller kvinna – kan vi inte bara få vara människor?”. Det säger Claes Schmidt som ibland är Sara Lund och Sveriges mest kända transvestit. TEXT: pernilla nylund Foto: elisabeth ohlson wallin
I
flera årtionden levde han med
kvinnliga egenskaper. Inte ens försva-
en enorm skam och en mängd
ret anställer någon som pekar med
skuldkänslor. Vem är jag? Är
hela handen.
jag man eller kvinna? Tänk om
I många år gömde han sig i gar-
någon får veta att jag klär mig i kvin-
deroben, utan att prata med en enda
nokläder ibland!
människa om sina skamfyllda käns-
Idag är han en framgångsrik förelä-
lor. Till slut var det frun som avslöjade
sare och har gett ut boken ”Från Man
honom, och han säger att det var det
till Människa”.
bästa som kunde ha hänt.
”Under alla år jag har rest omkring som Sara har jag aldrig fått några negativa kommentarer. Jag har blivit bemött med respekt överallt.”
- Det är helt otroligt. Förr var jag
- Jag trodde aldrig att jag skulle bli
rädd för att folk skulle få veta. Nu beta-
30 år. Jag trodde att jag skulle ta livet
fru Anita märker det omedelbart. Jag
lar folk för att få veta! Med tanke på hur
av mig. Att tvingas välja att vara man
blir extra irriterad och extra känslig. Då
värdelös jag har känt mig i många år
eller kvinna i ett antingen-eller-sam-
säger hon att jag ska gå och byta om
är det en omvälvande känsla att vara
hälle kändes alldeles för betungande.
så att det blir människa av mig, haha!
eftertraktad, säger han. Claes Schmidt är en rolig typ. Han använder humor för att avdramatisera
Varför måste vi välja? Det borde vara
Efter så många års äktenskap vet hon
varje människas rätt att få definiera sig
precis hur jag fungerar. Om det går
själv, säger han.
två-tre veckor utan att jag får vara Sara
och han säger att hela succén bygger
så blir det jobbigt. Då är det bättre att
Mansrollen blir obekväm
byta könsroll i några timmar, förklarar
- Varför ser vi på diagnoser som
Idag lever han 50 procent av sitt liv
han.
på att han har en adhd-begåvning. något negativt och nedsättande? Visst
som Claes och 50 procent av sitt
vore det bättre om vi kunde försöka
liv som Sara. Men Sara och Claes är
hitta styrkan i varje människa istället?
samma person.
Alla har något som de är bra på. Lyft
Ingen vet varför vissa människor blir transpersoner. - Men vad man vet är att runt 5
- Jag reser alltid som Sara när jag
procent är det. Om jag inte får leva ut
är ute och har föreläsningar. Men jag
min manliga och kvinnliga sida mår
I ett samtal med Claes Schmidt talar
förställer inte rösten och jag går inte
jag väldigt dåligt. Jag tycker att det är
han mycket om mansrollen och hur
kvinnligt bara för att jag har hög-
mera märkligt att vi anpassar oss till
den håller på att förändras. Han menar
klackat. Jag går annorlunda eftersom
antingen den ena eller andra könsrol-
att män vågar vara mera mänskliga nu
jag bär högklackat, men så är det väl
len istället för att anpassa oss till vara
och att män är beredda att ställa upp
för alla som har sådana skor?
människor.
fram det.
på sådant som förr ansågs som kvinnogöra. - Se på arbetsmarknaden till exempel. Där efterfrågas män som har
gör
Första gången Claes var ute på stan
honom obekväm ibland, och det är
Han
säger
att
mansrollen
som Sara var han väldigt rädd. Han
då han måste byta könsuttryck och bli
berättar att han hade fördomar om
Sara.
hur människor skulle reagera.
empati och social kompetens, sådant
- Allt känns jobbigt och blir som ett
- Folk avslöjade mig direkt. De såg
som förr betraktades som typiskt
påhäng jag inte kan bli av med. Min
att jag var en man i kvinnokläder, men
24 Respons
Claes Schmidt som ibland är Sara Lund är Sveriges mest kända transvestit. det hände ingenting. Alla var glada
hade ingen sagt till mig att det var okej
och log och någon bjöd mig på kakor.
för en man att klä sig i kvinnokläder?
att få folk att skratta åt sina feltänk och
jag gått omkring och trott att mina
Vill få folk att skratta
rar oss utan varandra. Tänk inte homo,
värsta farhågor skulle besannas, och
I sina föreläsningar pratar SaraClaes
funktionsmöjlighet,
så händer ingenting!
(det är så han ofta talar om sig själv)
människa! Jag vill uppmuntra alla att
Jag blev så fruktansvärt arg! Där hade
- Målet med mina föreläsningar är inse att allt hänger ihop. Att vi inte klaetnicitet...
tänk
- Under alla år jag har rest omkring
mycket om hur vi människor är pro-
stå för den de är och att använda ord
som Sara har jag aldrig fått några
grammerade och att vi behöver upp-
som uppmuntrar, inkluderar och väl-
negativa kommentarer. Jag har blivit
datera oss. Att vi behöver bredda vårt
komnar.
bemött med respekt överallt. Varför
sätt att tänka och våga reflektera. Respons 25
Utmattningssyndrom - snart en folksjukdom
Vad är utmattningssyndrom och hur kan man som anhörig stöda en närstående som drabbas av det här? Camilla Pitkänen, psykiatrisk sjukskötare, reder ut begreppen. Text och foto: Pernilla nylund
D
et var på 1970-talet som man i USA började tala om burn out, utbrändhet. Till en början trodde man att
detta var ett fenomen som bara drab-
bade högpresterande jurister, läkare, lärare, vårdpersonal… Idag är utbrändhet på god väg att bli en folksjukdom. - Utbrändheten var populär i Sverige på 1980-talet och början på 1990-
Miivi Selin-Patel är Helsingforsföreningen Sympatis nya verksamhetsledare.
talet. Det var ett trendigt ord och man talade slarvigt om att man ”känner sig utbränd”. Men det här är inget tillstånd som börjar som en blixt från en klar himmel. Det är något som kan ha pågått i flera år, säger Camilla Pitkänen. Hon berättar att den mest centrala känslan är en känsla av att vara tömd på mental och fysisk energi. Att man kanske klarar av att arbeta, men när man kommer hem finns inga krafter kvar. Så småningom håller den här känslan i sig hela dagarna, hur mycket man än sover och vilar. Till slut känns det motbjudande att gå till jobbet, trots att det är ett jobb man egentligen tycker mycket om. En naturlig följd av detta är att man får sänkt självförtroende i arbetet, vilket hör till sjukdomsbilden.
Fysiska
symtom
uppkom-
mer – huvudvärk, sömnproblem, ont i nacke, axlar, till exempel. Om man låter situationen fortgå kan detta leda till depression. - När man har levt i en stres�-
- Det bästa med arbetet på Sympati är att vi har öppet hus. Det är roligt när medlemmar kommer hit, alla är så snälla.
sig situation i över ett halvår varvar man upp och vid utmattningssyndrom har kroppens stressystem blivit trubbigt och okänsligt. De hormoner 26 Respons
Camilla Pitkänen oroas över att utbrändhet är på god väg att bli en folksjukdom.
”Den mest centrala känslan är en känsla av att vara tömd på mental och fysisk energi. Man kanske klarar av att arbeta, men när man kommer hem finns inga krafter kvar.”
saker. Men ingen storstädning, varnar Camilla Pitkänen, utan snarare hjälpa till att bära ut soporna, plocka ur diskmaskinen och liknande.
Motionskampanjen
- Man ska inte ta bort allt ansvar från den som är sjuk, det kan stjälpa mer än hjälpa, menar hon.
Kom ihåg att motionera och delta i vår kampanj!
- Regelbundenhet i vardagen har visat sig vara oerhört viktigt. Gå ut
Alla som deltar i motionskampanjen
på promenader på förmiddagen och
och lämnat in ett motionspass senast
eftermiddagen. Ät på bestämda tider.
15 oktober till förbundet deltar i utlott-
Och tala, tala, tala. Även om ni kanske
ningen av fina vinster. Det är inte för
som utsöndras i en stressig situation
inte kan hålla igång en längre dialog är
sent att börja motionera. Motionspas-
och normalt utlöser en stressreaktion
det väsentligt för båda parter att tala
set finns på förbundets hemsida och
har inte längre någon effekt. Perso-
med varandra.
nen känner sig trött och tröttheten blir kvar. Förloppet vid utmattningssyndrom följer ett tydligt mönster. I den här ordningen brukar kroppen reagera:
kan laddas ner därifrån. Du kan också
Hon påpekar också att det är viktigt
beställa motionspasset i pappersform
för anhöriga att behålla sina egna liv,
från förbundet. I nästa nummer av
att fortsätta leva trots att en närstå-
Respons publicerar vi vinnarna som
ende mår dåligt.
dras på höstmötet. Vi har tack vare
- Livet ska gå på som vanligt både
sponsorer och samarbetspartners fått
uppvarvning, kaos, återhämtning och
med rutiner och nöjen. Som anhörig
fina vinster att lotta ut, bland annat
så småningom - nyorientering.
kan du aldrig återhämta en närstå-
presentkort till spa, kryssningspresent-
- Risken för utmattningssyndrom
ende – det måste den här personen
kort med mera. Så nu – sätt igång och
drabbar oftare personer som har svårt
göra själv. Du kan finnas där som stöd,
motionera!
att hävda sig, har dåliga arbetsförhål-
men återhämtning handlar om att
landen, är ängsliga, rädda att bli invol-
återta makten över sitt eget liv och lära
verade, har svårt att ta beslut och sätta
känna sig själv på nytt.
gränser, och är osäker på sig själv. Dessa sårbarhetsfaktorer i kombination med dåliga arbetsförhållanden gör att människor riskerar att drabbas
UTMATTNINGSSYNDROM SYMPTOM
av utmattningssyndrom. Det är också
Känslomässiga
viktigt att komma ihåg att vem som
•Lättirriterad, orolig och ned-
helst kan drabbas, säger hon.
stämd. Det är också van-
- Ofta tar man på sig för mycket om
ligt att man har ångest.
10 september Den 10 september varje år uppmärksammas självmord genom en inter-
man inte känner sin egen begränsning Tankemässiga
nationell suicidpreventiv dag. Detta
•Försämrat minne, koncentra-
för att öka medvetenheten om själv-
Viktigt med kunskap
tionssvårigheter, problem med att
mord, som numera anses vara ett stort
Och hur kan jag som anhörig stöda
planera och genomföra uppgifter.
folkhälsoproblem - enligt Världshäl-
och har självkännedom.
och hjälpa?
soorganisationen WHO är det årligen Sömnstörningar
uppemot en miljon människor som tar
är viktigt att läsa på och ta till sig kun-
•Svårt att somna och/eller många
sitt liv.
skap om vad stress är för någonting
uppvaknanden under natten.
Camilla Pitkänen pratar om att det
och vilka konsekvenser det kan få för
År 2003 beslöt därför WHO, i samarbete med den internationella orga-
människan. Hon anser även att man
Trötthet
nisationen för självmordsprevention
ska stöda personen att söka professio-
•Energilöshet, trötthet som är
IASP, att den 10 september ska bli en
nell hjälp.
svår att vila bort, utmattning.
dag när man uppmärksammar detta
- Just den biten kan vara svår. Det
problem. Under denna dag hålls det
här måendet är starkt kopplat till utan-
Kroppsliga
på många platser i världen konferen-
förskap och man har svårt att accep-
•Hjärtklappning, magkatarr,
ser, minnesstunder och andra typer av
tera att man är sjuk och behöver hjälp.
förstoppning, högt blodtryck,
manifestationer. Man uppmärksam-
värk, överdriven ljudkänslighet.
mar även de metoder och program
Man kan också stöda sin närstående genom att avlasta med praktiska
som finns för att förebygga självmord. Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att
Respons 27
TEMA HBTIQ
”Regnbågsbarn behöver mera skydd” Ett flertal barnskyddsorganisationer demonstrerade i början av juni för att regnbågsfamiljer ska behandlas lika inför lagen som andra. Det är särskilt familjer med två mammor som är sårbara.
N
är den nya faderskapsla-
organisationerna oroliga för att regn-
veten om problematiken kring moder-
gen behandlas av reger-
bågsfamiljernas juridiska situation fal-
skapsfrågan och att hon därför gav
ingen riskerar regnbågs-
lit bort.
den arbetsgrupp som skulle ge ett för-
hamna
”Ideologiskt motstånd får inte leda
slag till ny faderskapslag i uppdrag att
utanför. Det är inte frågan om att
familjerna
att
till att barn sinsemellan behandlas
också göra en översikt av vad som kan
regnbågsfamiljerna glömts bort efter-
ojämlikt” skriver de olika organisatio-
behövas när det gäller moderskaps-
som många av de organisationer som
nerna i ett pressmeddelande.
lagstiftningen.
är med och demonstrerar har hörts av
Förutom Regnbågsankan rf med-
- Jag är jätteledsen att det nu fram-
arbetsgruppen som förberedde lag-
verkade även Regnbågsfamiljer, Män-
ställs som om justitieministeriet skulle
förslaget.
niskorättsförbundet, Seta och Trasek i
plocka bort någonting när det tvärtom
demonstrationen.
är så att det är en sak som jag vill att
- Jag tror att det handlar om att regeringen ger efter för mera värde-
man ska utreda, säger Henriksson.
ten som är vice ordförande för Regn-
Moderskapsfrågan finns inte i regeringsprogrammet
frågan inte skulle gå igenom i den
bågsankan rf.
- Det har aldrig ännu funnits några
nuvarande regeringen, men eftersom
konservativa krafter säger Petra Nys-
Enligt Henriksson är det klart att
I det här skedet är det fokus på
paragrafer när det gäller moderskaps-
frågan nu har utretts grundligt finns
familjer med två mammor. Man arbe-
frågan och det finns inte heller med i
det en god grund inför kommande
tar för att de ska få samma rätt att bilda
regeringsprogrammet, säger justitie-
regeringsförhandlingar.
familj på lika grunder som familjer
minister Anna-Maja Henriksson.
med föräldrar av olika kön.
Henriksson säger att hon var med-
Källa:
texten
publicerades
på
svenska.yle.fi den 2.6.2014
- Barn med två mammor har inte samma rättskydd som andra barn i och med att det krävs en intern adoption för att båda mammorna ska ha samma rättigheter. Om något händer den biologiska föräldern före adoptionen har vunnit laga kraft förlorar bar-
Regeringen beslöt att stryka regnbågsfamiljerna I det lagförslag som justitieministeriets tjänstemannagrupp överlämnade till regeringen finns mammornas lika rätt inför lagen inte med och nu är 28 Respons
www.sxc.hu
net båda sina föräldrar, säger Nysten.
Inte jättemånga frågor om hbtiq Den största fråga/svar-sajten för unga i Finland är just nu Decibel.fi, den tvåspråkiga ungdomswebbportalen på nätet där unga får information, rådgivning och har möjlighet att påverka. Vi frågade ungdomsinformatören Liselott Nyström i Korsholm om de har märkt någon förändring i sexualfrågorna på sin sida? Ser frågorna likadana ut idag som när de startade upp 2008? Och vilka typer av frågor kring HBTIQ får de? Text: Pernilla nylund
V
i får nog en del hbtiq-
äventyrlig och testa gränser också
frågor, nu som då. De är
kan ta sig uttryck i sexuella pröva-
inte speciellt många, kan-
på:anden.
ske motsvarar de andelen
Liselott Nyström säger att det inte
hbtiq-personer i samhället inom våra
är så mycket ”är jag lesbo eller bög”-
kategorier om kärlek och sex? Men
frågeställningarna som är själva pro-
jag tycker ändå att de blivit lite fler än
blemet, utan mera hur de ska berätta
tidigare. Framför allt tycker jag att det
för omvärlden, hur personen de är
är frågeställarnas inställning som för-
kära i kan reagera, om de kan få barn
ändrats lite, de kan till exempel säga så
tillsammans och så vidare.
där mera att ”by the way, jag hånglade
- Det känns som om problemen lig-
med en tjej i lördags” (av en tjej alltså).
ger på följande nivå numera. Det kan
- När jag började 2009 var de få frå-
också handla om att de vill ha kontakt
gor som kom, till exempel om huru-
med andra som är hbtiq. Men man ska
vida frågeställaren är homo eller inte,
också komma ihåg att medelåldern på
mera upprörda, förvirrade och skamfyllda. Visst kommer en del sådana ännu idag, men ibland får man också
dem som ställer frågor på Decibel.fi är Ungdomsinformatör Liselott Nyström svarar på hbtiq-frågor.
en känsla av att det här med att vara
15-16 år, så det kan hända att det ser annorlunda ut bland studeranden och unga vuxna, säger hon.
Psykosociala förbundet på Mentalhälsomässan Psykosociala förbundet kommer i år igen att finnas med på Mentalhälsomässan som ordnas i Helsingfors i november. Mässan är ett unikt evenemang där olika organisationer och arbetsgrupper möts. Temat för mässan är i år ”Mera tillsammans”. Mera info om evenemanget finns på www.mielenterveysmessut.fi. Mässan ordnas i Gamla Hamnen, Lilla Hamngatan 3-5 i Helsingfors. Psykosociala förbundets utställningsplats kommer i år att vara E 18. Mässan är öppen tisdagen den 18.11 kl. 9-17 samt onsdagen den 19.11 kl. 9-16. Inträdet är 5 euro/person. Pensionärer, studerande och grupper (minst 10 personer) betalar 3 euro/person. Psykosociala förbundet kommer även att få ett antal fribiljetter. Ifall du är intresserad av att besöka mässan kan du höra dig för om eventuell fribiljett. Ta gärna kontakt med Ira Häggström på regionskansliet (ira.haggstrom@fspc.fi).
Respons 29
Lyckat läger på Houtskär I början av juni arrangerade Psykosociala förbundet en rehabiliteringskurs ute på vackra Houtskär. Några dagar efter kursens slut överraskades vi av härlig feedback från några av deltagarna. Två fina dikter landade på kansliet - utformningen ser ni på bilderna. Så här skriver två kursdeltagare: Jag vill likt en fjäril, flyga fritt över ängarna, suga i mig blomstrens nektar, känna smaken av dess sötma, bli smekt av sommarvinden. Jag vill vara fri att flyga, vart jag vill, känna solens vingslag och vinden i mitt hår. Efter denna vecka känner jag mig lätt som en fjäril som kan flyga fritt, tacksam från mitt hjärta att jag fick denna möjlighet. NI ÄR VÄRDEFULLA! TACK! Varma kramar, Maren På sommarläger vi alla vara innerst inne, vill vi vara bara ingen stress, ångest eller oro vi vill hellre låta saker bero. Kompisar, vänner, kalla det vad ni vill. Denna vecka har ni för mig funnits till. Tack ska ni ha, vänner fina. Finns risk för att jag på fredag börjar grina.
30 Respons
föreningsnytt
Cronblommorna på friluftsdag till Emmes Text och foto: gunnar enlund
E
n solig och varm vårdag var tio glada medlemmar från Cronblomman på friluftsdag till det natursköna Emmes i
Nedervetil. Vi hade kunnat vara flera men av olika orsaker uteblev några som tänkt komma med. En del hade svårigheter att hitta fram, men så småningom kom vi till Emmes retreat och hälsades välkomna av värdinnan Ulla-Beth Mäki-Jussila. Till en början bjöds vi på lunch bestå-
ende av en god laxsoppa. Efter maten presenterades övernattningsstugorna av husvärden Henrik Wiik. Stugorna är verkligen speciella, de är byggda uppe i tallarna och alla anpassade så att de passat in mellan träden. Sen gick vi
Natursköna Emmes i Nedervetil.
runt och njöt av den underbara naturen vid det stora Emmesträsket. Småningom samlades vi i lusthuset där Ulla-Beth pratade om hur man finner livsglädje i vardagslivet och hur man orkar gå vidare efter svårigheter i livet. Vi hade avslappningsövningar under ledning av Ulla-Beth. Det kändes fint att vi satt nära varann i det lilla utrymmet. Efteråt bjöds vi på kaffe och vi satt och pratade runt kaffebordet. En del tog ett bad i det vårkalla men uppfriskande vattnet i sjön. Sen skildes vi åt och åkte hem, en upplevelse rikare och med en tanke att vi kan återkomma ett annat år för en trevlig och skön eftermiddag ute i naturen.
Övernattningsstugorna är byggda uppe i tallarna.
Respons 31
HITTA DIN STYRKA Psykosociala förbundets 30 årsjubileum och höstmöte i Åbo Den 23-25 oktober samlas vi vid Ruissalo Spa i Åbo under temat ”Hitta din
Program
styrka”. Psykolog och brukare Arnhild
TORSDAG 23.10
Kl. 14.00-14.30 Avslutningsord och
Lauveng från Norge föreläser om Den
Kl. 17.00-18.00 Bekanta sig med
reflektioner Birgitta Eklund, psykote-
svåra konsten att hoppa långsamt –
hotellet, simning eller spaavdelning
rapeut
om förbättringsprocesser vid allvarlig
Kl. 18.00-19.00 Kvällsbit
Kl. 14.30-15.00 Kaffe Kl. 15.00-16.30 Vattengymnastik
psykisk sjukdom. Vi kommer också att få ta del av psykiater Hans Fredriks-
FREDAG 24.10
eller utflykt till Åbo slott
sons presentation om Salutogenes –
Bufféfrukost
Kl. 16.30-19.00 Eget tid och vila
hälsans ursprung – hitta dina styrkor.
Kl. 9.30-10.00 Anmälan och kaffe
Kl. 19.00-20.30 Festmiddag
På programmet har vi också inslag av
Kl. 10.00-10.10 Välkomsthälsning av
Kl. 20.30 Dans i restaurangen
motion och en utflykt till Åbo slott.
Eva Sjöström, ordf. i Psykosociala för-
Festmiddag hålls på kvällen 30-årsju-
eningen Duetto rf/Pargas
LÖRDAG 25.10
bileet till ära. Stadgeenliga höstmötet
Kl. 10.10-10.30 Psykosociala förbun-
Bufféfrukost
hålls på lördag förmiddag. Från Öst-
dets ordförande Christer Rönnlunds
Kl. 9.30-9.45 Stefan Wallin framför
erbotten ordnas en gemensam buss-
hälsning
Åbo stads hälsning
transport till Åbo. Vi hoppas att både
Kl. 10.30-12.00 Föreläsning Arnhild
Kl. 10.00-11.30 Psykosociala förbun-
jubileumsseminariet och höstmötet
Lauveng, Psykolog, Norge
dets HÖSTMÖTE
väcker intresse i år att delta. Även sam-
Kl. 12.00-13.00 Lunchpaus och ben-
Kl. 11.30-12.00 Cecilia Magnusson,
arbetsparter och övriga intresserade
sträckare
juridiskt ombud SAMS
välkomnas att delta på seminariet.
Kl. 13.00-14.00 föreläsning Hans
Kl. 12.00 Lunch/kaffe och hemfärd
Fredriksson, psykiater
Logi: Enkel- eller dubbelrum på Spahotell Ruissalo, Runsala parkväg 640, Åbo Rumspris: 55 euro/person/natt, i dubbelrum, 90 euro/person/natt i enkelrum Anmälningar: från föreningarna bör göras till förbundet så att dessa finns oss tillhanda på centralkansliet i Jakobstad tisdagen den 16.9. Anmälan anmäls till bodil.viitanen@ fspc.fi tfn 06-723 2515 eller till sonja.wickman@fspc.fi, tfn 06-723 3153. Frågor och information: Psykosociala förbundets verksamhetsledare Bodil Viitanen tfn 06-723 2515. Istället för gåvor och blommor med anledning av förbundets 30-årsjubileum kan inbetalningar göras till förbundets Jubileumskonto, vars intäkter går till utdelning av stipendier till personer med psykisk ohälsa för rehabilitering, utbildning och rekreation.
32 Respons
En bok som inte borde finnas
bokrecension
”Jag blev tidigt medveten om min läggning. Jag blev fäst
nesfrid. Jag talar om de
vid en flicka, jag var olyckligt kär. Jag förstod att jag inte
juridiska
kunde vara den enda i världen. Jag läste mycket, undrade
kring föräldraskap, vård-
varför man inte skriver något om det här. Ända tills jag
nadshavarskap och intern
förstod att dessa känslor var förbjudna”.
adoption, och om den
procedurerna
emotionella
anknyt-
Mirkka Rekolas text om hur det är att leva med en ständig
ningen
rädsla för att bli arresterad är djupt berörande. Fram till år
barn. På den ena arenan
1972 var homosexualitet straffbart och vi får veta att inte
förutsätts jag vara sak-
ens författarens psykiater är medveten om hennes lägg-
lig, påläst, exakt, lite hård
ning, ”av rädsla för att man skulle försöka omvända mig”.
och välartikulerad. På den
till
mitt
första
andra förväntas jag visa Den 20 februari 2014 släpps antologin Klartext (med all
känslor, våga vara öppen,
respekt). Ord om sexualitet och kön. Den lanseras sam-
sårbar,
tidigt som riksdagen inleder behandlingen av den jäm-
mottaglig. Det är svårt att
lika äktenskapslagen. Boken får stor genomslagskraft
sammanjämka dessa dia-
och debatten tar fart, igen en gång. En debatt som känns
metralt olika dimensioner
ömsom föråldrad, gammalmodig, kränkande, ömsom
av det mänskliga psyket. /.../ Ovissheten om jag någonsin
saklig i sin framtoning. Men debatten borde, precis som
formellt kommer att få bli förälder till mitt barn får ofrån-
boken, egentligen inte finnas. Det är precis som bokens
komligt hämmande effekter på den process som borde
deltagande
och
redaktörer skriver – ”om sexuella minoriteter och köns-
utgöra mitt absoluta fokus just nu, det vill säga att vara
minoriteter var en självklar och normal del av det kollek-
fullständigt närvarande för att lära känna och ta hand om
tiva finländska medvetandet som det borde vara så skulle
mitt barn”.
boken inte behövas”. Jeanette Östmans text om den enorma byråkrati och det Det är rätt dyster läsning vi serveras. Framför oss står 14
massiva papperskrig som måste till innan hon får bli för-
finländska personligheter som naket och ärligt berättar
älder till sitt barn är häpnadsväckande. Vansinnigt. Full-
om fragment ur sitt liv, om våndan i att vika från den så
ständigt onödigt och grymt diskriminerande. Jag för-
kallade normen, om det själsdödande i att inte få vara sig
står varför Östman gråter mer när hon, tre månader och
själv. Jag känner mig illa till mods när jag läser. Jag tänker
några dagar efter att sonen fötts, blir förälder till samma
”har vi inte kommit längre än så här?”. Vi har inte kommit
son, i juridisk bemärkelse.
längre än så här. Den dystra läsningen om våndan, kampen, ängslan, rädslan, de undanträngda tankarna, den är
”Att jag gråter mer då än vid själva förlossningen säger
fortfarande verklighet på sina håll i dagens Finland. Så
något om detta för familjebanden ack så ovidkommande
länge vi definierar varandra genom vår könstillhörighet
och ändå alldeles oerhört väsentliga erkännandet”.
kommer våndan att ligga som en mörk skugga över delar av vårt samhälle. Ja, det sker en attitydförändring, men
Trots den märkbart starka känslan av ängslan och för-
den sker frustrerande långsamt. Samtidigt som vi öppnar
tryck lyckas redaktörerna Johanna Korhonen och Jea-
upp för ett mänskligare samhällsklimat där rättigheterna
nette Östman formulera kritiken mot fördomarna på ett
för sexuella minoriteter förbättras, sker en förändring åt
väldigt smidigt och lågmält sätt. De låter texterna tala för
andra hållet i andra delar av världen. Det finns länder som
sig själva. Texter, som är befriande ojämna, spretiga och
nyligen har infört antigaylagar och inskränker grundläg-
mycket individuella. Just därför blir innehållet så starkt.
gande rättigheter som yttrandefrihet och föreningsfrihet.
Och trots att det är rätt dyster läsning vi serveras ligger
Den utvecklingen är skrämmande.
ett hoppfullt skimmer över helheten. Här finns så mycket kärlek, och en dröm om en mer rättvis värld att leva i. En
”Det löper två röda trådar genom mitt liv just nu: en syn-
värld där alla får vara sig själva.
nerligen byråkratisk och en ytterst sinnlig. Och de konkurrerar om min tid, energi, mina pengar och min sin-
pernilla nylund Respons 33
bokrecension
Vår rätt att vara människor I över 40 år stuvar Claes Schmidt effektivt undan en
kanske det enda vettiga? Allt blir så tydligt. Budskapet går
annan sida av sig själv, den andra sidan - den kvinn-
fram och som läsare överraskas jag av att boken är så
liga sidan. Han samlar alla kvinnliga attribut i en speciell
stimulerande. Den är både allvarlig, klok och rolig på en
väska som förpassas längst in i garderoben, en väska han
och samma gång.
bara plockar fram när ingen annan kan se. Som liten visste han inte vem han var – pojke eller flicka? Man eller
Jag lutar mig tillbaka i stolen, tänker att motsatsen till kär-
kvinna? Sitt livs hemlighet vågade han inte berätta för
lek inte är hat. Det är rädsla, människans värsta fiende.
någon. Under militärtiden skyllde han på att han måste
Rädsla stänger och skapar aggression, misstänksamhet,
öva på sina trummor (han var musiker) men istället för
diskriminering, hot och krig. Kärleken öppnar, är nyfiken
att spela bytte han kläder ”och transade häcken av mig
och bryr sig om sina medmänniskor. Det mest spännande
inne på regementet!”. Han berättar att det var ett sätt att
är att det är upp till varje människa att välja kärlek eller
överleva, men att han hela tiden var livrädd för att någon
rädsla. Märkligt nog är det väldigt många som väljer rädsla
skulle dyka upp och avslöja honom.
istället för kärlek. Som väljer misstänksamhet istället för
Senare gifter han sig med Anita, fortsätter med sin
kommunikation. Som fördummar istället för att uppgra-
machovardag (han beskriver sig som extra macho just
dera sig. Och som stänger dörrar istället för att öppna
för att han inte vill avslöja den andra sidan av sig själv)
dem.
och håller sitt utanförskap hemligt även för sin fru. Så småningom klarar han inte av att leva så länge, han vill
Idag är Claes/Sara en av Sveriges mest bokade föreläsare.
inte leva med skammen, rädslan för att bli ”upptäckt”, och
Hen framträder i syfte att uppdatera och bredda sättet att
känslan av att vara missförstådd.
tänka och inspirera andra att våga reflektera över sig själv
Idag är Claes Schmidt Sveriges mest kända transvestit.
vår rätt att vara människor och vår rätt att slippa katego-
och sina medmänniskor – utan att döma. Hen talar om Genom sitt andra jag, Sara Lund, har han gett transves-
riseras. Måste man vara antingen det ena eller det andra,
tismen ett ansikte där han visar upp en man som älskar
frågar hen sig? Kan vi inte bara få vara oss själva?
sin fru och som då och då är en kvinnlig man. I boken ”Från man till människa” talar han om normer och funderar kring vad de gör med oss som individer, och vad det egentligen innebär att vara människa? Jag är man och klär mig i kvinnokläder ibland för att plocka fram något som jag inte får kontakt med annars. Jag gillar mycket av det som vår kultur definierar som kvinnligt. Därför behöver vi ett särskilt ord för att beskriva mitt sätt att vara; det heter inte att jag är människa. Det kallas att jag är transvestit. /.../ För att må bra måste jag få klä mig som Sara då och då. Att vara transvestit är inte en böjelse, utan ett sätt att vara och tänka. En variation. Det är inte märkvärdigare än så. Alla människor måste äta och sova för att må bra. En transvestit måste byta könsroll för att må bra. Det handlar inte om sex och kön, det handlar om känslor. Boken är delvis skriven som en dialog mellan Claes och Sara där de pratar om vår rätt att vara människor, om värderingar som styr våra liv och hur vi är programmerade att tänka. Det är ett listigt grepp författaren använder, 34 Respons
pernilla nylund
När man mår dåligt i själen på äldre dar Psykisk ohälsa bland äldre är något som få pratar om - ändå är den mer vanlig än i andra åldersgrupper. Därför ska nu personal i äldreomsorgen utbildas i att hitta och hjälpa äldre som lider av psykisk ohälsa. händer i livet när man åldras, vilket är en bidragande orsak till att många på ålderns höst mår dåligt. Uppemot 15 procent av personer i åldergruppen 65+ lider av psykisk ohälsa, mot 4-10 procent i övriga grupper. Därför har staten tillsammans med SKL satsat på att utbilda personal som jobbar med äldre i att upptäcka signaler på psykisk ohälsa tidigt och i hur man kan stödja den sjuka hela vägen till ett tillfrisknande. – Många har ju en bild av sin mormor som bjuder på bullar och saft, men vi vill också lyfta fram en annan bild. Det är kanske så att mormor super eller morfar är psykiskt sjuk, och då måste man lyfta upp och våga prata om det. Det ska vara lika naturligt att söka vård om man har ont i kroppen som när man har ont i själen, säger Ola Winwww.sxc.hu
H
quist, utvecklingsledare på Kommunförbundet Skåne.
åkan var 62 år när han
det. Jag sa bara att jag inte mår riktigt
plötsligt började få ont
bra, men att det snart skulle bli bättre.
Lyssna, erbjuda vård och uppmuntra
i kroppen. Han gick till
Det var mitt svar. Men det blev ju inte
I dag avslutade 20 personer från äld-
läkare flera gånger, men
bättre, berättar 69-årige Håkan Wing-
revården runt om i Skåne sin utbild-
ren.
ning. De är först ut, och syftet är att
de sa alla att han var fullt frisk. I själv verket bar Håkan på en stor oro över
Efter att ha mått dåligt i ett halvår
fler i Skåne ska utbildas under 2014.
att han led av allvarliga sjukdomar. Till
blev Håkan Wingren inlagd, och fick
Utbildningen ska ge personal ett ABC
slut vann den oron över honom och
genomgå ECT-behandling. I dag är
för psykiskt sjuka- kallat BLEUS, som är
han blev svårt deprimerad.
han frisk och aktiv i föreningen Libra
ett verktyg för att fånga ohälsan bland
för att hjälpa andra.
äldre. Det handlar om bedömning,
– Jag började gå ner mig och kände
att lyssna, erbjuda vård, uppmunta
att ingenting var värt i mitt liv. Jag blev så illa däran att jag fick läggas in. Det
Vanligt bland äldre
till hjälpen och sen vara ett stöd ända
var min hustru och mina barn som
Håkan är inte ensam om att vara
fram till tillfrisknande.
tyckte att jag inte var mig själv. Jag
äldre och må dåligt i själen. Faktum är
ville bara ligga med huvudet i kudden
att depression är betydligt vanligare
Texten
hela dagen. Jag var tyst och inbunden,
bland personer över 65 år än i andra
se/nyheter/regionalt/sydnytt den 16
men då kunde jag ju inte prata om
åldersgrupper. Det är mycket som
december 2013
publicerades
på
www.svt.
Respons 35
Mind stöder människor i kris Mind har arbetat med att främja den psykiska hälsan i Sverige sedan 1931. Genom åren har man både arbetat med att påverka samhället och fungerat som stödverksamhet för människor som mår psykiskt dåligt. Vi blev nyfikna på deras verksamhet och gjorde därför ett besök hos Mind i slutet av januari. Text och foto: pernilla nylund
M
ed ett hurtigt ”hej och
visa på nya vägar för att främja den
på två ben: stödverksamhet och infor-
välkomna!” möter Carl
psykiska hälsan.
mation. Till stödverksamheten hör
von Essen oss i dörren. Han är generalse-
kreterare på Mind i Sverige och en av
Carl von Essen och kollegan Maria-
en
nystartad
självmordsupplysning
Louise Söderberg berättar om verk-
där man kan chatta med specialutbil-
samheten:
dade volontärer inom området för att
tre som arbetar här. Mind finns i cen-
- Vi är inte en brukarorganisation,
få stöd, och till informationsdelen hör
trala Stockholm, i luftiga och fräscha
men vi arbetar hela tiden med att
att vara en röst i samhällsdebatten, ge
lokaler. Här jobbar man med att skapa
utveckla verksamheten för att stöda
ut en tidning och skriva nyhetsbrev,
strukturella samhällsförändringar och
människor inom vårt område. Vi står
säger Carl.
Carl von Essen och Marie-Louise Söderberg är två av tre som jobbar på Mind i Stockholm.
36 Respons
- Självmord är ett allvarligt folkhälsoproblem och den vanligaste dödsorsaken bland unga.
självmordsupplysningen och de tycker
hälsa. För att ytterligare nå ut till all-
alla att det är otroligt meningsfulla
mänheten bytte man nyligen namn till
samtal som de får ta del av. En del som
Mind. Tidigare hette föreningen Sfph
hör av sig till oss är akut självmords-
(Svenska föreningen för Psykisk Hälsa).
benägna och då har vi givetvis ringt
Så här skriver de om namnvalet på sin
polisen, men de flesta är sådana som
hemsida: ”Mind är inte en förkortning,
funderar på självmord och har ingen
utan helt enkelt en avsiktlig dubbelty-
att prata med om detta. De svåra sam-
dighet, det vill säga engelskans sub-
talen kantas av hopplöshet och uppgi-
stantiv för sinne/medvetande och ver-
Projektledaren Marie-Louise berät-
venhet, ändå känns det som om man
bet ”att bry sig”. Vi arbetar för en bättre
tar om självmordsupplysningen som
gör en enorm nytta bara genom att
psykisk hälsa och för att främja med-
körde igång för ungefär 1,5 år sedan.
prata med de här människorna.
mänsklighet”.
Det var något av ett pionjärarbete när
Ungas psykiska hälsa har försämrats
Mind startade den här tjänsten, men
på senare år och antalet självmords-
snart skulle det visa sig att det fanns
försök i ålderskategorin unga vuxna
ett viktigt tomrum att fylla.
har ökat. Därför ville man hitta en form
Vad är Mind?
- Självmord är ett allvarligt folkhäl-
av stödverksamhet som tilltalar unga,
Mind är en ideell förening som främjar
soproblem och den vanligaste döds-
och allt talar för att man har gjort just
den psykiska hälsan och stöder män-
orsaken bland unga. Samtidigt är det
det i självmordsupplysningen.
niskor i kris.
ett undanträngt problem. Vi vill bryta
- Unga vill ha vuxenkontakt och
Har arbetat för psykisk hälsa sedan 1931.
tabut och visa att vi kan och vågar
samtidigt anonymitet. Att chatta är ett
Fokuserar på självmordsfrågor, psykisk
prata om självmord, säger Marie-Lou-
modernt sätt att kommunicera och
ohälsa bland äldre och ungas psykiska
ise.
som fungerar för den här ålderskate-
hälsa. Hette tidigare Sfph (Svenska För-
gorin.
eningen för Psykisk Hälsa). Bytte namn
- Innan vi körde igång var vi rädda för vad vi skulle möta. Tänk om någon
De frågor som Mind speciellt arbe-
tar livet av sig när de chattar med oss!
tar med är, förutom självmord, psykisk
Vi valde noggrant ut 40 volontärer till
ohälsa bland äldre och ungas psykiska
till Mind år 2013. Finns på www.mind.se.
Anhörigseminarium 2014 - med fokus på mående och närstående Tisdag 30 september klockan 9-15 Plats: Jakobstad, Yrkesskolan Optima, auditoriet ”Mässkär” Program 9.00
kaffe och smörgås. Staden Jakobstad bjuder.
9.30 Musik 9.45 Välkomsthälsning av Karl-Göran Löfgren, ordförande för Svenska Österbottens Anhörigförening 10.00
Biskop Björn Vikström föreläser om mående, att klara av vardagen
12.00 Lunch. Serveras i elevmatsalen. Varmrätt, salladsbuffé, bröd och kaffe 8,00 euro. Var och en betalar själv. 13.00
Mathias Rosenlund föreläser om sina erfarenheter som anhörig. Rosenlund debuterade ifjol med boken ”Kop- parbergsvägen 20” där han beskriver en utsatt situation med fattigdom, en fru som är bipolär och en bror med samma sjukdom.
14.30 Slutord Seminariet är öppet för alla intresserade! Anmälan till Eva Åstrand senast 19.9 på telefon 045-121 9173 eller e-post eva.astrand@soaf.fi. Arrangörer: Svenska Österbottens anhörigförening, Omaiset mielenterveystyön tukena Vaasanseutu - Anhörigas stöd för mentalvården i Vasanejden och Psykosociala förbundet.
Respons 37
38 Respons
Rehabiliteringskurser 2014 Info om våra kurser Psykosociala förbundets rehabiliteringskurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY) och Folkpensionsanstalten (FPA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.
Till kurser kan söka Personer (vuxna, familjer och barn) med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland Anhöriga till kurser som är ämnade till denna målgrupp. För att söka till våra rehabiliteringskurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.
Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 06-7232517, det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Skicka in din ansökan senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringschef, Solkullav. 65, 68600 Jakobstad.
Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval under rehabiliteringschefens ledning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås från rehabiliteringschef Ann-Charlott Rastas per telefon 06-7232517 eller ann-charlott.rastas@fspc.fi.
Kurs finansierad av Folkpensionsanstalten (FPA) REHABILITERINGSKURS FÖR UNGA (16-30 ÅR) MED PSYKISKA STÖRNINGAR (kursnr. 55837) Tidpunkt: Kursen är processbetonad, 3 delad kurs enl. Del 1: 20 - 24.04.2015 Del 2: 07 - 11.09.2015 Del 3: 16 - 20.11.2015 Plats: Härmän kuntokeskus, Härmä Ansökan: Sänds in snarast till din egen FPA-byrå (helst 3 månader innan kursens start), på ansökningsblankett KU132r med bifogat B-läkarutlåtande eller rehabiliteirngsplan som rekommenderar omnämnda kurs. Målgrupp: Unga personer med lindrig/medelsvår depression eller panik- och ångeststörningar. Du är studerande, i arbetslivet eller på väg att återgå till arbete/studier. Målsättning: Att säkerkställa och förbättra studie-, arbets- och funktionsförmågan. Att förstärka klientens självkännedom och självaktning. Att stöda klientens personlighets- och identitetsutveckling. Att dryfta och fördjupa klientens personliga värden och val. Att förstärka och öka den sociala aktiviteten och färdigheterna. Att uppmuntra och stödja klineten så att man kan sköta sitt eget liv, sina studier eller sitt arbete. Att stärka klintens funktionsförmåga, välbefinnande och livshantering samt ökande av fysisk aktivitet. Kursens innehåll:
Att erbjuda information, stöd och handledning både individuellt och i grupp. Genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviter försöker man uppnå rehabiliteringsmålen. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka återhämtningsprocessen.
Respons 39
Kostnad:
Kursen är helt avgiftsfri, inkl. kost, logi och resekostnader enl. FPA-reseersättning. Möjlighet att ansöka om rehabiliteringspenning under rehabiliteringsperioden.
Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd
SEMESTERSTÖD FÖR ANHÖRIGA Är du i behov av vila, avkoppling eller rekreation? Ansök då om semesterstöd
Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nord-
för en semestervecka på Härmä Spa. En
ling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala
egenandel på 15-30 euro/dygn betalar
rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen.
den som blivit beviljad semesterstödet och det faktureras på förhand. Semes-
•
hur du skall gå till väga?
tern beviljas för 5 dygn och innefattar kost, logi och program på svenska.
Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar
•
Får du den vård och stöd du behöver/önskar?
•
Är du anhörig och funderar över dessa saker?
26.10 – 31.10.2014, på Härmä Spa i Alahärmä, för anhöriga och stödpersoner
Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats tisdagar-torsdagar kl.
till personer med psykisk ohälsa.
9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt
Sista ansökningsdag är 15.9.2014.
med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna.
Ansökan kan göras elektroniskt via www.semester.fi, Svenska semesterför-
Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du
bundet eller i pappersform som skickas
behöver mej!
till: Rehabiliteringsrådgivare Svenska semesterförbundet c/o
Camilla Roslund-Nordling
Folkhälsan Raseborg Ab
Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad
Högbensvägen 30
Tel. 050-409 6640
10350 Mjölbolsta
camilla.roslund-nordling@fspc.fi
För mera frågor ring gärna Susanna Stenman, tfn 0503047642.
I nästa nummer... Nummer 4/2014 kommer att bli ett jubileumsnummer där vi ägnar en stor del av tidningens innehåll åt att reflektera över de 30 år förbundet har verkat. Hur såg verksamheten ut i början och hur ser den ut nu? Vilka är de viktigaste milstolparna under åren som gått? Vi skriver även om förbundets höstmöte och jubileumsfest i Åbo. Dessutom har vi intervjuat Émilie Meyer om vilken inverkan behandlingsformen shiatsu har mot depression. Detta och mycket annat i nummer 4/2014 som utkommer i början av december.
40 Respons
ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR REHABILITERINGSKURSER MED STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum
PERSONUPPGIFTER
Namn
Personbeteckning
___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ Telefon (hem) Telefon (arbete) GSM ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER
Kursens namn
TIDIGARE DELTAGANDE I FSPC:S KURSER
Jag har inte tidigare deltagit I FSPC:s kurser
UPPGIFTER OM SJUKDOM/ HANDIKAPP
___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid
Jag har tidigare deltagit I FSPC:s kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________ Sjukdom som föranleder ansökan ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon
På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer)
Regelbunden medicinering
Specialdiet, allergier
Obs! Med denna blankett kan man inte söka till FPA:s rehabiliteringskurser.
Respons 41
FÖRVÄNTNING- Vad förväntar du dig av kursen? AR PÅ KURSEN __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ YRKE
Yrke __________________________________________________________________________________
BOENDEFÖRHÅLLANDE FAMILJEKURSER (ifylls endast om det är fråga om familjekurser)
Sysselsättningsläge
Pensionssituation
Studerande
Har rehabiliteringsstöd fr.o.m._________t.o.m._______
Är i arbete
Är på pension tillsvidare
Arbetslös
Annat, vad_______________________________________
Är sjukskriven fr.o.m. _____________t.o.m.________________
Bor ensam
Bor med min familj
Annat
Barn
Familjemedlemmar som söker till kursen
Make, maka
Förälder
Namn
Annat
Personbeteckning
______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ÖVRIGT
Annat som Du tycker talar för att just Du borde antas till kursen _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________
SAMTYCKE
Jag samtycker till, att de nödvändiga uppgifter gällande min rehabilitering, vilka behövs för att kunna behandla min ansökan, får ges vid behov till FSPC.
UNDERSKRIFT
Jag samtycker
Ort __________________________
Jag samtycker inte
Tid
Sökandens underskrift
_____________ ______________________________________
Ansökningarna behandlas konfidentiellt Returneras till:
42 Respons
Psykosociala förbundet rf / rehab.chef Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-7232 517
KONTAKTUPPGIFTER
Psykosociala förbundet Verksamhetsledare Bodil Viitanen Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2515 Mob. 050-525 1243 Fax. 06-723 2420 bodil.viitanen@fspc.fi RehabiliteringsCHEF Ann-Charlott Rastas Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2517 Mob. 050-368 8891 Fax. 06-723 2420 ann-charlott.rastas@fspc.fi REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 Fax. 06-723 2420 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar tisdag-torsdag Byrå-/redaktionssekreterare Sonja Wickman Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 3153 Mob. 050-548 8951 Fax. 06-723 2420 sonja.wickman@fspc.fi Informatör Pernilla Nylund Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2516 Mob. 050-548 8950 Fax. 06-723 2420 pernilla.nylund@fspc.fi REGIONSEKRETERARE Ira Häggström Eriksg. 8, 00100 Helsingfors Mob. 050-590 3436 ira.haggstrom@fspc.fi
Respons på nätet Du har väl inte missat att det numera även är möjligt att läsa tidningen Respons på nätet! Med anledning av att Pyskosociala förbundet i år firar 30-årsjubileum har vi valt att publicera årets alla nummer även på nätet. På vår hemsida hittar du till den elektroniska versionen av Respons: www.fspc.fi.
Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitets hus Algården Verksamhetsledare Vivan Melander-Granlund Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 psykosocialajakobstad @gmail.com www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Sofia Rosenqvist Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.narpes.fi/svalan Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Handelsespl. 20 A, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Camilla Pitkänen Mob. 050-409 9977 camilla.pitkanen@soaf.fi Vörå RÅGBLOMMAN Eva-Stina Krooks Vesterbackan 83, 66600 Vörå Mob. 0500-602 754 Vasa EMPATI Iris Dahl-Burman Storkärrv. 137, 65710 Singsby Kontaktperson Empati: Maria Andila Mob. 050-572 9242
Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKT SOCKEN r.f. Patrica Strömbäck Malax församling Snickeriv. 2, 66100 Malax Mob. 050-338 1059 patrica.stromback@evl.fi
NYLAND Helsingfors SYMPATI Verksamhetsled. Miivi Selin-Patel Mob. 045-863 7800 info@sympati.fi www.sympati.net Borgå RINGEN Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS Kjell Österberg Tel. 019-241 2066 Mob. 050-468 0496
ÅBOLAND Väståbolands stad DUETTO Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi Kimitoön FREDSDUVAN Gunilla Mäenpää Mob. 046-895 7257 gunilla.maenpaa@hotmail.com LA LOTTA Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi
ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net Psykosociala förbundets ordförande Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43