Page 1

LÄRA

#5/2017 STOCKHOLM

Ann S Pihlgren:

Lek och lär!

|

Stående matte stärker lärandet Tummen upp för lugnare lärmiljö

|

”Så säger vi inte på den här skolan” Toppmöte för vetgiriga lärare


Kostnadsfria möbler 0k

r

På stadens nya webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksam­ heter i Stockholms stad inte längre behöver. Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm. Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se


FOTO: ULRICA ZWENGER

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #5/2017 Fyra gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa p ­ ersonaltidning.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agnes Gerner, Calle Hedrén, ­Agneta Berghamre Heins, ­Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén och Ingela Ösgård.

ISSN 1654-7330. Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

4

”Hjärna rörelse”. Bäckahagens skola har effektiviserat elevernas inlärning tack vare satsningen på rörelse och motion, till exempel genom klätterväggar i korridorerna och stående matematiklektioner.

11

”A world with fake facts needs true teachers” var ledorden när Nobelstiftelsen bjöd in lärare från 15 länder till Stockholm.

Omslag: Skolutvecklaren och författaren Ann S Pihlgren fotograferad av Ulrica Zwenger.

22

Bättre och lugnare arbetsmiljö, piggare elever och mindre skadegörelse. Lindeskolans nya lärmiljö har blivit en succé.

FOTO: MARC FEMENIA

Tryck: Edita, Falun, 2017.

FOTO: MARC FEMENIA

Grafisk form: b-e-r-g.se

ILLUSTRATION: MIA NILSSON

Ansvarig utgivare: Sofia Oliv.

24

”Ända sedan uppväxten har jag haft en vilja att ta ansvar för att saker och ting ska hända”, säger rektor Henrik Kroon.

DESSUTOM ... Många lovord över nya paviljongen

9

Anton, 18, vill hålla på med mat

21

Hallå där, Sofia Oliv

10

Mjuka värden ger höjda resultat

27

Krönika: ”Ska eleverna se på bilder?”

12

Enkät: Vad är det bästa med läraryrket?

27

Hon vill se lärandet i leken

13

”Så säger vi inte på vår skola”

28

Fritidshemmet i fokus

18

Nämnd & Nytt

30

Barnet hela dagen

19

Maria Jernberg: ”Skolans värld”

33


RÖRELSE OCH INLÄRNING

Ståmatte stärker lärandet Niondeklassarna Alexander Wahrenstedt, Hassan Ali Ghani och Ali Al-Twwalee i ivrigt samspråk om sina egna beräkningar med potenser.

4

LÄRA #5/2017

Bäckahagens skola satsar hårt på att få eleverna att hålla i gång fysiskt under dagen — och resultaten har inte låtit vänta på sig. Stående matematik är bara ett exempel på hur rörelse ökar elevernas uthållighet och stärker lärandet.


RÖRELSE OCH INLÄRNING

TEXT: INGELA ÖSGÅRD FOTO: ULRICA ZWENGER

D

et är matematiklektion i klass 9C på Bäckahagens skola i södra Stockholm. I grupper om tre eller fyra står eleverna längs klass­ rummets väggar. Uppgiften är att göra beräkningar med potenser och potenslagar. Uppgiften har eleverna på surfplattan. ­Någon i gruppen läser, en annan skriver direkt på väggen som är målad med whiteboardfärg från golv till tak. Snabbt fylls väggarna med siffror och eleverna får huka sig och gå ner på knä och skriva för att få med alla beräknings­ led. Några står med fötterna på balansplattor medan de funderar. – Det där är ju kilometer, det ska vara meter, säger en. – Det borde stå upphöjt till tre, säger en ­annan och de andra i gruppen nickar medan en får sudda och ersätta en tvåa med en trea. Matteläraren Torben Lundén rör sig mellan grupperna och griper in när eleverna fastnat. Han frågar och stöttar. Vid en uppgift ritar han upp en triangel och skriver ett s, som i sträcka, i toppen och v och t i basen, det vill säga hastig­ heten gånger tiden. – Om vi tar sträckan delat med tiden, vilken enhet är det? undrar han och en av flickorna suddar och rättar till meter per sekund. Torben Lundén berättar att allt började med att han lyssnade på en föreläsning där en hjärnforskare berättade om studier vid en >>

5

LÄRA #5/2017


RÖRELSE OCH INLÄRNING

Ambitionsnivån är hög när det gäller att uppmuntra eleverna att hålla i gång fysiskt.

>> ­skola i Chicago som visade på fantastiska re­

Idrottsläraren Ronnie Iveslätt tittar roat på när flickorna i 4C tar sig en dust med boxningssäcken i ljushallen. Från vänster Maria Dumecha, Leslie Hyllengren, Emujin Munkhmaral och Maja Möller.

6

LÄRA #5/2017

sultat när eleverna fick träna fysiskt i samband med matematikundervisningen. Från början planerade Torben Lundén klassrummet för ­rörelse i undervisningen. Allt från balansplat­ tor, bollar och ståbord till whiteboardväggar. – Sedan upptäckte jag alla fantastiska sido­ effekter: det har ökat uthålligheten. När elev­ erna sitter och jag ser att de blir trötta, kan jag lägga in moment när de står upp och skriver. Dessutom ser jag direkt vad de gör när de står och räknar vid väggen, de kan inte gömma sig i böckerna. Det blir ett mycket mer synligt ­lärande. Kamratbedömning är ytterligare en positiv effekt av att eleverna står i grupp och gör beräk­ ningar. Alla blir mer delaktiga och engagerade. – Dels diskuterar de med varandra i grup­ pen, dels kan de enkelt gå och se hur någon annan grupp har löst problemet, säger Torben Lundén och understryker samtidigt att det ­kräver att han hittar bra uppgifter där han kan ge muntliga instruktioner. – Som lärare får jag ju också direkt en över­ sikt över hur eleverna har löst uppgiften. Ibland samlar jag hela klassen och så går vi runt och tittar på lösningar och det blir tydligt att samma uppgift kan lösas på olika sätt. Det är klart att det går att göra samma sak digitalt, men det blir inte lika tydligt och överskådligt. Jag tror dessutom på variation. Metoden utvecklar också språket, menar han.

– När eleverna har olika strategier för att komma fram till en lösning måste de förklara för varandra. Och är det någon nyanländ elev så måste de försöka förklara på flera olika sätt. De tvingas in i samtal där de blir väldigt r­ örliga och skriver och diskuterar – allt blir mycket visuellt. Torben Lundén konstaterar också att inte minst

för elever med koncentrations­svårig­heter under­lättar det att få ställa sig upp och skriva. – När jag ser att de är okoncentrerade upp­ manar jag dem att resa sig upp och räkna, det får dem att orka mycket mer. De här eleverna >>

Hopprepsträning i grupp är populärt på rasten och kräver koordination.


RÖRELSE OCH INLÄRNING

”Hopprep är bra för brainbreak, och bollar ökar koncentrationen när jag kastar till den elev som får frågan”, säger Torben Lundén. Här tillsammans med Sara Vujic och Ibrahima Fati i 7A.

Ronnie Iveslätt är samordnare för ”Hjärna rörelse” på Bäckahagens skola.

>> glömmer också lätt böcker eller annat hemma

och då blir väggen deras material. Ofta låter han beräkningarna stå kvar på väggarna. – När nästa grupp kommer in i klassrummet blir de nyfikna. De ställer sig och pekar och tittar och undrar vad det är för matteproblem den andra klassen har löst. – Man får mer energi när man står upp och räknar, bekräftar eleven Sham Karboj. Han berättar att han höjt sitt betyg sedan han började med stående matematik för n ­ ästan två år sedan. – Fler ämnen borde kunna ha stående lektio­ ner. Det händer ibland att vi står på engelsklek­ tionen och det finns väggar med whiteboard­ färg i SO-salen också. Klasskamraten Viktoria Erikssson tycker också att hon blir piggare av att stå. – Lektionerna blir mycket roligare och vi samarbetar mer med varandra. Hon berättar också att klassen en gång i veckan har pulsträning före matematik­ lektionen. – Det kan vara promenad, bollekar eller hinder­bana för att vi ska få bättre puls och kon­ dition. Ibland får vi testa oss med pulsband och hela klassen har höjt sina värden, säger hon och konstaterar att hon själv alltid har rört på sig på fritiden. >> 7

LÄRA #5/2017


RÖRELSE OCH INLÄRNING

Om vi tar sträckan delat med tiden, vilken enhet är det?

>>

– Förut spelade jag handboll, men nu går jag och gymmar. Stående matematik är bara en del av skolans ambition att via rörelse och motion göra inlär­ ningen effektivare: ”Hjärna rörelse” kallas sats­ ningen som startade 2015.

En rundvandring på skolan med idrottsläraren Ronnie Iveslätt, samordnare för projektet, vi­ sar att ambitionsnivån är hög när det gäller att uppmuntra eleverna att hålla i gång fysiskt un­ der dagen. På flera ställen finns klätterväggar, i några hörnor boxningssäckar och det finns även pingisbord. Ute på skolgården hoppar eleverna rep. Till höststarten fick eleverna var sitt hopprep. Varje elev ska ha minst 30 minu­ ter rörelse varje dag. – Vi har vetat länge att kroppen mår bra av rörelse, men hjärnan är kanske det organ som mår bäst av rörelse. Min uppgift är att ta fram siffror som visar att det här avspeglar sig i elev­ ernas resultat, säger han. Han berättar att de elever som gick i åttan förra läsåret redan då hade i genomsnitt 213 meritpoäng. – Om de behåller det är det den högsta merit­poängen bland niorna på tio år. Samtidigt kan vi nog vara ganska säkra på att den siffran kommer att stiga, säger Ronnie Iveslätt som hoppas att allt fler förstår att rörelse är rätt väg att gå. n 8

LÄRA #5/2017


SKOLLOKALER

Många lovord över nya paviljongen rum. Här har de alla sina lektioner och eleverna får komma till dem i stället för tvärtom. – Vi har också gott om grupprum, ­något som inte finns inne i skolan och vi slipper springa i korridorer. Klassrum­ men är dessutom ljusare och det är tys­ tare och mer välisolerat. Av trafiken hör man ingenting, säger Maria Nyberg. Hos Erika Bolander har sjuorna just haft engelska. Nu sitter de utanför och tar på sig skorna och försvinner raskt nedför trappan. Erika Bolander har utnyttjat det fak­ tum att klassrummet är hennes. På väg­ gen hänger bland annat foton på den engelska kungafamiljen och en affisch med porträtt på alla USA:s presidenter fram till och med Bill Clinton. >>

Maria Nyberg har bara lovord. Hon och

kollegan Erika Bolander, lärare i engelska och svenska, har fått var sitt eget klass­ FOTO: MARC FEMENIA

Lite i utkanten av skolgården står Rålambs­ hovsskolans nya paviljong. Sedan höst­ starten pågår här både undervisning och rastverksamhet. Bottenvåningen rymmer uppehållsrum, elevcafé och några mindre rum för olika fritidsaktiviteter. – Det är fullt här mellan klockan 11 och 14 då eleverna har lunchrast. Många kommer också in för att låna bollar eller racketar till den nya fotbollsplanen och till pingisbordet utomhus. På eftermidda­ garna har vi fritidsklubb, berättar Robert Lindelöw som är både vaktmästare och fritidsledare på skolan. En trappa upp möts vi av en skog av skor. För att inte dra in alltför mycket smuts får eleverna gå i strumplästen. Här uppe finns två klassrum. Maria Nyberg,

lärare i spanska och svenska, är just på väg att avsluta niornas lektion i span­ ska. Eleverna ska två och två filma och spela in reklamsnuttar om Stockholm på spanska. Innan de går får de berätta vilka o ­ bjekt de valt: Slottet, Gamla stan, Skinnarviksberget … På väg ut ger Klara Kamlin ett snabbt omdöme om den nya paviljongen. – Det känns fräscht och nytt, men det är lite jobbigt att behöva ta av sig skorna. – Samtidigt är det bra att de har lagt lektionerna i spanska så att vi slutar ­dagen här på tisdagar och har första ­lektionen här på fredagar, säger hon. – Formen på klassrummet är bättre här, det är liksom avlångt på bredden med fönster åt två håll och alla sitter närmare tavlan. I skolbyggnaden är klass­ rummen långsmala och om man sitter långt ifrån katedern och tavlan kan det vara svårt att hänga med ibland, säger klasskompisen Nike Cederlind.

FOTO: MARC FEMENIA

Behovet av skollokaler är stort i Stockholms stad. Nya skolor skapas och flera skolor byggs ut. I väntan på att byggnationerna ska bli klara används ibland mer tillfälliga lokaler. På Rålambs­hovsskolan ser både lärare och elever många fördelar med den nya ­paviljongen.

Uppehållsrummet i den nya paviljongen används både under rasterna och på kvällstid för till exempel filmvisning.

9

LÄRA #5/2017

Engelskt grön kallas färgen på Rålambshovsskolans nya paviljong.


FOTO: ULRICA ZWENGER

HALLÅ DÄR  …

Det ökande elevantalet gör att nästan var tredje grundskola i Stockholms stad har tvingats sätta upp tillfälliga modul­ hus på eller i närheten av skolgården. Ibland har det skett akut och de nya loka­ lerna har ofta utnyttjats framför allt för undervisning av nyanlända elever. Det har också förekommit skadegörelse och bränder. – Men vi har haft tid på oss att tänka efter vad vi ville göra med de nya loka­ lerna och för oss var det viktigt att pa­ viljongen blev en lokal för undervisning precis som övriga lokaler. Vi gjorde helt enkelt två extra klassrum, berättar rektor Gunilla Olsson.

>>

Att elevernas uppehållsrum och cafete­

… Sofia Oliv, kommunikationschef på utbildningsförvaltningen. Vad händer nu med rekryteringssatsningen When you are lärare?

– Den lever på Instagram och Face­book. Vi fortsätter att berätta om läraryrket genom att blanda hu­ mor och allvar. Vi ser också över fil­ mer och poddar så att de kan använ­ das i kortversioner som ingång till möten och utvecklingssamtal, och vi funderar över ännu fler använd­ ningsområden. Alla filmer och pod­ dar finns nu samlade på webbplatsen whenyouarelärare.se. Vilka vill ni nå?

INGELA ÖSGÅRD

FOTO: MARC FEMENIA

rian ligger i paviljongen ser hon som en fördel. – Eleverna måste gå ut på rasten för att ta sig dit. Bonus är också en ny fotbollsplan på skolgården och pingisbord utomhus.

Utan­för skoltid utnyttjar även äldre ung­ domar fotbollsplanen. Det har en lugnan­ de inverkan och gör det lättare att und­ vika bråk och förstörelse på skolgården under kvällstid. Två kvällar i veckan, onsdagar och fredagar, har stadsdelsförvaltningen an­ svaret när bottenvåningen i paviljongen används som ungdomsgård. – Ungdomsgårdsverksamheten låg ­tidigare i skolans källarplan. Nu slipper vi problemet med vilka delar av skolbygg­ naden som ska vara låsta kvällstid. Ingen behöver vara där då. Rektor är också nöjd med både utseen­ de och placering av paviljongen. – Den är engelskt grön med ett riktigt lutande tak och placerad så att den r­ amar in skolgården på ett bra sätt. Dessut­ om fungerar den som bullerskydd och ­dämpar trafikljudet utanför.n

– Unga som ska välja yrkesbana och lärarstudenter, men också våra egna lärare och lärare i andra kom­ muner. Målet är att öka intresset för läraryrket och för Stockholms stad som arbetsgivare. Vi vill också bidra till dialogen mellan lärare. Har satsningen varit framgångsrik?

– Vi har nu 10 000 följare i sociala medier. Vi har bidragit till en dialog om läraryrket och nått ut med bud­ skap, filmer och poddar och citat från lärare och elever. På så sätt har vi breddat och nyanserat bilden av läraryrket och det var ett av målen med satsningen. Alla de kommenta­ rer som vi har fått i sociala medier är ett annat mått på framgång, liksom att många har klickat sig vidare till information om läraryrket. Vad har varit bäst?

– Att så många av våra lärare har varit med i både filmer och poddar och delat med sig av sina berättelser om det bästa med yrket. De är fan­ tastiska ambassadörer för stadens skolor! n Ljusinsläpp från två håll och alla elever sitter närmare skrivtavlan. Både läraren Maria Nyberg och eleverna är nöjda med det nya klassrummet.

10

LÄRA #5/2017

MONIKA SIDÉN


ILLUSTRATION: MIA NILSSON

Toppmöte för vetgiriga lärare Tre Nobelpristagare och flera andra kunniga gäster stod på scenen när Nobelstiftelsen arrangerade Nobel Teacher Summit för första gången.   — När Nobelpristagare intervjuas om vad som varit viktigt i deras liv nämner de ofta lärare. Ni har ett av samhällets viktigaste jobb, sa Lars Heikensten från Nobelstiftelsen. ”A world with fake facts needs true teachers” var ledorden när Nobel­ stiftelsen bjöd in 350 lärare från 15 länder till en heldag i Stockholm den 6 oktober. Medan lärarna slog sig ned vid de runda borden på Münchenbryggeriet höjdes stämningen av ett pulserande trumsolo och talarna klev upp på scenen. Programmet handlade om kunskap och kritiskt tänkande, med betoning på att 11

LÄRA #5/2017

grundläggande kunskaper är nödvändiga för att man ska kunna tänka kritiskt. En av talarna var Ben Feringa som fick Nobelpriset i kemi 2016. Han är profes­ sor i molekylärveteskap vid universitetet i Groningen i Holland och framhöll att under­visning är en viktig del av hans ­arbete. Att ställa frågor och diskutera ­olika lösningar är centralt. – Det gör studenterna entusiastiska. De här ungdomarna är så smarta och kom­ mer med bra frågor. Efter 30 år får jag fortfarande originella frågor som jag inte kan svara på direkt, utan måste läsa på och besvara nästa dag. I ett fördjupningspass beskrev han sin undervisningsfilosofi genom att ta avstamp i den amerikanska journalisten Sydney J. Harris uttalande om att undervisningens syfte är att förvandla speglar till fönster.

– Vi försöker öppna fönster för våra elever, nya perspektiv för oss själva och samhället. Ben Feringa växte upp på en gård med många syskon och föräldrar som aldrig hade fått chansen att studera. I skolan kände han sig utanför men fick sam­ tidigt en kunskapsbas och nyfikenhet på kemi. – Jag minns känslan av att upptäcka något och gillade världen av molekyler. Den känslan vill han förmedla till sina elever. Att se skönheten i en molekyl, for­ mel eller dikt kan få dem att uppskatta ämnet. Rumänsk-tyska Herta Müller, 2009 års Nobelpristagare i litteratur, samtalade med förläggaren Svante Weyler om hur det var ett växa upp i en diktatur. >>


KRÖNIKA

– Man kände redan på förskolan att nästan allt var förbjudet, även om man inte kunde tolka det politiskt. Föräldrar­ na säger vad man kan och inte kan prata om när man lämnar huset. Allt var ideologiskt och skolan den plats där ideologi lärdes ut. – Jag trodde att det inte spelade någon roll vad jag tyckte. Personliga saker hade inget med offentliga saker att göra. Senare blev Herta Müller själv lärare. – Det var ett fängelse. Jag försökte att inte undervisa om partipoesi. Jag sa åt mina elever att titta på en annan sida, men de var inte intresserade. Barnen var som små spioner. Det var så de hade upp­ fostrats. På varje skola fanns säkerhetspersonal som var en del av spionsystemet. – Jag sparkades ut från alla skolor. Att vara politiskt övervakad innebär att vara ensam.

>>

Ola Rosling från Gapminder fick en stor

del av publiken att skämmas, eftersom många hade svarat fel på fem frågor om läget i världen. Stiftelsen Gapminder för­ söker sprida kunskap för att människor ska kunna få en uppfattning om världen som baseras på fakta. – Många dåliga saker i världen har sjunkit, som slaveri, oljeutsläpp, hunger, dödsstraff och användning av freoner. Men det ser man inte på nyheterna. Det gäller att ha två saker i huvudet: världen är dålig och världen blir bättre. Det finns ingen motsättning, sa Ola Rosling. En av hans poänger var att den bild som ges på nyheterna, och som de flesta har med sig från tidigare, inte är representativ för hur världen ser ut i dag. Gapminder har därför tagit fram verktyget Dollar Street. Där kan man se hur människor i världen lever på olika inkomstnivåer, med hjälp av foton av vardagliga saker som sängar, toaletter och leksaker. – Vi i Sverige tillhör den rikaste miljar­ den. Om man växer upp i den rikaste mil­ jarden av världen så förstår man inte värl­ den. Vi tror att vi vet, men det gör vi inte. n ANNELIE DREWSEN

Besök Dollar Street på www.gapminder.org. Läs mer om konferensen på nobelcenter.se.

12

LÄRA #5/2017

SIGNERAT: AGNES GERNER

”Ska eleverna se på bilder?”

J

ag har glömt (eller trängt bort) mycket jag lärde mig under min bibliotekarieutbild­ ning. Vem vill slösa dyrbart hjärn­utrymme på venndia­ gram? Men ett ord dröjde sig kvar: tillgängliggörande. Gång på gång bankades det in i våra klassifikations­ stinna huvuden att biblioteket ska vara tillgängligt för alla. Det låter självklart, men vad innebär det egentligen i prak­ tiken? Handlar det om rullstolsramper och toaletter anpassade för personer med funktionsvariationer, eller om hbtqi-certifieringar och regnbågshyllor? Det är inte alltid lätt att se vad som är otillgängligt för någon som har andra förutsättningar än man själv. Därför krävs det, hur klyschigt det än kan låta, att vi utbyter kunskaper och lär oss av varandra, också över professionsgrän­ serna. I mitt arbete som skolbibliotekarie har jag haft förmånen att arbeta tillsammans med skolans logoped. Hennes kunskap om språkstörningar har varit ovärderlig i mitt tillgänglighetsarbete, och många av hennes metoder passar lika bra i arbetet med nyanlända elever. Ett lika enkelt som effektivt sätt att göra biblioteket mer tillgängligt är att använda bildstöd, till exempel genom att låta text åtföljas av bilder. Tyvärr upplever somliga vuxna bildstöd som infantiliserande, och nästan moraliskt tvivelaktigt – eleverna ska ju lära sig läsa, inte ”fuska” genom att titta på bilder. Men det finns ingen motsätt­ ning mellan bildstöd och språkinlärning. Bildstöd ersätter inte det skrivna ordet, utan förstärker det och gör det lättare att ta till sig. I själva verket är bildstöd så integrerat i vårt samhälle att vi nästan inte lägger märke till det. Skyltar till offentliga toa­ letter märks ofta med en stiliserad bild av

en toalett, för att ta ett i alla avseenden basalt exempel. Bildstöd innebär att det skrivna ordet förknippas med föremålet, känslan eller aktiviteten som det illustre­ rar, vilket underlättar både inlärningen och, inte att förglömma, sannolikheten att personen faktiskt hittar vad den söker. För just detta – att tillgodose låntagarens informationsbehov, oavsett om hen är en åttaårig lågstadieelev eller en femtio­ tvåårig forskare – är en av de pelare som bibliotekarieyrket vilar på. Att arbeta med bildstöd är förbluffan­ de enkelt. Relativt små justeringar kan innebära stora kommunikativa vinster, som när skylten med biblioteksregler, för­ ut bestående enbart av ren text, ersätts av en illustrerad variant. Även om man inte förstår ordet sko, så inser man att bilden av någon som tar av sig skorna betyder att man förväntas göra detsamma. Det ligger i allas intresse att varje elev vet vad som gäller, inte bara de som kan avkoda text. Och än så länge har jag inte träffat några barn som har känt sig kränkta av att avdelning N, med fak­ taböcker om världen, illustreras av ett jordklot, eller av att fantasyböckerna är märkta med klistermärken med drakar på. Jag har faktiskt bara stött på ett enda problem: när det var dags att märka upp fågelhyllan, Ugg, föreslog bildstöds­ programmet att ordet fåglar skulle illus­ treras med ett par ugg-skor i stället för den ståtliga kaja som jag själv hade haft i åtanke.

AGNES GERNER ÄR POET OCH BIBLIOTEKARIE PÅ SÖDERHOLMSSKOLAN


SAMTALET

Hon vill se ­lärandet i leken Skola och fritidshem har i uppdrag att samverka. Men för att det ska bli bra måste fritidshemspersonalens utbildningsnivå höjas, menar skolutvecklaren Ann S Pihlgren.   — De som har en högskoleutbildning står på samma nivå som grundskollärarna. Då blir de jämspelta parter. TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER

D

et är fikapaus på München­ bryggeriets konferenscenter. Hundratals blivande hand­ ledare i Läslyftets nästa fas sprider ut sig över de runda kaféborden med kaffemuggar och muffins. En ung lärare från Katrineholm kommenterar den presentation hon just har hört: ”Så jävla bra!”. Inne i den dunkla föreläsningssalen har skol­ utvecklaren och lärarutbildaren Ann S Pihl­ gren just gått av scenen. Detta var sista giget på en liten turné med fem föreläsningar om Läs­ lyftets fortsättning som hon har hållit runtom i Sverige. Men Ann S Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik, talar inte bara om läslyft. Hon har kunskaper inom många fält och är författare till böcker om bland annat filosofiska samtal och värdegrundsarbete. Fritidshemmets didaktik är temat för en av hennes senaste böcker, som hon är redaktör för. Bakgrunden är att fritidshemmen – skolans verksamhet utanför lektionstid för elever i åld­ rarna 6–13 år – har drabbats av nedskärningar under lång tid. Men utvecklingen kan nu vara på väg att vända, menar Ann S Pihlgren.

Kan du berätta kort om fritidshemmens historia?

– Den startar runt 1880, ungefär samtidigt som folkskolan börjar fungera. Då är vi mitt uppe i industrialismen, pigor och drängar flyttar in till storstäderna och fabrikerna med långa arbetsdagar. Deras barn springer lösa på gatorna efter skolan. En grupp idealister tycker att de här barnen har rätt till en dräglig tillvaro och startar arbetsstugorna. – Till arbetsstugorna kan barn gå efter sko­ lan för att lära sig hantverk: pappslöjd, trä­ slöjd, syslöjd. De får höga inskrivningstal, men på 30-talet börjar de ersättas av det som senare blir eftermiddagshem. De är kopplade till den sociala sektorn och blir inte lika populära. På 50- och 60-talet börjar man tala om nyckelbarn 13

LÄRA #5/2017

som går ute efter skolan. Förskollärarna kon­ staterar att för den gruppen har de inte utbild­ ning, så då, på 60-talet, startar utbildningen av fritidspedagoger. Men fritidshemmen ligger fortfarande under kommunernas sociala sektor och så är det fram till början av 90-talet, när fritidshemmen flyttas över till skolan. I samband med kommunaliseringen?

– Ja, och den flytten kommer olägligt, för Sverige har hamnat i en förfärlig ekonomisk kris. Det får till följd att i de allra flesta fall flyttar fritidshemmen bara in i skolans lokaler. Fritidshemmens och skolans personal får ingen hjälp med hur de ska jobba ihop pedagogiskt. Man föser bara ihop dem. – Den ekonomiska krisen leder också till besparingar. I början gick det absolut, men i rapporterna från Skolverket och Skolinspek­ tionen från år 2000 och framåt ser man en verksamhet som har blivit hyvlad in på benen. År 2010 ser statsmakterna detta och då händer två saker. Det ena är att fritidshemmen får ett eget kapitel i skollagen, kapitel 14, där det för första gången framgår i en lagtext vilken fri­ tidshemmens uppgift är. Och det andra är att man gör utbildningen för fritidslärare till en del av grundlärarsystemet. Och då heter det fritidslärare?

– Ja, de är inte fritidspedagoger längre, det upphörde tidigare. Egentligen heter det ”grundlärare med inriktning mot arbete i ­fritidshem”, tänk att ha det på gravstenen! Så vi säger oftast fritidslärare. Och så får fritidshemmen en egen läroplan 2016?

– I Lgr 11 är fritidshemmens uppgift be­ skriven, men i den nya läroplansdelen från 2016 får fritidshemmen ett tydligare uppdrag. Bakgrunden är rapporterna som visade att fri­ tidshemspersonalen egentligen inte visste hur deras uppdrag såg ut. Men är det glasklart nu? Det står väl att fritidshemmen ska stimulera elevernas utveckling >>


SAMTALET

>> och lärande och erbjuda en meningsfull fritid.

Det är ju inte superkonkret.

– Läroplanstexter är aldrig superduperkon­ kreta. Men den fritidshemspersonal som är högskoleutbildad kan tolka den typen av för­ ordningstexter. De har kött på benen: vad är en meningsfull fritid? Ja, vad är det?

– Eleverna har inte fritid på fritidshemmet. Fritid har de när de går därifrån. Det är fritids­ hemmets uppdrag att hjälpa eleverna att upp­ täcka det där fantastiska berget de kan klättra på eller mellanmålet som de kan göra eller biblioteket dit de kan hitta. Och att hitta fritids­ intressen som gör det möjligt att i framtiden få ett rikt och lyckligt liv. Även om det låter lite pretentiöst. Vad är rätt balansgång när det gäller frihet och styrning i rollen som fritidslärare?

– Jag tänker på fritidslärare som möjliggöra­ re och utmanare. Som möjliggörare kan jag till­ handahålla filtar om eleverna är mitt uppe i en lek där de kanske bygger ett hus. Som utmana­ re kanske jag ser att det här är det enda de hål­ ler på med – då kan jag utmana dem att hitta en ny miljö där de kan komma vidare. Och då kanske det är betydligt mycket mer styrning. – Det där är ett område som gör fritidslärar­ yrket intressant, nämligen förmågan att fånga det som intresserar eleverna och föra det vida­ re till kunskap. Det kräver rätt stor pedagogisk insikt. Det kräver kanske mer än arbetet i skolan, eftersom ramarna är så mycket vidare?

– Ja, jag håller med om det. Men ska eleverna aldrig få ha bara kul?

– Jo! Jätteofta. Egentligen ska fritis vara bara kul. Men det är två skilda grejer: eleverna tror att de bara har kul, men jag har en idé. Det är det som är den duktiga pedagogens trick. – Det är en fråga om lärandet i leken. Det finns elever som inte är vana vid att leka med >> 14

LÄRA #5/2017


SAMTALET

– Det finns fläckvisa goda exempel, fritids­ hem och skolor som gör vissa bra grejer ihop. De kanske jobbar jättebra med teman, eller med fasta aktiviteter eller med utvecklings­ samtal. Hur bör det se ut för att vara en komplett samverkan?

– Kommunikationen mellan de vuxna är väsentlig. Man behöver göra en bättre rollför­ delning än man ofta har i dag. Skolan behöver vara på det klara med att fritis har sin verksam­ het för att stärka lärandeinnehållet. Men i dag blir fritidshemspersonalen ofta elevassistenter, eller till och med lärarassistenter, när de går in i klassrumsmiljön. Det är ett tecken på bristfäl­ lig undervisning. – Elever ska möta samma lärandeinnehåll men på olika sätt på de olika ställena. Den ena verksamheten ska fånga upp det som den an­ dra gör, och det behöver inte vara fritidshem­ men som fångar upp det som görs i skolan. Det kan precis lika gärna gå åt motsatta hållet, att ett tema startar i att eleverna är jätteintressera­ de av något på fritis. Vad beror det på att idéflödet så sällan går i den riktningen?

– Delvis är det naturligtvis tradition. Det är en väldigt kort tid som skolan och fritidshem­ men har samverkat. Status då?

>>

andra och som behöver hjälp med det. Och man kan som vuxen också visa på möjligheter eller egga fantasin till nya saker och utforska nya miljöer: nu leker vi att vi ska åka till rym­ den i det här rymdskeppet! Det är klart att jag kan lära mig något om rymden då. Och förstå något som jag har lärt mig i skolan. Eller få nya frågor som jag kan ställa i skolan. Eller på fritis. – Ibland kan man göra det genom att bara låta eleverna vara i fred. De sitter framför da­ torspelet, och gud vad de hjälper varandra! Det är bra. I Stockholms stads verksamhetsplan står det att fritidshemmen ska samverka med grundskolan för att ”under en sammanhållen skoldag bidra till elevers lärande, hälsa och trygghet”. Hur låter det?

– Det är ju precis det som står i den revi­ derade läroplanstexten, att verksamheterna måste samverka. Och det var ju hela syftet med 90-talsreformerna, även om vi inte ens nu ser särskilt många goda exempel på samverkan. Ser du några? 15

LÄRA #5/2017

Det är en fråga om lärandet i leken. Det finns elever som inte är vana vid att leka med andra och som behöver hjälp med det.

– Ja, det är väl en faktor, men jag skulle säga att utbildning är viktigare. Det är alldeles för få högskoleutbildade på fritidshemmen och till och med för få barnskötarutbildade och fritids­ ledarutbildade. I dag har vi många fritidshem där ingen har högskoleutbildning och kanske bara en person har barnskötarutbildning. Res­ ten som arbetar där har ingen utbildning alls. – Det är ganska vanligt att anställa gamla elever. Det kan vara killar som haft svårt att klara gymnasiet. De spelar fotboll ett år, men sedan slutar de. Skolverkets rapport från 2015 visar att utbildningsnivån har sjunkit igen. I landet som helhet har 45 procent av de anställda högskoleutbildning, och i Stockholms stad är det 29 procent.

– Det är inte bara Stockholm som ligger lågt, det ser likadant ut i Malmö och Göteborg. De allra flesta skolledare vill ha högskoleutbildad personal, men de får inga sökande. Så om du har en fritidslärarutbildning så får du jobb så fort du sticker ut näsan. Det är ett framtidsyrke. – De som är utbildade fritidslärare söker sig ofta till varandra, för annars blir deras ar­ betsuppgifter för tunga. Genom att samlas på samma skola kan man få ett mer intellektuellt utbyte kring det yrke man har valt. >>


SAMTALET

– De högskoleutbildade står för den analy­ tiska förmågan, för yrkesspråket och för för­ mågan att omsätta läroplanen i pedagogik. De kan fånga lärandet i flykten. Och om jag har en högskoleutbildning så står jag på samma nivå som grundskollärarna. Då är vi jämspelta par­ ter och jag kan säga till dig att ”vet du, jag ser de här möjligheterna”. Med personal som inte är utbildad blir det en haltande roll, och det är ett problem när uppdraget är att samverka. Så fler kommuner behöver satsa på att vidareut­ bilda barnskötare och fritidsledare som Stock­ holms stad har gjort.

>>

Hur långt kan integrationen skola—fritidshem drivas? Går det att lösa upp rollerna helt?

– Det gjordes på 80-talet, men det går inte nu. Skollagen säger att man måste hålla rätt på behörigheten. Men om du som fritidslärare är jätteduktig på utematte kanske ni delar grup­ pen så att matteläraren är kvar inne med en grupp och har teoretisk matte, medan fritids­ läraren går ut med en grupp och har utematte. Då gör du mycket kring mattekunskaper, men parallellt tänker du också på hur du ska bygga sociala relationer i gruppen eller hur eleverna ska tänka kreativt. Du har alltså med dig din egen läroplan. Kan en fritidslärare ha ansvaret för en sådan lektion varje vecka i en hel termin eller ett helt läsår?

– Ja, men det är matteläraren som är ansva­ rig för att eleverna når de matematikkunska­ per de ska ha och som måste stämma av med dig att det blir matte där ute. Vilken är skolledarens roll här?

– Skolledaren är jättejätteviktig här. Och med stöd i inspektionsrapporterna kan jag säga att skolledarna vet alldeles för lite om fritis. Vad saknas?

– Bland annat behöver de, eller förvalt­ ningsledningarna, se till att personalen har den kompetens de behöver. I några kommu­ ner, Täby bland annat, har man utbildat all fritidshemspersonal under ett helt år. Och det man också kan göra som skolledare är att åter­ kommande möta sin personal på fritis i mer än bara informationsmöten. I Stockholm och flera andra kommuner anordnas nätverksträffar el­ ler studiecirklar för personalen där man lyfter utbildande ämnen. Det blir diskussioner kring läroplanen eller någon föreläsning. – En annan grej för skolledarna är att ställa upp utmanande mål för verksamheten, som att ”vi ska öka elevinflytandet” eller ”vi ska jobba mer med äventyrspedagogik”. Sedan är det också viktigt att skolledaren ser till att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Fritids­ 16

LÄRA #5/2017

Fler kommuner behöver satsa på att vidareutbilda barnskötare och fritidsledare som Stockholms stad har gjort.

hemspersonalen måste kunna svara på frågan: ledde vår undervisning till att eleverna lärde sig det de skulle? Och är eleverna nöjda, tycker de att verksamheten är intressant och stimule­ rande och rolig? Vad finns det för verktyg för att mäta det, när man inte har prov och inte sätter betyg?

– Det finns observationsverktyg. Vi har tagit fram ett för Sköndalsskolan här i Stockholm. Det bygger på att man observerar eleverna och intervjuar dem. Sedan för man in reflektioner i en matris. Och så, inför utvecklingssamtalen, träffar man varje enskild elev: vad är du bra på, hur lär du dig och hur vill du gå vidare? Har fritis egna utvecklingssamtal då?

– Nej, det här är en förberedelse för skolans utvecklingssamtal. Ibland är fritidshemsperso­ nalen med, men eleverna kan också själva bära med sig informationen från fritis dit. Det vik­ tiga är att fritidshemmet är med på agendan. Och att det man pratar om är läroplanens mål, inte ifall ungen är snäll eller dum eller lat. – Fritidshemmens roll i utvecklingssamtalen blir att hjälpa eleverna att fokusera på demo­ krati, relationsarbete, kreativitet och lärande. Det blir ett samarbete med skolan, för då kan lärarna i sin tur koncentrera sig på kursplane­ innehållet. Då blir det också en vinst för skolan. Vad mer kan skolan vinna på att samarbeta mer med ­fritidshemmen? >>


SAMTALET

där vi leker att vi är i rymden och de får lära sig jättemånga grejer – så kommer det ju att bedö­ mas när läraren tittar på hur kursplanemålen har uppnåtts. Och för att kunna bedöma om verksamheten har lyckats måste vi också titta på de enskilda ungarna. Om vi ser att vissa inte har lyckats, så okej: vad måste vi göra nu för att ge de här eleverna redskap för en meningsfull fritid? Är det observationer och intervjuer som man använder då?

– Ja, det är ofta bra, men det finns andra sätt också, som samtalspromenader när man går runt och eleverna får resonera om sitt lärande på olika ställen. Eller fokusgrupper. Kan målstyrning av fritidshemmen bli obligatorisk på sikt?

– Jag vill hellre svara på en annan fråga: vad kan eleven vinna? Eleven kan vinna en djupare förståelse i sitt lärande genom att både få det abstrakta, det intellektuella, och att kunna om­ sätta dessa kunskaper i praktiken. Och sedan får eleven fler vuxna som hjälper och ser och stöttar. Om samarbetet funkar så får eleven en rik lärandemiljö i stället för en kamp om loka­ lerna. – Sedan kan man också fråga sig: vad kan samhället vinna på det här samarbetet? Jo, att vi förbättrar resultaten. Vi har en väldigt kort skoldag jämfört med många andra länder, men inte om man räknar med fritidshemstiden. Räknar man allt som en samlad skoldag, har vi i stället en väldigt lång dag. Då måste vi använ­ da den på ett smart sätt.

>>

Men alla går ju inte på fritis?

– Nej, man får se det som ett erbjudande: om du som förälder väljer att ha ditt barn på fritis så får ditt barn en fantastisk fördjupning. – Sedan är vi framme vid frågan: vad kan skolan vinna på samarbetet? Jag tror att sko­ lans personal vinner genom att de slipper lite dåligt samvete. De säger ofta att de vet att elev­ erna behöver experimentera mer och j­ obba med händerna, men man hinner inte. Det ­hinner man på fritis. – Och så kan man vinna genom att man får roliga kolleger. Det är förstås en svårighet att man måste snacka ihop sig med minst tre olika yrkesgrupper, men när man gör det så kan det bli väldigt kul och intellektuellt utmanande. Vi har ju pratat om att bedöma verksamhetens resultat. Bör man också bedöma elevernas resultat på fritidshemmet?

– En del kan klassläraren utvärdera. Om vi har ett rymdtema – ett stort pedagogiskt drama 17

LÄRA #5/2017

Vi har en väldigt kort skoldag jämfört med många andra länder, men inte om man räknar med fritidshemstiden.

– Det är redan obligatoriskt, det står i styr­ dokumenten att man ska jobba med systema­ tiskt kvalitetsarbete. Men man gör det inte ännu. Varför inte?

– Man har för farao inte haft några mål f­ örrän 2016! Men det är på väg att växa fram på många håll. Det händer jättemycket på fri­ tis. Läroplansdelen är ett startskott. För första gången i hela mitt långa yrkesliv ser jag att en yrkesgrupp själva griper tag i utvecklingen. Fritidshemspersonalen diskuterar mycket, det finns massor med grupper i sociala medier och det finns bloggare som delar med sig av exempel. De som är genuint intresserade av att jobba på fritis driver en dialog under­ifrån. Och i många kommuner har man nu på förvaltning­ arna utsett fritidshemsansvariga. I Stockholm är det tre personer som samordnar. Du har ju också skrivit flera böcker om något som kallas sokratiska samtal. Vad är det?

– Det är ett sätt att filosofera ihop. Man ut­ går ofta från en text eller en bild eller en film och så är man en grupp på upp till 15 elever. Jag som vuxen leder samtalet med den här ­gemensamma upplevelsen i botten. Det ska vara en upplevelse som förmedlar något jag har erfa­ renhet av men där jag kan komma längre i sam­ talet med de andra. På fritis använder man det för att bygga grupp – man lär känna varandra – och för att stärka analyserandet och kreativite­ ten. Och eleverna tycker att det är väldigt roligt, för deras idéer blir tagna på allvar. Vad kännetecknar en riktigt bra fritidslärare i framtidens skola?

– En riktigt bra fritidslärare står på jäm­ ställd fot med de andra lärarkategorierna och brinner för att integrera elevernas intressen, upplevelser och erfarenheter som en aktiv del i lärandet. n


VI VAR DÄR

Fritidshemmet i fokus Publikens jubel, stående ovationer och extranummer blev det när funkisbandet Vårburgarna inledde Stockholms stads årliga evenemang för anställda i stadens fritidshem. Värdar för dagen var nätverks­ ledarna för de sju nätverk för Stockholms fritidshem som träffas regelbundet för er­ farenhetsutbyte och kollegialt samarbete. – En trygg miljö kommer för många föräldrar före kunskap och det bidrar ni till. En trygg miljö innebär samtidigt att det blir lättare att inhämta kunskap, sa skolborgarrådet Olle Burell (S) och be­ klagade att han själv inte fått gå på fritis under sin uppväxt. – I det lilla samhälle där jag växte upp fanns inget fritidshem. Från skolan fick jag åka direkt hem och lösa korsord i Året Runt med snälla tanter i stället för att lära i samspel som sker på fri­ tidshem. Eftermiddagen innehöll också en pre­

sentation av Fritidshemmens hus g ­ enom samordnarna för Stockholms stads fritidshem, Susanne Aspling, Anette Karlsson och Andreas Qvist. Det digitala stödmaterialet består av ett hus i fem vå­ ningar som både ska vara till hjälp och inspirera fritidshemmen i arbetet. Här kan skolorna hitta exempel på arbets­ sätt, filmer, artiklar med mera. I huset presenteras också forskning och tips på litteratur. – Rummen fylls hela tiden på och hit­ tills finns bland annat 40 goda exempel, berättade Andreas Qvist och förevisade husets konstruktion på kongresshallens projektorduk. Sedan den 1 november kan alla ta del av Fritidshemmens hus på Pedagog Stockholm. Knäpptyst blev det i den enorma kon­ gresshallen när Anna Tebelius Bodin bjöd på egna upplevelser från när hon födde 18

LÄRA #5/2017

FOTO: ULRICA ZWENGER

Satsningarna på det lärande fritidshemmet fortsätter i Stockholms stad. En eftermiddag i september samlades mer än 2 000 personer i Stockholm Waterfronts kongresscentrum för att låta sig inspireras av goda exempel och en fängslande föreläsare.

Samordnarna för Stockholms stads fritidshem Anette Karlsson (till vänster), Susanne Aspling och Andreas Qvist presenterade det digitala stödmaterialet Fritidshemmens hus.

barn. Hon fick åhörarna att inte bara förstå utan också känna hur berättelsens kraft kan få hjärnan att frigöra oxytocin som får oss att sänka garden, börja tänka och engagera oss i en annan människas livsöde. Vår fyrtiotusenåriga hjärna är annars mest inriktad på att hantera hot mot överlevnaden. Anna Tebelius Bodin har en examen från Harvard University och har varit verksam som pedagog i flera år. Hon föreläser om hjärnan, inlärning och motivation. Hon gav ytterligare exempel på hur man kan öka lärandet genom att få hjärnan att ­utsöndra dopamin. – Dopaminet är viktigt för vår nyfiken­ het och vårt engagemang. Ett sätt att få i gång dopaminflödet är att ställa en fråga så att elevernas nyfikenhet höjs utan att ge svaret på en gång, då börjar hjärnan arbeta, tipsade hon. – Sluta aldrig berätta, uppmanade Anna Tebelius Bodin sina åhörare.

Deltagarna kunde även besöka inspi­ rationsbord där tio skolor delade med sig av specialiteter i sin fritidshemsverk­ samhet. Sturebyskolan tipsade om hur de arbetar med en rastpedagog för att utveckla rastverksamheten och Tall­ krogens skola om hur lärarna på fritis har utvecklingssamtal med eleverna utifrån de erfarenheter och kunskaper de får på fritidshemmet. Maya Fredin och Elin Lundström, barn­ skötare från Johan Skytteskolan, besökte evenemanget för andra året i rad. – Man vill gärna ha med sig något som går att använda i verksamheten och ­genom Anna Tebelius Bodin känns det som att vi fick tips och idéer som funge­ rar, s­ äger Maya Fredin. – Det kommer att bli jättebra med ­huset också. Vi har redan haft en av fri­ tidshemssamordnarna hos oss som hjälpt oss att arbeta med systematiskt kvalitets­ arbete, tillägger Elin Lundström.n INGELA ÖSGÅRD


FRITIDSHEM + SKOLA

Barnet hela dagen

— Elever, föräldrar och personal — alla vinner på en samlad skoldag, där fri­ tidshemspersonal deltar i skolan och lärare på fritis. Höga siffror i våra brukarenkäter visar också tydligt att ­arbetssättet är framgångsrikt.   Det säger Tina Kling-Olsson, biträdande rektor på Nya Elementar i Bromma. I drygt 15 år har Nya Elementar jobbat efter modellen med en samlad skoldag. Ett tätt samarbete över yrkesgränserna under hela dagen bidrar till ett kontinu­ erligt lärande och ökar tryggheten för eleverna. En låg sjukfrånvaro i personal­ gruppen talar sitt tydliga språk om att ­arbetssättet även främjar arbetsglädjen. – Vår modell med en samlad skoldag är väl förankrad på skolan. Alla är väl inför­ 19

LÄRA #5/2017

stådda med vårt arbetssätt och devisen ”Barnet hela dagen – allas ansvar”. I v­ arje klass är det runt 26 elever, en lärare, en fritidspedagog och en elevassistent. Samtidigt har all personal även ett extra gemensamt ansvar för alla våra elever, säger Tina Kling-Olsson. Det är lugnt och dämpat i Vintergatans tio klassrum och korridorer, som är hem­ visten för Nya Elementars 260 elever i årskurserna F–3. På utplacerade mattor, i soffor och bakom skärmar, som utgör rum i rummen, ligger eller sitter några elever och läser, pysslar och småpratar lite. – Vi är en typisk korridorskola med klassrummen i rad. De senaste åren har vi satsat mycket på att även få en fysiskt bra lärmiljö. Dämpande material både på väggar och i tak, mattor på golvet och

olika textilier skapar en bättre studiero, ger hemkänsla för eleverna och ökar även trivseln för personalen, säger Tina Kling-Olsson. — All vår personal ska kunna utföra alla

uppgifter på Vintergatan. Navet i allt arbete är de veckovisa hemvistplanering­ arna. Där gör vi strikta scheman med tyd­ lig ansvarsfördelning timme för timme. Struktur, planering och god logistik är A och O, betonar hon. – Ska man jobba hos oss måste man vara beredd på att släppa all prestige, tycka om att samarbeta och ta ansvar i stort som smått. Vi har till och med ­scheman för vem som ska vattna blom­ morna, berättar Björn Wirgén, fritids­ pedagog och arbetslagsledare. >>


FRITIDSHEM + SKOLA

FOTO: ULRICA ZWENGER

Fritidspedagog Jenny Ulmert ”stafettläser” med eleverna Erik Enström, Maja Ovrödder och Alice Gustavsson i årskurs 3. En uppskattad aktivitet bland eleverna.

mer stimulerande arbetssätt för oss alla. Det kollegiala lärandet ger oerhört myck­ et tillbaka. Även de senaste årens brukarenkäter ­visar att Nya Elementar ligger högt när det gäller elevernas måluppfyllelse och trivsel samt att föräldrarna är väldigt ­nöjda med skolan.

FOTO: ULRICA ZWENGER

Tina Kling-Olsson har arbetat länge på

Björn Wirgén, fritidspedagog och arbetslagsledare, Jenny Ulmert, fritidspedagog, Magnus Wall, fritidspedagog, och Tina Kling-Olsson, biträdande rektor på Nya Elementar.

20

LÄRA #5/2017

Samtidigt konstaterar han att model­ len med åren har blivit en av plusfakto­ rerna när skolan rekryterar ny personal. – För eleverna är det också en stor trygghet att de känner all personal för årskurs F–3. Vi behöver aldrig ta in ­vikarier när någon är sjuk. Det finns alltid personal som kan täcka upp för oss, säger Björn Wirgén. – Självfallet är det respektive lärare som ansvarar för den pedagogiska delen i skolan och att lärandemålen både följs och uppnås. Vi deltar alltid i all planering och sitter med på utvecklingssamtalen, säger fritidspedagogen Jenny Ulmert. – När föräldrarna ringer hit frågar de aldrig efter en specifik lärare. De vet att de som jobbar i arbetslaget alltid har all kunskap om varje elev. Det är absolut ett

>>

Nya Elementar och varit motorn i arbetet med den samlade skoldagen, där fritids­ hemmet har gått från omsorg och fria ­aktiviteter till en lärande verksamhet. – I dag utnyttjar vi hela dagen för elevernas lärande. Aktiviteterna på fritis länkar hela tiden till lärandemålen i nära samverkan med skolan, och då är all per­ sonal lika viktig. Fritidspedagogen Magnus Wall beto­ nar värdet av att ha ett gemensamt an­ svar för eleverna. – Tack vare att vi får så god kunskap om varje elev, kan vi också ge ett bätt­ re individuellt lärandestöd under hela dagen. Den senaste tiden har vi satsat mycket på att öka elevernas digitala kom­ petens och arbetar med programmering. Det eleven börjar arbeta med i skolan kan sedan fortsätta på fritis. Här finns alltid en samsyn runt eleven med ett tydligt avstamp i de nationella lärandemålen, förklarar Magnus Wall. Och Tina Kling-Olsson ser mycket po­ sitivt på att staden även formellt gett fri­ tidshemmen i uppdrag att samverka med grundskolan för en samlad skoldag. – Där är vi långt framme på Nya Ele­ mentar. Vi har tagit emot många studie­ besök och fungerat som inspiratörer både inom staden och för skolor i andra delar av landet, säger hon och tar trapporna ner till matsalen, där varje trappsteg är märkt med en siffra. – Vi utnyttjar varje yta för lärande. När eleverna i förskoleklassen tar sina första steg i skolan får de samtidigt möjlighet att lära sig sina första siffror. n AGNETA BERGHAMRE HEINS


MIN SKOLA

ANTON NEHRO, 18 STOCKHOLMS HOTELLOCH RESTAURANGSKOLA ”Numera handlar i stort sett allt i mitt liv om att laga mat. För mig är Stock­ holms hotell- och restaurangskola så mycket mer än bara en yrkesskola, där jag utbildar mig till kock. Skolan är också vägen till en annan livsstil. Jag är tacksam för att jag fick chansen att börja här. Det var verkligen ingen självklarhet när jag gick i nian och sökte hit. På högstadiet var det stökigt och jag hade en anpassad skolgång. I nian be­ stämde jag mig för att visa att även jag kunde lyckas. Jag hade inte ett enda godkänt betyg, men på en termin läste jag upp alla ämnen till godkänt. På den vägen är det. I dag tror jag att alla tycker att jag är både fokuserad och ambitiös. Skolan har superbra lärare och jag har en coach här som verkligen tror på mig. Det är många erfarna yrkes­ människor som är lärare och väldigt bra samarbetspartners. Jag gjorde till exempel praktik i tio månader på Foto­grafiskas restaurang och lärde mig oerhört mycket. En stor drivkraft för mig är att tävla i matlagning. Jag tar alla chanser att tävla som skolan erbjuder. Senast kom vårt lag tvåa i skol-SM för unga ekokockar i Växjö, där 50 skolor i landet deltog. Jag går absolut all in för det här. Det är blod, svett och tårar, men mat är mitt liv så det är absolut värt det. När jag är klar nästa år ska jag först jobba några år i Sverige, sedan tänker jag jobba mig jorden runt som kock. Målet när jag blir äldre är att öppna eget här hemma. Jag kommer garan­ terat att hålla på med mat i resten av mitt liv.” n BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

21

LÄRA #5/2017

”Mat är mitt liv”


FOTO: MARC FEMENIA

TRYGGHET OCH STUDIERO

En tystare och lugnare innemiljö främjar inlärningen. Här arbetar (från vänster) Jacob Helling, Elliot Flygare, Hugo Saxlund och Noah Eriksson i 5C med kartboken för att lära sig mer om Norden.

”Roligare att gå i skolan nu” Bättre och lugnare arbetsmiljö, piggare elever och mindre skadegörelse. Det är några av alla fördelar med den nya lärmiljön på Lindeskolan i ­Enskede gård. Inomhusluften och den jämna belysningen påverkar inlärningen mer än lärarna trott.   — Elevernas koncentration har ökat markant, säger pedagogen Sherri Short. Rektor Madeleine Thomsson har just avslutat ett av höstens första skolledar­ möten. I klassrummen råder det full akti­ 22

LÄRA #5/2017

vitet. Även om det är lite spring i korrido­ rerna så märks det knappt. – En stor skillnad jämfört med vår förra skola, Enskedefältets skola, är att det är otroligt tyst här och att luften är väldigt bra. De flesta materialen är ljuddämpan­ de. Tack vare det och en bra ventilation och klimatanläggning i hela skolan, mår både elever och personal bättre här, kon­ staterar rektor Madeleine Thomsson. Det var hösten 2016 som 520 elever från Enskedefältets skola flyttade hit. Lindeskolan, som tidigare rymt elever från Lindeparkens gymnasiesärskola, har

byggts om för att bli en så modern och klimatanpassad skola som möjligt. Redan i entrén luktar det nytt och ser fräscht ut. Satsningen på glas­dörrar ger ett luftigt intryck, skolans långa ­korridorer har brutits av med sidobygg­ da avdelningar för förvaring av skor och ytterkläder. Varje klass har sin egen av­ delning där eleverna disponerar ett eget utrymme med tre fack: ett för skor, ett för kläder och en hylla för saker. Utrymmena är generöst tilltagna. – De klassvisa omklädningsutrym­ mena gör att vi får mindre trängsel och >>


TRYGGHET OCH STUDIERO

glasdörr, tänkt för enskilda studier eller smågrupper. Sherri Short använder sig ofta av dem. – Tack vare den möjligheten kan vi ­arbeta parallellt med olika aktiviteter. För elever med särskilda behov är det oerhört värdefullt att kunna jobba i ett avskilt utrymme som ändå fysiskt hänger ihop med klassrummet. Elevernas koncentra­ tion ökar markant i den här ljud- och ljus­ anpassade miljön, säger hon.

>> färre småkonflikter mellan eleverna,

säger M ­ adeleine Thomsson och berättar att eleverna även är extra rädda om sin skola. – Skadegörelsen har minskat drastiskt sedan vi kom till den här skolan, säger hon. I ett av klassrummen håller pedagogen Sherri Short en presentation för elever i årskurs 5 med hjälp av digital teknik. Alla skolans rum är utrustade med moderna och praktiska lösningar för IT-använd­ ning och digitala verktyg. – Det är väldigt skönt att arbeta i en miljö som fullt ut stöder digitala verktyg, konstaterar hon och visar runt i det lugna och ljusa klassrummet.

23

LÄRA #5/2017

FOTO: MARC FEMENIA

Alla klassrum är utformade på samma sätt med heltäckande mattor, väggar, skärmar och tak av ljuddämpande ma­ terial. Även bänkar och arbetsytor har ljuddämpande material och många möb­ ler har hjul. Tack vare specialbyggda fönster och ljusreglerade lampor håller klassrummen ett konstant ljus under dagen. Sensorer känner av om det är en molnig eller solig dag och anpassar ljusstyrkan därefter. Fönstren är även värmeisolerade, vilket i kombination med klimatanläggningen hjälper till att anpassa värmen. – Både ljud och ljus kan störa upp­ märksamheten. Kontrasterna mellan ljus och mörker suddas ut i våra klassrum, något som jag märkt har större betydelse för inlärningen än jag tidigare trott, säger Sherri Short, som nu har undervisat i ett år på den ombyggda skolan. – Även mattornas dämpande effekt är positiv. Elever tappar ofta saker i golvet, här hörs inte det. Jag märker tydligt att den lugna arbetsmiljön i kombination med bättre och svalare luft gör att våra elever är piggare. Till varje klassrum hör också ett min­ dre grupprum, som är avskilt med en

Eleverna Nelly Törnqvist och Jakob Dale­ mo i årskurs 5 har bara gott att säga om miljön på Lindeskolan. De lyfter särskilt fram att det är en tyst och lugn studie­ miljö, och att det är snyggt på skolan. – Det är roligt att gå en i fräsch skola och jättebra att vi alltid har inneskor, då blir det inte smutsigt på golven, säger ­Jakob Dalemo. Båda tycker att det är lättare att kon­ centrera sig här än i den förra skolan, då de inte störs av ljud utifrån.

Rektor Madeleine Thomsson och Karl Sahlin, lärare i idrott och hälsa, uppskattar Lindeskolans nya lärmiljö.

– Vi lär oss mer eftersom det är så lugnt här, säger Jakob Dalemo och får medhåll av Nelly Törnqvist. Hon berättar i sin tur att matsalen är jättebra. – Där är det också lugnt och tyst. Det hörs inte så mycket från bord och stolar. Det är skönt. Madeleine Thomsson visar sedan upp personalrummen, även de fullt utrustade med den senaste digitala tekniken och med funktionella och väl genomtänkta möbler. – Jag tror att alla på skolan får en ­energikick av att dagligen befinna sig i en så estetisk, ergonomisk, teknik- och ­klimatsmart genomtänkt miljö som den­ na. Det ökar absolut välbefinnandet hos oss alla. n AGNETA BERGHAMRE HEINS

De heltäckande mattorna är skolans eget val och ingår inte i Sisabs standard.


PROFILEN

24

LÄRA #5/2017


PROFILEN

”Jag ville höja nivån ytterligare” Det är dagens första rast på Olovslundsskolan i Bromma och rektor Henrik Kroon drar på sig jackan. I dag är han rastvakt och som gammal idrottslärare missar han aldrig en chans att få röra på sig ­utomhus. TEXT: MARIANNE HÜHNE VON SETH FOTO: MARC FEMENIA

25

LÄRA #5/2017

N

åja, gammal och gammal. Henrik Kroon är 43 år, men det skulle vara fel att inte lyfta fram hans lärarbakgrund och hans passion för lagidrotter, eftersom både hans tidiga yrkesval och idrot­ tande har haft så stor betydelse för det han uträttar i dag som skolledare. Han har upp­ märksammats för sin lågmälda ledarstil och för att han entusiasmerar både medarbetare och elever till att nå högre resultat, men själv värjer han sig mot varje fråga som andas fokus på honom som person. − Jag är absolut inte någon viktig person, skriv inte det. Det är mina fantastiska kollegers förtjänst att det går så bra för skolan. Den idylliska Olovslundsskolan är byggd i funkisstil och ligger nära Brommaplan. Här går runt 500 elever i årskurserna F–6 och hit kom Henrik Kroon för två år sedan. När han nu ändå befinner sig på skolgården hälsar han på alla elever vi möter och alla elever hälsar på honom. Några kommer fram för att fråga något och en pojke som passerar får själv en fråga: − Hur var det Olle, hann du äta upp din smörgås?

Sedan passar Henrik Kroon på att stämma av med två av sina medarbetare hur de nya rast­ aktiviteterna avlöper. De kallas pulspass och bygger på forskning som säger att koncentra­ tionsförmågan ökar med fysisk aktivitet. Elev­ erna var tidigare sällan fysiskt aktiva på raster­ na. Nu organiseras passen två gånger i veckan, utöver de två idrottslektionerna. Henrik Kroon betraktar sig själv som en ty­ pisk norrlänning med lugn och eftertanke som ledord. Han bär ett vackert armband i same­ slöjd runt handleden och säger att det är en på­ minnelse om hans ursprung. Han flyttade ner från Norrbotten för utbildningen till idrotts­ lärare på GIH 1997. − Sedan stannade jag kvar i Stockholm och fick jobb som idrottslärare och nästan ­direkt blev jag arbetslagsledare och fick andra ansvars­uppdrag också. Varför fick du ledningsuppdrag så snabbt?

− Jag har en vilja att ta ansvar för att saker och ting ska hända. Det har alltid varit så, även när jag växte upp. Det är inte ledarskapet i sig som driver mig mest, utan att lösa gemensam­ ma uppgifter tillsammans, och vad jag kan göra för att det ska lyckas. >>


PROFILEN

HENRIK KROON Gör: Rektor på Olovslunds och Nockebyhovs skolor. Bor: Villa i Norra Ängby. Gillar: Skidåkning och att se människor utvecklas. Ogillar: Orättvisor och regniga vintrar. På lediga stunder: Tränar min dotters fotbollslag. Läser: Gärna biografier. Lyssnar på: Filip & Fredriks podd. Bästa lärarminne: Min första lärare, Siv. Hon skapade trygghet var samtidigt tydlig, varm och rättvis.

>> Han vet inte riktigt hur det kommer sig, han som är ensambarn och inte har haft syskon att träna på runt middagsbordet. Men han tror att mycket handlar om hans val av idrott, där ledstjärnan ”en för alla, alla för en” lockade. Så det blev ishockey och fotboll.

Det är vägen till målet som är det roliga med jobbet som rektor, tycker Henrik Kroon. Att ta del av allas åsikter och idéer, att lyssna och jämka och göra alla delaktiga. Men om han inte tycker att medarbetarnas förslag är det bästa, hur ser samförståndslösningarna ut då? – Då kommer vi till en punkt där det är jag som fattar beslutet. Som rektor har man all­ tid ett ansvar inför skollagen, uppdraget och ­gentemot eleverna. Det måste man ha fokus på, ­annars villar man bort sig totalt. På vissa skolor får en nytillträdd rektor börja med att bygga upp en verksamhet som varit skakig en tid. Henrik Kroon poängterar att han kom till en framgångsrik skola och att det vore förmätet av honom att ens tänka att dagens välskötta skola är hans verk. − Det här är en arbetsplats med väldigt bra kultur och så var det redan när jag tog över. Men jag såg mitt jobb som en utmaning att höja nivån ytterligare. Och det kan jag säga att vi har gjort, med ännu bättre resultat. 26

LÄRA #5/2017

Utvecklingen av de nationella provresultaten handlar om ett medvetet arbete från pedagogernas sida.

Olovslundsskolan hade visserligen mycket goda resultat redan innan han tillträdde, så just därför är han stolt över att tillsammans med medarbetarna ha kunnat nå ännu ett steg, både vad gäller nationella prov och meritvärden. − Utvecklingen av de nationella prov­ resultaten handlar om ett medvetet arbete från pedagogernas sida. Vi har tidig strukturerad uppföljning av elevernas resultat, och vi fång­ ar upp eventuella kunskapsluckor tidigt. Här finns ett starkt samarbete med elevhälsa och speciallärare som bidrar till detta. Henrik Kroon nämner också att han har skapat tydligare strukturer och rutiner för hur skolans möten ska se ut. Det betyder att skolledningen styr verksamheten mot bakgrund av analyser och uppföljningar tydligare än tidigare. − Vi jobbar mer strukturerat med kollegialt lärande inom området formativ bedömning. På fritidshemmet har vi numera strukturerade pe­ dagogiska forum, där all personal får utveckla verksamheten för att öka kvaliteten. Henrik menar att en del av framgången be­ ror på att han kunnat tillsätta en skolledning som är handplockad för att smälta samman med skolans personal, skolans kultur och hans eget sätt att leda. − Vissa saker kan jag inte sätta ord på, det bara händer. Jag gör min grej och jag tror jätte­ mycket på att jobba med människor. Jag tror att jag är prestigelös, men det kommer till en punkt där man måste våga fatta beslut, och det kan jag.n

”Vi ska vara bra vuxna förebilder och utgå från elevens verklighet. Målet är att bygga trygga människor och det gör man bland annat genom tydlighet”, säger rektor Henrik Kroon.


ENKÄT

VI VAR DÄR

Mjuka värden ger höjda resultat Var tredje flicka och var fjärde pojke har utsatts för allvarligt våld före sin 18-årsdag.   — Våld är en stor del av ungas vardag. Därför måste vi förstå vilka som blir utsatta för våld och vilka som ut­ övar våld och var. Det slog Karen Austin, strateg på avdel­ ningen för välfärdsutveckling, fast på ett seminarium för rektorer om stadens pro­ gram för en stad fri från våld. Rektorerna fick lyssna på Sofie Kindahl från organisationen Män samt represen­ tanter från Johan Skytteskolan och Kärr­ torps gymnasium som deltar i program­ met Mentorer i våldsprevention (MVP). I programmet ingår tolv skolor i fem stads­ delar. Genom att arbeta med maskulini­ tetsnormer stoppas och förebyggs killars våld, vilket skapar ökad trygghet och stu­ diero och leder till höjda elevresultat. Våld är en stor del av ungas vardag och skolan är den plats där de utsätts för mest våld. Det handlar om skojbråk, kränk­ ningar, mobbning och nedvärderande blickar och kommentarer som eskalerar. – Om man blir utsatt för våld ökar ris­ ken att man kommer att utsättas igen och att utsätta andra för det senare i livet. Och brottsstatistiken visar att det främst är män som står för våldet i samhället, sa Sofie Kindahl. Killar växer in i en förväntad mansroll där de ska vara hårda och tuffa, en roll de testar mot andra killar. I rollen för­ väntas de agera aggressivt och svara på oförrätter med att trappa upp. Detta ska­ par otrygghet både i offentliga rum och i nära relationer och drabbar både män och kvinnor. – Arbetet med MVP rör hela staden eftersom våldet finns överallt. I skolan har vi möjlighet att påverka vilka normer unga växer upp med, och en lärare kan med mer kunskap om våld upptäcka om ett barn utsätts hemma eller i skolan. Det 27

LÄRA #5/2017

förebyggande arbetet bidrar till trygghet och kan hjälpa unga att berätta om sina upplevelser, sa Karen Austin. På Johan skytteskolan är MVP en del av ett långsiktigt värdegrundsarbete som har lett till att de blivit effektivare i att möta elevers behov. För att få acceptans hos eleverna har de planterat arbetet hos vårdnadshavarna. – Vi börjar med programmet i årskurs 7 för att kunna arbeta med det under hela högstadiet. En av vinsterna har bli­ vit större sammanhållning i klassen. För att kunna arbeta på det här sättet har all personal på skolan fått utbildning i MVP, sa Annie Jansson, biträdande rektor på Johan Skytteskolan. Kärrtorps gymnasium har precis påbörjat

sitt arbete med programmet efter att de sett ett behov hos eleverna att tala om våld. – En del elever var negativt inställda efter­som de missade sin matematiklek­ tion, men efter den första lektionen var de fulla av entusiasm. Flera uttryckte: ”Varför får vi inte prata om sådana här saker ofta­ re?”. Eleverna vågade öppna sig och berät­ ta om egna upplevelser av våld, både som offer och åskådare. Programmet gör att vi har fått ett gemensamt språk att prata om våra erfarenheter, sa Helena Åkesson, ­lärare på Kärrtorps gymnasium. En av strategierna mot våld är att göra elever och lärare till aktiva åskådare ge­ nom att fördöma våldshandlingar, ingri­ pa för att stoppa våldet eller springa och hämta hjälp om man ser att någon blir utsatt. – Ord har ingen betydelse utan för­ ändring. Vi har märkt en höjning av elev­resultaten med låg differens mellan pojkar och flickor under flera år. Jag är övertygad om att detta är en effekt av att vi har arbetat med mjuka värden under lång tid, sa Stig Gisslén, rektor på Johan Skytteskolan. n CALLE HEDRÉN

Vad är det bästa med läraryrket? Louise Henriques, idrottslärare, Linde­ parkens gymnasie­ särskola — Det är absolut att undervisa mina elever. Att få hjälpa dem att utvecklas och nå nya mål, som de inte trott sig om, då gläds jag otroligt mycket. Att anpassa undervisningen efter elevers individuella förutsättningar är en spännande utmaning. Michael Holmström, lärare, Slättgårds­ skolan — Att se eleverna utvecklas. Som lärare i högstadiet får jag vara med om en resa som eleverna gör, både kunskapsmässigt och socialt. Att ha bra kolleger gör också jobbet roligt och är ett bra stöd i arbetet. Birgitta Högberg, lära­ re, Bredängsskolan — Efter 43 år är jag fortfarande kvar i yrket. Det tycker jag säger allt! Det är roligt att vara lärare. Jag tycker om att vara i klassrummet och lyssna till elevernas resonemang. Att få utveckla elevernas kunskaper tillhör de riktiga höjdpunkterna. Lena Namon, lärare, Slättgårdsskolan — Det bästa är att undervisa och få vara med eleverna. Det är fantastisk roligt att känna att deras intresse väcks och att de är med i lärprocessen. Att jobba i arbetslag är ett stort plus, och att vi har ett bra kollegialt lärande på skolan. Lena Nylöf, lärare i förskoleklass, Bred­ ängsskolan — Det är överlag väldigt roligt att arbeta i skolan. Att få jobba i en homogen klass som i en förskoleklass, med ett tydligt fokus på lärande, är både roligt och stimulerande. Kollegerna i skolan är A och O. TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS


FOTO: ULRICA ZWENGER

NORMKRITIK I SKOLAN

Rektor Malin Bergalw, läraren Ronny Ahlborg och eleverna Annie Svensén och Matilda Tervo Ekelöf är överens om att Tullgårdsskolan har blivit en tryggare och öppnare skola efter hbtq-certifieringen.

”Så säger vi inte på vår skola” Regnbågsvimplar, könsneutrala toaletter och ett inkluderande språk utmärker Tullgårdsskolan på Södermalm. Den är Stockholms första kommunala hbtq-certifierade grundskola. Lärarna Emy Lundberg och Ronny Ahl­ borg är kontaktombud för hbtq-frågor och var redan från start intresserade av att driva arbetet på Tullgårdsskolan, som är en F–6-skola med närmare 400 elever på Södermalm. – Jag och Emy anmälde oss till den arbetsgrupp som skulle etableras som ett första steg på vägen mot hbtq-certifie­ ring, berättar Ronny Ahlborg. Året var 2015 och Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transperso­ ners och queeras rättigheter (RFSL) stod för utbildningen för hela personalen. Hösten 2016 kunde Tullgårdsskolan hålla en hejdundrande fest för att fira att den fått papper på att den genomsyras av ett 28

LÄRA #5/2017

professionellt sätt att motarbeta köns­ tänkande och fördomar. – Nu har vi ändrat både vårt språk och vissa praktiska rutiner så att alla ska kän­ na sig inkluderade, och vi tar inte någons könstillhörighet för given, säger Ronny Ahlborg. Han är till vardags slöjdlärare och har i

slöjdsalen en regnbågsbanderoll över väggen och i fickan är nyckelknippan fäst vid ett färgglatt regnbågsband. Varken han eller kollegan Emy Lundberg tycker att förändringarna är särskilt dramatiska, det handlar mest om att skapa ett tryggt klimat där alla får vara den de är utan ifrågasättande. – Vi försöker att inte ”köna” eleverna. Det innebär bland annat att vi undviker att definiera dem som flickor eller pojkar, förklarar Ronny Ahlborg. I stället för att hälsa en grupp på skol­ gården med ”hej tjejer” eller ”hej killar”

väljer personalen att säga ”hej barn” eller ”hej fyrorna”. – Det är så lätt att säga ”kom nu killar” eller ”kom nu tjejer”, trots att vi i själva verket inte alls vet vilket kön eleverna identifierar sig som. Rektor Malin Bergalw har inte arbetat på skolan så länge och har därför inte varit med på den fyradagarsutbildning som all personal genomgick inför certi­ fieringen. Så hon fick i stället lära sig vad som gällde redan första gången hon gick ut på skolgården för att vara rast­ vakt: – Haha, då råkade jag tilltala en grupp elever med ”killar” och blev tillrättavisad. Eleverna sa att ”så säger vi inte på den här skolan”. Andra ord som skolan undviker är ”pojk­

vän” och ”flickvän”. – Vi säger i stället ”partner” för att ingen ska känna sig obekväm med att

>>


TÄVLING

>> behöva förklara att man kanske har en

partner av samma kön, förklarar Emy Lundberg. Ett annat sätt att markera individens rätt är att skolan har könsneutrala toalet­ ter. Den enda skillnaden är att på några av dem finns mensartiklar i en påse för dem som behöver. Vi träffar eleverna Matilda Tervo Eke­ löf och Annie Svensson i årskurs 6 som berättar att under en period återuppstod ändå några könsseparerade toaletter till följd av att det inte var så populärt att det ibland fanns spår på golven av en felrik­ tad kisstråle. Duscharna i omklädningsrummen har visat sig vara lite knepigare att få ordning på utifrån hur lokalerna faktiskt ser ut. Emy Lundberg och Ronny Ahlborg för­ klarar att det finns en separat dusch med draperi för den som vill duscha enskilt men att planering pågår för kommande förbättringar för alla tre duscharna. När Matilda Tervo Ekelöf och Annie Svensson senare får frågan hur de ser på duschfrågan visar det sig att de och några kamrater har löst saken på egen hand. – Vi flyttade om draperierna lite i hem­ lighet. Först var det draperi bara för en dusch, men nu har alla draperi. Vi var lite fiffiga, säger Matilda Tervo Ekelöf. Men arbetet med att säkra en hbtq-med­ veten skola handlar inte bara om det som händer i den fysiska skolmiljön.

– Vi har ändrat i alla formulär vad gäl­ ler uppgifter om anhöriga. Tidigare fanns bara tre rader för ”vårdnadshavare” och ”anhörig”. Dessutom har vi tagit bort rutan där man rutinmässigt skulle sätta kryss i en ruta för kön, säger rektor Malin Bergalw.

VINN BIOBILJETTER

På blanketter finns numera fler rader, så att familjerna kan ange fler vuxna som kontaktpersoner. Det kan vara en regn­ bågsfamilj eller en bonusfamilj där det utöver mamma och pappa kanske finns bonusmamma och bonuspappa, som ­tidigare bjöds in med armbågen. Också språket i läromedlen är satt ­under lupp. – Alla lärare har i år i uppdrag att gran­ ska sina läromedel. Det handlar inte om huruvida personerna i böckerna är män eller kvinnor. Viktigare är att representa­ tionen är relevant för hur samhället fak­ tiskt ser ut, anser Malin Bergalw. När skolan nu går vidare med att ut­ veckla hbtq-arbetet gäller mycket att be­ fästa värdegrunden, där tryggheten utgör fundamentet. Tullgårdsskolan vann förra året Stockholms stads pris för sitt sätt att arbeta med trygghetsfrågor. Bland annat genomför skolan varje månad anonyma enkäter med eleverna, som får svara på frågor om trivsel och trygghet. Dessa följs sedan noggrant upp.n

Läs tidningen och var med och ­tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två ­biocheckar vardera. Lycka till! 1. Hur länge har Nya Elementar arbetat efter modellen med en samlad skoldag? 1. Drygt 15 år. X. Drygt 20 år. 2. Drygt 25 år. 2. Vilken litteraturpristagare talade nyligen på Nobel Teacher Summit i Stockholm? 1. Herta Müller. X. Patrick Modiano. 2. Svetlana Aleksijevitj. 3. Hur många följare har rekry­ teringssatsningen When you are lärare i sociala medier? 1. 1 000. X. 10 000. 2. 100 000.

MARIANNE HÜHNE VON SETH

4. Varför flyttade Henrik Kroon till Stockholm för 20 år sedan? 1. Han hade tröttnat på vintrarna i Norrbotten. X. Han skulle börja på Gymnastikoch idrottshögskolan (GIH). 2. Han hade fått jobb som rektor på Olovslundsskolan.

LÄRA bäst i Sverige igen

29

LÄRA #5/2017

LÄRA har vunnit Publishingpriset tre gånger tidigare – men då i kategorin ­”Offentlig sektor”. I år tävlade alla per­ sonaltidningar i en gemensam kategori, ­vilket gör oss ännu en aning stoltare. n FOTO: STINA STJERNKVIST

Utbildningsförvaltningens tidning LÄRA Stockholm utsågs vid en gala på Berns i slutet av oktober till Sveriges bästa ­personaltidning. Juryn för Publishing­ priset 2017 hade särskilt tagit fasta på text­kvalitén i reportagen och personport­ rätten samt de högklassiga fotona och tyckte att tidningen som helhet bjuder på inspirerande läsning. – Jätteroligt och ett erkännande för vårt kommunikationsarbete som ytterst syftar till att förbättra elevernas lärande, säger kommunikationschef Sofia Oliv. Jag vill också passa på att tacka alla med­ arbetare som har medverkat i tidningen, berättat om sitt viktiga arbete och sin skola och på så sätt bidragit till den här framgången.

Chefredaktör Tomas Bannerhed intervjuas av programledaren Jesper Rönndahl.

5. Var arrangerades årets stora fritidshemsevenemang med 2 000 besökare? 1. Stockholmsmässan i Älvsjö. X. Annexet vid Globen. 2. Stockholm Waterfront. Skicka din tipsrad senast den 24 november till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvalt­ ningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka biocheckarna om du vinner.   Vinnare i nummer 4/2017 blev Lotta Frid, Skolslussen, Charlotta Ahlfors Persson, Kvarnbyskolan, och Kaj Söderena, Trollboda­ skolan. Rätt rad var X, X, X, X, X.


Humor för bättre läsflyt ”Om livet i bokstavslandet” är ett ABC-program på UR skola. Se sketcher om bokstäver och ord för barn som har knäckt läskoden och nu behöver få i gång sitt läs- och skrivflyt. Innehållet passar barn i års­ kurs 3 och har ljudstridiga stav­ ningar, meningsbyggnad och ordkunskap i fokus. Sketcherna bygger på pedagogiska moment och är fulla av humor, lekfullhet och musik.

Nämnd & Nytt Redaktör: Monika Sidén, 08-508 330 59, monika.siden@stockholm.se.

FOTO: KAREM HABIB OCH LARSSONS ATELJÉ

Nämnd & Nytt

Kunskapsbank på intranätet

Låg-, mellanoch högstadium återinförs Från och med höstterminen 2018 delas undervisningstiden för alla elever i grundskolor, grundsärskolor, sameskolor och specialskolor upp i låg-, mellan- och högstadiet. Timplanen kommer att innehålla lägsta antalet timmar per ämne och stadium. Detta för att det ska bli mer lika över hela Sverige och underlätta när elever byter skola. En nyhet är att skolan måste erbjuda moderna språk senast i årskurs 6 inom ramen för språkval. Därför är det bra att redan nu se över skolans organisation.

Mognad och vuxenansvar bra läraregenskaper När VFU-handledare får beskri­ va absolut nödvändiga grun­ der för blivande lärare hamnar bland annat förmåga att ta vux­ enansvar och mognad i fokus. Det visar Jens Gardestens forsk­ ning. Handledarna beskriver också vikten av att ta plats och att visa ett tydligt ledarskap. ­Lärarna behöver även kunna ge plats åt eleverna och ha en kom­ plex kommunikativ förmåga kopplad till lärarvardagen. Av­ handlingen heter ”Den nödvän­ diga grunden. Underkännanden och erkännanden under lärar­ utbildningens verksamhets­ förlagda delar” och lades fram vid Linnéuniversitetet.

Vad har hänt där du är? Upptäck Stockholms historia i din telefon.

Stockholmskällan internationellt prisad Webbplatsen Stockholmskällan har fått utmärkelsen Heritage in Motion Award 2017 för bästa webbplats och ­digitala innehåll. Priset delades ut under European Museum Academys konferens i Skopje den 29 september. Juryns motivering lyder: ”En ge­ nomtänkt och gedigen insamling av källmaterial och ett föredöm­ ligt exempel på samarbete mellan kultur och skola. Webbplatsen uppmuntrar till aktivt lärande direkt från historiska primärkäl­ lor. En utmärkt webbplats med genomarbetad teknologi och rikt innehåll.” Tävlingen Heritage in Motion uppmärksammar framgångs­

rika interaktiva och digitala projekt inom museer och ut­ ställningar. De delar varje år ut pris för bästa film, spel, app och webbplats som bidrar till att till­ gängliggöra kulturarvet. Heri­ tage in Motion är ett gemensamt initiativ från European Museum Academy och Europa Nostra och Europeana. Stockholmskällan är första svenska deltagare som vinner ut­ märkelsen. – Vi är oerhört stolta över pri­ set och ser det som ett bevis på att vårt samarbete mellan museer, arkiv, bibliotek och skola i Stock­ holms stad håller världsklass, sä­ ger Sofia Dahlquist och Samuel Branting på Stockholmskällans redaktion. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad och gör Stock­ holms historia tillgänglig genom ord, bild och ljud.n

Sexuella trakasserier och övergrepp var vanliga förr och är vanliga idag. Låt det inte fortsätta så­ här i morgon. #metoo #jagockså #prataomdet Stockholmskällan, Facebook

30

LÄRA #5/2017

I kunskapsbanken kan du ta del av rapporter och dokumentation från utbildningsområdet i Stockholms stad. Kunskapsbanken ska göra det lättare att hitta utvärderingar, projektdokumentationer och utvecklingsinsatser. På så sätt kan tidigare erfarenhet och kunskap bättre tas tillvara och bidra till högre kvalitet i kommande uppdrag. Kunskapsbanken vänder sig till dig som utforskar något område eller ska starta ett projekt. Du kan få en bild av det som redan gjorts inom det område du är intresserad av.   Kunskapsbanken kommer löpande att byggas ut med utvärderingar och rapporter och du är välkommen att före­slå ny information. Du hittar kunskapsbanken via verktygsikonen på ­intranätet.

5,5

Så många miljoner besök hade Stockholms stads skolors webbplatser under perioden maj -16 till maj -17.


Nämnd & Nytt

8568

I Stockholm byggs det som aldrig förr. Prognosen är 1,3 miljoner invånare 2040. Det kräver 140 000 fler bostäder än vad som finns idag. Besök Stockholmsrummet på Kulturhuset som visar det växande Stockholm med 3D-kartor, digitala rundturer och den stora modellen över staden.

Naturkartan i undervisningen Stockholms stad har anslutit sig till Naturkartan, en digital naturguide som nu finns tillgänglig på webben och som app i din telefon.   I Stockholms stad finns åtta ­naturreservat och ett kulturreservat. I Naturkartan kan du ta del av kartor, platsinformation och bilder från varje reservat.   — Det finns enormt fina områden att upptäcka, ofta ett stenkast från stadens brus. Vi har ett stort bildmaterial där vi verkligen kan bjuda användarna på det bästa från varje reservat. Naturkartan är ett utmärkt sätt att upptäcka, ­planera och inspireras till naturupplevelser, säger Johan Pontén, kommunikatör på miljöförvaltningen.   Naturkartan kan också vara ett bra komplement för lärare och elever i undervisningen.

Så många miljarder kronor kostade skolan i Sverige 2016 inklusive förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.

31

LÄRA #5/2017

FOTO: JOHAN ERIKSSON

Så många följer rekryteringssats­ ningen When you are lärare på Face­ book och nästan lika många gillade sidan i mitten av oktober. Siffrorna ökar hela tiden.

140 000

Stora skillnader i gymnasie­ behörighet

HALLÅ DÄR  …

… Christina Rydén, projektledare för ”Från nyanländ till nyanställd lärare”.   Drygt 140 nyanlända l­ ä­rare är på väg till svensk ­behörighet och lärarlegitimation i projektet, bland annat ­genom praktik i våra skolor. Berätta mer!

– Siktet är att förbere­ da språkstuderande lärare på väg mot svensk behörig­ het och lärarlegitimation. Vi vänder oss till personer med lärarexamen som har varit mindre än fyra år i Sverige. Samarbetspartners är arbets­ marknadsförvaltningen och flera myndigheter. Vad är på gång just nu?

– Några av våra deltagare har påbörjat utländska lärares

vidareutbildning och närmar sig sin behörighet. Två grup­ per följer modersmålslärare och två andra följer lärarlag i sina ämnen. Dessutom läser en grupp asylsökande skol­ yrkessvenska och är ute på praktik. Kommer de att jobba i stadens skolor?

– Drygt 20 personer jobbar redan en del åt Stockholms stad parallellt med sina stu­ dier. Ungefär lika många job­ bar åt andra skolhuvudmän. Jag tycker att Stockholms stads skolor ska kapa åt sig den här gruppen av relativt unga, välutbildade, engage­ rade och utvecklingsvilliga pedagoger. Varför är projektet viktigt?

– Om vi tar emot nyanlända barn behöver vi också ta emot flerspråkiga lärare. Men det handlar även om att ta tillvara redan utbildade lärare, vilket är gynnsamt både för landet och staden. n MONIKA SIDÉN

Prisad för utvecklingen av skolmåltiderna Linn-Linn Thun, kostchef på ut­ bildningsförvaltningen, har till­ delats priset Årets Werner offent­ lig sektor 2017. Hon tilldelas priset för sitt enträgna arbete att ut­ veckla Stockholms stads grund­ skolors köksverksamheter. — Utvecklingen i Stockholm är resultatet av ett lagarbete. Min underbara kollega Anneli Celinder har bidragit och personalen i skolköken har varit en väldigt viktig faktor för utvecklingen, inte minst den referensgrupp av kökschefer som vi har löpande möten med, säger Linn-Linn Thun.   Av juryns motivering framgår att de tagit fasta på att det är många delar som tillsammans bidrar till att skolmåltiderna blir bra.   — Maten som eleverna serveras är förstås jätteviktig. I verksam-

heten produceras ca 100 000 portioner lunch varje dag, mat som ska inspirera eleverna till en god kosthållning, bidra till folkhälsan och elevernas studieresultat, säger Linn-Linn Thun.   — Men för att lyckas med det måste vi också jobba med ett flertal långsiktiga mål som alla har sin utgångpunkt i stadens politiska mål. Upphandling, utbildning, uppföljning och miljö är exempel på områden som vi involverar i vårt arbete och som också påverkar skol­måltiderna.   I prismotiveringen framhålls också det omfattande antal aktiviteter och utbildningsinsatser som genomförts för kökspersonal och rektorer under åren 2009—2017.   — Jag hoppas att priset kan bidra till att höja statusen för skolmål­ tiderna, säger Linn-Linn Thun.

17,5 procent av landets elever som gick ut årskurs 9 i våras, 18 600 elever, blev inte behö­ riga till gymnasieskolan. Det är 0,6 procentenheter lägre än föregående läsår. Skillnader­ na mellan elevgrupper är stora, visar Skolverkets nya statistik. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Behörigheten bland flickor är 7,2 procentenheter högre än bland pojkar. Statistik på läns-, kommun- och skolnivå finns i databasen Siris.

Praktiknära ­forskning behövs Att forska om skolutveckling är det enkla. Det svåra är att implementera forskningen och få det att fungera i stor skala. Det menar Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, nu även i Ifous vetenskapliga råd. I april presenterade han Skolkommissionens slutbetänkande som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet. Förslagen handlar bland annat om strukturerad karriärgång för lärare och att inrätta regionala statliga stödorganisationer för skolan.

Sluta vara ­medrasist Det är dags att våga säga ifrån och sluta vara medrasist. Det menar stiftelsen Teskedsorden, som tipsar om hur man som lä­ rare kan agera för att undvika rasistsnacket bland elever och lärarkolleger i skolan. Stiftelsen Teskedsorden arbe­ tar för ökad mångfald och tole­ rans i samhället, främst genom projekt riktade till skolan. Den senaste kampanjen ”Var inte medrasist” uppmärksammar att alla har ansvar att säga ifrån när vardagsrasismen visar sig. Se tipsen på teskedsorden.se.


Nämnd & Nytt

Stimavtal om musik

Webbverktyg för diskrimineringskoll Skolan ska motverka alla former av diskriminering och kränk­ ningar. Främlingsfientlighet, ­rasism och intolerans kan leda till att elever utsätts för diskrimi­ nering och annan kränkande be­ handling. På skolverket.se finns ett webbverktyg för att under­ söka och åtgärda risker för dis­ kriminering och hinder för allas lika rättigheter och möjlig­heter på skolan.

Betygsresultaten i grundskolan förbättras Trenden för Stockholms stads grundskolor är positiv. Det vi­ sar Skolverket betygsstatistik för 2017. Efter den stora uppgången av andelen behöriga gymnasieele­ ver (exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund) från 2015 till 2016 ligger siffrorna för 2017 kvar på en fortsatt hög nivå, 92,3 procent. Andelen som har godkänt i alla ämnen steg från 83,7 procent 2016 till 85,8 procent 2017, samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet steg från 254,9 till 256,1. – Det är mycket glädjande att resultaten när det gäller ”God­

känt i alla ämnen” har förbätt­ rats med hela två procentenhe­ ter. Det sänder en positiv signal till våra skolor och är ett kvitto på att det arbete som de lägger ner lönar sig, säger grundskoledirek­ tör Inger Pripp. Även siffrorna för samtliga elever (inklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund) har förbättrats vad gäller andel behöriga, godkänt i alla ämnen och meritvärde men det får man se mot bakgrund av att stadens skolor tog emot särskilt många nyanlända under år 2016 och nå­ got annat än en ökning hade varit oväntat.

14 På så många språk finns det svenska skolsystemet beskrivet på webbplatsen www.omsvenskaskolan. se. Skolverket står bakom webbplatsen.

Spring i benen stöttas av Kron­ prinsessparet Stockholms stads satsning Spring i benen syftar till att stödja skolorna att öka mängden fysisk aktivitet för eleverna under skoldagen. Stödet kommer genom Kronprinsess­ parets stiftelse Generation Pep.

FOTO: SARA NILSSON

Stockholms stad har ett avtal med Stim (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) som reglerar användandet av musik i undervisningen och på skolan. Tumregeln är att det går att använda köpt musik i interna sammanhang, exempelvis på en idrottslektion eller i lärarens egna undervisningsmaterial. Utbildningsförvaltningen har ingen gemensam friköpt musikkatalog utan varje skola ansvarar själv för att köpa in den musik (från exempelvis Itunes eller på skiva) till verksamheten. Läs mer på pedagog.stockholm.se.

Stress inför ­gymnasievalet Skolverket har tillsammans med 25 ungdomar identifierat nio vanliga myter om gymnasieskolan. I höstens gymnasievalskampanj bemöts de med fakta. Kampanjen finns på webbplatsen gymnasieinfo.se och kommer att synas i sociala medier under #gymnasiemytologin. Myter och missförstånd som att ”Gymnasievalet avgör hela din framtid” eller ”Yrkesprogrammen är till för skoltrötta” bemöts med fakta för att ge elever och föräldrar lite andra perspektiv.

På whenyouarelärare.se finns samtliga filmer och poddar i serien. 20 av varje. Se och lyssna!

32

LÄRA #5/2017

Pingvinpristagare. Madelene Lust Sjöberg, Bengt Nilsson, Morticia Larsson, Martin Ståhl, Per Wahlström och Fredrik Pihl.

Stora klimatvinster med digitala akter I våras gick utbildningsförvalt­ ningens registratur över till digi­ talt aktbevarande. En utveckling som har medfört stora klimatvin­ ster men också resulterat i sta­ dens Pingvinpris då registraturet utsågs till september månads kli­ matsmarta exempel. Varje år kommer 10 000 ären­ den in till utbildningsförvalt­ ningens registratur från sta­ dens cirka 170 kommunala

skolor, friskolor, andra myndig­ heter och allmänheten. Tidiga­ re skrevs de ut och lades i pap­ persakter. Numera bevaras de bara digitalt. – Vi arbetar målmedvetet på att redan från början få in fler hand­ lingar digitalt genom att upp­ mana till att inte skicka in pap­ per. Slutmålet är att få bort all pappershantering, säger Martin Ståhl, eldsjälen bakom registra­

turets övergång till digitalt akt­ bevarande. – Pappersförbrukningen har minskat radikalt sedan i mars. Om fler av stadens förvaltningar och bolag gick över till att bevara sin information digitalt istället för på papper, skulle det innebära sto­ ra vinster för klimatet. Jag hoppas att vårt arbete kan vara till inspi­ ration för andra! n


Nämnd & Nytt

FOTO: MONIKA SIDÉN

Vad jobbar du med? … Babbis Arnakis, gruppledare för städteamet på Gärdesskolan. Vad gör du på jobbet?

– Vi i städteamet börjar tidigt på morgonen för att hinna med och städa klassrummen innan eleverna kommer. Efter det ser vi över och städar korridorerna och toaletterna. Vi är fem personer i gruppen och har också hand om Olaus Petri skola. Vad är roligast i ditt jobb?

Stockholm är Årets ­evenemangskommun Stockholms stad har av tidningen Sport & Affärer utsetts till Årets evenemangskommun, i kategorin Årets idrottskommun.   — Stockholms stads mål är att vara en ledande och hållbar evenemangsstad. Att bli utsedd till Årets evenemangskommun visar att vi är på god väg, säger Karin Wanngård, finansborgarråd (S) i Stockholms stad.   Hon fortsätter:   — Idrottsevenemang för både barn och vuxna runtom i staden är en del i vårt arbete för att nå visionen om ett Stockholm för alla. Och genom att våra barn och unga inspireras av stora idrottsevenemang ser vi att allt fler blir fysiskt aktiva.

– Jag har varit här sedan år 2000 så jag trivs. Mina medar­ betare har varit här ännu läng­ re. Det är en bra grupp och vi får uppbackning av ledningen. Det känns också bra att både elever och lärare lyssnar på oss när det gäller att hålla ordning. I alla fall ett tag. Vi utvecklar verksam­ heten och har börjat använda destillerat vatten när vi tvättar för att få bort rengöringsmedel och kemiska produkter. Att köra Combimaskinen i korridorerna när vi skurar golven är roligt.

Vad är mest utmanande i ditt jobb?

– Det händer inte så ofta men det har inträffat att några elev­ er har kissat utanför toaletten, i korridoren. Det kräver sanering och det kan vara väldig jobbigt. Vad gör du på fritiden?

– Jag bygger bilar och motor­ cyklar och visar upp dem på ut­ ställningar. Det är en skön av­ koppling för mig. Jag jobbade tidigare som bilmekaniker men vill hellre ha det som en hobby. n MONIKA SIDÉN

#1 LÄRA  I nästa

nL  ång intervju med Årets lärare 2017.

nV  i besöker det nya mediateket på Kista grundskola. nU  tbildningsforskaren Maria Jarl om framgångsrika skolor. n Hur blev det egentligen med vår nya gymnasieorganisation?

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 22 januari.

© Maria Jernberg

jernbergmaria@gmail.com

MARIA JERNBERG: SKOLANS VÄRLD

33

LÄRA #5/2017


En bra skola för alla Stockholm ska vara en stad för alla. Det är stadens vision. Alla barn i Stockholm ska ha rätt till en bra utbildning oavsett bakgrund. I visionens Stockholm är kunskap, stimulerande lärmiljöer och digitala verktyg ­anpassade efter elevernas behov. Verksamheten bygger på respekt och delaktighet, där alla elever kan finna trygghet och studiero. Läs mer i Vision 2040 – Ett Stockholm för alla. Du hittar den på stockholm.se/vision.

Lära 5 2017 ipad  
Lära 5 2017 ipad  
Advertisement