Page 1

PSY K ISK HÄL SA

*

REHABIL I T ER ING

*

ÅT ERHÄ MTNING

*

DEL AK T IGHET

NR. 2 - 2015 PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING

SOM ÖVER EN NATT FÖRÄNDRADES TILLVARON Jennika Grankulla var 16 år när hon blev gravid

NÄR DOTTERN FÅR EN ÄTSTÖRNING Sofia Torvalds kände sig misslyckad som mamma

Tema: föräldraskap Respons 1


NR. 2/2015

innehåll

Foto:Monica Enqvist, Bildströms

3

KÄNSLORNA ÅKER BERG- OCH DALBANA Pernilla Nylund

20

SÅDAN MORMOR, SÅDAN MOR, SÅDAN DOTTER Ann-Charlott Rastas

4

HUR ÄR DET ATT VARA UNG MAMMA? Pernilla Nylund

22

ARBETAR MED ATT FINNA DET UNIKA I VARJE INDIVID Pernilla Nylund

24

GE BARNENS SJÄLVKÄNSLA MYCKET NÄRING Pernilla Nylund

8

"MÅNGA BLIR FÖRVÅNADE ATT BARNET ÄR MITT" Pernilla Nylund

12 "EN CHOCK ATT UPPTÄCKA ATT JAG VAR GRAVID"

26

Pernilla Nylund

14

MÅNGA ÅR AV ORO OCH FÖRTVIVLAN Pernilla Nylund

28

18

FAMILJERS UPPLEVELSER AV PSYKOSEN SOM KRIS Camilla Pitkänen

VI BEHÖVER MERA FOKUS PÅ DET FÖREBYGGANDE ARBETET Pernilla Nylund

SVÅRT ATT VARA FÖRÄLDER TILL ETT BARN MED ÄTSTÖRNING Pernilla Nylund

40

EN DAG I TAGET PÅ KURSEN I NORRVALLA Monica Björkell-Ruhl

UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel: 06-7232 515 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi

ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund tel. 06-7232 516 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Ira Häggström MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr

PÄRMBILD: foto Nicklas Storbjörk ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi 2 Respons


REDAKTÖRENS KOLUMN

Känslorna åker bergoch dalbana Häromdagen väcktes jag ovanligt tidigt av 6-åringen

Att vara förälder är inte alltid lätt. Speciellt inte om

som sover i andra änden av huset. Illvrålet lät smått pan-

barnen är sjuka. Monica Björkell-Ruhl fick en tuff start

ikartat, så jag skyndade dit med en smula oro i själen.

på mammalivet. Hennes son föddes med en unik kro-

Vad har hänt? Har han vaknat mitt i en mardröm, har

mosomavvikelse och ett allvarligt hjärtfel. Sjukhusvis-

han fastnat med fötterna mellan väggen och sängen?

telser och ytterligare diagnoser avlöste varandra och

Har han trillat i golvet?

föräldrarna gjorde allt för att hålla ihop en sårbar vardag

Med grus i ögonen såg jag mig inte för när jag hastade

utan rutiner och lite sömn. Det lyckades – en tid. Men

genom mörkret. Foten steg rakt och hårt på en legobit

en dag orkade mamma inte stiga upp längre. Läs mer

som skar genom huden så det började blöda. Jag fick

om Monica och hennes son på sidan 14.

kväva ett skrik för att inte väcka resten av familjen. När jag kom fram till 6-åringen vände han ryggen till och sa

I den här tidningen kommer du även att kunna läsa

”klia mig på ryggen, mamma.”. Det var bara det han ville.

om hur det är att vara ung mamma – och lite äldre

Bli kliad på ryggen. Precis nu.

mamma. Vi skriver också om hur det är att vara anhörig

Jag visste inte om jag skulle bli arg eller lättad. Han

till någon med ätstörning. Bland annat.

hade ju inte någon mardröm. Inte hade han fastnat mellan väggen och sängen, och inte hade han trillat i

Välkommen till ett nytt nummer av tidningen Respons!

golvet. När smärtan i foten hade lagt sig kände jag lättnad. Jag log och kliade min morgonmjuka 6-åring på ryggen. Barn framkallar så många känslor i oss föräldrar. En helt vanlig dag kan känslorna åka berg- och dalbana flera varv mellan skratt-och-tårar-och-förtvivlan-ochhäpnad-och-oro-och-lättnad-och-tacksamhet-ochilska-och-förvåning... Hur ska man egentligen göra för att hantera livets utmaningar, alla känslor? Och hur ska man vara som förälder för att skapa goda förutsättningar för sina barn? Beteendevetaren Petra Krantz Lindgren menar att alla föräldrar behöver hitta sina egna värderingar, sina egna svar, och våga lita på sig själva i föräldrarollen. Hon säger att det inte alls behöver vara särskilt invecklat, det här med att skapa en bra bas för barnen. - Berätta för barnen hur mycket de betyder för dig, ha roligt ihop, utför vardagliga sysslor tillsammans! Då stärker du barnets självkänsla, säger hon. Läs mer om Petra Krantz Lindgren och barns självkänsla på sidan 24.

PERNILLA NYLUND Informatör


Hur är det att vara ung mamma? Jo, lite ensamt har det varit, att som 16-åring bli gravid och få barn, medan de andra i kompiskretsen väntar med att bilda familj. Men Jennika Grankulla ångrar absolut ingenting. Idag är hon 20 år, fru och tvåbarnsmamma. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: NICKLAS STORBJÖRK

4 Respons


Respons 5


TEMA FÖRÄLDRASKAP

N

är Jennika var yngre tyckte hon att de flesta barn var jobbiga. Hon ler åt minnet och förklarar

att idag har hon ett annat perspektiv på saker och ting. - Jag tänker annorlunda nu än vad jag gjorde då, så klart. Livet förändras så mycket när man får barn. Man kan inte bara tänka på sig själv och barnen kräver rutiner. Då mår familjen allra bäst, säger hon. Vi träffas i huset i Larsmo norr om Jakobstad. Här bor Jennika tillsammans med maken Lars, barnen William och Miriam, en hund och två katter. När vi knackar på är alla utom Lars hemma, han är på jobbet. Barnen sitter i köket och äter makaroner och korv – William med sked och Miriam med händerna. - Haha, ja men hälften hamnar nog på golvet när Miriam ska äta. Då blir hunden glad, säger Jennika och skrattar. - Jag vet att makaroner och korv inte är så hälsosamt, men de äter det bra. Barnen tittar fascinerat på kameran som fotografen Nicklas har med sig. När de har ätit klart går William iväg och leker med sina favoritbilar – en röd bil och en vit. Så småningom kommer han fram och visar hur man ska öppna dörren till förarsätet. Sen går han tillbaka till vardagsrummet där han gnolar på i sin egen lilla värld. - Både William och Miriam är rätt nöjda och glada barn. Storebror kan också vara riktigt envis ibland, han kan

när jag var 16 år. I januari var jag gravid.

bli arg om lillasyster kommer och tar

Vi förlovade oss i maj, gifte oss i sep-

hans leksaker då han leker med dem,

tember och i oktober kom William.

berättar Jennika.

Mitt i allt detta flyttade de ihop också, i parhuset som de nu bor i.

Mycket hände på ett år

Jennika och ler. När William var nyss fyllda 1 år kom lillasyster Miriam. - Jag har haft ganska lätta graviditeter, men det är klart att det blev

- Men vi har huset till salu, jag dröm-

mycket på en gång eftersom William

Allt hände väldigt snabbt när hon och

mer om ett egnahemshus närmare

just hade lärt sig gå när Miriam föddes.

Lars träffades för några år sedan.

Jakobstad, gärna med stor tomt för

- Det blev lite spring med en baby i

barnen att springa omkring på, säger

famnen och storebror som sprang runt

- Vi blev tillsammans i november 6 Respons


innan hon blev mamma första gången. VEM?

Jennika Grankulla

de dyker upp.

- Mina föräldrar blev nog förvånade när

Hon säger att det bästa med att vara

vi berättade att vi skulle ha barn... Det var

mamma är att få se barnen växa upp

inte direkt så att de jublade när de hörde

och utvecklas, att få vara med när de

att jag var gravid. Vi hade ju inte varit till-

lär sig nya saker.

sammans så länge. Men min mamma var Bor: I parhus i Larsmo

också ung då hon fick sitt första barn, så

Nyfiken 1-åring

Ålder: Nyss fyllda 20

hon visste ju vad som väntade. Både Jen-

1-åringen Miriam har vid det här laget

Gör:Är hemma med barnen, och

nika och hennes man kommer från stora

klättrat upp och satt sig mitt på köks-

kvällsjobbar några gånger per

familjer – båda har många syskon – så de

bordet. Här finns både ljusstake och

vecka.

har mycket stöd och hjälpande händer

blommor att pilla på. För nyfiken är

Tycker om: Pyssla. inreda och

runtomkring, om det behövs.

hon, lilltjejen. Och lycklig över att fak-

fina saker. Djur. Sådan är jag som hemma: Oftast glad och kreativ.

Men fler än fyra barn vill de själva inte ha. - Jag vill ha tid och ork för alla mina

I framtiden drömmer jag om: Hus

barn, säger Jennika som också är bra

med stor tomt, där vi kan ha lite

på att säga till när ekorrhjulet snurrar

olika djur.

för snabbt och hon behöver en paus.

Bloggar om livet som småbarnsmamma på: http//jlgrankulla.blogspot.fi

- Ja, jag vill ha egen tid ibland. Då far jag till stan och shoppar eller dricker kaffe med någon kompis.

och hittade på bus när man var ensam med barnen.

Inte planerat

tiskt få sitta kvar en stund här uppe. - Du ska njuta nu, för det är inte ofta du får sitta på bordet så här länge, säger mamma Jennika. När jag frågar hur hon tror att livet skulle ha sett ut om hon inte blivit gravid i ung ålder funderar hon en stund och säger: - Jag vet faktiskt inte hur min vardag

Föräldraskapet tänker de inte aktivt

hade sett ut då. Kanske hade jag bott

på särskilt ofta, Jennika och hennes

kvar hemma hos mina föräldrar och

man. De verkar ha en rätt avslappnad

studerat... Ja, antagligen skulle det ha

attityd till familjelivet.

blivit så. Men jag vet fortfarande inte

Det var aldrig planerat att hon skulle bli

- Det mesta brukar lösa sig och

vad jag vill studera till, så det passar

en ung mamma. Jennika föreställde sig

barnen har ju vissa rutiner som vi lever

bra att vara hemmamamma och jobba

snarare att hon skulle vara närmare 25

efter. Man får väl ta tag i problemen när

extra ibland på kvällarna.

Respons 7


Benjamin Sidorov har en trasig barndom i bagaget och det har tagit lång tid att komma ut ur det självdestruktiva beteende som gjorde att han under många år åkte ut och in på psyket.

8 Respons


TEMA FÖRÄLDRASKAP

"Många blir förvånade över att barnet är mitt" Småbarnsmamman Amu Urhonen fick uppleva många fördomar när hon berättade att hon var gravid. Och flera gånger har hon märkt att folk blir förvånade när de inser att barnet är hennes. ”Det pratas väldigt lite om handikappade som får barn”, säger hon. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: PRIVAT

V

i träffas på ett mysigt kafé

fundera på. Det gör mig väldigt ledsen

i

Tammerfors.

att höra liknande berättelser, men fak-

Amu Urhonen beställer in

centrala

tum är att många handikappade lever

en våffla med glass och

i tron att de aldrig kommer att få egna

grädde – kaféet är känt för sina smar-

barn.

riga våfflor. Tillgängligheten är inte optimal, men Amu tar sig ändå smidigt

En viktig diskussion

fram med rullstolen.

En fördom som Amu stötte på när hon

När den här intervjun görs är Amu

var gravid var att folk ofta frågade om

Urhonen ordförande i Tröskeln r.f, gift

hennes man också är handikappad.

och mamma till Louna, fyra år. Hon

Många blev även förvånade när de träf-

har även en cp-skada och sitter i rull-

fade Amu och hennes dotter och Amu

stol. Vi träffas för att diskutera funk-

berättade att barnet var hennes.

- Jag blev jätteöverraskad när jag upptäckte att det är en sådan stor glädje att ha barn!

sättning. Hon menar att förnekandet

tionshinder och sexualitet och de för-

- Folk verkar också tro att en hand-

domar handikappade ofta möter i sin

ikappad kvinna inte kan ta hand om en

vardag. Speciellt de fördomar som

bebis. Många vet inte tillräckligt mycket

funktionshindrade föräldrar blir vittnen

om hjälpmedel, personlig assistans

betraktas så fundamentalt annorlunda

till. Hon menar att det finns en utbredd

och andra stöd som man kan få om

att han eller hon inte kan anses ha

föreställning om att funktionshindrade

man är handikappad och har barn.

sådana allmänmänskliga egenskaper

inte kan, eller bör, få barn, vilket hon tycker är riktigt sorgligt.

av sexualitet ofta beror på just okunskap. -

En

funktionshindrad

person

- Det är bra att medierna börjar

som sexualitet. Det är lättare att säga

uppmärksamma det här mer och mer. I

”du kan ändå inte”, än att tillsammans ta reda på saker och ting.

- Många handikappade ungdomar

Finland har vi länge pratat om föräldrar

som jag har träffat vet inte vad en kon-

som har handikappade barn men inte

- En funktionsnedsättning betrak-

dom är. De har aldrig fått någon sexu-

om handikappade som får barn. Det är

tas i sig som ett så pass stort lidande

alundervisning. Det är så fel! Alla har

en viktig diskussion, menar hon.

att man vill beskydda personen med

rätt till en sexualitet, det är mänskligt att vara sexuell, säger hon. - Det som är så ledsamt är att många

Amu Urhonen menar att okunskap

funktionsnedsättning från ännu mer

och attityder begränsar möjligheterna

lidande. Hjärtesorger och kärleksbes-

för funktionshindrade.

vikelser är onekligen de största av lid-

handikappade redan från tidig ålder får

På socialporten.fi belyser hon rät-

anden, men det är bättre att erbjuda

höra att de aldrig ska bli föräldrar. Att

ten till sexuell hälsa och fortplantning-

stöd och tröst än att förneka dem helt,

det inte är ett alternativ som de ens ska

shälsa för personer med funktionsned-

skriver hon. Respons 9


Känner många handikappade mammor Amu berättar även om en incident under gymnasietiden. - På gymnasiets första klass delade hälsovårdaren ut kondomer till oss

pade mammor som det går väldigt bra för! Amu säger att utvecklingen kring funktionshindrade och sexualitet går framåt. Det blir bättre, men förändringen sker väldigt långsamt.

elever. Jag fick också en, trots att

- Kunskapen måste öka och alla

hon konstaterade att jag säkert inte

gravida handikappade måste få infor-

behöver den. Konstaterandet baserade

mation om vilka möjligheter och rät-

sig på uppfattningen att en människa

tigheter de har att påverka sin egen

med funktionsnedsättning är asexuell.

vård. När jag var gravid ville läkarna att

- Det finns en utbredd föreställning om att funktionshindrade inte kan, eller bör, få barn, vilket hon tycker är riktigt sorgligt.

Enligt en forskningsstudie som Amu

jag skulle göra ett fostervattenprov för

tagit del av, där man intervjuat hand-

att upptäcka om fostret har förändrin-

ikappade män och kvinnor i åldern

gar på sina arvsanlag. Jag vägrade. Jag

20-30 år, säger många av männen

visste att jag skulle älska mitt barn oav-

som sa till henne att det kommer att

att de vill ha barn någon gång i livet

sett handikapp eller ej.

bli tungt och jobbigt, men Amu är lite

medan kvinnorna är betydligt blyg-

- Ett stort problem för mig var att

sammare i sina kommentarer eftersom

ingen läkare kunde svara på mina

de ”inte vet om de kan få barn”.

förvånad över att så få pratade om den glädje ett barn ger.

frågor inför förlossningen. De visste

- Jag blev jätteöverraskad när jag

- När jag har pratat om det här i

inte så mycket om handikappade grav-

upptäckte att det är en sådan stor

media får jag ofta kommentarer efteråt

ida och hur de skulle göra – skulle jag

glädje att ha barn!

av handikappade kvinnor. Många av

föda ”normalt” eller med kejsarsnitt?

dem har aldrig tänkt tanken att de

- Vår dotter har alltid sovit bra, men hon är väldigt envis. Folk frågdea om

skulle kunna få barn eftersom deras

Stor glädje att ha barn

hon har kommit in i trotsåldern när

egna föräldrar har sagt åt dem att de

Hon beskriver de tre första åren med

hon är tre år, men jag tycker att hon

inte kan.

dottern som ”väldigt glada år”. Innan

har varit trotsig ända sedan hon föd-

dottern kom till världen var det många

des, säger Amu och skrattar.

- Men jag känner många handikap-

Anhörigseminariet 2015 Nu planerar vi Anhörigseminariet 2015!

kommer att dyka upp på Psykosociala

Skriv upp tisdagen den 6 oktober i kal-

förbundets blogg, Facebooksida och i

endern.

nästa nummer av Respons.

Då hålls seminariet "Ung & Anhörig"

Seminariet är kostnadsfritt och pågår

i Novias auditorium i Vasa, Seriegatan

mellan klockan 9-15. Redan nu kan man

2.

anmäla sig till martina.villgren@finfamiVi kommer bland annat att bjuda på

pohjanmaa.fi.

en kort teaterföreställning med scener

Arrangörer är FinFami Österbotten,

ur vardagen, det blir också föreläsningar

Svenska Österbottens Anhörigförening

och en paneldiskussion.

och Psykosociala förbundet. Hoppas vi

Mera information om programmet 10 Respons

ses!


KOLUMN

Det är bättre nu Tidigare i år gjorde Helsingin Sanomat en intervju med

tio år sedan bodde i Buenos Aires hade jag inte nära på

företagaren Jyri Engeström, den första finländaren som

samma kontakt med mina vänner som jag i dag pratar

sålde sitt startup-företag till Google. Engeström sa att

med på Whatsup, Snapchat, Viber och what not. Major-

han önskar att barn inte tillbringade så mycket tid med

iteten av mina arbetsuppdrag skulle inte existera utan

surfplattor och att vuxna höll sig borta från dejtingappar

internet. En stor del av mina vänner skulle aldrig ha träf-

som Tinder. Folk borde inte slösa bort sin tid på Face-

fat sina pojk- och flickvänner utan nätdejting.

book, Twitter, Instagram, Pinterest och andra sociala medier. Vuxna borde läsa mer skönlitteratur medan

Sociala medier är kommunikationsverktyg, de är inter-

barnens jobb är att utveckla sin fantasi genom att leka,

nettidens telefon eller varför inte brevduva. Internet

helst utomhus.

själv är biblioteket, torget, affären, konserten, biosa-

Som skräckinjagande exempel berättade Engeström

longen och nästan precis vad användaren vill att det ska

om San Francisco-skolan som anställde en lekkonsult

vara. Världen är på nästan alla sätt bättre i dag jämfört

för att lära de apatiska, internetförstörda barnen att leka.

med förr. Engeström har rätt i att det är viktigt att läsa

Meningen med det här exemplet var väl att visa att det

och leka också utanför webben, att vi ska vara kritiska

var bättre förr. På den tiden då barnen lekte med kottar

och granska allt som är nytt och som tar en stor plats

och stenar och de vuxna satt hemma framför brasan

i våra liv, men det ena utesluter inte nödvändigtvis det

och läste poesi.

andra. Blanda fritt högt och lågt, digitalt och fysiskt.

När tåget var nyuppfunnet påstod många att människan kunde blir galen av att resa i för hög hastighet.

JEANETTE ÖHMAN

Hjärnan skulle inte klara av det. De egna benen och på

Journalist, författare och mor

sin höjd häst och kärra var mer lämpliga färdmedel. Men det fanns folk som ändå valde att åka tåg och senare också bil och flyg, utan att tappa förståendet. Det är enkelt att avfärda allt nytt med att det är farligt eller åtminstone onödigt. Att allt var bättre förr, förr kan man nämligen, man vet hur det fungerar och hur man ska agera. Nytt kräver ansträngning för att förstå och navigera rätt. Nytt är osäkert, medan det gamla är säkert. Det är ett mänskligt drag att tveka inför förändring. Men tänk om det inte är så enkelt. Att det inte går att dela in livet i bra och dåligt. Att allt är både och. New York Times skriver om hur sociala medier inte alls skapar fantasilöshet och stress. Speciellt kvinnor kan tvärtom bli lugnare och kreativare av att logga in och plötsligt befinna sig i ett sammanhang. De hittar människor i samma situation och känner sig mindre ensamma. Själv älskar jag internet. Utan nätet skulle jag bara läsa en bråkdel av de artiklar jag läser nu för tiden. Jag skulle aldrig ens veta om att dessa texter existerar. Jag skulle inte heller ha en lika spännande och rolig vänskapskrets. Min värld skulle vara mycket mindre. När jag för

Respons 11


TEMA FÖRÄLDRASKAP

"En chock att upptäcka att jag var gravid" Svanhild Björkmark var 48 år när hon började få ont i magen och drabbades av åderbråck. Hon försökte lindra besvären genom att ta långa promenader. Att hon skulle kunna vara gravid hade hon inte en tanke på. Två månader senare föddes sonen Andreas. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

S

vanhild berättar om den

Svanhild har två döttrar sedan tidigare,

vad det kunde bero på. Så det blev

där dagen som skulle förän-

men de är vuxna nu.

förstås en stor chock när jag sen fick

dra hennes och sambons liv.

- Jag hade varit till arbetshäls-

Dagen då hon fick veta att de

ovården två gånger för att diskutera

väntade sitt första gemensamma barn.

mina magbesvär, men de visste inte

12 Respons

veta att jag var gravid, och att barnet snart skulle födas! - Min första tanke var "är barnet


friskt?" och "klarar vi av att ta hand om det här barnet?". Sambon är synskadad och själv har jag mått dåligt i perioder och åt antidepressiva mediciner. Därför var jag så orolig över hur barnet skulle må. Det visade sig att sonen mådde riktigt bra när han kom ut, men de nyblivna föräldrarna hade inte hunnit

- Många tycker att vi är duktiga som klarar av att bli föräldrar så sent i livet. Men ingen är perfekt och vi kan bara göra vårt bästa.

förbereda sig för sonens födelse, var-

Vilka frågor om föräldraskap är aktuella just nu? Vi kontaktade föreningen Hem och skola för att fråga vad de har fokus på just nu, och vad dagens föräldrar funderar på?

ken praktiskt eller mentalt.

- Något som alltid, tyvärr, är aktuellt

- Nej, vi hann inte alls förbereda oss

är mobbning och utanförskap. Själv

innan han kom ut. Därför var vi väldigt

tycker jag att man kunde fokusera mer

glada över att grannar, släkt och vän-

på barnens och de ungas behov och

ner hjälpte till med mycket av det prak-

förstår hon sig inte på, säger hon och

rätt till mycket tid med sina föräldrar.

tiska. Någon kom över med en potta,

skrattar.

Det vill säga, samvaron utan några

någon annan med ett skötbord och lite

- Nej, det är jag för gammal för!

kläder. - Det blev en stor omställning i livet, säger hon.

extra krusiduller. Samvaron i lugn och ro.

Stöd finns om det behövs

Det säger Micaela Romantschuk,

Svanhild berättar att det är många som

verksamhetsledare för Hem och skola

tror att hon är Andreas mormor. Det

i Finland.

Tonåren är en utmanande ålder

kan hon förstå, och hon tar inte heller illa upp om någon säger det. Hon

ing överlag är också en aktuell fråga,

Idag är sonen Andreas tonåring. Själv

tycker att hon får mest positiva kom-

menar de.

har Svanhild fyllt 61. Hon konstaterar

mentarer om det faktum att hon är en

att det är en utmanande ålder han

äldre mamma. De flesta har varit upp-

befinner sig i nu. Ofta testar han sina

muntrande och stödjande.

föräldrar, såsom barn gör. - Man får ha tålamod som ett gum-

klarar av att bli föräldrar så sent i livet. Men ingen är perfekt och vi kan bara

snäll, men ibland sätter han sig på

göra vårt bästa. Om det blir jobbigt

tvären. Han är nyfiken på livet och vill

eller om jag mår lite sämre så finns det

gärna testa nya saker.

hjälp runtomkring. Jag är så glad över Hon säger att hon tar en dag i taget.

mig om. Jag är så rädd att han ska

På förmiddagarna arbetar hon som

hamna i fel sällskap, säger Svanhild.

städerska på UPM i Jakobstad, och på

och mindre bra dagar. - Nog är det jobbigt ibland när han är hemma och sjåsar på, men usch så mycket jobbigare det är när han inte är hemma! Då är det så tyst och tomt.

internetanvändn-

allt stöd vi har fått.

förälder som frågar mycket och bryr

Hon berättar att det finns bra dagar

och

- Många tycker att vi är duktiga som

miband. För det mesta är han riktigt

- Jag försöker vara en närvarande

Skärmtid

eftermiddagarna är hon hemma då sonen kommer från skolan. När det finns tid och ork är hon även föreningsaktiv. Till hösten börjar sonen i högstadiet och då kommer antagligen nya

Tillsammans brukar de besöka sim-

utmaningar, funderar hon. Men dem

hallen lite då och då, bowla eller spela

kan hon inte tänka så mycket på nu. En

minigolf. Men dataspel och telefoner

dag i taget, bara.

För aktuell information, tips och evenemang gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet gång. Respons 13


TEMA FÖRÄLDRASKAP

Många år av oro och förtvivlan Sonen Mika föddes med en unik kromosomavvikelse och ett allvarligt hjärtfel. Sjukhusvistelser och ytterligare diagnoser avlöste varandra och föräldrarna gjorde allt för att hålla ihop en sårbar vardag utan rutiner och lite sömn. Det lyckades – en tid. Men en dag orkade inte mamma stiga upp längre. Möt Monica Björkell-Ruhl. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

G

raviditeten hade förlöpt

annan med samma kromosomav-

att vi aldrig fick några rutiner. Mika

helt normalt, och ingent-

vikelse och därför är informationen

kunde vakna till en ny dag klockan två

ing tydde på att det skulle

väldigt knapphändig. Vi känner oss rätt

på natten.

vara något avvikande med

ensamma i vår situation, säger hon.

bebisen som låg i magen. Monica gick

Monica suckar när hon tänker till-

två veckor över tiden och när sonen

baka på de otaliga resorna mellan

väl föddes konstaterade läkarna att han

sjukhuset och hemmet och oron för

var ganska svag och slapp och man

vad det är som händer med Mika?

upptäckte snart att han hade allvarliga

När han inte utvecklades normalt var

biljud på hjärtat som behövde oper-

det Monica och hennes man som fick

eras.

försöka ta reda på allting själva.

Monica Björkell-Ruhl

Sju diagnoser

Familj: Min man Raffe, vår son

VEM?

- Jag minns att jag tänkte ”vi kommer att förlora honom innan vi ens har

fått honom!”. Diagnoserna börjar så småningom Mika, vår katt Simba Rebecca Anserud har bipolär sjukdom typ 1. I dag har hon vänt sjukdomen till en tillgång. - Dagen efter säger läkarna att ramla in i en strid ström. Det uppdaBor: I ett rött hus i Helsingfors de tycker att vår son har avvikande

gas att sonen har svår astma, förse-

Sådan är jag: Omtänksam, prat-

ansiktsdrag. Vad de menade med det

nad utveckling, en synskada, en hör-

sam, modig, kreativ, varm, rolig,

kunde ingen riktigt förklara. Vi läm-

selskada, epilepsi... Under sina första

aktiv, sprudlande, godhjärtad

nades ensamma med vår oro, säger

levnadsår får sonen Mika sju olika diag-

men också självkritisk, orolig,

Monica Björkell-Ruhl.

noser.

känslig, chokladgalen, dålig på

Tiden som följer är omtumlande.

- Varje gång vi har fått en ny diag-

Monica och hennes man Raffe hade

nos känns det som om mattan under

Tycker om: Att umgås och ha

före sonens födelse funderat mycket

fötterna rycks undan. Hela livet omkul-

kontakt med familj, vänner och

kring blöjbyten, amning och hur vard-

lkastas och man måste liksom börja

bekanta och lära känna nya

agen skulle bli, men plötsligt kon-

om från början igen.

människor, skriva, inspirera, pys-

fronterades de med mycket allvarligare saker.

- Samtidigt som hjärtoperationen

att motionera...

la, resa, facebook, mat och vin,

var den allvarligaste kändes den på

choklad, sitta på cafeér, musika-

- När Mika var två veckor meddelade

något sätt som den enklaste. Då gällde

ler, fotografera, leva.

läkarna att han har någon slags kro-

det liv eller död. Han skulle inte ha

Framtidsdrömmar: Leva i balans.

mosomavvikelse, och så småningom

överlevt utan operation. Men sen blev

att avvikelsen är unik. Det finns ingen

han hela tiden sjuk på nytt vilket gjorde

14 Respons


Varje gång Mika har fått en ny diagnos känns det som om mattan under fötterna rycks undan. Hela livet omkullkastas och man måste liksom börja om från början igen, säger mamma Monica Björkell-Ruhl.

Respons 15


I en tidigare intervju med svenska Yle säger Monica:

funderade på en massa saker. Jag var i

som hon var orolig för sitt barn.

obalans, mycket känslig, synen försäm-

- En anmälan var det bästa jag kunde

- Om man inte får sova på flera år

rades och jag behövde glasögon, (hade

göra just då. Efter anmälan fick vi till-

blir man som en zombie. Så gick det för

haft glasögon som yngre men inte de

baka hemservicen. Tre gånger i veckan

mig. Plus den ständiga oron för att Mika

senaste 17 åren), stort sockersug pga

har vi en extra vuxenresurs hemma

inte skulle klara av alla nya sjukdomar.

depression och ångest och medicin-

vilket underlättar massor. Matsituatio-

erna, vilket gjorde att jag gick upp i vikt.

nen har alltid varit svår – Mika kan kasta

Samhällets byråkrati

Rygg- och nackproblem, ångest, pan-

knivar och gafflar omkring sig, men nu

Samtidigt som oron låg som ett mörkt

ikattacker. Grät mycket. Kände att jag

är det lugnare, berättar hon.

moln över vardagslivet var föräldrarna

inte räckte till. Rädd för att förlora Mika.

tvungna att tampas med samhällets

Parförhållandet led. När man hade tid

Hjärtat så gott som friskt

enorma byråkrati. Monicas man är

för det så orkade man inte vårda det,

Idag är Mika 7 år och hela familjen mår

från Gambia, och eftersom han inte

man orkade inte och ville inte vara nära

mycket bättre. Mika har börjat sova

har samma erfarenhet som sin fru av

då man hade ett barn som hela tiden

mer regelbundet och är också friskare.

det finländska sjukvårdssystemet är

klängde i en och som behövde en”.

Hjärtat är så gott som friskt och astman

det Monica som har fått ta det största

helt okej tack vare bättre mediciner.

ansvaret kring sonens vård. Det är hon

Läkaren på psykjouren insåg snabbt

För en tid sedan flyttade familjen till ett

som är spindeln i nätet.

att Monica behövde hjälp och hon

nytt hus.

- När jag gjorde en tankekarta för att försöka greppa vår situation fick jag

fick remiss till en öppen avdelning för affektiva störningar.

- Innan Mika föddes hade vi stora planer på att återvända till Afrika och

nästan en chock. Jag tänkte "Hjälp! Det

- I tre veckor var jag där och fick vila

bygga en ny framtid där. Men den

är alltså det här jag försöker hålla ihop!”.

ut. Jag fick en ny början och lärde mig

drömmen fick vi omvärdera. Istället har

- Idag har jag många andra spindlar

äta och sova regelbundet. Det blev min

vi försökt skapa ett tryggt hem för Mika

räddning.

- i vårt nya hus kan vi övervaka honom

som hjälper mig, men den första tiden kände jag mig alldeles ensam och

Under den här tiden gick Monica i

bättre. Dessutom känns det nya huset

vilsen. Det dröjde tre år innan vi plock-

terapi och fick träffa andra med depres-

lite som en nystart för hela familjen där

ades upp av specialomsorgen. Tänk,

sion, ångest och olika utbrändhet-

vi lämnar det gamla bakom oss och

där borde vi ju ha varit från början!

ssymptom. Hon hade även möjlighet

börjar på något nytt.

I fyra år kämpar Monica, dag som

att delta i olika samtalsgrupper.

Monica säger att hon mår bra nu.

natt. Det värsta är samhällets byråkrati

- Det bästa var att jag lärde mig olika

Med hjälp av mindfulness och olika

och omgivningens attityd, menar hon.

sätt att ta hand om mig själv. Under de

ångesthanteringsverktyg har hon åter-

Så småningom tar tröttheten över.

första åren med Mika hade jag tappat

hämtat sig fint.

En fredag i november 2011 orkar hon

bort både mig själv och relationen till

inte mer.

min man. Det var fullt fokus på Mika.

- Jag kraschade och kände att ”nu behöver jag hjälp”.

- Jag kanske inte alltid kommer att må bra, men nu har jag lärt mig att man först måste sätta syrgasmasken

En familj i kris

på sig själv för att sedan kunna hjälpa

Så här beskriver hon själv sym-

I det här skedet beviljades familjen

andra. Nu vet jag också att fastän livet

tomen och situationen som till slut

hemservice. När sonen var liten hade

känns mörkt ibland så vet jag att det

blev för övermäktig:

de tidvis också fått hemservice, men

inte alltid kommer att kännas så. Jag

den hade tagits bort. Förklaringen var

tar motgångar bättre.

”Jag fick minnesstörningar, svårt att koncentrera mig på viktiga saker, oförmåga att tänka klart, låg stress-

att hemservicen var för familjer i kris. - Men vad var vi då, om inte en familj i kris?

Monica ler när hon säger att sonen är den bästa läraren hon någonsin haft! - Han får mig att se på världen på

tolerans - jag var så otroligt trött och För att få tillbaka hemservicen krävdes ett helt annat sätt. Det är tack vare min Paulina idag ochattarbetar verksamhetsansvarig på Novahuset, därsom jag har lärt mig att man kan matt - deBengtsson gånger jagmår hadebra möjlighet en som barnskyddsanmälan. Monicas läkare son man kunde jobbar jag med dem somjag blivit sova inte sova, lågutsatta och för sasexuella att hon övergrepp. skulle anmäla sig själv efterlyckas, trots svårigheter i livet.

16 Respons


Välmående formas i tidig ålder Den 11-12 maj arrangerades den europeiska mentalhälsokonferensen "Mental Health in all policies" i Helsingfors. Psykosociala förbundet var på plats för att ta del av nya infallsvinklar från olika håll i Europa. Under två dagar serverades vi enormt mycket information som vi nu ska försöka processa och dela med oss av. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

P

sykisk ohälsa är ett väx-

Många mår också dåligt på jobbet.

mellan forskning och åtgärder. Man vill

ande problem i hela Europa.

Idag ser arbetsmiljöerna och arbetsbe-

sätta fokus på förebyggande arbete, för

I England bottnar till exem-

lastningen annorlunda ut än förr, och

alla studier visar att grunden för vårt

pel 40 procent av alla sjuk-

många lever ett stressigt vardagsliv.

välmående formas i riktigt tidig ålder.

skrivningar i psykisk ohälsa. Man talar

Den stora frågan är: hur vänder

Man behöver också lära sig att identifiera

om att psykisk ohälsa inom kort är den

man trenden? Hur gör man för att öka

problemen tidigt, för att kunna åtgärda

allra främsta orsaken till sjukskrivningar

välmåendet och den psykiska hälsan ute

dem. Jürgen Scheftlein på Europeiska

ute i Europa och att det år 2030 antas

i Europa? Vad kan man göra för att just

kommissionen talar om att det som

vara den främsta anledningen till sjuk-

DU ska må bra? Detta diskuterades flitigt

tidigare var ett tabu nu har blivit en pri-

skrivningar över hela världen.

under konferensen i Helsingfors.

oritet, och att vi måste få politikerna att

Arbetslösheten är en bidragande

Det som alla länder brottas med är att

inse allvaret i detta. Psykisk ohälsa är inte

orsak till att många människor mår

hitta bra lösningar för att kunna imple-

bara individens problem, utan något som

dåligt. Negativa upplevelser tidigt i livet

mentera all den kunskap som finns. Vi

berör hela familjen - och samhället i stort.

är en annan orsak, såsom trauman,

vet väldigt mycket om psykisk hälsa, det

Konferensen arrangerades i samarbete

trasiga familjeförhållanden eller en fat-

har forskats massor i psykisk hälsa. Men

mellan Europeiska kommissionen, Social-

tig uppväxtmiljö. Ekonomin är ofta en

hur gör man för att få ner den kunska-

och hälsovårdsministeriet i Finland och

avgörande orsak till psykisk ohälsa.

pen på gräsrotsnivå? Idag finns ett glapp

Föreningen för Mental hälsa i Finland.

Respons 17


TEMA FÖRÄLDRASKAP

Familjers upplevelser av psykosen som kris Psykiatrins förhållande till patienternas familjer har ändrat under historien. Idag ser man familjen som en samarbetspartner. TEXT: CAMILLA PITKÄNEN PSYKIATRISK SJUKSKÖTARE OCH ANHÖRIGRÅDGIVARE, SVENSKA ÖSTERBOTTENS ANHÖRIGFÖRENING

M

ånga familjer tar steget

Familjen som resurs

rakt in i en kris när deras

Familjeterapins syfte är att utforska,

familjemedlem insjuk-

förstå och vårda störningar som upp-

nar i psykos. Chocken

kommit i familjens växelverkan med

över att i psykologisk mening förlora

varandra och/eller hos den enskilde

någon man har kär är en omskakande

familjemedlemmen. Man strävar efter

upplevelse. Familjen kan känna skuld,

att förändra de mönster i familjens väx-

skam, ilska och sorg. Familjerelation-

elverkan som hindrar dem att utveckla

erna ställs på prov i hög grad och

konstruktiva lösningar. Familjeterapeu-

det kan vara svårt att veta hur man

ten betonar relationer, kommunika-

ska uppträda mot varandra. En akut

tion, processer och struktur i familje-

sjukhusintagning lämnar ett glapp i

systemet istället för att fokusera på en

gemenskapen och familjen får kan-

familjemedlems

ske aldrig möjligheten att tillsammans

Familjeterapins styrka är att terapeu-

med den som insjuknat prata om hän-

ten arbetar med att utvidga behan-

som en kris innebär att den kan inne-

delserna som eventuellt utlöste psyko-

dlingssystemet. Alla dimensioner av

hålla en ny möjlighet och en dialog,

sen och situationen före intagningen.

problemet blir tydligare och man får

där något som länge förblivit osagt kan

Det familjen behöver är information,

både snabbare vetskap och djupare

uttalas, lyssnas till och delas. Psykotiska

vägledning och stöd för att hantera

kunskap om familjesystemet, ju fler det

symptom är repliker på en dialog som

vardagens problem. Familjen behöver

är som deltar.

inte finns, men som behövs.

enskilda

Familjen ses som en resurs och naturlig samarbetspartner i psykosvården idag.

symptom.

även få möjlighet att dela med sig av

I mitten av 1980-talet började man

sin historia både vad gäller svårigheter

Från kris till dialog

vid Keropudas sjukhus i Torneå inse

och resurser. Ändå upplever många

En psykos uppstår när en situation

att det var en stor kris för hela familjen

familjer att de inte har fått vara delak-

har blivit för övermäktig och männi-

när en familjemedlem insjuknade och

tiga på det sätt som de hade önskat.

skan inte längre orkar. Psykosen sett ur

blev intagen till sjukhus. Man började

Informationen upplevs som knap-

psykologisk synvinkel innebär, att per-

ordna öppna vårdmöten där patienten,

phändig och det första samtalet med

sonen förlorar jagets förmåga att skilja

familjen och de professionella var när-

hela familjen äger rum först när den

mellan vissa aspekter av den inre och

varande.

värsta krisen är över.

den yttre världen. Att se på psykosen

förståelse och terapeutisk hjälp. Jaakko

18 Respons

Målsättningen var att hitta


Seikkula, chefspsykolog på Keropudas sjukhus som var initiativtagare till dessa öppna vårdmöten utvecklade senare begreppet öppna samtal. Öppna samtal syftar på det språkliga perspektivet på psykoser. I de öppna samtalen försöker deltagarna skapa ord för upplevelserna. Målsättningen är inte att ta bort symtomen på psykosen, utan att i stället upprätta dialogen mellan patienten och olika delar av nätverket. I mötet med familjen bygger man upp ett språk för gemensamma erfarenheter och försöker definiera patientens och familjens behov.

Behovsanpassad psykosvård Allt sedan 1980-talet har det funnits psykosgrupper på de flesta sjukhus i vårt land. Den första och mest kända så kallade ”Åbomodellen” utvecklades av professor Yrjö Alanen och hans kollegor. Modellen går ut på man inte separerar den som har symptom från www.rgbstock.com

resten av familjen när planering och beslut skall göras utan betonar vikten av samarbete med alla. Arbetsmetoden har tre stora fördelar: 1) man får en bredare inblick i vad som hänt i patientens liv innan insjuknandet 2) man får möjlighet att utforska familjens dynamik och familjemedlemmarnas samspel

samt en individcentrerad vårdrelation.

handikapp innebär och är lösnings-

och 3) man får möjlighet att genast

Vården skall inrikta sig på en miljö

centrerad vad gäller olika problem som

erbjuda stöd åt både patienten och

där den rituella makten är minst och

kan uppstå i samband med behan-

familjen.

patientens valfrihet störst, till exempel

dlingen och rehabiliteringen. Både

hemmet .

öppna samtal och psykopedagogiska

Projektet API, Akuutin Psykoosin Integroitu hoito, det vill säga integre-

familjeinterven-

familjeinterventioner används idag i

rad vård av patienter med akut psykos

tion har sina rötter i USA. Familjen

vården av psykos. I en familj där någon

genomfördes under åren 1992-1998 vid

får undervisning i sjukdomen, dess

insjuknar första gången i en psykos

sex psykiatriska enheter. Vårdmodellen

orsaker,

prognos

kan det då vara lättare för familjen att

har inspirerats av Åbomodellen och

samt färdighetsträning i form av prob-

de får hjälp och stöd utgående från ett

står för behovsanpassad behandling,

lemlösningstekniker

krisperspektiv än att delta i en förhand-

integrerad vård, en psykoterapeutisk

nikationsfärdigheter lärs ut åt både

grundinställning,

familjecentrering,

patienten och familjen. Familjeinter-

arbetsgrupper

ventionen tydliggör vad ett långvarigt

mångprofessionella

Psykopedagogisk

behandling

och och

kommu-

splanerad gruppbehandling. Artikeln har tidigare publicerats i Labyrintti 2/2014.

Respons 19


TEMA FÖRÄLDRASKAP

"Sådan mormor, sådan mor, sådan dotter Mamma. Min första modell - som mamma, som kvinna och som människa. Eller hur? TEXT: ANN-CHARLOTT RASTAS

J

ag deltog tillsammans med

slivet, i parrelationer är länkade till rela-

Mamman är modell och påverkar rela-

min mamma på en väldigt

tionen till mamma. Den har en mäktig

tionen till den vuxna dottern idag.

speciell

”Sådan

effekt på våra nuvarande handlingar,

mormor, sådan mor, sådan

workshop,

med make, barn, vänner och inte minst

dotter”, som Lili-Ann Junell-Kousa,

oss själva. Våra mammor har gjort så

psykoterapeut i familjeterapi höll i

gott de kunnat, liksom deras mammor,

trådarna för. Min första tanke om work-

om än de kanske aldrig kunde se sin

- det var inte mitt fel

shopen var, ”Hjälp! Vad har jag gett mig

vuxna dotter som annat än ett barn.

- placera skulden där den hör

in i?”, eftersom jag just då upplevde

För att bryta negativa mönster som

min mammas och min relation för till-

annars går i arv behöver vi se på vår

2. Förstå mamma bättre, det är vägen

fället lite ansträngd. Relationen mel-

mor med den vuxna dotterns ögon,

till förlåtelse

lan mor och dotter är väldigt speciell,

kliva ut ur hennes skugga och ta eget

3. Acceptera min egen historia som

att gräla, gnabbas över olika grejer är

vuxenansvar.”

den var

Vad ställer vi då för mål för att växa:

1. Bekräfta och förstå mig själv som barn

hemma

4. Acceptera mammas agerande för

vanligt och dessutom är det ett sunt ven också, det ska vi inte vara rädda

Beteendemönster upprepas

för. Men visst bör vi som mor och dot-

Våra

ter kunna samsas för vi har ju något så

beteende och stress påverkar direkt

5. Separera från varandra - mor och

speciellt tillsammans ändå. Och ibland

vår egen hälsa. Så säger Lili-Ann

dotter - genom att ta vuxenansvar och

kanske vi behöver klippa av navelsträn-

Junell-Kousa. Och visst är det väl så att

vuxenroller, bli ett ”före detta barn” och

gen en gång till för att kunna bli den

även min stress och min livsstil, mitt

en ”utexaminerad mamma”

vuxna kvinnan jag är och mamma se

beteende påverkar mina barns hälsa

6. Acceptera min dotter som en vuxen

den vuxna dottern jag är och är det

– direkt. Då handlar det om hurudan

kvinna och separera från ”barnet i henne”

kanske just här det är jobbigt ibland?

anknytning, och uppväxt vi haft. Under

Ja, det är det.

hurudana levnadsvillkor vi vuxit upp

Jung säger såhär kring detta fenomen:

med och hurudan föda vi fått. Massor

”En medelålders mammas uppgift är

Våra mammor har stort inflytande på oss

påverkar oss från vår barndom och då

att separera från sin vuxna dotter, men

understryker Lili-Ann att det främst är

ytterligare, bör denna moder också

”Varje kvinna är dotter till en mor, före-

våra mödrars påverkan vi påverkas av.

fullfölja separationen från sin åldrande

nade med ett band som består från

50 procent är nedärvt och 25 procent

mor”.

födseln till döden. Hur stort inflytande

är genetiskt. Detta betyder att vi kan

Det är väldigt speciellt att vara dot-

hade egentligen våra mammor på oss?

påverka genom en egen livsstilsförän-

ter, en vuxen dotter till sin mamma och

Jo, mera än vi tror och vill. Många av de

dring. Beteendemönster upprepas från

ett vuxet barnbarn till sin mormor, som

svårigheter som vi möter i livet, i arbet-

generation till generation.

jag har fördelen att vara.

tecken att kunna bråka lite mellan var-

20 Respons

mormödrars

och

vad det varit. Bitterhet och skuld är något som skapar ohälsa, även skammammors

men.


KOLUMN

Mor och farföräldrarollen - en viktig identitet Att bli mormor, morfar, farmor eller farfar innebär för

att det är helt okay att vända sig till en utomstående

de flesta en stor och underbar händelse och upplevelse.

för att prata ut, att få sk samtalsstöd. Det egna barnet –

Det är kanske också en förutfattad mening att det ska

föräldern – har ofta fullt upp att orka med sin egen oro

innebära enbart positiva känslor med mor- och farföräl-

och har inte kraft att stöda sina egna oroliga föräldrar.

draskap. Och visst är det mycket positivt, roligt och här-

Men många far- och morföräldrar har själva gått

ligt med barnbarn. Det anser säkert de allra flesta mor-

igenom livskriser och kan ha en värdefull livserfarenhet

och farföräldrar, även jag själv. Det pratas inte så mycket

att falla tillbaka på som resurs och stöd för familjen vid

om andra känslor och blandade känslor som är förknip-

en sjukdomskris. Därför tror jag det är viktigt att kunna

pade med rollen som mor- eller farförälder. Det kan

och våga dela det svåra, som sjukdom alltid medför.

behövas tid att vänja sig vid den nya rollen. Känslan av att vara ”gammal” kan kännas jobbig. Sorg och oro kan

…”Ett barn som är till glädje

också vara starka känslor, som behöver bearbetas och

Någon mer att hålla kär

förstås. Alla relationer i familjen påverkas när ett barn-

Som får en att behövas…

barn föds. Det uppstår inte bara mor och farföräldrar,

Men det är kärt besvär…”

även mostrar, fastrar, morbröder och farbröder.

-Ur Siv Anderssons dikt-

Svartsjuka är en känsla som kan vara svårt att förstå

Med önskan om en fin sommar till alla läsare.

och acceptera. Ändå är det inte ovanligt att den visar sig om nyblivna mor- farföräldern ägnar stor uppmärk-

BODIL VIITANEN

samhet åt barnbarnet. Som mor- och farförälder får

Verksamhetsledare på Psykosociala förbundet rf

man minnas att man inte är förälder. Ibland kan det vara

- till vardags även mormor -

svårt att ta ett steg tillbaka då föräldrarna bestämmer. Ens eget barn är nu förälder och bär ansvaret. För moroch farföräldrar kan det också kännas viktigt att ”behövas” och att kunna vara till hjälp. För föräldrarna kan det vara oerhört värdefullt att få avlastning och barnvakt av sina egna föräldrar. För barnbarnet är det viktigt att ha tillgång till sina mor– och farföräldrar i sin utveckling. Rollen som mor- eller farförälder är också en roll man växer in i. Då barnbarnet utvecklas och växer händer lite samma sak med både föräldrarna och mor- och farföräldrarna. Det är både en rikedom och en belastning att vara mor- och farförälder. I bästa fall ett värdefullt stöd för föräldrar och barnbarn och mycket givande för en själv då man kommit in i den rollen. När ett barnbarn insjuknar – fysiskt eller psykiskt - väcker det oro och sorg också i mor- och farföräldrarna. Det kan bli väldigt tungt att hantera oro och känslor. Det är okay att vara ledsen, arg, orolig och uppgiven, men att prata om sådana känslor kan vara svårt och det är viktigt att komma ihåg Respons 21


TEMA FÖRÄLDRASKAP

Arbetar med att finna det unika i varje individ Christine Suvanto älskar sitt jobb som professionell coach och mental tränare. Hon säger att det är fantastiskt att få följa med på de inre resorna som hennes klienter gör när de upptäcker potentialen hos sig själva. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: PRIVAT

C

hristine Suvanto ser på

positivt. Många springer runt i samma

alla människor som friska

ekorrhjul år ut och år in och tror att

och resursstarka personer,

ingenting kan bli annorlunda. Men det

och i sina möten med

kan det visst. Det handlar om att hitta

människor arbetar hon med att få varje

sina styrkor och göra medvetna livsval.

individ att upptäcka och utnyttja sina

Jag hjälper till att hitta vägen ut ur ekor-

styrkor.

rhjulet.

FAKTA

Vad är coaching? Coaching är ett kraftfullt verktyg i arbetet mellan männis-

- Jag är övertygad om att det finns något mer i oss människor, något som

Utnyttja din kapacitet

kor, baserat på djup respekt

vi inte har utnyttjat, något som vi inte

Christine säger att hon ser all den inre

för den förmåga och kunskap

har insett om oss själva. Det är detta jag

kapacitet som är outnyttjad. Hon menar

som finns inom varje individ.

brinner för och vill plocka fram. Därför

att det alltid finns mer att ösa ur, i alla

Coachingen är en positiv pro-

frågar jag alla mina klienter vilka mål

människor.

cess som leder utvecklingen framåt mot uppsatta mål.

de har i livet och vilka styrkor de har.

Men hur ser ett möte med coachen

Många gånger kanske vi inte genast vet

ut då? Ja, i ett första möte med Chris-

svaren på dessa frågor, men då arbetar

tine träffas man cirka 1,5 timme för att

Coaching innebär:

vi tillsammans med frågorna. Sen byg-

gå igenom hur klientens livssituation

ger vi vidare på det, säger hon.

ser ut.

Ta fram det bästa hos klienten

Det är en kvinna med stor drivkraft

- När folk ringer för att boka tid hos

Frigöra klientens potential

jag träffar på ett kafé i Helsingfors. Som

mig börjar de allra flesta prata om sitt

Få klienten att finna

på ett sakligt sätt pratar och gestikulerar

personliga problem som de vill ha hjälp

för att förklara hur oerhört härligt det är

med. Men det vill jag inte höra i det ske-

att få vara en del av någon annans per-

det. Jag vill gärna träffa personen och

sonliga utveckling, om hur varmt det

tillsammans diskutera livet i sin hel-

känns i hjärtat när hennes klienter kom-

het. Vi pratar bland annat om ekonomi,

Coachprocessen bygger på:

mer till insikt om sig själva.

relationer, personlig utveckling. Sen

Förtroende

sin egen drivkraft •

Få klienten att finna sina egna lösningar

- Jag ger inga tips eller råd, utan

fokuserar vi på lösningar, inte problem.

Närhet

ställer frågor som ibland är utmanande

Det är härifrån och framåt som gäller

Direkt kommunikation

och lite provocerande. Som coach ska

och tillsammans gör vi upp en handling-

Partnerskap mellan

jag locka fram svar och få människor

splan för hur vi ska gå vidare. De mål vi

att ändra sitt tankesätt. Med tankens

sätter upp bör vara realistiska men sam-

kraft kan man svänga tankarna till något

tidigt utmanande och lämpliga just för

22 Respons

coachen och klienten Källa: www.coachcompanion.fi


Christine Suvanto ser på alla människor som friska och resursstarka personer, och i sina möten med människor arbetar hon med att få varje individ att upptäcka och utnyttja sina styrkor.

denna klient, förklarar hon. Christine Suvanto har arbetat som coach i snart tre år. Hon är en av omkring 25 coacher som har utbildats via Coach Companion Finland, ett av Sveriges äldsta företag inom detta område och som har funnits i Finland sedan år 2012. Processen man arbetar med bygger på förtroende, direkt kommunikation och är fullständigt fördomsfri. - När jag coachar ser jag bara den person som jag coachar. Jag är till hundra procent närvarande och jag bryr mig om din resa. Här finns inga misslyckanden, bara lärdomar, och alla ska få en likvärdig chans.

Omringade av måsten I dagens samhälle är vi i stor utsträckning omringade av ”måsten” och ”borden”. I sitt arbete möter Christine ofta föräldrar som går omkring med ständigt dåligt samvete. - Många får dåligt samvete för att de ibland väljer att prioritera sig själva och sin egentid. Det ska man inte ha dåligt samvete för. Om man vill vara en förälder som orkar ge av sig själv till andra måste man först tycka om sig själv och ta hand om sig själv. Om jag mår bra mår min omgivning bra.

Respons 23


TEMA FÖRÄLDRASKAP

www.rgbstock.com

Ge barnens självkänsla mycket näring Självkänslan är kärnan i oss människor. Den är en viktig plattform som hör ihop med mod, självrespekt, empati och självständighet, alltså viktiga ingredienser för att vi ska må bra. Problemet är att god självkänsla inte är konstant - den måste hela tiden få ny näring! TEXT: PERNILLA NYLUND

S

und självkänsla innebär att

och att man är värd att bli älskad för

presterar riskerar vi att få en kraftig

man gillar sig själv med alla

den man är - inte för det man gör eller

ökning av människor med utmat-

sina fel och brister. Sund

presterar. Det är skillnad på självkänsla

tningssymtom, säger beteendevetaren

självkänsla innebär att man

och självförtroende.

Petra Krantz Lindgren.

vet att man duger precis som man är 24 Respons

- Om man tror att man är det man

Petra arbetar med vuxna som vill


utveckla sina relationer med barn –

fokus på samhörighet, närhet, förståelse

man gärna följa upp diskussionen vid

vuxna som längtar efter ömsesidig

och empati. Berätta för barnen hur

ett senare tillfälle för att visa att man

respekt och samarbete. Hon föreläser,

mycket de betyder för dig, ha roligt

faktiskt bryr sig. Då visar man också

bloggar och skriver böcker och hon

ihop, utför vardagliga sysslor tillsam-

att barnets vardag är viktig. Det är just

drivs av en längtan att se likvärdiga rela-

mans!

det här som är de vuxnas evighetsjobb!

tioner mellan barn och vuxna. Petra

Att kommunicera med barn på ett

har skrivit boken ”Med känsla för barns

vettigt och uppbyggande sätt är inte

självkänsla”.

alltid det lättaste. Men hur gör man

- När jag själv fick barn läste jag

då? Hur ska man kommunicera? Hur

allt jag kom över som handlade om

ska man lyssna så att barnet känner sig

barn. Jag har alltid varit intresserad av

förstått?

säger hon och skrattar.

Tips - så stärker du ditt barns självkänsla 1. Ha roligt ihop! 2. Utför vardagssysslor tillsammans

psykologi och beteendevetenskap och

- Ja, för att reda ut detta kan vi börja

tänkte att jag och min man hade ett

med att diskutera vad dålig kommu-

3. Svara ja på barnens kontaktinbjudn-

närapå perfekt föräldraskap. Jag hade

nikation är. Dålig kommunikation är

ingar

ju läst Anna Wahlgrens "Barnaboken"

någon som inte lyssnar alls, som inte

4. Ställ frågor som du inte vet svaret på

- hon blev min guru och alltid när jag

har ögonkontakt, som kommer med

(Exempel: "Om du var ett djur, vilket

sökte frågor i mitt föräldraskap loggade

snabba lösningar, ger råd, moraliserar

djur skulle du då vara?" eller "Om du

jag in på nätet för att få information.

eller kanske distraherar, säger Petra.

hade vingar, vart skulle du flyga?") 5. Låt barnet vara med och bestämma

- Sen gick jag en föräldrakurs som

- En god lyssnare försöker lyssna

visade sig bli en riktig ögonöppnare.

bakom orden. Vilket behov har barnet

6. Fråga barnet om råd

Jag hade ju inte litat på mig själv alls,

när barnet säger så här? Man lyssnar

7. Ge barnet utmaningar och förtroen-

visade det sig! Anna Wahlgren eller

helt enkelt med empati och återspeglar

defulla uppdrag

internet hade löst alla mina problem

det till barnet genom att ställa lösnings-

8. Lär barnet en ny färdighet ("finns det

och jag vågade inte vara förälder till

fokuserade frågor. "Vad kan du göra?"

något som du inte kan som du skulle

mina egna barn! Det var förstås skräm-

eller "Hur tror du att det blir?". Sen får

vilja lära dig?")

mande att inse detta, men samtidigt en

oerhörd glädje, lättnad och trygghet. Alla föräldrar behöver hitta sina egna värderingar, sina egna svar, säger hon.

Vuxnas ledarskap Det är under en föreläsning i Nykarleby vi träffar Petra. Hon talar under rubriken "Barns självkänsla och vuxnas ledarskap - om hur man skapar förtrolighet och samarbete i relationen". Hon talar om hur våra tankar och känslor hänger ihop med vad vi väljer att göra i olika situationer. - Vi människor definieras av vad vi har, vad vi gör och vad vi är. - Satsa på att ge extra mycket näring åt barnens självkänsla. Visa intresse för barnet som varelse! Kritik, avståndstagande och ironi skapar en negativ spiral som kan vara svår att bryta. Sätt hellre

Petra Krantz Lindgren har skrivit boken "Med känsla för barns självkänsla". Hon drivs av en längtan att se likvärdiga relationer mellan barn och vuxna. Foto: Caroline Andersson Respons 25


"Vi behöver mer fokus på det förebyggande arbetet" Leif Berg är legitimerad psykoterapeut. Han anser att man fortfarande jobbar för lite med det preventiva arbetet inom psykisk ohälsa. ”Vi möter människor först när de insjuknat, och det är ett problem. Men många som mår dåligt har svårt att sätta ord på sitt illamående, så de berättar inte. Och det syns inte alltid på en människa att han eller hon är sjuk. Hur ska man då göra för att känna igen tecknen på psykisk ohälsa?” TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

I

många diagnoser finns någon

thåller kontakten till sina vänner. Sådana

att om familjen finns med som stöd

typ

saker.

samtidigt som personen som insjuknar

av

kognitiva

störningar,

menar Leif Berg.

Det är på seminariet ”Skuggsida – om

har ett socialt nätverk, så är chansen

- De kognitiva störningarna

psykos och mental ohälsa” i Åbo som

stor att den här personen kan åter-

utgör ibland de första tecknen på ett

Leif Berg föreläser. Han talar mycket om

hämta sig bra, säger han.

insjuknande. Det kan till exempel röra

hur familjen och anhöriga bemästrar

sig om kraftigt försämrade skolresultat,

situationen.

- Det är också viktigt för återhämtningen att personer som har genom-

att man har svårt att anpassa sig socialt

- Familjen är väldigt viktig för en per-

gått en sjukdomsfas får möjlighet att

till olika situationer, att man inte upprät-

son med psykisk ohälsa. Forskning visar

diskutera, ventilera och reflektera över

26 Respons


sin sjukdomstid. Samtidigt får man inte glömma bort oron bland de anhöriga.

- Just personlighetsfaktorerna har visat sig ha stor betydelse när det gäller den psykiska hälsan. Hur anpassar jag

- Anhöriga bär på en oro hela tiden.

mig till olika situationer? Hur sårbar eller

Både kring det förgångna och hur fram-

känslig är jag? Hur ser mina förväntnin-

tiden ska bli för den som är sjuk. Många

gar ut? Och vilka krav ställer jag på mig

som har insjuknat blir ensamma och

själv?

får svårt med ekonomin, så det finns

Leif Berg talar även om stress –

många känslosvallningar både hos

allmän stress och inre stress, alltså

anhöriga och hos den som är sjuk.

livshändelser som orsakar stress.

Sårbarhet och stress

under

Idag vet man inte vad det är som orsakar

nätverket, typ att en förälder dör, eller

psykisk ohälsa, men det finns en mängd

arbetslöshet.

- Om vi skulle arbeta mer preventivt inom skolvärlden och bland ungdomsarbetare skulle vi kunna undvika många problem. LEIF BERG

- Det kan till exempel vara kriser uppväxtåren,

förändringar

i

inverkande faktorer. Man talar om sår-

Med allmän stress avser man en oba-

barhet och stress. Ärftlighet finns också

lans i det vardagliga livet; hemma, på

med i bilden.

jobbet, fritiden eller i de sociala kontak-

- Vissa sjukdomar är mer ärftliga än

terna.

andra. Till exempel manisk depression

psykiskt sjuk är till 70 procent sig själv och till 30 procent sin sjukdom. - I Finland stirrar vi oss blinda på sjukdomen. Varför? I Sverige har man personliga ombud, man bygger stegvis

”Vi stirrar oss blinda på sjukdomen”

upp nätverket och så vidare. Vi vet

Andra inverkande faktorer är biolo-

Det är oftast i unga år man insjuknar i

enorm kunskap inom det här området,

giska faktorer (hormonbalansen, even-

psykos. Leif Berg talar om den känsliga

men vi samordnar inte vården. Varför?

tuella hjärnskador), psykosociala fak-

15-åringen, om militäråldern och när

Om vi skulle arbeta preventivt inom

torer (boendemiljö, sociala kontakter,

man i 25-årsåldern ska ut i arbetslivet.

skolvärlden och bland ungdomsarbe-

hemförhållanden), ekonomiska faktorer

Det här är extra känsliga åldrar.

tare skulle vi kunna undvika många

är mer ärftlig än schizofreni, säger Leif Berg.

och personlighetsfaktorer.

Han säger att en person som är

massor inom psykiatrin, det finns en

problem!

Som själva nyckelhålet Vi vill tipsa om en ny bok som nyli-

röd tråd genom hela berättelsen. Två

gen har kommit ut. Det är Karin Luthers

av huvudkaraktärens tre barn är adop-

debutroman ”Som själva nyckelhålet”.

terade.

Boken handlar om en österbottnisk

- Trots det är det ingen utpräglad

familj där mamman är döende. När

adoptionsbok. Men eftersom jag har

familjemedlemmarna ställs inför det

jobbat i 30 år med internationell adop-

faktum att en av dem snart kommer

tion faller det sig ganska naturligt att

att gå bort vågar de vara öppna med

väva in det i berättelsen. Det är många

varandra på ett nytt sätt. Svårigheterna

känslor inblandade kring adoptioner,

kommer snart att göra dem starkare.

förklarar hon.

- Jag tror att det är ganska vanligt

Det är ingen lättsam bok som Karin

slutföra bokprojektet. Efter några refu-

att vi inte vågar tala med varandra om

Luther har skrivit. Hon rekommend-

seringar från bokförlag valde hon att ge

svåra saker, och så är det också för kar-

erar att läsaren tar ett avsnitt i taget och

ut boken på eget förlag i samband med

aktärerna i boken, till en början. Men

gärna reflekterar kring det tillsammans

att Scriptum öppnade en förlagstjänst-

när mamman är döende vågar de vara

med någon annan.

service. Boken ”Som själva nyckelhålet”

öppna och ärliga på ett helt annat sätt, berättar Karin Luther. Sjukdom, sorg, livsglädje och adoption är centrala teman i boken, och de vävs in i varandra med adoptionen som

- Jag blir glad om min text får läsaren

finns nu att köpa via Scriptums web-

att tänka igenom sin egen situation.

shop, www.scriptum.fi, eller i bokhan-

Kanske kan boken ge ett stöd att våga

deln.

tala om svåra saker, funderar hon. Det har tagit Karin Luther hela nio år att

PERNILLA NYLUND Respons 27


TEMA FÖRÄLDRASKAP

www.rgbstock.com

Svårt att vara förälder till ett barn med ätstörning När dottern berättade att hon hade en ätstörning kände Sofia Torvalds skam för att ha misslyckats som mamma. Samtidigt blev det drivkraften till att skriva boken ”Hungrig”. - Jag upplevde att jag hade varit till stor hjälp för min dotter under hennes sjukdomstid och ville bredda bilden. Föräldrarnas insats spelar en helt avgörande roll när ett barn insjuknar i en ätstörning, säger hon. TEXT: PERNILLA NYLUND FOTO: PRIVAT

S

ofia Torvalds säger att hon

Utmattad och uppgiven

först

blev

förvånad

situationen.

och

När dottern ringer hem och berättar

- Vi bestämde att hon skulle äta fem

därefter chockad när dottern

befinner hon sig i USA som utbytese-

gånger per dag och att någon alltid

ringde hem och berättade att

lev. Då har ätstörningarna blivit så all-

skulle sitta med henne under tiden hon

varliga att dottern mår extremt dåligt.

åt. Det var ångest både när hon skulle

Hon är utmattad och uppgiven och vill

äta och framför allt efteråt.

bryta sitt beteendemönster.

ångest.

hon hade en ätstörning. - Hur i vida världen har jag inte sett det här? tänkte jag. Det var hemskt. Jag tyckte att jag var en dålig mamma som inte hade märkt att min dotter

Till att börja med ordnar man ätstörningsvård i USA.

En hemsk

Hon berättar att ångestens klor var en riktig aha-upplevelse, att det var skräm-

var sjuk. Hon hade ju varit sjuk gan-

- Men det var helt galet dyrt! Så vi

mande att se hur omfattande ångesten

ska länge utan att jag visste något. Så

bestämde att hon skulle komma hem.

kan vara och vad det är som ”matar” den.

här i efterhand tycker jag förstås att jag

Jag hade en månad på mig att för-

Sofia Torvalds menar att ångesttankarna

borde ha sett tecknen, men det gjorde

bereda familjen och ta reda på allt jag

närmast kan beskrivas som tortyr.

jag inte. Som förälder ser man inte den

kunde om ätstörningar, berättar Tor-

där förändringen som kommer smyg-

valds som till yrket är journalist.

- Vi hanterade ångesten genom att prata om den. Jag lyssnade på min

ande, långsamt, långsamt. Man märker

- När hon kom hem kunde jag vårda

dotters ångesttankar. Hon berättade

inte att de går ner i vikt och man vill ju

henne hemma. Hon hade både ett

om dem hela tiden. Sen försökte jag

gärna tro sina barn när de säger att de

anorektiskt och ett bulimiskt beteende

bryta, för ingenting blir ju bättre av att

redan har ätit...

och oerhört mycket ångest kring mat-

gräva ner sig i de här funderingarna

28 Respons


hela tiden. Vi såg på gamla teveserier,

spersonal och hälsovårdare ställer ofta

om vem hon egentligen är, och vad hon

och ibland satt hon bara nära oss i sof-

fel frågor, medan vi föräldrar får lära oss

brukar tycka om att göra och äta.

fan.

den hårda vägen. Och var går gränsen

Varför blev dottern sjuk?

för vad en förälder ska göra? funderar

”Nu måste jag bli frisk”

hon.

Boken ”Hungrig” baseras på Sofia Tor-

Sofia Torvalds har ofta funderat på

- Det här är en sjukdom med många

valds intervjuer med både tjejer med

orsakerna till dotterns insjuknande.

olika element som man behöver

ätstörningar och deras föräldrar. Hon

Varför blev hon sjuk? Och vad har varit

mycket stöd för att bli frisk från. Att bli

har även talat med experter.

min skuld som förälder? Hur förhåller

frisk är en lång process.

jag mig till min egen kropp?

- Det anmärkningsvärda med de här

Sofia Torvalds dotter fick aldrig en

intervjuerna är att vändpunkten till att

- Faktum är att 45 procent av de fin-

ätstörningsdiagnos och därmed hel-

bli frisk var att alla i något skede av sjuk-

ländska kvinnorna känner en kraftig

ler ingen specialiserad ätstörningsvård

domen tog ett beslut om att ”nu måste

rädsla för att bli feta. Tre fjärdedelar av

i sjukdomens akuta skede. Mattränin-

jag bli frisk”. De bestämde sig och tänkte

västvärldens kvinnor har inte en nor-

gen skedde hemma.

att ett liv utan ätstörningar är bättre än

mal relation till sin kropp och till mat.

Under åren som gått hade hon

När lillebror föddes för några år sedan

glömt bort vilken mat hon tyckte om

minns jag att jag läste en bok om hur

att äta och under sjukdomsperioden

jag kunde gå ner i vikt och bantade för

förändrades dottern.

att bli av med min putmage. Kan det

- Den som är svårt sjuk i en ätstörning

ha bidragit till att min dotter blev sjuk?

förvandlas, ibland till oigenkännlighet. Då

funderar Sofia.

är det förälderns roll att påminna barnet

Hon har också funderat mycket på

ett liv med ätstörningar. Det här visar att den egna viljan är jätteavgörande. - Plus att det ofta skedde i samband med en förändring i livet. Flera hade skaffat en ny hobby och någon hade fått en pojkvän. Sofia Torvalds dotter mår idag bra.

hur världen ser ut idag, med kroppsfixering, sociala medier och omänskliga ideal. - Idag måste alla unga vara redo att ta en selfie när som helst. Hela livet är en ständigt pågående skönhetstävling! Det är ju helt galet!

Efterlyser mer föräldrastöd Torvalds efterlyser mer föräldrastöd. Hon säger att det ska vara lätt att få hjälp och stöd. Som förälder har man ofta ett ansvar som präglas av ensamhet på grund av brist på förståelse från arbetsgivare och samhälle. Inom vården måste man veta hur man ska bemöta föräldrar i de här situationerna, så att man inte skuldbelägger. - Som förälder till ett barn med ätstörning är man väldigt slut och trött. Om man sedan också blir skuldbelagd av vårdpersonalen, ja det är mer än vad någon mäktar med! Tyvärr ser verkligheten ofta ut så idag. SjukvårdRespons 29


En bok som blickar in i vardagen Boken ”Inblickar i vardagen” baserar sig på bloggtexter som publicerats under de tre senaste åren på SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinders

webbplats.

De

olika

skribenterna har en sak gemensamt, de lever alla varje dag med någon sorts funktionsnedsättning. I sina texter berättar författarna om sin vardag, sina drömmar och om sina tankar. I boken finns tio texter av tio olika författare från olika delar av Finland. Foto: Pernilla Nylund

Skribenterna är Anna Caldén, Johan Wikström, Tessa Bamberg, Kaisa Leka,

Fr.v. Torolf Back, Marianne Lindahl och Nicklas Haarus.

Eva Ringwall, Julia Simon, Karl-Mikael

Psykosociala förbundets vårmöte

Grimm, Gunilla Löfman, Malin Gus-

Den 15 april 2015 hölls Psykosociala förbundets vårmöte i Jakobstad. Före mötet

kan även beställa den från SAMS mot

bjöds deltagarna på laxsoppa och därefter hölls själva mötet, som blev en rätt

postkostnader. För mer information,

kort historia. På en och en halv timme hade ordförande Christer Rönnlund klubbat

vänligen kontakta info@samsnet.fi.

tavsson och Hanna Grandell. Bilderna är tagna av fotograf Lars Kastilan. Boken lanserades i april. Boken kommer att finnas på SAMS webbplats i elektronisk form, och man

igenom alla punkter och paragrafer där vi bland annat fick ta del av årsberättelsen,

bokslutet och revisorernas utlåtande, plus annat som är aktuellt från förbundet. Vi informerade bland annat om att förbundet kommer att ta i bruk en ny hemsida från hösten som är mer lättillgänglig än den nuvarande. Vi vill även få mer interaktivitet på sidan och så vill vi att den ska fungera lika bra i alla typer av skärmar; dator, surfplatta och telefon. Alla föreningar kunde tyvärr inte delta i vårmötet, men förhoppningsvis blir vi fler på höstmötet som kommer att hållas på G18 (Georgsgatan 18) i Helsingfors måndagen den 26 oktober. Mer information om detta kommer senare.

VINN BOKEN! Vi lottar ut ett expemplar av boken "Inblickar i vardagen". Hör av dig till oss senast den 23 juni så deltar du i utlottningen. Mejla pernilla.nylund@ fspc.fi eller skriv till: Psykosociala förbundet, Pernilla Nylund, Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad.

Kolla in Psykosociala förbundets blogg! www.fspcblogg.blogspot.fi

30 Respons


Erfarenhetsexpertutbildning Utbildningen börjar den 14 oktober 2015 och pågår fram till april 2016. Utbildningen består av när- och distansstudier, praktiska övningar och seminarier.

Tid: huvudsakligen onsdagar kl. 17-20.30 (men ibland också lördagar kl. 10-16). Utbildningen omfattar sammanlagt 25 närstudiedagar. Plats: SFV-huset G18, Georgsgatan 18 A, Helsingfors. Pris: utbildningen möjliggörs tack vare bidrag och är därmed gratis för deltagarna. Utbildningen ordnas i samarbete med KRAN rf, Psykosociala förbundet och Kokoa. Ansökan skickas till KRAN rf. Georgsgatan 18 A, 00120 Helsingfors senast 21.8.2015. Intervjuerna hålls i september. Mera information: Petra Baarman, tel. 045-617 2150, ee.utbildning2015@gmail.com.

Vem är erfarenhetsexpert? En erfarenhetsexpert är en person som har genomgått en erfarenhetsexpertutbildning och som har egen erfarenhet av missbruk och/eller psykisk ohälsa, antingen genom att själv ha haft problem, återhämtat sig, använt sig av olika tjänster, eller i egenskap av närstående.

Utbildningen ger erfarenhetsexperterna kunskaper att verka inom planeringen, evalueringen och utvecklingen av missbrukar- och mentalvårdstjänsterna. Erfarenhetsexperterna kan också verka som erfarenhetsexpertutbildare, ledare för smågrupper eller som stödpersoner. Utbildningen kan också ses som en del av rehabiliteringsprocessen.

Deltagarna utbildas bland annat i psykiska sjukdomar, missbruk, vård och rehabilitering, i pedagogiska färdigheter, gruppledarskap och i kommunikation. Deltagarna i utbildningen lär sig också att bearbeta sin livshistoria och att berätta om sina egna erfarenheter. Under studierna behandlas också tjänster för klienterna som omfattas av missbrukar- och mentalhälsovården, hur tjänsterna kunde utvecklas och medborgarnas likvärdiga rätt att använda sig av tjänsterna.

”Ifall samhället vill bli bättre på att tackla de växande problemen med missbruk och mental ohälsa, måste det beredas plats också för utbildade erfarenhetsexperter och kamratstöd i systemet” -Mielen avain-Sinnets Nyckel, utvecklingsprojektet för missbruks- och mentalvårdsarbetet i Södra Finland (KASTE-programmet) Mera om erfarenhetsexperter via: www.kokemusasiantuntija.fi Eller via Sveriges sidor: http://www.hjarnkoll.se/

Respons 31


ANSÖKNINGSBLANKETT

Ansökningarna behandlas konfidentiellt. Deltagarna kallas till intervju per telefon. Lämna in din ansökan senast 21.8.2015 till KRAN rf. Georgsg. 18 A, 00120 Helsingfors. intervjuerna hålls vecka 36 och 37. Utbildningen börjar 14.10.2015 kl. 17-20.30, i SFV-huset G18, Evy-rummet (tredje våningen), Georgsgatan 18 A, Helsingfors. Vid eventuella frågor kontakta Petra Baarman, tel. 045-617 2150, ee.utbildning2015@gmail.com

1. Personuppgifter Förnamn

Efternamn

Födelsedatum

____________________________________________________________________________________________________ Gatuadress

Postnummer

Postadress

____________________________________________________________________________________________________ Telefonnummer

E-post

____________________________________________________________________________________________________ 2. Tidigare utbildning? ____________________________________________________________________________________________________ 3. Arbetserfarenhet (bransch/yrke, hur länge?) ____________________________________________________________________________________________________ 4. Har du tidigare deltagit i någon form av grupper eller gruppverksamhet? Ifall du har, i hurudana grupper? ____________________________________________________________________________________________________ 5. Hur har du upplevt grupperna/gruppverksamheten? ____________________________________________________________________________________________________ 6. Hurudan sjukdom lider du av?/Ifall du söker som närstående: Hurudan sjukdom lider din familjemedlem av? ____________________________________________________________________________________________________ 7. Hur ser du själv på sjukdomen?/Ifall du söker som närstående:Hur upplever du att vara närstående till en person som har problem med missbruk och/eller psykisk ohälsa? ____________________________________________________________________________________________________ 8. Hur är nuläget med din sjukdom, så som du själv ser det? Ifall du söker som närstående: Hur ser din situation ut och hur orkar/ mår du just nu? ____________________________________________________________________________________________________ 9. Varför söker du till erfarenhetsexpertutbildningen? Vad motiverar dig att gå utbildningen? ____________________________________________________________________________________________________ 10. Utbildningen sker huvudsakligen onsdagar kl. 17-20.30 eller lördagar kl. 10-16 i Helsingfors. Utbildningen börjar i oktober och pågår i cirka 8 månader. Kan du binda dig till detta? ____________________________________________________________________________________________________ 11. Utbildningen innehåller både när- och distansstudier, en del även via internet. Har du tillgång till dator? Hurudana är dina IT-färdigheter? ____________________________________________________________________________________________________ 12. Vad annat vill du säga/ ta fram?

32 Respons



ERFARENHETSEXPERTUTBILDNING


Kondoleansadresser till försäljning Psykosociala

förbundets

kon-

doleansadresser finns nu till försäljning. Det är fotografen och formgivaren Ingela Nyman som har utformat adresserna och vi är oerhört nöjda med resultatet. Adresserna kostar 15 euro styck och kan beställas från redaktionssekreterare Sonja Wickman på telefon 06-723 3153 eller via e-post: sonja. wickman@fspc.fi. Man kan också gå in på Psykosociala förbundets hemsida och klicka hem adresserna om man så vill (www.fspc.fi). Adresserna säljs till förmån för stödjande av psykiskt funktionshindrades rehabilitering, utbildning och rekreation.

Respons 33


Elisabet praktiserade på Psykosociala förbundet Elisabet Lindgren arbetar till vardags som försäkringssekreterare på Folkpensionsanstalten (Fpa). Där handlägger hon rehabiliteringsärenden. De senaste veckorna har vi fått äran att ha Elisabet här hos oss på centralkansliet i Jakobstad. Så här säger hon om sin praktikperiod.

D

et blev verkligen så att

särenden. Till Fpa:s rehabilitering hör

sökte in och blev antagen och påbör-

jag "hamnade" på den här

rehabilitering för svårt funktionshin-

jade mina studier hösten 2013.

praktikplatsen. Min prak-

drade,

tikplanering var inte riktigt

behovsprövad rehabilitering och reha-

välgjord. Det var tänkt att jag skulle göra

biliterande psykoterapi. På Fpa har jag

Förbundet bekant sedan tidigare

omsorgspraktik, det vill säga praktik där

arbetat sedan 1983, och hunnit pröva

Psykosociala förbundet var till en del

man är i direkt kund/klientkontakt. Sen

på de flesta förmåner. Inom rehabiliter-

bekant för Elisabet sedan tidigare,

blev det snabbt ändrat till ledarskap-

ing har jag jobbat sedan 1991.

eftersom Fpa köper kurser som förbun-

yrkesmässig

rehabilitering,

spraktik eftersom skolan ansåg att jag

- Att jag som vuxen började studera

hade tillräckligt med klientpraktik från

igen berodde säkert på att tidpunkten

det ordnar.

min arbetsplats. Nu blev det snabba

var lämplig. Barnen var vuxna och jag

ryck att få fram en lämplig praktikplats

har arbetat många år, framför mig har

Meningen med praktiken är att refle-

och det var inte det lättaste. Jag ringde

jag ännu många tjänsteår. Jag kände

ktera över ledarskap och organisationer.

runt till de platser i Jakobstad som jag

behov av att få stanna upp och vidga

Helt enkelt se hur olika teorier om

uppskattade att kunde erbjuda ledar-

mina vyer, inte rulla på i samma hjul-

ledarskap och organisationer överens-

skap, och Bodil nappade på min förfrå-

spår. Det började med att jag 2012 gick

stämmer med verkliga livet. Praktiken är

gan. Det är jag mycket tacksam för.

- Och tidningen Respons har jag alltid tyckt om, säger hon.

grundkurs i pedagogik inom öppna

totalt tolv veckor. De första sex vecko-

Till vardags jobbar Elisabet som

universitetet. Det var så intressant och

rna var Elisabet på hemvården inom

försäkringssekreterare på Folkpension-

gav mersmak. Undersökte olika alter-

Jakobstads social- och hälsovårdsverk.

sanstalten (Fpa).

nativ och kom fram till att socionomut-

- Det som jag tycker har varit bäst

bildningen skulle passa mig bäst. Jag

med praktikperioden är att jag fått

- Jag handlägger rehabilitering-

34 Respons


inblick i både en stor organisation och en mindre. Det har varit intressant att

PERSONALNYTT

Hej på er!

bekanta sig med tredje sektorn. Jag tycker att jag fått en bra helhetsbild av Intressebe-

Ida heter jag och är 21 år gammal,

vakningen var något helt nytt som jag

och ska jobba här på Psykosociala för-

inte var medveten om, inte heller att

bundets centralkansli i ett år. Under

verksamheten var så riksomfattande.

det här året kommer jag att göra lite

Jag har gjort några mindre uppgifter;

allt möjligt. Hjälpa till med saker på

sammanställt rapporter, gjort möteska-

kontoret och skriva lite till Respons.

llelsen och postat den inför vårmötet

Förhoppningsvis kommer jag också att

i april samt översatt ett pressmedde-

få höra din historia!

förbundets

verksamhet.

lande från Mentalhälsopoolen. Jag har

Jag är i grunden utbildad klädsöm-

fått vara med när förbundet har varit

mare men har alltid varit intresserad av

ute och informerat om sin verksam-

psykisk hälsa och välbefinnande. Jag

het. Jag har stiftat bekantskap med

bor tillsammans med min sambo Toni

mentalvårdslagen, föreningslagen och

och vår katt Mio i radhus i Larsmo där

lagen om penningautomatmedel. Sen

vi stormtrivs. När jag inte jobbar sysslar

fick jag också se hur val av ny personal

jag med allt från trädgårdsfix och

och introduktion gick till. Och så fick

bakning till att sy och göra om gamla

jag fungera som sekreterare på ett per-

möbler. Om du skulle ha träffat mig för åtta

sonalmöte.

Foto: Bildbolaget Du&Vi

- Stämningen på förbundets kansli

år sen skulle du nog ha tyckt att jag

är mycket bra och man blir lätt på

var sur, otrevlig och pessimistisk. Jag

gott humör och känner sig välkom-

har alltid varit väldigt liten till växten,

men. Gruppdynamiken verkar fungera

smal och kort. Det här ledde till en hel

mycket bra, alla har sina arbetsup-

del utredningar på olika sjukhus utan

pgifter klart beskrivna och personalen

något direkt svar, och när inget annat

verkar komplettera varandra bra. Alla är

hjälpte tog mamma hjälp av ätstörn-

garna att jag sökte till beklädnads. Att

mycket engagerade och detta inverkar

ingspolikliniken här i Jakobstad. Efter

göra något annat några år, att få sy

naturligtvis

arbetsmotivationen.

några månaders utredning där kom

kläder som passade på mig och att

Kom bara ihåg att inte sudda ut gränsen

man fram till att det inte var en ätstörn-

träffa nya människor. Det har visat sig

mellan arbete och fritid. Detta kan lätt

ing jag led av heller. Det som är värre

i efterhand att det var ett av de bästa

hända när man brinner för sin sak!

än att vara sjuk är att inte veta var-

besluten jag har gjort i livet. Min klass

för man är sjuk och varför man mår

var som en familj där ingen var för

”Ni behövs verkligen”

så dåligt. Det i sin tur gjorde att jag

annorlunda. Vi var oss själva och blev

- Att få lära känna nya människor ger

”stängde av”. Jag orkade inte prata med

accepterade för det. Det var också där

alltid nya infallsvinklar och är enormt

folk, orkade inte prestera i skolan och

jag lärde mig att sänka kraven jag hade

berikande. Och ni har frikostigt delat

spenderade största delen av min tid

på mig själv. Allt behöver inte vara helt

med er av allt. Bodil har också gett vär-

ensam instängd i mitt rum.

perfekt hela tiden och det är okej att

defulla tankar och synpunkter på ledar-

När jag ser tillbaka på de åren när

skap som jag tar till mig. Samtidigt har

det var som jobbigast blir jag både led-

Det är nog tack vare de här sakerna

min kunskap om den tredje sektor och

sen och glad. Ledsen för att jag mådde

i mitt liv jag är den jag är idag och det

dess nätverk ökat betydligt. Er beton-

dåligt och för att ingen kanske riktigt

är de sakerna som har gjort mig så

ing på psykisk hälsa och förmedlande

förstod varför, utan drog egna slut-

intresserad av psykisk hälsa. Därför är

av hopp var även en annan infallsvinkel

satser som de ännu håller hårt fast

jag så glad att jag har fått möjlighet att

och ger nya funderingar.

vid. Glad för att det är så mycket bät-

jobba här och ser framemot att få lära

tre nu och för att jag kan se allt i ett

mig mycket mer, både om mig själv

Tack för min praktikperiod till er alla

annat perspektiv. Då var jag väldigt arg

och om psykisk hälsa!

och jag önskar er allt gott, ni behövs

på min mamma, nu förstår jag henne

verkligen och gör ett bra arbete!

helt och hållet. Jag tror verkligen att

Hälsningar, praktikanten Elisabet

göra misstag.

Om du har några frågor till mig är det bara att höra av dig!

allt ordnar sig. Det händer inte över än natt, men lite i taget. Det här var också en av anlednin-

Ha en bra sommar! Ida Respons 35


Föreningsträffar både i söder och norr Psykosociala förbundets verksamhet består av flera olika verksamhetsformer. Ett viktigt område är föreningsverksamheten. Lokalföreningarna har en central roll och fungerar som länk mellan förbundet och medlemmarna inom föreningarna. Förbundet vill gärna stöda medlemsföreningarna för att underlätta deras verksamhet. För att utveckla föreningsservicen inbjöds föreningsmedlemmar på föreningsträff både till Eriksgatan i Helsingfors och till Solkulla i Jakobstad. TEXT: IRA HÄGGSTRÖM OCH PERNILLA NYLUND

D

en 11 februari träffades

garna. På programmet har det bland

föreningarna idkar samarbete av olika

representanter från olika

annat funnits friskvård i olika former,

slag, utbyter tankar och åsikter och

lokalföreningar som verkar

jul- och sommarfester, kaffeträffar,

hjälper varandra. Vi behöver varandra

i södra Finland. Represen-

kulturella besök, picknik och utflykter,

och tillsammans är vi starkare!

tanter från lokalföreningarna Duetto,

föreläsningar, öppet hus, läger, knytka-

Kompis, Ringen och Sympati tog del

las, bokklubb och mycket annat roligt.

Den 16 februari var det dags för en föreningsträff på Solkulla i Jakobstad. De

av mötet som ägde rum på Psykoso-

Under mötet kom det fram att förenin-

föreningar som deltog var Cronblom-

ciala förbundets regionkansli i Hels-

garna ofta har väldigt knappa medel och

man, Primula, Rågblomman, Contact,

ingfors. Utöver detta deltog också en

att det ofta känns för dyrt att till exempel

Svenska Österbottens Anhörigförening,

representant från den nygrundade

bara för en förening ordna en intressant

Empati och Svalan. Upplägget på denna

riksomfattande

ungdomsföreningen

föreläsning. Därför kunde sammarbeten

träff var densamma som i Helsingfors

Acceptans. Centrala delar av fören-

löna sig i alla olika former. Under mötet

– alla föreningsrepresentanter berät-

ingsverksamheten innebär att erbjuda

diskuterades det att det skulle kunna vara

tade om den egna verksamheten, hur

psykosocialt stöd till medlemmar på

trevligt med mera samarbeten förenin-

det gångna året sett ut och vad man har

lokalort, att ordna aktiviteter för med-

garna emellan. Under föreningsträffen

planerat för 2015. Vi diskuterade även

lemmarna och att leda och styra friv-

planerades att försöka ordna vissa even-

hur förbundet ytterligare kan hjälpa

illigt arbete. Under mötet kom det

emang som kunde vara gemensamma

och stöda, vilka behov som finns och så

tydligt fram att de olika lokalförenin-

för flera av de föreningar som verkar i

vidare. Rehabiliteringschef Ann-Charlott

garna har flera gemensamma nämnare

södra Finland. T.ex. planeras en gemen-

Rastas berättade även om rehabiliter-

i sin verksamhetsform. Det gångna året

sam skrivardag i Borgå och sommarut-

ingsverksamheten. En mycket givande

utvärderades och verksamheten visade

flykt till Helsingfors.

dag för alla, och från förbundets sida vill

sig vara ganska lik i de olika förenin-

Vi här på förbundet hoppas att

vi säga tack till er som deltog!

Representanter från lokalföreningarna i södra Finland. Från vänster regionssekreterare Ira Häggström, Eva-Maria Priester Ringen, Nina Määttä Duetto, Eva Sjöström Duetto, Miivi Selin-Patel Sympati, Ylva Hellgren Psykosociala ungdomsföreningen Acceptans rf, Margareta Gripenberg Kompis, Marjatta Muller Kompis, Riitta Aarrevuo Sympati.

36 Respons


Torsdagstolerans i Jakobstad - kom med du också!

D

Sommarstängt vecka 27-30 Vi kommer att ha semesterstängt på kansliet i Jakobstad mellan 29.6 – 24.7. Under den här tiden kommer personalen att samla kraft och energi för att på bästa sätt kunna möta höstens utman-

u har väl inte missat att

ingar. Den 27.7 är några av oss på plats

torsdagstolerans har kört

igen. Vi vill nu önska er alla en riktigt

igång?

skön sommar!

Torsdagstolerans

Personalen på Psyksociala förbundet

är en grupp som riktar sig

till dig som är omkring 15-20 år och bor i Jakobstadstrakten. Tanken är att ensamma ungdomar ska få uppleva gemenskap och glädje under kravlösa träffar en kväll i veckan. Har du det jobbigt hemma? Är dina kvällar tråkiga? Känner du dig nere eller ensam? Kom med till Solkulla på torsdagskvällar! Torsdagstoleransgruppen är ett gäng unga (med egna erfarenheter av jobbigheter) som vill ställa upp för andra unga. Träffarna och deras innehåll är avgiftsfria. Träffarna sker torsdagar klockan 18 på Solkulla, Solkullavägen 65 i Jakobstad. Skicka mejl till oss ifall du vill ha skjuts,

Foto: Sonja Wickman

om du vill cykla tillsammans från stan eller träffas vid ABC innan träffen. Allt är möjligt! Mejla:

info.jakobstad@acceptans.fi

Ira Häggström slutar som regionsekreterare

eller kolla in vår Facebooksida (Torsdagstolerans: Acceptans i Jakobstad). Sidan kommer att användas som en anslagstavla med information. Vi på Torsdagstolerans tar ingen

Mitt vikariat på Psykosociala förbun-

semester utan fortsätter över somma-

det är slut och min sista arbetsdag på

ren till hösten och vidare efter det. Om

förbundet är den 30.4.2015. Det har

ni ännu är tveksamma eller funderar på

varit en mycket lärorik och givande tid.

något så skicka e-post!

Under min tid som regionsekreterare

Där kan ni helt anonymt läsa vad som

har jag haft fördelen att möta många

kommer att ske den närmaste tiden. Vi

härliga människor som jag kommer

har tystnadsplikt i torsdagstolerans och

att sakna. Jag vill tacka er alla för fina

tänker hålla den!

stunder och ett trevligt samarbete. Jag önskar er alla god fortsättning och en

Hoppas ni ser fram emot att träffas lika

riktigt skön sommar.

mycket som vi! Vi som håller i trådarna för Torsdagstolerans är en härlig blandn-

Mera information om hur arbe-

ing i åldrarna 18-30+. Totalt är vi 12-13

tet fortsätter på regionkansli kommer

stycken, varav 11 är kvinnor och 2 män.

i nästa nummer av Respons. Tillsvi-

Vem av oss som kommer vara på plats

dare, över sommaren och hösten, sköts

på torsdagskvällarna kommer att variera,

regionsekreterarens arbetsuppgifter av

men vi siktar på att en av männen alltid är på plats. Kom med du också!

Foton: Privat

förbundets övriga personal. Hälsningar, Ira

Respons 37


BOKRECENSION

Berättelser från föräldraskapet Det farligaste man kan göra när man blir förälder är att jämföra sig med andra. Ändå är det så lätt hänt, framför allt med det första barnet. Redan från första sekund startar tvivlen. Ammar mitt barn rätt? Får det tillräckligt mycket mat? Har vi rätt vagn? Somnar mitt barn på rätt sätt? Ju tidigare man inser att det som är ”rätt” är det som fungerar för er och era barn, desto bättre. Jag tror det är det Jessica Hjert försöker säga med sin debut ”Måste alla vara så jävla lyckliga hela tiden”. Problemet är att det är lite luddigt paketerat. Författaren själv är småbarnsmamma och beteendevetare med kandidatexamen i psykologi. Hon berättar öppenhjärtligt om sina egna upplevelser med första och andra barnet. Samtidigt varvar hon det med anonyma berättelser och kommentarer av andra mammor. Jag tror i alla fall det bara är mammor. Det framkommer inte om hon alls intervjuat pappor. Således vänder sig boken kanske främst till just mammor, även om papporna också kunde ha behov av en liknande bok. De olika kapitlen handlar bland annat om förlossning, amning, sömnen (eller bristen på den), relationen och sexlivet. Hjert inleder med de allmänna förväntningarna och fortsätter oftast med det hon kallar verkligheten, vilken oftast kan vara väldigt negativ i bokens berättelser. Visst förklarar hon redan i inledningen att boken vill lyfta

Har man förmågan att sålla lite så finns det också många

fram de sidor av föräldraskapet som sällan syns, men det

goda råd i boken. Ta ingen stress över att saker måste

blir väldigt ensidigt. Och väldigt negativt. Skulle jag läsa

vara på ett visst sätt. Det måste det inte. Kommunicera

boken när jag var gravid skulle jag fått panik. Är det verk-

med din partner och dela på ”bördan”. Koncentrera dig

ligen så illa? Nej, det är det ju inte.

inte på hur andra har det genom att läsa mammatidningar och -bloggar. Koncentrera dig på dig själv din

Boken kunde ha lättats upp med lite solskenshistorier

partner och ert lilla underverk. Och om man kan ta det

också. Allt är inte svart eller vitt i livet. Och verkligen inte

med en nypa, eller näve, salt så kan man också läsa dylika

i föräldraskapet. För vissa kan familjelivet verka som ett

böcker. För visst är det bra att förbereda sig på äventyret

enda rosa skimmer. För andra kan det verka som ett bot-

som heter barn.

tenlöst hål. Men det finns härliga och jobbiga stunder för alla. Flera gånger om dagen.

38 Respons

IDA WESTERLUND


BAKA MED MILLA En kaka i långpanna med ljuvligt läcker kräm som blivit barnens absoluta favorit hemma hos oss. Kakan måste absolut finnas med då det ställs till kalas men gärna ”bara annars” också! Receptet har jag fått av vår informatör Pernilla, hennes mamma brukar baka det. Lite har jag, min vana trogen, ”barnanpassat” det.

Potatisbakelser a´la Norrland 4 ägg 3,5 dl socker 200 gr smält smör 2,5 dl mjölk 3 tsk bakpulver 6 dl mjöl (jag tar 2 dl mandelmjöl/4 dl vetemjöl) Gör så här: Vispa ägg och socker pösigt. Rör samman övriga ingredienser. Blanda sedan ihop allt, (smeten kommer att kännas lite lös). Häll ut smeten på bakplåtspapper i långpanna. Jag använder en lite mindre långpanna, Foto: Camilla Roslund-Nordling

använder du en vanlig ugnsplåt så förminska genom att vika bakplåtspappret mindre. Grädda mitt i ugnen ca 200 grader, 20 min. Kakan ska vara ljusbrun.

3,5 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver

Kräm:

4 msk kakao

200 gr smält smör

1 nypa salt

3 dl mjölk

100 gr choklad (70%)

0,5 dl marsanpulver (eller motsvarande vaniljvisp-pulver)

Gör så här:

2 tsk vaniljsocker

Vispa ägg, socker, vaniljsocker pösigt. Blanda smöret

1,5 - 2 dl florsocker

med gräddfilen och kaffet och rör sedan ihop detta med äggsmeten. Blanda de torra ingredienserna och rör ner

Allt i kastrull på spisen. Låt puttra försiktigt och rör hela

detta i smeten. Hacka chokladen ganska fint och blanda

tiden så den inte fastnar i botten. Rör tills krämen är

ner. Fyll muffinsformar till ca 2/3 med smet och grädda

tjock. Obs! Du får röra ganska länge, ge inte upp!

i 175 grader ca 15 - 20 minuter. Låt svalna.

Låt både kakan och krämen svalna och bred sedan ut krämen över kakan.

Frosting:

Vill du ha en mer lyxig (vuxen) smak så toppar du ännu

60 gr mjukt smör

kakan med mandelmassa! Du kavlar ut 1 – 2 ”stänger”

2-3 dl florsocker

mandelmassa så tunt det bara går (kavla massan mellan

1 tsk vaniljsocker

två bakplåtspapper så går det ganska behändigt), lägg

0,5 dl kakao

sedan ut mandelmassan över kaka och kräm. Strö even-

100 – 150 gr philadelfia

tuellt lite kanel! Njut!

1 msk varmt kaffe (rör ner sist)

Muffins smet

Rör ihop allt. Obs! Smaka av så du får bra balans mel-

3 ägg

lan färskosten och florsockret! Jag har minskat rejält

2,5 dl socker

på mängden florsocker (från ursprungsreceptet) då jag

1 tsk vaniljsocker

inte vill ha min frosting så söt.

50 gr smält smör 1 dl gräddfil 2 msk kallt kaffe

CAMILLA ROSLUND-NORDLING

Respons 39


En dag i taget på kursen vid Norrvalla Psykosociala Förbundet arrangerade kursen ”Personlig Utveckling” på natursköna Norrvalla i Vörå, Österbotten 9-12.4.2015. Deltagare från så gott som hela Svenskfinland mötte upp. TEXT OCH FOTO: MONICA BJÖRKELL-RUHL

V

”Gruppen kändes som en skön tröja”

Jag som skriver denna artikel deltog

bagage i sin ryggsäck och olika förväntningar på vad

Några av oss hade deltagit tidigare

Psykosociala förbundet. Jag såg mycket

de kommande dagarna

i förbundets kurser. En del av oss var

framemot att få delta i kursen. Kursen

skulle bjuda på. Deltagarna på kur-

med första gången. De flesta var helt

skulle ge mig möjlighet till avbrott från

sen hade ändå en sak gemensamt:

främmande för varandra. Grupptrivseln

den hektiska och påfrestande varda-

psykisk ohälsa av något slag. Perio-

skapades vid första stunden vi möttes.

gen som jag lever som förälder och

der av utbrändhet, depression, ångest

Vi trivdes med varandra och atmos-

närståendevårdare åt min son. Den

och smärta var orsaker till att delta-

fären var gemytlig. Vi konstaterade i

skulle ge både fysiskt och psykiskt

garna hade sökt sig till kursen. En del

slutet av kursen att vår grupp kändes

avstånd till hemmet och vardagen. Den

var sjukskrivna från sina jobb medan

som en skön tröja. Tillräckligt stor och

skulle erbjuda mig möjlighet till per-

andra just nu var i arbetslivet. En del

varm och skön. Den spänner inte och

sonlig utveckling, färdiga måltider, vila,

av oss var småbarnsföräldrar medan

man känner att man kan vara sig själv

kamratstöd, tid för reflektioner.

andra levde pensionärsliv.

i den.

arje deltagare hade olika

första gången på en kurs arrangerad av

I början av kursen fick vi till uppgift

Kursens program var mångsidigt.

att formulera våra egna målsättningar

Det bestod av föreläsningar, grupp-

Kursdeltagarna

uttryckte

diskussioner, avslappning, rörelseövn-

förväntningar så här:

sina

ingar, tid för varandra, tid för sig själv,

för kursen. Mina målsättningar kom att bli följande: Hjälp med att balansera i vardagen

möjlighet till motion, samtal, smakliga

”Jag har inga förväntningar på

måltider. Maten på Norrvalla förtjänar

kursen så det blir säkert bra.”

många rosor. Kärnteman på kursen var

”Träffa andra i samma situation.”

vad jag ska ta med mig på resan. En

självkännedom, självkänsla och självbild.

”24h i taget. Här och Nu.”

kurs är en resa tycker jag, oberoende av

40 Respons

och fokusera på Monica. Jag brukar ibland skriva en lista på


om kursen är i grannkvarteret eller på

Kurs finansierad av Folkpensionsanstalten (FPA)

en ort som kräver en resa med tåg från

REHABILITERINGSKURS FÖR UNGA (16-30 ÅR) MED PSYKISKA STÖRNINGAR (kursnr. 59142)

storstaden genom vårvinterlandskap till ett soligt plattland. Speciellt på en resa som denna är det minst lika viktigt

Tidpunkt: 3 delad kurs: 11-15.4.2016, 12-16.9.2016, 21-25.11.2016

att också fundera och skriva en lista på

Plats:

vad man tar med sig hem till sin egen

Ansökan: Sänds in snarast till din egen FPA-byrå, på ansökningsblankett KU132r

vardag.

med bifogat B-läkarutlåtande eller rehabiliteirngsplan.

Många insikter om mig själv

Målgrupp: Unga personer med lindrig/medelsvår depression eller panik- och ång-

Min resväska var mycket tyngre på

Målsättning: Att säkerställa och förbättra studie-, arbets– och funktionsförmågan.

hemresan än på ditresan, (trots att mitt

Att stärka självkännedom och självaktning. Att stöda den personliga– och iden-

godisförråd på något konstigt vis hade

titetsutvecklingen. Att dryfta och fördjupa klientens personliga värden och val. Att

försvunnit som uti det blå...). Jag hade

förstärka och öka den sociala aktiviteten– och färdigheterna. Att uppmuntra och

utvecklat många värdefulla insikter om

stödja klienten så att man kan sköta sitt eget liv, sina studier eller sitt arbete. Att

mig själv och personer i min personliga

stärka klientens funktionsförmåga, välbefinnande och livshanterings samt ökande

omgivning. Jag hade tankat kraft och

av fysisk aktivitet.

motivation, lugn och ro och Norrvallas

Kursens innehåll: Att erbjuda information, stöd och handledning både individu-

friska luft. Jag hade ivrigt fört anteckn-

ellt och i grupp. Genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussio-

ingar i ett rutigt häfte, fotograferat här-

ner och aktiviteter försöker man uppnå rehabiliteringsmålen. Med gruppens stöd

liga naturvyer och stunder som skulle

uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka återhämtnings-

hjälpa mig att memorera kursen och

processen.

dess innehåll. Med i väskan lade jag

Kostnader; kursen är helt avgiftsfri, inkl. kost, logi och resekostnader enl. FPA-rese-

omsorgsfullt ett A4-ark med ord som

ersättning. Möjlighet att ansöka om rehabiliteringspenning under rehabperioderna.

mina kurskamrater tycker att beskriver

Ansökningsblankett; fås från din egen FPA-byrå eller via www.fpa.fi , kan bestäl-

mig. Vissa souvenirer är värdefullare än

las via ann-charlott.rastas@fspc.fi eller 06-7232517. Antagningen till kursen sker vart

andra och denna souvenir och detta

efter ansökningarna inkommer, endast 10 kursplatser.

Härmän kuntokeskus, Yli Härmä

eströringar, Du är studerande, i arbetslivet eller på väg att återgå till arbete/studier.

ark hör definitivt till de värdefullare

Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd

souvenirerna i min samling som jag kommer att titta på och ha glädje av länge. När jag är klar med den här artikeln

Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling

ska jag sätta igång med ifyllandet av

finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rät-

följande kursansökningsblankett. Kan-

tigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen.

ske min nästa artikel i Respons skrivs vid poolen på sydligare breddgrader...

Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar hur du skall gå till väga?

Till slut vill jag dela med mig av följande ord som blivit mina ledord och

Får du den vård och stöd du behöver/önskar?

ett sätt att hjälpa mig att hantera mina

Är du anhörig och funderar över dessa saker?

höga krav på mig själv. Om dessa ord hjälper ens en enda läsare att må bra

Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats måndagar-torsdagar

ens en liten stund så finns det en men-

kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kon-

ing med dem:

takt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna.

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du

mod att förändra det jag kan

behöver mej!

och förstånd att inse skillnaden" Rehabiliteringsrådgivare Önskar alla er läsare: En sund dag. En

Camilla Roslund-Nordling

dag i taget. Här och Nu.

Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad

Upprepa det en gång. En sund dag. En dag i taget. Här och Nu.

Tel. 050-409 6640, camilla.roslund-nordling@fspc.fi

Respons 41


42 Respons


KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet VERKSAMHETSLEDARE Bodil Viitanen Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2515 Mob. 050-525 1243 Fax. 06-723 2420 bodil.viitanen@fspc.fi REHABILITERINGSCHEF Ann-Charlott Rastas Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2517 Mob. 050-368 8891 Fax. 06-723 2420 ann-charlott.rastas@fspc.fi REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 Fax. 06-723 2420 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar måndag-torsdag BYRÅ-/REDAKTIONSSEKRETERARE Sonja Wickman Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 3153 Mob. 050-548 8951 Fax. 06-723 2420 sonja.wickman@fspc.fi INFORMATÖR Pernilla Nylund Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2516 Mob. 050-548 8950 Fax. 06-723 2420 pernilla.nylund@fspc.fi KONTORSBITRÄDE Ida Blomström Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-416 6987 ida.blomstrom@fspc.fi

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitets hus Algården Verksamhetsledare Vivan Melander-Granlund Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 psykosocialajakobstad @gmail.com www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN r.f. Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Sofia Rosenqvist Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Sydösterbotten PRIMULA r.f. Psykosociala föreningen Primula r.f. Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN r.f. Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Handelsespl. 20 A, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Camilla Pitkänen Mob. 050-409 9977 camilla.pitkanen@soaf.fi

I NÄSTA NUMMER... I nästan nummer av Respons är temat ”Ensamhet”. Nästa tidning kommer ut i september. Skicka gärna in material till oss på adressen Psykosociala förbundet/Respons, Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad, eller e-post till: pernilla.nylund@fspc.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta och redigera inkommet material. Deadline är 15 augusti 2015.

Vörå RÅGBLOMMAN r.f. Eva-Stina Krooks Vesterbackan 83, 66600 Vörå Mob. 0500-602 754 Vasa EMPATI r.f. Iris Dahl-Burman Storkärrv. 137, 65710 Singsby Kontaktperson Empati: Maria Andila Mob. 050-572 9242

Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKT SOCKEN r.f. Li Ollil-Nylund Malax församling Snickeriv. 2, 66100 Malax li.ollil-nylund@evl.fi

NYLAND Helsingfors SYMPATI r.f. Verksamhetsled. Miivi Selin-Patel Mob. 045-863 7800 info@sympati.fi www.sympati.fi Borgå RINGEN r.f. Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS r.f. Kjell Österberg Tel. 019-241 2066 Mob. 050-468 0496 ACCEPTANS r.f. Benjamin Sidorov GSM. 050-4414306 info@acceptans.fi

ÅBOLAND Väståbolands stad DUETTO r.f. Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi

LA LOTTA r.f. Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA r.f. Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43


Vi behöver varandra Respons skriver ur brukarperspektiv om psykiskt funktionshindrades situation, behov och vård. Tidningen riktar sig främst till människor med psykisk ohälsa, men också till de som arbetar med, eller på andra sätt har kontakt med människor som har psykiska besvär. Till politiker och andra beslutsfattare.

www.fspc.fi

Respons 2 2015  

Psykosociala förbundets medlemstidning

Advertisement