Page 1

psy k isk häl sa

*

rehabil i t er ing

*

åt erhä mtning

*

DELAKTIGHET

nr. 2 - 2014 Psykosociala föRBUNDETS medlemstidning

”valde jag livet eller valde livet mig?” Heddy Norrgård berättar om självmordsförsöken

”nej, jag kan inte vara psykiskt sjuk!”

växte upp med missbrukande föräldrar

Päivi Storgård skrev en bok om bipolär sjukdom

Jessika Arvik vill hjälpa unga som delar hennes erfarenheter

På liv och död Tema: självmord

Psykosociala förbundet

30

Respons 1

ÅR


nr. 2/2014

innehåll

3

Det handlar om liv och död Pernilla Nylund

16

4

”valde jag livet eller valde livet mig Pernilla Nylund

7

om att se framåt och våga hoppas Bodil Viitanen

8

”jag hade alltid ont i magen” Pernilla Nylund

12

konsten att rädda ett liv Pernilla Nylund

14

skonsam behandling som påverkar kroppens läkning Pernilla Nylund

20

”nej jag kan inte vara psykiskt sjuk!” Pernilla Nylund

”självmord inträffar sällan utan förvarning” Pernilla Nylund

23

påverka genom att koka kaffe Gästkolumn: Ilona Salonen

24

det svåra självmordet Bodil Viitanen

29

det livsviktiga i att prata Li Näse

39

Rehabiliteringskurser 2014

UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel: 06-7232 515 | Fax: 06-7232 420 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi

ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund tel. 06-7232 516 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Johanna Cresswell-Smith MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr

PÄRMBILD: Jessika Arvik, fotograf Pernilla Nylund ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi


redaktörens kolumn

Det handlar om liv och död Det är flera gånger vanligare att människor dör i

Att självmord kan drabba vem som helst är ett skräm-

självmord än i trafiken. Ändå talas det inte högt om

mande perspektiv, menar Ullakarin Nyberg som är

självmord. Självmord är tabu. Därför har vi valt att

läkare och suicidforskare. Faktum är att många tror

prata om just självmord i det här numret av Respons.

att det är unga människor som i huvudsak väljer

Man måste våga lyfta fram även svåra ämnen, sär-

att ta sina liv, men så är det inte. Allt fler självmord

skilt när det berör så många av oss, på ett eller annat

inträffar efter 65 års ålder, särskilt bland män.

sätt. Den sorgliga statistiken talar nämligen sitt tyd-

- Det finns en lockelse i att slippa alltihop, att

liga språk – Finland hör till EU:s toppskikt när det

lämna sin vardag när man har det svårt. Den känslan

handlar om självmord. Och nästan dubbelt så många

kan många av oss relatera till under olika perioder i

finländare tar livet av sig jämfört med invånarna i de

livet, men det är en helt annan sak att faktiskt pla-

övriga nordiska länderna. Paradoxalt nog finns inget

nera att ta sitt liv. På riktigt, säger hon. Intervjun med

nationellt program för förebyggande av självmord

Ullakarin Nyberg hittar du på sidan 12.

i Finland. Sådana program finns däremot på andra håll i Norden. I slutet på 1980- talet och början på

Välkommen till ett nytt nummer av Respons. I den

1990-talet genomfördes världens första nationella

här tidningen finns även texter om människor som

projekt för att förebygga självmord. I Finland. Sedan

fått diagnosen bipolär sjukdom, och artiklar om

dess har programmet fallit i glömska och nu stampar

motion och hälsa.

de nationella insatserna på stället. Mentalhälsopolitiska delegationen kräver därför att man skapar ett

Ta hand om dig, och ha en riktigt skön sommar!

nytt program för självmordsprevention. Man menar att programmets målsättning bör vara att få anta-

Pernilla nylund

let självmord att minska till nordisk nivå fram till år

Informatör

2018. Det handlar om liv och död och samhälleligt ansvar. Det handlar om att se sin medmänniska. Har vi tid att se våra medmänniskor? Ser vi hur våra medmänniskor mår, på riktigt? När du frågar kanske du får ett övertygande svar. Men är det lika ärligt som övertygande? Vad kan man egentligen göra om man misstänker att någon i sin närhet mår så dåligt att han eller hon funderar på att ta livet av sig? I det här temanumret har vi försökt få svar på de frågorna. Vi har träffat Ludmilla Rosengren som har stor kunskap i ämnet, både som yrkesutövare där hon som läkare och föreläsare arbetar med suicidprevention, och som förälder till ett barn som tagit sitt liv. Dottern Linnéa begick självmord när hon var 14 år. Så här skrev hon nyligen på sin blogg ludmilla.se: ”1524 tog sina liv och mindre än 300 dog i trafiken under 2012. Samtidigt så satsar staten mångdubbelt belopp på trafiken i förhållande till suicidprevention. Varför? Sannolikt för att det är för obehagligt att prata om. Eller för jobbigt att sätta sig in i. Eller helt enkelt inte publikvänligt att engagera sig i. Det är lättare att blunda för det”. Läs mer om Ludmilla på sidan 20.


TEMA SJÄLVMORD

”Valde jag livet eller valde livet mig?” När Heddy Norrgård var i psykos fick hon en stark känsla av att hon var dömd till helvetet, att det inte fanns någon förlåtelse mera. Som en följd av detta försökte hon upprepade gånger ta sitt liv. Nu är det många år sedan hon gjorde det där sista försöket som kunde ha slutat riktigt illa. När hon ser tillbaka på åren i mörker är hon ändå glad att hon fick uppleva den tiden. ”Vad skulle det annars ha blivit av mig?”, funderar hon. Det här är Heddys berättelse om livet. TEXT och foto: pernilla nylund

V

i träffas i Petalax, i ett rum

frisersalong. Dessutom har jag alltid

alldeles nära kyrkan. Här

haft svårt att säga nej, så jag kunde

har Heddy Norrgård sitt

ibland jobba 10-12 timmar om dagen.

arbetsbord

sedan

några

VEM?

- Jag minns att jag stod högt uppe

veckor tillbaka. Hon arbetar som vika-

på en stege och målade under taket

rierande diakonissa, och hon tror att

när jag var höggravid. Sen föddes vår

Heddy Norrgård

hon trivs – men hon har inte hunnit

yngsta dotter och några veckor senare

Bor: I Övermark, Närpes.

känna efter så noga.

blev jag manisk.

Gör: Arbetar som diakonissa i Petalax.

- Jag trivs överallt där jag får arbeta

Värre än förfärligt

Familj: Man och tre döttrar, fyra

inte viktigt. Det är mötet med andra

Heddy berättar att hon fick medi-

barnbarn.

människor som är det väsentliga.

ciner, men att medicinerna gjorde

Tycker om: Att sjunga och spela

Det är lätt att möta Heddy. Hon är

henne stel och styv. Så fick hon medi-

piano, umgås med vänner.

öppen och varm och skrattar hjärtligt

ciner för att råda bot på stelheten. Men

med människor. Hur platsen ser ut är

mellan varven. Trots att vi möts för

ingenting blev egentligen bättre. Hon

att prata om självmord. Ett ämne som

hamnade på Roparnäs sjukhus när

fick hon komma hem.

hon har mångåriga erfarenheter av,

dottern var två månader gammal.

men som hon numera har distans till.

- Jag ville verkligen inte vara där.

- Men jag var inte mig själv. Jag var som en robot, en zombie, som inte

Det har gått flera år sedan välmåen-

Jag ville ta livet av mig. Först var jag på

levde. Jag existerade men jag levde

det var i botten, sedan hon bara kunde

öppna avdelningen men hamnade på

inte. På nätterna var jag vaken, på

se en enda utväg. Mörkret tätnade på

den slutna. Det var värre än förfärligt

dagarna sov jag. Och jag tog inte min

allvar några månader efter att yngsta

och där kom tanken ännu starkare, att

medicin. Under min vakna tid fokuse-

dottern föddes. Heddy hamnade så

jag inte hade något annat val än att ta

rade jag bara på att planera mitt själv-

småningom i psykos.

livet av mig. Jag hatade alla mediciner

mord. Jag tyckte att det skulle vara

och tyckte inte alls om att ta dem.

bättre för alla i omgivningen om jag

- Som så många andra med småbarn körde vi på i full fart och byggde

Heddy fick diagnosen manodepres-

hus och jobbade och levde familjeliv.

siv, det vi idag kallar bipolär. Efter

totala misslyckandet och värdelöshe-

Jag var egenföretagare och drev en

några månader på sluten avdelning

ten... sådana tankar snurrade om och

4 Respons

inte längre fanns. Känslan av skam, det


Efter flera självmordsförsök upplevde Heddy Norrgård en stark känsla av att vilja leva. Idag undrar hon om livet valde henne eller om hon valde livet?

om igen inne i mitt huvud, berättar

mammas morbror. Men hur ärftligt det

Galna mamma-sjukan

Heddy.

är, det vet jag inte. Jag vet bara att vi

Hemma fick maken ta allt ansvar för

har det i släkten och att vi är känsliga

barn och vardag. Heddy beskriver

själar allihop.

maken som en lugn, trygg och stabil

- Egentligen ville jag kanske inte dö, men jag orkade inte leva. Den andliga biten förstärktes när jag upplevde att

Hon överdoserade piller i flera

person som inte låter sig rubbas i för-

jag var dömd till helvetet, att det inte

repriser och åkte in och ut på Ropar-

sta taget. För det är hon evigt tacksam.

fanns någon förlåtelse mera. Jag upp-

näs slutna avdelning under flera års

- Jag var som mest sjuk under den

levde detta starkt när jag var i psykos.

tid. En gång satt hon i bilen i garaget

tid då galna ko-sjukan härjade, så vi

Hon säger att måendet alltid har svängt upp och ner. - När jag växte upp minns jag att

och gasade. En annan gång försökte

började kalla mitt mående för galna

hon ta livet av sig genom att överdo-

mamma-sjukan, för jag var ju helt

sera litium. Då var det riktigt nära.

galen, säger hon och skrattar.

- Jag ville verkligen få ett slut på

- Humorn har varit en viktig ventil

eller så är du här nere”, berättar hon

eländet och det skulle ha ordnat sig

för oss att bearbeta min sjukdom och

och visar med händerna hur måendet

om inte äldsta dottern varit sjuk och

vad den gjorde med vår familj. Men

åkte berg- och dalbana redan i unga

hemma från skolan. Hon fick springa

det är klart att jag har gråtit mycket

år.

över till sin moster som i sin tur ringde

och sörjt över döttrarnas barndom. De

efter ambulans.

där åren kommer ju inte tillbaka.

pappa sa: ”antingen är du där uppe

- Vi har det i generna, det här illamåendet. Min moster har haft det, och

Efter det där sista självmordsförRespons 5


första barnbarnen som hon hade möjlighet att ta hand om. - Sen tyckte jag att det var dags att börja jobba igen. I grannbyn fanns en butik där man behövde mer folk, så jag började jobba där en tid. Jag trivdes bra, det var roligt att träffa folk, men det var ändå inte riktigt mitt kall. Så kom diakoniarbetet in i bilden. Heddy har alltid tyckt om människor och att spela och sjunga. Under sin sjukpensionering hade hon börjat spela mycket piano. Hon fick jobb som diakonissa i Övermark och Pörtom, numera i Petalax och Bergö. Så här i efterhand funderar Heddy om livet valde henne eller om hon har Heddy Norrgård befann sig i mörker under många år. Så här i efterhand är hon tacksam för den resan. Hon säger att den har format henne till att bli den människa hon är idag.

valt livet? I vilket fall som helst är hon glad över att ha den här resan i bagaget. Hon säger att hon inte vill vara utan den.

söket med litiumkuren kom Heddy

för mycket. Min man, mina barn, min

- Vem skulle jag vara då?

direkt från centralsjukhuset till psykia-

släkt, mina vänner... och disktrasan.

Vården är hon delvis kritisk till. Den

triska polikliniken på Roparnäs och där

Jag minns att jag tackade Gud för

hände det saker.

disktrasan. Haha! Jag sa ju att jag var

- Trumpet deklarerade jag för läkaren att ”jag vill inte vara här, jag vill

galen!

- Mina anhöriga har gjort allt de har kunnat. Det enda de kunde göra var

Hon bestämde sig för att ta sina

hem till min man och mina barn”,

mediciner

varpå läkaren svarade ”dem skulle du

och gjorde också det en tid. Efter för-

ha tänkt på innan du tog pillren”.

kunde ha varit bättre, menar hon.

enligt

läkarordinationen

att försöka hålla mig borta från alla piller. - Till dem som anser att självmord

bön på ett kristet möte fick hon en

är en självisk handling vill jag säga: jag

- I flera år hade jag varit tom på

känsla av att kroppen sa till henne att

håller inte med. Inte om man är sjuk

känslor. Jag var likgiltig inför allt, men

inte ta dem mera. Hon slutade med

och upplever att man är en börda för

då tände det till. Jag blev så arg så jag

medicinen och har varit utan dem sen

alla andra. Tvärtom. I det tillståndet

nästan sprack, hur kunde läkaren säga

dess.

tänker man på sina anhöriga och man

så till mig?! Äntligen, efter år av brist på

tycker att de skulle ha det bättre utan

känslor - att få bli så arg - det gjorde

Återvänder till livet

mig lycklig och där och då bestämde

Långsamt,

jag mig för att nu ska jag leva tills jag

Heddy till livet och började jobba igen.

dör en naturlig död!

Först som frissa, men så småningom

- Jag har frid nu. Jag har lärt känna

Mitt i detta virrvarr av nygamla

tog äldsta dottern över salongen. Som

mig själv med alla mina fel och bris-

känslor säger Heddy att hon var sur

38-åring fick Heddy sjukpension, vil-

ter och nu mår jag bra. Varje morgon

på Gud. Hon tyckte inte att hon hade

ket hon tyckte var en märklig känsla.

klockan 6 går jag ut på en promenad

honom att tacka för någonting, sam-

Istället började en period med mycket

med en väninna, jag sjunger i gospel-

tidigt som det sägs att man ska tacka

samhällsengagemang. Heddy kände

kör och fyller livet med sånt som jag

honom för allt.

att hon hade fått så mycket och att det

mår bra av. Vilken nåd att få leva här

- Men när jag verkligen började

nu var hennes tur att ge av sig själv till

och nu!

tänka efter hade jag Gud att tacka

andra. I den här vevan kom också de

6 Respons

långsamt

mig. återvände

Idag mår Heddy Norrgård jättebra, säger hon.


kolumn

Om att se framåt och våga hoppas Livet i sig handlar mycket om att se framåt. När det är

dras skull – att inhysa hopp och framtidstro i det vi gör

som dystrast och framtiden är mörk blir tankarna lätt dys-

och det vi är. Tro på dig själv och ge inte upp. Livet brukar

tra. Många i dagens hektiska och krävande samhälle kan

ha en tendens att ordna sig. Det låter banalt att tycka så,

tidvis förlora både sitt framtidshopp och sin framtidstro.

men det finns en visdom i detta. Sommaren står vi inför

Inte undra på att nedstämdhet, ångest och depression

nu och för många är sommaren en kraftkälla, då man kan

leder till känslan av hopplöshet. Hopplöshetskänslan är

inhämta styrka inför framtiden. Jag hoppas sommaren är

en destruktiv känsla som tär på oss. Därför borde den

en kraftkälla också för dig.

inte få makt över våra liv och våra sinnen. Vad betyder hopp för just dig - vad hoppas du på? Vad gör dig hopp-

Ett talesätt säger att det fordras tre saker för att vara lyck-

full och glad? Lottovinsten och lycka och framgång tän-

lig: någon att älska, något att göra och något att hoppas

ker kanske många på i första hand. Men hur är det med

på. Jag önskar er alla en skön sommar - våga hoppas!

hoppfullhet kring vardagen och det som finns omkring? bodil viitanen En vän till mig sa efter att ha upplevt en tung och svår

Verksamhetsledare, Psykosociala förbundet

vinter med mycket oro och sjukdom i familjen, att lyckan är vardagsglädjen. Små vardagsting som man annars tar för självklart är det som inger hopp om att framtiden ordnar sig. Hon nämnde att kunna släppa oron för en stund och kunna njuta av en stund i solen utomhus kravlöst. Vi ska alla komma ihåg att det finns hopp – ibland måste vi söka lite mera, jobba lite extra för att hitta hoppet om en bättre och ljusare framtid. Alla orkar inte göra det – då behövs hjälpinsatser – stöd och uppmuntran till att orka se framåt och att hoppas. Ibland behövs inte så mycket för att vardagen ska bli mera hoppfull. Kanske bara det där lilla extra. Själv tror jag mycket på det där med att prata med varandra. Vi är trots allt sociala varelser och ständig ensamhet mår ingen bra av. Om det är så att hoppet är det sista som lämnar oss är det viktigt att alla vi hjälps åt – dels för vår egen skull men också för varan-

Respons 7


- Jag skämdes, och tänkte att jag aldrig någonsin ska berätta för någon vad som händer i min familj. Jag trodde att det bara hände hemma hos mig.

”Jag hade alltid ont i magen” Hon växte upp i en familj med psykisk ohälsa, missbruk och psykisk och fysisk misshandel. Hon fick aldrig vara det barn som hon hade rätt att vara. Jessika Arvik är idag 22 år och anställd inom organisationen Maskrosbarn, Sveriges enda anhörigorganisation för unga som växer upp med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar. Hon vill hjälpa unga som delar hennes erfarenheter. TEXT och foto: Pernilla nylund

J

essika Arviks berättelse är

och rädslan i Jessika Arviks kropp. Hon

som en stark kvinna. Men hon var väl-

grym. Alldeles fruktansvärd.

säger att hon alltid hade ont i magen.

digt obalanserad. Hon åt antidepres-

Och på inga sätt unik. Många

Det gick sällan en dag utan att pappan

siva mediciner och tog sömntabletter.

delar

erfarenheter.

fick ett raseriutbrott och misshandlade

Hon missbrukade mat och socker och

Många har genomlevt sin barndom

antingen henne eller någon av hennes

var överviktig. På grund av sin övervikt

med en ständig oroskänsla i magen.

bröder. Pappan var alkoholist och obe-

fick hon fysiska skador på kroppen och

hennes

”Undrar om mamma är full när jag

räknelig, mamman manisk, psykiskt

blev sjukskriven. När jag var liten und-

kommer hem från skolan?”. ”Kommer

sjuk. Senare utvecklade även mam-

rade jag ofta varför alla andras mam-

pappa att slå mig idag också?”.

man alkoholism.

mor arbetade men inte min?

Redan i unga år bosatte sig oron 8 Respons

- Jag har alltid upplevt min mamma

- En morgon var mamma inte i


köket. Hon brukade alltid göra frukost

Vid

ett

annat

tillfälle

försvin-

till mig och mina syskon. Istället hit-

ner mamman och är borta i över en

tade jag henne utslagen i sängen och

vecka. Familjen får reda på att hon

jag förstod att hon hade druckit sig till

tagit en överdos av tabletter och alko-

sömns. Efter en månad gick mamma

hol. Mamman blir inlagd på psykiatrin.

aldrig ut. Det enda hon gjorde var att

När hon kommer ut söker hon sig till

dricka och sova.

Stockholms centrum där hon utvecklar ett destruktivt beteende. Så små-

Började äta magsårsmedicin som 11-åring

ningom träffar mamman en ny man.

Som 11-åring började Jessika äta

säger Jessika.

magsårsmedicin. Hon ville att föräld-

- Sen är hon full nästan varje dag, Vid den här tidpunkten går Jessika

rarna skulle skiljas. Hon ville bo med

i högstadiet och en av lärarna ser att

sin mamma, sin storebror och sin lille-

hon mår dåligt. I 8:an berättar Jessika

bror. Hon ville slippa vara rädd för sitt

för första gången för en vuxen vad som

liv. Pappan sa varje dag till sina barn att

sker där hemma. Textilslöjdsläraren

de var värdelösa och dåliga på allt. Jes-

Anette tar med henne till skolsköter-

sika berättar att hon i grunden ändå

skan och sen gör hon en orosanmälan

- Jag åkte in och ut på olika sjukhus. Där började jag berätta hur jag mådde och hur det hade varit hemma. Idag är det 3,5 år sedan jag slutade skada mig själv och slutade dricka. Idag mår jag bra.

alltid har varit glad. Glad och engage-

till Socialtjänsten. Anette blir en extra-

rad. I mellanstadiet spelade hon fotboll

mamma och hemma hos henne finns

och innebandy, var med i teatern och

allt som Jessika inte har fått tidigare;

är född öppnar mamman en öl och är

nykterhetsförbundet.

kärlek, värme och omsorg. Någon som

snart tillbaka i sitt missbruk.

- Jag har alltid haft många vuxna

sätter gränser.

- Ibland hade hon med sig min lilla-

runt omkring mig. Ändå var det ald-

- Det är tack vare Anette som jag

rig någon som frågade mig hur jag

står här idag. Utan henne hade jag inte

nen doppade mamma nappen i vin

mår. Jag skämdes, och tänkte att jag

överlevt, säger Jessika.

och gav åt henne.

Svårt sköta skolan

Vasa stadsbibliotek vi får höra Jessi-

aldrig någonsin ska berätta för någon om vad som händer i min familj. Jag

syster på krogen. När hon skrek i vag-

Det är under en föreläsning på

trodde att det bara hände hemma hos

Jessika börjar gymnasiet men har

kas berättelse. Drogfri Ungdom och

mig.

svårt att sköta skolan när hon bor

USM ordnar föreläsningen, och den är

Jessika utvecklade ett otroligt kon-

hemma. På nätterna sitter hon och

välbesökt. Närmare 200 personer vill

trollbehov. När det var lunch i sko-

pratar med sin mamma och försöker

höra Jessika berätta om sina upplevel-

lan gick hon hem för att titta till sin

få henne att inte ta sitt liv. Jessika får

ser, tankar, känslor och hur relationen

mamma, hon ville försäkra sig om att

svårt att koncentrera sig i skolan.

till föräldrarna ser ut idag.

mamman fått i sig lite mat. Hon berättar om mammans första

- Jag ville ju gå i skolan, så jag

- Jag åkte in och ut på olika sjukhus

gjorde upp en plan för mina stu-

och hamnade till slut på beroende-

dier och gick ut gymnasiet efter fyra

rådgivningen. Där började jag berätta

i vardagsrummet,

år istället för tre. Med bra betyg. Jag

hur jag mådde och hur det hade varit

mamman är i sovrummet. Mamman

skötte mig ganska bra. På utsidan såg

hemma. Idag är det 3,5 år sedan jag

ropar på Jessika och säger att hon ska

jag ut som vilken tonåring som helst,

slutade skada mig själv och slutade

komma dit. När Jessika sitter på säng-

men på insidan var jag helt trasig. Jag

dricka. Idag mår jag bra.

kanten säger mamman:

började skära mig och bedövade min

självmordsförsök. Jessika

sitter

- Nu ska jag sova ett tag.

ångest genom att dricka. Det var ju det

- Hur länge?

enda sättet jag kände till…

Om relationerna till föräldrarna säger hon så här: - Pappa vill jag inte träffa. Jag älskar

En dag får Jessika veta att mam-

inte honom men jag är inte heller arg

man är gravid. Mamman är då i sjunde

eller bitter. Mamma älskar jag väldigt

ken. Hon blir stel i hela kroppen och

månaden och har druckit sig full näs-

mycket! Hon dricker fortfarande och

skriker rakt ut när hon förstår inne-

tan varje dag under graviditeten. I

jag har accepterat att hon inte kom-

- För alltid. Jessika försöker sätta ord på pani-

börden av vad mamman säger. Hon

sjunde månaden, när mamman upp-

mer att sluta dricka. Men jag faller inte

springer mot telefonen men pappan

täcker att hon väntar barn, slutar hon

med min mamma längre. Jag kan vara

stoppar henne och säger att hon ska

genast dricka. Men flickan som föds är

glad och skratta även om jag vet att

låta bli, för att mamma vill det här. Då

redan alkoholskadad, hon lider av FAS,

hon mår dåligt. Det kunde jag inte tidi-

rusar hon ner till källarvåningen och

fetalt alkoholsyndrom, och utveck-

gare. Man har rätt att må bra även om

ringer ambulansen.

las inte i normal takt. Så fort bebisen

ens förälder mår dåligt. Respons 9


Vinn boken ”Vi har ju hemligheter i den här familjen” En

av

Maskrosbarns

grundare,

kan! Nästa vecka. Den här veckan har

Therése Eriksson, har skrivit självbio-

varit så jobbig. Det har varit bra för mig

grafin ”Vi har ju hemligheter i den här

att vara hemma och tänka lite. När jag

familjen”, som handlar om hur det är

gör det så klarar jag det bättre sen. Jag

att växa upp med en mamma som

vet inte vad jag känner. Det känns kon-

är alkoholist och dessutom manode-

stigt i huvudet, får ingen ordning. Det

pressiv. Mycket handlar om rädsla och

känns som att det är någon som står

sömnlösa nätter, om depressioner och

och trycker mig på huvudet, som gör

självmordsförsök, om förtvivlan och

att jag aldrig kan komma upp ordent-

hjälplöshet - många gånger tillbringar

ligt. För när jag når dit upp blir jag bara

familjen nätterna på akuten. Ingen

nedtryckt igen. Det är därför jag bara vill

orkar ta tag i vardagen där hemma.

ha det lugnt. Stabilt. Det ordet finns lik-

Till slut är det Therése som får vara

som inte för mig när jag tänker efter. Det

förälder åt sina föräldrar. Mamman

känns som att jag går på ett hav, ibland

dricker och pappan jobbar nästan

är det lugnt, ibland vågigt, oftast storm.

dygnet runt. Allt för att slippa eländet

Är det för mycket begärt att bara vilja ha

där hemma. Therése får klara sig själv,

det lugnt? Det är det enda jag begär”.

trots att hon bara är ett barn. Här ett citat från boken. Det är en

Nu har du chansen att vinna den här

om kärlek. Om hur Therése klamrar

dagboksanteckning från tiden när det

boken! Vi lottar ut ett exemplar av ”Vi

sig fast vid sin mamma de korta stun-

är som värst, när Therése går i hög-

har ju hemligheter i den här familjen”.

derna hon är nykter, om hur Therése

stadiet. Mamman är väldigt sjuk och

Det enda du behöver göra är att skicka

och hennes nio år äldre storebror fin-

Therése förtvivlad.

ett mejl till oss där du svarar på frå-

Men mycket i boken handlar också

ner varandra, om hur Therése sitter

gan: Hur tar du hand om din psykiska

uppe på nätterna och pratar med sin

”Mamma är asfull igen. Satt nere i käl-

hälsa?”. Svaren kan senare komma att

pappa om allt och inget. Det är en sån

laren och kollade på en kartong.

publiceras i tidningen Respons. Skicka

där bok man inte kan lägga ifrån sig.

Sluddrade nåt som jag inte uppfattade.

in ditt svar per e-post till pernilla.

När man väl slutar läsa fortsätter tan-

Det är inte det man vill komma hem till!

nylund@fspc.fi. Alla som svarar på frå-

karna att snurra.

Jag orkar inte gå till skolan imorgon.

gan deltar i utlottningen. Senast den

Men jag SKA fixa skolan! Jag vet att jag

15 augusti 2014 behöver vi ditt svar.

Vad är Maskrosbarn? FAKTA Maskrosbarn är Sveriges enda anhörigorganisation för unga som växer upp med missbrukande eller psykiskt sjuka mellan 12-15 år är den egna andelen 7 föräldrar. euro/dygn och Svenska semesterförbundet i Finland erbjuder den barn Idén om organisationen Maskrosbarn föddesr.fnär Therése Eriksson och Denise Madsen under 12 år är träffades gratis. som femtonåringar på gymnasiet. svenskspråkiga befolkningen semestertjänster på deras sitt familjesituationer De vågade ” ta risken” och berättade för varandra om hur såg ut. Båda delade av föräldrar med Nästa års semesterperioder ocherfarenheter -platser finns på semesmodersmål semesterhem med från missbruk ochpå psykiska sjukdomar, ommedel att känna sigPenningauhelt ensamma, terförbundets skam, skuld… webbplats www.semester.fi tomatföreningen (RAY). 2005 grundades Maskrosbarn som ett projektarbete och Therese och Denisesemesterförbundet började med att föreläsa i skolor. r.f. De ville normalisera, Svenska i Finland grundades år Semesterstödet äratt riktat tillatt familjer, pensionärer, arbets-mår1947 vara förebilder, visa det går må bra även om ens föräldrar dåligt. Sedan dess har de kämpat för att etablera Maskrosbarn och av Svenska Marthaförbundet, Förbundet Folkhälsan lösa, som på ekonomiska eller sociala grunder skapaensamma det som idag är Sveriges enda anhörigorganisation för ungdomar som växerbildningsförbundet. upp med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldoch Svenska inte annars har möjlighet till semester. rar. Idag består Maskrosbarn av åtta personer som arbetar heltid ochAnsökningsblanketter ca 100 ledare, praktikanterfinns och volontärer. på förbundets webbplats Understöd beviljas i allmänhet 5 dygn. Maskrosbarn verkar för att ge barnför som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar förutsättningar bryta sitt elleroch/eller fås frånmissbrukande Susanna Stenman, telefon (019) att 278 6876 Den egna för vuxna 15-25 euro/dygn sociala arv,andelen och växa av upppriset till att är bli välmående vuxna med meningsfulla relationer och7642, en meningsfull vänder sig till eller 050-304 e-post: sysselsättning. Man susanna.stenman@folkhalberoende situation. För stödverksamhet. Källa: barn san.fi ungdomar på frånpersonens hela Sverigeekonomiska och erbjuder både läger- och www.maskrosbarn.org

10 Respons


Motion på recept? Aldrig tidigare har det skrivits ut så mycket motion på recept som nu. Åtminstone i grannlandet Sverige. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet fungerar fysisk aktivitet på recept för många, även om bara varannan följer hänvisningarna. Men hur är det här i Finland? Vi frågade Tomas Björk, allmänläkare i Jakobstad och specialiserande läkare inom akutmedicin i Karleby. TEXT: Pernilla nylund

- Här i Finland är det mer vanligt att man ger muntliga råd om motion till patienterna, snarare än att skriva ut motion på recept. Jag är själv övertygad om att motion är bra, för att motverka både fysiska och psykiska besvär, med vissa restriktioner. Vid akuta situationer kan man givetvis inte använda motion som vård, inte heller vid infektionssjukdomar eller cancer. Men, när det gäller högt blodtryck, högt blodsocker, höga kolesterolvärden, ryggbesvär (de flesta), depression och ångest, så är motion bra. Motion kan som sagt inte användas för att www.sxc.hu

bota till exempel infektionssjukdomar, men nog för att förebygga dem i viss mån, i och med att man hålls friskare i grunden när man motionerar. - Jag har ända sedan jag började jobba som läkare rekommenderat

ligen till mina patienter att de bör

Stress ger ju en ”fight or flight”-reak-

motion till patienter med ovanstående

motionera.

tion, och om den inte hanteras fysiskt inom en viss tid ger den istället upp-

besvär som en del av vården. I lindriga fall räcker det, tillsammans med kost-

Följer patienterna dina råd?

hov till mer långvariga effekter av

omläggning, som enda vård. Även i

- Ja, patienterna följer nog ofta de

stress, såsom högt blodtryck, migrän

kombination med medicinering fung-

råd som jag ger gällande motion. Jag

och liknande.

erar motion mycket bra. Motion sän-

har sett många positiva resultat på

Hur mycket motionerar läkaren själv?

ker blodtrycket, blodsockret, koleste-

patienter med högt blodtryck, höga

rolvärdena, lindrar ångest och inverkar

kolesterolvärden, övervikt, problem

positivt på depression, det vill säga

med stöd- och rörelseorgan, och även

- Jag lever nog som jag lär när det gäl-

lindrar i viss mån depressiva besvär.

hos patienter med lindrig/medelsvår

ler motion. Oftast motionerar jag 4-5

depression och ångest. Jag brukar

gånger per vecka.

Skriver du ut motion på recept?

också rekommendera ett motionspass efter en riktigt stressig arbetsdag, för

Källa: www.svd.se, artikeln ”Allt fler

- Nej, det gör jag inte. Varför jag inte

att ”förbränna stresshormoner”. Det

svenskar får motion på recept”, publi-

skriver på recept är nog bara att det

gör att man kan bättre hantera stres-

cerad 25.12.2013

inte blivit av. I stället säger jag munt-

sen när man får utlopp för den fysiskt.

Respons 11


TEMA SJÄLVMORD

Konsten att rädda ett liv Det är inte farligt att må dåligt. Det hör livet till och är helt normalt. Men det blir farligt när lidandet gör att man tänker på döden som en utväg. Viljan att dö är tillfällig. Det säger Ullakarin Nyberg, läkare och suicidforskare i Sverige och aktuell med boken ”Konsten att rädda ett liv – om självmordsprevention”. Det här är hennes syn på saken. TEXT: pernilla nylund Foto: privat

A

tt självmord kan drabba

den psykiska smärtan kan göra att vi

vem som helst är ett skräm-

inte står ut. Vi vill inte dö, men vi kla-

mande perspektiv, menar

rar inte av att leva. Då måste den som

Ullakarin Nyberg. Faktum

är drabbad få hjälp att hitta andra lös-

är att många tror att det är unga män-

ningar än självmord på sina problem.

niskor som i huvudsak väljer att ta sina

Hon talar om den skam som många

liv, men så är det inte. Allt fler själv-

med självmordstankar brottas med.

mord inträffar efter 65 års ålder, särskilt

Tankar på döden krockar ju med den

bland män.

förväntan som finns i vår kultur på att

- Det finns en lockelse i att slippa

man ska älska livet och vara lycklig.

alltihop, att lämna sin vardag när man

Lägg därtill alla självhjälpsböcker som

har det svårt. Den känslan kan många

finns överallt...

av oss relatera till under olika perioder

- Alla påverkas av den kultur de

i livet, men det är en helt annan sak att

lever i. I dag handlar mycket om att jag

faktiskt planera att ta sitt liv. På riktigt.

kan skapa min egen lycka och att jag

Ullakarin Nyberg

bekräftar

den

ska älska livet. Men vår syn på vad som

markant ökade förskrivningen av anti-

gör livet värt att leva har blivit annor-

depressiva läkemedel och säger att

lunda på senare tid. Numera räcker

ja, mediciner är bra, men de får aldrig

det inte med att leva ett drägligt liv –

ersätta andra viktiga åtgärder för att

man ska förverkliga sig själv och leva

förhindra självmord.

Ullakarin Nyberg

Därför är det så viktigt att vi som

det ultimata livet och det upplevs som

står vid sidan om vågar fråga när vi

- En person som överväger suicid

kravfyllt av många, förklarar Ullakarin.

misstänker att någon mår psykiskt

upplever många gånger att livet består

I stället för att dela våra misslyckanden

dåligt! Vi ska inte vara rädda för att

av en rad olösliga problem, känner sig

med andra drar vi oss undan och kän-

fråga. Tystnad smittar.

utmattad, upplever psykisk smärta

ner oss ensamma.

och utanförskap, att ”jag är alldeles ensam”. - Viljan att leva är väldigt stark. Men 12 Respons

- Dubbelheten är speciell för vår

Ullakarin har i sin forskning träffat och intervjuat många föräldrar till

nordiska kultur – vi är bra på att hålla

barn som tagit livet av sig. Hon berät-

masken och hålla vår smärta inom oss.

tar om en mamma till en son som


www.sxc.hu

- Viljan att leva är väldigt stark. Men den psykiska smärtan kan göra att vi inte står ut. Vi vill inte dö, men vi klarar inte av att leva.

begått självmord. Mamman tyckte att

och som blir motkraften till den totala

det var två sorger i en när sonen hade

ensamhet som självmordsnära perso-

dött. ”Ingen frågar om min son, ingen

ner ofta upplever att de befinner sig i.

nämner hans namn, det är som om

Det lönar sig alltid att göra något. Vil-

han aldrig funnits...”.

jan att dö är tillfällig medan livsviljan är konstant, menar Ullakarin Nyberg.

En mycket komplex händelse

1. Olösliga problem – ”jag klarar inte av det här!” 2. Utmattning – ”jag orkar inte längre!”

Suicid är en mycket komplex händelse. Men man kommer långt genom

En person som överväger självmord funderar ofta på de här punkterna:

3. Psykisk smärta – jag står inte ut!”

Behöver du stöd?

att prata, behandla, diskutera, belysa.

4. Utanförskap – ”jag är alldeles ensam.”

Självmordsförsöken ökar mest bland

Ring församlingarnas samtals-

flickor och unga kvinnor. Att våld-

tjänst. Du får vara anonym, och

samma metoder ökar är också oro-

friilligarbetarna som har jour har

väckande.

tystnadsplikt. De har utbildats

1. Bekräfta att du ser den självmords-

för att ge stöd, och de försöker

nära personen. ”Jag hör att du har

nära person från att göra slag i saken

hjälpa dig att själv hitta lös-

det svårt. Vill du berätta mer?”

behövs i första hand bekräftelse,

ningar på dina problem. Num-

2. Expertis. Positiv inställning från vår-

expertis och hopp. Ingen ska behöva

ret är 01019-0072. Tjänsten är

den. ”Vad bra att du ringde hit, vi ska

må som den här personen gör, och

öppen varje kväll kl. 20-24.

hjälpa dig!”

- För att förhindra en självmords-

Vad kan man göra?

3. Hopp och tröst. ”Ingen ska behöva

det måste han eller hon få veta. Det är inte farligt att må dåligt, det hör livet

Kontakta närmaste men-

må som du gör. Det här ska vi för-

till och är helt normalt, men det blir

talvårdscentral.

söka lösa på något sätt. Förändring är möjlig.”

farligt när lidandet leder till att tankar på döden som en utväg övergår i själv-

Gå in på www.decibel.fi eller

mordshandlingar.

www.mind.se.

- När det är som mörkast behöver man någon som sträcker ut en hand Respons 13


Skonsam behandling som påverkar kroppens läkning Väsentligt för vår hälsa är en välfungerande blodcirkulation. Om blodet syresätts på ett bra sätt ökar också vårt välbefinnande. En behandling som blir alltmer populär bland både gammal och ung, frisk eller sjuk, är Bemerbehandlingen. Den hjälper kroppen att självläka. TEXT och foto: pernilla nylund

O

m man vill ge krop-

allmänheten har fått upp ögonen för

kan vara ett nedsatt immunsystem,

pens läkningsprocess en

den här behandlingen.

högre mottaglighet för infektioner och

puff i rätt riktning kan

Åtta minuters behandling på mat-

man testa Bemer, som

tan motsvarar en sex timmar lång pro-

är en skonsam behandlingsform som

menad, om man ser till cirkulationen i

gande syfte. Man sover djupare, blir

påverkar kroppen positivt. Men hur går

blodkärlen. Med hjälp av behandlingen

mindre stressad och koncentrations-

behandlingen till? Ja, lite förenklat kan

får våra celler mera syre och närings-

förmågan ökar. Till exempel. Behand-

man säga att Bemer är en matta som

ämnen, vilket gör att de kan produ-

lingen påverkar också det psykiska välbefinnandet.

störningar i välbefinnandet. - Många använder Bemer i förebyg-

man ligger eller sitter på i åtta minuter.

cera mera energi, vilket i sin tur gör att

Med hjälp av elektromagnetiska sig-

kroppen kan läka sig själv effektivare.

- Nästan alla kan använda sig av

naler påverkas kroppens mikrocirkula-

Luftföroreningar, buller, stress, depres-

den här typen av behandling. Förutom

tion, det vill säga kroppens minsta och

sion, för lite sömn, osunda levnadsva-

de som har genomgått en organtrans-

finaste blodkärl, vilket i sin tur kan leda

nor och alkohol kan ha negativ inver-

plantation. Annars lämpar sig Bemer

till bland annat bättre immunförsvar,

kan på mikrocirkulationen. Följderna

för alla åldrar. I Tjeckien används till

att du sover djupare och att kroppen läker snabbare. - En vanlig reaktion på den här behandlingsformen är en känsla av välbefinnande och förbättrad livskvalitet. Många pratar också om en ökad smidighet och bättre ork i vardagen. Det säger Pontus Backlund i Jakobstad som ger Bemerbehandlingar, och som även hyr ut Bemerapparater till sina kunder. - För att få bästa möjliga resultat rekommenderas att man gör behandlingen både morgon och kväll.

Har utvecklats i Tyskland Bemerbehandlingen har utvecklats i Tyskland och har många år på nacken, men det är i sin nuvarande form som

14 Respons

Åtta minuter på mattan varje dag (gärna både morgon och kväll) hjälper kroppen att självläka. En vanlig reaktion på den här behandlingsformen är en känsla av välbefinnande och förbättrad livskvalitet, säger Pontus Backlund.


exempel behandlingen även på prematurbebisar, berättar Pontus.

- Vi har ett väldigt komplext blod-

påverkar oss negativt. Hur snabbt

kärlssystem, men det är vetenskap-

kroppen svarar på behandlingen är

ligt bevisat att behandlingen leder till

givetvis individuellt, men man rekom-

Ett komplext blodkärlssystem

snabbare återhämtning och bättre

menderar en kontinuerlig användning

koncentrationsförmåga, speciellt hos

på omkring sex till åtta veckor för att

Han visar en kort filmsnutt som

idrottare, och att den är till hjälp vid en

se resultat.

gestaltar mikrocirkulationen hos en

rad olika sjukdomar och besvär. Nu har

- Det optimala vore förstås att ha

person som lider av kronisk stress.

sjukhusen också börjat få upp ögonen

en Bemer hemma så att man kan

I filmen får man se blodkärlen före

för den här behandlingsformen och i

använda den varje dag, men man kan

behandlingen, under behandlingen

södra Finland har man nu tagit Bemer

även börja i mindre skala. Den är väl-

och efter åtta minuter på mattan. Flö-

i användning, berättar Pontus.

digt enkel att använda.

det av både röda och vita blodkroppar

Behandlingen har inga negativa

förändras markant under behandling-

biverkningar. De elektromagnetiska

ens gång.

signalerna är så svaga att de inte

Så kan du hjälpa Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand. Så tveka inte att tala med den som har självmordstankar. Genom samtal kan du få personen att söka hjälp. 1. Gör något nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en

känslor. Be personen lova att be om hjälp. Visa ditt engage-

hjälpande hand. Förutsätt inte att det blir bättre/går över

mang och din vilja att förstå - förmedla hopp.

utan hjälp eller att personen söker hjälp på egen hand.

9. Ta hand om dig själv. Se till att inte vara ensam om detta,

2. Var medveten om dina reaktioner. Om du blir rädd och

att du själv har någon att tala med under tiden.

ignorerar situationen kan du tala med någon du litar på för

10. Stanna kvar. Självmordstankar försvinner inte utan att

att åter kunna vara ett stöd.

den självmordsnära personen upplever någon form av

3. Var tillgänglig. Tillbringa tid tillsammans med honom/

förändring i livet. Livssituationen, känslorna och tankarna

henne. Visa omsorg och omtanke utan att vara dömande,

kring suicid kan förändras. Upplevelsen att stöd kan vara

arg eller upprörd. Be personen berätta - lyssna noga.

en hjälp att hantera självmordstankarna. Det är viktigt att

4. Fråga om självmord. Det kommer inte att väcka den

familj, vänner och andra viktiga personer finns kvar på ett

björn som sover. Det uppmuntrar i stället personen att

aktivt sätt. Man behöver hjälp att ta sig ur självmordstankar.

tala om känslorna vilket ofta känns som en lättnad. Det är

Du kan hjälpa!

genom samtal om vad som pågår som du kan få personen att söka hjälp.

Källa: www.aftonbladet.se

5. Kontrollera säkerhet. Det är viktigt att veta hur länge dessa tankar funnits. Fråga exempelvis: Har du tänkt ut hur och när du ska begå självmord? Vilken hjälp har du tillgång till för att kunna må bättre och känna dig tryggare? 6. Fråga även hur du kan hjälpa och stötta honom/henne för att få stöd, livsglädje och kraft hos familj, vänner, husdjur, religiösa övertygelser, egen inre styrka. 7. Fatta beslut om vad du ska göra och hur ni ska kunna lösa den nuvarande situationen. Du kan behöva hjälp av andra för att kunna uppmuntra personen att skaffa professionell hjälp. 8. Förmedla hopp, trösta, be om ett löfte: Självmordstankar återkommer ofta. Då är det viktigt att personen ber om hjälp och berättar för någon om sina

www.sxc.hu

Respons 15


Päivi Storgård funderade mycket på hur omgivningen skulle reagera på hennes diagnos.

”Nej, jag kan inte vara psykiskt sjuk!” Päivi Storgård är redaktören som var med och startade upp programmet Aamu-tv. Hon har även ett förflutet på tidningen Anna. Numera ägnar hon sig åt politik – Päivi Storgård är vice ordförande för Svenska Folkpartiet och nyligen ställde hon upp som kandidat i EU-valet. Som offentlig person var hon extra orolig för hur omgivningen skulle reagera om hon berättade om sin bipolära sjukdom. Hon var rädd för att allt hon sa skulle tolkas genom sjukdomen. Därför blev det många lögner innan hon till slut bestämde sig. Ifjol kom boken Keinulaudalla, en roman med självbiografiska inslag om hur det är att leva med bipolär sjukdom. TEXT och foto: pernilla nylund

H

on talar om skammen.

till slut inte visste vad hon hade ljugit

faktabok om bipolär sjukdom, om hur

Den stora skammen som

om till vem. Då hade hon inget annat

man blir bemött som människa, om

kommer när man måste

val än att berätta.

strukturer inom social- och hälsovår-

ljuga på sina arbetsplat-

- Jag blev så trött på allt smygande

ser för att inte behöva berätta att man

så jag berättade för en kollega på tid-

- Men de ville ha en roman. Jag

har en kronisk, psykisk sjukdom. Hon

ningen Anna. Sedan gick jag till för-

hade aldrig skrivit fiktion förut, så det

berättar att hon många gånger var

laget Schildts & Söderströms och frå-

tog emot. Men när jag väl kom igång

sjukledig i långa perioder, men att hon

gade om de var intresserade av en

skrev jag boken på bara några måna-

16 Respons

den.


der. Den är inte helt självbiografisk,

Fick rätt diagnos

men jag skulle inte ha kunnat skriva

Päivi kände sig lite bättre. Sen ännu lite

boken utan mina egna erfarenheter,

bättre. Och så blev hon jättedålig.

säger Päivi Storgård.

- Jag sov två timmar per natt och

På seminariet ”Att leva med bipolär

började få hjärtklappning. Jag kände

sjukdom” i Vasa får vi följa med på Päi-

mig uppjagad. En dag tänkte jag ”om

vis resa genom depressionernas mör-

jag inte säger upp mig nu kommer jag

ker och den tempofyllda manin. Hon

att dö”. Och så gjorde jag det. Jag sa

berättar om en kropp som rasade ihop

upp mig.

och inte kunde komma på fötter igen.

Päivi Storgård lider av bipolär sjuk-

Så här i efterhand tror Päivi att hon

dom typ 2 med en lindrigare form

blev sjuk redan som 18-åring: hon

av mani. Hon säger att hon är en av

sov dåligt, hade en massa energi och

många som har blivit feldiagnostice-

kunde vara ute hela nätterna, hon hade

rade. Hon säger också att hon är bit-

ett rikt socialt liv och reste mycket.

ter mot den vårdpersonal som inte

- Så som samhället ser ut idag förväntas man vara jätteproduktiv hela tiden. Men så ska det inte vara. Vi duger precis som vi är och vi har rätt att bli älskade för den vi är, inte vad vi gör.

- Jag visste att någonting var på tok,

testade om hon har något annat än

men kunde inte sätta fingret på vad

unipolär sjukdom, för att kunna utreda

mycket på var hur omgivningen skulle

det var. På den tiden visste man ingen-

om det fanns något annat än depres-

reagera på hennes diagnos. Hon visste

ting om bipolär sjukdom och man såg

sion bakom hennes mående.

inte symptomen.

Det som Päivi Storgård funderade

inte hur hon skulle hantera situatio-

- När jag äntligen fick rätt diagnos

nen då hon är en offentlig person. Hon

- Till slut orkade inte kroppen

insåg jag att jag är psykiskt sjuk. Det

tänkte: ”Nu är jag inte Päivi längre, nu

längre. Jag blev jättesur på alla och

var ett hårt slag att inse att jag har en

är jag min diagnos. Tänk om alla tolkar

skämdes inte över någonting. Det var

kronisk, psykisk sjukdom. Jag tänkte

det jag gör genom sjukdomen”.

som om jag inte hade några känslor

att det måste vara någon annan, det

- Men jag är så glad att jag berät-

kvar... Sen gick det om och jag hade en

kan inte vara jag som har fått den här

tade. Jag känner mig glad och balan-

period på flera år utan symptom.

sjukdomen! Att acceptera detta fak-

serad på ett annat sätt efter att jag har

tum tog väldigt lång tid, säger hon.

berättat min historia. Det är också vik-

Så småningom började Päivi arbeta med Aamu-tv. Det innebär att man

Efter att rätt diagnos hade ställts

börjar sin arbetsdag redan klockan

var Päivi rädd för att medicinen skulle

veta vad jag går igenom och det är vik-

halv fyra på morgonen.

förvandla henne till någon hon inte är.

tigt att prata om att det inte är deras

Idag skulle hon däremot aldrig låta bli

fel. Det är inte mitt fel heller att jag är

att ta sin medicin.

sjuk.

- De arbetstiderna var rena rama giftet för mig. Jag insjuknade i mani

tigt för barnen och de anhöriga att få

och för första gången hade jag arbets-

- Då vet jag inte vad som händer!

kamrater som såg det. Jag hade hur

- Samtidigt är det jobbigt att påmin-

mycket energi som helst och körde på

nas om sjukdomen varje morgon och

tiden, man ska prestera och man ska

i full fart.

varje kväll när jag tar min medicin. Det

vara frisk och ha framåtanda. Men så

- Till slut blev jag helt lamslagen

känns så orättvist! Jag vill inte vara

ska det inte vara. Vi duger precis som

och uppsökte läkare. Han sa att jag

sjuk och jag skulle göra vad som helst

vi är och vi har rätt att bli älskade för

lider av burn out och så fick jag medi-

för att bli av med den. Jag hatar det

den vi är, inte vad vi gör.

cin. Ingen terapi.

här.

- Så som samhället ser ut idag förväntas man vara jätteproduktiv hela

Om bipolär sjukdom - Bipolär sjukdom är den äldsta psykiska sjukdomen som finns beskriven i historien. På 1500- och 1600-talen beskrivs sjukdo men i kinesiska skrifter. - Det är en livslång sjukdom där sinnesstämningen varierar i perioder. Man har lindriga, medelsvåra eller svåra depressiva och maniska perioder. Mellan dessa perioder finns olika långa perioder av symtomfrihet. - Insjuknandet sker vanligen i 20-årsåldern. - I medeltal dröjer det åtta år att få rätt diagnos. - Medicin plus psykoterapi i kombination är den behandling som anses bäst. - Över 60 procent av alla äktenskap där ena parten är bipolär slutar i skilsmässa.

Respons 17


Mat som medicin Brukar du tänka på hur du äter? Eller är du effektiv och äter medan du gör något annat samtidigt? Under föreläsningen ”Mat som medicin” talar näringsterapeut Susanna Strandback om vikten av att stanna upp när man äter, och att äta med alla sinnen. TEXT och foto: pernilla nylund

V

i träffas på en av Psyko-

- Om man gör sin egen mat från

sociala förbundets rehabi-

grunden är det enklast att hålla reda

literingskurser i Härmä. En

på saltmängden. Äter man halvfa-

- Om man fuskar med maten och

grupp unga vuxna är här

brikat eller mat på restaurang är det

dessutom sällan är ute på sommaren

för att lyssna på Susanna Strandback

betydligt svårare att veta hur mycket

när solen skiner, ja då kan det vara läge

från Folkhälsan, och under de kom-

salt man får i sig.

att fundera på ett d-vitaminpreparat,

min som finns i bland annat mjölk, ost, ägg och fisk.

mande två timmarna får de med sig

- Visst behöver vi salt, men inom

en stor dos kunskap om hur vi kan må

rimliga gränser. Man kan testa att bara

bättre om vi äter på rätt sätt. Det hand-

sätta salt på ytan, alltså i det skedet när

En balanserad kost

lar om väldigt grundläggande saker.

maten redan är på tallriken. Tyvärr har

- Ät lunch och middag enligt tallriks-

Som att vara närvarande i matsituatio-

vi blivit lite bekväma i att det ska smaka

modellen

nen, att dofta på maten och tugga den

salt eller sött... Man skulle kunna testa

- Fettfri mjölk eller surmjölk till måltiden

ordentligt. Känn sedan efter hur din

fler alternativ och smaksätta med örter

- Rikligt med grönsaker till varje måltid

kropp reagerar på maten.

till exempel.

- Frukt eller rotsak är bra som mellanmål

säger Susanna Strandback.

- Vi använder näsan mycket när

Betydelsen av D-vitamin är stor. I

- Använd fullkornsprodukter av spannmål

vi känner smak. Tar man sig tid att

Finland har vi en benägenhet att drab-

- Välj helst saltfattiga alternativ och

stanna upp så ger maten så mycket

bas av benskörhet vilket är en följd av

välj vegetabiliska fetter

mera, säger Susanna.

att vi fått i oss för lite D-vitamin. Ske-

- Njut av din matstund!

Hon ger rådet att stänga av teve,

lettet byggs upp fram till 30 års ålder.

Källa: Folkhälsan

dator och telefon när man äter. Allt för

Därefter blir bentätheten sämre. Under

att sätta fokus på maten. - Låt måltiden vara en stund då du

uppbyggnaden är det viktigt att vi får i oss tillräckligt med kalcium och d-vita-

Övning: Använd alla sinnen när du äter

är med dig själv och din mat utan att

Ta ett russin och håll det i din hand.

vara tillgänglig. Då tänker man auto-

Titta på det. Hur ser det ut? Vad har det

matiskt mera på vad maten smakar.

för färg och glans?

Det får gärna vara tyst runtomkring

Känn med fingrarna på russinet,

för att man ska kunna ta in maten med

blunda och känn.

alla sinnen.

Dofta på det.

Under rubriken ”Mat som medi-

För det till munnen, men tugga inte.

cin” talar hon om hälsoriskerna med

Känn efter med tungan. Hur känns

för stora doser salt och vad som kan

det?

hända om vi får i oss för lite D-vita-

Tugga och svälj – den impulsen kom-

min. Salt höjer blodtrycket och belas-

mer automatiskt. ”Egentligen borde vi

tar njurarna. Över hälften av Finlands

äta så här hela tiden, då man upplever

befolkning har högt blodtryck. För att

mat med alla sina sinnen”.

hålla sig utanför den gruppen vore det förstås bäst att äta en så saltfattig kost som möjligt. 18 Respons

Susanna Strandback är näringsterapeut på Folkhälsan.


Sluta Panta fyller en viktig funktion Sluta Panta är en nationell online-tjänst på nätet där unga kan få råd och information om relationer, hälsa, framtid och andra frågor som är aktuella i deras liv via chatt med professionella handledare inom ungdomssektorn. TEXT: johanna cresswell-smith, psykosociala förbundet och miivi selin-patel, föreningen Sympati r.f. illustration: linn henrichson

S

luta panta är ett samarbete

givande för både handledare och chat-

hämtningsprocessen och där har vi en

mellan Finlands Svenska Skol-

tare. Vi ’träffade’ unga i olika livssitua-

viktig roll. Tredje sektorn har möjlighe-

ungdomsförbund (FSS), Folk-

tioner, många som sökte sig till chat-

ten att erbjuda ett medmänskligt stöd

hälsan, De Ungas Akademi,

ten för att få sällskap, andra använde

vid sidan om offentliga tjänster och

Ungdomscentralen, Finlands Svenska

chatten som ett sätt att distrahera sig

terapier. Vi kommer ofta i kontakt med

Ungdomsförbund (FSU), Hem och

från sina självdestruktiva tankar. ”Tack

människor som söker kamratstöd och

Skola, Ung Info, Krisjouren för unga,

sluta panta ni har räddat mitt liv ännu

chansen att prata om sina egna erfa-

Barnavårdsföreningen i Finland och

en gång” hälsade en chattgäst, en typ

renheter på ett ställe där fördomar och

Radio X3M. Verksamheten stöds av

av hälsning som verkade oroväckande

negativa attityder lämnas utanför dör-

UKM och Päivikki och Sakari Sohlbergs

vanlig på chatten.

ren, även en elektronisk sådan!

Stiftelse. Sluta Panta-chatten inledde sin verksamhet år 2009.

Vi chattade både på allmänna chatt-

Elektroniska forum är tidens melodi

forumet samt privat om allt från film-

särskilt när det gäller unga. Vi har defi-

Genom våra kontaktytor till unga

tips, att sjunga i bilen, självmord, och

nitivt beslutit oss för att fortsätta med

nätverket i Helsingfors fick vi chan-

tips om hur man kan sköta sin egna

Sluta Panta och ser fram emot många

sen att medverka som gästhandledare

eller andras psykiska hälsa. Gruppen

givande chattstunder framöver. För

på Sluta panta. Det var otroligt inspi-

fungerade även som ett enormt stöd

mera information, kontakta gärna en

rerade att få vara med i ett under-

för varandra - ett tydligt tecken på att

av oss eller mejla slutapanta@gmail.

bart forum för unga. Chatten var lätt

kamratstöd på nätet funkar bra. Kam-

com.

att använda, otroligt aktiv och väldigt

ratstöd är ofta en viktig del av återRespons 19


TEMA SJÄLVMORD

”Självmord inträffar sällan utan förvarning” Varje år tar över en miljon människor i världen sina liv. Ludmilla Rosengrens dotter är en av dem som omfattas av statistiken. För några år sedan tog hennes Linnéa sitt liv. Hon var då 14 år. ”Självmord inträffar sällan utan förvarning. Om man inte har märkt något har man inte uppfattat signalerna”, säger Ludmilla. TEXT och foto: Pernilla nylund

L

udmilla Rosengren har stor

siv behandling, men blev inte bättre.

kunskap i ämnet, både som

Hon hade många märkliga symptom

yrkesutövare där hon som

som overklighetskänslor, en känsla av

läkare och föreläsare arbe-

att kroppen inte hängde ihop, en känsla

tar med suicidprevention, och som

av att endast det rum hon befann sig i

förälder till ett barn som tagit sitt liv.

existerade, sömnsvårigheter... Linnéa

Det är fem och ett halvt år sedan det

blev inte bättre under tiden hon var

hände. Dottern hade mått dåligt en

inlagd på BUP i Uppsala. Hon gjorde

tid, men hade svårt att sätta ord på det

flera självmordsförsök under tiden och

hon kände. Tidigare hade hon varit en

var tydlig med att hon inte tänkte bli 15

glad och positiv tjej. I februari 2008

år (den 7 juni). Trots detta lättade man

- Att mista ett barn i självmord är det absolut värsta som kan hända och en del av mig dog när Linnéa dog.

förändrades tillvaron. Så här skriver

på övervakningen och den sista kväl-

Ludmilla på sin blogg:

len, den 30 maj 2008, fick hon gå på en

Självmordsfrågan är svår

konsert med en kompis helt utan över-

Det är under en föreläsning på Stock-

”När hon började må dåligt blev vi inte

vakning. Trots att vi varit mycket noga

holms universitet vi får ta del av Lud-

så oroliga. Hon var trots allt 14,5 år och

med att hon skulle skyddas. Vi fick veta

millas erfarenheter.

om hon ville dra sig undan sina för-

att Linnéa ´släppts ut´ först efter att hon

äldrar lite grand så kändes inte det så

var död”.

- Självmordsfrågan är svår! Men varför är det så mycket tabu att prata om det här? Att mista sitt barn i själv-

alarmerande. Hon började gå hos en psykolog på grund av sin ångest, men

Ludmilla skriver vidare att mycket

mord är det absolut värsta som kan

mådde allt sämre. Hon fick ångestat-

tyder på att dottern hade planerat sitt

hända och en del av mig dog när Lin-

tacker där hon också hade minnes-

självmord minst en vecka i förväg.

néa dog. Jag trodde att det skulle fin-

luckor för vad som hade hänt. Den 13

Hon raderade sina användare på inter-

nas ett system som fångar upp föräld-

april uttryckte hon tydligt att hon inte

net dagarna innan och skrev ett brev

rar när det här inträffar. Men nej, något

ville leva och vi beslutade tillsammans

till en kompis där det stod ”Jag orkar

sådant system finns inte. Jag mådde

att hon skulle läggas in. Hon fick diag-

inte längre”. Linnéa hoppade framför

dåligt i många år efteråt.

nosen depression och fick antidepres-

ett tåg på kvällen den 30 maj 2008.

20 Respons

Ludmilla förklarar att hon hade för-


- Vi måste bli bättre på att lägga oss i! Vi måste våga fråga! Självmordstankar är jättevanligt, men kraften att leva är väldigt stark.

Ludmilla Rosengren uppmanar alla att bli bättre på att lägga sig i andras liv, och våga fråga - även om svåra saker som självmord. domar kring självmord, att det var

självmord. Men de flesta är oerhört

avvisande, å andra sidan kanske man

något som bara drabbade dysfunktio-

ambivalenta in i det sista.

blir skränig och ”jobbig” eller helt tyst.

nella familjer. - Men så är det inte. Vi var en välfungerande familj som hade tid för

Hur vet man då om någon planerar att ta sitt liv? - Det kan man aldrig veta. Man

våra barn och som varken har miss-

måste fråga! Neutralisera det som

handlat eller missbrukat, säger Lud-

är förbjudet. Att tänka på döden är

milla.

normalt men inte att planera sin egen

De allra flesta självmorden sker i sviterna av en depression, i hela

För att den här personen ska kunna uttrycka sina känslor måste han eller hon kunna lita på dig. Du måste ge av din tid, visa intresse och våga fråga!

begravning. Om en person saknar bekräftelse behöver den få det. VEM?

90 procent av fallen rör det sig om depression, och just nu ökar speciellt

Uppträder motsägelsefullt

självmordsförsöken bland män. Den

Ett vanligt mönster bland själv-

upplevda ensamheten är en svår fak-

mordsnära är följande: Han eller hon

tor, konstaterar Ludmilla.

processar ett problem, man blir trött,

Är: Läkare, psykoterapeut, förelä-

Ludmilla Rosengren

- Vi måste bli bättre på att lägga oss

utmattad och får ångest eller blir

sare. Ska bland annat föreläsa om

i! Vi måste våga fråga! Självmordstan-

deprimerad. Personen isolerar sig och

självmord tillsammans med Camilla

kar är jättevanligt, men kraften att leva

tänker ”jag är så tråkig och avvisande,

Henemrk, i projektet Suicide Zero.

är väldigt stark.

ingen vill vara med mig”. Man miss-

Mamma till fyra barn, äldsta är

På varje självmord går det tio självmordsförsök, menar hon. - De allra flesta har uttryckt att de funderar på att ta livet av sig.

handlar sina relationer och blir ensam,

27 år, yngsta 4 år. Dottern Linnéa

man känner hopplöshet, ser ingen

begick självmord när hon var 14 år.

framtid och får suicidtankar.

Aktuell med boken ”Livet är nu!

- En självmordsnära person uppträ-

Verktyg för en enklare vardag”. Kan

Självmord inträffar sällan utan för-

der ofta motsägelsefullt. Symptomen

beställas från info@kbtdittliv.se.

varning, i så fall har man inte uppfat-

varierar förstås från person till person

Blogg: www.ludmilla.se

tat signalerna. Självmordsförsök är en

men det kan vara så att man å

av de absolut största riskfaktorerna till

ena sidan drar sig undan och beter sig Respons 21


RAY informerade i Vasa När Psykosociala förbundet arrangerade ett informationstillfälle med RAY – Pennningautomatföreningen, var det många som nappade på erbjudandet att få information på svenska. Behovet av information på svenska är helt klart stort. TEXT och foto: Pernilla nylund

I

slutet av april höll understöds-

sopolitiska betydelse och på vilket sätt

beredare Margita Nylander på

projektet främjar välfärden.

RAY en informationsförmiddag

- I projekt får man också misslyckas!

på Arbis i Vasa. Hon berättade

Det blir inte alltid som man tänkt sig

om ansökningsförfarande och riktlin-

och då är det viktigt att man tar kon-

jer, program och aktuell information

takt med sin understödsberedare. Till-

som gäller just ansökningsförfarandet

sammans kan man kanske styra in

till RAY. I år erhåller cirka 800 organi-

projektet på en annan linje.

sationer understöd för sin verksamhet

Samarbete med andra föreningar

av RAY och understöden uppgår till

och organisationer är bra och då har

omkring 308 miljoner euro.

projektet ofta större genomslagskraft.

- Pengarna går till att stöda väl-

- Om man samarbetar är det större

färden i Finland genom att finansiera

chans att verksamheten kan fortsätta

medborgarorganisationers arbete för

till exempel inom samarbetsparternas

att främja hälsa och social välfärd,

verksamhet.

men också för rehabilitering och vård

Har man frågor kring sin under-

för våra krigsveteraner, säger Margita Nylander.

stödsansökan ska man kontakta RAY. utsättningarna för att man ska få ett

mer information.

Närmare 70 personer från olika

understöd beviljat är att projektet ska

organisationer och föreningar har

främja hälsa och social välfärd, vara

www.ray.fi/organisationer

finns

Korta frågor till Margita Nylander

kommit till Vasa för att delta, och

allmännyttigt och att det ska stämma

Nylander går grundligt igenom de

överens med RAY:s understödsstra-

faktorer som påverkar behandlingen

tegi. Man bör också komma ihåg att

Läses alla ansökningar som lämnas in

för understöd. Någon i publiken und-

behovet för ett projekt eller en verk-

på svenska?

rar varför det är så många blanketter

samhet ska komma från fältet, alltså

Svar: Ja, helt klart. Man behöver inte

som ska fyllas i när man ansöker om

från målgruppen.

översätta sina ansökningar till finska.

- Man kan ansöka om verksamhets-

understöd.

understöd, investeringsstöd och pro-

När projekttiden är slut, hur ska man

ningar och social- och hälsovårds-

jektunderstöd. I det sistnämnda ska

göra för att få fortsatt finansiering?

ministeriet kräver att vi kan visa vad

man komma ihåg att ett projekt alltid

Svar: Man ska komma ihåg att ett pro-

pengarna går till, det är därför ansök-

har en början och ett slut.

jekt har en början och ett slut. Om man

- Vi är bundna av lagar och förord-

ningsprocessen ser ut som den gör, förklarar Nylander.

Projektet ska främja hälsa

Margita Nylander påpekar flera

ska göra projektet stadigvarande måste

gånger att man ska komma ihåg att

det finnas ett väl utrett behov och man

vara konkret i sin ansökan. Gärna så

måste kunna bevisa att målgruppen

konkret som möjligt.

har haft nytta av projektet. Det finns

När man ansöker om understöd är det

- Det lönar sig att noggrant beskriva

ingen automatik i att göra ett projekt

bra att ha vissa saker i åtanke. Bland

vad det är man strävar efter att åstad-

annat att föreningarna måste beakta

komma med projektet och vem som

verksamhetsmiljön, alltså att varje

drar nytta av det. Försök se allt ur mål-

Är det ofta så att A-projekt har börjat

projekt ska ”hitta sin plats” genom att

gruppens perspektiv!

som mindre projekt?

ta hänsyn till andra organisationer, kommuner, 22 Respons

närmiljön... Grundför-

Utifrån

motiveringen

bedömer

sedan RAY projektets social- och häl-

stadigvarande.

Svar: Ja, så är det.


kolumn

Påverka genom att koka kaffe Jag har varit aktiv i föreningar och i politiska kampan-

att våga vara aktiv och påverka. Vi ska inte kräva det

jer och jag trivs med att det finns så många olika sätt

omöjliga av oss själva, men inte heller ge upp, utan våga

att delta på. Alla uppgifter är viktiga och de behövs. Jag

medverka och påverka. Det viktiga är att vi respekterar

möter ibland folk som blir avskräckta när man börjar tala

varandra och samarbetar med olika slags människor. En

om samhällspåverkan och närdemokrati. Det handlar

förutsättning för att man kan samarbeta, stöda varandra

kanske om en föreställning om att man måste vara den

och göra saker tillsammans är att man sitter runt samma

som går först och skriker högst. Själv talar jag för att det

bord. Alla behöver inte stå på barrikaderna, det går också

handlar om att hitta sin egen roll i olika sammanhang

att få sin röst hörd genom att koka kaffe.

och vara aktiv på sitt egna sätt. Det finns så många sätt att påverka och vara aktiv på. Jag trivs med att i vissa

ilona salonen

sammanhang ha en stödande roll när andra står i för-

Jobbar som projektkoordinator på SAMS med projektet

grunden, ibland är jag den som går först och skriker

MiM - Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten.

högst och ibland kan jag inte delta alls fast jag skulle ha velat. Det gäller att hitta sin roll i sammanhanget, en roll man är bekväm med. När jag började jobba inom funktionshinderområdet var en av mina första observationer att det talas väldigt mycket juridik inom den här sektorn. De juridiska frågorna och lagstiftningsreformerna är självklart viktiga, men för en som mig som var van vid att intressebevakning handlade om mycket mer än om att skriva utlåtanden, var detta en överraskning. Att påverka lagstiftningsreformer i olika arbetsgrupper och skriva utlåtanden är en viktig del av intressebevakningen, men kan kännas främmande för den enskilda individen. Samtidigt finns det så många andra sätt att få sin röst hörd och att bara stirra blint på juridiska frågor känns onödigt begränsande. En del av mitt arbete på SAMS är att uppmuntra föreningar och individer att samarbeta på svenska på regional nivå oavsett funktionsförmåga eller diagnos. Speciellt svenskspråkiga medlemmar i tvåspråkiga eller finskspråkiga föreningar kan vara få till antalet inom den egna organisationen och vinner på att samarbeta med andra svenskspråkiga i sin region. Det gäller att hitta frågor som förenar och hjälpa andra när de behöver hjälp, även om frågan kan kännas lite avlägsen för en själv. Om vi ställer upp för andra kan vi räkna med att de också stöder oss när vi själva eller vår förening behöver stöd. Fördelen med samarbete är också att det finns fler personer som delar på arbetet och att det finns flera möjliga sätt att engagera sig. För redan genom att vi deltar på vårt egna sätt i samhället påverkar vi. Det är viktigt Respons 23


TEMA SJÄLVMORD

Det svåra självmordet Det är svårt att tala om självmord och det är också svårt att skriva om självmord. När jag tillfrågades att skriva om temat självmord tackade jag ödmjukt ja och tänkte att nu får jag möjlighet att beröra detta svåra tema. Jag visste att det skulle vara svårt att skriva om självmord och jag vill så gärna ärligt och uppriktigt skriva om det svåra, som finns kring temat. Det är viktigt att beröra självmord hur svårt och smärtsamt det än upplevs. TEXT: Bodil viitanen

I

min egen historia finns en mor-

försökt analysera, försökt förstå vilka

far som tog sitt liv under en tids-

bakomliggande faktorer drev honom

epok då det var mycket tabube-

till detta beslut att ta sitt liv mitt i livet.

lagt, skuldbelagt och stigmatise-

Idag finns det också fördomar då

rande. Det var på den tiden man kanske

vi talar om självmord. I lokaltidningar

inte riktigt hunnit börja bygga sinnes-

och press förekommer inte mera för-

sjukhus ännu. Man talade inte heller på

stås på samma sätt rubriceringar som

den tiden om depressioner – sådana

förödmjukar anhöriga. Vi läser inte

diagnoser fanns inte. Vår familj har

”Självmord i Esbo” med namn och spe-

sparat ett urklipp från lokaltidningen

kulationer om bakomliggande orsaker.

Det är viktigt att beröra självmord hur svårt och smärtsamt det än upplevs.

från den tid detta hände. Rubriken var

Det är egentligen väldigt tyst om och

alltid rätt inom vården. I de akuta situ-

”Självmord på Kaino”. Morfars namn

kring självmord allmänt sett. Nästan

ationerna vid vårdbedömning är ris-

nämndes och noggrant beskrev man

för tyst. Man borde kunna beröra själv-

ken stor att självmordsrisken inte upp-

i tidningen var och hur självmordet

mord på ett bra och uppriktigt sätt så

täcks. De anhöriga bär ofta på ett stort

hade gått till och man försökte också

att alla människor som har det svårt

ansvar och oro. Alltid räcker inte anhö-

hitta en förklaring och spekulerade i

förstår att det inte är den enda utvä-

rigas uppoffringar till för att förhindra

hur det kunde vara möjligt då morfar

gen att ta sitt liv utan att det finns hjälp

ett självmord. Missbruksproblematik

varit en ordentlig man folk såg upp till.

att fås.

får inte heller vara ett hinder i vården självmordsrisken är överhängande.

sin mamma i det ögonblicket bränn-

Alla hot måste tas på allvar

märkta, stigmatiserade, utpekade som

Det finns myter om självmord. En myt

de marginaliserade, utsatta männis-

barnen till den man som tog sitt liv i

är att den som hotar med självmord

korna som begår självmord. Risken för

den lilla byn på den lilla orten där alla

inte gör det. Det stämmer naturligtvis

självmord hos marginaliserade grup-

kände alla. Min mamma har berättat

inte alls. Alla självmordshot behöver

per är klart högre än hos människor

att folk slutade hälsa och att de vis-

tas på fullaste allvar. Tyvärr tas de inte

som har det socioekonomiskt bättre

för bedömning av psykiatrisk vård när

Min mor var 16 år och min moster 19 år gamla då detta hände. De blev med

En annan myt är att det är endast

kade och stirrade. Skam, skuld, smärta

alltid på allvar i den verklighet vi har

ställt än andra. Men jag vill ändå slå

och frågan varför blev aldrig tror jag

idag i Finland. Anhöriga och närstå-

hål på myten. Människor som ser ut

riktigt bearbetat. Varför tog morfar sitt

ende med erfarenhet av självmords-

att ha ett bra liv; ett yrke, ett jobb, god

liv frågar vi ättlingar än i denna dag.

försök och självmord i sin närkrets vet

ekonomi och familj tar också livet av

Något svar har vi inte. Vi har disku-

alltför väl hur svårt det kan vara att få

sig. Unga framgångsrika människor

terat sinsemellan, frågat vår mamma,

hjälp. Självmordsrisken bedöms inte

med höga krav på sig själva är också

24 Respons


www.sxc.hu

utsatta. Gamla, ensamma männis-

nad. En liten tröst är att självmordssiff-

partier är representerade - har man på

kor, som tappat sin livslust och inte

ran såg ut att vara på nedåtgående i

nytt gjort ett initiativ till Social- och

orkar leva kan välja självmordet som

Finland.

Hälsovårdsministeriet om att Finland

utväg, hur bra materiellt utåt sett de

I Finland brukar vi lyfta fram det

behöver få ett nationellt program för

verkar ha det. De svåra frågorna efter

framgångsrika

ett självmord finns kvar, visserligen

gande program vi hade i vårt land på

med kanske ett svar om att det fun-

90-talet då man lyckades vända på

politisk nivå inse att vi - trots allt som

nits en psykisk störning i bakgrunden;

statistiken och fick ner självmords-

redan gjorts på nationell nivå för att

depression, psykossjukdom och/ eller

siffran. År 1990 låg nämligen Fin-

förebygga självmord och hjälpa och

missbruksproblematik, som på något

lands självmordssiffra på över 60 per

stötta efterlevande - har vi mycket att

plan kan förklara det skedda.

självmordsförebyg-

att förebygga självmord. Genom att i Finland också på en

100 000 invånare. Efter det har själv-

göra ännu. Jag vill vädja till besluts-

mordsstatistiken gått neråt.

fattare och Social- och Hälsovårdsnationellt program i Finland för att

självmordet, som de ändå inte hade

Inget nationellt gande program

kunnat förhindra. Det är sorgligt. Ingen

Idag har Finland tyvärr inget natio-

ska behöva åta sig en sådan skuld för

nellt

självmordspro-

länder kan och vill göra mera för att

en annan persons val att ta sitt eget liv!

gram, trots upprepade initiativ från

minska på de höga självmordssiffrorna

Anhöriga och de närmaste är ofta de som tar på sig en orättvis och obefogad skuld- och skambörda över

ministeriet att arbeta för att införa ett

förebyggande

förebyg-

mentalhälsoorganisationerna

Sorglig läsning

förebygga självmord. Att påvisa att Finland också, liksom andra nordiska

inom

vi ännu har i vårt land är eftersträvans-

tredje sektorn om att ett sådant

värt – också ur ett politiskt perspektiv

När självmordsstatistik studeras när-

behövs. Det politiska intresset har varit

för att inte tala det mänskliga perspek-

mare och siffror jämförs med övriga

lamt. I Social- och Hälsovårdsministe-

tivet. Alla självmord kommer inte att

nordiska länder är det sorglig läsning.

riet prioriteras inte detta, säkert del-

kunna förhindras i framtiden, men om

Finland toppar statistiken. Om man ser

vis på grund av att det nu pågår stora

Finland redan om 10-15 år har fått ner

på året 2008 låg Danmark och Norge

reformer inom social och hälsovår-

självmordsstatistiken till den nivå våra

ganska jämnt på strax under 20 själv-

den i landet som ministeriet priorite-

grannländer har idag - då kunde vi

mord per 100 000 invånare. Sverige

rar. Riksdagens Mentalhälsopolitiska

blicka bakåt och vara stolta och tack-

låg lite över 20 antal självmord. Alla tre

arbetsgrupp - där de fyra nationella

samma över att ett sådant viktigt och

länder hade en självmordssiffra på sti-

mentalhälsoorganisationerna MTKL,

ansvarstagande beslut gjordes av Fin-

gande. I Finland låg motsvarande siffra

Anhörigas Stöd för mentalvården ,

lands regering ett årtionde tillbaka.

på strax under 40 självmord per 100

Föreningen för Psykisk Hälsa och Psy-

Texten har tidigare publicerats i tid-

000 invånare. Det är en enorm skill-

kosociala förbundet och alla politiska

ningen Labyrintti nr 6/2013. Respons 25


“Jag ser ingen mening med livet” Som vi tidigare har berättat fungerar Psykosociala förbundets rehabiliteringschef Ann-Charlott Rastas och rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling som experter på ungdomswebbportalen Decibel.fi. Här publicerar vi två frågor som de har svarat på, som bland annat handlar om självmord. Fler frågor och svar om själsligt mående hittar du på www.decibel.fi. Fråga: Hej! Jag mår väldigt dålig för att jag inte riktigt kan acceptera mig själv. Jag försöker hela tiden att intala mig själv att jag ser helt okej ut och att fokusera på de delar av kroppen som jag faktiskt är nöjd med. Jag vet att jag borde motionera mer men jag kommer inte igång och hela tiden känner jag att jag inte tar hand om min kropp och att jag inte förtjänar att leva. Vissa dagar är humöret på topp men ibland bryter jag bara ihop. Det händer allt oftare att jag bryter ihop och jag börjar ta avstånd från mina vänner. Tänker också hela tiden att jag aldrig kommer att hitta www.sxc.hu

någon att leva med och känner nästan hela tiden att jag bara vill dö. Det finns ingen som behöver mig. Tror inte ens att någon skulle märka om jag förningar och dylikt och säger att det är

stor ”vilsenhet” i sig själva då det är

stad och börjar gymnasiet det gör jag

fult. Skäms jag alltid, jag HATAR att ha

så mycket som händer med kroppen

mest för att jag vill börja om och för-

på mig bikini och speciellt om det är

men också med känslolivet. Det är helt

söka få ett bättre liv. Skulle vilja våga

andra än mina vänner där. Mina föräld-

normala känslor och oftast så lär man

prata med någon vuxen för jag orkar

rar försöker uppmuntra mig att motio-

sig att med tiden, i takt med att man

svann. Till hösten flyttar jag till en ny

verkligen inte må såhär dåligt. Har för-

nera men jag ser ingen vits med det.

växer och mognar, att långt acceptera

sökt att prata med mamma men får

Jag ser ingen mening i livet alls. Jag är

sin kropp och sitt utseende. Angående

inte fram det jag vill säga. Ett av mina

helt onödig.

motionerandet, att du inte kommer igång, så tänker jag att du får försöka

problem är också att jag tycker om en kille så det gör ont. Och det kan man ju

Svar:

att dels hitta en motionsform som du

inte säga när någon frågar varför man

Hej! Vad bra att du vänder dig till oss

tycker är rolig och som passar dig och

mår dåligt, eller? För hur skulle det låta

med dina tankar! Du skriver att du

dels så kan du försöka motionera till-

om man sa: ”Jo, jag mår dåligt för att

gärna vill prata med någon vuxen och

sammans med någon för att kanske på

jag tycker om honom och han vet inte

att vända sig hit till oss är ju ett första

så sätt ”komma igång” lättare. Motion

om det”. Har dock bestämt mig för att

steg.

är bra för hälsan, bra för den fysiska

berätta det för honom innan jag flyttar

Först lite om att inte vara riktigt nöjd

konditionen men också för psyket, allt i

för att få det ur vägen. När någon (vem

med sin kropp, vikt och utseende. Det

kroppen ”hänger ju ihop”, studier visar

som helst) säger något om nåt man

är något väldigt vanligt, speciellt under

faktiskt att 30 minuter motion varje

tex kan få på kroppen - finnar, brist-

tonårstiden, de allra flesta upplever en

dag hjälper oss att må psykiskt bättre.

26 Respons


Sedan skriver du att du mår väldigt

behöver professionell hjälp men det

dåligt för att du inte riktigt kan accep-

skulle han aldrig ta. Vet bara inte hur

tera dig själv och har tankar kring att

jag kan hjälpa, känns inte som jag får

”du inte förtjänar att leva” och att ha

honom att må bättre utan bara som

sådana negativa tankar om sig själv är

att jag håller honom i liv en dag till. Det

ju väldigt jobbigt och så ska man inte

funkar bara inte, jag är ingen psykolog

behöva ha det. Jag tänker att du behö-

eller terapeut. Han börjar bara må dåli-

ver få hjälp med att reda ut varifrån

gare då jag säger att jag inte hjälper

dessa tankar kommer, vad de bottnar

men det känns så för mig.

i och att du behöver få hjälp med att kunna stärka din självkänsla; hur du

Svar:

värderar dig själv. För kom ihåg, det

Hej! Tack för ditt mejl! Du har hamnat

är ju bara tankar du har, det är ju inte

i en svår och jobbig situation med en

verklighet eller ”fakta” och du ska abso-

pojkvän som inte mår bra och som

lut inte gå omkring och nedvärdera

behöver hjälp!

- Jag vet inte vad jag ska göra, min pojkvän har självmordstankar varje dag. Känns inte som jag får honom att må bättre utan bara som att jag håller honom i liv en dag till.

dig själv. Varje människa är unik på sitt

Om jag tolkar dig rätt så är du något

sätt och du har familj och vänner som

av en livlina just nu för din pojkvän och

råd och stöd. De ska bära det huvud-

älskar dig för just den person som du

kanske den enda som han anförtror

sakliga ansvaret för att han söker hjälp.

är! DU är värdefull, precis som du är!

sig åt med detta svåra och det blir ju

Vägrar han berätta om sitt illamående

Jag råder dig att i första hand vända

förstås jättejobbigt för dig att behöva

så ska inte du tveka att göra det! Även

dig till skolans kurator eller hälsovår-

bära ensam.

om det kanske känns fult att ”skvallra”

dare men du kan också ta direkt kon-

föräldrar som han ska vända sig till för

Din pojkvän behöver söka hjälp

så är det ju ändå bättre än alternati-

takt till Mentalvårdsbyråns ungdoms-

omgående! Ett psykiskt illamående

vet att han faktiskt skulle realisera sina

mottagning. Du är också olyckligt kär i

med självmordstankar är något som

tankar på självmord, eller hur? Han

en kille ”så det gör ont” men tänker att

man behöver få hjälp av professionella

kanske är så djupt deprimerad att han

detta inte är någonting som du vågar/

inom vården med för att kunna börja

inte inser att han inte tar sig upp ur detta själv.

kan ta upp med kuratorn, men det ska

må bättre. Ofta brukar vården bestå

du absolut göra! Att vara olyckligt kär

av samtals-/psykoterapi och ibland

är jättesmärtsamt och ingenting att

behövs också medicin.

Jag råder dig att absolut prata med någon vuxen du har förtroende för;

skämmas för. Kom ihåg att en kura-

Du skriver att han inte vill söka hjälp

tor/terapeut/hälsovårdare är där för att

och jag undrar att hur resonerar han

du får hjälp och stöd i detta och inte

lyssna, hjälpa och stöda, de kommer

då? Det finns hjälp att få och han ska

behöver känna att du står ensam med ett stort ansvar.

föräldrar, skolkurator, lärare etc. så att

inte att tycka att det är någonting kon-

inte tänka att det är någonting skam-

stigt med det. Inget problem är ovik-

fyllt eller svagt med att söka hjälp när

Kontaktuppgifter: Mentalvårdsby-

tigt. Berätta precis som det är om hur

man behöver den. Snarare är det ju en

rån, Barn- och ungdomsmottagning

du mår så kan de bättre hjälpa dig! Ta

styrka hos en människa att våga be

eller ungdomsavdelningen.

hand om dig själv och kom ihåg att DU

om hjälp. Precis som när man brutit

Sköt om dig!

är värdefull!!

benet och behöver gipsa så ska man

Mvh, Camilla

Mvh, Camilla & Ancha

tänka med psykiskt illamående, mår själen ont så ska man söka vård. Han ska ringa närmaste Mental-

FAKTA - Vad är bipolär sjukdom (manodepressivitet)? vårdsbyrå (där finns ofta en jourha-

Vad är decibel?

vande vårdare man kan få prata akut - En människa som lider av bipolär sjukdom kraftiga svängningar och nedÄrän dunormala ledsen? uppgångar Mår du dåligt? med)har eller så kan han vändai humöret, sig till mer gångar. Sjukdomen präglas av omväxlande episoder med sänkt och förhöjt stämningsläge Hände något hemskt? Behöver företagshälsovården omstämningsläge han jobbar (depression)

Fråga: (mani). Mellan manierna och depressionerna man normalt. eller fungerar till skolkuratorn/hälsovårdaren

du akut hjälp av någon vuxen

Jag vet inte vad jag ska göra, präglas min pojk- I de maniska perioderna jaget av handlingskraft och livslust. De evenviktigaste symptomen är ökad energi för att klaravid digmani igenom situaom han studerar. Här kan ju du vän självmordstankar dag. ochhar förhöjd aktivitetsnivå,varje förhöjd självkänsla, ohämmat och okritiskt beteende, tionen du befinner dig i? tuellt vara till hjälp om det behövs i att impulsivitet. Han säger attbehandlar jag hjälperdehonom men ochstötta - Hur man depressiva maniska perioderna på symptomens svårighetsgrad. Vid lättare depreshonom i detta beror att våga ta konförsioner mig ärkan detdet bara som att han ibland Decibel.fimedicinering är Österbottens vara tillräckligt med samtalsterapi. Men ofta finns detpå behov av antidepressiv mot egen deprestakt eller följa med honom ett förkan måoch lite antimanisk bättre när han är med mig, sion medicinering vid olika av mani. viktigaste är dock atttvåspråkiga finna en braungdomswebbportal humörsstabiliserande sta grader besök. Men, du Det ska inte bära detta försökte tala med honom men medicinering i samråd medjust sin läkare.

svåra ensam! Nu vet jag inte i vilken

med information, rådgivning

han barawww.netdoktor.se undviker. Vet inte hur jag ska Källa:

ålder han är men är han en tonåring/

och möjlighet att påverka.

kunna hjälpa honom, känns som han

ung vuxen så är det i första hand hans Respons 27


“Skamligt att Finland inte har ett självmordsförebyggande program” Kari Tolvanen är riksdagsledamot, kriminalinspektör inom polisen, och Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande. Han anser att man i Finland inte har agerat tillräckligt effektivt när det gäller förebyggande av ungas självmord. Antalet unga kvinnor som begår självmord är fortfarande på samma nivå som i början på 80talet. Även för övriga åldersgrupper, till exempel äldre, behövs det skräddarsydda åtgärder för att förebygga självmord. Vi ställde tre frågor till Kari Tolvanen. Text: Pernilla nylund och bodil viitanen foto: bodil viitanen

Finländska självmord har länge synts som dystra siffror i internationell statistik. Vad kan man i Finland göra för att få ner statistiken?

vara tabu. Man behöver kunna tala öppet om självmord och om att förebygga självmord. Man behöver kunna ta fram offentligt också de faktorer som kan leda till självmord, så att närstående och även myndigheter skulle

Svar: Finland borde så snabbt som

ha en chans att märka de alarmerande

möjligt göra upp ett program för att

förändringarna och kunna erbjuda

förebygga självmord.

hjälp samt förebygga självmord.

Finland är det enda nordiska landet som inte har ett självmordsförebyggande program, vilket jag tycker är skamligt. Det tidigare självmordsförebyggande programmet hade vi på 1990-talet och det var en framgångshistoria. Man lyckades minska på självmord med en tredjedel. Målsättningen med det nya självmordsförebyggande

programmet

borde

Varje år tar över 100 ungdomar under 24 år sitt eget liv i Finland, vilket enligt WHO är den näst högsta siffran i världen. Det betyder att vart tionde självmord görs av en person under 24 år. Varför är självmord så vanligt bland unga, tror du?

vara minst att halvera självmorden i Finland. Programmet borde innehålla

Svar: Ungas ångest och depression

tagit slut och den unga pojken alko-

konkreta målsättningar, med lagstift-

har ökat, liksom också användning

holpåverkad tar sitt liv, fastän han

ningsändringar, att potentiella risk-

av droger och läkemedel. Alla dessa

inte tidigare har riskbeteende. Till den

grupper kan igenkännas, till exempel

skilt eller tillsammans ökar risken för

tredje gruppen hör så kallade tio-

anhöriga till dem som gjort självmord

självmord. Själv har jag tidigare i mitt

flickorna, som helt överraskande gör

och konkreta verksamhetsmodeller

polisarbete sett att det finns tre typer

självmord på grund av en liten mot-

för att hjälpa den som är i nöd.

av grupper som utmärker sig vid

gång (utifrån sett ser motgången liten

ungas självmord. Till den första grup-

ut). Till exempel: En kvinnlig stude-

pen hör unga med psykiska problem

rande med lysande studieresultat får

och ofta tidigare självmordsförsök. Till

för mycket press utifrån och samti-

den andra gruppen hör unga som gör

digt någon form av misslyckande - till

självmord ”halvt i misstag”. Ett typiskt

alla närståendes bestörtning får detta

fall är att förhållandet till flickvännen

henne att ta sitt liv.

Hur arbetar man idag i Finland för att minska på antalet självmord? Svar: Självmord borde inte längre få

28 Respons


Det livsviktiga i att prata Li Näses dotter Lotta begick självmord våren 2008 efter en sjukdomstid på sju år och fyra akuta psykoser. Efter dotterns död grundade Näse föreningen La lotta, som betyder kamp på italienska. Föreningens syfte är att stöda personer som mår dåligt och deras anhöriga genom att ge ekonomiskt stöd för t.ex. rehabiliteringsresor och kurser, och att öka kännedomen om psykos och schizofreni. TEXT: FÖRENINGEN LA LOTTA Foto: Privat

U

nder

sin

sjukdomstid

tror att det är därför reaktionerna blir

skrev Lotta ett manus-

så starka. Många har liknande bak-

säga ordet, istället sade jag att hon

kript

kompletterat

grunder och det finns ett stort behov

”dog i psykos”. Jag hittade en tröst i att

med journalisten Patricia

av att prata efter att ha varit tyst

det fanns en sjukdom där bakom. Det

Bruuns intervjuer med Li Näse, gavs ut

länge. Psykisk ohälsa och självmord

är fruktansvärt viktigt att få prata med

som,

Det tog över ett år innan jag kunde

år 2011 på Söderströms förlag under

är så tabubelagda - men när en börjar

andra och att få stöd av andra som

titeln Som om jag var någons skugg-

berätta, då kommer också andra män-

delar samma erfarenheter. Det var en

sida. Boken kan köpas via föreningen

niskors berättelser upp till ytan.

mycket viktig form av hjälp för mig.

- intäkterna går oavkortat till att stöda

Förutom bokpratet har föreningen

Det är också det rådet Li Näse ger

föreningens verksamhet. Li Näse åker

också sammanställt bildspel av Lottas

runt och berättar om boken och om

bilder, som hon tecknat i djup psykos.

– Försök att hitta stöd i andra som

hur hon som anhörig upplevde dot-

Bildspelen fungerar som en bra inblick

delar samma erfarenheter, till exempel

terns sjukdomstid, i maj besökte hon

i hur en psykotisk värld kan se ut och

i sorggrupper. Det som hjälpte mig var

till exempel Åland och hon har besökt

blir ett bra underlag för diskussioner

att prata, prata och prata.

bland annat Borgå, Helsingfors och

om hur det är att må dåligt. Tanken är

Åbo för att prata. Näse upplever just

att bildspelen ska komplettera boken

Är du intresserad av att veta mera om

bokprat som ett mycket viktigt sätt

och enkelt ska kunna ställas ut på

föreningen, beställa bokprat eller köpa

att öppna upp för diskussioner och

exempelvis bibliotek eller skolor som

boken Som om jag var någons skugg-

delade erfarenheter.

vill lyfta fram illamående och psykisk

sida?

– Allt man kan förmedla i erfaren-

ohälsa. En viktig aspekt av informa-

hetsväg är belönande, rent av livsvik-

tionsspridningen som La lotta sysslar

till människor som mist någon nära:

Kontakta Li Näse, li.naese@sagalund.

tigt. Det var också därför vi ville ge ut

med handlar nämligen om att pre-

fi för mera information. La lotta finns

Lottas bok - redan när hon skrev den

sentera information inifrån, att berätta

också på facebook: https://www.face-

visste hon att det är viktigt att berätta

hur det känns att drabbas av psykisk

book.com/forening.lalotta

historien, att förmedla hur det är att

ohälsa eller att vara anhörig och alla

insjukna i psykos. Det märks att åhö-

de skeden som sorgearbetet innehål-

Lottas bildspel finns på youtube,

rarna ofta blir berörda. Istället för att

ler.

www.youtube.com --> leta efter: Om

berätta objektivt försöker jag vara per-

– För mig var det oerhört svårt att

sonlig och visa hur det var för oss. Jag

tala om självmord efter Lottas död.

en flicka i psykos

Respons 29


En kurs som stärker självkänslan I början av maj samlades sex unga vuxna från hela Svenskfinland för att tillsammans gå rehabiliteringskursen ”Egen kraft i fotoform”. Kursen hålls i en lägergård vid havet utanför Jakobstad där miljön är den bästa tänkbara. Text: Pernilla Nylund Foto: Monica Björk

D

e är inne på dag två av

persark med fotografier, texter, färger

fyra och har precis kommit

och andra material – fjädrar, grenar,

tet och kreativitet. Om man styr del-

igång. När jag hälsar på i

pinnar… Deltagarna har tagit med sig

tagarna för mycket blir det inte lika spontant, säger Alexandra Biaudet.

- Vi vill uppmuntra till spontani-

lägergården har deltagarna

egna bilder hemifrån och utgående

landat i gruppen och tillsammans har

från dem har de fått skapa och vara

de utforskat naturen, närmiljön, havet

kreativa. Tanken är att man via bil-

unga vuxna och stärka självkänslan,

och de långa sandstränderna. De har

derna ska hitta sina egna goda sidor

den sociala samvaron och stöda åter-

känt in naturen med alla sina sinnen.

och betrakta sig själv på ett positivt

hämtningen. I lägergården vid havet

sätt.

utanför Jakobstad lyckas man göra

Det är förvisso kyliga vindar som blåser runt lägergården, men värmen

- Vi vill att de ska fundera på det

på insidan går inte att ta miste på. Till-

egna jaget med allt vad det innebär.

Målet är att erbjuda ett äventyr för

just det. Kursen bygger på Miina Savolai-

sammans jobbar man med att stärka

Här ska man ha fokus på sig själv och

nens metoder kring kraftgivande foto-

den egna självkänslan, stöda varandra

våga ta plats, säger kursledare Monica

grafering.

och återhämta sig i sin egen takt. Foto

Björk.

är redskapet man utgår från och som

- Under resans gång ska vi öva oss

kommer att tangeras mer och mer

på att vara i nuet, att vara närvarande

under kursens gång. Men det första

både själsligt och kroppsligt, och tycka

målet har varit att landa i gruppen.

om det.

- Vi har ritat i sanden och place-

Deltagarna får inte på förhand veta

Sagt av kursdeltagarna: ”Skogen ger stillhet” ”Visar detta för min egen skull”

rat oss själva på kartan. Nu lämnar vi

särskilt mycket om kursens innehåll,

”Jag får vara just så här”

vardagen bakom oss och hoppar rakt

eftersom det till mångt och mycket

”Efter kamp - freedom!”

in i ett äventyr där innehållet formas

formas av dem själva. Dessutom är

”Glädjen att klara det!”

av deltagarna själva, säger kursledare

ju tanken att de ska vara ”här och nu”

”Allt ordnar sig”

och inte tänka på vad som kommer att

”Det inre barnet kommer ut och leka”

hända imorgon.

”Lätt att vara jag”

Alexandra Biaudet. På borden i stora salen ligger pap30 Respons


Gallup I år har Psykosociala förbundet motion som tema. Därför vill vi gärna veta hur DU motionerar. Här har tre personer från Närpes svarat på frågorna: Hur motionerar du? Vad betyder motion för dig? Text: Sofia Rosenqvist, vik. verksamhetsledare på Vänstugan Svalboet Stig-Göran Österlund i Finby, Närpes

boet och psykosociala föreningen

Svalboets gymgrupp en gång i veckan.

Svalan r.f.´s vattengymnastik är bra för

Vi promenerar också i grupp från vän-

1. Jag motionerar alla dagar och pro-

man träffar ju andra som deltar. Ledd

stugan Svalboet en gång i veckan.

menerar 3,5-4 km. Jag går på gym-

gymnastik gör att man gör mera rörel-

2. Det betyder mycket. Det är viktigt

met med Vänstugan Svalboet en gång

ser. Det är bra med socialt umgänge i

för min psykiska hälsa. Det är bra för

i veckan.

grupp. Man väntar nog bara på dessa

mig. Jag blir gladare och piggare och

2. Jag blir piggare. Mitt blodsocker

dagar.

det känns skönt när det är färdigt och

har gått ner. Det är bra åt psyket, jag

2. Psykiskt känns det bra. Det är som

jag är nöjd med mig själv.

mår bättre. Det känns bra när man har

avkoppling och man får frisk luft. Man

motionerat, man känner sig tillfreds

hoppas ju samtidigt på lite viktned-

med sig själv. Hela välbefinnandet blir

gång. Det rensar tankarna när man är

bättre.

ute och rör på sig och får se naturens växlingar.

Margareta Granskog i Yttermark, Närpes

Ritva Sund i Näsby, Närpes

1. Vattengymnastik, gym och prome-

1. Jag promenerar ofta, näst intill dag-

nerar på egen tid. Jag försöker röra på

ligen på egen hand. Jag deltar i psyko-

mig alla dagar och är ute och prome-

sociala föreningen Svalans vattengym-

nerar. Gymmet med Vänstugan Sval-

nastik en gång i veckan och Vänstugan

Respons 31


Nu utökas Psykporten

P

sykporten erbjuder pålitlig

dare Eivor Sundvik på Vasa central-

och aktuell information om

sjukhus.

www.sxc.hu

Den öppna webbtjänsten Psykporten (www.psykporten.fi) erbjuder information om vuxnas och ungdomars mentala störningar och missbruk. Psykporten kan även vara till hjälp i sökandet efter information eller vård. Även anhöriga kan ha nytta av Psykportens tjänster. Psykporten utvidgas hela tiden, och nu innehåller tjänsten också Vasas och Centrala Tavastlands sjukvårdsdistrikts mentalvårds- och missbrukartjänster.

– Då nättjänsten förnyas kommer det att bli ännu lättare att använda sig

mentala störningar och rus-

Sundvik har ansvarat för samman-

av tjänsten som dessutom kommer att

medelsproblem, men även

ställningen av de mentalvårds- och

fungera bättre i mobilen, säger Eivor

om de tjänster som erbjuds på regio-

missbrukartjänster som erbjuds i Vasa

Sundvik. Den förnyade tjänsten kom-

nal och nationell nivå. Webbtjänsten

sjukvårdsdistrikt.

mer att kunna betjäna både svensk-

innehåller även egenvårdsråd och

– Informationen och servicen utö-

nätterapi. Psykporten är främst avsedd

kas, uppdateras och kompletteras

Psykporten är en nättjänst som ska-

och finskspråkiga kunder.

för personer som ännu inte sökt vård,

efter behov. Nästa år är det tänkt att

pats av den psykiatriska enheten och

men även personer som redan har ett

Psykporten ska omfatta nästan hela

IT-enheten i Helsingfors och Nylands

vårdförhållande kan ha nytta av tjäns-

Finland, säger Sundvik.

sjukvårdsdistrikt (HNS). HNS har bevil-

ten. Anhöriga kan hitta rikligt med

jats

finansiering

av

finansministe-

Ungdomarnas egen tjänst förnyas i juni

riet via programmet som är till för att

på den närståendes mentala störning eller missbruk.

Psykporten för unga (www.psyk-

och demokrati (SADe) för åren 2013 –

portenforunga.fi) som är riktad till

2015, i syfte att få tjänsten utvidgad till sexton sjukvårdsdistrikt.

information och finna nya sätt att se

– Psykporten har som mål att sam-

påskynda elektronisk ärendehantering

manställa all service på en och samma

ungdomar kommer att förnyas i bör-

plats. Den lättanvända symtomnavi-

jan av juni. Nättjänsten fungerar som

gatorn kan användas för att hitta en

en pålitlig informationskälla för både

www.psykporten.fi

lämplig serviceform, säger mentalvår-

ungdomar och anhöriga.

www.psykportenforunga.fi

En dokumentär om självmord

Visste du?

I mars 2014 kom dokumentären ”Näin

erfarenheter. Några har själva försökt

I Finland har antalet självmord legat

unta elämästä” av Jukka Kärkkäinen

ta livet av sig, andra har nära anhöriga

kring 1000 per år, varav de unga

och Sini Liimatainen. Den handlar om

som inte orkat leva längre. På Youtube

utgjort cirka 10 procent. År 2005 var

självmord, ett ämne som folk ogärna

finns en kortare filmsekvens som visar

självmord den näst vanligaste dödsor-

talar om. I filmen berättar en handfull

en del av filmens innehåll. Sök på: Offi-

saken bland 15–24-åringar i Finland.

människor, som på något sätt kommit

cial Trailer: Näin unta elämästä - Once

i kontak t med själv mord, om sina

I Dreamt of Life.

32 Respons

Källa: Statistikcentralen


FÖRBUNDSINFO

Höstmöte vid Ruissalo Spa

Vårmötet klubbades av i rask takt

Välkommen på höstmöte och seminarium vid Ruissalo Spa

Vårmötet i Vasa den 25 april blev en effektiv historia. Före-

i Åbo 24-25 oktober 2014! Jubileumsåret till ära bjuder vi

dragningslistan kom man igenom på drygt en timme.

på föreläsningar, motionspass och sightseeing till Åbo slott.

Mötesdeltagarna sken ikapp med solen när vårmötet sam-

Kvällsprogram och god mat ger en extra festlig stämning.

lades i Vasa i slutet av april. Mötet öppnades av förbundsord-

Mera information kommer i höstens medlemsbrev och ni får

förande Christer Rönnlund och till sekreterare för mötet val-

gärna kontakta Bodil eller Sonja för mera information. Det går

des verksamhetsledare Bodil Viitanen. Bodil gick bland annat

regelbundna tåg och bussförbindelser till Ruissalo Spa, och

igenom bokslutet och årsberättelsen, där man kunde konsta-

förbundet planerar busstransport från Österbotten. En av

tera att 2013 var ett händelserikt och intensivt år på många

föreläsarna på seminariet är Arnhild Lauveng som tillbringade

sätt. Det har varit en viktig period för socialpolitiska frågor

10 år på psykiatriskt sjukhus, återhämtade sig, och utbildade

inom social- och hälsofältet, och även inom språkfrågor gäl-

sig till psykolog. Arnhild har skrivit två böcker om sina erfa-

lande Svenskfinland. Vi har under fjolåret utökat samarbetet

renheter, ”Imorgon är jag alltid ett lejon” och ”Onyttig som

med många olika föreningar och organisationer. Förbundet

en ros”. Böckerna har getts ut på finska av Therapeia-säätiö

deltog tillsammans med de övriga nationella mentalhälsoför-

och på svenska av Sivart Förlaget. Den andra föreläsaren är

bunden i Mentalhälsopolitiska delegationens möten i riksda-

ännu inte helt bekräftad, men vi ger ut information så fort det

gen för att tillsammans driva intressepolitiska frågor.

är klappat och klart. Mer om höstmötet skriver vi på bloggen

Vi kunde även konstatera att Kom Med-projektet, som star-

och i nästa nummer av Respons. Välkommen med till Åbo!

tade 2011 som ett tvåårigt projekt, fick fortsatt finansiering för

Regionsekreteraren slutar

sökan.

2013, men därefter har projektet fått avslag på sin bidragsanRehabiliteringen inledde i slutet av året ett samarbete med Decibel.fi, en ungdomswebbportal där rehabiliteringschefen Hej!

och rehabiliteringsrådgivaren finns med för att svara på frå-

Jag skickar er en liten hälsning för att berätta att jag beger

gor gällande psykisk hälsa. Nytt för år 2013 var en rehabilite-

mig ut på nya äventyr och nya utmaningar. Från och med

ringskurs för unga i åldern 16-30 år med psykiska störningar.

maj månad hittar ni mig vid THL, Institutet för hälsa och väl-

Målsättningen var att stärka och förbättra studie-, arbets- och

färd, där jag jobbar med ett europeiskt forskningsprojekt. I ett

funktionsförmågan.

mycket litet nötskal gäller projektet olika sätt att mäta öppna

När bokslut, årsberättelse och revisorernas utlåtande hade

och slutna psykiatriska vården i sex olika länder. Spännande!

presenterats och bokslutet fastställts informerade region-

Jag kommer att sakna Psykosociala förbundet och alla fina

sekreterare Johanna Cresswell-Smith om hur planerna för

medlemsföreningar men jag

höstmötet framskrider. Höstmötet kommer i år att arrangeras

försvinner inte helt och hållet! Jag har passat på att skriva in

i Åbo den 24-25 oktober och vi kommer bland annat att få ta

mig hos Sympati och ser fram emot att hålla kontakten där.

del av intressanta föreläsningar och möjligheten att besöka

Jag önskar er alla en solig fortsättning på våren och en härlig

Åbo slott. Informatören berättade om förbundets motions-

sommar!

pass, tillika motivationspass, som man gärna får fylla i och

Hälsningar, Johanna Cresswell-Smith

skicka in till förbundet före höstmötet (se sidan 35-36). Om man skickar in sitt motionspass deltar man i utlottningen av

PS. Den 1 augusti tillträder Psykosociala förbundets nya

fina priser. Vinnarna presenteras på höstmötet och i Respons

regionsekreterare Ira Häggström. I augusti jobbar hon 50 %

4/2014.

och övergår sedan från 1.9 till heltid.

En skrivelse från vårmötet skickades till dagstidningarna i Svenskfinland där man tar upp tvång inom vården och även

Kansliet stängt vecka 27-30

rättigheten att få vård på svenska.

PERNILLA NYLUND Sommaren 2014 kommer Psykosociala förbundets kansli att vara stängt veckorna 27-30. Personalen är åter på plats på Solkulla i Jakobstad från och med måndagen den 28 juli. Vi vill passa på att önska er alla en riktigt skön sommar!

Respons 33


Karl-Göran Löfgren, Lasse Nygård, Eva Åstrand och Leena Pakkanen planerar höstens seminarium.

Intressanta föreläsare på Anhörigseminariet Alldeles nyligen blev det klart vem som kommer att föreläsa under höstens Anhörigseminarium. Föreläsarna är biskop Björn Vikström och författaren Mathias Rosenlund. Text och foto: Pernilla Nylund

V

id

planeringsgruppens

sörja familjen. Men hur mycket han än

situation. Att vara sjuk kostar pengar.

senaste möte fick vi klar-

arbetar finns det aldrig några pengar

I långa perioder är exfrun så dålig att

tecken att biskop Björn Vik-

över, och högen med räkningar bara

hon inte kan jobba. Hon lider av bipo-

ström kommer att föreläsa

växer. Den politiska lögnen om att allt

lärt syndrom. Författarens bror har

på seminariet i Jakobstad den 30 sep-

arbete lönar sig är inte verklighetsför-

också samma sjukdom.

tember. Anhörigseminariet kommer

ankrad. Ibland studerar han littera-

-

Jag har försökt rädda dem.

att hållas i Optimas auditorium ”Mäs-

tur, ibland frilansar han. Ibland är han

Jag har gett dem allt jag orkat och kun-

skär” och på förmiddagen föreläser

arbetslös och ibland tar han heltids-

nat. Jag har bränt mig, och så har jag

biskopen. Ämnet är ännu lite öppet.

jobb. Ibland studerar och arbetar han

gett upp. Jag har trott att min hängi-

På eftermiddagen ger vi ordet till

samtidigt. Ändå förblir han fattig. Det

venhet och min empati ska rädda dem

författaren Mathias Rosenlund från

är som om han är dömd till fattigdom.

från allt det svåra. Ja, jag har faktiskt

Helsingfors. Rosenlund debuterade i

I sin föreläsning i Jakobstad kommer

trott det, men nu vet jag att det inte går.

fjol med den omdiskuterade självbio-

Rosenlund att berätta om vardagen

Det gör oerhört ont i mig att inse det:

grafin ”Kopparbergsvägen 20”. Boken

han upplevde under många år, om hur

att inget jag gör räcker till.”

handlar om hur det är att leva i rela-

det är att leva som anhörig till någon

tiv fattigdom och författaren funderar

som är bipolär.

om fattigdom är något man ärver? När

arrangeras

av

Svenska Österbottens Anhörigför-

boken skrivs bor Mathias Rosenlund

I en intervju i Respons 1/2014 står det

med sin fru (numera ex-fru) och deras

så här:

två barn i en höghuslägenhet i Myr-

”Maktlös är ett ord han ofta åter-

backa utanför Helsingfors. Hon lider

kommer till. Han känner sig maktlös

av depression, han jobbar för att för-

eftersom han inte kan påverka sin livs-

34 Respons

Anhörigseminariet

ening, Psykosociala förbundet och Anhörigas stöd för mentalvården i Vasanejden rf. Varmt välkomna!


Jag motionerar! Vecka Måndag

Tisdag

Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Skriv namn, adress och telefonnummer på andra sidan! ► Respons 35


Varför motion? För att må bättre, både fysiskt och psykiskt, är motion och rörelse viktigt. Motion höjer nivån av endorfiner, kroppens egna ”må-bra”-hormoner. All form av träning är bra. Även vardagsmotion (trappor istället för hiss, städning osv) gör mycket för din hälsa. Regelbunden motion är en god investering för ditt välmående. I år firar Psykosociala förbundet 30 år och under jubileumsåret har vi tema: Motion. Det här vill vi uppmärksamma genom att skapa ett motionspass som förhoppningsvis ger mer motivation och rörelseglädje. Du är värd att må bra! Alla som skickar in sitt motionspass till oss deltar i utlottningen av fina priser. Du bestämmer själv hur mycket du motionerar. Varje gång du har motionerat sätter du ett kryss i rutsystemet på andra sidan. Lycka till!

Namn: Adress: Telefonnummer: Skicka ditt motionspass till: Psykosociala förbundet, Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad. Senast den 15 oktober 2014 behöver vi ha ditt motionspass för att du ska kunna delta i utlottningen. Vinnarna presenteras på förbundets höstmöte och i tidningen Respons 4/2014. 36 Respons


bokrecension

Arnhild blev frisk trots diagnosen ”Jag kommer fortfarande ihåg den

studieinriktning som hon hade drömt

trins kungstankar ända sedan Freud,

enorma känslan av hjälplöshet och

om redan i högstadiet. Men då hon

att det är mycket viktigt att inte invagga

rädsla, när jag insåg att det inte längre

berättade för sin terapeut om sina pla-

patienten i ett falskt hopp. Terapeuten

fanns några områden som var garan-

ner att bli psykolog sa terapeuten att

ska inte lova att hjälpa och inte hel-

terat neutrala, och att jag alltid var

det var fråga om överföring, att hon

ler lova att patienten blir frisk, det är

tvungen att räkna med att allt jag sa

ville bli som sin terapeut. ”Och det

oetiskt. Däremot är det inte oetiskt att

kunde misstros och feltolkas på grund

gjorde ont, onödigt ont, och jag tänker

inge en falsk pessimism. Det var en

av min diagnos. Och det hände gång

att även om de inte trodde på mig, så

stor överraskning för Arnhild Lauveng

på gång, i situation efter situation.” (sid

var det en smärta som det inte fanns

när hon läste i facklitteraturen att en

78).

någon anledning att förorsaka mig.”

tredjedel

(sid 79)

blir helt friska. Varför kunde hon inte

Så här skriver Arnhild Lauveng, idag psykolog, om sina erfarenheter

Ett fotografi av Arnhild Lauveng i

av

schizofrenipatienterna

få den upplysningen på sjukhuset? Det

av psykvården i Norge. Hon har vid

Tidskrift for Norsk Psykologforening

skulle ha hjälpt henne i den svåra situ-

det här laget skrivit två böcker om

(nr 6 2007) visar en modern ung intel-

ation hon befann sig i (sid 113).

sina erfarenheter och är inbjuden som

lektuell kvinna i jeans och tröja, små-

”I morgon var jag alltid ett lejon”

föreläsare till Psykosociala förbundets

leende mot fotografen. Inget märkligt

innehåller hård kritik mot den psy-

höstmöte i Åbo 24 -25.10.2014:

med det. Utom att denna unga kvinna

kiatriska vården, men den innehåller

”Var och en som har haft något att

har varit intagen i tio år, så svårt sjuk

också lysande beröm gällande samma

göra med psykiatrisk vård känner igen

att hon blev placerad på långvården

vård. Läsaren gråter tårar av glädje lika

situationen. Det är väldigt lätt hänt att

med andra hopplösa fall som inte

ofta som av sorg. Vi får klart för oss att

man blir sin diagnos. Stigmatiseringen

längre fick någon vård.

är kraftfull och oftast omedveten”.

skillnaden mellan fiasko och succé är

Faktum är att hon var ett hopplöst

hårfin, det handlar om små gester av

Arnhild Lauvengs bok heter ”I mor-

fall från början, och det är det som

respekt, det handlar om gyllene stun-

gon var jag alltid ett lejon” (på svenska

boken handlar om. Hon blev tillsagd

der med enskilda vårdare som ser

på Sivart Förlag 2009) och är full av

att man inte kan bli frisk från schizo-

och förstår, ibland är det vårdare som

sådant man har lust att citera i en

freni, vården gick ut på att lära henne

modigt bryter mot reglerna, ibland är

recension. Läsaren har hjärtat i hals-

leva med sina symptom. När hon pro-

det de tålmodiga som inte ger upp hur

gropen och tårar i ögonen så ofta att

testerade och sa att hon ville bli frisk

dystert det än ser ut.

det blir nödvändigt att ta paus i läsan-

ansågs hon besvärlig och hotades

Boken rekommenderas varmt till

det. En mycket viktig bok av en som

med att hon inte var värd att få någon

alla som har intresse för psykiatri. Den

vård alls med den inställningen. (sid

är unik i sitt slag. Alltför många har

75).

stupat i kampen för sin psykiska hälsa.

varit ”där”. Arnhild Lauveng är född 1972 och var 17 år när hon lades in på psykiatrisk klinik. Diagnos: schizofreni. Tio

Frånvaron

av

hopp

är

bokens

huvudtema. Det är skakande med vil-

år senare var hon frisk och studerade

ken frenesi man gick in för att ta hop-

psykologi vid universitetet i Oslo, en

pet ifrån henne. Det är en av psykia-

Varför det händer och hur det går till blir mycket klart i berättelsen. VIVECA STENIUS Respons 37


Lurens Sommarteater uppför 2014 Sofia Aminoffs dramatisering av Kay Pollaks film

Regi: Christian Lindroos

Musikalisk ledning: Sofia Finnilä Scenografi: Mats Tuominen Dräkter: Mona Aho av Alan Jay Lerner & Frederick Loewe

Premiär: fre 27 juni 2014 kl. 19.00 Föreställningar sö, ti, ons och to. Sista föreställningen lö 2.8. Biljetter och förfrågningar: ÖNUF, tel. (019) 532 412

Vuxna: 20,-, u. 13 år 12,-, grupp ö. 20 pers. 17,-/pers.

www.sasomihimmelen.fi • www.lurens.fi Lurens Sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk • www.lurens.fi

Respons på nätet Du har väl inte missat att det numera även är möjligt att läsa tidningen Respons på nätet! Med anledning av att Psykosociala förbundet firar 30-årsjubileum har vi valt att puplicera årets alla nummer även på nätet. På vår hemsida hittar du den elektroniska versionen av Respons: www.fspc.fi.

För aktuell informatiom, tips och evenemang gå in och gilla oss på Facebook! 38 Respons


Rehabiliteringskurser 2014 Info om våra kurser Psykosociala förbundets rehabiliteringskurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY) och Folkpensionsanstalten (FPA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Till kurser kan söka Personer (vuxna, familjer och barn) med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland Anhöriga till kurser som är ämnade till denna målgrupp. För att söka till våra rehabiliteringskurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 06-7232517, det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Skicka in din ansökan senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringschef, Solkullav. 65, 68600 Jakobstad.

Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval under rehabiliteringschefens ledning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås från rehabiliteringschef Ann-Charlott Rastas per telefon 06-7232517 eller ann-charlott.rastas@fspc.fi.

Kurser finansierade av Penningautomatföreningen (RAY) HÖSTVILDMARKSLÄGER Tidpunkt:

22 - 27.9.2014

Plats:

Oivangin nuorisokeskus, Kuusamo

Ansökan senast:

15.8.2014

Övrigt:

Läkarintyg eller rekommendation av egen terapeut eller vårdare bör bifogas ansökan, i rekommendationen bör framgå hälsotillstånd nu och tidigare, samt varför kursen skulle vara till nytta för sökande just nu. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp:

Vuxna personer med psykosociala svårigheter från hela Svenskfinland

Målsättning:

- Socialträning, träning att umgås med andra i grupp

- Naturupplevelser och konditionshöjande

- Föreläsning/gruppövningar

- Att erbjuda ett läge mellan vila och aktivitet

- Skapande verksamhet

- Träffa andra med liknande erfarenheter = kamratstöd

- Dagliga fjällvandringar

Kostnad:

100 euro (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna samt busstransport från Vasa-Uleåborg. Kursen bekostas med penningautomatmedel. Respons 39


Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd

SEMESTERSTÖD FÖR ANHÖRIGA Psykosociala förbundet r.f. har gjort ett samarbete med svenska semesterförbundet, som innebär en skön semestervecka för en billig slant kanske

Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling

för just dig. Ta tillfället i akt och nappa

finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rät-

på detta fina erbjudande.

tigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen. Är du i behov av vila, avkoppling eller •

Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar

rekreation? Ansök då om semesterstöd

hur du skall gå till väga?

för en semestervecka på Härmä Spa. En

Får du den vård och stöd du behöver/önskar?

egenandel på 15-30 euro/dygn betalar

Är du anhörig och funderar över dessa saker?

den som blivit beviljad semesterstödet och det faktureras på förhand. Semes-

Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats tisdagar-torsdagar kl.

tern beviljas för 5 dygn och innefattar

9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt

kost, logi och program på svenska.

med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna.

26.10 – 31.10.2014, på Härmä Spa i Alahärmä, för anhöriga och stödpersoner

Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du

till personer med psykisk ohälsa.

behöver mej!

Sista ansökningsdag är 15.9.2014.

Rehabiliteringsrådgivare

Ansökan kan göras elektroniskt via

Camilla Roslund-Nordling

www.semester.fi, Svenska semesterför-

Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad

bundet eller i pappersform som skickas

Tel. 050-409 6640

till:

camilla.roslund-nordling@fspc.fi

Svenska semesterförbundet c/o Folkhälsan Raseborg Ab Högbensvägen 30 10350 Mjölbolsta För mera frågor ring gärna Susanna

Visste du.. att om du är på rehabiliteringsstöd/penning så kan du ringa FPA på telefonnummer 020 692 225 och begära ett intyg (en sorts pensionärsrabatt) som berättigar till rabatt på olika service och tjänster. Intyget är i kraft så länge som ditt rehabiliteringsstöd/penning.

40 Respons

Stenman, tfn 0503047642.




ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR REHABILITERINGSKURSER MED STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum

PERSONUPPGIFTER

Namn

Personbeteckning

___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ Telefon (hem) Telefon (arbete) GSM ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER

Kursens namn

TIDIGARE DELTAGANDE I FSPC:S KURSER

Jag har inte tidigare deltagit I FSPC:s kurser

UPPGIFTER OM SJUKDOM/ HANDIKAPP

___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid

Jag har tidigare deltagit I FSPC:s kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________ Sjukdom som föranleder ansökan ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon

På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer)

Regelbunden medicinering

Specialdiet, allergier

Obs! Med denna blankett kan man inte söka till FPA:s rehabiliteringskurser.

Respons 41


FÖRVÄNTNING- Vad förväntar du dig av kursen? AR PÅ KURSEN __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ YRKE

Yrke __________________________________________________________________________________

BOENDEFÖRHÅLLANDE FAMILJEKURSER (ifylls endast om det är fråga om familjekurser)

Sysselsättningsläge

Pensionssituation

‫‫‬

Studerande

‫ ‫‬Har rehabiliteringsstöd fr.o.m._________t.o.m._______

‫‫‬

Är i arbete

‫‫‬

Är på pension tillsvidare

‫‫‬

Arbetslös

‫‫‬

Annat, vad_______________________________________

‫‫‬

Är sjukskriven fr.o.m. _____________t.o.m.________________

‫‫‬

Bor ensam

‫‫‬

Bor med min familj

‫‫‬

Annat

Barn

‫‫‬

Familjemedlemmar som söker till kursen

‫‫‬

Make, maka

‫‫‬

Förälder

Namn

‫‫‬

Annat

Personbeteckning

______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ÖVRIGT

Annat som Du tycker talar för att just Du borde antas till kursen _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________

SAMTYCKE

Jag samtycker till, att de nödvändiga uppgifter gällande min rehabilitering, vilka behövs för att kunna behandla min ansökan, får ges vid behov till FSPC.

‫‫‬ UNDERSKRIFT

Jag samtycker

Ort __________________________

‫‫‬

Jag samtycker inte

Tid

Sökandens underskrift

_____________ ______________________________________

Ansökningarna behandlas konfidentiellt Returneras till:

42 Respons

Psykosociala förbundet rf / rehab.chef Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-7232 517


KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet Verksamhetsledare Bodil Viitanen Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2515 Mob. 050-525 1243 Fax. 06-723 2420 bodil.viitanen@fspc.fi RehabiliteringsCHEF Ann-Charlott Rastas Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2517 Mob. 050-368 8891 Fax. 06-723 2420 ann-charlott.rastas@fspc.fi REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 Fax. 06-723 2420 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar tisdag-torsdag Byrå-/redaktionssekreterare Sonja Wickman Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 3153 Mob. 050-548 8951 Fax. 06-723 2420 sonja.wickman@fspc.fi Informatör Pernilla Nylund Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2516 Mob. 050-548 8950 Fax. 06-723 2420 pernilla.nylund@fspc.fi

I nästa nummer... Nummer 3/2014 kommer att ha temat ”HBTQ”. Vi kommer bland annat att besöka Pride, festivalen i Jakobstad som går av stapeln i samband med eve-

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitets hus Algården Verksamhetsledare Vivan Melander-Granlund Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 psykosocialajakobstad @gmail.com www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Sofia Rosenqvist Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Handelsespl. 20 A, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Camilla Pitkänen Mob. 050-409 9977 camilla.pitkanen@soaf.fi Vörå RÅGBLOMMAN Eva-Stina Krooks Vesterbackan 83, 66600 Vörå Mob. 0500-602 754

nemanget Jakobs Dagar i slutet av juli. Dessutom har vi pratat med Cleas Schmidt/Sara Lund, en av Sveriges mest kända transvestit som skrivit boken ”Från man till människa”. Det blir också en intervju med Adam Guarnieri som har genomgått en könskorrigering - Adam föddes i en flickas kropp men i huvudet har han alltid varit en pojke. Detta och mycket annat i nummer 3/2014 som utkommer i början av september.

Vasa EMPATI Iris Dahl-Burman Storkärrv. 137, 65710 Singsby Kontaktperson Empati: Maria Andila Mob. 050-572 9242

Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKT SOCKEN r.f. Patrica Strömbäck Malax församling Snickeriv. 2, 66100 Malax Mob. 050-338 1059 patrica.stromback@evl.fi

NYLAND Helsingfors SYMPATI Verksamhetsled. Miivi Selin-Patel Mob. 045-863 7800 info@sympati.fi www.sympati.net Borgå RINGEN Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS Kjell Österberg Tel. 019-241 2066 Mob. 050-468 0496

ÅBOLAND Väståbolands stad DUETTO Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi Kimitoön FREDSDUVAN Gunilla Mäenpää Mob. 046-895 7257 gunilla.maenpaa@hotmail.com LA LOTTA Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net Psykosociala förbundets ordförande Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43


Vi behöver varandra Respons skriver ur brukarperspektiv om psykiskt funktionshindrades situation, behov och vård. Tidningen riktar sig främst till människor med psykisk ohälsa, men också till de som arbetar med, eller på andra sätt har kontakt med människor som har psykiska besvär. Till politiker och andra beslutsfattare.

www.fspc.fi

Respons 2_2014  

Psykosociala förbundets medlemstidning

Advertisement