psy k isk häl sa
*
rehabil i t er ing
*
åt erhä mtning
*
DELAKTIGHET
nr. 1 - 2015 Psykosociala föRBUNDETS medlemstidning
En krokig väg genom mobbning och missbruk Benjamin Sidorov hade en svår uppväxt
Den osynliga ångesten Tre gymnasietjejer berättar om sin studievardag
Hur mår unga idag? Tema: Ung och utsatt Respons 1
nr. 1/2015
innehåll
3
PÅ NÄTET ÄR MAN EXTRA UTSATT Pernilla Nylund
16
4
IBLAND BEHÖVER MAN EN PAUS FRÅN "ALLA MÅSTEN"
"en femtedel av adhd-barnen blir 20 missbrukare senare i livet"
Pernilla Nylund
Pernilla Nylund
24
den uppkopplade barnhjärnan Pernilla Nylund
HAN VÄXTE UPP UNDER TRASIGA FÖRHÅLLANDEN Pernilla Nylund
10
NU HAR ACCEPTANS RF GRUNDATS Ira Häggström
12
"mycket okunskap kring cannabis" Pernilla Nylund
14
ångesten tog över hela kroppen Pernilla Nylund
6
förövaren hittade henne på nätet Pernilla Nylund
28
de osynliga skilsmässobarnen Pernilla Nylund
32
psykiska första hjälpen - en kurs för alla Johanna Cresswell-Smith
rehabiliterings- och 38 anpassningskursverksamhet 2015
UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel: 06-7232 515 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi
ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund tel. 06-7232 516 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Ira Häggström MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr
PÄRMBILD: Mia Österback, foto Nicklas Storbjörk ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi 2 Respons
redaktörens kolumn
På nätet är man extra utsatt Att unga människor är en särskilt utsatt grupp i vårt
henne, börjar kontrollera och hota henne. Och gör
samhälle, det är ett faktum som antagligen inte förvå-
det ofattbara – han säljer henne till andra män. I fyra
nar. Det är mycket som händer i en ung människas
månader. Till slut lyckas Paulina fly. Läs artikeln om
kropp och miljoner tankar som flyger genom huvudet.
Paulina på sidan 16.
Många kämpar med studier och prestationskrav, andra får ångest av de oändliga valmöjligheterna som finns
Det här är årets första Respons och det är en viktig
där ute idag. Att vi dessutom är uppkopplade dygnet
tidning du håller i din hand. Vi kan inte blunda för ung-
runt påverkar förstås vårt psykiska välbefinnande.
domsproblematiken som finns ute i samhället idag. Tillsammans kan vi stöda och hjälpa de unga runt omkring
Det som däremot har förvånat mig under arbetet med
oss. Visa att du bryr dig. Fråga hur din granne mår. Och
den här tidningen är vuxenvärldens handlingsförlamn-
lyssna på svaret.
ing i flera fall som vi skriver om. Det handlar om vuxna
I den här tidningen skriver vi också om självkänsla
som inte vill se problem, om lärare som blundar för
och om den nya, unga föreningen Acceptans. Dessu-
verkligheten, om vårdpersonal som inte förstår vidden
tom bjuder vi på en helsida med bloggtips.
av problematiken, om poliser som tycker att våldsoffer får skylla sig själva.
Välkommen!
Vi har bland annat träffat 24-årige Benjamin Sidorov
Pernilla Nylund
som växte upp under dysfunktionella familjeförhål-
Informatör
landen. Mamman var bipolär, pappan alkoholist, och under sina första levnadsår flyttades Benjamin mellan 13 olika daghem. I intervjun berättar han om sitt destruktiva beteende som börjar i ung ålder och vi får följa med på en krokig väg genom mobbning, drogmissbruk, depressioner, självmordsförsök och vistelser på mentalsjukhus. Intervjun finns på sidan 6. Paulina Bengtsson var som vilken 22-årig tjej som helst - tills hon träffade en elva år äldre man på nätet. - Han hade talets gåva och han var väldigt kärleksfull. Dessutom ville han stadga sig och få barn, precis som jag. Jag blev störtförälskad! Två veckor senare bestämde vi oss för att träffas. Paulina sätter sig på tåget och reser till mannen. Redan vid första anblicken känner hon att något inte står rätt till. - Jag ville ändå ge honom en chans. Det kändes dumt att bara åka hem igen utan att försöka. Redan från dag ett tar mannen ett hjärngrepp runt
▪
"Ibland behöver man en paus från alla måsten" 18-åringarna Anna, Julia och Mia studerar tredje året på gymnasiet. I deras omgivning och studievardag finns det en hel del ångest, menar de, men ångesten syns inte alltid. Det här är deras funderingar kring hälsa och välbefinnande. TEXT: Pernilla nylund Foto: nicklas storbjörk
V
i slår oss ner vid ett runt
hand i hand med den fysiska hälsan.
inom idrotten, säger Mia Österback.
bord i Jakobstads gymna-
- I våra studier har vi läst en hel del
- Jag vet också att jag mår väldigt
sium. Trion har håltimme
om psykisk hälsa och vi har fått refle-
bra av att idrotta och röra på mig. Och
och tar gärna en prats-
ktera och lära känna oss själva genom
så är det skönt att kunna stänga ute allt
tund om vardagshälsa, studiepress
personlighetstester och liknande. Jag
annat och bara fokusera på friidrotten
och framtidsdrömmar. Alla tre läser
idrottar ganska mycket och behöver
en stund. Då orkar man bättre ta tag i
psykologi i sina gymnasiestudier och
känna mig själv och veta hur jag
allt annat sen, menar hon.
har funderat mycket på sitt psykiska
reagerar i olika situationer. Det psykiska
Anna Liljekvist säger att det är
välbefinnande, och att detta ofta går
är nästan lika viktigt som det fysiska
just den där pausen som är så viktig.
4 Respons
- Det är klart att motion har stor betydelse, men jag tror nästan att vilken hobby som helst gör att man kopplar bort andra måsten i vardagen, vilken i sin tur gör att man mår bra. Anna Liljekvist
Anna Liljekvist, Mia Österback och Julia Åstrand går sista året på Jakobstads gymnasium. De funderar mycket på sitt eget psykiska välmående. Pausen från alla måsten.
en sådan personlighet att jag nästan
tidpunkt i livet. Snart är gymnasietiden
- Det är klart att motion har stor
överanalyserar allt så jag tror att det
slut och det har blivit dags att söka sig
betydelse, men jag tror nästan att
skulle bli tufft för mig att jobba som
vidare mot nya utmaningar. Alla tre är
vilken hobby som helst gör att man
psykolog, även om det verkar jätteint-
riktigt ivriga på att få bryta gamla mön-
kopplar bort andra måsten i vardagen,
ressant. Jag tror att jag skulle ta med
ster och köra igång med någonting
vilket i sin tur gör att man mår bra.
mig jobbet hem och fundera mycket
annorlunda - det glittrar i ögonen när
Julia Åstrand berättar att hon mår
på klienterna även utanför arbetstid. Så
de pratar om framtiden, drömmarna,
”sjukt bra” av högintensiv träning.
jag ska nog söka till talterapeut istället,
allt nytt som de ännu inte kan förhålla
berättar Julia Åstrand.
sig till. Anna tycker att det ska bli spän-
- Men det sociala är också en viktig faktor. Om man tränar gör man det ofta
- Jag tycker inte alls om att vara
nande att flytta hemifrån, Mia ska stud-
tillsammans med andra och då får man
stressad så jag försöker planera mina
era till psykolog – antingen i Åbo eller
den sociala biten på köpet, säger hon.
studier så gott jag kan. Hittills har det
i Umeå. Så småningom drömmer hon
funkat bra för mig, säger Mia Österback.
om hus och familj. Julia tänker studera
Pressen har förändrats
- Och jag tycker att det är så skönt
till talterapeut, men hon säger att det
Angående studiepress hävdar de alla
att man nu har lärt sig att livet inte går
känns helt okej om planerna plötsligt
tre att pressen har förändrats under
under fast man inte har bra betyg i alla
skulle ändra. Inställningen att ”allting
åren på gymnasiet.
ämnen. Bara jag gör mitt bästa så kom-
ordnar sig” genomsyrar hela samtalet och synen på livet är positiv.
- Under första året på gymnasiet var
mer jag antagligen in på den utbildning
jag mest stressad över betygen och
jag har valt. Med hjälp av uteslutnings-
De berättar att det är många i deras
ville att de skulle se ut på samma sätt
metoden har jag kommit fram till att
ålder som har ångest, men att ångesten
som i högstadiet. Men det där har
jag ska söka till skönhetsbranschen,
inte alltid syns på utsidan.
ändrat. Nu under tredje året funderar
säger Anna Liljekvist.
jag mest över vilka betyg jag behöver
- Jag tror att det beror mycket på hur man är som person och hur
för att komma in dit jag vill. Först hade
Spännande tid i livet
mycket press man lägger på sig själv,
jag tänkt söka till psykolog, men jag har
Tjejerna befinner sig i en spännande
säger Julia Åstrand.
▪
Respons 5
6 Respons
TEMA UNG OCH UTSATT
Han växte upp under
trasiga förhållanden När Benjamin Sidorov var liten trodde han att han hade två mammor - en snäll och en dum. Mamman var bipolär, pappan alkoholist och hela uppväxten andades otrygghet och känslomässig obalans. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND
I
dag är Benjamin Sidorov 24 år
lematiken?", funderar han. Det enda
jag hade ett stort hyss på gång – som
och studerar till socialarbetare vid
som, utåt sett, vittnar om allt han har
att hota med att bränna ner hela sko-
svenska Social- och kommunal-
varit med om är de många ärren på
lan.
högskolan i Helsingfors. Han säger
armarna och magen. Ärr, som för alltid
- Mobbningen började i fjärde klass.
att han mår bra just nu, men ibland kän-
kommer att påminna honom om en
Det var hemskt. Jag hade alltid ångest
ner han sig väldigt ensam. Varken mam-
svår barndom.
och låg ofta och grät. Under den här
man eller pappan finns med i bilden län-
tiden kände jag för första gången att
Mamman vill ta livet av sig
jag inte ville leva mer, berättar han.
mamman. Han säger att han inte mår bra av att träffa sina föräldrar.
gre, mer än en väldigt ytlig kontakt med
När han ska börja 5:an flyttar han
Benjamin föds i Vasa och bara en kort tid
tillbaka till mamman i Vasa, som nu
- Men visst önskar jag ibland att det
efter födseln skiljer sig föräldrarna. Mam-
har hittat en ny man. Även här blir
fanns en varm och trygg famn att krypa
man flyttar runt väldigt mycket - Vasa,
Benjamin mobbad, för att han talar en
in i och gråta en skvätt, speciellt om det
Borgå, Åland - och Benjamin försöker
annan dialekt. Efter några månader blir
har varit en tung dag, säger han.
ständigt hitta sin plats på varje nytt
mammans nya karl så våldsam att Ben-
Vi träffas på ett kafé i centrala Hels-
daghem. Redan som liten förstår han att
jamin och hans mamma tvingas flytta
ingfors. I Tennispalatsets andra våning
mamman vill ta livet av sig och han har
till ett skyddshem.
känner han sig som hemma, och vi
minnesbilder av att han är tillsammans
- Mitt minne av skyddshemmet är
slår oss ner vid favoritbordet. Benjamin
med mamman i bilen och mamman tar
att jag ofta satt och tittade ut genom
beställer en smörgås, och sen börjar
hans hand och säger "nu dör vi".
fönstret och ner på dagisbarnen som
han berätta. Han målar upp en alldeles
När han ska börja lågstadiet flyt-
makalös historia; om hur han som liten
tar de hem till morföräldrarna i Borgå.
Så småningom tar hans pappa kon-
slussades mellan 13 olika daghem, om
Benjamin bor tidvis ensam med sina
takt och Benjamin träffar sin far lite då
mobbningen han utsattes för i skolan,
morföräldrar, som han beskriver som
och då. De går på bio och Benjamin
om självdestruktiviteten, missbruket
"jättestabila". Mamman åker tillbaka till
tycker om att umgås med sin pappa.
och turerna till psyket. Under många
Vasa och besöker sin son någon helg
år står vuxenvärlden handfallen, ofta
då och då.
- tror Benjamin - vill man inte se vad som faktiskt händer. "Kanske det är lättare att blunda än att ta tag i prob-
Redan i lågstadiet börjar självdestruktiviteten. - Jag var rätt snäll i skolan, ända tills
lekte nedanför.
- Mamma var egentligen aldrig emotionellt närvarande. Visst fick jag mat och så, men jag isolerade mig och spelade Playstation mest hela tiden, säger han. Respons 7
Benjamin Sidorov har en trasig barndom i bagaget och det har tagit lång tid att komma ut ur det självdestruktiva beteende som gjorde att han under många år åkte ut och in på psyket.
Mobbningen fortsätter
inte som något självdestruktivt, utan
I högstadiet tar mobbningen ny fart
som något äkta, något med sanning,
och när han diskuterar saken med sin
något bra".
pappa säger han att sonen ska lösa problemen med våld. Samtidigt bör-
Det dröjer inte länge förrän han bör-
jar Benjamin dricka alkohol och röka
jar skära sig. Tonåringen har vänt livet
och han är ofta borta från skolan. Som
ryggen och är full av självhat. Vuxen-
14-åring rakar han sitt huvud, köper en
världen har ännu inte insett vidden av
bomberjacka och börjar umgås med
problematiken.
människor som sympatiserar med
- Ibland frågade någon lärare hur
nazister. Han besöker olika grupperin-
det är med mig, men inte var det mer
gar och delar i evenemang kring detta.
än så.
- Jag känner mig jättetacksam över att ha fått en andra chans. Jag har fortfarande problem med att hantera känslor och jag sörjer relationen till mina föräldrar. Men jag mår bra.
I en kolumn i tidningen Respons 4/2014
När Benjamin fyller 15 år får han öl
skriver Benjamin så här om tiden med
av sin pappa i födelsedagspresent (öl,
nazisterna:
som pappan senare kommer att dricka
gången in, men inte heller nu upplever
upp själv). Benjamin träffar sin första
Benjamin att han får något vidare stöd.
"Det var kanske en lek först, och jag
flickvän men har svåra anknytning-
- Om man är socialt kompetent kan
förstod inte bättre, men här hade
sproblem. Snart gör han sitt första
man prata runt och manipulera vem
självhatet blivit så pass stort så själde-
självmordsförsök - han vill hoppa ner
som helst. De vuxna strök mig medhårs
struktiviteten fick leva fritt. Jag såg det
från ett hus. Socialen kopplas för första
och ifrågasatte aldrig mina handlingar.
8 Respons
I gymnasiet går det rätt bra. Han är
längtade jag tillbaka till psyket för där
en smart kille och har lätt för att lära,
fick man åtminstone träffa andra. Så
men drogerna tar över och han känner
jag skar mig, det var liksom min biljett
sig hatisk mot alla.
till psyket.
BENJAMIN OM....
Två år senare försöker han ta livet av
Och så håller det på. Ända till januari
... hur unga utsatta kunde få bättre
sig igen - han överdoserar på sin mam-
2013 då Benjamin är inlagd på psyket
hjälp? Jag tror Finland är rätt efter
mas mediciner. Efter den händelsen får
för sista gången. Han träffar sin fjärde
med psykvården jämfört med andra
han prata med en psykiater som efter
psykolog som föreslår att han ska åka
länder. Jag tror att om man skulle
ett kort samtal säger "du verkar inte
på behandlingshem.
ha mera kognitivt inriktad hjälp
särskilt självmordsbenägen så du får
Där kommer vändningen. Han skriver:
direkt i ung ålder så skulle många få möjligheten att bryta sina destruk-
åka hem". Inget mer stöd än så erbjuds, ingen eftervård. Eftersom han är mind-
"Sen kom behandlingshemmet när jag
tiva mönster. Jag har hört det av en
erårig kopplas socialen återigen in,
var 22. Där började min del dras fram.
del professionella och anser även
men inte heller nu får han något stöd,
Istället för klappande på huvudet så
själv att bara samtala med någon
tycker han.
blev jag konfronterad. Min världsbild
inte hjälper så många människor,
blev utmanad, mitt beroende av hat,
man behöver enligt mig även aktivt
Beroendepersonlighet
droger och förstörelse blev satt i sitt
utmana det destruktiva, finna alter-
Benjamin har en beroendeperson-
rätta ljus. Här började jag se hur jag själv
nativa lösningar och tankebanor. En
lighet. Under långa perioder isolerar
drivit mig till ett stadium där jag varje
annan bra sak enligt mig skulle vara
han sig och spelar dataspel dygnet
dag önskade att jag skulle dö".
att man undervisade i självkänsla
runt. Han känner sig melankolisk och
varje vecka i skolorna från ung ålder.
längtar ofta "till en annan plats". Efter
Han berättar att han äntligen kunde
gymnasiet blir han helt marginaliserad
distansera sig från sitt självdestruktiva
... hur han ser på livet idag? Livet är en
- han har ingen studieplats, inget jobb
jag och urskilja en väg där han slapp
stor process, ibland mår man sämre,
och han sticker från militären efter bara
lida dygnet runt. Han känner hopp och
ibland bättre, det förändras konstant.
tre dagar för att han inte kan ta kritik.
börjar inse hur mycket han har skadat
Överlag är det bättre än någonsin. Tänk
sig själv under de senaste åren.
vad skönt det är med vardagliga pro-
- Jag försöker studera socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa, men det går
- Här var det inget daltas mer. En av
blem! Jag har stort hopp inför framti-
inte. Och samtalspsykologen jag går
vårdarna satte hårt mot hårt och jag
den, jag kunde aldrig tro saker kunde
hos stryker mig bara medhårs. Det blir
insåg att jag är vuxen nu. Jag måste
vända och bli så bra som det är idag.
liksom aldrig bättre, säger han.
sluta vara en idiot. Det är mitt val och
Istället tar Benjamin snabblån på
mitt ansvar och jag vill välja att leva.
...sina framtidsdrömmar? Jag skulle
snabblån för att kunna finansiera sitt
Idag har diagnoserna tynat bort
drickande. Han är deprimerad, ständigt
och Benjamin lever numera ett liv
ungdomar.
onykter eller bakfull. Han skär sig och
med sunda värderingar. Han drivs
ungdomar och/eller ungdomar med
hamnar på psyket och får en massa
inte längre av hat - istället vill han
beroendeproblematik. Jag tror att
olika diagnoser. Där försöker han
leva ett anständigt och gott liv. Han
jag kunde göra mest nytta där. Jag
hänga sig i några lakan som han tvin-
säger att han drömmer om trygghet
skulle även en dag vilja ha ett vanligt
nar ihop.
- en bil, ett hus, en fast inkomst och
"Svenssonliv". Många anser det kan-
vanlig vardag.
ske är lamt, men man måste förstå
- Jag fick märkligt nog någon slags njutning av allt självskadebeteende. Det är väldigt svårt att förklara.
vilja arbeta som socialarbetare med Möjligtvis
kriminella
- Jag känner mig jättetacksam över
att jag aldrig har upplevt det, jag har
att ha fått en andra chans. Jag har fort-
testat på allt annat tillräckligt för att
Nu följer en tid när han åker in och
farande problem med att hantera käns-
förstå att det där andra inte är min
ut på psyket. På permissionerna dricker
lor och jag sörjer relationen till mina
grej, min grej nu är att sträva efter
han. Snart börjar han knarka igen.
föräldrar. Men jag mår bra.
balans och sinnesro i vardagen.
- Ibland kände jag mig så ensam. Då
Jag väljer att må bra.
▪
Respons 9
Nöjda grundare till Psykosociala ungdomsföreningen Acceptans rf. Från vänster Josefine, Tom, Miivi, Benjamin och Ylva.
Nu har Acceptans rf grundats En av Psykosociala förbundets målsättningar för år 2015 är att få med fler unga medlemmar och nå en yngre målgrupp. Att få med unga och unga vuxna är en utmaning - det handlar om att utveckla verksamheten på innovativa sätt så att unga nås bättre och vågar och kan vara delaktiga inom förbundets olika verksamhetsområden. Nu har den nya psykosociala ungdomsföreningen Acceptans rf grundats, och det är vi mycket glada för. TEXT OCH FOTO: ira häggström
P
sykosociala förbundets per-
ensamma. Föreningen vill också skapa
sonal stöder och hjälper
förutsättningar för återhämtning. Före-
Ungdomarna som ligger bakom allt
gärna till att grunda nya
ningens verksamhet kommer att vara
bakgrundsjobb och planeringsarbete
riksomfattande och riktar sig till per-
är Benjamin Sidorov, Ylva Hellgren,
soner i åldern 15-32 år.
Tom Viitanen, Josefine Nordberg samt
psykosociala
föreningar.
Jag, regionsekreteraren Ira, har haft fördelen att få vara med på ett litet
ciala förbundet regionkansli finns!
Miivi Selin-Patel.
fattande föreningen tillsammans med
De har grundat föreningen
bakgrund, kunnande och intressen.
ett toppengäng ungdomar!
Den 8.1.2015 blev det officiella datumet
Benjamin Sidorov (24 år) och Jose-
hörn att starta upp den nya, riksom-
Ungdomarna har alla lite olika
ungdomsförenin-
då den Psykosociala ungdomsförenin-
fine Nordberg (23 år) studerar socialt
gen Acceptans rf ska arbeta för att
gen Acceptans rf grundades. Den nya
arbete vid Svenska Social- och Kom-
kunna erbjuda ett vardagligt stöd för
unga föreningen kommer bland annat
munalhögskolan i Helsingfors. Ylva
unga som lider av psykisk ohälsa,
att idka samarbete med Psykosociala
Hellgren (24 år) är på slutrakan av sina
samt för unga anhöriga till personer
föreningen Sympati rf. som verkar i
socialpsykologi studier vid Helsinfors
med psykisk ohälsa som upplever
Helsingfors. Acceptans kommer bland
Uni. Tom Viitanen (23 år) studerar i sin
att de behöver stöd. Föreningen vill
annat att få träffas i Sympatis lokal-
tur ekonomi vid Svenska handelshög-
arbeta för att minska marginaliserin-
iteter och därför skedde det officiella
skolan i Vasa och Miivi Selin-Patel (28
gen bland unga i Svenskfinland som
grundandet av föreningen på Eriksga-
år) jobbar som verksamhetsledare för
lider av psykisk ohälsa eller känner sig
tan i Helsingfors där också Psykoso-
Psykosociala föreningen Sympati r.f.
Psykosociala
10 Respons
Varför behövs föreningen?
upplever att de vågar komma till, eller
Ungdomarna har helt klart för sig var-
emang ska kännas lockande”
för de vill vara med om att starta en
Benjamin:
riksomfattande psykosocial förening
förväntningar men försöker hålla båda
Styrelsen för Psykosociala förbundet
riktade till unga.
fötterna på jorden. Med ett gott arbete
rf lediganslår att senast 31.5.2015
Ylva Hellgren: ”Efter att ha jobbat med
och sammarbete så tror jag detta kom-
söka stipendier från Jubileums-
unga i huvudstadsregionen så har
mer bli något stort”.
fonden. Stipendier kan sökas av
jag märkt att det fortfarande finns en
Tom: ”Drömmen är ju den att vi når
enskilda personer (inte föreningar)
tröskel för många att våga berätta att
ut till vår målgrupp snarast möjligast
för motion och synlighet av psykisk
de lider av psykisk ohälsa. Generellt
och att det vi håller på med har en
hälsa och ohälsa – till exempel reha-
finns det ännu ett stigma i Finland
viktig betydelse för våra medlem-
biliteringskostnader,
kring psykisk ohälsa, även om vi vet att
mar”.
der eller rimliga rekreationskostna-
kontakta per epost, och att våra even”Jag
har
rätt
STIPENDIER KAN SÖKAS stora
studiekostna-
der. Vi vill även stöda idéer som på
många mår dåligt. Jag har också notunga kan vända sig ifall de inte söker
Riksomfattande ungdomsförening
efter att tala med en professionell eller
Psykosociala
ungdomsföreningen
Om du vill ansöka om stipen-
en vuxen. När jag blev tillfrågad att vara
Acceptans rf är en riksomfattande
dium från Jubileumsfonden kan
med och starta Acceptans så kunde jag
förening. Hur ser ungdomarna på detta
du
inte tacka nej, eftersom jag upplever
och hur kommer verksamheten konk-
från kansliet på tel. 06-7233153/06-
att jag vill och kan ge något för denna
ret att organiseras?
7232515. Vi kan skicka den åt dig
målgrupp. Jag tycker om att bemöta
Ylva: ”Eftersom jag inte är uppvuxen i
antingen per vanlig post eller per
människor i olika livsskeden”.
erat att det finns ganska få ställen dit
ett eller annat sätt synliggör psykisk hälsa och ohälsa.
beställa
ansökningsblankett
huvudstadsregionen så förstår jag att
e-post.
vi
det kan kännas som jobbigt att ta sig
bifoga eventuella bilagor som bely-
behöver en förening där man kan
till Helsingfors för att kunna träffas. Jag
ser ändamålet för din ansökan och
stödja och hjälpa utan att det är ett
hoppas att vi kan hålla föreläsningar
skicka in den per post undertecknad
tvång från någon psykiatrisk enhet
på olika håll i Svenskfinland, exempel-
till Psykosociala förbundet rf/Styrel-
eller arbetsförmedling. Det känns
vis i skolor. Vi kommer också att vara
sen, Solkullavägen 65, 68600 Jakob-
mer äkta då. Både att ta emot hjälp
tillgängliga per epost, och vi vill mer än
stad. Märk kuvertet Stipendieansö-
och att hjälpa. Att ungdomar hjälper
gärna samarbeta med andra förenin-
kan. Ansökan ska vara oss tillhanda
andra ungdomar tror jag är mycket
gar och tredje sektorn – inte enbart i
senast 31.5.2015. Beslut om stipen-
effektivt”.
Helsingfors”.
dier delges sökandena i augusti
Tom Viitanen: ”Det värmer mitt hjärta
Benjamin: ”Jag tror det är viktigt det
2015.
att få vara verksam i en nygrundad
finns stöd i hela Svenskfinland. Att
förening från början med ett fint och
finna personer som har nytta av oss
viktigt syfte samt att få möjligheten till
som förening både i huvudstadsre-
att så frön direkt till god bokföringssed.
gionen och i Österbotten. Att samar-
Den ekonomiska utmaningen är dock
beta med olika enheter och instanser
ändå endast en liten glädjeskvätt i
och även arbeta utåt via till exempel
mina ögon, eftersom jag tror att före-
föreläsningar och samtalsgrupper är
ningen kommer att spela en så stor
något vi vill satsa på”.
och viktig roll i många ungas liv, vilket
Tom: ”De salar och skolor som behöver
kommer att vara det mest givande av
föreläsning, där ska det föreläsas. De
allt”.
ställen som behöver våra evenemang,
Benjamin
Sidorov:
”Jag
tror
Fyll i den omsorgsfullt,
där ska det verkställas. I enlighet med
Hur ser förväntningarna ut?
vårt syfte och budget förstås”.
Ungdomarnas förväntningar på den
Vi önskar föreningen lycka till! Ifall Du
nya föreningen:
blev intresserad av Acceptans verksam-
Ylva: ”Jag hoppas att vi som fören-
het eller känner någon som vill höra
ing så snabbt som möjligt når ut till
mera om verksamheten lönar det sig
vår målgrupp, det är ett av våra stora
kontakta föreningens ordförande Ben-
mål för detta år. I övrigt hoppas jag att
jamin Sidorov per epost: info.accept-
vi kan vara ett mötesställe som unga
ans@gmail.com.
▪
Har ni sett någon snyggare disktrasa? Hjärnkoll hade utan tvekan den bästa marknadsföringsprylen på konferensen "Psykisk (O)hälsa - Samhällets barn och unga" i Stockholm den 28-29 januari. För det är ju precis så - ibland suger livet.
Respons 11
TEMA UNG OCH UTSATT
"Mycket okunskap kring cannabis" Den sägs vara en personlighetsförändrande drog. Men vad är det som händer i kroppen - fysiskt och psykiskt - när man röker cannabis? Föreläsaren Amelie Andersson har i många år arbetat med drogberoende ungdomar och deras familjer. Numera ägnar hon sig främst åt kunskapsspridning och har skrivit boken "Cannabis - en olycklig kärlekshistoria". TEXT: PERNILLA NYLUND
V
ad är det egentligen som
det: "den förvrider ens egenskaper och
rummet alldeles mörkt. Men då är du
väcker
vårt mående".
så nere i ditt missbruk att du inte refle-
nyfikenheten
på
cannabis? Och vad händer i kroppen vid ett rus?
- Man märker inte av förändringen
kterar särskilt mycket över det.
själv och det är ju lite kusligt. Man kan-
- Ruset, ja det är som att skruva
ske bäst kan beskriva missbruket som
upp volymen på en radio - alla sinnen
att man först sitter i ett helt upplyst rum
Innehåller 420 olika ämnen
förstärks och alla dina upplevelser blir
med en stark lampa. Sen vrider man ner
Cannabis innehåller 420 olika ämnen
starkare, säger Amelie Andersson.
ljuset lite för varje dag som går, så att
varav drygt 60 är psykoaktiva, det
du inte märker förändringen. Till sist är
vill säga – de ger dig ett rus. Den ger
- Det är därför den här drogen lockar till sig så många ungdomar. I Sverige, där Amelie Andersson bor och arbetar, är cannabis det vanligaste berusningsmedlet efter alkohol. Hon säger att allmänheten har dålig kunskap om just cannabis, och att många tror att det är en light-drog. - Anledningen till att man på olika håll i världen vill legalisera cannabis beror på att det är en relativt ny drog och att man har för lite kunskap om dess följder, både för individen och för samhället. De länder som har lång erfarenhet av cannabis vill inte legalisera cannabis, för de vet hur följderna ser ut, säger hon. Cannabis är en personlighetsförändrande drog som hindrar den psykologiska och sociala mognadsprocessen. Eller som Amelie Andersson uttrycker 12 Respons
Amelie Andersson har fräffat många drogberoende ungdomar i sitt arbete.
skor. Det är också en tid när många unga
- Cannabis är en personlighetsförändrande drog som hindrar den psykologiska och sociala mognadsprocessen. - Man märker inte av förändringen själv och det är ju lite kusligt.
mår dåligt och då är det vanligt att man vill fly från sitt mående genom att testa
FAKTA
Vad är Cannabis?
droger. Fastnar man har branschen en långvarig kund och därför marknads-
Cannabis används som ett samlingsnamn
förs cannabis väldigt starkt just nu. Här
för bland annat marijuana, hasch och
gäller det att kunna stå emot och inse
hascholja. Dessa kommer från en hamp-
att dagens marknadsföring för cannabis
växt som heter Cannabis Sativa. Växten
ser ut precis som dåtidens marknads-
innehåller över 400 kemiska substanser,
föring för tobaksrökning.
varav 60-80 är psykoaktiva och påverkar
- De är så sårbara våra unga! Vi kom-
psyket.
mer att förlora många unga människor i
En av cannabinoiderna förkortas THC
missbruk om vi har en tillåtande attityd.
(delta-9 tetrahydrocannabinol) som ger
Många unga klienter som Amelie
ett rus.
Andersson har pratat med berättar att
Cannabis är fettlösligt vilket gör att det
anledningen till att de röker cannabis är
stannar kvar länge i kroppen, upp till sex
att de vill få en ”paus” från livet – från
veckor om det röks regelbundet. Det
psykiska effekter (individuellt hur du
alla krav, förväntningar och val. De vill få
THC som man får i sig lagras i kroppens
påverkas), och den är fettlöslig, vilket
lov att vila och sova istället.
fettvävnader, som det finns mycket av i
innebär att den stannar längre i kroppen än om den hade varit vattenlöslig.
- Statistiken visar att de flesta som
hjärnan.
testar cannabis väljer bort det. Statis-
Cannabisruset beskrivs i början som att
- Många tror att man kan köra bil
tiken visar också att om man röker en tid
man blir aktiv i tanken och utåtriktad.
dagen efter att man har rökt på, men då
slutar många inom tre år – problemet är
Man kan även bli fnissig och pratsam.
är man fortfarande påverkad, förklarar
bara att de här åren ofta är ungdomsår
Cannabis påverkar dina känslor och
Amelie Andersson.
då hjärnan ännu är outvecklad.
upplevelser - allt man ser och upplever
En av anledningarna till att många
▪
upplevs starkare.
går vilse i informationsdjungeln är att
De kroppsliga tecknen på cannabisrus
cannabis till viss del har en smärtlin-
är att hjärtat slår snabbare. Man blir torr i
drande effekt, men den är marginell och
munnen och halsen och känner sig ofta
om man ställer denna effekt i relation till
hungrig eller sugen på sötsaker. Ögonen
alla negativa följder så skillnaden i argu-
blir lätt blodsprängda och överkänsliga
menten väldigt stor.
för ljus. Ibland kan den som använt can-
- Vissa hävdar att det inte finns
nabis få yrsel, ångest, olust, panikkänslor
några studier som visar att cannabis är
och förföljelsemani.
skadligt, men det är ett dåligt argument.
Ruset är i regel över på 2-3 timmar. Hjär-
Det finns massor med studier som visar
nan fortsätter dock att vara påverkad
hur vi påverkas av att röka cannabis,
av cannabis. Korttidsminnet och inlär-
säger Amelie Andersson.
ningsförmågan kan vara nedsatta i 1-2 dagar efter att man har rökt.
Drogdebut i unga år
Hjärnan påverkas. Den som röker får
Drogdebuten äger ofta rum i unga år,
försämrad minnesfunktion – både kort-
under en period av stor förändring i
tidsminnet och lagringen i långtidsmin-
livet.
net påverkas. Finmotoriken och balan-
- Den outvecklade tonårshjärnan gör oss våghalsiga – vi vill upptäcka världen, testa nya saker, lära känna nya männi-
sen försämras. Amelie Andersson har skrivit boken "Cannabis - en olycklig kärlekshistoria"
Källa: www.cannabishjalpen.se
Respons 13
Rebecca Anserud har bipolär sjukdom typ 1. I dag har hon vänt sjukdomen till en tillgång.
Ångesten tog över hela kroppen Rebecca Anserud var en sprallig 15-åring som drömde om vuxenlivet. Hon drömde om ett eget liv, om alla resor hon skulle göra när hon blev vuxen. Hemma höll föräldrarna upp en vacker fasad – både mamman och pappan var alkoholister - och snart förvandlades tillvaron till ett enda stort mörker. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND 14 Respons
R
ebecca
gick
ut
högs-
för jag ville inte erkänna att jag var sjuk.
tadiet med bra betyg och
Som 20-åring upplever hon sitt för-
hon kände att hela världen
sta så kallade ”mixed state”. Hon kän-
låg öppen för henne. Men
ner en manisk glöd samtidigt som
redan efter en vecka i gymnasiet föll
hon upplever att hon inte vill leva mer.
världen ihop som ett korthus. Rebecca
Ungefär i samma veva läser Rebecca i
insjuknade i sin första depression och
en psykologibok om manodepressiv-
hon säger att hon aldrig har upplevt ett
itet och inser att det är precis det hon
sådant mörker förut.
har.
Hon struntar i skolan, och dövar sin
- Jag grät och grät. För vem vill inse
smärta med alkohol. Så småningom
att man har en kronisk psykisk sjuk-
börjar hon fundera på självmord och
dom? Samtidigt var det en lättnad.
känner en symbios med döden.
Efter fem år visste jag äntligen vad det
- Jag gick ofta ut och vandrade på
var som var fel med mig.
nätterna. För det mesta gick jag till kyrkogården och tittade på gravste-
Tvångsvårdas fyra gånger
narna. Jag längtade dit på ett sätt som
Under året som följer åker Rebecca in
är svårt att förklara. Ingen såg den sar-
och ut på slutna psykiatriska avdeln-
gade flickan som bara drömde om att
ingar. 12 gånger är hon intagen. Fyra
få en kram. Men mina föräldrar kra-
gånger får hon tvångsvård. Hon dub-
made mig inte. De gav mig bara pen-
blar sin vikt av alla mediciner och väger
gar.
som mest 110 kg. Hon har självmord-
Under några år lever Rebecca ett väldigt hektiskt liv, blandat med svåra
stankar nästan varje dag och skäms enormt mycket över sin diagnos.
tvångsom-
- Min resa genom psykiatrin har
händertagen och flyttar till ett elevhem.
varit tung. Det känns som om jag har
Hon berättar att hon ofta är vaken flera
varit en försökskanin som läkarna har
dygn i ett svep, att hon tränar fem
testat en massa mediciner på. Det var
gånger om dagen och känner ett slags
bara tabletter och inlåsning, tabletter
segerrus som strömmar genom krop-
och inlåsning hela tiden och det dröjde
pen.
fem år innan jag fick terapi. Så här i
depressioner.
Hon
blir
- När jag är sådär speedad känns
efterhand önskar jag att vården hade
det som att ingenting är omöjligt, att
sett mig som människa när de behan-
jag kan göra vad som helst! Mani är
dlade mig, att de hade sett helheten.
svårt att förklara för den som inte har
Inte bara stämpeln i pannan.
upplevt det ruset.
Första panikångestattacken
- Depression är ingen svaghet. Det är en enorm styrka. Man behöver så mycket kraft för att komma ut ur en depression.
Har vänt sjukdomen till en tillgång Idag är Rebecca 26 år. Hon har vänt
När hon är 17 år får hon sin första pan-
sjukdomen till en tillgång och numera
ikångestattack.
Magen krampar och
föreläser hon om sin resa genom psy-
när hon lägger sig på sängen kan hon
kiatrin och boken ”Ett bipolärt hjärta”
omöjligt ta sig upp igen. Hon blir för-
som kom ut 2012. Hon säger att mani-
virrad och kan inte andas...
erna har gjort henne mer kreativ, nyan-
- Attackerna kommer som en tsunami. Sen sköljer de bort igen lika snabbt som de kom, förklarar hon. När Rebecca är 18 hamnar hon i en djup depression med psykos. - Jag stängde in mig totalt och hoppade av skolan. Jag fick hjärnspöken
srik och modigare. - Depression är ingen svaghet. Det är en enorm styrka. Man behöver så mycket kraft för att komma ut ur en depression. Manierna har hjälpt mig att ta mig över barriärer genom att göra sånt som jag egentligen inte vågar.
och vågade inte gå ut på dagarna. Mat
- De senaste åren har jag sett väldigt
köpte jag på nätterna. Jag ljög för mina
positivt på livet. Om man bara får rätt
föräldrar och sa att allt gick bra i skolan,
vård kan man må så mycket bättre!
▪
Respons 15
Förövaren hittade henne på nätet Paulina var som vilken 22-årig tjej som helst - tills hon träffade en elva år äldre man på nätet. Redan från dag ett tog han ett hjärngrepp runt henne, började kontrollera och hota henne. Och gjorde det ofattbara – sålde henne till andra män. I fyra månader. Till slut lyckades Paulina bryta sig loss. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND
P
aulina kom från en kärleks-
och få barn. Jag blev störtförälskad!
- Då kändes det som om armarna
full kärnfamilj och hade en
Två veckor senare bestämde vi oss för
och benen försvann. Jag blev helt
lycklig barndom i bagaget.
att träffas.
avskuren. Det fanns någonting i luften
Hon hade fin kontakt till sina
Paulina sätter sig på tåget och reser
som var väldigt obehagligt. Från den
föräldrar och syskon och säger att hon
till mannen. Redan vid första anblicken
dagen kontrollerade han mig. Jag var
kände sig ”väldigt hel” innan hon träf-
känner hon att något inte står rätt
som i ett fängelse i fyra månader.
fade den äldre mannen på nätet.
till. Intrycket hon får är att han är en
- Jag hade precis gjort slut med min kille. Jag var en sån som tidigt ville
”maffiaboss” med bakåtslickat hår och
Sålde henne till andra män
kläder som inger pondus.
Paulinas mardröm började där och
skaffa familj och gifta mig, men det
- Jag ville ändå ge honom en chans.
då. Mannen våldtog henne och sålde
ville inte de jämnåriga killarna som jag
Det kändes dumt att bara åka hem igen
henne även till andra män. Han la upp
träffade.
utan att försöka.
annonser på nätet för att ”marknads-
- Ganska snart träffade jag en man
I bilen från tågstationen tar mannen
föra” Paulina och sedan åkte de land
på nätet som verkligen hade talets
av sig jackan och lägger den i mellan-
och rike runt för att olika män skulle
gåva och han var väldigt kärleksfull.
rummet bredvid sätena. Paulina ser en
kunna våldföra sig på henne. Över-
Dessutom ville han också stadga sig
kniv sticka fram ur ena fickan.
greppen skedde ofta på hotellrum,
Paulina Bengtsson mår bra idag och arbetar som verksamhetsansvarig på Novahuset, där man jobbar med dem som blivit utsatta för sexuella övergrepp. 16 Respons
- Jag var som ett verktyg och jag trodde många gånger att jag skulle dö.
FAKTA Sexuellt våld är:
Sexuellt våld eller utnyttjande kan påverka offrets liv på många sätt. Det
•
våldtäkt
kan påverka arbetsförmågan, den
•
att tvinga till sexuella handlingar
mentala hälsan, parförhållandet och
•
sexuellt utnyttjande
föräldraskapet samt livskontrollen på
•
att köpa sex av en minderårig
ett negativt sätt. Därför är det viktigt
eller av en person som blivit
att söka hjälp.
offer för människohandel andra gånger hemma hos förövarna.
•
Paulina visste aldrig om hon skulle mötas av en man eller flera män.
•
könsumgånge med ett barn
Om du har blivit utsatt för sexuellt
under 16 år
våld ska du besöka läkare och göra
koppleri
en brottsanmälan hos polisen.
- Jag var som ett verktyg, och jag trodde många gånger att jag skulle dö.
En våldtäkt är inte sex utan makt-
Om du har fallit offer för ett sexual-
utövande
Sexuellt
brott eller våld i parförhållande har
mig snabbt att jag inte fick göra. Då
våld, tvingande och utnyttjande
du rätt till kostnadsfri rättshjälp. Mer
blev straffet så hårt. Han hjärntvättade
kan också ske i parförhållande och
information får du från rättshjälps-
mig och tog ifrån mig mina vänner,
äktenskap. Sexuellt våld är alltid ett
byråerna (oikeusaputoimisto).
min familj, mina intressen. Jag hade
brott, även i äktenskap.
Källa: www.infopankki.fi/sv
- I början grät jag. Men det lärde jag
och
förtryck.
ingen att ventilera med, och då blir man väldigt sårbar. Dessutom kände jag en enorm skam, jag kände att jag
Förnekelsen kommer ikapp en. Jag fick
var en skam för min familj och en skam
svåra flashbacks och mardrömmar, jag
Hjälp till offer för sexuellt våld
för mig själv. Han bröt ner mig totalt.
led av sömnsvårigheter, rädsla, ångest
Tukinainen är en riksomfattande
När jag ville ringa min mamma eller
och oro.
våldtäktskriscentral som ger hjälp
pappa satt han alltid bredvid och lyssnade.
Så småningom får hon höra att
och stöd om du har utsatts för sex-
mannen sitter anhållen hos polisen. En
uellt våld. Centralen har en gratis
annan kvinna har gått igenom samma
krisjour på numret 0800-97899. Du
Vändpunkten
helvete som hon, och gjort en polisan-
kan ringa:
Efter fyra månader hände något som
mälan. Paulina känner att hon måste
•
må-fre kl. 9–15
skulle förändra Paulinas liv.
backa upp den andra kvinnan. Mannen
•
veckoslut, helgdagar och
Hon blev gravid.
döms till maxstraff - 14 års fängelse.
- Jag blev gravid med en man
dagar före helgdagar kl. 15–21 Hjälp kan fås på finska och engelska.
som våldtagit mig. Hela jag var smut-
Hjälper andra utsatta
Tukinainen har även en Juristjour (Juris-
sig, svart, äcklig. Men jag fick något
Idag är Paulina Bengtsson 36 år och
tipäivystys) där du får information och
inom mig som var värdefullt och jag
tvåbarnsmamma. Hon arbetar som
råd om du har fallit offer för ett sexuellt
bestämde mig för att behålla barnet.
verksamhetsansvarig på Novahuset,
brott eller våld i nära relationer. Telefonnumret till Juristjouren är 0800 97895.
Paulina ringer sin ex-pojkvän och
där man jobbar med dem som blivit
ber om hjälp. Hon berättar allt och hon
utsatta för sexuella övergrepp, och hon
säger att hon kommer att dö om ingen
säger att hon mår bra.
Våld är alltid ett brott. Också våldsförövare erbjuds hjälp för att få dem att
hjälper henne nu. Exet kommer och
- Jag är fortfarande samma person.
avstå från våld. Du kan söka hjälp och
hämtar henne från hotellet där hon då
Jag har lärt mig väldigt mycket under
råd vid socialbyrån (sosiaalitoimisto) i
befinner sig.
de här åren och jag har vänt det mörka
din hemkommun. Också Jussi-arbetet
Så småningom går Paulina till
till något bra. Jag är hoppfull och jag
(Jussi-työ), som utförs av Förbundet för
polisen för att berätta. Men där möts
kan skratta, men tilliten har jag fort-
mödra- och skyddshem, kan vara till
hon av en polis som nästan tycker att
farande problem med.
stöd. Det finns på följande orter: Hels-
hon får skylla sig själv...
- Jag är inte arg på honom, jag
ingfors, Lahtis, Villmanstrand, S:t Michel,
Dottern föds och Paulina berättar att
tänker inte ge honom det. Det tar för
Uleåborg, Björneborg, Åbo och Vanda.
hon då är tvungen att ”stänga av”, att
mycket energi. Någon ursäkt kommer
Här finns mer information:
hon måste göra det, för att överleva.
jag aldrig att få, inte heller någon förk-
www.munkroppa.fi
- Men det håller inte i längden.
laring till det som hände.
▪
Respons 17
www.rgbstock.com
Tonåren - en tid av risktagande I en föreläsning om utsatthet på nätet och unga som skadar sig genom sex framträder en tydlig bild av att tonåren är en väldigt känslig tid. "Det är en tid av risktagande och just risktagande är ofta en nödvändig del i växandet", säger Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND
Å
men det kan vara förödande tryggt.
erfarenhet av arbete med
Liknar andra självskadebeteenden
unga
självskade-
Det är på en föreläsning i Stockholm vi
kan låtsas att man är någon man inte
sa
Landberg och
har
lång
- Det är möjligt att prova roller. Man
beteende. Hon har även
får ta del av hennes tankar kring varför
är, i syfte att få kontakt med barn och
forskat i varför unga skadar sig genom
ungdomar söker upp situationer där de
unga i sexuellt syfte.
sex.
skadas av andra.
Olika former av övergrepp online
För det första är det bra att vara
- En liten del av tonåringarna har
är exempelvis sexuella ofredanden,
medveten om att en tonårshjärna ännu
ett mönster av att söka sig till sexuella
spridning av filmer och bilder, cybersex
inte är helt mogen, och därför förstår
relationer som innebär att de skadar
online, grooming – alltså förberedelse
tonåringen inte alltid konsekvenserna
sig själva, både fysiskt och psykiskt.
till övergrepp, barn som utnyttjas i
av sitt risktagande. Det kan handla om
Beteendet har likheter med annat
prostitution, som använder internet för
att prova alkohol och droger eller att
självskadebeteende, som att skära sig,
att kontakta förövarna, barn som blir
söka sig till farliga platser och män-
med den skillnaden att de i dessa situ-
sålda online för sexuella övergrepp...
niskor. Många tonåringar känner sig
ationer skadas av andra.
och så vidare.
osårbara och tror inte att någonting kommer att drabba just dem. De flesta använder också nätet i sin vardag. - Idag gör man ALLT på nätet. Kommunikationen på nätet är annorlunda
När Åsa Landberg pratar om internet är det några punkter hon gärna
"Det händer inte mig"
poängterar:
I sin forskning kring varför ungdomar
- Nätet är kontaktskapande. Det
utsätter sig för risker på nätet har Åsa
är lätt för vuxna att ta kontakt för att
Landberg fått kommentarer av unga
utnyttja barn.
som utnyttjats på nätet som säger att offentligt.
de inte förstod riskerna, andra tänkte
man ut en bild eller skriver nedlåtande
Fotoalbum ligger ute, vilket gör barnen
"det händer inte mig", några förklarar
kommentarer får det snabb spridning
mer sårbara.
att "fördelarna övervägde" eller att de
och kan ha en grym bieffekt. Lägger
- lika snabb spridning som all annan information, säger Åsa Landberg. 18 Respons
-
Det
privata
blir
- Internet är gränsöverskridande och känns ofta anonymt och tryggt,
inte kunde ta sig ur situationen. En del av ungdomarna söker upp
vuxna online för att få bekräftelse, uppskattning, pengar, kärlek, trygghet, smärtlindring, "någon som förstår mig". - I flera fall är de här ungdomarna så avtrubbade från tidigare händelser i livet att de helt enkelt "stänger av" sina känslor. De känner ingenting, de bryr sig inte. De har ofta varit utsatta för grymheter i sin barndom eller kommer från en trasig bakgrund, säger Åsa Landberg. - Det kan vara ett sätt att hantera en outhärdlig verklighet och är ofta förknippat med trauma. I Sverige anmäls mindre än tio procent av alla de här övergreppen. - Vuxenvärlden, hälsovården och sjukvården måste bli bättre på att fånga upp barnen som har blivit utsatta för övergrepp! De här barnen måste få skydd, bekräftelse, information och terapeutisk hjälp, säger Åsa Landberg.
▪
I sin forskning kring varför ungdomar utsätter sig för risker på nätet har Åsa Landberg fått många kommentarer av unga som utnyttjas på nätet som säger att de inte förstod riskerna.
Flickor mår inte bra Tonårsflickorna mår allt sämre. Det visar en undersökning om hälsa i skolan som Institutet för hälsa och välfärd THL låtit göra. Nästan var tredje tonårsflicka har i något skede sökt hjälp för sin ångest. TEXT: KAJSA HYTÖNEN, SVENSKA YLE
U
ngefär var sjätte tonårs-
Bland tonårspojkarna är siffrorna
skar ned på servicen efter den den
flicka uppger att hon lider
lägre, ungefär var tionde har sökt hjälp
ekonomiska depressionen, säger Hon-
av ångest och nästan var
för ångest och depression och dryga
kasalo.
tredje flicka har någon
fem procent uppger att de nu lider av
Honkasalo säger att man borde
gång sökt hjälp för ångest och depres-
ångest. Men Pia Sundell tror inte att de
satsa mer resurser på förebyggade
sion. På tio år har andelen flickor som
egentligen alls mår så mycket bättre än
åtgärder. Pia Sundell är inne på samma
sökt hjälp stigit från ungefär var femte
flickorna.
linje och menar att det krävs många
flicka till var tredje.
- Pojkar kan agera ut, missbruka
Siffrorna förvånar inte Barnavårdsföreningens
verksamhetsledare
Pia
Sundell. Hon menar att det är resultatet
alkohol och droger eller ha ett aggressivt beteende och på det sättet låta ångesten synas, säger Sundell.
olika åtgärder för att de unga ska må bättre. - Det handlar om tillräckliga stödfunktioner i skolorna, att det finns eft-
av en samhällsutveckling där kraven på
Veronika Honkasalo vid Ungdoms-
isverksamhet, att föräldrarna har tid att
de vuxna är väldigt höga, och det smit-
forskningssällskapet menar att det
lyssna på sina barn. Vi behöver se till
tar av sig på ungdomarna.
illamående bland tonåringar vi ser nu
att vi får ett lite barnvänligare samhälle,
är resultatet av de inbesparingar som
säger Sundell.
- Många unga tjejer känner stor press på sig själv. De upplever att de måste prestera och att de inte räcker till som de är, säger Sundell.
gjordes på nittiotalet. - Forskning visar att ungdomar har mest symtom i de kommuner där man
Källa: Artikeln publicerades på svenska. yle.fi den 10.2.2015.
▪
Respons 19
TEMA UNG OCH UTSATT
"En femtedel av ADHD-barnen blir missbrukare senare i livet" I en diskussion om hur man konkret kan stöda barn och unga kontaterades att det behövs fler broar som hjälper unga vidare. TEXT: PERNILLA NYLUND
H
ur kan vi stöda ung-
att se och samtala med ungdomarna
är värt att ha i åtanke när kommune-
domar vid övergångar -
i skolan. Det behöver inte ta lång tid!
konomin sätter stopp för mer resurser
från början av grundsko-
Se eleverna, stanna upp och prata lite,
till barn som behöver extra stöd i sin vardag.
lan och andra stadiet? Var
fråga hur de mår. Om det sedan är rek-
finns broarna? Kommunerna, utbildn-
torn eller köksan spelar ingen roll. Det
- Det blir fel så snabbt. Om skolan
ingsenheter, offentliga sektorn och
viktiga är att ungdomarna blir sedda
och samhället reagerar för sent, då
tredje sektorn förväntas idag ta ett allt
och märker att någon bryr sig, säger
eleven redan har stora problem, då har
större ansvar för att se till att våra unga
Tariku Ahlfors.
den här eleven redan hunnit utveckla
inte faller utanför. Men som sagt - frågan om hur man ska göra, lämnas ofta öppen.
en negativ skolanknytning som är svår
Tidiga insatser ger en bättre skolgång
att reparera. Att stöda unga med neuropsykolo-
Under en seminariedag som arrang-
Sofia Kullberg är handledare på Speres,
giska funktionsnedsättningar är en
eras av FSKC - Det finlandssvenska
ett finlandssvenskt specialpedagogiskt
utmaning. Men det går. Barnen och
kompetenscentret inom det sociala
resurscentrum. Hon talar om vikten av
föräldrarna
området - dryftas de här frågorna. Vi
stöd och tidiga insatser för att skapa
förståelse, man behöver sätta upp real-
får ta del av ungas egna berättelser om
en god skolgång, främst för barn och
istiska krav och förväntningar, det kan
när de skulle ha behövt mer stöd av
unga med neuropsykiatriska funktion-
behövas en viss miljöanpassning och
vuxna och vad som händer när stödet
snedsättningar.
utveckla strategier.
finns där. ungdomsverkstad
i
omgivningens
- För barn med ADHD, ADD, autism
- Samspelet med andra är ofta prob-
och Tourettes syndrom är det oerhört
lematiskt och andra upplever ofta bar-
huvud-
viktigt med ett nätverk där de kan få
net som jobbigt och ouppfostrat. Detta
Tariku Ahlfors är social tränare på Sveps
behöver
med
hjälp och stöd. Det finns många bevis
inverkar på hela familjens vardag,
skådespelaren Petter Kevin och några
på hur illa det kan gå om det inte finns
menar Sofia Kullberg.
av ungdomarna som finns inom verk-
en stark grund att falla tillbaka på i
samheten har man gjort ett vide-
sådana här situationer, säger Sofia Kull-
Ungdomar på glid
odrama om ungas erfarenheter av
berg.
Läraren Markus Henriksson i Jakobstad
stadsregionen.
Tillsammans
Hon berättar om statistik som visar
jobbar med ungdomar på glid. Arbetet
- Det framkommer rätt tydligt att
att en femtedel av alla barn med ADHD-
med OptiMax startade som ett treårigt
det borde finnas fler vuxna som har tid
diagnos slutar som missbrukare. Detta
projekt som tog slut vid årsskiftet. Nu
vuxna i skolvärlden.
20 Respons
www.rgbstock.com
är tanken att verksamheten ska stå på egna ben. Målgruppen är studerande som ännu inte har inlett sina studier inom andra stadiet och som av olika orsaker är osäkra på om studierna kommer att kunna fullföljas. Vissa ungdomar är osäkra på valet av studiebransch och behöver stöd och handledning. Andra är arbetslösa och deltar inte i någon
- Samspelet med andra är ofta problematiskt och andra upplever ofta barnet som jobbigt och ouppfostrat. Detta inverkar på hela familjens vardag.
FAKTA
Vad är ADHD?
Adhd innebär att man har svårt med koncentration
och
uppmärksamhet
och att man ofta gör saker utan att tänka efter först. Man störs lätt om det händer mycket omkring en. En del med adhd är väldigt aktiva, andra känner sig trötta och
utbildning alls. Gemensamt för den
har svårt att komma igång med saker. En
här gruppen är att de alla befinner sig
del har svårt med sociala relationer.
i riskzonen för att bli marginaliserade. - Vårt jobb är att hjälpa de här unga
därefter upp ett närverk kring den
En del får veta att de har adhd när de går
att "röja undan skogen" som har växt
studerande som sedan har möjlighet
i förskolan eller i skolan, andra när de är
upp framför dem och som är i vägen
att prova på nya utbildningar och
vuxna. Orsakerna till adhd är inte helt
för deras drömmar, säger Markus Hen-
arbetsplatser.
kända, men forskning talar för att ärft-
- Alla har en individuell handlingsp-
lighet har stor betydelse. Det är vanligt
- Vi engagerar oss i de här person-
lan som vi arbetar efter. Vi hjälper dem
att flera i en familj eller släkt har liknande
ernas liv och vi är tillgängliga. Vi job-
och stöder dem och uppmuntrar dem
svårigheter.
bar mycket med respekt, förtroende
att ta egna initiativ.
riksson.
och självinsikt. Målet är att ge dem
Man erbjuder även en garanti - när
Det finns annat som också är vanligt vid
yrkesutbildning
ungdomarna har varit på OptiMax
adhd. Man kan ha:
och så småningom ett jobb och ett
släpper man inte taget om dem förrän
• Svårt att läsa och skriva
självständigt liv.
det finns en mottagare, alltså ett jobb
• Svårt med vissa rörelser
eller en studieplats.
• Snabba humörsvängningar
en
grundläggande
På OptiMax arbetar man med 6 ungdomar åt gången. Man kartlägger dem
- Efter några månader ringer vi upp
och deras vardag, ger dem rutiner och
och kollar läget. Det brukar uppskattas,
en naturlig dygnsrytm och bygger
säger Markus Henriksson.
▪
• Svårt att ta instruktioner Källa: www.1177.se
Respons 21
Självrisken för resor som FPA ersätter höjs Självrisken för sjukvårds- och rehabiliteringsresor som FPA ersätter höjs 1.1.2015 till 16 euro i enkel riktning. Denna självrisk gäller även taxiresor som beställs från särskilda förmedlingscentraler som finns i varje sjukvårdsdistrikt utom på Åland. TEXT: folkpensionsanstalten
F
rån och med år 2015 höjs
FPA-ersättningen i efterskott. Den dub-
självrisken för en enkel resa
bla självriskandelen beaktas inte i årss-
Intyg behövs för resa med taxi
från nuvarande 14,25 euro
jälvrisken, utan den står kunden alltid
FPA ersätter resor till sjukvård och FPA-
till 16 euro. Samtidigt höjs
för själv även om årstaket skulle ha upp-
rehabilitering då de har samband med
nåtts med andra resor.
sjukdom och graviditet. I första hand ersätts
årstaket från nuvarande 242,25 euro
resorna enligt resekostnader med kolle-
till 272 euro. Kunder som har rätt att
ktivtrafik. Taxiresor ersätts när den aktuella
biliteringsresor med taxi bör från och
Rätt till bekant taxi endast i undantagsfall
med 1.1.2015 beställa taxiresan från
Förmedlingscentralen förmedlar all-
är tvungen att åka taxi. Hälsovårdsen-
ett särskilt beställningsnummer som
tid en taxibeställning till en taxi som
heten kan då utfärda ett intyg för reseersät-
gäller inom sjukvårdsdistriktet, annars
befinner sig närmast kunden. Det bety-
tning (SV67). Kunden ska spara intyget i 6
betalar de en dubbel självrisk. Då får
der att kunden inte kan välja en viss
månaders tid. FPA kan begära om intyget
kunden FPA-ersättningen direkt i taxin
chaufför för sin resa. Resorna förm-
i efterskott. Om det är frågan om ett intyg
och betalar endast en självrisk på 16
edlas dock huvudsakligen till taxiföre-
för taxiresor som utfärdats för en längre tid
euro i enkel riktning. Det finns sär-
tagare som fungerar i kundens hem-
ska detta intyg skickas till FPA. FPA ersät-
skilda beställningsnummer för varje
kommun. De kunder som får eller som
ter också resor med taxi när kollektivtrafik
sjukvårdsdistrikt.
före fyllda 65 år har fått medicinsk
inte finns tillgänglig och när resetiden med
få ersättning för sjukvårds- och reha-
hälsovårdsenheten bedömer att patienten
Självrisken för taxiresor som har
rehabilitering för personer med grava
kollektiv vore oskälig för kunden. Då ersät-
beställts från förmedlingscentralen i
handikapp har dock rätt att anlita en så
ter FPA taxiresan för den sträcka där kolle-
sjukvårdsdistriktet inräknas automa-
kallad bekant taxi. Även allvarligt sjuka
ktivtrafik saknas.
tiskt i årsjälvrisken. När taket för årss-
barn och barn under 16 år har rätt att
jälvrisken är nått skickar FPA kunden
använda bekant taxi.
Samordning ger inbesparingar
Begäran om taxi från hemkommunen
Taxiresor till och från sjukvård ska
har rätt att använda taxi inte längre det året betala någon självrisk, förutsatt att
Om kunden efter sitt sjukvårdsbesök
traler för att resorna enligt möjlighet ska
taxiresorna beställs från det särskilda
eller
göra
kunna samordnas då flera kunder ska
beställningsnumret.
hemresan med en taxi från hemkom-
till samma ställe. Samordning av resor
munen, ska önskemålet uppges i sam-
dämpar effektivt kostnadsökningen sär-
Höjd självrisk för taxiresor
band med taxibeställningen. Då förm-
skilt i områden där avstånden är långa.
Om kunden beställer taxi för resa till
edlas beställningen till en taxi från
År 2013 sparade samordnade sjukvård-
sjukvård eller rehabilitering på annat sätt
hemkommunen. Om någon annan
sresor ungefär 10 miljoner euro fastän
än från det särskilda beställningsnumret
redan tidigare har gjort en taxibeställn-
systemet endast omfattade delar av
betalar kunden en dubbel självrisk, dvs.
ing i samma riktning samordnas resan
landet. År 2013 ersatte FPA totalt 5,9 mil-
32 euro för en taxiresa i enkel riktning.
med den befintliga beställningen, vilket
joner resor till 706 000 kunder. Av dessa
I dessa fall betalar kunden först hela
innebär att kundens önskemål inte kan
resor ersattes taxiresor för 294 miljoner
resan till chauffören och ansöker om
beaktas.
euro till cirka 430 000 personer.
ett årssjälvriskkort (SV191). Efter att årstaket är nått behöver kunder som
22 Respons
rehabiliteringen
önskar
beställas från särskilda förmedlingscen-
▪
ordförandes kolumn
Det är inte enkelt att vara ung idag Jag vill börja med att önska Er alla en god fortsättning
vilja påstå att Jesu ord ännu idag stämmer och gäller:
på det nya året! Tack också för det förtroende som gavs
"vadhelst ni gjort mot någon av mina minsta det har ni
mig på höstmötet, när jag blev återvald som ordförande.
också gjort mot mig".
Jag skall jobba för Förbundets alla medlemmar utgående från de olika behov som finns. Denna tidnings tema är
▪
Till Er alla, ha det väl.
"Ung och utsatt". christer rönnlund För 50 år sedan (när jag var ung) och ännu 2015 använ-
Psykosociala förbundets ordförande
der många detta uttryck: "det är inte enkelt att vara ung idag". Det är helt sant. Det som var jobbigt för en ungdom för 50 år sedan kanske idag tar sig andra uttryck. Det är helt naturligt, vårt samhälle och vår värld har förändrats otroligt under fem decennier. En gemensam sak finns kvar, tror jag - steget, stegen in i vuxenvärlden är inte enkla att ta. Plötsligt ställs en massa krav och kanske också förväntningar på en, från olika håll. Till exempel: man skall genast välja rätt i studiernas värld, arbetslivet ställer sina ohemula krav, med den följd att många inte klarar av kraven. Kanske man då drabbas av ohälsa eller flyr till drogernas värld? När det krisar till sig, då behövs stöd och hjälp. Det är då föräldrar, syskon, släkt och vänner ställer upp och hjälper till, utgående från var och ens förmåga. Ibland behövs samhällets stöd i någon form. Då skall mina skattepengar hjälpa en vän i nöden. Dagens diskussion om att vi har för höga skatter i vårt land gillar jag inte. Oftast är det de som har det väl beställt som ropar på sänkta skatter. Varför? Jag skulle
Hur mår DU? Vi som arbetar med den här tidningen vill veta hur just DU mår, hur DU tänker, vad DU funderar på i din vardag? Skriv ett brev till oss och berätta! Vi vill så gärna veta. Ibland är det också skönt att få ”skriva av sig lite”, att få bearbeta sina känslor genom att skriva ner dem. Era ord och tankar har betydelse för andra som kanske delar just dina erfarenheter, det finns antagligen många som känner igen sig i just din berättelse. Brevet kan komma att publiceras i Respons, och du får självklart vara anonym om du vill det. Sköt om dig! Skriv till: Psykosociala förbundet, Pernilla Nylund, Solkullavägen 65, 686 00 Jakobstad. Skicka e-post till: pernilla.nylund@fspc.fi Respons 23
TEMA UNG OCH UTSATT
www.rgbstock.com
Den uppkopplade barnhjärnan I USA pratar man om att många barn och unga lider av Facebook-syndrom. Det är barn som visar tecken på att sakna empati som följd av för mycket skärmtid. Nackdelarna med för mycket tevetittande, sociala medier och dataspel är, enligt professor Hugo Lagercrantz, främst att det blir en slags outsourcing av minnesförmågan, mindre tid för fri lek och en avtrubbning av den empatiska förmågan.
TEXT: PERNILLA NYLUND 24 Respons
N
är
Hugo
Lagercrantz
pratar om människohjärnan blir han väldigt entusiastisk. Han berättar hur
unik vår hjärna är, i den bemärkelsen att allt påverkar hjärnans utveckling och att vi har en oerhört stor mängd information i hjärnan. - Det finns inga specifika gener som förutbestämmer att vi ska bli kriminella,
- Mer än tre timmars skärmtid gör barn mer okoncentrerade, många får sömnproblem och skärmtiden stjäl tid från fysiska aktiviteter.
Tycker du om att fotografera?
homosexuella, drabbas av alkoholism eller vara blyga. Det är inget som är förutbestämt. Arv och miljö är bidragande orsaker till hur vi utvecklas som
därefter kommer den kognitiva utveck-
människor, säger han.
lingen.
Har du ett brinnande intresse för
- Betydelsen av tidig stimulering
Effekterna av för mycket skärmtid
fotografering, en kamera som tar kval-
är central. 200 000 nya nervceller bil-
är tydlig. Professorn hänvisar till stud-
itetsbilder och en känsla för hur man
das varje minut mellan fosterveckorna
ier som säger att mer än tre timmars
lyfter fram olika sinnesstämningar på
10-20. Däremot bildas det inte särskilt
skärmtid ofta gör barnen mer okoncen-
bild? I vårt arbete med den här tid-
många nya nervceller efter födseln,
trerade, många får sömnproblem och
ningen behöver vi ofta bilder för att
vilket innebär att de celler som stim-
skärmtiden stjäl tid från fysiska aktiv-
illustrera en viss känsla eller en viss
uleras lever vidare - de som inte stim-
iteter.
miljö. Nu behöver vi fler bilder för pub-
uleras dör. Har man en trygg uppväxt
- Barn som inte har fått leka kommer
licering i vår tidning, på webben eller
med mycket stöd och kommunikation
antagligen att få problem senare i livet.
i andra informationskanaler. Har du
går det i högre utsträckning bra för bar-
Satsa också på bibliotek, museum, djur-
bilder som du tror kan passa oss? Mejla
net senare i livet.
parker, läsning, musik och barnteater!
dem till: pernilla.nylund@fspc.fi. Bil-
▪
derna behöver vara skarpa, och i origi-
Total kommunikation
nalstorlek. Vi kan tyvärr inte erbjuda
Han talar om vikten av total kommu-
någon ersättning för bilderna, förutom
nikation med barnet. Att vara närvar-
synlighet i våra informationskanaler, så
ande och ha ögonkontakt, något som
skriv gärna fotografens namn i mejlet.
dataspel eller teveprogram aldrig kan
Tusen tack!
ersätta - hur pedagogiska de än är. Uppkopplingen till digitala medier påverkar hjärnans utveckling på gott och ont. Nervbanor förstärks eller förs-
Mielenterveysseura har ny hemsida
vinner beroende på hur mycket de används, och den processen fortsätter hela livet.
Har ni märkt att Mielenterveysseura
- Hjärnan måste användas, annars går den i träda, menar Hugo Lager-
nyligen lanserade sin nya hem-
crantz.
sida? Förutom en hel del informa-
Han säger att den nyfödda hjärnan
tion på finska finns även fina sidor
är allt annat än ett oskrivet blad. Utveck-
på svenska och engelska. Om ni inte
lingen ser ut så här: först utvecklar barnet synen och hörseln, sen språket och
Professor Hugo Lagercrants Foto: Jacob Forsell
har tittat in där ännu ska ni göra det. Kolla in www.mielenterveysseura.fi. Respons 25
Jessika Arvik och Benjamin Sidorov föreläste.
Unga mötte unga En succé på alla sätt och vis. Så kan man beskriva Psykosociala förbundets seminarium som riktade sig enbart till unga. Närmare 200 unga i åldern 16-30 fanns på plats för att höra mer om hur livet i en dysfunktionell familj kan se ut. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND
S
Resan till att börja må bättre
mycket eller är i psykisk obalans. Vi
”Idag mår jag rätt bra”, bestod
Jessika
mattan och som ung ska man inte tro
eminariet, med rubriken av
två
föreläsn-
ingar och en avslutande
Arvik
från
organisationen
Maskrosbarn i Sverige växte upp i en
ska inte sopa de här problemen under att man är ensam, för det är man inte.
Ben-
familj med psykisk ohälsa, psykisk och
Helsing-
fysisk misshandel. I sin föreläsning
En kram till alla
forsbo, berättar öppet och ärligt
berättade Jessika om sina upplevelser
Deltagarna fick ställa anonyma frågor
om sin svåra uppväxt. Benjamin
och känslorna från sin uppväxt. Hon
till föreläsarna som de senare tog upp,
växte upp med en bipolär mamma.
pratade även om sin egen resa till att
och föreläsningen avslutades på ett
Hans pappa är alkoholist. I föreläs-
börja må bättre, börja välja sig själv
väldigt känslosamt sätt. Alla 200 delta-
ningen förklarar han sitt destruk-
och hur hon idag kan välja sin relation
gare fick en kram innan de gick hem.
tiva beteende och vägen genom
till sina föräldrar.
Vilket fint avslut på en fin och viktig
diskussion jamin
och
Sidorov,
frågestund. numera
Benjamin och Jessika är guld värda.
dag! Responsen från alla unga visar att
själv-
Så otroligt duktiga, inspirerande, starka.
den här typen av föreläsningar verkli-
mordsförsök och vistelser på men-
Det blev en dag att minnas, en dag att
gen behövs och vi hade förstås önskat
talsjukhus. Åhörarna fick även ta del
lära sig av, en dag att prata om. För
att alla som ville skulle ha rymts med.
av hans tillfrisknande och de vänd-
det hoppas vi att alla gör - vågar prata
punkter som fick honom att välja
om det här. Om hur det kan vara att
En längre intervju med Benjamin kan
livet och släppa hatet. Idag mår Ben-
växa upp i dysfunktionella familjer,
du läsa på sidan 6. En intervju med Jes-
jamin rätt bra.
där någon förälder kanske dricker för
sika finns i Respons 2/2014.
mobbning, nynazism, spelmissbruk, drogmissbruk,
26 Respons
depression,
▪
intervju
Hej Åsa Carlsson, skolkurator i Vasa! TEXT: PERNILLA NYLUND
foto: privat
Berätta om ditt jobb – vilka ålders-
någon.
eller
de flesta elever har via sina telefoner,
grupper arbetar du främst med?
snarare deras uppfattning och förhålln-
inverkar negativt på deras sömnrytm
- Jag har jobbat med olika stödformer
ingssätt till kuratorsstödet, har stor
och möjlighet till återhämtning. Många
till barn och familjer i tio år, men som
inverkan på elevens inställning till att
gånger uppmärksammas uppkopplin-
kurator är detta mitt första läsår. Jag ans-
vara i kontakt med en kurator.
gen i negativt syfte med mobbning
Lärare
och
föräldrar,
varar för hela Övningsskolan, det vill säga
- Fördelen i Vasa Övningsskola är
och kränkning i fokus, men uppkop-
från förskola till gymnasium. Till mina
enligt mig, att trots att jag är fördelad
plingen medför också större nätverk
arbetsuppgifter hör att främja elevernas
mellan två olika byggnader (grund-
och möjligheter att få vänner inom
välmående och delaktighet genom att
skolan och gymnasiet) är jag ändå
specifika nischer, vilket kanske inte
finnas där för eleverna. Jag samarbetar
flera dagar per vecka synlig i elev-
skulle vara möjligt i verkliga livet på
även med deras familjer. Till arbetsbilden
ernas skolvardag, vilket borde sänka
den egna orten.
hör främst individuella stödsamtal, föräl-
tröskeln att ta kontakt med mig. Att
drasamtal och expertgruppsmöten. Jag
det endast är ett par kvarters avstånd
Vilka problem söker eleverna hjälp
håller även rutinsamtal med alla elever
mellan byggnaderna underlättar också
och stöd för, generellt?
i vissa årskurser, vilket är ett grundläg-
det ambulerande elevvårdsarbetet om
- Det är väldigt varierande, men olika
gande förebyggande arbete som ger en
någon vill träffa mig med kort varsel.
händelser eller inslag i deras vardag
bra inblick i elevernas vardag långt före
som innebär stress och framtidsoro; Hur upplever du att skoleleverna i
kompisrelationer,
Vasa mår idag?
motivation, ångest, dålig självkänsla,
Är tröskeln att ta kontakt med kuratorn
- På det hela taget mår de bra. Det
självdestruktivitet,
hög eller låg, jämfört med tidigare?
finns dock en ökande polarisering i vårt
problem eller sjukdom i familjen mm.
- Min bedömning är att elever har gan-
samhälle, vilket också syns bland våra
Det vanligaste problemet bland de
ska lätt att begära hjälp från kuratorn
elever; de som har det bra har det jät-
yngre eleverna är sådant som berör
om de behöver det. Det finns förstås
tebra och de som har det svårt har det
övriga familjen, t.ex. sjukdom eller
stora individuella skillnader, men över-
allt svårare.
problem inom familjen, medan de
det finns problem.
lag känner de väl till sina rättigheter.
bristande
studie-
prestationskrav,
äldre eleverna har mer personliga
De är också duktiga på att uppmuntra
Upplever du att elevernas mående
bekymmer, men även de "drabbas"
varandra att söka hjälp om de märker
har förändrats de senaste åren?
av tunga saker som pågår i närmaste
att någon kompis behöver prata med
- Den ständiga uppkopplingen, som
familje- och anhörigkretsen.
▪
Respons 27
TEMA
www.rgbstock.com
UNG OCH UTSATT
De osynliga
skilsmässobarnen TEXT: Liselott Nyström, ungdomsinformatör på decibel.fi
N
är jag som 15-årigt, rela-
pappor inte längre var ihop. Bara fort-
påverkade deras självkänsla. Vilket åter-
tivt nyblivet skilsmässo-
sätta överleva och försöka glömma.
speglades i deras attityd utåt, inställn-
barn såg mig runt bland
Ändå sken det igenom i vårt dagliga
ing till livet och framtidsdrömmar.
mina kompisar var det
hängande tillsammans. Det fanns små
en chock att se att 7 av 15 var skils-
tecken, som bara vi andra i den här spe-
mässobarn – två saknade helt pappor
ciella klubben såg och förstod. Det kan-
Varje skilsmässa är unik
och en hade aldrig ens bott med både
ske smusslades när någon skulle träffa
Nej, det är klart att det inte var – eller
mamma och pappa. För vi talade aldrig
den andra föräldern, mumlades när det
är – så svartvitt. Varendaste skilsmässa
om det! Jag minns att jag tänkte att vi
frågades var man skulle tillbringa julen
är unik, följaktligen är varendaste skils-
var ungefär som överlevande soldater
eller byttes samtalsämne när det var tal
mässobarn unikt. Plus att känslor, situ-
efter ett krig: vi hade en livsomvälva-
om gemensamma, kostsamma även-
ationer och inställningar till det hända
nde upplevelse gemensamt och levde
tyr med gänget (många av oss bodde
kan förändras tusen gånger under detta
fortfarande med konsekvenserna, men
med ensamförsörjare). Vissa skämdes
unika skilsmässobarns livstid. Men fak-
ingen utomstående brydde sig nämn-
till och med, upplevde sina familjer
tum kvarstår att det finns MASSOR av
värt. Och det smärtade för mycket för
som misslyckade, mindre värda, sämre
skilsmässobarn i Österbotten – men det
de flesta i gänget att själva prata om
i detta perfektionssträvande ”vad-ska-
talas väldigt lite om det!
det. Jag tror att många av dem inte
grannarna-säga”-landskap – och kan-
Massor, jo! Statistiken för Finland
ville låtsas om att deras mammor och
ske i förlängningen sig själva. Vilket
säger att sedan 1987 (när det blev
28 Respons
tillåtet att skilja sig utan att det krävdes
påverka dem resten av livet på de mest
desto mer orsak till skilsmässan från
varierande sätt. BLOGGTIPS!
myndighetshåll och antalet skilsmäs-
Dessvärre behandlas ofta skilsmäs-
sor ökade drastiskt) har sisådär 14 000
sobarn som om de skulle vara helt van-
par skilt sig varje år. I en av fem barn-
liga barn. De förväntas klara av allt, till
#starkatillsammans – min väg tillbaka
familjer är parterna ”bara” sambo, men
exempel skolarbete eller kompisrela-
till livet. 19-åriga Jenny skriver om sina
jämför man det med civilståndet på
tioner, precis som förr, opåverkade och
tankar, sitt liv, sitt mörker. Så här beskriver
en ensamstående förälder, så ser man
oförändrade. Den medvetna och aktiva
hon sin blogg: ”Kämpar mot depression,
bland annat att 41 procent av mam-
hänsynen till det nyblivna skilsmäs-
panikångest, ångest och självskadebete-
morna varit ogifta och att de alltså
sobarnet räcker kanske på sin höjd en
ende. Skriver om livets fina och svåra saker,
separerade ur ett samboförhållande.
vecka efter att nyheten kom. Men sedan
så om ni hoppats på en blogg som hand-
Hur många barn som inte lever tillsam-
ska de fungera! Har de problem efter
lar om ett liv som svävar på små rosa moln
mans med mamma OCH pappa syns
det, så känns det ibland som om DE
så kan jag redan nu berätta att ni kom-
dock allra tydligast för Österbotten i den
skuldbeläggs, som om DE anses sämre
mit fel. Den här bloggen kommer ofta att
stora nationella undersökningen Hälsa i
eller ”besvärliga” för att de inte klarar av
komma in på ämnen som psykisk ohälsa
skolan 2013. Där framgick att ungefär
att reagera på föräldrarnas skilsmässa
och liknande, eftersom det är något som
var femte 14-17-åring hade två hem. Så
på ett bättre sätt. Vem hjälper dem då?
jag anser att vi borde prata mer om”. Jenny
VANLIGT är det att vara skilsmässobarn
Jo, visst vill alla dem väl, men det verkar
bloggar på: http://jennyrenqvist.blogspot.fi
idag!
ofta som att det finns tusen andra saker som går före, allt från kursplanen i kemi
S. Hansen – i mitt terapirum. 21-åriga
Det talas inte om skilsmässobarn
till självskadebeteende hos klasskomp-
Sandra skriver så här om sin blogg: ”Jag
isen. ”Och att vara skilsmässobarn är väl
ser min blogg som ett terapirum, ibland
Va!? Säger säkert du också nu. Ja det
nu inte så märkvärdigt. Var och varan-
sitter jag i stolen som patient, ibland som
sa vi också. Hur kan det vara så många,
nan är ju det, och de har ju överlevt och
terapeut och du är välkommen att ta del
men så lite snack om det? Jo, kanske
blivit någorlunda välanpassade, eller
av samtalet. Mitt skrivande handlar framfö-
lite ”skvaller på byn” och ett par ”ja
hur? Så fåna dig inte nu, skärp dig!” Tänk
rallt om mina egna erfarenheter av att leva
stackars barn…” när ett par gått skilda
att ett problem kan bli så vanligt att det
med psykisk ohälsa”. Bloggen hittar du här:
vägar eller kanske ett ”men jag är hos
liksom slutar ses som ett problem!
http://nouw.com/sandrahansen
pappa den här veckan” när det ska
Decibel.fi får en hel del frågor från
ordnas med gemensamma skjutsar till
skilsmässobarn med både direkta och
En del av dig, en del av mig. Jennifer
fotbollsträningarna. Men det talas inte
indirekta
prob-
Granqvist är initiativtagare till ett projekt
om de här barnen nämnvärt i media,
lem. Och vi ser ”hålet” i samhället här,
om psykisk ohälsa i samarbete med kul-
det tas inte desto mer upp i läroplanen
behovet av stöd just åt de här barnen,
turfonden. I bloggen delar hon med sig av
om hur man ska hantera en skilsmässa,
ungdomarna och unga vuxna i Öster-
sina tankar och arbetet bakom projektet.
det öronmärks nu verkligen inga extra
botten. Så vi vill vara en av dem som lys-
Projektet kommer att resultera i olika per-
resurser i budgeter för att se till att det
snar, hjälper, stöder och har tid för dem.
sonporträtt i form av skrivna artiklar med
finns exempelvis kuratorer som kan
Och förklarar! Både genom svaren och
medhörande porträtt tagna med Mamiya
tackla denna mängd skilsmässobarns
nu genom temat Överlevnadsguide för
RB 67. Artiklarna kommer att skickas ut
eventuella problem… Ändå förstår ju
skilsmässobarn.
som undervisningsmaterial till gymnasier/
skilsmässorelaterade
varenda kotte med lite sunt bond-
yrkesinstitut/högstadier Svensk Finland.
förnuft och hjärta att det måste vara
Inlägget
ung-
Målet är även att få artiklarna publicerade
problematiskt för barn att se sin familj
domswebbportalen Decibel.fi:s blogg
i media. Projektet pågår juni 2014 - mars
splittrad. Att det väcker knepiga och
den 4 december 2014. Läs hela texten
2015 och innefattar hela Svensk Finland.
komplicerade känslor hos barnet, som
i sin helhet här: https://decibelfi.word-
Läs bloggen här: http://mittprojekt.ratata.
får konsekvenser. Att det inte är ”så där
press.com/2014/12/04/de-osynliga-
fi/blogg/
bara” att bli skilsmässobarn. Att det kan
skilsmassobarnen.
publicerades
▪
på
Respons 29
”Försök bli bättre på det som du tycker är viktigt i livet. Det är nyckeln till att bygga upp en stabil självkänsla”, menar forskaren Magnus Lindwall.
www.rgbstock.com
Vi mår bäst när vi ser realistiskt på oss själva
M
agnus Lindwall är starkt
lan positivt. Därför kan det vara bra att
kritisk till de råd som ofta
försöka bli duktig inom de områden
finns i självhjälpsböcker
som du själv och den grupp du vill till-
och som går ut på att
höra tycker är viktiga.
FAKTA Forskarens råd:
pumpa upp självbilden utan att ha självkänsla och självförtroende ut som
Bra att utveckla den fysiska förmågan
ett stort folkhälsoproblem, särskilt i
Ett område som de flesta generellt
många av de självhjälpsböcker som
har nytta av att utveckla är den fysiska
Identifiera de områden som är viktiga
kommer ut i en strid ström.
förmågan. Forskningen visar att fysisk
för dig och försök öka din kompetens
Några av de vanligaste föreställnin-
träning är ett av de effektivaste verk-
där.
garna går ut på att hög självkänsla all-
tygen för att höja och stabilisera den
tid är bra och leder till att vi blir fram-
övergripande självkänslan. Det tror
Acceptera den du är, var realistisk och inse dina begränsningar.
täckning för det. Ofta pekas brist på
SÅ KAN DU ARBETA MED SJÄLVKÄNSLAN
gångsrika och välmående. Och att en
man beror på att träning förskjuter
låg självkänsla ofta ligger bakom allt
intresset för kroppen från att fokusera
ifrån depression och arbetslöshet till
på hur den ser ut till vilken funktion
Släpp en överdriven fokusering på dig
aggressivitet och kriminalitet.
den har. Till exempel har man sett att
själv och ägna dig mer åt andra för att
Som en motreaktion mot de enkla
personer som använder kroppen i sitt
bli mindre ensam. Ensamhet leder lätt
lösningar som ofta presenteras har for-
yrke, eller som utövar någon idrott mer
till stukad självkänsla.
skaren och docenten i psykologi Mag-
eller mindre professionellt, är mindre
nus Lindwall skrivit boken ”Självkänsla,
benägna att drabbas av kropps¬ångest.
bortom populärpsykologi och enkla
- Generellt kan man säga att man ska
sanningar”.
försöka att få barn och unga att se real-
Var medveten om att beröm kan skapa
– Det finns inga trestegslösningar som
istiskt på sig själva och sina förmågor.
känslor av skam och skuld om det ges
man ibland får intrycket av, säger han.
Det är också viktigt att träna dem på att
till personer som har låg självkänsla.
Tvärtom fungerar de enkla metoderna
inte alltid jämföra sig så mycket med
väldigt sällan eftersom de ofta bara är
andra, och att tänka att det inte är så
Se på ansträngning och misslyckande
baserade på personliga erfarenheter
farligt att misslyckas, menar Lindwall.
som två naturliga fenomen som är sammanflätade och som behövs som
och anekdoter, säger Magnus Lindwall. Om du är duktig på något som är
Källa: Artikeln publicerades i sin helhet
viktigt för dig, påverkas alltså självkäns-
på www.dn.se den 9.9.2014.
30 Respons
Ta hand om din kropp och din hälsa.
▪
sporrar i livet.
kolumn
Vem är du? Som ung var jag utsatt. Kan man kanske säga. Jag var
en av de mest klassiska stereotyperna. Men i ärlighetens
mobbad, överviktig, utanför, ensam. Inte allt var nödvän-
namn minns jag henne knappt, jag förstår inte längre
digtvis sant på samma gång, men dessa saker var min
hennes tankesätt, och hon känns främmande. Hon som
identitet. Och nu då jag försöker sätta en förklaring på
jag egentligen är ryms inte i någon specifik box på ste-
mitt psykiska illamående, som varat i perioder genom
reotypsblanketten, och det är jag glad för.
hela mitt liv, så är det just identifieringen som verkar vara det mest passande ordet.
Det går inte att ge någon detta. Det går inte att pressa någon att älska sig själv. Men jag vill ändå ställa en fråga;
Då jag var liten identifierade jag mig med utanförskapet,
vem eller vad identifierar du dig med?
ensamheten. Som lite äldre identifierade jag mig med
Är svaret lika kort som en endaste mening, fullt av
min överviktiga kropp, jag var den mobbade, fula flickan.
negativt laddade ord, då kanske du har något att fundera
Jag var annorlunda och gjorde allt i min makt för att dölja
vidare på. Något att släppa taget om.
olyckan; jag var ambitiös, högljudd och mest av allt duk-
▪
tig. Pressen jag satte på mig själv var enorm. Men inget
alexandra sandbäck
hjälpte – för jag identifierade mig inte med hon som kan,
Konstnär och egenföretagare, bland mycket annat
hon som vet, och vill. Jag identifierade mig fortfarande med den olyckliga flickan i den fula, feta kroppen. Det var en bra bit in i 20-årsåldern som jag kom till en form av uppvaknande. Kalla det då nyandlighet, eller bara en större kännedom om vem jag på riktigt är. Inte en ful, fet flicka. Utan en vacker själ med otrolig potential, i den kropp jag valt att leva detta fysiska liv i. Plötsligt ändrade min identifiering. Den jag burit med mig under alla tidigare år kändes nu trång, snedvriden och obekväm. Jag blev fullt och fast medveten om att jag är så mycket mer än jag tillåtit mig vara. Det intressanta i denna andliga tillväxt, där jag lärde älska mig själv lite mer, är att den också översattes fysiskt. Jag gick ner närmare 30 kg på ett par år, utan att egentligen försöka. Det är inte så att jag nu svävar på moln, ständigt lycklig, skitsnygg och nöjd över mig själv. Nej, fortfarande får jag kämpa med att inte börja identifiera mig med fel saker. Just nu arbetar jag på att komma över identifieringen med en svår utbrändhet. Sjukdomen. Rädslorna. De som pockar på dagligen. Men jag kan inte längre säga; ”Jag är rädd. Jag är ful. Jag är ensam. Jag är värdelös.” Jag kan inte säga det, för jag vet djupt inne i mig själv att det inte är sant. Istället välkomnar jag känslorna, vågar känna, och vågar släppa taget. ”Jag känner mig rädd, just nu. Jag känner mig ful, ensam, värdelös. Men det är bara känslor, de går över, snart landar jag i mig själv igen. Jag kan rentav välja att landa i mig själv, då jag är redo.” Jag, som är så mycket mer än mina känslor och mina upplevelser i det här livet, har kommit en bra bit längre i att släppa taget om de ytliga identifieringar som regnar ner på oss dagligen. De vi växt upp med, formats enligt. Jag identifierade mig då för längesen med stereotypen ”den ledsna, feta flickan”. Ni vet alla vem hon är, hon är Respons 31
Psykiska första hjälpen - en kurs för alla Det finns många frågetecken när det gäller kunskap om psykisk hälsa, mycket osäkerhet och många antaganden. Samtidigt finns det också ett tydligt intresse, engagemang att lära sig mera, och en stark vilja att kunna bemöta både sina egna känslor och andras på ett positivt och konstruktivt sätt. Här passar Psykiska första hjälpen in utmärkt. TEXT: johanna cresswell-smith
P
syksiska första hjälpen är
man bäst kan stöda och när man ska
i Helsingfors. Vi var båda nyutexamin-
en kurs för alla intresse-
söka professionell hjälp. Det är viktigt
erade kursledare och ivriga att göra vår
rade, uppbyggd på en sta-
att komma ihåg att även om båda kurs-
första ’pilotkurs’. Pilotkursen är egentli-
dig grund av både teori och
erna ger deltagaren klara verktyg för
gen en viktig del av kursledarkursen,
erfarenhet.
Psykiska första hjälpen
att bygga upp sin egna psykiska hälsa,
en chans att använda det färdiga kurs-
som medborgarfärdighet är målet pre-
handlar det inte om en självhjälps-
materialet för första gången samt sätta
cis som fysiska första hjälpen, en kurs
eller terapikurs. Kurserna är till för att
sin egen prägel på kursen. Kursen är
som förbereder oss för olika händelser
stärka egna färdigheter i bemötande
uppbyggd på ett behändigt sätt där
där ett tryggt bemötande står i fokus.
och öka kunskap, men stämningen i
kursledaren får information om när
gruppen är stödjande för både delta-
hen behöver dra kurserna, och tillgång
gare och kursledare.
till hjälp och stöd från Föreningen för
Det finns två kurser i psykisk första hjälp att välja mellan beroende på intresse (eller varför inte delta i båda?).
Mental Hälsa i Finlands kursledarteam
Båda kurserna har en stark evidensbas,
där kurserna är registrerade. Egna kry-
Psykiska första hjälpen 2 utvecklades
ddor tillsätts med hjälp av videoklipp,
redan år 2001 i Australien.
Psykiska
första hjälpen 1 utvecklades av Föreningen för Mental Hälsa i Finland och berör främst stärkandet av ens egna resurser och hur man bäst kan aktivera sig själv för att nå psykiskt välmående. Kursboken har nyligen uppdateras på både finska och svenska, ett projekt som Psykosociala förbundet också
"Kursen gav mig konkreta exempel och tips på hur man skall hjälpa till då det behövs. Den gav mig mera kunskap och bättre självförtroende."
varit en del av. Medan Psykiska första hjälpen 1
aktiviteter och övningar.
För Micke
och mig var en väsentlig del av kursen antistigmaarbete, det vill säga att slå hål i de många fördomar och myter kring psykisk ohälsa, och framhäva budskapet att psykisk ohälsa inte är så konstigt, och att det går att återhämta sig och ha en god livskvalitet fastän man har drabbats av psykisk ohälsa i något skede av livet. Vi vet att psykisk ohälsa
Miivi Selin-Patel
drabbar en av fyra någon gång i livet,
fokuserar på resurser och välmående,
och det är oerhört viktigt att kunna tala
är Psykiska första hjälpen 2 en kurs för
om detta.
dig som vill veta mera om psykisk hälsa
Erfarenhetsexpertis
men också om psykisk ohälsa och hur
Vi beslöt oss för att använda erfaren-
den psykiska hälsan har försämrats.
Nyutexaminerade kursledare
Kursen tar upp olika perspektiv kring
Det var som kursledare till Psykiska för-
oss varmt om hjärtat och speciellt för
bemötandet av psykisk ohälsa, och
sta hjälpen 2 som Micke och jag med-
Micke som fungerar som ordförande
repeterar tydliga grundregler om hur
verkade i september 2014 vid Luckan
för
man kan stöda olika situationer där
32 Respons
hetsexpertis, ett koncept som ligger
erfarenhetsexpertorganisationen
KoKoA rf. Vi valde videoklipp och bjöd in talare för att framhäva betydelsen av öppenhet, att det är viktigt att berätta om sina egna erfarenheter. Även forskning visar att det mest effektiva sättet att minska stigma och fördomar är genom egna sociala kontakter.
Har
man egen erfarenhet eller känner någon med psykisk ohälsa, är sannolikheten för stigma och fördomar mot personer med psykisk ohälsa minimerade. Vi var oerhört tacksamma att få med Pamela Kinnunen som berättade sin berättelse, och gav deltagarna chansen att diskutera och öppet fråga Pamela om hennes erfarenheter.
Behövs flera kursledare En lyckad kurs med superhärliga kursdeltagare. Jag hoppas kunna dra flera kurser år 2015 och uppmuntrar er att titta in på Föreningen för Mental Hälsas hemsidor för mera information: http://www.mielenterveysseura.fi/sv Man får också gärna ta kontakt med mig eller Micke för mera information eller kursbeställningar. Jag tar
För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet gång.
även tillfället i akt och rekommenderar kursledarkursen till dig som gärna vill vara med och föra Psykiska första hjälpen vidare, det behövs alltid flera kursledare,
speciellt
svenskspråkiga
kursledare. Micke och jag önskar er alla en god fortsättning på 2015!
▪
Kursledarna Mikael Söderström och Johanna Cresswell-Smith. Respons 33
5 frågor till medlemsföreningarna Psykosociala förbundet har 14 medlemsföreningar runtom i Svenskfinland. Här har några svarat på hur deras verksamheter ser ut. Vad heter din förening och på vilken ort finns den?
Svalan och Svalboet ordnar följande evenemang:
Psykosociala föreningen Svalan r.f., Närpes
- Gruppromenader - Gymgruppen
Hur många medlemmar har föreningen?
- Allsång
319 medlemmar
- Eftermiddagssamtal i samarbete med psykosociala enheten - Utfärder
Berätta kort om verksamheten!
- Bingo samt andra gruppträffar
Psykosociala föreningen Svalan upprätthåller Vänstugan
- Hantverkskurs i samarbete med vuxeninstitutet
Svalboet som finns i Närpes centrum. Där har vi öppet
- Handarbetskurs i samarbete med vuxeninstitutet
hus och en lågtröskelmötesplats alla vardagar. Förening-
- Väncirkelns stödgrupp
ens syfte är att främja livskvalitet för personer med erfa-
- Föreläsningstillfällen
renhet av psykisk ohälsa och förhindra utanförskap i sam-
- Samling i samarbete med diakonin
hället. Föreningen ser som en av sina viktigaste uppgifter
- Påskbasar och julbasar
att väcka samhällets medvetenhet och intresse för psy-
- Ledd vattengymnastik som är gratis för föreningens med-
kosociala frågor. Vi vill genom vår verksamhet skapa för-
lemmar
utsättningar för återhämtning. Tillhörighet, aktivitet och
- Teaterresor
möjlighet till vänstöd är faktorer som poängteras i fören-
- Julfest, midsommarfest och andra festligheter
ingen. Vänstugan skall vara en verksamhet att utvecklas i och vara öppen för alla. Vänstugan skall vara en lågtrös-
På vilket sätt har verksamheten förändrats under de
kelverksamhet som bygger på frivilligt deltagande. Vän-
senaste åren?
stugan är ett medel i samhället för att stärka social- och
En förändring är det ökade besöksunderlaget. Våren och
hälsovården genom lågtröskelverksamhet dit man lätt
hösten är besökarantalet i genomsnitt högre än resten
kan vända sig för att få råd och finna sin väg i samhället.
av året och Vänstugans popularitet har ökat det senaste
Vänstugan ordnar frukost, lunch och eftermiddagskaffe
året.
till självkostnadspris. Vänstugan strävar till att utveckla individens egna salutogena faktorer genom att framtona individens sociala kapacitet, självförtroende, prestation, aktivitet, kreativitet, hobbys, intressen, framtidstro, gränser, stöd, känsla av sammanhang, känsla av att vara behövd och känsla av att vara med i en social förening. Verksamheten i Vänstugan upprätthålls i huvudsak med RAY-medel och kommunala bidrag, samt övriga fonder och stiftelser. Verksamheten sköts av
vikarierande
verksamhetsledare
Sofia Rosenqvist på heltid och handledare Christer Rönnlund på deltid. Ordförande för föreningen är Mirja Högstrand. 34 Respons
Försmädliga personer i telefonen Efter två telefonsamtal igår, med två försmädliga personer måste jag bearbeta samtalena länge efteråt. Nu till den härliga musiken av Blackmorés Night. Som lindrar försmädlighetens kalk åtminstone för en stund. Tur att jag har över 3100 stycken skivor hemma - jag behöver ej lyssna på försmädlig musik. Kjell "Kranis" Österberg Fårbässen 23.11.2014
En annan stor förändring inom föreningen är att Vänstugan Primula i Kristinestad har bildat en egen förening.
Barbros bilder
Arbetet inom Psykosociala föreningen Svalan r.f. fortgår
I förra Respons, som kom ut i december, fanns en artikel
med verksamhetspunkten Vänstugan Svalboet i Närpes.
om vildmarkslägret i Kuusamo. Fotografens namn hade blivit fel och det ber vi så mycket om ursäkt för! Rätt ska
Hur gör jag för att ta kontakt med din förening?
vara rätt och därför publicerar vi bilderna på nytt. Det är
Psykosociala föreningen Svalan r.f.
Barbro Westerback som har fotograferat alla fina bilder.
Vänstugan Svalboet Kristinestadsvägen 4 64200 Närpes tel. 040-8293012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi
Vad heter din förening och på vilken ort finns den? Föreningen heter Ringen rf och fungerar i Östra Nyland, Lovisa, Liljendal till Sibbo i väst. Hur många medlemmar har föreningen? 30 medlemmar Berätta kort om verksamheten! Vi ordnar månadsträffar med fri samvaro eller som nästa vecka med inbjuden gäst, och då kring något speciellt tema. Den så kallade BokRingen träffas för att läsa högt ur boken "Lev väl flickebarn". Utöver det här ordnar vi utflykter i bygden, teaterutfärder och annan verksamhet helt spontant efter medlemmarnas önskemål. På vilket sätt har verksamheten förändrats under de senaste åren? Vår verksamhet har nog sett ganska likadan ut en längre tid, men vi är öppna för önskemål och förslag. Hur gör jag för att ta kontakt med din förening? Om man vill kontakta oss kan man ringa Eva-Maria Priester tel. 044-208 8249, priester.evamaria@gmail.com. Respons 35
bokrecension
Samlarmani som förändrar en hel familj Till en början framstår det rätt oskyldigt och rart, det där samlarbehovet som bokens huvudkaraktär har. Det är samma visa varje påsk - mamma Lorelei ber de fyra barnen behålla allt foliepapper som omger påskäggen, för att det skimrar så vackert i regnbågens alla färger. Så småningom får vi veta att mamman samlar på minnen som hon kallar souvenirer. Minnen från ögonblick i livet som hon kan plocka upp och titta på och minnas, på ett sätt som hon annars kunde ha glömt. Fotografier ljuger, menar hon. Hon tycker att foton är endimensionella och bara visar ett ögonblick i en hel oändlig rad av ögonblick... De fyra syskonens barndom är en idyll ute på den engelska landsbygden. Familjen bor i ett vackert gammalt hus med ett mysigt kök fullt av kärlek och skratt, och en mamma som gärna hjular ute i trädgården. Men en påsk drabbas de av en stor tragedi som får mammans samlarmani att bryta ut och syskonen tappar gradvis kontakten med varandra. Snart är det nästan som om de aldrig har varit en familj. När de många år senare återvänder hem, tillbaka till huset de växte upp i, möts de av ett hem fyllt till brädden av saker. Det går nästan inte att ta sig in genom dörren. Högar av skräp svämmar över och det finns inget kök längre. Eller, köket finns någonstans, men det syns inte. För högarna av skräp är så massiva att de täcker fönstren, spisen, golven – allt. Genom högarna av skräp går det smala tunnlar från rum till rum som man med stor möda kan klämma sig igenom. Här har mamman bott de senaste åren, alldeles ensam. Omgärdad av gamla minnen. vad som är viktigt i livet. Samtidigt tangerar boken den ”Fågelburen” är skriven av en av mina favoritförfattare,
konsumtionshysteri som präglar dagens samhälle vilket
Lisa Jewell, men den är på många sätt olik allt hon skrivit
gör att läsningen känns aktuell, trots den något bisarra
tidigare. Den här romanen är raka motsatsen till de feel-
händelseutvecklingen. Boken är helt klart läsvärd, med
goodböcker hon gett ut. Fågelburen handlar om psykisk
en närvarokänsla utöver det vanliga.
ohälsa och hur det kan påverka en hel familj. Den handlar om kärlek och relationer och får oss att reflektera över 36 Respons
pernilla nylund
▪
Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen. •
Kolla in Psykosociala förbundets blogg! www.fspcblogg.blogspot.fi
Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar hur du skall gå till väga?
•
Får du den vård och stöd du behöver/önskar?
•
Är du anhörig och funderar över dessa saker?
Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats måndagar-torsdagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna. Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du behöver mej! Rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi
Respons 37
Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2015 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY) och Folkpensionsanstalten (FPA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.
Till kurser kan söka Personer (unga och vuxna, familjer) med psykisk ohälsa i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.
Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 06-7232517, det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Skicka in din ansökan senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringschef, Solkullav. 65, 68600 Jakobstad.
Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval under rehabiliteringschefens ledning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås via telefon 06-7232517, 050-4096640 eller ann-charlott.rastas@fspc.fi, camilla.roslund-nordling@fspc.fi.
Kurser finansierade av Penningautomatföreningen (RAY)
MÅ BRA KURS, MED INRIKTING PÅ ÅTERHÄMTNING Tidpunkt:
25 - 29.03.2015
Plats:
Norrvalla, Vörå
Ansökan senast:
Ring för eventuellt lediga kursplater telefon 06-7232517.
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp:
Vuxna personer med nedsatt psykisk funtkionsförmåga, med psykosociala svårigheter och psykisk ohälsa från hela Svenskfinland.
Målsättning:
Att erbjuda föreläsningar/gruppdiskussioner och eget arbete kring temat "må bra" finna egna kraftresurser för att öka självinsikten. Att erbjuda möjlighet till aktivitet, motion och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kramratstöd, samt social samvaro.
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel. 38 Respons
KURS I PERSONLIG UTVECKLING Tidpunkt:
09 - 12.04.2015
Plats:
Norrvalla, Vörå
Ansökan senast:
16.03.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp:
Vuxna personer med psykosociala svårigheter och psykisk ohälsa från hela Svenskfinland
Målsättning:
Att erbjuda föreläsningar/gruppdiskussioner och övningar för att öka självinsikten. Teman för kursen är självkännedom, självkänsla och självbild. Att erbjuda möjlighet till aktivitet och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kampratstöd, samt social samvaro.
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.
EGEN KRAFT I FOTOFORM Tidpunkt:
14 - 17.5.2015
Plats:
Pörkenäs lägergård, Jakobstad
Ansökan senast:
20.4.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp:
I första hand unga vuxna (20-30 år) med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland
Krävs inga förkunskaper i fotografering Målsättning:
- Erbjuda ett äventyr för unga vuxna
- Stärka självkänslan
- Naturupplevelser
- Social samvaro
- Stöda återhämtningen
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.
KURS I SKÄRGÅRDEN Tidpunkt:
08 - 12.06.2015
Plats:
Lärkkulla skärgård, Houtskär
Ansökan senast:
11.05.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp:
Vuxna personer med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland
Målsättning:
Erbjuda upplevelser av psykisk välmående genom olika gruppaktiviteter i gemenskap med andra.
Föreläsning och gruppdiskussioner om psykisk hälsa och återhämtning. Få insikt om sin egen ka-
pacitet. Friluftsliv genom skärgårdskativiter som bl.a. mete, allmogesegling, vandra i naturen, bastu-
bad och dopp, kamratstöd.
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel. Respons 39
FAMILJEKURS FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA Tidpunkt:
03 - 06.08.2015
Plats:
Ferie- och kurscenter Högsand, Lappvik
Ansökan senast:
29.05.2015
Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.
Målgrupp:
Familjer där en vuxen drabbats av psykisk ohälsa från hela Svenskfinland.
Målsättning:
Att stöda familjemedlemmarnas kraftresurser, att våga ha roligt tillsammans trots svårigheter i fa-
miljens vardag. Att få information, stöd och handledning både individuellt och i grupp, för att stärka tanken om återhämtning inom familjen. Träffa andra i liknande situation, kamratstöd.
Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri för hela familjen. (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.
KURS I SÖDERN Tidpunkt:
17 - 25.09.2015
Plats:
Agia Marina, Kreta
Ansökan senast:
29.05.2015
Kursavgift:
350 euro/person, inkl. resekostn. logi och halvpension samt utfärd. Kursen finansieras med penningautomatmedel.
Övrigt:
Läkarintyg eller rekommendation av egen terapeut eller vårdare bör bifogas ansökan. I rekommendationen bör framgå hälsotillstånd nu och tidigare, samt varför kursen skulle vara till nytta för sökande just nu. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sidan 41.
Målgrupp:
Personer med psykisk ohälsa och psykosociala svårigheter, som deltagit tidigare i Psykosociala förbundets rehabiliteringskurs inom hemlandet.
Målsättning:
Att ge personer med psykisk ohälsa möjlighet att delta i en anpassningskurs utomlands under trygg psykosocial ledning. Att befrämja kulturella intressen och den psykosocial förmåga, samt miljöombyte. Att dela med sig av egna och lära sig av andras erfarenheter = kamratstöd. Personlig utveckling, stödja återhämtningen och övervinna rädslor. Kursen förverkligas genom gemensamma träffar varje dag, föreläsningar, gruppdiskussioner, avkoppling tillsammans med andra deltagare.
Svenska semesterförbundet i Finland ordnar semesterstöd, i samarbete med Psykosociala förbundet MÅ BRA SEMESTER Är du i behov av vila, avkoppling eller rekreation? Ansök då om semesterstöd för en må bra semestervecka på Härmä Spa. Inplanerat program är till exempel gymnastik, vattengymnastik, massage och övrigt skönt semesterprogram. Semestern beviljas för 5 dygn och innefattar halvpension, logi och program på svenska. Psykosociala förbundet kommer att finnas på plats under veckan med information och stöd. En egenandel på 20-22 euro/person/dygn beroende på den sökandes ekonomiska och sociala situation. Den egna andelen betalar den som blivit beviljad semesterstödet och det faktureras på förhand. Tidpunkt
19 - 24.04.2015, på Härmä Spa i Alahärmä.
Målgrupp
Personer med psykisk ohälsa. Du kan ansöka som enskild person eller ta med din partner och tillsammans uppleva en semestervecka. Sista ansökningsdagen är 15.03.2015.
Ansökan kan göras elektroniskt via www.semester.fi, Svenska semesterförbundet eller i pappersform som skickas till: Svenska semesterförbundet c/o Folkhälsan Raseborg Ab, Högbensvägen 30, 10350 Mjölbolsta För mera frågor ring gärna Susanna Stenman, tfn. 050-3047 642, Svenska semesterförbundet i Finland 40 Respons
ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR REHABILITERINGSKURSER MED STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum
PERSONUPPGIFTER
Namn
Personbeteckning
___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ Telefon (hem) Telefon (arbete) GSM ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER
Kursens namn
TIDIGARE DELTAGANDE I FSPC:S KURSER
Jag har inte tidigare deltagit I FSPC:s kurser
UPPGIFTER OM SJUKDOM/ HANDIKAPP
___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid
Jag har tidigare deltagit I FSPC:s kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________ Sjukdom som föranleder ansökan ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon
På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer)
Regelbunden medicinering
Specialdiet, allergier
Obs! Med denna blankett kan man inte söka till FPA:s rehabiliteringskurser.
Respons 41
FÖRVÄNTNING- Vad förväntar du dig av kursen? AR PÅ KURSEN __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ YRKE
Yrke __________________________________________________________________________________
BOENDEFÖRHÅLLANDE FAMILJEKURSER (ifylls endast om det är fråga om familjekurser)
Sysselsättningsläge
Pensionssituation
Studerande
Har rehabiliteringsstöd fr.o.m._________t.o.m._______
Är i arbete
Är på pension tillsvidare
Arbetslös
Annat, vad_______________________________________
Är sjukskriven fr.o.m. _____________t.o.m.________________
Bor ensam
Bor med min familj
Annat
Barn
Familjemedlemmar som söker till kursen
Make, maka
Förälder
Namn
Annat
Personbeteckning
______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ÖVRIGT
Annat som Du tycker talar för att just Du borde antas till kursen _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________
SAMTYCKE
Jag samtycker till, att de nödvändiga uppgifter gällande min rehabilitering, vilka behövs för att kunna behandla min ansökan, får ges vid behov till FSPC.
UNDERSKRIFT
Jag samtycker
Ort __________________________
Jag samtycker inte
Tid
Sökandens underskrift
_____________ ______________________________________
Ansökningarna behandlas konfidentiellt Returneras till:
42 Respons
Psykosociala förbundet rf / rehab.chef Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-7232 517
KONTAKTUPPGIFTER
Psykosociala förbundet Verksamhetsledare Bodil Viitanen Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2515 Mob. 050-525 1243 Fax. 06-723 2420 bodil.viitanen@fspc.fi RehabiliteringsCHEF Ann-Charlott Rastas Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2517 Mob. 050-368 8891 Fax. 06-723 2420 ann-charlott.rastas@fspc.fi REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 Fax. 06-723 2420 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar måndag-torsdag Byrå-/redaktionssekreterare Sonja Wickman Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 3153 Mob. 050-548 8951 Fax. 06-723 2420 sonja.wickman@fspc.fi Informatör Pernilla Nylund Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2516 Mob. 050-548 8950 Fax. 06-723 2420 pernilla.nylund@fspc.fi REGIONSEKRETERARE Ira Häggström Eriksg. 8, 00100 Helsingfors Mob. 050-590 3436 ira.haggstrom@fspc.fi
I NÄSTA NUMMER... I nästan nummer av Respons är temat ”Föräldraskap”. Vi diskuterar familjens mående, barns själv-
Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitets hus Algården Verksamhetsledare Vivan Melander-Granlund Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 psykosocialajakobstad @gmail.com www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN r.f. Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Sofia Rosenqvist Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Sydösterbotten PRIMULA r.f. Psykosociala föreningen Primula r.f. Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Handelsespl. 20 A, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Camilla Pitkänen Mob. 050-409 9977 camilla.pitkanen@soaf.fi Vörå RÅGBLOMMAN Eva-Stina Krooks Vesterbackan 83, 66600 Vörå Mob. 0500-602 754
känsla och vuxnas ledarskap. Nästa tidning kommer ut i början av juni. Skicka gärna in material till oss på adressen Psykosociala förbundet/Respons, Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad, eller e-post till: pernilla.nylund@fspc.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta och redigera inkommet material. Deadline är 15 maj 2015.
Vasa EMPATI Iris Dahl-Burman Storkärrv. 137, 65710 Singsby Kontaktperson Empati: Maria Andila Mob. 050-572 9242
Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKT SOCKEN r.f. Li Ollil-Nylund Malax församling Snickeriv. 2, 66100 Malax li.ollil-nylund@evl.fi
NYLAND Helsingfors SYMPATI Verksamhetsled. Miivi Selin-Patel Mob. 045-863 7800 info@sympati.fi www.sympati.fi Borgå RINGEN Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS Kjell Österberg Tel. 019-241 2066 Mob. 050-468 0496
ÅBOLAND Väståbolands stad DUETTO Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi Kimitoön FREDSDUVAN Gunilla Mäenpää Mob. 046-895 7257 gunilla.maenpaa@hotmail.com LA LOTTA Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi
ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net
Psykosociala förbundets ordförande Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43