Page 1

PSY K ISK HÄL SA

*

REHABIL I T ER ING

*

ÅT ERHÄ MTNING

*

DEL AK T IGHET

NR. 1 - 2018 PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING

HAN VÄNDE DET TUNGA MISSBRUKET RYGGEN Johan Ekroth om att få en ny chans i livet

Beroendets onda cirkel Tema: missbruk Respons 1


NR. 1/2018

innehåll

3

MISSBRUKET HAR MÅNGA OLIKA ANSIKTEN Pernilla Nylund

16

PSYKISK OHÄLSA I FOKUS PÅ UTSTÄLLNING Nonni Mäkikärki

4

ALKOHOLEN BLEV JOHANS BÄSTA VÄN Nonni Mäkikärki

19

PROGRAM HJÄLPER INDIVIDER ATT SLUTA MED SIN MEDICIN Pernilla Nylund

"OKUNSKAP ÄR DET STÖRSTA HINDRET FÖR 8 ANHÖRIGA"

Patrik Simberg

"DET ÄR MODIGT ATT VISA SIG SÅRBAR" 20 Pernilla Nylund 24

INSIKTER FRÅN UTMATTAD Anette Forsström-Fellman

12

"BLANDBRUK ÄR VANLIGT"

30

REHABILITERINGS- OCH ANPASSNINGS- KURSVERKSAMHET 2018

14

VARFÖR LEVER JAG DET HÄR LIVET Pernilla Nylund

35

KONTAKTUPPGIFTER

DRYCKESVANORNA BLAND ÄLDRE HAR 10 FÖRÄNDRATS

Patrik Simberg

UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad Tel: 050-548 8950 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi

ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund mob. 050-5488950 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman mob. 050-5488951 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Nonni Mäkikärki, Karolina Asén, Eivor Finnäs MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman mob. 050-5488951 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr

PÄRMBILD: Johan Ekroth foto Pernilla Nylund ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi 2 Respons


REDAKTÖRENS KOLUMN

Missbruket har många olika ansikten Kvinnor, tonåringar och äldre dricker mer än tidigare

två korsord (i Respons 1/2018 och 3/2018), och sen hop-

– och framför allt oftare – sett ur ett bredare historiskt

pas vi att du som läser tidningen berättar för oss om du

perspektiv. Varför är det så?

vill att vi fortsätter med det. I så fall kan vi tänka oss att

Medberoende beskrivs som en djävulsdans där anhöriga dras in i beroendets onda cirkel tills de själva, i många fall, är i behov av vård. Varför behöver det bli så?

utöka mängden medelsvåra korsord så att varje tidning innehåller lite tanketräning. Nu vill jag önska dig en riktigt skön vårvinter, och så hoppas jag att vi ses i något sammanhang under det

I det första fallet handlar det om ett nytt dryckesmön-

här året.

ster som sett dagens ljus i Finland. Kombinationen ”lite och ofta” när det gäller alkohol har inte varit ett typiskt

Välkommen till årets första nummer av tidningen

finländskt beteende tidigare, men nu dricks det alltså

Respons!

lite oftare i våra stugor än förr. Det är främst bland äldre

människor som den här (o)vanan börjat uppmärksam-

Vinterhälsningar,

mas.

PERNILLA NYLUND

- Pensionsdagarna erbjuder konsumenten mer tillfällen att konsumera, säger Christoffer Tigerstedt, specialforskare vid THL, Institutet för hälsa och välfärd. Läs hela artikeln om dryckesvanor bland äldre på sidan 10. Texten om medberoende handlar om den svenska programledaren och bloggaren Sanna Lundell och hennes erfarenheter av att vara anhörig. - Det händer lätt att man som barn till en missbrukare skuldbelägger sig själv, via till exempel livliga fantasier som handlar om hur man som anhörig till den missbrukande föräldern är roten till det onda. Men det är ju inte någons fel att läget är som det är, säger hon. Att vara medberoende är en sjukdom som gör att man lätt är den som åtar sig att stöda hela världen medan man inte inser att man själv är den som behöver vård. Artikeln om medberoende hittar du på sidan 8. I den här tidningen har vi fokus på missbruk, men vi skriver även om en hel del annat. Vi har bland annat läst boken om Superhjälte-mamman som flyger in i väggen och så har vi en lång och fin text om hur man kan lyckas med sin återhämtning. Dessutom bjuder vi på en nyhet – korsordet! Under det här året kommer vi att publicera

Informatör och ansvarig redaktör


TEMA MISSBRUK

Alkoholen blev Johans bästa vän Johan Ekroth har alltid älskat fotboll. Redan som tvååring fick han vara med de äldre bröderna och deras kompisar då de spelade fotboll på gården i östra Helsingfors. De spelade i flera timmar varje dag. Redan då, före skolåldern kunde man se att Johan hade talang. Fotbollen fick honom att känna sig stor och stark. TEXT: NONNI MÄKIKÄRKI FOTO: PERNILLA NYLUND

I

Dricker stora mängder alkohol

bruket på själva fotbollspelandet, men

i lag. Fotbollen gav honom friheten att vara den han är och

I tidiga tonåren var Johan redan alko-

att vara på rätt plats i rätt tid. Redan i ett

visa vad han står för.

Då han

holiserad och kunde dricka ganska stora

tidigt skede blev han den som tränarna

satte matchtröjan på sig blev han en

mängder, dagligen, veckor i rad. Drick-

hämtade hemifrån och väckte i tid för att

annan människa. Talang kombinerat

andet avspeglade sig i vardagen. Ingen

hinna till turneringarna. Han var ju bra

med kärleken för sporten gjorde att

tvingade honom att dricka, men han

och de ville ha honom med på planen.

han klarade sig bra.

I 15-årsåldern

menar att samhället och människorna

Istället för att ingripa kan man säga att

kom han med i landslaget. Turnerin-

runtomkring nog hade en inverkan på

tränarna underlättade hans drickande

garna tog honom till Italien, Holland

hur det gick. Inte på grund av vad de

på så sätt. Johan själv oroade sig hel-

och Tjeckoslovakien.

skolåldern började han spela

nog på allt runtomkring. Det var svårt

gjorde, utan mera för vad de lämnade

ler aldrig för sin framtid, han tänkte inte

Men hans andra stora kärlek, den

ogjort. Han menar att föräldrarna och

på den överhuvudtaget så mycket. Han

till alkoholen, kom också med i bilden

andra vuxna runtomkring måste ha

slutade skolan efter högstadiet och livet

i ett tidigt skede. Första fyllan var

märkt att allt inte är som det ska. Men

fortsatte ganska mållöst. Det enda som

en nyårsafton mitt i skogen med ett

trots det var det ingen som ingrep och

betydde något var fotbollen. Men trots

gäng äldre killar. Johan var 6 år gam-

han minns inte att nån någonsin ens

att han med landslaget levde sin dröm

mal. Livet ändrades genast efter första

skulle ha tagit hans drickande till tals.

och fick resa, längtade han till det han

klunken. Johan menar att han blev

Johan berättar att han lär sig genom

älskade ännu mera - att få dricka.

rörelse och har alltid haft svårt att sitta

När Johan var 17 år hade han redan

Fotbollen och alkoholen gick hand

stilla och koncentrera sig på att lyssna.

utvecklat ett både mentalt och fysiskt

i hand hela ungdomstiden. Fotboll-

I högstadiet orkade han inte alls mera

beroende. Han klarade sig inte mera i

sträningarna gav ramarna åt fritiden

med skolan. Till skolan for han närmast

landslaget och så småningom föll fot-

och då det inte spelades fotboll dracks

för att äta lunch. Om han råkade gå på

bollen helt bort och han hängav sig helt

det öl. På den tiden, på 80-talet, var

en lektion blev han utkastad av en eller

åt alkoholen. Det var ingen skillnad var

det lätthandlat från små butiker lite

annan orsak.

och med vem. Alkoholen hade blivit

fast direkt.

hjälp av några år äldre kompisar. 4 Respons

Till en början inverkade inte miss-

Johans bästa vän.


Respons 5


Hur lever man som familj?

mans, men Johan lyckade inte sluta med

Det var då han bestämde sig för att

Han var ihop med en flicka och de bör-

drickandet och de beslöt sig för att gå

inte ge upp. Sakta började han själv träna

jade vänta barn tillsammans. Johan var

skilda vägar. Det innebar en rejäl nerförs-

upp sin förmåga att gå igen. Då han

19 år och hade ingen aning om vad föräl-

backe i eskalerande fart för Johan. Han

fysiskt återhämtat sig tillräckligt förflyt-

draskap innebär. De flyttade ihop och

satt på parkbänkar och drack och trap-

tades han till ett vårdställe för missbru-

försökte få det att gå ihop. Men ganska

puppgångarna i östra Helsingfors blev

kare. Efter att ha varit instängd på sjukhus

snabbt märkte de att de inte visste hur

hans hem. Han kunde vakna utan att

i månader, nykter för första gången i sitt

man lever som familj. De visste inte hur

han visste var han var, men med en och

liv, fick han som 40-åring bygga upp sin

man lever utan alkohol. Livet blev ett enda

samma tanke varje morgon: Varifrån får

identitet och sitt liv från början.

kaos och socialmyndigheterna var med i

jag alkohol?

Till sist fick de ett friskt barn tillsam-

utom hans liv.

Känner sig tacksam

bilden från ett tidigt skede. De kunde inte bära det ansvar ett föräldraskap och en

Kroppen ger upp

Han hittade kamratstödgrupper och

familj innebär. Som 22-åring var Johan

Efter 30 år av tungt missbruk började han

fick gråta ut all den sorg han samlat

ute på gatan och lämnade ett misslyckat

få olika krämpor och fysiska symptom av

inom sig under åren. Sorg för missfall,

äktenskap och tre omhändertagna barn

alkoholen. Svullnad, gulaktighet, vätska

omhändertagna barn och misslyckade

bakom sig.

som samlades i kroppen, smärtor i sidan

relationer. Då han satt där omringad av

Johan föll ännu djupare in i miss-

och på andra ställen. Och så kom dagen

andra med liknande erfarenheter fick

bruket och de följande femton åren

då hans kropp sa upp. Hans lever hade

han en stark upplevelse att med hjälp av

minns han inte så mycket av. Det enda

sagt upp kontraktet och utvecklat cirros.

andra skulle han kanske klara sig nykter.

bestående under de åren var alkoholen.

Kvinnan han vistades hos tidvis under

Han kände sig tacksam. I det som många

Johan har en rad mer eller mindre miss-

den tiden hittade honom medvetslös på

skulle se som tragiskt ser han små posi-

lyckade förhållanden bakom sig. Kärleken

golvet i lägenheten fullt av blod som han

tiva saker som han är tacksam för. Kanske

till alkoholen har varit så stor och begäret

kastat upp. Han hade fått blodstört. Kvin-

det varit styrkan som hjälpt honom att

så starkt och krävt all fokus till den grad

nan ringde efter ambulans och räddade

göra det som så många andra misslyckas

att han inte haft kapacitet att tänka på

hans liv.

med, att ta sig ur missbruket.

andra än sig själv. Han kunde ju inte ens

Då han slutligen vaknade upp låg han

Vi har alla från födseln olika stor risk

bära ansvar för sitt eget välmående. De

på intensivavdelning. Han var i så dåligt

att drabbas av en beroendesjukdom.

tider han inte hade ett förhållande hade

skick att ingen trodde att han någonsin

Händelser under uppväxten och yttre

han inte heller bostad.

skulle komma ut därifrån. Men efter två

omständigheter inverkar. Men en stor

Visst fanns det tider då han försökte

veckor flyttades han till långvårdsavdel-

del av riskfaktorerna finns faktiskt inbyg-

minska på drickandet. Han berättar om

ning. Det han själv minns är känslan av

gda i oss redan före födseln. Idag vet

hur han inledde ett förhållande med en

lättnad. Lättnad över att inte behöva fun-

man att det finns ärftliga faktorer som

kvinna som han flyttade in hos. Livet såg

dera på var han får alkohol eller var han

spelar en central roll i att framkalla ett

ljusare ut en tid då förälskelsen till henne

ska sova följande natt.

beroende. Det handlar framförallt om

var stark. Hon började ganska snabbt att

Bemötandet på avdelningen beskriver

det belöningssystem vi har i vår hjärna,

vänta barn. Men sen blev det missfall och

han som det värsta han någonsin

som har som uppgift att motivera oss att

allt började gå snett igen. Då han försökte

upplevt, ett levande helvete. Men para-

göra sådant som är viktigt för vår över-

sluta dricka fylldes huvudet av tvång-

doxalt nog var det där han fick tillbaka sin

levnad. Belöningssystemet kopplar ihop

stankar. Eftersom alkoholen fick tankarna

vilja att leva. Det var som om han föd-

handling och känsla av välbefinnande så

att försvinna omedelbart, medicinerade

des på nytt. Men samtidigt började han

att vi börjar upprepa sådant som känns

han sig med det. Idag vet han att alko-

också inse vad han gått miste om i livet

”belönande” för oss.

holen gör ångesten starkare. Han lider

på grund av missbruket.

uppväxt, hittar han inget i barndoms-

leva med dem och det inverkar inte mera

rörelseförmåga, utan hem, utan relation

familjen eller andra yttre omständigheter

på hans liv.

till sina barn. Alkoholen hade tagit allt

som skulle ha fått honom att ta till flas-

6 Respons

Där

låg

han

utan

Då Johan blickar tillbaka på sin utan

av tvångstankar än idag, men har lärt sig

hälsa,


kan. I Johans fall är det ju ganska uppen-

hem och för att han får bestämma om

framförallt till att försöka bygga upp en

bart att hans belöningssystem är extra

sitt eget liv idag. Begäret för alkohol styr

bra relation till barnen, en relation som

känsligt och viljestarkt. Den känsla han

inte mera hans handlingar. Han säger att

det aldrig fanns utrymme för tidigare.

fick av såväl att spela fotboll och vinna,

det är stora och viktiga saker för honom.

Han har idag bra kontakt med det äldsta

fick honom att ge sitt allt för att hans

Saker som vi lätt tar för givet. Johans sätt

barnet som förlåtit honom, ett förlåt han

lag skulle vinna. På samma sätt kanske

att blicka tillbaka och fundera på dagen

aldrig trodde att han skulle höra.

belöningssystemet fick en oförglömlig

som gått hjälper honom att hålla fast vid

Han har gått sin egen väg och hittat

kick av den första fyllan som 6-åring att

tacksamheten, att belöna sin hjärna med

de saker som hjälper honom att hålla sig

den fick honom att jaga samma känsla i

allt det fina i vardagen.

nykter. Han är fast besluten att försöka

närmare trettio år.

hjälpa andra och det gör han bland annat

Ger allt för nykterheten

genom att berätta sin livshistoria. Han har

Bestämmer sitt eget liv idag

Då han en gång i tiderna satte på sig

utbildat sig till erfarenhetsexpert och vill

landslagets spelskjorta och gick ut på

med sin berättelse inge hopp åt andra.

Då vi ser tillbaka på Johans liv kan vi se

fotbollsplanen var han en i gänget och

Han föreläser gärna för olika publiker, allt

hur hans personliga egenskaper följt

gav sitt allt för gänget. Idag ger han allt

från skolklasser till anställda inom vården.

med honom genom hela livet. De egen-

för nykterheten. Han spelar själv fotboll

skaper som gjorde att han var så bra på

då hälsan tillåter och coachar ett street

fotboll har också hjälpt honom på vägen

soccer-gäng då och då. Det handlar om

- Ta emot hjälp! Det är inte så

till nykterhet. Han har fått använd all sin

så mycket mera idag än att bara försöka

enastående att dricka eller knarka ihjäl

sisu, framförallt för att bygga upp ett nytt

göra mål. Det handlar om motion och att

sig, det är så många andra som gör det.

liv och hålla fast vid nykterheten.

upprätthålla den fysiska hälsan han käm-

Det som på riktigt är tufft är att bli fri från missbruket, säger han.

För den som är orolig för sitt drickande vill Johan ge ett råd.

Precis som han i tiderna analyserade

pat så mycket för. Men det viktigaste är

fotbollsmatcherna i efterskott funderar

nog sättet på vilket lagkompisarna stöder

han nu varje kväll hur den gångna dagen

varandra vidare i livet.

Kamratstödet

sturnering är nykterhet den största

har varit. Han vänder sig till någon som är

hjälper att få förståelse och acceptans för

segern. Och vi kan avsluta med de

större än han själv och tackar och ber om

vad som skett.

ord Johan beskrev sitt spelande med -

förlåtelse varje kväll. Han tackar för eget

Idag använder Johan sin uthållighet

Om livet skulle vara en fotboll-

att vinna är allt!

Respons 7


TEMA TEMA TEMA ÅTERHÄMTNING MISSBRUK MENTAL TRÄNING

Foto: Pixabay.com

"Okunskap är det största hindret för anhöriga" För Sanna Lundell tog det länge att förstå läget hemma då hon var yngre. Hennes far är tillfrisknad alkoholist och hennes mor bipolär. Det var förvirrande för den lilla Sanna att se sin mor sängliggande under långa perioder av depression. Pappan var ständigt frånvarande på grund av sitt liv som musiker. Någon uppbyggande kommunikation var inte aktuell. TEXT: PATRIK SIMBERG

D

en rikssvenska program-

både personligt och allmänt om med-

kan man inte bara peka ut den sjuka

ledaren

beroende.

som det svarta fåret som all misär i ens

beskrev

och

bloggaren

medberoende,

Inte bara den som är beroende utgör

eget liv kan härledas till. Då begår man

under en föreläsning på

navet i hjulet, det är alla omkring den

ett klassiskt misstag som inte gagnar

KRANs 35-års jubileumsseminarium,

beroende som får lida. Det betyder

någon. I all synnerhet inte den sjuk-

som en djävulsdans där de anhöriga

samtidigt inte att man helt och hållet

domsdrabbade.

dras in i beroendets onda cirkel och

kan skuldbelägga den som är missbru-

Det händer lätt att man som barn till

själva är i behov av vård. Hon berättade

kare eller psykiskt sjuk. Som anhörig

en missbrukare skuldbelägger sig själv,

8 Respons


via till exempel livliga fantasier som

Att vara medberoende är en sjuk-

handlar om hur man som anhörig till

dom som gör att man som person

den missbrukande föräldern är roten till det onda. Men det är ju inte någons fel att läget är som det är, ofta beror insjuknandet i alkoholism eller bipolär sjukdom på en rad omständigheter som kan vara, ja, genetiskt betingade. I sådana ordalag talade Lundell.

Djävulsdansen Journalisterna Sanna Lundell och Ann Söderlund träffades för sju år sedan

Att vara medberoende är en sjukdom som gör att man som person lätt är den som åtar sig att stöda hela världen medan man inte inser att man själv är den som behöver vård.

lätt är den som åtar sig att stöda hela världen medan man inte inser att man själv är den som behöver vård. ”Du får stryka halva telefonboken” hade en anhörigterapeut sagt åt henne. Med det menade terapeuten att då man tar sig ur ett medberoende så förlorar man en hel del människorelationer som byggt på medberoendets beteendemönster, alltså folk som man alltid varit där för

i vått och i torrt får man glömma. Om

på Lundells frilanskontor då Söder-

man inte själv inser att det är dags att

lund sökte efter en stödperson till sitt

långvarigt, olöst kristillstånd. Om kriser

lägga av med sådana relationer, ser nog

anhörigskap eller som man hos oss i

säger Lundell att de förvisso är utveck-

den andra parten till att sluta hålla kon-

Finland skulle säga, erfarenhetsexpert.

lande för personligheten, man blir mer

takt med den som plötsligt inte mer

(Lundell tycker erfarenhetsexpert är ett

älskande och empatisk genom kriser

hjälper i varje minsta kris.

bra ord.)

som ju livet ofta består av. Däremot

Den första verklighetskontakten eller

Tillsammans har de här ödessys-

kan en kris som varar i över två år vara

brottet med tabut kring moderns hälsa

trarna skrivit en bok om medberoende

skadlig så väl fysiskt som psykiskt. Lång-

kom via grannen som reagerade med

och skapat en banbrytande doku-

variga kriser kan jämföras med livet

att inför henne konstatera att hennes

mentärserie.

under pågående krig. Folk som är stän-

mor lider av en vanlig sjukdom, depres-

Alkoholism är Sveriges mest dolda

digt stressade på grund av en lång kris

sion. Så bröts den inre tystnaden i

folksjukdom och den fördes fram i ljuset

löper större risk att dö i förtid i (soma-

familjen, och Sanna fick redskap för att

av de två journalisternas dokumentär-

tiska) sjukdomar.

på något sätt förhålla sig till moderns

serie Djävulsdansen på SVT. Alkohol-

Som exempel på fula kontra fina

ismen tar många liv samtidigt som

sjukdomar nämner Lundell skolklassen

ingen talar om den, och Lundell leker

där barnen inte vet vad depression är

Det är viktigt att kunna förhålla sig till

med begrepp som fula och fina sjuk-

men nog vad cancer är, och alkohol-

saker, att ha en begreppsapparat för att

domar. Efter att SVT:s jurister tragglat

ism handlar om ”gubben på parkbänken

verbalisera det onda, så kan man hålla

sig igenom en del detaljer kunde man

som man inte talar med”.

det på ett hälsosammare avstånd.

börja spränga sönder tabut kring alko-

Organisationen för världshälsa WHO

holism. Programserien hade 1,4 mil-

konstaterade redan för 20 år sedan att

joner tittare, jämförbart med det pop-

alkoholism är en sjukdom, ändå tror 75

ulära programmet Melodifestivalen.

procent av svenskarna fortfarande att

Det har länge varit helt accepterat att

och faderns sjukdomar. I den stunden förändrades Sannas liv radikalt.

alkoholismen är självvald.

tala om alkoholism som den drabbades att man i högre grad talar om alkohol-

Medberoende är en sjukdom

ism som en sjukdom.

Ingen kommunikation förekom som

eget fel. Programmet på TV bidrog till

sagt i familjen Lundell om föräldrarnas

Kriser och kriser

sjukdomar.

Det fanns tidigare inget begrepp som

varande till sin läggning, fångad i sin

medberoende, man talade bara om

ångest. Sanna lärde sig att förhålla sig

anhörig. Medberoendet bygger på ett

till sin mors sjukdom.

Mamman var helt från-

Sanna Lundell Respons 9


TEMA MISSBRUK

Dryckesvanorna bland äldre har förändrats Tar man en tolv liters hink och fyller den med hundraprocentig sprit enligt den personliga medelkonsumtionen år 1960, blir den en tredjedel fylld. 2007 då det dracks mest i Finland räckte 12 liter inte riktigt till - konsumtionen var 12,7 liter. I de här metaforiska tongångarna inleder Christoffer Tigerstedt sitt föredrag om äldre personers alkoholkonsumtion. TEXT: PATRIK SIMBERG

N

å väl, är hinken numera

föredraget i Helsingfors uppvisar

i åldrarna? bygger på ett statistiskt

fyllt tills ytspänningen är

nästan alla exponentiell tillväxt.

faktum.

maximal, så har det sina

Christoffer Tigerstedt är special-

De nya dryckessammanhangen

orsaker. Kvinnor, tonårin-

forskare vid THL, institutet för hälsa

som dykt upp från och med sextio-

gar och äldre dricker mer än tidigare

och välfärd. Föredraget "Famo och

talet där Tigerstedts, eller egentli-

- och framför allt oftare - sett ur ett

fafa på fyllan - varför går alkoholen

gen THL:s, statistik har sin början,

bredare historiskt spektrum.

upp i åldrarna" hölls på G18 som ett

handlar i växande grad om idrott,

inlägg i KRAN:s jubileumssseminar-

kultur,

(sommartidens)

grillvurm,

ium i slutet av förra året.

sommarstugedrickande,

efter-job-

När folk dricker, är också mängden per gång större än tidigare. De tre faktorerna, a) nya konsumenter,

bet-drickande

(80-talsfenomen

i

b) tätare intag och c) större snittin-

Alkohol på äldreboenden

grunden), uteserveringarnas framtåg

tag per gång, bidrar samfällt till att

Från mitten av åttiotalet dricker äldre

på åttiotalets slut, gatudrickande,

den allmänna konsumtionen skjutit

personer mer, och ett decennium

dopfester

i höjden sedan efterkrigstiden till i

senare minskar tonåringarnas drick-

andra högtidstillfällen, och så hem-

dag. Under denna tid har exempelvis

ande, enligt THL:s statistik. De här

madrickandet.

kvinnornas drickande sexdubblats,

trenderna gör att föredragsrubrik-

Under nittiotalet blev det tillåtet

och graferna som projiceras under

ens fråga Varför går alkoholen upp

att servera alkohol på äldreboenden.

10 Respons

och

begravningar

och


Aktuellt gällande självbestämmandelagstiftningen I statistiken som Tigerstedt presen-

Reformen

terar, finns ålderskategorin 65+, som

manderätten har varit under arbete en

tål att finfördelas lite grann, vilket Tigerstedt påpekar, eftersom skillnaden mellan 65-69-åringar och de som fyllt sjuttio är ganska stor. Att dela upp dem i femårsklumpar är mer representativt.

Nya dryckesmönster

Från mitten av åttiotalet dricker äldre personer mer, och ett decennium senare minskar tonåringarnas drickande, enligt THL:s statistik.

gällande

självbestäm-

längre tid. Meningen är att förstärka kundens och patientens självbestämmanderätt. Med reformen strävar man till att begränsningar ska användas möjligast lite genom att förstärka förebyggande arbetsmetoder och mångprofessionellt samarbete samt genom att förbättra tjänsterna.

Tigerstedts nyckelord är just dryck-

Den arbetsgrupp som tillsatts för att

estillfälle. Ett dryckesmönster som

arbeta med lagen avslutar sitt arbete i

är nytt i vårt land är kombinationen

februari. Efter det är det meningen att

lite och ofta. Så dricks det i många

bereda lagen vidare. Planen är att det

hem där pensionsdagarna erbjuder

ska bli en remissrunda gällande lag-

konsumenten mer tillfällen att kon-

pensioneringen behöver fyllas med,

stiftningen ännu under våren det här

sumera. Det här särdraget "gör det

exempelvis, alkohol, men det har inte

året. Målet är att i mån av möjlighet få

mera begripligt att förstå hur det är

forskats i. Som känt ökar konsum-

självbestämmandelagen till riksdagen

möjligt att folk i (yngre) pension-

tionen av mediciner under ålderdo-

samtidigt med den nya funktionshin-

sålder på relativt kort tid har börjat

men men det lär vara en utbredd

derservicelagen. Planen är att det ska

dricka lika ofta som sina yngre sys-

inställning bland befolkningen att

ske under det här året.

trar och bröder. Ofta – men mindre

alkohol och triangelmediciner inte

mängder", säger Tigerstedt.

ska kombineras. Samtidigt som den

Att ha mer tid gäller förstås

sunda inställningen verkar råda är

inte bara sysselsättningsbrist efter

läkarkåren ändå ganska ovetande om

arbetsåren. Tidsöverflödet är en väx-

alkoholens och många mediciners

ande funktion i sig, på tidsspannet

gemensamma skadeverkningar.

som vi rör oss på, då man exempel-

Sök stipendium från Jubileumsfonden Styrelsen för Psykosociala förbundet rf

vis funderar på sommarstugelivets

lediganslår att senast 31.5.2018 söka sti-

framväxande tidssparande bekväm-

pendier från Jubileumsfonden. Stipendier

ligheter. Där man spar på tiden, blir

kan sökas av enskilda personer (inte fören-

det över av den för att ta en tår. Man

ingar), till exempel för rehabiliteringskost-

talar också i attitydklimatet om den

nader, studiekostnader eller rimliga rekrea-

våta generationen som drack på 60-

tionskostnader.

och 70-talen med en mer tillåtande

Om du vill ansöka om stipendium från

inställning till drickandet än tidigare.

Jubileumsfonden kan du beställa ansökn-

Dessa konsumenter har tagit inställ-

ingsblankett från kansliet på tel. 050-548

ningen med sig upp i åldern.

8951. Vi kan skicka den åt dig antingen per vanlig post eller per e-post. Fyll i den

Mediciner ökar under ålderdomen

omsorgsfullt, bifoga eventuella bilagor som

Det är oklart om själva pensionerin-

skicka in den per post undertecknad till

gen som händelse bidrar till att kon-

Psykosociala förbundet rf/Styrelsen, Kana-

sumtionen ökar för individen. Grovt

lesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad. Märk

belyser ändamålet för din ansökan och

spekulerande kunde man säga att det vakuum som uppstår i livet i och med

kuvertet Stipendieansökan. Ansökan ska Christoffer Tigerstedt

vara oss tillhanda senast 31.5.2018.

Respons 11


TEMA MISSBRUK

Foto: Pixabay.com

"Blandbruk är vanligt" Sedan 1987 har Pixnekliniken i Malax tagit emot klienter från hela Svenskfinland och Åland med olika typer av beroendeproblematik. Pixnekliniken är ett behandlingshem för män och kvinnor som behöver fundera över sitt beroende, till exempel alkohol-, tablett-, drog- eller spelbruk.

P

ixnekliniken finns i Malax,

som på Pixnekliniken innebär pro-

strax söder om Vasa, och

fessionaliserad

tolvstegbehandling,

Akupunktur, yoga, avslappning-

är ett behandlingshem som

motiverande samtal, haschavvänjn-

sövningar och möjlighet till fysisk

säkerställer

till

ingsprogram, kognitiv beteendeter-

träning ingår även i behandlingen

svenskspråkig missbrukarvård i Fin-

api, återfallsprevention och mental

liksom näringsriktig kost och nor-

land. Språket är svenska eftersom

träning. De olika metoderna används

maliserad dygnsrytm. Målet är att

det konstaterats att för att nå en

för att stöda och stärka förändring-

uppleva fysisk, psykisk och social

framgångsrik terapeutisk process är

sprocesser vid beroendeproblema-

hälsa, livskvalitet och välbefinnande

det viktigt att stödet ges på klien-

tik.

trots en kronisk sjukdom.

tens känslospråk. Vårdtiden består av

och enskilda samtal stöds klienten

en primärbehandling på fyra veckor

i förändringsarbetet med att hitta

och veckorna är strukturerade enligt

passande lösningar och en ny livss-

Plats för 12 kursdeltagare

schema

til som överensstämmer med indivi-

En holistisk människo- och hälsosyn

dens behov.

är grunden för rehabiliteringen och

eftersom

möjlighet

sunda

rutiner

utgör basen i förändringen mot en

Genom

föreläsningar,

grupp-

karvården på Pixnekliniken.

- Styrkan i en grupprocess, där

verksamheten på Pixnekliniken. Under

vårdperioder

erfarenhet och tankar kan speglas

kurstiden får klienterna bekanta sig

finns och utgår från överenskom-

av gruppen med liknande erfaren-

med olika eftervårdsformer och indi-

melser och klientens behov. Behan-

het, överstiger mångfalt vad enskilda

viduella eftervårdsplaner görs upp.

dlingsprogrammet bygger på evi-

samtal i öppenvård kan ge, säger

Kliniken har plats för 12 kursdelta-

densbaserade psykosociala metoder

Camilla Berts-Orre, chef för missbru-

gare och deltagarna tas emot från

tillfrisknande livsstil. Möjlighet till kortare

och

12 Respons

längre


hela Finland. Pixnekliniken erbjuder också

de

närstående

samtalsstöd

Vill stärka den egna insikten

och möjlighet till deltagande i kurser

Pixnekliniken strävar efter att ge per-

enbart avsedda för anhöriga.

soner som kommer på behandling

Stödgrupp för svenskspråkiga spelmissbrukare i Vasa

- Ofta finns ett så kallat blandbruk

stärkta förutsättningar att fortsätta

av både alkohol och droger/läkeme-

tillfriskna, det vill säga leva nyk-

del som de kanske mest vanligt före-

ter, drogfri, spelfri osv. Detta sker

kommande problemen, och nega-

genom kunskapsökning (till exem-

tiva följder, så kallade konsekvenser

pel genom föreläsningar, gruppdis-

på grund av det. Konsekvenser som

kussioner, individuella samtal, indi-

uppstått för många av våra klienter är

viduella arbetsuppgifter), och genom

risken att förlora arbetet eller så har

att fördjupa insikten och accept-

klienter erfarenhet av en längre tids

ansen om sjukdomen och genom

arbetslöshet och sysslolöshet. Social

att stärka viljan/modet att ta stöd

P

å grund av den ökande problematiken med spelberoende har Jani Nyman på centret

för

mental-

och

beroendevård Horisonten vid Vasa

isolering, ekonomiska bekymmer, rätt-

och hjälp utgående från de egna

stad startat en stödgrupp för sven-

sliga påföljder, försämrade relationer,

behoven för fortsatt livslångt till-

skspråkiga spelmissbrukare i Vasa.

skilsmässor, vårdnadstvister och prob-

frisknande. Pixnekliniken uppmun-

Detta sker i samarbete med under-

lem i boendesituationen utgör också

trar klienter att söka kamratstöd, till

stödsföreningen för svenskspråkig

negativa konsekvenser som många

exempel AA/NA/GA och från förenin-

missbrukarvård, USM.

av klienterna på Pixnekliniken brottas

gar som Pixnekamratförening rf och

Man märkte att det fanns ett behov

med, säger Camilla Berts-Orre.

USM rf som bland annat har som mål

av en svenskspråkig stödgrupp för

- Personer med spelproblematik

att stöda tillfrisknande och erbjuder

spelmissbrukare och tanken är att

som söker vård har ökat, och det kan

nykter-, drogfri- och spelfri social

gruppen under början av 2018 ska

förekomma andra beroenden jämsides

samvaro och stöd.

börja rulla på av sig själv.

som

t.ex.

alkohol/läkemedel/droger

I stödgruppen får spelmissbrukare

och negativa följder av både spelandet

Läs gärna mer om Pixnekliniken på

tala ut om sina problem och får på så

och annat beroende, berättar hon.

www.malax.fi.

sätt stöd av varandra. Cirka 130 000 finländare anses ha spelproblematik, visar uppgifter från Institutet för Hälsa och välfärd THL, men man tror att mörkertalet är mycket stort. Det finns dock ingen inrättning i Finland där man enbart fokuserar på spelmissbruk. I dagsläget finns kliniker för olika slags beroenden som samsas under samma tak. Undersökningar visar att det finns en betydligt högre frekvens av självmord och självmordsförsök bland spelmissbrukare jämfört med de som lider av andra beroendesjukdomar som till exempel alkoholism eller drogmissbruk. Av de spelberoende är majoriteten män i medelåldern.

Pixnekliniken i Malax

Källa: svenska.yle.fi

Respons 13


Foto: Pixabay.com

"Varför lever jag det här livet?" Alexandra Sippus var 13 år när det psykiska illamåendet började. Hon visste inte vad depression eller ångest var, men hon gick omkring med en klump i bröstet som inte ville försvinna och allt hon ville göra var att gråta. TEXT: PERNILLA NYLUND

N

är Alexandra Sippus går

Börjar skära sig

förrän hon är 18 som hon är i kontakt

i högstadiet börjar en

I årskurs 8 börjar Alexandra skära sig

med vården första gången. Hon får

klump bo i hennes inre.

i armen för att få ut sin ångest. Hon

diagnosen depression och påbörjar medicinering.

En klump som inte vill

säger att varje gång ångesten kom

försvinna. Hon tillhör inte ”gänget” på

krypande rispade hon med något

- Äntligen kunde jag sätta ord på

skolan, hon klär sig i svart från topp

vasst på armen för att blodet skulle

vad det var som hände inom mig, vilket

till tå, och nitar.

komma ut.

kändes som en lättnad, säger hon.

- En dag kommenterade en av mina vänner att jag bara klär mig i

- Det lättade. När blodet kom ut

Depressionen blir värre

kunde luften komma in.

svart. Den tanken hade inte riktigt

I skolan mobbas hon för sin lite

Alexandra börjar studera till sjuk-

slagit mig, men jag började fundera

udda klädsel och hon skriver en dikt

sköterska men blir underkänd i prov

vad det berodde på och kom fram till

som handlar om att ta självmord.

efter prov. Ångesten blir allt värre

att det kanske färgade mina känslor

- Mina föräldrar förstod att allt inte

och hon skär sig allt djupare. Till slut

stod rätt till och de har alltid varit

måste hon åka in på sjukhus för att

- Samtidigt hade jag svårt att

kärleksfulla mot mig. De undrade

sy. Depressionen blir nu värre, liksom

komma mig upp på morgonen, jag

vad som höll på att hända med deras

självmordstankarna. Men hon ljuger

sov mycket och slutade med mina

dotter, men jag hade inga bra svar.

om sitt mående för läkarna eftersom

just då.

tidigare fritidsintressen. Livet kändes allt jobbigare, säger hon. 14 Respons

Illamåendet

och

självskade-

beteendet fortsätter, men det är inte

hon är livrädd för att bli inlagd på avdelning.


- Mina föräldrar förstod att allt inte stod rätt till och de har alltid varit kärleksfulla mot mig. De undrade vad som höll på att hända med deras dotter, men jag hade inga bra svar.

"Mod fungerar som en muskel" Du har tagit en massa modiga beslut hittills i ditt liv, även om du kanske inte är medveten om det. Ta till exempel första dagen i skolan eller första anställningsintervjun som exempel. Supermodiga beslut, som du ska vara stolt över! TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

N

är den mentala rådgivaren

nej istället för ja, att våga göra något

Johannes Hansen talar om

som känns läskigt. När du märker att

mod blir han väldigt ivrig.

du klarar det så växer du som männi-

Han menar att vi alla har

ska och känner dig mera levande. Och

enorma resurser inom oss och att vi

ju mer du tränar på det här, desto mer

Hon börjar planera att ta sitt liv.

alla har möjlighet att ta tillvara dem om

växer den där muskeln som kallas mod.

- En morgon har jag bestämt mig.

vi bara vill. Det handlar om att träna på

Johannes Hansen har skrivit boken

att vara modig för att kunna växa som

"Fuck your fears" där han berättar om

människa.

hur man kan träna upp sitt mod. I

Samma kväll ska jag ta mitt liv. - Jag sväljer en massa mediciner på en gång och hoppas att livet ska

- Alla behöver fundera på vad det

boken berättar han om sin egen väg

ta slut. Jag har bara vaga minnes-

största hindret är för att jag ska lära mig

mot ett modigare jag. Han skriver

fragment av vad som händer sen.

något nytt? Ofta handlar det om räd-

om sin uppväxt som var fylld med

Men jag minns besvikelsen över att

sla för att misslyckas. Eller för att man

kärlek men kantad av våld och svek.

vakna upp efteråt och veta att jag

tror att man inte kan. Eller har tid. Eller

Om kampen mot den kritiska rösten i

misslyckades med att ta mitt eget liv.

pengar. Men det är bara ursäkter. Det

huvudet och prestationsångesten som

som hindrar oss bottnar för det mesta

aldrig går över.

Får rätt medicinering

i rädslor för att misslyckas eller "tappa

Den stegvisa förändringen kommer

ansiktet", säger han.

- Framgång kräver misslyckanden. Drömmar kräver mod. Men det gör också

några år senare, när hon börjar gå i

- Om man vill växa som människa

regelbunden terapi och får rätt med-

och lära sig nya saker behöver man

- Så frågan är nu – hur kan du börja

icinering.

utmana sig själv. Det kan handla om att

träna idag på det du vill bli bra på om

ringa ett jobbigt telefonsamtal, att säga

ett halvår eller ett år?

- Stöd och förståelse från familj och vänner har också varit supervik-

att man vågar leva mer, säger han.

tigt, liksom min egen starka vilja och motivation, förklarar hon. När Alexandra så småningom blir gravid slutar hon helt med mediciner. - Men det går bra ändå. Jag är så förundrad och glad över livet som växer i mig. Min dotter har betytt väldigt mycket för mig i mitt tillfrisknande. Efter tretton år av sjukdom och rehabilitering är Alexandras liv så gott som fritt från psykisk ohälsa. Hon säger att hon ännu kan få sporadiska panikattacker, men att hon nu vet hur hon ska hantera dem.

Respons 15


Psykisk ohälsa i fokus på utställning En härlig känsla av sol och värme sprids inom mig då jag besöker bildkonstnären Anna Lucia Silfvasts utställning. Det är i stark kontrast till det gråa och slaskiga jag lämnar bakom mig, då jag stiger in i konstgallerian. Jag är omringad av underbara, färggranna målningarna med blomstermotiv som omedelbart för mina tankar till sommaren, och en känsla av glädje börjar bubbla inom mig. TEXT OCH FOTO: NONNI MÄKIKÄRKI

O

ch det är faktiskt precis

fokus ligger på färg. Som man kan

vad konstnären i fråga

gissa redan på namnet på utställnin-

Viktigt tala öppet om psykisk ohälsa

vill förmedla med sin

gen, Too much colour (said no one

Hon tycker att det är viktigt att man

konst – upplevelser av

ever), älskar konstnären olika färger.

öppet kan tala om psykisk ohälsa.

känslor och glädje. - Om jag kan göra några personer på gott humör med min konst tycker

Inte endast i hänvisning till sin konst,

- I dag är det ju väldigt inne att

utan också till samhället och männi-

en massa kändisar pratar öppet om

skorna runtomkring.

sina burnouts och depressioner och

jag att jag har lyckats. För mig är det

- Min uppgift som konstnär är

motgångar, vilket på ett sätt är bra,

viktigaste att göra det jag vill, sådan

att ta del i samhällsdebatten. Jag

men vi måste ändå komma ihåg att

konst som jag själv njuter av. Jag vill

behandlar nu psykisk sjukdom, dels

det inte är samma sak som att leva

få in mer färg i vårt mörka land. Jag

för att jag själv har en bipolär sjuk-

med en psykisk sjukdom hela livet.

önskar att finländarna skulle vidga

dom, men också för att det varit

Därför vill hon tillägna utställn-

sin syn på konst och inredning, våga

aktuellt på olika medier hur psykiskt

ingen specifikt till alla med psykisk

mer, inreda med mer färg, köpa färg-

sjuka behandlas i vårt samhälle,

ohälsa.

granna verk, säger hon.

vårdplatser stängs, personalresurser

Hon har själv gått en lång väg för

minskas, det blir allt svårare att få

att komma till den punkt i livet där

vård på svenska.

hon jobbar på heltid med konst och

Silfvasts

målningar

följer

den

starka koloristiska traditionen där 16 Respons


- Om jag kan göra några personer på gott humör med min konst tycker jag att jag har lyckats.

Hur stärker jag mig själv som anhörig? Lördagen den 5 maj hålls en vårträff i Närpes med rubriken ”Bakom fasaden – det man oftast inte berättar för sina anhöriga”. Det blir föreläsningar och diskussioner med erfarenhetsexpert Taina Edén och Malin Knip från Svenska

känner att alla bitar fallit på plats.

Österbottens Anhörigförening. Lunch på egen bekostnad.

Fast drömmen om att bli konstnär väcktes i ett tidigt skede har hon

För mera information och anmälningar, vänligen kontakta info@finfami-

hunnit med mycket annat också.

pohjanmaa.fi eller 044-2000733. Vårträffen arrangeras i samarbete mellan

Hon har bland annat varit simlärare,

SÖAF, FinFami Österbotten och Psykosociala förbundet. Varmt välkom-

kulturproducent och studerat mas-

men!

sage i Indien. Hon jobbade länge

inom vårdbranschen tills hon fick problem med ryggen. Smärtorna var kroppens sätt att berätta att det hon höll på med inte egentligen var det hon ville. Hon var helt enkelt spänd, stressad och slut av ett jobb hon inte längre njöt av.

,

Stark färg och pigga målningar Då hon var yngre målade hon mycket i mörka dystra färger med mörka teman. - Idag använder jag mycket stark färg och fast målningarna är mycket glada och pigga, finns det en viss melankoli med i alla fall i målningarnas titlar. Alla mina målningar innehåller även en viss eskapism, en tanke om att vara någon annanstans. För

att

tillbaka

sin

hälsa

behövde hon följa sin dröm. Då hon samlat mod att ta beslutet att ägna sig åt konsten hände något märkligt. - Det kändes som att jag äntligen var hemma. Sedan dess har problemen med ryggen försvunnit. Hon njuter av sitt arbete och berättar att bästa stunden på dagen är då hon går till sitt arbetsrum. Hon ser framemot den kommande utställningen i Ekenäs i juli. För mer information om den och konstnären kan du kolla hennes Instagramkonto anna_lucia_s.

Respons 17


BOKRECENSION

Superhjälte-mamman flyger in i väggen TEXT: CAMILLA GUNNARSSON ILLUSTRATIONER: ULRIKA NILSSON

Oskars mamma är en Superhjälte som fixar allt. Hon kan allt

Det visar sig att Oskars mamma har blivit sjuk av att flyga

och hon hinner allt. Och hon köper nya gummistövlar långt

så mycket och så snabbt. Hon får diagnosen utmattningssyn-

innan de gamla har blivit för små.

drom.

Men Superhjälte-mamman flyger väldigt fort hela tiden,

- Ibland kallas det för att flyga in i väggen, säger Oskar.

tycker Oskar. Som när de ska till förskolan, till exempel. Då måste de alltid skynda sig. Och riktigt ledig kan mamma aldrig

Boken om Superhjälte-mamman är en väldigt fin och

vara för hon har så mycket viktigt hon måste göra hela tiden.

ärlig berättelse om hur det kan vara när en förälder blir

Därför hinner hon inte heller skratta särskilt ofta.

utmattad, och hur hela familjen påverkas av det. Tillsam-

En dag när Superhjälte-mamman hämtar Oskar på för-

mans med illustrationerna blir boken lätt att ta till sig

skolan hittar hon inte hem. Oskar tror först att hon skojar men

både för barn och vuxna, och den beskriver även vägen

snart förstår han att mamma är allvarlig. Hon hittar verkli-

tillbaka – återhämtningen – och hur mamma mår när hon

gen inte hem. Tur att Oskar kan vägen. Dagen därpå stiger

ska börja jobba igen.

mamma inte upp ur sängen. Hon ligger bara och stirrar upp

En mycket läsvärd barnbok om psykisk ohälsa.

i taket och säger att hon inte orkar jobba. Oskar undrar om mamma har tappat alla sina superkrafter?

Bär du omkring på orimlig, onödig oro?

PERNILLA NYLUND

Jenny Nylén har skrivit en bok som beskriver överdriven oro och ängslan. Om hur det är att hela tiden ligga steget före, eller ha ångest för saker som borde eller kanske kunde ha blivit annorlunda. Känslor som hon har burit omkring på ända sedan barnsben. Sällan eller aldrig har hon levt i nuet. Boken ”Orimlig, onödig oro” är en personlig berättelse om ångest och om diagnosen GAD (Generalized Anxiety Disorder) som Jenny Nylén fick för några år sedan. Hon skriver att hon hela sitt liv har varit en orolig själ, trots att hon egentligen aldrig har haft någon anledning att vara det. Ångest, katastroftänkande och ett enormt kontrollbehov har styrt hennes vardag i stor utsträckning. Ända tills för ett par år sedan då hon sökte professionell hjälp för sina problem. Det är en väldigt personlig berättelse hon skriver, och igenkänningsfaktorn är hög. Syftet är att få läsaren att förstå att det finns hjälp att få. Hon skriver: ”...när man väl fått hjälp att ändra sina tankebanor kan man få ett så mycket behagligare liv”. Boken är 106 sidor lång och ges ut på Kloster förlag. PERNILLA NYLUND

18 Respons


Program hjälper individer att sluta med sin medicin Anders Lönedal är psykofysiolog och specialist på kopplingen mellan andning och välmående. För några år sedan fick han upp ögonen för The Road Back - ett världsomfattande program som går ut på att lotsa individer som vill trappa ner och sluta med sin medicinering. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

M

ed psykofysiologi och

informationen vidare och hjälpa klienter

biofeedback

som vill, att trappa ner och så smånin-

kan

man

optimera effekterna av

gom sluta med sin medicinering.

beslut. Med hjälp av The Road Back och andningsträning kan man under nog-

programmet och på så

- När man äter till exempel psykofar-

sätt hjälpa individer som vill trappa ner

maka så kommer man aldrig ner i djup-

- Det kan vara en tuff process om

och sluta med sin medicinering. Pro-

sömn. Allt som belastar levern gör att vi

man har medicinerat under lång tid.

grammet har funnits i Sverige sedan

inte djupsover, förklarar Anders Lönedal.

Man stöter på hinder längs vägen

Under djupsömnen ”städas” hjärnan

men får hjälp med att ta sig igenom

2014.

grann kontroll bli pillerfri.

I Finland är programmet helt nytt,

på insidan. Om vi inte djupsover under

svårigheterna och kommer stärkt ut på

men hälsokliniken Reviva i Jakobstad

en längre tid kan det kännas som om

andra sidan.

har nyligen inlett ett samarbete med

man befinner sig i hjärndimma och

Anders Lönedal för att kunna sprida

man kan till exempel få svårt att fatta

Under 2018 kommer programmet The Road Back att finnas även i Finland.

Respons 19


"Det är modigt att visa sig sårbar" Malou von Sivers är en av Sveriges mest erfarna programledare och journalister. Hon har gjort sig känd som en mycket kunnig, klok och lyhörd tevepersonlighet. I tv-studion är hon tryggheten personifierad, men hur beskriver hon sig själv? Sårbar är ordet hon vill använda. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

F

örra sommaren lyssnade jag

handel, med ständiga vredesutbrott

ett perfekt liv. Under hela barndo-

på Malou von Sivers som-

som gick ut över barnen.

men fortsätter misshandeln, utan att

marprat, som kom att bli ett

Så här säger hon i sitt sommarprat:

någon ingriper. Ingen gör någon-

av de mest omdiskuterade och

– Varför stängde du in oss i för-

ting – varken grannar, släktingar,

omtalade sommarpraten. Även ett av

rådet så att mamma inte skulle höra

de mer uppskattade. Varför då, kanske

vad som pågick, bara för att vi inte

- Men nog måste väl någon ha

du tänker nu? Jo, det var första gången

hade ställt skorna intill varandra eller

förstått vad som pågick, frågar sig

en av Sveriges mest omtyckta tv-per-

hängt upp jackorna ordentligt. När

Malou.

sonlighet berättade så öppet och ärligt

jag var liten trodde jag att alla barn

om sin tuffa barndom. Det var första

fick stryk om de trampade på matt-

Vår skyldighet att ingripa

gången hon berättade om den mörka

fransarna, råkade göra fotspår i det

Syftet med att berätta om sina erfar-

sidan av livet som hon aldrig tidigare

nykrattade gruset eller råkade tappa

enheter är att hon vill att fler ska

pratat om, en barndom som kantades

en gaffel.

våga ingripa i privata angelägen-

av pappans fysiska och psykiska miss20 Respons

På ytan ser familjen ut att leva

eller vänner.

heter.


- När jag var liten trodde jag att alla barn fick stryk om de trampade på mattfransarna, råkade göra fotspår i det nykrattade gruset eller råkade tappa en gaffel.

- Man måste ingripa om man misstänker att ett barn i ens närhet far illa! Det är vår skyldighet.

En annorlunda jul! Efter att alla bänkat sig i bussen styrde

Staty av en stor ren

vi kosan mot Äkäslompolo. Där finns en

”När juldagsmorgon glimmar”... kl 9.00,

lägergård, uppförd av Nykterhetsförenin-

vi till brasrummet gick. En högtidlig

gen, som heter Raitismaja. Vi möttes av

julotta höll vår präst som också var kan-

ett vackert vinterlandskap som omväx-

tor. På kvällen fick vi se ljusbilder från

ling till det grådaskiga, mera söderut. Men

tidigare träffar. Efter det njöt vi av kaffe

temperaturen var bara hälften av vad

och julkakor. Julannandagen kl 12.15

den var då Gunnar och jag firade jul här

följde vi med i bussen till byn. Besökte

med en grupp för tre år sedan, då var det

butiken i köpcentret Jounin kauppa och

nästan – 30 grader när vi kom dit.

drack kaffe på caféet där. Ute på gården

Första dagen skulle det julpyntas. Vi

står numera en staty av en jätteren.

samlades nere i brasrummet. Där fanns

Gunnar ville ju prompt fotografera mig

en julgran att klä. Så fick vi klippa till en

och jätten, så jag ställde mig under den.

pappersstrumpa med våra namn för att

Passade på att önska något som gagnar

hänga på rumsdörren. Gunnar försvann

oss alla! Den kvällen besökte vi kapellet

upp till matsalen, där fanns en annan

i Äkäslompolo. En ung kvinna sjöng så

julgran. ”Om Ingen klär den, måste väl

vackert. Hon hette Tanja Vähäsarja.

Någon klä den, kanske kommer nån

Onsdagen den 27.12. packade vi

Annan,” funderade han och fick klä den

ner våra lakan och annat och startade

ensam. Ljusen blev lite sneda, en annan

hemåt. – 15 grader. Vita vidder. Gra-

dam och jag fick rätta till dem senare.

narna vackert snötyngda. Björkarna

Det blev julaftonsdag. En stor korg med

betäckta av tjock rimfrost. Höga, smala

Senare kom pappan att bryta kon-

frukt och en liten med konfekt har satts

barrträd. Låga, små, nätta. Vid Pello kör

takten helt och hållet, trots att Malou

fram i receptionsaulan där TV:n finns.

vi över till svenska sidan och ner till

upprepade gånger ville träffa honom

Jag tittar ut: ”Det vita, det vita, hur vack-

Haparanda. Kaffepaus vid köpcentret

för att få svar på frågor som följt

ert det är!” Vi går i julbastu nere i källaren.

COOP där. På finska sidan kör vi genom

henne genom livet. Erfarenheterna

Jag klär opp mig i svart och guld. ”Vad fin

Keminmaa därifrån vår presidentkandi-

har format henne till den hon är

du är!” säger vår kvinnliga ledare. Gunnar

dat Paavo Väyrynen härstammar. Mat-

idag, på gott och ont, menar hon.

har förstås slips och kavaj. Julmiddagen

paus i Limingo. I bussen efteråt får vi

- Min pappas barndom var inte

serverades från stående bord: fisk, kött,

höra vitsar av våra ledare, bland annat

heller lätt, så det är ett djupt sår jag

lådor och skinka, som sig bör. Sedan sam-

hur invecklat ett släktskap kan bli i vårt

har fått ärva.

lades vi igen i brasrummet. Sjöng tillsam-

moderna samhälle!

Den här sårbarheten vill hon se

mans. Julgubben kom. Julgranen lyftes ut

som en styrka, en tillgång som hon

på golvet och vi kunde dansa i ring. Kan

Purmo, fredag 9 februari 2018

använder sig av både privat och i

man ha det trevligare?

Anneli Ekholm

sitt arbete på TV4 och det egna programmet “Efter tio”. Att våga visa sig sårbar är modigt, menar hon, och sårbarheten gör att andra vågar öppna sig och berätta om sitt innersta. - Jag har gått i terapi för att prata om min inre kritiker, om rädslan för att inte duga eller vara omtyckt. De känslorna ska inte få ta över, för de tar så fruktansvärt mycket energi! Jag gör så gott jag kan och det måste räcka så. Jag kan inte göra mer. Och det kan inte du heller. Vi gör så gott vi kan.

Respons 21


ÄR NOG KINESEN

ETTOR FÖR RÄVAR

GÅRD

STADEN

BLIR BADANDE ÄLG

SÄLJBUD- MAN SKALL SE OCH SKAPET SEDAN DÖ

I DEN LÄGGS SEDELN ÄR DECKARE IBLAND

SES VID DRAGET PÅ PALLEN

HON I IBSENS DOCKHEM PLADDER

WYATT, SHERIFF I TOMBSTONE

KLÄMNING PLASTRÅVARA KANSKE EN JAMES VÄTE

HADE LENA PH AFTER I FJÄLLEN

FORM AV LOGI AROSENIUS FILMAREN RIEFENSTAHL PRIVAT

MALTDRYCKERNA

PÅLÄGGET

TJÄRNEN OROAR ÄR VÄL GÖKEN? HÖRSAMMA

ATT HA KÅLSOPPA I KORT HISTORIA

UNDERHÅLLAREN

SYSSLAR MEST MED DET EGNA JAGET

DE ÄR BAKOM FLÖTET? PÅ BIL I BALI

ERKÄNSLAN

DIET

KONTORSCHEFEN

RÄNNA KUNGSFISKEN

Å I ÅBO

TYDLIGT UTTALA

INTE ALLS TROLIGT

PUBLICERA

GENOM FÖRMEDLING

HÄR FLYTER TIGRIS

SKROVLIGT SRVARIANT VÄRMEELEMENT

RANDIGA DJURET MÅNGUDINNA

GENTLEMANNENS



ÄR NOG ÖKNEN ESPLANAD

GRÄMA SIG ÖVER

UNDERSÖKER MED DET I BÖRJAN

DRAS EFTER REN MARINADER

NATURLIG LOGARITM STORT OLJEFTG

NERUDA, FÖRFATTARE

MODERIKTIG

VAR HÄLSAD REVYADE MED HASSE

MEST BRUTALA

DE DRAR PÅ RÄLERNA

DEN ÄR I GRYTAN SMEKLYSTEN

OLJEMÅTT ANSATS

BARBIES KOMPIS

SKIDAREN MÄNTYRANTA ÄGGFORMAD

CIRKULATIONSPLATS GR. FEMIN. BOKSTAV?

PINGSTLILJA

HALVAN LAUREL

KORSIKANSK STAD

SKOGSVÄSEN MED HOVAR?

BÅRD

BEHAGLIG BOKTITEL AV LUNDBERG

ÄNDPUNKT PÅ JORDAXELN GEMAK DOMÄN FÖR KIRIBATI ÅTERORD

HETER EN MAN

FAR ! SVEN SID

KORALLER BILDAR SÅDANA

GENOM DEN PARKEN GÅR KUNGSLEDEN SPINKIGT

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Svaret på korsordet publiceras i nästa nummer av Respons. 22 Respons


KOLUMN

Lagom mycket balans Jag blev för en tid sedan tillfrågad ifall jag ville skriva

tror på sömnens betydelse för välmåendet och ser till att

en kolumn om psykisk hälsa och ohälsa till denna tid-

få mina åtta timmar vilket jag sällan får på vardagarna.

skrift. ”Jo, det kan jag väl göra”, svarade jag utan att desto

Och på veckosluten tar vi oss tid att äta och dricka gott.

mera tänka över saken. Jag är utbildad journalist och har

För mig handlar välmående om både rutiner och bal-

jobbat med journalistik i snart 30 år så det faller sig rätt

ans. I lagom kombination. Jag behöver mina rutiner i

så naturligt för mig att skriva texter.

vardagen men jag behöver också ha en balans mellan

Det gick ett tag och deadline närmade sig då det slog

det mörka och det ljusa, mellan ansträngning och lättja,

mig: Vad vet jag egentligen om psykisk hälsa och ohälsa?

mellan varmt och kallt (fast inte för mycket kallt). Det går

Jag är ingen expert på området. Tänk om jag ger totalt

inte att vara ständigt lycklig, den som påstår det ljuger

vansinniga råd åt någon som är i behov av hjälp, det kan

både för dig och sig själv. Man bör heller inte vara stän-

i värsta fall bli katastrofalt, i bästa fall förnumstigt. Då ska

digt olycklig, då ska man söka hjälp av andra människor.

jag med andra ord inte ge några råd. Men hur mår jag själv, då? Mår jag bra eller dåligt?

Livet är inte lätt, det är heller inte svårt. Livet drabbar oss på olika sätt i olika skeden. Det är svårt att vara

Jo tack, jag mår bra! Eller som jag mestadels svarar på

förberedd på det. För mig handlar det om att ha lagom

frågan om hur läget är: ”He’ får dåga” (”Det får duga” på

mycket balans.

Jeppisdialekt). Fast i januari månad kan svaret bli annor-

lunda. Då kan jag svara: ”Åt helvete!”. Januari är ingen

KAJ HÖGSTEDT

favoritmånad för mig, tvärtom kan man lugnt säga att

Skribenten är en egenföretagare inom kommunikation

jag hatar januari månad, i den mån en människa kan

hemma i Jakobstad.

hata en månad. Det är den tiden på året då man undrar vad våra förfäder tänkte med när de valde att bosätta sig här. En människa behöver ljus och värme. I januari är det kallt och mörkt. Det är mörkt när man stiger upp, det är mörkt när man kommer hem. Och det är kallt mest hela tiden. Januari är dessutom en utdragen historia som aldrig tycks ta slut och aldrig vill släppa taget om en. Man blir deprimerad för mindre. Eller deprimerad är kanske att ta i, men faktum är att jag känner mig mera dyster än annars under januari månad. Det är svårt att vara riktigt glad i januari jämfört med hur det är i maj eller juni. Ibland känns det som att januari bara är något som jag måste kämpa mig igenom. Men visst finns det små ljuspunkter även i januari. På vardagarna handlar det om motion ett par gånger i veckan i form av innebandy tillsammans med andra gubbar (och några yngre män). Motionen ger ork och ett välmående som är svårt att förklara. De dagliga hundpromenaderna är också välgörande, det spelar ingen roll hurudant väder det är, man måste ut med hunden på en kvällspromenad, och det mår man gott av. Om det inte är för kallt så blir det ett lagom långt skidpass som gör att jag får svettas och bli andfådd. Efter skidåkningen finns det inget skönare än ett bastubad och en öl efter det. Bastubadandet sker på veckosluten då jag också unnar mig att ta sovmorgnar helst både lördag och söndag. Jag

Respons 23


Insikter från en utmattad Sommaren 2016 drabbades jag av panikångest och förlamande trötthet. Jag fick diagnosen utmattningsdepression och sökte vård först på mentalsjukhus och senare inom öppenvården. Det har varit viktigt för mig att komma till insikt om vad som hjälper för att återhämta mig och jag insåg att samma saker gäller för att förebygga en utmattning eller depression. Jag vill dela med mig av mina råd som jag också satt i viktighetsordning, enligt den betydelse de haft för mig. TEXT: ANETTE FORSSTRÖM-FELLMAN

1. Gör livet roligare

inte ens längre vad jag tyckte om att

egna livet. Långt senare kunde jag börja

Det här kan låta banalt, det är jag med-

göra. Jag fick gå tillbaka till barndomen

läsa böcker, efter att förmågan att kon-

veten om. Men, det är min viktigaste

för att minnas att jag ju älskade att se på

centrera sig infunnit sig.

ledstjärna! Vi behöver njuta av livet

tv-serier. När man återhämtar sig efter

Idag, ett och halvt år efter ”kra-

varje dag för att vi ska ta oss framåt.

en utmattning behöver aktiviteterna

schen”, är jag mån om att njuta av min

Glädje är den viktigaste drivkraften.

vara kravlösa, kanske också stillsamma

tekopp i lugn och ro, ta den där sköna

För mig var det svårt att hitta gläd-

om man är väldigt trött. Jag såg på

uppfriskande promenaden, titta på tv-

jen sedan jag blev utmattad. Jag hade

komedier, som inte krävde någon större

serier, läsa böcker (fortfarande skön-

under så lång tid gjort sådant som tog

koncentration och som inte påminde

litterära), umgås med mina barn och

mer energi än det gav, och jag visste

om frågor som annars var jobbiga i det

mina vänner. Jag är också ganska duk-

24 Respons


av största vikt att vi erkänner vårt problem och att vi tar den hjälp som finns att fås! Genom termer som katastroftänkande och undvikandefällan, fick jag upp ögonen för hur jag betedde mig. Jag fick också insikten om att jag inte är ensam, det här hade proffsen sett förut och hjälpt folk att ta sig igenom. Alltså kan också jag övervinna sjukdomen. Här vill jag också påpeka att man som patient ska vara uppmärksam på den medicin man får. Jag behövde två olika mediciner och i tillräcklig dos för att se någon förbättring. Jag tror också på kognitiv beteendeterapi (KBT), där man handlar enligt vad man tänker. Tankens kraft är oerhört stark och vi måste jobba med tankarna för att göra dem till sådana som inte stjälper oss, utan hjälper oss.

4. Gå ut, motionera! Foto: Pixabay.com

I samband med en utmattning känner man ofta en otrolig trötthet. Jag levde

tig på förträngning, när livet blir rik-

går att ha det på samma sätt efter en

i föreställningen om att min trötthet

tigt jobbigt som t.ex. i fråga om döds-

utmattning som före. Du har fått en tuff

var fysisk och blev tyvärr liggande all-

fall. Jag försöker begränsa ältandet till

läxa och du ska lära dig den. Åtmin-

deles för mycket. Men det var depres-

dagtid (inte inför natten då sömnen ska

stone låta den ta tid så att du verkligen

sionen och mitt mentala mående som

komma) och jag avleder tankarna med

är stark nog att engagera dig för den sak

styrde mig. Mina vårdare sa till mig

trevligare saker. Är man en allvarlig per-

du senare väljer.

att gå ut, om så än på trappan, för att

son och har anlag för att deppa, så blir

I den här punkten ingår också

få frisk luft. Det tog mig flera månader

man tvungen att lära sig att göra livet

devisen: En sak i taget, som pappa

innan jag kunde gå över en kilometer.

lättsammare och roligare.

Åberg sa. För att få ett lugn över det

Men när jag väl gjort det, började jag

man håller på med, ska man låta sig fyl-

faktiskt njuta av det och återfick kraft-

2. Säg nej, välj vad du sätter tid på

las av den uppgiften och göra den klart.

erna mycket bättre, än på något annat

Jag beskriver det som att jag blir trött

sätt. Man behöver styrkan i kroppen

I den akuta fasen av utmattning, är man

i huvudet, spänd i nacke och axlar, yr,

och efter en utmattning tror jag att man

oftast sjukskriven och man får tid att

när det är för mycket som upptar min

aktivt måste träna, för att kunna återgå

återhämta sig. Men när man blir bät-

uppmärksamhet. Slutresultatet blir säl-

till arbetslivet och klara de påfrestnin-

tre förväntas man sannolikt återgå till

lan bättre av de elva bollarna man jon-

gar som följer med det. Bäst fungerar ju

samma engagemang som innan sjuk-

glerar, än när man ser till att den enda

träningen om man använder en metod

skrivningen. Det är här som ordet nej

bollen inte faller till marken.

man tycker om. Jag går på promenader

blir viktigt, och man är kanske inte så van att använda det (åtminstone var jag inte det).

och tränar styrka, både i jobbet på vårt

3. Sök professionell hjälp

jordbruk och på gym. Att skida är det bästa som finns vintertid.

Om vi ringar in våra måsten i livet,

Med stor sorg i hjärtat läser jag död-

så vill jag påstå att ringen inte blir sär-

sannonser i tidningen där en ung man,

5. Ta dig egentid

skilt stor. Det enda vi måste, är att ta

igen en gång, tagit sitt eget liv. Efter att

Jag är mor till två aktiva flickor på 5

hand om våra närmaste och oss själva,

självmorden minskat i Finland under ett

och 7 år. Innan utmattningen satte

samt ha en utkomst. Andra måsten, är

antal år, ökar de på nytt. Detta konstat-

jag fritiden på en mycket krävande

sådant som vi plockat på oss och som

erar jag i ljuset av mitt eget tillstånd. Om

fritidssysselsättning, nämligen kommu-

därför kan plockas bort. Nu påstår jag

jag inte fått hjälp av proffs och medi-

nalpolitik. Mycket givande, men också

inte att man kategoriskt ska säga nej till

ciner då jag fick den, kunde också mitt

mycket uttömmande. Tiden till att bara

allt, men jag tror starkt på att det inte

namn ha stått i en dylik annons. Det är

vara eller att göra de där roliga sakRespons 25


erna, fanns inte. Jag återhämtade mig

om mina barn, vi bygger ett pussel

tiden läker såren, att jag behövde ge

egentligen aldrig, det var bråttom jämt

eller bara slötittar på tv. Morgondagens

mig tid för att rädslan skulle minska.

och andras behov gick före mina egna.

bekymmer, är morgondagens. Och

Men, jag gav den definitivt för mycket

Först nu har jag insett att jag måste få

när ångesten kommer på blir bekym-

utrymme. Så mitt sista råd är att släppa

stunder under dagen då jag får vara

ren förstås överdrivet stora. Det är inte

det som hänt, gå vidare, men gå lite

ostörd, med mig själv. Ibland använder

rationellt tänkande längre. Därför måste

andra vägar.

jag stunden till att tänka tankarna klart,

jag bryta tankemönstret, lämna det och

Som jag skrev i början, hoppas jag

ibland promenerar jag av mig eventuell

konstatera att det där är ångesten som

att dessa insikter kan hjälpa dig som

ångest och ibland njuter jag så otroligt

talar.

tror att du är på väg att bli utmattad

av att det bara är tyst.

eller som tar dig igenom en sådan nu.

7. Till sist, släpp det som var!

Kanske är du anhörig och vill veta hur

6. Lev i nuet Det här börjar bli uttjatat, men kanske är

Jag levde länge med rädslan som en

är akut, är det uthållighet som krävs. Att

det för att det faktiskt fungerar? När jag

irriterande ovän. Rädslan för att bli för

den som drabbas uthärdar illamåen-

blir bekymrad, börjar fundera på något

trött, att börja må dåligt igen, kort och

det och att man som anhörig finns till

som ska hända inom en när framtid,

gott; rädslan att leva. Jag trodde att jag

hands. Men man ska inte förvänta sig

eskalerar det ibland till panikångest. Till

behövde påminna mig om hur dåligt

någon ”quick fix”, återhämtningen kan

en början styrde paniken mig helt. Jag

jag mådde, för att det inte skulle hända

ta lång tid. Och det finns förstås inga

tyckte att den aldrig gav med sig och

igen. Men den rädslan inskränkte på

garantier för att man inte drabbas igen.

att det inte fanns någon lindring. Men,

mitt liv: jag var mitt i det som kallas

Men fallet blir troligtvis inte lika högt

det som jag efter mycket träning och

undvikandefällan, med den påföljden

och man har knep för att hantera situ-

försök och misstag, lärt mig att fungerar

att det tog väldigt länge innan jag åter-

ationen bättre. Det hoppet lever jag

bäst, är att vara i stunden. Jag kramar

hämtade mig. I viss mån tror jag på att

på.

du kan hjälpa. Till en början, när fasen

"Det finns en plats för oss allihopa på jorden, ju mer olika vi är, desto roligare blir det. Låt dig vara den du är, låt mig vara den jag är." - Mark Levengood26 Respons


Kondoleansadresser till försäljning Psykosociala

förbundets

kon-

MATRUTAN Sympatis salladssås

doleansadresser finns till försäljning. Det är fotografen och formgivaren

4 dl olja

Ingela Nyman som har utformat adres-

1 dl vittvinsvinäger (eller äppelvin-

serna och vi är oerhört nöjda med

äger eller annan ljus vinäger)

resultatet. Adresserna kostar 15 euro

1 dl apelsinjuice (eller annan saft,

styck och kan beställas från redaktion-

vin går också)

ssekreterare Sonja Wickman på telefon

1 näve strösocker (ca 0,5 dl, kan

050-548 8951 eller via e-post: sonja.

lämnas bort)

wickman@fspc.fi. Man kan också gå in

80 gr senap (ca 0,7 dl)

på Psykosociala förbundets hemsida

2 matskedar HP-sås

och klicka hem adresserna om man så

Salt, peppar

vill (www.fspc.fi). Adresserna säljs till

Ev en klyfta pressad vitlök Såsen:

förmån för stödjande av psykiskt funktionshindrades rehabilitering, utbildn-

Gör så här:

2 1/2 dl creme fraiche

ing och rekreation.

Blanda ingredienserna väl. I bör-

3 msk majonäs

jan kan det verka grynigt, men

2 msk chilisås

man vevar lite till och låter stå en

1-2 tsk italiensk salladskrydda

stund så blir det som sammet. Låt

1/2 tsk paprikapulver

gärna stå över natten i kylskåp före

1 presssad vitlök

användning. Förvaras i kylskåp.

dofta över cayennepeppar

Håller länge. Gör så här: Källa: Ylensyöjät

Ställ ugnen på 225 grader. Arbeta ihop alla ingredienser till pajdegen, kavla ut och tryck ut i en rund form med avtagbara kanter. Fräs färsen klar, i med kryddningen och en halv burk med krossade tomater. Låt sjuda ihop ett par minuter. Fyll skalet med färsen, och dela tomaterna och lägg överst. Blanda ihop

Godaste tacopajen

creme fraichen och den rivna osten och klicka ut över fyllningen. Ställ

Det här behöver du till pajdegen :

sedan in tacopajen i mitten på

4 dl vetemjöl

ugnen i cirka 20- 25 minuter .

2 tsk bakpulver 1/2 tsk salt

Under tiden kan du göra såsen.

50 gram rumsvarmt smör

Blanda samman allt och ställ kallt

1 1/2 dl mjölk

fram till servering. När pajen fått fin färg är den klar. Serveras sedan

Till fyllningen:

med lite god sås och en krispig

800 gram blandfärs

grönsallad.

2 tacokryddpåsar 1/2 burk med fyllig tomatkross

Källa: www.jennysmatblogg.nu

Topping:

Har du tips på en god maträtt eller

tomater

bakverk? Skicka gärna in den till

2 1/2 dl creme fraiche

oss! Adressen finns längst bak i tid-

2 dl riven ost

ningen.

Respons 27


”Jag låter inte medicinerna bromsa mitt liv”

Anja är en dosdispenseringstjänst som apoteken erbjuder. Via Anja expedierar apoteken tabletter och kapslar som ska tas regelbundet, förpackade i engångsdoser som räcker för två veckor. I tjänsten ingår att apoteket kontrollerar medicineringen som helhet, vilket förbättrar patientsäkerheten. Be ditt närmaste apotek om mer information.

FÖRDELAR:

• På varje påse står det tydligt bland annat vilket datum och vilken tid läkemedlet ska tas. • Kunden får ett åskådligt medicineringskort över hela sin medicinering. • Att använda maskinell dosdispensering är mer hygieniskt, effektivt och felfritt jämfört med att dosera läkemedlen för hand i en dosett. • Dosdispenseringspåsen är enkel att öppna. • Inga onödiga läkemedel som inte längre används samlas i hemmet. • Dosdispenseringspåsen är även smidig att ha med på resan. Anja finns redan på närmare 300 apotek. Hitta din närmaste Anja-apotek på

28 Respons

anja.fi


Larsmo Kommun www.larsmo.fi

Malax Kommun www.malax.fi

Vi vill förebygga psykisk ohälsa

www.vora.fi / 06 382 1111

Korsnäs Kommun www.korsnas.fi

Psykosociala förbundet är en ideell och riksomfattande organisation som stöder personer med psykisk ohälsa. Med hjälp av gåvor, donationer och testamenten kan vi arbeta mer förebyggande. Testamentera för ett mer välmående Finland i framtiden. Tack för ditt bidrag! Mer info: www.fspc.fi eller 050-525 1243

Nya SFV-biografier 15,-

Folkbildaren Johannes Klockars (1867–1932) levde då det unga Finland insåg utbildningens betydelse för en större medborgarjämlikhet. Hans arbetsfält var nya skolor, föreningar, tidningar, handböcker – och ett utvidgat samarbete på ett brett kulturfält. Anders G. Lindqvists heltäckande biografi visar att Klockars var en idealist, men ingen världsfrånvänd drömmare. Han åstadkom mycket, tack vare en imponerande arbetskapacitet och produktivitet.

Martin Wegelius (1846–1906) grundade Helsingfors Musikinstitut, föregångaren till Sibelius-Akademin. Men hans egna ambitioner som tonsättare och dirigent överskuggades av personliga motsättningar under det nationella identitetssökandet i slutet av 1800-talet. Lena von Bonsdorffs biografi visar att Martin Wegelius envisa kamp i ett svartvitt ideologiskt klimat kan vägleda oss även i dagens polariserade identitetsdiskussion.

15,-

Prisbelönt av Svenska litteratursällskapet

Beställ på redaktion@sfv.fi eller 09-6844 570 eller fråga efter böckerna i bokhandeln. Läs mer om biografiserien på www.sfv.fi/bok Respons 29


Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2018 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Vem kan söka? Personer (unga och vuxna) med psykisk ohälsa i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 050-409 6640. Det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Skicka in din ansökan senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringschef, Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad.

Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval under rehabiliteringschefens ledning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås via tel. 050-368 8891, 050-409 6640 eller ann-charlott.rastas@fspc.fi, camilla.roslund-nordling@fspc.fi.

Kurser finansierade av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA)

KURS I SKÄRGÅRDEN, ANPASSNINGSKURS Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Skärgårdsskolan, Houtskär, Åbolands skärgård 04 - 08.06.2018

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 03.05.2018 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning • Att erbjuda upplevelser av psykiskt välmående genom olika gruppaktiviteter i gemenskap med andra. Föreläsning och gruppdiskussioner om psykisk hälsa och återhämtning. Få insikt om sin egen kapacitet. Friluftsliv genom skärgårdsaktiviter som bl.a. mete, allmogesegling, vandra i naturen, bastubad och dopp. Kamratstöd.

30 Respons


MOTION OCH VÄLMÅENDE, ANPASSNINGSKURS Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Solvalla idrottsinstitut, Esbo 20 - 23.09.2018

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 15.08.2018 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer med erfarenheter av psykisk ohälsa Målsättning • Att erbjuda social träning, naturupplevelser i form av dagliga vandringar, konditionshöjande aktiviteter. Metoderna under kursen är; föreläsning och gruppdiskussioner kring välmående. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

DEPRESSIONSSKOLA, ANPASSNINGSKURS Arrangör Plats Tid

Psykosociala förbundet rf Ruissalo Spa, Åbo 04 - 07.10.2018

Ansök senast Bör vara oss tillhanda senast 31.08.2018 Kostnad Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resekostnader enligt billigaste färdmedel). Målgrupp • Vuxna personer som upplever sig deppade, depression. Med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland. Målsättning • Att lära sig att förebygga och hantera depressionstillstånd. Målet med kursen är att med självhjälpsmetod, föreläsning och gruppdiskussioner få verktyg för att förkorta depressionsepisodens längd och göra depressionsepisoderna mindre kraftiga. Träffa andra med liknande erfarenhet och få stöd och kunskap genom kamratstöd.

MÅ BRA-SEMESTER Svenska semesterförbundet i Finland ordnar SEMESTERSTÖD, i samarbete med Psykosociala förbundet. Är du i behov av vila, avkoppling eller rekreation? Svenska semesterförbundet och Psykosociala förbundet kommer att ordna en semesterstödsvecka vid Päiväkumpu Spa, Karislojo, 14-19.05.2018. Inplanerat program så som tex. gympa, vattengympa, massage och övrigt skönt semesterprogram som erbjuds på Päiväkumpu Spa. Semestern beviljas för 5 dygn och innefattar halvpension, logi och program på svenska. Psykosociala förbundet kommer att finnas på plats under veckan med information och stöd. En egen andel på 25 euro/person/dygn. Den egna andelen betalar den som blivit beviljad semesterstödet och det faktureras på förhand. - målgrupp är personer med psykisk ohälsa. Du kan ansöka som enskild person eller tillsammans med din partner och uppleva en semestervecka tillsammans. Ansökan bör vara insänd senast 29.3. Ansökan görs elektroniskt via www.semester.fi, svenska semesterförbundet eller i pappersform som skickas in till: Svenska semesterförbundet c/o Folkhälsan Raseborg Ab, Raseborgsvägen 10, 10600 Ekenäs För mera frågor ring gärna Susanna Stenman, tfn 0503047642, Svenska semesterförbundet

Respons 31


Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen. • Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar hur du skall gå till väga? • Får du den vård och stöd du behöver/önskar? • Är du anhörig och funderar över dessa saker? Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats måndagar-torsdagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna.

Här finns hjälp och stöd,

Rehabiliteringsrådgivare

hör av dej om du behöver mej!

Camilla Roslund-Nordling Kanalesplanaden 19 B 13, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

Ställ en fråga Är du orolig för ditt eget mående,

Vattengymnastik en gång i veckan

för hur någon i din närhet mår eller behöver ventilera dina funderingar

Psykosociala föreningen Svalan har som en verksamhet vattengymnastik

med någon? Fråga oss! Gå in på www.

en gång i veckan. Vattenjumppan dras av verksamhetsledaren och är mycket

fspc.fi och ställ din fråga där. Vi finns

omtyckt. Det brukar vara runt 15 medlemmar varje gång, ett glatt gäng, både

här för dig.

äldre och yngre. - Väder och vind och bilföre har ingen betydelse, lika många kommer varje gång!

För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet gång.

32 Respons


ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR ANPASSNINGSKURSER MED STEA STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET RF PERSONUPPGIFTER

Namn

Personbeteckning

___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ E-postadress Telefon ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER

Kursens namn ___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid

TIDIGARE DELTAGANDE I KURSER

Jag har inte tidigare deltagit I Psykosociala förbundets kurser Jag har tidigare deltagit I Psykosociala förbundets kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________

UPPGIFTER Sjukdom som föranleder ansökan OM SJUKDOM/ ___________________________________________________________________________________________ FUNKTIONSNEDSÄTTNI ___________________________________________________________________________________________ NG ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon

På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer) ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Regelbunden medicinering

Specialdiet, allergier

Respons 33


34 Respons


KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet VERKSAMHETSLEDARE Bodil Viitanen Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-525 1243 bodil.viitanen@fspc.fi

REHABILITERINGSCHEF Ann-Charlott Rastas Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-368 8891 ann-charlott.rastas@fspc.fi

REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar måndag-torsdag

BYRÅ-/REDAKTIONSSEKRETERARE Sonja Wickman Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8951 sonja.wickman@fspc.fi

INFORMATÖR Pernilla Nylund Kanalespl. 19 B 13, 68600 Jakobstad Mob. 050-548 8950 pernilla.nylund@fspc.fi

VERKSAMHETSKOORDINATOR Nonni Mäkikärki Georgsg. 18 A Pl9, 00120 Helsingfors Mob. 050-590 3436 nonni.makikarki@fspc.fi

I NÄSTA NUMMER...

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitetshus Algården Verksamhetsled. Anki Sundqvist Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 anki.sundqvist@contactrf.fi www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN r.f. Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Jessica Söderman Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Sydösterbotten PRIMULA r.f. Psykosociala föreningen Primula r.f. Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi www.vanstuganprimula.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN r.f. Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Långviksg. 13, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Vörå RÅGBLOMMAN r.f. Gun-Maj Långs Grannasv. 1, 66600 Vörå Mob. 040-529 5062

Respons nummer 2/2018 har deadline 15 maj och utkommer i juni. Skicka gärna in material till oss på adressen Psykosociala förbundet/Respons, Kanalesplanaden 19B 13, 68600 Jakobstad eller e-post till: pernilla.nylund@fspc.fi.

Vasa EMPATI r.f. Helena Nykamb Kyrkoespl. 3 A 12, 65100 Vasa Mob. 050-560 8325

Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKTEN r.f. Snickeriv. 2, 66100 Malax Tel: 050-382 7830

NYLAND Helsingfors SYMPATI r.f. Verksamhetsled. Anne Ahlgren Mob. 050-446 2974 info@sympati.fi www.sympati.fi Borgå RINGEN r.f. Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS r.f. Margareta Gripenberg Tel. 040-842 9861 Raseborg LIVSGNISTAN r.f. Pamela Kinnunen Mob. 040 73409 46 info@livsgnistan.fi ACCEPTANS r.f. Karolina Asén info@acceptans.fi

ÅBOLAND Pargas DUETTO r.f. Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi LA LOTTA r.f. Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA r.f. Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664

Respons 35


Respons skriver ur brukarperspektiv om psykiskt funktionshindrades situation, behov och vård. Tidningen riktar sig främst till människor med psykisk ohälsa, men också till de som arbetar med, eller på andra sätt har kontakt med människor som har psykiska besvär. Till politiker och andra beslutsfattare.

PELLE SVANSLÖS 23.3-11.5 EFTERSNACK LIVE! 8.3 NU IMORRON - FÖRFATTARKVÄLL 15.3 kl 19 VASAS FLORA OCH FAUNA 13.4 kl 19 KALEVALA PÅ TREKVART 20.4 kl 19 BILJETTSLÄPP KAJ 7.4 WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

Respons 1/2018  

Psykosociala förbundets medlemstidning

Respons 1/2018  

Psykosociala förbundets medlemstidning

Advertisement