psy k isk häl sa

rehabil i t er ing

åt erhä mtning

DELAKTIGHET

nr. 1 - 2015 Psykosociala föRBUNDETS medlemstidning

En krokig väg genom mobbning och missbruk Benjamin Sidorov hade en svår uppväxt

Den osynliga ångesten Tre gymnasietjejer berättar om sin studievardag

Hur mår unga idag? Tema: Ung och utsatt Respons 1

nr. 1/2015

innehåll

PÅ NÄTET ÄR MAN EXTRA UTSATT Pernilla Nylund

IBLAND BEHÖVER MAN EN PAUS FRÅN "ALLA MÅSTEN"

"en femtedel av adhd-barnen blir 20 missbrukare senare i livet"

Pernilla Nylund

den uppkopplade barnhjärnan Pernilla Nylund

HAN VÄXTE UPP UNDER TRASIGA FÖRHÅLLANDEN Pernilla Nylund

NU HAR ACCEPTANS RF GRUNDATS Ira Häggström

"mycket okunskap kring cannabis" Pernilla Nylund

ångesten tog över hela kroppen Pernilla Nylund

förövaren hittade henne på nätet Pernilla Nylund

de osynliga skilsmässobarnen Pernilla Nylund

psykiska första hjälpen - en kurs för alla Johanna Cresswell-Smith

rehabiliterings- och 38 anpassningskursverksamhet 2015

UTGES AV: Psykosociala förbundet rf | Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel: 06-7232 515 | E-post: fornamn.efternamn@fspc.fi | www.fspc.fi

ANSVARIG REDAKTÖR: Pernilla Nylund tel. 06-7232 516 | REDAKTIONSSEKRETERARE OCH LAYOUT: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 TRYCKERI: Forsberg Rahkola Ab Oy REDAKTIONSRÅD: Pernilla Nylund, Sonja Wickman, Mikaela Groop, Viveca Stenius, Matias Alderin, Ira Häggström MEDLEMS- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN: Har du bytt adress eller vill prenumerera på Respons, kontakta: Sonja Wickman tel. 06-7233 153 eller sonja.wickman@fspc.fi. Prenumerationspris: 20 euro/4 nr

PÄRMBILD: Mia Österback, foto Nicklas Storbjörk ANNONSER: CJ Center, 0500-924 528, cjcenter@malax.fi 2 Respons

redaktörens kolumn

På nätet är man extra utsatt Att unga människor är en särskilt utsatt grupp i vårt

henne, börjar kontrollera och hota henne. Och gör

samhälle, det är ett faktum som antagligen inte förvå-

det ofattbara – han säljer henne till andra män. I fyra

nar. Det är mycket som händer i en ung människas

månader. Till slut lyckas Paulina fly. Läs artikeln om

kropp och miljoner tankar som flyger genom huvudet.

Paulina på sidan 16.

Många kämpar med studier och prestationskrav, andra får ångest av de oändliga valmöjligheterna som finns

Det här är årets första Respons och det är en viktig

där ute idag. Att vi dessutom är uppkopplade dygnet

tidning du håller i din hand. Vi kan inte blunda för ung-

runt påverkar förstås vårt psykiska välbefinnande.

domsproblematiken som finns ute i samhället idag. Tillsammans kan vi stöda och hjälpa de unga runt omkring

Det som däremot har förvånat mig under arbetet med

oss. Visa att du bryr dig. Fråga hur din granne mår. Och

den här tidningen är vuxenvärldens handlingsförlamn-

lyssna på svaret.

ing i flera fall som vi skriver om. Det handlar om vuxna

I den här tidningen skriver vi också om självkänsla

som inte vill se problem, om lärare som blundar för

och om den nya, unga föreningen Acceptans. Dessu-

verkligheten, om vårdpersonal som inte förstår vidden

tom bjuder vi på en helsida med bloggtips.

av problematiken, om poliser som tycker att våldsoffer får skylla sig själva.

Välkommen!

Vi har bland annat träffat 24-årige Benjamin Sidorov

Pernilla Nylund

som växte upp under dysfunktionella familjeförhål-

Informatör

landen. Mamman var bipolär, pappan alkoholist, och under sina första levnadsår flyttades Benjamin mellan 13 olika daghem. I intervjun berättar han om sitt destruktiva beteende som börjar i ung ålder och vi får följa med på en krokig väg genom mobbning, drogmissbruk, depressioner, självmordsförsök och vistelser på mentalsjukhus. Intervjun finns på sidan 6. Paulina Bengtsson var som vilken 22-årig tjej som helst - tills hon träffade en elva år äldre man på nätet. - Han hade talets gåva och han var väldigt kärleksfull. Dessutom ville han stadga sig och få barn, precis som jag. Jag blev störtförälskad! Två veckor senare bestämde vi oss för att träffas. Paulina sätter sig på tåget och reser till mannen. Redan vid första anblicken känner hon att något inte står rätt till. - Jag ville ändå ge honom en chans. Det kändes dumt att bara åka hem igen utan att försöka. Redan från dag ett tar mannen ett hjärngrepp runt

▪

"Ibland behöver man en paus från alla måsten" 18-åringarna Anna, Julia och Mia studerar tredje året på gymnasiet. I deras omgivning och studievardag finns det en hel del ångest, menar de, men ångesten syns inte alltid. Det här är deras funderingar kring hälsa och välbefinnande. TEXT: Pernilla nylund Foto: nicklas storbjörk

i slår oss ner vid ett runt

hand i hand med den fysiska hälsan.

inom idrotten, säger Mia Österback.

bord i Jakobstads gymna-

- I våra studier har vi läst en hel del

- Jag vet också att jag mår väldigt

sium. Trion har håltimme

om psykisk hälsa och vi har fått refle-

bra av att idrotta och röra på mig. Och

och tar gärna en prats-

ktera och lära känna oss själva genom

så är det skönt att kunna stänga ute allt

tund om vardagshälsa, studiepress

personlighetstester och liknande. Jag

annat och bara fokusera på friidrotten

och framtidsdrömmar. Alla tre läser

idrottar ganska mycket och behöver

en stund. Då orkar man bättre ta tag i

psykologi i sina gymnasiestudier och

känna mig själv och veta hur jag

allt annat sen, menar hon.

har funderat mycket på sitt psykiska

reagerar i olika situationer. Det psykiska

Anna Liljekvist säger att det är

välbefinnande, och att detta ofta går

är nästan lika viktigt som det fysiska

just den där pausen som är så viktig.

4 Respons

- Det är klart att motion har stor betydelse, men jag tror nästan att vilken hobby som helst gör att man kopplar bort andra måsten i vardagen, vilken i sin tur gör att man mår bra. Anna Liljekvist

Anna Liljekvist, Mia Österback och Julia Åstrand går sista året på Jakobstads gymnasium. De funderar mycket på sitt eget psykiska välmående. Pausen från alla måsten.

en sådan personlighet att jag nästan

tidpunkt i livet. Snart är gymnasietiden

- Det är klart att motion har stor

överanalyserar allt så jag tror att det

slut och det har blivit dags att söka sig

betydelse, men jag tror nästan att

skulle bli tufft för mig att jobba som

vidare mot nya utmaningar. Alla tre är

vilken hobby som helst gör att man

psykolog, även om det verkar jätteint-

riktigt ivriga på att få bryta gamla mön-

kopplar bort andra måsten i vardagen,

ressant. Jag tror att jag skulle ta med

ster och köra igång med någonting

vilket i sin tur gör att man mår bra.

mig jobbet hem och fundera mycket

annorlunda - det glittrar i ögonen när

Julia Åstrand berättar att hon mår

på klienterna även utanför arbetstid. Så

de pratar om framtiden, drömmarna,

”sjukt bra” av högintensiv träning.

jag ska nog söka till talterapeut istället,

allt nytt som de ännu inte kan förhålla

berättar Julia Åstrand.

sig till. Anna tycker att det ska bli spän-

- Men det sociala är också en viktig faktor. Om man tränar gör man det ofta

- Jag tycker inte alls om att vara

nande att flytta hemifrån, Mia ska stud-

tillsammans med andra och då får man

stressad så jag försöker planera mina

era till psykolog – antingen i Åbo eller

den sociala biten på köpet, säger hon.

studier så gott jag kan. Hittills har det

i Umeå. Så småningom drömmer hon

funkat bra för mig, säger Mia Österback.

om hus och familj. Julia tänker studera

Pressen har förändrats

- Och jag tycker att det är så skönt

till talterapeut, men hon säger att det

Angående studiepress hävdar de alla

att man nu har lärt sig att livet inte går

känns helt okej om planerna plötsligt

tre att pressen har förändrats under

under fast man inte har bra betyg i alla

skulle ändra. Inställningen att ”allting

åren på gymnasiet.

ämnen. Bara jag gör mitt bästa så kom-

ordnar sig” genomsyrar hela samtalet och synen på livet är positiv.

- Under första året på gymnasiet var

mer jag antagligen in på den utbildning

jag mest stressad över betygen och

jag har valt. Med hjälp av uteslutnings-

De berättar att det är många i deras

ville att de skulle se ut på samma sätt

metoden har jag kommit fram till att

ålder som har ångest, men att ångesten

som i högstadiet. Men det där har

jag ska söka till skönhetsbranschen,

inte alltid syns på utsidan.

ändrat. Nu under tredje året funderar

säger Anna Liljekvist.

jag mest över vilka betyg jag behöver

- Jag tror att det beror mycket på hur man är som person och hur

för att komma in dit jag vill. Först hade

Spännande tid i livet

mycket press man lägger på sig själv,

jag tänkt söka till psykolog, men jag har

Tjejerna befinner sig i en spännande

säger Julia Åstrand.

▪

Respons 5

6 Respons

TEMA UNG OCH UTSATT

Han växte upp under

trasiga förhållanden När Benjamin Sidorov var liten trodde han att han hade två mammor - en snäll och en dum. Mamman var bipolär, pappan alkoholist och hela uppväxten andades otrygghet och känslomässig obalans. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

dag är Benjamin Sidorov 24 år

lematiken?", funderar han. Det enda

jag hade ett stort hyss på gång – som

och studerar till socialarbetare vid

som, utåt sett, vittnar om allt han har

att hota med att bränna ner hela sko-

svenska Social- och kommunal-

varit med om är de många ärren på

lan.

högskolan i Helsingfors. Han säger

armarna och magen. Ärr, som för alltid

- Mobbningen började i fjärde klass.

att han mår bra just nu, men ibland kän-

kommer att påminna honom om en

Det var hemskt. Jag hade alltid ångest

ner han sig väldigt ensam. Varken mam-

svår barndom.

och låg ofta och grät. Under den här

man eller pappan finns med i bilden län-

tiden kände jag för första gången att

Mamman vill ta livet av sig

jag inte ville leva mer, berättar han.

mamman. Han säger att han inte mår bra av att träffa sina föräldrar.

gre, mer än en väldigt ytlig kontakt med

När han ska börja 5:an flyttar han

Benjamin föds i Vasa och bara en kort tid

tillbaka till mamman i Vasa, som nu

- Men visst önskar jag ibland att det

efter födseln skiljer sig föräldrarna. Mam-

har hittat en ny man. Även här blir

fanns en varm och trygg famn att krypa

man flyttar runt väldigt mycket - Vasa,

Benjamin mobbad, för att han talar en

in i och gråta en skvätt, speciellt om det

Borgå, Åland - och Benjamin försöker

annan dialekt. Efter några månader blir

har varit en tung dag, säger han.

ständigt hitta sin plats på varje nytt

mammans nya karl så våldsam att Ben-

Vi träffas på ett kafé i centrala Hels-

daghem. Redan som liten förstår han att

jamin och hans mamma tvingas flytta

ingfors. I Tennispalatsets andra våning

mamman vill ta livet av sig och han har

till ett skyddshem.

känner han sig som hemma, och vi

minnesbilder av att han är tillsammans

- Mitt minne av skyddshemmet är

slår oss ner vid favoritbordet. Benjamin

med mamman i bilen och mamman tar

att jag ofta satt och tittade ut genom

beställer en smörgås, och sen börjar

hans hand och säger "nu dör vi".

fönstret och ner på dagisbarnen som

han berätta. Han målar upp en alldeles

När han ska börja lågstadiet flyt-

makalös historia; om hur han som liten

tar de hem till morföräldrarna i Borgå.

Så småningom tar hans pappa kon-

slussades mellan 13 olika daghem, om

Benjamin bor tidvis ensam med sina

takt och Benjamin träffar sin far lite då

mobbningen han utsattes för i skolan,

morföräldrar, som han beskriver som

och då. De går på bio och Benjamin

om självdestruktiviteten, missbruket

"jättestabila". Mamman åker tillbaka till

tycker om att umgås med sin pappa.

och turerna till psyket. Under många

Vasa och besöker sin son någon helg

år står vuxenvärlden handfallen, ofta

då och då.

- tror Benjamin - vill man inte se vad som faktiskt händer. "Kanske det är lättare att blunda än att ta tag i prob-

Redan i lågstadiet börjar självdestruktiviteten. - Jag var rätt snäll i skolan, ända tills

lekte nedanför.

- Mamma var egentligen aldrig emotionellt närvarande. Visst fick jag mat och så, men jag isolerade mig och spelade Playstation mest hela tiden, säger han. Respons 7

Benjamin Sidorov har en trasig barndom i bagaget och det har tagit lång tid att komma ut ur det självdestruktiva beteende som gjorde att han under många år åkte ut och in på psyket.

Mobbningen fortsätter

inte som något självdestruktivt, utan

I högstadiet tar mobbningen ny fart

som något äkta, något med sanning,

och när han diskuterar saken med sin

något bra".

pappa säger han att sonen ska lösa problemen med våld. Samtidigt bör-

Det dröjer inte länge förrän han bör-

jar Benjamin dricka alkohol och röka

jar skära sig. Tonåringen har vänt livet

och han är ofta borta från skolan. Som

ryggen och är full av självhat. Vuxen-

14-åring rakar han sitt huvud, köper en

världen har ännu inte insett vidden av

bomberjacka och börjar umgås med

problematiken.

människor som sympatiserar med

- Ibland frågade någon lärare hur

nazister. Han besöker olika grupperin-

det är med mig, men inte var det mer

gar och delar i evenemang kring detta.

än så.

- Jag känner mig jättetacksam över att ha fått en andra chans. Jag har fortfarande problem med att hantera känslor och jag sörjer relationen till mina föräldrar. Men jag mår bra.

I en kolumn i tidningen Respons 4/2014

När Benjamin fyller 15 år får han öl

skriver Benjamin så här om tiden med

av sin pappa i födelsedagspresent (öl,

nazisterna:

som pappan senare kommer att dricka

gången in, men inte heller nu upplever

upp själv). Benjamin träffar sin första

Benjamin att han får något vidare stöd.

"Det var kanske en lek först, och jag

flickvän men har svåra anknytning-

- Om man är socialt kompetent kan

förstod inte bättre, men här hade

sproblem. Snart gör han sitt första

man prata runt och manipulera vem

självhatet blivit så pass stort så själde-

självmordsförsök - han vill hoppa ner

som helst. De vuxna strök mig medhårs

struktiviteten fick leva fritt. Jag såg det

från ett hus. Socialen kopplas för första

och ifrågasatte aldrig mina handlingar.

8 Respons

I gymnasiet går det rätt bra. Han är

längtade jag tillbaka till psyket för där

en smart kille och har lätt för att lära,

fick man åtminstone träffa andra. Så

men drogerna tar över och han känner

jag skar mig, det var liksom min biljett

sig hatisk mot alla.

till psyket.

BENJAMIN OM....

Två år senare försöker han ta livet av

Och så håller det på. Ända till januari

... hur unga utsatta kunde få bättre

sig igen - han överdoserar på sin mam-

2013 då Benjamin är inlagd på psyket

hjälp? Jag tror Finland är rätt efter

mas mediciner. Efter den händelsen får

för sista gången. Han träffar sin fjärde

med psykvården jämfört med andra

han prata med en psykiater som efter

psykolog som föreslår att han ska åka

länder. Jag tror att om man skulle

ett kort samtal säger "du verkar inte

på behandlingshem.

ha mera kognitivt inriktad hjälp

särskilt självmordsbenägen så du får

Där kommer vändningen. Han skriver:

direkt i ung ålder så skulle många få möjligheten att bryta sina destruk-

åka hem". Inget mer stöd än så erbjuds, ingen eftervård. Eftersom han är mind-

"Sen kom behandlingshemmet när jag

tiva mönster. Jag har hört det av en

erårig kopplas socialen återigen in,

var 22. Där började min del dras fram.

del professionella och anser även

men inte heller nu får han något stöd,

Istället för klappande på huvudet så

själv att bara samtala med någon

tycker han.

blev jag konfronterad. Min världsbild

inte hjälper så många människor,

blev utmanad, mitt beroende av hat,

man behöver enligt mig även aktivt

Beroendepersonlighet

droger och förstörelse blev satt i sitt

utmana det destruktiva, finna alter-

Benjamin har en beroendeperson-

rätta ljus. Här började jag se hur jag själv

nativa lösningar och tankebanor. En

lighet. Under långa perioder isolerar

drivit mig till ett stadium där jag varje

annan bra sak enligt mig skulle vara

han sig och spelar dataspel dygnet

dag önskade att jag skulle dö".

att man undervisade i självkänsla

runt. Han känner sig melankolisk och

varje vecka i skolorna från ung ålder.

längtar ofta "till en annan plats". Efter

Han berättar att han äntligen kunde

gymnasiet blir han helt marginaliserad

distansera sig från sitt självdestruktiva

... hur han ser på livet idag? Livet är en

- han har ingen studieplats, inget jobb

jag och urskilja en väg där han slapp

stor process, ibland mår man sämre,

och han sticker från militären efter bara

lida dygnet runt. Han känner hopp och

ibland bättre, det förändras konstant.

tre dagar för att han inte kan ta kritik.

börjar inse hur mycket han har skadat

Överlag är det bättre än någonsin. Tänk

sig själv under de senaste åren.

vad skönt det är med vardagliga pro-

- Jag försöker studera socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa, men det går

- Här var det inget daltas mer. En av

blem! Jag har stort hopp inför framti-

inte. Och samtalspsykologen jag går

vårdarna satte hårt mot hårt och jag

den, jag kunde aldrig tro saker kunde

hos stryker mig bara medhårs. Det blir

insåg att jag är vuxen nu. Jag måste

vända och bli så bra som det är idag.

liksom aldrig bättre, säger han.

sluta vara en idiot. Det är mitt val och

Istället tar Benjamin snabblån på

mitt ansvar och jag vill välja att leva.

...sina framtidsdrömmar? Jag skulle

snabblån för att kunna finansiera sitt

Idag har diagnoserna tynat bort

drickande. Han är deprimerad, ständigt

och Benjamin lever numera ett liv

ungdomar.

onykter eller bakfull. Han skär sig och

med sunda värderingar. Han drivs

ungdomar och/eller ungdomar med

hamnar på psyket och får en massa

inte längre av hat - istället vill han

beroendeproblematik. Jag tror att

olika diagnoser. Där försöker han

leva ett anständigt och gott liv. Han

jag kunde göra mest nytta där. Jag

hänga sig i några lakan som han tvin-

säger att han drömmer om trygghet

skulle även en dag vilja ha ett vanligt

nar ihop.

- en bil, ett hus, en fast inkomst och

"Svenssonliv". Många anser det kan-

vanlig vardag.

ske är lamt, men man måste förstå

- Jag fick märkligt nog någon slags njutning av allt självskadebeteende. Det är väldigt svårt att förklara.

vilja arbeta som socialarbetare med Möjligtvis

kriminella

- Jag känner mig jättetacksam över

att jag aldrig har upplevt det, jag har

att ha fått en andra chans. Jag har fort-

testat på allt annat tillräckligt för att

Nu följer en tid när han åker in och

farande problem med att hantera käns-

förstå att det där andra inte är min

ut på psyket. På permissionerna dricker

lor och jag sörjer relationen till mina

grej, min grej nu är att sträva efter

han. Snart börjar han knarka igen.

föräldrar. Men jag mår bra.

balans och sinnesro i vardagen.

- Ibland kände jag mig så ensam. Då

Jag väljer att må bra.

▪

Respons 9

Nöjda grundare till Psykosociala ungdomsföreningen Acceptans rf. Från vänster Josefine, Tom, Miivi, Benjamin och Ylva.

Nu har Acceptans rf grundats En av Psykosociala förbundets målsättningar för år 2015 är att få med fler unga medlemmar och nå en yngre målgrupp. Att få med unga och unga vuxna är en utmaning - det handlar om att utveckla verksamheten på innovativa sätt så att unga nås bättre och vågar och kan vara delaktiga inom förbundets olika verksamhetsområden. Nu har den nya psykosociala ungdomsföreningen Acceptans rf grundats, och det är vi mycket glada för. TEXT OCH FOTO: ira häggström

sykosociala förbundets per-

ensamma. Föreningen vill också skapa

sonal stöder och hjälper

förutsättningar för återhämtning. Före-

Ungdomarna som ligger bakom allt

gärna till att grunda nya

ningens verksamhet kommer att vara

bakgrundsjobb och planeringsarbete

riksomfattande och riktar sig till per-

är Benjamin Sidorov, Ylva Hellgren,

soner i åldern 15-32 år.

Tom Viitanen, Josefine Nordberg samt

psykosociala

föreningar.

Jag, regionsekreteraren Ira, har haft fördelen att få vara med på ett litet

ciala förbundet regionkansli finns!

Miivi Selin-Patel.

fattande föreningen tillsammans med

De har grundat föreningen

bakgrund, kunnande och intressen.

ett toppengäng ungdomar!

Den 8.1.2015 blev det officiella datumet

Benjamin Sidorov (24 år) och Jose-

hörn att starta upp den nya, riksom-

Ungdomarna har alla lite olika

ungdomsförenin-

då den Psykosociala ungdomsförenin-

fine Nordberg (23 år) studerar socialt

gen Acceptans rf ska arbeta för att

gen Acceptans rf grundades. Den nya

arbete vid Svenska Social- och Kom-

kunna erbjuda ett vardagligt stöd för

unga föreningen kommer bland annat

munalhögskolan i Helsingfors. Ylva

unga som lider av psykisk ohälsa,

att idka samarbete med Psykosociala

Hellgren (24 år) är på slutrakan av sina

samt för unga anhöriga till personer

föreningen Sympati rf. som verkar i

socialpsykologi studier vid Helsinfors

med psykisk ohälsa som upplever

Helsingfors. Acceptans kommer bland

Uni. Tom Viitanen (23 år) studerar i sin

att de behöver stöd. Föreningen vill

annat att få träffas i Sympatis lokal-

tur ekonomi vid Svenska handelshög-

arbeta för att minska marginaliserin-

iteter och därför skedde det officiella

skolan i Vasa och Miivi Selin-Patel (28

gen bland unga i Svenskfinland som

grundandet av föreningen på Eriksga-

år) jobbar som verksamhetsledare för

lider av psykisk ohälsa eller känner sig

tan i Helsingfors där också Psykoso-

Psykosociala föreningen Sympati r.f.

Psykosociala

10 Respons

Varför behövs föreningen?

upplever att de vågar komma till, eller

Ungdomarna har helt klart för sig var-

emang ska kännas lockande”

för de vill vara med om att starta en

Benjamin:

riksomfattande psykosocial förening

förväntningar men försöker hålla båda

Styrelsen för Psykosociala förbundet

riktade till unga.

fötterna på jorden. Med ett gott arbete

rf lediganslår att senast 31.5.2015

Ylva Hellgren: ”Efter att ha jobbat med

och sammarbete så tror jag detta kom-

söka stipendier från Jubileums-

unga i huvudstadsregionen så har

mer bli något stort”.

fonden. Stipendier kan sökas av

jag märkt att det fortfarande finns en

Tom: ”Drömmen är ju den att vi når

enskilda personer (inte föreningar)

tröskel för många att våga berätta att

ut till vår målgrupp snarast möjligast

för motion och synlighet av psykisk

de lider av psykisk ohälsa. Generellt

och att det vi håller på med har en

hälsa och ohälsa – till exempel reha-

finns det ännu ett stigma i Finland

viktig betydelse för våra medlem-

biliteringskostnader,

kring psykisk ohälsa, även om vi vet att

mar”.

der eller rimliga rekreationskostna-

kontakta per epost, och att våra even”Jag

har

rätt

STIPENDIER KAN SÖKAS stora

studiekostna-

der. Vi vill även stöda idéer som på

många mår dåligt. Jag har också notunga kan vända sig ifall de inte söker

Riksomfattande ungdomsförening

efter att tala med en professionell eller

Psykosociala

ungdomsföreningen

Om du vill ansöka om stipen-

en vuxen. När jag blev tillfrågad att vara

Acceptans rf är en riksomfattande

dium från Jubileumsfonden kan

med och starta Acceptans så kunde jag

förening. Hur ser ungdomarna på detta

inte tacka nej, eftersom jag upplever

och hur kommer verksamheten konk-

från kansliet på tel. 06-7233153/06-

att jag vill och kan ge något för denna

ret att organiseras?

7232515. Vi kan skicka den åt dig

målgrupp. Jag tycker om att bemöta

Ylva: ”Eftersom jag inte är uppvuxen i

antingen per vanlig post eller per

människor i olika livsskeden”.

erat att det finns ganska få ställen dit

ett eller annat sätt synliggör psykisk hälsa och ohälsa.

beställa

ansökningsblankett

huvudstadsregionen så förstår jag att

e-post.

det kan kännas som jobbigt att ta sig

bifoga eventuella bilagor som bely-

behöver en förening där man kan

till Helsingfors för att kunna träffas. Jag

ser ändamålet för din ansökan och

stödja och hjälpa utan att det är ett

hoppas att vi kan hålla föreläsningar

skicka in den per post undertecknad

tvång från någon psykiatrisk enhet

på olika håll i Svenskfinland, exempel-

till Psykosociala förbundet rf/Styrel-

eller arbetsförmedling. Det känns

vis i skolor. Vi kommer också att vara

sen, Solkullavägen 65, 68600 Jakob-

mer äkta då. Både att ta emot hjälp

tillgängliga per epost, och vi vill mer än

stad. Märk kuvertet Stipendieansö-

och att hjälpa. Att ungdomar hjälper

gärna samarbeta med andra förenin-

kan. Ansökan ska vara oss tillhanda

andra ungdomar tror jag är mycket

gar och tredje sektorn – inte enbart i

senast 31.5.2015. Beslut om stipen-

effektivt”.

Helsingfors”.

dier delges sökandena i augusti

Tom Viitanen: ”Det värmer mitt hjärta

Benjamin: ”Jag tror det är viktigt det

2015.

att få vara verksam i en nygrundad

finns stöd i hela Svenskfinland. Att

förening från början med ett fint och

finna personer som har nytta av oss

viktigt syfte samt att få möjligheten till

som förening både i huvudstadsre-

att så frön direkt till god bokföringssed.

gionen och i Österbotten. Att samar-

Den ekonomiska utmaningen är dock

beta med olika enheter och instanser

ändå endast en liten glädjeskvätt i

och även arbeta utåt via till exempel

mina ögon, eftersom jag tror att före-

föreläsningar och samtalsgrupper är

ningen kommer att spela en så stor

något vi vill satsa på”.

och viktig roll i många ungas liv, vilket

Tom: ”De salar och skolor som behöver

kommer att vara det mest givande av

föreläsning, där ska det föreläsas. De

allt”.

ställen som behöver våra evenemang,

Benjamin

Sidorov:

”Jag

tror

Fyll i den omsorgsfullt,

där ska det verkställas. I enlighet med

Hur ser förväntningarna ut?

vårt syfte och budget förstås”.

Ungdomarnas förväntningar på den

Vi önskar föreningen lycka till! Ifall Du

nya föreningen:

blev intresserad av Acceptans verksam-

Ylva: ”Jag hoppas att vi som fören-

het eller känner någon som vill höra

ing så snabbt som möjligt når ut till

mera om verksamheten lönar det sig

vår målgrupp, det är ett av våra stora

kontakta föreningens ordförande Ben-

mål för detta år. I övrigt hoppas jag att

jamin Sidorov per epost: info.accept-

vi kan vara ett mötesställe som unga

ans@gmail.com.

▪

Har ni sett någon snyggare disktrasa? Hjärnkoll hade utan tvekan den bästa marknadsföringsprylen på konferensen "Psykisk (O)hälsa - Samhällets barn och unga" i Stockholm den 28-29 januari. För det är ju precis så - ibland suger livet.

Respons 11

TEMA UNG OCH UTSATT

"Mycket okunskap kring cannabis" Den sägs vara en personlighetsförändrande drog. Men vad är det som händer i kroppen - fysiskt och psykiskt - när man röker cannabis? Föreläsaren Amelie Andersson har i många år arbetat med drogberoende ungdomar och deras familjer. Numera ägnar hon sig främst åt kunskapsspridning och har skrivit boken "Cannabis - en olycklig kärlekshistoria". TEXT: PERNILLA NYLUND

ad är det egentligen som

det: "den förvrider ens egenskaper och

rummet alldeles mörkt. Men då är du

väcker

vårt mående".

så nere i ditt missbruk att du inte refle-

nyfikenheten

på

cannabis? Och vad händer i kroppen vid ett rus?

- Man märker inte av förändringen

kterar särskilt mycket över det.

själv och det är ju lite kusligt. Man kan-

- Ruset, ja det är som att skruva

ske bäst kan beskriva missbruket som

upp volymen på en radio - alla sinnen

att man först sitter i ett helt upplyst rum

Innehåller 420 olika ämnen

förstärks och alla dina upplevelser blir

med en stark lampa. Sen vrider man ner

Cannabis innehåller 420 olika ämnen

starkare, säger Amelie Andersson.

ljuset lite för varje dag som går, så att

varav drygt 60 är psykoaktiva, det

du inte märker förändringen. Till sist är

vill säga – de ger dig ett rus. Den ger

- Det är därför den här drogen lockar till sig så många ungdomar. I Sverige, där Amelie Andersson bor och arbetar, är cannabis det vanligaste berusningsmedlet efter alkohol. Hon säger att allmänheten har dålig kunskap om just cannabis, och att många tror att det är en light-drog. - Anledningen till att man på olika håll i världen vill legalisera cannabis beror på att det är en relativt ny drog och att man har för lite kunskap om dess följder, både för individen och för samhället. De länder som har lång erfarenhet av cannabis vill inte legalisera cannabis, för de vet hur följderna ser ut, säger hon. Cannabis är en personlighetsförändrande drog som hindrar den psykologiska och sociala mognadsprocessen. Eller som Amelie Andersson uttrycker 12 Respons

Amelie Andersson har fräffat många drogberoende ungdomar i sitt arbete.

skor. Det är också en tid när många unga

- Cannabis är en personlighetsförändrande drog som hindrar den psykologiska och sociala mognadsprocessen. - Man märker inte av förändringen själv och det är ju lite kusligt.

mår dåligt och då är det vanligt att man vill fly från sitt mående genom att testa

FAKTA

Vad är Cannabis?

droger. Fastnar man har branschen en långvarig kund och därför marknads-

Cannabis används som ett samlingsnamn

förs cannabis väldigt starkt just nu. Här

för bland annat marijuana, hasch och

gäller det att kunna stå emot och inse

hascholja. Dessa kommer från en hamp-

att dagens marknadsföring för cannabis

växt som heter Cannabis Sativa. Växten

ser ut precis som dåtidens marknads-

innehåller över 400 kemiska substanser,

föring för tobaksrökning.

varav 60-80 är psykoaktiva och påverkar

- De är så sårbara våra unga! Vi kom-

psyket.

mer att förlora många unga människor i

En av cannabinoiderna förkortas THC

missbruk om vi har en tillåtande attityd.

(delta-9 tetrahydrocannabinol) som ger

Många unga klienter som Amelie

ett rus.

Andersson har pratat med berättar att

Cannabis är fettlösligt vilket gör att det

anledningen till att de röker cannabis är

stannar kvar länge i kroppen, upp till sex

att de vill få en ”paus” från livet – från

veckor om det röks regelbundet. Det

psykiska effekter (individuellt hur du

alla krav, förväntningar och val. De vill få

THC som man får i sig lagras i kroppens

påverkas), och den är fettlöslig, vilket

lov att vila och sova istället.

fettvävnader, som det finns mycket av i

innebär att den stannar längre i kroppen än om den hade varit vattenlöslig.

- Statistiken visar att de flesta som

hjärnan.

testar cannabis väljer bort det. Statis-

Cannabisruset beskrivs i början som att

- Många tror att man kan köra bil

tiken visar också att om man röker en tid

man blir aktiv i tanken och utåtriktad.

dagen efter att man har rökt på, men då

slutar många inom tre år – problemet är

Man kan även bli fnissig och pratsam.

är man fortfarande påverkad, förklarar

bara att de här åren ofta är ungdomsår

Cannabis påverkar dina känslor och

Amelie Andersson.

då hjärnan ännu är outvecklad.

upplevelser - allt man ser och upplever

En av anledningarna till att många

▪

upplevs starkare.

går vilse i informationsdjungeln är att

De kroppsliga tecknen på cannabisrus

cannabis till viss del har en smärtlin-

är att hjärtat slår snabbare. Man blir torr i

drande effekt, men den är marginell och

munnen och halsen och känner sig ofta

om man ställer denna effekt i relation till

hungrig eller sugen på sötsaker. Ögonen

alla negativa följder så skillnaden i argu-

blir lätt blodsprängda och överkänsliga

menten väldigt stor.

för ljus. Ibland kan den som använt can-

- Vissa hävdar att det inte finns

nabis få yrsel, ångest, olust, panikkänslor

några studier som visar att cannabis är

och förföljelsemani.

skadligt, men det är ett dåligt argument.

Ruset är i regel över på 2-3 timmar. Hjär-

Det finns massor med studier som visar

nan fortsätter dock att vara påverkad

hur vi påverkas av att röka cannabis,

av cannabis. Korttidsminnet och inlär-

säger Amelie Andersson.

ningsförmågan kan vara nedsatta i 1-2 dagar efter att man har rökt.

Drogdebut i unga år

Hjärnan påverkas. Den som röker får

Drogdebuten äger ofta rum i unga år,

försämrad minnesfunktion – både kort-

under en period av stor förändring i

tidsminnet och lagringen i långtidsmin-

livet.

net påverkas. Finmotoriken och balan-

- Den outvecklade tonårshjärnan gör oss våghalsiga – vi vill upptäcka världen, testa nya saker, lära känna nya männi-

sen försämras. Amelie Andersson har skrivit boken "Cannabis - en olycklig kärlekshistoria"

Källa: www.cannabishjalpen.se

Respons 13

Rebecca Anserud har bipolär sjukdom typ 1. I dag har hon vänt sjukdomen till en tillgång.

Ångesten tog över hela kroppen Rebecca Anserud var en sprallig 15-åring som drömde om vuxenlivet. Hon drömde om ett eget liv, om alla resor hon skulle göra när hon blev vuxen. Hemma höll föräldrarna upp en vacker fasad – både mamman och pappan var alkoholister - och snart förvandlades tillvaron till ett enda stort mörker. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND 14 Respons

ebecca

gick

högs-

för jag ville inte erkänna att jag var sjuk.

tadiet med bra betyg och

Som 20-åring upplever hon sitt för-

hon kände att hela världen

sta så kallade ”mixed state”. Hon kän-

låg öppen för henne. Men

ner en manisk glöd samtidigt som

redan efter en vecka i gymnasiet föll

hon upplever att hon inte vill leva mer.

världen ihop som ett korthus. Rebecca

Ungefär i samma veva läser Rebecca i

insjuknade i sin första depression och

en psykologibok om manodepressiv-

hon säger att hon aldrig har upplevt ett

itet och inser att det är precis det hon

sådant mörker förut.

har.

Hon struntar i skolan, och dövar sin

- Jag grät och grät. För vem vill inse

smärta med alkohol. Så småningom

att man har en kronisk psykisk sjuk-

börjar hon fundera på självmord och

dom? Samtidigt var det en lättnad.

känner en symbios med döden.

Efter fem år visste jag äntligen vad det

- Jag gick ofta ut och vandrade på

var som var fel med mig.

nätterna. För det mesta gick jag till kyrkogården och tittade på gravste-

Tvångsvårdas fyra gånger

narna. Jag längtade dit på ett sätt som

Under året som följer åker Rebecca in

är svårt att förklara. Ingen såg den sar-

och ut på slutna psykiatriska avdeln-

gade flickan som bara drömde om att

ingar. 12 gånger är hon intagen. Fyra

få en kram. Men mina föräldrar kra-

gånger får hon tvångsvård. Hon dub-

made mig inte. De gav mig bara pen-

blar sin vikt av alla mediciner och väger

gar.

som mest 110 kg. Hon har självmord-

Under några år lever Rebecca ett väldigt hektiskt liv, blandat med svåra

stankar nästan varje dag och skäms enormt mycket över sin diagnos.

tvångsom-

- Min resa genom psykiatrin har

händertagen och flyttar till ett elevhem.

varit tung. Det känns som om jag har

Hon berättar att hon ofta är vaken flera

varit en försökskanin som läkarna har

dygn i ett svep, att hon tränar fem

testat en massa mediciner på. Det var

gånger om dagen och känner ett slags

bara tabletter och inlåsning, tabletter

segerrus som strömmar genom krop-

och inlåsning hela tiden och det dröjde

pen.

fem år innan jag fick terapi. Så här i

depressioner.

Hon

blir

- När jag är sådär speedad känns

efterhand önskar jag att vården hade

det som att ingenting är omöjligt, att

sett mig som människa när de behan-

jag kan göra vad som helst! Mani är

dlade mig, att de hade sett helheten.

svårt att förklara för den som inte har

Inte bara stämpeln i pannan.

upplevt det ruset.

Första panikångestattacken

- Depression är ingen svaghet. Det är en enorm styrka. Man behöver så mycket kraft för att komma ut ur en depression.

Har vänt sjukdomen till en tillgång Idag är Rebecca 26 år. Hon har vänt

När hon är 17 år får hon sin första pan-

sjukdomen till en tillgång och numera

ikångestattack.

Magen krampar och

föreläser hon om sin resa genom psy-

när hon lägger sig på sängen kan hon

kiatrin och boken ”Ett bipolärt hjärta”

omöjligt ta sig upp igen. Hon blir för-

som kom ut 2012. Hon säger att mani-

virrad och kan inte andas...

erna har gjort henne mer kreativ, nyan-

- Attackerna kommer som en tsunami. Sen sköljer de bort igen lika snabbt som de kom, förklarar hon. När Rebecca är 18 hamnar hon i en djup depression med psykos. - Jag stängde in mig totalt och hoppade av skolan. Jag fick hjärnspöken

srik och modigare. - Depression är ingen svaghet. Det är en enorm styrka. Man behöver så mycket kraft för att komma ut ur en depression. Manierna har hjälpt mig att ta mig över barriärer genom att göra sånt som jag egentligen inte vågar.

och vågade inte gå ut på dagarna. Mat

- De senaste åren har jag sett väldigt

köpte jag på nätterna. Jag ljög för mina

positivt på livet. Om man bara får rätt

föräldrar och sa att allt gick bra i skolan,

vård kan man må så mycket bättre!

▪

Respons 15

Förövaren hittade henne på nätet Paulina var som vilken 22-årig tjej som helst - tills hon träffade en elva år äldre man på nätet. Redan från dag ett tog han ett hjärngrepp runt henne, började kontrollera och hota henne. Och gjorde det ofattbara – sålde henne till andra män. I fyra månader. Till slut lyckades Paulina bryta sig loss. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

aulina kom från en kärleks-

och få barn. Jag blev störtförälskad!

- Då kändes det som om armarna

full kärnfamilj och hade en

Två veckor senare bestämde vi oss för

och benen försvann. Jag blev helt

lycklig barndom i bagaget.

att träffas.

avskuren. Det fanns någonting i luften

Hon hade fin kontakt till sina

Paulina sätter sig på tåget och reser

som var väldigt obehagligt. Från den

föräldrar och syskon och säger att hon

till mannen. Redan vid första anblicken

dagen kontrollerade han mig. Jag var

kände sig ”väldigt hel” innan hon träf-

känner hon att något inte står rätt

som i ett fängelse i fyra månader.

fade den äldre mannen på nätet.

till. Intrycket hon får är att han är en

- Jag hade precis gjort slut med min kille. Jag var en sån som tidigt ville

”maffiaboss” med bakåtslickat hår och

Sålde henne till andra män

kläder som inger pondus.

Paulinas mardröm började där och

skaffa familj och gifta mig, men det

- Jag ville ändå ge honom en chans.

då. Mannen våldtog henne och sålde

ville inte de jämnåriga killarna som jag

Det kändes dumt att bara åka hem igen

henne även till andra män. Han la upp

träffade.

utan att försöka.

annonser på nätet för att ”marknads-

- Ganska snart träffade jag en man

I bilen från tågstationen tar mannen

föra” Paulina och sedan åkte de land

på nätet som verkligen hade talets

av sig jackan och lägger den i mellan-

och rike runt för att olika män skulle

gåva och han var väldigt kärleksfull.

rummet bredvid sätena. Paulina ser en

kunna våldföra sig på henne. Över-

Dessutom ville han också stadga sig

kniv sticka fram ur ena fickan.

greppen skedde ofta på hotellrum,

Paulina Bengtsson mår bra idag och arbetar som verksamhetsansvarig på Novahuset, där man jobbar med dem som blivit utsatta för sexuella övergrepp. 16 Respons

- Jag var som ett verktyg och jag trodde många gånger att jag skulle dö.

FAKTA Sexuellt våld är:

Sexuellt våld eller utnyttjande kan påverka offrets liv på många sätt. Det

•

våldtäkt

kan påverka arbetsförmågan, den

•

att tvinga till sexuella handlingar

mentala hälsan, parförhållandet och

•

sexuellt utnyttjande

föräldraskapet samt livskontrollen på

•

att köpa sex av en minderårig

ett negativt sätt. Därför är det viktigt

eller av en person som blivit

att söka hjälp.

offer för människohandel andra gånger hemma hos förövarna.

•

Paulina visste aldrig om hon skulle mötas av en man eller flera män.

•

könsumgånge med ett barn

Om du har blivit utsatt för sexuellt

under 16 år

våld ska du besöka läkare och göra

koppleri

en brottsanmälan hos polisen.

- Jag var som ett verktyg, och jag trodde många gånger att jag skulle dö.

En våldtäkt är inte sex utan makt-

Om du har fallit offer för ett sexual-

utövande

Sexuellt

brott eller våld i parförhållande har

mig snabbt att jag inte fick göra. Då

våld, tvingande och utnyttjande

du rätt till kostnadsfri rättshjälp. Mer

blev straffet så hårt. Han hjärntvättade

kan också ske i parförhållande och

information får du från rättshjälps-

mig och tog ifrån mig mina vänner,

äktenskap. Sexuellt våld är alltid ett

byråerna (oikeusaputoimisto).

min familj, mina intressen. Jag hade

brott, även i äktenskap.

Källa: www.infopankki.fi/sv

- I början grät jag. Men det lärde jag

och

förtryck.

ingen att ventilera med, och då blir man väldigt sårbar. Dessutom kände jag en enorm skam, jag kände att jag

Förnekelsen kommer ikapp en. Jag fick

var en skam för min familj och en skam

svåra flashbacks och mardrömmar, jag

Hjälp till offer för sexuellt våld

för mig själv. Han bröt ner mig totalt.

led av sömnsvårigheter, rädsla, ångest

Tukinainen är en riksomfattande

När jag ville ringa min mamma eller

och oro.

våldtäktskriscentral som ger hjälp

pappa satt han alltid bredvid och lyssnade.

Så småningom får hon höra att

och stöd om du har utsatts för sex-

mannen sitter anhållen hos polisen. En

uellt våld. Centralen har en gratis

annan kvinna har gått igenom samma

krisjour på numret 0800-97899. Du

Vändpunkten

helvete som hon, och gjort en polisan-

kan ringa:

Efter fyra månader hände något som

mälan. Paulina känner att hon måste

•

må-fre kl. 9–15

skulle förändra Paulinas liv.

backa upp den andra kvinnan. Mannen

•

veckoslut, helgdagar och

Hon blev gravid.

döms till maxstraff - 14 års fängelse.

- Jag blev gravid med en man

dagar före helgdagar kl. 15–21 Hjälp kan fås på finska och engelska.

som våldtagit mig. Hela jag var smut-

Hjälper andra utsatta

Tukinainen har även en Juristjour (Juris-

sig, svart, äcklig. Men jag fick något

Idag är Paulina Bengtsson 36 år och

tipäivystys) där du får information och

inom mig som var värdefullt och jag

tvåbarnsmamma. Hon arbetar som

råd om du har fallit offer för ett sexuellt

bestämde mig för att behålla barnet.

verksamhetsansvarig på Novahuset,

brott eller våld i nära relationer. Telefonnumret till Juristjouren är 0800 97895.

Paulina ringer sin ex-pojkvän och

där man jobbar med dem som blivit

ber om hjälp. Hon berättar allt och hon

utsatta för sexuella övergrepp, och hon

säger att hon kommer att dö om ingen

säger att hon mår bra.

Våld är alltid ett brott. Också våldsförövare erbjuds hjälp för att få dem att

hjälper henne nu. Exet kommer och

- Jag är fortfarande samma person.

avstå från våld. Du kan söka hjälp och

hämtar henne från hotellet där hon då

Jag har lärt mig väldigt mycket under

råd vid socialbyrån (sosiaalitoimisto) i

befinner sig.

de här åren och jag har vänt det mörka

din hemkommun. Också Jussi-arbetet

Så småningom går Paulina till

till något bra. Jag är hoppfull och jag

(Jussi-työ), som utförs av Förbundet för

polisen för att berätta. Men där möts

kan skratta, men tilliten har jag fort-

mödra- och skyddshem, kan vara till

hon av en polis som nästan tycker att

farande problem med.

stöd. Det finns på följande orter: Hels-

hon får skylla sig själv...

- Jag är inte arg på honom, jag

ingfors, Lahtis, Villmanstrand, S:t Michel,

Dottern föds och Paulina berättar att

tänker inte ge honom det. Det tar för

Uleåborg, Björneborg, Åbo och Vanda.

hon då är tvungen att ”stänga av”, att

mycket energi. Någon ursäkt kommer

Här finns mer information:

hon måste göra det, för att överleva.

jag aldrig att få, inte heller någon förk-

www.munkroppa.fi

- Men det håller inte i längden.

laring till det som hände.

▪

Respons 17

www.rgbstock.com

Tonåren - en tid av risktagande I en föreläsning om utsatthet på nätet och unga som skadar sig genom sex framträder en tydlig bild av att tonåren är en väldigt känslig tid. "Det är en tid av risktagande och just risktagande är ofta en nödvändig del i växandet", säger Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

men det kan vara förödande tryggt.

erfarenhet av arbete med

Liknar andra självskadebeteenden

unga

självskade-

Det är på en föreläsning i Stockholm vi

kan låtsas att man är någon man inte

Landberg och

har

lång

- Det är möjligt att prova roller. Man

beteende. Hon har även

får ta del av hennes tankar kring varför

är, i syfte att få kontakt med barn och

forskat i varför unga skadar sig genom

ungdomar söker upp situationer där de

unga i sexuellt syfte.

sex.

skadas av andra.

Olika former av övergrepp online

För det första är det bra att vara

- En liten del av tonåringarna har

är exempelvis sexuella ofredanden,

medveten om att en tonårshjärna ännu

ett mönster av att söka sig till sexuella

spridning av filmer och bilder, cybersex

inte är helt mogen, och därför förstår

relationer som innebär att de skadar

online, grooming – alltså förberedelse

tonåringen inte alltid konsekvenserna

sig själva, både fysiskt och psykiskt.

till övergrepp, barn som utnyttjas i

av sitt risktagande. Det kan handla om

Beteendet har likheter med annat

prostitution, som använder internet för

att prova alkohol och droger eller att

självskadebeteende, som att skära sig,

att kontakta förövarna, barn som blir

söka sig till farliga platser och män-

med den skillnaden att de i dessa situ-

sålda online för sexuella övergrepp...

niskor. Många tonåringar känner sig

ationer skadas av andra.

och så vidare.

osårbara och tror inte att någonting kommer att drabba just dem. De flesta använder också nätet i sin vardag. - Idag gör man ALLT på nätet. Kommunikationen på nätet är annorlunda

När Åsa Landberg pratar om internet är det några punkter hon gärna

"Det händer inte mig"

poängterar:

I sin forskning kring varför ungdomar

- Nätet är kontaktskapande. Det

utsätter sig för risker på nätet har Åsa

är lätt för vuxna att ta kontakt för att

Landberg fått kommentarer av unga

utnyttja barn.

som utnyttjats på nätet som säger att offentligt.

de inte förstod riskerna, andra tänkte

man ut en bild eller skriver nedlåtande

Fotoalbum ligger ute, vilket gör barnen

"det händer inte mig", några förklarar

kommentarer får det snabb spridning

mer sårbara.

att "fördelarna övervägde" eller att de

och kan ha en grym bieffekt. Lägger

- lika snabb spridning som all annan information, säger Åsa Landberg. 18 Respons

Det

privata

blir

- Internet är gränsöverskridande och känns ofta anonymt och tryggt,

inte kunde ta sig ur situationen. En del av ungdomarna söker upp

vuxna online för att få bekräftelse, uppskattning, pengar, kärlek, trygghet, smärtlindring, "någon som förstår mig". - I flera fall är de här ungdomarna så avtrubbade från tidigare händelser i livet att de helt enkelt "stänger av" sina känslor. De känner ingenting, de bryr sig inte. De har ofta varit utsatta för grymheter i sin barndom eller kommer från en trasig bakgrund, säger Åsa Landberg. - Det kan vara ett sätt att hantera en outhärdlig verklighet och är ofta förknippat med trauma. I Sverige anmäls mindre än tio procent av alla de här övergreppen. - Vuxenvärlden, hälsovården och sjukvården måste bli bättre på att fånga upp barnen som har blivit utsatta för övergrepp! De här barnen måste få skydd, bekräftelse, information och terapeutisk hjälp, säger Åsa Landberg.

▪

I sin forskning kring varför ungdomar utsätter sig för risker på nätet har Åsa Landberg fått många kommentarer av unga som utnyttjas på nätet som säger att de inte förstod riskerna.

Flickor mår inte bra Tonårsflickorna mår allt sämre. Det visar en undersökning om hälsa i skolan som Institutet för hälsa och välfärd THL låtit göra. Nästan var tredje tonårsflicka har i något skede sökt hjälp för sin ångest. TEXT: KAJSA HYTÖNEN, SVENSKA YLE

ngefär var sjätte tonårs-

Bland tonårspojkarna är siffrorna

skar ned på servicen efter den den

flicka uppger att hon lider

lägre, ungefär var tionde har sökt hjälp

ekonomiska depressionen, säger Hon-

av ångest och nästan var

för ångest och depression och dryga

kasalo.

tredje flicka har någon

fem procent uppger att de nu lider av

Honkasalo säger att man borde

gång sökt hjälp för ångest och depres-

ångest. Men Pia Sundell tror inte att de

satsa mer resurser på förebyggade

sion. På tio år har andelen flickor som

egentligen alls mår så mycket bättre än

åtgärder. Pia Sundell är inne på samma

sökt hjälp stigit från ungefär var femte

flickorna.

linje och menar att det krävs många

flicka till var tredje.

- Pojkar kan agera ut, missbruka

Siffrorna förvånar inte Barnavårdsföreningens

verksamhetsledare

Pia

Sundell. Hon menar att det är resultatet

alkohol och droger eller ha ett aggressivt beteende och på det sättet låta ångesten synas, säger Sundell.

olika åtgärder för att de unga ska må bättre. - Det handlar om tillräckliga stödfunktioner i skolorna, att det finns eft-

av en samhällsutveckling där kraven på

Veronika Honkasalo vid Ungdoms-

isverksamhet, att föräldrarna har tid att

de vuxna är väldigt höga, och det smit-

forskningssällskapet menar att det

lyssna på sina barn. Vi behöver se till

tar av sig på ungdomarna.

illamående bland tonåringar vi ser nu

att vi får ett lite barnvänligare samhälle,

är resultatet av de inbesparingar som

säger Sundell.

- Många unga tjejer känner stor press på sig själv. De upplever att de måste prestera och att de inte räcker till som de är, säger Sundell.

gjordes på nittiotalet. - Forskning visar att ungdomar har mest symtom i de kommuner där man

Källa: Artikeln publicerades på svenska. yle.fi den 10.2.2015.

▪

Respons 19

TEMA UNG OCH UTSATT

"En femtedel av ADHD-barnen blir missbrukare senare i livet" I en diskussion om hur man konkret kan stöda barn och unga kontaterades att det behövs fler broar som hjälper unga vidare. TEXT: PERNILLA NYLUND

ur kan vi stöda ung-

att se och samtala med ungdomarna

är värt att ha i åtanke när kommune-

domar vid övergångar -

i skolan. Det behöver inte ta lång tid!

konomin sätter stopp för mer resurser

från början av grundsko-

Se eleverna, stanna upp och prata lite,

till barn som behöver extra stöd i sin vardag.

lan och andra stadiet? Var

fråga hur de mår. Om det sedan är rek-

finns broarna? Kommunerna, utbildn-

torn eller köksan spelar ingen roll. Det

- Det blir fel så snabbt. Om skolan

ingsenheter, offentliga sektorn och

viktiga är att ungdomarna blir sedda

och samhället reagerar för sent, då

tredje sektorn förväntas idag ta ett allt

och märker att någon bryr sig, säger

eleven redan har stora problem, då har

större ansvar för att se till att våra unga

Tariku Ahlfors.

den här eleven redan hunnit utveckla

inte faller utanför. Men som sagt - frågan om hur man ska göra, lämnas ofta öppen.

en negativ skolanknytning som är svår

Tidiga insatser ger en bättre skolgång

att reparera. Att stöda unga med neuropsykolo-

Under en seminariedag som arrang-

Sofia Kullberg är handledare på Speres,

giska funktionsnedsättningar är en

eras av FSKC - Det finlandssvenska

ett finlandssvenskt specialpedagogiskt

utmaning. Men det går. Barnen och

kompetenscentret inom det sociala

resurscentrum. Hon talar om vikten av

föräldrarna

området - dryftas de här frågorna. Vi

stöd och tidiga insatser för att skapa

förståelse, man behöver sätta upp real-

får ta del av ungas egna berättelser om

en god skolgång, främst för barn och

istiska krav och förväntningar, det kan

när de skulle ha behövt mer stöd av

unga med neuropsykiatriska funktion-

behövas en viss miljöanpassning och

vuxna och vad som händer när stödet

snedsättningar.

utveckla strategier.

finns där. ungdomsverkstad

omgivningens

- För barn med ADHD, ADD, autism

- Samspelet med andra är ofta prob-

och Tourettes syndrom är det oerhört

lematiskt och andra upplever ofta bar-

huvud-

viktigt med ett nätverk där de kan få

net som jobbigt och ouppfostrat. Detta

Tariku Ahlfors är social tränare på Sveps

behöver

med

hjälp och stöd. Det finns många bevis

inverkar på hela familjens vardag,

skådespelaren Petter Kevin och några

på hur illa det kan gå om det inte finns

menar Sofia Kullberg.

av ungdomarna som finns inom verk-

en stark grund att falla tillbaka på i

samheten har man gjort ett vide-

sådana här situationer, säger Sofia Kull-

Ungdomar på glid

odrama om ungas erfarenheter av

berg.

Läraren Markus Henriksson i Jakobstad

stadsregionen.

Tillsammans

Hon berättar om statistik som visar

jobbar med ungdomar på glid. Arbetet

- Det framkommer rätt tydligt att

att en femtedel av alla barn med ADHD-

med OptiMax startade som ett treårigt

det borde finnas fler vuxna som har tid

diagnos slutar som missbrukare. Detta

projekt som tog slut vid årsskiftet. Nu

vuxna i skolvärlden.

20 Respons

www.rgbstock.com

är tanken att verksamheten ska stå på egna ben. Målgruppen är studerande som ännu inte har inlett sina studier inom andra stadiet och som av olika orsaker är osäkra på om studierna kommer att kunna fullföljas. Vissa ungdomar är osäkra på valet av studiebransch och behöver stöd och handledning. Andra är arbetslösa och deltar inte i någon

- Samspelet med andra är ofta problematiskt och andra upplever ofta barnet som jobbigt och ouppfostrat. Detta inverkar på hela familjens vardag.

FAKTA

Vad är ADHD?

Adhd innebär att man har svårt med koncentration

och

uppmärksamhet

och att man ofta gör saker utan att tänka efter först. Man störs lätt om det händer mycket omkring en. En del med adhd är väldigt aktiva, andra känner sig trötta och

utbildning alls. Gemensamt för den

har svårt att komma igång med saker. En

här gruppen är att de alla befinner sig

del har svårt med sociala relationer.

i riskzonen för att bli marginaliserade. - Vårt jobb är att hjälpa de här unga

därefter upp ett närverk kring den

En del får veta att de har adhd när de går

att "röja undan skogen" som har växt

studerande som sedan har möjlighet

i förskolan eller i skolan, andra när de är

upp framför dem och som är i vägen

att prova på nya utbildningar och

vuxna. Orsakerna till adhd är inte helt

för deras drömmar, säger Markus Hen-

arbetsplatser.

kända, men forskning talar för att ärft-

- Alla har en individuell handlingsp-

lighet har stor betydelse. Det är vanligt

- Vi engagerar oss i de här person-

lan som vi arbetar efter. Vi hjälper dem

att flera i en familj eller släkt har liknande

ernas liv och vi är tillgängliga. Vi job-

och stöder dem och uppmuntrar dem

svårigheter.

bar mycket med respekt, förtroende

att ta egna initiativ.

riksson.

och självinsikt. Målet är att ge dem

Man erbjuder även en garanti - när

Det finns annat som också är vanligt vid

yrkesutbildning

ungdomarna har varit på OptiMax

adhd. Man kan ha:

och så småningom ett jobb och ett

släpper man inte taget om dem förrän

• Svårt att läsa och skriva

självständigt liv.

det finns en mottagare, alltså ett jobb

• Svårt med vissa rörelser

eller en studieplats.

• Snabba humörsvängningar

grundläggande

På OptiMax arbetar man med 6 ungdomar åt gången. Man kartlägger dem

- Efter några månader ringer vi upp

och deras vardag, ger dem rutiner och

och kollar läget. Det brukar uppskattas,

en naturlig dygnsrytm och bygger

säger Markus Henriksson.

▪

• Svårt att ta instruktioner Källa: www.1177.se

Respons 21

Självrisken för resor som FPA ersätter höjs Självrisken för sjukvårds- och rehabiliteringsresor som FPA ersätter höjs 1.1.2015 till 16 euro i enkel riktning. Denna självrisk gäller även taxiresor som beställs från särskilda förmedlingscentraler som finns i varje sjukvårdsdistrikt utom på Åland. TEXT: folkpensionsanstalten

rån och med år 2015 höjs

FPA-ersättningen i efterskott. Den dub-

självrisken för en enkel resa

bla självriskandelen beaktas inte i årss-

Intyg behövs för resa med taxi

från nuvarande 14,25 euro

jälvrisken, utan den står kunden alltid

FPA ersätter resor till sjukvård och FPA-

till 16 euro. Samtidigt höjs

för själv även om årstaket skulle ha upp-

rehabilitering då de har samband med

nåtts med andra resor.

sjukdom och graviditet. I första hand ersätts

årstaket från nuvarande 242,25 euro

resorna enligt resekostnader med kolle-

till 272 euro. Kunder som har rätt att

ktivtrafik. Taxiresor ersätts när den aktuella

biliteringsresor med taxi bör från och

Rätt till bekant taxi endast i undantagsfall

med 1.1.2015 beställa taxiresan från

Förmedlingscentralen förmedlar all-

är tvungen att åka taxi. Hälsovårdsen-

ett särskilt beställningsnummer som

tid en taxibeställning till en taxi som

heten kan då utfärda ett intyg för reseersät-

gäller inom sjukvårdsdistriktet, annars

befinner sig närmast kunden. Det bety-

tning (SV67). Kunden ska spara intyget i 6

betalar de en dubbel självrisk. Då får

der att kunden inte kan välja en viss

månaders tid. FPA kan begära om intyget

kunden FPA-ersättningen direkt i taxin

chaufför för sin resa. Resorna förm-

i efterskott. Om det är frågan om ett intyg

och betalar endast en självrisk på 16

edlas dock huvudsakligen till taxiföre-

för taxiresor som utfärdats för en längre tid

euro i enkel riktning. Det finns sär-

tagare som fungerar i kundens hem-

ska detta intyg skickas till FPA. FPA ersät-

skilda beställningsnummer för varje

kommun. De kunder som får eller som

ter också resor med taxi när kollektivtrafik

sjukvårdsdistrikt.

före fyllda 65 år har fått medicinsk

inte finns tillgänglig och när resetiden med

få ersättning för sjukvårds- och reha-

hälsovårdsenheten bedömer att patienten

Självrisken för taxiresor som har

rehabilitering för personer med grava

kollektiv vore oskälig för kunden. Då ersät-

beställts från förmedlingscentralen i

handikapp har dock rätt att anlita en så

ter FPA taxiresan för den sträcka där kolle-

sjukvårdsdistriktet inräknas automa-

kallad bekant taxi. Även allvarligt sjuka

ktivtrafik saknas.

tiskt i årsjälvrisken. När taket för årss-

barn och barn under 16 år har rätt att

jälvrisken är nått skickar FPA kunden

använda bekant taxi.

Samordning ger inbesparingar

Begäran om taxi från hemkommunen

Taxiresor till och från sjukvård ska

har rätt att använda taxi inte längre det året betala någon självrisk, förutsatt att

Om kunden efter sitt sjukvårdsbesök

traler för att resorna enligt möjlighet ska

taxiresorna beställs från det särskilda

eller

göra

kunna samordnas då flera kunder ska

beställningsnumret.

hemresan med en taxi från hemkom-

till samma ställe. Samordning av resor

munen, ska önskemålet uppges i sam-

dämpar effektivt kostnadsökningen sär-

Höjd självrisk för taxiresor

band med taxibeställningen. Då förm-

skilt i områden där avstånden är långa.

Om kunden beställer taxi för resa till

edlas beställningen till en taxi från

År 2013 sparade samordnade sjukvård-

sjukvård eller rehabilitering på annat sätt

hemkommunen. Om någon annan

sresor ungefär 10 miljoner euro fastän

än från det särskilda beställningsnumret

redan tidigare har gjort en taxibeställn-

systemet endast omfattade delar av

betalar kunden en dubbel självrisk, dvs.

ing i samma riktning samordnas resan

landet. År 2013 ersatte FPA totalt 5,9 mil-

32 euro för en taxiresa i enkel riktning.

med den befintliga beställningen, vilket

joner resor till 706 000 kunder. Av dessa

I dessa fall betalar kunden först hela

innebär att kundens önskemål inte kan

resor ersattes taxiresor för 294 miljoner

resan till chauffören och ansöker om

beaktas.

euro till cirka 430 000 personer.

ett årssjälvriskkort (SV191). Efter att årstaket är nått behöver kunder som

22 Respons

rehabiliteringen

önskar

beställas från särskilda förmedlingscen-

▪

ordförandes kolumn

Det är inte enkelt att vara ung idag Jag vill börja med att önska Er alla en god fortsättning

vilja påstå att Jesu ord ännu idag stämmer och gäller:

på det nya året! Tack också för det förtroende som gavs

"vadhelst ni gjort mot någon av mina minsta det har ni

mig på höstmötet, när jag blev återvald som ordförande.

också gjort mot mig".

Jag skall jobba för Förbundets alla medlemmar utgående från de olika behov som finns. Denna tidnings tema är

▪

Till Er alla, ha det väl.

"Ung och utsatt". christer rönnlund För 50 år sedan (när jag var ung) och ännu 2015 använ-

Psykosociala förbundets ordförande

der många detta uttryck: "det är inte enkelt att vara ung idag". Det är helt sant. Det som var jobbigt för en ungdom för 50 år sedan kanske idag tar sig andra uttryck. Det är helt naturligt, vårt samhälle och vår värld har förändrats otroligt under fem decennier. En gemensam sak finns kvar, tror jag - steget, stegen in i vuxenvärlden är inte enkla att ta. Plötsligt ställs en massa krav och kanske också förväntningar på en, från olika håll. Till exempel: man skall genast välja rätt i studiernas värld, arbetslivet ställer sina ohemula krav, med den följd att många inte klarar av kraven. Kanske man då drabbas av ohälsa eller flyr till drogernas värld? När det krisar till sig, då behövs stöd och hjälp. Det är då föräldrar, syskon, släkt och vänner ställer upp och hjälper till, utgående från var och ens förmåga. Ibland behövs samhällets stöd i någon form. Då skall mina skattepengar hjälpa en vän i nöden. Dagens diskussion om att vi har för höga skatter i vårt land gillar jag inte. Oftast är det de som har det väl beställt som ropar på sänkta skatter. Varför? Jag skulle

Hur mår DU? Vi som arbetar med den här tidningen vill veta hur just DU mår, hur DU tänker, vad DU funderar på i din vardag? Skriv ett brev till oss och berätta! Vi vill så gärna veta. Ibland är det också skönt att få ”skriva av sig lite”, att få bearbeta sina känslor genom att skriva ner dem. Era ord och tankar har betydelse för andra som kanske delar just dina erfarenheter, det finns antagligen många som känner igen sig i just din berättelse. Brevet kan komma att publiceras i Respons, och du får självklart vara anonym om du vill det. Sköt om dig! Skriv till: Psykosociala förbundet, Pernilla Nylund, Solkullavägen 65, 686 00 Jakobstad. Skicka e-post till: pernilla.nylund@fspc.fi Respons 23

TEMA UNG OCH UTSATT

www.rgbstock.com

Den uppkopplade barnhjärnan I USA pratar man om att många barn och unga lider av Facebook-syndrom. Det är barn som visar tecken på att sakna empati som följd av för mycket skärmtid. Nackdelarna med för mycket tevetittande, sociala medier och dataspel är, enligt professor Hugo Lagercrantz, främst att det blir en slags outsourcing av minnesförmågan, mindre tid för fri lek och en avtrubbning av den empatiska förmågan.

TEXT: PERNILLA NYLUND 24 Respons

är

Hugo

Lagercrantz

pratar om människohjärnan blir han väldigt entusiastisk. Han berättar hur

unik vår hjärna är, i den bemärkelsen att allt påverkar hjärnans utveckling och att vi har en oerhört stor mängd information i hjärnan. - Det finns inga specifika gener som förutbestämmer att vi ska bli kriminella,

- Mer än tre timmars skärmtid gör barn mer okoncentrerade, många får sömnproblem och skärmtiden stjäl tid från fysiska aktiviteter.

Tycker du om att fotografera?

homosexuella, drabbas av alkoholism eller vara blyga. Det är inget som är förutbestämt. Arv och miljö är bidragande orsaker till hur vi utvecklas som

därefter kommer den kognitiva utveck-

människor, säger han.

lingen.

Har du ett brinnande intresse för

- Betydelsen av tidig stimulering

Effekterna av för mycket skärmtid

fotografering, en kamera som tar kval-

är central. 200 000 nya nervceller bil-

är tydlig. Professorn hänvisar till stud-

itetsbilder och en känsla för hur man

das varje minut mellan fosterveckorna

ier som säger att mer än tre timmars

lyfter fram olika sinnesstämningar på

10-20. Däremot bildas det inte särskilt

skärmtid ofta gör barnen mer okoncen-

bild? I vårt arbete med den här tid-

många nya nervceller efter födseln,

trerade, många får sömnproblem och

ningen behöver vi ofta bilder för att

vilket innebär att de celler som stim-

skärmtiden stjäl tid från fysiska aktiv-

illustrera en viss känsla eller en viss

uleras lever vidare - de som inte stim-

iteter.

miljö. Nu behöver vi fler bilder för pub-

uleras dör. Har man en trygg uppväxt

- Barn som inte har fått leka kommer

licering i vår tidning, på webben eller

med mycket stöd och kommunikation

antagligen att få problem senare i livet.

i andra informationskanaler. Har du

går det i högre utsträckning bra för bar-

Satsa också på bibliotek, museum, djur-

bilder som du tror kan passa oss? Mejla

net senare i livet.

parker, läsning, musik och barnteater!

dem till: pernilla.nylund@fspc.fi. Bil-

▪

derna behöver vara skarpa, och i origi-

Total kommunikation

nalstorlek. Vi kan tyvärr inte erbjuda

Han talar om vikten av total kommu-

någon ersättning för bilderna, förutom

nikation med barnet. Att vara närvar-

synlighet i våra informationskanaler, så

ande och ha ögonkontakt, något som

skriv gärna fotografens namn i mejlet.

dataspel eller teveprogram aldrig kan

Tusen tack!

ersätta - hur pedagogiska de än är. Uppkopplingen till digitala medier påverkar hjärnans utveckling på gott och ont. Nervbanor förstärks eller förs-

Mielenterveysseura har ny hemsida

vinner beroende på hur mycket de används, och den processen fortsätter hela livet.

Har ni märkt att Mielenterveysseura

- Hjärnan måste användas, annars går den i träda, menar Hugo Lager-

nyligen lanserade sin nya hem-

crantz.

sida? Förutom en hel del informa-

Han säger att den nyfödda hjärnan

tion på finska finns även fina sidor

är allt annat än ett oskrivet blad. Utveck-

på svenska och engelska. Om ni inte

lingen ser ut så här: först utvecklar barnet synen och hörseln, sen språket och

Professor Hugo Lagercrants Foto: Jacob Forsell

har tittat in där ännu ska ni göra det. Kolla in www.mielenterveysseura.fi. Respons 25

Jessika Arvik och Benjamin Sidorov föreläste.

Unga mötte unga En succé på alla sätt och vis. Så kan man beskriva Psykosociala förbundets seminarium som riktade sig enbart till unga. Närmare 200 unga i åldern 16-30 fanns på plats för att höra mer om hur livet i en dysfunktionell familj kan se ut. TEXT OCH FOTO: PERNILLA NYLUND

Resan till att börja må bättre

mycket eller är i psykisk obalans. Vi

”Idag mår jag rätt bra”, bestod

Jessika

mattan och som ung ska man inte tro

eminariet, med rubriken av

två

föreläsn-

ingar och en avslutande

Arvik

från

organisationen

Maskrosbarn i Sverige växte upp i en

ska inte sopa de här problemen under att man är ensam, för det är man inte.

Ben-

familj med psykisk ohälsa, psykisk och

Helsing-

fysisk misshandel. I sin föreläsning

En kram till alla

forsbo, berättar öppet och ärligt

berättade Jessika om sina upplevelser

Deltagarna fick ställa anonyma frågor

om sin svåra uppväxt. Benjamin

och känslorna från sin uppväxt. Hon

till föreläsarna som de senare tog upp,

växte upp med en bipolär mamma.

pratade även om sin egen resa till att

och föreläsningen avslutades på ett

Hans pappa är alkoholist. I föreläs-

börja må bättre, börja välja sig själv

väldigt känslosamt sätt. Alla 200 delta-

ningen förklarar han sitt destruk-

och hur hon idag kan välja sin relation

gare fick en kram innan de gick hem.

tiva beteende och vägen genom

till sina föräldrar.

Vilket fint avslut på en fin och viktig

diskussion jamin

och

Sidorov,

frågestund. numera

Benjamin och Jessika är guld värda.

dag! Responsen från alla unga visar att

själv-

Så otroligt duktiga, inspirerande, starka.

den här typen av föreläsningar verkli-

mordsförsök och vistelser på men-

Det blev en dag att minnas, en dag att

gen behövs och vi hade förstås önskat

talsjukhus. Åhörarna fick även ta del

lära sig av, en dag att prata om. För

att alla som ville skulle ha rymts med.

av hans tillfrisknande och de vänd-

det hoppas vi att alla gör - vågar prata

punkter som fick honom att välja

om det här. Om hur det kan vara att

En längre intervju med Benjamin kan

livet och släppa hatet. Idag mår Ben-

växa upp i dysfunktionella familjer,

du läsa på sidan 6. En intervju med Jes-

jamin rätt bra.

där någon förälder kanske dricker för

sika finns i Respons 2/2014.

mobbning, nynazism, spelmissbruk, drogmissbruk,

26 Respons

depression,

▪

intervju

Hej Åsa Carlsson, skolkurator i Vasa! TEXT: PERNILLA NYLUND

foto: privat

Berätta om ditt jobb – vilka ålders-

någon.

eller

de flesta elever har via sina telefoner,

grupper arbetar du främst med?

snarare deras uppfattning och förhålln-

inverkar negativt på deras sömnrytm

- Jag har jobbat med olika stödformer

ingssätt till kuratorsstödet, har stor

och möjlighet till återhämtning. Många

till barn och familjer i tio år, men som

inverkan på elevens inställning till att

gånger uppmärksammas uppkopplin-

kurator är detta mitt första läsår. Jag ans-

vara i kontakt med en kurator.

gen i negativt syfte med mobbning

Lärare

och

föräldrar,

varar för hela Övningsskolan, det vill säga

- Fördelen i Vasa Övningsskola är

och kränkning i fokus, men uppkop-

från förskola till gymnasium. Till mina

enligt mig, att trots att jag är fördelad

plingen medför också större nätverk

arbetsuppgifter hör att främja elevernas

mellan två olika byggnader (grund-

och möjligheter att få vänner inom

välmående och delaktighet genom att

skolan och gymnasiet) är jag ändå

specifika nischer, vilket kanske inte

finnas där för eleverna. Jag samarbetar

flera dagar per vecka synlig i elev-

skulle vara möjligt i verkliga livet på

även med deras familjer. Till arbetsbilden

ernas skolvardag, vilket borde sänka

den egna orten.

hör främst individuella stödsamtal, föräl-

tröskeln att ta kontakt med mig. Att

drasamtal och expertgruppsmöten. Jag

det endast är ett par kvarters avstånd

Vilka problem söker eleverna hjälp

håller även rutinsamtal med alla elever

mellan byggnaderna underlättar också

och stöd för, generellt?

i vissa årskurser, vilket är ett grundläg-

det ambulerande elevvårdsarbetet om

- Det är väldigt varierande, men olika

gande förebyggande arbete som ger en

någon vill träffa mig med kort varsel.

händelser eller inslag i deras vardag

bra inblick i elevernas vardag långt före

som innebär stress och framtidsoro; Hur upplever du att skoleleverna i

kompisrelationer,

Vasa mår idag?

motivation, ångest, dålig självkänsla,

Är tröskeln att ta kontakt med kuratorn

- På det hela taget mår de bra. Det

självdestruktivitet,

hög eller låg, jämfört med tidigare?

finns dock en ökande polarisering i vårt

problem eller sjukdom i familjen mm.

- Min bedömning är att elever har gan-

samhälle, vilket också syns bland våra

Det vanligaste problemet bland de

ska lätt att begära hjälp från kuratorn

elever; de som har det bra har det jät-

yngre eleverna är sådant som berör

om de behöver det. Det finns förstås

tebra och de som har det svårt har det

övriga familjen, t.ex. sjukdom eller

stora individuella skillnader, men över-

allt svårare.

problem inom familjen, medan de

det finns problem.

lag känner de väl till sina rättigheter.

bristande

studie-

prestationskrav,

äldre eleverna har mer personliga

De är också duktiga på att uppmuntra

Upplever du att elevernas mående

bekymmer, men även de "drabbas"

varandra att söka hjälp om de märker

har förändrats de senaste åren?

av tunga saker som pågår i närmaste

att någon kompis behöver prata med

- Den ständiga uppkopplingen, som

familje- och anhörigkretsen.

▪

Respons 27

TEMA

www.rgbstock.com

UNG OCH UTSATT

De osynliga

skilsmässobarnen TEXT: Liselott Nyström, ungdomsinformatör på decibel.fi

är jag som 15-årigt, rela-

pappor inte längre var ihop. Bara fort-

påverkade deras självkänsla. Vilket åter-

tivt nyblivet skilsmässo-

sätta överleva och försöka glömma.

speglades i deras attityd utåt, inställn-

barn såg mig runt bland

Ändå sken det igenom i vårt dagliga

ing till livet och framtidsdrömmar.

mina kompisar var det

hängande tillsammans. Det fanns små

en chock att se att 7 av 15 var skils-

tecken, som bara vi andra i den här spe-

mässobarn – två saknade helt pappor

ciella klubben såg och förstod. Det kan-

Varje skilsmässa är unik

och en hade aldrig ens bott med både

ske smusslades när någon skulle träffa

Nej, det är klart att det inte var – eller

mamma och pappa. För vi talade aldrig

den andra föräldern, mumlades när det

är – så svartvitt. Varendaste skilsmässa

om det! Jag minns att jag tänkte att vi

frågades var man skulle tillbringa julen

är unik, följaktligen är varendaste skils-

var ungefär som överlevande soldater

eller byttes samtalsämne när det var tal

mässobarn unikt. Plus att känslor, situ-

efter ett krig: vi hade en livsomvälva-

om gemensamma, kostsamma även-

ationer och inställningar till det hända

nde upplevelse gemensamt och levde

tyr med gänget (många av oss bodde

kan förändras tusen gånger under detta

fortfarande med konsekvenserna, men

med ensamförsörjare). Vissa skämdes

unika skilsmässobarns livstid. Men fak-

ingen utomstående brydde sig nämn-

till och med, upplevde sina familjer

tum kvarstår att det finns MASSOR av

värt. Och det smärtade för mycket för

som misslyckade, mindre värda, sämre

skilsmässobarn i Österbotten – men det

de flesta i gänget att själva prata om

i detta perfektionssträvande ”vad-ska-

talas väldigt lite om det!

det. Jag tror att många av dem inte

grannarna-säga”-landskap – och kan-

Massor, jo! Statistiken för Finland

ville låtsas om att deras mammor och

ske i förlängningen sig själva. Vilket

säger att sedan 1987 (när det blev

28 Respons

tillåtet att skilja sig utan att det krävdes

påverka dem resten av livet på de mest

desto mer orsak till skilsmässan från

varierande sätt. BLOGGTIPS!

myndighetshåll och antalet skilsmäs-

Dessvärre behandlas ofta skilsmäs-

sor ökade drastiskt) har sisådär 14 000

sobarn som om de skulle vara helt van-

par skilt sig varje år. I en av fem barn-

liga barn. De förväntas klara av allt, till

#starkatillsammans – min väg tillbaka

familjer är parterna ”bara” sambo, men

exempel skolarbete eller kompisrela-

till livet. 19-åriga Jenny skriver om sina

jämför man det med civilståndet på

tioner, precis som förr, opåverkade och

tankar, sitt liv, sitt mörker. Så här beskriver

en ensamstående förälder, så ser man

oförändrade. Den medvetna och aktiva

hon sin blogg: ”Kämpar mot depression,

bland annat att 41 procent av mam-

hänsynen till det nyblivna skilsmäs-

panikångest, ångest och självskadebete-

morna varit ogifta och att de alltså

sobarnet räcker kanske på sin höjd en

ende. Skriver om livets fina och svåra saker,

separerade ur ett samboförhållande.

vecka efter att nyheten kom. Men sedan

så om ni hoppats på en blogg som hand-

Hur många barn som inte lever tillsam-

ska de fungera! Har de problem efter

lar om ett liv som svävar på små rosa moln

mans med mamma OCH pappa syns

det, så känns det ibland som om DE

så kan jag redan nu berätta att ni kom-

dock allra tydligast för Österbotten i den

skuldbeläggs, som om DE anses sämre

mit fel. Den här bloggen kommer ofta att

stora nationella undersökningen Hälsa i

eller ”besvärliga” för att de inte klarar av

komma in på ämnen som psykisk ohälsa

skolan 2013. Där framgick att ungefär

att reagera på föräldrarnas skilsmässa

och liknande, eftersom det är något som

var femte 14-17-åring hade två hem. Så

på ett bättre sätt. Vem hjälper dem då?

jag anser att vi borde prata mer om”. Jenny

VANLIGT är det att vara skilsmässobarn

Jo, visst vill alla dem väl, men det verkar

bloggar på: http://jennyrenqvist.blogspot.fi

idag!

ofta som att det finns tusen andra saker som går före, allt från kursplanen i kemi

S. Hansen – i mitt terapirum. 21-åriga

Det talas inte om skilsmässobarn

till självskadebeteende hos klasskomp-

Sandra skriver så här om sin blogg: ”Jag

isen. ”Och att vara skilsmässobarn är väl

ser min blogg som ett terapirum, ibland

Va!? Säger säkert du också nu. Ja det

nu inte så märkvärdigt. Var och varan-

sitter jag i stolen som patient, ibland som

sa vi också. Hur kan det vara så många,

nan är ju det, och de har ju överlevt och

terapeut och du är välkommen att ta del

men så lite snack om det? Jo, kanske

blivit någorlunda välanpassade, eller

av samtalet. Mitt skrivande handlar framfö-

lite ”skvaller på byn” och ett par ”ja

hur? Så fåna dig inte nu, skärp dig!” Tänk

rallt om mina egna erfarenheter av att leva

stackars barn…” när ett par gått skilda

att ett problem kan bli så vanligt att det

med psykisk ohälsa”. Bloggen hittar du här:

vägar eller kanske ett ”men jag är hos

liksom slutar ses som ett problem!

http://nouw.com/sandrahansen

pappa den här veckan” när det ska

Decibel.fi får en hel del frågor från

ordnas med gemensamma skjutsar till

skilsmässobarn med både direkta och

En del av dig, en del av mig. Jennifer

fotbollsträningarna. Men det talas inte

indirekta

prob-

Granqvist är initiativtagare till ett projekt

om de här barnen nämnvärt i media,

lem. Och vi ser ”hålet” i samhället här,

om psykisk ohälsa i samarbete med kul-

det tas inte desto mer upp i läroplanen

behovet av stöd just åt de här barnen,

turfonden. I bloggen delar hon med sig av

om hur man ska hantera en skilsmässa,

ungdomarna och unga vuxna i Öster-

sina tankar och arbetet bakom projektet.

det öronmärks nu verkligen inga extra

botten. Så vi vill vara en av dem som lys-

Projektet kommer att resultera i olika per-

resurser i budgeter för att se till att det

snar, hjälper, stöder och har tid för dem.

sonporträtt i form av skrivna artiklar med

finns exempelvis kuratorer som kan

Och förklarar! Både genom svaren och

medhörande porträtt tagna med Mamiya

tackla denna mängd skilsmässobarns

nu genom temat Överlevnadsguide för

RB 67. Artiklarna kommer att skickas ut

eventuella problem… Ändå förstår ju

skilsmässobarn.

som undervisningsmaterial till gymnasier/

skilsmässorelaterade

varenda kotte med lite sunt bond-

yrkesinstitut/högstadier Svensk Finland.

förnuft och hjärta att det måste vara

Inlägget

ung-

Målet är även att få artiklarna publicerade

problematiskt för barn att se sin familj

domswebbportalen Decibel.fi:s blogg

i media. Projektet pågår juni 2014 - mars

splittrad. Att det väcker knepiga och

den 4 december 2014. Läs hela texten

2015 och innefattar hela Svensk Finland.

komplicerade känslor hos barnet, som

i sin helhet här: https://decibelfi.word-

Läs bloggen här: http://mittprojekt.ratata.

får konsekvenser. Att det inte är ”så där

press.com/2014/12/04/de-osynliga-

fi/blogg/

bara” att bli skilsmässobarn. Att det kan

skilsmassobarnen.

publicerades

▪

på

Respons 29

”Försök bli bättre på det som du tycker är viktigt i livet. Det är nyckeln till att bygga upp en stabil självkänsla”, menar forskaren Magnus Lindwall.

www.rgbstock.com

Vi mår bäst när vi ser realistiskt på oss själva

agnus Lindwall är starkt

lan positivt. Därför kan det vara bra att

kritisk till de råd som ofta

försöka bli duktig inom de områden

finns i självhjälpsböcker

som du själv och den grupp du vill till-

och som går ut på att

höra tycker är viktiga.

FAKTA Forskarens råd:

pumpa upp självbilden utan att ha självkänsla och självförtroende ut som

Bra att utveckla den fysiska förmågan

ett stort folkhälsoproblem, särskilt i

Ett område som de flesta generellt

många av de självhjälpsböcker som

har nytta av att utveckla är den fysiska

Identifiera de områden som är viktiga

kommer ut i en strid ström.

förmågan. Forskningen visar att fysisk

för dig och försök öka din kompetens

Några av de vanligaste föreställnin-

träning är ett av de effektivaste verk-

där.

garna går ut på att hög självkänsla all-

tygen för att höja och stabilisera den

tid är bra och leder till att vi blir fram-

övergripande självkänslan. Det tror

Acceptera den du är, var realistisk och inse dina begränsningar.

täckning för det. Ofta pekas brist på

SÅ KAN DU ARBETA MED SJÄLVKÄNSLAN

gångsrika och välmående. Och att en

man beror på att träning förskjuter

låg självkänsla ofta ligger bakom allt

intresset för kroppen från att fokusera

ifrån depression och arbetslöshet till

på hur den ser ut till vilken funktion

Släpp en överdriven fokusering på dig

aggressivitet och kriminalitet.

den har. Till exempel har man sett att

själv och ägna dig mer åt andra för att

Som en motreaktion mot de enkla

personer som använder kroppen i sitt

bli mindre ensam. Ensamhet leder lätt

lösningar som ofta presenteras har for-

yrke, eller som utövar någon idrott mer

till stukad självkänsla.

skaren och docenten i psykologi Mag-

eller mindre professionellt, är mindre

nus Lindwall skrivit boken ”Självkänsla,

benägna att drabbas av kropps¬ångest.

bortom populärpsykologi och enkla

- Generellt kan man säga att man ska

sanningar”.

försöka att få barn och unga att se real-

Var medveten om att beröm kan skapa

– Det finns inga trestegslösningar som

istiskt på sig själva och sina förmågor.

känslor av skam och skuld om det ges

man ibland får intrycket av, säger han.

Det är också viktigt att träna dem på att

till personer som har låg självkänsla.

Tvärtom fungerar de enkla metoderna

inte alltid jämföra sig så mycket med

väldigt sällan eftersom de ofta bara är

andra, och att tänka att det inte är så

Se på ansträngning och misslyckande

baserade på personliga erfarenheter

farligt att misslyckas, menar Lindwall.

som två naturliga fenomen som är sammanflätade och som behövs som

och anekdoter, säger Magnus Lindwall. Om du är duktig på något som är

Källa: Artikeln publicerades i sin helhet

viktigt för dig, påverkas alltså självkäns-

på www.dn.se den 9.9.2014.

30 Respons

Ta hand om din kropp och din hälsa.

▪

sporrar i livet.

kolumn

Vem är du? Som ung var jag utsatt. Kan man kanske säga. Jag var

en av de mest klassiska stereotyperna. Men i ärlighetens

mobbad, överviktig, utanför, ensam. Inte allt var nödvän-

namn minns jag henne knappt, jag förstår inte längre

digtvis sant på samma gång, men dessa saker var min

hennes tankesätt, och hon känns främmande. Hon som

identitet. Och nu då jag försöker sätta en förklaring på

jag egentligen är ryms inte i någon specifik box på ste-

mitt psykiska illamående, som varat i perioder genom

reotypsblanketten, och det är jag glad för.

hela mitt liv, så är det just identifieringen som verkar vara det mest passande ordet.

Det går inte att ge någon detta. Det går inte att pressa någon att älska sig själv. Men jag vill ändå ställa en fråga;

Då jag var liten identifierade jag mig med utanförskapet,

vem eller vad identifierar du dig med?

ensamheten. Som lite äldre identifierade jag mig med

Är svaret lika kort som en endaste mening, fullt av

min överviktiga kropp, jag var den mobbade, fula flickan.

negativt laddade ord, då kanske du har något att fundera

Jag var annorlunda och gjorde allt i min makt för att dölja

vidare på. Något att släppa taget om.

olyckan; jag var ambitiös, högljudd och mest av allt duk-

▪

tig. Pressen jag satte på mig själv var enorm. Men inget

alexandra sandbäck

hjälpte – för jag identifierade mig inte med hon som kan,

Konstnär och egenföretagare, bland mycket annat

hon som vet, och vill. Jag identifierade mig fortfarande med den olyckliga flickan i den fula, feta kroppen. Det var en bra bit in i 20-årsåldern som jag kom till en form av uppvaknande. Kalla det då nyandlighet, eller bara en större kännedom om vem jag på riktigt är. Inte en ful, fet flicka. Utan en vacker själ med otrolig potential, i den kropp jag valt att leva detta fysiska liv i. Plötsligt ändrade min identifiering. Den jag burit med mig under alla tidigare år kändes nu trång, snedvriden och obekväm. Jag blev fullt och fast medveten om att jag är så mycket mer än jag tillåtit mig vara. Det intressanta i denna andliga tillväxt, där jag lärde älska mig själv lite mer, är att den också översattes fysiskt. Jag gick ner närmare 30 kg på ett par år, utan att egentligen försöka. Det är inte så att jag nu svävar på moln, ständigt lycklig, skitsnygg och nöjd över mig själv. Nej, fortfarande får jag kämpa med att inte börja identifiera mig med fel saker. Just nu arbetar jag på att komma över identifieringen med en svår utbrändhet. Sjukdomen. Rädslorna. De som pockar på dagligen. Men jag kan inte längre säga; ”Jag är rädd. Jag är ful. Jag är ensam. Jag är värdelös.” Jag kan inte säga det, för jag vet djupt inne i mig själv att det inte är sant. Istället välkomnar jag känslorna, vågar känna, och vågar släppa taget. ”Jag känner mig rädd, just nu. Jag känner mig ful, ensam, värdelös. Men det är bara känslor, de går över, snart landar jag i mig själv igen. Jag kan rentav välja att landa i mig själv, då jag är redo.” Jag, som är så mycket mer än mina känslor och mina upplevelser i det här livet, har kommit en bra bit längre i att släppa taget om de ytliga identifieringar som regnar ner på oss dagligen. De vi växt upp med, formats enligt. Jag identifierade mig då för längesen med stereotypen ”den ledsna, feta flickan”. Ni vet alla vem hon är, hon är Respons 31

Psykiska första hjälpen - en kurs för alla Det finns många frågetecken när det gäller kunskap om psykisk hälsa, mycket osäkerhet och många antaganden. Samtidigt finns det också ett tydligt intresse, engagemang att lära sig mera, och en stark vilja att kunna bemöta både sina egna känslor och andras på ett positivt och konstruktivt sätt. Här passar Psykiska första hjälpen in utmärkt. TEXT: johanna cresswell-smith

syksiska första hjälpen är

man bäst kan stöda och när man ska

i Helsingfors. Vi var båda nyutexamin-

en kurs för alla intresse-

söka professionell hjälp. Det är viktigt

erade kursledare och ivriga att göra vår

rade, uppbyggd på en sta-

att komma ihåg att även om båda kurs-

första ’pilotkurs’. Pilotkursen är egentli-

dig grund av både teori och

erna ger deltagaren klara verktyg för

gen en viktig del av kursledarkursen,

erfarenhet.

Psykiska första hjälpen

att bygga upp sin egna psykiska hälsa,

en chans att använda det färdiga kurs-

som medborgarfärdighet är målet pre-

handlar det inte om en självhjälps-

materialet för första gången samt sätta

cis som fysiska första hjälpen, en kurs

eller terapikurs. Kurserna är till för att

sin egen prägel på kursen. Kursen är

som förbereder oss för olika händelser

stärka egna färdigheter i bemötande

uppbyggd på ett behändigt sätt där

där ett tryggt bemötande står i fokus.

och öka kunskap, men stämningen i

kursledaren får information om när

gruppen är stödjande för både delta-

hen behöver dra kurserna, och tillgång

gare och kursledare.

till hjälp och stöd från Föreningen för

Det finns två kurser i psykisk första hjälp att välja mellan beroende på intresse (eller varför inte delta i båda?).

Mental Hälsa i Finlands kursledarteam

Båda kurserna har en stark evidensbas,

där kurserna är registrerade. Egna kry-

Psykiska första hjälpen 2 utvecklades

ddor tillsätts med hjälp av videoklipp,

redan år 2001 i Australien.

Psykiska

första hjälpen 1 utvecklades av Föreningen för Mental Hälsa i Finland och berör främst stärkandet av ens egna resurser och hur man bäst kan aktivera sig själv för att nå psykiskt välmående. Kursboken har nyligen uppdateras på både finska och svenska, ett projekt som Psykosociala förbundet också

"Kursen gav mig konkreta exempel och tips på hur man skall hjälpa till då det behövs. Den gav mig mera kunskap och bättre självförtroende."

varit en del av. Medan Psykiska första hjälpen 1

aktiviteter och övningar.

För Micke

och mig var en väsentlig del av kursen antistigmaarbete, det vill säga att slå hål i de många fördomar och myter kring psykisk ohälsa, och framhäva budskapet att psykisk ohälsa inte är så konstigt, och att det går att återhämta sig och ha en god livskvalitet fastän man har drabbats av psykisk ohälsa i något skede av livet. Vi vet att psykisk ohälsa

Miivi Selin-Patel

drabbar en av fyra någon gång i livet,

fokuserar på resurser och välmående,

och det är oerhört viktigt att kunna tala

är Psykiska första hjälpen 2 en kurs för

om detta.

dig som vill veta mera om psykisk hälsa

Erfarenhetsexpertis

men också om psykisk ohälsa och hur

Vi beslöt oss för att använda erfaren-

den psykiska hälsan har försämrats.

Nyutexaminerade kursledare

Kursen tar upp olika perspektiv kring

Det var som kursledare till Psykiska för-

oss varmt om hjärtat och speciellt för

bemötandet av psykisk ohälsa, och

sta hjälpen 2 som Micke och jag med-

Micke som fungerar som ordförande

repeterar tydliga grundregler om hur

verkade i september 2014 vid Luckan

för

man kan stöda olika situationer där

32 Respons

hetsexpertis, ett koncept som ligger

erfarenhetsexpertorganisationen

KoKoA rf. Vi valde videoklipp och bjöd in talare för att framhäva betydelsen av öppenhet, att det är viktigt att berätta om sina egna erfarenheter. Även forskning visar att det mest effektiva sättet att minska stigma och fördomar är genom egna sociala kontakter.

Har

man egen erfarenhet eller känner någon med psykisk ohälsa, är sannolikheten för stigma och fördomar mot personer med psykisk ohälsa minimerade. Vi var oerhört tacksamma att få med Pamela Kinnunen som berättade sin berättelse, och gav deltagarna chansen att diskutera och öppet fråga Pamela om hennes erfarenheter.

Behövs flera kursledare En lyckad kurs med superhärliga kursdeltagare. Jag hoppas kunna dra flera kurser år 2015 och uppmuntrar er att titta in på Föreningen för Mental Hälsas hemsidor för mera information: http://www.mielenterveysseura.fi/sv Man får också gärna ta kontakt med mig eller Micke för mera information eller kursbeställningar. Jag tar

För aktuell information, tips och evenemang - gå in och gilla oss på facebook och följ oss på instagram: psykosocialaforbundet gång.

även tillfället i akt och rekommenderar kursledarkursen till dig som gärna vill vara med och föra Psykiska första hjälpen vidare, det behövs alltid flera kursledare,

speciellt

svenskspråkiga

kursledare. Micke och jag önskar er alla en god fortsättning på 2015!

▪

Kursledarna Mikael Söderström och Johanna Cresswell-Smith. Respons 33

5 frågor till medlemsföreningarna Psykosociala förbundet har 14 medlemsföreningar runtom i Svenskfinland. Här har några svarat på hur deras verksamheter ser ut. Vad heter din förening och på vilken ort finns den?

Svalan och Svalboet ordnar följande evenemang:

Psykosociala föreningen Svalan r.f., Närpes

- Gruppromenader - Gymgruppen

Hur många medlemmar har föreningen?

- Allsång

319 medlemmar

- Eftermiddagssamtal i samarbete med psykosociala enheten - Utfärder

Berätta kort om verksamheten!

- Bingo samt andra gruppträffar

Psykosociala föreningen Svalan upprätthåller Vänstugan

- Hantverkskurs i samarbete med vuxeninstitutet

Svalboet som finns i Närpes centrum. Där har vi öppet

- Handarbetskurs i samarbete med vuxeninstitutet

hus och en lågtröskelmötesplats alla vardagar. Förening-

- Väncirkelns stödgrupp

ens syfte är att främja livskvalitet för personer med erfa-

- Föreläsningstillfällen

renhet av psykisk ohälsa och förhindra utanförskap i sam-

- Samling i samarbete med diakonin

hället. Föreningen ser som en av sina viktigaste uppgifter

- Påskbasar och julbasar

att väcka samhällets medvetenhet och intresse för psy-

- Ledd vattengymnastik som är gratis för föreningens med-

kosociala frågor. Vi vill genom vår verksamhet skapa för-

lemmar

utsättningar för återhämtning. Tillhörighet, aktivitet och

- Teaterresor

möjlighet till vänstöd är faktorer som poängteras i fören-

- Julfest, midsommarfest och andra festligheter

ingen. Vänstugan skall vara en verksamhet att utvecklas i och vara öppen för alla. Vänstugan skall vara en lågtrös-

På vilket sätt har verksamheten förändrats under de

kelverksamhet som bygger på frivilligt deltagande. Vän-

senaste åren?

stugan är ett medel i samhället för att stärka social- och

En förändring är det ökade besöksunderlaget. Våren och

hälsovården genom lågtröskelverksamhet dit man lätt

hösten är besökarantalet i genomsnitt högre än resten

kan vända sig för att få råd och finna sin väg i samhället.

av året och Vänstugans popularitet har ökat det senaste

Vänstugan ordnar frukost, lunch och eftermiddagskaffe

året.

till självkostnadspris. Vänstugan strävar till att utveckla individens egna salutogena faktorer genom att framtona individens sociala kapacitet, självförtroende, prestation, aktivitet, kreativitet, hobbys, intressen, framtidstro, gränser, stöd, känsla av sammanhang, känsla av att vara behövd och känsla av att vara med i en social förening. Verksamheten i Vänstugan upprätthålls i huvudsak med RAY-medel och kommunala bidrag, samt övriga fonder och stiftelser. Verksamheten sköts av

vikarierande

verksamhetsledare

Sofia Rosenqvist på heltid och handledare Christer Rönnlund på deltid. Ordförande för föreningen är Mirja Högstrand. 34 Respons

Försmädliga personer i telefonen Efter två telefonsamtal igår, med två försmädliga personer måste jag bearbeta samtalena länge efteråt. Nu till den härliga musiken av Blackmorés Night. Som lindrar försmädlighetens kalk åtminstone för en stund. Tur att jag har över 3100 stycken skivor hemma - jag behöver ej lyssna på försmädlig musik. Kjell "Kranis" Österberg Fårbässen 23.11.2014

En annan stor förändring inom föreningen är att Vänstugan Primula i Kristinestad har bildat en egen förening.

Barbros bilder

Arbetet inom Psykosociala föreningen Svalan r.f. fortgår

I förra Respons, som kom ut i december, fanns en artikel

med verksamhetspunkten Vänstugan Svalboet i Närpes.

om vildmarkslägret i Kuusamo. Fotografens namn hade blivit fel och det ber vi så mycket om ursäkt för! Rätt ska

Hur gör jag för att ta kontakt med din förening?

vara rätt och därför publicerar vi bilderna på nytt. Det är

Psykosociala föreningen Svalan r.f.

Barbro Westerback som har fotograferat alla fina bilder.

Vänstugan Svalboet Kristinestadsvägen 4 64200 Närpes tel. 040-8293012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi

Vad heter din förening och på vilken ort finns den? Föreningen heter Ringen rf och fungerar i Östra Nyland, Lovisa, Liljendal till Sibbo i väst. Hur många medlemmar har föreningen? 30 medlemmar Berätta kort om verksamheten! Vi ordnar månadsträffar med fri samvaro eller som nästa vecka med inbjuden gäst, och då kring något speciellt tema. Den så kallade BokRingen träffas för att läsa högt ur boken "Lev väl flickebarn". Utöver det här ordnar vi utflykter i bygden, teaterutfärder och annan verksamhet helt spontant efter medlemmarnas önskemål. På vilket sätt har verksamheten förändrats under de senaste åren? Vår verksamhet har nog sett ganska likadan ut en längre tid, men vi är öppna för önskemål och förslag. Hur gör jag för att ta kontakt med din förening? Om man vill kontakta oss kan man ringa Eva-Maria Priester tel. 044-208 8249, priester.evamaria@gmail.com. Respons 35

bokrecension

Samlarmani som förändrar en hel familj Till en början framstår det rätt oskyldigt och rart, det där samlarbehovet som bokens huvudkaraktär har. Det är samma visa varje påsk - mamma Lorelei ber de fyra barnen behålla allt foliepapper som omger påskäggen, för att det skimrar så vackert i regnbågens alla färger. Så småningom får vi veta att mamman samlar på minnen som hon kallar souvenirer. Minnen från ögonblick i livet som hon kan plocka upp och titta på och minnas, på ett sätt som hon annars kunde ha glömt. Fotografier ljuger, menar hon. Hon tycker att foton är endimensionella och bara visar ett ögonblick i en hel oändlig rad av ögonblick... De fyra syskonens barndom är en idyll ute på den engelska landsbygden. Familjen bor i ett vackert gammalt hus med ett mysigt kök fullt av kärlek och skratt, och en mamma som gärna hjular ute i trädgården. Men en påsk drabbas de av en stor tragedi som får mammans samlarmani att bryta ut och syskonen tappar gradvis kontakten med varandra. Snart är det nästan som om de aldrig har varit en familj. När de många år senare återvänder hem, tillbaka till huset de växte upp i, möts de av ett hem fyllt till brädden av saker. Det går nästan inte att ta sig in genom dörren. Högar av skräp svämmar över och det finns inget kök längre. Eller, köket finns någonstans, men det syns inte. För högarna av skräp är så massiva att de täcker fönstren, spisen, golven – allt. Genom högarna av skräp går det smala tunnlar från rum till rum som man med stor möda kan klämma sig igenom. Här har mamman bott de senaste åren, alldeles ensam. Omgärdad av gamla minnen. vad som är viktigt i livet. Samtidigt tangerar boken den ”Fågelburen” är skriven av en av mina favoritförfattare,

konsumtionshysteri som präglar dagens samhälle vilket

Lisa Jewell, men den är på många sätt olik allt hon skrivit

gör att läsningen känns aktuell, trots den något bisarra

tidigare. Den här romanen är raka motsatsen till de feel-

händelseutvecklingen. Boken är helt klart läsvärd, med

goodböcker hon gett ut. Fågelburen handlar om psykisk

en närvarokänsla utöver det vanliga.

ohälsa och hur det kan påverka en hel familj. Den handlar om kärlek och relationer och får oss att reflektera över 36 Respons

pernilla nylund

▪

Rehabiliteringsrådgivare ger råd och stöd Psykosociala förbundets rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling finns till för dig som behöver information, stöd och rådgivning om sociala rättigheter och förmåner, rehabiliteringstjänster och stöd i vardagen. •

Kolla in Psykosociala förbundets blogg! www.fspcblogg.blogspot.fi

Har du till exempel fått ett beslut som du inte är nöjd med och undrar hur du skall gå till väga?

•

Får du den vård och stöd du behöver/önskar?

•

Är du anhörig och funderar över dessa saker?

Ja då skall du ta kontakt med Camilla som finns på plats måndagar-torsdagar kl. 9-15. Det går bra att lämna ringbud per sms eller e-post så tar Camilla kontakt med dig. Behöver du träffa rehabiliteringsrådgivaren personligen går även det att ordna. Här finns hjälp och stöd, hör av dej om du behöver mej! Rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad Tel. 050-409 6640 camilla.roslund-nordling@fspc.fi

Respons 37

Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2015 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY) och Folkpensionsanstalten (FPA). Förutom de kurser som har en egen insats är resor, kost, logi och program avgiftsfria för deltagarna. Kursverksamheten är riksomfattande.

Till kurser kan söka Personer (unga och vuxna, familjer) med psykisk ohälsa i behov av psykosocialt stöd från hela Svenskfinland. För att söka till våra kurser krävs inget medlemskap i någon av våra medlemsföreningar.

Ansökningsförfarande Ansökningsblanketter kan beställas på tel. 06-7232517, det är också möjligt att använda eller kopiera blanketten ur denna tidning eller skriva ut ansökningsblanketten från vår hemsida www.fspc.fi. Skicka in din ansökan senast på kursers meddelade datum till Psykosociala förbundet, rehabiliteringschef, Solkullav. 65, 68600 Jakobstad.

Val av kursdeltagare Kursledarteamet gör ett urval under rehabiliteringschefens ledning. Meddelande, antagen/icke antagen sänds hem ca. 3-4 veckor innan kursens start. Närmare information om kurserna fås via telefon 06-7232517, 050-4096640 eller ann-charlott.rastas@fspc.fi, camilla.roslund-nordling@fspc.fi.

Kurser finansierade av Penningautomatföreningen (RAY)

MÅ BRA KURS, MED INRIKTING PÅ ÅTERHÄMTNING Tidpunkt:

25 - 29.03.2015

Plats:

Norrvalla, Vörå

Ansökan senast:

Ring för eventuellt lediga kursplater telefon 06-7232517.

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp:

Vuxna personer med nedsatt psykisk funtkionsförmåga, med psykosociala svårigheter och psykisk ohälsa från hela Svenskfinland.

Målsättning:

Att erbjuda föreläsningar/gruppdiskussioner och eget arbete kring temat "må bra" finna egna kraftresurser för att öka självinsikten. Att erbjuda möjlighet till aktivitet, motion och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kramratstöd, samt social samvaro.

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel. 38 Respons

KURS I PERSONLIG UTVECKLING Tidpunkt:

09 - 12.04.2015

Plats:

Norrvalla, Vörå

Ansökan senast:

16.03.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp:

Vuxna personer med psykosociala svårigheter och psykisk ohälsa från hela Svenskfinland

Målsättning:

Att erbjuda föreläsningar/gruppdiskussioner och övningar för att öka självinsikten. Teman för kursen är självkännedom, självkänsla och självbild. Att erbjuda möjlighet till aktivitet och vila. Träffa andra med liknande erfarenheter = kampratstöd, samt social samvaro.

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.

EGEN KRAFT I FOTOFORM Tidpunkt:

14 - 17.5.2015

Plats:

Pörkenäs lägergård, Jakobstad

Ansökan senast:

20.4.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp:

I första hand unga vuxna (20-30 år) med psykisk ohälsa från hela Svenskfinland

Krävs inga förkunskaper i fotografering Målsättning:

- Erbjuda ett äventyr för unga vuxna

- Stärka självkänslan

- Naturupplevelser

- Social samvaro

- Stöda återhämtningen

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi, resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.

KURS I SKÄRGÅRDEN Tidpunkt:

08 - 12.06.2015

Plats:

Lärkkulla skärgård, Houtskär

Ansökan senast:

11.05.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp:

Vuxna personer med psykosociala funktionshinder från hela Svenskfinland

Målsättning:

Erbjuda upplevelser av psykisk välmående genom olika gruppaktiviteter i gemenskap med andra.

Föreläsning och gruppdiskussioner om psykisk hälsa och återhämtning. Få insikt om sin egen ka-

pacitet. Friluftsliv genom skärgårdskativiter som bl.a. mete, allmogesegling, vandra i naturen, bastu-

bad och dopp, kamratstöd.

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel. Respons 39

FAMILJEKURS FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA Tidpunkt:

03 - 06.08.2015

Plats:

Ferie- och kurscenter Högsand, Lappvik

Ansökan senast:

29.05.2015

Inget läkarintyg behövs till denna kurs. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sid. 41.

Målgrupp:

Familjer där en vuxen drabbats av psykisk ohälsa från hela Svenskfinland.

Målsättning:

Att stöda familjemedlemmarnas kraftresurser, att våga ha roligt tillsammans trots svårigheter i fa-

miljens vardag. Att få information, stöd och handledning både individuellt och i grupp, för att stärka tanken om återhämtning inom familjen. Träffa andra i liknande situation, kamratstöd.

Kostnad: Kursen är helt avgiftsfri för hela familjen. (inkl. kost, logi och resor enligt billigaste färdmedel) för deltagarna. Kursen bekostas med penningautomatmedel.

KURS I SÖDERN Tidpunkt:

17 - 25.09.2015

Plats:

Agia Marina, Kreta

Ansökan senast:

29.05.2015

Kursavgift:

350 euro/person, inkl. resekostn. logi och halvpension samt utfärd. Kursen finansieras med penningautomatmedel.

Övrigt:

Läkarintyg eller rekommendation av egen terapeut eller vårdare bör bifogas ansökan. I rekommendationen bör framgå hälsotillstånd nu och tidigare, samt varför kursen skulle vara till nytta för sökande just nu. Ansökan sker på förbundets egen ansökn.blankett på sidan 41.

Målgrupp:

Personer med psykisk ohälsa och psykosociala svårigheter, som deltagit tidigare i Psykosociala förbundets rehabiliteringskurs inom hemlandet.

Målsättning:

Att ge personer med psykisk ohälsa möjlighet att delta i en anpassningskurs utomlands under trygg psykosocial ledning. Att befrämja kulturella intressen och den psykosocial förmåga, samt miljöombyte. Att dela med sig av egna och lära sig av andras erfarenheter = kamratstöd. Personlig utveckling, stödja återhämtningen och övervinna rädslor. Kursen förverkligas genom gemensamma träffar varje dag, föreläsningar, gruppdiskussioner, avkoppling tillsammans med andra deltagare.

Svenska semesterförbundet i Finland ordnar semesterstöd, i samarbete med Psykosociala förbundet MÅ BRA SEMESTER Är du i behov av vila, avkoppling eller rekreation? Ansök då om semesterstöd för en må bra semestervecka på Härmä Spa. Inplanerat program är till exempel gymnastik, vattengymnastik, massage och övrigt skönt semesterprogram. Semestern beviljas för 5 dygn och innefattar halvpension, logi och program på svenska. Psykosociala förbundet kommer att finnas på plats under veckan med information och stöd. En egenandel på 20-22 euro/person/dygn beroende på den sökandes ekonomiska och sociala situation. Den egna andelen betalar den som blivit beviljad semesterstödet och det faktureras på förhand. Tidpunkt

19 - 24.04.2015, på Härmä Spa i Alahärmä.

Målgrupp

Personer med psykisk ohälsa. Du kan ansöka som enskild person eller ta med din partner och tillsammans uppleva en semestervecka. Sista ansökningsdagen är 15.03.2015.

Ansökan kan göras elektroniskt via www.semester.fi, Svenska semesterförbundet eller i pappersform som skickas till: Svenska semesterförbundet c/o Folkhälsan Raseborg Ab, Högbensvägen 30, 10350 Mjölbolsta För mera frågor ring gärna Susanna Stenman, tfn. 050-3047 642, Svenska semesterförbundet i Finland 40 Respons



ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR REHABILITERINGSKURSER MED STÖD FRÅN PENNINGAUTOMATFÖRENINGEN Ankomstdatum

PERSONUPPGIFTER

Namn

Personbeteckning

___________________________________________________________________________________________ Gatuadress Postnr Postadress ___________________________________________________________________________________________ Telefon (hem) Telefon (arbete) GSM ___________________________________________________________________________________________ Närmaste anhörig Telefon ___________________________________________________________________________________________ KURSUPPGIFTER

Kursens namn

TIDIGARE DELTAGANDE I FSPC:S KURSER

Jag har inte tidigare deltagit I FSPC:s kurser

UPPGIFTER OM SJUKDOM/ HANDIKAPP

___________________________________________________________________________________________ Kursplats Tid

Jag har tidigare deltagit I FSPC:s kurser (år och kurs) ___________________________________________________________________________________________ Sjukdom som föranleder ansökan ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Andra sjukdomar ___________________________________________________________________________________________ Vårdande läkare och/eller vårdplats Telefon

På vilket sätt hämmar sjukdomen funktionsförmågan (dagliga funktioner, människorelationer)

Regelbunden medicinering

Specialdiet, allergier

Obs! Med denna blankett kan man inte söka till FPA:s rehabiliteringskurser.

Respons 41

FÖRVÄNTNING- Vad förväntar du dig av kursen? AR PÅ KURSEN __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ YRKE

Yrke __________________________________________________________________________________

BOENDEFÖRHÅLLANDE FAMILJEKURSER (ifylls endast om det är fråga om familjekurser)

Sysselsättningsläge

Pensionssituation

‫‫‬

Studerande

‫ ‫‬Har rehabiliteringsstöd fr.o.m._________t.o.m._______

‫‫‬

Är i arbete

‫‫‬

Är på pension tillsvidare

‫‫‬

Arbetslös

‫‫‬

Annat, vad_______________________________________

‫‫‬

Är sjukskriven fr.o.m. _____________t.o.m.________________

‫‫‬

Bor ensam

‫‫‬

Bor med min familj

‫‫‬

Annat

Barn

‫‫‬

Familjemedlemmar som söker till kursen

‫‫‬

Make, maka

‫‫‬

Förälder

Namn

‫‫‬

Annat

Personbeteckning

______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ______________________________________________________ __________________________ ÖVRIGT

Annat som Du tycker talar för att just Du borde antas till kursen _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________

SAMTYCKE

Jag samtycker till, att de nödvändiga uppgifter gällande min rehabilitering, vilka behövs för att kunna behandla min ansökan, får ges vid behov till FSPC.

‫‫‬ UNDERSKRIFT

Jag samtycker

Ort __________________________

‫‫‬

Jag samtycker inte

Tid

Sökandens underskrift

_____________ ______________________________________

Ansökningarna behandlas konfidentiellt Returneras till:

42 Respons

Psykosociala förbundet rf / rehab.chef Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-7232 517

KONTAKTUPPGIFTER

Psykosociala förbundet Verksamhetsledare Bodil Viitanen Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2515 Mob. 050-525 1243 Fax. 06-723 2420 bodil.viitanen@fspc.fi RehabiliteringsCHEF Ann-Charlott Rastas Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2517 Mob. 050-368 8891 Fax. 06-723 2420 ann-charlott.rastas@fspc.fi REHABILITERINGSRÅDGIVARE Camilla Roslund-Nordling Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Mob. 050-409 6640 Fax. 06-723 2420 camilla.roslund-nordling@fspc.fi Anträffbar måndag-torsdag Byrå-/redaktionssekreterare Sonja Wickman Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 3153 Mob. 050-548 8951 Fax. 06-723 2420 sonja.wickman@fspc.fi Informatör Pernilla Nylund Solkullav. 65, 68600 Jakobstad Tel. 06-723 2516 Mob. 050-548 8950 Fax. 06-723 2420 pernilla.nylund@fspc.fi REGIONSEKRETERARE Ira Häggström Eriksg. 8, 00100 Helsingfors Mob. 050-590 3436 ira.haggstrom@fspc.fi

I NÄSTA NUMMER... I nästan nummer av Respons är temat ”Föräldraskap”. Vi diskuterar familjens mående, barns själv-

Medlemsföreningarna ÖSTERBOTTEN Jakobstad/Pedersöre Psykosociala föreningen CONTACT r.f. Allaktivitets hus Algården Verksamhetsledare Vivan Melander-Granlund Alholmsg. 13, 68600 Jakobstad Tel./Fax. 06-723 3300 psykosocialajakobstad @gmail.com www.contactrf.fi Sydösterbotten SVALAN r.f. Vänstugan Svalboet Vik. verksamhetsledare Sofia Rosenqvist Kristinestadsv. 4, 64200 Närpes Mob. 040-829 3012 vanstugan@svalboet.inet.fi www.svalan.fi Sydösterbotten PRIMULA r.f. Psykosociala föreningen Primula r.f. Vänstugan Primula Verksamhetsledare Torolf Back Strandg. 18, 64100 Kristinestad Mob. 040-588 6061 vanstugan.kristinestad@pp.inet.fi Norra Österbotten CRONBLOMMAN Anita Bodbacka Mob. 050-321 3139 Sv. Österbottens Anhörigförening SÖAF Verksamhetsled. Eva Åstrand Handelsespl. 20 A, 65100 Vasa Mob. 045-121 9173 eva.astrand@soaf.fi www.soaf.fi Camilla Pitkänen Mob. 050-409 9977 camilla.pitkanen@soaf.fi Vörå RÅGBLOMMAN Eva-Stina Krooks Vesterbackan 83, 66600 Vörå Mob. 0500-602 754

känsla och vuxnas ledarskap. Nästa tidning kommer ut i början av juni. Skicka gärna in material till oss på adressen Psykosociala förbundet/Respons, Solkullavägen 65, 68600 Jakobstad, eller e-post till: pernilla.nylund@fspc.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta och redigera inkommet material. Deadline är 15 maj 2015.

Vasa EMPATI Iris Dahl-Burman Storkärrv. 137, 65710 Singsby Kontaktperson Empati: Maria Andila Mob. 050-572 9242

Malax Psykosociala föreningen TRÄFFPUNKT SOCKEN r.f. Li Ollil-Nylund Malax församling Snickeriv. 2, 66100 Malax li.ollil-nylund@evl.fi

NYLAND Helsingfors SYMPATI Verksamhetsled. Miivi Selin-Patel Mob. 045-863 7800 info@sympati.fi www.sympati.fi Borgå RINGEN Eva-Maria Priester Mob. 044-208 8249 priester.evamaria@gmail.com Raseborg KOMPIS Kjell Österberg Tel. 019-241 2066 Mob. 050-468 0496

ÅBOLAND Väståbolands stad DUETTO Eva Sjöström Mob. 050-517 2040 sjostrom.eva@parnet.fi Kimitoön FREDSDUVAN Gunilla Mäenpää Mob. 046-895 7257 gunilla.maenpaa@hotmail.com LA LOTTA Li Näse Dragsfjärdsvägen 364 25700 Kimito li.naese@sagalund.fi

ÅLAND Ålands intresseförening för psykisk hälsa RESEDA Henrik Lagerberg Mob. 0400-478 884 henrik.lagerberg@aland.net

Psykosociala förbundets ordförande Christer Rönnlund Mob. 040-813 1664 Respons 43

Pernilla Nylund

Published on Mar 10, 2015

Respons 1 2015

Psykosociala förbundets medlemstidning, www.fspc.fi

Respons 1 2015

Published on Mar 10, 2015

Psykosociala förbundets medlemstidning, www.fspc.fi

pernillanylund

Go explore