SAMTALET
”Alla kan inte anpassa sig” Allt fler elever med milda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får en diagnos. Att ta hand om dem är inte främst psykiatrins ansvar utan skolans, menar professor Sven Bölte. TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER
14
LÄRA #2/2018
S
ven Bölte är chef för Karolinska institutets Center of Neurodevelop mental Disorders (Kind). Hans och hans kollegers senaste vetenskap liga artiklar dinglar från prydliga krokar uppradade över hela väggen mittemot institutionens hatthylla. – Mitt tyska ordningssinne, säger Sven Bölte självironiskt. Professorn i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap startade sitt yrkesliv i Tyskland och hans släkt har både tysk, italiensk och svensk bakgrund. Den mångfalden är typisk för per sonalstyrkan på Kind, där elva modersmål finns representerade bland 40 medarbetare. Och blandningen är symtomatisk även för samhället i större skala. Vi lever i en tid när individer och grupper får allt bättre möjligheter att respekteras trots, eller tack vare, sina olik heter, men samtidigt blir kraven på kognitiva sociala prestationer allt högre, i skolan och på andra håll. Det är motstridiga strömningar som kan vara svåra att hantera, särskilt för barn med de funktionsnedsättningar som forskarna på Kind studerar.
I fokus på Kind står neuropsykiatriska funktions edsättningar, till exempel adhd, autismspek n trumstillstånd, intellektuell funktionsnedsättning, Tourettes, tics, motorisk koordinationsstörning, språk- och talstörningar som stamning samt inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli. Vad har dessa funktionsnedsättningar gemensamt?
– De har alla att göra med en annorlunda neurologisk arkitektur, utveckling, f unktion eller mognad. Detta leder till kognitiva för ändringar som gör att man har svårt att leva upp till samhällets krav och förväntningar. Då kan man bli exkluderad och få ett konstigt bemötande, vilket gör att man blir deprimerad och får andra former av mental ohälsa. Många har också flera diagnoser samtidigt, till exempel autismspektrumtillstånd och adhd, eller adhd och inlärningssvårigheter. – När jag började för 25 år sedan hade vi en annan neuropsykiatri än i dag. Vi hade framför allt svåra fall, till exempel autister som utan tvivel hade svåra problem och som också ofta hade epi lepsi eller intellektuell funktionsnedsättning. – I dag finns de flesta som diagnostiseras >>